Årsredovisning 2014 Länsstyrelsen Västra
Årsredovisning 2014 SAMHÄLLET A R A LLB T H Å nds län E D a ÖR Götal F a r – t s ä L ÄNSSTYRELSEN er i V aren nsats n rg sy si edbo ch helhets staten r m e v i r e d Vi samordnar och kild eo en ens samarbet d r ö f t Vi bidrar till tr ygghe et , ektivit ff e , t e Vi står för rättssäkerh Länsstyrelsen Västra Götalands län, 403 40 Göteborg | Tel: 010-224 40 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se | www.lansstyrelsen.se/vastragotaland LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Diarienummer 106-3353-2015 Beslut om årsredovisning för verksamhetsåret 2014 för Länsstyrelsen Västra Götalands län Härmed fastställs årsredovisningen för verksamhetsåret 2014. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Läs vidare i årsredovisning 2014 under kapitel Organisationsstyrning. Landshövding Lars Bäckström har beslutat i ärendet. I den slutliga handläggningen har även länsöverdirektör Lisbeth Schultze, avdelningschef Lenny Lämber, handläggare Britt Olmsäter, redovisningschef Emelie Larsson deltagit samt ekonomidirektör Magnus Berg och utredare Anna Dahllöf som föredragande. Göteborg den 20 februari 2015 Landshövding Länsstyrelsen Västra Götalands län 2 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Innehåll Landshövdingen har ordet 4 Organisation 6 Resultatredovisning 7 Länsstyrelseinstruktion 2 § 8 Övrig förvaltning 14 Trafikföreskrifter 20 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 21 Regional tillväxt 26 Infrastrukturplanering 37 Hållbar samhällsplanering och boende 41 Energi och klimat 49 Kulturmiljö 59 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 65 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 76 Lantbruk och landsbygd 112 Fiske 121 Folkhälsa 127 Jämställdhet 137 Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter 153 Integration 169 Organisationsstyrning 180 Personaluppgifter 185 Regleringsbrev 2014, uppdrag som redovisas på annat sätt 187 Året i siffror 192 Finansiell redovisning 209 Resultaträkning 209 Balansräkning 210 Anslagsredovisning 212 Noter till resultaträkningen 217 Noter till balansräkningen 221 3 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Genom årsredovisningen kan riksdag och regering kontrollera hur statens pengar används. Och regeringen får underlag för sitt arbete med att styra statens myndigheter. Regeringsformen säger att all offentlig makt utgår från folket. Denna årsredovisning är därmed också Länsstyrelsens redovisning till svenska folket. En redovisning hur vi använt det förtroende vi fått av folkets representanter. Vi fokuserar på individ och samhälle, varje enskild individs trygghet och rätt liksom vikten att väga samman olika intressen till en balanserad helhet. Vi har många uppdrag: landsbygdsutveckling och djurskydd, samhällsbyggnad och bostadsbyggande, skydd och säkerhet, allmänna val, tillsyn över en rad områden från stiftelser, väktare, kommunala ordningsstadgor och begravningsväsende. Länsstyrelsen ska driva på för miljömål och energi- och klimatomställning. Länsstyrelsen har viktiga uppgifter inom naturvård och miljötillsyn. Vi ansvarar för nationalparker som Kosterhavet och för naturreservat som Hornborgasjön. Länet rymmer en stor andel av landets miljöpåverkande industrier. Vi ansvarar för kulturmiljöfrågor och länets historiska arv. Ett annat stort område är ansvaret för kvalitén på länets vatten: från bäck, sjö till hav, EU:s vattendirektiv och kustplanering. Till detta kommer arbetet för det socialt hållbara samhället. Det gäller kampen mot droger. Arbetet för jämställdhet, kvinnofrid och mot våld i nära relationer. Insatser för asylsökande och integration. Länsstyrelsen i Västra Götaland ansvarar dessutom för att förse alla länsstyrelser på ett kostnadseffektivt sätt med IT-tjänster av hög kvalité. För detta får vi anslag av riksdagen och ersättningar från andra statliga myndigheter. Riksdag och regering lägger varje år ut effektiviseringskrav på cirka 1 procent. Krav som skärps under kommande år. Vi har trots detta klarat en ekonomi väl i balans. Det behövs eftersom våra löneanslag för 2015 endast höjdes med 1 procent, samtidigt som det centrala löneavtalet med statstjänstemännen garanterar löneökningar på 2,5 procent. Vi vet att vi inte är ofelbara, vi kan bli bättre. Därför har vi en process vi kallar Länsstyrelsen 2017. Under året har vi tagit första steget för en ny organisation. Alla, över 800 anställda, har varit med om att ta fram en gemensam värdegrund. I den säger vi att Länsstyrelsen i Västra Götaland ska stå för framåtriktad-förvaltning och lyhörd-expertis. Jag bedömer att vi har lyckats väl under 2014. Det kommer att bli svårt att göra ett ännu bättre 2015. Men jag tror att vi kommer att klara det – för det hållbara samhället, för varje individ och hela samhället. Lars Bäckström Landshövding Länsstyrelsen i Västra Götalands län 4 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tabell I – Länsstyrelsen i siffror 2014 2013 2012 82 873 83 432 10 438 574 103 098 103 140 10 781 662 100 457 102 057 11 235 599 674 383 291 4,1 4,6 3,3 7 8 674 388 286 3,8 4,3 3,1 10 6 663 372 291 3,6 4,2 2,7 9 7 52,9 18 57 673 663 55,5 17 55 826 1 373 54,1 17 54 590 2 775 Verksamhet Inkomna och initiativärenden (st) Beslutade ärenden (st) Utgående ärendebalans (st) Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) Medarbetare Årsarbetskrafter (st) – varav kvinnor – varav män Total sjukfrånvaro (%) – varav kvinnor – varav män Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) Ekonomi Förvaltningsanslag av totala intäkter (%) OH-kostnad av total kostnad (%) Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr)1) Intern representation (tkr) Extern representation (tkr) 1) Konto 6912 Avskrivningar ingår nu i summan för lokalkostnader vilket gör att jämförelsetalen för år 2012 och 2013 har ett högre värde än i årsredovisningarna för dessa år. 5 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 ORGANISATION Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. 6 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionens (2007:825) 2 § första stycket om nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 § länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2 §. Indikatorer Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultatet förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011 respektive juni 2012. Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas från och med årsredovisningen för 2012. Indikatorerna ingår i den gemensamma årsredovisningsmallen och återfinns under det område de hör till. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet gjorde Länsstyrelsen i Örebro en mindre uppföljning av erfarenheterna av indikatorerna. Sammantaget var erfarenheterna relativt positiva. För de indikatorer som inte har något värde för 2014 ska endast värdena för 2010–2013 kommenteras i årsredovisningen 2014. Värdena för 2014 kommer i dessa fall att levereras först i samband med årsredovisningsarbetet 2015. Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2014 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter – som avses i 2 § första till tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion – ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 § andra stycket förordningen (2000:605), om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 § jämfört med 3 kap. 1 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter. 7 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelseinstruktion 2 § Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelseinstruktionen 2§ första stycket om nationella mål, återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Indikatorerna ska beskriva hur nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Utvecklingsarbete och gemensam värdegrund Inom Länsstyrelsen bedrivs ett utvecklingsarbete, Länsstyrelsen 2017, som syftar till att främja ett hållbart samhälle. Med individ och samhälle i fokus arbetar Länsstyrelsen för att utveckla vårt arbetssätt och öka tillgängligheten, effektivisera styrningen för att uppnå verksamhetsmålen och utveckla vår arbetsplats. Under 2014 har Länsstyrelsen beslutat om en gemensam värdegrund som kan sammanfattas i ordparen, framåtriktad-förvaltning och lyhördhet-expertis. Värdegrunden syftar till att ge individ och samhälle en öppnare och mer nyskapande länsstyrelse samtidigt som trygghet, effektivitet, kompetens och rättssäkerhet säkerställs. Kommunbesök och möten med statliga myndigheter Under 2014 har landshövdingen påbörjat ett arbete som syftar till att under kommande år besöka länets samtliga 49 kommuner samt Göteborgs tio och Borås tre stadsdelsnämnder. Syftet med besöken är att träffa representanter för kommunerna, lokala företag, organisationer med flera och diskutera aktuella frågor som rör ett hållbart samhälle inom olika områden som t.ex. miljö, klimatanpassning, energi, landsbygdsutveckling, strandskydd, integration, bostadsfrågor m.m. Under 2014 genomförde landshövdingen elva kommunbesök och fyra stadsdelsnämndsbesök. Landshövdingen bjuder en gång i kvartalet in till samverkansmöten med de statliga myndigheterna i länet. Syftet är att samordna de statliga myndigheterna och ömsesidigt informera varandra om aktuella frågor i de olika verksamheterna. Ett stort antal myndigheter deltar vid mötena, vilket skapar förutsättningar för ett utvecklat samarbete i olika frågor. År 2014 har fyra möten hållits med fokus på bl.a. regional tillväxt, hållbar stadsutveckling, kvalitetsarbete inom myndigheterna, avtalsfrågor m.m. Större sektorsövergripande insatser Inom Länsstyrelsens alla verksamheter genomförs sektorsövergripande insatser där olika samhällsintressen samordnas. Några av de större insatserna och resultaten redovisas nedan. Mer detaljer kring insatser och resultat finns under de olika verksamhetsavsnitten i årsredovisningen. 8 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Klimat, energi och miljö Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och arbetar med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen har tillsammans med länets kommuner, Västra Götalandsregionen (VGR), myndigheter och näringsliv arbetat fram en gemensam klimat- och energistrategi med fokus på bostäder, transporter, drivmedel och fordon, industri och livsstil, som visar hur länet ska kunna bidra till att klara klimatmålen och energiomställningen. Länsstyrelsen har tillsammans med VGR utvecklat sitt strategiska arbete för en energiomställning som syftar till att nå en fossilfri ekonomi 2030. En process, Strategiska vägval 2030, har initierats för att ta fram ett handlingsprogram. Under 2014 har den politiska förankringen och planeringen av arbetet startat och beräknas vara klart våren 2016. Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med att anpassa det svenska samhället till ett förändrat klimat. Under 2014 fastställdes en regional handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen innehåller Länsstyrelsens rekommendationer kring vilka åtgärder som behöver genomföras av olika aktörer för att anpassa Västra Götalands län till ett förändrat klimat. De åtgärder som handlingsplanen lyfter fram berör åtgärder för att möta de utmaningar som lokala och regionala konsekvenser av klimatförändringen medför. Handlingsplanen kommer att vara vägledande för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet i länet och bidra till arbetet med att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. Handlingsplanen vänder sig främst till politiker och tjänstemän i länets kommuner, till statliga myndigheter, Regeringskansliet och till Länsstyrelsens tjänstemän. Energi- och klimatarbetet samordnas bl.a. med Länsstyrelsens uppdrag att regionalisera miljömålen. Länsstyrelsen har, i samverkan med Skogsstyrelsen och VGR, tagit fram förslag till nya regionala miljömål för Västra Götaland. Trots ett gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i länet inte kommer att nås till år 2020. Fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka. Infrastruktur Inom ramen för arbetet med Västsvenska paketet som innehåller satsningar på utveckling av kollektivtrafik, järnvägar och vägar, samarbetar Länsstyrelsen med bl.a. VGR, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs Stad, Västtrafik, Transportstyrelsen och Trafikverket. För att möta de krav som ställs på Länsstyrelsen, både som tillsynsmyndighet och samrådspart, har en tvärsektoriell funktion inrättats för hantering av ärenden inom ramen för det Västsvenska paketet. Länsstyrelsens arbete med översiktsplanerna, som ligger till grund för kommande beslut, innebär en avvägning av många olika intressen. Under 2014 har Länsstyrelsen bl.a. lagt stora resurser på att hantera tillstånd för planerade åtgärder som rör den nya Göta älvbron. Satsningar på utbyggnad av bredband är centrala för utvecklingen av landsbygden. Länsstyrelsen och VGR har haft ett nära samarbete för att främja utbyggnaden av bredband i länet. En gemensam strategi för stad och land har tagits fram för att nå det nationellt uppsatta målet att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Social hållbarhet Länsstyrelsen har inom sina uppdrag tagit initiativ till sektorsövergripande samordningsinsatser som rör social hållbarhet. Målet för samordningsinsatserna är ökad 9 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 delaktighet och stärkt inflytande för den enskilde individen i ett samhälle där mänskliga rättigheter respekteras och diskriminerande strukturer motverkas. Utgångspunkten har varit relevanta nationella mål och integrering av mänskliga rättigheter inklusive jämställdhet, folkhälsa, tillgänglighet och barns rättigheter inom Länsstyrelsens samtliga verksamhetsområden. Under 2014 har Länsstyrelsen tillsammans med VGR arbetat vidare för implementering av den länsövergripande strategin för jämställdhetsarbetet. Tolv myndigheter, trettiotre kommuner och åtta organisationer har undertecknat en avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen innebär att dessa aktörer tar ansvar för integrering av jämställdhet inom sina verksamheter och tar ett gemensamt ansvar för målsättningen med strategin och att göra rollfördelningen tydlig. Länsstyrelsen, tillsammans med VGR, samordnar och ansvarar för övergripande processtöd, uppföljning under planperioden samt utvärdering. Strategin kommer att följas upp 2015. Under de senaste två åren har antalet asylsökande ökat. Det har lett till ett ökat behov av bl.a. bostäder för nyanlända. Med fokus på nyanländas etablering samarbetar vi med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommuner och den idéburna sektorn. Insatserna samordnas på regional, delregional och kommunal nivå. Länsstyrelsen har tillsammans med bl.a. Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet inbjudit representanter från kommunerna till tre dialogmöten för att diskutera integrationsfrågor och bostadsbristen för nyanlända. Länets kommuner och kommunalförbund är viktiga partner i arbetet. Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan, Skatteverket, den idéburna sektorn, högskolor och universitet är ytterligare aktörer som bjudits in till samverkan enligt den regionala samverkansmodellen. Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen har tillsammans med partnerskapet – en samverkan mellan organisationer med betydelse för utvecklingen av landsbygden, bl.a. LRF, VGR, Naturskyddsföreningen, kommunalförbunden och olika företagarföreningar – utformat en vision för landsbygden i Västra Götalands län, Landsbygd 2020. Syftet är att skapa en levande och hållbar landsbygd i hela länet. Landsbygdsprogrammet, som införs under 2014 och gäller fram till 2020, är ett verktyg för att nå visionen. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en handlingsplan för hur vi i vårt län ska förverkliga målen i det nya landsbygdsprogrammet. Handlingsplanen formuleras i dialog med andra aktörer. Det är viktigt att samordna insatser inom landsbygdsprogrammet med andra stödformer och det arbete som pågår hos andra myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen strävar efter ett brett angreppssätt där vi vill visa hur landsbygdsprogrammet kan bidra till att vi närmar oss andra mål i samhället som mål för tillväxt och sysselsättning, klimatmål och miljömål. Strandskydd I slutet av 2014 fattade Länsstyrelsen beslut om utvidgat strandskydd för 48 av länets 49 kommuner (Essunga inte aktuellt). Länsstyrelsens uppgift har varit att pröva och ta fram nya beslut om utvidgat strandskydd. Antalet sjöar som berörs av ett utvidgat strandskydd i länet är stort. Vänern och Vättern ligger delvis i vårt län liksom Bohuskusten där exploateringstrycket är hårt. Strandskyddsfrågorna berör flera olika aktörer och sakområden, vilket inneburit samråd med många berörda, som t.ex. kommuner, föreningar, markägare, företag och enskilda, liksom andra länsstyrelser (speciellt de som vi delar Vänern och Vättern med). 10 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen omför dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser Utmaningar länet som inträffat i länet. Västra Götalands län är ett till ytan stort län med drygt 1,6 miljoner invånare (cirka 17 procent av Sveriges befolkning) och 49 kommuner. Befolkningen i länet har ökat med 10 procent de senaste 20 åren. Ökningen är störst i Göteborgsregionen. Bostadsbyggande, bostadsbrist och integration Befolkningsutvecklingen bidrar till en ökad påfrestning på bostadsmarknaden vilket särskilt drabbar grupper som t.ex. ungdomar och nyanlända. Av länets 49 kommuner uppger 34 kommuner att de har ett underskott på bostäder. En stor utmaning är därför att öka bostadsbyggandet i länet. Bland de grupper som har det särskilt svårt på bostadsmarknaden är de nyanlända. Bostadsbrist är ett av de främsta hindren för mottagande av nyanlända. Antalet asylsökande har ökat under senare år. Många har fått uppehållstillstånd, vilket har medfört ett ökat behov av mottagande platser i kommunerna. Under 2015 kommer det att krävas en fördubbling av antal platser för nyanlända. Behovet av asylplatser för ensamkommande barn är ännu större. Alla länets kommuner måste samarbeta för att skapa ett gott och jämnt mottagande för nyanlända i Sverige, vilket är en viktig del i arbetet med en hållbar samhällsutveckling. Energi, klimat och infrastruktur Länsstyrelsen och Västra Götalands län möter samma utmaningar som andra län när det gäller miljömål och energiomställning. Utmaningen blir än större i Västra Götalands län, eftersom länet har en stor andel av landets industri- och jordbruksnäring. För att klara miljömålen och energiomställningen är genomförandet av det Västsvenska paketet – som innehåller utveckling av kollektivtrafik, järnvägar samt vägar – av stor vikt. Paketet ska bidra till ett Västsverige med en större arbetsmarknad som kommer att främja sysselsättning och hållbar tillväxt. Projektet är långvarigt (minst 15 år) och komplext. Stora krav ställs på Länsstyrelsens hantering av frågorna både som samrådspart och som tillsynsmyndighet. Utöver Västsvenska paketet står länet inför andra stora infrastruktursatsningar som i framtiden kommer att kräva stora insatser och resurser, t.ex. Götalandsbanan och en snabbtågsförbindelse mellan Oslo och Köpenhamn via Göteborg. Vidare finns ett behov av att utveckla Norge–Vänerbanan mellan Öxnered och Halden som bl.a. begränsar möjligheterna till godstransporter. Effekterna av en klimatförändring innebär stora risker för Västra Götalands län. De största problemen handlar om stigande havsnivåer, översvämningar i Vänern och skredrisker i Göta älvdalen. Havsnivåhöjningen innebär en stor utmaning både när det gäller att skydda värdefulla kultur- och naturmiljöer och att planera för ny bebyggelse. Översämningsproblematiken i Vänern är kopplad till skredrisken i Göta älvdalen. Göta älv försörjer cirka 700 000 människor med dricksvatten. Delar av älvdalen är mycket förorenade och ett skred i det området skulle få betydande och långvariga konsekvenser. Omfattande och kostsamma åtgärder behöver vidtas utmed hela älven. Flera kommuner och myndigheter berörs och behovet av samordning är stort. Vänern är Europas tredje största sjö med en naturligt stor vattenståndsvariation. Variationen i vattenståndet är viktig för att behålla naturvärden och det rörliga friluftslivet. Detta står i konflikt med en önskan om att under delar av året hålla låga nivåer för att undvika 11 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 översvämningar som skulle kunna leda till dammbrott eller för höga flöden i Göta älv, vilket kan leda till skred. Den överenskommelse med Vattenfall som reglerar Vänern behöver ses över liksom gällande vattendom. Erfarenheter från inträffade händelser I samband med den stora skogsbranden i Västmanland deltog Länsstyrelsen med resurser i form av IT- och krisberedskapspersonal. Länsstyrelsen har även efter skogsbranden deltagit i erfarenhetsutbytet som bl.a. fokuserat på hanteringen av inkommande resurser. Erfarenhetsutbyte stod även i fokus för det seminarium som Länsstyrelsen arrangerade med anledning av de stora höststormarna. Försvarsminister Karin Enström deltog i seminariet som syftade till att tillsammans med lokala och regionala aktörer från Västra Götalands län och Hallands län, diskutera erfarenheter från hanteringen före, under och efter höststormarna och fokusera på utvecklingen av arbetsmetoder och samverkan på krisberedskapsområdet regionalt och lokalt. Länsstyrelsen har även till följd av extrema vädersituationer under året genomfört ett antal samverkanskonferenser för ett brett antal samhällsaktörer för att informera om och koordinera olika insatser. För att utveckla det civila försvaret har Länsstyrelsen arbetat tillsammans med Försvarsmakten inom ramen för Militärregion Väst (Västra Götalands-, Hallands-, Värmlands- och Örebro län). Fokus har legat på en ömsesidig kunskapsutveckling och identifiering av stödbehov i samband med stora olyckor. Internationella frågor och officiella besök Internationella frågor Internationell verksamhet är en integrerad och viktig del av Länsstyrelsens uppdrag att främja länets utveckling och verka för det hållbara samhället. Vi beslutade om en internationell strategi som syftar till att informera, vägleda och lägga grunden för vilka prioriteringar som bör göras i Länsstyrelsens internationella samarbete. Det övergripande målet är att i samverkan med andra centrala aktörer i länet verka för det hållbara samhället och för en positiv utveckling i länet samt att utveckla myndighetens kompetens. Länsstyrelsen bistår löpande Utrikesdepartementets Protokollenhet med stöd i samband med officiella besök från utlandet och i konsulära frågor. Med konsulära frågor avses stöd med exempelvis granskning av nya tilltänkta konsuler och löpande stöd till konsulerna i länet. Totalt finns det ett femtiotal konsuler i länet, varav tre karriärkonsuler. Konsulära kåren höll sitt årsmöte hos Länsstyrelsen i februari, med efterföljande mottagning i residenset. Länsstyrelsen stod för programmet i samarbete med konsulära kåren. 2014 arrangerades UD:s årliga möte för utlandsmyndigheter på Länsstyrelsen i Göteborg. Cirka 140 svenska ambassadörer deltog liksom utrikesminister Carl Bildt. I programmet, som arrangerades av Länsstyrelsen tillsammans med Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen (VGR), deltog representanter från AB Volvo, Volvo Cars, AstraZeneca, SKF, Chalmers, Högskolan i Borås och Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Utöver de svenska ambassadörerna har landshövdingen även tagit emot ett stort antal utländska ambassadörer i residenset, däribland USA:s avgående ambassadör. Länsstyrelsen hade besök från vår vänprovins Anhui i Kina och landshövdingen besökte vår polska vänprovins Silesien där frågor som rör skydd och säkerhet diskuterades. I juni firade vi 200 år av nordisk fred. Under fem dagar genomfördes Mötesplats Norden i Kungälv, en framåtblickande plattform för gränsöverskridande samhällsdiskussion. Länsstyrelsen deltog tillsammans med bl.a. VGR och Kungälvs kommun i förberedelserna 12 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 och genomförandet av aktiviteterna. Vid sidan av seminarier och föreläsningar, som bl.a. riktade sig mot nordiska beslutsfattare och sakkunniga, anordnades också kulturevenemang och festligheter som vände sig till den breda allmänheten. Nordiska rådets presidium hade sitt möte under dessa dagar i Kungälv, försvarsminister Karin Enström var där och talmannen Per Westerberg likaså. I samband med fredsmanifestationen uppmärksammades också Norges grundlag, Europas äldsta, en viktig milstolpe i Nordens demokratiska utveckling. Landshövdingen besökte i augusti Fylkesmannen i Östfolds fylke och deltog i 200-årsjubileumet av Konventikelns i Moss, grundvalen för freden mellan Sverige och Norge. Kungliga besök Länsstyrelsen bistår Kungliga hovet med att planera och genomföra besök av kungahuset i länet. Kungen och drottningen har vid några tillfällen under året besökt länet liksom kronprinsessan som bl.a. besökte Högskolan i Borås och familjeföretaget Jula i Skara i december. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsens tillsynsverksamhet Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för ett 30-tal olika tillsynsområden. För tredje året i rad har vi arbetat med en tillsynsvecka på våren och en på hösten. Under de båda veckorna genomfördes sammanlagt cirka 700 tillsynsärenden inom en stor bredd av våra ansvarsområden. Under vårveckan koncentrerade vi oss på åtta tillsynsområden, där vi särskilt kan nämna havsöringsfiske, åtgärder mot penningtvätt och strandskyddstillsyn. Under höstveckan genomfördes tillsyn inom nio tillsynsområden, bl.a. IED-verksamheter (utsläpp på stora industrier, ny EU-lagstiftning), kontroll av artskyddsdispenser, kontroll av djurtransporter samt tillsyn av pantbanker. Media bjuds in till olika tillsynsinsatser, vilket ses som mycket positivt från båda håll. Tillsynsveckorna har lyft tillsynsarbetet internt och visar också att det är en av Länsstyrelsens viktigaste arbetsuppgifter. Planeringen av veckorna sker i god tid, och används av flera sakområden till att utveckla tillsynen genom att pröva nya metoder. Det är av stort värde att planerat kunna fokusera på begränsade tillsynsområden, dra slutsatser av genomförd tillsyn och sammanställa dessa för att därefter förbättra arbetssättet. En sådan utveckling skedde bl.a. inom delprojektet om artskyddsdispenser och IED-tillsynen. 13 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 20* och 21* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 10 25 5 43 254 8 14 841 14 710 20 364 727 9 21 4 27 740 5 14 209 14 002 13 531 404 7 19 4 26 581 5 13 700 13 829 14 825 355 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 207 3) 82 83 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 207 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 7 deltagande länsstyrelser är 84. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Verksamhetskostnader har ökat mellan 2013 och 2014 och detta har sin förklaring i Länsstyrelsens arbete med genomförandet av val till Europaparlamentet samt till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Lönegaranti Verksamheten omfattar sedan koncentrationen 2012 även Hallands län. År 2014 har 4 665 (6 104) personer fått lönegaranti från Länsstyrelsen och 364 (531) mnkr har betalats ut netto i lönegarantibidrag. Den utdragna lågkonjunkturen som präglade utvecklingen 2012 och även i viss mån 2013 har vänt upp och en tydlig minskning av antalet nya ärendet kan konstateras. Detta avspeglas tydligast i den minskade volymen av utbetalda garantimedel. Antalet äldre ärenden än två år har ökat något till följd av ett par större företagskonkurser som inleddes 2012 eller tidigare. Resultatet av den nationella brukarundersökningen visar på en generellt god nöjdhet hos merparten av de svarande. Enkätens resultat har bearbetats och har beaktats i arbetet med att anskaffa ett nytt nationellt verksamhetssystem för lönegarantiverksamheten i de sju ansvariga länsstyrelserna. Andra väsentliga prestationer och resultat Överförmyndare Länsstyrelsen har tillsyn över 55 kommuners överförmyndarverksamheter i Västra Götalandsoch Hallands län. Eftersom flera kommuner samarbetar har det inneburit att totalt 27 orter har besökts. Andelen akter som granskas är beroende av storleken på verksamheten och generellt granskas fler akter i mindre kommuner jämfört med de större kommunerna. I den större orten 14 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Skövde (13 kommuner) granskades cirka 130 akter och i Göteborgs kommun cirka 100 akter. Länsstyrelsens tillsyn visar att överförmyndarverksamheten över lag är väl skött. I något enstaka fall har mer ingripande åtgärder vidtagits. Vi upplever att muntlig och skriftlig hantering av klagomålsärenden ökar i omfattning och att ärendena periodvis tar i anspråk omfattande tid och resurser. Länsstyrelsen har, som tidigare år, anordnat en utbildningsdag för alla handläggare, överförmyndare, ersättare, ledamöter i överförmyndarnämnder samt ersättare i kommunerna. Begravningsverksamhet Under hösten har nya förordnanden lämnats för begravningsombuden. Nytt inför den kommande förordnandetiden var ändringar i begravningslagen (1990:1144) som bl.a. innebär ett tydligare krav på att Länsstyrelsen måste göra en aktiv prövning av en persons kvalifikationer och lämplighet innan han eller hon förordnas. Vid den bedömningen ska hänsyn särskilt tas till kunskaper inom ekonomi samt till kunskap om och förståelse för olika religioner, livsåskådningar och begravningsseder. Länsstyrelsen har därför, inför nya förordnanden, vänt sig till samtliga kommuner för att få förslag på personer som kan förordnas. Dessa intervjuas sedan av Länsstyrelsen innan de ges förordnande. I oktober gick samtliga länsstyrelser ut med ett pressmeddelande och annonser i tidningar om att Länsstyrelsen söker nya begravningsombud. Detta riktades till andra trossamfund än Svenska kyrkan samt livsåskådningsorganisationer som är verksamma i respektive kommun. De gavs tillfälle att skicka in skriftligt motiverade förslag på begravningsombud till Länsstyrelsen. Det inkom inte några förslag på begravningsombud från dessa organisationer. Länsstyrelsen vände sig då till kommunerna som lämnade förslag. Vi har anordnat en informations- och utbildningsdag för begravningsombuden. Deponering Deponering delas upp i deponering av pengar eller av medel för inlösta aktier samt deponering för hyra eller för arrende. Sedan 2012 är ärenden om deponering av pengar koncentrerade till sju länsstyrelser varav Länsstyrelsen är en. År 2014 tog vi emot deponeringar till ett värde av nästan 22 mnkr kronor. Mostvarande siffra 2013 var drygt 11 mnkr. När elva år förflutit och ingen gjort anspråk på deponerade medel återbetalas dessa till staten. För 2013 (återbetalningen beslutades 2014) uppgick beloppet som Länsstyrelsen återbetalade till cirka 330 tkr. Stiftelser Åren 2013 och 2014 har vi bl.a. granskat 90 stiftelser som är förvaltade av Göteborgs kommun. Stiftelsernas tillgångar (bokfört värde) för räkenskapsåret 2012 motsvarar cirka 640 mnkr. Vi har haft anledning att skriva till cirka 70 procent av de granskade stiftelserna då det varit oklart om de förvaltats enligt sina föreskrifter och gällande lagstiftning. Förvaltaren har fått god tid på sig att samla in relevant material och att svara på de frågor som ställts. Vi har i vissa fall tvingats be om upprepade kompletteringar för att få ett fullständigt svar. Förvaltarens svar har trots det i flera fall varit ofullständiga. Resultatet av granskningen har varierat från smärre avvikelser till allvarliga brister. Insamlingsstiftelserna granskas årligen för att bl.a. bedöma om stiftelserna över en treårsperiod använder minst tre fjärdedelar av sina intäkter för stiftelsens ändamål, vilket regelverket ställer som krav. Anledningen till den årliga granskningen är att dessa stiftelser 15 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 oftast vänder sig till allmänheten för att få bidrag till sin verksamhet, och att insamlingskostnaderna i dessa stiftelser kan vara stora. Det är därför viktigt att kunna avgöra hur stor del av en stiftelses intäkter som delats ut eller använts för ändamålet. Den årliga granskningen har pågått sedan flera år tillbaka. Enligt Länsstyrelsens bedömning har redovisningarnas kvalitet liksom uppfyllande av ändamålen förbättrats. Detta visar att en fortsatt tillsyn av insamlingsstiftelserna är en viktig uppgift inom arbetet med stiftelserna. Kameraövervakning Tillstånd Den 1 juli 2013 trädde en ny kameraövervakningslag i kraft. Den nya lagen innebär att det blivit enklare att få använda kameraövervakning i bl.a. tunnelbanor, butiker och parkeringshus och att det i dessa fall räcker med att göra en anmälan till Länsstyrelsen. Vi ser att ändringen i lagstiftningen inte har påverkat antalet ärenden som kommit in. I år hade vi 146 ansökningsärenden (147 ärenden 2013) och 216 ärenden om anmälan om kameraövervakning (206 ärenden 2013). Tillsyn Tillsynen har inriktats på sjukvårdsinrättningar enligt den nationella tillsynsplanen. Vi gjorde sju inspektioner vid 30 olika sjukvårdsinrättningar. Av objekten hade hälften tillstånd till kameraövervakning och den andra hälften hade inga tillstånd. Vi fann att det vid fem av besöken vid sjukvårdsinrättningar som har tillstånd för kameraövervakning, fanns skäl till anmärkning. Det handlade exempelvis om att övervakning skedde på annan tid än vad tillstånd hade getts för och att en kamera var felriktad. Vi har även gjort tillsyn av andra verksamheter, bl.a. en domstol och badhus. Vår sammanfattande analys av tillsynen är att de brister som vi har uppmärksammat har varit mindre omfattande och att dessa har justerats av tillståndshavaren efter vårt påpekande. En del av tillsynen som beskrivs ovan genomfördes under en av Länsstyrelsens två tillsynsveckor. Under arbetet med tillsynen har dialogen med personalen på de besökta verksamheterna varit god. På de platser där kameraövervakning inte förekommer, eller där den är tänkt att utvidgas, har vi lämnat information om vad som är viktigt att tänka på och redovisa i en eventuell ansökan. Vi har också kunnat informera om den nya kameraövervakningslagen och vad den innebär för den som har ett tillstånd eller vill ansökan om tillstånd. Bevakningsföretag Tillstånd Vi har handlagt 1 037 ansökningar om godkännande för att få arbeta i auktoriserat bevakningsföretag samt godkänt 23 väktarhundekipage. Därutöver har vi återkallat 848 godkännanden för anställning i bevakningsföretag. Vi har fattat beslut om auktorisation för nio bevakningsföretag varav några gällt ny auktorisation och några gällt utökad auktorisation. Fem bevakningsföretag har fått sin auktorisation återkallad helt eller delvis. Tillsyn Tillsyn och en utförlig granskning av företagens verksamhetsredogörelser har gett oss goda insikter om företagen. Vi har fullföljt årets tillsyn av de bolag som ligger i fas för inspektion och vi uppnår målet att inspektera varje bolag vartannat år. 16 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Bingo Länsstyrelsen ansvarar för frågor om bingospel som bedrivs i Västra Götalands och Hallands län. Vi ser att det inom vissa geografiska områden inom länen finns tillståndshavare som inte uppfyller de krav som ställs för att få bedriva bingospel, dvs. att avkastningen ska vara skälig. Med anledning av detta har vi beslutat om två avvecklingstillstånd och i två fall lämnat skriftliga underrättelser med besked om att verksamheten kan behöva avvecklas om tillståndshavaren inte kan visa en skälig avkastning under det kommande året. Återrapportering regleringsbrev RB 18. Länsstyrelserna ska i samråd med berörda myndigheter och intressenter utarbeta regionalt anpassade finansieringsformer som möjliggör för älgförvaltningsområden i hela landet att regelbundet genomföra inventeringar. Finansiering av älginventeringar har skett på olika sätt beroende på att de ekonomiska och strukturella förutsättningarna skiljer sig åt över landet. Länsstyrelserna fick i uppdrag att under 2014 i samråd med berörda myndigheter och intressenter utarbeta regionalt anpassade finansieringsformer som möjliggör för älgförvaltningsområden i hela landet att regelbundet genomföra inventeringar. Uppdraget togs upp till beredning av länen inom mellersta rovdjursförvaltningsområdet. Skogsnäringen beslutade att gemensamt finansiera betesskadeinventeringar genom en kostnadsfördelning utgående från virkesvolym, vilket innebar att finansieringsfrågan i denna del var löst. Finansiering av basinventeringar sker sedan tidigare genom älgvårdsfonden som hanteras på länsnivå utifrån regionala förutsättningar. Sammantaget har länen inom mellersta rovdjursförvaltningsområdet gjort bedömningen att det inte längre finns något behov av att utarbeta regionalt anpassade finansieringsformer för inventeringar av älg. Regleringsbrevsuppdraget får därigenom anses fullgjort. Länsstyrelseinstruktion 4 § 1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de allmänna valen I år hade Sverige ett så kallat supervalår. För första gången någonsin röstade svenska folket två gånger samma år: till Europaparlamentet den 25 maj och till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige den 14 september. Arbetet med sammanräkningar efter valen har varit omfattande och ett stort antal personer har rekryterats till tillfälliga anställningar i samband med arbetet. Kompetensnivån bland medarbetarna har varit hög och omfattningen av överklaganden av fastställanden av valen blev låg. Länsstyrelseinstruktion 6 § 8. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län är ansvariga för viss tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Vårt arbete med tillsyn Länsstyrelsen utövar tillsyn i fråga om verksamhet som nämns i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). I Länsstyrelsens tillsynsområde ingår förutom Västra Götalands län även Dalarnas-, Gävleborgs-, Hallands-, Värmlands- och Örebro län. 17 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelsen har bl.a. arbetat med att informera verksamhetsutövare att de ska anmäla sig till Bolagsverkets register mot penningtvätt. Detta har genomförts genom dels två informationsinsatser som anordnats i Länsstyrelsens regi, dels genom cirka 600 riktade brevutskick till berörda verksamhetsutövare. Länsstyrelsen har också utfört cirka 1 350 utskick med information till registrerade tillsynsobjekt för att förbättra deras kunskap om penningtvättslagen. Länsstyrelsen har utfört 237 skrivbordsgranskningar av verksamhetsutövares rutiner för att motverka penningtvätt. Länsstyrelsen har även genomfört 19 tillsynsbesök hos verksamhetsutövare. Vid tillsynsbesöken kontrolleras att verksamhetsutövarens skriftliga rutiner följs i praktiken. Besöken visar, generellt sett, att verksamhetsutövarna har en relativt god hantering och lever upp till de krav som ställs enligt rutinerna. Kundundersökningar har utförts hos de verksamhetsutövare där tillsynsbesök har genomförts. I tillsynsuppdraget ingår även vandelsprövning av de verksamhetsutövare som har anmält sig till Bolagsverkets register mot penningtvätt. Länsstyrelsen har arbetat med vidareutvecklingen av det system som används för att på ett effektivt sätt vandelspröva Länsstyrelsens tillsynsobjekt. Länsstyrelsen har utfört 3 164 vandelsprövningar av verksamhetsutövare. Tillsyn av åtgärder mot penningtvätt var fokusområde under en av Länsstyrelsens två årliga tillsynsveckor. Riktad tillsyn genomfördes i form av tillsynsbesök, skrivbordsgranskning av verksamhetsutövares rutiner samt vandelsprövning på tillsynsobjekt i länets tio största städer. Utvärderingen av Sveriges åtaganden för penningtvättsbekämpning Länsstyrelsen har påbörjat förberedelserna inför en utvärdering av Sverige som kommer att genomföras av det mellanstatliga organet Financial Action Task Force under 2016. Förberedelserna sker på uppdrag av finansdepartementet och Länsstyrelsen har kartlagt den tekniska efterlevnaden i förhållande till lagstiftningen samt påbörjat kartläggningen av effektiviteten i systemet för att bekämpa penningtvätt. Förslag till ändringar i penningtvättlagen och mer samarbete utvecklar vårt uppdrag Vi har lämnat ett remissvar till regeringen på de förändringar som föreslagits i penningtvättslagen. Förändringarna kommer sannolikt att bidra till att tillsynen kan utföras på ett mer effektivt sätt. Det finns ett lagförslag som förväntas träda i kraft inom en överskådlig tid. Länsstyrelsen har deltagit i möten med ”Samordningsorganet mot penningtvätt och finansiering av terrorism” samt deltagit i styrgruppen och handläggargruppen för regionalt underrättelsecentrum. Samarbete genomförs också kontinuerligt med länsstyrelserna i Stockholms och Skåne län, bl.a. i form av månatliga samverkansmöten och en årlig träff. Länsstyrelsen har även deltagit i en arbetsgrupp för utveckling av riktlinjer i tillsynen där representanter för de olika länsstyrelserna ingår. 9. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Norrbottens län prövar frågor om auktorisation och godkännande samt utövar tillsyn enligt lagen (2010:1933) om auktorisation av delgivningsföretag. Berörda länsstyrelser har utbytt erfarenheter och information sedan lagen trädde i kraft. Information, som uppdateras vid behov, har lagts ut på Länsstyrelsens webbplats. Förutom en förteckning där samtliga auktoriserade delgivningsföretag i landet ingår finns även länkar till ansökningsblanketter, både för auktorisation av delgivningsföretag och för godkännande av personal hos auktoriserat delgivningsföretag. 18 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelsen deltar med en representant i ett projekt som är ett strategiskt verksamhetsutvecklings- och e-förvaltningsarbete som drivs gemensamt av länsstyrelserna. Projektet syftar till att uppnå korta handläggningstider, effektivare och enklare ärendehantering samt att underlätta medborgarnas och företagens kontakter med länsstyrelserna. Det har även startats ett arbete för att bygga ett nationellt register. Länsstyrelsen har beslutat om auktorisation för ett delgivningsföretag och i 61 ärenden om godkännande av personal hos auktoriserat delgivningsföretag. 19 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 25* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 1 2 0 2 251 0 884 862 0 0 1 2 0 2 317 0 950 1 022 0 0 1 2 0 1 976 0 999 1 057 3 0 1) 2) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Vi har under 2013 och 2014 succesivt vidtagit åtgärder genom riktade insatser i syfte att minska andelen öppna ärenden. Detta kan ses framförallt i verksamhetskostnaderna. För att reducera balanserna för lokala trafikföreskrifter och överklagningsärenden har arbetsinsatser gjorts med tillfälligt insatta resurser. Detta har haft en god effekt och vid årsskiftet fanns endast ärenden som är under beredning. Andra väsentliga prestationer och resultat Inom området finns flera olika ärendetyper. Vi handlägger ärenden om trafikföreskrifter, sjötrafikföreskrifter, tävling på väg samt transport av farligt gods. Vidare prövar vi överklagande av väghållningsmyndighets beslut och överklagande av kommuns beslut om parkeringstillstånd m.m. De lokala trafikföreskrifterna utgör merparten av ärendena. Inom samtliga trafikslag har Länsstyrelsen bemyndigats att meddela för allmänheten bindande föreskrifter. För att reducera balanserna för lokala trafikföreskrifter och överklagningsärenden har arbetsinsatser gjorts med tillfälligt insatta resurser. Detta har haft en god effekt och vid årsskiftet fanns endast ärenden som är under beredning. 20 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 28* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 7 33 6 37 253 7 9 575 9 554 2 0 9 32 6 37 450 7 8 818 8 846 2 0 9 32 6 35 712 7 8 625 8 660 7 0 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 28261, Djurskydd (djurskyddskontroll – normalkontroller)3) 62 63 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 28261 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 58. 2) Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Antalet årsarbetskrafter har varit 2 procent lägre än tidigare år med anledning av oförutsedd frånvaro som vi inte kunnat kompensera för. Samtidigt har andelen inkomna ärenden ökat med 9 procent, men vi har lyckats hålla hög beslutstakt genom att ha fokus på korta handläggningstider. Resultatet i den länsstyrelsegemensamma kundundersökningen visar att vi fick högst betyg av alla län när det gäller bemötande vid normalkontroll. Vi vill dock fortsätta att förbättra oss på detta område, och undersöker kontinuerligt läget med hjälp av en egen enkät som skickas ut tillsammans med kontrollrapporten. Andra väsentliga prestationer och resultat Kontroll i primärproduktionen Länsstyrelsen har gjort 32 livsmedelskontroller och sex foderkontroller i primärproduktionen utanför tvärvillkorsuttaget. Det är 11 fler än 2013. På grund av avsaknad av ett centralt register har vi inte lyckats uppnå vårt mål att väsentligt öka antal kontroller som genomförs utanför tvärurvalet. Alla kontroller utanför tvärvillkorsuttaget är utvalda enligt Livsmedelsverkets riktlinjer för riskurval. Inom Tvärvillkorskontrollurvalet har vi gjort totalt 128 kontroller. Dessa är utvalda i enlighet med Jordbruksverkets riskanalysbeslut. Vi har satsat på en fördjupad utbildning inom områdena foder och livsmedel för våra kontrollanter av primärproduktion samt för våra tvärvillkorskontrollanter. Vi erbjöd även några andra län att delta på dessa utbildningar som var mycket uppskattade. 21 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Kommunrevisioner Länsstyrelsen har reviderat livsmedelskontrollens genomförande hos sju av länets 35 miljöförvaltningar eller motsvarande. En av revisionerna genomfördes gemensamt med vår uppföljning och utvärdering av miljö- och hälsoskyddstillsynen, och en genomfördes tillsammans med Livsmedelsverket. Vi bedömer att revisionerna ofta leder till förbättringar av kommunernas kontrollverksamhet. Samordning, stöd, råd och vägledning för livsmedelskontroll Arbetet med samordning och stöd till kommunernas livsmedelskontroll sker sedan 2013 inom ramen för Miljösamverkan Västra Götaland (MVG). Medarbetare från Länsstyrelsen är projektledare. MVG har arrangerat två länsmöten. Till båda mötena var 33 miljöförvaltningar anmälda. Livsmedelsverket deltog vid ett och deras presentationer upplevs som mycket värdefulla. MVG och Miljösamverkan Halland driver ett projekt om märkning av livsmedel som inleddes 2014 och kommer att pågå hela 2015. Djurskyddskontroll Djurskyddskontrollens omfattning och andel planerad djurskyddskontroll: • Vi genomför i stort sett all vår planerade djurskyddskontroll enligt det riskbaserade uttag som finns inom Jordbruksverkets system för riskklassning (STORK). • Vi har genomfört 3 769 djurskyddskontroller, vilket är en ökning med 13 procent. Av dessa var 1 535 normal kontroll, en ökning med 11 procent. Antalet kontroller efter anmälan var 1 328, en ökning med 30 procent. • Andelen djurskyddskontroller som är planerad enligt den definition som finns i Jordbruksverkets föreskrifter om djurskyddskontroll (SJVFS 2008:67) är 49 procent. Andelen planerad kontroll enligt den definition som antagits av rådet för djurskyddskontroll är 41 procent. • Vi har analyserat vilka brister som är vanligast vid kontroll av nötkreatur, hund och katt. Vi kommer att publicera information på vår webbplats för att förbättra djurhållarnas kunskaper. På detta sätt hoppas vi uppnå en förebyggande effekt. • Vi hade en monter på My Dog-mässan i Göteborg 3–6 januari 2014. Vi fick mycket positivt gensvar från de personer som besökte mässan och tog del av vår djurskyddsinformation. • Vi har regelbundna träffar med LRF:s regionstyrelse och djuromsorgsansvariga. Vi har också deltagit eller föreläst vid fyra träffar med LRF:s lokalavdelningar. • När vi gör djurskyddskontroller efter anmälningar är djurhållningen så bra vid 52 procent att anmälan bedöms som obefogad. Vid dessa kontroller är djurskyddsnyttan marginell. Därför har vi inlett ett arbete med att minska antalet kontroller efter anmälan som är obefogade. Vi samarbetar med SLU om ett examensarbete för att analysera vilken information som finns respektive saknas i anmälningar som visar sig vara obefogade. Vi kommer att fortsätta detta arbete under 2015. • Vi är stolta över vårt resultat i den länsstyrelsegemensamma kundundersökningen som visar att vi fick högst betyg av alla län när det gäller bemötande vid normalkontroll. Vi vill dock fortsätta att förbättra oss på detta område och undersöker kontinuerligt läget 22 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 med hjälp av en egen enkät som skickas ut tillsammans med kontrollrapporten. Vi deltar också i ett forskningsprojekt som heter Motiverande samtal, där kontrollanterna lär sig en metod som ska syfta till att öka förståelsen och drivkraften hos den som blir kontrollerad för att förbättra sin djurhållning. Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta 2014-12-31 2013-12-31 Antalet verksamma veterinärer inom djurhälsopersonalen i länet (st) varav män (st) varav kvinnor (st) Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) varav män (åa) varav kvinnor (åa) Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter. Antal kontroller av hästpass 2012-12-31 400 369 4651) 136 120 196 264 249 269 71 70 44 26,5 28 28 4 22 5 22 72) 403) 3 4 0 339 287 522 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Vet@bas, internt register över djurhälsopersonal, djurskyddskontrollregister 1) För 2012 redovisas antal veterinärer bosatta i länet 2) Antal personer 3) Antal personer Kommentar Tabell 1.1 Samma person inom djurhälsopersonalen kan ha fått tillsyn i flera ärenden. Antalet årsarbetskrafter inom djurskyddskontroll har minskat för att tiden för arbetsledning av djurskyddskontrollen har ökat. Målet för kontroll av hästpass ändrades under 2013 på grund av att rutinen vid kontroll efter anmälan ändrats till att endast kontrollera det som anmälan gällde. Därmed måste målet för kontroll av hästpass anpassas så att det kan uppnås inom ramen för planerad kontroll eller normalkontroll. Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta 2014 Antal beslut enligt § 26 djurskyddslagen Antal beslut om omhändertagande enligt 31 § djurskyddslagen Antal beslut om omhändertagande enligt 32 § djurskyddslagen1) Antal beslut i ärenden enligt 29 § djurskyddslagen2) varav antal beslut om djurförbud3) Antal ansökningar om upphävande av beslut om djurförbud som har kommit in Antal beslut om djurförbud som har upphävts helt eller delvis Antal åtalsanmälningar Totalt antal anmälningsärenden som kommit in4) Källa: Ärendehanteringssystemet Platina 23 295 37 142 49 40 2013 347 27 108 46 19 5 77 1 773 11 64 1 458 2012 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 1) Här ska enbart de beslut räknas med som länsstyrelsen fattat. Omhändertaganden som polisen gjort ska endast räknas med om de fastställts av länsstyrelsen. 2) Här räknas alla prövningar in som resulterat i ett beslut av länsstyrelsen oavsett om beslutet inneburit att en person fått djurförbud eller inte. 3) Här räknas enbart in de beslut som resulterat i att någon fått förbud att ha hand om djur. 4) Enligt den definition som används för återrapportering till Jordbruksverket. Kommentar Tabell 1.3 En stor andel av omhändertaganden med stöd av 31§ djurskyddslagen beror på att djurhållaren har djurförbud eller begränsning av djur. Vi har i flera år haft 46–49 beslut om djurförbud, och noterar därmed en minskning under 2014. Om minskningen kvarstår även 2015 kommer vi att analysera den. För beslut om omhändertagande av djur enligt 32§ djurskyddslagen gäller 78 ärenden herrelösa djur, framför allt katter. Vi strävar efter kort handläggningstid vid djurförbudsprövning. Under året har vi handlagt 80 procent av prövningarna inom 180 dagar. Länsstyrelseinstruktion 4 § 2. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Tillsyn över djurhälsopersonal Tillsyn över djurhälsopersonal har skett med flera olika metoder enligt följande: • information i nyhetsbrev tre gånger per år • trettioen personer verksamma som djurhälsopersonal har fått planerad tillsyn • fem veterinärer har fått tillsyn efter anmälan. Administrativ kontroll av samtliga 42 veterinärer i länet som medger villkorad läkemedelsanvändning. Tillsynen har inkluderat kontroll av djursjukdata, vilket gett en mer grundlig tillsyn. Länsstyrelsen upprättade 2013 ett register över djurhälsopersonalen. Vi har använt det för att göra ett riskbaserat urval vid årets tillsyn. Cirka 800 djurhälsopersonal finns i registret. Inom det nationella projektet LÄRA har vi gjort tillsyn av hur tre veterinärer uppfyllt kraven när de medgett villkorad läkemedelsanvändning på två gårdar vardera. En medarbetare har varit projektledare. Vi har gjort sammanlagt 26 kontroller av läkemedel på gård, vilket är samma nivå som 2013. Ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Med anledning av de nya reglerna om hygienrutiner som Jordbruksverket beslutade om 2013 har Länsstyrelsen • kontrollerat hygienplaner i anslutning till tillsynbesök på två djurkliniker 24 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • skickat information till alla kända ridskolor om kravet på hygienrutiner för besöksverksamhet. Vi har reviderat vår epizootiberedskapsplan. Nu följer planen den mall som tagits fram inom projektet ”Samverkansformer mellan länsstyrelser och Jordbruksverket 2013”. Vi har också utarbetat en kommunikationsplan som kan vara ett stöd för det interna arbetet vid misstanke eller fall av olika djursjukdomar. Vi har fått information om fyra misstankar om epizootisjukdomar på djur och en misstanke om mjältbrand i importerat benmjöl. Alla misstankarna har avfärdats efter vidare undersökning. Vi har också handlagt • fem ärenden om MRSP • 21 ärenden som gällt salmonella hos djur som inte är livsmedelsproducerande • 1 ärende som gällt misstanke om MRSA • 21 ärenden om någon av de smittsamma hästsjukdomar som ska anmälas redan vid misstanke. När det gäller de smittsamma hästsjukdomarna har vi utökat vår informationsservice till att också skicka sms-meddelande till de godkända hovslagare som begärt det. Vi har flera hästavelsorganisationer med säte i länet. Detta innebär att vi handlägger flera klagomålsärenden som ofta blir både långdragna, omfångsrika och komplicerade. När det gäller animaliska biprodukter, ABP, har vi fått information från samtliga kända transportörer av ABP i länet, och därmed kunnat skapa ett register för riskbaserad tillsyn. Vi har utfört tre tillsynsbesök, vilket är i samma nivå som 2013. Vi deltar i ett projekt om ABPtillsyn tillsammans med kommunerna. I projektet utför kommunerna tillsyn av ABP-hantering i butik, och vi deltar för att klargöra gränsdragningsfrågor. 25 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Regional tillväxt PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 30* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0 671 0,12 18 20 0 10 236 0 0 0 704 0,13 26 27 0 9 530 1 0 0 1 052 0,20 26 23 0 9 390 1) 2) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Västra Götalandsregionen (VGR) har i vårt län huvudansvaret för regional tillväxt och utveckling. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och bidra till att målen för den regionala tillväxtpolitiken uppnås. Vi ska också samordna andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet. Länsstyrelsen fullgör i hög grad dessa uppgifter inom sina olika verksamhetsområden, inte minst landsbygdsutveckling, samhällsplanering och social hållbarhet. Flera andra verksamhetsområden bidrar också väsentligt till länets utveckling, såsom energi och klimat, miljöskydd, naturvård och kulturmiljövård. Alla dessa insatser redovisas dock inom respektive verksamhetsområde och inte primärt som arbete med regional tillväxt. Andra väsentliga prestationer och resultat Ansvaret för det regionala tillväxtarbetet ligger sedan 1999 hos Västra Götalandsregionen (VGR). Länsstyrelsens uppgifter inom sakområdet består i att förvalta anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder med 3,48 mnkr. Länsstyrelsen kan inom denna ram besluta om Regionala projektmedel. Övriga åtgärder beslutas av VGR. Regionala tillväxtmedel Projektverksamheten via aktuellt anslag är riktad mot ekonomisk tillväxt och balans inom regionen. En grundförutsättning är att stöd söks från ett prioriterat område inom tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 2020. Länsstyrelsens inriktning är att använda en tredjedel av medlen till interna projekt och två tredjedelar till externa. I båda fallen prioriteras projekt som innebär uppväxling av medlen. De får inte användas som allmän resurs i länet eller för åtgärder som ska finansieras av andra statliga anslag. Medlen får inte heller användas som driftstöd. Enstaka evenemang som inte ingår som naturligt inslag i större projekt ska inte finansieras med regionala tillväxtmedel. Projekttiden ska heller inte överstiga tre år. Länsstyrelsen har prioriterat projektbesluten enligt riktlinjerna ovan till ämneskategorierna 26 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 nedan. Av medlen har 66 procent använts till projekt inom livsmedels-, energi- och miljöområdena. Kostnaden för administration i ärendehanteringssystemet för ”Ny projektoch stödhantering” (NYPS) uppgår till 71 tkr. Länsstyrelsen har därmed beslutat om 4,1 mnkr. Det enskilt största projektbeslutet på 1 mnkr har beviljats till ”Lokalproducerat i Väst AB”. Projektet syftar till att stödja småskaliga livsmedelsföretag genom att erbjuda försäljningsoch marknadsföringstillfällen via olika aktiviteter. Mindre livsmedelsföretag är ofta produktionsinriktade och behöver marknadsföringsstöd för att kunna växa och förbättra sin lönsamhet. Satsningen på ”Livsmedelsacceleratorn” (SIK) har fortsatt och väntas ge fler hälsosamma, miljösmarta och innovativa livsmedel. Satsningarna på Lokalproducerat i Väst AB och Livsmedelsacceleratorn sker i samverkan med VGR. Den treåriga satsningen på ”Miljöbron” avslutades. Länsstyrelsens totala medfinansiering uppgick till 1,2 mnkr. Via Miljöbron omvandlas miljömålen till en långsiktigt ökad konkurrenskraft hos små- och medelstora företag. De erfarenheter som Miljöbron fick av treårsprojektet har bidragit till att utveckla ett nytt projekt där studenternas examensarbeten kopplas till företagens miljöarbete. Inom turism har Länsstyrelsen medfinansierat projektet ”Go To Sea” ägt av Göteborg & Co AB med 500 tkr. Göteborg och Västsverige har länge samverkat kring mat och råvaror, exempelvis genom Matlandethuvudstaden, Smaka på Västsverige och Västsvensk Mersmak. Matupplevelser har på senare år ökat i betydelse som huvudsaklig reseanledning. Inom ramen för projektet marknadsförs havets råvaror både nationellt och internationellt. Tabell: Länsstyrelsens projektbeslut enligt NYPS ämneskategorier NYPS ämneskategorier Tkr 01 Innovation 02 Entreprenörskap 05 Energi 06 Turism 07 Kultur 08 Förnyelse av städer 09 Service i gles- och landsbygder 12 Övriga insatser (Nyps administration) Summa 1 300 1 000 563 595 200 100 300 71 4 129 Övriga insatser för regional tillväxt Länsstyrelsen har arbetat med flera uppdrag kring social hållbarhet med koppling till regional utveckling enligt nedan. Arbetstiden för dessa finns inte med i sammanställningen av volymer och prestationer ovan. • Urban utveckling. Cirka 20 procent av en årsarbetskraft arbetade med detta, varav cirka 10 procent är kopplat till regional utveckling • Projekt KAIROS (Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer) inom Mistra Urban Futures. En halv årsarbetskraft har jobbat i projektet (25 procent med Länsstyrelsefinansiering och 25 procent finansierat av projektet). Cirka hälften av arbetet har koppling till regional utveckling • Jämställd tillväxt. Länsstyrelsen har deltagit i projektet med cirka tio arbetsdagar 27 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Den regionala jämställdhetsstrategin. Minst en årsarbetskraft har arbetat med strategin. Hela arbetet har koppling till regional utveckling. Återrapportering regleringsbrev RB 20. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker inom det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan utvecklats. Samverkansmöte med statliga myndigheter Vid landshövdingens möte med de statliga myndigheterna i september stod frågan om de statliga myndigheternas roll i det regionala tillväxtarbetet på agendan. Representanter från Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (VGR), Tillväxtverket och ESF-rådet presenterade grunderna för och arbetet med de regionala tillväxtfrågorna. Syftet var att diskutera hur de statliga insatserna för den regionala tillväxten kan samordnas på ett effektivt sätt. Målet med den regionala tillväxt- och utvecklingsstrategin är att alla invånare i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Det nya fokusområdet ”Attraktiva miljöer” i regeringens strategi för regional tillväxt lyftes fram. I samtal mellan deltagarna gavs exempel på hur de olika myndigheterna var för sig arbetar med tillväxtfrågor. Två områden identifierades med utvecklingspotential i det regionala tillväxtarbetet, nämligen • rekrytering av personal • aktiv styrning mot närproducerat vid t.ex. upphandlingar i offentlig sektor. Länsstyrelsen har ett nära samarbete med VGR. Nu arbetar vi vidare med frågan om utvecklad samverkan och samordning med de statliga myndigheterna i tillväxtarbetet. Mistra Urban Futures Arbetet inom Mistra Urban Futures (MURF) fortgick. MURF är ett internationellt center för hållbar utveckling där Länsstyrelsen är en av konsortieägarna tillsammans med bl.a. Göteborgs universitet. MURF:s ambition är att skapa förhållanden som möjliggör städer som är rättvisa, gröna och täta. Detta arbete ligger väl i linje med visionen för Västra Götaland – ”Det goda livet”. Läs mer under område Hållbar samhällsplanering och boende, avsnitt Mistra Urban Futures. Urbant utvecklingsarbete Inom det urbana utvecklingsarbetet, som fokuserar på de 15 mest socioekonomiskt utsatta stadsdelarna i landet – varav 6 ligger i vårt län – har Länsstyrelsen haft en nära samverkan med Boverket men också med Skolverket, Arbetsförmedlingen, Polismyndigheter samt Brottsförebyggande rådet. Länsstyrelsen har på regional nivå lagt ett särskilt fokus på behovet av en starkare koppling mellan det regionala tillväxtarbetet och sociala hållbarhetsfrågor som segregation och urban utveckling. Två regionala dialogdagar har genomförts på temat. Frågan uppmärksammades också på den nationella slutkonferensen. 28 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Nyanländas etablering I arbetet med nyanländas etablering har Länsstyrelsen tillsammans med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket haft flera dialoger med både kommunernas politiska ledning och tjänstemannaledning. På dialogdagarna betonades sambanden mellan befolkningsutvecklingen och därmed invandringen och behovet av arbetskraft, boende och utbildning och därigenom i förlängningen det regionala tillväxtarbetet. Strukturfonder Länsstyrelsen arbetar tätt med Jordbruksverket när det gäller regionala handlingsplaner och kopplingen till övriga strukturfonder. Detta arbete kopplas till regional tillväxt. Regional livsmedelsstrategi Samarbete med Livsmedelsverket pågår för att stödja den regionala livsmedelsstrategin. Länsstyrelsen har en egen rådgivning till nyetablerade företag inom förädling av livsmedelsföretag. Betaltjänster Länsstyrelsen samarbetar också med Post- och telestyrelsen (PTS) och VGR inom området grundläggande betaltjänster, som har en stark koppling till landsbygdsutveckling. Samtliga länsstyrelser har sedan 2009 uppdraget att bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett samordningsansvar för bevakningsuppdraget och överlämnar länsstyrelsernas årsrapport till regeringen. Till grundläggande betaltjänster räknas möjlighet att ta ut kontanter, betala räkningar liksom företags och föreningars möjlighet att sätta in dagskassor. Inriktningen är att det statliga åtagandet endast omfattar de orter och den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. Tillgången till betaltjänster är acceptabel för flertalet av länets invånare då en stor andel bor i eller nära tätbefolkade områden. I mer perifera delar av länet finns en annan verklighet med långa avstånd, få serviceställen och hög andel äldre befolkning. I Västra Götalands län har cirka 100 000 invånare 10 km eller mer till närmaste serviceställe för betaltjänster. Geografiskt är problemen störst i länets nordvästra del samt på öar utan fast landförbindelse. Vid sidan av det geografiska området finns även ett generellt problem för äldre och funktionsnedsatta i hela länet. I tillägg till bevakningsuppdraget fick länsstyrelserna 2013 ett utvecklingsuppdrag. För att genomföra utvecklingsuppdraget har Länsstyrelsen beviljats medel av PTS för åren 2014– 2015. Medlen finansierar processledare som arbetar med stöd- och utvecklingsinsatser i de områden i länet som har störst problem. Arbetet drivs i dialog med kommunernas näringslivsoch omsorgsförvaltningar. I samverkan med Västergötlands Idrottsförbund driver Länsstyrelsen ett projekt som syftar till att analysera och föreslå lösningar på föreningars problem med betaltjänster. Länsstyrelsen har även deltagit i VGR:s arbete med att ta fram ett nytt regionalt serviceprogram för 2014–2018. Den nya tekniken ger många möjligheter till att utveckla grundläggande betaltjänster. Fiberutbyggnad och snabbare överföringshastigheter samt mobil täckning är förutsättningar för att företag och föreningar ska kunna utnyttja befintlig och ny teknik. På individnivå behövs insatser för att komma över trösklar och börja använda nya digitala lösningar. 29 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 RB 24. Länsstyrelserna ska bistå Regeringskansliet i förberedelserna av programperioden för 2014–2020 för EU:s sammanhållningspolitik samt landsbygds-, havs- och fiskerifonden inklusive arbetet med en partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen. Länsstyrelsen har arbetat med att ta fram den regionala handlingsplanen. I det nationella förberedande arbetet har vi bidragit med kompetens i ProCap-arbetet (se nedan). Vi har varit representerade i arbetsgrupper för både Havs- och fiskeriprogrammet samt landsbygdsprogrammet. ProCap-arbetet Länsstyrelsen har haft flera medarbetare som deltagit i olika delar av ProCap-arbetet. Deltagare har funnits i arbetsgrupper som rör både landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet. Bland annat har vi varit representerade i grupperna som tar fram rutinbeskrivningar för det nya handläggarstödet och urvalskriterier till de olika delåtgärderna. Två ambassadörer och två experter (så kallade superanvändare) har utsetts för att sprida information om landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet på Länsstyrelsen. Ambassadörerna har kontinuerligt deltagit i träffar med Jordbruksverket och spridit informationen till berörda på Länsstyrelsen. Superanvändarna har ordnat utbildning för handläggarna i de regler och system som blivit klara. Länsstyrelsen har bidragit med kompetens i arbetet med att besvara de 333 frågor kring Sveriges landsbygdsprogram som Kommissionen vill ha svar på. Erfarna medarbetare finns behjälpliga i frågor som rör bredbandssatsningen, upphandling och förnybar energi. Den regionala handlingsplanen Länsstyrelsens egna projekt för arbetet med det nya landsbygdsprogrammet, LIAN, har arbetat med att ta fram den regionala handlingsplanen. Olika arbetsgrupper har under projektets ledning fokuserat på de olika delåtgärderna i nya programmet. Urvalskriterier, regionala mål och prioriteringar har tagits fram. RB 29. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har samordningsansvaret för det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan har utvecklats. Fördjupad samverkan med Västra Götalandsregionen Vid regionbildningen 1998 slöt Västra Götalandsregionen (VGR) och Länsstyrelsen en överenskommelse om samarbete inom regionala utvecklingsfrågor och transportinfrastruktur. En översyn och förnyelse av överenskommelsen gjordes 2013. I överenskommelsen fastställde man fem prioriterade samverkansområden för 2014: Energi och klimat, Integration, Landsbygdsutveckling Regionala miljömål samt Vattenfrågor. Samarbetet inom dessa områden redovisas nedan. Ett arbete pågår kring fördjupad samverkan mellan VGR och Länsstyrelsen. Aktörerna har tagit fram en beskrivning av hur samarbetet ska organiseras och följas upp samt en beskrivning av inom vilka områden som samverkan sker i dag. Styrgruppens avsikt är att göra en årlig översyn av uppdragsbeskrivningen. Länsstyrelsen bidrar till genomförande av den regionala tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 2020 bl.a. inom energi- och klimatområdet. 30 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Samverkan inom området Energi och klimat Länsstyrelsen och VGR har sedan många år tillbaka en gemensam vision för energi- och klimatarbetet i länet: en fossiloberoende ekonomi till 2030. Denna vision befästes ytterligare genom att den bekräftades i den regionala tillväxt- och utvecklingsstrategin som antogs 2013. Vi har förstärkt samarbetet inom det strategiska energi- och klimatarbetet betydligt. En gemensam handlingsplan håller på att tas fram för hur Västra Götaland ska agera för att nå klimatvisionen om en fossiloberoende ekonomi till 2030. Under året genomfördes framför allt politisk förankring och planering. Utöver det strategiska samarbetet pågår många samarbeten för att främja utvecklingen inom olika energiområden som bl.a. följande: • Biogas Väst – biogas • Power Väst – vindkraft • Energigården – energi- och klimatomställning inom lantbruket • Mistra Urban Futures – hållbar stadsutveckling • Sol I Väst – solel. Inom Biogas Väst samfinansierar Länsstyrelsen och VGR en samordnare. På så sätt kan vi koordinera så effektivt som möjligt och integrera mål och möjligheter mellan landsbygdsprogrammet och regionens egna satsningar. Samverkan inom områdena integration och jämställdhet Länsstyrelsen och VGR:s kultursekretariat har gemensamt genomfört en kartläggning av pågående samverkan mellan det civila samhället och kommunerna i länet inom integration. Resultatet är en rapport som spridits till kommuner, aktörer från det civila samhället och relevanta myndigheter samt Regeringskansliet. Rapporten bygger på enkätsvar från länets kommuner och det civila samhället samt 47 fördjupade intervjuer. VGR har deltagit i styrgruppen inom Länsstyrelsens projekt BURN (Barn och ungdomars rättigheter som nyanlända). Projektet, som pågick mellan april 2013 och september 2014, handlade om att ta fram information riktad till nyanlända barn och ungdomar med särskilt fokus på ensamkommande barn. Inom det urbana utvecklingsarbetet har Länsstyrelsen genomfört två regionala dialogdagar där VGR deltagit. Syftet har varit att uppmärksamma behovet av en starkare koppling mellan det regionala tillväxtarbetet och sociala hållbarhetsfrågor som segregation och urban utveckling. Inom projekt KAIROS (Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer) samverkar Länsstyrelsen med VGR samt Göteborgs universitet och Göteborgs Stad. Tre rapporter har tagits fram på uppdrag av VGR. Två av dessa handlar om vikten av ungas medskapande i samhällsutvecklingen regionalt. Den tredje handlar om vikten av dialog med länets invånare och ger förslag på en vidareutveckling av VGR:s samråd med föreningslivet utifrån de mänskliga rättigheterna. Ett antal kunskapsunderlag har också tagits fram, bl.a. ett med fokus på segregation och integration. Länsstyrelsen har deltagit i framtagandet av handlingsplanen ”Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland” som Folkhälsokommittén på VGR är huvudansvarig för. Länsstyrelsen deltar framförallt inom området ”Trygga och goda 31 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 uppväxtvillkor”. Handlingsplanens syfte är att bidra till jämlikhet och därigenom att alla får möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen i länet. Länsstyrelsen och VGR har 2013 och 2014 tagit fram en gemensam länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering: Jämställt Västra Götaland 2014 – 2017. Strategin möjliggör samordning och erfarenhetsutbyte samt bidrar till en högre likvärdighet i länet. Hittills har 51 verksamheter undertecknat en avsiktsförklaring kopplade till strategin: 32 kommuner, 14 myndigheter och 5 organisationer. Samverkan inom området Landsbygdsutveckling Landsbygdsprogrammet är försenat och det finns en risk att utvecklingsarbetet tappar fart under 2015. Det kan bli ett glapp i de satsningar Länsstyrelsen och VGR gör och vi har därför tillsammans träffat en överenskommelse. Den innebär att VGR ökar sin finansiering under 2015 medan Länsstyrelsen via landsbygdsprogrammet satsar extra under 2014 och under perioden 2016–2020. De strategiska områdena där samverkan främst sker är • lokal mat • biogas • offentlig upphandling • stad och land • animalieproduktion • utveckling av mindre livsmedelsföretag. Länsstyrelsen och VGR har samfinansierat ytterligare två samordnare för att koordinera arbetet så effektivt som möjligt inom offentlig upphandling och animalieproduktion. Detta samarbete sträcker sig till och med 2015. Den gemensamma satsningen ”Lokalproducerat i Väst AB” fortsätter med inriktning mot 2020. Samverkan inom området Regionala miljömål Länsstyrelsen och VGR har utvecklat och förbättrat samverkan inom miljömålsarbetet. Miljöchefen hos VGR är numera permanent deltagare i miljömålsarbetets styrgrupp, vilken träffas cirka fyra gånger per år. Miljömålsarbetet har även presenterats och diskuterats i VGR:s miljönämnd. För att skapa en förbättrad målstruktur inom miljöområdet för Västra Götaland har Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR arbetat tillsammans med att regionalisera de nationella miljömålen. Flera av VGR:s redan antagna mål har lyfts in i det regionala måldokumentet och ytterligare mål där de tre parterna är eniga om att fler insatser behövs har föreslagits. Målförslagen har skickats på remiss till cirka 300 miljömålsaktörer i Västra Götaland och i början av 2015 kommer remissvaren att börja bearbetas. Beslut om nya regionala miljömål kommer att tas 2015. Årets regionala miljömålsdag anordnades tillsammans med VGR och Skogsstyrelsen. Under dagen fick länets miljömålsaktörer: 32 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • ta del av den senaste miljömålsstatistiken • se goda exempel på lyckat miljömålsarbete • möjlighet att diskutera aktuella miljöfrågor. På miljömålsdagen deltog över 150 deltagare och arrangörerna visade att samverkan mellan alla miljömålsaktörer är oerhört viktig för att vi ska kunna nå de lokala, regionala och nationella miljömålen. Samverkan inom området Vatten Länsstyrelsen fokuserar på att binda samman statens pågående havsplaneringsuppdrag med delregionala ”Salta blå delen” av översiktsplanen samt gränsöverskridande fördjupade översiktsplaner. Arbetet genomförs i samverkan med VGR:s arbete med Maritima klustret i Västra Götaland. I norra Bohuslän bygger Länsstyrelsen vidare på det mångåriga samarbetet med de fyra kustkommunerna. Inom ramen för vårt regeringsuppdrag med havsplanering fördjupar och utvecklar vi samarbetet och stödet till Norra Bohuslän. Det sker i arbetet med en mellankommunal gränsöverskridande ”Blå Översiktsplan” och VGR:s arbete med Maritim Näringslivsstrategi och ”Blå Tillväxt”. Samarbetet ökar förutsättningarna för ett helhetsperspektiv och balans mellan brukande och bevarande. Den fysiska planeringen kommer att vara grunden för en långsiktigt hållbar maritim näringslivsutveckling i en unik och värdefull marin miljö med Sveriges högsta biodiversitet. Länsstyrelsen stödjer även ett mellankommunalt samarbete med kustkommunerna i södra delen av Bohuslän och Kungsbacka kommun i Hallands län i samarbete med Göteborgsregionen. Samarbetet har fördjupats och vidareutvecklats tillsammans med VGR och Business Region Göteborg AB. En workshop kallad ”Verkstad för ett levande hav & blomstrande kustsamhällen” genomfördes. Nu pågår en bred förstudie bl.a. för att identifiera gemensamma frågeställningar. Göteborgsregionen är regionplaneorgan och äger processen, men Länsstyrelsen deltar tillsammans med kommunerna och Business Region Göteborg. Även länsstyrelsen i Hallands län och Region Halland är med i denna process. RB 30. Berörda länsstyrelser ska bistå det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i länet i dess uppdrag att genomföra en handlingsplan för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2012–2014. Länsstyrelsens huvudsakliga insatser inom tillväxtområdet har genomförts genom att följa och stödja Västra Götalandsregionen (VGR) i arbetet och återrapporteringen av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt ”Jämställdhet gör skillnad”. Länsstyrelsens medverkan i den regionala referensgruppen för jämställd tillväxt och utveckling har varit plattformen för arbetet. Referensgruppen består av jämställdhetsexperter och representanter från Länsstyrelsen, EDSC-resurscentrum för jämställdhet och mångfald, Winnet, kommunalförbund och fyra förvaltningar från VGR. Syftet med referensgruppen är att samordna de regionala jämställdhetsinsatserna för att dessa ska bli tydligare och få större genomslagskraft. Länsstyrelsen har i samverkan med VGR genomfört en workshop för handläggare på VGR och Länsstyrelsens Projektkontor om jämställdhetsintegrering av ansökningsprocesser. 