Fullständig delrapport för hus B, C och D
Rådhuskomplexet Inomhusmiljöutredning Sammanfattande huvudrapport för hus B, C och D Vybild över hus C och D Ordernr: 23759 AK-konsult Indoor Air AB 752 28 Uppsala Besöksadress: Husbyborgsvägen 1 Växel: 018-10 37 70 www.akkonsult.com Dokumenttyp Ordernummer Rapportdatum Antal sidor Antal bilagor Rapport 23759 2015-03-25 18 16 Beställarens ordernummer Reviderad datum Rev nr. Ref.nr:903120, Projektnr:11566 - - Uppdragsnamn Upprättad av Rådhuskomplexet Josua Klingberg/Peter Ilmrud Beställare Granskad av Östersund Kommun, Teknisk förvaltning Box 705 83128 Östersund Anders Kumlin Referens Undersökningsperiod Undersökningen utförd av Jan Högberg Februari och Mars 2015. Josua Klingberg Peter Ilmrud Ingrid Johansson Mikael Sandberg Sammanfattning Inomhusmiljöproblem har rapporterats från och till under en lång tid, ca 25 år. Flera fukt-/klimatutredningar har utförts och flertalet åtgärder/renoveringar har utförts. Problem med inomhusmiljön kvarstår dock. En övergripande byggnadsteknisk undersökning av Rådhuskomplexet Hus B-D har utförts. Detta i syfte att kartlägga eventuella fuktrelaterade skador samt byggnadstekniska brister som kan bidra till en negativ upplevelse av inomhusmiljön hos brukarna. Undersökningen visar på följande: Fuktskador i ytterväggar i hus B-D. Luftläckage vid fönster och väggpartier i hus B-D Kemiska emissioner ifrån äldre ytskikt på betong. Även höga halter emissioner från nyare åtgärdade golv (på drytop). Mycket partiklar i rumsluften som generellt ej bedöms komma från ventilation utan från verksamhet och bristfällig städning. Funktionskontroller av mekaniskt ventilerade golv visar på avvikelser dock med godtagbar funktion. PRO 161 - 3 Rekommendationer om åtgärder av skador i väggar har lämnats. Rekommendationer om vidare tekniska undersökningar av golv och fasader har lämnats. Innehållsförteckning UPPDRAG ............................................................................................................................... 4 BAKGRUND ............................................................................................................................ 4 MUNTLIGA UPPLYSNINGAR FRÅN PERSONAL PÅ PLATS: ....................................................................... 4 TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR ................................................................................................ 5 METODER............................................................................................................................... 5 BEDÖMNINGSGRUNDER........................................................................................................ 5 ORIENTERING......................................................................................................................... 6 KORTFATTAD BYGGNADSBESKRIVNING ............................................................................................. 6 HUS B ...................................................................................................................................... 6 HUS C OCH D ............................................................................................................................. 6 SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGSRESULTAT ........................................................... 7 YTTERVÄGGAR ............................................................................................................................ 7 GOLV ....................................................................................................................................... 8 PARTIKLAR ................................................................................................................................. 9 KLIMAT OCH KOLDIOXID ............................................................................................................... 9 ORSAKSSAMBAND ............................................................................................................... 10 MIKROBIELLA SKADOR YTTERVÄGGAR HUS B................................................................................... 10 MIKROBIELLA SKADOR YTTERVÄGGAR HUS C & D ............................................................................ 11 EMISSIONSSKADOR PÅ GOLVBELÄGGNINGAR/I GOLV HUS B, C & D .................................................... 12 PARTIKLAR ............................................................................................................................... 14 ÅTGÄRDSFÖRSLAG............................................................................................................... 15 HUS B .................................................................................................................................... 15 HUS C OCH D ........................................................................................................................... 16 FORTSATT UNDERSÖKNING................................................................................................. 17 GOLV ..................................................................................................................................... 17 FASADER/UTVÄNDIGT ................................................................................................................ 17 BILAGOR ............................................................................................................................... 18 Uppdrag Utföra en övergripande byggnadsteknisk undersökning av Rådhuskomplexet Hus B-D. Detta i syfte att kartlägga eventuella fuktrelaterade skador samt byggnadstekniska brister som kan bidra till en negativ upplevelse av inomhusmiljön hos brukarna. Resultatet av undersökningarna sammanfattas i en kortare sammanfattande rapport samt bilagor med mer ingående resultat. Bakgrund Inomhusmiljöproblem har rapporterats från och till under en lång tid, ca 25 år. Flera fukt-/klimatutredningar har utförts och flertalet åtgärder/renoveringar har utförts. I slutet av 2014 utfördes YMK-enkäten vilken inte visade på något alarmerande, dock finns det inomhusmiljöproblem. Det som främst framkom var klagomål på skiftande (höga/låga) temperaturer i olika utrymmen, samt lokala avvikande lukter. Tidigare klimatutredning påvisar stora skillnader i temperaturer (17-25 °C) mellan olika byggnadsdelar/rum. Muntliga upplysningar från personal på plats: Hus B Frost har rapporterats på insida aluminiumfönster, på vissa fönster har elkablar installerats på insida. På plan 2 har mekaniskt ventilerade Platongolv installerats i kontor (2004) pga. förhöjda golvemissioner. På plan 3 har man installerat drytop under linoleummattor (ca 2004 samt rum 370 under 2014)i vissa utrymmen. Takläckage har förekommit lokalt, efter detta har vissa takåtgärder utförts under 2007. Hus C Installation av mekaniskt ventilerade Platongolv på plan 3 pga. golvemissioner. Lokalt även installation av drytop emissionsspärr i vissa rum på plan 1. Underhåll av tak (byte lokalt) utfört under 2009. Inläckage från garage/ovan garage till datarum. Inläckage till garage från gata. Inläckage vid fönster i rum 306 och 318 på plan 3, okänt när. Hus D Installation av mekaniskt ventilerade Platongolv på plan 1 pga. golvemissioner. 4(18) Tillgängliga handlingar Tidigare klimatutredning YMK-enkät 2014 Planritningar Enstaka K-ritningar och sektioner. Delar av skaderapport utförd av Bert Kempe under 2003 Metoder Okulär kontroll Subjektiv luktregistering Fotodokumentation Termografering har utförts med Flir E60 bx Konstruktionsingrepp har utförts i ytterväggar. Fuktkvot har uppmätts i trämaterial med Protimeter MMS med tillhörande stift Fuktindikering har utförts med Gann UNI 1. Momentan mätning av partikelhalter har utförts med partikelräknare TSI Aerotrak modell 9306. Visuell rök har använts för att se luftströmmar samt funktions kontrollera ventilerade golv. Gasanalysator Brüel & Kjaer har använts för att utföra emissionsindikeringar mot matta och mot frilagd betong-/spackelyta. Riktade VOC-mätningar har utförts med FLEC (Field and Laboratory Emission Cell). Dessa har sedan analyserats av IVL Svenska miljöinstitutet. Se bifogat analysprotokoll. Bedömningsgrunder Samtliga bedömningsgrunder har samlats under i en separat bilaga. Se bilaga 16. 5(18) Orientering Figur 1 Flygbild över rådhuskomplexet med hus B (röd) och C & D (gul) är markerat (bild tagen från eniro.se). Kortfattad byggnadsbeskrivning Hus B Byggnadstyp: Kontorsbyggnad i 3 plan. Byggnadsår: Slutet av 1960 talet Grundläggning: Betongplatta på mark Stomme: Platsgjutna betongväggar Tak: Fasad: Låglutande papptak med underliggande råspont uppstolpat på betongbjälklag. Gummiduk med singel ovan reception Kalksten Värmesystem: Vattenburen värme till fläktkonvektorer Ventilationssystem: FTX ventilation med roterande värmeväxlare. Hus C och D Byggnadstyp: Kontorsbyggnad i 3 plan. Byggnadsår: Början av 1970 talet. Grundläggning: Delvis betongplatta på mark samt betongbjälklag ovan krypgrund. Stomme: Platsgjutna betongväggar Tak: Fasad: Låglutande papptak uppstolpat på betongbjälklag. Gummiduk med singel ovan trapphus (B/C) Kalksten Värmesystem: Vattenburen värme till fläktkonvektorer Ventilationssystem: Äldre FTX system med nyare del för återluft. 6(18) Sammanfattning av undersökningsresultat För fullständig information se bilagor 1-12. Ytterväggar Hus B Ytterväggarna består av platsgjutna betongväggar med utanpåliggande korkisolering (enligt ritning) och fasad av kalksten. Endast mindre ytor har utfackningsväggar med trästomme, rum 361 och 362 (kan finnas på enstaka ställe till). Generellt har missfärgningar/svällda fönsterbrädor noterats i nederkant hörn av fönster i kontorsutrymmena. Lokalt även färg-/putssläpp runt fönster. I samtliga prover som tagits ut har mikrobiella skador påträffats i fönsterbrädorna invändigt. D.v.s. skador i 15 av 15 prover. Sannolikt finns även mikrobiella skador på träkilar/pallbitar och annat organiskt material runt fönster, likt de skador som noterats i rum B287 (se bilaga 2). I utfackningsväggar i rum 361 samt 362 har kraftiga rötskador konstaterats i yttre del av väggen. Termograferingen påvisar generella luftläckage i fönster samt mellan fönsterkarmar och väggar. Eventuell förekomst av korkisolering och status på denna har ej kontrollerats (detta gäller även hus C & D). Hus C & D Grunduppbyggnaden av väggen är i stort sett likvärdig som i B, skillnaden är att trästomme finns mellan/under i stort sett alla fönster. I ytterväggarna har omfattande mikrobiella skador konstaterats i trästommen (utfackningsväggar) mellan fönster. Den mikrobiella skadekontrollen påvisar ”förhöjda” samt ”kraftigt förhöjda” halter mögel i 16 av 17 prover samt ”något förhöjda” halter i 1 prov. D.v.s. mikrobiella skador i 94 % av provhålen. Skador bedöms även finns i väggpartier under fönster. Dock har dessa varit svår att undersöka p.g.a. rör och konvektorer under fönster. Generellt ser skadebilden likvärdig ut i hus C och D. Skadorna är mer omfattande på plan 3 kontra de lägra planen (troligen pga. större utsatthet för väder och vind). Omfattningen av de mikrobiella skadorna bedöms vara större i dessa byggnadsdelar kontra hus B. Även i dessa delar likt hus B har tydliga luftläckage noterats i fönster samt runt fönster. 7(18) Golv Hus B Förhöjda fuktindikationer har noterats i vissa utrymmen på bottenplan. På plan 2 och 3 har förhöjda indikationer noterats där det ligger linoleummattor direkt på drytop (aluminiumskikt i drytop vilket ger höga/felaktiga indikationer). Annars har låga/normala fuktindikationer noterats. På bottenplan har 2 emissionsindikeringar utförts, båda vid PVC mattor: o Båda mätpunkterna bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner. På plan 2 och 3 har 10 emissionsindikeringar utförts. o I 3 av 4 provpunkter med linoleum med underliggande drytop bedöms dessa erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner. o ”Låga halter” emissioner har uppmätts i sex provpunkter där ”äldre linoleummattor” samt PVC mattor finns. Funktionskontroll av det mekaniskt ventilerade golvet på plan 2 visade på avvikelser såsom: o Läckagepunkter finns lokalt i golv/väggvinkeln samt lokalt vid sugpunkter. o Ej nedsug av luft i enstaka intagsspalter. Hus C & D Förhöjda indikationer har noterats där linoleum är installerade direkt på drytop (aluminiumskikt i drytop vilket ger höga/felaktiga indikationer). Även lokalt förhöjda indikationer på PVC mattor med svart undersida. Troligen någon typ av antistat matta, vilket ger höga/felaktiga indikationer. På plan 1i hus D har förhöjda fuktindikationer konstaterats i rum på dataavdelningen där nyare plastmatta ligger (troligen betongplatta på mark på denna sida). På plan 1 i hus C har 3st emissionspunkter utförts. Samtliga med linoleum direkt på drytop: o 3 av 3st bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” golvemissioner. På plan 2 i hus C har sex emissionspunkter utförts. o Låg emissionsindikering i samtliga 5st mätpunkter med PVC mattor. o Mätpunkt med linoleum med underliggande drytop bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner. På plan 1 i hus D har 2st emissionspunkter utförts med PVC matta: o 1 av 2 bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner. På plan 2 i hus D har 4st emissionspunkter utförts: o 1 mätpunkt bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner mot frilagd drytop. o 1st av 3st mätpunkter bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner mot frilagd betong under PVC beläggning. På plan 3 i hus D har 6st emissionspunkter utförts, samtliga linoleum på drytop: o Samtliga mätpunkter bedöms erfarenhetsmässigt ha ”förhöjda halter” emissioner. 8(18) Funktionskontroll av de ventilerade golven visade på flera avvikelser såsom läckagepunkter vid golvlister/sugpunkter samt ej nedsug av luft i enstaka intagsspalter. Partiklar Indikationsmätningar har utförts av partikelhalter i uteluft, rumsluft, i aggregat, tilluftskanaler samt ovanför fläktkonvektorer. Detta har utförts för att se på skillnader och därmed påvisa eventuella ”källor” till partiklar. Avskiljningsgraden för filtren i aggregaten ligger på mellan 90-98 % (storlek 3-10 my). Generellt uppmättes högre halter i rum med verksamhet kontra tomma rum (upprivning av partiklar från golv etc.). Vid lättare ”stampning” nedanför nischerna uppmättes 5-10 ggr högre partikelhalter omgående (inom 1-2 sekunder) ovan fläktkonvektorerna. 2-3 ggr högre halter uppmättes i enstaka tilluftskanal (korridor plan 3 hus D) kontra mätning efter filter i aggregat. D.v.s. möjlig kontaminering av ventilationskanal. I vissa trapphus (framförallt mellan B & C) uppmättes generellt högre partikelhalter kontra kontor-/korridorsutrymmen. Klimat och koldioxid Tre stycken klimatmätningar utfördes i hus B i 3 rum (kopieringsrum plan 2, rum 378 samt rum 370) under två dygn. Mätningarna påvisar inget anmärkningsvärt: Koldioxidhalterna ligger i ”normalspannet” för inomhusmiljö ca 400-650 ppm. Inga stora skillnader uppmättes i temperatur och relativ fuktighet. 9(18) Orsakssamband Mikrobiella skador ytterväggar hus B Figur 2 Orienteringsritning med inritade skador och anmärkningar om hur dessa påverkar rumsluften. Se kommentarer nedan. C G B A B D H E F Kommentarer till figur 2: A. Vatten tränger in utifrån via fönster och fönsteranslutningar (blå pilar). Okulär besiktning utvändigt visade på flertalet brister och otätheter där vatten kan tränga in i konstruktionen. Dock har läcksökning av fasaden ej utförts. Så det exakta orsakssambandet har ej klarlagts vad gäller inläckagen. B. Vatten tränger in och orsakar mikrobiella skador i fönsterbänk av trä samt i pallbitar och annat organiskt material kring fönster (röda fält). Emissioner och partiklar avgår till rumsluften (röda pilar). C. Termografering visar att luft sugs in via otätheter kring fönster och mellan fönsterkarm och fönsterblad. Emissioner och partiklar från mikrobiella skador kring fönster sugs in med denna luft (svarta pilar). Inläckagen i sig bidrar till drag och påverkar det upplevda klimatet i rummet. 10(18) D. Inbyggd konvektor under fönster tillför uppvärmd tilluft till rummet (lila pilar). Damm som ansamlats i konvektor frigörs och blandas med tilluften. E. Rumsluft och partiklar i rumsluften sugs in i underkant inbyggd vägg och blandas med tilluft (gröna pilar). F. Partiklar och damm från golvet (bidrar till höga partikelhalter) sugs även in i underkant inbyggd vägg upp och blandas med tilluften (bruna pilar). G. Höga partikelhalter har uppmätts ovan tilluftskonvektorer. Partiklar från tilluften (relativ liten del), partiklar från rumsluft och golv, partiklar från utomhusluften samt emissioner och partiklar från de mikrobiella skadorna blandas i rumsluften. Till detta tillkommer även emissioner ifrån skador i golv. H. Den blandade luften i rummet går sedan ner till golvet och sugs in under konvektor för att åter blandas med rumsluften (även detta bruna pilar). Dock så kommer en del av den förorenade luften ventileras ut via frånluften. Mikrobiella skador ytterväggar hus C & D Figur 3 Orienteringsritning med inritade skador och anmärkningar om hur dessa påverkar rumsluften. Se kommentarer nedan. O K I J L P M J N Kommentarer till figur 3: I. Vatten tränger in utifrån via fönster och fönsteranslutningar (blå pilar). Okulär besiktning utvändigt visade på flertalet brister och otätheter där vatten kan tränga in i konstruktionen. Dock har läcksökning av fasaden ej utförts. Så det exakta orsakssambandet har ej klarlagts vad gäller inläckagen. 