33 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tabell 3.1: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod 2007 – 2013 Strukturfondsadministration (tkr) Anslag Övrig Årsarbetskrafter (5:1) finansiering Totala kostnader och årsarbetskrafter för strukturadministration varav Förvaltande myndighet 14 0 5 0 0,02 0 varav Attesterande myndighet 0 0 0 varav Kontroller i territoriella program 0 0 0 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell 3.1 Här ingår huvudsakligen möten inom ramen för Interreg IVB – Nordsjöregionen. Västra Götalandsregionen är svensk kontaktpunkt för programmet. Länsstyrelsen är representerat i den svenska subkommittén och i tjänstmannanätverket Tabell 3.2: Länsfakta inom EU-stöd Utbetalade bidrag, summa (tkr) 2014 2013 2012 Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut 0 0 0 varav Artikel 33 (inom mål 1-området) Bidrag, vilka länsstyrelsen inte fattar beslut om, men betalar ut Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Jordbruksverket har gjort utbetalningen Fiskeriprogrammet Landsbygdsprogrammet varav Leader varav miljöersättningar varav kompensationsbidrag (LFA) varav företagsstöd varav projektstöd varav miljöinvesteringar Gårdsstöd 0 0 0 0 0 0 1 690 564 1 785 090 1 857 480 19 393 669 766 44 324 385 173 85 268 53 525 103 319 16 159 1 015 215 17 450 809 927 47 940 446 189 84 754 94 817 34 351 22 185 957 713 5 454 911 014 47 785 499 773 88 366 171 759 38 658 11 350 941 012 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Jordbruksverket Kommentarer Tabell 3.2 Utbetalningar av miljöersättningar har minskat då vissa stöd inte har gått att söka i övergången mellan det nya och gamla landsbygdsprogrammet. Utbetalningen av gårdsstöd har ökat, vilket i huvudsak beror på korrigeringar av valutakursen för euron. Länsstyrelseinstruktion 5 § 7. Länsstyrelsen ska i sin verksamhet verka för att förenkla för företag I utvecklingsarbetet Länsstyrelsen 2017 står individen och samhället i fokus där Länsstyrelsen arbetar målinriktat för att förbättra sin service genom bl.a. kortare handläggningstider. 34 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Utveckling av webbplats Länsstyrelsen har fortsatt att utveckla och förbättra sin service på webbplatsen för att underlätta för företag och föreningar, bl.a. genom att skapa en särskild företagsingång. På så sätt ska det underlätta för företagen att hitta information om frågor om att söka olika tillstånd, rapporteringar samt information om olika ämnesområden. En av de mest använda är ingången som handlar om Avfallstransporter som, har underlättat för de som söker denna information. Länsstyrelsen märker genom att antalet telefonsamtal har minskat avsevärt. Förenkla på riktigt! År 2011 fick samtliga länsstyrelser i uppdrag att förenkla för företag. Uppdraget avslutas i sin nuvarande form den 31 december 2014 och slutrapporteras till näringsdepartementet i mars 2015. Arbetet samordnas av Länsstyrelsen i Kronoberg. På nationell nivå och i samordningsuppdragets regi har samhandling, kompetensutveckling och behovsanalys varit tre nyckelord som inneburit stora satsningar. Länsstyrelsen har deltagit aktivt inom samhandling och behovsanalys. Samhandling En av framgångsfaktorerna för att nå resultat i förenklingsarbetet är samhandling: ett gemensamt arbete där båda parter aktivt bidrar till en konkret åtgärd för att komma fram i frågan. Det gäller samhandling mellan länsstyrelser men också med andra myndigheter och näringslivet. Arbetsgruppen för uppdraget ”Förenkla på riktigt” kallar till nationella möten med länsstyrelserna, generaldirektörer och chefer på andra myndigheter. Samarbetet med Jordbruksverket har intensifierats. Jordbruksverket har undersökt vad lantbruksföretagare upplever som krångligt i kontakten med myndigheter. Utifrån det delade Jordbruksverket ut uppdrag, däribland till länsstyrelserna. Fokus låg på bemötande och föranmälan av kontroller. Uppdragen tog ”Förenkla på riktigt” vidare till landsbygdsdirektörernas och djurskyddschefernas nätverk, vilka vi samlade till ett möte i augusti. Återkopplingen till Jordbruksverket sker i januari 2015. Tillsammans med Tillväxtverket har uppdraget ”Förenkla på riktigt” genomfört två workshoppar i syfte att få en gemensam bild av vad som behöver förenklas i bygglovsprocessen. Länsstyrelserna och kommuner i Norrbottens och Västra Götalands län deltog och resultatet har sedan tagits vidare till länsstyrelsernas chefsjuristnätverk och kontaktpersoner, men också till Boverket. Resultaten från samtliga möten har tagits tillvara och styrt riktningen på de insatser Länsstyrelsen har valt att genomföra. Samtliga möten och dess resultat går att läsa om på uppdragets blogg, www.forenklapariktigt.se. Behovsanalys När det länsstyrelsegemensamma utvecklingsprojektet ”P4” avslutades hösten 2013 fick ”Förenkla på riktigt” i uppdrag av länsråden att genomföra en kanalstrategi. Länsstyrelsen har deltagit i detta utvecklingsprojekt tillsammans med telefonisamordningen och länsstyrelserna i Skåne, Värmlands och Västerbottens län. Gemensam inlämningsfunktion för skogsägare I regleringsbrevet för 2014 tillkom ett uppdrag till alla länsstyrelser att i samverkan med Skogsstyrelsen utveckla en gemensam inlämningsfunktion för skogliga ärenden för att 35 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 förenkla för skogsägaren. Länsstyrelsen i Värmlands län har samordnat samtliga länsstyrelsers medverkan i detta långsiktiga utvecklingsarbete och även delrapporterat till Regeringskansliet. Precis som redovisats inom ”Förenkla på riktigt” är samhandling mellan länsstyrelserna och andra myndigheter centralt i förenklingsarbetet. Arbetet med att inrätta en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare är en del i det för länsstyrelserna och Skogsstyrelsen gemensamma projektet ”En dörr in”, vilket pågått sedan 2010. Huvudsyftet är att underlätta för skogsägarna att göra rätt och bidra till att bevara skogens natur- och kulturmiljövärden. Till inlämningsfunktionen ska anmälningar och ansökningar som har anknytning till skog kunna lämnas in oavsett vilken myndighet som ska handlägga och utöva tillsynen. Formerna för samverkan har inledningsvis varit huvudfokus för att lägga en god grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. En överenskommelse har slutits mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna, vilken beskriver organisation och ansvarsfördelning. Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten deltar också i utvecklingsarbetet. Dessutom deltar skogsnäringen genom sina branschorganisationer samt små och stora skogsföretag. 36 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Infrastrukturplanering PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 34* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 3 5 1 7 050 1 126 125 0 485 2 3 1 5 575 1 151 168 0 0 2 2 1 3 393 1 120 110 0 84 1) 2) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskravet. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen De totala volymerna och kostnaderna kopplat till infrastrukturplanering har ökat. Detta beror på den ökade arbetsbelastningen, främst med Västsvenska Paketet. Inom ramarna för paketet pågår ett flertal större, komplexa, projekt. Här finns det behov av många samråd, som en del av den mer flytande processen i nya infrastrukturlagstiftningen, och ett omfattande vägledande arbete från Länsstyrelsens sida. I beslut om tillåtlighet för järnvägsplanen Västlänken har regeringen även meddelat villkor som kräver ökade insatser av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har rekryterat ytterligare handläggare för att svara upp mot de yttre behoven. Andra väsentliga prestationer och resultat Samverkan i Västra Götaland om strategisk infrastrukturplanering Länsstyrelsen deltog vid fyra tillfällen i möten med Västra Götalandsregionens (VGR) strategiska infraplaneringsgrupp där vi diskuterade frågor om objekt i regionala och nationella planer. Vidare samverkade vi och bytte information mellan Trafikverket, kommunalförbund och VGR:s kollektivtrafiksekretariat samt Göteborgs Stad. Nätverk, utbildning, möten för att samverka kring infrastrukturfrågor ”Forum för hållbart samhällsbyggande” är ett länsstyrelseövergripande nätverk som ersatte de tidigare föreningarna för länsarkitekter och länsbostadsdirektörer. ”Forumgrupp 7 Infrastruktur” ingår som en del i det övergripande nätverket och är ett handläggarnätverk för länsstyrelsernas handläggare inom infrastruktur. Forumgruppens uppdrag är att på kort och lång sikt föra en dialog, internt och externt om strategiska infrastrukturfrågor och infrastruktur i fysisk planering. En utbildning i en ny infrastrukturlagstiftning genomfördes i Stockholm för alla länsstyrelser. Ett seminarium av hanteringen av åtgärdsvalstudier med fokus på länsstyrelsernas roll arrangerades. En åtgärdsvalstudie behandlar vilka typer av åtgärder som är möjliga för att lösa 37 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 ett transportproblem. För närvarande deltar representanter från länsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Skåne, Västmanland, Norrbotten samt Västra Götaland. År 2014 genomförde ”Forumgrupp 7 Infrastruktur” fyra möten. Vi deltog även vid två tillfällen i möten med Trafikverkets samhällsplaneringsavdelning. Syftet var att diskutera hur vi samordnar och får en samsyn kring sakfrågor som exempelvis, dagvatten och buller och att diskutera processen i projekten. ”Myndighetsforum för miljö i investeringsprojekt” höll två möten under året. Detta är ett samverkansforum mellan Trafikverket och länsstyrelserna i Halland, Värmland och Västra Götaland där vi tar upp frågor om hantering i beskrivningar av miljökonsekvenser. Säve flygplats – ett riksintresse Länsstyrelsen deltog i en arbetsgrupp och styrgrupp tillsammans med Trafikverket, Swedavia och Göteborgs Stad. Syftet är att geografiskt avgränsa det utpekade riksintresset för Säve flygplats. Arbetet är ännu inte avslutat. Göteborgs hamn Göteborgs hamn är ett riksintresse för kommunikation och står inför en kraftig utveckling. För att samordna pågående ärenden avhandlades frågan internt och i en tät förebyggande dialog med Göteborgs hamn. Västsvenska paketet – tvärsektoriell grupp bildad för att samordna arbetet En tvärsektoriell grupp bildades vid årsskiftet 2012/2013. Syftet var att möta de krav som ställs på vår handläggning och vårt förebyggande arbete kring det Västsvenska paketet. Funktionen ansvarar för Länsstyrelsens samlade rådgivning, beslut, tillsyn och tillståndsgivning inom området. Målet är att • skapa ett förbättrat tvärsektoriellt arbete som leder till bättre sammanvägda helhetsbedömningar • få en mer effektiv handläggning av de större infrastrukturprojekten kopplade till det Västsvenska paketet. Stort fokus låg på att utveckla ett effektivt arbetssätt som ska upplevas som tydligt av omvärlden. Länsstyrelsen samrådde kontinuerligt med Trafikverkets och Göteborgs Stads projektorganisationer som en del i vårt arbete med att ge råd. Vi deltog också i tio möten med Göteborgs Stads koordineringsgrupp för Västsvenska paketet. Dessutom deltog vi i fyra möten i Västsvenska paketets referensgrupp som leds av deras ledningsgrupp. Resultatet av arbetssättet är att vi kontinuerligt i kontakterna med Trafikverket kunnat lämna tidigare synpunkter och ställningstaganden som har fört projekten framåt. Samordningen har också inneburit att Länsstyrelsen har varit en tydlig part med tydlig struktur och mycket god inblick i projekten. Fokus på det tvärsektoriella arbetssättet har inneburit större förståelse mellan de medverkande sakenheterna och en bättre kännedom om ärenden för att göra tydliga sammanvägda bedömningar. Det innebär vidare att kopplingen mellan planärenden och tillståndsärenden enligt miljöbalken har gett synergieffekter vid handläggning av de enskilda ärendena. 38 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Större projekt inom det Västsvenska paketet som innebar stora insatser för vår del är • Västlänken – tågtunnel under centrala Göteborg • Göta älv – ny bro • Marieholmstunneln – tunnel under Göta älv, ny koppling mellan E20 och E6 • Gamlestaden – stadsomvandlingsprojekt för att åstadkomma en blandstad med ny knutpunkt för kollektivtrafiken. Västlänken fick regeringens beslut om tillåtlighet den 26 juni 2014. Länsstyrelsen godkände miljökonsekvensbeskrivningen för järnvägsplanen den 20 november 2014. Järnvägsplan och detaljplan för linjen ställdes ut i december 2014 till januari 2015. Andra större transportinfrastrukturprojekt Förutom de stora projekten med Säve flygplats, Göteborgs hamn och det Västsvenska paketet hanterade Länsstyrelsen följande stora projekt: • Götalandsbanan är ett projekt som omfattar en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Stockholm. I delen mellan Göteborg och Borås ingår deletappen Mölnlycke–Bollebygd i den nationella planen. Planering av sträckan Göteborg–Borås säkerställdes genom ett avtal mellan de regionala och lokala parterna. Trafikverket har startat arbetet som är uppdelat på tre delsträckor. Delsträckan Mölnlycke–Bollebygd har kommit längst i planeringen och omfattar bl.a. järnvägsanslutning av Landvetters flygplats med tunnel och station under flygplatsen. Länsstyrelsen ingår i styrgruppen och i arbetsgrupper. Regeringen tillsatte en förhandlingskommitté, Sverigeförhandlingen. Kommitténs direktiv är att förhandla med de regionala och lokala parterna hur investeringarna ska finansieras för att höghastighetsbanan ska främja fler bostäder, större arbetsmarknad och ett hållbart resande. • Hamnbanan är en befintlig enkelspårig godsjärnväg mellan Marieholmsbanan och Skandiabangården på Hisingen i Göteborg. Banan ska utökas till dubbelspår och läggs delvis om i tunnlar och tråg. Sträckan är uppdelad i två järnvägsplaner: Eriksberg– Pölsebo och Pölsebo–Skandia. År 2014 intensifierades arbetet med järnvägsplaner och miljökonsekvensbeskrivningar där Länsstyrelsen deltog som en aktiv samrådspart. • Väg E20 genom länet är mycket olycksdrabbad. Länsstyrelsen behandlade ett par ärenden i olika skeden som rörde E20 i Alingsås kommun. Sträckan Tollered– Ingared, en sträcka på 3 kilometer, ska få motorvägsstandard samtidigt som lokalvägar rustas upp och ny gång- och cykelbana anläggs. 39 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Norr om Alingsås tätort planeras för att E20 ska få motorvägsstandard på sträckan Kristineholm–Bälinge. I samband med detta arbete planerade kommunen parallellt för ett nytt verksamhetsområde. Vi hade också ett tidigt samrådsmöte med Trafikverket om E20 Bälinge–Vårgårda, en sträcka på 15 km. • Projektet ”10 mil gång och cykelväg” är ett samarbete mellan VGR, Trafikverket och kommunerna i länet. Projektet omfattar cirka 70 åtgärder där sträckor prioriteras med tydlig pendlingsfunktion samt där det finns anslutningar till kollektivtrafik. I detta projekt har Trafikverket och Länsstyrelsen tillsammans effektiviserat arbetet genom att ha samrådsmöten för flera delprojekt samtidigt samt genom att ha en liknande struktur på vägplaner med tillhörande dokument. Bredband inom landsbygdsprogrammet – många ansöker om bidrag Länsstyrelsen arbetar för att nå målen i regeringens bredbandsstrategi. År 2020 ska 90 procent av Sveriges befolkning ha tillgång till minst 100 Mbit/s. En del i vårt arbete mot detta mål är projektstöd till bredbandsutbyggnad inom landsbygdsprogrammet. I slutet av 2013 togs de sista besluten om stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013. I Västra Götalands län fanns då 97 fiberföreningar som sökt men inte fått stöd. Många föreningar har börjat göra klart sina bredbandsinvesteringar. Det i sin tur ledde till att många föreningar ansökte om utbetalning. Vi arbetar för att korta ner våra tider för handläggning och med att informera föreningarna för att förebygga fel i deras redovisningar. Nya landsbygdsprogrammet och bidrag till bredband År 2014 öppnade stödet till utbyggnad av bredband inom det nya landsbygdsprogrammet. Eftersom många föreningar stod i startgroparna började ansökningar komma in redan första dagen som det gick att söka bidrag. I slutet av oktober hade cirka 60 ansökningar om stöd kommit in. Det är fortfarande oklart när länsstyrelserna kan börja besluta om dessa stöd. I väntan på det lägger vi ner mycket tid på att informera föreningarna om kraven som ställs för det nya stödet. 40 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Hållbar samhällsplanering och boende PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 40* och 41* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 19 23 6 42 176 8 3 930 3 880 0 0 18 25 6 42 036 8 4 044 4 130 0 0 14 23 6 34 977 7 4 251 4 554 8 0 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 402, Detaljplaner3) Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 4031, Överklagande detaljplaner4) Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 4032, Överklagande lovärenden5) 59 59 41 47 32 44 53 36 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 402 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 20 deltagande länsstyrelser är 61. 4) Nöjdindex för verksamhet 4031 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 2 deltagande länsstyrelser är 45. 5) Nöjdindex för verksamhet 4032 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 9 deltagande länsstyrelser är 48. 2) Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Vi fick goda omdömen i årets länsstyrelsegemensamma brukarundersökning inom området överklagande av kommunala beslut av detaljplaner och bygglov. Det gäller bl.a. bemötande, att det är lätt att nå rätt person via telefon och att svarspersonerna är nöjda med svarstiden för kontakt via e-post. I jämförelse med tidigare års undersökningar förbättrade vi resultatet på frågan om det är lätt att förstå våra skriftliga beslut och yttranden. Svarspersonerna är också mer nöjda nu med handläggningstiderna. De som varit i kontakt med oss var något mindre nöjda med handläggarens kompetens och engagemang. Det kan bero på att personalomsättningen i den aktuella gruppen varit cirka 30 procent, varför vi nu prioriterar kompetensutveckling inom gruppen. Andra prioriterade frågor under kommande år är bemötande och språklig tillgänglighet. Vårt arbete med att bli mer lättförstådda i såväl muntlig som skriftlig kontakt med medborgarna fortsätter. Varje år genomför vi ett flertal riktade brukarundersökningar via webbenkäter till vår huvudmålgrupp kommunerna, som komplement till den nationella brukarundersökningen. Överlag får vi mycket goda betyg från kommunerna om vårt arbete inom plan- och bygglagens område med avseende på såväl tillsyn, rådgivning som myndighetsbeslut. 41 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Andra väsentliga prestationer och resultat Bostadsförsörjning Bostadsmarknadsenkäten – viktigt underlag för analys Länsstyrelsen genomförde 2014 års bostadsmarknadsenkät tillsammans med Boverket. Alla länets 49 kommuner besvarade enkäten även i år. Vi stödde aktivt kommunerna i deras arbete under enkättiden och arbetade för en god svarsfrekvens. Vi kvalitetssäkrade även uppgifterna. Huvuddelen av enkätmaterialet bearbetades och gjordes tillgängligt på vår webbplats. Uppgifterna från enkäten utgjorde sedan underlag för vår årliga regionala analys över länets bostadsmarknad tillsammans med annat material. Kommunerna vill utveckla sina bostadsområden men hinder finns Vi informerade kommuner och andra aktörer om rapporten och pekade på att det är mångas ansvar att arbeta för en positiv utveckling. Liksom i senare års analyser ser vi att majoriteten av kommunerna har uttalade ambitioner i sina styrdokument att utveckla sina bostadsområden, på kort eller lång sikt. Kommunerna har dock ofta stora svårigheter att hitta vägar att lösa olika hushålls bostadsbehov. Förhoppningar finns att uppnå en viss nyproduktion. Även om det finns förutsättningar i bl.a. detaljplanelagd mark har t.ex. fastighetsägare och byggbranschen inte sällan bedömt att det ändå är ogenomförbart att bygga nya bostäder. Höga investeringskostnader avskräcker till nybyggnation Länsstyrelsen konstaterade att många byggaktörer avvaktar med att påbörja projekt med detaljplanelagd mark. Detta blev tydligt i samband med det särskilda regeringsuppdraget om uppföljning av obebyggda byggrätter, ”Viss icke-ianspråktagen detaljplanelagd mark för bostadsändamål”. Investeringskostnaderna är så höga att man hamnar över köpares betalningsvilja och hyresgästers betalningsförmåga. Vi lyfte på olika sätt fram att kommunerna måste samverka över sina administrativa gränser och se bostadsmarknaden i ett regionalt perspektiv. Det skedde under vårens plan- och byggdag som vi arrangerade. Flera medverkande lyfte då också fram att den regionala planeringsnivån blir en allt viktigare arena för att samordna planering, utveckling och tillväxt i länet. Kommunerna brister i att anta riktlinjer för bostadsförsörjningen Länsstyrelsen lyfte i olika forum fram kommunernas ansvar med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen under mandatperioden. Liksom tidigare år är det ett begränsat antal som antagit sådana riktlinjer i kommunfullmäktige. Vi förmedlade på olika sätt den skärpning som skett i och med den förtydligade lagen som trädde i kraft från och med 2014. Ett mindre antal kommuner gav oss möjlighet att lämna synpunkter före antagandet där vi utnyttjade möjligheten att lyfta fram viktiga perspektiv. Uppdrag att motverka hemlöshet Länsstyrelsen fullföljde regeringens treåriga uppdrag att motverka hemlöshet, främst vräkningar bland barnfamiljer. Länsstyrelsen har bistått länets kommuner och andra berörda aktörer genom att sprida kunskap om hemlöshet och vräkningsförebyggande arbete. Vi deltog även i den nationelle hemlöshetssamordnarens kommunbesök. Dessutom fanns en representant från Länsstyrelsen med i den nationella arbetsgruppen som samordnade 42 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 länsstyrelsernas insatser. Uppdraget kommer att återrapporteras till socialdepartementet 2015. Mer information finns under avsnittet Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter, rubriken Hemlöshet. Många allmännyttiga bostadsföretag sände in årsredovisningar De flesta kommunala bostadsaktiebolag sände in sina årsredovisningar och uppgifter om värdeöverföringar till Länsstyrelsen. Trots påminnelser fanns det ett antal företag som inte lämnade någon rapport. Enstaka allmännyttor respekterade inte heller taket för värdeöverföringar. De undantag som finns i lagen användes av ett fåtal företag. Vi sände resultaten i sin helhet till Boverket. Landshövdingens kommunbesök – viktig arena för frågor om samhällsplanering Landshövdingen besökte några av länets kommuner och förde enskilda samtal med kommunledningarna om angelägna frågor. Stort fokus föll på samhällsplaneringsfrågor, vilket genererade dialog kring aktuella frågor såväl inför som efter besöken. Viktiga frågor var kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen och i vilken mån de antagit riktlinjer för den. Nationell samverkan med länsstyrelser och Boverket via nätverk och arbetsgrupper Vi arbetar för att utveckla länsstyrelsernas samverkan inom området samhällsbyggnad genom nätverket ”Forum för hållbart samhällsbyggande”. Vi är engagerade och representerade på bred front inom nätverket då vi ser att samverkan ger bra effekt. Det är angeläget att verka för gemensamma synsätt i övergripande frågor med särskilt fokus på regionala perspektiv på bostadsmarknadsfrågor, vilket även gäller för kompetensutveckling. Vi var bl.a. representerade i Boverkets arbetsgrupp för uppföljning av den förnyade bostadsmarknadsenkäten. Det gäller även länsstyrelsernas arbetsgrupp där vi gjorde en översyn av modellen för analys av bostadsmarknaden. Annat utvecklingsarbete för fysisk planering Utbildningar för att öka medvetenheten om energistrategiska frågor Länsstyrelsen genomförde tio utbildningar för kommunala planerare inom ramen för EUprojekten SPECIAL (Spatial Planning and Energy for Communities In All Landscapes) och det västsvenska projektet STRU-X (Strategisk och rumslig energi- och klimatstrategi). Projekten syftar bl.a. till att utveckla den fysiska planeringen så den blir ett redskap för kommunens energistrategiska arbete. Utbildningarna gjordes i samverkan med bl.a. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Föreningen för samhällsplanering. Syftet var att öka medvetenheten om energistrategiska frågor med avseende på rumsliga aspekter. Syftet var vidare att öka kopplingen mellan energistrategi och översiktlig planering. Inom projekten gjorde SCB en analys av hur utvecklingen av bebyggelse förhåller sig till kollektivtrafikstråken. Vi använder regelbundet analysen som diskussionsunderlag i vårt dagliga arbete när vi handlägger planärenden. Arbetet fortsätter 2015 då vi tittar närmare på ett antal kommuner. Då får de kommuner som deltar systemstöd på hemmaplan för att tydligare förankra energiplaneringen inom ramen för den fysiska planeringen. Mistra Urban Futures – ett centrum för hållbar stadsutveckling Länsstyrelsen deltar aktivt i centrets verksamhet och utveckling genom att vara aktiva i konsortierådet och i en samordningsgrupp. Vi ger också ett finansiellt bidrag samt bidrar med egen tid via en utsedd samordnare på Länsstyrelsen. Utöver det deltar vi i ett antal specifika 43 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 projekt. Den kunskap som produceras genom forskning och projekt kommer till uttryck i Länsstyrelsens arbete, bl.a. inom fysisk planering och social hållbarhet. Inom Mistra Urban Futures (MUrF) inledde Trafikverket arbetet med att bygga upp ”Kunskapsarenan Urbana Stationssamhälle” tillsammans med GR. Arbetet initierades dels för att skapa bättre kunskapsunderlag för svåra avvägningar, dels för att stötta ordinarie planeringsprocesser inom kommunerna. Syftet är att ge förutsättningar för en transporteffektiv region med attraktiva täta stationssamhällen. År 2014 medverkade vi vid ett flertal möten arrangerade av Mistra Urban Futures. Vi bidrog med planeringsunderlag av riksintressen, hälsa och säkerhetsfrågor samt genom att följa upp de nationella miljömålen. Forum för hållbart samhällsbyggande – nätverk för länsstyrelserna ”Forum för hållbart samhällsbyggande” (Forum) är ett länsstyrelsenätverk för verksamhetsansvariga inom området samhällsbyggnad. Inom Forum arbetade länsstyrelserna med gemensamma frågor och uppdrag, t.ex. med formerna för återrapportering till Boverket, havsplanering, riksintressen, boendefrågor, kompetensutveckling och tillsynsvägledning. Vi är en av sex deltagare i Forums arbetsutskott som driver, samordnar och planerar nätverkets arbete samt därutöver deltar i flertalet beredningsgrupper inom nämnda ämnesområden. Extern samverkan och kunskapsutbyte Kommunsamråden bidrar till en god samhällsutveckling Länsstyrelsen träffar regelbundet samtliga 49 kommuner i länet. Kommunsamråden är viktiga och bidrar till ett förebyggande arbete som driver på samhällsutvecklingen i god samverkan med kommunerna. Vid mötena diskuterar vi kommande och pågående detaljplane- och översiktsplaneärenden samt nya planeringsunderlag. Dessutom diskuterar vi hur vi tillämpar ny lagstiftning. Vi genomförde cirka 200 kommunsamråd 2014. Seminarier i länets fyra olika delregioner om grönstruktur och ekosystemtjänster samt ändrad lagstiftning I länet finns fyra olika delregioner: Göteborgsregionen, Boråsregionen, Skaraborgsregionen och Fyrbodalsregionen. På delregional nivå höll vi åtta seminariedagar. Årets teman var bl.a. grönstruktur och ekosystemtjänster samt kommande och nyligen genomförda förändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen. Vi träffade cirka 250 deltagare där de flesta kom från kommunerna. Plan- och byggdag om regional planering och utveckling Länsstyrelsen arrangerade en seminariedag där vi bjöd in aktörer från hela länet inom området samhällsbyggnad. Vi ägnade dagen åt regional planering och utveckling. På mötet deltog föredragshållare från akademi, regionförbund, kommuner och statliga utredningar. Goda exempel, aktuellt arbete och forskning lyftes fram. Dagen samlade cirka 120 deltagare. Länsstyrelsens tillsynsvägledning har utvecklat byggnadsnämndernas tillsyn Länsstyrelsen gjorde följande insatser: • Vi fortsatte arbetet med att ge kommunerna tillsynsvägledning inom plan- och byggområdet. Vi etablerade samarbete med övriga länsstyrelser och Boverket genom nätverket ”Forum för hållbart samhällsbyggande”. 44 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Vi genomförde en enkätundersökning för att inventera kommunernas resurser för tillsyn och hur de tillämpar reglerna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Alla länets 49 kommuner svarade på enkäten som visade på ett stort behov av tillsynsresurser och vägledning. • Vi arrangerade fyra regionala seminarier för byggnadsnämndernas politiker och chefer med deltagare från flertalet av länets kommuner. Temat var byggnadsnämndens verksamhetsområde ”Från vision till verklighet”. Materialet från seminarierna publicerades på vår webbplats. • Vi medverkade i bygglovs- och inspektörsträffar i hela länet där vi presenterade nyheter inom byggområdet och redovisade relevanta rättsfall. • Vi medverkade i grupper med flera samverkande kommuner som arbetade med att ta fram hjälpmedel för att styra verksamhet och handläggarstöd. • Vi fortsatte att informera på webben och besvarade frågor genom i stort sett dagliga kontakter med kommunerna. Tillsynsfrågorna har fått ett ökat fokus i byggnadsnämnderna. Fler kommunala nämnder har tagit fram en plan för sin tillsyn och följer upp samt utvärderar. Länsstyrelsen är en naturlig part att vända sig till för vägledning och vi ser en ökad kunskapsnivå hos kommunerna både på övergripande nivå och i detaljer. Mycket arbete återstår dock innan alla kommuner uppfyller lagens krav på tillsyn, uppföljning och utvärdering. Tillsynsveckor Länsstyrelsen arrangerade två tillsynsveckor – en på våren och en på hösten. Vårens tillsynvecka ägnades åt att genomföra en ”granskningsstuga”. Kommunernas bygglovhandläggare gavs vid två träffar möjlighet att få mer kunskap om och utbyta erfarenheter om hur man kan granska bygglovhandlingar för att bedöma om kraven på tillgänglighet har tillgodosetts. Under höstens tillsynsvecka valde vi att vägleda och följa upp hur strandsskyddsreglerna i miljöbalken fungerade. Vårt särskilda fokus var landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Länsstyrelsen besökte totalt 13 kommuner som tagit fram LIS-planer. Målet med kommunbesöken var dels att få inblick i byggnadsnämndernas arbete genom platsbesök i LIS-områden, dels att intervjua tjänstemän och politiker. Vi dokumenterade besöken. Parallellt skickade vi enkätfrågor till länets samtliga 49 kommuner om LISplanering och tillsyn av strandskydd. Vi sammanställer resultat och analyser av kommunbesöken och enkätsvaren i en rapport. Vi återrapporterar även dessa genom Boverkets plan- och byggenkät. Förhoppningen är att materialet också ska lyfta fram kommunernas synpunkter och önskemål samt ge indikationer på behovet av råd och stöd från Länsstyrelsen i framtiden. 45 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Indikatorer Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik utgiftsområde 181) Detaljplaner 2014 2013 2012 2011 Antal överprövade detaljplaner 7 5 3 Antal upphävda detaljplaner 2 1 0 Strandskyddsdispenser 2014 2013 2012 2011 Antal strandskyddsdispenser som Länsstyrelsen har 50 52 47 överprövat Antal strandskyddsdispenser som Länsstyrelsen har 26 22 9 upphävt 1) 2010 4 0 2010 68 28 Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Boverket, Naturvårdsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Detaljplaner Antalet överprövade detaljplaner har ökat något över tiden. Motiv till Länsstyrelsens överprövning har rört riksintresse för kommunikationer samt bevarandevärden (strandskydd och Natura 2000) samt hälsa och säkerhetsfrågor. Tre regeringsavgöranden under januari 2015 har gett Länsstyrelsen rätt gällande de planer (Detaljplan för Överlida camping, Svenljunga, Detaljplan för Sundet 5:1, Mariestads kommun, Detaljplan för Skeppsviken) som upphävts av Länsstyrelsen och överklagats av berörd kommun 2012 respektive 2013. Berörda motiv var strandskydd samt riksintresse för kommunikationer (hamn). I sin myndighetsroll ser Länsstyrelsen för övrigt tydligt behovet av klarlägganden om hantering av buller, förorenad mark samt skredrisk vid rättstillämpningen. Oftast handlar det om störningar och problem utanför själva planområdet, som inte kan hanteras inom PBL:s gällande regelverk om reglering av skyddsåtgärder på den egna fastigheten. Genom en aktiv dialog med berörda kommuner i aktuella planärenden för klargöranden om berörda prövningsgrunder, har Länsstyrelsen dock kunnat godkänna flertalet planer. Antalet överprövade och upphävda planer är dock fortfarande lågt med hänsyn till att Länsstyrelsen totalt hanterar omkring 300 plantillsynsärenden per år. Det låga antalet beror sannolikt på Länsstyrelsens proaktiva tillsyn. Länsstyrelsen har en god grundläggande dialog med kommunerna vid återkommande samrådsmöten, där Länsstyrelsens målsättning är att uppnå samsyn kring tolkningen av lagstiftningen. Strandskyddsdispenser Vi är representerade i Strandskyddsdelegationen, i arbetsgrupperna Tillsyn och Öppna data. Gruppernas arbete syftar till att förenkla hanteringen med handläggning av ärenden inom strandskyddat område. I samband med att strandskyddslagstiftningen förändrades 2009 genomförde Länsstyrelsen en serie informationsträffar i samtliga kommuner. Länsstyrelsen har därefter årligen besökt de kommuner som har störst behov av vägledning. Vägledning ges till såväl kommunala tjänstemän som politiker beroende på kommunens önskemål och behov. Dessutom sker vägledning löpande via telefon och e-post till kommunens tjänstemän. På vår webbplats finns ytterligare information till kommunerna i form av bl.a. checklistor och mallar. 46 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelsen har upprättat en lathund för hantering av strandskyddsärenden och en sammanställning av domar. Samtliga vägledande domar och alla domar i våra överklagade beslut bevakas och analyseras. Lagtillämpningen justeras vid behov. Länsstyrelsen genomför årligen interna s.k. kalibreringsträffar för att säkerställa att alla strandskyddshandläggare tillämpar lagstiftningen korrekt och konsekvent. Samverkan sker även med andra län genom ett gemensamt e-postnätverk. I de flesta nationella träffar deltar våra handläggare både som åhörare och föredragshållare. Återrapportering regleringsbrev Tabell 4.1 Bidrag för vilka Länsstyrelsen har fattat beslut, men där annan myndighet har gjort utbetalningen (tkr) Boverket: Engångsbidrag Boverket: Periodiska bidrag totalt Totalt varav Boverket: Nyutbet. periodiska bidrag respektive år 2014 2013 2012 41 9461) 02) 41 946 0 78 252 0 78 252 0 35 263 2 442 37 705 25 Källa: Boverkets statistikprogram Svanen Kommentarer Tabell 4.1 1) Minskningen jämfört med 2013 utgörs av stödet till äldre/trygghetsboende, där antalet projekt som har begärt utbetalning har minskat. Utbetalade engångsbidrag fördelas enligt följande: 26 mnkr till äldre/trygghetsboende, 13,7 mnkr till solcellsstöd och 2,2 mnkr till radonsanering. Noteras kan att utbetalade investeringsstöd till solceller har ökat med 5 mnkr sedan 2013. 2) Periodiska bidrag upphörde 2011-12-31 och sista utbetalningen gjordes 2012. Kommentarerna avser 2014 års siffror. I övrigt hänvisas till föregående årsredovisningar. Tabell 4.2 Beslut om stöd (antal första beslut) Reguljära stöd Radonbidrag egnahem Tillfälliga stöd Investeringsstöd äldrebostäder, m.m. Investeringsstöd till solceller Övriga beslut Beslut om omprövning Beslut om avslag/avskrivning Beslut om återkallande Beslut om utbetalning Beslut om omprövning efter utbetalning 2014 2013 2012 1951) 205 199 7 1732) 10 187 21 109 953) 974) 37 339 0 71 58 72 319 0 105 99 59 447 0 Källa: Boverkets statistikprogram Svanen Kommentarer Tabell 4.2 1) Antalet inkomna ansökningar ligger i linje med föregående år. Länsstyrelsen noterar att antalet ansökningar har ökat i samband med annonsering och kampanjinsatser. 2) Avser antalet preliminära beslut om beviljande av stöd. Ett mycket stort intresse för investeringar i solceller i länet finns fortsatt, då den senaste medelstilldelningen endast räckt till preliminära beslut för ansökningar i maj 2013 med en kö av 500 ytterligare ansökningar. 3) De flesta beslut om omprövning har fattats då sökanden begärt förlängd tid för genomförandet av de åtgärder man sökt ersättning för. 47 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 4) Skäl till avslag/avskrivning -Solceller: Ansökan avslås i de flesta fall för att underlag saknas för att bevilja stöd, dvs. projektet är inte längre aktuellt. Skäl till avslag/avskrivning - Radon: Det vanliga är att mätrapport saknas, är för gammal eller så har inte årsmedelvärde kunnat beräknas. Avslag sker också då åtgärden påbörjats före ansökan. Ytterligare ett skäl är att sökanden inte längre äger fastigheten vid utbetalning. 48 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Energi och klimat PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 42* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 2 4 1 10 741 2 36 29 0 3 423 2 4 1 8 773 2 42 33 3 2 317 4 3 1 9 635 2 21 22 0 635 1) 2) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Tabellen redovisar Länsstyrelsens arbete med att leda och samordna energi- och klimatarbetet i länet samt arbetet med klimatanpassning. Stora delar av energi- och klimatarbetet har genomförts i projektform tillsammans med olika aktörer i länet. Länsstyrelsen har under 2014 drivit eller deltagit i projekt som, förutom ovanstående medel, har medfört att 25 mnkr har investerats i energiomställningen i länet. Andra väsentliga prestationer och resultat Regleringsbrevsuppdrag 41 om regionala klimat- och energistrategier redovisas till Energimyndigheten. Nedan presenteras ett kort urval av aktiviteter inom området. Handlingsprogram för att nå klimatvisionen Samarbetet med Västra Götalandsregionen (VGR) har fördjupats i den gemensamma processen Strategiska Vägval 2030. Genom backcasting, en metod som har en tänkt målbild som utgångspunkt när man tar fram lämpliga strategier, tas ett handlingsprogram fram för hur länets aktörer ska nå klimatvisionen om en fossiloberoende ekonomi 2030. Arbetet beräknas vara klart våren 2016. Under året skedde en politisk förankring och planering. Dessutom påbörjade vi några av de följande fyra stegen nedan: 1. ta fram målbild till 2030 (pågår) 2. beskriva nuläget (pågår) 3. göra backcasting (planerat till 2015) 4. politisk bearbetning och beslut (planerat till 2016). 49 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Samordning och stöd till kommunernas strategiska energi- och klimatarbete Länsstyrelsen samordnar och stöttar länets kommuner i energistrategiska frågor, genom ett nätverk där länets kommuner deltar. Tre större träffar har genomförts. En utvärdering visar att kommunerna har haft stor nytta av arbetet. Flera projekt pågår för att möta de behov som identifierats inom nätverksarbetet. Ett exempel är projektet ENVA, (Energieffektivisering i kommunala vattenpumpsystem). Projektet visar genom konkreta exempel på möjligheten att spara upp till 60 procent av energianvändningen. Ett annat är Sol I Väst, där aktörerna får stöd inför solelinstallationer. Elfordon och elladdinfrastruktur Länsstyrelsen har drivit tre parallella projekt för att stötta introduktionen av elfordon och laddinfrastruktur enligt följande: • Projektet ECOAST Samverkan med målen att öka kunskapen och driva på efterfrågan på laddplatser samt öka andelen eldrivna mil i regionen på bekostnad av fossildrivna mil. • I ECOAST Kraftsamling samlades åtta aktörer (Landvetter, Business Region Göteborg, Lindholmen Science park, Sun Fleet, Kungälv Energi, Laddpunkten AB, Gatubolaget och Göteborg Energi). Målet var att på olika sätt belysa och utveckla laddinfrastruktur samt göra konkreta satsningar inom området. • Projektet Infragreen med syftet att etablera hållbar infrastruktur i gränsland genom att låta norsk elfordonsexpertis och Västsvensk biogaserfarenhet utveckla varandra. Målet var att skapa världens bästa gränsregion för el- och biogasfordon. Projekten omfattade många aktiviteter, var omskrivna och gav flera goda resultat som sammanställningen nedan visar: • Information om projekten genom webbsidor för Infragreen och ECOAST, nyhetsbrev, ett 80-tal omnämnanden i media, en debattartikel, sidan ”Fossiloberoende 2030” på Facebook • Seminarier och workshopps, bl.a. med kommuner, företag, politiker, beslutsfattare i Almedalen och i samband med Nordiska ministerrådets möte samt en studieresa till Norge • Skriften 10 goda råd från Infragreen • Elfordon som fjorton kommuner fått låna och blogga om sina erfarenheter • Antalet elbilar i länet har ökat med 470 stycken, eller 40 procent • 18 snabbladdare och 122 normalladdare samt två gastankställen har etablerats både i Sverige och Norge • Ett nytt bolag, Laddpunkten AB, har bildats som en direkt följd av projektet. • Två nätverk har skapats direkt tack vare ECOAST – ett av energiföretag i Västsverige och ett av regionala elfordonsprojekt i Sverige 50 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • En budkavleturné där 14 svenska kommunalråd undertecknat en budkavle om konkreta åtaganden för att nå den svenska regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Budkavlen överlämnades till infrastrukturministrarna i Sverige och Norge. Energismart samhällsplanering I projektet STRU-X, som syftar till att tydligare sammankoppla energiplanering med fysisk planering, har hittills ett 70-tal kommunala handläggare deltagit i olika workshoppar. Läs mer under område Hållbar samhällsplanering och boende, avsnitt Utbildningar för att öka medvetenheten om energistrategiska frågor. Energiutmaningen – energieffektivisering tillsammans med Fastighetsägarna Projektet Energiutmaningen – Från mål till mätbart resultat, drivs i samarbete med Fastighetsägarföreningen. Syftet är att få små och medelstora fastighetsägare att minska energianvändningen och gå över till förnybar energi i sina byggnader. Det övergripande målet är att deltagande byggnader ska nå en energibesparing på minst 20 procent. I projektet utbildas fastighetsägarna och får stöd till energianalyser. Byggnaderna besiktigas ett antal gånger och mätapparatur installeras. Mätvärdena matas in i Fastighetsdatasystemet EUS (energiuppföljningssystem) med Boverkets samtliga 240 000 energideklarationer som bas. Via systemet går det att illustrera olika lösningar och lönsamhetskalkyler. Cirka 40 fastighetsägare är engagerade i projektet. Information publiceras på Energiakademiens webbplats. Projektet har nu i praktiken pågått ett drygt år och är mycket uppskattat av deltagarna. Det uppmärksammades också i facktidningar, dagspress och lokalmedia. Sju olika utbildningar har genomförts på tre orter. För 71 deltagande fastigheter har besiktningar och byggnadsrapporter gjorts för merparten. Sex fastigheter hade i förtid uppnått målet om 20 procents besparing efter att de genomfört förhållandevis enkla åtgärder. Landsbygdsprogrammet I Länsstyrelsens arbete med det nya landsbygdsprogrammet är energi- och klimatfrågor en del av urvalskriterierna för att prioritera olika typer av stöd. Det gäller stöd som inte har ett direkt energi- eller klimatfokus. Tanken är att det sker genom att ansökningar poängsätts och att de ansökningar med flest poäng prioriteras högst. Dessutom finns stöd för direkt riktade åtgärder inom energiområdet. Detta förfarande gäller för alla länsstyrelser men prioriteringarna kan se lite olika ut. Skogens ekosystemtjänster i lövriket Åsunden Länsstyrelsen har genomfört ett kompetensutvecklingsprojekt för ett hållbart skogsbruk med inriktning på energi och klimat med stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Projektet har ökat kunskapen och samsynen mellan olika skogliga aktörer kring ett hållbart klimatanpassat användande av skogens ekosystemtjänster i lövrika områden med höga naturvärden. Genom kurser och rådgivningar har olika aktörer inom skog blivit medvetna om hur uttag av biobränsle på rätt ställen och på rätt sätt kan gynna skyddsvärda träd och stärka biologisk mångfald. I en brett sammansatt fokusgrupp har samtal förts om hur uttag av trädbränsle, aktivt lövskogsbruk, förstärkning av biologisk mångfald och utveckling av 51 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 sociala värden tillsammans kan öka förutsättningarna att klara klimatförändringar och samtidigt ge en ekonomisk utväxling. Indikatorer Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 201) Förnybar energi 2014 Installerad effekt i vindkraftverk (MW) Producerad el som kommer från vindkraft (GWh) 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer 2013 696 1 548 2012 644,3 1 440 2011 554,5 1 188 2010 391,2 582 Källa: Statens energimyndighet Kommentar kring ovanstående indikatorer 2010 fanns 364 vindkraftverk i Västra Götalands län med en installerad effekt på 391 MW. En kraftig utbyggnad har skett de senaste åren. Antalet verk har ökat till 518 med en installerad effekt på 696 MW. Energiproduktionen 2013 var 1 548 GWh. Produktionen har alltså fortsatt att öka men ökningstakten är lägre än tidigare. Ändå är Västra Götaland det län som 2013 producerade mest el från vindkraft i landet. Miljöprövningsdelegationen har meddelat tillstånd för nio nya vindkraftanläggningar. Meddelade tillstånd omfattar 66 verk, som kan komma att byggas. I slutet av 2014 var 20 ansökningar under handläggning. Antalet ansökningar som har kommit in 2014 har halverats jämfört med tidigare år. Återrapportering regleringsbrev RB 42. Länsstyrelserna ska redovisa insatser och användningen av medel från anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 med anledning av uppgiften att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. Kunskapsuppbyggnad internt och externt Regional handlingsplan för klimatanpassning Under första halvåret 2014 låg fokus i arbetet med klimatanpassning på att utarbeta den regionala handlingsplanen för klimatanpassning. Arbetet innefattade internt skrivarbete, ett antal workshoppar och en skriftlig remiss som förankrades på olika möten. Vi presenterade remissversionen av handlingsplanen på ”Vattenrådens dag”, på delregionala träffar med kommunernas samhällsplanerare och på två möten i Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgsregionen (GR). Länsstyrelsen anlitade en konsultfirma som stöd i förankringsarbetet. Arbetet med handlingsplanen medförde att kunskaperna och medvetenheten om klimatanpassningsfrågor ökade både inom Länsstyrelsen och hos de aktörer som deltog i arbetet. Handlingsplanen är klar och rapporterad. Vi tog fram en kortversion av handlingsplanen som består av en sammanfattning och åtgärdslistor. Den spreds internt och delades ut till kommunerna vid de delregionala träffarna. Länsstyrelsen tog fram en kommunikationsplan för den regionala handlingsplanen. I denna identifierade vi planens huvudbudskap samt aktiviteter för att kommunicera den. 52 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Uppdatering av havsnivåer i faktablad till planeringsunderlaget ”Stigande vatten” Under 2011 tog Länsstyrelsen fram ett regionalt planeringsunderlag i form av handboken ”Stigande vatten – en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden” tillsammans med länsstyrelsen i Värmlands län. Syftet var att hjälpa länens 65 kommuner att ta hänsyn till översvämningsrisker när de planerar ny bebyggelse och att bidra till att risken för översvämning minskar. Aktuella planeringsnivåer finns i de faktablad som följer med handboken. Dessa uppdateras i takt med ny forskning. SMHI gjorde på uppdrag av Länsstyrelsen nya beräkningar av havsnivåer längs kusten. Bakgrunden till uppdateringen var att Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) publicerade underlagsrapporter med nya globala beräkningar och bedömningar av klimatförändringar. Vi lade in de nya beräkningarna som ett reviderat kapitel i den regionala klimatanalysen. Utifrån SMHI:s nya beräkningar uppdaterade vi även faktabladet för kusten i planeringsunderlaget ”Stigande vatten”. Projekt och rapporter publiceras på Länsstyrelsens webb Alla projekt och rapporter som produceras inom området klimatanpassning publiceras på vår webbplats. Nationell samverkan är viktig för att dela med sig och utvecklas Länsstyrelsen bedömer att det är mycket värdefullt att utbyta erfarenheter och information mellan länsstyrelserna i frågor som rör klimatanpassning. Vi är därför aktiva i det nationella nätverket för samordnare för klimatanpassning där vi deltog på två nationella möten. Som ett led i att utveckla nätverket och höja kompetensen deltog vi också i två nationella konferenser om klimatanpassning samt i ett årligt forum för naturkatastrofer. Länsstyrelsen deltog i en regional konferens om ”Homeland Security” i länets vänregion Silesien i Polen. Vi höll där en föreläsning om arbetet med klimatanpassning i Sverige och i Västra Götalands län. Vi deltog också i en internationell klimatanpassningskonferens Third Nordic International Conference on Climate Change Adaptation i Köpenhamn. Konferensen var ett forum för dialog och utbyte av idéer och erfarenheter kring frågor om klimatanpassning. Samverkan internt inom Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete drivs av samordnaren för klimatanpassning. Det finns också en klimatanpassningsgrupp med representanter från Länsstyrelsens olika verksamhetsområden. Klimatanpassningsgruppen deltog i att ta fram den regionala handlingsplanen för klimatanpassning. Vi anställde en projektledare inom området fysisk planering för att öka kompetensen och möjligheten att driva frågorna om klimatanpassning inom verksamhetsområdet. Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning med annat strategiskt arbete på myndigheten. Samverkan med kommuner och andra aktörer Workshoppar för att samla in underlag till handlingsplan Som en del i arbetet med den regionala handlingsplanen för klimatanpassning genomförde Länsstyrelsen fem workshoppar med temana ”Människors hälsa och säkerhet”, ”Areella näringar” och ”Bebyggd miljö”. 53 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Workshopen med temat ”Bebyggd miljö” genomfördes vid tre tillfällen varav ett genomfördes tillsammans med länsstyrelsen i Värmlands län. Till workshopparna bjöd vi in kommuner, sektorsmyndigheter och andra regionala aktörer med syftet att samla in underlag till den regionala handlingsplanen. Varje workshop innehöll en kunskapshöjande del med en eller flera föreläsningar kopplade till klimatanpassning inriktad på workshopens tema. Handlingsplanen skickades på remiss Vi skickade den regionala handlingsplanen för klimatanpassning på remiss till länets kommuner, sektorsmyndigheter och regionala aktörer. De yttranden som kom in vägde vi in och använde för att förbättra och utveckla handlingsplanen innan vi sammanställde slutversionen. Synpunkter till ”Kontrollstation 2015” Kontrollstation 2015 är ett regeringsuppdrag som genomförs för att säkra visionen om att Sverige år 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. SMHI är ansvarig för uppdraget. Länsstyrelsen medverkade med synpunkter genom webbmöten och genom att delta i workshoppar. Överenskommelse om Vänerns reglering med Vattenfall Vattenkraft AB – tappningsstrategin År 2013 tog Calluna AB fram en rapport om effekter och konsekvenser av Vänerns reglering för flora, fauna och friluftsliv. Utifrån den rapporten tog SMHI fram ett förslag på en naturanpassad tappningsstrategi. Arbete för att nå en överenskommelse om Vänern med Vattenfall Vattenkraft AB I arbetet med en ny överenskommelse med Vattenfall Vattenkraft AB och Länsstyrelsen om tappning av vattnet i Vänern till Göta Älv, samverkar vi med en mängd berörda lokala och regionala aktörer. Möten genomfördes två gånger med följande aktörer: länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län, Vattenfall Vattenkraft AB, SMHI, SGI, Vänerkommunerna, Karlstad universitet, LRF, Naturskyddsföreningen och samordnare för fågelskärsinventeringen. Vattenfall Vattenkraft AB och naturanpassad tappningsstrategi Flera möten genomfördes mellan länsstyrelserna i Värmlands och Västra Götalands län för att diskutera Vattenfalls ställningstagande om naturanpassad tappningsstrategi. Vattenfall anser att en naturanpassad tappningsstrategi ökar risken för dammbrott. Överenskommelsen med Vattenfall förlängdes ytterligare ett år. Detta för att fortsätta utredningen om konsekvenser av risker och hur riskerna kan förebyggas. EU-projekt inom nätverket ”Encore” och förstudie Projektet är ett kommande EU-projekt om beslutsfattares processer före, under och efter en större naturolycka. Länsstyrelsen startade en förstudie. Vi utsåg en projektledare och påbörjade planering för en workshop. Syftet med förstudien är att undersöka vilka länder som kommer att delta i projektet och att söka medel för att starta projektet. Yttrande över rapport och delbetänkande Länsstyrelsen yttrade sig över Statens Geotekniska Instituts (SGI) rapport ”Delegation för klimatanpassningsinsatser i Göta-älvdalen”. Vi yttrade oss även över de delar som berör klimatanpassning i Miljömålsberedningens delbetänkande ”Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten”. 54 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Dagliga kontakter genom kommunsamråd och träffar Samverkan med kommuner och andra aktörer sker löpande genom främst hanteringen av plan- och infrastrukturärenden där klimataspekter är en viktig del i arbetet. Detta gör vi bl.a. genom att använda handboken ”Stigande vatten”, kommunsamråd och Länsstyrelsens delregionala träffar. Under de delregionala träffarna fick länets kommuner information om nya klimatanalyser, den regionala handlingsplanen för klimatanpassning och dagvattensituationer vid skyfall. Framförallt tipsade vi om var de kan hitta mer information om klimatanpassning. Vi betonade då att ”Klimatanpassningsportalen” på webben är en bra källa. Värdefulla diskussioner med Göteborgs Stad om översvämningar För att kunna planera en fortsatt stadsutbyggnad av Göteborgs centrala delar som riskerar att översvämmas vid höga havsnivåer hade vi långtgående diskussioner med Göteborgs Stad. Diskussionerna handlade om förutsättningarna för att planera hur dessa områden ska planläggas. Vi diskuterade även Göteborgs ställningstagande för det fortsatta arbetet med klimatanpassning för stigande vatten. De utredde bl.a. möjliga skyddsåtgärder mot stigande vattennivåer på kort och medellång sikt. Staden arbetade även med att ta fram ett handläggarstöd för planerare. Länsstyrelsen förde fram både princip- och detaljfrågor i ställningstagandet, vilka Göteborgs Stad fångade upp och bearbetade. Dialogen gav oss en god inblick i stadens planerade arbete. Den underlättade också för båda parter att identifiera ett antal frågeställningar relaterade till planering av områden som är känsliga för översvämning. Vi medverkar även i fortsättningen som handlar om att utveckla handläggarstödet. Stöd till kommuner och andra aktörer Länsstyrelsen stöttar kommuner och andra aktörer i arbetet med klimatanpassning. Det gör vi främst genom att ta fram planeringsunderlag i form av t.ex. rapporter av olika slag. Vi driver också ett antal projekt som beskrivs nedan. KLOKA Länsstyrelsen driver projektet ”KLOKA – Klimatanpassning och kompetenshöjning inom areella näringar”. Projektet syftar till att arbeta med de långsiktigt strategiska frågor som skapar såväl nytta för klimatet som för miljömålen. Vi driver projektet tillsammans med länets lantbrukare. Vi genomförde följande aktiviteter: • En intern arbetsgrupp arbetade med samsynsfrågor kring hur vi ska hantera målkonflikten att få till en tillräcklig god skötsel av strandängar och blöta naturbetesmarker samtidigt som problematiken med parasiten stora leverflundran ska hanteras. Målkonflikten ligger i hur vi ska sköta viktiga naturmiljöer utan att för den skull skapa problem för djurens välfärd. En artikel i tidningen Jordbiten beskriver arbetet med skötsel av betesmarker och problemen med parasiten stora leverflundran. • Vi hade ett antal jordbrukarträffar. Träffarna hölls dels som möte, dels under vattendragsvandringar. • Vi arrangerade tillsammans med Västra Götalandsregionen och Lantbrukarnas riksförbund en dag med titeln ”Goda möjligheter för lantbruket i Västra Götalands län”. Delar av dagen hade ett klimatanpassningsperspektiv. 55 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Vi deltog i ett möte med Jordbruksverkets projektgrupp för ”extrema väderhändelser”. Under mötet diskuterade vi tankar och idéer kring konsekvenser av extrema väderhändelser inom jordbruket. Översyn av planeringsunderlaget ”Stigande vatten” Länsstyrelsen identifierade vilka delar som behöver ses över i planeringsunderlaget. Det handlar bl.a. om planeringen av samhällsviktig verksamhet i översvämningskänsliga områden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utvecklat definitionen av begreppet samhällsviktig verksamhet sedan underlaget skrevs, vilket kan medföra viss justering av rekommendationerna. Grön infrastruktur och ökad kunskap om ekosystemtjänster för bättre klimatanpassning Projektet innehåller flera delprojekt. Under året fortsatte ”Delprojekt 2” som är en utredning av strandängars förflyttning vid en havsnivåhöjning. Vi genomförde följande aktiviteter: • Vi tog fram digitala kartskikt och gjorde en GIS-analys samt sammanställde detta i rapporten ”Havsstrandängar och klimatförändring”. Rapporten handlar om havsstrandängars framtid i ljuset av förväntade klimatförändringar. Rapporten kommer att spridas till kustlän och kustkommuner via en länk på Länsstyrelsens webbplats. • Vi medverkade vid runda-bordssamtal organiserade av MISTRA SWECIA om klimatanpassning och skogslandskap samt vid presentation av rapporten ”Skyddad natur i ett förändrat klimat. Grön infrastruktur i strandängar och ädellövsmiljöer samt klimatanpassad skötsel av skyddad natur”. Rapporten togs fram i det tidigare klimatanpassningsprojektet, vilket innevarande projekt är en fortsättning på. • Vi inventerade växten kustgentiana samt analyserade skötselbehov och framtida överlevnad. Detta kommer att ingå som en del i rapporten om fältgentianor som publiceras under 2015. • Vi reviderade skötselplaner för naturreservat där aspekten klimatanpassnings togs med. Sex planer är klara och flera har påbörjats. De reviderade skötselplanerna presenteras på webben och skickas dessutom till alla markägare och berörda kring varje naturreservat. • Vår revidering av skötselplanemallen har kommit långt. Delarna som gäller klimatanpassning är klara. För att kunna fortsätta arbetet med övriga delar avvaktar vi anvisningar från Naturvårdsverket. Projekt Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Länsstyrelsen har tillsammans med Västarvet inlett ett projekt för att ta fram ett underlag om hur klimatförändringarna kan komma att påverka kulturarvet både på mikro- och makronivå. I projektet deltar även länsstyrelsen i Hallands län. Projektet ska vara genomfört 2016. Länsstyrelsen hade kontakt med Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och den norska Riksantikvaren för att diskutera samordningsfrågor i arbetet med klimatförändringar och kulturarv. Workshoppar för att hantera ett förändrat klimat Länsstyrelsen genomförde tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) tre workshoppar för länets kommuner. Syftet var att öka kunskapen om hur kommunen kan 56 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 använda sin risk- och sårbarhetsanalys för att stärka förmågan att hantera ett förändrat klimat. Workshopparna fokuserade på följande två delmoment: • Hur klimatanpassning kan integreras i kommunens risk- och sårbar-hetsanalys. • Hur sårbarhetsbedömning kan genomföras som en del i arbetet med kommunala riskoch sårbarhetsanalyser. De kommuner som deltog fick möjlighet att applicera kunskaperna på ett skyfallsscenario under workshopparna. Målsättningen var att ge kommunens tjänstemän kunskaper och idéer för att arbeta vidare med klimatanpassning och sårbarhetsbedömning i kommunen. Utgångspunkten för workshopparna var bl.a. FOI:s vägledning för integrering av klimatanpassning i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser, vilken utvecklades genom forskningsprogrammet Climatools. Handlingsplan och workshoppar för risk- och sårbarhetsanalyser Länsstyrelsen fortsatte arbetet med att integrera klimatanpassning i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Vår samordnare för klimatanpassning är processansvarig för riskområdet natur- och väderrelaterade händelser, i processen med att ta fram analysen. Den särskilda förmågebedömning som vi genomförde var ett skyfallsscenario. Samordnaren deltog i den workshop som arrangerades för att analysera scenariot tillsammans med berörda aktörer. Under workshopen beskrev vi arbetet med att koppla ihop klimatanpassning med arbetet för och risk- och sårbarhetsanalyser. Människors hälsa och säkerhet – risk, sårbarhet och krisberedskap – ingår som ett tema i den regionala handlingsplanen för klimatanpassning. I planen finns flera åtgärder kopplade till klimatanpassning, risk- och sårbarhetsanalyser och samhällsviktig verksamhet. De workshoppar om bedömning av sårbarhet vid klimatrelaterade händelser som Länsstyrelsen genomförde (se under rubriken ”Stöd till kommuner och andra aktörer”), utgjorde ett första stöd till kommunerna för att komma i gång med att integrera ett klimatanpassningsperspektiv i sina kommunala risk- och sårbarhetsanalyser. Nyttiga inblickar i kommunernas klimatutmaningar De workshoppar som genomfördes som en del i arbetet med den regionala handlingsplanen för klimatanpassning gav oss en bra inblick i vilka utmaningar kommunerna står inför när det gäller klimatanpassningsåtgärder på lokal nivå. Dessa utmaningar finns beskrivna i handlingsplanen och ligger till grund för flera av de åtgärder som planen tar upp. Användning av klimatanpassningsmedlen 2014 Ingående balans för klimatanpassningsmedlen var 4 771 tkr. Länsstyrelsen fick en tilldelning med 4 162 tkr. Den utgående balansen var 4 878 tkr. Totalt använde vi 4 110 tkr för aktiviteter för klimatanpassning 2014. Större projekt och aktiviteter redovisas per aktivitet i tabellen nedan. Övriga kostnader redovisas samlat. Den största utgiftsposten är lönekostnader, vilka uppgick till 2 123 tkr. Beloppet inkluderar både lönekostnader för de specificerade aktiviteterna och övriga lönekostnader. 57 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tabell: Klimatanpassningsmedel Användning av medel från anslag 1:10 Klimatanpassning, 2014 Tkr Regional handlingsplan (lönekostnader, kostnader för workshopserie, konsult m.m.) Aktiviteter kopplade till handboken ”Stigande vatten” (översyn, havsnivådata m.m.) Tappningsstrategi KLOKA Workshoppar om sårbarhetsbedömningar av klimatrelaterade händelser Kulturarv och klimatförändringar i Västra Götaland Grön infrastruktur och ökad kunskap om ekosystemtjänster (flera delprojekt) Encore Övergripande samordning Övriga mindre aktiviteter, övriga kostnader Totalt 693 134 307 644 402 107 440 194 902 287 4 110 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Länsstyrelseinstruktion 5 § 8. Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Förordning (2013:815). Länsstyrelsens samordning av arbetet på regional nivå med anpassning till ett förändrat klimat, beskrivs i redovisningen av regleringsbrevsuppdrag nummer 42. 58 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Kulturmiljö PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 43* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 9 12 3 21 621 4 2 503 2 482 17 170 8 11 3 19 573 4 1 961 1 813 14 826 9 9 3 19 348 4 1 550 1 620 9 950 1) 2) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Kulturminneslagen har genomgått en översyn och ny lag, kulturmiljölagen, trädde i kraft den 1 januari 2014. Förändringarna av lagtexten berör främst 2 kap om fornlämningar. En särskild tidsgräns har införts, vilket medför att en lämning ska ha tillkommit före år 1850 för att vara fornlämning. Enheten har som en följd av det förändrade fornlämningsbegreppet fått en kraftig ökning av antalet avverkningsärenden, liksom av ärenden som rör ansökan om tillstånd att använda metallsökare. Även ärenden som berör borttagning av fornlämning och större uppdragsarkeologiska ärenden har ökat. Det beror sannolikt på de stora infraprojekt som pågår i storstadsregionen Göteborg. Stora komplexa infrastrukturärenden kopplade till Västsvenska infrastrukturpaketet har krävt omfattande kulturmiljömedverkan (1,75 åa). Löpande arbete, breda yttranden och detaljerad granskning av miljökonsekvensbeskrivningar har krävt bred ämnesmässig kompetens och nya arbetsformer. Andra väsentliga prestationer och resultat Kulturmiljö – brett verksamhetsområde med många samverkansparter Länsstyrelsens kulturmiljöarbete har stor bredd. Det omfattar allt från att ge tillstånd till vårdoch skötsel av värdefulla miljöer till att ta fram kunskapsunderlag. Information och samverkan med andra parter, t.ex. Västra Götalandsregionen (VGR), andra län och länets kommuner är också viktiga arbetsuppgifter. Länsstyrelsen har medverkat i sju referens- och samverkansgrupper initierade av Riksantikvarieämbetet. Som exempel kan vi nämna arbetet med att se över kulturmiljölagens 4:e kapitel samt verkställighetsföreskrifterna och de allmänna råden till 2:a kapitlet i kulturmiljölagen (KML). Sedan två år har Länsstyrelsen en överenskommelse med Riksantikvarieämbetet och VGR. Möten hålls löpande och vi har även diskuterat hur överenskommelsen ska förnyas. Två konferenser har genomförts inom ramen för samverkansarbetet. 