11(18) J. Vatten tränger in och orsakar mikrobiella skador i fönsterbänk av trä, väggkonstruktioner av trä mellan och under fönster samt i pallbitar och annat organsikt material kring fönster (röda fält). Emissioner och partiklar avgår till rumsluften (röda pilar). K. Termograferingen visar att luft sugs in via otätheter i väggkonstruktionen, kring fönster samt mellan fönsterkarm och fönsterblad. Emissioner och partiklar från mikrobiella skador kring fönster sugs in med denna luft (svarta pilar). Inläckagen i sig bidrar till drag och påverkar det upplevda klimatet i rummet. L. Inbyggd konvektor under fönster tillför uppvärmd tilluft till rummet (lila pilar). Damm som ansamlats i konvektor frigörs och bladas med tilluften. M. Rumsluft och partiklar i rumsluften sugs in i underkant inbyggd vägg och blandas med tilluft (gröna pilar). N. Partiklar och damm från golvet (bidrar till höga partikelhalter) sugs även in i underkant inbyggd vägg upp och blandas med tilluften (bruna pilar). O. Höga partikelhalter har uppmätts ovan tilluftskonvektorer. Partiklar från tilluften (relativ liten del), partiklar från rumsluft och golv, partiklar från utomhusluften samt emissioner och partiklar från de mikrobiella skadorna blandas i rumsluften. Till detta tillkommer även emissioner ifrån skador i golv. P. Den blandade luften i rummet går sedan ner till golvet och sugs in under konvektor för att åter blandas med rumsluften (även detta bruna pilar). Dock så kommer en del av den förorenade luften ventileras ut via frånluften. Emissionsskador på golvbeläggningar/i golv Hus B, C & D Allmänt Emissionsindikeringar har utförts för att indikera skador så att vidare riktade mätningar (FLEC) kan utföras på skadade ytor för att se vilka ämnen som emitterar ifrån golven. Mätresultaten har varit svåra att tolka generellt då det inte alltid finns en överensstämmelse mellan emissionsindikering och riktat mätresultat. D.v.s. att det ej har uppmättes förhöjda halter med FLEC på samma plats som det indikerats höga halter med Brüel & Kjaer. Detta är två helt olika mätmetoder som i de flesta fall överensstämmer. Dock så finns det många ämnen som ingår i emissionsindikeringen men som ej analyseras i den riktade VOCmätningen. Detta kan möjligen förklara dessa avvikelser. Linoleum på drytop 13st av 14st emissionsindikeringar som utförts mot drytop (överliggande linoleum) överstiger de halter som erfarenhetsmässigt bedöms som ”förhöjda” och indikerar på att en skada finns (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft och frilagd spackelyta bedöms generellt som skadat). Dessa mätningar har utförts där linoleummattor lagts direkt på drytop, sannolikt med cementbaserat lim. Ingen avjämning/spackelyta har utförts ovan drytop vilket innebär att konstruktionen kan liknas vid matta på matta problematik. D.v.s. fukten i det cementbaserade limmet kan ej torka ut i erforderlig mängd under tillräckligt kort tidsperiod. Detta innebär rent teoretiskt att den relativa fuktigheten direkt under linoleummattan blir högre än kritisk fuktnivå för linoleummattor (RFkrit 85 %). Detta skadar lim och matta så att kemiska och mikrobiella skador uppstår. 12(18) I dagsläget gjuts en avjämning-, spackelyta mellan skikten (linoleum/drytop) vilket då kan omfördela fukten ifrån limmet och därmed sänka RF under mattan. Drytop-skiktet hindrar dock emissioner ifrån nya skador att emissionssmitta underliggande golvbjälklag. Därav bör dessa nya skador vara enklare att åtgärda om man kan få bort matta och drytop-skikt från bjälklaget. PVC och linoleum på betong/spackel (ej åtgärdade) Emissionsindikeringar har utförts på äldre linoleummattor och PVC-mattor som ligger på spackelskikt/betong. 2st av 15st emissionsindikeringar som utförts överstiger de halter som erfarenhetsmässigt bedöms som ”förhöjda” och indikerar på att en skada finns (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft och frilagd spackelyta bedöms generellt som skadat). Båda dessa är där PVC beläggning förekommer och är installerade på betongplatta på mark (1 punkt i hus B samt 1 punkt i hus D). Här kan tillskjutande markfukt misstänkas som skadeorsak, vilket orsakat en alkalisk miljö (alkalisk fukt= högt PH värde) vilket i sin tur kan bryta ner mattlim och mjukgörare i PVC mattan. Detta korrelerar bra med den riktade FLEC mätningen som utförts i hus D (EI16) som påvisar att en kraftigare nedbrytning skett under PVC mattan. Inga förhöjda emissionshalter har indikerats där äldre linoleummattor förekommer. Dock har mikrobiella skador konstaterats i linoleummatta i arkiv 3013 (se bilaga 2). Figur 4 Skiss på golvkonstruktioner och bedömning av skadeorsaker utifrån utförda undersökningar Linoleum på betong/spackel (ej åtgärdat) PVC på betong/spackel (ej åtgärdat) Linoleum på drytop (åtgärdat) Förklaringar till figur: = Emissioner upp från golv = Emissioner ner till golvbjälklag = Emissioner i golvbjälklag = Äldre kvarvarande emissioner i bjälklag = Nya skador och emissioner mellan drytop och matta 13(18) Partiklar Kombinationen av bristfällig städning, ej behandlade/felaktig behandling av linoleummattor (kan innebära att ”mjölning” sker) samt tilluft via fläktkonvektorer (intag luft nedtill) innebär en stor risk för spridning av partiklar till rumsluften. Höga partikelhalter ackumuleras med hjälp av fläktkonvektorerna i rummen (se figur 2 och 3). Emissioner i rumsluften från andra skador kan även kondensera på partiklarna och medför sannolikt en mer koncentrerad påverkan på bl.a. slemhinnor vilket sannolikt medför mer besvär för vissa individer. 14(18) Åtgärdsförslag Nedan framgår rekommenderade åtgärder baserade på undersökningen. Åtgärderna är allmänt skrivna och beskriver främst funktionen på åtgärderna och vad man behöver tänka på vid åtgärderna. Då det är dags att utföra åtgärderna bör man därför ta fram mer projektspecifika åtgärdsplaner. Det är dock viktigt att en fuktsakkunnig (gärna diplomerad fuktsakkunnig) är med i projekteringsskedet för att granska valda åtgärder alt. för att ge förslag på nya konstruktionslösningar. Hus B Fönster/ytterväggar Orsakssambandet gällande skador i ytterväggar har inte helt klarlagts, d.v.s. vart vattnet tränger in. Se vidare under rubrik (fortsatt undersökning). Skador finns runt fönster i ytterväggar. För att åtgärda detta rekommenderas följande: Fönsterbänkar och inbyggnadsnischer under fönster rivs och materialet kasseras. o Allt organiskt material runt fönster rivs och kasseras. D.v.s. fönsterbrädor och träkilar/pallbitar o.dyl. Även isolering (drevning) och fogskum kasseras. Betongväggen friläggs runt fönster. o Färg-/putssläpp samt missfärgningar knackas bort. Återställs med nya material efter att nya fönster monterats. Fönster demonteras. Med tanke på ålder och otätheter i dessa bör dessa kasseras och nya fönster installeras. Provtagning av PCB bör utföras i fönster innan rivning för information om hur fönstren skall hanteras. Fläktkonvektorer demonteras och kasseras. Betongstommen görs rent genom borstning och damsugning. Vid behov så utförs sanering av betongytor kring fönster med väteperoxid (typ odox/penetrox). Utfackningsväggar i rum 361 samt 362 rivs och kasseras i sin helhet och ersätts med nytt material. Betongväggarna under fönster återställs genom att t.ex. putsa och måla betongytorna under fönster. Om man skulle vilja öka på värmeisoleringen i väggen så bör vald konstruktion granskas ur ett fukttekniskt perspektiv. Väggarna åtgärdas så att de utförs med lufttäthet i fokus En ny ventilations och värmelösning bör projekteras. Skall man använda nuvarande tilluftskanaler (ligger i bjälklag) så bör dessa göras rent. 15(18) Övrigt Lufttäthetsåtgärder i reception Skarv mellan fönster och väggar lufttätas, sannolikt enklast att sätta bottenlister samt mjukfoga. Innertaket öppnas upp för kontroll av orsak till luftläckage/nerkylning i tak. Otätheter tätas. Hus C och D Ytterväggar Orsakssambandet gällande skador i ytterväggar har inte helt klarlagts, d.v.s. vart vattnet tränger in. Se vidare under rubrik (fortsatt undersökning). Skador finns runt fönster i ytterväggar. För att åtgärda detta rekommenderas följande: Vid rivning av väggen behöver eternitskivor bakom fasadpanelen rivas. o Fasadpanel, läkt och eternitskivor rivs utifrån och hanteras enligt Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 2006:1). Fönster demonteras. Med tanke på ålder och otätheter i dessa bör dessa kasseras och nya fönster installeras. Provtagning av PCB bör utföras i fönster innan rivning för information om hur fönstren skall hanteras. Fönsterbänkar och inbyggnadsnischer under fönster rivs och materialet kasseras. Väggkonstruktioner av trä mellan fönster och under fönster rivs. o Allt organiskt material i väggar och runt fönster rivs och kasseras. D.v.s. fönsterbrädor, träkilar/pallbitar och trästomme kasseras. Även isoleringsmaterial rivs och kasseras. Fläktkonvektorer demonteras och kasseras. Betongstommen görs rent genom borstning och damsugning. Vid behov så utförs sanering av betongytor kring fönster med väteperoxid (typ odox/penetrox). Väggkonstruktioner under och ev. mellan fönster återställs med nya material. Vald konstruktion granskas ur ett fukttekniskt perspektiv. Väggarna åtgärdas så att de utförs med lufttäthet i fokus. En ny ventilations och värmelösning bör projekteras. Skall man använda nuvarande tilluftskanaler (ligger i bjälklag) så bör dessa göras rent. Tak Det är viktigt att se till att inte takbrunnar i ränndalar sätts igen/fryser igen med risk för fyllning av ränndal med ev. inläckage in via sargplåtar. 16(18) Fortsatt undersökning Golv En fortsatt provtagning gällande mikrobiella skador i linoleummattorna. Både av äldre mattor, pga. konstaterade mikrobiella skador samt av nyare mattor pga. att VOC-mätningen påvisar mikrobiella indikatorer. Fullständig omfattning av skador i golv har ej erhållits av utförda mätningar. För att vidare undersöka skadornas omfattning och ev. orsakssamband rekommenderas att fler riktade VOC-mätningar utförs. Alternativt så bedöms samtliga golv som skadade och golven rivs ut för att installera mekaniskt ventilerade golv alt. täta emissionsspärrar med ej limmade ytskikt. Status på bjälklag bör kontrolleras, dvs. eventuella bjälklagsfyllningar (enligt ritning förekommer detta) samt deponerade ämnen i betongen/avjämningen under drytop/ventilerade golven p.g.a. tidigare golvemissioner. Fasader/utvändigt Läckagesökning runt fönster/fönsteranslutningar samt tak, detta för att undersöka orsakssambandet vad gäller inläckage av vatten. Detta även för att utvändiga åtgärder kan rekommenderas. Framförallt i hus C & D bedöms inläckage vägarna kunna vara fler kontra hus B. Ytterväggar Fukt-/mögelstatus på eventuell korkisolering i ytterväggar bör kontrolleras. Erfarenhetsmässigt så kan det förekomma rikligt med mikrobiella påväxter i korkmaterial som utsatts för uppfuktning. Uppsala 2015-03-25 AK-Konsult Indoor Air AB Josua Klingberg / Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 17(18) Bilagor Bilaga 1, Okulära iakttagelser hus B Bilaga 2, Konstruktionsingrepp väggar hus B Bilaga 3, Emissions- & fuktindikering hus B Bilaga 4, Termografering hus B Bilaga 5, Okulära iakttagelser hus C & D Bilaga 6, Konstruktionsingrepp väggar hus C & D Bilaga 7, Emissions- & fuktindikering hus C & D Bilaga 8, Termografering hus C Bilaga 9, Termografering hus D Bilaga 10, Partiklar hus B, C & D Bilaga 11, Funktionskontroll mekaniskt ventilerat golv hus B, C & D Bilaga 12, Klimatmätning hus B Bilaga 13, Mikrobiell skadekontroll Anozona lab i Uppsala Bilaga 14, VOC analys, IVL Bilaga 15, Analys träskyddsmedel, Eurofins Pegasus lab Bilaga 16, Bedömningsgrunder 5 sidor 12 sidor 8 sidor 10 sidor 4 sidor 16 sidor 11 sidor 9 sidor 7 sidor 7 sidor 5 sidor 5 sidor 16 sidor 16 sidor 3 sidor 6 sidor 18(18) Bilaga 1. Okulära iakttagelser hus B, Rådhuskomplexet ao: 23756 Invändigt Vid en okulär besiktning av lokalerna samt vid vistelse i lokalerna vid undersökningar noterades följande: Generellt bedöms städningen som bristfällig i många utrymmen, dvs. synligt dammigt på dörrposter, inventarier etc. Det var även kännbart smutsigt på golv när man drar med handen över golvytan. Vissa golvytor i kontor var synligt smutsiga och dammiga. I enstaka kontorsutrymme har ”vitt pulver” noterats på flera ställen på kontorsstolar och liknande. Detta kan bero på att linoleummattorna ”mjölar”, d.v.s. att ytbehandling och polish lossnar i form av vitt pulver från mattorna. I nischer under fönster där fläktkonvektorer är inbyggda har rikligt med damm noterats. I merparten av kontoren har fuktrosor, missfärgningar samt färg-/putssläpp noterats vid fönster. Generellt noteras svällda fönsterbrädor. Undantaget är på plan 2 i flygeln ovanför receptionen, där har inte lika påtagliga missfärgningar noterats. Vid senare provtagning så har det konstaterats att tydliga missfärgningar/skador finns längre ner i skivan/fönsterbänken även på fönsterbänkar där det är mindre synliga skador ovanpå. Inga förhöjda fuktindikationer har uppmätts vid puts-/färgsläpp vid fönster, utslag mellan 60-70 (Gann). Referensmätning mitt på vägg visade i stort sett likvärdiga indikationer. Tyder på momentana inläckage/uppfuktningar som torkar upp mellan inläckagen. Fuktindikation har utförts mot golvbeläggningar i samtliga besiktigade utrymmen. Se vidare i bilaga 3. I vissa rum upplevdes relativt påtagliga lukter av linoleum. o I rum 370 lades ny linoleummatta in sommaren 2014 vilket kan förklara detta. I vissa rum upplevdes ”plastlukt”/lukt av äldre PVC-matta. Samt ”instängd” lukt i arkivrummen. I hiss upplevdes en lukt av olja/”verkstad”. I rum 280 upplevdes en påtaglig men svåridentifierad lukt. På bottenplan noterades ett utrymme fyllt med sand via lucka från personalrummet, troligen sandfilter för skyddsrum. Ingen avvikande lukt upplevdes i utrymmet, frånluftsventilation finns i utrymmet. På motfylld vägg (mot norr) indikerades ej förhöjda värden, utslag med Gann ca 40-60 (endast mindre områden har indikerats pga. utrymmena var belamrat med inventarier etc.) I köksutrymmena noterades fuktbelastade sparksocklar samt lokalt missfärgningar på golv etc. AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(5) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 I apparatrum indikerades förhöjda värden runt gjutjärnsbrunn, utslag mellan 110-120 (gann). Missfärgningar/färgsläpp förekommer på betonggolv, där noterades något förhöjda värden lokalt, utslag mellan 80-90 (Gann). I dusch i omklädningsrum personal i kök noterades mattsläpp/samt förhöjda värden runt golvbrunn, utslag mellan 110-115 (Gann). Foto 1 Generell bild av missfärgning/svälld fönsterbräda Foto 2 Rinningar ovanför fönster Foto 3 Färg-/putsläpp ovan fönster i rum 382 Foto 4 ”Vitt pulver” samt damm på linoleummatta i rum 275. Foto 5 Mattsläpp runt golvbrunn i köksavdelningen samt förhöjda indikationer. Foto 6 Sandfyllt utrymme intill personalrum. 2(5) Utvändigt Vid okulär besiktning utvändigt noterades följande: Otätheter noteras mellan fönsterbleck och kalkstensfasad på sidor om fönster lokalt. Lokalt är denna springa fogad. Ej fogat mellan fönsterbleck och fasad Lokalt sticker fönsterplåt på ovansida fönster ut utanför kalkstensfasad (vatten kan därmed rinna bakom plåten). Foto 7 Ej fogat mellan sidoplåt och fasad dvs. otätheter Foto 8 Fönsterplåt sticker ut utanför fasad ovan fönster lokalt 9 Ej fogat på undersida fönsterbleck här på fönster på plan 2. 10 Delvis fogat vid fasadhörn/plåtanslutning. 11 Murfog släppt mellan fasadelement 12 Motlut på plåtdetalj mot undersida fönsterkarm. 3(5) Vindsutrymmen Vindsutrymmet är ej besiktat i sin helhet pga. låg höjd. Besiktningen har mestadels utförts via takluckor. Vindsutrymme via dörr från fläktrum samt fläktrum Följande noterades: Äldre fuktrosor/rinnmärken noteras lokalt på takstolar/råspont. Råsponten ser generellt fräsch ut i denna del. Fuktkvoten uppmättes till ca 9 % i råspont I fläktrum noteras fuktfläckar/missfärgningar på PVC-mattan. Fuktrosor i fläktrumstak lokalt, bedöms som äldre. Ej förhöjda fuktindikationer vid tillfället Foto 13 Fuktrosor/rinnmärken på råspont och takstolar Foto 14 Tilläggsisolerat med lösull (cellulosafibrer) ovanpå gammal mineralull och betongbjälklag. Vindsutrymmen besiktade via takluckor Följande noterades: Tilläggsisolerat med ekofiber på gammal mineralullsisolering. Fuktkvot uppmättes generellt mellan 11-15 % i råspont/takstolar. o Lokalt uppmättes fuktkvoter på ca 16-18 % vid rinnmärken och mörkare partier på råspont. Bedöms vara pågående mindre läckage vid lucka. Glipor/kupade råspontsbrädor noteras. Mikrobiell påväxt (svart prickigt) noteras lokalt på råsponten. Rinnmärken noteras lokalt på takstolar mot takfot. Foto15 Mikrobiell påväxt på råspont Foto 16 Rinnmärken och något förhöjda fuktkvoter runt lucka 4(5) Foto 17 Något förhöjda fuktkvoter uppmättes på råspont. Ej kännbart fuktigt som bild antyder. Foto 18 Missfärgningar/fuktrosor på utlägg mot takfot. Vindsutrymme ovan reception Följande noterades: Vinden är ej krypbar pga. låg höjd. Delar av vinden har kontrollerats via takluckor. Fuktkvoten uppmättes till ca 14-15 % på råspont. Lokalt noteras rinnmärken/fuktrosor mot takfot. Tilläggsisolerat med lösull ovanpå rockwolls-isolering med papp. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 5(5) Bilaga 2. Konstruktionsingrepp hus B AO: 23759 Nedan framgår planskisser med utmarkerade provpunkter. BFBx = provpunkt fönsterbräda, BYPx = Provpunkt yttervägg, BIPx = provpunkt innervägg EI9, MP1 mikrobiell analys på uttaget prov av linoleummatta. Orientering Plan 2 Figur 1 Planritning över hus B plan 2 med utmarkerade provpunkter i fönster. Plan 3 Figur 2 Planritning över hus B plan 3 med utmarkerade provpunkter. AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(12) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Sammanfattning provpunkter Tabell 1 Sammanfattning av provtagning med mätningar och mikrobiell skadekontroll i hus B. ProvPunkt BFB1 BFB2 BFB3 BFB4 BFB5 BFB6 BFB7 BFB8 BFB9 BFB10 BFB11 BFB12 BFB13 BFB14 BFB15 BYP24 BYP25 BYP26 Rum 287 297 290 284 281 275 363 367a 373 375 378 374 366 262 263 362 362 361 Fuktkvot i träm. [%] 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 8-10 15 14 15,5 Konstruktionsingrepp Avvikande lukt* Ja mikrobiell lukt Ja mikrobiell lukt Ja, mikrobiell lukt Nej Ja, mikrobiell lukt Material Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Fönsterbräda Trästomme - Provmärkning 366-A 366-B 366-C 366-D 366-E 366-F 366-G 366-H 366-I 366-J 366-K 366-L 366-M 366-N 366-O 366-P - Mikrobiell skadekontroll Mikroskopering Aktivitetsmätning Synlig mikrobiell påväxt Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Förhöjd Förhöjd Ja Förhöjd Förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Förhöjd Förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Något förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Ja Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja Rötskador ej materialprov uttaget Förhöjd Något förhöjd Ja Rötskador ej materialprov uttaget *Luktbedömning har inte utförts i merparten av provpunkterna pga. andningsmask. Sannolikt har vi därför avvikande lukter i fler provpunkter än redovisat. 2(12) Skadat (kräver åtgärd) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Konstruktion Figur 3 Väggkonstruktionens uppbyggnad på plan 2 ovan souterrängplan. Figur 4 Väggkonstruktionens uppbyggnad på plan 3 3(12) Fotodokumentation provpunkter Plan 2 BFB1 Foto 1 Prov taget i rum B 287 Foto 2 Provplats BFB1, tydliga spår av inläckage. BFB2 Foto 3 Prov taget i rum B 294 Foto 4 Provplats BFB2, missfärgningar/svälld fönsterbräda. BFB3 Foto 5 Prov taget i rum B 290 Foto 6 Provplats BFB3, rötskador på fönsterbräda. 4(12) BFB4 Foto 7 Prov taget i rum B 284 Foto 8 Provplats BFB4, missfärgningar/tydliga spår av inläckage.. BFB5 Foto 9 Prov taget i rum B 281 Foto 10 Provplats BFB5, missfärgningar/tydliga spår av inläckage.. BFB6 Foto 11 Prov taget i rum B 275 Foto 12 Provplats BFB6, missfärgningar/tydliga spår av inläckage. 5(12) BFB14 Foto 13 Prov taget i rum B 262 Foto 14 Provplats BFB14, missfärgningar/tydliga spår av inläckage. BFB15 Foto 15 Prov taget i rum B 263 Foto 16 Provplats BFB15, mindre missfärgningar. Plan 3 BFB7 Foto 17 Prov taget i rum B 363 Foto 18 Provplats BFB7, missfärgningar på fönsterbräda 6(12) BFB8 Foto 19 Prov taget i rum B 367 Foto 20 Provplats BFB8, missfärgningar & tydliga spår av inläckage. BFB9 Foto 21 Prov taget i rum B 373 Foto 22 Provplats BFB9, missfärgningar & tydliga spår av inläckage. BFB10 Foto 23 Prov taget i rum B 375 Foto 24 Provplats BFB10, kraftiga missfärgningar & tydliga spår av inläckage. 7(12) BFB11 Foto 25 Prov taget i rum B 367 Foto 26 Provplats BFB8, kraftiga missfärgningar & tydliga spår av inläckage. BFB12 Foto 27 Prov taget i rum B 373 Foto 28 Provplats BFB9, kraftiga missfärgningar & tydliga spår av inläckage. BFB13 Foto 29 Prov taget i rum B 366 Foto 30 Provplats BFB13, missfärgningar & tydliga spår av inläckage. 8(12) BYP24, rum 362 Foto 31 Vybild över provplats i rum 362 yttervägg Foto 32 Provplats BYP24, omfattande rötskador i ytterkant yttervägg. BYP25, rum 362 Foto 33 Vybild över provplats i rum 362 yttervägg under lilla fönster. Foto 34 Tecken på inläckage, synlig mikrobiell påväxt på träfiberskiva. BYP26 Foto 35 Provpunkt utförd i rum B 361. Foto 36 Rötskador på trästomme i provpunkt BYP26. 9(12) BIP1 Foto 37 Provpunkt utförd i rum B 368 a Foto 38 Inga avvikelser i provhål BIP1 vägg mot korridor. BIP2 Foto 37 Provpunkt utförd i rum B 368 a Foto 38 Inga avvikelser i provhål BIP2 vägg mot rum 368 B. 10(12) EI9 Provpunkt tagen på linoleummattan i arkiv 3013 för mikrobiell analys. Analysen påvisar mikrobiella skador, samt synlig mikrobiell påväxt. Foto 39 Snittad linoleummatta i arkiv 3013. Foto 40 Närbild på undersida linoleummatta. 11(12) Sammanfattning/bedömning av provhål i ytterväggar Provtagning har utförts stickprovsmässigt på fönsterbrädor i 15 rum (BFB1-BFB15). Konstruktionsingrepp har utförts stickprovsmässigt i utfackningsväggar i 3 provpunkter i rum 361 samt 362 (BYP24-BYP26). Generellt så syns tydliga spår av inläckage runt fönster i kontoren med svällda/missfärgade fönsterbrädor. Samtliga missfärgningar är kraftigare i skivmaterialet/fönsterbrädan än vad som syns på ytan. I utfackningsväggar i rum 361 samt 362 har kraftiga rötskador konstaterats okulärt. Då skadorna var synligt omfattande så har inga materialprov tagits ut. I utfackningsvägg i rum 362 har ”förhöjda halter” mögel konstaterats på trästommen. Den mikrobiella skadekontrollen påvisar ”förhöjda halter” mögel i 4 prover samt ”kraftigt förhöjda” halter mögel i 12 uttagna materialprov från fönsterbrädorna. Dvs. samtliga stickprovsmässiga provpunkter utförda i hus B har mikrobiella skador alt. rötskador. Därav bedöms samtliga fönsterbrädor som skadade och i behov av åtgärd. Skadeorsak bedöms vara pga. inläckage utifrån via uppmärksammade otätheter runt fönster/plåtdetaljer. Det mesta inläckaget sker troligen vid slagregn men det kan tänkas att det även rinner in vid snösmältning mot fönster & fönsterdetaljer. De mikrobiella skadorna i kombination med uppmärksammade luftläckage runt fönster (se bilaga 4) bedöms kunna innebära en kontaminering av inomhusluften. Uppsala 2015-03-25, Rev. 2015-04-08 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 12(12) Bilaga 3. Emissions-/fuktindikeringar golv hus B AO: 23759 Allmänt I denna bilaga sammanfattas resultatet av fuktindikeringar, emissionsindikeringar (Bruel&Kjaer 1302) och riktade VOC-mätningar (FLEC). Stickprovsmässig fuktindikering på ytskikt på golv har utförts med Gann UNI 1B50. Indikeringsvärden (min-max) redovisas i figur 1-3 nedan. Se bilaga bedömningsgrunder för mer information om bedömnig av indikeringsvärden. Indikerande mätning av golvemissioner har utförts i 12st punkter i hus B, fördelade på 2st på plan 1, 3st på plan 2 samt 7st på plan 3. Mätresultat redovisas i tabell 1 nedan. Riktade VOC mätningar har utförts i 6st punkter. Mätresultat redovisas i tabell 2 nedan. Metoder Brüel & Kjær 1302 Indikerande emissionsmätningar har utförts med gasmonitor Brüel och Kjær 1302. Instrumentet registrerar totala kolvätemängden och halten ammoniak. Mätresultaten skall inte ses som absoluta utan som indikeringsresultat. Det bör också poängteras att total kolvätehalt mätt med gasmonitor B&K (TOC) inte kan jämföras med total kolvätehalt (VOC) mätt med pumpad provtagning och analys i gaskromatograf och masspektrometer (GC-MS). Inte heller ger mätmetoden möjlighet att identifiera enskilda komponenter i den totala kolvätehalten. Mätningen är utförd i rumsluft, mot plastmatta och mot frilagd betongplatta med hjälp av s.k. exicatorlock. För att genomföra mätningen har golvbeläggningen och limrester avlägsnats på mätytan. Skillnaden mellan totala kolvätehalten i rumsluft och i lock applicerat mot mätt material (ΔTOC) är ett mått på emissionen från materialet. ΔTOC bör ej överskrida 1 ppm mellan rumsluft och golvmaterial samt 10 ppm mellan rumsluft och spackel-/betongyta. Totalmängden ammoniak från frilagd betongyta bör ej överstiga 5 ppm. Förekomst av ammoniak indikerar att fuktrelaterade kemiska processer i betongen skett eller förekomst av fuktskadat kaseinhaltigt flytspackel. 1(8) FLEC - Field and Laboratory Emission Cell. Namnet anger att FLEC kan användas för både fält och laboratoriemätningar av emissioner. FLEC är en liten försökskammare, som består av en underdel och ett lock. Vid fältmätningar av emissioner från inlagda mattor används endast locket. Försökskammaren har en diameter på 150 mm. Tvärsnittsytan är alltså 0.0177 m². FLEC-locket placeras på ett jämt parti av golvet. Försökskammaren konditioneras under 60 minuter med ett känt flöde (100 ml/min) av genom kolrör (2 stycken Anarsorb 747) filtrerad luft. Det är av yttersta vikt att läckaget i kammaren minimeras. Med hjälp av flödesmätare före och efter försökskammaren kontrolleras att läckaget över provtagningskammaren är mindre än 5 %. Efter 60 minuters konditionering kopplas ett absorbentrör innehållande absorbenten Tenax till FLEC-locket så att gasströmmen från locket passerar absorbentröret. Provtagningen sker under 30 minuter med noggrann kontroll av flödet under provtagningen. Flöde och provtagningstid ger den mängd gas som passerat absorbenten. Absorbentröret tillslutes noga och skickas till laboratorium för analys. Absorbentrören ligger förpackade ett antal i samma förpackning. Ett rör ur förpackningen användes alltid som blankprov, för att eliminera eventuell absorption som inte härrör från provtagningen. Emmisionsfaktorn mäts i g/m² x timme. 2(8) Figur 1 Orienteringsritning av plan 1 hus B. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även 90-95 90-95 90-95 85-95 95-105 70-75 65-75 75-85 80-87 EI1 = Stengolv/klinkers 55-60 55-65 70-80 = Vinylplattor 60-80 = Plastmattor nya och gamla = Nyare plattor (material okänt). Troligen på drytop = Målad betong = Ej besiktigat utrymme 80-90 120 vid gb 55-60 60-75 85-89 EI2 95-115 70-80 106-118 74-80 80-97 65-70 80-105 70-80 74-80 70-75 60-75 65-70 80-90 110-115 vid golvbrunn 3(8) Figur 2 Orienteringsritning av plan 2 hus B. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även EI12 60-65 = Stengolv/klinkers = Linoleum på mekaniskt ventilerat platongolv = Plastmattor nya och gamla = Linoleum 59-60 59-60 85-95 EI11 85-95 EI10 55-70 = Linoleum på drytop = Ej besiktigat utrymme OBS att fuktindikering ej har utförts på ventilerade golv. 4(8) Figur 3 Orienteringsritning av plan 3 hus B. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även = Stengolv/klinkers EI6 90-95 = Ej aktuellt på detta plan = Linoleum på drytop 90-95 EI7 = Plastmattor nya och gamla = Linoleum 92-96 95-97 94-98 60-65 25-30 EI9 = Ej besiktigat utrymme 60-66 EI5 55-65 EI18 EI3 55-60 85-95 60-65 EI4 5(8) Tabell 1 Sammanfattande tabell över emissionsindikeringar med bruel & kjaer (gasanalysator) Rum/Punkt Omk. / EI1 Städ / EI2 370 / EI3 374 / EI4 379 / EI5 371 / EI6 367 / EI7 368 / EI8 3013 / EI9 Hall / EI10 268 / EI11 292 / EI12 1 Mot yta PVC matta betong PVC matta betong Linoleummatta Avjämning PVC matta avjämning PVC avjämning Linoleummatta Drytop Linoleummatta Drytop PVC betong Linoleum Betong Linoleum Betong/avj. Linoleummatta Drytop Linoleummatta Betong ΔTOC1 <-1 7,8 <1 3,8 28,4 33,6 <-1 1,4 <1 2,3 <1 13 <-1 4,4 <1 2,8 <1 <1 1,2 2,5 12 -0,2 <1 Flec/voc 1-2 5-6 3-4 Fuktind. 105 160 91 120 90 107 55 65 50 65 93 135 52 55 55 65 55 61 96* 120* 55 58 Luktintryck Stark lukt av mjukgörare/kemi Lukt av mjukgörare/kemi Spackel/cementlukt med kemiinslag Lukt av plastmatta ev. mjukgörare Lukt av plastmatta samt betong Stark linoleum Linoleum Plastmatta/betong Stark mikrobiell lukt Linoleummatta samt betong Stark linoleumlukt Linolummatta Anmärkningar och bedömning Dålig vidhäftning, klibbigt lim. Bedöms skadad. Bristfällig vidhäftning, tydlig mjukgörarlukt. Bedöms som skadat pga. lukten. God vidhäftning. Förhöjda emissionsindikeringar. (Relativt nylagd matta.) Bedömning svår. God vidhäftning, lim ej klibbigt. Bedöms ej skadat. Ej förhöjda emissionsindikeringar, Bedöms som ej skadat. God vidhäftning, förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms som skadad. God vidhäftning. Ej förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms ej som skadat. Bristfällig vidhäftning, dubbla lager lim. Ej förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms ej skadad. Matta mikrobiellt skadat, se analys bilaga. Skadad. God vidhäftning, ej förhöjda emissionsindikeringar, Bedöms ej skadad. Förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms skadad. Bristfällig vidhäftning. Ej förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms ej skadad. ΔTOC är en uträkning av skillnaden mellan medelvärde av rumsluft och medelvärde av riktad mätning (mot matta eller under matta). 6(8) Tabell 2 Sammanfattande tabell över FLEC mätningar (VOC)(dubbelprover är utförda). Rum/Punkt 370 /Flec 1:1 Flec 1:2 367/Flec 2:3 Flec 2:4 371 /Flec 3:5 Flec 3:6 Mot yta Avjämning Frilagd drytop Frilagd drytop VOC ug/m3 2489 2638 2004 2344 2785 3303 Avvikande ämnen n-butanol, 2-etylhexanol samt hexanal n-butanol, 2-etylhexanol samt n-hexanal. n-butanol, 2-etylhexanol samt n-hexanal EF ug/m2h 845 896 680 796 946 1122 Anmärkningar och bedömning Något förhöjd totalhalt. Indikation på mikrobiell aktivitet. Sammantagen bedömning med bruel & kjaer mätning = skadad. Ej förhöjda totalhalt. Indikation på mikrobiell aktivitet. Lab. rekommenderar att mikroprov tas. Något förhöjda totalhalter. Ena provet är över den gräns som praktisk används. EF tangerar Bornehags referens för skadat. Bedöms skadad. 7(8) Sammanfattning/bedömning I 3st mätpunkter (EI3,EI6 & EI11) mot frilagd drytop (linoleum) överstiger mätvärdet de halter som erfarenhetsmässigt bedöms som ”förhöjda/skadade” (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft och frilagd spackelyta). Samt i 1st mätpunkt på bottenplan, EI1 (PVCmatta). FLEC mätningarna visar på att mätpunkt Flec 3 (rum 371) har VOC halter över den praktiska gräns som används (enligt Chemiklab är denna gräns över 3000 ug/m3). I de två andra proverna ligger VOC halterna kring 2300-2600 ug/m3. Enligt C-G Bornehags undersökning gällande flytspackelproblem i Dalen under 1990 talet finns ett referensvärde för emissionsfaktor (dvs. hur mycket emissioner det avgår per m2 och timma, dock från PVC mattor). I problemlägenheterna låg denna halt på 1155 µg/m2h och i ej problem lägenheter på 87 µg/m2h. Flec 1 och 2 visar på halter mellan 800-900 µg/m2h, vilket då inte bedöms som skadat (enligt Bornehags referenser) medans Flec 3 tangerar värdet för skadat material, 1122 µg/m2h. Dock är halterna på 800-900 10 gånger mer än de halter som Bornehag mätte upp i ej problemlägenheter (87 µg/m2h). För rekommendation av åtgärder/fortsatt utredning se huvudrapporten. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 8(8) Bilaga 4. Termografering hus B AO: 23759 Allmänt Termografering är en kvalitativ metod som möjliggör att man kan notera avvikelser i en byggnadsklimatskärm såsom infiltration av uteluft i klimatskärmen, brister i värmeisolering samt köldbryggor. Varje värmebild kan bedömas enskilt och så kan en bedömning göras på vad som kan anses vara förväntat i samband med de förutsättningar som råder vid termograferingstillfället. Resultatet från byggnadstermograferingen presenteras i form av en IR-bild med en vanlig bild intill för orientering. För att tyda IR-bilder används en så kallad järnskala där rött är höga temperaturer och blå/svart är låga. Färgskala och temperaturen finns till höger i varje bild. Skalan är adaptiv till den de aktuella förutsättningarna på platsen som fotograferas. Om skalan inte är samma så kan bilderna inte direkt jämföras med varandra utan man får då avläsa temperaturen i färgskalan till höger i bilden som visat max, min temp i bilden. Förutsättningar vid termograferingstillfället Tidpunkt för genomförandet: 2015-02-02 – 2015-02-03 Väderlek: Halvklart, lite vind, ingen solinstrålning Utomhustemperatur: ca: -10C Inomhustemperatur: ca +20 C AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(11) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Plan 1 Orientering I figur 1-3 framgår nummer för bilder tagna med värmekamera. Dessa nummer finns sedan under fotona som följer. Figur 1 Planritning över hus B, bottenplan med utmarkerade nummer på IR bilder Foto 1 Plan 1, omklädningsrum yttervägg Foto 2 IR bild vägg/takvinkeln. Köldbrygga. Nr:5308 2(11) Foto 3 Plan 1 Entré godsmottagning Foto 4 IR bild entrédörr. Köldbrygga och luftläckage. Nr:5309 Foto 5 Plan 1, entré godsmottagning elskåp Foto 6 IR bild elskåp. Inläckage mellan dörr och vägg. Nr:5310 Foto 7 Fönster matsal Foto 8 IR bild fönster. Köldbrygga. Nr:5319 3(11) Foto 9 Receptionen, skarv fönster och tegelvägg Foto 10 Luftläckage skarv. Luftläckage. Nr:5313 Foto 11 Fönster/innertak reception Foto 12 IR bild Fönster/tak. Köldbrygga/luftotätheter Nr:5314 Foto 13 Innertak reception Foto 14 IR bild Innertak. Luftläckage (oklart vad). Nr:5316 4(11) Foto 15 Vinkel vägg/tak och fönster reception Foto 16 IR bild tak-/väggvinkel. Luftläckage nr 5318 Foto 17 Reception skarv tegel/fönster Foto 18 IR bild skarv tegel/fönster. Köldbrygga. Nr:5312 5(11) Plan 2 Orientering Figur 2. Planritning över hus B plan 2 med utmarkerade nummer på IR bilder. Foto 19 Plan 2 rum 287 fönsterhörn Foto 20 IR bild fönster. Luftotätheter i fönster. Nr: 5302 6(11) Foto 21 Plan 2 rum 288 Foto 22 IR bild fönster. Köldbrygga. Nr 5303 Foto 23 Plan 2 rum 282 fönster/betongpelare. Foto 24 IR bild Fönster. Köldbrygga. Nr 5304 Foto 25 Plan 2 rum 263 skarv fönster/tegel Foto 26 IR bild tegel/fönster. Köldbrygga. Nr 5305 Foto 27 Plan 2 rum 262 skarv fönsterplåt/tegelvägg. Foto 28 IR bild fönster/vägg. Luftläckage. Nr 5306 7(11) Foto 29 Plan 2 förråd tak-/väggvinkel. Foto 30 IR bild takvinkel. Köldbrygga. Nr 5307 Plan 3 Orientering Figur 3 Planritning över hus B, plan 3 med utmarkerade nummer på IR bilder. 8(11) Foto 31 Plan 3 rum 375 fönster/betongpelare Foto 32 IR bild fönster. Luftläckage. Nr 5287 Foto 33 Rum 373 vägghörn Foto 34 IR bild fönster. Luftotätheter Nr 5289 Foto 35 Rum 380 kopiatorrum takfönster Foto 36 IR bild takfönster. Köldbryggor. Nr 5291. Foto 37 Rum 370 igensatt fönster. Foto 38 IR bild igensatt fönster. Köldbrygga i skarv. Nr 5294 9(11) Foto 39 Rum 370 Fönster/vägg Foto 40 IR bild fönster. Luftläckage och köldbrygga. Nr: 5295 Foto 41 Rum 3014, Vägg mot trapphus Foto 42 IR bild vägg. Luftläckage. Nr:5296 Foto 43 Rum 3014, Vägg mot trapphus underifrån Foto 44 IR bild vägg. Luftläckage. Nr:5297 10(11) Foto 45 Rum 366 fönsterhörn Foto 46 IR bild fönster. Luftläckage i/runt fönster Nr:5298 Sammanfattning termografering Generellt Kontor Undersökningen påvisar luftläckage i fönster samt mellan fönster och väggar. Fogningen som utförts runt fönster är sprucken vilket innebär luftotätheter. Även luftläckage mellan fönster och utfackningsväggar generellt. Luftotätheter/köldbryggor där man satt igen (murat?) de smalare fönstren i kontoren. Se foto 37-38. Luftläckage även mellan fönsterbåge och karm. På plan 3 konstaterades köldbryggor i takfönster (äldre fönster). I vägg mot trapphuset hus C har nerkylning av luftläckage konstaterats. Okänt vad detta är för slits (driftpersonalen vet ej). Plan 1 i receptionen/entré Luftläckage i nyare aluminiumfönster från 2007. Luftläckage mellan fönster och tegelväggar samt i innertak. Sannolikt finns genomföringar i betongbjälklaget (foto 14, 5316) i taket vilket inte har tätats. Köldbryggor har även påvisats lokalt på betongväggar vid tak-/väggvinkeln. I godsmottagningen är entrédörr mycket luftotät. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg Peter Ilmrud Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 11(11) Bilaga 5. Okulära iakttagelser hus C & D Rådhuskomplexet ao: 23756 Invändigt Hus C Vid en okulär besiktning av lokalerna samt vid vistelse i lokalerna vid undersökningar noterades följande: Generellt bedöms städningen som bristfällig i många utrymmen dvs. synligt dammigt på golv, inventarier, dörrposter etc. Vissa golvytor i kontor var synligt smutsiga och dammiga. I nischer under fönster där fläktkonvektorerna är installerade har rikligt med damm noterats. I flertalet av kontoren noteras svarta missfärgningar vid luftotätheter, se foto 2. Lokalt noteras missfärgningar/svällningar av fönsterbrädor/trädetaljer vid fönster, se foto 4. Inga avvikande ”mögellukter” har upplevts i rumsluften I vissa rum upplevdes ”plastlukt”/lukt av äldre PVC matta. Samt lokalt ”instängd/gammal” lukt i skyddsrummen/arkiv. Fuktindikation har utförts mot golvbeläggningar i de flesta besiktigade utrymmen. Se vidare i bilaga 7. Tilluft via fläktkonvektorer nedanför fönster samt frånluft i korridor alt. Frånluft på innervägg i kontor mot korridor. Lokalt noterades kondens i fönsterkassett, dvs. punktering av isolerfönstret, foto 5. I värmecentral (113) är bjälklaget öppet till krypgrunden följande noterades: o Luftrörelser från rumsluft ned till krypgrund, troligen pga. övertryck i rummet (tilluftskanal i utrymmet) o I lucka i vägg till garage kunde luftrörelser till garaget noteras. Foto 1 Vybild över tilluftsgaller ovan fläktkonvektorer Foto 2 Missfärgningar pga. luftläckage vid fönster AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(4) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Foto 3 Dammigt på galler till nisch under fönster Foto 4 Missfärgning vid fönsterlist. Foto 5 Kondens i fönsterkassett i rum Kryputrymme/kulvert Följande noterades: Inga större avvikelser har noterats. Lokalt finns utfällningar på mark, troligen mineralutfällningar kan dock vara mikrobiell påväxt (bakterier). Eventuellt rester från tidigare läckage av avloppsvatten. Kvarsittande formvirke noteras lokalt. Inga ventiler har noterats i grundmurar. Frånluft noteras i grunden. Inga synbara otätheter i bjälklag upp till plan 1 (förutom i värmecentral 113). 2(4) Invändigt Hus D Vid en okulär besiktning av lokalerna samt vid vistelse i lokalerna vid undersökningar noterades följande: Generellt bedöms städningen som bristfällig i många utrymmen likt hus C. I nischer under fönster där fläktkonvektorerna är installerade har rikligt med damm noterats lokalt. Vissa golvytor i kontor var synligt smutsiga och dammiga. Svällda smygar samt missfärgningar runt fönster noteras. Fuktindikation har utförts mot golvbeläggningar i de flesta besiktigade utrymmen. Se vidare i bilaga 7. Lokalt noteras även rinnmärken på smygar samt mellan betongbalk och trälist. Tilluft via fläktkonvektorer nedanför fönster samt frånluft i tak mot korridor. I serverhall noterades puts-/färgsläpp (tidigare inläckage), ej förhöjda indikationer, utslag mellan 60-70 (Gann). Foto 5 Missfärgningar/rinnmärken nedanför fönster i rum D 374. Foto 6 Svälld smyg samt fuktrosor i rum D 276 Foto 7 Dammigt i nisch 3(4) Tak En okulär kontroll har utförts av tak över hus C och D. Följande noterades: Inga direkta avvikelser har noterats på taktäckningen. Snö, is och vatten lokalt i ränndalar. Foto 60 Vybild över tak över hus C samt lite av taket av hus D. Foto 61 Tak med ränndalar över hus C. Vindsutrymmen Ej besiktningsbart pga. ej takluckor/låg höjd. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 4(4) Bilaga 6. Konstruktionsingrepp hus C och D AO: 23759 Nedan framgår planskisser med utmarkerade provpunkter. CYPx=Provpunkt yttervägg hus C, DYPx=Provpunkt yttervägg hus D, K1=Analys av impregneringsmedel i trämaterial på uttaget prov av ingjuten träregel i tak. Orientering Plan 1 Figur 1 Planritning över hus C och D plan 1 med utmarkerade provpunkter i yttervägg mellan fönster. Plan 2 Figur 2 Planritning över hus C och D plan 2 med utmarkerade provpunkter i yttervägg mellan fönster. Plan 3 Figur 3 Planritning över hus C och D plan 3 med utmarkerade provpunkter i yttervägg mellan fönster. AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(16) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Sammanfattning provpunkter Tabell 3 Sammanfattning av provtagningar med fuktmätningar och mikrobiell skadekontroll av uttagna materialprover. ProvPunkt Rum CYP1 CYP2 CYP3 304 304 307 CYP4 CYP5 CYP6 CYP7 CYP8 CYP9 307 308 310a 312 313 314 CYP10 CYP11 CYP12 CYP13 CYP14 CYP15 CYP16 CYP17 CYP32 K1 316 303 218 216 203 201 110 106 302 305 Fuktkvot i träm. [%] 8 11,5 14-19 Konstruktionsingrepp Noteringar Material Fuktrosor, missfärgningar Fuktrosor/rinnmärken Missfärgningar, begynnande röta Rinnmärken, missfärgningar Fuktrosor, missfärgningar Fuktrosor, missfärgningar Fuktrosor, missfärgningar Fuktrosor, missfärgningar Missfärgningar/fuktrosor Masonitskiva Trästomme Trästomme Mikrobiell skadekontroll Provmärkning Mikroskopering Aktivitetsmätning 366-Q 366-R 366-S Kraftigt förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Något förhöjt Något förhöjd Förhöjd Synlig mikrobiell påväxt Ja Nej Ja Skadat (kräver åtgärd) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 13,5 Trästomme 366-T Förhöjd Förhöjd Ja 11,5 Trästomme 366-U Kraftigt förhöjd Något förhöjd Ja 13,5 Trästomme 366-V Förhöjd Förhöjd Nej 11,5 Trästomme 366-W Förhöjd Något förhöjd Nej 12,5 Trästomme 366-X Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja 12-13 Trästomme 366-Y Förhöjd Förhöjd Ja Träfiberskiva 366-Z Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja 11-12 Fuktrosor/missfärgningar Trästomme 366-BA Förhöjd Förhöjd Nej Missfärgningar, fuktrosor Trästomme 366-BB Kraftigt förhöjd Förhöjd Ja 23 Fuktrosor/missfärgningar Trästomme 366-BC Förhöjd Förhöjd Ja 10-12 Fuktrosor/missfärgningar Trästomme 366-BD Förhöjd Normalt Ja Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BE Något förhöjt Något förhöjt Nej 20 Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BF Förhöjd Något förhöjt Nej 17 11,5 Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BG Förhöjd Normalt Nej 12,5 Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BH Förhöjd Något förhöjt Nej Troligen gammalt formvirke med rinnmärken och betongspill. Ca 270 mm isolering utan PE-folie. Isolering ligger huller om buller. Uttaget prov för analys av impregneringsmedel. Inga kända luktalstrande ämnen har påvisats i provet såsom klorfenol eller kreosot. Nej Luktbedömning på plats har ej utförts pga. andningsmask vid provtagningen. AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 2(16) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Tabell 4 Sammanfattning av provtagningar med fuktmätningar och mikrobiell skadekontroll av uttagna materialprover. ProvPunkt DYP18 DYP19 DYP20 DYP21 DYP22 DYP23 DYP27 DYP28 DYP29 DYP30 DYP31 AP1 Rum 363 369 371 366 374 374 269b 273 276 272 171 374 Fuktkvot i träm. [%] 15,5 18 17 12,5 13-14,5 13-14 17 11 13,5 Konstruktionsingrepp Noteringar Material Provmärkning Mikrobiell skadekontroll Mikroskopering Aktivitetsmätning Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BH Förhöjd Förhöjd Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BJ Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BK Förhöjd Något förhöjt Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BL Kraftigt förhöjd Förhöjd Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BM Kraftigt förhöjd Något förhöjd Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BN Förhöjd Förhöjd Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BO Förhöjd Något förhöjt Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BP Något förhöjt Normalt Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BQ Förhöjd Förhöjd Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BR Något förhöjt Normalt Fuktrosor, missfärgningar Trästomme 366-BS Förhöjd Förhöjd Uttaget prov från eternitskiva emellan fönster. Analysen påvisar innehåll av asbest Luktbedömning på plats har ej utförts pga. andningsmask vid provtagningen. Synlig mikrobiell påväxt Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Skadat (kräver åtgärd) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 3(16) Konstruktion Figur 4 Ytterväggskonstruktionens uppbyggnad i hus C & D Figur 5 Väggkonstruktionens uppbyggnad mellan fönsterpartier 4(16) Fotodokumentation provpunkter CYP1 Foto 1 Provpunkt utförd i rum C 304 Foto 2 Provplats CYP1, fuktrosor/missfärgningar på trästommen. CYP2 Foto 3 Provpunkt utförd i rum C 304 Foto 4 Provplats CYP2, rinnmärken/fuktrosor på trästommen. CYP3 Foto 6 Tydliga spår av inläckage. AK-konsult Indoor Air AB 752 28 Uppsala Besöksadress: Husbyborgsvägen 1 Växel: 018-10 37 70 www.akkonsult.com 5(16) PRO 162 - 3 Foto 5 Provpunkt utförd i rum C 307. CYP4 Foto 7 Provpunkt utförd i rum C 307 Foto 8 Tydliga spår av inläckage mellan fönster. CYP5 Foto 9 Provpunkt utförd i rum C 308 Foto 10 Tydliga spår av inläckage. CYP6 Foto 11 Provpunkt utförd i rum C 310 a Foto 12 Tydliga spår av inläckage. 6(16) CYP7 Foto 13 Provpunkt utförd i rum C 312 Foto 14 Tydliga spår av inläckage CYP8 Foto 15 Provpunkt utförd i rum C 313 Foto 16 Tydliga spår av inläckage. CYP9 Foto 17 Provpunkt utförd i rum C 314 Foto 18 Tydliga spår av inläckage. 7(16) CYP10 Foto 19 Provpunkt utförd i rum C 316 Foto 20 Spår av inläckage CYP11 Foto 21 Provpunkt utförd i rum C 303 Foto 22 Tydliga spår av inläckage. CYP12 Foto 23 Provpunkt utförd i rum C 218 Foto 24 Tydliga spår av inläckage. 8(16) CYP13 rum C 216 Foto 25 Baksidan av masonitskiva, kraftigt missfärgad Foto 26 Tydliga spår av inläckage mellan fönster. CYP14 Foto 27 Provpunkt utförd i rum C 201 Foto 28 Tydliga spår av inläckage. CYP15 Foto 29 Provpunkt utförd i rum C 201 Foto 30 Tydliga spår av inläckage. 9(16) CYP16 Foto 31 Provpunkt utförd i rum C 110 Foto 32 Tydliga spår av inläckage. CYP17 Foto 33 Provpunkt utförd i rum C 106 Foto 34 Tydliga spår av inläckage. DYP18 Foto 35 Provpunkt utförd i rum D 363 Foto 36 Tydliga spår av inläckage. 10(16) DYP19 Foto 37 Provpunkt utförd i rum D 369 Foto 38 Tydliga spår av inläckage. DYP20 Foto 39 Provpunkt utförd i rum D 371 Foto 40 Tydliga spår av inläckage. DYP21 Foto 41 Provpunkt utförd i rum D 368 Foto 42 Tydliga spår av inläckage. 11(16) DYP22 Foto 43 Provpunkt utförd i rum D 374 Foto 44 Tydliga spår av inläckage. DYP23 Foto 45 Prov taget i rum D 374 Foto 46 Tydliga spår av inläckage, uttaget prov vid pil. DYP27 Foto 47 Provpunkt utförd i rum D 269 a Foto 48 Tydliga spår av inläckage. 12(16) DYP28 Foto 49 Provpunkt utförd i rum D 368 Foto 50 Tydliga spår av inläckage. DYP29 Foto 51 Provpunkt utförd i rum D 276 Foto 52 Tydliga spår av inläckage. DYP30 Foto 53 Provpunkt utförd i rum D 272 Foto 54 Tydliga spår av inläckage. 13(16) DYP31 Foto 55 Provpunkt utförd i rum D 171 Foto 56 Tydliga spår av inläckage. CYP32 Foto 57 Provpunkt utförd i rum C 302 i utfackningsvägg Foto 58 Vybild över provpunkt. Rinnmärken/fuktrosor noterades på träreglar. Gammalt formvirke? 14(16) Sammanfattning av provhål i ytterväggar 28 stycken stickprovsmässiga provpunkter har utförts i ytterväggar hus C & D. Uppdelade på 17 stycken i hus C (CYP1-CYP17) samt 11 stycken i hus D (DYP18DYP31). Hus C Provhålen har tagits där det enkelt gått att komma åt, dvs. mellan fönster. Fuktrosor/rinnmärken och missfärgningar förekom nästan uteslutande i provpunkterna dvs. tecken på inläckage vid fönsteranslutningar. Lokalt noterades begynnande rötskador på trästomme. Missfärgad isolering noteras, plastfolie finns ej installerad mellan fönster. Generellt uppmättes fuktkvotsvärden under kritisk nivå för mikrobiell tillväxt i trästommen (<17 %). I 4 stycken provhål uppmättes förhöjda fuktkvoter dvs. över kritisk nivå för mikrobiell tillväxt >17 %. Den mikrobiella skadekontrollen påvisar ”förhöjda” samt ”kraftigt förhöjda” halter mögel i 16 av 17 prover samt ”något förhöjda” halter i 1 prov. Dvs. mikrobiella skador i 94 % av provhålen. Eternitskivor sitter som vindskiva emellan fönster. Dessa innehåller asbest enligt analys. Detta kräver speciella åtgärder vid rivning dvs. farligt avfall. Hus D Provhålen har tagits där det enkelt gått att komma åt, dvs. emellan fönster. Fuktrosor/rinnmärken och missfärgningar förekom nästan uteslutande i provpunkterna dvs. tydliga tecken på inläckage vid fönsteranslutningar. Lokalt noterades begynnande rötskador på trästomme. Missfärgad isolering, avsaknad av plastfolie mellan fönster. Generellt uppmättes fuktkvotsvärden under kritisk nivå för mikrobiell tillväxt i trästommen (<17 %). I 3 av provhålen uppmättes förhöjda fuktkvoter dvs. värden som tangerar-/över kritisk nivå för mikrobiell tillväxt (≥17 %). Den mikrobiella skadekontrollen påvisar ”förhöjda” samt ”kraftigt förhöjda” halter mögel i 9 av 11 prover samt ”något förhöjda” halter i 2 prover. Dvs. mikrobiella skador i 82 % av uttagna prover. Eternitskivor finns som vindskiva emellan fönster, innehåller asbest enligt analys. 