59 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelsernas nätverk Kulturmiljöforum har fördjupat sin samverkan. Den viktigaste aktiviteten var framtidsseminariet i Umeå, då en strategi för kulturmiljöarbetet togs fram – ”Vision Kulturmiljö”. Länsgrupp Väst (Västra Götalands och Hallands län) samverkar löpande. Exempel på resultat är gemensam planering, utveckling av handläggningsrutiner samt samverkan i gemensamma projekt. Världsaret Tanums hällristningar – bevara, förvalta och utveckla Världsarvet Tanums hällristningar innehåller flera sammansatta och värdefulla kulturmiljöer. För det långsiktiga bevarandet genomför Länsstyrelsen nu regelbundet vintertäckning av de mest framträdande hällbilderna. För att öka ristningarnas pedagogiska potential målas de också i med jämna intervall. Tillgängligheten är prioriterad och de omfattande arbeten som vi inledde 2013 vid Aspeberget, har fortsatt 2014. Kunskapen om platsen ska förbättras och sammanhanget mellan hällristningarna och det omgivande landskapet ska bli lättare att förstå. Världsarvet har idag en tydlig organisation i form av en ledningsgrupp och ett förvaltningsråd. Förvaltningsrådet verkställer strategier och planerade årliga insatser som fastställts av ledningsgruppen. Rådets viktigaste uppgift har varit att driva på produktionen av den information om Världsarvet som ska finnas på en särskild informationsanläggning i anslutning till E6:ans nya sträckning genom Världsarvet. Informationsanläggningen, som invigs 2015, fokuserar på landskapet och dess förvandling under 8 000 år. Aktivt arbete med att utveckla och vårda kulturreservat och fornlämningsmiljöer Verksamheterna i länets tre statliga kulturreservat utvecklas årligen. Kulturreservatet Gunnebo slott (Mölndal) är ett av de mest välbesökta kulturreservaten i Sverige. Genom omfattande restaurerings- och rekonstrueringsprojekt drar Gunnebo ständigt nya besökare. För att undvika vibrationsskador på slottet har Gunnebo teaterplats flyttats. Dess nya placering ökade möjligheterna för kulturreservatet att behålla sin årliga sommarteater utan åverkan på slottet och dess närmiljö. Västra Götalands län har 49 kommuner. I 25 av dessa finns kommunala fornvårdslag, som med stöd av bidragsmedel svarar för kontinuerlig skötsel av fornlämningar och kulturmiljöer. Utan de kommunala arbetslagen skulle detta endast kunna ske i mycket begränsad utsträckning. Till de mer välkända miljöerna som vårdas hör gånggrifterna i Karleby (Falköping) samt gravfältet vid Vrångstad (Tanum). Vården av fornlämningar uppmärksammas och uppskattas och bidrar till att kulturarvet lyfts fram i positiva sammanhang i t.ex. media. Bidrag till information för att öka kunskap och engagemang Länsstyrelsen har lämnat bidrag till informationsinsatser i form av uppmärksammade fältvandringar i några av länets mer kända fornlämningsrika miljöer. Vandringarna genomfördes i samarbete med Västkuststiftelsen. Satsningen är ett led i arbetet med att göra länets vårdade kulturmiljöer tillgängliga för allmänheten. För att öka kunskapen om Länsstyrelsens uppdrag och roll i kulturmiljöarbetet och samtidigt öka det lokala engagemanget för kulturmiljön har vi genomfört föreläsningar i en rad olika sammanhang. Vi lyfter här särskilt fram följande exempel: • Skogen – i själ och hjärta (40 deltagare) • Årsstämman för Västergötlands hembygdsförbund (120 deltagare) 60 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Ungas engagemang i hembygdens landskap (40 deltagare) • Hur vårdar, bevarar och visar vi våra fornlämningar? (50 deltagare) • Skoglig hänsyn (30 + 30 deltagare) • Fornvård och kulturreservat (25 deltagare) • Sjön Östen – fältvandringar (20 deltagare) Möjligheterna att använda kulturmiljömedlen för informationsinsatser och kunskapsunderlag har även resulterat i en guide och ett bokmanus om Göteborgs riksintressanta stenstadsdelar, Vasastaden och Lorensberg. Guiden om stenstaden togs fram i samarbete med Göteborgs stadsmuseum som även genomförde en serie med stadsvandringar med många deltagare. Via Länsstyrelsens webbsida är det möjligt för allmänheten att ta del av samtliga kommunala kulturmiljöunderlag via en så kallad karttjänst. Under 2014 slutfördes en genomgång och uppdatering av underlagen i tjänsten i samarbete med länets kommuner och regionala museer. Arkeologi i Västra Götaland Länsstyrelsen genomförde sin årliga temadag om arkeologi, teori och metod (ATM) i samverkan med de arkeologiska undersökarna. Dagen syftar till erfarenhetsutbyte kring de resultat som det gångna årets arkeologiska utgrävningar gett och den är uppskattad och välbesökt. I Göteborg pågår just nu utgrävningen av Nya Lödöse (Gamlestan, Göteborg). Utgrävningarna är de mest omfattande och kostsamma i Västsverige genom tiderna och handläggningen av ärenden kopplade till utgrävningarna kräver hög kompetens och flexibilitet. De arkeologiska utgrävningarna pågår samtidigt som etableringen av ett nytt resecentrum och kräver därför löpande och omfattande delaktighet från Länsstyrelsen. Kulturmiljövård via nätet Vi har genomfört ett omfattande arbete för att förbättra vår information på webben, främst inom området arkeologi: något vi hoppas underlättar allmänhetens kontakter med oss. Länsstyrelsen har tillsammans med VGR, Wikimedia m.fl. anordnat en praktiskt inriktad konferens om kulturarv på nätet ”Digikult”. Konferensen som riktade sig till hela ABMsektorn (arkiv, bibliotek, museer) behandlade frågor om e-förvaltning, digitalisering, publicering och delaktighet. Fler kulturmiljöer är anpassade för personer med funktionshinder De insatser som Länsstyrelsen har genomfört för att öka tillgängligheten har bidragit till att personer med funktionshinder nu i ökad utsträckning och på lika villkor har tillgång till flera av länets värdefulla kulturmiljöer. Årets insatser innebar främst underhåll av befintliga anordningar inom Världsarvet Tanums hällristningar. Framförallt stigar och gångvägar, som är anpassade för besökare med funktionsnedsättning, kräver ständigt underhåll. Ett mer omfattande arbete för att öka tillgängligheten har utförts vid Husaby biskopsborg (Götene), där en ny hårdgjord gång mellan borgruinen och Husaby kyrka kunde realiseras genom ett samverkansprojekt med Götene kommun. Omfattande arbete med länets byggnadsminnen och kyrkor Länsstyrelsen har målsättningen att urvalet av byggnadsminnen ska spegla länets bebyggelsehistoria. Att kunna arbeta proaktivt med planerade byggnadsminnesförklaringar är att föredra, men i realiteten måste Länsstyrelsen verka reaktivt när frågor väcks om hotade 61 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 byggnader och miljöer – ofta i ett allt för sent skede. För att arbeta framåtsyftande med byggnadsminnesförklaringar har vi tagit fram en sammanställning av länets kulturhistoriskt mest värdefulla bebyggelse med fokus på 1900-talets senare del, ”Moderna Monument”. Underlaget togs fram i samverkan med de regionala museerna och flera kommuner inom ramen för satsningen på ”Moderna Västra Götaland”. Även bland detta moderna urval har dock Länsstyrelsen hanterat flera väckta frågor genom omfattande utredningsarbeten och ofta med stor medial uppmärksamhet. Bland de mer uppmärksammande ärendena kan nämnas Valhallabadet och före detta Hovrätten jämte industrihistoriska landmärken som Göta Älvbron och Gasklockan i Göteborg samt Vänershofshallen i Mariestad. Länets cirka 250 byggnadsminnen finns tillgängliga via Bebyggelseregistret, men därutöver finns det också behov av en samlad publikation. Under året intensifierades därför arbetet med en bok om byggnadsminnen i samverkan med länets regionala museer och andra parter. I arbetet med boken eftersträvar redaktionsgruppen att så långt som möjligt använda nya berättelser för att lyfta fram andra perspektiv på länets byggnadsminnen. Boken riktar sig till en bred allmänhet och målet är att den presenteras på Bok- och biblioteksmässan 2015. Länets kyrkliga kulturminnen är ett levande kulturarv och genom kulturmiljölagen och den kyrkoantikvariska ersättningen också en betydande ärendegrupp. Flera stora kyrkorenoveringar har genomförts, den mest omfattande i Göteborgs domkyrka. Även om flera av kyrkorna i Västra Götaland tillhör landets äldsta byggnader är de fortfarande i bruk och behöver därför anpassas på olika sätt. Ibland blir det motsättningar mellan bevarande av kulturhistoriska värden och församlingarnas önskemål. En trend som fortsätter är ansökningar om att ersätta den fasta bänkinredningen med lösa stolar och att bygga in fler församlingsfunktioner i själva kyrkorummen, t.ex. kök, samlingsrum och kontor. En kyrka som färdigställdes med en delvis flexibel möblering efter en omfattande renovering var Landskyrkan i Alingsås. Länsstyrelsens arbete med bidrag till vård och kunskapsunderlag Länsstyrelsen fördelar även bidrag till byggnadsvård. Bidrag till den skyddade bebyggelsen är prioriterad. Det största bidraget riktades till repslagarbanan i Ale, Nordens enda bevarade fullängdsbana för traditionell slagning av rep. Länsstyrelsen har tagit fram ett fördjupat underlag för att nå en större klarhet i hur vi ska prioritera byggnadsvårdsinsatserna. Länsstyrelsen har fortsatt med att stödja flera av länets kommuner i deras arbete med att förnya och uppdatera de kommunala kulturhistoriska planeringsunderlagen. Trollhättans kommun färdigställde ett nytt kulturmiljöprogram som särskilt lyfter fram efterkrigstidens bebyggelse. Det kunskapsunderlag som nyligen togs fram för Göteborgs Stad stoppades i den kommunala remisshanteringen med hänvisning till de så kallade ”Attefallsreglerna”. Liknande signaler kommer även från andra kommuner. Osäkerheten kring förändringarna av planoch bygglagen behöver klarläggas, eftersom tolkningen går stick i stäv mot innehållet i länsstyrelsernas regleringsbrev där förnyelsen av de kommunala kunskapsunderlagen är prioriterad. Flera projekt om kulturlämningar och kulturmiljöer kopplade till vatten och klimatets påverkan Projektet ”VaKul – Vattenförvaltning och Kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt”, är ett flerårigt projekt med elva deltagande län som leds av Länsstyrelsen. Projektet delfinansieras av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och bedrivs i nära samarbete med projektet ”Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt”. De forn- och kulturlämningar som registreras i projektets inventeringar förs in i FMIS 62 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 (Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem). Projektet kommer att resultera i ett förbättrat kulturhistoriskt planeringsunderlag. Det bidrar i sin tur till bättre avvägningar och prioriteringar mellan olika intresseområden. Långsiktigt ökar därmed möjligheterna för en hållbar utveckling av värdefulla vattenanknutna kulturmiljöer. En inventering av kulturhistoriskt värdefulla kraftverk påbörjades med anledning av Länsstyrelsens aktiva tillsyn av kraftverk. Vi har identifierat samtliga kraftverk i drift och tagit fram en prioriteringslista över primärverken (de verk som inte har haft någon annan funktion än kraftverk). Efter inventering kommer underlaget att vara tillgängligt genom Bebyggelseregistret. Projektet ”Vårda Vattendragens Kulturarv” har resulterat i informationsinsatser och praktiska vårdåtgärder för bebyggelse och lämningar i anslutning till vattendrag. Det länsgemensamma arbetet är koncentrerat på att ta fram informationsmaterial i form av faktablad, broschyr, webbplats m.m. Vi har också lämnat bidrag till vård av olika miljöer i länet. Projektet FYR - en sammanställning av Sveriges nautiska kulturarv har slutförts. Genom samfinansiering från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och Naturvårdsverket kunde underlaget omfatta hela Sverige. Underlaget finns nu tillgängligt via Bebyggelseregistret. Sedan 1977 har Vänermuseet samlat in uppgifter om cirka 700 lämningar (främst vrak) på botten och utmed stränderna runt Vänern. Endast en bråkdel av dessa är registrerade i fornminnesinformationssystemet FMIS. På grund av det ökade exploateringstrycket i Vänernområdet är det därför angeläget att registrera lämningarna i FMIS. Länsstyrelsen behöver också utreda vilka som behöver skyddas som fornlämning. Därför har vi tillsammans med Vänermuseet tagit fram en förstudie till det kommande projektet ”Marinarkeologiska lämningar i Vänern”. Bättre kunskap om kulturarvet i Vänern kommer också att medföra att museer, föreningar och näringsliv kan använda och utveckla miljön i seriösa syften, t.ex. skapa dykparker och snorkelleder till nytta för turismen. Länsstyrelsen har tillsammans med Västarvet och länsstyrelsen i Hallands län inlett projektet ”Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige”. Syftet är att ta fram underlag om hur klimatförändringarna kan komma att påverka kulturarvet. Innevarande år var en uppbyggnadsfas som resulterade i en avslutad förstudie. Vi har också haft underhandskontakter om samordningsmöjligheter med Riksantikvarieämbetet och norska Riksantikvarien. Projektet ska vara genomfört 2016 och kan följas via dess webbplats www.vastarvet.se/klimat. Arkeologisk data digitaliseras I projektet ”StadsGIS” digitaliseras data från alla arkeologiska undersökningar inom länets 26 städer med fornlämningsskyddade kulturlager. Digitaliseringen görs i första hand för att skapa ett GIS-baserat handläggarstöd för Länsstyrelsens handläggare. I dag är 17 av länets 26 planerade StadsGIS färdiga. ”StadsGIS Västra Götaland” innehåller uppgifter om 1 300 arkeologiska undersökningar. För att göra kunskapen tillgänglig för en bredare allmänhet planerar vi att skapa ett webbaserat GIS på Länsstyrelsens webbsida. Ökad kunskap om resultatet av arkeologiska undersökningar av städernas kulturlager kan stimulera till bättre förståelse för varför det är viktigt att bevara städernas äldre kulturarv. Museer, föreningar och näringsliv kan samtidigt utveckla och levandegöra informationen. Projektet har en egen blogg – ”StadsGIS Västra Götaland”. 63 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Återrapportering regleringsbrev Tabell 5.1 Länsfakta kulturmiljö 2014-12-31 Antal registrerade fornlämningar (exkl. marina) Antal byggnadsminnen enligt 3 kap. kulturminneslagen Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap. kulturminneslagen Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal Riksintresseområden för kulturmiljövården, yta (ha) Kulturreservat, antal Kulturreservat, yta (ha) Andel av länets kommuner som har kulturmiljöprogram (%) 44 655 2502) 651 1) 2013-12-31 44 468 249 651 1) 2012-12-31 93 298 247 651 190 190 190 2 357,6 km2 2 357,6 km2 2 357,6 km2 53) 5 5 252 252 252 474) 75 75 Källa: Fornlämningar – Fornnminnesinformationssystemet (FMIS) (www.fmis.raa.se) Byggnadsminnen – Länsstyrelsens förteckning över länets byggnadsminnen Kyrkobyggnader – Länsstyrelsens förteckning över länets kyrkobyggnader Riksintresseområden – Länsstyrelsens GIS-skikt, Riksintressen kulturmiljövård Kulturreservat – Länsstyrelsens GIS-skikt, Kulturreservat Andel kommuner med kulturmiljöprogram - Miljömålsportalen, indikator ”Planering kulturmiljö”: Kommentarer Tabell 5.1 1) Beräkningen tar endast hänsyn till unika värden vilket innebär att varje lokal räknats en gång. Underlaget kommer från RAÄ som fr.o.m. 2013 tar fram statistik för hela landet. Samtliga länsstyrelser har blivit ombedda att använda denna information. 2) Ett nytt byggnadsminne beslutades 2014, Heymanska villan, Göteborgs kommun 3) Tre kulturreservat är statliga och två kommunala. 4) Siffran för 2014 baseras på uppgift från Miljömålsportalen. År 2014 hade 47 % av kommunerna ett kommuntäckande KMV-program. År 2013 hade också 47 % av kommunerna ett motsvarande program enligt Miljömålsportalen. 2014 hade 4 % av länets kommuner KMV-program för del av kommunen och 2 % hade pågående arbete med KMV-program. Av kommunerna uppgav 12 % att de inte hade något KMV-program alls. Motsvarande siffra 2013 var 18 %. (Notera att svar ej lämnats av alla kommuner) Tabell 5.2 Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr) 2014 2013 2012 Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut 0 0 0 Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen 22 956 23 556 22 560 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Riksantikvarieämbetets handläggarsystem KÄLLA Kommentarer Tabell 5.2 Samtliga bidrag som Länsstyrelsen beslutar om med stöd av förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla kulturmiljöer betalas ut av Riksantikvarieämbetet. 64 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 45* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 6 9 2 20 078 4 343 387 4 0 6 9 2 18 793 3 346 282 9 78 9 8 3 20 494 4 321 328 4 1 206 1) 2) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Bidragsutbetalningar är i år noll. Vi hade samråd med Ekonomistyrningsverket 2013 och ändrade i samband med det redovisningen av våra bidragsutbetalningar till verksamhetskostnader. Det gäller projektmedel 2:4 Krisberedskap som vi sökt hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för gemensamma projekt, bl.a. med andra länsstyrelser och kommuner. Det är inte transfereringar enligt Ekonomistyrningsverket utan vidarefakturerade kostnader. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsens krishanteringsförmåga Internrevison av Länsstyrelsens krisledningsplan Länsstyrelsen genomförde en internrevision av sin krisledningsplan. Planen beskriver myndighetens organisation och hantering för olika typer av händelser. Slutsatsen är att den ger myndigheten goda förutsättningar att leda och samordna sitt interna krisarbete vid en händelse. Samtidigt visar inträffade händelser att det finns ett ständigt behov av att utveckla förmågan genom att utbilda, öva och utveckla rutiner. Lokaler och stöd för krisledning Länsstyrelsens krisledning utövas primärt från ledningsplatsen i Göteborg. Vår skyddade ledningsplats byggdes om och renoverades med ekonomiskt stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att bättre stödja oss och länet vid samhällsstörningar. Ledningsplatsen utrustades med en bättre teknik för att stödja informationsdelning med andra aktörer och göra det möjligt att upprätta och presentera en lägesbild på tekniska hjälpmedel. 65 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Radiokommunikationssystemet Rakel Som första stora län kan samtliga kommuner efter stöd från Länsstyrelsen använda och samverka via Rakel vid regional samverkan och ledning. Det genomfördes flera övningar. Vid den sista regelbundna samverkansövningen deltog 63 regionala aktörer. Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap Det Regionala rådet etablerades och har haft två möten. Rådet är ett forum för samverkan, samordning och utveckling av länets krisberedskap. Det består av ett tjugotal ledande företrädare för regionala och delregionala myndigheter. Till exempel Trafikverket, Försvarsmakten MRV, Polisregion Väst, Västra Götalandsregionen, räddningstjänster och kommuner. Förstärkningsresurser Länsstyrelsen leder ett projekt som arbetar med att ta fram en strategi och kompetenspool för att beställa, ta emot och förmedla internationella resurser vid omfattande samhällsstörningar t.ex. naturolyckor. Projektet tog fram ett utkast till strategi. I arbetet deltar en representant för vardera av de sju sydlänen samt Försvarsmakten och polisen. Samråd sker med MSB. Arbetet är klart i slutet av 2015. Civil – militär samverkan Arbetet med civilt försvar görs i ett gemensamt projekt av länsstyrelserna inom området Militär Region Väst (MRV), det vill säga Halland, Västra Götaland, Värmland och Örebro. Länsstyrelsen är projektledare. Projektet genomförs tillsammans med MRV. Fokus låg på att bygga upp en ömsesidig kunskap. I det arbetet ingick bl.a. ett ledningsspel om en stor olycka med stödbehov från MRV. Syftet var att fördjupa gruppens kunskaper samt kunskapen hos vakthavande befäl på MRV om samhällets samlade hantering av räddningsinsatser. Regional samverkan och ledning, SOL Projektet är en regional implementering av delvis nya förhållningssätt för en effektiv och målinriktad ledning vid allvarliga, regionala samhällsstörningar. Innehållet bygger på ett nationellt utvecklingsprojekt som har letts av MSB. Länsstyrelsen planerade och förankrade det regionala projektet under 2014. Vi genomförde också ett första kunskapsseminarium med ett 30-tal regionala aktörer. Gränssamverkan Länsstyrelsen bedriver en gränsöverskridande räddningstjänstsamverkan med Norge, Östfold Fylke. Samverkan grundar sig på det Nordiska Räddningstjänstavtalet mellan de Nordiska länderna. Gränsrådet för Räddningstjänst Östfold – Västra Götalands län administreras från svensk sida av Länsstyrelsen. Varje land har ordförandeskapet två år i taget. Det ska vara en övning vart fjärde år. Vi genomförde ”Gränsövning 2014” där scenariot var en flygplansolycka på gränsområdet. Scenariot berörde frågor om flygräddning, räddningsinsats flygplansbrand, skogsbrand, miljöförorening, omhändertagande av skadade, sjuktransport, vård och en bred samverkan mellan berörda aktörer på både svensk och norsk sida. I övningen deltog 134 personer. Utvärderingen efter övningen gav ett högt betyg för förberedelser och genomförande. Vidare visade den att det finns en önskan och ett intresse av att delta i liknande övningar. Vi bedömer att övningen skapade goda grunder för gränssamverkan. 66 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Sydlänssamverkan för att dela kunskaper Vi medverkade i aktiviteter inom sydlänssamverkan där de sju länen Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Jönköping och Västra Götaland ingår. Syftet är att öka förmågan att dela kunskaper och att samverka inom sydlänen. Arbetet bedrivs huvudsakligen i tio arbetsgrupper där handläggare från samtliga län ingår. Så gott som all personal deltog i en tvådagars informations- och dialogträff i Falkenberg. Varje vecka sker ett samverkansmöte mellan sydlänen via Rakel. Samverkan med storstadslänen – tillsyn och revidering av handledning Gemensamma tillsyner enligt lagen om skydd mot olyckor påbörjades tillsammans med länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen hjälpte till med tillsyn i Södertörn. I samarbete med länsstyrelserna i Stockholms- och Skåne län inledde vi ett arbete med att revidera vägledningen Västra Götalandsmodellen, Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser – en vägledning. I arbetet inriktade vi oss på att hitta åtgärdsförslag i ett ”före-perspektiv” och hade i det arbetet dialoger med flera forskare. Vidare testade vi internt ett första utkast till en utredningsmodell. Konferens för att lära av allvarliga väderhändelser Länsstyrelsen var en av flera länsstyrelser som bidrog med resurser till länsstyrelsen i Västmanland i samband med den största skogsbranden i modern tid. Händelsen väckte bl.a. frågor kring rutiner för hur vi lånar ut och tar emot resurser. Vi genomförde därför en diskussionsövning med Länsstyrelsens ledningsgrupp om bemanning av vår organisation för krisledning när det inträffar samhällsstörningar som är utdragna och kräver stora resurser. Vi hade anledning att kalla till regionala samverkanskonferenser på grund av olika väderhändelser. I augusti föll 133,7 mm regn på ett dygn i Hällum, Vara kommun, vilket orsakade översvämningar och problem med infrastrukturen. Även senare orsakade skyfall problem med översvämningar vid flera tillfällen. I december varnade SMHI för stormen Alexander som dock tog en sydligare bana än beräknat. Syftet med konferenserna var att ge information, samordna aktörernas åtgärder och information samt skapa en samlad lägesbild. Nytt för i år var att kallelsen gick via SOS Alarms inkallningssystem. De nya rutinerna medförde att vi snabbare kom i kontakt med samtliga 49 kommuner och andra berörda aktörer i länet. Aktiviteter för att höja kunskaper både externt och internt Länsstyrelsen genomförde en regional samverkanskurs (RSK) med 25 deltagare från olika myndigheter och kommuner i länet. Kursen hade ett brett krisberedskapsperspektiv där deltagarna fick kunskap • om olika nivåer av ledningsstruktur • om varandras roller och ansvar vid hanteringen av en händelse • om vikten av ett fungerande informations- och kommunikationsarbete både till vardags och i kris. Kursen avslutades med en spelövning där samtliga deltagare fick berätta hur deras organisation skulle agerat på händelsen. Syftet med övningen var att bidra till att överföra 67 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 kunskap och samverka med varandra. Utvärderingen visade på ett gott resultat av en givande kurs med mycket nöjda deltagare. Vi genomförde konferensen Krissamverkan som är ett forum för samverkan mellan länets kommuner och myndigheter som arbetar med krisberedskap. Syftet var att informera, utbilda och samverka mellan lokal och regional nivå i arbetet med krisberedskap. Årets tema handlade om Krisberedskap – för ett socialt hållbart samhälle. Antal deltagare var fler i år än tidigare. Vi deltog på en studieresa till Österrike med temat översvämning, ledning och samverkan vid samhällsstörningar. På resan deltog medarbetare från Länsstyrelsen samt två av de presumtiva räddningsledarna som Länsstyrelsen har tecknat avtal med för att leda en omfattande olycka där vi har ansvar för räddningsinsatsen. Resan var utformad av det Österrikiska inrikesministeriet enligt EU:s program för exchange of experts. Den innehöll möten med flera aktörer som arbetar med att förebygga och hantera naturolyckor som översvämning av floden Donau, laviner, flodströmmar till följd av omfattande regnoväder samt bergras vid områden där människor vistas. Resultatet blev en ökad kunskap om naturolyckor, insikter om betydelsen av förebyggande åtgärder och behovet av ekonomiska medel till det samt möjliga strategier för att hantera effekter av exempelvis översvämningar. Länsstyrelsen genomförde en kompetensutvecklingsinsats genom att studera Göta-älvdalen. Det gjorde vi dels genom en resa där vi fick information vid skredkänsliga geografiska platser, dels genom flera så kallade table top-övningar. Resan genomfördes i samverkan med bl.a. Vattenfall och Statens geotekniska institut (SGI)). Regionala samverkansövningar med kommuner Vi genomförde fyra regionala samverkansövningar, där i genomsnitt 42 av länets 49 kommuner deltog. Övningarna kommer att fortsätta 2015. Vi fokuserade på övningar med ledningsgruppen, tillförordnade tjänstemän i beredskap och kriskommunikatörer. Länsstyrelsen arrangerade egna övningar men deltog även i andra aktörers övningar som vi samverkar med. Vi fattade också beslut om att arrangera nästa stora nationella samverkansövning – SAMÖ 2016 – tillsammans med MSB. Många beslut om skyddsobjekt och information om ny skyddslag Under året hanterade vi 98 ansökningar om beslut av skyddsobjekt enligt skyddslagen. Oftast handlade det om beslut som måste förnyas på grund av att övergångsbestämmelserna i skyddslagen upphör den 31 december 2014. Vi genomförde också möten vid två tillfällen för ägare till skyddsobjekt. Syftet var att ge information om den nya skyddslagen och vad den innebär. Skogsbrandflyget – upptäcker, bekämpar och begränsar bränder Länsstyrelsen ansvarar för att upphandla och genomföra bevakning med flyg vid skogsbränder. MSB står för kostnaderna. Västra Götalands län har fyra flygslingor. Under säsongen genomfördes 153 flygningar för att bevaka skogsbränder med en total flygtid på 273 timmar då 17 bränder upptäcktes. Länsstyrelsen deltog tillsammans med ett flertal andra myndigheter vid Frivilliga Flygkårens regionala övning i Skövde under augusti månad. 68 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Förmågan att dela realtidsbilder från flygplanen utvecklades. Dessa användes vid ett flertal skarpa insatser, vilket innebar mer effektiva räddningsinsatser från den kommunala räddningstjänsten. Det innebar också att skogsbränderna inte blev så stora som de hade kunnat bli. Inför skogsbrandsäsongen arrangerade Länsstyrelsen en temadag om skogsbrand för länets kommunala räddningstjänster. Alla länets räddningstjänster fick tillsynsbesök Länsstyrelsen genomförde tillsynsbesök hos länets samtliga organisationer för räddningstjänst. Fokus vid tillsynerna låg på att följa upp de förbättringsområden som vi identifierat vid tidigare tillsyn. Fokus låg även på att följa upp de resultat som kommunerna nått för de mål de formulerat i sina handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). Vid tillsynerna lämnade vi även information och vägledning om kommande mandatperiods handlingsprogram som kommunerna enligt lag ska ta fram. Inom Länsstyrelsen sker samarbete internt när överklaganden av kommunala beslut enligt LSO kommer in. Under året har 13 ärenden varit aktuella. Tendensen är att kommunerna ställer relativt omfattande krav i sitt arbete med tillsyn enligt LSO. Vi meddelade länets räddningstjänster våra slutsatser och erfarenheter från de överklagade ärendena vid vår årliga träff med räddningscheferna. Avtal med räddningsledare och nytt program för räddningstjänst Under 2014 formaliserades rollen som presumtiv räddningsledare. Länsstyrelsen tecknade anställningsavtal med tre tillförordnade presumtiva räddningsledare. Tillsammans tog vi fram en rollbeskrivning. Vi påbörjade också arbetet med att ta fram ett koncept för att ta över kommunal och statlig räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Länsledningen och de presumtiva räddningsledarna övade tillsammans. Vi utarbetade och fastställde ett nytt program för räddningstjänst – sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Programmet kommer att prövas under övning Gripen 2015. Bevaka att riskhänsyn tas i samhällsplaneringen Länsstyrelsen ska medverka till en hållbar utveckling i samhällsbyggandet i Västsverige. Det innebär bl.a. att bevaka att en tillräcklig riskhänsyn tas i samhällsplaneringen genom att granska översiktsplaner, detaljplaner och infrastrukturprojekt ur ett risk- och säkerhetsperspektiv. Det så kallade Västsvenska paketet (VSP) ställer stora krav på Länsstyrelsen. En tvärsektoriell funktion inom Länsstyrelsen bildades vid årsskiftet 2012/2013 för att underlätta vår samlade rådgivning, beslut, tillsyn, och tillståndsgivning för att genomföra VSP. Ett av de större projekten i år var Västlänken som är en tågtunnel under centrala Göteborg. Älvsamordning och dammsäkerhet Länsstyrelsen deltog vid Svenska Kraftnäts informationsseminarium om en ny lagstiftning av dammar. Länsstyrelsen genomförde en tvådagarsutbildning i dammsäkerhet där personal från flera av Länsstyrelsens sakområden deltog. Vi gjorde flera besök på dammanläggningar där ägarna deltog. Vi hämtade även in underlag för ytterligare beslut om dammar som farlig verksamhet enligt LSO. 69 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Återrapportering regleringsbrev RB 64. Länsstyrelsernas tillsyn av kommunerna inom området skydd mot olyckor syftar till att främja och bedöma kommunernas förmåga att leva upp till nationella mål, verksamhetsmål och särskilda skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor. Omfattande samarbete inom länet mot skydd av olyckor Länsstyrelsen utövar tillsyn av kommunernas skyldigheter enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Kommunerna har ett omfattande samarbete inom området där det finns 23 organisationer för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Medlemskommunerna i tre av länets sju räddningstjänstförbund har kvar ansvaret för vissa uppgifter enligt LSO. Antalet tillsynsobjekt i länet är 34, varav 11 svarar för en begränsad del av en kommuns ansvar enligt LSO. Tillsynsbesök och tillsynsvägledning för att stödja kommunerna Länsstyrelsen genomförde tillsynsbesök enligt uppgjord plan. Det gjorde vi utöver de särskilt genomförda aktiviteterna med syftet att stödja och främja kommunernas verksamhet inom området skydd mot olyckor. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomförde vi tillsynsvägledning i form av seminarier samt genom den årliga uppföljningen över hur kommunerna tillämpar lagstiftningsområdet. Vi gjorde tillsynsbesök hos länets samtliga 23 räddningstjänstorganisationer, varav tio besök i organisationer som sammanlagt omfattar 37 kommuner. Tillsynsbesöken var till övervägande del en uppföljning av tidigare tillsyn. Besöken har också omfattat kommunernas uppföljning av resultat för måluppfyllnad inom verksamhetsområdet skydd mot olyckor samt frågor kring arbetet med handlingsprogram för kommande mandatperiod. Sammanfattande bedömning Länsstyrelsens sammanfattande bedömning är att kommunernas arbete i stort följer lagstiftningens intentioner enligt LSO och att arbetet i kommunerna, med få undantag, ständigt utvecklas. En utveckling som ökar förutsättningarna för att de nationella målen ska nås. Vi bedömer vidare att det finns en klar vilja hos kommunerna att leva upp till de nationella målen. Sambanden mellan de lokala verksamhetsmålen som bestäms av kommunerna och de nationella målen som anges i LSO, bör enligt vår uppfattning förbättras hos många kommuner. Kommunernas uppföljning och utvärdering – egenkontroll – av verksamheten har förbättrats men varierar fortfarande i omfattning och kvalitet. Denna egenkontroll som bl.a. syftar till att ge underlag för bedömning av kommunens förmåga att leva upp till nationella mål, verksamhetsmål och särskilda skyldigheter enligt LSO bör förbättras ytterligare, vilket uppmärksammats vid tillsynsbesöken. Andra områden som bör utvecklas är kommunernas riskanalyser över olyckor som kan föranleda räddningsinsatser samt planering för räddningsinsatser för större och komplicerade olyckor. 70 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 RB 65. Inom ramen för det geografiska områdesansvaret ska länsstyrelserna följa upp de lokala risk- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner som sammanställs enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I uppföljningen ska länsstyrelserna beskriva hur eventuella brister och åtgärdsbehov, som identifierats inom ramen för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna samt vid hanteringen av extraordinära händelser, omhändertagits. Det ska även framgå hur frågor rörande förmågan att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid har beaktats inom länen. Uppföljningen ska även inriktas så att den kan samordnas med uppföljningen av kommunernas användning av utbetalade medel enligt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas uppgifter i samhällets krisberedskap. Uppföljning av lokala risk- och sårbarhetsanalyser samt handlingsplaner Länsstyrelsen följde upp de lokala risk- och sårbarhetsanalyserna och handlingsplanerna som sammanställs enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Uppföljningen skedde löpande under mandatperioden och bestod i huvudsak av följande tre delar: 1. Årsuppföljningsenkät som genomförs tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Enkäten sammanställdes, analyserades och redovisades till MSB och en återkoppling skickades till kommunerna. 2. Granskning av kommunernas redovisningar utifrån MBS:s föreskrifter, MSBFS 2010:6. Redovisningarna granskades och utgjorde underlag vid t.ex. uppföljningsbesök. 3. Uppföljningsbesök i länets kommuner. Vi besökte samtliga kommuner under den gångna mandatperioden för att följa upp deras arbete med krisberedskap samt hur de använder den statliga ersättningen. Vi gjorde sju uppföljningsbesök. Bland annat gjorde vi en uppföljning av Göteborgs Stads krisberedskap, vilken vi redovisade i en slutrapport. 4. Samtliga 49 kommuner redovisade en risk- och sårbarhetsanalys för mandatperioden 2011–2014. Även Västra Götalandsregionen (VGR) presenterade en risk- och sårbarhetsanalys. Länsstyrelsens bedömning av kvalitén på arbetet redovisade vi i årsredovisningar för 2012–2013. Uppföljning av hur brister och åtgärdsbehov omhändertogs följer nedan. Plan för att hantera extraordinära händelser När det gäller kommunernas planer för att hantera extraordinära händelser fastställde 45 av 49 kommuner sådana planer för mandatperioden 2011–2014. Även VGR fastställde en plan för att hantera sådana händelser. De kommuner som inte har en fastställd plan för mandatperioden har antingen haft en plan som är antagen för föregående mandatperiod eller en plan som är fastställd på tjänstemannanivå. Länsstyrelsen påtalade för kommunerna vid sina uppföljningsbesök att detta är en brist. Vi kommer att följa upp att dessa kommuner antar planer för den nya mandatperioden. 71 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Beskrivning av hur brister och åtgärdsbehov omhändertagits Uppföljningen av hur brister och åtgärdsbehov omhändertagits baserar sig på kommunernas årliga uppföljning utifrån MSBFS 2010:6. Totalt redovisade 47 av 49 kommuner samt VGR en årlig rapportering för 2014. En sammanställning av uppföljningarna visar att kommunerna redovisade åtgärder som de genomförde under mandatperioden samt vilka åtgärder de planerar för kommande år. Åtgärderna som beskrivs är avsedda att både förebygga och förbereda händelser. Åtgärderna nedan ska ses som exempel på vad kommunerna gjorde för att förbättra och utveckla förmågan att hantera händelser. Rakel, reservkraft och kommunala ledningsplatser Samtliga kommuner införde radiokommunikationssystemet Rakel för kommunal ledning. Kommunala tjänstemän utbildade sig i kommunikation och hantering av tillhörande utrustning. Kommunerna inventerade behov, möjligheter och pålitlighet med reservkraft för flera särskilt utpekade verksamheter. Flera kommuner renoverade och moderniserade sina ledningsplatser, vilket ger dem bättre möjlighet att samverka och leda när de ska hantera en händelse. Kommuner upprättade och reviderade planer och riktlinjer för olika händelser Kommunerna i länet upprättade och reviderade olika planer och riktlinjer. De redovisade bl.a. planer för hot och våld, nödvattenplan, larmlistor i krishanteringssystemet, säkerhetspolicy, planer för översvämning och information- och kommunikationsplaner. Samverkan och ledning tillsammans med andra aktörer ökade Flera kommuner redovisade att de reviderat krisledningsplaner och utbildat kommunens krisledningsorganisation. Samverkan med angränsande aktörer, kommuner och länsstyrelser ökade och utvecklades på flera håll. Kommunerna berättade samtidigt om en ökad medvetenhet och förståelse för säkerhets- och krisarbetet inom sina förvaltningar. Det är något som kommunerna upplever gynnar det interna arbetet med att förebygga och höja säkerheten för åtgärder på olika nivåer. Utbildning och övning i krishantering på grund av oväder Den ökning av samverkan som vi ser ledde till större övningar mellan ett antal kommuner. Till exempel planerade och genomförde de s.k. LOTS-kommunerna en övning. Kommunerna som ingår är Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsund. Övningen planerades under lång tid och handlade om ett oväder som bidrog till ett högt vattenstånd och andra tillkommande störningar i samhället. Samverkansövning om stor olycka under Gothia Cup En annan omfattande samverkansövning, GR Samö, som genomfördes med kommunerna i Göteborgsregionen, handlade om ett scenario med en stor olycka under den internationella fotbollsturneringen Gothia Cup. Även här var Länsstyrelsen delaktig i genomförande och utvärdering och underlaget ligger till grund för en utvärderingsrapport. Övningen ledde till flera nyttiga insikter och bidrog till att deltagarna nu fortsatt att arbeta inom de områden som vi såg ett behov av att utveckla. 72 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Fler övningar med fokus på krishantering Olika typer av övningar genomfördes inom de kommunala verksamheterna. Övningarna beskrivs vara av varierande omfattning med fokus på olika delar av krishantering. De riktade sig till allt ifrån krisledningsnämnden till specifika verksamheter inom exempelvis äldreomsorgen. Kriskommunikation ökar i betydelse Kriskommunikation har fått ett ökat fokus och kommunens informatörer och kommunikatörer får en större roll i att hantera sådana händelser. Därför har några kommuner skickat sin personal på utbildning i kriskommunikation genomförd av MSB. Kommunerna utvecklar sina arbetsprocesser med risk- och sårbarhetsanalyser Samtliga kommuner nämner att de kommer att utveckla arbetsprocessen med sina kommande risk- och sårbarhetsanalyser. De hänvisar till både en ny mandatperiod och till att de nya föreskrifterna ligger till grund för att utveckla arbetssättet. De vill också ha en bredare förankring från den egna organisationen. Sexton kommuner rapporterade extraordinära händelser Sexton kommuner redovisade i årsuppföljningen att det inträffade extraordinära händelser under 2013. Bland dessa kan nämnas stormarna Simone och Sven, höga flöden och en trafikolycka med skolbuss. Kommunernas årsuppföljning för 2014 är inte redovisad än, men utifrån Länsstyrelsens dagbok i vårt gemensamma kommunikationssystem WIS, identifierade vi en del händelser. Under året inträffade så omfattande skyfall i vissa kommuner att det föranledde en skriftlig utvärderingsrapport från de kommunala räddningstjänsterna. Underlaget sammanställdes av Länsstyrelsen som vi sedan skickade till MSB inom ramen för översvämningsdirektivet. Nedan ger vi exempel och beskriver några händelser som även medfört att åtgärder genomförts av kommunerna. Klimatanpassning – ett viktigt område att planera Flera kommuner belyser vikten av att de måste arbeta och analysera kommunens sårbarhet inför klimatrelaterade händelser som kan komma att drabba kommunen. Här talar de om att upprätta olika typer av planer och att genomföra utbildningar och övningar med scenarion som utgår från klimat och väder. Händelser kopplade till väder är något som vi kommer att se mer av. Det är därför positivt att kommunerna arbetar med dessa frågor med syftet att förbereda och öka sin förmåga att hantera dem. Flera kommuner drabbades av olika omfattande översvämningar och skyfall. Arbetet med att inventera var översvämningsriskerna finns i respektive kommun har pågått en längre tid. Men det är först när det inträffar händelser som det går att visa på effekten av de åtgärder som kommunen gjort för att minska sin sårbarhet. Ett exempel är att kommuner med återkommande översvämningsproblem skaffade översvämningsskydd runt drabbade vattendrag. Supervalåret – en anledning att utbilda och informera om hot och våld År 2014 kallades för supervalåret då det var stort fokus på både valet till Europaparlamentet och valen till Sveriges riksdag, kommuner och landsting. Det syntes också i de olika satsningar som kommunerna gjorde i att utbilda och informera sina politiker och tjänstemän 73 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 om hot och våldssituationer i samband med politiska möten. Vid dessa tillfällen deltog Säpo som bidrog med information och kunskap inom området. Störningar i el, tele och IT hos en aktör Länsstyrelsen fick redovisat i en uppföljning att det inträffat större störningar med avbrott i försörjningen av el, tele och IT. Dessa händelser föranledde ett omfattande åtgärdsarbete med att stärka försörjningen och säkra driften för att kunna upprätthålla dessa funktioner hos aktören. Kriser ger insikten att samverkan med andra aktörer är bra Vid inträffade händelser, oavsett art, finns i stort sett samma behov från aktörer och kommuner. Det är vid sådana situationer som aktörerna ser behovet av att ha en fungerande informationshantering och kriskommunikation, vilket ledde till att några kommuner utvecklade sitt arbete. Det gjorde de dels genom att upprätta eller revidera sina informationsplaner, dels genom att utbilda sina kommunikatörer eller informatörer i kriskommunikation. Det är också vid dessa skarpa händelser som insikten kring samverkan aktörer emellan blir extra tydlig. Detta är en anledning till att länets aktörer övar och diskuterar samverkan, roller och ansvar i vardagen på lokal och regional nivå, något som Länsstyrelsen ser i kommunernas uppföljningar. Här rapporterar de om flera nya och redan etablerade forum för samverkan, vilka utvecklar och leder arbetet med krishantering framåt i länet. Förmågan att ta emot internationellt stöd utmynnade i ett projekt Kommunerna tog inte hänsyn till eller besvarade frågan om internationellt stöd i sina uppföljningar. Resultatet var väntat, eftersom kommunerna inte har några uppdrag inom området. Länsstyrelserna inom sydlänssamverkan lyfte frågan i ett gemensamt projekt. Målet var att regionalt utveckla förmågan att ta emot och fördela förstärkningsresurser, både offentliga och privata, samt att ta till vara frivilliga förstärkningsresurser. Syftet med projektet är att • stärka respektive läns samlade förmåga att hantera moderna förstärkningsresurser • fördjupa kunskapen om tillgängliga nationella och internationella förstärkningsresurser • utveckla principer och kompetens att ta emot och fördela förstärkningsresurser • utveckla behovsbaserade rutiner och organisationsformer för att förvalta regionala resurser från frivilligorganisationer. Sammanfattande slutsats av länets risk- och sårbarhetsarbete Länsstyrelsen är medveten om att det på många håll i länet görs ett omfattande arbete för att ständigt förbättra förmågan och minska sårbarheten vid händelser. Det gäller både hos kommuner och hos regionala aktörer. Det vi presenterat här ska ses som exempel tagna från en mängd uppföljningar som kommit in. Med våra exempel vill vi belysa den variation på åtgärder som kommunerna sätter igång och de olika frågeställningar som de hanterar. Vi ser också att det finns områden som ständigt går att förbättra och utveckla både på lokal och på regional nivå. Ingen blir någonsin fullärd eller förberedd på alla händelser som kan 74 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 inträffa. Det i sin tur betyder att det ständigt finns ett behov av att samverka, föra en dialog, ha möten och utbildningar på alla områden inom krisberedskapen. Det är också Länsstyrelsens roll och uppgift att stödja kommunerna till en sådan ökad förmåga inom krisberedskapen i länet. 75 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 5* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 77 98 26 231 915 41 7 874 7 902 293 44 853 75 101 26 235 197 43 7 308 7 258 250 79 974 76 97 26 217 880 42 7 010 6 956 196 94 465 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 5051, Överklagande kommunens beslut enligt Miljöbalken 3) Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 525, Samråd enligt 12 kap. 6§ Miljöbalken 4) Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 535, Tillsyn av vattenverksamhet 5) Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 562, Prövning av avfall och producentansvar 6) 47 69 54 56 80 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 5051 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 7 deltagande länsstyrelser är 47. 4) Nöjdindex för verksamhet 525 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 12 deltagande länsstyrelser är 65. 5) Nöjdindex för verksamhet 535 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Endast Västra Götalands län har deltagit. 6) Nöjdindex för verksamhet 562 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 7 deltagande länsstyrelser är 79. 2) Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Ärenden >2 år Ärenden >2 år har ökat med cirka 40 ärenden. Detta hänför sig framförallt till verksamheterna 501, Miljömål, och 555, Tillsyn av miljöfarlig verksamhet. LONA-ärenden, verksamhet 501, är ofta projekt som sträcker sig över flera år. Ärendena stängs när projekten avslutas. Under en period har det startats fler projekt än vad som har avslutats. Inom verksamhet 555 är orsaken till ökningen att dessa ärenden har prioriterats ner i förhållande till ärenden där verksamhetsutövaren är beroende av snabba beslut för sin verksamhet. Äldre ärenden kommer att prioriteras i samband med inplanerade avarbetningsveckor 2015. 76 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Bidragsutbetalningar Orsaken till att bidragsutbetalningarna varierar mycket mellan åren inom verksamheten förorenade områden beror på i vilken fas åtgärdsobjekten inom förorenade områden är. Under 2014 hade vi inga stora åtgärdsobjekt i gång i länet som var i ett intensivt saneringsskede vilket vi haft tidigare år. Det innebär att vi inte betalat ut lika mycket bidrag under 2014. Brukarundersökning verksamhet 5051 Verksamheten undersöktes i sju län. Vi fick högt betyg inom områdena bemötande, engagemang, hög kompetens och kontakt via e-post. Prioriterade frågor under kommande år är bl.a. kortare handläggningstider samt språklig tillgänglighet. Vårt arbete med att bli mer lättförstådda i såväl muntlig som skriftlig kontakt med medborgarna fortsätter. Brukarundersökning verksamhet 525 Verksamheten undersöktes i 12 län. Vi fick högsta betyg (69) vilket är 4 enheter högre än genomsnittligt Nöjdindex. Det kunderna är mest nöjda med är bemötandet och engagemanget från personalen och att våra beslut/yttrande är lätta att förstå. En viktig faktor att arbeta vidare med är webbplatsen där det måste bli lättare att hitta informationen som eftersöks. Vi har jobbat med att försöka strukturera upp webbplatsen för att det ska vara lättare att hitta rätt information. Brukarna upplever också att det är svårt att nå rätt person via telefon. Vi behöver också arbeta vidare med att korta våra handläggningstider. En faktor som påverkat handläggningstiderna är den stora del ärenden gällande nedgrävning av fiberkabel där anmälningarna i många fall varit bristfälliga. Detta har lett till mycket kompletteringar som förlängt handläggningstiderna. Brukarundersökning verksamhet 535 Nöjdindex är 54 som är i nivå med föregående års resultat. Områden som får högre betyg jämfört med föregående års mätning är bemötande, engagemang, information och information via webbplatsen. Brukarna upplever att våra skriftliga beslut är svåra att förstå. Handläggningstider upplevs långa och vi kan vara svåra att nå. Ett målmedvetet arbete pågår där kortare handläggningstider ska uppnås. Ett stort fokus har också lagts på äldre ärenden. Satsningen har lett till en betydande minskning av antalet äldre ärenden än ett år under 2014. Även antalet öppna ärenden har minskat markant de senaste två åren. Våra beslut ska vara utformade och skrivna på sätt som kan förstås och som kan omsättas i praktiken. Här återstår arbete med att utforma mallar och förenkla språkbruk för att möta brukarnas behov. Brukarundersökning verksamhet 562 Verksamheten undersöktes i 7 län. Nöjdindex är 80, vilket är en enhet högre än genomsnittet. En faktor att arbeta vidare med är att kunna ge brukarna den information de behöver. De är mest nöjda med bemötandet från personalen, att vi är lyhörda och har god kompetens. Sedan några år finns en e-tjänst för mottagning och handläggning av ärenden rörande transport och hantering av avfall. E-tjänsten används i stor omfattning. Tjänsten behöver justeras för att minska felen i ansökningarna så att handläggningen blir smidigare med mindre behov av kompletteringar. Även informationen kring ansökningarna eller anmälningarna av transport av avfall behöver förbättras till företagen. Länsstyrelsen deltar i en nationell arbetsgrupp för att förbättra och utveckla denna e-tjänst. Arbetsgruppen ser även ett behov av ett nationellt register för företag som fått tillstånd till transport av avfall och som gjort anmälningar om transport och hantering av avfall. 77 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Andra väsentliga prestationer och resultat Vägledning om masshantering till företag Hantering av massor är en växande bransch. För att underlätta för entreprenörer och konsulter som arbetar med detta ordnade Länsstyrelsen i november två träffar i Göteborg där totalt cirka 60 personer deltog. Temat för träffarna var användning av avfall för anläggningsändamål enligt 29 § miljöprövningsförordningen. Lagens syfte är att underlätta återvinning av avfall och därmed minska transporter och användning av ändliga naturresurser. Dessutom har ett informationsmaterial tagits fram som finns tillgängligt på Länsstyrelsen webbsida. Motsvarande information har även förmedlats till miljöhandläggare på länets kommuner vid två träffar i Vänersborg och Göteborg. Även här var intresset stort med ett 60-tal personer som deltog. För att förbättra den interna informationen och samordningen inom Länsstyrelsen har en samarbetsyta om masshantering startats på intranätet. Samråd inför tillståndsprövning År 2013 genomförde Miljösamverkan Sverige ett projekt om samråd inför tillståndsprövning enligt miljöbalken. Länsstyrelsen deltog i projektgruppen. Syftet med projektet var dels att ta fram ett handläggarstöd för länsstyrelserna, dels ett tydligt stöd för verksamhetsutövare som avser att söka tillstånd. Projektgruppen genomförde 2014 två webbinarier kring handläggarstödet. Intresset från länsstyrelserna att delta var stort. Materialet som tagits fram finns nu tillgängligt på Länsstyrelsens webbplats och används vid kontakterna med företag som vill genomföra samråd samt till andra intresserade. Dialogmöten om vindkraft Tillsammans med Power Väst (Västra Götalandsregionen) har Länsstyrelsen anordnat dialogmöten om vindkraft med försvarsmakten för att försöka lösa problematiken kring olika särintressen. Syftet var dels att belysa vilka möjligheter som finns att samverka kring vindkraftsutbyggnad, dels att belysa försvarets intressen. Ett annat syfte var att klargöra vilka olika roller vi har i processen med prövning enligt 9 kap. miljöbalken samt i vilka skeden det är viktigt att man framför sina synpunkter för att processen ska bli så smidig som möjligt. Länsstyrelsen kan konstatera att det numera fungerar bra när det gäller yttranden från försvarsmakten. Vattenarkivet Digitalisering av vattenarkivet har fortsatt och projektet kan nu betraktas som avslutat. För hela landet är det nu möjligt att själv ladda ner skannade förrättningsakter, plankartor och ritningar över dikningsföretag i pdf-format via Infokartan på Länsstyrelsens webbsida. Materialet är mycket efterfrågat av både företag, myndigheter och privatpersoner. Att ha vattenarkivet digitalt ökar tillgängligheten och förenklar för de som behöver ta del av materialet. Introduktionsutbildningar Länsstyrelsen har gett två introduktionsutbildningar för handläggare av vattenverksamhet. Först internt med åtta deltagare sedan även med deltagare från sju andra länsstyrelser. Allt material utom inspelade föreläsningar finns tillgängligt på Miljösamverkan Sveriges webbsida. 78 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Teknikresa Några av Länsstyrelsens medarbetare har under en studieresa besökt platser för tidigare ärenden och träffat företrädare för Trafikverket och byggbolag med inriktning mot teknik och samhälle. Vi besökte exempelvis trafikomläggningar i Marieholm med bro över Göta älv, Partillebos anläggande av stabiliserande åtgärder och erosionsskydd vid Säveån och fiskväg vid Hedefors. Projekt Säveån Ett så kallat fingaller färdigställdes framför vattenintaget till Hedefors kraftverk beläget i Säveån i Lerums kommun. Syftet med gallret – som är 24 m långt och 5,5 m högt och har en spaltbredd på 15 mm – är att hindra laxungar, ålar och andra fiskar från att simma in i kraftverkets turbiner där risken för skada eller död är överhängande. Gallret utgör ett viktigt komplement till den fiskväg i form av ett omlöp, det vill säga en konstgjord bäck, som färdigställdes vid kraftverket hösten 2013. Dessa fiskevårdsåtgärder bedöms som viktiga bl.a. för att bevara de värden som Natura 2000-området syftar till att skydda. Dammsäkerhet Länsstyrelsen har hållit en två dagars utbildning i dammsäkerhet och dammbyggnadsteknik. Även deltagare från fem andra länsstyrelser deltog. Både beredskapshandläggare och vattenverksamhetshandläggare bjöds in. Syftet med utbildningen var att skapa en bred förståelse för dammsäkerhetsarbete och dammbyggnadsteknik inom Länsstyrelsens organisation samt sprida kunskap om vilka varningstecken en ansträngd dammkonstruktion kan uppvisa. Vi har även tagit fram en tvärsektoriell arbetsplan för åren 2014–2017 för att möta och implementera den nya lagstiftningen inom dammsäkerhetsområdet som trädde i kraft den 1 juli 2014. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen är Vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. Samråd kring förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för distriktet har startat. Mycket arbete har lagts ned på att ta fram konkreta åtgärder och en god samverkan med berörda aktörer. Redovisning av detta samt övrigt arbete enligt vattenförvaltningsförordningen sker till Havs- och vattenmyndigheten. Strandskydd Vi har genomfört en översyn av det utvidgade strandskyddet i länet. Vi har gått igenom underlagsmaterial för över 1 000 sjöar och hela kusten. Vi har haft många möten med kommuner och föreningar. Ett förslag på utvidgat strandskydd har gått på remiss där det har kommit in över 1 000 yttranden. Vid kusten har översynen varit mycket kontroversiell för många markägare eftersom vi där har haft ett svagt strandskydd. Nu har vi fattat beslut i 48 kommuner. En kommun, Essunga, har inget utvidgat strandskydd. 79 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Indikatorer Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 201) Biologisk mångfald Andel av Länsstyrelsen skyddad produktiv skogsmark av den totala arealen produktiv skogsmark (%) Förekomst av rovdjur i länet Antal vargrevir med föryngringar Vattenmiljö Andel ytvattenförekomster som uppnår hög eller god ekologisk status (%) Andel grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ status (%) Andel grundvattenförekomster som uppnår god kemisk status (%) Förorenad mark Antal objekt i riskklass 1 Antal sanerade objekt i riskklass 1 (ack) varav sanerade med statliga medel (ack) 1) 2014 2013 2012 2011 2010 2,18 2,14 2,09 2,05 2,01 2014 2014 2013 0,5 2013 2012 0,5 2012 2011 0,5 2011 2010 0,5 2010 24 24 51 51 51 100 100 100 100 100 96 95 94 94 94 2014 2013 178 27 4 2012 180 21 5 2011 189 15 5 2010 194 11 3 Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Metria, Viltskadecenter, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Biologisk mångfald På grund av ändrade urvalskriterier kan avvikelser från föregående års årsredovisning förekomma. Skyddade arealer vid utgången av respektive år med givna urval kan inte tas ur databasen VIC-natur i efterhand. För åren 2010–2013 gjordes uttaget 1 oktober 2014. Ett områdes areal ligger då på det år som det ursprungliga beslutet fattades. Länsstyrelsen har stärkt föreskrifterna och/eller utvidgat ytterligare 6 naturreservat. Detta innebär att ytterligare 250 ha produktiv skogsmark skyddats som inte kommer med i statistiken ovan. 250 ha motsvarar ungefär 0,02 % av den produktiva skogsmarken i länet. Förekomst av rovdjur i länet Inventeringsåret 2013/2014 delade vi en vargföryngring med Örebro län. Utöver det hade vi revirmarkerande vargpar i Dals Ed–Halden, på Kroppefjäll och på Kynnefjäll. Tyvärr hade vi spårsnö endast ett fåtal dagar, varför det sannolikt finns fler rovdjur i länet än vi hann kvalitetssäkra. Vi har till Naturvårdsverket påtalat behovet av en inventeringsmetodik som gör det möjligt att kvalitetssäkra rovdjur även i snöfattiga delar av landet. När det gäller förekomst av övriga rovdjur har vi kvalitetssäkrat sex familjegrupper med lodjur, vilket med stor sannolikhet är betydligt färre än det verkliga antalet. Ingen dokumenterad häckning av kungsörn finns i länet. Vattenmiljö Den stora förändringen i ekologisk status skedde mellan 2012 och 2013. Det berodde främst på att nya bedömningsgrunder används för hydromorfologisk påverkan samt att hydromorfologin har fått större påverkan på ekologisk status jämfört med föregående år. Försurningsbedömningen har också gjorts mer strikt i relation till bedömningsgrunderna, vilket i sin tur också påverkar den ekologiska statusen. Förändringen mellan 2013 och 2014 80 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 av förekomster som uppnår god kemisk status, är främst ett resultat av den omfattande kvalitetsgranskning av underlagsdata som skett 2014. Förorenad mark I länet finns 17,6 procent av alla riskklass 1-objekt i landet. Ett stort fokus har lagts på att få stora objekt sanerade med privat finansiering. Detta har medfört att sex objekt har åtgärdats utan statliga medel 2013. Totalt i landet var motsvarande siffra 40 åtgärdade objekt. Länet håller ett förhållandevis högt tempo när det gäller att åtgärda förorenade områden. Antalet genomförda saneringar med privat finansiering när det gäller objekt i riskklass 1 blir få beroende på att det är komplexa ansvarsförhållanden och kostsamma saneringar. Återrapportering regleringsbrev RB 48. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag. Länsstyrelserna ska även samordnat och i samverkan med Naturvårdsverket ta fram och redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. Västra Götaland har flest objekt i landet i riskklass 1 och 2 Västra Götalands län präglas av en långvarig industriell verksamhet. Detta har satt spår i miljön och länet har ojämförligt flest antal objekt i landet som är klassificerade i riskklass 1 och 2 enligt MIFO, Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Detta innebär cirka 170 objekt i riskklass 1, varav cirka 60 är pågående verksamheter med Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet. I riskklass 2 finns cirka 1 300 objekt. Länsstyrelsens viktigaste insatser för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar är att få till stånd undersökningar och åtgärder som de ansvariga verksamhetsutövarna finansierar. Samhällets ökade uppmärksamhet kring markföroreningar medförde ett ökat antal ärenden som var relaterade till förorenad mark och förorenade byggnader. De riktlinjer som togs fram 2013 för arbetet med förorenade områden i Energihamnen bidrog också till ett ökat fokus på förorenade områden. I Energihamnen finns 24 av de pågående verksamheterna med riskklass 1. Det tillsynsdrivna arbetet med efterbehandlingar kan delas upp i följande fem grupper: 1. Tillsyn vid pågående verksamheter. Ärenden drivs antingen på initiativ av Länsstyrelsen eller efter initiativ av verksamhetsutövaren, t.ex. vid ombyggnationer, ledningsdragningar eller nedläggning av delar av anläggningen. Frågan är aktuell vid cirka 50 anläggningar. Till denna punkt räknas också arbetet med att ta fram statusrapporter som en följd av industriutsläppsdirektivet (IED) på de verksamheter som fått offentliggjorda BAT-slutsatser (Bästa tillgängliga teknik). En statusrapport omfattar undersökningar av mark och grundvatten för ämnen som nu används. De flesta av dessa anläggningar tillhör riskklass 1. I samband med att verksamhetsutövaren tar fram en statusrapport försöker vi genom dialog få företagen att undersöka sediment respektive att kartlägga gamla föroreningar. 2. Tillsyn vid verksamheter som är under nedläggning. Detta arbete är akut och kräver en direkt tillsynsinsats av oss innan den som ansvarar för att utreda och åtgärda försvunnit. År 2014 arbetade vi med cirka 10 sådana objekt. Två av dessa är papperseller massaindustrier som lagts ner helt och där byggnader rivits. 81 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 3. Tillsyn i samband med exploatering. Vid exploatering blir exploatören ansvarig för att utreda och åtgärda eventuella problem. Länsstyrelsen bevakar detta redan på planeringsstadiet. Arbetet omfattade cirka 20 objekt. 4. Tillsyn av verksamheter som är nedlagda sedan länge. Denna del är den de flesta tänker på när det gäller förorenade områden. Ofta krävs det komplicerade ansvarsutredningar och skälighetsbedömningar. Ärenden eller aktiviteter pågår på cirka 25 objekt. 5. Tillsynsvägledning (TVL) till kommuner. Detta kan gälla samtliga ärendegrupper (1-4) där kommunen är tillsynsansvarig. Under 2013–2014 har Länsstyrelsen drivit ett bidragsfinansierat TVL-projekt med fokus på nedlagda kemtvättar. Förutom utbildningar stöttade vi kommunerna med att ta fram ansvarsbedömningar. Det gjorde vi för att hitta ansvariga verksamhetsutövare för att kunna göra privatfinansierade utredningar och åtgärder. Hittills har cirka 10 objekt identifierats. Det är effektivt att driva TVL branschvis. Ett liknande projekt för sågverk – som fram till början av 1970talet blånadsskyddat virket genom att doppa det i klorfenoler – genomfördes för några år sedan och medför att flera sågverkstomter fortfarande undersöks och åtgärdas med privat finansiering De resurser som läggs på tillsyn inom grupperna 1,2, 3 och 5 medför att andelen privatfinansierade åtgärder ökar snabbare. All sanering är mycket kostsam för företagen, varför det är ytterst få som sanerar på frivillig väg. Vår erfarenhet är att om insatsen görs i rätt tid ger den mycket god utdelning. Den bidrar också till att på ett bra sätt uppfylla miljömålet Giftfri miljö. För grupp 4, där verksamheten är nedlagd sedan länge, krävs däremot stora tillsynsresurser för att nå resultat på lite längre sikt. Det i sin tur beror på att många ärenden överklagas. Riktlinjer underlättar och ökar tempot i tillsynsarbetet För att underlätta tillsynsmyndigheternas arbete med förorenade områden samt öka tempot har vi tagit fram följande riktlinjer: • Interna riktlinjer för pågående verksamheter med länsstyrelsetillsyn. Dessa har funnits några år och börjar genomsyra arbetet. • Områden med rödfyr, ”Vägledning 2014-06-24”. Rödfyr är en restprodukt som uppkom bl.a. när man använde alunskiffer som bränsle vid kalkbränning. Vägledningen är ett stöd till kommuner, företag och markägare som kommer i kontakt med rödfyr i olika sammanhang. I vägledningen tas frågor upp om rödfyrens klassning, lämpligt omhändertagande, hälsoaspekter, planeringsaspekter m.m. • Vägledning vid markarbeten inom Stallbacka industriområde. Riktlinjer för föroreningar av ferrokromslagg. Föroreningssituationen inom Stallbacka i Trollhättan är allvarlig med stora mängder av framförallt metaller. Vägledningen är ett sätt att hantera de markarbeten som behöver utföras inom området utan att spridningen av föroreningar förvärras. Den tar också upp hur en godtagbar hantering av massor från området ska göras ur miljö- och hälsosynpunkt. • Riktlinjer för markföroreningar inom Energihamnen i Göteborg. 82 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Bidragspengar ska förbrukas innan årets slut I Länsstyrelsens beslut om bidrag till huvudmännen finns sedan ett år tillbaka krav på att bidraget ska förbrukas innan året är slut. Detta har medfört att huvudmännen prioriterar projekten så att medlen förbrukas på rätt år. Undersökningar genomfördes och slutfördes på åtta objekt. Bidragsfinansierade åtgärder slutfördes på tre objekt. Badplatsen Sulfiten och före detta Melleruds järn- och metallgjuteri var båda kraftigt blyförorenade och det fanns risk för att barn skulle kunna bli blyförgiftade. Dessa saneringsåtgärder genomfördes snabbt och till relativt låga kostnader med Sveriges geologiska undersökning (SGU) som huvudman. Surte 2:38 – ett utfyllnadsområde som hotade att allvarligt förorena Göta älv och Göteborgs vattentäkt – åtgärdades och slutredovisades av Ale kommun. Åtgärder för att minimera oförbrukade bidrag Länsstyrelserna har fortsatt arbeta för att minska mängden oförbrukade bidrag. Arbetet har liksom tidigare år skett i samarbete med Naturvårdsverket. Länsstyrelsernas nationella arbetsgrupp för bidragssamordning (NSB) har tillsammans med Naturvårdsverket (NV) och SGU träffats för att ge NV och gruppen möjlighet att informera om och tillsammans diskutera det gemensamma arbete som bedrivs för att minska andelen oförbrukade bidragsmedel. Vid mötet diskuterades några av de åtgärder som länsstyrelserna och NV hittills genomfört, och förslag till ytterligare åtgärder. SGU gavs möjlighet att redogöra för sin roll och sina erfarenheter av bidragshantering i egenskap av huvudman. Länsstyrelsen har även genomfört separata möten med NV för att diskutera det fortsatta arbetet med att minska mängden oförbrukade medel. Som ett resultat av det arbete som hittills genomförts har mängden oförbrukade bidrag minskat väsentligt. De bidragsmedel som nu finns över årsskiftena är uppbundna till specifika projekt. I det fall förändringar i projekten orsakat överblivna projektmedel informeras NV som därefter beslutar om åtgärder för att omfördela bidraget. Det arbete som nu sker fokuserar i hög grad på att ta fram åtgärder för att minska osäkerheter i de enskilda projekten och att förbättra återkopplingen mellan olika aktörer. Genom säkrare ekonomiska analyser i bidragsansökningar, minskade projektrisker och med rätt uppföljning kan mängden oförbrukade bidrag hållas nere. Det kommer alltid att finnas kvar oförbrukade bidrag över årsskiftena. Det beror på att projekten om efterbehandling är komplexa och att det finns omständigheter som myndigheterna inte råder över. NSB har tagit initiativ till att genomföra en nationell dag för landets kommunala huvudmän i början av 2015. Ett av syftena med träffen är att informera kommunerna om förutsättningarna för bidrag och att ha en dialog kring de faktorer som påverkar bidragshanteringen. Kommunerna är en mycket viktig aktör i arbetet med att minska mängden oförbrukade bidragsmedel. En annan åtgärd som påbörjats är att se över återrapporteringen av bidragsprojekt. Att utveckla och förbättra återrapporteringen av bidragsprojektens ekonomi är avgörande för att möjliggöra en uppdaterad och effektiv övergripande ekonomihantering. Representanter från länsstyrelserna bidrar i arbetet som drivs av Naturvårdsverket. 83 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 49. Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken ska bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och att uppkomst av olägenheter för människors hälsa och miljön motverkas. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa: – Hur arbetet för att effektivisera och utveckla tillsynen avses fortsätta samt beskriva de förändrade rutiner och arbetsmetoder som genomförts för att utveckla en miljömålsstyrd tillsyn, – tillsynsområden inom vilka den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen kan utvecklas och förbättras, – vilken betydelse tillsynen har för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt vilka konsekvenser få egeninitierade tillsynsinsatser får för möjligheterna att uppnå målen, samt – hur och inom vilka områden samverkan skett med Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan i de län där sådana projekt bedrivs. Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska utformas i dialog med Naturvårdsverket Länsstyrelsens tillsyn enligt miljöbalken Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljökvalitetsmålen ligger därför till grund för vår myndighetsutövning enligt miljöbalken. I Länsstyrelsens övergripande tillsynsplan finns en sammanställning över all tillsyn enligt miljöbalken. Här redovisas den tillsyn som prioriteras och där generationsmålet och miljökvalitetsmålen är en övergripande utgångspunkt. Som underlag för tillsynsplanen finns behovsutredningen där Länsstyrelsen bedömt hur stor tillsynsinsats som behövs. Den övergripande ambitionen är att en stor andel av tillsynen ska vara planerad och också omfatta en del övergripande tillsynsvägledning. På så sätt kan tillsynen styras mot de områden där nyttan är störst och överträdelser kan åtgärdas på ett lättare sätt. Miljöskydd Arbetet med miljöskyddstillsyn omfattar bl.a. kontroll av hur villkor och tillstånd uppfylls vid cirka 344 miljöfarliga verksamheter (A och B) samt åtgärder för att vid behov åstadkomma rättelse. Inom tillsynen ingår att hantera anmälningsärenden, att granska och följa upp egenkontrollen samt följa upp att exempelvis miljörapporter och incidentrapporter lämnas in i tid. Länsstyrelsen har en separat tillsynsfunktion och individuella tillsynsplaner har tagits fram för handläggare. Länsstyrelsen bedömer att behovet av tillsyn av miljöfarlig verksamhet är något större jämfört med tidigare år, vilket till viss del beror på införandet av Industriutsläppsdirektivet (IED). År 2014 genomfördes ungefär lika stor andel planerad som händelsestyrd miljötillsyn. Vi fortsätter att sträva efter att utföra en större andel förebyggande tillsyn jämfört med händelsestyrd tillsyn. Naturvård Större delen av naturvårdstillsynen är händelsestyrd även om ambitionen är att öka andelen planerad tillsyn. Vi utreder tips som kommer in och förelägger i de fall det är överträdelser. 84 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 År 2014 avslutades 173 tillsynsärenden inom områdesskydd, varav 45 procent är på eget initiativ. Ungefär en fjärdedel av tillsynen är planerad, räknat i nedlagd tid. Om det är nödvändigt att förelägga om rättelse görs det regelmässigt med vite, vilket gjordes i ett flertal ärenden. Vi har också ibland varit tvungna att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att få till stånd rättelser. I dagsläget är cirka 40 procent av naturvårdstillsynen förebyggande och till största delen är det samråd enligt 12:6 miljöbalken. Merparten av den kontrollerande tillsynen bedriver vi inom strand- och biotopskydd. Artskyddstillsynen är i huvudsak förebyggande, men vi samråder också enligt 12:6 miljöbalken genom att lämna råd och anvisningar till skydd för fridlysta arter. Länsstyrelsens särskilda tillsynsveckor bidrar till att vi får mer tid till egeninitierad tillsyn vilket också särskilda kampanjer och arbete med förebyggande naturvårdstillsyn gör som t.ex. förbättrad information på Länsstyrelsens webbplats. Genom att informera, ge råd och samråda med allmänhet och verksamhetsutövare kan överträdelser mot miljöbalken undvikas. Vi kan även hålla nere den händelsestyrda tillsynen. Vattenvård Länsstyrelsen bedriver en främjande förebyggande tillsyn och operativ kontrollerande myndighetsutövning genomförs vid behov. Vår verksamhet präglas i hög grad av antalet anmälda ärenden. Länsstyrelsen har gjort en särskild satsning de senaste tre åren där vi besökt och bedömt ett större antal vattenkraftverk. Där tillstånd för verksamheten saknas har Länsstyrelsen beslutat om krav på tillståndsprövning. Rutiner för tillsyn av dumpning har arbetats fram där uppdaterade mallar och information på webbsidan nu finns framtaget. Ett arbete har inletts med att ta fram ett kontrollprogram för länets största dumpningsplats. Arbetet förväntas vara klart andra kvartalet 2015. Den planerade tillsynen av vattenskyddsområden är begränsad. Tillsynen handlar främst om att informera och ge råd till allmänhet, företag, kommuner samt andra myndigheter. Länsstyrelsen genomför även en viss händelsestyrd tillsyn. Utveckling av arbetssätt Tillsynsveckor – ett sätt att synas och synliggöra tillsynen Under två tillsynsveckor har Länsstyrelsen jobbat brett med miljöbalkstillsyn. Inom miljöskyddsområdet fokuserade vi på att ta fram rutiner, mallar och informationsmaterial kopplade till Industriutsläppsdirektivet (IED). Materialet användes vid såväl besök på verksamheter som i samband med tillsynsvägledning av kommuner och har även gjorts tillgängligt för andra länsstyrelser. Erfarenheterna från tillsynsbesöken är genomgående positiva. De ansvariga för verksamheterna visade stort intresse för vilka förändringar som det nya IED-direktivet innebär och vilka krav som ställs i offentliggjorda BREF-dokument (Best reference documents). Det fortsatta arbetet med att anpassa tillsynen för att uppfylla IED är aktuellt även kommande år. Vår uppfattning är att det är viktigt med nationell samverkan kring rutiner m.m. för att tillsynen vid verksamheterna ska vara så likvärdig som möjligt. Den allmänna presentation och de mallar för besöksrapporter m.m. som tagits fram har bl.a. uppmärksammats i samband med tillsynsbesök och tillsynsvägledning. Länsstyrelsen är nu representerad i nationella samverkansgrupper och deltog även i en av de tekniska arbetsgrupperna (TWG) där slutsatser om bästa tillgängliga teknik (BAT) arbetas fram. Inom naturvårdsområdet följdes ett antal beslut upp om dispens från artskyddet. Detta är en viktig del av tillsynen. Villkor ska följas för att så lite skada som möjligt sker i miljön. Att 85 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 följa upp hur villkoren fungerar i praktiken är också betydelsefullt för Länsstyrelsens fortsatta arbete med att pröva dispenser. Många artskyddsdispenser gäller grod- och kräldjur. Brister som uppmärksammades är att återrapporteringen inte fungerar och att vi inte alltid följer upp resultaten av kompensationer. Länsstyrelsen har därför infört förbättrade rutiner och ställer nu tydligare villkor när vi ger dispens från förordningen om artskydd. Miljöskydd Fyra ”avarbetningsveckor” minskade antalet oavslutade ärenden Länsstyrelsen har under fyra speciellt avsatta veckor fokuserat på att avsluta en viss typ av ärenden eller äldre tillsynsärenden. Dessa veckor medförde att antalet öppna ärenden minskade. En mer tillgänglig webbplats för företag Länsstyrelsen har skapat en särskild ingång på webbplatsen för företag genom att göra vår information mer lättillgänglig. Efter lanseringen upplever vi att mängden inkommande telefonsamtal om att hitta rätt på webben har minskat. Utbildning i kommunikation och bemötande Tillsammans med kommunerna i Västra Götalands och Hallands län samt länsstyrelsen i Hallands län ordnas fortlöpande utbildningar i kommunikation och bemötande för nyanställd personal, som för miljöinspektörer och handläggare. Samarbetet och utbildningen är ett resultat av TUV-projektet (Tillsynsutveckling i Väst) som avslutades 2013. God kommunikation och bemötande är ett viktigt verktyg för våra medarbetare som främjar och förenklar tillsynsarbetet. Naturvård Tillsynskampanjer gav eko både regionalt och nationellt Vi har utvecklat och förbättrat tillsynen av strandskydd genom bl.a. egna tillsynskampanjer. Detta gjordes genom att styra mot en mer egeninitierad tillsyn i stället för att enbart agera på inkommande tips. På så sätt kan åtgärderna ske i särskilt värdefulla kustområden. Tidigare års sommarkampanjer inom strandskydd har avslutats. Under vårens tillsynsvecka kontrollerades tre avgränsade kuststräckor på förbjudna byggnader och anläggningar i tre olika kommuner. Då gavs även tillsynsvägledning till de tre kommunerna och information om strandskyddet spreds genom media. Att bedriva strandskyddstillsyn i kampanjform ger enligt vår bedömning en bättre helhetsbild, bättre likabehandling och högre effektivitet i arbetet. Vi kombinerade också kampanjerna med att vägleda och samordna tillsammans med kommunernas tillsynsverksamhet. Arbetet har väckt uppmärksamhet och intresse över hela landet. Vattenvård Regeringsuppdrag att skapa goda kontaktvägar med externa aktörer Det finns ett behov att kunna bedöma och hantera dikningsåtgärder i skogsmark effektivt. Det finns också ett behov av att skapa goda kontaktvägar mellan verksamhetsutövare och myndigheter. För att uppnå detta fick Skogsstyrelsen tillsammans med några länsstyrelser ett regeringsuppdrag. Uppdraget innebär att hitta en gemensam arbetsform och en gemensam inlämningsfunktion som kan möta framtida behov av en effektiv och lättillgänglig kontakt med berörda myndigheter. 86 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Dumpning – ett nationellt problem som minskar genom målstyrd tillsyn Tillsynen över dumpningsdispenser är främst en skrivbordstillsyn där Länsstyrelsen granskar kontrollprogram och tippningsjournaler. Länsstyrelsen rapporterar även till Havs- och vattenmyndigheten (HaV) om de dumpningar som genomförts. Vinga utanför Göteborg är i dag den i särklass mest använda dumpningsplatsen i länet. Göteborgs hamn har tidigare kunnat ta emot massor från externa aktörer och tog då på sig övervakningen och samordningen över dumpningsplatsen Vinga. Numera är det Länsstyrelsens tillsynsuppgift att följa upp verksamheten. Planering för att möta detta behov pågår. Länsstyrelsen planerar också för en ökad tillsyn av andra dumpningsplatser i berörda vattenområden. Länsstyrelsen behöver utveckla arbetet med målstyrd tillsyn och sprida arbetsmetoder och arbetssätt till övriga län. Här finns också en utvecklingspotential när det gäller urval av vattensystem som bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Speciella insatser för att uppnå generationsmålet/miljökvalitetsmålen Miljöskydd Ett tillsynsområde med stark koppling för att nå miljömålen är tillsyn av förorenade områden. En utförlig redovisning av detta arbete finns under område Naturvård- samt miljö- och hälsoskydd, återrapportering av uppdrag 48. Framgångsrika insatser för miljön Många av länets stora industrier ligger i Stenungsund och på Hisingen i Göteborg. Betydande tillsynsinsatser genomförs inom dessa båda kluster. Bland de insatser som genomförts ingår följande: • Borealis Kracker fick i början av året ett miljöbalktillstånd från Mark- och miljödomstolen. Företaget hade fram till dess tillstånd enligt miljöskyddslagen. Domen är betydelsefull. Den innebär bl.a. att företaget ska göra betydande investeringar i krackeranläggningen, att ugnar ska renoveras och att en utökad råvaruflexibilitet ska uppnås. Länsstyrelsen lade ned mycket tid på att få företaget att ta fram en bra tillståndsansökan och bedömer att betydande miljöförbättringar nu kan bli verklighet. • St1 Refinery AB är på gång att ompröva sin samlade raffinaderiverksamhet enligt miljöbalken. Processen kommer att medföra en total genomlysning av verksamheten, relaterad till miljöpåverkan och användning av bästa tillgängliga teknik. Miljödom i ärendet förväntas vara klar tidigast 2017. • Länsstyrelsen genomförde samråd och granskade omfattande utredningar inför företaget INEOS avvecklingsplan för klorfabriken som producerar med kvicksilvermetoden. • Under ett års tid mättes VOC (flyktiga organiska lösningsmedel) i omgivningsluften på tre platser i Stenungsunds kommun. Vi färdigställer och redovisar resultaten i början av 2015. Avfallstransporter – tillsynsinsatser mot exporter Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för gränsöverskridande avfallstransporter (GRÖT) och ansvarar för att tillsyn genomförs. Tillsynen är oftast händelsestyrd där vi samverkar med flera andra myndigheter. Länsstyrelsen deltar dessutom i den nationella samverkansgruppen 87 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 under ledning av Naturvårdsverket. Vi är också sammankallande i den regionala samverkansgruppen för GRÖT. År 2014 gjorde vi tillsammans med Tullverket flera riktade tillsynsinsatser mot planerade exporter i eller i anslutning till hamnar eller hos exportörer. Ett ärende om stoppad export har lämnats till Tullverket för vidare utredning. Sevesotillsynen Sevesotillsynen planeras och följs årligen upp genom en särskild tillsynsplan i samverkan med berörda handläggare på Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Detta rapporteras till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I samband med prövning enligt miljöbalken av planerad LNG-terminal (liquefied natural gas) i Göteborgs Energihamn har Länsstyrelsen tillsammans med andra myndigheter ställt krav på en samlad kvantitativ riskbedömning. Inom Göteborgs energihamn finns cirka tio verksamheter som omfattas av Sevesodirektivet. Den samlade kvantitativa riskbedömningen har bidragit till att man kan få en bild av den totala risknivån inom energihamnen, vilket är ett viktigt underlag vid prövning av nya och ändrade verksamheter. Den samlade riskbilden är också ett viktigt underlag för prioritering och bedömning av behovet av riskreducerande åtgärder. Västsvenska paketet kräver stora insatser Den pågående satsningen på utbyggnad av infrastruktur i länet kräver omfattande tillsynsinsatser. Det handlar bl.a. om det Västsvenska paketet (VSP) och Göteborgs hamn. Ärenden kopplade till Västsvenska paketet handläggs i en speciell funktion hos Länsstyrelsen. Ett syfte är att bibehålla siktet mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen samtidigt som vi möter samhällets förändrade krav. VSP-funktionen består av medarbetare med kompetens inom de områden som är aktuella i ärendehanteringen. Funktionen tillämpar nya arbetssätt som syftar till en så effektiv ärendehantering som möjligt. Naturvård Tillsyn inom strandskyddsområden prioriteras Behovet av tillsyn inom naturskyddade områden är stort. En stor del av naturvårdstillsynen sker inom strandskyddsområden för att gynna miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Genom tillsynsplanen prioriterar vi den tillsyn som i första hand leder till att relevanta miljökvalitetsmål inte motverkas genom att regler överträds. Tillsynsarbetet har i många fall gett lokala positiva effekter. Länsstyrelsen har genomfört ungefär lika stor andel planerad som händelsestyrd tillsyn inom områdesskyddet. Den övergripande ambitionen är att en stor andel av tillsynen ska vara planerad. Ett syfte är att miljötillsynen ska vara miljömålsstyrd, det vill säga styras mot de områden där nyttan är störst. Ett annat syfte är att överträdelser ska kunna åtgärdas. Vattenvård Målstyrd tillsyn av kraftverk och dammar Länsstyrelsen har genom tillsyn riktad mot kraftverk och dammar under tiden 2012–2014 utvecklat tillsynsverktyg och arbetsmetoder som leder till en mer effektiv hantering av egeninitierad tillsyn. Finansiella medel för projektet erhölls via uppdrag 57 i regleringsbrevet 2012 och genom att verksamheten vid HaV:s utredningskontor bl.a. överfördes till Länsstyrelsen. Erfarenheten visar att tillsynsmetoden är effektiv och att arbetet med 88 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 egeninitierad tillsyn i projektform är en framtidsfaktor att räkna med. Projektet avslutas 2014 men tillsynen kommer att fortsätta i mindre omfattning 2015. Syftet med målstyrning är att prioritera objekt där åtgärder ger stor miljönytta. Vi prioriterar därför anläggningar i utpekade värdefulla vatten där en god ekologisk status inte uppnås. I Västra Götalands län genomfördes tillsyn av ett 60-tal anläggningar, framförallt småskaliga vattenkraftverk och mindre dammanläggningar. Inom projektet tog vi också fram informationsmaterial och genomförde insatser för kompetensutveckling av medarbetare inom länet, men även andra länsstyrelser deltog. Det finns idag cirka 300 kända vattenkraftverk i länet, varav fler än 100 anläggningar saknar miljötillstånd för verksamheten. Dagens normala miljökrav uppnås endast vid ett fåtal anläggningar med väl fungerande fiskvägar, fingaller och minimitappning. I de fall minimikraven nås beror det ofta på att Länsstyrelsen yrkat på skadeförebyggande åtgärder i samband medprövningar eller i de få fall verksamheten har omprövats. Under 2014 inriktade vi främst arbetet på att avsluta pågående ärenden och hantera överklaganden. Hittills har domstolarna fastställt Länsstyrelsens beslut om tillståndsprövning av verksamheten. Småskalig vattenkraftsverksamhet och miljöbalkens krav – en svår ekvation. Många verksamhetsutövare ser tillståndsprövningen som ekonomiskt mycket betungande men också som oförutsägbar kostnadsmässigt. Följden kan bli att verksamhetsutövaren väljer att upphöra med turbindriften i stället för att ansöka om tillstånd. Detta har lett till en debatt om småskalig vattenkraft där verksamhetsutövare och lokala politiker engagerade sig. Projektet omfattar även samverkan mellan länen inom Västerhavets vattendistrikt. Förutom Västra Götalands län deltog sex andra län. Erfarenhetsutbyte mellan länen har skett men också gemensamma utbildningsinsatser i bästa teknik och i dammsäkerhetsfrågor. Länsstyrelsen har också arrangerat en nationell handläggarträff inriktad på dammar och vattenkraftverk. Fler våtmarker återskapas om det finns investeringsbidrag Arbetet med att återskapa våtmarker fortsätter. Målet är en bättre vattenkvalité i kombination med en ökad biologisk mångfald. Under året saknades möjlighet att söka stöd för åtgärder men trots det ser Länsstyrelsen ett fortsatt stort intresse för fler våtmarker, särskilt i odlingslandskapet. Behov av ytterligare utveckling och/eller förbättring Det är tydligt att synsättet i EU-lagstiftningen ibland krockar med synsättet i inhemsk lagstiftning. Miljöbalken innehåller bestämmelser om egenkontroll och tillsynsmyndighetens uppgift är att ge stöd och råd till verksamhetsutövaren. EU-lagstiftningen ställer generellt betydligt högre krav på detaljerad kontroll eller rapportering, något som ibland hindrar en i ännu högre grad tematisk miljömålsstyrd – egeninitierad – tillsyn. Länsstyrelsen identifierade en målkonflikt mellan behovet av fler bostäder i Göteborgs centrala lägen och kravet att följa gällande lagstiftning av luftkvaliteten för att skydda människors hälsa. Vissa planer syftar bl.a. till att medge nya bostäder på platser i nära anslutning till trafikerade gator där framförallt miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids i dag. I enstaka fall riskerar även EU:s gränsvärden att överskridas. Länsstyrelsen har nu bl.a. skrivit ett utkast till en förfrågan till Regeringskansliet. Utkastet handlar om hur Göteborgsregionen ska hantera och prioritera mellan de i vissa fall motstående intressena. Det nya Seveso III-direktivet träder i kraft den 1 juni 2015 och 2014 svarade Länsstyrelsen på remissen om införandet i svensk lagstiftning. Vi identifierade också hur vår Sevesotillsyn behöver anpassas till kraven i det nya direktivet. 89 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Det finns ett uppdämt behov av tillsyn av det generella biotopskyddet i odlingslandskapet. Kontroller av jordbrukets miljöstöd visar på förluster av skyddade miljöer. Det finns en osäkerhet inför lagändringen i biotopskyddsreglerna som trädde i kraft den 1 september 2014. Detta medförde att vi bara öppnade enstaka tillsynsärenden inom biotopskydd och då endast med anledning av tips eller enstaka iakttagelser som kommit in. Vi har väntat med en mer systematisk egeninitierad tillsyn till efter lagändringen för att se hur de nya reglerna ska tillämpas. Länsstyrelsen ser att det finns ett behov att kontrollera genomförda samråd enligt 12:6 miljöbalken, åtminstone stickprovsvis. Detta inte minst för att dra lärdomar av vad givna råd och anvisningar får för konsekvenser i naturmiljön, särskilt med tanke på den förenklade handläggningen som införts de senaste åren. Tillsyn över CITES-lagstiftningen är i behov av en förbättring. Länsstyrelsen behöver arbeta mer med att ingripa på anmälda och akuta situationer som gäller handel av vilda växter och djur. Det är fortfarande angeläget att utveckla den förebyggande tillsynen inom strandskydd, eftersom vi sett att merparten av överträdelserna inom området sker av okunskap. Mer och bättre riktad information kan förhoppningsvis förbättra kunskapen hos fastighetsägare i strandnära lägen. Vi behöver också samverka med kommunerna när denna typ av information sprids. Tillsynsvägledning och samverkan Länsstyrelsen genomför tillsynsvägledning genom att • ge stöd och råd via telefonsamtal till kommunerna • ordna tillsynsdagar och seminarier kring sakfrågor • medverka i olika samverkansprojekt. Vi deltar också i eller driver olika samverkansorgan kopplade till vår tillsynsvägledning. Det arbetet bedömer vi som mycket viktigt för en enhetlig tillsyn mellan handläggare och myndigheter. Dessutom är det viktigt för att arbeta resurseffektivt. Miljöskydd För att ge tillsynsvägledning till kommunerna genomfördes flera temadagar. Temadagarna har handlat om enskilda avlopp, hälsoskyddstillsyn, återvinning av schakt- och rivningsmassor samt miljöbrott. Vi följde upp och utvärderade vår tillsyn enligt miljöbalken vid besök hos två miljönämnder, sammanlagt sju kommuner. Vid besöken granskade vi miljöskydds- och hälsoskyddstillsynen. Naturvård Det finns ett stort behov av kontinuerlig vägledning till kommunerna om strandskydd. Personalomsättningen är stor och nya personer kommer ständigt in i verksamheten. De behöver mycket stöd för att kunna hantera prövning och tillsyn av strandskydd. I planen för tillsynsvägledningen beskriver Länsstyrelsen behovet och de prioriterade insatserna. Under 2014 fick åtta kommuner tillsynsvägledning under en halvdag. Därutöver genomfördes en tvådagarsutbildning i Göteborgsregionen där kommuner från en stor del av länet deltog. 90 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tre kommuner fick särskild vägledning i samband med tillsynsveckan i april. Länsstyrelsens vägledning har stärkt dem i deras eget tillsynsarbete. Vi har lämnat vägledning via telefon och e-post till strandskyddshandläggare i länets kommuner. Möten där frågor om strandskydd togs upp har genomförts med länets kommunekologer. Länsstyrelsen bidrog också aktivt till att sprida information om Strandskyddsdelegationens utbildningsmaterial och uppmuntrade kommunerna att delta i aktiviteter i delegationens regi. Skriftlig tillsynsvägledning riktad till kommunernas strandskyddshandläggare finns på Länsstyrelsens webbplats. Den kommunala tillsynen av strandskydd är inte tillräcklig Länsstyrelsen har följt upp kommunernas tillsyn inom strandskydd med stöd av 14 § i förordningen om miljötillsyn. Enligt denna ska kommunerna på begäran lämna uppgifter till Länsstyrelsen. Uppföljningen resulterade i en rapport som spreds till kommunerna. Resultatet visade på en mycket begränsad kommunal aktivitet av tillsynen inom området. De slutsatser som drogs av rapporten ledde till att några kommuner förändrade sitt tillsynsarbete. Viktigt att samarbeta med naturvårdens ideella organisationer De ideella organisationerna för naturvård har en viktig roll i samhället som opinionsbildare och granskare av myndigheters beslut. Länsstyrelsen genomförde därför ett möte i Skaraborgsdistriktet för dessa föreningar för att utbyta information om aktuella naturvårdsfrågor. Vid mötet presenterade vi bl.a. den nya propositionen ”En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster”, ändringar av det generella biotopskyddet samt det pågående arbetet med att se över det utvidgade strandskyddet. Många andra samarbetsparter för naturvårdens bästa Vi genomförde också ett möte med kommunekologer och naturvårdsansvariga i Skaraborgsdistriktet. Förutom genomgång av informationspunkterna ovan utbytte vi bl.a. erfarenheter kring anordningar för tillgänglighet i skyddade områden. Andra vägledande insatser som genomfördes 2014 var att ge råd till enskilda personer, kommuner, bolag med flera. Miljösamverkan Sverige Länsstyrelsen deltar aktivt i Miljösamverkan Sverige (MSS), både som deltagare i styrgruppen och genom att två projektledare är anställda på Länsstyrelsen. Vi deltog i följande arbetsgrupper kopplade till projekten: • Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och VA-planering • IED-tillsyn • Hantering av massor • Behovsutredning. MSS uppmärksammades i Statskontorets utredning ”Vägledning till en bättre tillsyn” där de föreslår att MSS ska stationeras permanent på Länsstyrelsen. Motivet är att vi redan i dag fungerar som en informell expertmyndighet för tillsynsvägledning. 91 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Miljösamverkan Västra Götaland Länsstyrelsen är huvudman för Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) tillsammans med länets fyra regionala kommunalförbund samt länets 49 kommuner. Under året inledde MVG ett närmare samarbete med Miljösamverkan Halland där vi bl.a. kom överens om att arrangera återkommande introduktionsutbildningar för nyanställda kring kommunikation och bemötande. Vi ska också tillsammans skapa ett nytt forum kallat ”Mötesplats goda exempel” samt ha gemensamma chefsmöten. Länsstyrelsen samverkar även med landets övriga Miljösamverkan och ett antal centrala myndigheter. MVG bedrev följande projekt: • Förorenade områden – strategiskt arbete • Dagvatten • Oljeavskiljare • Inomhusmiljö • Animaliska biprodukter • Märkning av livsmedel • Hälsoskydd idrottslokaler/gym och hotell/andra tillfälliga boenden. För varje projekt bildas en projektgrupp som består av personer från kommuner och Länsstyrelsen samt en projektledare. Projektgrupperna tar fram handläggarstöd, ordnar utbildningar och workshoppar eller genomför tillsynskampanjer. Alla publikationer läggs ut på MVG:s hemsida www.miljosamverkanvg.se. De läggs även ut på den gemensamma hemsidan för landets övriga Miljösamverkan – www.miljosamverkan.se – så att alla Sveriges miljöhandläggare kan ta del av dem. Webbaserad vägledningsportal för miljö- och hälsoskyddsfrågor Länsstyrelsen driver sedan några år tillbaka en webbaserad vägledningsportal inom främst miljö- och hälsoskyddsfrågor. Portalen är en mötesplats för oss och länets miljökontor där vi kan hjälpa varandra genom information, dokument, tips m.m. För vår del är det också ett sätt att samtidigt kunna nå alla miljökontor med information. Portalen är uppskattad, resurseffektiv och viktig för att utveckla tillsynen. RB 50. Länsstyrelserna ska i sitt arbete med biologisk mångfald och naturvård särskilt: – skydda och förvalta värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål samt åtaganden inom EU:s naturvårdsdirektiv och internationella naturvårdskonventioner. Bevarande av värdefulla skogar är högt prioriterat och ska ske med utgångspunkt i strategierna för formellt skydd av skog, Nya naturreservat Länsstyrelsen fattade beslut om nio nya naturreservat och kommunerna beslutade om två nya reservat. Sex tidigare beslutade naturreservat har utvidgats. Sammantaget innebär besluten att ytterligare 1 514 hektar natur skyddats. Av dessa utgörs 1 011 hektar av produktiv skogsmark. 92 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Nya naturvårdsavtal År 2014 skrevs sexton naturvårdsavtal, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. I fem av avtalen är skydd av skog det primära syftet. Dessa omfattar sammanlagt 225 ha produktiv skog. Ett av dessa naturvårdsavtal kommer under 2015 att ersättas med ett avtal om intrångsersättning och därmed skyddas området som naturreservat. Resterande elva avtal har tecknats för värdefulla, skötselintensiva områden i odlingslandskapet. Skydd av skog och våtmarker Under 2014 har 68,6 mnkr använts för markinköp och intrångsersättningar vilket är lägre än 2013 då 73,7 mnkr användes. Totalt har 1 116 hektar mark ersatts, varav 847 hektar produktiv skogsmark. Enligt den regionala skogsstrategin skulle 18 450 hektar skog ha skyddats till 2010. Länsstyrelsen har inte klarat detta. De tillgängliga resurserna för intrångsersättning och markköp har dock använts fullt ut. Redan vid halvårsskiftet var större delen av anslaget utnyttjat. Många markägare får vänta till 2015 och framåt på sin ersättning. År 2014 var det sista året i den femåriga försöksperioden med Kometprogrammet i Dalsland. Programmet, som drivs tillsammans med Skogsstyrelsen, innebär att det är markägaren som tar initiativ till formellt skydd och inte myndigheten. Under femårsperioden har Länsstyrelsen tagit emot 49 intresseanmälningar från markägare, varav sju inkom 2014. Av de 49 intresseanmälningarna har hittills 14 resulterat i överenskommelser om intrångsersättning eller köp/markbyte för att bilda naturreservat och fem har resulterat i tecknande av naturvårdsavtal. Tio intresseanmälningar har av olika skäl tagits tillbaka av markägaren och sju intresseanmälda områden bedömdes av Länsstyrelsen inte ha tillräckligt höga naturvärden för formellt skydd. För resterande 13 intresseanmälningar pågår dialog med markägaren om formellt skydd. Förvaltning av skyddade områden Förvaltningen av skyddade områden i länet sker i samverkan mellan Länsstyrelsen och Västkuststiftelsen. Av totalt 441 statligt bildade naturreservat ansvarar Länsstyrelsen för förvaltningen av 172 och Västkuststiftelsen för 212. Av de övriga förvaltas huvuddelen av berörd kommun. Olika skötselåtgärder har genomförts i 229 naturreservat, vilket motsvarar 60 procent av de reservat som Länsstyrelsen och Västkuststiftelsen förvaltar. Skötsel har även genomförts i de tre nationalparker som Länsstyrelsen ansvarar för. Därutöver har byggnadsvård genomförts i åtta av naturreservaten. Skötselåtgärder har även genomförts i Natura 2000-områden, djurskyddsområden samt i naturminnen. Huvuddelen av skötselåtgärderna har utförts av lokala markägare/brukare eller upphandlade entreprenörer. Arbete med gränsmarkering av naturreservat har fortsatt och utförts i sju områden. Målsättningen är att skyddade områden ska vara gränsmarkerade senast ett år efter att reservatsbeslutet vunnit laga kraft, vilket dock inte har uppnåtts. Förutom löpande skötsel har även restaureringsinsatser gjorts. Bland annat har 18,5 ha restaurerats inom fyra Natura 2000-områden. Uppföljning av typiska arter har genomförts i gräsmarker i 12 skyddade områden. Uppföljning av hävd av gräsmarker har skett i 30 områden. Uppföljning har även gjorts av havs- och sötvattenstrandängar i länet samt av häckande fåglar i Vänern och Vättern. Av de undersökta gräsmarkerna är det 13 procent som inte har tillfredsställande hävd. De områden som hävdas sämre är framförallt fuktiga betesmarker. Sviktande hävd även på 93 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 havsstrandängarna i Bohuslän kan vara en förklaring till varför antalet vadare fortsätter att minska. En stor satsning har gjorts på registrering av data i SkötselDOS. Totalt har samtliga skötselområden i 162 naturreservat matats in. Totalt finns nu 4 091 åtgärder inlagda. Hornborgasjön Hornborgasjöns naturreservat förvaltas av Länsstyrelsens platskontor vid Hornborgasjön på uppdrag av Naturvårdsverket. Skötseln syftar till att reservatet ska behålla sina höga naturvärden och sin status som en våtmark av hög internationell betydelse. Viktiga arbetsuppgifter är slåtter, stängsling, djurskötsel, fastighetsskötsel, avverkning, underhåll av vandringsleder samt vägunderhåll. Platskontoret ansvarar även för löpande uppföljning av arter, naturtyper och vattendom. Rensning genomfördes i fyra kanaler som ingår i Hornborgasjöns sjöunderhållsföretag från 2002. Låga vattenstånd under vegetationsperioden gav ett relativt gynnsamt år för våtmarksslåtter. Cirka 73 ha sjönära marker sköttes genom slåtter och ytterligare cirka 40 ha putsades. Utöver dessa våta strandängar har cirka 70 ha skötts genom bete och slåtter i egen regi. Ytterligare cirka 500 ha av Naturvårdsverkets mark i reservatet har betats eller slagits i samarbete med privata brukare. Vi öppnade upp i det gamla kulturlandskapet i Bolums lider genom avverkning av igenväxta ytor. För att gynna häckande fåglar anlades en ny flytö och ett stort antal naturliga häckningsöar röjdes från sly. Vårens räkningar av rastande och häckande fåglar gav ett förväntat resultat. En av toppnoteringarna var antalet knipor med fler än 3 600 exemplar. Under höstens räkningar kan noteras nytt rekord med över 9 600 krickor samt 15 380 tranor. Det totala antalet individer vid simfågelräkningen i september var cirka 35 000. Kosterhavet Kosterhavets nationalpark förvaltas och sköts via Länsstyrelsens platskontor på Sydkoster på uppdrag av Naturvårdsverket. Skötseln syftar till att nationalparken ska behålla sina höga naturvärden och sin status som ett unikt marint område men även med höga naturvärden i landområdena. Förutom nationalparken med marint fokus förvaltar Kosterhavskontoret även flera naturreservat. Förvaltningsuppdraget innefattar skötsel, tillsyn, uppföljning, fastighetsförvaltning och naturvägledning som huvudsakliga uppgifter. Inom skötsel återfinns bl.a. markhävd genom naturvårdsbete, restaurering av naturtyper, stängsling, uppförande och underhåll av friluftsanordningar samt strandstädning. En ny stallanläggning har uppförts och tagits i drift på Sydkoster. Anläggningen inhyser främst får. En omfattande stängslingsrenovering är påbörjad på Sydkoster och nystängsling är genomförd på Nordkoster. Enligt skötselplanen för Kosterhavets nationalpark pågår en omfattande uppföljningsverksamhet. Årlig inventering av säl och sälkutar samt sjöfågel har utförts. Minkinventering med kombinerad skyddsjakt har utförts i delar av Kosterhavet. Dessutom har ett flertal större uppföljningar påbörjats som ska rapporteras under de kommande åren, bl.a. en fisk- och skaldjursinventering. Knubbsälsbeståndet på Västkusten har påvisat en överdödlighet som har orsakats av fågelinfluensavirus. Provtagningar på levande knubbsäl har genomförts. 94 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Strandstädningen i Kosterhavet gav cirka 20 ton. En utställning om marint skräp i Kosterhavet har visats på Entré Rossö och naturum Kosterhavet. GRACE EU Life+-projektet GRACE som pågår under åren 2010-2016 restaurerar igenväxta betesmarker på skärgårdsöar i Västra Götalands, Hallands, Blekinge och Stockholms län. Syftet är att återskapa det öppna skärgårdslandskapets biologiska mångfald och sprida kunskap om betesdjurens betydelse för att förvalta de nyröjda miljöerna framöver. Nu är 77 procent av de planerade röjningarna av 913 ha genomförda liksom 75 procent av de planerade 41 bränningarna. Ytterligare två av de tio planerade skötselplanerna har fastställts. Detta innebär att totalt sju skötselplaner nu är producerade i projektet. Klimatanpassning i naturvårdsarbetet För att klimatanpassa naturvårdsarbetet har rapporten ”Havsstrandängar och klimatförändring om havsstrandängars framtid i ljuset av förväntade klimatförändringar” publicerats. Vi har också reviderat skötselplaner för naturreservat där klimatanpassningsaspekten tagits med. Sex planer är klara och flera har påbörjats. – fortsätta arbetet med skydd av marina områden Skydd av marina områden Ett treårigt gemensamt samarbetsprojekt har påbörjats tillsammans med länsstyrelserna i Skåne och Hallands län, projekt ”Skydd och förvaltning av marina områden i Västerhavet”. Projektet finansieras av och förankras med Havs- och vattenmyndigheten (HaV). En viktig del i projektet är att ta fram en strategi för hur värdefulla naturmiljöer i hela Västerhavet ska skyddas och förvaltas. Detta kommer också att bli ett underlag till den kommande havsplanen för Västerhavet. Projektet omfattar också att ta fram kunskapsunderlag och att påskynda arbetet med att nå målet om ett ekologiskt representativt och sammanhängande nätverk av minst tio procent skyddad och väl förvaltad marin areal till år 2020. Länsstyrelsen har begärt att HaV ska verka för en reglering av fisket i Natura 2000-området Bratten. Detta är förankrat med berörda fiskare och myndigheter i Sverige, Danmark och Norge. Regleringen bör innebära • fiskefria zoner för yrkesfisket (att beslutas av EU) • fiskefria zoner för fiske med handredskap (att beslutas av HaV) • krav på AIS-sändare (Automatic Identification System, ett system som gör det möjligt att från ett fartyg identifiera och följa andra fartygs rörelser) för de båtar som fiskar i området. Ett informationsmöte för olika intresseföreningar och markägare genomfördes med anledning av det planerade naturreservatet Marstrand. Arbetet med att kartlägga grunda Natura 2000- och OSPAR-habitat (Konvention för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten, tidigare Oslo-Paris-konventionen) har fortsatt i samarbete med HaV och Artdatabanken. 95 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 – fortsätta arbetet med artbevarande, genomförandet av rovdjurspolitiken och främjandet av friluftslivet Åtgärdsprogram för hotade arter Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter har växlats upp med EU-medel i tre projekt för restaurering av rikkärr, stäppartade torrängar och skyddsvärda träd. Under året har 32 torrängar bränts, 25 rikkärr röjts och 182 skyddsvärda träd frihuggits eller beskurits. Dessutom har inventering och eftersök för att fastställa behovet av åtgärder genomförts för bl.a. asp, brandnäva, fältgentiana och kalktallskog. Uppföljning av stor ögontröst, drakblomma, fjädergräs och vityxne har genomförts. Denna uppföljning är mycket viktig för att Länsstyrelsen ska veta att vi gör rätt åtgärd på rätt plats. Rovdjurspolitiken För att öka kunskapen om och acceptansen för rovdjur har ett trettiotal grundskolelärare på fyra platser i länet fått en heldagsutbildning för att kunna undervisa med hjälp av informationsmaterialet i Rovdjurslådan. Lärarna har sedan kunnat boka en av de tre lådorna två veckor åt gången och använda informationsmaterialet i flera klasser och ämnen i kommunen. Länsstyrelsens personal har också pratat om rovdjur med utgångspunkt i Rovdjurslådan i skolklasser och på flera publika platser där vi når barnfamiljer. Fem nummer av den digitala tidningen Rovdjursnytt har getts ut. Den skickas till cirka 500 prenumeranter och finns också på Länsstyrelsens webbplats. Med anledning av ett vargangrepp med cirka 40 döda får som resultat, har vi hållit ett informationsmöte i Hedekas bygdegård (Munkedals kommun) i samarbete med fåravelsföreningen. Länsstyrelsen har också medverkat vid ett av LRF anordnat möte på Ekocentrum i Göteborg med anledning av det stora vargangreppet. Våra tolv spårare har utrustats med sammanlagt 30 åtelkameror. Detta för att kunna kvalitetssäkra en större andel av de rovdjur som befinner sig i länet än vad vi hittills lyckats med vid snöfattiga vintrar. Viltförvaltningsdelegationen beslutade om Förvaltningsplan för varg, lodjur och kungsörn 2015–2019. Hornborgasjön Verksamheten vid Hornborgasjön främjar friluftslivet genom att jobba aktivt med tillgängligheten för våra besökare samt att bidra till positiva och lärorika naturupplevelser inom verksamheten vid naturum Hornborgasjön och informationscentralen Trandansen. Informationscentralen Trandansen var öppen för allmänheten med ett antal örnhelger i januari och februari. Arrangemanget sker i samarbete med Falbygdens fågelklubb samt den ideella föreningen ÖRN-72. De fem helgerna lockade cirka 6 000 besökare vilket är en ökning jämför med tidigare år. Under vårens transäsong finns ett formellt samarbete mellan Länsstyrelsen, Falköpings, Skara och Skövde kommuner. Vi samarbetar även aktivt med flera ideella föreningar kring den publika verksamheten. Bland annat arrangerades evenemanget Tranans dag i samarbete med de lokala fågelklubbarna, Studiefrämjandet samt kommunernas turistorganisationer. År 2014 firades 20-årsjubileum och antalet besökare var cirka 130 000. Handelns utredningsinstitut genomförde en besökarundersökning på uppdrag av Västsvenska turistrådet. Trandansen fick som vanligt mycket uppmärksamhet i media och både SVT:s Mitt i naturen och NRK:s Ut i naturen sände reportage från Trandansen. 96 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Naturum Hornborgasjön har haft öppet för besökare dagligen från 15 mars till 31 augusti. Antalet besökare inne på naturum var cirka 25 000. Sammanlagt genomfördes 470 aktiviteter för allmänheten med bl.a. guidningar, skattjakter, föredrag och barnaktiviteter. Ombyggnaden av naturum Hornborgasjön samt produktionen av en ny utställning har påbörjats och projekteringen av en ny entrébyggnad har genomförts. Hela förnyelseprojektet beräknas vara genomfört 2016. Vi har haft en aktiv skötsel av cirka 20 km vandringsleder, i huvudsak inom Hornborgasjöns naturreservat men även vid sjön Östen samt naturreservatet Forentorpa ängar. Kosterhavet Verksamheten vid Kosterhavet främjar friluftslivet genom att aktivt arbeta med kanalisering, information och anordningar så att besökare kan erbjudas naturupplevelser. Tillgängligheten utvecklas i naturum Kosterhavet samt i Kosterhavets entréer. Naturum Kosterhavet har haft öppet för besökare hela året. Antalet besökare inne på naturum var cirka 65 000. Totalt beräknas att Kosterhavet haft cirka 500 000 besökare. En stor mängd programaktiviteter genomfördes som exempelvis guidningar över och under ytan, tillfälliga utställningar, en skräpmusikal sattes upp, konserter, föredrag, filmvisningar, snorkling i månsken, Västerhavsveckan m.m. Även utveckling av guidning i naturum för besökare med synnedsättning har utvecklats och genomförts. Vi har haft en aktiv skötsel av vandringsleder, snorkelleder och friluftsanordningar, förutom i nationalparken även i naturreservaten Kosteröarna, Saltö, Rossö, Norra Långön samt Väderöarna. Ytterligare skyltning har gjorts i nationalparken och Saltö naturreservat. – se till att naturvårdsarbetet sker i god dialog med medborgare, brukare och andra berörda aktörer. Områdesskydd Länsstyrelsen prioriterar en tidig och kontinuerlig dialog med markägare, kommuner och andra intressenter i reservatsarbetet. Vi deltar tillsammans med Skogsstyrelsen i Kometarbetet med landskapet Dalsland som försöksområde. Syftet är att skydda värdefulla skogar, bl.a. genom att utveckla dialogen med skogsägarna. Områdesskyddet ska sedan genomföras med gängse metoder och efter initiativ från markägarna. Förvaltning Förvaltning av skyddade områden sker i kontinuerlig dialog med berörda markägare och brukare. Dessa erbjuds normalt ansvaret för ett naturreservats skötsel. I de fall de helt eller delvis avstår ansvaret för skötseln utförs arbetet av Länsstyrelsens fältpersonal inom lokala arbetsmarknadspolitiska satsningar eller av upphandlade entreprenörer. Länsstyrelsen har upphandlat ramavtal för praktisk skötsel, uppsättning av stängsel samt ängsskötsel. Merparten av företagen är lokalt verksamma entreprenörer. Avtalen gäller i två år. Hornborgasjön Platskontoret vid Hornborgasjön arbetar aktivt för en god dialog med medborgare, brukare och andra berörda aktörer. Många medborgare kommer i kontakt med verksamheten via naturum Hornborgasjön som hade 25 000 besökare. Ett årligt publikt arrangemang är Hornborgadagen som genomförs i samarbete med Västergötlands museum då vi visar upp vår verksamhet för allmänheten. 97 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Vi ger årligen ut två nummer av nyhetsbrevet Hornborganytt till alla boende kring sjön. Nyhetsbrevet, som trycks i över 700 exemplar, förmedlar information om Länsstyrelsens praktiska och publika aktiviteter kopplade till förvaltningen av naturreservatet. Frågor som berör bygdens utveckling och samverkan kring detta tas upp i forumet Hornborgarådet där Länsstyrelsen är sammankallande. Rådet – som fokuserar på frågor om utveckling av turism och friluftsliv samt landsbygdsutveckling i övrigt inom Hornborgaområdet – har haft två möten. Årligen bjuds brukare, djurhållare, markägare, skyddsjägare samt aktiva fågelskådare inom Hornborgasjöns fältstation in till ett informations- och dialogmöte. Med på årets möte var representanter från Naturvårdsverket. Vid Hornborgasjön finns en aktivt arbetande viltskadegrupp där Länsstyrelsen är sammankallande. Gruppen har haft fem möten, varav ett genomfördes i samband med ett studiebesök på Logården, Hushållningssällskapets försöksgård utanför Grästorp. Viltskadegruppen arrangerade ett nationellt seminarium med deltagare från liknande arbetsgrupper runt om i Sverige. Kosterhavet Kosterhavets förvaltning präglas av en nära dialog med områdets aktörer och allmänhet. Detta är en viktig del i förvaltningsuppdraget. Kosterhavet styrs genom Kosterhavsdelegationen som haft fyra sammanträden varav ett var tillsammans med det norska Ytre Hvaler-styret. Tre verksamhetsrapporter har sammanställts för att ge både Kosterhavsdelegationen och andra en god inblick i förvaltningsarbetet. Dessa verksamhetsrapporter och protokollen från Kosterhavsdelegationens möten redovisas löpande på Kosterhavets webbsida. Kosterhavsdelegationen har utvärderats och en rapport har tagits fram. Samverkan om bevarande och utveckling i Kosterhavsområdet sker exempelvis med • yrkesfisket genom Samförvaltningen i Norra Bohuslän • besöksnäringen genom att delta i arbetet med att utveckla en hållbar besöksnäring • jägarna genom årlig avstämning samt samarbete om skyddsjaktfrågor av mink • kommunerna i fysiska planering inom Blå översiktsplanering. En samverkan pågår med Kosterhavets systerparker i Norge, Ytre Hvaler och Faerder nationalparker. Vi har tillsammans deltagit i en beredskapsövning om skydd av naturvärden vid utsläpp av olja i havet. Inom tillsynsarbetet av Kosterhavets nationalpark och angränsande naturreservat har samverkan utvecklats med Kustbevakningen där vi haft tre gemensamma tillsynsinsatser förutom löpande kontakt. Inom informations- och kunskapsspridningsuppdraget har samverkan ägt rum med Västkuststiftelsen, Ekopark Strömstad, Lovéncentret på Tjärnö, Rossö hembygdsförening samt Kosters hembygdsförening. Dessutom deltar naturum Kosterhavet aktivt som en part i gruppen Bohusläns Favoriter som arbetar för samordnad marknadsföring m.m. Dialog med allmänhet sker bl.a. genom sociala medier där Kosterhavets Facebook-sida nu har mer än 5 000 följare samt via Instagram och webbplatsen. Detta är ett viktigt komplement till fysiska möten med besökare, boende, markägare med flera. 98 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Kosterhavets förvaltningskontor var värd för den årliga nationella naturumsträffen där representanter från landets 32 naturum träffas och utbyter erfarenheter samt kompetensutvecklas genom nätverkande. Rovdjursarbetet Samarbetet med fåravelsföreningen har utvecklats. Förutom ett informationsmöte tillsammans med föreningen, har vi ringt upp fårhållarna kring vargreviret i Kroppefjäll och erbjudit individuell rådgivning i fält om förebyggande åtgärder mot angrepp, främst stängsling. Initiativet har uppskattats av djurägarna. Vi utvecklade samarbetet med jägare och markägare för att få en bättre rovdjursinventering vid barmark. Vi får numera tips om var vi kan sätta kameror för att kvalitetssäkra rovdjursförekomst. Dialog med organisationer och myndigheter Vi har återkommande dialogmöten med LRF och Skogsstyrelsen. Dessutom har länsstyrelsernas gemensamma miljöchefsnätverk formell samverkan med Naturvårdsverket. Ideella naturvården Länsstyrelsen håller årligen möten med den ideella naturvården för utbyte av information om aktuella naturvårdsfrågor. Översyn av det utvidgade strandskyddet, ekosystemtjänster samt pågående områdesskydd var några punkter på årets program. Totalt deltog 23 personer från olika organisationer i information och samtal. Kommunerna Det årliga mötet med kommunekologer hölls i Lidköpings kommun med besök på naturum Vänerskärgården. Samtal kring hur kommunerna kan arbeta med tillgänglighet till naturområden, presentation av ekosystemtjänster samt pågående områdesskydd var några punkter på programmet. RB 52. Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län ska fortsätta genomförandet av skyddet av tätortsnära natur i enlighet med de program som utarbetades för detta på regeringens uppdrag (regeringsbeslut nr I 3, dnr M2002/2284/Na) med ambitionen att programmen ska vara genomförda 2015. Arbetet med att skydda områden med höga natur- och friluftsvärden inom programmet ”Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen” har pågått i ett tiotal områden. Programmet omfattade från början 40 områden, men två områden har delats, så programmet omfattar numera 42 områden. Länsstyrelsen ansvarar för att skydda 32 av dessa och kommunerna 10. Av programmets 42 områden har hittills 16 skyddats som naturreservat, varav Länsstyrelsen har bildat 11 reservat och kommunerna fem. Två beslut har överklagats till regeringen och är inte avgjorda ännu. Programmet ska pågå till och med 2015 men samtliga områden kommer inte att hinna skyddas under perioden. Länsstyrelsen fattade beslut om att utöka ett reservat, Klippan i Härryda kommun. Inventering har skett i Marstrandsskärgården. Det återstår 26 områden, varav fem kommunala, att skydda eller låta utgå ur programmet. Länsstyrelsen arbetar aktivt med 13 områden. Av de kommunala reservat som återstår ansvarar Göteborgs Stad för fyra områden och Tjörns kommun för ett. Länsstyrelsen vägleder kommunerna i arbetet och ansvarar för vissa delar i 99 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 processen. Länsstyrelsen och kommunerna jobbar även aktivt med andra områden som ligger inom tätort men som inte ingår i programmet. Länsstyrelsen har fått 1,6 mnkr från Naturvårdsverket för att genomföra programmet. Liksom föregående år har medlen förbrukats innan årets slut. Länsstyrelsen har tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och GRkommunerna varit delaktig i det regionala arbetet med gröna och blå kilar. Vi har medverkat på seminarier och i referensgrupperna för LONA-projekten Delsjön-Härskogenkilen och Slottsskogen-Sandsjöbacka-kilen. Länsstyrelsen har träffat kommunernas planerare och diskuterat ekosystemtjänster på våra delregionala träffar. Vi informerade om vad ekosystemtjänster är och hur man kan arbeta med dem inom den fysiska planeringen. RB 53. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Skåne, Västra Götalands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län ska, för de kommuner eller områden där det fastställts eller under året kommer att fastställas åtgärdsprogram med syfte att nå miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet, redovisa i vilken grad åtgärderna har genomförts, vilken effekt åtgärderna bedöms ha haft på halterna samt om miljökvalitetsnormerna följs. I de fall EU:s luftkvalitetsdirektiv överträds ska länsstyrelsen bedöma hur länge överträdelserna antas bestå. Halterna av kvävedioxid minskar inte tillräckligt i Göteborg Länsstyrelsen fastställde 2006 ett åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) för Göteborgsregionen. Partikelprogrammet innehöll åtgärder för att minska användningen av dubbdäck, genomföra hastighetssänkningar samt dammbindning och rengöring av gator. Kvävedioxidprogrammet omfattade åtgärder för att öka framkomligheten och utbudet av kollektivtrafik, informationsinsatser, parkeringspolicy, utvidgad miljözon samt ökade miljökrav vid upphandling av entreprenad och tjänster. Under 2008 följde Länsstyrelsen upp hur åtgärdsprogrammen genomförts. Uppföljningen visade att åtgärderna inom partikelprogrammet bidragit till att miljökvalitetsnormen för partiklar inte överskridits sedan 2006 i Göteborg. Därför tog Länsstyrelsen ett beslut om att avsluta åtgärdsprogrammet för partiklar 2012. Inom kvävedioxidprogrammet har en rad åtgärder och förbättringar gjorts för att minska utsläppen av kväveoxider. Trots detta minskade inte halterna i tillräcklig omfattning. Gränsvärdet för årsmedelvärde av kvävedioxid enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv överskrids frekvent i Gårda och vid enstaka tillfällen även vid andra trafikbelastade platser i Göteborg. EU:s gränsvärde för timmedelvärden av kvävedioxid överskrids sällan. Under år med dåliga spridningsförutsättningar finns dock en risk att värdena överskrids längs de mest trafikintensiva lederna i staden, t.ex. i Gårda. Överskridanden av de svenska miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid är utbrett över ett större geografiskt område i Göteborgsregionen. EU-kommissionen uppmärksammade i början av året att gränsvärdena för kvävedioxid inte klaras i Göteborg. Länsstyrelsen samt bl.a. Göteborgs Stad, Naturvårdsverket och Trafikverket yttrade sig i frågan. I april 2014 skickade Regeringskansliet svar till Kommissionen. Sverige kommer sannolikt att få en formell underrättelse inom kort. Nej till trängselskatt i Göteborg i höstens val Den 1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg för att minska trafiken och bekosta nya vägar och järnvägar. Trafikverkets mätningar visar att trafikmängderna minskade mellan 2012 och 2013, men att de ökat igen under 2014. Antal passager är dock fortfarande på en lägre 100 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 nivå än innan trängselskatten infördes med undantag för de stora infartslederna. Där är trafiken fortfarande av samma storleksordning som 2012. Systemet med trängselskatt har varit i drift för kort tid för att det ska vara möjligt att fastställa vilken inverkan skatten haft och kommer att ha på luftkvaliteten. Efter ett folkinitiativ beslutade kommunfullmäktige i Göteborg att hålla en rådgivande folkomröstning om trängselskatten 2014. Eftersom resultatet blev ett nej till trängselskatt utreds för närvarande alternativa lösningar. Det görs för att behålla de positiva effekterna av bl.a. minskad trängsel och minskade trafikutsläpp som trängselskatten bidragit till. Vid sidan av trängselskatten har Göteborgs Stad fattat beslut om ett omfattande miljöprogram. En väsentlig del av programmet är åtgärder för att minska utsläppen från biltrafiken. Under de närmaste 15 åren genomförs stora investeringar i trafikinfrastrukturen och kollektivtrafiken genom det Västsvenska paketet. Åtgärderna och investeringarna väntas bidra till minskande utsläpp till luft och lägre halter i luft av kvävedioxid. Fler bostäder i centrala Göteborg ger både möjligheter och problem Till följd av luftkvalitetsproblematiken i Göteborg har Länsstyrelsen identifierat en målkonflikt. Konflikten gäller behovet av fler bostäder i stadens centrala lägen kontra kravet att följa gällande lagstiftning för luftkvalitet för att skydda människors hälsa. För att tillfredsställa behovet av fler bostäder pågår för närvarande ett intensivt detaljplanearbete i Göteborg. Vissa planer syftar bl.a. till att tillåta nya bostäder på platser i nära anslutning till trafikerade gator där framförallt miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids i dag. I enstaka fall riskerar även EU:s gränsvärden att överskridas. Fördelen med en tätare stad är att den ger möjlighet för fler att promenera, cykla eller åka kollektivtrafik. Det i sin tur kan bidra till ett minskat bilåkande och i förlängningen till en bättre luftkvalitet. Men så länge utsläppen från bilar, bussar och lastbilar är höga kan en förtätning av staden också medföra trängre gaturum, sämre ventilation och sämre luftkvalitet. Den kan också medföra en högre exponering på utsatta platser i staden av för människor skadliga halter av luftföroreningar. Länsstyrelsen kan ta initiativ till en diskussion med Regeringskansliet om hur de motstående intressena i Göteborgsregionen ska hanteras. Nytt åtgärdsprogram för kvävdioxid i Göteborgsregionen har påbörjats Länsstyrelsen inledde 2013 en revideringsprocess av förutsättningarna för ett nytt åtgärdsprogram. Detta sker tillsammans med Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Mölndals och Partille kommuner. Utvecklingen av luftsituationen i Göteborg är mycket svår att bedöma. Det beror på de många osäkerheter som råder för närvarande av • effekter av trängselskatten • hur resultatet av folkomröstningen om trängselskatten ska hanteras • genomförandet av Västsvenska paketet och tillhörande tillfälliga trafikomläggningar. Länsstyrelsen bedömer att arbetet med revideringen behöver intensifieras 2015. 101 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 RB 55. Länsstyrelserna, med undantag av länsstyrelserna i Jämtlands, Dalarnas, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Jönköpings och Kronobergs län, ska under året fortsatt bygga upp kompetens och rutiner för att kunna bistå Havs- och vattenmyndigheten i myndighetens havsplaneringsarbete. Arbetet ska även omfatta att ta fram underlag för havsplanering för länets havsområden enligt vägledning från Havs- och vattenmyndigheten. Dessa länsstyrelser ska även stödja och samordna kommunerna längs kusten i deras arbete med planering av sina havsområden. Nationell nulägesbeskrivning tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten Det första steget i havsplaneringsarbetet har varit att bistå Havs- och vattenmyndigheten (HaV) med att ta fram en nationell nulägesbeskrivning. En sådan presenterades i workshoppar både på nationell nivå och på havsplaneringsnivå. Nulägesbeskrivningen innehåller • en redovisning av intressen och förutsättningar • en redovisning av möjliga fördjupningsområden • en analys av samband mellan olika intressen och deras kopplingar till ekosystemen ur ett nationellt perspektiv. Ett arbete har påbörjats med att ta fram ett inriktningsdokument där syftet är att skapa tydlighet kring den fortsatta processen. Här kommer planeringsförutsättningar, mål, strategier och huvudsakliga sakområden att hanteras för respektive havsplan. Länsstyrelsen har bistått HaV i detta inledande arbete. Stöd till kommunerna i deras kust- och havsplaneringsarbete Arbetet med att stödja och samordna kommunerna i deras kust- och havsplaneringsarbete kanaliseras till följande två mellankommunala samverkansgrupper: • Norra Bohuslän. I gruppen ingår tjänstemän (planerare, miljöhandläggare och näringslivsutvecklare)från fyra kommuner samt en politisk styrgrupp bestående av kommunalråd och oppositionsråd från de fyra kommunerna där Länsstyrelsen och kommunchefer är adjungerade. • Södra Bohuslän och Kungsbacka. Drivs inom ramen för en förstudie fram till mars 2015 där Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är huvudansvarig. Läs mer om samarbetet med kommunerna och regionala aktörer under område Regional tillväxt, återrapportering av uppdrag 24. Förmedla och kommunicera information om havsarbetet En viktig del i havsplaneringsarbetet är att förmedla och kommunicera information. Länsstyrelsen har kontinuerligt uppdaterat sin webbplats och tagit fram faktabladet ”Länsstyrelsens roll i havsplaneringsuppdraget” samt producerat artiklar i Länsstyrelsens tidning Länsfokus. Tvärsektoriell arbetsgrupp för att samordna arbetet med havsplanering Som statlig regional myndighet arbetar Länsstyrelsen för att underlätta kopplingen mellan den 102 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 nationella nivån som havsplaneringen utgör och den kommunala planeringsnivån. Vår unika roll som samordnande tvärsektoriell statlig myndighet utgör därför en viktig länk mellan olika administrativa nivåer i samhället. Länet har sedan 2012 en tvärsektoriell brett sammansatt arbetsgrupp för havsplaneringsarbetet där alla sakområden är representerade. Styrgrupp Västerhavet ska verka för delaktighet och samsyn Uppgiften för styrgruppen för Västerhavets havsplaneområde är att öka delaktigheten och kunskapen om aktuellt arbete i uppdraget med havsplanering. Dessutom är uppgiften att skapa en gemensam syn på arbetsplaner och processer för genomförande av uppdraget. Gruppen hade tre möten med bl.a. chefer för samhällsplanerings- och miljöenheterna från de berörda länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland samt en representant från Vattenmyndigheten i Västerhavet. Därutöver finns en arbetsgrupp Västerhavet på tjänstemannanivå som höll möten för att samordna arbetet i havsplaneområdet. Arbetsgruppen består av samhällsplanerare från alla de tre länen samt marinekolog och en ansvarig för geografiska informationssystem från Västra Götaland. Länsstyrelserna i Västra Götalands, Kalmar och Västernorrlands län ska därutöver samordna arbetet med underlag för de länsstyrelser som ligger vid respektive Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet och redovisa det samlade underlaget till Havs- och vattenmyndigheten enligt dennas anvisning. Aktiv samverkan mellan samordnande länsstyrelser och Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelserna i Kalmar, Västernorrlands och Västra Götalands län fortsatte att samverka i stor utsträckning för att effektivt kunna genomföra arbetet med havsplanering. Kunskapsutbytet som samordningen resulterade i var till nytta för samtliga tre länsstyrelser i arbetet med att ta fram underlag och bistå Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i sitt havsplaneringsarbete. Vi höll också regelbundna avstämningar med HaV. Dessutom diskuterade vi aktuella frågor för att förbereda och samordna arbetet i respektive havsplaneområde. Samordnande länsstyrelser utgick i sin dialog med HaV från en tydlig uppdragsbeskrivning för de arbetsinsatser som efterfrågades för att bistå HaV. Uppdragsbeskrivningen baserades på den arbetsplan som HaV fastställt. Vi arbetade fram och levererade underlagsmaterial enligt anvisningarna från HaV. För att koordinera arbetet i hela landet bildades en nationell chefsgrupp som består av samhällsbyggnadsdirektörerna från respektive samordnande länsstyrelser samt ansvarig enhetschef på HaV. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska fortsatt utveckla det gemensamma länsstyrelsearbetet med IT-system och datainsamling och bearbetning för havsplanering i samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Sjöfartsverket. Planeringsunderlag från kustlänsstyrelser bearbetades Den stora mängd planeringsunderlag som under 2013 samlades in från kustlänsstyrelser och kustkommuner har bearbetats vidare. Mycket av det insamlade materialet saknade standardiserade format och var i behov av kompletteringar. Ett konkret resultat efter 103 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 genomgången av insamlat underlag från landets kustkommuner är att det nu finns ett länsstyrelsegemensamt nationellt kartskikt över kommunal energiplanering till havs. Detta kommer bl.a. utgöra ett viktigt underlag vid framtagandet av de tre statliga havsplanerna. Angeläget att göra planeringsunderlag tillgängligt för kommuner och andra Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning över vilka generella planeringsunderlag för havsplaneringen som finns på nationella myndigheters webbsidor. I dialogen med kommuner och andra länsstyrelser har vi identifierat ytterligare behov av att göra planeringsunderlaget tillgängligt för havsplaneringen. Det är särskilt viktigt för kommunerna att kunna söka ut och ladda ner geografiska data samt visualisera och presentera data i en karttjänst. För närvarande pågår ett länsstyrelsegemensamt projekt med att ta fram en nationell planeringskatalog. I denna katalog kommer länsstyrelsernas alla planeringsunderlag för samhällsplanering att vara sökbara. Här kommer också planeringsunderlagen för havsplanering att vara tillgängliga. När gäller en karttjänst för visualisering driver Länsstyrelsen frågan om behovet av en utvecklad webbaserad karttjänst hos HaV. Ett antal avstämningsmöten har hållits mellan HaV, Länsstyrelsen och de två andra samordnande länsstyrelserna i Västernorrlands och Kalmar län för att säkerställa att arbetet utförs på ett ändamålsenligt sätt. RB 58. Länsstyrelsen ska särskilt redovisa hanteringen av tillståndsärenden vid länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer, vilka åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa samt hur de under 2013 och 2014 tillförda resurserna har bidragit till en effektivare hantering. Länsstyrelserna ska redovisa och kommentera handläggningstiden för fullständiga prövningar avseende miljöfarlig verksamhet för under 2013 respektive 2014 avgjorda ärenden. Redovisningen ska avse den totala handläggningstiden (median) samt hur länsstyrelsen i procent uppfyllt regeringens mål om att ansökan ska beslutas inom 180 dagar från det att ärendet är komplett. Vi bedömer att de tillförda resurserna har gjort det möjligt för myndigheten att ägna mer tid åt ärendehandläggning samt mer genomgripande planering. Kombinationen har gett resultat som minskar ärendebalansen och är positiv för den totala handläggningstiden. Rutiner för att handlägga ärenden Miljöprövningsdelegationen (MPD) består av fyra ordföranden, varav en verkar som samordnande ordförande. Dessutom finns fyra miljösakkunniga, varav en är chef för prövningsfunktionen vid Länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Funktionschefen utser omgående en handläggare i samtliga ärenden och ärendena lottas sedan på en ordförande och en sakkunnig. Ansökan om tillstånd skickas internt för att involvera olika sakkompetenser samt till tillsynsmyndigheten. Om MPD sedan bedömer att ansökan behöver kompletteras, föreläggs sökanden att göra det. En ansökan som är komplett kungörs och remitteras till berörda myndigheter inklusive Länsstyrelsen. Länsstyrelsen avger yttrande endast i ärenden som är kontroversiella med stora motstående intressen. Yttranden från allmänhet, enskilda och myndigheter kommunicerar vi med sökanden. Länsstyrelsens handläggare tar fram ett beslutsförslag som överlämnas till MPD. Vi samverkar med andra län i frågor om miljöprövning och har en gemensam samverkansorganisation I 28 § förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer anges att 104 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 miljöprövningsdelegationerna ska samråda och samverka med varandra i gemensamma handläggningsfrågor. Samtliga tolv miljöprövningsdelegationer har 2013 träffat en samverkansöverenskommelse. Syftet är att verka för att regeringens syfte med koncentrationsreformen får avsett genomslag. De tolv miljöprövningsdelegationerna har 2014 fortsatt det samverkansarbete som påbörjades 2013. Det har resulterat i två nätverksträffar för samtliga ordföranden och sakkunniga, med föredrag och diskussioner i aktuella frågor. Vid dessa träffar har externa föreläsare medverkat, bl.a. representerade av stål-, täkt- och biogasbranschen. Även Naturvårdsverket har medverkat vid ett tillfälle för att informera organisationen om artskydd vid prövning. Samverkansarbetet har dessutom bedrivits i organisationens samverkansgrupp som består av en företrädare för varje miljöprövningsdelegation. Gruppen har haft två möten i Stockholm och fyra onlinemöten. Konkret har detta resulterat i att gemensamt beslutstöd för biogasanläggningar tagits fram. Vidare har checklistor och beslutsstöd utarbetats för hantering av ansökningar om alternativvärden och dispenser enligt industriutsläppsförordningen. Arbete har också påbörjats beträffande beslutstöd för reningsverk och begränsningsvärden för buller. En utredning om hur man kan arbeta med energifrågor i tillståndsärenden har också genomförts i samverkan med länsstyrelserna och Linköpings universitet. I övrigt har det förts diskussioner för samverkan och samsyn kring statistik, branschspecifika frågor, handläggningsformer, kontakter med avlämnande län m.m. Inom ramen för samverkansarbetet har även en kartläggning utförts beträffande handläggningsrutiner vid de olika miljöprövningsdelegationerna med syfte att lyfta fram bra exempel och lära av varandra. Diskussioner har också förts om hur övergången till digital ärendehantering kommer att påverka delegationernas arbete och om behovet av likartade rutiner. Styrgruppen inom organisationen består av fem representanter från samverkansgruppen. Gruppen har ett övergripande samordningsansvar för planering av arbetet avseende innehåll, utveckling och samverkan. Gruppen planerar även möten, tar fram förslag på dagordningar och ordnar externa och interna föreläsare till nätverksträffarna. Gruppen har haft fem möten. Mer samarbete ger bättre kompetens och utvecklar vårt interna arbete Vi har rekryterat två nya ordföranden ur den ordinarie personalen, vilket innebär att det numera finns totalt fyra jurister som arbetar med MPD jämfört med tre tidigare. Den sammanlagda arbetskraft som vi lägger på arbetet med MPD på ordförandesidan är dock densamma. Länsstyrelsen upplever att rekryteringen har haft positiva effekter och att mängden avgjorda ärenden har ökat när vi har fördelat arbetet på fler personer. MPD och Länsstyrelsens miljöskyddsenhet arbetar med gemensamma ansträngningar för att skapa en bättre struktur i arbetet. Varje vecka håller vi gemensamma möten där handläggarna anmäler ärenden för diskussioner med MPD. De ärenden som handläggarna vill ta upp med ordförande och miljösakkunnig står i dagordningen. Tider för ärendena avsätts under dagen. Möten sker i huvudsak online för att spara tid. Vi håller gemensamma möten varje månad för MPD och handläggare då vi tar upp olika aktuella sakfrågor som praxis och ny lagstiftning. Vi går även igenom aktuella domar och diskuterar dessa för att höja den allmänna kompetensen för både handläggare och miljöprövningsdelegationen. Handläggarna redogör för nyinkomna ärenden. MPD:s ordförande och chefen för prövningsfunktionen informerar om det centrala arbetet med samverkan samt om aktuella personalfrågor och administrativa frågor. Vi håller löpande särskilda branschgruppmöten inom ramen för arbetet på Länsstyrelsens miljöskyddsenhet. MPD har involverats i dessa branschgrupper för att på ett effektivt sätt föra in prövningsspecifika aspekter på vad som diskuteras. Syftet är att skapa samsyn i frågor som 105 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 gäller samma bransch samt mellan olika branscher. Det kan exempelvis gälla formulering av villkor och vilka krav vi ska ställa på de beskrivningar av miljökonsekvenser som sökandena lämnar in. För att möta förändringar i lagstiftningen och nya krav inom olika branscher är omvärldsbevakning viktig. Vi har därför bildat en intern grupp, vars uppgift är att föreslå administrativa rutiner för hur ärenden som omfattas av industriutsläppsförordningen (IED) ska hanteras och beslutas. Vi har gjort särskilda satsningar för att avsluta gamla ärenden som i vissa fall kan betraktas som avstannade. Satsningen genomför vi under två veckor på våren och två veckor på hösten. Så långt det är möjligt håller vi denna tid mötesfri och begränsar telefontiderna. Syftet är att kunna arbeta ostört med prövningsärenden för att snabbare komma till ett avslut. Prövningslistor, LEAN och digital hantering gör oss effektivare Länsstyrelsen strävar ständigt efter att samarbetet mellan handläggare och beslutande ska vara så ändamålsenligt som möjligt. Därför har vi avsatt särskild tid för att diskutera och planera arbetet. Verksamheten har olika stöddokument, vars syfte är att samla relevanta arbetsverktyg och underlätta uppföljning och visualisera den pågående ärendehanteringen. En särskild prövningslista ligger till grund för alla prövningsärenden inom verksamhet 551 som kommit in. Listan används som ett stöd för beredningspersonal, chef och MPD. Genom att införa gröna, gula och röda flaggmarkeringar ser vi vilka ärenden som är klara, på gränsen att bli klara eller som inte klarar 180-dagarsmålet. Med hjälp av listan prioriterar vi olika ärendegrupper. Vi kan också se vid vilka tidpunkter vissa moment måste vara utförda för att klara de interna målen som vi följer upp tertialvis. Det gäller t.ex. • sista datum från ansökan till föreläggande om komplettering • sista datum från när ansökan kom in till beslutsförslag • sista datum från komplett beslutsförslag till beslut. MPD följer upp prövningslistan varje vecka. Prövningschef och miljösakkunniga följer upp ärenden med hjälp av listan och återkopplar kontinuerligt till respektive handläggare. Dessa stöddokument kan nu ständigt revideras efter behov. Inom flera områden inom Länsstyrelsen pågår ett effektiviseringsarbete med LEAN-metoden som vägledande modell. Vi har med hjälp av en LEAN-coach tagit fram en värdeflödesanalys som beskriver de olika momenten i miljöprövningsprocessen. Analysen visar vilka moment som är viktiga att stärka för att korta handläggningstiderna. Vi har därför reviderat vår webbinformation om samråd och prioriterat genomförandet av tydligare samrådsmöten för att bidra till att ansökningar håller en god kvalitet redan när de lämnas in. I ärenden som avser IED-anläggningar noterar vi också att kravet på statusrapporter har skapat behov av fler kompletteringar, vilket på sikt kan komma att påverka de totala handläggningstiderna. I vissa fall måste provtagningar göras som sträcker sig över flera kvartal. Frågan har därför lyfts in som särskilt angelägen i samband med samråden. På så sätt minskar vi behovet av att be sökanden att komplettera sin ansökan, vilket sparar tid för alla parter. Begäran om förlängd remisstid är också en väsentlig tidsfaktor, särskilt i ärenden om vindkraft när det gäller det kommunala vetot. Därför upplyser vi remissinstanserna i våra remissutskick att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt och att tiden för yttrande inte kan förlängas utan skäl. 106 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Sedan 2013 hanterar Länsstyrelsen alla samrådsärenden helt digitalt. Tekniken underlättar den interna och externa handläggningen samtidigt som den sparar tid för ärendehandläggare och administratörer. När det gäller prövningsärenden pågår ett intensivt arbete att digitalisera så långt som möjligt. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att underlätta övergången till digital ärendehantering. Redovisning av tider i ärenden Länsstyrelsen anser att det finns anledning att särredovisa i första hand vindkraft men även täktverksamhet från övriga ärenden. Ansökningar om tillstånd till vindkraft och täkter präglas i hög grad av motsättningar med andra motstående intressen. Vindkraften har också särskilda processuella förutsättningar eftersom kommunen måste lämna sitt godkännande för att Länsstyrelsen ska kunna ge tillstånd. I Västra Götaland finns dessutom såväl militär som civil luftfart. Vissa ärenden om tillstånd till vindkraft fördröjs av omprojekteringar på grund av dessa motsättningar. Ärendena tar dessutom lång tid i samband med hanteringen av det så kallade kommunala vetot. År 2013 beslutade MPD i totalt 155 ärenden och 2014 i 178 ärenden vilket innefattar alla ärendetyper. Tabeller: Prövning av fullständiga tillstånd och ändringstillstånd (nya eller förlängda) räknat på alla avgjorda ärenden Tider för samtliga ärendetyper Totalt antal ärenden Antal ärenden avslutade inom 180 dagar Median handläggningstid från inkomstdatum (dgr) Avslutade inom 180 dagar från komplettering (%) Tider för vindkraft Totalt antal ärenden Antal ärenden avslutade inom 180 dagar Median handläggningstid från inkomstdatum (dgr) Avslutade inom 180 dagar från komplettering (%) Tider för täkter Totalt antal ärenden Antal ärenden avslutade inom 180 dagar Median handläggningstid från inkomstdatum (dgr) Avslutade inom 180 dagar från komplettering (%) 107 2013 2014 2014 inkomna efter 2012-06-01 77 18 530 23 88 40 365 46 71 39 295 55 2013 2014 2014 inkomna efter 2012-06-01 20 1 756 5 17 3 761 18 6 2 478 33 2013 2014 2014 inkomna efter 2012-06-01 28 8 432 29 29 16 295 55 28 16 295 57 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tider för övriga (exkl. ärenden om vindkraft respektive täkter) 2013 2014 2014 inkomna efter 2012-06-01 29 9 582 31 43 22 327 51 37 20 278 54 Totalt antal ärenden Antal ärenden avslutade inom 180 dagar Median handläggningstid från inkomstdatum (dgr) Avslutade inom 180 dagar från komplettering (%) Källa: Ärendehanteringssystemet Platina Länsstyrelseinstruktion 5a § Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Länsstyrelsen ska särskilt 1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, 2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, 3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och 4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Förordning (2013:815). Miljömålsarbetet – ansvar, styrgrupp och målgrupp Länsstyrelsens miljömålssekretariat ansvarar för det övergripande miljömålsarbetet. Sekretariatet består av en miljömålssamordnare, sex representanter från olika sakområden inom Länsstyrelsen samt en representant från Skogsstyrelsen. En styrgrupp beslutar hur arbetet ska bedrivas. I styrgruppen ingår chefer från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen samt Västra Götalandsregionen (VGR). Målgruppen är länets kommuner, VGR, näringsliv, högskolor och universitet samt ideella organisationer. Tolv av femton miljökvalitetsmål nås inte till 2020 Länsstyrelsen genomför årliga uppföljningar av hur tillståndet ser ut inom miljöområdet. De uppföljningar och bedömningar vi gör presenteras på vår webbplats och på den nationella miljömålsportalen. Resultaten från den regionala miljöövervakningen utgör ett viktigt underlag när vi ska bedöma de regionala miljömålen. Uppföljningarna är ofta av karaktären att kunna utläsa långsiktiga trender, vilket ger underlaget en extra styrka. Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i länet inte kommer att nås till år 2020. Det är tydligt att takten i åtgärdsarbetet behöver öka och att fler styrmedel krävs. Endast ett miljökvalitetsmål, ”Skyddande ozonskikt” kommer att nås. Två miljökvalitetsmål, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Säker strålmiljö”, är delvis uppnådda eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv bedömer vi inte kommer att uppnås till 2020. 108 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Utsläppen av växthusgaser minskar Länsstyrelsen bedömer att vi inte når målet ”Begränsad klimatpåverkan” till 2050. Vi noterar ändå att utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter att minska. Samtidigt vet vi att utsläppen ökar globalt sett och att Sverige i hög grad bidrar till denna ökning. Effekterna av klimatförändringarna – som uppmärksammas alltmer i dag – påverkar miljön och riskerar att förlänga det tidsperspektiv vi har satt för att nå målet. Målet har även stor effekt på länets möjlighet att nå flera av de andra miljökvalitetsmålen. Luftkvaliteten påverkar sjöar och vattendrag negativt Luftkvaliteten behöver bli bättre i flera av länets större tätorter för att vi ska nå målen ”Frisk luft” och ”God bebyggd miljö”. För länets sjöar och vattendrag kan vi se att försurningen fortsätter att överskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Det innebär bl.a. att det blir än viktigare att upprätthålla ett hållbart skogsbruk. Möjligheterna att finansiera och ta ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden. Det gäller även arbetet med att förändra människors attityder. Länsstyrelsen anser att det behövs fler styrmedel från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera, agera och konsumera hållbart. De nationella miljömålen regionaliseras och nya miljömål är föreslagna Styrgruppen för arbetet med miljömålen har beslutat att de nationella miljömålen behöver regionaliseras. Orsaken är behovet av att lyfta fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Processen utgick från länsstyrelsernas samverkansorgan RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och dess rekommendationer för att anpassa de nationella miljömålen regionalt. För att skapa en förbättrad målstruktur inom miljöområdet har Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR arbetat gemensamt med att regionalisera de nationella miljömålen. Flera av VGR:s redan antagna mål lyftes in i det regionala måldokumentet. Ytterligare mål föreslogs där de tre parterna är eniga om att fler insatser behövs. Målförslagen skickades på remiss till cirka 300 miljömålsaktörer. Beslut om nya regionala miljömål kommer att tas 2015. Åtgärdsarbete pågår Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har fortsatt att arbeta tematiskt med åtgärdsprojekt inom miljön för att bidra till att nå generationsmålet och de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. De åtgärdsprojekt som vi genomförde låg inom miljömålstemat ”Giftfri miljö och hälsa” och innebar följande: • Analys av musslor i marin miljö för att undersöka förekomster och effekter av miljögifter i musslor. Vi analyserade fem stationer längs med Bohuskusten, i huvudsak i mindre belastade områden. Projektet samfinansieras med medel från anslagen för miljömål och miljöövervakning. • Tysta områden för att kartlägga bullerkällor och beräkna bullernivåer. Dessa utgör sedan planeringsunderlag för att redovisa vilka ljudmiljöer som råder inom Göteborgsregionens grönstruktur (grönstrukturen är de sammanlagda grönområdena i städer och tätorter). Projektet görs i samverkan med Göteborgsregionens kommunalförbund och finansieras av båda parter. 