15(16) Bedömning Baserat på provtagningen där det konstaterats mikrobiella skador i 25 av 28 stickprovsmässigt uttagna prov så är bedömningen att samtliga utfackningsväggar är i behov av åtgärd. Dessa skador i kombination med de uppmärksammade luftläckagen (termografering) runt fönster samt missfärgad isolering (vilket tyder på luftkonvektion genom mineralullen) samt avsaknad av plastfolie innebär en klar risk för att inomhusluften blir kontaminerad med partiklar, sporer etc. från väggen. Orsaken till inläckagen bör kontrolleras vidare med förslagsvis läcksökning. Detta då det finns flera potentiella inläckage vägar i konstruktionen. Uppsala 2015-03-25, Rev. 2015-04-08 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Peter Ilmrud Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 16(16) Bilaga 7. Emissions-/fuktindikeringar golv hus C & D AO: 23759 Allmänt I denna bilaga sammanfattas resultatet av fuktindikeringar, emissionsindikeringar (Bruel&Kjaer 1302) och riktade VOC-mätningar (FLEC). Fuktindikering har utförts i de flesta utrymmen mot golvbeläggningen med Gann UNI 1B50. Indikeringsvärden (min-max) redovisas i figur 1-6 nedan. Se bilaga bedömningsgrunder för mer information om bedömnig av indikeringsvärden. I Hus C har indikerande mätning av golvemissioner utförts i 9st punkter fördelade på 3st på plan 1 samt 6st på plan 2. Mätresultat redovisas i tabell 1 nedan. I Hus D har indikerande mätning av golvemissioner utförts i 10st punkter fördelade på 6st på plan 3 samt 4st på plan 2 Mätresultat redovisas i tabell 3 nedan. Riktade VOC mätningar har utförts i 6st punkter. Mätresultat redovisas i tabell 2 & 4 nedan. Metoder Brüel & Kjær 1302 Indikerande emissionsmätningar har utförts med gasmonitor Brüel och Kjær 1302. Instrumentet registrerar totala kolvätemängden och halten ammoniak. Mätresultaten skall inte ses som absoluta utan som indikeringsresultat. Det bör också poängteras att total kolvätehalt mätt med gasmonitor B&K (TOC) inte kan jämföras med total kolvätehalt (VOC) mätt med pumpad provtagning och analys i gaskromatograf och masspektrometer (GC-MS). Inte heller ger mätmetoden möjlighet att identifiera enskilda komponenter i den totala kolvätehalten. Mätningen är utförd i rumsluft, mot plastmatta och mot frilagd betongplatta med hjälp av s.k. exicatorlock. För att genomföra mätningen har golvbeläggningen och limrester avlägsnats på mätytan. Skillnaden mellan totala kolvätehalten i rumsluft och i lock applicerat mot mätt material (ΔTOC) är ett mått på emissionen från materialet. ΔTOC bör ej överskrida 1 ppm mellan rumsluft och golvmaterial samt mellan 5-10 ppm mellan rumsluft och spackel-/betongyta. Totalmängden ammoniak från frilagd betongyta bör ej överstiga 5 ppm. Förekomst av ammoniak indikerar att fuktrelaterade kemiska processer i betongen skett eller förekomst av fuktskadat kaseinhaltigt flytspackel. AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(11) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 FLEC - Field and Laboratory Emission Cell. Namnet anger att FLEC kan användas för både fält och laboratoriemätningar av emissioner. FLEC är en liten försökskammare, som består av en underdel och ett lock. Vid fältmätningar av emissioner från inlagda mattor används endast locket. Försökskammaren har en diameter på 150 mm. Tvärsnittsytan är alltså 0.0177 m². FLEC-locket placeras på ett jämt parti av golvet. Försökskammaren konditioneras under 60 minuter med ett känt flöde (100 ml/min) av genom kolrör (2 stycken Anarsorb 747) filtrerad luft. Det är av yttersta vikt att läckaget i kammaren minimeras. Med hjälp av flödesmätare före och efter försökskammaren kontrolleras att läckaget över provtagningskammaren är mindre än 5 %. Efter 60 minuters konditionering kopplas ett absorbentrör innehållande absorbenten Tenax till FLEC-locket så att gasströmmen från locket passerar absorbentröret. Provtagningen sker under 30 minuter med noggrann kontroll av flödet under provtagningen. Flöde och provtagningstid ger den mängd gas som passerat absorbenten. Absorbentröret tillslutes noga och skickas till laboratorium för analys. Absorbentrören ligger förpackade ett antal i samma förpackning. Ett rör ur förpackningen användes alltid som blankprov, för att eliminera eventuell absorption som inte härrör från provtagningen. Emmisionsfaktorn mäts i g/m² x timme. 2(11) Figur 1 Orienteringsritning av plan 1 hus C. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även 57-60 75-87 88-92 50-55 70-87 88-92 85-90 88-90 85-90 71-84 120-130 EI13 88-90 120-135 120-140 100-110 88-92 87-89 87-89 EI14 88-91 88-91 88-90 89-92 50-57 EI15 = Linoleum på drytop = Plastmattor nyare = Målad betong = Ej besiktigat utrymme = Plastmattor gamla 3(11) Figur 2 Orienteringsritning av plan 2 hus C. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även EI18:2 EI18:1 51-55 51-55 50 53-55 50-55 53-55 50-52 50-55 53-56 50-55 EI19 115 EI20 110-115 50-53 90-96 55 110-115 (antistat?) 53-55 50-53 50-52 50-55 50-55 100-115 (antistat?) 59-60 EI22 50-55 60-65 49-51 EI21 = Plastmattor nya och gamla = Linoleum (troligen på drytop) = Plastmatta (remsa) = Ej besiktigat utrymme = Plastmatta med ledande baksida, antistatisk (därav höga fuktindikeringsvärden) 4(11) Figur 3 Orienteringsritning av plan 3 hus C. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även 50-52 = Plastmattor nya och gamla = Ej besiktigat utrymme = Linoleum på mekaniskt ventilerat platongolv OBS att fuktindikering ej har utförts på ventilerade golv. 5(11) Tabell 1 Sammanfattande tabell över emissionsindikeringar i hus C med bruel & kjaer samt VOC mätningar (FLEC) samt noteringar. Rum/Punkt 103 / EI13 112 / EI14 116 / EI15 205 / EI18:1 205 / EI18:2 207 / EI19 211 / EI20 216 / EI21 206 / EI22 Mot yta Linoleum Drytop Linoluem drytop Linoleummatta Drytop PVC (antistat) betong PVC betong PVC betong Linoleummatta Drytop PVC betong PVC Betong ΔTOC1 1,7 5,7 5 10 10,6 17,6 <1 <1 <1 1,4 <1 <1 5,7 15 <1 2,3 <1 1,7 Flec/voc 5:9-5:10 4:7-4:8 Fuktind. 92* 132* 92* 155* 93* 135* 116 65 55 63 102 62 94* 150* 55 69 55 65 Luktintryck Linoleum Limlukt Stark lukt av linoleummatta Lukt av PVC matta Lukt av PVC matta PVC matta Tydlig linoleumlukt Lukt av PVC matta Plastlukt eller PVC matta Anmärkningar och bedömning God vidhäftning ej förhöjda emissionsind. samt ej avvikande lukt. Bedömt ej skadat. Lim något klibbigt, förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms som skadat. God vidhäftning, förhöjda emissionsindikeringar. Bristfällig vidhäftning. Troligen antistat mattor vilket ger onormalt högt utslag med Gann. God vidhäftning Bristfällig vidhäftning, ej förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms som ej skadat. Ngt klibbigt lim. Förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms som skadat. God vidhäftning, ej förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms som ej skadat. Matta mikrobiellt skadat, se analys bilaga. God vidhäftning, ej förhöjda emissionsindikeringar, bedöms som ej skadat. Tabell 2 Sammanfattande tabell över FLEC mätningar (dubbelprover är utförda). Rum/Punkt 216 /Flec 4:7 Flec 4:8 103 /Flec 5:9 Flec 5:10 1 Mot yta Betong/avjämning Frilagd drytop VOC ug/m3 928 947 1183 1047 Avvikande ämnen Benzylalkohol - EF ug/m2h 315 322 401 356 Anmärkningar och bedömning Låga totalhalter. Dock avvikande i benzylalkohol. Låga totalhalter. Något förhöjt på B & K. ΔTOC är en uträkning av skillnaden mellan medelvärde av rumsluft och medelvärde av riktad mätning (mot matta eller under matta). 6(11) Figur 4 Orienteringsritning av plan 1 hus D. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även 80-85 90-100 83-87 82-88 85-100 90-105 87-97 EI16 54-60 55-60 55-60 EI17 100-110 = Linoleum på mekaniskt ventilerat platongolv = Målad betong = Plastmattor nya och gamla = Installationsgolv (datagolv) = Ej besiktigat utrymme OBS att fuktindikering ej har utförts på ventilerade golv. 7(11) Figur 5 Orienteringsritning av plan 2 hus D. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även EI29 53-55 85-88 (drytop) 53-56 110-120 (antistat?) 110-120 (antistat?) 53-56 53-56 53-56 52-57 51-55 EI31 52-55 EI30 55-60 55-60 52-55 55-60 55-60 = Plastmattor nya och gamla 52-55 53-57 EI32 52-55 52-54 54-55 53-55 = Ej besiktigat utrymme = Linoleum 8(11) Figur 6 Orienteringsritning av plan 3 hus D. Markeringar av ytskikt har utförts med färgade fält. Indikeringsvärden för fuktindikering och provpunkter visas även 92-96 92-96 EI23 EI24 EI25 92-97 (drytop) 88-90 (drytop) 88-90 (drytop) EI26 85-90 (drytop?) 85-93 (drytop?) 53-56 53-56 53-55 85-90 (drytop) 53-55 53-56 53-55 51-53 53-55 EI27 88-90 (drytop) = Plastmattor nya och gamla 53-56 91-98 EI28 (drytop) = Ej besiktigat utrymme = Linoleum troligen samtliga med drytop under. 9(11) Tabell 3 Sammanfattande tabell över emissionsindikeringar i hus D med bruel & kjaer samt VOC mätningar (FLEC) samt noteringar. Rum/Punkt 173 / EI16 Mot yta Frilagd betong ΔTOC2 13 162 / EI17 Frilagd betong 365 / EI23 367 / EI24 369 / EI25 375 / EI26 372 / EI27 374 / EI28 263 / EI29 275 / EI30 271a / EI31 270 / EI32 Ytskikt PVC Luktintryck Lukt av mjukgörare 3 Flec 6:116:12 - PVC Plastmatta Frilagd drytop Frilagd drytop Frilagd drytop Frilagd drytop Frilagd drytop Frilagd drytop Frilagd drytop Frilagd betong 12 12 22,5 31,5 10 19 6,5 17 - Linoleum Linoleum Linoleum Linoleum Linoleum Linoleum Linoleum PVC Tydlig linoleum Tydlig linoleum Tydlig linoleum Tydlig linoleum Tydlig linoleum Tydlig linoleum Linoleum PVC matta möjligen TXIB Frilagd betong Frilagd betong 1,5 1,5 - PVC Linoleum Plastlukt Linoleum/betong Anmärkningar och bedömning Dålig vidhäftning, förhöjda emissionsindikeringar. Bedöms skadat. Lim ej klibbigt, ej förhöjda emissionsindikeringar, bedöms ej skadat. Förhöjda emissionsindikeringar, bedöms skadat. Förhöjda emissionsindikeringar, bedöms skadat. Förhöjda emissionsindikeringar, bedöms skadat. Förhöjda emissionsindikeringar, bedöms skadat. Förhöjda emissionsindikeringar, bedöms skadat. Förhöjda emissionsindikeringar, bedöms skadat. Förhöjda emissionsindikeringar, bedöms skadat. Gulaktigt lim. Förhöjda emissionsindikeringar, bedöms skadat. Ej förhöjda emissionsindikeringar Ej förhöjda emissionsindikeringar, mkt god vidhäftning Tabell 4 Sammanfattande tabell över FLEC mätningar (dubbelprover är utförda). Rum/Punkt 173 /Flec 6:11 Flec 6:12 2 Mot yta Betong VOC ug/m3 4358 4168 Avvikande ämnen n-butanol, 2etylhexanol EF ug/m2h 1480 1416 Anmärkningar och bedömning Förhöjda totalhalter. Kraftig nedbrytning har skett. Dubbla mattor. Skadad punkt. ΔTOC är en uträkning av skillnaden mellan medelvärde av rumsluft och medelvärde av riktad mätning (under matta). 10(11) Sammanfattning Hus C I samtliga 4st mätpunkter mot frilagd drytop (linoleum) överstiger mätvärdet de halter som erfarenhetsmässigt bedöms som ”förhöjda/skadade” (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft och frilagd spackelyta). FLEC mätningarna visar på att ingen mätpunkt har VOC halter över den praktiska gräns som används (enligt Chemiklab är denna gräns mellan 3000-5000 ug/m3). Överstiger ej heller Bornehags referensvärden gällande emissionsfaktor. Hus D I samtliga 7st mätpunkter mot frilagd drytop (linoleum) överstiger mätvärdet de halter som erfarenhetsmässigt bedöms som ”förhöjda/skadade” (skillnad på 5-10 ppm mellan rumsluft och frilagd spackelyta). I 2st av 5st mätpunkter mot frilagd betongyta under PVC har ”förhöjda” halter uppmätts. FLEC mätningen (6:11-6:12, mätning på PVC) visar på VOC halter (4100-4400 ug/m3) över den praktiska gräns som används (enligt Chemiklab är denna gräns mellan 3000-5000 ug/m3). Ämnesfördelningen tyder på att en kraftigare nedbrytning skett. Även de okulära intrycken påvisar detta. För rekommendation av åtgärder se huvudrapporten. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 11(11) Bilaga 8. Termografering hus C AO: 23759 Allmänt Termografering är en kvalitativ metod som möjliggör att man kan notera avvikelser i en byggnadsklimatskärm såsom infiltration av uteluft i klimatskärmen, brister i värmeisolering samt köldbryggor. Varje värmebild kan bedömas enskilt och så kan en bedömning göras på vad som kan anses vara förväntat i samband med de förutsättningar som råder vid termograferingstillfället. Resultatet från byggnadstermograferingen presenteras i form av en IR-bild med en vanlig bild intill för orientering. För att tyda IR-bilder används en så kallad järnskala där rött är höga temperaturer och blå/svart är låga. Färgskala och temperaturen finns till höger i varje bild. Skalan är adaptiv till den de aktuella förutsättningarna på platsen som fotograferas. Om skalan inte är samma så kan bilderna inte direkt jämföras med varandra utan man får då avläsa temperaturen i färgskalan till höger i bilden som visat max, min temp i bilden. Förutsättningar vid termograferingstillfället Tidpunkt för genomförandet: 2015-03-09 Väderlek: Halvklart, blåsigt, viss solinstrålning Utomhustemperatur: ca: +5C Inomhustemperatur: ca +20 C AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(9) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Plan 1 Orientering I figur 1-3 framgår nummer för bilder tagna med värmekamera. Dessa nummer finns sedan under fotona. Figur 1 Planritning över hus C, bottenplan med utmarkerade nummer på IR bilder Garage 2(9) Foto 1 Rum 102 Luftläckage fönster IR bild 0436 Foto 2 Rum 106/108 Luftläckage fönster IR bild 0437 Foto 3 Rum 114 Luftläckage fönster/pelare IR bild 0438 Foto 4 Rum 122 Köldbrygga ytterhörn IR bild 0440 3(9) Plan 2 Orientering Figur 2. Planritning över hus C, plan 2 med utmarkerade nummer på IR bilder. 4(9) Foto 5 Trapphus plan 2. Luftläckage fönster IR bild 0441 Foto 6 Rum 218. Luftläckage i vägg mellan fönster IR bild nr 0442 Foto 7 Rum 208 A Luftläckage fönster och vägg mellan fönster. IR bild nr 0443 Foto 8 WC Tak-/väggvinkel. Luftläckage IR bild nr 0450 Foto 9 Rum 203 fönster. Luftläckage. IR bild nr 0451 5(9) Plan 3 Orientering Figur 3 Planritning över hus C, plan 3 med utmarkerade nummer på IR bilder. 6(9) Foto 10 Plan 3 rum 302 fönsterparti Foto 11 Luftläckage i fönsterparti IR bild nr 5322 Foto 12 323 kopieringsrum taklampa innertak Foto 13 Luftotätheter runt lampa IR bild nr 5323 Foto 14 WC rum 326 vägg-/takvinkel Foto 15 Köldbryggor tak/vägg IR bild nr 5324 Foto 16 Rum 301 mellanstycke/foder Foto 17 Luftläckage IR bild nr 5325 7(9) Foto 18 Rum 305 Inspektionslucka innertak. Foto 19 Luftläckage runt lucka samt nerkyld lucka. IR bild nr 5329 Foto 20 Rum 305 Rör genomföring betongbjälklag ovan lucka, ej lufttätad. Foto 21 Rörgenomföring bjälklag, kraftiga luftläckage IR bild nr 5330 Foto 22 Rum 310a fönster/betongpelare Foto 23 Luftläckage fönster IR bild nr 5331 8(9) Foto 24 Rum 311a Vägg-/takvinkel Foto 25 Köldbrygga samt troligt inläckage. IR bild nr 5332 Foto 26 Rum 313 innertak Foto 27 Nerkylning av innertak p.g.a. inläckage ovan innertak. IR bild nr 5333 Sammanfattning termografering Generellt noterades luftotätheter i fönster samt mellan fönster och väggar. Även luftotätheter i utfackningsväggar mellan fönster. I innertak på plan 3 noterades tydliga luftläckage runt inspektionslucka i innertak (se foto 43) pga. stora otätheter runt rör genomföringar i betongbjälklaget. Likvärdig problematik föreligger troligen även i rum 313, se foto 26-27. Lokalt noterades luftotätheter som medför kall luft runt lampa i innertak på plan 1. Köldbryggor konstaterades i vägg-/takhörn i WC. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 9(9) Bilaga 9. Termografering hus D AO: 23759 Allmänt Termografering är en kvalitativ metod som möjliggör att man kan notera avvikelser i en byggnadsklimatskärm såsom infiltration av uteluft i klimatskärmen, brister i värmeisolering samt köldbryggor. Varje värmebild kan bedömas enskilt och så kan en bedömning göras på vad som kan anses vara förväntat i samband med de förutsättningar som råder vid termograferingstillfället. Resultatet från byggnadstermograferingen presenteras i form av en IR-bild med en vanlig bild intill för orientering. För att tyda IR-bilder används en så kallad järnskala där rött är höga temperaturer och blå/svart är låga. Färgskala och temperaturen finns till höger i varje bild. Skalan är adaptiv till den de aktuella förutsättningarna på platsen som fotograferas. Om skalan inte är samma så kan bilderna inte direkt jämföras med varandra utan man får då avläsa temperaturen i färgskalan till höger i bilden som visat max, min temp i bilden. Förutsättningar vid termograferingstillfället Tidpunkt för genomförandet: 2015-03-10 Väderlek: Halvklart, blåsigt, viss solinstrålning Utomhustemperatur: ca: +5C Inomhustemperatur: ca +20 C AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(7) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Plan 1 Orientering I figur 1-3 framgår nummer för bilder tagna med värmekamera. Dessa nummer finns sedan redovisade under fotona. Figur 1 Planritning över hus D, plan 1 med utmarkerade nummer på IR bilder Foto 1 Rum 166 Luftläckage runt fönster, IR bild 0454 Foto 2 Rum 168 Luftläckage i fönsterbåge, IR bild 0455 2(7) Foto 3 Rum 172 Luftläckage fönsterkarm/vägg, IR bild 0456 Foto 4 Rum 162 (trapphus) Ytterdörr luftläckage, IR bild 0457 Plan 2 Orientering Figur 2. Planritning över hus D plan 2 med utmarkerade nummer på IR bilder. 3(7) Foto 5 Rum 278 Luftläckage i fönster samt mellan fönster och utfackningsvägg, IR bild 0459 Foto 6 Rum 278 Luftläckage i fönster samt mellan fönster och vägg, IR bild nr 0460 Foto 7 Rum 272 Luftläckage i fönster samt mellan fönster och vägg, IR bild nr 0461 Foto 8 Rum 271A Luftläckage i fönster samt mellan fönster och vägg, IR bild fönster nr 0462 4(7) Plan 3 Orientering Figur 3 Planritning över hus D plan 3 med utmarkerade nummer på IR bilder. Foto 9 Rum 372 Köldbryggor i innertak , IR bild nr 0463 Foto 10 Rum 370 Luftläckage i fönster, IR bild nr 0464 5(7) Foto 11 Rum 366 Luftläckage vid inspektionslucka i innertak, IR bild nr 0465 Foto 12 Rum 366 Luftläckage mellan fönster och utfackningsvägg, IR bild nr 0466 Foto 13 Rum 361 Luftläckage mellan fönster och fönsterbräda, IR bild nr 0467 6(7) Sammanfattning termografering Generellt noterades luftotätheter i fönster samt mellan fönsterkarmar och väggar/betongpelare/fönsterbrädor. Även luftotätheter i utfackningsväggar mellan fönster. I innertak på plan 3 noterades tydliga luftläckage runt inspektionslucka i innertak i rum 366, (se foto 11) troligen pga. otätheter runt rör genomföringar i betongbjälklaget. Likvärdig problematik föreligger troligen även i rum 372, se foto 9. Generella luftläckage vid entrédörrar i trapphus. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 7(7) Bilaga 10. Partiklar hus B, C & D Rådhuskomplexet ao: 23756 Indikationsmätningar har utförts av partikelhalter i uteluft (före/efter mätning), efter filter i ventilationsaggregat, rumsluft, tilluftskanaler samt fläktkonvektorer (tilluft). I första hand för att få en indikering om filtrena i aggregatet fungerar som tänkt samt för att försöka identifiera ”källor” till eventuell partikeltillförsel. Mätningarna har utförts under 5 minuter och skall ses som indikativa. Hus B De filter som sitter i aggregatet är M6 filter vilket innebär medium i avskiljningsgrad. Filter i aggregat (TA/FA1) vilket betjänar plan 2 och 3 har kontrollerats. Inga datum kunde hittas på filterbyte men okulärt sett så såg filtret ut att nyligen vara utbytt (se foto 4). Avskiljningsgraden på partiklar i storleken från 10µm till 1 µm låg på ca 90-95 % dvs. vid mätning innan resp. efter filter. Det som visade sig dra upp mycket partiklar är fläktkonvektorerna. Framförallt via öppningar i nischerna nedtill (damm/smuts som samlas i fläktarna kan även röras upp). Vid lite lättare ”stampning” med foten nedanför dessa öppningar kunde partikelhalten omedelbart höjas med 5-10 ggr på några sekunder vid mätning ovanför fläktkonvektorn. För exempel se diagram 1 på nästa sida. Generellt noterades även en högre partikelhalt där det var personer i rummen vid mättillfället kontra de tomma rummen. Samt generellt högre i korridorer. I trapphus mellan B och C indikerades även högre partikelhalter vilket troligen kommer från köket vid tex. matlagning. Foto 1 Fönsternischer med ”luftöppningar” nedtill. Foto 2 Mätpunkt i aggregat TA/FA1 före filter. Foto 3 Filter i aggregat TA/FA1. Foto 4 Kasserat bytt filter M6 klass. AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(7) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Sammanställning Nedanför framgår ett antal mätningar i hus B. Tabell 1. Mätställen samt kolumner för diagram. Kolumn A B C D E F G H I Mätställe Utomhusreferens före mätning Utomhusreferens efter mätning Ventilationsaggregat TA/FA1 efter filter Tilluft 370 Tilluft 370, efter lättare ”stampning” på golvet nedanför nisch. Rumsluft 370 (mätt innan ”stampning”) Tilluft 291 Tilluft 291, efter lättare ”stampning” på golvet nedanför nisch Rumsluft 291 (mätt innan ”stampning”) Partikelstorlek 10 my 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 A B C D E F G H I Diagram 1. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus B storleken 10 my. 5 my 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 A B C D E F G H I Diagram 2. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus B storleken 5 my. 2(7) 3 my 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 A B C D E F G H I Diagram 3. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus B storleken 3 my. 1 my 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 A B C D E F G H I Diagram 4. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus B i storleken 1 my. 0,5 my 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 0 A B C D E F G H I Diagram 5. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus B i storleken 0,5 my. 3(7) Hus C & D Avskiljningsgraden på partiklar i storleken från 10µm till 1 µm låg på ca 90-98 %, efter att uteluften gått igenom filtret. Vilket bedöms vara i fas med vad dessa filter normalt har i avskiljningsgrad. Det som visade sig dra upp mycket partiklar är fläktkonvektorerna. Framförallt via öppningar i nischerna nedtill (damm/smuts i fläktarna kan även röras upp). Vid lite rörelse på golvet nedanför dessa öppningar kunde partikelhalten omedelbart höjas med 5-10 ggr (efter 1-2 sek) via mätning ovanför fläktkonvektorn, beroende på storlekarna på partiklarna. Generellt noterades även en 3 till 4 ggr så hög partikelhalt där det var personer i rummen vid mättillfället kontra de tomma rummen. I tilluftskanal i korridor plan 3 i hus D uppmättes 2 till 3 gånger så högt kontra mätningen efter filter i aggregat, vilket indikerar att tilluftskanal kan vara kontaminerad. Vid besiktningstillfället noterades inga anmärkningsbara partikelhalter i garaget kontra övriga utrymmen. I rum med luftfuktare noterades Foto 5 Fönsternischer med fläktkonvektorer med ”öppningar” nedtill på nischerna. Foto 6 Galler för tilluftskanal i korridor något smutsig. Foto 7 Mätning i tilluftskanal dvs. mätning tilluft. Foto 8 Galler för intag av uteluft till fläktrum 4(7) Sammanfattning mätningar Nedanför framgår ett antal mätningar i hus C/D. Tabell 2. Mätställen samt kolumner för diagram. Kolumn A B C D E F G H I Mätställe Utomhusreferens före mätning Utomhusreferens efter mätning Fläktrum hus C efter filter Tilluft korridor hus D plan 3 Rumsluft korridor hus D plan 3 Rumsluft trapphus B/C plan 2 Tilluft 208 Tilluft 208, efter lättare ”stampning” på golvet nedanför nisch Rumsluft 208 (mätt innan ”stampning”) (luftfuktare i rum) 10 my 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 A B C D E F G H I Diagram 6. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus C/D i storleken 10 my. 5 my 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 A B C D E F G H I Diagram 7. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus C/D i storleken 5 my. 5(7) 3 my 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 A B C D E F G H I Diagram 8. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus C/D i storleken 3 my. 1 my 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 A B C D E F G H I Diagram 9. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus C/D i storleken 1 my. 0,5 my 40000000 35000000 30000000 25000000 20000000 15000000 10000000 5000000 0 A B C D E F G H I Diagram 10. Totalhalter partiklar i 9 mätpunkter i hus C/D i storleken 0,5 my. 6(7) Bedömning Baserat på indikationsmätningarna så är bedömningen att avskiljningsgraden för filter i ventilationsaggregaten fungera tillfredsställande. De filter som sitter i aggregatet är ett M6 filter vilket innebär medium i avskiljningsgrad. Generellt högre partikelhalter i rum/utrymmen med personal kontra tomma rum. Detta beror på att partiklar rörs upp från golvytor etc. upp till rumsluften. Den största ”källan” till partikelökning genereras från verksamheterna inomhus. Partiklar från rumsluft och från golvytor, sugs in i fläktkonvektorerna (via intag i nederkant nisch). Detta beror i första hand på bristfällig städning av golv-, väggytor samt inventarier. Enstaka mätning i tilluftskanal påvisar högre partikelhalter kontra mätning i aggregat efter filter, detta kan indikera att tilluftskanal är kontaminerad. I rum med luftfuktare har 10-100 ggr högre partikelhalter i de mindre storlekarna (0,5-1 my) uppmätts (se diagram 9-10 kolumn I). Enligt undersökning utförd av Highsmith och Rodes kan luftfuktare vara storproducenter av partiklar (källa: Socialstyrelsen ”Partiklar i inomhusmiljön- en litteraturgenomgång, Januari 2006). Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 7(7) Bilaga 11. Funktionskontroll ventilerade golv hus B, C & D Rådhuskomplexet ao: 23756 Visuell rök har används för att kontrollera luftrörelser ner i intagsspalter på golvlister (nedtag av luft) samt eventuella läckagepunkter vid golv-/väggvinkeln dvs. nedsug av luft där det inte är tänkt att suga ned (okontrollerade luftströmmar). Denna kontroll har utförts stickprovsmässigt i vissa rum/korridorer. Generella noteringar Ej synligt nedsug i flertalet intagsspalter Läckagepunkter har noterats vid golvlister dvs. okontrollerade luftläckage ned i golv. Flertalet läckagepunkter har även noterats vid golvlister vid betongpelare. Flertalet läckagepunkter har även noterats runt sugpunkterna. Flertalet läckagepunkter även runt dörröppningar. I hus C upplevdes det generellt vara ett lägre inflöde i systemet kontra hus B och D. Foto 1 Intagsspalt för nedtag av luft till det ventilerade golvet, B huset. Foto 2 Kontroll med visuell rök (ej nedsug vid denna spalt i rum 267). Foto Sugpunkt i rum 267. 1(5) Hus B plan 2 Läckagepunkter Ej nedsug intagsspalt Sugpunkt Ej kontrollerat AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394- 2(5) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Hus C plan 3 Läckagepunkter Ej nedsug intagsspalt Sug punkt Ej kontrollerad vägg Ej kontrollerat rum 3(5) Hus D plan 1 Läckagepunkter Ej nedsug intagsspalt Ej kontrollerat utrymme AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394- 4(5) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Sammanfattning/bedömning Avvikelser har noterats i de ventilerade golven i samtliga byggnader. I det stora hela så är bedömningen att funktionen ändå fungerar tillfredsställande med tillräckliga luftomsättningar i golvet. Det som kan uppstå är att lokala golvzoner inte får någon ventilering pga. läckagepunkter osv. Tex. I hus D, där sug punkterna ligger i korridor och då man har flertalet läckagepunkter längst med rummen mot ytterväggarna, detta kan medföra att intagsspalterna längst med ytterväggarna inte kommer med. Vilket innebär att golvytorna längst ut mot yttervägg kan bli en ”dödzon”. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 5(5) Bilaga 12. Klimatloggning hus ao: 23756 Genomförande Tre stycken indikerande mätningar av klimat dvs. temperatur, relativ fuktighet samt koldioxid har utförts i hus B under ca 2 dagar. Detta har utförts i mindre utsträckning pga. tidigare utförd klimatutredning som var relativt omfattande. Metod Följande metoder har använts. Klimatloggning avseende koldioxidhalt, temperatur och luftfuktighet (RF). Kontinuerlig loggning av koldioxid och temperatur med loggers av fabrikat HOBO. Samtliga max-, min-, och medelvärden är beräknade från värden registrerade under dagtid 8-17, där uppenbart felaktiga mätvärden rensats bort. Bedömningsgrunder Temperatur Vad som är komfortabel inomhustemperatur varierar med fysisk aktivitet, klädsel, omgivande klimat och från person till person. Normalt räknar man 20 – 22°C som optimal temperatur för de flesta, men känsliga eller stillasittande grupper kan ibland behöva högre temperatur. Folkhälsomyndigheten har allmänna råd (FoHMFS 2014:17) för flera olika parametrar avseende inomhustemperatur. För lufttemperatur vid stillasittande arbete rekommenderas 20 – 24°C1. Högre eller lägre temperatur under längre tid sänker komfortkänslan, koncentrationsförmågan och kreativiteten. Dock så finns fler parametrar än lufttemperatur som påverkar den upplevda rumstemperaturen (operativ temperatur), t.ex. yttemperaturer, luftväxlingar, drag o.s.v. Emissioner från inredning och byggnadsmaterial ökar också vid högre temperaturer. Relativ luftfuktighet (RF) RF i inomhusluften styrs av fuktinnehållet i utomhusluften, fuktproduktionen inomhus och temperaturskillnaden mellan ute- och inneluften. Fuktinnehållet i uteluften liksom temperaturskillnaden mellan ute- och inneluft varierar under året vilket medför att RF i inomhusluften varierar kraftigt under året med låga värden på vintern och höga på sommaren. Folkhälsomyndigheten rekommenderar nivåer på 30 – 70 % RF i inomhusluften även om det vintertid inte är ovanligt att inomhusluften håller 20 % RF eller lägre utan att orsaka besvär för människor2. Fukttillskottet bör ej överstiga 3g/m³ enligt folkhälsomyndigheten. 1 SOSFS 2005:15 Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsen. Handbok. Temperatur inomhus 2005-101-6 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader 2 E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(5) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 CO2-halt Största CO2-källan i innemiljön är de människor som vistas i byggnaden. Koncentrationen CO2 i uteluften varierar med meterologiska förhållanden men ligger i stadsmiljö vanligen på ca 400 – 500 ppm. CO2-halten i ett rum är ett mått på luftkvaliteten i förhållande till belastningen från människorna i rummet, egentligen ett mått på ”lukt från människa”. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att CO2-halten i inomhusluften inte varaktigt överstiger 1000 ppm. Resultat Kopieringsrum plan 3 Tabell 1. Max, min samt medelvärde för koldioxid under perioden i kopieringsrum. Hela mätperioden Max-värde Min-värde Medelvärde Koldioxid, (ppm) 687 428 490 Diagram 1. Mätning av temperatur, relativ fuktighet samt koldioxid i kopieringsrummet på plan 3. 2(5) Rum 370 plan 3 Tabell 2. Max, min samt medelvärde för koldioxid under perioden i rum 370. Hela mätperioden Max-värde Min-värde Medelvärde Koldioxid, (ppm) 608 430 472 Diagram 2. Mätning av temperatur, relativ fukighet samt koldioxid i rum 370 på plan 3. 3(5) Rum 378 plan 3 Tabell 3. Max, min samt medelvärde för koldioxid under perioden i rum 378. Hela mätperioden Max-värde Min-värde Medelvärde Koldioxid, (ppm) 576 447 477 Diagram 3. Mätning av temperatur, relativ fuktighet samt koldioxid i rum 378 på plan 3. Diagram 4. Översikt av mätning av koldioxid i kopieringsrum, rum 370 samt 378. 4(5) Bedömning Mätningarna påvisar inga höga halter av koldioxid. Samtliga rummen följer varandra i stort sett under hela mätperioden och varierar mellan ca 430-680 ppm. Normalt så ligger koldioxid halterna i Sverige inomhus inom detta spann. Den övre rekommenderad gräns som finns i Sverige idag ligger på 1000 ppm. Inga stora skillnader eller anmärkningsvärt uppmättes i temperatur och relativ fuktighet. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 5(5) Sammanställning Objekt: 23759. Rådhuskomplexet Provtagare: Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB Provtagningsdatum: 2015-02-26 Analysdatum: 2015-03-03/04 Analysnr anoZona: 15-114-0342--0356 Provbenämning: Mögel Aktivitet 1. 366-BE. CYP14. Väggstomme 2. 366-BF. CYP15. Väggstomme 3. 366-BG. CYP16. Väggstomme 4. 366-BK. DYP20. Väggstomme 5. 366-BL. DYP21. Väggstomme 6. 366-BM. DYP22. Väggstomme 7. 366-G. BFB7. Fönsterbräda 8. 366-H. BFB8. Fönsterbräda 9. 366-I. BFB9. Fönsterbräda 10. 366-Y. CYP9. Väggstomme 11. 366-Z. CYP9. Träfiberskiva mellan fönster 12. 366-BA. CYP10. Väggstomme 13. 366-J. BFB10. Fönsterbräda 14. 366-K. BFB12. Fönsterbräda 15. 366-L. BFB12. Fönsterbräda 16. 366-M. BFB13. Fönsterbräda 17. 366-N. BFB14. Fönsterbräda 18. 366-O. BFB15. Fönsterbräda 19. 366-P. BYP25. Regelstomme under fönster 20. 366-Q. CYP1. Masonit under fönsterbräda 21. 366-R. CYP2. Väggstomme 22. 366-S. CYP3. Väggstomme 23. 366-T. CYP4. Väggstomme 24. 366-U. CYP5. Väggstomme 25. 366-BH. CYP17. Väggstomme 26. 366-BI. DYP18. Väggstomme 27. 366-BJ. DYP19. Väggstomme 28. 366-BB. CYP11. Väggstomme 29. 366-BC. CYP12. Väggstomme 30. 366-BD. CYP13. Väggstomme 31. 366-BN. DYP23. Väggstomme 32. 366-BO. DYP27. Väggstomme 33. 366-BP. DYP28. Väggstomme 34. 366-BQ. DYP29. Väggstomme 35. 366-BR. DYP30. Väggstomme 36. 366-BS. DYP31. Väggstomme 37. 366-V. CYP6. Väggstomme 38. 366-W. CYP7. Väggstomme 39. 366-X. CYP8. Väggstomme 40. 366-A. BFB1. Fönsterbräda 41. 366-B. BFB2. Fönsterbräda 42. 366-C. BFB3. Fönsterbräda 43. 366-D. BFB4. Fönsterbräda 44. 366-E. BFB5. Fönsterbräda 45. 366-F. BFB1. Fönsterbräda Något förhöjt Förhöjd Förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd Något förhöjt Förhöjd Något förhöjt Förhöjd Förhöjd Förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Kraftigt förhöjd Något förhöjt Något förhöjt Normalt Något förhöjt Förhöjd Något förhöjt Förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd Något förhöjt Förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Något förhöjt Förhöjd Något förhöjt Förhöjd Förhöjd Något förhöjt Något förhöjt Förhöjd Kraftigt förhöjd Förhöjd Förhöjd Normalt Förhöjd Något förhöjt Normalt Förhöjd Normalt Förhöjd Förhöjd Något förhöjt Förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd Förhöjd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41, Fax: 018 55 58 88 info@anozona.se Org.nr:5 556336-2481, Innehar F-skattesedel www.anoZona.com Äkta Hussvamp Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0342 1. 366-BE. CYP14. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Något förhöjt RLU: 1 759 Synlig mögelpåväxt: Nej Noterade arter: Dematiaceous hyphomycetes, mycel Något förhöjt Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 2. 366-BF. CYP15. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 6 897 Något förhöjt Synlig mögelpåväxt: Nej Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, streptomyceter Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 3. 366-BG. CYP16. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 246 Normalt Synlig mögelpåväxt: Nej Noterade arter: Aureobasidium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41, Fax: 018 55 58 88 info@anozona.se Org.nr:5 556336-2481, Innehar F-skattesedel www.anoZona.com Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0343 4. 366-BK. DYP20. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 6 152 Något förhöjt Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Aureobasidium, Dematiaceous hyphomycetes Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 5. 366-BL. DYP21. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 44 899 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Aureobasidium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, Noterade arter: mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 6. 366-BM. DYP22. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 3 598 Något förhöjt Synlig mögelpåväxt: Ja Aureobasidium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0344 7. 366-G. BFB7. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 28 064 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel, streptomyceter Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 8. 366-H. BFB8. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 22 467 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 9. 366-I. BFB9. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 64 042 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Aspergillus, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0345 10. 366-Y. CYP9. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 32 208 Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Dematiaceous hyphomycetes, mycel Förhöjd Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 11. 366-Z. CYP9. Träfiberskiva mellan fönster Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 50 800 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Penicillium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp 12. 366-BA. CYP10. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 28 468 Synlig mögelpåväxt: Nej Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Förhöjd Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0346 13. 366-J. BFB10. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 70 382 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Aureobasidium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 14. 366-K. BFB12. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 71 000 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 15. 366-L. BFB12. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 7 514 Något förhöjt Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel, streptomyceter Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0347 16. 366-M. BFB13. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 44 555 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Aspergillus, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 17. 366-N. BFB14. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 120 490 Kraftigt förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Penicillium, Aspergillus, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 18. 366-O. BFB15. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 62 526 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Cladosporium, Ulocladium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0348 19. 366-P. BYP25. Regelstomme under fönster Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 4 558 Något förhöjt Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Aspergillus, Ulocladium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 20. 366-Q. CYP1. Masonit under fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 16 563 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Aureobasidium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp 21. 366-R. CYP2. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 1 563 Något förhöjt Synlig mögelpåväxt: Nej Noterade arter: Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0349 22. 366-S. CYP3. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 22 646 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Aureobasidium, Acremonium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 23. 366-T. CYP4. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 33 681 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 24. 366-U. CYP5. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 999 Något förhöjt Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Acremonium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0350 25. 366-BH. CYP17. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 2 876 Synlig mögelpåväxt: Nej Noterade arter: Dematiaceous hyphomycetes, mycel Något förhöjt Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 26. 366-BI. DYP18. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 18 184 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Nej Noterade arter: Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 27. 366-BJ. DYP19. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 150 138 Kraftigt förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Cladosporium, Aureobasidium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel, streptomyceter Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0351 28. 366-BB. CYP11. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 37 539 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 29. 366-BC. CYP12. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 11 563 Synlig mögelpåväxt: Ja Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Förhöjd Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 30. 366-BD. CYP13. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 718 Normalt Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0352 31. 366-BN. DYP23. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 28 868 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 32. 366-BO. DYP27. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 2 783 Något förhöjt Synlig mögelpåväxt: Nej Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 33. 366-BP. DYP28. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Något förhöjt RLU: 519 Normalt Synlig mögelpåväxt: Nej Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0353 34. 366-BQ. DYP29. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 37 418 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 35. 366-BR. DYP30. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Något förhöjt RLU: 89 Synlig mögelpåväxt: Nej Dematiaceous hyphomycetes Noterade arter: Normalt Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 36. 366-BS. DYP31. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 40 114 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Nej Noterade arter: Penicillium, Acremonium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0354 37. 366-V. CYP6. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 37 416 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Nej Noterade arter: Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 38. 366-W. CYP7. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Förhöjd RLU: 7 531 Något förhöjt Synlig mögelpåväxt: Nej Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 39. 366-X. CYP8. Väggstomme Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 35 089 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Penicillium, Ulocladium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0355 40. 366-A. BFB1. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 18 341 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Aspergillus, Chaetomium, Stachybotrys, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 41. 366-B. BFB2. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 65 833 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Penicillium, Acremonium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 42. 366-C. BFB3. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 25 065 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Chaetomium, Stachybotrys, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 Mikrobiell skadekontroll Bedömning av mögel/hussvamps förekomst på byggnadsmaterial Objekt: Provtagare: Provtagningsdatum: Analysdatum: Analysnr anoZona: Mögelsvampsanalys 23759. Rådhuskomplexet Josua Klingberg, AK-konsult Indoor Air AB 2015-02-26 2015-03-03/04 15-114-0356 43. 366-D. BFB4. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 61 443 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Stachybotrys, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Anmärkning: Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Mögelsvampsanalys Storsvampsanalys Provet avger mögellukt Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 44. 366-E. BFB5. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 39 234 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Cladosporium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Noterade arter: Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat 45. 366-F. BFB6. Fönsterbräda Mikroskopering: Aktivitetsmätning: Kraftigt förhöjd RLU: 34 531 Förhöjd Synlig mögelpåväxt: Ja Noterade arter: Penicillium, Dematiaceous hyphomycetes, mycel Inga tecken på Äkta Hussvamp Provet är ej rötskadat Analys utförd anoZona ab, Vallongatan 1, 752 28 Uppsala Tfn: 018 444 43 41 RAPPORT Luftprofil resultatredovisning Objekt: Östersunds Stadshus För AK-konsult Mikael Sandberg Liselott Egelrud 2015-03-17 Box 21060, SE-100 31 Stockholm Valhallavägen 81, Stockholm Tel: +46 (0)8 598 563 00 Fax: +46(0)8 598 563 90 www.ivl.se Arkivnummer: U5140 IV15-050 Box 5302, SE-400 14 Göteborg Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0)31 725 62 00 Fax: + 46 (0)31 725 62 90 Bakgrund Den provtagnings- och analysmetod som används (se separata beskrivningar) följer i stort sett de anvisningar och förslag som kommer från WHO (World Health Organisation) och EU. Dessa anvisningar och förslag innebär i stort sett att man ska ta prov på fast adsorbent, Tenax TA. Provet desorberas oftast termiskt och följs av gaskromatografisk analys. Med denna metod kan man analysera ämnen med kokpunkter från c:a 50°C till c:a 300°C. Resultaten redovisas i bifogade kromatogram. I kromatogrammen har vissa identifierade ämnen namngivits. I Luftprofilen uttrycks totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, i toluenekvivalenter. Detta innebär att beräkningarna har gjorts som om alla ämnen var enbart toluen. Detta görs för att man ska få en uppfattning om totalkoncentrationens storlek. De specifika ämnena vars halter anges, är beräknade i absoluthalter dvs. med kända halter av det specifika ämnet, som referens vid kalibrering. Enligt internationell praxis uttrycks totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, i toluenekvivalenter. Använd metod följer i stort sett förslagna normer från EU och WHO (SIS ISO 16000 serien). Obs. att TVOC är ett mycket ospecifikt värde, som idag inte kan kopplas till medicinska hälsoeffekter. Man måste även bedöma de enskilda ämnena, som ger TVOC-värdet. Samtliga provresultat kompenseras för bakgrundvärden från analys av ett blankprov Den gräns, som används praktiskt för TVOC i inomhusluft, är 300 g/m3. Gränserna gäller för icke-industriell inomhusluft. Materialprover konditioneras i en kammare vid rumstemperatur, c:a 23°C, i tre timmar innan ett luftprov tas ur kammaren. Obs. att alla kammarmetoder enbart är semikvantitativa. Den gräns, som används praktiskt för TVOC i materialprover enligt den använda metoden, är 3000 - 5000 g/m3. Även för materialprover är ämnesfördelningen av stor betydelse för bedömningen. Prover, som tas under matta eller i konstruktionen, bedöms i stort sett som materialprover. Mer information om provtagningsmetoder och bedömningar av provresultat finns på Chemik Lab. AB’s hemsida, www.chemik.se. 1 Chemik Lab AB Tolkning och kommentarer. I proverna finns en störning vid 21,9 min. Denna störning har inte tagits med i beräkningarna. Proverna är parvis mycket lika både avseende ingående ämnen och halter. Proverna betraktas alltså som dubbelprover i kommentarerna. Proverna 1 och 2 Rum B370 har något förhöjda totalhalter, men totalhalterna är under den gräns, som används praktiskt. I proverna finns n-butanol och 2-etylhexanol. Halterna är under den gräns som används för dessa båda ämnen. I proverna finns även n-hexanal i högre halt än övriga ämnen. Detta kan tyda på att man har linoleummatta där dessa prover har tagits. I proverna finns också indikation på mikrobiell aktivitet. Materialprover bör tas för mikroskopering. Proverna 3 och 4 Rum B367 har något lite lägre totalhalter än proverna ovan. I proverna finns n-butanol och 2-etylhexanol. Även halterna av dessa ämnen är lägre än i proverna ovan. I proverna finns även n-hexanal i högre halt än övriga ämnen. Detta kan tyda på att man har linoleummatta även där dessa prover har tagits. Dessutom finns några substituerade furaner i låga halter. Även detta tyder på att det finns linoleummatta. I proverna finns också benzothiazol (33,5 min). Detta ämne kan komma från isothioazolinoner, som bl.a. används som antimögelmedel i vattenspädbara färger. I proverna finns också indikation på mikrobiell aktivitet, trots förekomst av benzopthiazol.. Även här bör materialprover bör tas för mikroskopering. Proverna 5 och 6 Rum B371 liknar proverna 3 och 4 ovan. Totalhalterna är något högre och för prov 5 över den gräns som används praktiskt. Även halterna av enskilda ämnen är lite högre. Proverna 7 och 8 Rum C216 har lägre totalhalter än proverna ovan. Totalhalterna är under den gräns, som används praktiskt. I proverna finns n-butanol och 2-etylhexanol. Halterna är under den gräns som används för dessa båda ämnen. I proverna finns också benzylalkohol. Detta ämne brukar finnas när man har använt epoxiprodukter. Det finns restriktioner mota användning av epoxiprodukter enligt Härdplastanvisningen (AFS 2005:18). Proverna 9 och 10 Korridor Hus C100 liknar proverna 3 och 4 ovan. Totalhalterna är något lägre, under den gräns, som används praktiskt. Även halterna av enskilda ämnen är lägre och under de gränser, som används praktiskt. Även i dessa prover finns benzothiazol. 2 Chemik Lab AB Proverna 11och 12 Rum D173 liknar proverna 7 och 8 ovan. Totalhalterna är högre, över den gräns som används praktiskt. I proverna finns n-butanol och 2-etylhexanol. Halten n-butanol är under den gräns som används praktiskt medan halten av 2-etylhexanol är över gränsen, som används praktiskt. I området mellan 21 min och 24 min finns dessutom flera andra alkoholer än 2-etylhexanol. Detta mönster brukar vi få när det har varit lite kraftigare nedbrytning. I proverna finns dessutom några substituerade naftalener (23,8 min och 25,3 min), samt fenol (33,2 min). Dessa ämnen kan komma från petroleumprodukter, men då borde flera andra ämnen från petroleumprodukter finnas i proverna.. Ämnena kan också komma från vissa typer av mattor. Ämnena kan ge upphov till lukt. I proverna finns även spår av borneol (27,2 min). Detta kan indikera förekomst av bakterier, men indikationen är svag. 3 Chemik Lab AB RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 1. FLEC 1, Rum B370 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 2638 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 8 Limonen 15.7 2 n-Dekan 8.7 6 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 0 a-Pinen 9.8 4 1-Okten-3-ol 21.6 17 Toluen 10.5 3 2-Etylhexanol 22.5 218 n-Hexanal 11.8 685 Benzylalkohol 30.5 1 n-Butanol 13.5 551 TXIB 30.3 1 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 4 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 2. FLEC 1, Rum B370 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 2489 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 5 Limonen 15.7 2 n-Dekan 8.7 6 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 0 a-Pinen 9.8 3 1-Okten-3-ol 21.6 16 Toluen 10.5 3 2-Etylhexanol 22.5 206 n-Hexanal 11.8 651 Benzylalkohol 30.5 1 n-Butanol 13.5 527 TXIB 30.3 0 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 4 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 3. FLEC 2, Rum B367 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 2344 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 0 Limonen 15.7 0 n-Dekan 8.7 2 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 0 a-Pinen 9.8 0 1-Okten-3-ol 21.6 20 Toluen 10.5 1 2-Etylhexanol 22.5 7 n-Hexanal 11.8 160 Benzylalkohol 30.5 1 n-Butanol 13.5 41 TXIB 30.3 2 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 0 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 4. FLEC 2, Rum B367 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 2004 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 0 Limonen 15.7 0 n-Dekan 8.7 1 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 0 a-Pinen 9.8 0 1-Okten-3-ol 21.6 20 Toluen 10.5 1 2-Etylhexanol 22.5 8 n-Hexanal 11.8 95 Benzylalkohol 30.5 0 n-Butanol 13.5 21 TXIB 30.3 0 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 0 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 5. FLEC 3, Rum B371 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 3303 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 0 Limonen 15.7 1 n-Dekan 8.7 2 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 0 a-Pinen 9.8 0 1-Okten-3-ol 21.6 26 Toluen 10.5 0 2-Etylhexanol 22.5 8 n-Hexanal 11.8 217 Benzylalkohol 30.5 0 n-Butanol 13.5 35 TXIB 30.3 0 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 0 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 6. FLEC 3, Rum B371 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 2785 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 0 Limonen 15.7 0 n-Dekan 8.7 2 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 0 a-Pinen 9.8 0 1-Okten-3-ol 21.6 25 Toluen 10.5 0 2-Etylhexanol 22.5 8 n-Hexanal 11.8 137 Benzylalkohol 30.5 1 n-Butanol 13.5 22 TXIB 30.3 1 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 0 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 7. FLEC 4, Rum C216 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 928 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 0 Limonen 15.7 0 n-Dekan 8.7 0 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 0 a-Pinen 9.8 0 1-Okten-3-ol 21.6 0 Toluen 10.5 0 2-Etylhexanol 22.5 472 n-Hexanal 11.8 0 Benzylalkohol 30.5 45 n-Butanol 13.5 278 TXIB 30.3 5 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 0 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 8. FLEC 4, Rum C216 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 947 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 0 Limonen 15.7 0 n-Dekan 8.7 0 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 0 a-Pinen 9.8 0 1-Okten-3-ol 21.6 0 Toluen 10.5 0 2-Etylhexanol 22.5 495 n-Hexanal 11.8 0 Benzylalkohol 30.5 47 n-Butanol 13.5 264 TXIB 30.3 5 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 0 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 9. FLEC 5, Korridor Hus C100 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 1183 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 0 Limonen 15.7 0 n-Dekan 8.7 0 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 0 a-Pinen 9.8 0 1-Okten-3-ol 21.6 8 Toluen 10.5 0 2-Etylhexanol 22.5 5 n-Hexanal 11.8 23 Benzylalkohol 30.5 0 n-Butanol 13.5 10 TXIB 30.3 0 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 0 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 10. FLEC 5, Korridor Hus C100 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 1047 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 0 Limonen 15.7 0 n-Dekan 8.7 0 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 0 a-Pinen 9.8 0 1-Okten-3-ol 21.6 7 Toluen 10.5 0 2-Etylhexanol 22.5 4 n-Hexanal 11.8 13 Benzylalkohol 30.5 1 n-Butanol 13.5 6 TXIB 30.3 0 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 0 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 11. FLEC 6, D173 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 4358 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 0 Limonen 15.7 0 n-Dekan 8.7 0 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 6 a-Pinen 9.8 6 1-Okten-3-ol 21.6 0 Toluen 10.5 0 2-Etylhexanol 22.5 1097 n-Hexanal 11.8 0 Benzylalkohol 30.5 7 n-Butanol 13.5 147 TXIB 30.3 0 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 0 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se RESULTATREDOVISNING LUFTPROFIL Östersunds Stadshus 12. FLEC 6, D173 Ärende: Prov: Ärende nr: Datum inkom: Datum analys: Datum rapport: Uppdragsgivare: AK-konsult Kontaktperson: Mikael Sandberg IV15-050 150302 150305 150317 Kromatogram: Provtagning: Diffusion (min): Resultat. Total VOC: 4168 ug/m3 Pumpad (ml): 3000 (Toluenekvivalenter) Resultat. Enskilda ämnen: Ämne Retentions- Koncentration tid (min) (ug/m3) Ämne Retentionstid (min) Koncentration (ug/m3) Bensen 7.7 0 Limonen 15.7 0 n-Dekan 8.7 0 1,3,5-Trimetylbensen 17.1 4 a-Pinen 9.8 5 1-Okten-3-ol 21.6 0 Toluen 10.5 0 2-Etylhexanol 22.5 1071 n-Hexanal 11.8 0 Benzylalkohol 30.5 7 n-Butanol 13.5 110 TXIB 30.3 0 m-Xylen 3-Caren 14.0 14.1 0 0 Chemik Lab AB Pl. 10840 Gribby 761 72 Norrtälje Tel: 0176-227014 E-mail: jan.k@chemik.