109 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Möte resulterade i nya insikter Länsstyrelsen bjöd in till ett möte om ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. De inbjudna var VGR, de fyra kommunalförbunden, Västsvenska Handelskammaren samt de två största kommunerna i länet. Syftet med mötet var att fortsätta diskussionerna om hur vi kan arbeta tillsammans med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen i Västra Götaland. Syftet var också att dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet. Slutsatserna som mötesdeltagarna enades om var bl.a. att • åtgärdsprogrammet bör delas in i 3–4 utmaningar • konsumtion och produktion måste in i åtgärdsprogrammet på ett tydligt sätt • ställningstaganden som är gemensamma måste skrivas ner • åtgärder identifieras där de gör störst nytta, alla ska inte göra allt • åtgärdsprogrammet kompletterar annat åtgärdsarbete. Miljömålsdag, nyhetsbrev, miljömålsmonter – aktiviteter för miljömålens bästa Länsstyrelsen har arrangerat årets regionala miljömålsdag tillsammans med VGR och Skogsstyrelsen. Länets miljömålsaktörer fick då ta del av den senaste miljömålsstatistiken, goda exempel på lyckat miljömålsarbete samt möjligheten att diskutera aktuella miljöfrågor. Målgrupp var länets kommuner, näringsliv, högskolor och universitet samt ideella organisationer. Dagen drog över 150 deltagare. Samtliga föredrag var intressanta och inspirerande. Tillsammans bidrog de till den samlade bilden om vad vi gemensamt behöver göra för att nå våra regionala miljömål samt hur vi kan samarbeta i detta arbete. Vi tog fram tre nyhetsbrev för miljömålsarbetet i länet. Syftet är att på ett enkelt och tydligt sätt nå ut till länets miljömålsaktörer och informera om vad som händer inom området. Målgruppen är länets kommuner, näringsliv, ideella organisationer samt universitet och högskolor. Antalet prenumeranter ökar stadigt. På Ekocentrum i Göteborg har vi sedan några år tillbaka en miljömålsmonter för att informera besökarna om tillståndet i miljön och länets miljömålsarbete. Vi uppdaterade montern med nya årliga bedömningar av miljömålen samt med ett antal broschyrer. Vi samverkar med olika aktörer Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen och VGR har utvecklat och förbättrat sin samverkan inom miljömålsarbetet. VGR:s miljöchef är numera permanent deltagare i styrgruppen. Gruppen träffas cirka fyra gånger per år. Miljömålsarbetet har även presenterats i VGR:s miljönämnd. Länsstyrelsernas samverkansorgan, RUS Vi deltog i länsstyrelsernas samverkansorgan RUS genom en representant i dess arbetsgrupp. Länsstyrelsen deltog också på ett möte med sydlänens samordnare för miljömålsarbetet för att diskutera den årliga uppföljningen av miljömålen och kommande remisser. 110 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Andra tvärsektoriella områden på Länsstyrelsen Länsstyrelsen samordnar miljömålsarbetet med andra tvärsektoriella områden på myndigheten (vatten, energi- och klimat, social hållbarhet och klimatanpassning) för att effektivisera arbetet och gemensamt nå ut till den många gånger liknande målgruppen. Länets kommuner stöds genom nätverk, miljöguide och information Länsstyrelsen deltog i kommunnätverket för hållbar utveckling som drivs av det regionala energikontoret ”Hållbar utveckling Väst”. Vi deltog även i deras miljöstrategiska arbetsgrupp. I både nätverket och arbetsgruppen ingår de flesta miljöstrategerna från länets kommuner. För att kunna utföra uppdraget att stödja kommunerna i deras miljömålsarbete var vi med som projektledare i RUS kommunstödsprojekt. Projektet tog fram en guide till det lokala arbetet med miljömålen för att ge stöd och inspiration. Guiden riktar sig till kommunala miljöstrateger samt andra kommunala tjänstemän och politiker. Förutom projektledarna medverkade en projektgrupp från ett antal länsstyrelser samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dessutom bidrog flera kommuner med synpunkter och goda exempel. Länsstyrelsen har hållit en presentation för Sjuhärads miljöpresidium som består av berörda kommuners miljönämndspolitiker och miljöchefer. Vi berättade om det regionala miljömålstillståndet och miljömålsarbetet. Besöket avslutades med en workshop kring hur Sjuhärads kommuner kan arbeta för att nå de lokala och regionala miljömålen. Projekt för att införa energiplaner hos kommunerna Länsstyrelsen verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen. Det gör vi genom att föreslå att målen lyfts fram i kommunernas översiktsplaner och detaljplaner. Vi lyfte också fram planeringsunderlaget ”Miljökvalitetsmålen i den fysiska planeringen” på de delregionala träffar som vi arrangerade för framförallt kommunernas planerare. Samma sak gjorde vi i kommunsamråden. Länsstyrelsen leder projektet STRU-X, vars syfte är att införa energiplaner i den fysiska planeringen. Tillsammans med några av länets kommuner undersöker vi hur de kommunala energiplanerna bättre kan kopplas ihop med översiktsplanerna. Erfarenheterna kommer bl.a. att användas i arbetet med kommunernas fysiska planering. 111 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Lantbruk och landsbygd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 60* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 34 66 15 101 795 18 39 905 40 674 177 14 654 42 73 17 113 708 21 62 120 62 378 310 8 341 43 69 17 109 913 21 60 808 61 974 302 9 096 1) 2) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen I övergångsperioden mellan det gamla och nya landsbygdsprogrammet har en del stöd upphört på grund av brist på medel, vilket har inneburit mindre handläggning. Det berör projektstöd, miljöinvesteringar, företagsstöd och utbetalningar inom SAM, vilket har medfört en minskning i antalet årsarbetskrafter samt en minskning i antalet inkomna och beslutade ärenden. Bidragsutbetalningarna består av flöde av medel från Post-och Telestyrelsen via Länsstyrelsen till utbyggnader av bredband. Under 2014 beviljades det ytterligare medel för bredbandsutbyggnaden vilket medförde ökade bidragsutbetalningar. Andra väsentliga prestationer och resultat Förbättringsgrupp inom arbetet med block 2015 Länsstyrelsen har tagit initiativ till en förbättringsgrupp med syfte att effektivisera och likrikta arbetet inom projekt block 2015 genom att leda arbetet med en värdeflödesanalys. Bakgrunden var att Jordbruksverket tidigt under hösten noterade att tidsåtgången per fältbesök uppvisade stora variationer. I arbetet, som leds av en av Länsstyrelsens Leancoacher, deltar förutom Länsstyrelsen även Jordbruksverket samt länsstyrelserna i Jönköping och Östergötlands län. Animalieproduktion Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen (VGR) har inlett ett samarbete om animalieproduktion, som är en viktig del av länets livsmedelssektor. Animalieproduktionen har sedan länge haft en sviktande trend i hela landet och vi vill genom denna satsning belysa dess roll i landsbygdsutvecklingen. 112 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 I höstas anställdes en projektledare med uppdraget att öka och utveckla en hållbar animalieproduktion i Västra Götaland. Projektledaren kommer främst att arbeta med informationsspridning samt verka för en ökad samverkan mellan livsmedelskedjans aktörer. Gemensam satsning på offentlig upphandling av livsmedel Västra Götaland är en av Sveriges främsta livsmedelsregioner. I Västra Götalands län finns förutsättningar för ökad produktion och konsumtion av lokalt producerad mat. Offentlig upphandling av livsmedel är en viktig del i utvecklingen. Därför startade Länsstyrelsen och VGR ett samarbete i frågan. En nyinrättad heltidstjänst kommer att fokusera på frågan under 2015–2016. En vanlig vardag i Sverige äter ungefär var tredje svensk mat som är finansierad av skattemedel exempelvis på äldreboenden, sjukhus och skolor. År 2013 utgjordes knappt hälften av den totala livsmedelsförsäljningen till offentlig marknad av svenskproducerade livsmedel. Länsstyrelsen samarbetar nu med VGR för att bidra till en ökning av andelen svensk och framförallt lokal- och regionalproducerad mat i de offentliga måltiderna. Indikatorer Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgiftsområde 231) Sysselsättning 2014 2013 Andel kvinnor sysselsatta utanför tätort (på 3 landsbygden) (dagbefolkning) (%) Andel män sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) 5 (dagbefolkning) (%) Andel sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) 8 (dagbefolkning) (%) Nyföretagande 2014 2013 Andel nystartade företag av kvinnor utanför tätort (på 9,5 landsbygden) (%) Andel nystartade företag av män utanför tätort (på 17,5 landsbygden) (%) Andel nystartade företag utanför tätort (på landsbygden) 27 (%) 1) 2012 2011 2010 3 3 3 5 5 5 8 8 8 2012 2011 2010 9,4 11,2 9,1 17,3 23,6 19,3 26,7 34,8 28,4 Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statistiska centralbyrån Kommentar kring ovanstående indikatorer Sysselsättning Det övergripande målet för Sveriges landsbygdspolitik är att stödja en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Andelen sysselsatta utanför tätort i länet har inte förändrats mellan 2010 och 2013, men inte heller minskat. Efterfrågan på stöd och kompetensutveckling har varit stor och utvärderingar som gjorts pekar på god kvalitet i Länsstyrelsens arbete inom landsbygdsprogrammet. Nyföretagande Andelen nystartade företag utanför tätort har ökat något från år 2012 både när det gäller företag startade av män och av kvinnor. Detta kan vara en följd av att jämställdheten premieras i handläggningen av stöden i länet. Ett tecken på att landsbygdsprogrammet i länet når kvinnorna kan vara att 24 procent av de som fått företagsstöd inom 113 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 landsbygdsprogrammet är kvinnor när bara 21 procent av företagarna i Västra Götalands län är kvinnor. Återrapportering regleringsbrev RB 9. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad risk för sanktioner genomföra uppgifterna som åligger dem ifråga om direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder enligt förordningarna (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m. och (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Länsstyrelserna ska, tillsammans med Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt säkerställa att kraven i utbetalningsplanen följs samtidigt som risken för finansiell korrigering förebyggs och minimeras. Resultat Länsstyrelsen har med god marginal nått samtliga utbetalningsmål i den gemensamma tidsplanen för jordbrukarstöden. För gårdsstödet omfattade det första beslutet drygt 970 mnkr fördelat på knappt 12 000 lantbrukare. Medlen har betalats ut av Jordbruksverket den 1 december. Vi har därefter fattat beslut om utbetalning av ytterligare drygt 21 mnkr till cirka 200 lantbrukare. Denna utbetalning nådde aktuella lantbrukare i slutet av december. För miljöersättningar och kompensationsbidrag har Länsstyrelsen beslutat om utbetalning i sammanlagt närmare 34 000 ärenden. Besluten omfattar 325,5 mnkr i delutbetalning respektive drygt 113 mnkr i slututbetalning. Delutbetalningen betalades ut till brukarna i mitten av oktober. Slututbetalningen nådde lantbrukarna i slutet av december. Länsstyrelsen har tillhandahållit datorplatser där lantbrukaren kan göra sin ansökan via SAMInternet. Denna möjlighet utnyttjade 515 lantbrukare. Andelen ansökningar som signerats med e-legitimation ökade från 50 procent 2013 till 70 procent 2014, vilket är cirka 6 procentenheter över snittet i landet. E-signerade ansökningar innebär att lantbrukaren inte behöver skicka in underskriftsida samt minskad tidsåtgång för Länsstyrelsen i ankomsthanteringen. För att säkerställa en kostnadseffektiv hantering av jordbrukarstöden genomförde Länsstyrelsen en koncentration av SAM-handläggningen från tre till två orter för att minska kostnaderna för intern OH. Genom en omfattande kompetensutvecklingsinsats av nio tidigare handläggare av SAM-ansökningar gav det också Länsstyrelsen en möjlighet att klara handläggningstiderna för utbetalningar inom företagsstöd och projektstöd. Landsbygdsstöd Länsstyrelsens handläggningstider har förbättrats avsevärt. Med hjälp av vidtagna åtgärder, som beskrivs senare under denna återrapportering, tangerar vi vid slutet av året LBSUSSmålen för samtliga ärendegrupper. Målen innebär att 90 procent av ärendena ska beslutas inom 90 dagar inklusive Jordbruksverkets handläggning. Länsstyrelsens handläggningstider är därmed bland de kortaste i Sverige. Länsstyrelsen följer kontinuerligt upp revisionsresultaten. Det hjälper oss att säkerställa att vi hela tiden följer regelverken och minimerar risken för finansiella fel och sanktioner. 114 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelserna ska följa Jordbruksverkets styrning över stödprocessen avseende administrationen av jordbruks- och landsbygdsstöd. Länsstyrelserna ska löpande rapportera handläggnings- och kontrolläge till Jordbruksverket enligt av verket fastställd rapportplan, samt bistå Jordbruksverket i att under stödåret uppnå en bättre uppföljning av handläggningsoch kontrolläge av ovan nämnda stöd. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att följa uppdraget samt hur stor andel av stöd och ersättningar som betalats ut vid de tillfällen som anges i den gemensamma utbetalningsplanen. Styrning Länsstyrelsen följer den gemensamma tidsplanen. Styrning och uppföljning sker löpande. Vi deltar aktivt i arbetet med att ta fram tidsplanen genom en representant i arbetsgruppen. Länsstyrelsen är också representerad i beslutsgruppen för JBR-SUSS (Styr- och uppföljningssystem i samverkan för jordbrukarstöden). Länsstyrelsen har klarat samtliga slutmål i tidsplanen med god marginal. I delutbetalningen för miljöersättningar och kompensationsbidrag var andelen beslutade ärenden 97,4 procent. Första beslutet om utbetalning för Gårdsstöd omfattade 98,3 procent av ärendena och första beslutet om slututbetalningen för miljöersättningar och kompensationsbidrag omfattade 96,5 procent av ärendena. Landsbygdsstöd Även när det gäller landsbygdsstöden följer Länsstyrelsen gällande plan för styrning och uppföljning. Inom LB-SUSS rapporteras handläggningstider vid angivna tillfällen. Vid dessa tillfällen rapporteras också de åtgärder som Länsstyrelsen vidtar för att ytterligare förbättra handläggningstiderna. Olika åtgärder har vidtagits för att Länsstyrelsen ska kunna följa uppdraget. Gruppen med handläggare utökades med ytterligare sex personer. Daglig uppföljning av handläggningstider har lett till snabb återkoppling. Verksamheten kan snabbt ställas om och resurserna fördelas dit de behövs bäst utifrån målen. Länsstyrelserna ska bistå Jordbruksverket i arbetet med att uppfylla ackrediteringsvillkoren för hanteringen av stöd. Länsstyrelsen följer ackrediteringsförordningen. Vi förbättrar ständigt vårt arbetssätt utifrån revisionsresultaten. Länsstyrelsen uppfyller ackrediteringsförordningen. Utifrån tidigare revisioner har inga åtgärder eller uppföljande revisioner krävts. För att säkerställa att förordningen följs går vi alltid noggrant igenom de revisionsresultat vi får. Utifrån revisionerna uppdaterar vi våra rutiner så att handläggningen och resultatet ständigt förbättras. RB 10. Länsstyrelserna ska även vara regeringen och centrala myndigheter behjälpliga i att införa ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2014–2020 samt fortsätta de regionala förberedelserna för det kommande landsbygdsprogrammet. Länsstyrelserna ska kortfattat redovisa på vilket sätt de arbetat med att införa landsbygdsprogrammet för perioden 2014– 2020. 115 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Sammanfattning Länsstyrelsen har fortsatt arbetet med den regionala handlingsplanen. Handlingsplanen har tagits fram i samverkan både internt och externt. För att förbereda för programstarten har Länsstyrelsen också påbörjat kompetensutvecklingen för handläggarna och andra berörda medarbetare. Arbetet med den regionala handlingsplanen Länsstyrelsen har fortsatt arbetet med att ta fram den regionala handlingsplanen. Se även under område Regional tillväxt, återrapportering av uppdrag 24. Interna arbetsgrupper arbetar med att ta fram den regionala planen för respektive delåtgärd inom programmet. I arbetet med att ta fram de regionala urvalskriterierna har testhandläggning varit en viktig del. Förberedande kompetensutveckling Kompetensutvecklingen för de medarbetare som kommer att arbeta med det nya landsbygdsprogrammet har påbörjats. Länsstyrelsen har utsett två experter, så kallade superanvändare, som utbildar kollegorna i de nya systemen. Länsstyrelsen har också utsett två ambassadörer som ansvarar för informationen om de nya programmen internt i organisationen. Utöver den utbildning som fås från superanvändare och ambassadörer har Länsstyrelsen även påbörjat ett eget utbildningsprogram för handläggarna. Utifrån vilka uppgifter som ska bedömas i handläggningen har handläggarna fått en grundläggande utbildning inom företagsekonomi. Utbildningen har bl.a. gett kunskaper kring budgetering, balans- och resultaträkning samt olika nyckeltal som kommer att bli aktuella i handläggningen. Inom funktionen som direkt arbetar med landsbygdsprogrammet har fyra heldagar ägnats åt arbete med våra övergripande mål. Diskussioner och utbildning har skett kring målen för landsbygdsprogrammet. Även andra övergripande mål, så som miljömålen, har kopplats till målen för landsbygdsprogrammet. Det regionala Partnerskapet Länsstyrelsen har fortsatt förankrat landsbygdsprogrammet och den regionala handlingsplanen med det regionala partnerskapet. Partnerskapet har deltagit i diskussioner kring regionala urvalskriterier och prioriteringar. RB 11. Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande disponera anvisade medel från utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygds och livsmedel, anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, vilka regleras i Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret 2014. Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende Landsbygdsprogram för Sverige åren 20072013: – Handläggningstiderna för ansökningar om utbetalningar samt hur länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna Sammanfattning Länsstyrelsens handläggningstider för utbetalningar är bland de bästa i landet. Under året har handläggningstiderna kortats avsevärt. Genom att hela tiden leta efter bästa angreppssätt 116 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 förbättrar vi ständigt våra rutiner och effektiviserar hanteringen av utbetalningsansökningarna. Tangerar målen Länsstyrelsen deltar i den processgenomgång för landsbygdsstöden som benämns LB-SUSS (Styr- och uppföljningssystem i samverkan för LB-stöden). De mål som här tagits fram används som mål inom verksamheten på Länsstyrelsen. Vid novembers slut tangerar Länsstyrelsen målen för handläggningstiderna. Det har skett en markant förbättring över året. De externa kompetensutvecklingsprojekten, når målet med en måluppfyllelse på 100 procent. För övriga stöd nås minst 82 procent för alla utom Miljöinvesteringarna som når 78 procent. Det är endast ett fåtal ärenden som återstår. Länsstyrelsen räknar med att inom kort ha nått 90 procent för samtliga stödtyper. Vi kunde inte nå målet under 2014 års sista månad eftersom Jordbruksverket inte har någon utbetalning denna månad och målet kan därför inte mätas. En grupp hanterar alla stöd Vid årsskiftet genomfördes en organisationsförändring. Alla stöd inom landsbygdsprogrammet och Fiskefonden hanteras av samma grupp. Det möjliggör fördelning av resurserna där de behövs bäst. Genom uppföljning ser gruppen till att ingen stödtyp hamnar efter i handläggningen. Under perioden har personalstyrkan för hantering av utbetalningar utökats med sex personer. Det har möjliggjort en stor förbättring i handläggningstiderna under hösten. Daglig uppföljning Genom dagliga avstämningsmöten, så kallade pulsmöten, följs målen för respektive stöd upp av handläggarna. Utifrån måluppfyllelsen fördelas personalstyrkan för bästa resultat över alla ärendetyper. Avvikelser följs upp. Rutinerna uppdateras för att ständigt förbättra hanteringen av ansökningarna om utbetalning. Prognos genom nyckeltal För att följa och effektivisera hanteringen av utbetalningsansökningar används flera nyckeltal. Kontinuerligt följs inkommande, beslutade och äldre ärenden upp. Detta möjliggör en bättre prognos över vilka resurser som kommer att krävas framåt. Genom en detaljerad tidredovisning mäts tid per ärende. Avvikelser hanteras för att nå bättre handläggningstider. – vilka åtgärder som har låg anslutning i länet och översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa i vilken omfattning de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av 2014 Sammanfattning Programperioden 2007–2013 har tagit Västra Götalands län ytterligare ett steg i rätt riktning. Utfallet stämmer i stort med tankarna i den regionala strategin för programmet. I länet har vi också fått vissa mycket positiva resultat som från början inte kunde förutses. Den åtgärd som i länet haft låg anslutning tillkom sent och har inte haft den inkörningsperiod som krävs för att bli etablerad. 117 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Åtgärd med låg anslutning Åtgärder inom ”Utvald Miljö, Reglerbar dränering” har inte fått någon större anslutning i länet. Åtgärden tillkom 2010. Nya åtgärder kräver ofta en inkörningsperiod innan de blir etablerade. Länsstyrelsen har haft fokus på de åtgärder som i länet ger störst miljönytta och där efterfrågan varit som störst. Därför har vi inte prioriterat att vidta särskilda åtgärder för att öka anslutningen till nämnda åtgärd. Hög utnyttjandegrad Utnyttjandegraden av tilldelade medel har varit mycket hög i länet. Inom flera åtgärder har vi blivit tilldelade ytterligare medel. Det har resulterat i en slutlig budget som är större än den från början tilldelade. Vid flera tillfällen har möjligheten att avropa mer pengar funnits. Inför sådana öppningar har Länsstyrelsen arbetat proaktivt och kunnat avropa ytterligare stora summor. Så sent som under hösten har återflödet av pengar resulterat i ytterligare medel till rovdjursstängsel och startstöd. Länsstyrelsen har fått in många ansökningar och jobbar för att få så stor del som möjligt av dessa då behovet i länet är stort. Omfördelning har också skett i länets budget vid några tillfällen. Detta för att kunna ge största möjliga nytta och måluppfyllelse för pengarna. Exempel på åtgärder som fått utökad budget är stödet till bredbandsutbyggnaden. Måluppfyllelse Ett av målen för länet var att utöka tillgången till kvalitetsboende för turister. Målet har inte uppfyllts till fullo men kraftigt förbättrat tillgången. De medel som fanns till förfogande har använts. Prioriteringen möjliggjorde synergieffekter mellan åtgärden och Västra Götalandsregionens turiststrategi och övriga projekt. En svårighet har varit att nå mål kring integration. Det har varit svårt att nå utlandsfödda med stöden. Ett par projekt har startats kring integration på landsbygden. Ett av målen för länet var att öka jämställdheten. Detta tydliggjordes främst inom investeringsstödet. Stödet ökades från 25 till 30 procent om investeringen ökade jämställdheten genom att underlätta för kvinnor. Ett exempel som genomförts är investeringar som minskar tunga lyft i arbetet. Denna satsning har slagit väl ut. En utvärdering som Länsstyrelsen gjort visar att stödnivån haft betydelse för investeringens art och därmed hjälpt till att öka jämställdheten inom framförallt lantbruket. Positiva överraskningar Strategin för länet skrevs med generellt formulerade mål. Anledningen var att kunna fånga nya tankar och idéer som uppkom under programmets gång och som inte kunde förutses från början. En stor positiv effekt av detta är framgången med utbyggnad av bredband i länet. Möjligheten att ge stöd till fiberföreningar har gett en explosionsartad utbyggnad av fiber som sträcker sig över hela länet. 118 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende landsbygdsprogrammet för perioden 20142020: – Vilka åtgärder som har vidtagits för att informera om det nya programmet Sammanfattning Länsstyrelsen arbetar aktivt med att informera och marknadsföra det nya landsbygdsprogrammet. Via webben, den egna tidskriften Jordbiten och informationsträffar sprider vi kunskap både internt och externt. Intern information Under hela arbetet med det nya landsbygdsprogrammet har information varit ett viktigt ledord. Den interna arbetsgruppen LIAN, se även under område Regional tillväxt, återrapportering av uppdrag 24, har informerat och involverat medarbetarna under arbetet med SWOT-analys och handlingsplan. Detta har skett genom återkommande informationsmöten och nyhetsbrev. Webben Länsstyrelsens webbplats används för att förmedla information om arbetet med det nya landsbygdsprogrammet. Under rubriken ”Landsbygd 2020” har vi samlat all information om vårt eget arbete med handlingsplanen, men också det nationella arbetet. Den interna tidskriften Jordbiten Länsstyrelsens tidskrift Jordbiten är en väl använd kanal ut till målgrupperna för det nya landsbygdsprogrammet. Tidskriften skickas till alla våra stödmottagare, alla kommuner och offentliga aktörer i länet. Regionala informationsträffar Under hösten har medarbetare på Länsstyrelsen deltagit på olika informationsträffar runt om i länet. En fondturné har genomförts i samarbete med Västra Götalandregionen och Tillväxtverket. På fyra orter runt om i länet informerade vi om landsbygdsprogrammet, Havsoch Fiskeriprogrammet, Social- och Regionalfonden. Deltagare var bl.a. kommunerna, Leaderområden, Hela Sverige ska leva och regionala fotbollsförbund. LRF har ordnat regionala träffar där Länsstyrelsen deltagit och informerat om det nya programmet. På träffarna informerade vi om investeringsstöden som öppnade för ansökningar i september. Möten med fiberföreningar Bredbandsföreningarna har ett stort behov av information. Tillsammans med bl.a. våra Leaderområden har vi ordnat informationsmöten kring det nya bredbandsstödet. Deltagandet har varit högt och intresset stort. – Vilka åtgärder som har kommit igång under året. Sammanfattning Under hösten öppnade två åtgärder för ansökningar: investeringsstöd för djurstallar och projektstöd till utveckling av bredband. I Västra Götalands län har många ansökningar kommit in. Intresset och behovet av information är stort. 119 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Investeringsstöd till djurstallar Intresset för de nya stöden har varit stort i länet. Redan första ansökningsveckan kom de första ansökningarna för investeringsstöd in. Länsstyrelsen har utsett en handläggare som ansvarar för det nya stödet och ser till så att allt material förs in i de digitala akterna. I slutet av november hade drygt 60 ansökningar om stöd kommit in till Länsstyrelsen och fler ansökningar är på väg in. Projektstöd till utveckling av bredband Under programperioden 2007–2013 bildades många bredbandsföreningar i Västra Götalands län. Intresset för stöd för utbyggnad av fiber var stort. De tilldelade medlen räckte inte för att täcka behovet trots att Länsstyrelsen fick en stor del av den avropspott som tillkom hösten 2013. När det nya stödet för utveckling av bredband öppnade var många föreningar därför beredda och i startgroparna. Ansökningarna började komma in från första dagen. Intresset och behovet av information har varit omfattande. Stora insatser har gjorts för att informera om det nya stödet och skillnaderna mot förra perioden. På Länsstyrelsen har en handläggare utsetts att ansvara för stödet till bredbandsutveckling. Handläggning har påbörjats i den mån det går enligt Jordbruksverkets rutin för de nya ansökningarna. Ansökningarna ses över och redan nu kan vi be om en del kompletterande underlag. Handläggaren ansvarar för att alla dokument förs in i den digitala akten. I slutet av november hade 60 ansökningar kommit in. Många föreningar är på gång och mycket tid läggs ner på att försöka informera om det vi i dagsläget vet om regler och urvalskriterier. Länsstyrelseinstruktion 4 § 3. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 § ärvdabalken. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsen får löpande kopior på bouppteckningar från Skatteverket där det ingår lantbruksfastighet i kvarlåtenskapen. Dessa bouppteckningar sorteras efter det år dödsfallet inträffade. När cirka ett år återstår innan dödsboet måste avveckla innehavet kontrollerar Länsstyrelsen i Lantmäteriets fastighetsdataregister om en avveckling har skett. Till de dödsbon som inte har avvecklat innehavet skickas information ut om vilka regler som gäller till en av dödsbodelägarna. Information har skickats till 40 dödsbon. När tidsfristen gått ut kontrollerar Länsstyrelsen åter i Lantmäteriets fastighetsdataregister om dödsboet har avvecklat innehavet. Har avveckling inte skett föreläggs dödsboet att inom viss tid göra detta. Om dödsboet trots detta inte avvecklar innehavet inom den förelagda tidsfristen förelägger Länsstyrelsen dödsboet vid vite att avveckla innehavet. Vi har förelagt 13 dödsbon. Första gången ett vite föreläggs är beloppet 5 tkr. Om detta inte följs har beloppet höjts till 10 tkr vid nästa vitesföreläggande. Om inte innehavet avvecklas inom förelagd tid ansöker Länsstyrelsen hos förvaltningsrätten om att förelagt vite ska dömas ut. Vid tre tillfällen har Länsstyrelsen ansökt om utdömande av vite. Ett dödsbo kan ansöka om anstånd med att avveckla innehav av lantbruksfastighet. Det är inte ovanligt att ett dödsbo ansöker om anstånd efter att Länsstyrelsen har skickat ut ett föreläggande. Länsstyrelsen har meddelat åtta anstånd. 120 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Fiske PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 62* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 7 3 1 8 957 2 1 055 1 127 15 2 058 8 3 2 9 629 2 1 274 1 411 18 563 9 3 2 10 677 2 1 344 1 271 23 2 243 1) 2) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Den stora skillnaden avseende bidragsutbetalningar mellan åren 2013 och 2014 beror på att ersättningar för sälskador fiskeåret 2013 betalades ut först 2014. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsens prioriteringar inom sakområdet Inom ramen för Länsstyrelsens fiskevårdsarbete är restaurering av vattendrag, fisketillsyn, framtagandet av fiskevårdsplaner, insatser för återhämtning av kustnära fiskbestånd och hotade arter prioriterade områden. Från och med 2012 har Länsstyrelsens arbete inom fiskevårdens område utökats genom att verksamhet vid utredningskontoren på Havs- och vattenmyndigheten (HaV) överförts till Länsstyrelsen. Uppdraget innebär bl.a. att vi ska utföra sakkunniguppdrag i ansökningsmål efter förordnande av Mark- och miljödomstolen, genomföra utredningar enligt villkor i miljödomar och genomföra utredningar på begäran från andra myndigheter. Inom verksamhetsområdet fiskerinäring är handläggning av ansökningar om stöd ur Europeiska fiskerifonden, prövning av ansökningar om yrkesfiskelicenser, redskapsdispenser, odlingstillstånd och ersättningar till yrkesfiskare som drabbats av sälskador viktiga uppgifter för ett hållbart fiske och vattenbruk. Bedömning av Länsstyrelsens resultat Restaurering av vattendrag Länsstyrelsen bedriver ett aktivt och omfattande restaureringsarbete i länets vattendrag. Målet för flera av de pågående restaureringsprojekten är att förbättra beståndsstatusen för lax, öring och ål. Insatserna som genomförts inom ramen projekten nedan, är alla mycket viktiga bidrag för bevarandet av atlantlaxbestånden enligt HaV:s plan för implementeringen av rekommendationer tagna av NASCO (North Atlantic Salmon Conservation Organization) för att bevara och förvalta atlantlaxbestånden. 121 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Inom ramen för projektet Biologisk återställning inom Rolfsåns vattensystem har det byggts en teknisk fiskväg vid Ålgårda kraftverk. Denna fiskväg tillsammans med det omlöp som anlagts innebär att lax och öring obehindrat kan passera det tidigare definitiva vandringshindret vid Ålgårda kraftverk. Under hösten/vintern har intaget till Ålgårda kraftstation byggts om och nya låglutande galler satts framför vattenintaget till turbinerna. Via öppningar i gallret leds fisken förbi kraftverket. Det har också installerats en fiskräknare i omlöpet vid Ålgårda kraftstation. Projektets mål är att få tillbaka den vandrande fisken i hela Rolfsåns vattensystem. Mer information om projektet finns på projektets hemsida, www.rolfsan.se. • Inom projektet Säveån har det anlagts en fiskväg i form av ett 375 meter långt omlöp förbi Hedefors kraftverk. För närvarande pågår en installation av fingaller framför vattenintaget till Hedefors kraftstation. Syftet är att hindra laxungar och annan fisk att simma ner i turbinerna. Säveåprojektets huvudmål är att förbättra miljön för lax, ål och andra fiskar som är beroende av fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtmiljöer. Mer information om projektet finns på projektets hemsida, www.saveaprojektet.se. • I samarbete med fylkesmannen i Norge har Länsstyrelsen anlagt en fiskväg i form av ett omlöp förbi Mjölerödsdammen i Enningdalsälven. Mer information om projektet kan hämtas på projektets hemsida, www.enningdalsalven.se. Fisketillsyn Länsstyrelsen har genomfört fisketillsyn på sport-, fritids- och yrkesfisket i Vänern och kustvattenområdet samt i begränsad utsträckning i Vättern. Fisketillsynen har generellt en viktig roll för fiskevården och är på allmänt vatten ett mycket viktigt redskap för bevarandet av biologisk mångfald samt utgör ett viktigt stöd för ett bärkraftigt yrkes- och fritidsfiske. En stor del av tillsynsarbetet är förebyggande genom information till allmänheten. Denna information lämnas genom spridning av Länsstyrelsens regelfoldrar, artspecifika informationsbroschyrer, pressmeddelanden, deltagande på mässor och fisketävlingar m.m. Vi har uppdaterat regelfoldrarna med anledning av ändringar i fiskerilagstiftningen och delvis översatt dem till tyska och engelska. Uppdaterade versioner finns på Länsstyrelsens webbplats. Länsstyrelsen har i samarbete med Havsfiskelaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tagit fram en artspecifik informationsbroschyr över hummerns biologi samt fiskereglerna för hummerfisket. Denna har som specifikt mål att öka allmänhetens kunskap om och respekt för de tekniska regleringar som omgärdar hummerfisket då en utvärdering av misstänkta fiskebrott påvisat en kontinuerlig ökning sedan 2006. Samarbetet mellan de för fisket kontrollerande myndigheterna har utvecklats inom Fisketillsyn Väst. Enligt regleringsbrevet kommer Länsstyrelsen att redovisa 2014 års fisketillsynsverksamhet till HaV. Bland annat redovisas fisketillsynens omfattning för antalet fisketillsynsmän, informationsinsatser, tillsynsdagar, anmälningar och beslag. Fiske- och fiskevårdsarbete i Vänern Fiskevårdsplan och samförvaltning Den Fisk- och fiskevårdsplan för Vänern som Länsstyrelsen arbetat med sedan 2010 har färdigställts. Planen har distribuerats till alla berörda intressenter och finns att ladda ner från 122 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 webben. Kopplat till projektet bildades 2013 en samförvaltning för fisket i Vänern. Samförvaltningen har haft ett möte med samtliga ingående intressenter och två styrgruppsmöten. Vänerns vattenvårdsförbund samordnar verksamheten. Vi har deltagit och informerat om fiskevårdsplanen och samförvaltningen vid Vänerns dag i Karlstad och vid Vänerdagen i Vänersborg. Länsstyrelsen har också deltagit i arbetet med att utreda möjligheterna att bilda ett fiskeområde för Vänern. En ansökan med strategi har lämnats in till Jordbruksverket. Inventering av asp Länsstyrelsen har även inventerat aspleklokaler i åtta av Vänerns tillrinningar inom länet. Inventeringen finansierades främst av inventeringsmedel från Naturvårdsverket samt ÅGPmedel från HaV(Åtgärdsprogram för hotade arter). Resultaten finns redovisade i en rapport ”Inventering av asp 2014 – tillrinningar till Vänern”, som finns att ladda ner från webben. Utredningsverksamhet Prestation och resultat från utredningsuppdraget som Länsstyrelsen övertagit från HaV redovisas under område Lantbruk och landsbygd, återrapportering av uppdrag 11. Övrigt som genomförts inom ramen för uppdraget är resursövervakning av ål och arbete med regional ålförvaltning. Följande aktiviteter har ingått i detta arbete: • Ansvaret för drift av Olidans ålyngelsamlare i Göta älv. Länsstyrelsen har sammanställt statistik på uppvandring av ål vid Olidans kraftstation 2012 och 2013. Resultaten är publicerade i en rapport. Den visar även på den historiska uppvandringen av ål till ålstationen. • Genomförandet av projektet Blankålsvandring i Göta älvs vattensystem för att ge oss mer kunskap om metoder att styra vandrande blankål förbi kraftstationer där fingrindar inte är en tekniskt möjlig lösning. Arbete med att sammanställa resultaten från försöken 2012 och 2013 pågår. Resultaten från 2012 års försök finns publicerade i en rapport. • Försök med temporära samlare för uppvandrande ål. Försöket är en fortsättning av den pilotstudie som inleddes 2011. Resultatet från denna pekar på värdet av en fortsatt undersökning av ålyngelvandringen i Lilla Edet. Resultaten från 2011, 2012 och 2013 års försök har publicerats i en rapport. • Elfiskeövervakning i Gullspångsälven för att följa lax- och öringsstammarnas utveckling. • Fortsatt uppföljning av fiskets påverkan av Hornborgasjöns restaurering. Årets undersökningar omfattade kräftprovfisken samt elfiske i Flian. • Datainsamling från fiskräknarna i Rolfsån, Säveån och Enningdalsälven. Fiskräkningarna är viktiga underlag i det nationella arbetet med att bevara atlantlaxbestånden enligt rekommendationer tagna av NASCO. Resultat från fiskräknarna i Enningdalsälven och Säveån 2013 är analyserade och publicerade på Länsstyrelsens webbplats. • På uppdrag av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) medverkat i projekt AQUA. Inom ramen för projekt AQUA har FOI fått ansvaret att genomföra delprojektet som ska undersöka fiskars beteenden när de utsätts för fartygsbuller. Resultatsammanställning pågår och ska redovisas till FOI. 123 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Deltagit vid smoltkompensationsmöte mellan myndigheter och verksamhetsutövare. • Deltagit vid möten med arbetsgrupperna för Mörrumsån, Gullspångsälven, Göta älv samt arbetsgruppen för kompensationsutsättningar av lax och öring i Vänern. Lämnat anvisningar för tappning av vatten i Mörrumsån och Gullspångsälven samt lämnat anvisningar för kompensationsodlingen till Vänern. Stödverksamheten till fiskerinäringen Arbetet med stödverksamheten till fiskerinäringen befinner sig i slutfasen av en gammal stödperiod och i inledningsfasen av en ny. Arbetet har i huvudsak varit inriktat på att behandla ansökningar om utbetalning av stöd och att fatta de sista besluten om stöd inom ramen för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 som är på väg att avslutas. Länsstyrelsen har även deltagit i det förberedande nationella arbetet med att starta det nya Europeiska havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020. Detta arbete, som fortfarande pågår, består främst av att bidra med kompetens inom fiskeområdet i ett flertal arbetsgrupper inom Jordbruksverkets s.k. ProCap-projekt. I anslutning till detta pågår det även ett internt arbete med att utforma en regional handlingsplan som ska vara gemensam för det svenska havs- och fiskeriprogrammet och det nya svenska landsbygdsprogrammet. För att bättre kunna möta utmaningarna i den nya stödperioden 2014–2020 har Länsstyrelsen slagit samman stödverksamheterna för havs- och fiskeriprogrammet samt landsbygdsprogrammet. Fiskerinäringen Inom området fiskerinäring är tillståndprövningar för fiske och vattenbruk och prövningar av ansökningar om ersättning för sälskador viktiga arbetsuppgifter för Länsstyrelsen. En annan viktig uppgift är att medverka i utvecklingsarbetet för ett hållbart insjö- och kustfiske och för ett hållbart vattenbruk. Inom ramen för detta utvecklingsarbete deltar vi i Jordbruksverkets arbete med att ta fram en nationell handlingsplan för utveckling av vattenbruket och en nationell strategi för yrkesfisket. Länsstyrelsen deltar också i projekt tillsammans med Göteborgs universitet, Livsmedelsverket och Fiskekommunerna för att stödja kommunernas planering av framtida områden för vattenbruksanläggningar och för att tydliggöra och förenkla tillståndsprocessen för verksamhetsutövare. För insjöfisket har signalkräftan i Vänern blivit en ny fiskbar resurs. Ett hot mot yrkesfisket i Vänern och Vättern är de höga halter dioxin och dioxinliknande ämnen som uppmätts i sik och som inneburit att sik från Vänern inte får säljas. Länsstyrelsen har bedrivit tillsyn av ett stort antal musselodlingar. Vid tillsynen kontrollerades odlingarnas läge, odlingsutrustning, utmärkning m.m. i förhållande till givna tillstånd. Återrapportering regleringsbrev RB 14. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige perioden 2007-2013. Arbetet inom Fiskefonden har varit inriktat mot att betala ut stödet till projektägare och företag som tidigare beviljats stöd. Länsstyrelsen har fortsatt att samverka tvärsektoriellt. 124 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Samarbetet har möjliggjort en smidig resursfördelning och effektiv hantering av ärendena. För att bidra till att Sverige klarade det utbetalningsbeting som fanns har vi arbetat för att få in fler utbetalningsansökningar. I slutet av året intensifierades detta arbete då Länsstyrelsen såg att det var en chans att hjälpa Sverige att nå betinget. Den sista veckan skickade vi in utbetalningsintyg till Jordbruksverket för nästan 7 mnkr och det ser i skrivande stund ut som om Sverige kommer att klara betinget. I arbetet med utbetalningarna sker också en ständig uppdatering av rutiner så snart vi hittar förbättringsmöjligheter. Anledningen är att hela tiden få en ökad kvalitet och effektivare handläggning. Detta arbete sker kontinuerligt i handläggningsprocessen. RB 15. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar. Omprövning av domar Omprövningar av tillstånd för vattenverksamheter och anläggningar genomförs sällan. Orsaken beror på den osäkerhet som prövningen innebär när det gäller kostnader och arbetets omfattning. Behovet av omprövning förväntas öka på sikt. Länsstyrelsen har sedan 2012 arbetat med projektet ”Målstyrd tillsyn”. Syftet har varit att vidareutveckla Länsstyrelsens tillsyn över i första hand vattenkraftverk, dammar och regleringar. En viktig del har varit att tillämpa miljöbalkens rättsliga verktyg konstruktivt för att vattenkvalitén i våra vattenförekomster ska bli bättre. Projektet Målstyrd tillsyn har fokuserat på verksamheter där miljötillstånd saknas. Länsstyrelsen följer Vattenverksamhetsutredningens betänkande och den politiska process som nu tar vid. Tabell 1.2: Länsfakta inom fiskeområdet Länsfakta inom fiskeområdet 2014 2013 2012 331 330 329 Antal yrkesfiskelicenser 1) 605 664 Antal fartygstillstånd 1) 479 504 76 146 Antal fiskevårdsområden Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram 1 2) Källa: Länsstyrelsens databas över fiskevårdsområden Kommentarer Tabell 1.2 1) Från och med 1 oktober 2014 infördes nya regler om licens för yrkesfiske. Ändringen innebär att det inte behövs yrkesfiskelicens för fiske i havet, utan bara fartygstillstånd. Fartygstillstånd byter också namn till fiskelicens. Ändringen innebär också att benämningen yrkesfiskelicens byter namn till personlig fiskelicens vid fiske i sötvatten. Antalet licenser var den 7 januari 2015 totalt 567 stycken, varav 513 fiskelicenser och 54 personliga fiskelicenser. Uppgiften om antalet licenser har hämtats från Havs- och vattenmyndighetens Havsbank. 2) Under 2014 var det inte möjligt att söka medel ur den europeiska fiskerifonden. Jordbruksverket lämnade dock dispens för en ansökan. 125 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelseinstruktion 6 § 11. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands och Västra Götalands län ska göra de utredningar om det allmänna fiskeintresset som begärs av andra myndigheter i ansökningsmål enligt 22 kap. miljöbalken. Utredningar om det allmänna fiskeintresset Efter att Länsstyrelsen har tagit över utredningsuppdrag från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har vi gjort utredningar om det allmänna fiskeintresset på uppdrag av följande myndigheter i ansökningsmål: • Mark- och miljödomstolen har, i ansökningsmålet att anlägga och driva hamn vid Norviksudden i Nynäshamns kommun (M 2414-12), gett Länsstyrelsen som sakkunnig att komma in med yttrande om dels vattenverksamheternas påverkan, dels behovet av möjliga skyddsåtgärder. Länsstyrelsen lämnade sitt yttrande till Nacka tingsrätt den 23 juli 2013. Därefter lämnade vi en kompletterande utredning den 7 mars 2014. I den bedömde vi påverkan av miljökvalitetsnormer för kemisk ytvattenstatur. Länsstyrelsen deltog i huvudförhandlingen. • På uppdrag av HaV och Kammarkollegiet tagit fram och lämnat över sakkunnigutredningar i vindkraftsärendet Kattegatt offshore (Mål M 2036-12). Utredningarna har handlat om företagets påverkan på torsk och tumlare. • På uppdrag av HaV medverkat i beräkningarna av fiskeavgift om påverkan från Ringhals kraftverk på fiskbestånden. • På uppdrag av länsstyrelsen Östergötlands län tagit fram och lämnat över ett underlag för omprövningen av villkor för vattendomen för Motala kraftverk, 52-79 (1980-1202). Omprövningen gäller en uppräkning av fastställd fiskeavgift. Länsstyrelsen har också inom ramen för detta uppdrag genomfört utredningar och samråd enligt villkor i domar från domstolen. Detta har resulterat i följande utredningar och samråd: • Som kompensation för den fiskskada som utbyggnaden av vattenkraften i Klarälven och Gullspångsälven orsakar görs utsättningar av odlad lax och öring i Vänern. Länsstyrelsen har, enligt villkor som finns fastställda i vattendomarna för kraftverken i Klarälven (VA50/86 m.fl.) samt Gullspångs kraftstation i Gullspångsälven (VA 78/7304), meddelat anvisningar till verksamhetsutövaren om kompensationsodling, fångst, transport och romtäkt av lekvandrande lax och öring samt utsättningar av lax- och öringsmolt. • Länsstyrelsen har tagit över ansvaret för driften av Olidans ålyngelsamlare i Göta älv från HaV. • Länsstyrelsen har lämnat anvisningar till EON för smoltutvandringen vid Mariebergs kraftstation i Mörrumsån. • Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag på strategi för klunkning och shuntning av vatten i Mörrumsån nedströms Åsnen på uppdrag av arbetsgruppen för Mörrumsån. • På begäran av länsstyrelsen i Skåne län och med stöd av villkor i dom har det tagits fram ett förlag till plan för utsättning av fisk i sjön Immeln. Planen är ett underlag i en prövning av en retroaktiv insats i form av utsättning av fisk. 126 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Folkhälsa PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 70* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 3 3 1 7 057 1 106 109 0 791 3 3 1 7 988 1 134 146 0 7 304 4 5 1 10 410 2 187 182 1 30 530 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 700, Länssamordning ANDT 3) Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 705, Alkohol och tobak 4) 72 69 68 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 700 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 8 deltagande länsstyrelser är 73. 4) Nöjdindex för verksamhet 705 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 6 deltagande länsstyrelser är 71. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Summan 791 tkr är utbetalning av återstående del av projektmedel till aktörer i länet. Projekten hade tidigare år beviljats medel från Länsstyrelsen inom området ”förebyggandeoch tidiga insatser” på uppdrag från Folkhälsomyndigheten. Utbetalningarna har trappats ner i mängd i takt med avslutning av aktuella projekt i länet. Brukarundersökning år 2014 Länsstyrelsens ANDT-samordning fick ett sammanfattande Nöjdindex på 72 vilket är precis under genomsnittet på 73 för samtliga deltagande länsstyrelser. Högst betyg får bemötande där vi får 100 i betyg. Lägst betyg får webbplatsen, 71 i betyg. Vi uppdaterar webbplatsen kontinuerligt med aktuell information och har påbörjat ett utvecklingsarbete av webben. Länsstyrelsens tillsyn av alkohol och tobak får ett sammanfattande Nöjdindex på 69 vilket är en liten ökning från 2012 men något under genomsnittet på 71 för samtliga deltagande länsstyrelser. Högst betyg får vi för vårt engagemang, där vi får 100 i betyg. Lägst betyg, 43, får vi när det gäller vårt bidrag till att samverka mellan olika verksamheter. Vi bedömer dock att vi inte kan tillgodose det som efterfrågas när det gäller samverkan då det ligger utanför vårt uppdrag. 127 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsens samordning inom alkohol, narkotika, dopning och tobaksområdet (ANDT) samt Länsstyrelsens tillsyn i enlighet med alkohol- och tobakslagen Länsstyrelsen samordnar den nationella ANDT-politiken i länet Den nationella ANDT-strategin är utgångspunkten i Länsstyrelsens samordningsuppdrag och grunden i all verksamhet: i tillsynsarbetet, i dialog med kommuner, i seminarier och konferenser. I Västra Götaland finns en regional strategi som gör de regionala myndigheternas roll och ansvar tydligt inom ANDT-området. Länsstyrelsen och nyckelpersoner i länet träffade socialdepartementet för att diskutera den kommande ANDT-strategin och utveckling av den med insatser inom området spel och spelberoende. Indikatorerna i den regionala strategin har följts upp. Uppföljningen av ungdomars drogvanor (ANDT) visar att länet ligger i linje med riksgenomsnittet med ett undantag. Flickor i årskurs 2 på gymnasiet har en något högre alkoholkonsumtion än riksgenomsnittet. Tabell: Skolelevers drogvanor år 2014 i Västra Götaland (%) Flickor åk 9 2014 2013 Alkoholkonsumenter Använt narkotika Rökare Snusare 50 7 17 2 49 5 14 2 Pojkar åk 9 2014 2013 47 7 12 10 44 5 11 9 Flickor gymn. 2 2014 2013 82 13 29 4 80 10 31 2 Pojkar gymn. 2 2014 2013 77 21 26 21 77 14 28 22 Kommentar: Siffrorna är från år 2014 och kommer från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Tillsynsarbetet består av verksamhetstillsyn på plats i kommunerna samt löpande granskning av kommunernas tillståndsbeslut och åtgärdsärenden. Vi har gjort tillsyn av 91 kommunala nämnder under fyra år. Kommunens tillsyn omfattar följande tre huvudområden: • • • serveringstillstånd (restauranger) detaljhandel folköl- och tobak rökfria miljöer. Regional samverkan Myndighetssamverkan bidrar till informationsutbyte mellan myndigheter, samordning av den regionala strategin samt till att insatser förankras för att underlätta arbetet på lokal nivå. Länsöverdirektören leder den regionala myndighetssamverkan ”Västra Götalandssamverkan mot droger”. Berörda myndigheter som Länsstyrelsen, Polisen, Tullen, Kriminalvården, Västra Götalandsregionen (VGR), Göteborgs Stad och de fyra kommunalförbunden ingår. En insats har initierats av tull och polis för att begränsa tillgången till illegal alkohol som säljs via så kallade spritbussar. Insatsen är ett resultat av den gemensamma bild av problemen som myndigheterna har och av de diskussioner vi fört. Länsstyrelsen har också en löpande dialog och samarbetar med de kommuner som har en utsedd samordnare eller kontaktperson för det ANDT-förebyggande arbetet. Antal kommuner som deltar i nätverket ökar stadigt och i dag ingår 46 av länets 49 kommuner. Tendensen är att allt fler folkhälsoplanerare får ett tydligare ANDT-uppdrag och ser ett mervärde i att ingå i nätverket. Ett problem är att de lokala ANDT-samordnarna ser ut att få mindre tjänstgöringsgrad eller att tjänsten kombineras med flera uppdrag. 128 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Vi stödjer det kommunala tillsynsarbetet genom att ordna löpande träffar för kommunala tillsynshandläggare och ge ut informationsbrev. Länsstyrelsen genomförde fem handläggarträffar där samtliga kommuner i länet deltog en eller flera gånger. Genom sex informationsbrev spred vi aktuell information på nationell och regional nivå. Myndighetssamverkan inom tillsyn Länsstyrelsens arbete med samordnad tillsyn bedrevs under hela perioden maj till augusti. I dessa insatser är Skatteverket en drivande part – något som Länsstyrelsen understödjer genom nätverksarbete och planeringsmöten. Vi gjorde restaurangtillsyn i 15 kommuner och besökte 136 restauranger. Tillsynen görs i samverkan med Skatteverket, Polisen samt kommunernas alkoholhandläggare och tobakshandläggare. Resultaten från den samordnade tillsynen visar på brister i kassahantering och personalliggare. Jämfört med föregående år konstaterade ändå Skatteverket att antalet brister som leder till kontrollavgifter minskade. Vi konstaterade också att utifrån alkohollagen har det inte vid något besök noterats servering till underåriga eller någon märkbar överservering. Vi konstaterade däremot brister när det gäller matutbud, tillgång på alkoholfria alternativ, avsaknad av serveringsansvarig samt felaktig prissättning. Genom samordnad restaurangtillsyn tillsammans med kommuner får vi information om kommuners arbetssätt och med vilken kvalitet som kommunen utför sin restaurangtillsyn. Samordnad tillsyn är därför ett viktigt verktyg för att uppmärksamma allmänheten, beslutfattare och branschen om problem samt möjligheter kring serveringsställen med alkoholservering. Vi har tagit upp vikten av en samordnad tillsyn vid våra handläggarträffar. Det har vi gjort för att inspirera fler kommuner att använda sig mer av andra myndigheters resurser och kunskap vid alkohol- och tobakstillsyn. Tillsynsarbetet under 2014 Länsstyrelsen genomförde tillsyn av 21 verksamheter. Vi riktade kritik mot tre kommuner (Karlsborg, Kungälv, Tranemo) och en stadsdelsnämnd i Göteborg (Askim–Frölunda– Högsbo). Kritiken gäller brister i tillsyns- eller handläggningsarbete. I huvudsak handlar den om att kommunerna eller stadsdelen inte utför tillsyn i den omfattning som lagen föreskriver samt om brister i handläggningen. Länsstyrelsen begär alltid in en redovisning av planerade åtgärder från alla kommuner som fått kritik. Vi har dessutom konstaterat flera mindre brister som inte lett till kritik. Länsstyrelsens övergripande bedömning om kommunernas handläggning av serveringstillstånd är att den ekonomiska prövningen i många kommuner inte utförts i tillräcklig omfattning. Det beror främst på bristande kunskaper hos kommunernas handläggare. Vi tar allvarligt på bristerna och har därför erbjudit kommunerna utbildning inom området ekonomisk granskning vid två tillfällen. Under de senaste fyra åren har rökfria skolmiljöer varit ett prioriterat tillsynsområde från nationellt håll, främst med inriktning på rökfria skolgårdar. Inom området rökfria miljöer kan Länsstyrelsen konstatera att kommunernas tillsyn har en alltför låg prioritet. I vår verksamhetstillsyn har vi därför fört fram kommunernas tillsynsansvar och behovet att öka tillsynen av skolgårdar för att se till att unga inte börjar röka. Glädjande är att sedan vi förstärkt vår tillsyn ser vi en ökning av kommunernas personalresurser inom detta område, även om nivåerna fortfarande är låga. Statistik från Länsrapporten visar att resurserna ökar för tillsyn enligt följande: 129 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • • • 2011 = 13,5 årsarbetskrafter 2012 = 13,0 årsarbetskrafter 2013 = 25,4 årsarbetskrafter. Kommunernas tillståndsbeslut – ett viktigt underlag inför tillsyn Länsstyrelsen granskar löpande kommunernas tillståndsbeslut och åtgärdsärenden. Under året fick vi in 831 beslut från länets kommuner. Vi granskade tillståndsbeslut från 17 kommuner, främst mot de kommuner där vi gjort verksamhetstillsyn. Eftersom flera kommuner delar på handläggartjänster innebär det att vi granskat handläggningen i ytterligare 20 kommuner. Granskningen är ett avgörande komplement till besökstillsynen och utgör ett viktigt kunskapsunderlag inför en tillsyn. Tillsynsveckor för att öka omvärldens kunskap om Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen genomförde två gemensamma tillsynsveckor. Målet är att öka omvärldens kunskap om Länsstyrelsens roll som tillsyns- och kontrollmyndighet. Syftet är att få ökad uppmärksamhet för vår tillsyns- och kontrollroll, stärka Länsstyrelsens varumärke och att Länsstyrelsen dessutom själv bestämmer dagordningen för hur och vad vi vill presentera om vårt tillsynsarbete. Under tillsynsveckan i april ingick tillsyn inom alkohol- och tobaksområdet i insatsen med två projekt (verksamhetstillsyn i Kungälv och Västra Hisingen, Göteborg). Under höstens tillsynsvecka genomförde vi en konferens om rökfria skolgårdar. Rektorer, skolsköterskor, tillsynshandläggare och samordnare från alla kommuner i Västra Götalands län deltog. Länsstyrelsen har tagit del av tillsynsplaner från länets samtliga 49 kommuner. Överlag bedömer vi att planerna ger en bra bild av hur kommunerna bedriver sin tillsyn. Vi har lyft fram otydligheter och gett förslag till konkreta förbättringar i samband med nätverksträffar och i direktkontakt med enskilda kommuner. Lokalt förebyggande arbete år 2014 • Kronobergsmodellen är en samverkansmodell som 20 kommuner arbetar med för att motverka langning och minska alkoholkonsumtionen bland minderåriga. Polisen är huvudaktör. Arbetet pågår på liknande sätt som tidigare år i dessa kommuner. Tilläggas bör att polisen arbetar med direktförverkan av alkohol från ungdomar i flertalet kommuner vid risktillfällen som skolavslutningar. • Krogar mot knark är en samverkan mellan bransch, kommun och polis för att förebygga narkotika i restaurangmiljö. Sju kommuner ingår i nätverket. • 100 procent ren hårdträning eller någon liknande metod för att motverka dopning på träningsanläggningar sker i samverkan mellan bransch, kommun och polis. Det är 25 kommuner som arbetar med det och ytterligare fem har initierat ett arbete. Antal kommuner och träningsanläggningar som deltar i arbetet ökar. • SMADIT (samverkan mot alkohol och droger i trafiken) är ett samarbete mellan socialtjänst, polis och frivården. Samverkan pågår i 15 kommuner. Här kan vi se en liten minskning av kommuner, vilket kan bero på att Trafikverket inte längre samordnar och håller ihop arbetet som de gjorde fram till 2012. 130 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Samverkansinsatser för tidig upptäckt av narkotikaanvändning bland ungdomar görs i ett trettiotal kommuner av polis, socialtjänst och skola enligt upparbetade rutiner. • EFFEKT eller liknande information om alkohol och ungdomar riktad till tonårsföräldrar (årskurs 6–9) genomförs i ett trettiotal kommuner. • SOTIS (samtal om tobak i skolan) är en strukturerad samtalsmetod som används inom elevhälsan på grundskola och gymnasium. Mellan år 2010–2014 har 250 skolsköterskor utbildats. Metoden införs i huvudsak på grundskolor. Många strategiska insatser görs i länet Gemensamt arbete om drogvanor genom drogvaneundersökning Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdskansli genomförde i samverkan med 47 kommuner år 2013 en gemensam drogvaneundersökning i länet. Under året fördjupade VGR, Länsstyrelsen och kommunerna analysen av resultatet och analyserade bl.a. svaren från enskilda grupper samt tittade på könsskillnader. Vi tog även fram ett stödmaterial till kommunerna för att visa tydliga samband mellan drogvanor och risk- och skyddsfaktorer. Vi tog också fram en informationsfolder om cannabis riktad till föräldrar. Arbete för att begränsa tillgången av alkohol till minderåriga Länsstyrelsen, Polisen, Länsnykterhetsförbundet och 44 kommuner genomförde en gemensam satsning för att minska langning av alkohol till minderåriga. Vi samordnar det regionala arbetet och är en länk mellan Folkhälsomyndigheten och kommunerna. Vi stödjer kommunerna med material från konceptet ”Tänk Om” med syfte att stärka föräldrars restriktiva hållning till att ungdomar dricker. Kommunerna har haft särskilda aktiviteter vid riskhelger. Regionalt samordnar Länsstyrelsen radio-, bio- och trafikreklam för att förstärka de lokala aktiviteterna. Arbetet ger resultat och de flesta föräldrar är restriktiva till att bjuda på eller köpa ut alkohol till sina barn. Enligt en drogvaneundersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) i årskurs 9 uppger 74 procent av pojkarna och 69 procent av flickorna att de inte har fått alkohol av sina föräldrar. Av de ungdomar som angett att de dricker alkohol uppger 64 procent att de helt skulle avstå från att skaffa alkohol om de inte får den från någon de känner. Länsstyrelsen har därför samverkat med CAN och länsstyrelserna i Skåne och Stockholms län för att utveckla arbetet genom kampanjen ”Hejdå alkoholskador”. Den riktar sig till äldre syskon och kamrater för att även påverka dem till att inte köpa ut alkohol till minderåriga. Utvecklingsarbete krävs för att kvalitetssäkra och samordna tillsynen Det krävs nationell och regional samordning för att planera och utvärdera det fortsatta arbetet med ANDT-strategin. Samma sak gäller för hur regler, förarbeten och praxis ska tolkas inom alkohol- och tobakslagen för att Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen och kommunerna ska ha samma uppfattning och kunna förstärka tillsynsarbetet. Länsstyrelserna har därför arrangerat fyra tvådagarsträffar för länsstyrelsernas tillsynshandläggare med målet att kvalitetssäkra och utveckla länsstyrelsernas arbete inom området. 131 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelsen är en av två kvalitetsansvariga länsstyrelser som utvecklar arbetsmodellen. Syftet är att se till att hela landet har en likartad och kvalitativ tillsyn. Vi använde modellen vid samtliga tillsynsaktiviteter i länet. Länsstyrelsen har även deltagit i en länsstyrelsegemensam kartläggning av festivaler sommaren 2014. Rökfria skolgårdar Som vi beskrivit ovan kartlade Länsstyrelsen 2013 om kommunerna i länet följer rökförbudet på skolgårdar. Insatsen var ett samarbete mellan ANDT-samordning och tillsyn. Länsstyrelsen följde upp kartläggningen genom en konferens. Syftet var att inspirera kommunerna att arbeta gemensamt för att allt fler skolor ska vara och förbli rökfria. På konferensen deltog rektorer och skolledare, drogförebyggande samordnare, handläggare för rökfria miljöer och tobakshandläggare från hela länet. Förebyggande arbete på länets högskolor och universitet om alkohol- och drogvanor Student VG Vi har i samverkan med Folkhälsomyndigheten tagit initiativ till ett regionalt forum inom området riskbruk med fokus på både tillsyn och ett bredare förebyggande ANDT-arbete. Målgruppen är länets studenthälsomottagningar och studentkårerna vid högskolorna i Borås, Skövde och Trollhättan, Göteborgs universitet och Chalmers. Länsstyrelsen bjöd in till två möten då vi även bjöd in tillsynhandläggare och samordnare för det alkohol- och drogförebyggande arbetet från kommunerna Borås, Göteborg, Skövde och Trollhättan. Forumet bidrog till att öka engagemanget i frågor om • • • • unga vuxnas alkohol- och drogvanor ansvarsfull alkoholservering på studentpubar samverkan metodutveckling. Gemensam tillsyn inom Länsstyrelsen Gemensam tillsyn är svår att genomföra då arbetet tar mycket tid i anspråk samt att det förekommer att vi i våra tillsynsuppdrag konkurrerar om samma nämnder och personalkategorier. Under året har därför de tillsynsfunktioner på Länsstyrelsen som konkurrerar om samma nämnder och personalkategorier beslutat att tydligare underrätta varandra om tillsynsplaneringen för att undvika dubbelbokningar. Sprida och utveckla kunskap – en styrka inom länet Det finns en bra samverkan och struktur för kunskapsutveckling i länet för att stödja verksamheter inom kommuner, myndigheter och idéburen sektor. Länsstyrelsen ingår i styrgruppen för CERA – Center for Education and Research on Addiction, en centrumbildning vid Göteborgs universitet där forskare vid flera institutioner samverkar på ett formaliserat sätt. Länsstyrelsen samverkar även med kommunalförbund, FoU-enheter och kommuner för att sprida ny kunskap. Vi ingår i referensgruppen för TRESTAD 2, ett utvecklingsarbete mot cannabis som pågår i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi påbörjade en planering tillsammans med Göteborgs stad för att sedan kunna sprida erfarenheter och kunskaper till övriga i länet 132 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 under 2015. Inom ramen för detta utvecklar vi även EFFEKT-tobak, ett arbete för att förebygga användningen av både tobak och cannabis. Utbildningar inom ANDT-området Länsstyrelsen bidrog till kunskapsspridning vid olika konferenser, utbildningsdagar och seminarier. Det totala antalet deltagare på dessa uppgick till 2 280 personer. Deltagarna kom från länets kommuner, hälso- och sjukvården, Kriminalvården, Polisen, idéburna organisationer och andra verksamheter. Alla konferenser har en jämn könsfördelning bland föredragshållarna. Vi arbetar också medvetet med att belysa ANDT utifrån genus- och barnperspektiv, ojämlikhet i hälsa samt att göra särskilt utsatta grupper synliga. Vi har ordnat följande aktiviteter under året: • Sju konferenser utifrån olika ämnesområden: en rökfri skola, dopning, barn och ungas hälsa och livsvillkor, föräldrastöd, sociala problem, beroendevård och ungdomsutveckling med syfte att förebygga ANDT. Flertalet av dessa är dokumenterade i skrift eller film för att ytterligare se till att kunskaper sprids i länet. • Fyra delregionala seminarier om cannabis där vi fört ut aktuell forskning och nya rapporter. Konferensen ”Narkotikan – en miljökatastrof” filmades och finns tillgänglig på webben. • En utbildningsserie, ”Om droger”, bestående av fyra utbildningstillfällen och en studieresa till Prag tillsammans med Länsnykterhetsförbundet. • Tre delregionala utbildningsdagar om barn som växer upp i familjer med missbruk – ett arrangemang i nätverket ”De glömda barnen” tillsammans med kommuner, regionen och en rad idéburna organisationer. • Två metodutbildningar – EFFEKT (information om alkohol och ungdomar riktat till föräldrar) och SOTIS (samtal om tobak i skolan). Andra utbildningar med fokus på tillsyn Vi genomförde flera utbildningsinsatser riktade till kommuner och myndigheter för att stärka samverkan samt höja kunskapsnivån inom bl.a. följande områden. Samtliga kommuner i länet har deltagit vid minst en insats: • En utbildningsdag i tobakstillsyn för kommuner, Polisen, Skatteverket, Tullverket och åklagare. Utvärderingen visar att deltagarna var mycket nöjda med dagen. Vi nådde 42 av länets 49 kommuner med utbildningsinsatsen. • Konferens om en rökfri skola. Konferensen är en uppföljning av den kartläggning som Länsstyrelsen genomförde 2013. • Utbildning i ekonomisk granskning erbjöds kommunernas handläggare vid två tillfällen. Satsningen är ett resultat av Länsstyrelsens tillsyn av kommunernas 133 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 handläggning och de konstaterade bristerna i den ekonomiska granskningen. • Utbildning i ny lag om kontrollköp genomfördes och riktades till tobaks- och alkoholhandläggare. Länsstyrelsen var medarrangör till utbildning av vakter och serveringspersonal i metoden ”Ansvarsfull alkoholservering”. Vi såg även till att det finns ett relevant utbildningsmaterial. Insatserna görs för att öka medvetenheten och höja kunskapsnivån för att minska risken för våld och skador på krogen och i dess närhet. Återrapportering regleringsbrev Tabell 6.1: Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter Kostnader och årsarbetskrafter för Kostnader Årsarbetskrafter folkhälsa (tkr) Totala kostnader (exkl. OH)1) varav Allmänt och övergripande inom folkhälsa (700) varav Fördelning av statsbidrag (704) varav Alkohol- och tobaksärenden (705) varav alkoholärenden (7051 - 7053) varav tobaksärenden (7054 - 7056) Totala kostnader (inkl. OH)1) 5 767 5,48 942 476 1 577 1 161 416 7 057 0,83 0,87 1,85 1,37 0,48 1) Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Uppgifter i tabellen skall endast redovisas för senaste räkenskapsår (dvs. 2014) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell 6.1 Årsarbetskrafter har minskat med 0,99 årsarbetskraft då fördelning av statsbidrag (704) avslutades under våren. 1,85 årsarbetskrafter inom Alkohol- och tobaksärenden(705) motsvarar två heltidsanställda. (Observera avvikelsen mellan beräkning av antal timmar per årsarbetskraft. Länsstyrelsen har internt beräknat 1 650 timmar för en årsarbetskraft medan länsstyrelsernas årsredovisningar bygger på 1 760 arbetstimmar). Länsstyrelseinstruktion 5 § 6. Länsstyrelsen ska verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak Länsstyrelsens interna arbete med folkhälsa är en del av vår långsiktiga satsning på integrering av de mänskliga rättigheterna inom samtliga verksamhetsområden. Vi vidareutvecklade satsningen genom en handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet. Handlingsplanen innefattar fyra övergripande indikatorer som gör det möjligt att följa upp verksamheten över tid. Indikatorerna handlar om att: 1. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas vid all kommunikation. 134 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 2. Länsstyrelsens personalsammansättning ska spegla samhällets mångfald. 3. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas vid upphandling. 4. Samtliga enheter ska ta fram aktiviteter för att integrera jämställdhet och jämlikhet i sin verksamhet. Analys, utvärdering och kompetensutveckling – ett led i arbetet med folkhälsa De konkreta aktiviteterna i punkt 4 ovan definieras årsvis. Samtliga enheter ska analysera sin verksamhet utifrån folkhälsomålen och om det är relevant ta fram särskilda aktiviteter för integrering av folkhälsomålen. Vi följer upp arbetet varje år och i en utvärdering 2014 rapporterade tio av Länsstyrelsens sexton enheter att de arbetar med folkhälsa i det dagliga arbetet. Hälften av de sexton enheterna har rutiner för arbetet med folkhälsa och nio har deltagit i någon form av kompetensutveckling avseende folkhälsa 2014. Kompetensutvecklingen har framför allt varit kopplad till genomläsning, diskussion och genomförande av handlingsplanen för jämställdhet och jämlikhet. Den har också handlat om utbildning i hälsofrämjande ledarskap och kunskap om förorenade områden och hälsa. Många aktiviteter för att beakta folkhälsa i verksamheten Bland de aktiviteter som vi genomfört för att integrera folkhälsomålen i verksamheten återfinns följande: • Det övergripande folkhälsopolitiska målet handlar om delaktighet och inflytande vilket är exakt vad som är syftet med portalen informationsverige.se Genom att tillhandahålla information om samhället på elva olika språk på både generella sidor och på sidor riktade till barn och unga ökar människors möjligheter till delaktighet och inflytande. På portalen finns också hälso- och sjukvårdssidor som bl.a. har inriktning på motion samt alkohol och tobak. På de sidor som tagits fram specifikt för barn och unga finns också information om psykisk hälsa. • Livsmedelsfrågan inom landsbygdsprogrammet är kopplat till folkhälsan och Länsstyrelsen stödjer produktion av livsmedel som är bra för folkhälsan • Hälsan är en viktig aspekt vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter och ärenden om förorenade områden. Vi har därför satsat på hälsoskyddstillsyn inom miljöskyddsområdet. • Inom området mäns våld mot kvinnor har vi påbörjat ett arbete i samverkan med Försäkringskassan om kvinnors hälsa och ekonomi samt kopplingen till sjukskrivningstalen. • Länsstyrelsen erbjuder friskvårdsbidrag samt ersättning för hjälpmedel för att sluta röka. • Vi har genomfört en utbildning i hälsofrämjande ledarskap under två dagar för Länsstyrelsens chefer och skyddsombud. Syftet med utbildningen är att ge kunskap och insikt om hälsofrämjande arbete och dess betydelse och effekter för Länsstyrelsen på organisations-, grupp- och individnivå. Syftet är också att ge konkreta verktyg som är centrala i hälsofrämjande ledarskap och som kan användas i vardagen. Målet med utbildningen är att alla chefer och skyddsombud – var för sig och tillsammans – ska 135 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 leda och utveckla sig själva, sin grupp och organisationen så att Länsstyrelsen blir en hälsofrämjande arbetsplats. • Att ha ett boende är en grund för att må bra: uppdraget inom hemlöshet är därigenom i sin utformning ett arbete för förbättrad folkhälsa. • Arbetet med tillsyn utifrån alkohol- och tobakslagen är en del av folkhälsoarbetet och mål 11 ett av Sveriges prioriterade mål inom folkhälsa. Det handlar om att skjuta upp alkoholdebuten, minska överservering och motverka att minderåriga börjar röka. • Folkhälsa är en stor del av vår sakkompetens inom skydd och säkerhet, t.ex. inom arbetet med risk och sårbarhetsanalyser, tappningen av Vänern och vårt krisledningsarbete. 