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 SE-100 31 Stockholm Tel. 0859856300 E-mail: liselott.egelrud@ivl.se Provsvar till Faktura till AK-Konsult Indoor Air AB Josua Klingberg Hemvärnsgatan 15, plan 8 171 23 SOLNA AK-Konsult Indoor Air AB Fakturahantering Box 1227 171 23 SOLNA RESULTATREDOVISNING AV ASBESTANALYSER Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Objekt Rådhuskomplexet 23759 Provnummer (1 st) Ansvarig provtagare Provtagningsdatum Ankomst till laboratoriet Analysansvarig Uppdragsnummer 177-2015-02270534 Josua Klingberg 2015-02-24 2015-02-27 Eurofins Pegasuslab AB EUSEUP-00012361 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Abrahim Aftai, Kemiingenjör 2015-03-05 Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Kungsgatan 113, Uppsala * www.eurofins.se Rapportkod: AR-15-LU-001225-01 Sid 1 av 3 Resultatsammanställning Objekt: Rådhuskomplexet 23759 Provnummer 177-2015-02270534 Provmärkning¹ Ap1. Fönster stomme, D374. Eternitskiva. Resultat Innehåller asbest. Utförande lab LE ¹Kunduppgifter. Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Abrahim Aftai, Kemiingenjör 2015-03-05 Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Kungsgatan 113, Uppsala * www.eurofins.se Rapportkod: AR-15-LU-001225-01 Sid 2 av 3 ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. På grund av begränsade förrådsutrymmen kan vi inte arkivera ditt provmaterial utan detta kastas inom 7 dagar från provsvarsdatum, om du inte vill få det i retur mot en kostnad av 75 kr. Vid förfrågan om denna analysrapport ring 010-490 82 50 (vxl), begär Asbestsupport. Utförande Laboratorium: LU: Utfört av Eurofins Pegasuslab AB Uppsala, Sverige. Metodprincip: PLM. Ackrediterad analys (SWEDAC:s ackred.nr. 2085) enl. SS ISO 22262-1:2012. LE: Utfört av Eurofins LEM, Saverne, Frankrike. Metodprincip: PLM alt. PEM/TEM/SEM. Ackrediterad analys (COFRAC:s ackred.nr. 1-1751). ALS: Utfört av ALS Scandinavia AB. Metodprincip: SEM alt. PLM. Information om Asbestfibrer: Asbest är ett samlingsnamn på en rad i naturen förekommande fibrösa kristallina silikatmineral med olika kemisk sammansättning och olika egenskaper. På grund av dess hållfasthet, värmeisolerande förmåga och beständighet för såväl kemisk som termisk påverkan har asbest använts inom ett stort antal områden. Krysotil är den typ som påträffas mest, men är också svår att upptäcka då fibrerna är mycket tunna. Den ses mest i produkter från asbestcementindustrin, packningar, golvbeläggningar, färg, lim och plastprodukter. Antofyllit användes i ex.vis asbestpapp och cement- och isoleringsprodukter. Krokidolit användes huvudsakligen i asbestcementprodukter men också i filter, packningar, isoleringar m.m när syrabeständighet var ett krav. Amosit användes som isolering i blandning med magnesiumkarbonat. Ses ibland som isoleringar runt rör, ångpannor etc. Referens: Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2006:1 Observera att ovanstående information är framtagen av Eurofins Pegasuslab AB. Om denna information skall användas i andra sammanhang än till våra provsvar och analyser måste källan till denna information anges. Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Abrahim Aftai, Kemiingenjör 2015-03-05 Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Kungsgatan 113, Uppsala * www.eurofins.se Rapportkod: AR-15-LU-001225-01 Sid 3 av 3 Bilaga 16. Bedömningsgrunder ao: 23756 Allmänt om mikrobiell påväxt Mikrobiell tillväxt/påväxt är ett samlingsnamn för mikroorganismer, bakterier och olika mögelsvampar. Fuktkrav för att mikrobiell aktivitet ska starta är när luftens relativa fuktighet ligger över 70-75 %, vilket motsvarar en fuktkvot i trä över 15-17 %. Vid fuktkvoter > 22 % har ofta rötsvampar möjlighet att etablera sig och tillväxa. Temperaturområde för tillväxt är från ca– 4 till ca 40 °C. Den mikrobiella aktiviteten avtar dock med sjunkande temperatur vilket innebär att det tar längre tid att utveckla en mikrobiell aktivitet/skada om temperaturen är låg. I tabellen 1 nedan anges kritiska fukttillstånd vid 20 C med avseende risk för mikrobiell tillväxt för några materialgrupper. som är vanligt förkommande i byggnader Tabell 1: Kritiska fuktnivåer Källa Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) Materialgrupp Smutsade material Trä, träbaserade material Kartongklädda Gipsskivor Mineralullisolering Kritiskt fukttillstånd i RF 75 % 75 % 80-85 % 90-95 % Mögelsvampar växer ytligt på organiskt material (t.ex. trä). Vissa mikroorganismer är luktalstrande och flera bildar mykotoxiner (toxin = gift). Mögelsvampar kan dock växa på oorganiskt material om det finns tillräckligt med organisk näring (smuts). Även om tillväxten har stannat upp vid en mikrobiell skada (t.ex. vid låg fuktighet) så kan luktämnen och mykotoxiner avgå ifrån mikrobiellt skadade material och intilliggande konstruktioner. Såväl lukt som andra emissioner och partiklar från mikrobiell påväxt misstänks bidra till de hälsoproblem som är förknippade med fuktiga byggnader. Mikrobiella skador kan påverka inomhusmiljön negativt även om de torkats ut. Att torka en mögelskada innebär att möglet inte kan föröka sig, det mögel som redan växt till finns dock kvar och kan fortsätta påverka inomhusmiljön negativt. Det som även påverkar utveckling av mikrobiell påväxt utöver fuktnivåer är även temperaturen, varaktigheten samt en kombination av de båda. Detta samband förtydligas schematiskt i figur 1 nedan se även tidigare under bedömningsgrunder för mer information angående sambandet mellan RF och fuktkvot i trä. AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader E-post info@akkonsult.com Webb www.akkonsult.com Org nr 556394-3249 1(6) PRO 166 - 1 Postadress Husbyborgsvägen 1 752 28 Uppsala Tel 018-10 37 70 Fax 018-10 37 72 Figur 1: Illustration av risk för mögelpåväxt med påverkning av RF, temp och varaktighet. Källa: Hukka,Vittanen diagram från 1999 100 95 RFkrit [%] 1 dygn 90 4 veckor 85 >12 veckor 80 75 Data > 4 veckor: Viitanen (1996) 70 0 5 10 15 20 25 Temperatur [°C] 30 35 40 L-O Nilsson Fuktkvotsmätning i trämaterial med Protimeter MMS Fuktkvotsmätning i trämaterial har genomförts med hjälp av resistiv fuktkvotsmätare av fabrikat Protimeter MMS. Principen för mätningen är att genom mätning av elektrisk konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) i trämaterial fastställa fuktkvoten i aktuellt material. Detta genomförs genom att slå in metallstift i materialet och mäta resistansen i materialet. Mätaren är kalibrerad för furu/gran och kan utifrån den aktuella resistansen i virket omräkna detta till fuktkvot (anges i vikts-%). Fuktkvoten i ett material talar om hur mycket förångningsbart vatten det finns i materialet i förhållande till torrvikten för det aktuella materialet. För alla material finns ett samband mellan fuktkvoten och relativa fuktigheten i materialet vilket kan utläsas ur sorptionskurvan för respektive material. Detta innebär att t.ex. en träbit som befinner sig i jämvikt med luft med relativ fuktighet på 75 % får en fuktkvot på ca 17 %. Träbitens relativa fuktighet är då 75 %. Resistiva fuktkvotsmätare för trä ger relevanta värden med god mätnoggrannhet för fuktkvoter mellan 8 % till 28 %. En träbit som under långtid ligger i luft med 100 % relativ fuktighet får en jämviktsfuktkvot på c:a 28 % - s.k. hygroskopisk mättnad. Ger mätaren högre utslag anger detta inte relevant värde för materialets fuktkvot. Sådana värden ska ses som skalutslag, vilka indikerar att materialet är uppfuktat av fritt vatten. 2(6) Fuktindikering Vid fuktindikering med GANN UNI 1 av golv- och väggytor har följande bedömningsskala använts: Tabell 2. Bedömningsskala för fuktindikering med GANN UNI 1 mot golv- och väggytor Skalutslag Bedömning <75 75-90 90-120 >120 Normalt Något förhöjt Förhöjt Kraftigt förhöjt Fuktindikering är en kvalitativ mätmetod och klargör ej vilka faktiska fuktnivåer som existerar i materialet utan påvisar enbart skillnader i registrerade utslag. På grund av detta bör de registrerade utslagen bedömas med försiktighet och ej användas som bedömning av aktuellt fuktinnehåll i materialet. Allmänt om negativ upplevelse av inomhusmiljö Det är idag allmänt vederlagt att det råder ett samband mellan fuktiga byggnader och upplevd ohälsa hos personer som vistas i de fuktiga byggnaderna. Definitionen av en fuktig byggnad är något otydlig, men kan enkelt sammanfattas som att fuktpåverkat byggnadsmaterial (mögel, bakterier, nedbrutet mattlim, etc.) finns/funnits i lokalerna. Att vistas i fuktiga byggnader innebär att risken ökar för att utveckla astma och allergi, men även s.k. sjuka hus besvär (snuva, huvudvärk, trötthet, irriterade slemhinnor, känsla av torr luft, etc.). Hälsopåverkan kan även ses lång tid efter att fukten har torkat ut om de skadade materialen finns kvar i lokalerna, något som indikerar att det inte är fukten i sig som har negativ inverkan utan de material som blivit påverkat av fukten. Exakt vad eller vilka ämnen, som medför hälsopåverkan är i dag okänt. De kemiska ämnen som kan mätas i rumsluft i skadade lokaler ligger i princip alltid flera tiopotenser under gällande gränsvärden för arbetsmiljö. Sannolikt finns någon form av cocktaileffekt, där låga koncentrationer av flera olika ämnen och partiklar samverkar. Exakt hur dessa effekter ser ut är okänt för forskarna, mycket beroende av den väldiga mångfald ämnen och organismer som kan ha påverkan på inomhusmiljön. Dos-responssamband förekommer inte i diskussioner om inomhusmiljö. Det finns helt enkelt för många parametrar och inte tillräckligt känslig mätutrustning. Luktkaraktärisering Luktkaraktärisering innebär en högst individuell bedömning av luktupplevelsen i skadade konstruktioner och inomhusmiljöer. Som utgångspunkt använder skadeutredaren i hög grad sina tidigare erfarenheter vid skadeutredning i fuktskadade konstruktioner. Olika individer karaktäriserar luktupplevelser olika, varför dessa får tas för den subjektiva bedömning de är. 3(6) AnoZonas bedömningsgränser vid mikrobiell analys Då en yta från materialproverna mikroskoperas görs bedömningen av hur mycket påväxt som återfinns enligt följande: Kraftigt förhöjt: > 75 % av provytan har sporer och/eller mycel Förhöjt: 25 – 75 % av provytan har sporer och/eller mycel Något förhöjt: < 25 % av provytan har sporer och/eller mycel Normalt: Enstaka sporer kan förekomma Allmänt om skador orsakade av alkalisk fukt I de fall där täta ytskikt och mattor limmats mot betongplattans ovansida uppträder ofta skador i form av fuktrelaterad alkalisk nedbrytning av limmet. Detta beror bl.a. på att ytskiktet/mattan har ett mycket högt ånggenomgångsmotstånd, vilket försvårar uttorkningen uppåt. Vid alkalisk nedbrytning av limmet produceras kemiska ämnen under mattan, dessa emissioner emitterar igenom mattan till inomhusmiljön, vilket bedöms kunna orsaka hälsobesvär. En förenklad figur över förloppet framgår enligt figur 1. Fysikalisk förståelse av transportprocesser m.m. Ytfukt (Limfukt) Nedbrytning Alkali (OH-) Emission uppåt Migration nedåt Figur 2, beskrivning av kemisk nedbrytning av mattlim Enligt en avhandling av Anders Sjöberg1, Fuktcentrum och LTH, vandrar emissionerna ner i betongen och binds till materialets porväggar, vilket medför att emissionerna finns kvar i betongen även om källan till lukten avlägsnas. Avklingningen av emissionerna tar erfarenhetsmässigt lång tid och det finns få fall där vädring av betongen har lyckats. En tumregel säger att det tar lika lång tid att vädra ut emissioner som det tagit att för dem att vandra ner i betongen. Att vädra ut föroreningar kan påskyndas genom att höja temperaturen i konstruktionen och öka ventilationen över konstruktionen s.k. utbakning. 1 A.Sjöberg 2001. Sekundära emissioner från belagda betonggolv - effekter av alkalisk nedbrytning och deponerade nedbrytningsprodukter 4(6) Därigenom ökas hastigheten i kemiska och fysikaliska proesser. Osäkerhet råder dock över hur lång tid utbakningen behöver pågå för att säkerställa en bra inomhusmiljö. Detta fenomen måste beaktas i samband med val av åtgärd. Vår erfarenhet har visat att ventilerade lösningar, d.v.s. nytt golv ovanpå betongen med särskild ventilation för deponerad lukt, har haft bäst effekt. Oventilerade lösningar och vissa spärrbehandlingar har haft varierande effekter och i många fall inte fungerat alls. Läggning av matta-på-matta Erfarenhetsmässigt så uppstår det oftast klagomål på inomhusmiljön då man limmar nya mattor på äldre mattor eller andra täta material. Orsaken till skadorna i dessa fall kan vara många och olika från fall till fall. Exempel på skador kan vara nedbrytning av mattlim då limfukten ej kan torka ut. Exempelvis då man limmar på plastmattor, nyare linoleummattor eller äldre linoleummattor med polish eller andra täta skikt. Eller nedbrytning av polishprodukter eller underliggande matta. Oavsett skadeorsak eller skadeförlopp så bidrar detta oftast till höga halter emissioner från mattorna i de olika lagren. Vid höga emissionshalter generellt och skador i golvkonstruktioner kan man oftast dra klara paralleller till ökande klagomål hus brukarna. Vid mätning av VOC (Volatile organic compunds =flyktiga organiska föreningar) mot dessa emitterande ytor så kan man finna många olika flyktiga organiska föreningar. Utifrån sammansättningen av dessa ämnen kan erfarna kemister (se tabell 3 nedan) med inriktning på inomhusmiljöskador ibland förklara vad som har orsakat de höga emissionerna. Tabell 3 Bedömning av avvikande mätresultat under matta enligt IVL/Chemik lab AB (http://www.chemik.se/tolkning_ProvUnderMattan.php) Fall 1 Fall 2 Fall 3 Fall 4 N-butanol låg, 2-etylhexanol låg, glykoletrar låga. Inga problem med nedbrytning av lim och mjukgörare pga förekomst av alkalisk fukt föreligger. N-butanol hög, 2-etylhexanol låg, glykoletrar höga. Nytt lim som inte har torkat ordentligt. Vid höga halter, n-butanol över 1500 µg/m3, ofta efter våtlimning av matta. N-butanol hög, 2-etylhexanol hög, glykoletrar låga. Nedbrytning av lim och mjukgörare pga förekomst av alkalisk fukt pågår. N-butanol låg, 2-etylhexanol hög, glykoletrar låga. Nedbrytning av lim och mjukgörare har skett pga förekomst/tidigare förekomst av alkalisk fukt, troligtvis gammal skada. RF-värden kan vara låga 5(6) Rekommenderade riktvärden vid riktad VOC-mätning Som referensvärden för att indikera om mattlimsnedbrytning (förtvålning) har skett bör emissionsfaktorn2 (EF) vid den riktade mätningen med exicatorlock ej överskrida ca 1150 µg/m2h. Referensvärdet baseras på en avhandling upprättad av C. G. Bornehag ”Mönsteranalys i rumsluft. Byggforskningsrådet R23:1994”. Avhandlingen avser ytskiktsbeläggning med plastmatta mot betong. Utöver denna avhandling saknas referensvärden för emissionsavgivning från limmade ytskikt mot betong. Uppsala 2015-03-25 AK-konsult Indoor Air AB Josua Klingberg/Peter Ilmrud Anders Kumlin Granskad av Tel: 018-50 37 37 Josua.klingberg@akkonsult.com 2 Emissionsfaktor räknas fram från halt i provet med hjälp av en omräkningsfaktor baserad på provtagningstid, provtagningsflöde och pvrovtagningsytans storlek. 6(6)
© Copyright 2024