136 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Jämställdhet PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 80* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 1 5 1 6 665 1 82 77 0 2 101 0 5 1 6 527 1 60 62 0 1 509 0 3 1 3 512 1 29 32 3 2 082 1) 2) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Ökningen av ärenden från 60 under 2013 till 82 för 2014 är med anledning av vårt ansvar för handläggning av nya projekt inom området skyddat boende för hela landet. Storstadslänen har ett gemensamt ansvar för att bevilja medel till skyddat boende. Ansvaret för handläggning och administration av ärenden roterar mellan Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har förbättrat förutsättningarna för ett regionalt genomslag av de nationella jämställdhetspolitiska målen genom • • • • • en regional jämställdhetsstrategi, Jämställt Västra Götaland 2014–2017 en intern handlingsplan för jämställdhets- och jämlikhetsintegrering på Länsstyrelsen ökad kunskaps- och erfarenhetsspridning genom nätverksarbete stöd i jämställdhetsintegrering av länets tillväxtarbete insatser för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (delmål fyra). Det finns en regional jämställdhetsstrategi för perioden 2014–2017 Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen (VGR) har en gemensam länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering, Jämställt Västra Götaland 2014–2017. Strategin är en plattform för arbetet med jämställdhetsintegrering i länet. Den gör det möjligt att samordna och byta erfarenheter som bidrar till en högre likvärdighet i länet. Strategin innehåller forskningsbaserade lägesanalyser och en begreppslista som kan användas som ett gemensamt kunskapsunderlag för aktörerna i länet. Strategin utgår från tre fokusområden: 137 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • • • makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet makt och hälsa makt och mäns våld mot kvinnor. Inom varje område har ett eller flera regionala mål formulerats utifrån de nationella jämställdhetspolitiska målen. Strategin innehåller förslag på 32 insatser inom området jämställdhet att arbeta med under perioden 2014–2017. Syftet är att skapa största möjliga genomslag genom att samordna insatser, metodutveckla och utbyta kunskaper och erfarenheter. Fokus på hälsa och mäns våld mot kvinnor skapar förutsättningar för att jämställdhetsintegrera det regionala folkhälsoarbetet. Det skapar också förutsättningar i arbetet med att motverka mäns våld mot kvinnor, vilket tidigare främst har skett genom särskilda insatser. Stort intresse att underteckna avsiktsförklaringar och ansluta sig till strategin Länsstyrelsen har beslutat om jämställdhetsstrategin. På regional politisk nivå har kommittén för rättighetsfrågor, regionfullmäktige och regionstyrelsen i VGR fattat beslut. Vi skickade sedan strategin till samtliga 133 remissinstanser tillsammans med ett erbjudande om att skriva under en avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen innebär att de olika verksamheterna avser att koppla på sitt pågående arbete med att integrera jämställdhet med det övergripande strategiarbetet. Den innebär också att de ställer sig bakom arbetet och ansvarar för att förankra det i den egna organisationen genom att ta fram en lokal handlingsplan och utse en kontaktperson. Avsiktsförklaringarna bidrar på så sätt till att alla inblandade parter tar ett gemensamt ansvar för målsättningen med strategin och med att göra rollfördelningen tydlig. År 2014 har 53 verksamheter undertecknat avsiktsförklaringen för strategin fördelat på 33 kommuner, 12 myndigheter och 8 organisationer. Vi följer upp och utvärderar strategin tillsammans med Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen och VGR samordnar och ansvarar för övergripande processtöd, uppföljning under planperioden samt utvärdering. Strategin kommer att följas upp 2015. Länsstyrelsen och VGR har tagit fram ett underlag för en anbudsförfrågan. Under processen har vi fördjupat vårt samarbete ytterligare, vilket är en förutsättning för att skapa en god genomförandeprocess. Syftet med denna halvtidsuppföljning är att bidra till lärande. Genom att göra hinder och utmaningar synliga som aktörerna har stött på kan vi dra nyttiga slutsatser för att förbättra möjligheterna till ett framgångsrikt införande. Lika viktigt är det att utskilja framgångsfaktorer hos aktörerna. Inför planperiodens slut år 2017 ska vi utvärdera om vi nått målen. Syftet med utvärderingen är att kontrollera hur framgångsrikt arbetet har varit med att införa strategin och andra insatser för att uppnå de nationella och regionala målen. En intern handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet Länsstyrelsen har valt att dela upp uppdrag 84 avseende strategi för jämställdhetsintegrering i regleringsbrevet 2013 i två delar. Den ena består av en extern strategi och den andra av en intern handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet som Länsstyrelsen beslutat om 2014. 138 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Handlingsplanens innehåller fyra övergripande indikatorer och aktiviteter Handlingsplanen gäller hela Länsstyrelsens verksamhet och innehåller konkreta aktiviteter, exempel på strategier, verktyg och arbetsmetoder samt fyra övergripande indikatorer. De fyra indikatorerna överensstämmer med de fyra perspektiv som Länsstyrelsen har valt ut för att styra och följa upp arbetet mot målbild ”Länsstyrelsen 2017”. Indikatorerna ser till att vi tar hänsyn till perspektivet jämställdhet i det ordinarie styrsystemet. De fyra perspektiven och indikatorerna är: • Individ och samhälle: Vid all kommunikation ska jämställdhet och jämlikhet beaktas. Målet är att antalet målgruppsanalyser för kommunikation utifrån ett rättighetsperspektiv ska öka under perioden 2015–2017. • Medarbetare: Länsstyrelsens personalsammansättning ska spegla samhällets mångfald. Målet är att andelen anställda med utländsk bakgrund ska öka till 20 procent 2017. Andelen kvinnor och män ska hållas inom fördelningen 40–60 procent under samtliga år. Medelåldern ska inte öka. • Verksamhet: Samtliga enheter ska arbeta med 5 § p.1–6 i länsstyrelseinstruktionen. Målet är att samtliga enheter 2015 ska redovisa arbete med minst tre av punkterna där 5 § p.1 (jämställdhetsintegrering) är obligatorisk. År 2017 ska samtliga enheter redovisa insatser inom samtliga punkter. • Ekonomi: Fem perspektiv för mänskliga rättigheter ska tas hänsyn till när förfrågningsunderlag för formella upphandlingar tas fram (jämställdhet, barnperspektiv, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, folkhälsa och antidiskriminering). Målet är en ökad andel formella upphandlingar under perioden 2015–2017 där dessa perspektiv för mänskliga rättigheter ingår. Indikatorerna följs upp i det ordinarie uppföljningssystemet. Varje enhet ansvarar för aktiviteter Aktiviteter som ingår i respektive enhets verksamhetsplan är uppdelade i tre kategorier: • obligatoriska aktiviteter för alla verksamheter • obligatoriska insatser från jämställdhetsstrategin • specifika aktiviteter utifrån respektive enhets verksamhet. De planerade aktiviteterna följs upp vid uppföljningar och revideras årligen i samband med verksamhetsplaneringen. Handlingsplanen har ett särskilt fokus på jämställdhetsintegrering men har även utökats till att innefatta andra rättighetsperspektiv enligt 5 § punkt 1–6 i länsstyrelseinstruktionen. Sedan år 2008 har Länsstyrelsen samordnat sina uppdrag inom mänskliga rättigheter: jämställdhet, barns rättigheter, tillgänglighet, folkhälsa, nationella minoriteter och diskriminering. Metoden är att verksamhetsintegrera olika rättighetsperspektiv, där erfarenheterna från arbetet med jämställdhetsintegrering är en grundläggande utgångspunkt. 139 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Målet med handlingsplanen är att integrera jämställdhetsfrågorna i allt arbete Ett övergripande mål med handlingsplanen är att säkerställa att jämställdhet integreras i det dagliga arbetet inom Länsstyrelsens alla sakområden. Syftet med handlingsplanen är också att stärka kopplingen mellan de uppdrag som rör jämställdhet och Länsstyrelsens andra uppdrag kring mänskliga rättigheter. Som ett led i att uppnå detta genomfördes en uppstartsdag med Länsstyrelsens samtliga chefer med syftet att förankra handlingsplanen, dess indikatorer och aktiviteter på chefsnivå. Bland annat presenterades de fyra övergripande indikatorerna samt hur jämställdhetsperspektivet ska uppmärksammas i det ordinarie styrsystemet. En extern föreläsare utvecklade resonemanget kring hur social hänsyn kan tillämpas vid upphandling. Enheten för social hållbarhet har varit tillgänglig som stöd i arbetet med att integrera handlingsplanens indikatorer och aktiviteter i verksamhetsplaneringen inför 2015. Åtta enheter har använt detta stöd i arbetet med att se över sina aktiviteter och för att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Respektive enhet ansvarar för att genomföra arbetet. Arbetet kommer att följas upp i den ordinarie tertialuppföljningen samt i årsredovisningar. Kunskaper och erfarenheter sprids genom stärkt nätverksarbete Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med jämställdhetsintegrering genom två nätverk med följande medlemmar: 1. representanter från 37 statliga myndigheter och organisationer på länsnivå 2. representanter för 43 av länets 49 kommuner. Nätverken har ökat med två medlemmar var sedan 2013. Tillsammans bildar de det länsövergripande jämställdhetsnätverket. Länsstyrelsen bildade en regional planeringsgrupp med sex aktörer ur nätverken för att förankra och säkerställa kvaliteten i nätverksarbetet och hjälpa till med att planera nätverksträffarna. Vårt fokus i arbetet är förankring av den regionala jämställdhetsstrategin. Deltagarna i nätverket har fått en ökad kunskap om metoder för jämställdhetsintegrering, intersektionalitet, uppföljningsarbete och indikatorer via fyra nätverksträffar. Vi genomförde en inventering av behov, utmaningar, möjligheter och nyckelfaktorer, vars resultat lägger grunden för vårt fortsatta arbete. Det största behovet finns inom området handlingsplaner, varför vi har initierat ett grundligt arbete för detta område. Vi har även inlett samtal om samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL). För att lära mer deltog Länsstyrelsen i en tvådagarsutbildning om att ta fram handlingsplaner som SKL arrangerade. Länsstyrelsen skickar löpande ut aktuell information om regionala och nationella händelser, konferenser och andra evenemang. De båda nätverken – och gemensamma träffar dem emellan – har bidragit till att öka vår samverkan och att byta erfarenheter över kommun- och sektorsgränser samt mellan kommuner och statliga myndigheter. Kommunerna har visat intresse för ett tvärsektoriellt samverkansråd om att jämställdhetsintegrera budgetprocesserna, vilket kommer att starta 2015. Länsstyrelsen har gett stöd till representanter från nätverken genom konsultation och utbildning när det funnits behov. Vi arrangerade två tvådagarsutbildningar i jämställdhet för kommunal verksamhet i samarbete med Winnet. Tolv kommuner och en myndighet deltog. 140 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Utbildningen innehöll • grundläggande jämställdhetsteori inklusive terminologi • jämställdhet med fokus på makt och normkritik • jämställdhet med fokus på struktur och individ, makt och agens. Jämställdhetsintegrering av folkhälsoarbetet har skett genom att en sakkunnig i jämställdhet har deltagit i VGR:s arbetsgrupp för jämlik hälsa. Länsstyrelsen anordnade en föreläsning på fördjupningsdagarna om män och kvinnors alkoholkonsumtion ur ett genusperspektiv. I arbetet med att ta fram den regionala jämställdhetsstrategin har vi utvecklat vår samverkan med VGR och upprättat en rad nya kontaktytor. Vi har delat upp referensgruppen med representanter från olika enheter inom VGR i mindre grupper. Dessutom har vi förstärkt vår samverkan med Närhälsan och Kunskapscentrum för sexuell hälsa inom ramen för strategiarbetet. Strategins politiska beredning i VGR har också förbättrat kontaktytorna myndigheterna emellan. Sprida kunskaper och samverka med regionala och nationella aktörer Länsstyrelsen deltog i en rad nationella nätverk, referens- och arbetsgrupper enligt följande: • I det nationella nätverket för särskilt sakkunniga sker en kontinuerlig dialog med departement och centrala nationella aktörer. Länsstyrelsen deltar med en av två sakkunniga kontaktpersoner gentemot departement och andra centrala aktörer. • I referensgruppen till LUJ (Länsstyrelserna Utvecklar Jämställdhet) ingick Länsstyrelsen som en av två sakkunniga under delar av året. Där diskuterar och planerar vi hur den regionala jämställhetspolitiken ska utformas. Länsstyrelsen deltog även i andra evenemang som arrangeras inom ramen för LUJ. • I referensgruppen till den nationella satsningen JiM (Jämställdhetsintegrering i Myndigheter) fick vi inblick i hur andra statliga myndigheter arbetar med jämställdhetsintegrering. • I en referensgrupp som sammankallas av Centrum för genusforskning vid Göteborgs universitet skapas en länk mellan forskning och praktiskt arbete på myndighetsnivå. Inga fysiska möten arrangerades, men parterna var aktiva via e-post och informationsspridning. • I samband med West Pride inbjöd Länsstyrelsen de andra statliga myndigheterna att medverka genom att tillsammans delta i Regnbågsparaden under parollen ”Staten för lika behandling och mänskliga rättigheter”. Vid festivalens avslutningsevenemang höll landshövdingen ett tal på samma tema. Ytterligare redovisning av hur vi arbetar med genomförandet av strategier för jämställdhetsintegrering har gjorts till utbildningsdepartementet i februari 2015. Vi följer och stödjer handlingsplanen ”Jämställdhet gör skillnad” i länets tillväxtarbete Länsstyrelsens huvudsakliga insatser inom tillväxtområdet har genomförts genom att följa och stödja VGR i arbetet och återrapportering av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt Jämställdhet gör skillnad. Länsstyrelsens medverkan i den regionala referensgruppen för 141 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 jämställd tillväxt och utveckling har varit plattformen för arbetet. Detta redovisas mer utförligt under område Regional tillväxt, återrapportering av uppdrag 30. Insatser för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (delmål fyra) Länsstyrelsens arbete syftade till att barn, kvinnor, män och hbtq-personer ska få stöd och skydd samt ett likvärdigt och gott bemötande, oavsett bostadsort i länet. För att bidra till utvecklingen arbetade vi främst med olika typer av insatser för att öka samverkan och samordning samt sprida kunskap och erfarenhet. Nätverksträffar och arbetsgrupper för Mäns våld mot kvinnor – ett viktigt arbete Länsstyrelsen är med och utvecklar länsstyrelsernas gemensamma arbete och bidrar därmed till att öka samverkan mellan länsstyrelserna på nationell nivå. Det gör vi genom att medverka vid nationella nätverksträffar och delta i många av de arbetsgrupper som har bildats i nätverken inom områdena: • mäns våld mot kvinnor • hedersrelaterat våld och förtryck • prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utöver detta medverkar Länsstyrelsen i ett flertal samverkansgrupper och nätverk. Länsstyrelsen är länken till länets aktörer inom våldsområdet Vi har stöttat samordningen i länet och förmedlat kunskaper och erfarenheter till länets aktörer. Kärnan i samordningen utgörs av fem nätverk som Länsstyrelsen sammankallar. Syftet är att öka samarbetet samt sprida kunskaper och erfarenheter inom våldsområdet. Nätverken arbetar genom att utveckla metoder och ge konsultativt stöd för att arbetet mot våld ska hålla den kvalitet som lagen föreskriver. Genom nätverken som anges här nedan har vi dessutom bidragit till att öka och underlätta samverkan mellan verksamheterna. • Regionala samverkansgruppen Mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer. Gruppen leds av landshövdingen och har sammanträtt en gång. I samverkansgruppen ingår relevanta myndigheter som Polisen, Kriminalvården, Domstolsväsendet, Tingsrätten, hälso- och sjukvården, idéburen sektor, kommunalförbunden med flera. Syftet är en ökad samverkan där de direkta vinsterna är kännedom om varandras verksamheter. • Kommunnätverket Mäns våld mot kvinnor. Nätverket bidrar i hög grad till att Länsstyrelsen når hela länet och får en god bild av det arbete som bedrivs. I nätverket ingår bl.a. kvinnofridssamordnare och folkhälsoplanerare från 46 av länets 49 kommuner. Fyra träffar har inneburit information, erfarenhetsutbyte och kompetenshöjande aktiviteter. • Regionala samverkansgruppen mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. I gruppen ingår Polismyndigheten, Internationella åklagarkammaren, Mikamottagningen, Socialjouren, Mottagningen för köpare av sexuella tjänster (KAST) och Migrationsverket. Samverkansgruppen har träffats två gånger. • Nätverket om unga med erfarenhet av sex mot ersättning, NUS. I nätverket ingår både kommuner och den privata och idéburna sektorn. Nätverket har träffats fem gånger, 142 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 deltagit i utbildningssatsningar samt arrangerat en konferens om ungas utsatthet för sexualbrott på nätet. • Nätverket för utbildningsverksamheter i länet med fokus på mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer. Syftet med nätverket är att stärka centrala aktörer i länet som arbetar med utbildning för att så många som möjligt ska få del av satsningar på utbildning inom området. Nätverket har träffats två gånger. Nätverk och kommunbesök ger kunskap och överblick av arbetet mot våld Länsstyrelsen har en god överblick över läget i länet. Genom de nätverk som vi bjuder in till för vi en ständig dialog med centrala aktörer i länet. Vi har träffat representanter från hälften av länets kommuner vid de kommunbesök som vi gjort för att stärka socialnämnders arbete med våld i nära relationer. Genom dessa besök har vi även fått en god insyn i socialnämndernas arbete och vilket ansvar kommunerna i länet tar för arbetet. Socialdepartementet ger Länsstyrelsen möjlighet att lämna yttrande över ansökningar om utvecklingsmedel för att utveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare vilka kommit in till Socialstyrelsen. Genomgången av ansökningarna har gett en god överblick över det arbete som pågår eller kommer att initieras i kommuner och ideella organisationer i länet. Vi lämnade yttranden på 35 av de 37 inkomna ansökningarna i länet. En genomgång av ansökningarna har visat att många kommuner har börjat utveckla arbetet med våld i nära relationer men att de kommer att behöva ytterligare stöd för att arbetet ska implementeras i ordinarie verksamhet. Ansökningar från den idéburna sektorn visar att många är underfinansierade och fortfarande behöver ekonomiskt stöd för att kunna bedriva sina grundverksamheter som att erbjuda skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn. Länsstyrelsen lämnar även en årlig rapport om utvecklingen i länet till Socialstyrelsen. I den beskrivs utvecklingen av arbetet med våld i nära relationer i länet, vilka särskilda utvecklingsbehov vi ser i länet samt om det finns några verksamheter i länet med särskild betydelse för utvecklingen av arbetet i länet. Nationellt och regionalt kompetens- och metodstöd för arbetet mot våld i nära relationer För att kvalitetsutveckla arbetet har länsstyrelserna erbjudit regionalt kompetens- och metodstöd till kommuner och ideella organisationer genom information, utbildningar och konferenser. Länsstyrelsen har informerat kommunernas socialnämnder och förvaltningar om föreskrifter och allmänna råd, meddelandeblad, handböcker, vägledningar, standardiserade bedömningsmetoder samt utbildningsmaterial som tagits fram av Socialstyrelsen inom området våld i nära relationer. Länsstyrelserna har gemensamt valt att särskilt prioritera • föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer) • ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) • FREDA, standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. Syftet är att få kommunernas socialtjänst att inkludera arbetet mot våld i nära relationer i sitt ordinarie arbete och därmed öka rättssäkerheten för de personer som söker stöd och hjälp hos kommunernas socialnämnder. Vi bedömer att arbetet med implementering har påbörjats i 143 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 flera av länets kommuner. Som exempel har Göteborgs Stad antagit ”Planen mot våld i nära relationer”. Information och utbildningsinsatser • Tio kommunbesök där sammanlagt 24 socialnämnder och/eller socialförvaltningar har deltagit. Syftet med kommunbesöken var att klargöra socialnämndens ansvar för våldsutsatta utifrån föreskrifter och allmänna råd samt informera om FREDA. • En utbildningssatsning på FREDA samt Motiverande samtal (MI) vid våld i nära relationer. Vid den fyra dagar långa utbildningen deltog 100 personer från 24 kommuner. Deltagarna kom från den kommunala socialtjänsten samt de kvinnojourer i länet som är utförare av socialtjänst genom sitt skyddade boende. Samma satsning har gjorts enskilt för kommunerna Orust, Tjörn och Stenungsund. Här samlade utbildningen cirka 50 deltagare. • En heldagsutbildning för kvinnojourer om ”Meddelandebladet 2/2012” • Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen” samt en föreläsning om barn som lever med våld, vilka barns rättigheter är och vilka skyldigheter socialnämnden har. Vid utbildningen deltog 35 personer från 11 av länets 20 kvinnojourer. Flera konferenser har anordnats med totalt cirka 1 000 deltagare. Teman vid dessa konferenser har varit • kvinnlig könsstympning • våld mot äldre • ungas utsatthet för sexualbrott på nätet • språkets betydelse för brottsutsatta • hatbrott mot hbtq-personer • organiserad brottslighet – människohandel. Deltagare har varit politiker, verksamma inom kommuner, hälso- och sjukvården, polisen, rättsvårdande myndigheter samt idéburen sektor. En stor majoritet – runt 70 procent och ofta över – av de som svarat på utvärderingsenkäter vid konferenser har upplevt att de i ganska stor eller stor utsträckning fått nya kunskaper om ämnet. De känner sig även mer motiverade att arbeta med frågan. Dessutom tror de att kunskapen kommer att vara ganska eller mycket användbar i det egna arbetet. Med anledning av nya föreskrifter allmänna råd Våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) anordnade länsstyrelserna tillsammans med Socialstyrelsen sju regionala konferenser. Vi har medverkat i den nationella myndighetsgemensamma arbetsgruppen samt varit värd för den regionala konferensen i Västra Götaland där 340 beslutsfattare, chefer och medarbetare från kommunal socialtjänst, hälso- och sjukvården samt idéburen sektor deltog. Länsstyrelsen, VGR:s kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) och Göteborgs Stads kunskapscentrum om våld i nära relationer (Dialoga) driver webbplatsen 144 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 www.valdinararelationer.se. I anslutning till FN:s internationella dag om att avskaffa våld mot kvinnor arrangerades kampanjen ”Alla har rätt till ett liv utan våld” på bussar och spårvagnar för att uppmärksamma portalen. Aktiviteter för att förhindra sex mot ersättning, prostitution och människohandel för sexuella ändamål Det regionala nätverket mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål utgör kärnan i arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Nätverket diskuterar övergripande frågor i länet samt planerar gemensamma aktiviteter. Även Nätverket för verksamheter som möter unga med erfarenhet av sex mot ersättning (NUS) har fått en viktig roll i arbetet. Länsstyrelsen har erbjudit nätverken • utbildningen ”Stöd online – en samtalsmetod på nätet” • ett seminarium om trauma • anordnat konferensen ”Ungas utsatthet för sexualbrott på nätet” • bjudit in alla länsstyrelsens fem nätverk till ett seminarium utifrån avhandlingen ”Berättelser om prostitution - makt och motstånd”. Vi bedömer att arbete med prostitution och människohandel för sexuella ändamål fortfarande är lågprioriterat i länets kommuner. Ämnet är en del av det övergripande arbetet mot mäns våld mot kvinnor och länsstyrelsen i Stockholms län har ett nationellt uppdrag kring frågan. Vi bedömer att arbetet skulle bli mer effektivt med särskilda regionala uppdrag kopplat till Länsstyrelsen i Stockholms nationella uppdrag. På så vis skulle länsstyrelserna tydligare kunna främja och stödja det viktiga regionala arbetet med frågorna på ett liknande sätt som länsstyrelserna kunnat göra gällande hedersrelaterat våld och förtryck och kompetens- och metodstödsuppdraget. Aktiviteter för att förebygga och utveckla insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Länsstyrelsen har beviljat utvecklingsmedel till fem projekt i länet på totalt 617 tkr för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen bjuder också årligen in till erfarenhetsutbyten för samtliga verksamheter i länet som fått utvecklingsmedel inom detta område. Storstadslänen har gemensamt beslutat och fördelat utvecklingsmedel för skyddat boende till tretton verksamheter i landet. Totalt beviljades 3,2 mnkr, varav 570 tkr från Länsstyrelsen. Vi har ansvarat för den administrativa samordningen. Vi har tillsammans med länsstyrelserna i Stockholms och Skåne län slutrapporterat uppdraget i rapporten ”Skyddat boende för hedersvåldsutsatta personer – rapport av stöd till utveckling 2006-2014”. Länsstyrelsen har bidragit till kunskapsutveckling inom området genom utbildningar enligt följande: • Samarbete med Sensus studieförbund där vi erbjudit utbildningen ”Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck". Kvinnofridssamordnare i länet hade företräde till utbildningen samt verksamheter som fått utvecklingsmedel. Utbildningen har samlat 30 deltagare från hela länet och genomförts vid fem tillfällen där teori och praktik varvas. 145 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Arrangerat en tvådagarsutbildning om kvinnlig könsstympning som hållits vid sex tillfällen. Vid varje tillfälle har olika yrkesgrupper deltagit som socialtjänster, kvinnojourer, hälso- och sjukvården, polis och åklagarmyndighet, förskola och skola och ungdomsmottagning. Hedersrelaterat våld och förtryck – vi samarbetar med flera aktörer Länsstyrelsen samarbetar med länsstyrelsen Östergötlands län i ett av de nationella uppdragen om hedersrelaterat våld och förtryck. Det gör vi bl.a. genom att stödja projektet ”Identitet, kyskhetskultur och rätt till eget liv” som år 2012–2013 finansierades med nationella utvecklingsmedel. Vi har 2014 finansierat den del av projektet som pågått i Västra Götaland. Projektet har syftat till att ta fram ett metodmaterial för personal inom förskola och skola för att nå barn och föräldrar. Vårt samarbete med länsstyrelsen i Östergötlands län sker även med hjälp av deras material ”Våga göra skillnad”. Vi har arrangerat en utbildning tillsammans med Göteborgs stads kunskapscentrum om våld i nära relationer (Dialoga) där representanter från länsstyrelsen i Östergötlands län var med som föreläsare. Genom utbildningen, som är en tvådagarsutbildning där företrädare från fem kommuner deltagit, stödjer vi därmed arbetet med vägledningen ”Våga göra skillnad”. Vägledningen syftar till att ge kommunerna arbetssätt för att möta problematiken med hedersrelaterat våld och förtryck. En stor majoritet av de som svarat på utvärderingsenkäterna har upplevt att de i ganska eller stor utsträckning fått nya kunskaper om ämnet och motivation att arbeta med frågan. De tror även att kunskapen kommer att vara ganska eller mycket användbar i det egna arbetet. Ökad kvalitet genom sektorsövergripande arbete inom Länsstyrelsen Genom att arbeta sektorsövergripande har Länsstyrelsen ökat sin kvalitet på arbetet inom våldsområdet. Det beror främst på att vi lagt samman alla jämställdhetspolitiska mål genom strategin ”Jämställt Västra Götaland – Länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering 2014-2017”. Vi har aktivt tagit del i satsningen LUJ (Länsstyrelserna Utvecklar Jämställdhet) som länsstyrelsen i Gotlands län ansvarar för. Vi har deltagit i utbildningssatsningen, varit medarrangör och deltagit i de externa aktiviteter som arrangerats. • Jämställdhetskalaset, en heldag om jämställdhet som arrangerades under Almedalsveckan där seminariet ”Jämställdhet – ett verktyg mot våld” ingick. • Vid Nordiskt Forum i Malmö anordnade länsstyrelserna vid två tillfällen panelsamtalet ”Strategiska vägval för länen – jämställdhetsintegrering samt mäns våld mot kvinnor”. 146 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Indikatorer Jämställdhet utgiftsområde 131) Nystartade företag Andel nystartade företag av kvinnor (%) Andel nystartade företag av män (%) Våld mot kvinnor 2) Anmälda misshandelsbrott inomhus mot kvinnor 18 år eller äldre. Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre. 2014 2014 2013 34,5 65,5 2013 2012 34,3 65,7 2012 2011 33,9 66,1 2011 2010 32,3 67,7 2010 201 189 192 176 181 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer I årsredovisningen för 2013 redovisades preliminär statistik för år 2013. Ovan visas den slutliga statistiken för år 2013, på grund av detta kan avvikelser från föregående års årsredovisning förekomma. 2) Källa: Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet Kommentar kring ovanstående indikatorer Nystartade företag Länsstyrelsens uppdrag var att bistå Västra Götalandsregionen (VGR) i dess uppdrag att genomföra en handlingsplan för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2012–2014. I december 2014 återrapporterade VGR ”Jämställdhet gör skillnad – handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014” till Tillväxtverket. Länsstyrelsen har deltagit i framtagande-, genomförande- och rapporteringsprocessen genom sitt deltagande i en regional referensgrupp. Samordning av jämställdhetsfrämjande insatser I den regionala referensgruppen ingår jämställdhetsexperter och representanter från regionala resurscentra (Winnet och EDCS), kommunalförbund och fyra förvaltningar inom VGR; rättighetskommittén, folkhälsokommittén, kultursekretariatet och regionutvecklingssekretariatet. Syftet med referensgruppen är att samordna regionala jämställdhetsinsatser samt att vara ett stöd för tillväxtfrämjande aktörer när de ska integrera jämställdhet i sin verksamhet. Referensgruppen träffas fyra gånger per år. Som ett resultat av en så kallad peer-review som VGR genomförde har det även bildats en ”storstadsgrupp”, i vilken samordnarna för handlingsplanen i de tre storstadsregionerna regelbundet träffas för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Till denna grupp är även Länsstyrelsen inbjuden att delta och planerar att göra så 2015. En handlingsplan och en strategi Delar av handlingsplanen ”Jämställdhet gör skillnad” har integrerats i strategin ”Jämställt Västra Götaland 2014-2017”. De aktiviteter i handlingsplanen för jämställd regional tillväxt som inte hunnit påbörjas eller slutföras under perioden genomförs inom ramen för strategin fram till 2017. Handlingsplanen och strategin är vägledande för det vi och VGR gör gemensamt i det regionala tillväxtarbetet. Jämställdhetsintegrering av ansökningsprocesser I samarbete med EDCS och VGR tog Länsstyrelsen fram en pilotutbildning för handläggare som syftar till att jämställdhetsintegrera ansökningsprocesserna. Utbildningen byggde på verkliga exempel och omfattar en könskonsekvensanalys. Sammanlagt deltog tolv handläggare från Länsstyrelsen och VGR i pilotomgången. Utbildningen kommer att 147 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 förändras utifrån de synpunkter som handläggarna framförde, därefter kommer samtliga handläggare inom VGR och Länsstyrelsen få möjligheten att gå den. Våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Genom detta delmål har regeringen tydliggjort att mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle som måste hanteras strukturellt för att nå målet. Lagstiftningen på området är god men senkommen i relation till att Sverige under århundraden varit en legalistisk stat. Bland annat kan nämnas att våldtäkt inom äktenskap infördes i brottsbalken 1965, våld mot närstående i hemmet blev 1982 likställt med andra våldsbrott och föll därmed under allmänt åtal samt att brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998. Antalet polisanmälningar bör bedömas i relation till gällande lagstiftning, hur länge lagstiftningen har funnits och vilka insatser som har gjorts för att få en ökad benägenhet att anmäla våldsutsatthet i en nära relation. Dessutom bör en analys göras av hur man i ett samhälle har arbetat attitydförändrande för att lagars innebörd ska bli en del av den allmänna rättsuppfattningen. I ljuset av detta bör en ökning av polisanmälda brott mot närstående ses som ett gott resultat för samhället. Då Sverige har en av de bästa lagstiftningarna på området, har vi också i relation till många andra länder en högre siffra av kända fall av våld i nära relationer. Ju bättre ett samhälle är på att erbjuda skydd och stöd desto fler kommer att vända sig till myndigheter för hjälp. Detta leder till en ökad benägenhet att anmäla brott i nära relation. Indikatorvärdet för 2014 är det högsta inom den redovisade femårsperioden, i Västra Götaland har 201 polisanmälningar gjorts per 100 000 invånare, att jämföras med 189 för föregående år. Även nationellt är siffran högre (215) än föregående år (207) Utifrån det som redogjorts ovan är vår tolkning den att det skett en positiv utveckling av att synliggöra våld i nära relationer i Västra Götaland och nationellt. Mäns våld mot kvinnor är dock fortfarande ett brott med ett stort mörkertal. Stora insatser har gjorts nationellt, regionalt och lokalt för att våldet ska uppmärksammas och bli känt av myndigheter. Lagen föreskriver flera rättigheter som den som utsätts för våld har. Dessa rättigheter kan inte komma den enskilde till godo så länge våldet inte uppmärksammas av myndigheter. Länsstyrelsen har gjort flera satsningar för att öka kunskapen om våld med syfte att fler våldsutsatta ska bli identifierade och få den hjälp och det stöd de behöver och har rätt till. • Insatser för en tydligare ansvarsfördelning mellan länets lokala och regionala aktörer inom området har tydliggjorts genom en länsövergripande strategi för jämställdehetsintegering ”Jämställt Västra Götaland 2014-2017”. • Konferenser och seminarier har hållits i syfte att öka kunskapen om våld och främja attitydförändrande arbete vad gäller mäns våld mot kvinnor. • Insatser för att öka kommunernas ansvarstagande för arbetet mot mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer utifrån brottsofferparagrafen i SoL § 5:11 samt utifrån de nya föreskrifterna SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer som trädde i kraft den 1 oktober 2014. 148 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Utbildningssatsningar gällande Socialstyrelsens FREDA – bedömningsmetoder som är utformade specifikt för socialtjänstens arbete för att identifiera våldsutsatthet, utreda våldets konsekvenser och göra riskbedömningar. • Insatser för att göra problematiken kring hedersrelaterat våld och förtryck känt och inkluderat i övrigt arbete mot mäns våld mot kvinnor. • Insatser för att öka kunskapen om prostitution och människohandel för sexuella ändamål och sex mot ersättning och inkludera i övrigt arbete mot mäns våld mot kvinnor. • Informationsspridning via webbportalen valdinararelationer.se för att nå personer som lever med våld i nära relationer och yrkesverksamma inom området. Vi bedömer att kunskapsspridning och medvetandegörande om mäns våld mot kvinnor och att det är ett brott, inom en överskådlig framtid kommer öka antalet anmälningar. Genom att fler våldsutsatta identifieras av myndigheter och erbjuds skydd och stöd kan det antas att fler även kommer att göra polisanmälan för det brott de utsatts för. På lång sikt är dock målet att anmälningarna ska minska. Återrapportering regleringsbrev Tabell 7.1 Kostnader/intäkter för område Jämställdhet 2014 2013 2012 Verksamhetskostnader inkl. OH1 (tkr) 6 665 6 527 3 512 varav ramanslag 5:1, netto (tkr) 1 901 1 636 1 304 varav övrig finansiering (tkr) 4 756 4 888 2 207 Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 0,85 0,85 0,47 Verksamhetsintäkter 3 811 3 676 1 764 1) Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell 7.1 Länsstyrelseinstruktion 5 § 1. Länsstyrelsen ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor Länsstyrelsens interna arbete med jämställdhetsintegrering är en del av vår långsiktiga satsning på integrering av de mänskliga rättigheterna inom samtliga verksamhetsområden. Vi har vidareutvecklat satsningen genom en handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet. Handlingsplanen innefattar fyra övergripande indikatorer som möjliggör uppföljning över tid. Indikatorerna handlar om att: 1. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas vid all kommunikation. 2. Länsstyrelsens personalsammansättning ska spegla samhällets mångfald. 149 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 3. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas vid upphandling. 4. Länsstyrelsen ska ta fram aktiviteter för att integrera jämställdhet och jämlikhet i samtliga verksamheter. Analys, utvärdering och kompetensutveckling – ett led i arbetet med jämställdhet De konkreta aktiviteterna definieras årsvis och samtliga verksamheter ska integrera ett jämställdhetsperspektiv genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickor och pojkars villkor. Vi följer upp arbetet varje år och i en utvärdering 2014 rapporterade 15 av Länsstyrelsens 16 enheter att de arbetar med jämställdhet i det dagliga arbetet. Det är en ökning med två enheter sedan 2013. Nio av enheterna rapporterade att de har rutiner för att arbeta med jämställdhet och lika många enheter har deltagit i någon form av kompetensutveckling inom jämställdhet under året. Kompetensutvecklingen var framförallt kopplad till jämställdhetsintegrering i styrningen för verksamhetscontroller, Jämställdhetsintegrering av ansökningsprocesser för ansvariga på Länsstyrelsens projektkontor, jämlik kommunikation för Länsstyrelsens kommunikationsansvariga samt dialog med och utbildning för medarbetare inom ett flertal verksamhetsområden. Många aktiviteter för att integrera ett jämlikhetsperspektiv i verksamheten Bland de aktiviteter som vi genomfört för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten återfinns följande: • I formulerandet av handlingsplanen för landsbygdsprogrammet har jämställdhet beaktas, exempelvis via projekt Grogrund. När det gäller representationen i Partnerskapet för landsbygdsprogrammet och i referensgruppen för unga lantbrukare har vi också beaktat jämställdhet. • Vid utlysning och beslut om beviljande av medel – inom bl.a. mäns våld mot kvinnor och nyanländas etablering – beaktas jämställdhet. • I beslutet om samverkansbidrag till vattenråden finns det en formulering att vi ska sträva efter jämlik sammansättning utifrån bl.a. kön. • Uppmaningar till förslag på både kvinnor och män, samt att de ges samma möjlighet att bli förordnande, för uppdrag som notarius publicus, vigselförrättare, begravningsombud samt i förekommande fall ledamöter i stiftelsestyrelser. • I dialogen med kommuner och andra aktörer lyfter vi kvinnors och mäns lika rätt att delta i aktiviteter som exempelvis samhällsorientering och svenska för invandrare. • Vi beaktar jämställdhet vid synpunkter i havs- och fiskeriprogrammet. • Länsstyrelsen har belyst, tagit hänsyn till och analyserat kvinnors och mäns, flickors och pojkars villkor när vi granskat detaljplaner i arbetet med samhällsplanering och plan- och bygglagen. Vi har även tagit fram ett särskilt kunskapsunderlag för att se till att jämställdhetsperspektivet uppmärksammas i kommunernas arbete med översiktsplaner. Kunskapsunderlaget har sedan spridits till flera av landets övriga länsstyrelser. 150 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Vi analyserar bilder och texter utifrån ett jämställdhetsperspektiv både på den interna och externa webbsidan samt i nyhetsbrev och portaler (exempelvis informationsverige.se). Vi har dessutom särskilt lyft kvinnors villkor genom artiklar i Jordbiten och Länsfokus, tidningar som Länsstyrelsen ger ut. • Vi strävar efter en jämn könsfördelning bland föreläsare på konferenser och workshoppar. • På vissa enheter är jämställdhet och jämlikhet en återkommande punkt vid arbetsplatsträffar. • Vi har genomfört en intern kartläggning inför lönerevisionen av lönenivåer och jämförelse mellan kvinnor och män, ålder och anställningstid. • I arbetsmiljöarbetet har vi uppmärksammat risken att medarbetare utsätts för nedlåtande behandling på grund av kön. • I reservatsärenden tar vi alltid kontakt med samtliga markägare. Ägs mark gemensamt av kvinnor och män är vi noga med att hålla en likvärdig kontakt och dialog med samtliga markägare. De får själva bestämma vem som ska föra deras talan i det fortsatta reservatsarbetet. Vi tar även hänsyn till perspektivet jämställdhet vid skriftliga kontakter och fysiska möten. • I förstudien för utvecklingsprojektet ”Vår Arbetsplats” har vi tagit fram förslag till insatser där några syftar till att Länsstyrelsen ska spegla samhällets mångfald genom bl.a. en bättre könsbalans på myndigheten. 2. Länsstyrelsen ska genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta I en intern kartläggning uppger fyra enheter att de inte redovisar någon individbaserad statistik. Av övriga tolv uppger sex enheter att de redovisar könsuppdelad statistik. Samtliga dessa analyserar också statistiken. Några konkreta exempel är att: • Vi delar upp och analyserar personalstatistik utifrån kön, bl.a. till årsredovisningen. • Vi delar upp och analyserar enkätundersökningar och besöksstatistik på portalen informationsverige.se. • Vi redovisar och analyserar könsuppdelad statistik i den årliga rapporten om samhällsorientering för nyanlända. • Vi redovisar och analyserar utvärderingar av konferenser och andra aktiviteter utifrån kön. • I tidningen Länsfokus gör vi en årlig analys utifrån jämställdhet avseende könsfördelning bland textförfattare, könsfördelning på bilderna samt flickors och pojkars närvaro på bild. Resultatet är en jämn fördelning med undantag av att antalet kvinnor som författat texter varit 20 procentenheter fler än männen. • När de administrativa systemen möjliggör det, delar vi upp och analyserar ärendestatistik. Vissa administrativa system behöver utvecklas för att möjliggöra framtagande av mer könsuppdelad statistik. 151 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Vi har också tillsammans med Västra Götalandsregionen tagit fram statistikboken ”Om kvinnor och män i Västra Götalands län”. Med boken kan vi sprida kunskap om hur förhållanden inom olika områden ser ut för kvinnor och män i Västra Götalands län. 152 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 81* och 82* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 3 0 3 434 1 25 38 0 14 515 0 3 0 3 223 1 58 35 0 14 959 0 2 0 2 458 0 11 11 0 0 1) 2) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Minskningen av antalet inkomna ärenden beror på att under 2013 registrerades 16 stycken ansökningar från kommuner som gällde personligt ombud för 2014. Andra väsentliga prestationer och resultat Nationella minoriteter Vi har tagit fram en handlingsplan för arbetet som utgår från följande områden: Inflytande Länsstyrelsen har undersökt olika tillvägagångssätt för samråd med målgruppen. Aktuellt förslag för kommande genomförande är att landshövdingen tar initiativ och bjuder in övriga statliga myndigheter till ett öppet samrådsmöte med minoriteterna tillsammans med övriga statliga myndigheter i länet. Information och myndighetsbemötande Vi har bildat en arbetsgrupp för att ta fram rutiner för information och myndighetsbemötande på minoritetsspråk. Målen är följande: • Länsstyrelsen ger relevant information om sin verksamhet på minoritetsspråk. • Målgruppen kan använda sig av minoritetsspråken i kontakten med Länsstyrelsen (via telefon, besök, brev och e-post). Rutinerna ska omfatta såväl allmänna frågor som handläggning av ärenden. Arbetsgruppen har inlett arbetet genom en inventering av befintlig information på minoritetsspråken samt möjligheten att använda sig av minoritetsspråk vid kontakten med 153 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelsen. Gruppen har dessutom påbörjat en analys av ytterligare informationsbehov på minoritetsspråken. Ett arbete är också inlett med att ta fram rutiner för myndighetsbemötande på minoritetsspråken. Vi har dessutom tagit fram ett digitalt kunskapsunderlag för att öka kunskapen om nationella minorteters rättigheter. Underlaget är en del av Länsstyrelsens kompetensutvecklingsmaterial inom ramen för mänskliga rättigheter och är ett av sex obligatoriska kompetensområden för samtliga medarbetare på Länsstyrelsen. Främjande och synliggörande Länsstyrelsen har uppmärksammat Romernas internationella dag och Samernas nationaldag. Vi uppmärksammade dagarna på Länsstyrelsens interna och externa webbsida och har dessutom flaggat. Hemlöshet I arbetet med att motverka hemlöshet och stödja vräkningsförebyggande arbete, särskilt bland barnfamiljer, har vi genomfört följande insatser för att bistå länets kommuner och andra berörda aktörer. Kommunbesök • Länsstyrelsen har tillsammans med den nationelle hemlöshetssamordnaren gjort återbesök i de kommuner som haft högst hemlöshetssiffror i Socialstyrelsens senaste mätning. Kommuner som besökts är Trollhättan, Ale, Uddevalla och Borås. Samtliga kommuner har vidtagit åtgärder för att motverka hemlöshet. • I samverkan med socialdepartementet ordnades ett särskilt möte med Göteborgs Stad om hemlöshet. • Göteborgs Stad har tagit fram en strategi och plan mot hemlöshet, vilken antagits 2014. Vi har lämnat synpunkter och förslag i två skeden. Göteborg har även tagit fram riktlinjer för bostadsförsörjning där hemlöshetsfrågan lyfts fram. • Länsstyrelsen har haft möjlighet att lämna synpunkter på några kommuners förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen, i enlighet med bostadsförsörjningslagen som förtydligats från och med 2014. Här har Länsstyrelsen pekat på att berörda kommuner i sina strategier bör lyfta fram bostadssituationen för utsatta grupper, t.ex. hemlösa. Även kommunbesök har gjorts i exempelvis Mölndals stad där Länsstyrelsen hade en dialog inför framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjning där hemlöshet behandlats. Konferenser och seminarier • Länsstyrelsen medverkade i socialdepartementets konferens ”Bostad sökes”, bl.a. med ett länsstyrelsegemensamt seminarium. Konferensen hade 500 deltagare. • Vi har medverkat med föreläsning och dialog i en konferens om vräkningsförebyggande arbete riktat till kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund. I utbildningen deltog 14 kommuner och utvärderingen visar att cirka 80 procent har fått nya kunskaper och att det är kunskap som de kan använda i sitt arbete. 154 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Vi har medverkat i ett nationellt seminarium för personliga ombud som arbetar uppsökande mot hemlöshet. Information och kunskapsspridning • Årets bostadsmarknadsanalys för Västra Götalands län innehåller ett fördjupat avsnitt om hemlöshetssituationen i länet. • Vi har i en artikel i tidningen Länsfokus gett en sammanfattande beskrivning av uppdraget och vad det lett till. Målgruppen är kommuner och utvalda aktörer. Cirka 2 000 exemplar distribueras. • Vi sprider kunskap genom broschyren ”Hem, ljuva hem” som vi tagit fram och som innehåller beskrivningar av Länsstyrelsens uppdrag, hemlöshetssituationer och goda exempel från kommunernas arbete. • Länsstyrelsen har på landshövdingens initiativ deltagit i samtal med tidningen Faktum. Den säljs av hemlösa och andra i socialt utanförskap på gatorna i bl.a. Göteborg. • Vi har medverkat i den nationella arbetsgrupp som samordnat länsstyrelsernas verksamhet genom bl.a. kompetensutvecklingsinsatser, slutredovisning samt produktion av särskilt informationsmaterial som kan användas framöver. Urban utveckling Länsstyrelsen har under 2014 fokuserat på att integrera det urbana utvecklingsarbetet i ordinarie regionala strukturer. Det har framför allt handlat om att synliggöra kopplingen mellan det regionala tillväxtarbetet och sociala hållbarhetsfrågor som segregationen och därigenom utmaningarna för boende i de utvalda stadsdelarna. Vår målsättning har varit att nå de aktuella sakområdena förvärvsarbete, långvarigt försörjningsstöd, elevers behörighet till gymnasieskolan, trygghet samt bostadsförsörjning och fysisk planering. I länet är Västra Götalandsregionen (VGR) ansvarig för den regionala tillväxtplanen Västra Götaland 2020. Därför har fokus under 2014 lagts på samverkan med VGR och framför allt på att bidra till en samverkan och dialog mellan de utvalda stadsdelarna och VGR. Arbetet har letts av ansvariga för sociala hållbarhetsfrågor och främst kopplats till uppdragen inom samhällsplanering, boende, hemlöshet och integration. Länsledningen har varit involverad och landshövdingen har deltagit i både regionala och nationella dialogdagar. Utveckling och forskning – Mistra Urban Futures och projekt KAIROS Utöver detta har Länsstyrelsen kopplat arbetet med urban utveckling till deltagandet i Mistra Urban Futures som är ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling. Centrumet består av ett antal forskningsprojekt där praktiker och forskare tillsammans tar fram relevant kunskap. Forskningen sker från fem regionala plattformar i Kapstaden, Kisumu, Göteborg, Manchester och Shanghai. Mistra Urban Futures finansieras av forskningsstiftelsen Mistra och Sida tillsammans med ett konsortium som består av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen och VGR samt medfinansiärer på de olika lokala plattformarna. Länsstyrelsen är medfinansiärer och deltar i ett antal forskningsprojekt. Ett exempel är projekt KAIROS (Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer). Utgångspunkten för projektet är det sätt på vilket globalisering, migration och urbanisering påverkar samhället. Fokus är de drivkrafter, målkonflikter och maktstrukturer som kan tänkas förklara avvikelser 155 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 mellan politiska ambitioner och den faktiska utveckling som städer uppvisar. Ett av dessa områden är de politiska ambitionerna minska segregationen och öka sammanhållningen i städerna. Under 2014 har praktiskt tillämpbar kunskap om rättvisa och socialt hållbara städer tagits fram inom de två delprojekten ”Ungas medskapande” och ”Dialogens roll och former”. Dessutom har ett antal kunskapsunderlag och delrapporter tagits fram. Ett av dessa kunskapsunderlag handlar om segregationens utbredning, orsaker, effekter och möjliga åtgärder. Genomförda regionala samverkansinsatser med berörda parter Vi har anordnat två regionala dialogdagar under 2014: • Vid det första tillfället fördes bland annat en dialog utifrån frågorna "Vad bör vi lägga fokus i vår samverkan?" och "Vilka är utmaningarna och framgångsfaktorerna samt vad är nästa steg?" Representanter från flera av Västra Götalandsregionens avdelningar deltog liksom representanter från Arbetsförmedlingen, Boverket, ESFrådet i Västsverige, Göteborgs Universitet, Polismyndigheten Västra Götaland och Tillväxtverket • Vid det andra tillfället deltog även politiker och tjänstemän från de utvalda kommunerna och stadsdelarna. Det som diskuterades var hur vi kan koppla samman det som görs i kommuner och stadsdelar med den regionala nivån. Regionalt, där Länsstyrelsen framför allt satsat på samordning mellan det regionala tillväxtarbetet och det urbana utvecklingsarbetet har den största utmaningen varit att kännedomen i kommunerna, särskilt på stadsdelsnivå, om den regionala tillväxtstrategin var lägre än beräknat. Även det är dock ett resultat eftersom det innebär att de glapp som uppmärksammats mellan olika nivåer i det urbana utvecklingsarbetet tydliggjordes. Genomförda nationella aktiviteter Under året har vi i samverkan genomfört två nationella aktiviteter: • Två dialogdagar i Borås på temat utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Vi arrangerade dagarna i samverkan med Arbetsmarknadsdepartementet, Borås Stad, Boverket, Skolverket, samt länsstyrelserna i Kronoberg, Skåne och Stockholm. Representanter från en majoritet av de utvalda kommunerna och stadsdelarna i det urbana utvecklingsarbetet deltog. • Slutkonferens av Urban 15 där erfarenheter och slutsatser nationellt, regionalt och lokalt samt från forskningen presenterades. Vid en avslutande dialogdag presenterade myndigheter och kommuner vad som genomförts under hela perioden och en dialog fördes kring temat "Hur går vi vidare?". Vi arrangerade dagen tillsammans med Arbetsmarknadsdepartementet, Arbetsförmedlingen, Boverket, Polismyndigheten i Stockholms län samt länsstyrelserna i Kronoberg, Skåne och Stockholm. De nationella dialogdagarna har bl.a. bidragit till en utökat samverkan mellan storstadskommunerna Stockholm, Malmö och Göteborg. Bland annat arrangerades en konferens där forskningsprojekt, rapporter och insatser presenterades för ett ökat kunskapsutbyte om t.ex. stadsbyggande med sociala förtecken. 156 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelsen har haft i uppdrag att samordna uppdraget som gavs till länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Kronobergs län samt att redovisa slutsatser av erfarenhets- och kunskapsutbyten samt arbetsformer. En samlad och mer utförlig rapportering görs till Arbetsmarknadsdepartementet den 1 mars 2015. Personligt ombud Kommuner med personliga ombud År 2014 fanns det 48 personliga ombud i 26 av länets kommuner. Länsstyrelsen har fortlöpande arbetat med att få återstående 23 kommuner att inrätta personliga ombud, bl.a. genom samråd, kommunbesök, skriftlig information, erbjudande om stöd i uppbyggnadsskedet och information om statsbidrag. Kommunledningarna i sex kommuner i länet har deltagit i ett särskilt samråds- och informationsmöte med Länsstyrelsen. Vi bedömer att dessa insatser har ökat förutsättningarna för att fler kommuner inrättar personliga ombud under 2015. I och med den nya förordningen, SFS 2013:522 – Förordning om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar, som trädde i kraft den 1 januari 2014, har alla kommuner fått göra en ny ansökan av statsbidrag till Länsstyrelsen. Vi har beviljat 13,9 mnkr fördelat till de 26 kommuner med personliga ombud. Länsstyrelsen följer upp kommunernas verksamheter och rapporterar årligen till Socialstyrelsen den 1 mars. Kunskapsspridning och utvecklingsinsatser Länsstyrelsen arbetar fortlöpande med kunskapsspridning och utvecklingsinsatser med målet att befintliga verksamheter ska behålla sin kvalitet. Insatserna har syftat till utveckling av kommunernas verksamheter genom utbildning, nätverk och information. Målgruppen har varit ombuden, verksamhetschefer, kommunledningar samt ledningsgrupper för personliga ombud. Under året har: • Samtliga kommuner har fått skriftlig information om den nya förordningen SFS 2013:522 och vi har även gett information vid kommunbesök. Länsstyrelsen har dessutom informerat om den nya förordningen på tre delregionala nätverksmöten för personliga ombud. • Länsstyrelsen har anordnat en konferens för verksamhetschefer till personligt ombud där särskilt fokus låg på den nya förordningen och kommunernas arbete med ledningsgrupper. • Vi har tillsammans med länsstyrelserna i Hallands och Jönköpings län anordnat en länskonferens om Socialstyrelsen nationella utvärdering av verksamheten. Målgrupp var politiker, ledningsgrupper, chefer och personligt ombud. Totalt kom det 57 deltagare från de tre länen. • Vi har i samverkan med Socialstyrelsen, Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) och Schizofreniförbundet arrangerat informationsmöten och samråd med kommuner utan personligt ombud. Vi har ingått i ett nationellt arbetsutskott med fyra länsstyrelser och Socialstyrelsen. Länsstyrelsegemensamma underlag och rutiner har tagits fram för arbetet. 157 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Föräldrastöd Samverkan för ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd Länsstyrelserna har gemensamt beslutat om att samverka inom föräldrastödsuppdraget. Det har genomförts två länsstyrelsegemensamma träffar inom ramen för denna samverkan där en gemensam tolkning av uppdraget gjorts. Länsstyrelserna beslutade i samråd med socialdepartementet att samtliga länsstyrelser skulle göra en analys av nuläget i sina län 2014 för att ha som utgångspunkt i kommande satsningar. Vi ingår i en länsstyrelsegemensam arbetsgrupp som bl.a. har tagit fram ett gemensamt analysunderlag som samtliga länsstyrelser arbetat med. Vi har dessutom initierat samråd och samverkan med följande regionala och lokala aktörer i Västra Götalands län: • Göteborgsregionens kommunalförbund • Boråsregionens kommunalförbund • Fyrbodals kommunalförbund • Skaraborgs kommunalförbund • Hälsokällan i Fyrbodals kommunalförbund • Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen • Folkhälsoenheten Skaraborg • Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet • Stadsledningskontoret vid Göteborgs Stad. Behov av ett universellt föräldrastöd Vi har genomfört en enkätundersökning om omfattningen av befintligt universellt stöd till föräldrar med barn i tonåren samt det behov som länets kommuner och stadsdelar bedömer finns. Svaren visar att de flesta kommuner inte har haft ett universellt föräldrastöd till tonårsföräldrar i någon större utsträckning men att det finns ett behov. Länsstyrelsen har hållit en workshop om behovet av universellt föräldrastöd för Nätverket för brotts- och drogförebyggarsamordnare i Västra Götaland. Föräldrastöd ingick som ett inslag i den regionala konferensen ”Ung i vår tid” som Länsstyrelsen var medarrangör till. Målgruppen var medarbetare, chefer och förtroendevalda från kommunerna i Västra Götalands län, hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR), anställda på Göteborgs universitet samt idéburna organisationer i länet: 220 personer deltog. En forskargrupp vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet presenterade resultat av studier på ledarledda grupper för föräldrar till tonåringar. De presenterade också en studie i vad för stöd föräldrar vill ha och i vilken utsträckning de använder sig av det stöd som finns idag. Över 80 procent av de svarande i vår utvärdering tyckte att de fått nya kunskaper och att de kommer att ha användning av utbildningen i sitt arbete. 158 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Samverkan med Göteborgs universitet För att kunna stödja berörda aktörer enligt uppdraget har Länsstyrelsen startat ett samarbetsprojekt med en forskargrupp på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Arbetet syftar till att ta fram en kunskapssammanfattning av svensk och internationell forskning om effekter av universella föräldrastödsinsatser till föräldrar med barn i tonåren och beräknas vara klart 2015. Kunskapssammanfattningen ska ta upp vilken kunskap som finns kring: • ledarledda föräldrastödsprogram • andra former av stöd • vad föräldrar uttrycker för önskningar om stöd • om det går att urskilja olika grupper av föräldrar med olika önskemål, respektive vad som passar för dem • eventuella skillnader utifrån tonåringens kön • eventuella skillnader utifrån förälderns kön • eventuella skillnader utifrån etnicitet • eventuella skillnader utifrån socioekonomisk position • eventuella skillnader utifrån familjekonstellation. Vi kommer att redovisa föräldrastödsuppdraget separat i en länsstyrelsegemensam rapport senast den 15 februari till socialdepartementet. Återrapportering regleringsbrev RB 83. Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om icke-diskriminering och mänskliga rättigheter belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 § punkten 5 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta. Redogörelsen ska innehålla information om bl.a. hur länsstyrelserna samarbetat med andra berörda myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med dessa frågor Åtgärder som har vidtagits för ett fortsatt utvecklingsarbete gällande lika rättigheter och möjligheter ska redovisas särskilt. Långsiktigt arbete att integrera mänskliga rättigheter i verksamheten Länsstyrelsen har sedan 2008 arbetat med en långsiktig strategi för att integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet. Metoden är verksamhetsintegrering av ett rättighetsperspektiv. Vi har vidareutvecklat satsningen genom en handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet som konkretiserar arbetet med mänskliga rättigheter. Handlingsplanen utgår från samtliga uppdrag med koppling till mänskliga rättigheter. Det vill säga Länsstyrelseinstruktionens § 2 som handlar om att relevanta nationella mål får genomslag i länet samt § 5 som handlar om integrering av jämställdhet, barns rättigheter, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, antidiskriminering, folkhälsa och mänskliga rättigheter i Länsstyrelsens 159 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 verksamhet. Arbetet innefattar också uppdrag nummer 83 i regleringsbrevet 2014 och 84 i regleringsbrevet 2013, det vill säga arbetet med att verksamhetsintegrera jämställdhet och mänskliga rättigheter. En handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet Den handlingsplan vi tagit fram innehåller konkreta aktiviteter, exempel på strategier, verktyg och arbetsmetoder samt fyra övergripande indikatorer som möjliggör uppföljning över tid. De övergripande indikatorerna handlar om att: 1. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas vid all kommunikation. 2. Länsstyrelsens personalsammansättning ska spegla samhällets mångfald. 3. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas vid upphandling. 4. Samtliga enheter ska ta fram aktiviteter för att integrera jämställdhet och jämlikhet i sin verksamhet. De konkreta aktiviteterna definieras årsvis inom respektive verksamhetsområde. De skrivs därefter in i verksamhetsplanen samt i handlingsplanen (exempel på aktiviteter som genomförts redovisas under § 5, punkt 1–6). Vi strävar efter att arbeta samlat med samtliga målgrupper som innefattas i länsstyrelseinstruktionens § 5 punkt 1–6. Vi har utarbetat två modeller för målgruppsanalyser som är anpassade till vår verksamhet. Den ena är en metod för att integrera ett rättighetsperspektiv i vår kommunikation. Den andra är en målgruppsanalys som är utformad för att användas vid verksamhetsplanering. Handlingsplanen ger också stöd i arbetet genom att beskriva strategier för jämställdhets- och jämställdhetsintegrering, intersektionell analys och målgruppsanalys. Utöver det beskrivs metoderna könskonsekvensanalys och barnkonsekvensanalys samt metoder för att motverka diskriminering och för arbetet med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Mänskliga rättigheter – en baskompetens för alla anställda Mänskliga rättigheter är en av Länsstyrelsens sex baskompetenser. Samtliga baskompetenser inkluderar kunskaper, färdigheter, erfarenheter och värderingar. Inom området mänskliga rättigheter ska anställda på Länsstyrelsen ha kunskap och färdighet i att arbeta rättighetsbaserat. Vår definition av kompetensen inkluderar kunskap om centrala regler för individens fri- och rättigheter, kunskap om tjänstemannens ansvar, agerande och bemötande samt förmåga att belysa, analysera och beakta de mänskliga rättigheterna i det egna arbetet. För att se till att alla anställda på Länsstyrelsen har denna baskompetens är ett avsnitt om social hållbarhet och mänskliga rättigheter en del av introduktionsutbildningen för nyanställda. Alla anställda erbjöds mellan 2008 och 2012 även en fördjupad basutbildning på området. Basutbildningen är digitaliserad från 2014 och innehåller ett kunskapsunderlag med tillhörande fördjupningsfrågor. Kunskapsunderlaget består av en övergripande del om de mänskliga rättigheterna. Därefter är den uppdelad i följande fokusområden: • Folkhälsa • Diskriminering 160 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Nationella minoriteters rättigheter • Jämställdhet och jämställdhetsintegrering • Barns rättigheter och barnkonsekvensanalyser • Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet • Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Efter att ha tagit del av underlaget och gjort kunskapstestet får de medarbetare som svarat rätt på minst 80 procent av frågorna ett diplom som visar att de har en baskompetens inom området mänskliga rättigheter. Dessutom erbjuder vi löpande alla anställda olika kompenshöjande insatser inom områdena jämställdhet, antidiskriminering, barns rättigheter, tillgänglighetsfrågor och folkhälsa. Genom stöd från särskilt sakkunniga finns också möjlighet att få ett riktat stöd, exempelvis inför verksamhetsplaneringen. Verksamhetsintegrering av mänskliga rättigheter genom handlingsplanen Det övergripande målet med handlingsplanen är att se till att mänskliga rättigheter integreras i det dagliga arbetet inom samtliga sakområden hos oss på Länsstyrelsen. Syftet med handlingsplanen är också att stärka kopplingen mellan de uppdrag som rör jämställdhet och Länsstyrelsens övriga uppdrag inom mänskliga rättigheter. För att nå målet genomförde vi en uppstartsdag med Länsstyrelsens chefer. Syftet var att förankra handlingsplanen, dess indikatorer och aktiviteter på chefsnivå. En extern föreläsare utvecklade resonemanget kring hur social – men även ekologisk hållbarhet – kan tillämpas vid upphandling utifrån nya EU-direktiv. För att ge stöd till arbetet finns en MR-grupp med ett antal sakkunniga inom social hållbarhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, barns rättigheter, tillgänglighet, folkhälsa, diskriminering och nationella minoriteters rättigheter. Gruppen ansvarar för att följa upp handlingsplanen och vara ett stöd till Länsstyrelsens sakområden under planperioden 2014–2017. Inför verksamhetsplaneringen 2015 har några av Länsstyrelsens enheter haft ett extra fokus på handlingsplanen på sina arbetsplatsträffar och verksamhetsdagar. MR-gruppen har då stöttat med information och genom dialog. Flera enheter har, förutom att se över aktiviteterna, också på olika sätt tydliggjort kopplingen till handlingsplanen inom respektive område i 2015 års verksamhetsplaner. Indikatorerna har exempelvis integrerats i några enheters styrkort. Indikatorerna kommer att integreras i Länsstyrelsens samlade styrkort 2015. Handlingsplanen följs upp av stödenheterna Ansvaret för att genomföra handlingsplanen vilar på respektive verksamhetsområde. De övergripande indikatorerna följs upp tertialvis i det ordinarie uppföljningssystemet. Arbetet kommer också att mätas årsvis och föras in i årsredovisningarna. Vid planperiodens slut kommer arbetet med handlingsplanen att utvärderas. Åtgärder och stöd till kommuner och andra externa aktörer Förutsättningarna att arbeta externt med mänskliga rättigheter stärks framförallt genom det interna arbetet och satsningen på kompetens och verksamhetsintegrering. Det är också en del av arbetet med Länsstyrelsens vision ”Länsstyrelsen för det hållbara samhället”. Exempel på 161 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 det externa arbetet är följande: • Inom områdena jämställdhet, barns rättigheter, föräldrastöd, nyanländas etablering och tillsyn inom alkohol och tobak har vi genomfört av ett 40-tal konferenser och seminarier. • Inom jämställdhet har vi tagit fram en extern strategi för jämställdhetsintegrering i samverkan med Västra Götalandsregionen (VGR). Sammanlagt har 32 kommuner och 20 andra aktörer skrivit under avsiktsförklaringar kopplade till strategin. Dessutom finns två externa kommunnätverk som arbetar med praktiskt stöd för verksamhetsintegrering av jämställdhet och mot mäns våld mot kvinnor. • I VGR:s regi pågår tre pilotprojekt för ett rättighetsbaserat arbete. Ett av dessa bedrivs på Bohusläns museum/Västarvet. Länsstyrelsen har stöttat arbetet med information men framförallt på en särskild dialogdag. På dialogdagen diskuterade vi framgångsmetoder och utmaningar med ett rättighetsbaserat arbete. • Vi arrangerade en konferens om krissamverkan på temat Krisberedskap för ett hållbart samhälle. Närmare 300 personer deltog, varav majoriteten var kommunrepresentanter. Där diskuterades frågan om vad ett socialt hållbart samhälle är och hur samhällets aktörer kan skapa förutsättningar för en socialt hållbar samhällsutveckling. • Vi arrangerade en halvdag om segregation och dess effekter för ett 30-tal utvecklingsledare i Göteborg Stad som arbetar med mänskliga rättigheter, folkhälsa, samhällsplanering och jämställdhet. • Inom naturvård har rådgivning bl.a. getts till Hjo kommun för anpassning av naturreservatet Hjoåns dalgång. Uppsökande verksamhet pågår också om samverkan i skolorna inom Ekopark Strömstad. Det har exempelvis handlat om strandguidningar i närmiljön vid aktuella skolor. • Inom området mäns våld mot kvinnor arrangerar vi löpande konferenser, seminarier och utbildningar samt kommunbesök. Några exempel är utbildningar för socialtjänst och kvinnojourer om särskilt utsatta grupper samt större konferenser, t.ex. en om våld mot äldre och hatbrott kopplat till hbtq. • Inom samhällsplanering uppmärksammar Länsstyrelsen de mänskliga rättigheterna i sina svar på kommunernas planer. För det arbetet har vi tagit fram ett skriftligt stödmaterial kallat ”Stöd för social hållbarhet inom fysisk planering och boende”. • Inom hemlöshet har vi gett stöd till Göteborgs Stad i deras arbete med att ta fram en strategi mot hemlöshet. Dessutom har vi gjort uppföljande kommunbesök i kommuner med många hemlösa. • Det uppsökande arbetet för att fler kommuner ska ha personligt ombud utökades under året. • Via portalen informationsverige.se ger vi stöd till tjänstemän som arbetar med nyanlända samt personal på boenden för ensamkommande barn. Portalen har utökats med information med fokus på barn och barns rättigheter. 162 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Samarbete med berörda myndigheter Länsstyrelsen samarbetar med ett stort antal myndigheter inom området mänskliga rättigheter både på nationell och på regional nivå. Exempel på samarbeten är följande: • Inom jämställdhet driver vi ett regionalt nätverk för stöd och dialog kring jämställdhetsintegrering med myndigheter och andra organisationer. • Inom mäns våld mot kvinnor samarbetar vi nationellt främst med övriga länsstyrelser och Socialstyrelsen. Vi samarbetar även i det nationella nätverket ”Gift mot sin vilja” med Polisen och Åklagarmyndigheten • en regional arbetsgrupp mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (POM) med Åklagarmyndigheten, Polisen, Migrationsverket, Mika-mottagningen och Socialjouren • ett projekt med Försäkringskassan för att uppmärksamma våldsutsatta kvinnors ekonomiska utsatthet. • Vi driver portalen valdinararelationer.se tillsammans med VGR och Göteborgs Stad. • Vi samarbetar inom ansvarsfull alkoholservering och tillsyn enligt alkohol och tobakslagstiftningen med Skatteverket och Polisen. • Vi deltar i nätverket ”Barnkonventionen på riktigt” för barns rättigheter. I nätverket ingår Drottning Silvias barnsjukhus, Kriminalvården, Polisen, BRIS, Rädda barnen, Räddningsmissionen, Göteborgs universitet och Göteborgs Stad. • Inom hemlöshet samarbetar vi med den nationelle hemlöshetssamordnaren och övriga länsstyrelser. • Inom personligt ombud samarbetar vi främst med Socialstyrelsen samt idéburna sektorn. • I arbetet med portalen informationsverige.se samarbetar vi med övriga länsstyrelser Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Särskilt fokus har varit att underlätta nyanländas bosättning. • Inom nyanländas etablering samarbetar vi med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, både regionalt och nationellt. Det gör vi för att tydliggöra respektive myndighets uppdrag och roll, bl.a. i den nationella bosättningsgrupp där även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) deltar. Samverkan med övriga länsstyrelser sker brett inom området, exempelvis vid analys av arbetet med samhällsorientering, hälsa, uppföljning och svenska för invandrare. • Inom samhällsplanering samarbetar vi bl.a. med Trafikverket och Boverket. • Inom det urbana utvecklingsarbetet samarbetade vi nära med Boverket samt övriga inblandade länsstyrelser men även med Skolverket, Arbetsförmedlingen, Polisen och Brottsförebyggande rådet. • Under 2014–2015 samverkar vi med Sida och dess kursverksamhet för inbjudna nyckelpersoner från bl.a. Mellanöstern. Fokus är lokal förvaltning med ansvar för bevarande och social utveckling med dialog som drivkraft för processen. Ett antal grupper kommer till Kosterhavets naturreservat och får ta del av hur förvaltning genom samverkan och dialog kan vara ett alternativ för utveckling och bevarande i samspel. 163 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • I arbetet med tillgänglighet till naturen för funktionsnedsatta samarbetade vi bl.a. med Naturvårdsverket, Myndigheten för tillgänglighet och Göteborgs universitet. Fortsatt utvecklingsarbete gällande lika rättigheter och möjligheter Länsstyrelsernas gemensamma arbete med strategi och handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter har redovisats i länsstyrelsernas årsredovisningar för åren 2007–2013. En djupare analys och redogörelse för arbete har presenterats i rapporten ”Länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter 2004–2013” som redovisats till berörda departement 2014. Slutsatsen är att en gemensam grund för arbetet med lika rättigheter och möjligheter har lagts genom det arbete som hittills gjorts. Det fortsatta arbetet med mänskliga rättigheter genomförs under ledning av länsstyrelsen i Dalarna. Länsstyrelsen deltar i arbetet genom deltagande i styrgrupp och arbetsgrupp. Länsstyrelsen i Dalarna gör en särskild redovisning av det länsstyrelsegemensamma arbetet. Länsstyrelseinstruktion 5 § 3. Länsstyrelsen ska vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa Länsstyrelsens interna arbete med barns rättigheter är en del av vår långsiktiga satsning på att integrera mänskliga rättigheter inom samtliga verksamhetsområden. Vi har vidareutvecklat satsningen genom en handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet. Handlingsplanen innefattar fyra övergripande indikatorer som möjliggör uppföljning över tid. Indikatorerna handlar om att: 1. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas vid all kommunikation. 2. Länsstyrelsens personalsammansättning ska spegla samhällets mångfald. 3. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas vid upphandling. 4. Samtliga enheter ska ta fram aktiviteter för att integrera jämställdhet och jämlikhet i sin verksamhet. Analys, utvärdering och kompetensutveckling – ett led i arbetet med barns rättigheter De konkreta aktiviteterna definieras årsvis. Samtliga enheter ska då analysera sin verksamhet utifrån barns rättigheter och när det är relevant också ta fram särskilda aktiviteter för detta. Vi följer upp arbetet varje år och i en utvärdering rapporterade tio av Länsstyrelsens 16 enheter att de arbetar med barns rättigheter eller barnperspektivet i det dagliga arbetet. Åtta av enheterna har rutiner för arbetet med ett barnperspektiv. Fem av 16 enheter deltog i någon form av kompetensutveckling om barns rättigheter eller barnperspektivet. Kompetensutvecklingen var framförallt kopplad till genomläsning, diskussion och genomförande av handlingsplanen för jämställdhet och jämlikhet där ett av de verktyg som lyfts är barnkonsekvensanalyser. 164 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Många aktiviteter för att integrera barnperspektivet i verksamheten Bland de aktiviteter som vi genomfört för att integrera ett barnperspektiv i verksamheten återfinns följande: • Ett förslag på rutin har tagits fram för en så kallad orosanmälan till de sociala myndigheterna när vi misstänker att barn far illa i miljöer som besöks i samband med djurskyddskontroller. • Vi har granskat akter som rör ensamkommande barn samt förmynderskap vid tillsyn av överförmyndare och förmynderskap samt fört diskussion med inblandade aktörer hur vi kan ta tillvara barns rättigheter. • Av totalt 470 aktiviteter vid Hornborgasjöns naturreservat var 39 procent, det vill säga 183 aktiviteter anpassade för barn. Några exempel är: uggle-guidning och uggle-pyssel för barn, fågelskådning för unga, skattjakt, pyssel och tranteater. • Även på Kosterhavets naturreservat har barnaktiviteter varit i fokus. Ett besökspaket för grupper från förskola till gymnasienivå har tagits fram i samverkan med Strömstads och Tanums kommuner. Vi genomförde även uppsökande verksamhet på skolor inom Ekopark Strömstad. Dessutom arrangerade vi en barnmusikal om marin nedskräpning. • Inom tillsyn utifrån tobakslagen – där förbud ingår mot försäljning till minderåriga och mot rökning på skolgårdar – gjordes 2013 en kartläggning av rökning på skolgårdar som följts upp bl.a. på en konferens med ett 60-tal deltagare. • Inom mäns våld mot kvinnor har nya föreskrifter kring barns rättigheter uppmärksammats på ett flertal föreläsningar. • En särskild utbildningssatsning om könsstympning, riktad till olika yrkesgrupper på förskola, skola, socialtjänst, kvinnojourer, Polisen, Åklagarmyndigheten, ungdomsmottagningar samt hälso- och sjukvård har genomförts. Vi uppmärksammade särskilt det faktum att de som könsstympas inte är kvinnor utan flickor, det vill säga minderåriga. • Vi har bildat ett nätverk för professionella som i sina verksamheter träffar unga med erfarenhet av sex mot ersättning. • Inom hemlöshet har arbetet med att minska antalet vräkningar där barn drabbas fortsatt genom kommunbesök och konferenser. • På portalen informationsverige.se har särskilda sidor tagits fram med information riktad till barn och unga samt specifikt för ensamkommande barn. Vi har utvecklat informationen via referensgrupper med barn och unga för att få in barns och ungas egna perspektiv. Vi har även tagit fram material till hjälp för de som arbetar med barn och unga. • Barnperspektivet har funnits med i planeringen av tidningen Länsfokus, vilket gjort att antalet bilder på barn ökat markant. • Barnperspektivet har uppmärksammats i bostadsmarknadsanalysen samt när vi yttrar oss över detaljplaner och infrastrukturärenden, vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter och vid hantering av ärenden som rör förorenade områden. • Tagit hänsyn till barnperspektivet vid ärenden om trafikföreskrifter, begravningsfrågor och kameraövervakning av skolor. 165 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Ett trettiotal lärare har fått utbildning för att kunna undervisa med hjälp av informationsmaterialet i Rovdjurslådan. De har sedan kunnat boka lådorna och använda informationsmaterialet i undervisningen. Länsstyrelsens personal har också pratat om rovdjur med utgångspunkt i Rovdjurslådan i skolklasser och på flera publika platser där vi når barnfamiljer. 4. Länsstyrelsen ska vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Länsstyrelsens interna arbete med tillgänglighet är en del av vår långsiktiga satsning på integrering av de mänskliga rättigheterna inom samtliga verksamhetsområden. Vi vidareutvecklade satsningen genom en handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet. Handlingsplanen innefattar fyra övergripande indikatorer som gör det möjligt att följa upp verksamheten över tid. En indikator handlar om jämställdhet och jämlikhet vid all kommunikation där tillgänglig kommunikation är en viktig del. De andra indikatorerna handlar om att vår personalsammansättning ska återspegla samhällets mångfald, att vi ska ta hänsyn till jämställdhet och jämlikhet vid upphandlingar samt att alla enheter ska ta fram aktiviteter för att integrera jämställdhet och jämlikhet i sin verksamhet. Analys, utvärdering och kompetensutveckling – ett led i arbetet med tillgänglighet De konkreta aktiviteterna definieras årsvis och samtliga enheter ska analysera sin verksamhet utifrån tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och när det är relevant att ta fram särskilda aktiviteter för detta. I en utvärdering rapporterar 14 av 16 enheter att de arbetar med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i det dagliga arbetet. Hälften av enheterna har rutiner för arbetet och lika många enheter deltog i någon form av kompetensutveckling som rörde tillgänglighet. Kompetensutvecklingen var framförallt kopplad till genomläsning, diskussion och genomförande av handlingsplanen för jämställdhet och jämlikhet. Denna innefattar ett antal metoder, varav en metod har fokus på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Många aktiviteter för att integrera tillgänglighet i verksamheten Bland de aktiviteter vi genomförde för att integrera ett tillgänglighetsperspektiv i verksamheten återfinns följande: • Alla lokaler där vi förväntas ta emot externa besökare kommer att vara tillgänglighetsanpassade när den pågående totalrenoveringen av våra äldre lokaler i Göteborg är klara. • För att tillgängliggöra naturen för funktionsnedsatta genomfördes ett antal föreläsningar och rådgivningar, bl.a. inför anpassning av naturreservatet Hjoåns dalgång. • På naturum Kosterhavet genomförs målgruppsanpassade aktiviteter och guidningar för bl.a. synskadade, t.ex. krabbmete för synskadade och personer med rörelsenedsättning. Vi är också lyhörda för att anpassa bokningar av besök och en kartläggning har gjorts inför framtagande av tillgänglighetsbeskrivningar av vandringslederna inom Kosterhavet. 166 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Inom mäns våld mot kvinnor lyfter vi fram kvinnor med funktionsnedsättning som en särskilt utsatt grupp. Det handlar exempelvis om behovet av skyddat boende med anpassning. • Portalen informationsverige.se är i sig ett arbete med tillgänglighet, eftersom den har samhällsinformation på tio språk och samhällsorienteringssidor på elva språk. Portalen innehåller generell information men också sidor som vänder sig specifikt till unga. Portalen har också viss tillgång till talande webb och användningen av färger och kontraster anpassas utifrån tillgänglighet. • Vi arbetar kontinuerligt med att vara lätta att förstå. Vi strävar efter att använda klarspråk både i skriftlig och i muntlig information. Vi har bl.a. arrangerat klarspråksdagar för skribenter och granskat mallar och beslut utifrån klarspråk. Vi arbetar också med att förbättra tillgängligheten via webben och att tillgänglighetsanpassa pdf-dokument. • Vi uppmärksammar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning vid synpunkter inom boende och fysisk planering. 5. Länsstyrelsen ska integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering Länsstyrelsen har sedan 2008 arbetat med en långsiktig strategi för att integrera de mänskliga rättigheterna inom samtliga verksamhetsområden. Vi vidareutvecklade satsningen genom att ta fram en handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet. Handlingsplanen innefattar fyra övergripande indikatorer som möjliggör uppföljning över tid. Indikatorerna handlar om att: 1. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas vid all kommunikation. 2. Länsstyrelsens personalsammansättning ska spegla samhällets mångfald. 3. Jämställdhet och jämlikhet ska beaktas vid upphandling. 4. Samtliga enheter ska ta fram aktiviteter för att integrera jämställdhet och jämlikhet i sin verksamhet. De konkreta aktiviteterna definieras årsvis inom respektive verksamhetsområde (arbetet med handlingsplanen rapporteras i sin helhet under RB-uppdrag 83). Majoriteten av de satsningar vi genomför för att motverka diskriminering rapporteras i återrapporteringen av § 5 punkt 1–3 och 6 (jämställdhet, barns rättigheter, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och folkhälsa). De aktiviteters som inte ryms inom dessa punkter rapporterar vi här och under den tidigare rubriken ”Nationella minoriteter”. Aktiviteter för att motverka diskriminering Bland de aktiviteter vi genomförde för att motverka diskriminering återfinns följande: • I arbetet med hedersrelaterat våld uppmärksammar vi i alla sammanhang vikten av att ta hänsyn till både skyddet av utsatta personer och risken för etnisk diskriminering. 167 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Vi arbetar med att uppmärksamma myter och fördomar om invandringen och personer med utländsk bakgrund. Bland annat tog vi fram broschyren ”Den lilla boken om invandring” som spridits i 700 exemplar. • Vi uppmärksammar särskilt romska kvinnors situation vid utbildningar om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. • Vi har arrangerat en stor konferens om hatbrott och hbtq. • Vi genomförde en utbildningsinsats om EU-migranter för personliga ombud som arbetar uppsökande med hemlösa. • Vi diskuterar regelbundet frågor om diskriminering med serveringspersonal och vakter på utbildningar om ansvarsfull alkoholservering. • Portalen informationsverige.se handlar om att ge egenmakt till nyanlända och andra med utländsk bakgrund genom information på elva olika språk. • Texter har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv. Exempelvis har portalen informationsverige.se analyserats utifrån ett hbtq-perspektiv vid val av bild och text. I text eftersträvas också ett neutralt språk genom användande av ord som partner och begrepp som olika sätt att bo ihop. • I flera fall, bl.a. i Länsstyrelsens medarbetarundersökning har vi kompletterat begreppet kön med ett tredje alternativ, nämligen ”definierar mig inte enligt könsnormen”. • Ett avsnitt i den samhällsorientering för nyanlända som vi arbetar med handlar om hbtq-personers rättigheter. • Vi deltog i West Pride-festivalen där landshövdingen var en av huvudtalarna. 168 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Integration PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 85* 2014 2013 2012 Årsarbetskrafter män1) Årsarbetskrafter kvinnor1) Andel av totala årsarbetskrafter (%) Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%)2) Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 3 7 2 15 853 3 118 92 0 -265 3 6 1 10 311 2 142 138 3 32 3 7 2 13 771 3 72 77 6 0 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 851, Integrationsfrågor 3) 57 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 851 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 19 länsstyrelser är 65. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Ökningen av antal inkomna och upprättade ärenden under en treårsperiod kan förklaras med ökat antal uppdrag samt förnyelse av flera överenskommelser om mottagande av nyanlända. Under slutet av 2013 ökade dessutom antalet ärenden om mottagande av asylsökande ensamkommande barn och ungdomar med anledning av Migrationsverkets utökade möjlighet att anvisa asylsökande ensamkommande barn till kommuner (Ändring i lagen 1994:137). Återbetalning av projektmedel (§ 37) på 265 tkr skedde med anledning av lägre redovisade kostnader än mottaget belopp till projekt. Ökningen av verksamhetskostnader beror på att Länsstyrelsen disponerat anslag 13 01 001 009 Integrationsåtgärder, informationsportal med 5 mnkr. Andra väsentliga prestationer och resultat Särskilda rapporter om insatser för etablering av nyanlända (RB-uppdrag 73 och 77) lämnas till regeringen genom länsstyrelsen i Jönköpings län. Utifrån förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion har vi arbetat för att öka mottagningen av nyanlända i länet, men också för en ökad förståelse av kopplingen mellan integration, segregation och strukturella förutsättningar på organisationsnivå i länet. Öka och jämna ut mottagningen i hela länet Länstalet för mottagande av nyanlända var 7 864 platser, dvs. 28 procent högre än 2013. Det motsvarade 14 procent av landets totala behov av mottagningsplatser. Migrationsverkets utökade möjlighet att anvisa asylsökande ensamkommande barn till kommuner (ändring i lagen 1994:137) krävde intensiva insatser från Länsstyrelsen, då flertalet av länets kommuner 169 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 inte hade överenskommelser i nivå med de framtagna fördelningstalen. Vår analys av mottagningshistoriken visade att länets beredskap kan förbättras och ökas om vi skapar förutsättningar för ett jämnare mottagande i länet. Därför tog vi fram underlag inför samtal med kommunala beslutsfattare som visade kommunernas mottagningshistorik. Vi synliggjorde det ojämna mottagandet på kommunal nivå. Det gjorde vi bl.a. i samband med tre politikerdialoger, som vi genomförde tillsammans med regeringens utsedda samordnare. Vid politikerdialogerna var 48 av länets 49 kommuner representerade av kommunstyrelsens ordförande. För att komma med konkreta förslag till beslutsfattare analyserade vi delregionernas förutsättningar för mottagande av nyanlända. Analysen gjorde vi utifrån de parametrar som används på nationell nivå för beräkning av länstal; arbetsmarknad, tidigare mottagande, antal asylsökande och befolkningsmängd. Vi tog fram ett förslag med en procentuell fördelning per delregion. Vi presenterade förslaget för berörda politiker och tjänstepersoner i länet vid tolv tillfällen. Behovet av långsiktiga lösningar inom integration samt ökad mottagningskapacitet har också varit en del av landshövdingens dialog i sina besök i elva av länets kommuner samt fyra stadsdelar. Processer för utveckling av interkommunala plattformar har startats i två av länets fyra delregioner. Länets totala mottagande under året blev 7 798, vilket är nästan i nivå med länstalet på 7 864. Informationsportalen informationsverige.se Informationsverige.se är länsstyrelsernas gemensamma webbportal för samhällsinformation till nyanlända. Portalen erbjuder en väg in till målgruppsanpassad information om det svenska samhället på tio språk. På uppdrag av regeringen har vi utvecklat portalen med fokus på bosättning och information från civila samhället till nyanlända. Vi genomförde arbetet i samråd med sakkunniga från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länsstyrelserna, Migrationsverket, Sveriges kommuner och landsting, Skatteverket, experter inom informationsteknologi och civila samhällets organisationer. Portalen har utvecklats med målet att vara ett effektivt verktyg i introduktionsprocessen och i bosättningsarbetet. Den ger bl.a. möjlighet för nyanlända att själva kunna hitta information om en kommun, jämföra kommuner och hitta alternativ för sin bosättning. Det finns också information om föreningar och organisationer och deras verksamheter för nyanlända på lokal, regional och nationell nivå. Exempel på funktioner som har utvecklats är: • 290 kommunpresentationer finns nu på fem språk (arabiska, engelska, somaliska, svenska och tigrinska). I början av 2014 fanns bara 49 kommunpresentationer på svenska. Presentationen är kortfattad och målgruppsanpassad med länkar till relevant information, bl.a. om boende, utbildningsmöjligheter, arbete och företagande, föreningar och organisationer. • Information om lediga jobb inom respektive kommun och län. • Information om föreningar och organisationer och deras verksamheter för nyanlända. • Fliken servicekarta ger en samlad bild till användaren över den service som finns i respektive kommun och län. På kartan visas utöver lediga jobb och bostadsbolag, information om SFI-verksamhet, skolor, vårdcentraler, regionala och lokala aktörer från civila samhället och deras verksamhet, exempelvis läxläsning, språkcaféer och mötesplatser. 170 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Besöken på portalen har ökat i takt med utvecklingen – från oktober till november nästintill fördubblades antal unika sidvisningar till nästan 117 000. En ökad samverkan myndigheter emellan har lett till att Arbetsförmedlingen använder portalen i etableringssamtal med nyanlända. Från och med 2015 ingår portalen dessutom i Migrationsverket formella informationsmaterial till asylsökande och nyanlända. Beredskap för mottagning av ensamkommande barn och ungdomar För att öka beredskapen i kommunerna för ett hållbart mottagande av ensamkommande barn, samordnat med övriga mottagandet, har vi informerat och fört diskussioner om vikten och behovet av en fungerande boendekedja. Det vill säga vikten och behovet av • beredskap med platser för de asylsökande barn som får uppehållstillstånd • rekrytering och utbildning av gode män/särskild förordade vårdnadshavare, • snabb skolstart • behovet av hälso- och sjukvård. Arbetet har skett via nätverksgrupper, enskilda besök i kommunerna och dialoger med politiker och ansvariga. Barn och ungdomars rättigheter som nyanlända (BURN) BURN var namnet på ett projekt som vi drev mellan april 2013 och september 2014 med stöd från Europeiska flyktingfonden. Syftet var att ta fram samhällsinformation, riktad till nyanlända barn och ungdomar med särskilt fokus på ensamkommande barn, om hur samhället fungerar och vilka rättigheter de har som nyanlända. Informationen som togs fram tar upp områdena boende, skola, hälsa och att vara ung i Sverige. Materialet finns nu översatt på tio språk och är tillgänglig på länsstyrelsernas samhällsportal. Informationen har spridits till samverkansparter och målgruppen. Inom ramen för projektet har vi i samarbete med Göteborgsregionen utvecklat, tillgängliggjort och spridit metodmaterialet ”Hitta Rätt”. Det är ett grundläggande tematiskt upplagt material som används av barnen tillsammans med en kontaktperson och som ger barnen en god inblick i det svenska samhället. Materialet är dessutom ett verktyg för en ökad delaktighet och självständighet. Allt material finns på webbportalen informationsverige.se. Center för hållbar stadsutveckling ”Mistra Urban Futures” Inom Projekt KAIROS (Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer) samverkar Länsstyrelsen med Västra Götalandsregionen (VGR), Göteborgs universitet och Göteborgs Stad. En av tre framtagna rapporter handlade om segregation. Rapporten har används som underlag för en dialogdag och för samråd med samhällsaktörer och beslutsfattare, bl.a. med Göteborgs Stads utvecklingsledare. Rapporten används också som undervisningsmaterial på Göteborgs universitet. Urban utveckling och regionaltillväxt Vi har i vår roll som nationell samordnare för uppdraget ”Urbant utvecklingsarbete” uppmärksammat kopplingen mellan integration och tillväxt. 171 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Länsstyrelsen genomförde bl.a. två regionala dialogdagar med fokus på behovet av en starkare koppling mellan det regionala tillväxtarbetet och sociala hållbarhetsfrågor som segregation och urban utveckling. VGR:s ansvariga politiker och tjänstepersoner för regionalutveckling och berörda politiker och tjänstepersoner från aktuella stadsdelar medverkade. Separat rapport om uppdraget finns tidigare i årsredovisningen under område Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter, avsnitt Urban utveckling. Social hållbarhet inom fysisk planering och boende Vi har uppmärksammat ämnet integration och bostadsplanering för grupper med svaga ekonomiska resurser i ett kunskapsunderlag, social hållbarhet inom fysisk planering och boende. Materialet är ett levande verktyg och underlättar vårt arbete med att integrera social hållbarhet i arbetet med fysisk planering och boende. Mänskliga rättigheter Länsstyrelsen arbetar utifrån en intern handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet som bl.a. innebär att frågor med koppling till integration och segregation i ökad utsträckning integreras i våra olika uppdragsområden. Social oro och krisberedskap Inom ramen för ett samarbetsprojekt, Tillämpning och utveckling av Västra Götalandsmodellen i risk- och sårbarhetsanalyser i samverkan mellan Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län (MABO), med storstadslänen har Länsstyrelsen uppmärksammat frågan om integration i relation till social oro och krisberedskap. Syftet är bl.a. att etablera en samverkan inom ramen för sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyserna, detta sker bl.a. genom att utveckla/kvalitetssäkra länets tidigare arbete med Västra Götalandsmodellen som har fått nationell spridning. Vi arrangerade en konferens om krissamverkan på temat ”Krisberedskap för ett hållbart samhälle”. Närmare 300 personer deltog, varav majoriteten var kommunrepresentanter. Där diskuterades frågan om vad ett socialt hållbart samhälle är och hur samhällets aktörer kan skapa förutsättningar för en socialt hållbar samhällsutveckling. Ett stöd i kommunernas arbete med samhällsorientering Vi stödjer kommunernas arbete med samhällsorientering (förordning 2010:1138) på flera sätt. Målet är att fler nyanlända ska få del av en kvalitativ samhällsorientering på sitt modersmål. Det regionala nätverk som Länsstyrelsen leder gjorde bedömningen att en nyckelfråga för verksamheten är anställningsförhållanden för kommunikatörer. För att kommunerna ska kunna behålla kompetens behöver yrkesidentiteten stärkas och anställningsförhållandena tryggas. För att kommuner och delregioner ska kunna öka sin samverkan kring kommunikatörer behöver kompetenskrav och anställningsförhållanden också vara likvärdiga i hela länet. I länet finns ett regionalt nätverk under ledning av Länsstyrelsen. Nätverket har inlett en kartläggning av nuvarande förhållanden. Arbetet är ett steg mot målet att skapa bättre och mer likvärdiga anställningsförhållanden och kompetenskrav. Nätverket har också etablerat ett forum för metod- och nätverksdagar för kommunikatörer i länet. Vi har tryckt och distribuerat en ny upplaga av boken ”Om Sverige” i 2 110 exemplar. 172 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Synliggöra civila samhällets insatser inom integration För att stärka dialog och samverkan med det civila samhället genomförde vi tillsammans med VGR en kartläggning av pågående samarbeten mellan civila samhället och länets kommuner inom integrationsområdet. Arbetet skulle ge oss möjlighet att sprida kunskap och förmedla exempel på de olika former för samverkan som finns i länet. Vi ville också skapa en grund för vidare utveckling av en plattform för dialog med civila samhället. Kartläggningen bestod av en enkät till länets 49 kommuner samt Göteborgs Stads tio stadsdelsförvaltningar, med en svarsfrekvens på 61 procent. Ytterligare en enkät riktades till 323 aktiva organisationer i länet, där vi fick en svarsprocent på 29 procent. Vi gjorde också 47 djupintervjuer med företrädare för kommuner och civila samhället. Genom kartläggningen har vi ökat vår kunskap om existerande former för samverkan i länet och vilka behov av samverkan som finns. Det har även ökat vår medvetenhet om vilka hinder och möjligheter som finns för att en samverkansprocess ska bli möjlig. Ett behov som vi identifierade är att kommuner efterfrågar metodstöd och kompetensutveckling kring olika samverkansformer samt vilken roll det civila samhället kan ha i integrationsarbetet. Rapporten innehåller rekommendationer till alla berörda aktörer med målet att underlätta samverkan och öka tecknandet av fler överenskommelse mellan kommuner och civila samhället. Sammanfattade resultat från kartläggningen är att vi skaffat oss: • en övergripande bild av civila samhällets pågående integrationsinsatser i länet • en bild av pågående samverkan mellan civila samhället och offentliga aktörer • ökad kunskap om befintliga samverkansmetoder • en stärkt kontakt med civila samhällets organisationer och en ökad insikt om dess mervärde och specifika förutsättningar • en ökad förståelse för hur Länsstyrelsen som regional aktör kan skapa och bidra till en ökad dialog och samverkan mellan civila samhället och offentliga aktörer i länet Vi presenterade resultatet i en rapport som har sänts till alla medverkande och berörda aktörer samt till arbetsmarknadsdepartementet. Länsstyrelsen har även deltagit i regionala och nationella nätverksmöten, konferenser och seminarier. Det har bidragit till ett större kontaktnät och ökat kunskap om det civila samhällets roll och samtidigt gett oss en möjlighet att berätta om kartläggningens resultat. Länsstyrelsen har också haft kontakt med VGR om utvecklingen av en regional överenskommelse med sektorn social ekonomi i länet. Årets arbete med kartläggningen, informationsverige.se, nätverksmöten, konferenser och seminarier utgör viktiga förutsättningar för ökad samvekan mellan offentliga sektorn och civila samhället inom integration. Länets arbete för jämlik hälsa Länsstyrelsen har deltagit i framtagandet av handlingsplanen ”Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland” som Folkhälsokommittén på VGR är huvudansvarig för. Vi deltar framförallt inom området ”Trygga och goda uppväxtvillkor” som kan ha stor betydelse för nyanlända barn och ungdomars förutsättning i länet. 173 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Deltagande i nationella samordningsinsatser • Länsstyrelsen har aktivt deltagit i det nationella arbetet för ökad kvalité i mottagning av nyanlända inom följande områden: • länsstyrelsernas nationella integrationssamordning • bosättningsgruppen • fokusgrupp för samhällsorientering, med ansvar för samordningen sedan halvårsskiftet • fokusgrupp för nationell uppföljning av etableringsinsatser på kommunalnivå, META • arbetsgrupp för kommunikation • ansvar för samordning av länsstyrelsernas insatser för asylsökande ensamkommande barn. Exempel på resultat är: • Mottagandet låg nästan i nivå med länstalet, 7 798 jämfört med 7 864. • Antal kommuner med överenskommelser för mottagande av nyanlända ökade från 46 till 47. • Totala antalet asylplatser för ensamkommande barn ökade med drygt 150 procent. • Alla länets kommuner tecknade överenskommelser för mottagande av asylsökande ensamkommande barn. • Frågan om ett jämnare mottagande mellan länets kommuner är på dagordningen i samtliga kommunalförbund. • Två av länets fyra delregioner har inlett diskussioner och projekt kring delregionala överenskommelser. • Integration är ett av fyra områden för samverkan mellan Länsstyrelsen och VGR. Arbete pågår inom verksamhetsområdena; kultur, regional tillväxt, mänskliga rättigheter samt folkhälsa. • Vi har identifierat civila samhällets insatser inom integration och har en bild av pågående samverkan mellan civila samhället och den offentliga sektorn. Vi har tagit fram och presenterat rekommendationer för ökad samverkan inom området. • Ett särskilt introduktionsmaterial för etablering av barn och ungdomar, Hitta Rätt, är tillgängligt för målgruppen och berörd personal runt om i landet. • Vi har tagit fram ett kunskapsunderlag om social hållbarhet i fysisk planering och boende. • Vi har inom ramen för projekt KAIROS tagit fram en rapport om segregation, ”Segregation – utbredning, orsaker, effekter och möjliga åtgärder: Ett kunskapsunderlag om segregation inom projekt KAIROS”. • Vi har tryckt och distribuerat en ny upplaga av boken ”Om Sverige” i 2 110 exemplar. • Vi leder ett regionalt nätverk som etablerat ett forum för metod- och nätverksdagar för samhällskommunikation i länet. 174 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 • Samhällsinformation riktad till barn och ungdomar på tio språk är tillgängligt och används av målgruppen nyanlända barn och ungdomar. När det gäller webbportalen informationsverige.se är några resultat: • 290 kommunpresentationer finns tillgängliga på fem språk (arabiska, engelska, somaliska, svenska och tigrinska). Nyanlända får information om boende, lediga jobb, sfi, skolor, sjukvård och civila samhällets insatser bl.a. läxhjälp. • Besöken på portalen har ökat i takt med utvecklingen: från 59 024 unika sidvisningar i oktober till 116 932 i november. • Arbetsförmedlingen använder numera portalen i etableringssamtal med nyanlända. • Portalen ingår i Migrationsverket formella informationsmaterial till asylsökande och nyanlända från och med 2015. Indikatorer Integration utgiftsområde 131) Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl Andel kommuner som tecknat överenskommelser om flyktingmottagande (%) Antal platser per 10 000 invånare i länet Ensamkommande barn Antal platser per 10 000 invånare i länet 1) 2014 2013 2012 2011 2010 96 94 90 90 88 25,1 2014 4,6 24,5 2013 3,1 16,3 2012 1,7 16,4 2011 1,3 16,3 2010 0,8 Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Migrationsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl Antalet kommuner med överenskommelser om nyanlända ökade under året från 46 till 47 men vi konstaterade samtidigt att mottagandet behövde bli jämnare fördelat mellan länets kommuner och delregioner. Under året har vi i dialog med kommunerna främst fokuserat på behovet av att öka antalet anvisningsbara platser. Antal anvisningsbara platser i länet blev 1 119 vilket är 5 procent fler än länstalet på 1 016. Det faktiska mottagandet genom anvisning kom dock bara upp i 758 enligt Arbetsförmedlingens statistik. Medan enligt Migrationsverkets statistik anvisades 1 006 personer till länet. Analysen av arbetsförmedlingens statistik visar att antalet anvisade i Göteborgsregionen och Fyrbodal ligger i nivå med överenskomna platser för anvisning, även om det totala antalet anvisningsara platser i dessa regioner bör ökas enligt vår bedömning. Skaraborg och Boråsregionen hade överenskommelser för fler anvisningsbara platser än som användes under året. (Drygt 110 enlig Migrationsverkets statistik och drygt 360 enligt arbetsförmedlingen). Länet tog emot 7 798 nyanlända inklusive 624 ensamkommande barn och 159 kvotflyktingar vilket är i nivå med länstalet på 7 864 och motsvarar cirka 4,8 nyanlända per 1 000 invånare i länet. Vi bedömer att detta, precis som Riksrevisionen konstaterat i sin granskning ”Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagnade?”, visar på överenskommelsernas bristande styreffekter. Vi bedömer att följande faktorer orsakar obalans mellan antal platser 175 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 enligt överenskommelser och den faktiska mottagningen: • Nyanlända bosätter sig på egen hand (EBO) i högre grad än vad som skrivits in i överenskommelserna. Totalt 4 332 nyanlända bosattse sig på egen hand i länet under året. Antalet kan jämföras med 2 964 som är mellanskillnaden på länets totala mottagningsplatser enligt tecknade överenskommelser och de anvisningsvara platser (4 083-119 = 2 964). Utöver dessa har länet mottagit 2 212 anhöriga samt 89 övriga. Detta gör att länet tog emot 6 633 personer som inte anvisats till kommunerna. • Ändringen i arbetsförmedlingens rutiner, april 2014, har påverkat bosättningsprocessen. Det innebär att nyanlända flyttar på egen hand till kommuner för att kunna starta sina etableringsplaner. • Bristande samverkan mellan myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket med kommuner. • Brist på bostäder och brist på bostäder av rätt storlek. I sammanhanget bör även uppmärksammas att asylboenden är spridd i flera kommuner inom den ordinarie bostasbeståndet. För ytterligare information se det underlag som biläggs länsstyrelsernas samlade redovisning av uppdrag 73 som lämnas in av länsstyrelsen i Jönköpings län. Asylsökande ensamkommande flyktingbarn Under året har 243 nya asylplatser förhandlats fram och totalt fanns 398 asylplatser vid årets slut. Länets fastställda fördelningstal var 352 asylplatser. Samtliga 49 kommuner har en överenskommelse. Varje asylplats användes i genomsnitt för 2,5 placeringar. Det innebär ett totalt har cirka 1 000 ensamkommande asylsökande barn och ungdomar hänvisats till asylplatserna i länet. Ovanstående tabell bygger på antalet överenskomna platser för ensamkommande asylsökande barn per den 1 december. Antal platser per 10 000 invånare var i själva verket 6,1 vid årets slut vilket är en stor ökning jämfört med året innan. Det totala mottagandet i länet var 1 382 asylsökande barn. Av dessa har drygt 740 barn mottagits genom anvisning inom ramen för överenskommelser vilket är cirka 250 barn färre än vad som förhandlats fram i överenskommelserna. Återstående antalet var asylsökande ensamkommande barn som anvisades enligt Steg 1 (anvisning till närstående eller anhörig) och motsvarade 46 procent av 1 381 barn. Det innebär att drygt 630 av de asylsökande ensamkommande barnen anvisas utanför en överenskommelse. En orsak till det lägre mottagandet genom anvisning i relation till överenskommelserna är att ett antal asylplatser förhandlades fram först i december. Årets META-enkät visar bl.a. att en majoritet av kommunerna anser att det är svårt att tillgodose de ensamkommande barnens behov avseende hem för vård och boende (HVB), familjehem samt särskilt förordnad vårdnadshavare. Var tredje kommun upplever också att mottagande har fungerat dåligt när det gäller utslussning till eget boende. Denna situation gör att vi under 2015 i dialogen med kommunerna kommer att fokusera på att öka antalet asylplatser och få ett mer hållbart och kvalitativt mottagande med fungerande boendekedjor, skola, fritid, hälsa m.m. För ytterligare information se den separata rapport som lämnas till Justitiedepartementet. 176 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Återrapportering regleringsbrev RB 74. Ersättning enligt 37 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar finansieras från det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande. Insatser enligt 37 § som syftar till att underlätta bosättning och öka kommunernas mottagningskapacitet samt möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering ska prioriteras. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska efter att övriga länsstyrelser har fått tillfälle att yttra sig besluta om hur stor del av anvisade medel som ska fördelas för disposition av respektive länsstyrelse. Ersättning enligt 37 a § förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar finansieras från det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 1:1 Integrationsåtgärder. Länsstyrelserna ska redovisa för vilka olika insatser som ersättning enligt ovan nämnda förordning lämnas samt en bedömning av resultaten. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Information om ersättning att söka Utlysning av medlen har skett via Länsstyrelsens externa webb. Kommuner, kommunalförbund samt civila sektorn informerades vid förfrågningar via telefon, e-post, specifika träffar, webb och informationsmöte. Vid ett par tillfällen har vi gett information till de som kan söka ersättning och till ansvariga inom insatserna om vikten av att beakta ett barn- och jämställdhetsperspektiv i insatserna. Sex miljoner kronor fördelades år 2014 Av anvisade medel fick Länsstyrelsen 6 mnkr att fördela. Det kom in 16 ansökningar motsvarande 23,6 mnkr inklusive en ansökan för § 37 plus, som är ytterligare 20 mnkr som Riksdagen beslutade skulle finnas tillgängliga nationellt för att påskynda utflyttningen från Migrationsverkets asylboenden. Länsstyrelsens medel fördelas på sju olika insatser: • två insatser för att öka kommunernas mottagningskapacitet • tre insatser som syftar till att underlätta bosättning • en insats som syftar till att öka möjligheten att tillhandahålla samhällsorientering • en insats som syftar till att öka nyanlända barn och ungas, inklusive ensamkommande barns, möjlighet att få en inblick i det svenska samhället och samtidigt få ett verktyg för ökad delaktighet och självständighet. 177 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Vi fördelade medlen enligt följande: Tabell: Insatser som Länsstyrelsen lämnat ersättning till Sökt belopp, tkr Beviljat belopp, tkr Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering Individuell samhällsorientering Kommungemensam plattform 2 947 2 567 2 254 1 415 572 1 048 ”Hitta Rätt” – material för ensamkommande barn med uppehållstillstånd – nationell spridning Stöd i boendeprocessen för nyanlända Utökning av mottagandet av nyanlända i kommun – delvis § 37 plus Bosättningsstödjare 1 861 951 172 4 080 172 299 686 391 13 415 6 000 Kommun Fyrbodals kommunalförbund Göteborgs kommun Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Mölndals kommun Tranemo kommun Trollhättans kommun Summa: Sökt insats I följande tabell och text redovisar vi de insatser som vi beviljat medel till från år 2011 och framåt och som avslutades 2014. Tabell: Avslutade projekt 2014 Kommun Sökt insats Borås kommun Mölndals kommun Myndighetssamverkan utanför etableringen Särskilda insatser för barn och unga inklusive ensamkommande barn/utveckling av samverkan med idéburna sektorn Ensamkommande barn – utveckling av fungerande metoder och kompetensutveckling av personal inom berörda verksamheter Digital utveckling och integration – DUI Skaraborgs kommunalförbund Strömstads kommun Strömstads kommun Ulricehamns kommun Göteborgsregionens kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Strömstads kommun Summa: Metodutveckling i arbetet med ensamkommande barn mellan fem kommuner Utveckling av SFI-undervisning och samhällsorientering i kommunen Kommungemensam plattform Samverkan ensamkommande flyktingbarn i Fyrbodal Kommunsamverkan kring ensamkommande barn i Göteborgs region Kommunöverskridande samverkan i myndighetsarbete – Norra Bohuslän 178 Sökt Beviljat belopp, belopp, tkr tkr 2 533 800 673 300 1 730 1 400 402 300 299 200 2 112 800 2 601 2 000 221 200 1 760 1 760 200 200 12 531 7 960 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Sammanfattande redovisning av resultatet Avslutade projekt har bestått av en rad olika insatser, allt från insatser för myndighetssamverkan till mer specifika insatser som SFI-undervisning. Vår bedömning är att många projekt har nått goda resultat. Exempel på uppnådda resultat är: • Borås stad har tagit fram en modell där aktörerna med hjälp av ett bedömningsteam ser till att individer med en prestationsförmåga under 25 procent får en individuellt anpassad, lämplig och meningsfull sysselsättning. De som tillhör den gruppen löper stor risk att hamna i utanförskap och i de flesta fall även i ett långvarigt bidragsberoende. • Mölndals stad har tillsammans med en aktör från det civila samhället erbjudit nyanlända barn och unga möjlighet till psykosocialt stöd i stödgrupper enligt modellen ”Barn i väntan/Barn i start modellen”. • I Skaraborg har flera yrkesnätverk skapats för insatser gällande mottagandet av ensamkommande barn. Genom att de yrkeskategorier som arbetar med ensamkommande ungdomar känner sig trygga i sin roll och kompetenta för sitt uppdrag samt har en helhetssyn kring ungdomars etablering i samhället, kan etableringen bli mer framgångsrik. • I Norra Bohuslän har fem kommuner, däribland Strömstads kommun, utvecklat en likvärdig utredningsmetodik och utredningskvalitet. • Strömstads kommun har infört ett arbetssätt parallellt med SFI-undervisningen med syfte att ge nyanlända förutsättningar att använda datorer och internet som kommunikation och informationskälla för att utveckla kunskaper om det digitala samhället. • Ulricehamns kommun har fört in svenskan i ett praktiskt sammanhang genom att erbjuda SFI med inriktning på industrisvenska. • Göteborgsregionens kommunalförbund har utvecklat en kommungemensam plattform/grund för att främja nyanländas etablering i yrkes- och samhällslivet. Medlemskommunerna etablerade en kommungemensam regional samhällsorientering och påbörjade ett försök med yrkesutbildningar utan krav på språknivå. • I Fyrbodals kommunalförbund har man genom kompetensutvecklingsinsatser, och bildande av nätverk jobbat med att öka kompetensen hos socialsekreterare i mottagandet av ensamkommande barn. Insatsen har förlängts inom ramen för ett annat projekt. • Göteborgsregionens kommunalförbund har utvecklat och spridit metodmaterialet ”Hitta rätt” riktat till ensamkommande barn. Materialet ger barnen en inblick i det svenska samhället och samtidigt ett verktyg för en ökad delaktighet och självständighet. En insats – kommunöverskridande samverkan i myndighetsarbetet i Norra Bohuslän – avslutades utan resultat och medel återbetalades därför. 179 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Organisationsstyrning I detta avsnitt finns en beskrivning av Länsstyrelsens samlade arbete med att utveckla organisationen och förbättra verksamheten. Här beskrivs också årets insatser inom miljöledning, den länsstyrelsegemensamma IT-verksamheten samt myndighetens bedömning av den interna styrningen och kontrollen 2014. Länsstyrelsen 2017 För att möta förändringar och ökade krav från uppdragsgivare och omvärlden ska Länsstyrelsen utvecklas för att nå den målbild som visar var myndigheten ska befinna sig år 2017. Utvecklingsarbetet för målbilden 2017 görs i sex utvecklingsområden som samordnas i ett gemensamt utvecklingsprogram. Fokus var att färdigställa förstudier och beslutsunderlag samt prioritera de aktiviteter som påbörjats under senare halvan av året och framåt. Nedan följer en kort beskrivning av varje utvecklingsområde och vad som gjorts. Anseende och image Utvecklingsområde ”Anseende och image” ska öka kännedomen om och förbättra bilden av Länsstyrelsen. I början av 2014 beslutades kommunikationsplattformen som tagits fram i projektet. Genomförande av aktiviteter inom ramen för kommunikationsplattformen har pågått under året, bl.a. paketering av Länsstyrelsens värdegrund. Värdegrunden sätter tonen för all kommunikation från Länsstyrelsen. Arbetssätt Länsstyrelsen ska göra väl sammanvägda bedömningar med samhällsintresset som helhet i fokus. Genom utvecklingsområde ”Arbetssätt” har en förstudie gjorts för att belysa brister och förbättringsmöjligheter av Länsstyrelsens nuvarande arbetssätt med fokus på ärendeflödet. Det påbörjades en stödinsats inför genomförandet av myndighetens övergång till ett digitalt ärendeflöde. Aktiviteten har namnet ”Digitalt stöd” och genomförs tillsammans med projektgruppen för ”Färre vägar in” (FVI), ett projekt som ska införa ett helt digitalt flöde i Länsstyrelsens ärendehandläggning. Tillgänglighet Utvecklingsområde ”Tillgänglighet” ska leda till ökad service, ökad tillgänglighet, bättre kommunikation och enkel administration för individ och samhälle. Projektet har tagit fram en kanalstrategi för Länsstyrelsen som är styrande för vilka kommunikationsvägar som ska användas. Vidare har projektet även gjort en kartläggning av frågor från individ och samhälle samt genom delprojekt ”Webb” gjort en kartläggning över hur Länsstyrelsen kan förbättra informationsförsörjningen och målgruppsanpassa innehållet till sin webbplats. Verksamhetsstyrning Målet är att Länsstyrelsens verksamhetsstyrning är effektiv och ändamålsenlig utifrån mål, budget och samhällsekonomi. Utvecklingsområde ”Verksamhetsstyrning” har levererat stödmaterial till styrfilosofin som beslutades 2013, gjort en kartläggning av Länsstyrelsens nuvarande styrning samt startat ett delprojekt som ska ta fram en gemensam projektmodell för Länsstyrelsen. 180 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Vår arbetsplats År 2017 ska Länsstyrelsen nå målbilden om en spännande och utvecklande arbetsplats. Utvecklingsområde ”Vår Arbetsplats” omfattar områdena ledarskap och medarbetarskap, mångfald och fysisk arbetsplats. En förstudie med förslag på insatser har gjorts för nämnda områden och alla Länsstyrelsens chefer och medarbetare har fått fylla i en enkät om vårt ledarskap och medarbetarskap. Utvecklingsområdet har också startat ett chefnätverk för samtliga chefer och fått beslut på föreslagen ledarskapsutbildning som ska pågå under 2015. Allt i syfte att utveckla ledarskap och chefskap på Länsstyrelsen. Värdegrund År 2014 har Länsstyrelsens gemensamma värdegrund tagits fram. Samtliga anställda på Länsstyrelsen samt länsstyrelsernas IT-enhet har varit med i arbetet. Startskottet gick i Trollhättan i mars då det hölls en personaldag med fokus på värdegrund. Arbetet har därefter följts av ortsdialoger och projektarbete, för att slutligen levereras i form av en arbetsbok. Beslut om en gemensam värdegrund togs i december 2014. Organisationsöversyn Länsstyrelsen har genomfört en genomlysning av myndighetens organisation. Utifrån intervjuer med chefer och medarbetare, arbetsmöten med ledningsgruppen samt en extern översyn tog länsledningen fram ett förslag som presenterats och förankrats i organisationen. Detta var grunden för beslutet om en ny organisation som fattades i november 2014, där de nuvarande 16 enheterna delas in i sju nya avdelningar. Organisationen ska stödja målbilden 2017, för det hållbara samhället med individ och samhälle i fokus. Syftet med den nya organisationen är att skapa bättre förutsättningar för att leda, samordna och utveckla verksamheten samtidigt som länsledningens tid för uppföljning ska minska, till förmån för strategisk ledning. Under december månad rekryterades sju avdelningschefer som tillträder sina tjänster den 1 januari 2015 då Länsstyrelsens nya organisation träder ikraft. Miljöledningsarbetet Länsstyrelsen fortsätter sitt arbete med att anpassa sitt miljöledningsarbete enligt förordning om miljöledning i statliga myndigheter (SFS 2009:907). Vi har genomfört en intern miljörevision av Länsstyrelsens kontor i Mariestad. Länsstyrelsen har deltagit i projektet ”Effektivare energi- och klimatarbete i länsstyrelsernas miljöledningssystem”. Projektet, som finansieras av LEKS (länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning), ska stödja länsstyrelsernas arbete med att förbättra både miljöledningssystemet och det interna arbetet med energi- och klimatfrågor. Samtliga nyanställda medarbetare har erbjudits en webbaserad teoretisk utbildning i sparsam körning (eco-driving). Länsstyrelsernas gemensamma IT-enhet arbetar kontinuerligt för en ökad energieffektivitet och minskad miljöbelastning. Länsstyrelsernas IT-verksamhet Länsstyrelsen i Hallands län har samordnat länsstyrelsernas redovisning av uppdrag 84 (Länsstyrelsernas gemensamma utveckling av kärnverksamhete och gemensamma stödfunktioner). Rapporten skickades till socialdepartementet den 1 november 2014. Länsstyrelserna redovisar där hur rationalisering och effektivisering av IT-verksamheten 181 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 2012–2015 fortlöper och planeras fullföljas enligt vad som redovisas i länsstyrelsernas gemensamma rapportering (S2013/7597/SFÖ). IT-försörjningen har fungerat väl under 2014 och beslutade effektiviseringsmål har uppnåtts. Några insatser som bör lyftas fram från verksamhetsåret är: • Genomförande av allmänna val till europaparlament och riksdag samt till kommuner och landsting. Under året har IT-enheten upplåtit tekniskt stöd för att säkerställa genomförande av de allmänna valen till europaparlament och riksdag samt kommuner och landsting. Att särskilt notera är att det infördes en ny form av samarbete mellan länsstyrelserna, kopplat till genomförande av valen. Den nya teletekniska plattformen innebar att länsstyrelserna kunde samarbeta med att ta emot valdistriktens röstresultat. Tidigare har varje länsstyrelse bara tagit emot resultat från det egna länets valdistrikt. Teleplattformen och samarbetet gjorde att samtalen under årets val istället kunde fördelas mellan fler mottagare vilket ger ett jämnare flöde och snabbare resultat. • Införande av ny teleteknisk plattform. Införande av en gemensam teleteknisk plattform för 20 länsstyrelser har slutförts. • Samordnande IT-ansvar för hantering av skogsbranden i Västmanland. IT-enheten agerade samordnande för all IT-försörjning kopplad till hanteringen av skogsbranden i Västmanland under sensommaren. Ansvaret innebar IT-chef och arbetsledning på plats i Ramnäs Support/service på plats och på distans Koordinering med andra berörda sektorsmyndigheter Logistik, leverantörsrelationer och ren teknikförsörjning. Värt ett särskilt omnämnande är det mobila IT-stöd som under två dygn utvecklades och etablerades för positionering, kartläggning och dokumentation i fält av operativ personal. Lösningen togs fram i samarbete med MSB, Lantmäteriet samt leverantörer och utgjordes av handhållen hårdvara med särskild applikation för kartbaserad datainsamling och positionering. Denna lösning fick stor användning under brandbekämpningen och återanvändes också senare av MSB i samband med hantering av översvämningar i Halland. Bedömning av den interna styrningen och kontrollen Länsstyrelsen lyder under förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll som ställer krav på att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen samt upprättar riskanalys, vidtar kontrollåtgärder och regelbundet följer upp och dokumenterar arbetet med den interna styrningen och kontrollen. Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen har under 2014 fortsatt arbetet med att förvalta och utveckla processen för intern styrning och kontroll enligt förordningens krav. Utgångspunkten är att det ska vara en integrerad del av myndighetens styrmodell där ansvarsfördelningen följer övriga styrningsfrågor. Riskanalyser, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation av processen 182 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 har genomförts. Enhetschefernas bedömning samt granskningar av intern och extern revision styrker Länsstyrelsens bedömning att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten var betryggande under år 2014. Länsstyrelsens styrmodell Länsstyrelsen arbetar löpande med att utveckla och anpassa sin styrmodell, där kraven i förordningen om intern styrning och kontroll är en av utgångspunkterna. Myndigheten har tagit fram en inriktning med sikte på Länsstyrelsen 2017 där målbild, sex utvecklingsområden och långsiktiga mål för 2013–2017 är ett sätt att ta till vara myndighetens styrkor såväl som att möta identifierade hinder och hot. En balanserad styrning är utgångspunkt där myndighetens styrmodell ska förse ledning, chefer och medarbetare med ledningsinformation i flera perspektiv. Styrkort är verktyget för att styra verksamheten mot uppsatta mål och riskanalyser är ett sätt att minska effekten av eventuella oönskade händelser på vägen dit. För att skapa enhetliga arbetssätt och gemensamma rutiner på Länsstyrelsen har uppdaterade riktlinjer för arbetet med intern styrning och kontroll beslutats under 2014. Här beskrivs utgångspunkter, myndighetens process samt ansvar och roller. Mallar och stödmaterial för planering och uppföljning utgår från förordningens olika moment och riskanalyser och kontrollåtgärder och uppföljning är integrerade delar i den årliga planeringsprocessen. Ansvar och roller På Länsstyrelsen följer ansvarsfördelningen för arbetet med intern styrning och kontroll ansvarsfördelningen för övriga styrningsfrågor. Myndighetens breda uppdrag och geografiskt spridda organisation ställer krav på att den interna styrningen präglas av delegering. Samtliga enhetschefer har budget-, personal- och verksamhetsansvar, vilket även innefattar ansvar för den interna styrningen och kontrollen. Detta gäller även för lägre chefsnivåer, funktions- och gruppchefer, inom enheten. Förtroende för alla medarbetares kompetens och delaktighet i utvecklingsarbetet är viktiga principer i Länsstyrelsens styrfilosofi och värdegrund. Samtliga medarbetare involveras därmed i förändringsarbetet – 2014 var fokus värdegrund – och i den årliga verksamhetsplaneringen där riskhanteringen är en integrerad del. Riskhantering Länsstyrelsen genomför riskanalyser på både myndighetsövergripande, strategisk nivå och operativ verksamhetsnivå. • Strategisk riskhantering: Myndighetens övergripande riskanalys genomförs årligen av ledningsgruppen som en inledning av planeringsprocessen. Inför planeringsåret 2014 genomfördes en analys och uppdatering av tidigare års riskanalys för att se vilka hinder/hot som finns för att nå de långsiktiga målen 2017. Ledningsgruppen tog också fram förslag på värdering av sannolikhet och konsekvens av identifierade risker. Detta var utgångspunkt för de fem strategiska risker som länsledningen valde att prioritera för 2014. Dessa risker kvarstod från föregående år, med något uppdaterad värdering, och fördelades inom perspektiven Individ och samhälle, Verksamhet och Ekonomi. Beslut om risker, inklusive hantering var utgångspunkt för enheternas riskanalyser och planering av åtgärder. Övergripande för Länsstyrelsen hanterades riskerna genom insatser inom myndighetens utvecklingsområden samt prioriterade projekt. • Operativ riskhantering: För att fånga upp risker i Länsstyrelsens olika verksamheter genomförs även riskanalyser på operativ nivå i verksamheterna. Utgångspunkten är Länsstyrelsens 183 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 övergripande riskanalys. Varje enhet ska i planeringsarbetet genomföra en riskanalys där väsentliga risker i verksamhetens processer identifieras. På enheten finns ansvariga i verksamheten som deltar i planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Uppföljning och dokumentation Riskhantering är en viktig del av myndighetens tertialuppföljning, både på enhets- och myndighetsnivå. Varje enhetschef ansvarar för att vid dessa tillfällen redovisa nuläget för enhetens mest väsentliga risker och hur riskvärdet har utvecklats. Detta är sedan ett av underlagen för dialogmöten mellan länsöverdirektör och varje enhetschef. Enheternas tertialvisa rapportering av uppföljda risker utgör grund för Länsstyrelsens samlade uppföljning och bedömning av utvecklingen av myndighetens strategiska risker. Här tas även hänsyn till uppföljning av Länsstyrelsens utvecklingsområden och prioriterade projekt. Ledningsgruppen är forum för dialog om myndighetens samlade resultat, inklusive väsentliga risker. Den tertialvisa uppföljningen och bedömningen av identifierade risker och vidtagna åtgärder är ett viktigt underlag för dokumentationen av processen för intern styrning och kontroll. Dokumentationen sammanställs löpande och kvalitetssäkras inför undertecknandet av årsredovisningen. Intern bedömning av processen Länsstyrelsen gör varje år en utvärdering av planeringsprocessen. För 2014 samlades ett antal enhetschefer och planeringssamordnare för att titta på vad som fungerat bra och vad som kan göras bättre. Generellt sett upplevdes att planering och uppföljning 2014 har fungerat relativt väl och inga brister med koppling till arbetet med riskanalyser lyftes. Sammanställning av enheternas riskanalyser för 2014 visar att väsentliga risker för enheten i hög grad prioriteras där det största antalet risker sorteras in under områdena sårbarhet samt verksamhetsprocesser. Ett viktigt underlag för den årliga bedömningen av den interna styrningen och kontrollen vid Länsstyrelsen är den bedömning som varje enhetschef gör i samband med verksamhetsårets slut. För 2014 gör myndighetens samtliga enhetschefer bedömningen att den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom sin enhets verksamhetsområde. Intern och extern revision Som stöd för att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll har Länsstyrelsens internrevision möjlighet att lämna förslag till förbättringar. Internrevisionens granskningar 2014 har inte identifierat några väsentliga iakttagelser i den interna styrningen och kontrollen. Landshövdingen har i sina beslut följt internrevisionens rekommendationer för att stärka kontrollmiljön ytterligare. Internrevisonen beskriver i sin årsrapport att förordningens olika moment har integrerats i myndighetens planerings- och uppföljningsprocess. Förslag lämnas att framåt ytterligare tydliggöra riskerna inom det ekonomiadministrativa området. Även Riksrevisionens granskningar är ett viktigt underlag för att analysera och utvärdera samt löpande förbättra myndighetens verksamhet och dess kontrollmiljö. Vid den löpande granskningen 2014 har Riksrevisionen inte rapporterat några brister vad gäller arbetet med förordningen om intern styrning och kontrolls olika moment på Länsstyrelsen. 184 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Personaluppgifter Enligt kraven i FÅB 3 kap 3§ ska myndigheter redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1§ första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. (Förordning 2008:747) Återrapportering Redovisa en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. För Länsstyrelsen som kunskapsintensiv organisation är det viktigt att rätt kompetens finns på rätt plats och vid rätt tillfälle. Länsstyrelsen ska vara en attraktiv arbetsgivare som arbetar strategiskt och systematiskt med kompetensförsörjning. Lägesanalys 2014 Länsstyrelsen arbetar med en strukturerad och strategisk kompetensförsörjningsprocess som följer standarden ”Ledningssystem för kompetensförsörjning SS 624070”. Det innebär att hela organisationen, i samband med verksamhetsplaneringen, har upprättat en kompetensförsörjningsplan. Åldersstruktur, sårbara kompetensområden, förändringar i uppdraget som påverkar kompetensbehovet är exempel på frågeställningar som har beaktats. Kompetensförsörjningsplanen följs upp tertialvis. Den gemensamma strukturen för medarbetarsamtalet ska säkerställa att kompetensen på individnivån beaktas. Det här arbetssättet bidrar till att kopplingen mellan verksamhetens strategiska kompetensbehov och kompetensutvecklingsaktiviteter på individnivå blir tydligt. Övrigt Vi använder konsekvent metoden ”kompetensbaserad rekrytering” i alla rekryteringar. Syftet är att utifrån en analys av arbetsuppgifterna och deras kompetenskrav, rekrytera den lämpligaste personen utan att ovidkommande hänsyn tas. Samtliga chefer och personalutvecklare har genomgått utbildning i metoden och ett stödmaterial har tagits fram. Extern rekrytering Totalt har Länsstyrelsen genomfört 73 externa rekryteringar (antal ärenden). Intern rörlighet Målet är att genom att aktivt jobba med strategisk kompetensförsörjning ska Länsstyrelsen uppnå en bättre intern rörlighet med möjlighet till karriär och utveckling. Genom att synliggöra lediga arbetsuppgifter på Länsstyrelsens interna webbplats, har det genomförts 13 internrekryteringar (antal ärenden). Av dessa rekryteringar har 2 gällt chefsuppdrag. Tabell: Ålderstruktur och könsfördelning – intern och extern rekrytering 2014 Ålder – 29 30 – 49 50 – Totalt Kvinnor 12 42 16 70 Män 16 32 8 56 Totalt 28 74 24 126 185 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Pensionsavgångar År 2014 har totalt 21 personer lämnat myndigheten med pension. Övriga fakta Medelåldern på Länsstyrelsen är 46 år. För män är medelåldern 47 år och för kvinnor 45 år. Totalt antal chefer – män och kvinnor Det totala antalet chefer har 2014 ökat med en person. Könsfördelningen mellan chefer i åldrarna 30–49 år är 22 kvinnor och 17 män. Detta innebär en något större skillnad mellan könen jämfört med 2013, då vi hade förhållandet 22 kvinnor och 19 män. Åldersgruppen 50 år och uppåt är jämt fördelad mellan könen och består av 19 kvinnor och 19 män. Antalet kvinnor i denna grupp har ökat med en person och antalet män med två personer. Inga chefer är under 30 år. Ledningsgruppen bestod 2014 av totalt 18 personer – 16 enhetschefer, en länsöverdirektör och en landshövding. Fördelningen i gruppen mellan könen är 11 kvinnor och 7 män. Medelåldern i ledningsgruppen är 52 år, samma som 2013. Tabell över sjukfrånvaro i enlighet med 7 kap. 3§ FÅB 2014 Kön Män Kvinnor Samtliga Ålder Antal anställda Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Sjukfrånvaro 60 dgr och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) Antal anställda 2013 Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Sjukfrånvaro 60 dgr och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) - 29 30 - 49 50 Alla - 29 30 - 49 50 Alla - 29 30 - 49 50 - 29 199 148 376 44 287 210 541 73 486 358 3,1 1,9 5,3 3,3 1,8 3,6 6,4 4,6 2,3 2,9 5,9 0,0 4,9 43,5 48,3 0,0 18,1 37,0 55,1 0,0 13,6 39,2 19 189 156 364 43 275 201 519 62 464 357 2,2 2,8 3,6 3,1 2,0 4,0 5,2 4,3 2,1 3,5 4,5 0,0 15,0 32,1 47,1 0,0 22,7 30,4 53,1 0,0 20,1 31,0 Alla 917 4,1 52,8 883 3,8 51,1 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentar Den totala sjukfrånvaron i samtliga åldersgrupper har ökat 2014 med 0,3 procentenheter jämfört med 2013 års siffror. Fördelningen mellan könen jämfört med 2013 visar en ökning med 0,2 procentenheter bland männen och en ökning bland kvinnorna med 0,3 procentenheter. Totala andelen långtidssjuka har ökat med 1,7 procentenheter jämfört med 2013. När det gäller könsfördelningen ser vi en ökning bland männen med 1,2 procentenheter och bland kvinnorna med 2,0 procentenheter. 186 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Regleringsbrev 2014, uppdrag som redovisas på annat sätt Följande uppdrag i regleringsbrevet till länsstyrelserna berör Länsstyrelsen Västra Götalands län, och har återrapporterats på anvisat sätt och inte i årsredovisningen. Uppdragsformuleringarna har förkortats av utrymmesskäl. Nr 1 Uppdrag VÄS - Bedömning effektivitet, ändamålsenlighet livsmedelskontroll - Uppfyllandet av krav EG-förordning nr 882/2004 revisioner - Bedömning av kommunala kontrollplaner - Antal fortbildningstillfällen livsmedelsinspektörer - Mål och måluppfyllelse kontroll av livsmedel i primärproduktion 281 281 281 281 Rapportera till Jordbruksverket avseende djurskyddskontrollarbete 282 3 Vidare arbete med att utveckla nyckeltal för djurskyddskontrollverksamheten 282 4 Redovisa resursanvändning inom djurskyddsområdet 282 6 7 8 12 13 16 21 Bistå Jordbruksverket att analysera 282 resursanvändning för djurskyddskontroll - Mål för kontroll insamling, transport 285 animaliska biprodukter - Mål för kontroll av foder i primärproduktionen 285 Redovisa omfattning och använda metoder i tillsyn 284 djurhälsopersonal Mål och måluppfyllelse för kontroll av husdjur 282, 283, enligt förordning (2006:816) och lag (2006:806) 284 Kostnader hantering EU-stöd lantbruk, landsbygd, 601, 602, fiske samt antalet årsarbetskrafter hantering stöd 622 Utveckla en gemensam inlämningsfunktion för skogliga ärenden i samverkan med Skogsstyrelsen. Ta fram en gemensam ansvarsfördelning för 431, 511 utveckling, förvaltning och finansiering av funktionen. Omfattning fisketillsyn; fisketillsynsmän, informationsinsatser, tillsynsdagar, anmälningar, 623 beslag Medverka i Tillväxtverkets uppdrag att säkerställa 303 uppföljning av regionala tillväxtarbetet, anslag 1:1 187 2015-02-01 (Livsmedelsverket) 281 2 5 Rapportering 2014-08-30, 2015-0201 (Jordbruksverket) 2014-09-30 (Landsbygdsdepartementet) 2015-01-31 (Landsbygdsdepartementet) Redovisas ej i ÅR 2015-02-01 (Jordbruksverket) 2015-02-01 (Jordbruksverket) 2015-02-01 (Jordbruksverket) 2015-02-01 (Jordbruksverket) 2014-08-31 (Landsbygdsdepartementet) 2015-02-01 (Havsvattenmyndigheten) Tillväxtverket LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Nr 22 23 39 40 41 43 44 45 46 Uppdrag Redovisa prognoser för anslagsbelastningen avseenden anslag 1:1Regionala tillväxtåtgärder samt uppdaterat förslag bemyndigande VÄS Rapportering 303, 111 2014-01-16 2014-02-21 2014-05-05 2014-07-28 2014-10-22 (Hermes) 2014-10-22 Redovisning bemyndigande anslag 1:1 Regionala 303 tillväxtåtgärder Bedömning grundläggande betaltjänster för samhällets behov, redovisning stöd- och 341 utvecklingsinsatser Verka för att nå målen i regeringens bredbandsstrategi. - Redovisa hur man verkat för att nå målen - Bistå PTS i arbetet att följa upp krav för stöd till bredbandsutbyggnad enligt förordning 341, 602 (2012:39) - Bistå PTS i att följa och redovisa efterfrågan på och tillgången av statliga bredbandsstöd - Informera projektägare om gällande regelverk för stöd bredbandsutbyggnad Regionala klimat- och energistrategier; insatser för samordning, regionala åtgärdsplaner, stärka samverkan, insatser för ökat genomslag klimat420 och energimålen, stöd näringsliv och kommuner, verka för ökad andel förnybar energi Tillsyn och tillsynsvägledning över kommunernas plan- och byggverksamhet. Särskild granskning av 404 tillsynen av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder Uppföljning av byggnadsnämndernas tillämpning av plan- och bygglagstiftningen, ge råd och stöd och planeringsunderlag. Särskild analys: 401, 404, - Tillämpning av bestämmelserna om 521, 602 tillgängliget och enkelt avhjälpta hinder - Genomslag regler om strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära områden Regionalisering av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering, 408 med fokus på ”Natur och miljö” och ”Infrastruktur” Inriktningsmål för handläggning av överklaganden av kommunala beslut enligt plan- och bygglagen - 75 % avgjorda inom: planer 90 dagar, lov 120 403 dagar - 90 % avgjorda inom: planer 150 dagar, lov 180 dagar 188 Tillväxtverket 2014-12-01 (Näringsdepartementet) 2015-02-01 (Post- och telestyrelsen) 2015-01-31 (Statens Energimyndighet) 2015-01-31 (Boverket) 2015-01-31 (Boverket) 2014-11-30 (Boverket) 2015-02-28 (Boverket) LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Nr Uppdrag 51 Rapportering områdesskydd, skötsel skyddade områden, naturvårdsavtal, artbevarande, insatser för rovdjur. Marina områden redovisas till HaV. 54 Redovisning av medel för förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 537 55 Havsplaneringsarbete, bygga upp kompetens och rutiner, underlag för havsplanering, stöd kustkommuner, utveckla IT-system och datainsamling för havsplanering. 538 56 57 59 60 61 62 63 66 67 68 VÄS Vidareutveckla arbetet med tillsynsvägledning till operativa tillsynsmyndigheter för att minska utsläpp från enskilda avlopp Översyn utvidgade strandskyddet, statistik beslut om upphävande och dispenser strandskydd samt vilka kommunala beslut som överklagats eller som länsstyrelsen överprövat enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken Restaurering och återskapande av våtmarker i och i anslutning till odlingslandskap, genomförda insatser och behov ytterligare åtgärder Art- och habitatdirektivet: Rapportering nya obligatoriska data till Natura 2000-databasen Arbete med artskydd; samordning med andra myndigheter, utveckla och förbättra prövning och tillsyn, informera och involvera allmänheten, redovisning personresurser Samordna och vägleda kommunerna i genomförande och uppföljning av de tio friluftslivsmålen Redovisa arbetet med länsvisa samrådsgrupper för naturvård, omfattningen och erfarenheterna av insatserna samt hur samverkan och samråd har byggts upp med näringsliv och ideell naturvård m.fl. Redovisa erfarenheter av regional samverkan med Försvarsmakten Arbete och planering för att uppfylla de nya nationella målen för kultur-miljöarbetet Främja kommunernas kulturmiljöarbete, stödja kommunernas framtagande av kunskapsunderlag 189 511, 512 Rapportering (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten) 2015-02-15 (Havs- och vattenmyndigheten, Miljödepartementet) Årsredovisning och 2015-02-15 (Miljödepartementet, Havsoch vattenmyndigheten) 501, 503, 567 Havs- och vattenmyndigheten 402, 511, 521, 526 2015-03-01 (Miljödepartementet) 2015-02-15 (Naturvårdsverket) 602 2014-12-01 (Miljödepartementet) 511 2014-12-31 (Naturvårdsverket) 522, 527 2015-03-15 (Naturvårdsverket) 408, 821 Naturvårdsverket 500, 401 2014-12-01 (Miljödepartementet) 457 430, 408 430 2014-09-01 (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) 2014-10-01 (Riksantikvarieämbetet) 2014-10-01 (Riksantikvarieämbetet) LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Nr 71 72 73 75 76 77 Uppdrag Uppgifter enligt förordning (2013:522) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud, redovisa insatser och plan för stöd och utveckling av verksamheten i länet Under 2014 – 2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren Mottagande av nyanlända invandrare; prioritera insatser som bidrar till att öka kommunernas mottagningskapacitet, verka för att stärka civila sektorns roll. Redovisa behov, insatser, resultat, behov utveckling samt utveckling av portalen www.informationsverige.se Redovisning av kommunernas förutsättningar att tillhandahålla samhällsorientering. Urbant utvecklingsarbete: samla relevanta aktörer för ökat erfarenhets- och kunskapsutbyte. Fokus på förvärvsarbete, långvarigt försörjningsstöd, elevers behörighet gymnasieskolan, trygghet, bostadsförsörjning och fysisk planering. Verka för beredskap och kapacitet för mottagande asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn med uppehållstillstånd. Redovisa åtgärder för fler platser, samarbete Migrationsverket, uppföljning, samordning uppdrag nyanländas etablering, uppnådda resultat, bedömning av egna arbetet. VÄS Rapportering 821 2015-03-01 (Socialstyrelsen) 821 2015-02-15 (Socialdepartementet) 851 2015-03-01 (Arbetsmarknadsdepartementet) 851 2015-03-01 (Arbetsmarknadsdepartementet) 821 2015-03-01 (Arbetsmarknadsdepartementet) 851 2014-05-21, 2015-02-18 (Justitiedepartementet) 801 2015-03-15 (Utbildningsdepartementet) 801 2015-04-15 (Utbildningsdepartementet) 78 Fortsatt arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. 79 Stödja samordning av insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor, barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. 80 Främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck 801 81 Redovisa arbetet med strategier för jämställdhetsintegrering 2014-2016 801 190 2015-02-15 (Utbildningsdepartementet 2015-02-15 Utbildningsdepartementet, Socialdepartementet) LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Nr VÄS Rapportering 811 2014-05-15, 2015-0315 (Arbetsmarknadsdepartementet) 100, 110, 990 2014-11-01 (Socialdepartementet) 85 Redovisa prognoser anslagsbelastning anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. för år 2013-2017, samlad redovisning utfall och prognos för verksamheter med finansierade av förvaltningsanslag, verksamheter finansierade med andra intäkter än förvaltningsanslaget 111 2014-01-16 2014-02-21 2014-05-05 2014-07-28 2014-10-27 (Hermes) 2014-05-05 2014-10-27 (Socialdepartementet) 86 Användning, samverkan med gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel, betalning abonnemangsavgift 208 000 kr MSB 453 Redovisas ej i ÅR 82 84 Uppdrag Nationella minoriteter: användning av medel från anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter, tillämpning av lagen 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kunskapshöjande insatser, fördelning av stöd Redovisa viktigaste gemensamma insatser för att kärnverksamheterna ska kännetecknas av effektivitet, likartade arbetssätt och rutiner, god service, information, snabb och korrekt handläggning. - Utveckling och implementering av ledning och styrning av gemensam stödverksamhet. - Rationalisering och effektivisering av itverksamheten - Utvärdera anslutning löneadministration till Statens Servicecenter 191 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Året i siffror Tabell A - Verksamhetskostnader 2012 - 2014 VÄS- Sakområden och myndighetsövergripande KOD verksamhet 2014 Tkr 2013 Tkr 2012 Tkr 20-21 25 28 30 34 40 41 42 43 45 50 51 Övrig förvaltning 33 358 21 489 Trafikföreskrifter m.m. 1 686 1 756 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 28 588 29 231 Regional tillväxt 525 558 Infrastrukturplanering 5 324 4 231 Hållbar samhällsplanering och boende 30 553 30 876 Stöd till boende 1 724 1 492 Energi och klimat 9 211 7 545 Kulturmiljö 17 188 15 761 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 16 189 15 230 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd 44 557 53 209 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade 75 731 73 544 områden 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 7 429 7 918 53 Vattenverksamhet 24 991 22 015 54 Mineral- och torvfyndigheter 58 134 55 Miljöfarlig verksamhet 20 187 20 882 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 1 542 1 948 57 Förorenade områden, efterbehandling 11 393 11 468 58 Restaurering 6 545 6 400 60 Lantbruk och landsbygd 80 652 90 690 61 Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och 0 0 Norrbottens län) 62 Fiske 6 952 7 592 70 Folkhälsa 5 767 6 652 80 Jämställdhet 5 348 5 309 81 Nationella minoriteter 121 70 82 Mänskliga rättigheter 2 584 2 474 83 Barnperspektivet 85 Integration 13 449 8 400 SUMMA PRODUKTION 451 654 446 873 10 Myndighetsövergripande verksamhet 29 974 28 560 11 Administration och intern service 108 735 100 400 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL 590 362 575 833 RESURSSAMVERKAN 1) 99 Resurssamverkan 197 383 194 049 TOTALSUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER ENL 787 745 769 882 RESULTATRÄKNINGEN 2) 1. Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen fördelas på respektive tvåsifferkod 2. Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnader enligt resultaträkningar Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 20 628 1 478 27 577 823 2 637 25 117 1 450 8 117 15 578 16 280 54 978 69 522 5 919 18 688 154 14 590 1 147 8 384 7 211 87 306 0 8 473 8 440 2 828 9 1 986 361 11 355 421 042 25 355 102 357 548 754 202 430 751 184 Definition av resurssamverkan: Med offentlig resurssamordning menas att en myndighet har rätt att mot avgift helt eller delvis samordna sitt resursutnyttjande avseende varor och tjänster med en annan myndighet, kommun eller landsting (s.k. sambruk). Skriftliga avtal om samordningen bör träffas mellan de berörda parterna. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna bör läggas fast. Kommentarer Tabell A Verksamhetskostnadernas ökning med 17,9 mnkr från 2013 till 2014 återfinns främst inom verksamhetsområde 20-21 Övrig förvaltning (+11,9 mnkr), vilket härrör sig till valåret 2014 med val till Europaparlamentet och till 192 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. De ökade kostnaderna för verksamhetsområde 11 Administration och intern service (+ 8 mnkr) beror bland annat på högre lokalkostnader och köp av tjänster för leverantörsfakturor och e-beställningar i staten. Ökningen inom område 85 Integration beror på att Länsstyrelsen under året har disponerat anslag 13 01 001 009 Integrationsåtgärder, informationsportal med 5 mnkr. Tabell B – Verksamhetskostnader 2014 VÄS- Sakområden och Kostnader exkl KOD myndighetsövergripande OH verksamhet Tkr % 20-21 25 28 30 34 40 41 42 43 45 50 51 52 53 54 55 56 57 58 60 61 62 70 80 81 82 85 10 11 99 Övrig förvaltning Trafikföreskrifter m.m. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Regional tillväxt Infrastrukturplanering Hållbar samhällsplanering och boende Stöd till boende Energi och klimat Kulturmiljö Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden Prövning och tillsyn för skydd av naturen Vattenverksamhet Mineral- och torvfyndigheter Miljöfarlig verksamhet Övrigt miljö- och hälsoskydd Förorenade områden, efterbehandling Restaurering Lantbruk och landsbygd Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) Fiske Folkhälsa Jämställdhet Nationella minoriteter Mänskliga rättigheter Integration SUMMA PRODUKTION Myndighetsövergripande verksamhet Administration och intern service SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN Resurssamverkan 1) Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen OH-kostnader Tkr Kostnader inkl OH % Tkr % 33 358 1 686 5,65 0,29 9 895 565 9,07 0,52 43 254 2 251 7,71 0,40 28 588 4,84 8 665 7,94 37 253 6,64 525 5 324 0,09 0,90 146 1 726 0,13 1,58 671 7 050 0,12 1,26 30 553 5,18 9 350 8,57 39 903 7,12 1 724 9 211 17 188 0,29 1,56 2,91 548 1 529 4 432 0,50 1,40 4,06 2 273 10 741 21 621 0,41 1,92 3,86 16 189 2,74 3 888 3,56 20 078 3,58 44 557 7,55 7 666 7,03 52 723 9,40 75 731 12,83 11 117 10,19 86 348 15,40 7 429 1,26 2 485 2,28 9 914 1,77 24 991 58 20 187 1 542 11 393 6 545 80 652 4,23 0,01 3,42 0,26 1,93 1,11 13,66 7 712 18 6 545 520 2 868 570 21 144 7,07 0,02 6,00 0,48 2,63 0,52 19,38 32 703 77 26 732 2 062 14 260 7 097 101 795 5,83 0,01 4,77 0,37 2,54 1,27 18,15 - - - - - - 6 952 5 767 5 348 121 2 584 13 449 451 654 29 974 108 735 1,18 0,98 0,91 0,02 0,44 2,28 76,50 5,08 18,42 1 987 1 290 1 316 32 697 2 405 109 116 1,82 1,18 1,21 0,03 0,64 2,20 100,00 8 957 7 057 6 664 153 3 281 15 853 560 770 1,60 1,26 1,19 0,03 0,59 2,83 100,00 590 362 100,00 197 383 787 745 2) Myndighetsövergripande, adm och intern service uppdelat på: 3) 193 560 770 29 592 226 975 787 745 100,00 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Nivå 1 (113-115) 77 529 24,08 Nivå 2 (110-112, 116-119) 31 206 9,69 Nivå 3 (100-109) 29 974 9,31 Personalkostnad, produktion (kkl 4, 322 023 verksamhetskod 2-9) 1) Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2) Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. 3) Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och Administration och intern service. Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vht 2-9 (kkl 4). Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 194 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tabell C – Årsarbetskrafter 2012 – 20141) VÄSSakområden och KOD myndighetsövergripande verksamhet 2014 totalt 20-21 25 28 30 34 40 41 42 43 45 50 51 52 53 54 55 56 57 58 60 61 62 70 80 81 82 83 85 10 11 99 Övrig förvaltning Trafikföreskrifter m.m. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Regional tillväxt Infrastrukturplanering Hållbar samhällsplanering och boende Stöd till boende Energi och klimat Kulturmiljö Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden Prövning och tillsyn för skydd av naturen Vattenverksamhet Mineral- och torvfyndigheter Miljöfarlig verksamhet Övrigt miljö- och hälsoskydd Förorenade områden, efterbehandling Restaurering Lantbruk och landsbygd Rennäring m.m.(enbart Dalarna, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) Fiske Folkhälsa Jämställdhet Nationella minoriteter Mänskliga rättigheter Barnperspektivet Integration SUMMA PRODUKTION Myndighetsövergripande verksamhet Administration och intern service SUMMA ÅRSARBETSKRAFTER EXKL RESURSSAMVERKAN Resurssamverkan 2) TOTALT ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER 1) varav kvinnor varav män 2013 2012 totalt totalt 35,01 2,99 24,56 1,60 10,45 1,39 29,34 2,92 26,11 2,71 40,25 32,97 7,28 41,27 41,36 0,59 7,43 39,64 2,78 6,05 20,25 0,16 4,59 22,12 1,03 4,36 11,51 0,43 2,84 17,52 1,75 1,69 8,74 0,63 5,74 40,70 2,44 5,76 18,32 0,87 3,51 35,49 2,37 6,26 17,63 15,22 8,80 6,42 14,78 17,08 32,63 24,39 8,24 35,90 54,43 53,19 22,86 30,31 50,22 45,99 12,16 32,66 0,08 27,07 2,20 12,33 2,50 99,83 6,59 15,83 0,00 17,31 1,78 8,28 0,90 65,71 5,57 16,83 0,08 9,76 0,43 4,06 1,60 34,12 12,28 31,05 0,19 28,58 2,92 12,28 2,60 114,41 10,32 25,22 0,15 20,83 1,55 10,95 3,47 112,09 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 9,54 5,48 5,73 0,11 2,85 2,95 2,68 5,19 0,11 2,49 6,59 2,81 0,54 0,00 0,36 10,70 6,47 5,56 0,08 2,92 10,38 478,96 25,15 44,62 7,38 296,15 16,99 33,35 3,00 182,80 8,16 11,27 8,68 486,77 23,18 46,18 11,50 8,82 3,29 0,01 1,94 0,46 10,80 475,22 21,25 45,51 548,73 346,49 202,23 556,13 541,99 125,29 36,68 88,61 118,28 120,69 674,02 383,17 290,84 674,41 662,68 1 årsarbetskraft = 1 760 timmar. I Länsstyrelsens interna beräkningar av årsarbetstid 2014 användes 1 650 timmar. 2) Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 195 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Kommentarer Tabell C Utfallet är likvärdigt med 2013, 674 årsarbetskrafter. Av dessa är 383 åa(57 %) kvinnor och 291 åa (43 %) män. Detta är en något jämnare könsfördelning än 2013 då 388 åa var kvinnor och 286 åa män. Inom flera sakområden är utfallet likvärdigt med föregående år. Större skillnader finns inom: 20-21 Övrig förvaltning (+5,67):Ökningen härleds till valen till Europaparlamentet och till riksdag, kommunoch landstingsfullmäktige som genomförts. 60 Lantbruk och landsbygd (-14,58): I övergångsperioden mellan det gamla och nya Landsbygdsprogrammet har en del stöd upphört på grund av brist på medel, vilket har inneburit mindre handläggning. Det berör projektstöd, miljöinvesteringar, företagsstöd och utbetalningar inom SAM 99 Resurssamverkan (+7,01): Ökningen hänför sig i första hand till att IT-enheten, värdlän för länsstyrelsernas gemensamma IT-verksamhet, som ett led i att minska de totala kostnaderna anställt personal som tidigare hyrts in via konsult. Tabell D - Representation Kostnader för representation Intern representation (undergrupp 496 i baskontoplanen) Extern representation (undergrupp 552 i baskontoplanen) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 2014 2013 2012 Totalt tkr Per åa kronor Totalt tkr Per åa kronor Totalt tkr Per åa kronor 673 998 826 1 224 590 890 663 983 1 373 2 036 2 775 4 187 Kommentarer Tabell D Kostnaderna för extern representation avser bland annat genomförda seminarier och utbildningar utförda på uppdrag av externa parter och finansierade av erhållna bidrag. Länsledningens externa representation uppgick 2014 till 267 (451) tkr. Tabell E - Lokaler Lokalkostnader 2014 2013 2012 1 904 1 281 1 487 1 901 1 281 1 484 1 903 1 281 1 485 38 264 27 563*) 1 388 57 41 37 032 27 357*) 1 354 55 41 35 651 26 214 1 360 54 40 Residens Lokalkostnader (tkr) 1031) Lokalyta (m2) Lokalkostnad per m2 (kr)1) Lokaler 2) Lokalkostnader (tkr) 1131) Lokalyta (m2) Lokalkostnad per m2 (kr)1) Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr)1) Lokalyta per årsarbetskraft (m2) Kontorslokaler 3) Kontorslokalyta (m2) 24 894*) 24 913*) 23 540 2 Kontorslokalyta per årsarbetskraft (m ) 37 37 36 SUMMA LOKALKOSTNADER 40 168 38 933 37 553 1) Konto 6912 Avskrivningar ingår nu i summan för lokalkostnader vilket gör att jämförelsetalen för år 2012 och 2013 har ett högre värde än i årsredovisningarna för dessa år. 2) Med lokaler avses samtliga utrymmen förutom residenset såsom kontorslokaler, förråd, källare och garage. Med lokalkostnader avses hyra, lokalvård, larm och bevakningskostnader, avskrivningskostnader m.m. 3) Med kontorslokaler avses ytor ovan mark såsom kontorsrum, biytor som korridorer, toaletter, trapphus, närarkiv, närförråd etc. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell E *) 868 kvm hyrs extra som tillfällig evakueringsyta 2014 under renovering av lokaler i Göteborg som hyrs av Statens Fastighetsverk. 196 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Planerade större lokalförändringar Ombyggnad pågår i ett av våra kontorshus i Göteborg. Under 2015 kommer vi att kunna flytta in i de nyrenoverade lokalerna på Södra Hamngatan. Vår evakueringsyta på Ekelundsgatan 9 återlämnas till fastighetsägaren den 1 september 2015 och ska inför återlämnandet återställas. Vi får tillträde till de nyrenoverade lokalerna på Södra Hamngatan den 1 juni 2015 och dessa ska då utrustas. 197 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tabell F – Redovisning av ärenden 2014 (samtliga ärenden oavsett databas) A B C D E F Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripande, administration och intern service (10-11) Övrig förvaltning (20-21) varav Stiftelser (206) varav Allmän kameraövervakning (211) varav Bevakningsföretag m.m. (212) Trafikföreskrifter m.m. (25) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Energi och klimat (42) Kulturmiljö (43) Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45) varav Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav Tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenade områden, efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575) G Ingående balans Antal inkomna ärenden (exkl upprättade ärenden) Antal upprättade ärenden Antal beslutade ärenden Utgående balans (F=B+C+DE) Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år 460 289 1 162 1 367 544 46 1 281 205 11 494 3 880 3 347 719 14 710 4 605 1 412 199 20 0 48 453 61 524 38 0 114 2 985 924 3 958 65 0 104 833 52 859 130 0 450 5 693 3 882 9 554 471 2 60 321 9 83 5 239 136 42 3 622 63 122 8 853 188 63 329 20 0 1 1 60 65 139 205 59 0 2 8 15 116 3 10 20 125 0 9 0 0 378 3 273 69 3 438 282 0 432 11 516 588 22 2 453 0 14 50 442 29 2 482 578 18 537 0 0 17 157 256 87 387 113 4 36 42 25 69 34 1 490 741 63 895 399 94 355 711 575 1 109 532 81 0 1 0 1 0 0 300 1 906 183 2 086 303 10 412 1 077 88 1 204 373 10 342 897 59 1 020 278 7 6 590 20 1 205 0 173 24 1 448 2 520 0 80 393 882 170 1 079 366 57 73 775 10 806 52 4 104 119 188 288 123 8 51 75 5 82 49 7 198 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 A B C D E F G Sakområde och del av sakområde Ingående balans Antal upprättade ärenden Antal beslutade ärenden Utgående balans (F=B+C+DE) Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år Restaurering (58) Lantbruk och landsbygd (60)1 varav Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (61) Fiske (62)2) Folkhälsa (70) Jämställdhet (80) Nationella minoriteter (81) Mänskliga rättigheter (82) Integration (85) Summa varav Vattenmyndighetens ärenden varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 17 4 624 Antal inkomna ärenden (exkl upprättade ärenden) 34 36 241 6 3 664 42 40 674 15 3 855 6 177 4 098 34 824 3 493 38 916 3 493 148 - - - - - - 143 18 8 1 23 34 10 997 13 788 63 68 2 21 69 68 872 52 267 43 14 0 2 49 14 001 9 1 127 109 77 3 35 92 83 432 44 71 15 13 0 11 60 10 438 30 15 0 0 0 0 0 574 2 159 121 1 178 103 23 1) 2) Inkl. lantbruks- och jordbrukarstödsärenden registrerade hos Jordbruksverket Inkl. strukturfondsärenden registrerade hos Jordbruksverket Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina, Jordbruksverket och Boverket Kommentarer Tabell F Beslutstakten på Länsstyrelsen 2014 var god. Vi beslutade i fler ärenden än som inkom/upprättades, vilket gör att ärendebalansen ligger på en jämn nivå jämfört vid ingången av året. Allmänt om ingående och utgående balans mellan verksamhetsåren Länsstyrelsen följer Offentlighets- och sekretesslagen vars regler säger att handlingar och ärenden ska dateras när de inkommer eller upprättas. Under ett verksamhetsår kan Länsstyrelsen av olika orsaker behöva datera ärenden tidigare verksamhetsår för att följa de krav som lagen ställer på en rättvisande diariehantering. Exempel på ärenden som dateras tidigare verksamhetsår kan vara: - Ärenden inkomna 2013 registreras i diariet först 2014. En viss förskjutning kring årsskiftet måste accepteras med hänsyn till ledigheter kring helgerna. - Ett ärende som kommit in och klassificerats inom en viss verksamhet visar sig under handläggningen höra bättre hemma inom ett annat område, vilket medför att verksamhetskoden ändras. Ärendet kan då flyttas i tabellen och en differens uppkommer. - Ett ärende som kommit in kan under handläggningen visa sig behöva splittras på två ärenden. Datum för när handlingen kommit in är då det ursprungliga datumet som kan vara verksamhetsåret innan. Myndighetsövergripande, administration och intern service (10-11) I början av 2014 gjordes en justering av ärenden som saknat beslutsdatum i diariesystemet men som beslutats 2013. Den utgående balans som angavs i 2013 års redovisning har därmed ändrats. Övrig förvaltning, varav Stiftelser (206) Länsstyrelsen har gjort riktade tillsynsinsatser och granskat revisonsberättelsen för pensions- och personalstiftelser, insamlingsstiftelser och näringsdrivande stiftelser så att den innehåller rätt hänvisningar. Denna granskning har medfört att upprättade ärenden är drygt 300 ärenden fler än 2013. Övrig förvaltning, varav Allmän kameraövervakning (211) 2013 gjorde vi en riktad tillsyn och kontrollerade tidigare meddelade tillstånd. Detta resulterade i flera återkallade tillstånd. Det kom även en ny lagstiftning 2013. Det är den största anledningen till att vi hade 130 fler upprättade ärenden 2013 jämfört med 2014. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, varav Djurskydd (282) 199 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Ökningen av antalet inkomna och beslutande ärenden förklaras av att det totala antalet anmälningar som gäller djurskydd har ökat med fler än 400. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, varav Smittskydd (283) Antalet inkomna och upprättade ärenden har tillsammans ökat med ca 90 st. Anledningen är att nya hygienregler för besöksverksamhet trädde i kraft den 1 december 2013. Länsstyrelsen har tagit emot 67 anmälningar om besöksverksamhet. Vi har också uppdaterat vårt register inom obligatorisk salmonellakontroll, vilket inneburit 55 ärenden där vi begärt att den som är registrerad ska uppdatera sina uppgifter. Kulturmiljö (43) Kulturminneslagen har genomgått en översyn och ny lag, kulturmiljölagen, trädde i kraft den 1 januari 2014. Förändringarna av lagtexten berör främst 2 kap om fornlämningar. En särskild tidsgräns har införts, vilket medför att en lämning ska ha tillkommit före 1850 för att vara fornlämning. Länsstyrelsen har som en följd av det förändrade fornlämningsbegreppet fått en kraftig ökning av antalet inkomna ärenden avseende avverkningsärenden, liksom av ärenden som rör ansökan om tillstånd att använda metallsökare. Även ärenden som berör borttagning av fornlämning och större uppdragsarkeologiska ärenden har ökat. Det beror sannolikt på de stora infraprojekt som pågår i storstadsregionen Göteborg. Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) Att antalet inkomna ärenden har ökat med drygt 300 st. förklaras till stor del av att Länsstyrelsen i slutet av 2014 tog beslut om nya strandsskyddsgränser, vilket resulterade i 235 inkomna överklaganden i december månad. Ökningen av initiativärenden på knappt 200 st. beror främst på ett projekt inom Utvald miljö för restaureringar av skyddsvärda träd, torrängar och rikkärr, där markägare har erbjudits ersättning för restaurering. Lantbruk och landsbygd (60) Såväl inkomna som beslutade ärenden har minskat kraftigt jämfört med 2013. I övergångsperioden mellan det nya och gamla landsbygdsprogrammet stängdes bl.a. möjligheterna till nya förlängningar av femårs-åtaganden och nya åtaganden samtidigt som några av miljöstöden inte längre gick att söka. Fiske (62) Under 2014 var programmet för europeiska fiskerifonden (EFF) stängt för nya ansökningar, vilket är en stor del av förklaringen varför antalet inkomna ärenden har minskat 2014 jämfört med 2013. Under 2013 omprövades ett stort antal redskapsdispenser för yrkesmässigt fiske och ett stort antal yrkesfiskelicenser förnyades. Motsvarande omprövning och förnyelser var inte aktuell 2014 200 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tabell G – Redovisning av överklagade ärenden 2014 (samtliga ärenden oavsett databas) A B C D Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) Övrig förvaltning (20-21) varav Stiftelser (206) varav Allmän kameraövervakning (211) varav Bevakningsföretag m.m. (212) Trafikföreskrifter m.m. (25) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Energi och klimat (42) Kulturmiljö (43) Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45) varav Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav Tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenade områden, efterbehandling (57) varav Tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575) Restaurering (58) Lantbruk och landsbygd (60) varav Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (61) Fiske (62) Folkhälsa (70) Jämställdhet (80) Nationella minoriteter (81) Mänskliga rättigheter (82) Integration (85) Summa varav Vattenmyndighetens ärenden varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 201 Antal överklagade ärenden1) Antal överklagade ärenden som avgjorts i högre instans2) Varav antal ändrade ärenden3) 1 1 0 65 4 14 7 60 49 3 19 4 52 17 0 16 1 6 194 159 16 16 178 0 0 0 0 546 5 0 1 10 149 0 0 0 0 492 4 0 0 3 13 0 0 0 0 83 0 0 0 3 5 1 0 0 0 157 145 27 256 17 5 0 103 77 77 0 86 30 2 0 0 80 52 52 0 103 8 2 0 0 18 5 5 0 64 1 0 0 0 0 0 0 225 202 0 190 188 0 28 28 0 0 0 8 0 0 0 0 0 1 789 0 56 2 0 0 0 0 0 1 353 0 95 0 0 0 0 0 0 270 0 63 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 1) Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och som överklagats till högre instans under 2014. Avser ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till Länsstyrelsen under 2014, oavsett vilket år överklagandet skickades in. 3) Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till Länsstyrelsens beslut. 2) Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina Kommentarer Tabell G Allmänt om tabellen Länsstyrelsen diarieför varje överklagandeskrivelse i ett eget ärende. För varje fattat beslut som överklagas kan det alltså finnas mer än ett diariefört ärende. I tabellens B-kolumn redovisas det totala antalet överklagandeskrivelser. Inkomna domar registreras i vart och ett av dessa ärenden. Det innebär att i C- och Dkolumnen redovisas det totala antalet ärenden som fått ett avgörande i form av en inkommen dom. Antalet registrerade domar är alltså fler än det faktiska antalet beslut som överklagats. Övrig förvaltning, varav Allmän kameraövervakning (211) Den stora omfattningen av ändrade beslut har sin grund i de lagändringar som skedde på området under 2013 då bland annat Datainspektionen fick rollen som central tillsynsmyndighet. Datainspektionen har en mer skärpt syn på lagstiftningen än tidigare och domstolarna har allt väsentligt gått på Datainspektionens linje. Följaktligen pågår en förändring i tillämpningen av lagstiftningen. Vi följer upp och analyserar alla avgöranden från överinstanserna för att kunna anpassa vår tillämpning efter den nya praxis som utvecklas samt kommer att ha fortsatta dialoger med Datainspektionen. Hållbar samhällsplanering och boende (40) Av de ärenden som Länsstyrelsen har fattat beslut i inom överklagande av kommuns beslut enligt plan- och bygglagen (403) har 476 överklaganden kommit in. Med den rutin som vi har för registrering av överklaganden av Länsstyrelsens beslut innebär det att det i statistiken finns överklaganden som avser ett och samma länsstyrelsebeslut. Statistiken visar alltså inte hur många av Länsstyrelsens beslut som har överklagats. Därför är heller inte statistiken för ändringsfrekvens helt tillförlitlig. Uppskattningsvis har vi en ändringsfrekvens på mellan 15-17 %. Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) Fem av 17 överklagade tillsynsärenden har ändrats i högre instans. De ändrade besluten innefattar olika typer av frågeställningar och kan anses vara ärenden som har förts till överprövning för att klargöra rättsläget. Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Ärendena gäller Tillstånd och dispenser avseende naturskydd (521) och Tillsyn och kontroll av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd (526). Om man ser till de ärenden där Länsstyrelsens beslut har ändrats i högre instans, och som inte är marginella justeringar, vilka har vunnit laga kraft är antalet ärenden sex stycken. Ändringen avser i flera av de andra fallen endast ett eller två villkor i en längre rad av villkor eller ändring av tomtplatsens utsträckning (sex domar). Tre av de domar som finns med i redovisningen är ännu inte slutligt avgjorda. Ett ärende är återförvisat till en kommun för förnyad handläggning. Miljöfarlig verksamhet (55), Miljöprövningsdelegationens ärenden Med den rutin vi har för registrering av överklaganden av Miljöprövningsdelegationens (MPD) beslut innebär det att det i statistiken finns överklaganden som avser ett och samma MPD-beslut. Statistiken visar alltså inte hur många av MPD:s beslut som har överklagats. Därför är heller inte statistiken för ändringsfrekvens helt tillförlitlig. Vid en manuell framtagning av statistik får vi fram att det 2014 kom in 29 domar i överklagandeärenden. Av domarna ändrade domstolen 17 av MPD:s beslut varav 4 beslut upphävdes eller avvisades och 13 domar avsåg ändringar av villkor i ett beslut. Det ger en ändringsfrekvens på cirka 58 %. I resterande 12 domar ändrade domstolen inte Länsstyrelsens beslut. 202 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tabell H – Handläggningstider Länsstyrelserna målsätter och följer upp handläggningstiden för ett gemensamt urval av ärendeslag. Målen är satta utifrån det antal dagar det är rimligt att merparten av alla ärenden ska beslutas inom. Minst 90 procent av ärendena förväntas bli beslutade inom den uppsatta tiden. Utfallet redovisas som hur stor andel som faktiskt beslutades inom uppsatt tid. I tabell H1 redovisas ärendeslag med gemensamma mål för länsstyrelserna. Dessa är reglerade genom olika föreskrifter, lagar, regeringsuppdrag eller är överenskomna mellan länsstyrelserna. I tabell H2 redovisas ärendeslag där varje länsstyrelse har satt upp ett eget mål. Vissa ärendeslag är koncentrerade (konc) till ett mindre antal länsstyrelser. H1 – Ärendeslag med gemensamma mål VÄS 212 282 282 282 403 403 551 602 602 Mål dagar Beskrivning Bevakningsföretag – Ansökan godkännande personal (konc2) Ansökan om tillstånd enligt 16 § Djurskyddslagen Ansökan om förprövning djurstall Anmälningsärenden djurskydd Överklagande av detaljplan Överklagande av lov, förhandsbesked Prövning miljöfarlig verksamhet 9 kap. Miljöbalken – Ansökan om tillstånd (konc3) Ansökan om stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder varav företagsstöd varav projektstöd/PROKUL/EGENKUL varav PROLAG varav miljöinvesteringar Utbetalning av stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder varav företagsstöd varav projektstöd/PROKUL/EGENKUL varav PROLAG varav miljöinvesteringar H2 – Ärendeslag med länsspecifika mål VÄS Beskrivning 202 Anmälan om svenskt medborgarskap (konc2) Ansökan om tillstånd att strö ut aska efter avliden (konc2) Ändringsanmälan stiftelser (konc2) Anmälan om kameraövervakning Ansökan om kameraövervakning Detaljplaner – Begäran om yttrande över utställning och granskning Ansökan tillstånd ingrepp i fornlämning Anmälan om föryngringsavverkning Kyrkliga kulturminnen – Ansökan om tillstånd renovering och ändring Överklagade kommunala beslut Miljöbalken m.fl. författningar Ansökan om tillstånd och dispenser avseende naturskydd Samråd enligt 12 kap. 6§ Miljöbalken Granskning kommunal strandskyddsdispens Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. Miljöbalken 204 206 211 211 402 431 431 433 505 521 525 526 535 Utfall % 2012-2014 14 901) 561) 365 150 180 1801) 2014 57 99 99 100 98 97 46 2013 40 2012 98 82 23 78 47 120 120 120 120 120 90 90 90 90 90 - 46 64 24 42 45 71 84 34 71 77 35 37 24 48 23 69 88 33 52 83 2014 46 91 47 18 78 2013 2012 Mål (dgr) Utfall % Mål (dgr) Utfall % 30 88 30 93 14 95 14 87 40 45 180 85 94 97 40 45 180 86 82 93 30 71 21 29 150 50 83 92 150 50 81 95 120 88 120 86 365 94 365 88 200 79 200 74 42 19 82 97 42 19 76 94 245 84 245 78 203 Mål (dgr) Utfall % LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 H2 – Ärendeslag med länsspecifika mål VÄS Beskrivning 555 Anmälan ändring tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet Ansökan om tillstånd till transport av avfall och farligt avfall Anmälan om transport av avfall och farligt avfall Ansökan om förvärvstillstånd för jordbruksfastigheter Ansökan om yrkesfiskelicens Ansökan om förordnande fisketillsynsman Ansökan tillstånd flyttning, utplantering av fisk 562 566 606 621 623 623 2014 2013 2012 Mål (dgr) Utfall % Mål (dgr) Utfall % 75 72 42 45 40 92 60 92 30 96 30 90 30 95 30 88 60 40 91 57 60 40 87 58 30 54 30 93 Mål (dgr) 1) Målet är satt från komplett ansökan. Ärendeslaget är koncentrerat till Länsstyrelsen i Dalarnas, Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västernorrlands, Västra Götalands och Östergötlands län. 3) Ärendeslaget är koncentrerat till länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. 2) Källa: Ärendehanteringssystemet Platina och Jordbruksverket Kommentarer Tabell H Länsstyrelsen har individ och samhälle i fokus i utvecklingsarbetet med sikte på målbild 2017. Att sätta mål för handläggningstider för myndighetens ärendeslag är centralt i förbättringsarbetet. Vi följer månadsvis handläggningstider för nästan 80 ärendeslag och ett urval av dessa publiceras på den externa webbplatsen. Länsstyrelsen når målet om 90 procents måluppfyllelse inom 15 av de ärendeslag som redovisas i årsredovisningen. Inom sju av ärendeslagen är vi långt från målet (< 75 % måluppfyllelse), se kommentarer nedan. Positivt är att ett flertal ärendeslag visar ett högre utfall jämfört med 2013, denna trend finns inom mer än hälften av ärendeslagen med samma målvärden 2014. 212 Bevakningsföretag – Ansökan om godkännande personal (mål 14 d, utfall 57 %): Lagstiftningen anger 14 dagar som maximal handläggningstid från det att ansökan kom in. En ansökan räknas som inkommen när den kommit in i sin helhet. Det är först då som handläggningen ska påbörjas. I dag sker mätning från ankomstdatum till beslut. Uppskattningsvis är utfallet från att ansökan är komplett mycket gott jämfört med uttaget från Platina. Ärendegruppen kommer från 2015 inte finnas med i de länsstyrelsegemensamma målen. 551 Prövning miljöfarlig verksamhet 9 kap. Miljöbalken – Ansökan om tillstånd (mål 180 d, utfall 46 %): Målet för handläggningstider uppnås inte men trenden är uppåtgående. Vi klarar att besluta i 46 procent av helprövningarna inom 180 dagar jämfört med målvärde 90 procent, en klar förbättring jämfört med 2013. Av dessa klarar vi att besluta inom180 dagar för 55 procent av täktärendena och för 51 procent av övriga helprövningar. Andelen vindkraftsprövningar är hög jämfört med i andra län och där uppnås 18 procent jämfört med målvärdet 90 procent. I vindkraftsärenden har Länsstyrelsen svårt att styra över handläggningstiden på grund av det kommunala vetot och konflikter med civila och militära flygintressen. Miljöprövningsdelegationen har totalt beslutat i 89 helprövningar samt ändringstillstånd under 2014. Det kan noteras att Västra Götaland, jämfört med andra län, har i särklass flest helprövningar i förhållande till totala antalet ärenden. 402 Detaljplaner – begäran om yttrande över utställning och granskning (mål 30 d, utfall 71 %): Länsstyrelsens erfarenhet är att planernas komplexitet generellt har ökat, där frågor om hälsa och säkerhet (framför allt buller) samt översvämnings- och skredrisker, konkurrerande markanspråk (statlig infrastruktur) samt bevarandefrågor (bl.a. vattenfrågor, strandskydd) är i fokus. Framförallt gäller detta Göteborgs Stad med omgivande kranskommuner. Då Länsstyrelsens roll enligt plan- och bygglagen är att samordna statliga synpunkter, är det därför ofta avgörande att invänta svar från övriga statliga myndigheter (t.ex. Trafikverket och Statens geotekniska institut). Samma behov finns för avstämning med olika sektorsföreträdare inom Länsstyrelsens egen organisation. Denna väntetid är en avgörande orsak till att målet för handläggningstid inte har nåtts under 2014. Länsstyrelsen har inlett arbetet med att uppnå detta mål genom interna processkartläggningar och förbättrat arbetssätt, samt ständig dialog på såväl chefsnivå som handläggarnivå. 204 Utfall % LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 431 Ansökan om tillstånd ingrepp i fornlämning (mål: 150 d, utfall 83 %): Antalet ärenden inom hela 431 har mer än fördubblats de senaste två åren. Totalt rör det sig om drygt 1 600 ärenden per år som handläggs av 4,3 årsarbetskrafter. Handläggarresurserna är alltjämt kvar på samma nivå som tidigare år. Det är alltså ärendemängden i hela 431 som påverkar handläggningstiderna för enskilda ärendekategorier inom ärendegruppen. En temporär förstärkning av handläggningsresurser 2014 har lett till att utfallet för innevarande år är något bättre än föregående år, men trots denna förbättring uppnås fortfarande inte handläggningsmålet fullt ut. 521 Ansökan om tillstånd och dispenser avseende naturskydd (mål 200 d, utfall 79 %): Länsstyrelsen har tidigare haft stora personalförändringar, vilket gett kompetenstapp och perioder av lägre produktivitet. Utvecklingen visar på en förbättring trots att samma personal har gjort en stor arbetsinsats i arbetet med översynen av det utvidgade strandskyddet. Då detta har varit en prioriterad arbetsinsats har detta medfört fördröjning i handläggningen av tillstånd och dispenser. Vi arbetar nu vidare med effektivisering av arbetssättet och kompetenshöjande åtgärder för att uppnå bättre handläggningstider. 525 Samråd enligt 12 kap. 6 § Miljöbalken (mål 42 d, utfall 82 %): Många anmälningar för samråd har inte varit kompletta vid ankomstdatum. Detta berör bland annat en mängd ärenden från fiberföreningar som skickat in sin anmälan i ett för tidigt skede varför flera kompletteringar och ändringar tillkommit under ärendenas gång. Detta har lett till att handläggningstiden har överskridits räknat sex veckor från ankomstdatum i flertalet ärenden. För att få en bättre överblick hur många ärenden som Länsstyrelsen handlägger inom sex veckor har vi börjat fylla i datum då ärendet är komplett på ärendekortet i Platina. Vi har även infört en hårdare policy att avvisa ärenden som inte är kompletta. Satsningen på information genom olika kanaler samt att internt effektivisera och samordna handläggningen inom och mellan olika enheter fortsätter. Tilläggas bör att vi har förbättrat utfallet med 6 % jämfört med 2013. 535 Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. Miljöbalken (mål 245 d, utfall 84 %): Handläggningstiden har förbättrats och ligger strax under målvärdet. Ett systematiskt arbete med inriktning mot att effektivisera handläggningen anpassas till ärendets svårighetsgrad och komplexitet. Förutsägbara ärenden med begränsad miljöpåverkan hanteras som enmansärenden och vissa ärendegrupper samordnas med annan handläggning. Sammantaget har ett anpassat och förenklat arbetssätt i kombination med mindre personalomsättning under året, trots stora ärendevolymer med fler stora och komplexa ärenden, medfört att handläggningstiden närmat sig målvärdet. Att vissa ärenden kräver längre handläggningstider kan många gånger tillskrivas att vi avvaktar lagakraftvunna kommunala strandskyddsdispenser innan våra anmälningsärenden kan avgörs. 555 Anmälan ändring tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (mål 75 d, utfall 72 %): Samtliga anmälningsärenden kommuniceras med verksamhetsutövarna inom sex veckor. 72 procent av anmälningsärendena har avslutats inom 75 dagar jämfört med målet på 90 procent. Det är fokus på att arbeta av de äldsta ärendena vilket påverkar utfallet. Avarbetningsveckor har införts och ett handläggarstöd för besvarande av anmälningsärenden har tagits fram som ska underlätta arbetet. 602 Ansökan om stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder (mål 120 d, utfall: -), utbetalning av stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder (mål: 90 d, utfall: 46 %): Under 2014 har inga beslut om stöd tagits inom Landsbygdsprogrammet då perioden avslutades 31 december 2013. Därför redovisas inget utfall för dessa ärendeslag i tabellen. Vad gäller utbetalning inkom många nya ansökningar i inledningen av 2014 och nya rutiner kring hantering av bredbandsprojekt förlängde handläggningstiderna. Under året vidtogs flera åtgärder för att förbättra handläggningstiderna. Bland annat anställdes sex nya medarbetare till handläggargruppen och flödet gicks igenom för att se var effektivisering kunde ske. Över året har handläggningstiderna förbättrats avsevärt och i december låg vi nära målvärdet för samtliga stöd. 623 Ansökan om förordnande fisketillsynsman (mål; 40 d, utfall 57 %): Vår interna hantering av ärendena medför att vi har handläggningstider som överstiger målet. Ärendena har hanterats så att de förordnanden som inte gått ut har getts lägre prioritet. Ansökningar har därför blivit liggande en längre tid än målet på 40 dagar. För att nå målet kommande år kommer en ny handläggningsordning att tas fram. 623 Ansökan tillstånd flyttning, utplantering av fisk (mål 30 d, utfall 54 %): Under 2013 inkom utplanteringsärenden som innehöll flera utplanteringsvatten i samma ansökan. Motsvarande ansökningar med flera utplanteringsvatten i samma ansökan inkom även 2014. Av fiskerivårdsskäl har Länsstyrelsen bedömt det vara motiverat att splittra dessa ansökningar som inkom 2014, så att respektive utplanteringsvatten prövas som ett eget ärende. Denna hantering har resulterat i att betydligt fler utplanteringsärenden prövades 2014 jämfört med 2013. Detta har i sin tur påverkat handläggningstiden för 2014. 205 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 282 Ansökan om tillstånd enligt § 16 Djurskyddslagen (mål: 90 d, utfall 99 %): Länsstyrelsen i Västra Götalands län har satt ett internt mål på 28 dagar från komplett ansökan, för 2014 är måluppfyllelsen för detta mål 83 procent. 282 Ansökan om förprövning djurstall (mål: 56 d, utfall 99 %): Länsstyrelsen i Västra Götalands län har satt ett internt mål på 42 dagar från komplett ansökan, för 2014 är måluppfyllelsen för detta mål 92 procent. 282 Anmälningsärenden djurskydd (mål 365 d, utfall 100 %): Länsstyrelsen i Västra Götalands län har satt ett internt mål på 56 dagar, för 2014 är måluppfyllelsen för detta mål 94 procent. Avgiftsbelagd verksamhet Belopp angivna i tkr 2014 Verksamhet intäkter kostnader nettoutfall 2013 nettobudget ackumulerat utfall intäkter kostnader 2012 nettoutfall Offentligrättslig verksamhet Djur och lantbruk (avgift för extra 3 471 5 074 -1 603 -510 -2 377 2 954 4 019 -1 064 kontroller m.m.) Registreringsavgift för 1 359 1 359 -0 0 0 1 691 1 691 -0 jaktområden Delgivning 211 231 -20 86 -20 223 359 -136 Övrig offentligrättslig 1 800 1 840 -40 211 433 1 655 1 493 162 verksamhet Uppdragsverksamhet Resurssamordning 211 111 208 548 2 563 0 865 202 502 205 830 -3 328 Övrig 17 990 16 834 1 156 1 014 1 752 3 376 4 795 -1 419 uppdragsverksamhet Summa totalt 235 942 233 886 2 056 801 652 212 400 218 186 -5 786 - fördelat på Summa 6 841 8 504 -1 663 -213 -1 965 6 522 7 561 -1 039 offentligrättsligt Summa 229 101 225 382 3 719 1 014 2 616 205 878 210 624 -4 747 uppdragsverksamhet Tabellen visar intäkter, kostnader och utfall för länsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet, enligt den indelning för återrapportering som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras i regleringsbrevet. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer avgiftsbelagd verksamhet Kostnaderna för Djur och lantbruk är avsevärt högre än intäkterna. Detta har fyra orsaker: 1) Vid vissa kontroller behövs två kontrollanter av arbetsmiljöskäl, men vi kan bara debitera för en. 2) Att kontroller ska ske utan förvarning innebär att vi har många bomkörningar. 3) När vi hanterar ärenden där djur saknar ägare finns ingen att debitera. 4) Vissa djurägare har inga pengar, vilket ger kundförluster. 206 ackumulerat utfall 290 0 136 311 9 358 2 014 12 110 738 11 372 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Sammanställning över väsentliga uppgifter Sammanställningen är gjord enligt enl. 2 kap. 4 § Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Belopp angivna i tkr 2014 2013 2012 2011 2010 Låneram i Riksgälden Beviljad Utnyttjad 37 000 31 032 39 000 27 940 48 000 24 265 67 000 24 704 67 000 35 072 19 000 19 000 19 000 19 000 19 000 656 - 1 264 - 2 104 - 2 678 - 648 0 Räntekontokredit i Riksgälden Beviljad Räntekonto Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter som disponeras 236 965 240 065 204 605 202 171 172 005 242 818 219 886 228 837 215 111 226 387 Budget Utfall Avgiftsintäkter som inte disponeras 24 095 23 366 23 505 25 009 26 291 32 983 25 607 23 504 22 410 27 644 12 717 - 12 477 - 11 798 - 9 015 - 11 642 - 0 - - - - - Beviljad 348 348 348 348 348 Utnyttjad 133 48 26 339 62 6 554 8 586 8 924 8 467 Budget Utfall Anslagskredit Utgiftsområde 01 Rikets styrelse 01 05 001 012 Länsstyrelserna m.m. Västra Götalands län Beviljad Utnyttjad Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 13 01 001 009 Informationsportal Beviljad Utnyttjad Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 19 01 001 012 Regionala tillväxtåtgärder Västra Götalands län Anslagssparande Utgiftsområde 01 Rikets styrelse 01 05 001 012 Länsstyrelserna m.m. Västra Götalands län 11 033 Summa anslagssparande Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 13 01 001 009 Informationsportal - Summa anslagssparande 207 - - - - LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 19 01 001 012 Regionala tillväxtåtgärder Västra Götalands län Summa anslagssparande - - - - - - Därav intecknade åtaganden med stöd av anslagssparande - - - - - 5 500 2 594 5 500 2 491 5 000 3 213 5 000 2 508 5 000 2 429 674 822 674 809 663 792 660 781 662 773 1 145 1 119 1 108 1 057 1 025 Bemyndiganden Tilldelat Åtaganden Personal Antal årsarbetskrafter1) Medeltal anställda1) Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring -58 828 42 532 87 680 78 880 -24 469 408 929 366 397 278 717 187 829 212 298 Balanserad kapitalförändring 1) Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med 1760 timmar (220 dagar x 8 timmar). Medeltalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer baserat på mätningar vid två tidpunkter under året. Mätmetod finns dokumenterad. Årets kapitalförändring Kommentar: Av beviljad låneram har 2 097 tkr ianspråktagits för anläggningstillgångar som inte var lånefinansierade per den 31 december 2014. 208 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Finansiell redovisning RESULTATRÄKNING (TKR) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter och andra intäkter som inte disponeras Skatteintäkter m.m. Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring 209 2014 2013 Not 310 475 242 818 236 274 707 790 273 305 602 219 886 238 038 1 311 764 836 1 2 3 4 -460 803 -55 287 -255 577 -232 -15 846 -787 745 -448 517 -51 159 -254 931 -429 -14 846 -769 882 5 2 528 -5 046 23 242 124 -23 166 200 24 853 156 -24 279 730 10 122 368 013 19 121 7 -872 -457 947 -61 556 9 644 564 426 130 448 15 -119 -657 566 46 848 8 9 10 -58 828 42 532 13 6 7 7 11 12 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR (TKR) Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa 2014-12-31 2013-12-31 Not 9 638 9 638 9 873 9 873 14 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Pågående nyanläggningar 3 587 17 054 1 549 4 278 17 156 320 Summa 22 189 21 754 15 525 525 946 946 16 2 694 4 201 6 895 21 7 304 7 325 4 115 64 403 351 823 420 341 2 817 73 171 408 545 484 533 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa 26 370 44 655 4 970 75 995 37 223 41 783 4 834 83 841 20 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa 43 967 43 967 37 488 37 488 21 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa 148 482 22 788 1 370 172 640 145 518 13 861 2 786 162 166 Summa tillgångar 752 190 807 926 Utlåning Utlåning Summa Varulager m.m. Pågående arbeten Fastigheter Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa 210 17 18 19 22 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 BALANSRÄKNING KAPITAL OCH SKULDER (TKR) Myndighetskapital Statskapital Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa 2014-12-31 2013-12-31 Not 246 0 408 929 -58 828 350 347 446 0 366 397 42 532 409 375 23 4 041 4 041 3 169 3 169 2 401 7 714 10 115 4 387 8 628 13 015 24 25 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Depositioner Summa 31 032 50 396 45 046 12 113 22 788 161 375 27 940 42 274 63 445 14 828 14 829 163 316 26 27 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa 55 025 144 726 26 561 226 312 61 252 144 301 13 497 219 051 Summa kapital och skulder 752 190 807 926 Fonder Fonder Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa 211 28 29 30 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Belopp i tkr Anslag Utgiftsområde 01 Rikets styrelse 01 05 001 012 Länsstyrelserna m.m. Västra Götalands län Ingående Årets tilldelning Omdisöverförings- enligt ponerat regleringsbrev anslagsbelopp belopp Summa Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överförings belopp 6 554 317 925 0 0 324 479 -313 446 11 033 0 5 000 0 0 5 000 -5 000 0 -48 3 480 0 0 3 432 -3 565 -133 6 506 326 405 0 0 332 911 -322 012 10 899 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 13 01 001 009 Informationsportal Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 19 01 001 012 Regionala tillväxtåtgärder Västra Götalands län Indragning Kommentarer till anslagsredovisningen avseende redovisning mot anslag På anslag 19 01 001 012 Regionala tillväxtåtgärder har beviljad anslagskredit på 348 tkr utnyttjats med 133 tkr. Anslag 01 05 001 012 Länsstyrelserna m.m.: Västra Götalands län har beviljat anslagssparande som överstigits med 1 495 tkr. Länsstyrelsen har i skrivelse till Finansdepartementet ansökt om att detta överskott delvis ska få användas till att täcka del av den avgiftsbelagda verksamhetens ackumulerade underskott. Redovisning mot inkomsttitel Belopp i tkr Inkomsttitel Beräknat belopp 2391 006 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 2394 110 Övriga ränteintäkter 2511 008 Expeditions- och ansökningsavgifter 2537 108 Miljöskyddsavgift Täktavgift 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, varav; Inkomster 0 5 3 850 15 700 2 500 4 3 3 502 15 488 2 610 2552 106 Stiftelser, tillsynsavgift 930 2552 206 Stiftelser, registerhållningsavgift 959 2552 306 Avgifter enligt avfallsförordningen 706 2552 406 Övriga avgifter vid länsstyrelserna 16 2714 Sanktionsavgifter m.m. varav; 400 749 2714 106 Sanktionsavgifter enligt arbetsmiljölagen 685 2714 601 Tilläggsavgift (Plan o Bygglagen) 64 2811 196 Övriga inkomster 9455 116 Lotteriavgifter Summa 1 500 140 885 124 24 095 23 366 Kommentarer till anslagsredovisningen avseende redovisning mot inkomsttitel Avvikelsen på 2811 196 Övriga inkomster hänförs främst till att Jordfondens försäljningar inte genererat realisationsvinster enligt beräknat belopp. Redovisning av beställningsbemyndiganden Anslag Tilldelat bemyndigande Ingående åtag- Utestående Utestående åtagandenas fördelning per år anden åtaganden 2014 19 01 001 012 Regionala tillväxtåtgärder 5 500 2014 3 982 212 4 546 2015 3 480 2016 1 066 2017 2018 0 0 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Finansiella villkor Belopp i tkr Anslag/Benämning 01 05 001 012 Länsstyrelserna m.m., Västra Götalands län Villkor Anslagskredit Anslagsbehållning som disponeras, 3 % Kredit på räntekonto Låneram för anläggningstillgångar Finansiering av förvaltningskostnader hos Västra Götalands läns landsting Finansiering av ett tillsynsprojekt (Miljösamverkan Sverige) som bedrivs gemensamt av länsstyrelserna Finansiering av det länsstyrelsegemensamma arbetet med IT-system, datainsamling och bearbetning för havsplanering 13 01 001 009 Integrationsåtgärder, Informationsportal Anslagskredit Anslagsbehållning som disponeras Utveckling av webbportalen informationsverige.se 19 01 001 012 Regionala tillväxtåtgärder, Anslagskredit Uppföljning och utvärdering Beställningsbemyndigande 213 Belopp 12 717 9 538 19 000 37 000 Utfall 11 033 31 032 7 284 7 284 662 662 740 455 0 0 5 000 5 000 348 133 300 5 500 125 3 565 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tilläggsupplysningar och noter Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges. Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt Ekonomistyreningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen. Länsstyrelsens redovisning följer god redovisningssed en 6 § förordning (2000:606) om myndigheters bokföring. Regeringen har beslutat att återrapportering ska ske enligt anvisningar som framgår under rubriken Verksamhet i avsnittet "Mål och Återrapporteringskrav", "Organisationsstyrning" och "Avgifter och bidrag" samt bilaga 1 (mall för redovisning av statistik) i regleringsbrevet. Anvisningarna utgör ett undantag från bestämmelserna i 3 kap. 2 § FÅB och i vissa fall undantag från 3 kap. 1 § forordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Brytdatum, det datum då löpande bokföring på räkenskapsåret avslutas, är den 5 januari 2015. De flesta belopp i de finansiella delarna är framtagna med hjälp av en programvara i ekonomisystemet. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Periodavgränsningsposter Inkomna fakturor t.o.m. brytdag har bokförts. Fakturor som erhålls efter brytdagen redovisas som periodavgränsningspost. Beloppsgränsen för periodavgränsningsposter har fastställts till 20 tkr. Löpande under året periodiseras förutbetalda kostnader såsom hyror m.m.för att kostnaden ska belasta rätt period. Beloppsgräns för periodisering är fastställd till 20 tkr. Skulder till personalen i form av kompensationsledighet och semesterlöner redovisas månadsvis och regleras halvårsvis med värdeförändring till följd av ändrade löner m.m. Erhållna bidrag som inte förbrukats periodiseras och redovisas som oförbrukade bidrag. Kostnader motsvarande bidragsbelopp som ännu inte erhållits, periodiseras och redovisas som upplupna bidragsintäkter. Anläggningstillgångar Tillgångar med en bedömd nyttjandeperiod om minst 3 år och ett anskaffningsvärde på minst ett halvt basbelopp redovisas som anläggningstillgångar. Immateriella anläggningstillgångar vid anskaffningsvärde på minst 100 tkr och för förbättringsutgifter på annans fastighet på minst 50 tkr. Stationära och bärbara persondatorer kostnadsförs direkt på grund av den tekniska utvecklingen och prisnivån samt för bärbara datorer då de utsätts för extra stort slitage. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning månadsvis. Följande avskrivningstider tillämpas. Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3 år Materiella anläggningstillgångar: - Förbättringsutgift på annans fastighet - Maskiner, inventarier m.m. IT-utrustning Leasingavtal Bilar och transportmedel Maskiner Konst Övriga inventarier - Pågående nyanläggning högst 7 år 3 år 3 år 4 år 4 år ingen avskrivning 5 år ingen avskrivning 214 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Jordfonden Jordfondens fastigheter värderas till inköpspris, med justering för gjorda åtgärder. Värdering av fordringar och skulder Fordringar har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Redovisning av lönegaranti sker i enlighet med Ekonomistyrningsverkets skrivelse den 6 december 2002. Lönegarantifordran värderegleras kollektivt med 88 procent, vilket motsvarar det erfarenhetsmässiga sambandet mellan utbetalningar och utdelningar. Stora genomslag i den finansiella redovisningen Verksamhetens intäkter och kostnader År 2014 har myndigheten disponerat anslag 13 01 001 009 Integrationsåtgärder, informationsportal med 5 mnkr. Transfereringar Värdereglering av fordringar avseende lönegaranti i konkurser och rekonstruktioner har justerats från 15 % till 12 %, utifrån historiska utdelningar de senste 5 åren 2010-2014. Det har medfört att fordran har minskat med 86 mnkr och motsvarande kostnadsökning har belastat resultaträkningen 2014. Värderingsmodellen har tillämpats tidigare, men uppdaterades inte under 2013. Värderingsmodellen tillämpas från och med årsredovisningen 2014 för samtliga sju länsstyrelser som ansvarar för den statliga lönegarantin, för att ge en mer rättvisande bild. 215 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Uppgifter om rådsledamöter enligt 7 kap. 2§ förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Redovisning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till rådsledamöter och ledande befattningshavare samt uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Namn Landshövding Bäckström, Lars Ersättning kronor Andra uppdrag 1 390 286 - Länsöverdirektör Kores, Agneta jan-juli Schultze, Lisbeth okt-dec 557 522 Vasallen AB, Infranord AB, ESV:s insynsråd 237 974 Insynsrådet för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Vikarierande Länsöverdirektör Lenny Lämber aug-okt 186 351 Insynsråd Edman, Stefan Fredman, Pam Khorsand, Maria Christensson, Paul Ehn, Tina Trouvé, Johan Nilsson, Ulrik Wallin, Sara 3 000 6 000 Göteborgs universitet, Arbetsgivarverket, GU Holding AB, Göteborg & Co AB 4 500 SOS Alarm Sverige AB, Beijer Electronics AB, Sveriges Lantbruksuniversitet 11 040 Agroväst Livsmedel AB, Röe Gård Butik och Kafé AB 4 500 Gentekniknämnden 4 500 Svevia AB, VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut, Gullmarsstrands hotell och konferens AB 6 390 Borås Waste Recovery AB 4 500 Almi Invest Fond SI AB 216 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av anslag 01 05 001 Förvaltningsanslag 19 01 001 Regionala tillväxtåtgärder 13 01 001 0009 Informationsportal Summa intäkter av anslag 2014 2013 304 862 613 5 000 310 475 304 542 1 060 305 602 Skillnaden mellan summan av intäkter av anslag samt medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag i resultaträkningen och utgifter i anslagsredovisningen beror på anslagsavräknad semesterlöneskuld intjänad till och med 2008 enligt övergångsbestämmelsen till 16 § anslagsförordningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Offentligrättsliga avgifter Försäljning enligt 4 § Avgiftsförordningen Intäkter av andra ersättningar Summa Varav intäkter av avgifter enligt 4 § Avgiftsförordningen består av Intäkter uthyrning Intäkter utbildning/konferenser Intäkter konsultuppdrag Intäkter övriga 4 § avgifter 2014 2013 8 389 208 569 25 859 242 818 8 270 207 568 4 048 219 886 773 3 641 203 805 350 208 569 1 885 4 728 199 989 965 207 568 Den i separat tabell redovisad avgiftsbelagd verksamhet är inte jämförbar med denna not. Not 3 Intäkter av bidrag Bidrag från statliga myndigheter varav Naturvårdsverket Statens jordbruksverk Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Västmanlands län Kammarkollegiet Riksantikvarieämbetet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens energimyndighet Länsstyrelsen i Uppsala län Socialstyrelsen Migrationsverket Folkhälsomyndigheten Arbetsförmedlingen Boverket Skogsstyrelsen Länsstyrelsen i Örebro län Post- och telestyrelsen Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Jämtlands län Statens folkhälsoinstitut Länsstyrelsen i Jönköpings län Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Kronobergs län Regeringskansliet Verket för innovationssystem Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Dalarnas län Tillväxtverket Länsstyrelsen i Värmlands län Statens kulturråd Försäkringskassan Trafikverket Länsstyrelsen i Östergötlands län Sveriges geologiska undersökning Affärsverket svenska kraftnät 217 2014 2013 224 481 221 689 68 189 53 408 40 024 15 120 8 721 7 087 6 083 5 855 4 038 1 775 1 715 2 246 1 499 1 071 1 028 1 019 984 886 882 0 715 456 425 326 198 101 80 76 69 54 33 28 6 4 -41 -100 70 583 58 456 34 560 3 873 6 461 6 879 5 771 5 607 3 745 1 835 -1 282 1 695 1 632 1 106 306 415 1 509 5 806 2 012 7 376 0 1 296 513 40 36 971 9 50 -6 - LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Övriga motparter 423 433 11 792 16 348 5 424 236 274 238 038 2014 2013 Räntekonto i Riksgälden Övriga finansiella intäkter Summa 656 51 707 1 264 47 1 311 5 Kostnader för personal 2014 2013 -312 043 -148 760 -460 803 -299 118 -149 399 -448 517 2014 2013 -132 -100 -232 -267 -162 -429 2014 2013 3 502 15 488 4 251 23 242 3 559 15 606 5 688 24 853 Bidrag från övriga varav bidrag från EU:s fonder Life - program för miljö- och klimatpolitik Summa Not Not 4 Finansiella intäkter Lönekostnader, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Övriga kostnader för personal Summa Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i Riksgälden Övriga finansiella kostnader Summa Not 7 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Expeditions- och ansökningsavgifter Miljöskydd- och täktavgifter Bidrag från EU Övriga intäkter som inte disponeras Summa Eftergift av lån till skuldtyngda jordbrukare har under året skett med 200 tkr, vilket medför ett saldo i uppbördsavsnittet. Not 8 Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 01 05 001 Förvaltningsanslag 19 01 001 Regionala tillväxtåtgärder Summa Not 9 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Från myndighet Kammarkollegiet Havs- och vattenmyndigheten Socialstyrelsen Post- och telestyrelsen Naturvårdsverket Tillväxtverket Statens energimyndighet Riksantikvarieämbetet Statens folkhälsoinstitut Länsstyrelsen i Örebro län Statens jordbruksverk Länsstyrelsen i Uppsala län Regeringskansliet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länsstyrelsen i Kronobergs län 2014 2013 7 170 2 952 10 122 7 202 2 442 9 644 2014 2013 286 541 38 782 15 127 15 124 5 384 3 530 3 410 170 128 50 18 13 1 -265 449 211 24 544 20 885 8 307 55 781 1 184 2 165 676 923 34 152 454 78 32 368 013 Summa 564 426 Naturvårdsverkets minskning mellan åren beror på att lämnade bidrag till förorenade områden har minskat. 218 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Not 10 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lönegaranti konkurser Älgvårdsfonden Bygdemedel Svenska naturskyddsföreningen Kommunförbunden Lönegaranti rekonstruktioner Summa 2014 2013 22 295 1 046 434 -4 654 19 121 89 664 92 435 130 -15 40 142 130 448 Värdereglering av lönegarantin har justerats från 15 % till 12 %, vilket medfört en kostnadsökning av befarade förluster med 58 mnkr avseende lönegaranti konkurser och 28 mnkr avseende lönegaranti rekonstruktioner. Not Not 11 Avsättning till/upplösning av fonder mm för transfereringsändamål 2014 2013 Ingående balans Årets förändring Utgående balans 3 169 872 4 041 3 049 119 3 169 Uppdelat på Älgvårdsfonden Ingående balans Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Utgående balans 1 405 1 046 -104 2 346 1 400 92 -88 1 405 Bygdemedel Ingående balans Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Lämnade bidrag Utgående balans 1 764 434 7 -510 1 695 1 649 435 15 -335 1 764 12 Lämnade bidrag Lämnade bidrag till den offentliga sektorn Lämnade bidrag till internationella organisationer Lämnade bidrag till övriga, samt vissa förluster och periodiseringar Summa Lämnade bidrag inom verksamhetsområden Lönegaranti Kalkning av försurade vatten Miljömål Stöd till lantbruksutvecklingsåtgärder Frågor inom mänskliga rättigheter Regional projektverksamhet Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Jämställdhetsfrågor Allmänt och övergripande inom energi och klimat Stöd till fisket Strategiskt arbete, planer och stöd inom energi och klimat Jakt och viltvård Fördelning av statsbidrag inom folkhälsa Allmänt och övergripande inom naturvård och miljöskydd Fiskevård och fritidsfiske Deponering, administration och fördelning av medel, allmänna arvsfonden m.m. Kommunikationsplanering Förvaltning och skötsel av skyddade områden Hushållning med energi Havsmiljöförvaltning och havsplanering Utveckling av jordbruksnäringen och landsbygden Byggnadsvård Skydd av områden och arter (exkl. vattenskyddsområden och kulturreservat) Främjande insatser inom folkhälsoområdet Biologisk återställning i kalkade vatten Miljöövervakning 219 2014 2013 -66 370 -252 -391 325 -457 947 -103 277 -130 -554 158 -657 566 -363 437 -22 322 -15 210 -14 639 -14 515 -10 236 -6 190 -2 101 -1 914 -1 516 -1 205 -893 -732 -600 -542 -529 931 -19 687 -5 700 -8 340 -14 959 -9 530 -4 321 -1 509 -2 165 -12 -1 024 -7 678 -520 -551 -510 -485 -329 -291 -250 -218 -170 -335 0 -122 0 -250 -731 -376 -138 -52 -46 -34 -573 391 -581 -66 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Tillsyn och rådgivning inom alkohol- och tobak Klimatanpassning Tillsynsvägledning Kulturhistoriskt värdefulla miljöer Skydd mot olyckor, räddningstjänstansvar Fornminnen Restaurering av vatten som inte kalkas Allmänt och övergripande inom integration Övning och utbildning Samverkan, ledning och samordning Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar Allmänt och övergripande inom folkhälsa Individärenden Integrationsfrågor Efterbehandling av förorenade områden -14 -13 -1 4 8 114 265 266 -457 947 -46 -152 -6 -400 -74 -50 -40 -10 -2 -2 30 -114 -21 -48 108 -657 566 Lämnade bidrag avseende efterbehandling av förorenade områden har minskat jämfört med 2013, eftersom beviljade bidrag från Naturvårdsverket varit lägre under 2014. Not 13 Årets kapitalförändring 2014 2013 2 056 1 886 -5 786 2 960 -1 414 2 528 -2 220 -5 046 200 200 730 730 Transfereringar Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Avskrivning lån skuldtyngda jordbrukare Summa Transfereringar -50 701 -10 655 -200 -61 556 44 164 3 414 -730 46 848 Summa årets kapitalförändring -58 828 42 532 Verksamhetsutfall Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Semesterlöne- och löneskuld Årets minskning av semesterlöneskulden från 2008 som finansieras av anslag Summa verksamhetsutfall Uppbörd Intäkter av avgifter och andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Summa uppbörd Saldot i uppbördsverksamheten avser eftergift av lån till skuldtyngda jordbrukare. 220 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Noter till balansräkningen Not 14 Immateriella anläggningstillgångar 2014-12-31 2013-12-31 45 991 5 461 0 51 451 38 272 4 465 3 254 45 991 -36 117 -5 696 0 -41 813 9 638 -35 631 -1 728 1 242 -36 117 9 873 2014-12-31 2013-12-31 21 152 610 -484 21 278 17 843 3 309 21 152 -16 874 -1 301 484 -17 692 -15 033 -1 841 -16 874 3 587 4 278 82 132 8 747 -1 804 89 075 - 82 088 12 044 -11 999 82 132 - -64 976 -8 849 1 804 -72 021 - -61 191 -11 277 7 491 -64 976 - 17 054 17 156 Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets överföringar Utgående anskaffningsvärde 320 1 229 1 549 2 231 -1 911 320 Bokfört värde 1 549 320 22 189 21 754 2014-12-31 2013-12-31 Fiskerilån Ingående balans, utlåning Årets amortering, utlåning Utgående balans Fiskerilån 546 -221 325 879 -333 546 Särskilt skuldtyngda jordbrukare Ingående balans, utlåning Årets amortering, utlåning Värdereglering, utlåning Utgående balans Särskilt skuldtyngda jordbrukare 400 -200 200 1 730 -600 -730 400 525 946 Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets försäljning, utrangering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering Utgående avskrivningar Bokfört värde immateriella anläggningstillgångar Not 15 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets försäljning, utrangering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering Utgående avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer mm. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets överföring från Pågående nyanläggningar Årets försäljning, utrangering Utgående anskaffningsvärde - varav innehav enligt finansiellt leasingavtal Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering Utgående avskrivningar - varav innehav enligt finansiellt leasingavtal Bokfört värde Bokfört värde materiella anläggningstillgångar Pågående investering 2014 hänförs till en utställning som sker på Hornborgarsjöns naturrum. Not 16 Utlåning Summa utlåning Utlåningen till särskilt skuldtyngda jordbrukare har minskat under 2014, eftersom eftergift av lån på 200 tkr har bevilljats. De återstående 200 tkr ska amorteras under år 2015. Fiskerilånens återstående löptid är under 2016. Not 17 Varulager m.m. Pågående arbeten 2014-12-31 2013-12-31 2 694 21 Består av värdet av pågående arbeten för annans räkning (Naturvårdsverket) avseende fastighetsinvesteringar på naturrum Hornborgarsjön och naturrum Koster. Not 18 Fordringar hos andra myndigheter 2014-12-31 2013-12-31 Diverse fordringar andra myndigheter Mervärdesskatt Summa 50 047 14 356 64 403 54 796 18 375 73 171 221 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Not 19 Övriga kortfristiga fordringar Lönegarantifordringar Uppbördsfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa 2014-12-31 2013-12-31 345 985 555 5 283 351 823 407 341 996 208 408 545 Justering av värdereglering lönegarantifordringar har skett från 15 % till 12 %, vilket medfört lägre fordran med 86 mnkr. Not 20 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader Summa förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter från andra myndigheter varav Statens jordbruksverk Kammarkollegiet Skogsstyrelsen Migrationsverket Naturvårdsverket Statens energimyndighet Länsstyrelsen i Jämtlands län Havs- och vattenmyndigheten Trafikverket Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen i Västmanlands län Riksantikvarieämbetet Folkhälsomyndigheten Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Dalarnas län Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Övriga motparter Upplupna bidragsintäkter från ickestatliga organisationer eller privatpersoner varav finansiering genom EU-fonder Life - program för miljö- och klimatpolitik Totala upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Not 21 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) Skulder avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar med mera som betalats till icke räntebärande flöde (-) Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Betalningar hänförliga till anslag och inkomsttitlar (+/-) Övriga fordringar på statens centralkonto Summa utgående balans avräkning med statsverket Not 22 Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgälden Deponeringar 222 2014-12-31 2013-12-31 9 265 17 105 26 370 9 325 27 898 37 223 42 658 36 935 32 021 2 808 2 127 1 572 1 487 659 638 545 300 217 128 90 15 4 0 47 21 400 3 052 1 205 1 789 3 720 173 490 775 255 387 205 320 36 3 128 - 1 996 4 848 - - 44 655 41 783 4 970 4 834 75 995 83 841 2014-12-31 2013-12-31 -985 -23 366 23 775 -576 -265 -25 609 24 889 -985 0 8 565 21 3 502 -7 623 942 -3 523 0 -6 554 313 446 -317 925 -11 033 -8 586 313 964 -311 932 -6 554 6 996 -1 414 5 582 9 216 -2 220 6 996 38 032 572 457 -545 285 -16 151 49 053 83 212 685 668 -709 482 -21 366 38 032 43 967 37 488 2014-12-31 2013-12-31 22 788 13 861 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Not 23 Förändring av myndighetskapitalet Stats-kapital Utgående balans 2013 varav Särskilt skuldtyngda jordbrukare Ej lånefinansierade inventarier Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Semesterlöne- och löneskuld Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Ingående balans 2014 Föregående års kapitalförändring Årets förändring varav Särskilt skuldtyngda jordbrukare Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Semesterlöne- och löneskuld Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Summa årets förändring Balanserad kapitalförändring, avgiftsbelagd verksamhet Balanserad kapitalförändring, bidragsfinansierad verksamhet Kapitalförändring enl resultaträkning Summa 446 12 110 354 287 42 532 409 375 400 46 0 0 0 0 0 0 400 46 0 0 0 0 12 110 0 0 0 0 -5 476 237 497 122 267 -5 786 740 44 164 3 414 6 324 -4 736 281 661 125 681 446 12 110 354 287 42 532 409 375 0 -5 786 48 318 -42 532 0 -200 0 -200 0 0 0 0 2 056 471 -50 701 -10 655 2 056 471 -50 701 -10 655 -200 0 0 -58 828 -59 028 246 6 324 402 605 -58 828 350 347 2014-12-31 2013-12-31 4 387 45 -2 032 2 401 4 674 1 996 -2 282 4 387 2014-12-31 2013-12-31 Kompetensväxlingsåtgärder Årets förändring Utgående balans -81 5 093 880 5 075 Omstruktureringsåtgärder Årets förändring Utgående balans -932 2 621 3 553 Summa övriga avsättningar 7 714 8 628 2014-12-31 2013-12-31 27 940 18 978 -15 886 31 032 24 265 21 765 -18 090 27 940 37 000 39 000 Utgående balans 2014 Not 24 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättningar Årets pensionskostnader Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Not 25 Övriga avsättningar Not 26 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Under året upptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram Av beviljad låneram har 2 097 tkr ianspråktagits för anläggningstillgångar som inte var lånefinansierade per den 31 december 2014. Not Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Beviljad kreditram 223 2014-12-31 2013-12-31 19 000 19 000 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Not 27 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Diverse skulder inkl. leverantörsskulder Lagstadgade arbetsgivaravgifter Premier avtalsförsäkringar Mervärdesskatt Summa 2014-12-31 2013-12-31 35 629 12 912 0 1 855 50 396 27 608 13 904 0 762 42 274 2014-12-31 2013-12-31 7 352 4 761 6 912 7 916 4 128 218 415 5 653 361 54 1 849 12 113 14 828 2014-12-31 2013-12-31 22 788 14 829 Lagstadgade arbetsgivaravgifter innefattar både anställd personal samt lönegaranti. Not 28 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Övriga kortfristiga skulder Bestående av Preliminärskatt lönegaranti Transfereringar under utbetalning EU-medel för vidarebefordran Övrigt Summa Not 29 Depositioner Depositioner Beloppet för 2014 kommer inte till fullo att utbetalas under 2015. Utbetalningar sker när gäldenären kräver det eller genom dom i tingsrätt. När detta inträffar kan vi inte bedöma och väljer därmed att inte ange någon del av posten som kommer regleras efter mer än 12 månader. Not 30 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Upplupna löner, arvoden inkl social avg Upplupna semesterlöner inkl social avg Upplupna räntor Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Oförbrukade bidrag från annan myndighet varav Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen Statens jordbruksverk Havs- och vattenmyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länsstyrelsen i Västmanlands län Statens energimyndighet Socialstyrelsen Regeringskansliet Länsstyrelsen i Uppsala län Kammarkollegiet Folkhälsomyndigheten Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Jönköpings län Boverket Länsstyrelsen i Värmlands län Verket för innovationssystem Tillväxtverket Affärsverket svenska kraftnät Länsstyrelsen i Örebro län Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Länsstyrelsen i Dalarnas län Trafikverket Skogsstyrelsen Statens kulturråd Migrationsverket Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Statens folkhälsoinstitut 224 2014-12-31 2013-12-31 8 589 37 975 8 461 55 025 11 728 37 879 11 644 61 252 137 565 141 863 35 870 20 252 13 341 11 721 8 771 8 239 7 609 6 662 5 114 4 883 3 468 3 310 2 805 2 153 1 125 951 754 256 120 100 52 6 1 0 0 0 0 26 280 21 406 12 462 18 688 9 084 10 412 7 916 7 747 5 313 4 771 4 367 3 451 1 944 1 122 1 459 1 052 0 6 106 33 0 65 4 182 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 2014 Oförbrukade bidrag från annan myndighet planeras att användas: - Inom tre månader - mer än tre månader till ett år - mer än ett år till tre år - mer än tre år 8 919 75 494 58 000 2 313 6 258 64 045 68 860 2 770 Oförbrukade bidrag från ickestatliga organisationer eller privatpersoner varav finansiering genom EU-fonder Life - program för miljö- och klimatpolitik 7 161 2 438 5 373 - 144 726 144 301 26 561 26 561 13 497 13 497 Summa oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Övriga förutbetalda intäkter, inomstatliga Övriga förutbetalda intäkter, utomstatliga Summa förutbetalda intäkter Skillnaden mellan åren beror på att Länsstyrelsernas IT-enhets projekt försenats i och med branden i Västmanland och att det under året förekom två stycken val (EU-valet och Riksdagsvalet). Summa periodavgränsningsposter Framtida åtaganden gällande beslutade ännu ej utbetalda medel från erhållna bidrag Åtgärdsbidrag förorenade områden Lokala naturvårdssatsningar (LONA) Utveckling skyddat boende Insatser mot hedersrelaterat våld Kulturmiljöåtgärder Betalningstjänster Bygdemedel Förebyggande åtgärder viltskador Ramdirektiv vatten Undersökning förorenade områden Våldutsatta Anhörigstöd Kalkning Förebyggande och tidiga insatser Klimatanpassning Vårdöverenskommelsen Förstärkt tillsyn alkohol- och tobaksområdet Summa 225 226 312 219 051 2014-12-31 2013-12-31 45 700 7 833 2 929 2 567 574 358 300 107 40 60 408 6 870 3 368 70 271 2 580 937 493 384 197 128 70 15 15 383
© Copyright 2024