Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 5 maj 2015
Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 5 maj 2015 Ärende 1 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Sara Lauri Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 695 02 sara.lauri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-04-15 2015-6030 Ansökan om godkännande för fristående förskola – förskolan Äventyret, Hoppetossa Norra AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Hoppetossa Norra AB att starta en starta den fristående förskolan Äventyret med beräknad start den 3 augusti 2015. Sammanfattning Hoppetossa Norra AB ansöker om godkännande för att bedriva fristående förskola, förskolan Äventyret, i gamla biblioteket på Tibble Torg. Ansökan inkom den 19 februari 2015. Verksamheten planerar att starta den 3 augusti 2015 under förutsättning att Utbildningsnämnden godkänner ansökan. I handläggningen av ansökan har Sara Lauri, Emilia Kihlstrand och Peter Ottosson deltagit. Utbildningskontoret bedömer att ansökan uppfyller kommunens krav för att starta fristående förskola. Beslutsunderlag • Ansökan om godkännande för fristående förskola den 19 februari 2015 • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 15 april 2015 Ärendet UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Hoppetossa Norra AB ansöker om godkännande för att bedriva fristående förskola, förskolan Äventyret, i gamla biblioteket på Tibble Torg. Ansökan inkom den 19 februari 2015 och har kompletterats med hyreskontrakt, brandskyddsbeskrivning och aktuell lokalskiss. Utbildningskontoret har även fått se utdrag ur belastningsregistret för styrelsen. Hoppetossa Norra AB driver idag två förskolor i Stockholm stad och önskar utöka sin verksamhet med en ny förskola i Upplands-Bro. Utbildningskontoret har träffat styrelsen vid två tillfällen för att ställa frågor och för att få en muntlig beskrivning av den planerade verksamheten och ansökan, samt besökt lokalen den 13 april 2015. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se 1 (3) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-15 2015-6030 Huvudman Huvudmannen för förskolan Äventyret är Hoppetossa Norra AB (organisationsnummer 559000-1854). Styrelsen består av Sylvain Brochard, VD och ordförande, Sandy Vuille dit Bille, vice VD, Love Fredholm och Sofia Zätterström, styrelseledamöter samt Tilde Zätterström, styrelsesuppleant. Omfattning Verksamheten beräknar att starta den 3 augusti 2015. Vid starten planeras för två avdelningar, totalt planerar förskolan att ta emot 72 barn fördelat på fyra avdelningar. Hoppetossa uppskattar att det tar cirka 18 månader för att skala upp till maxantal barn på ett hållbart sätt. Förskolans öppettider kommer följa kommunens riktlinjer. Personal Hoppetossa planerar att anställa 13 personal när förskolan är i fullt bruk. Av de 13 anställda är målsättningen att minst fem har förskollärarutbildning och övriga har relevant utbildning. Vikarier kommer knytas till verksamheten. Hoppetossa förser förskolechefen med en utbildningsbudget samt en kulturbudget att använda till kompetensutveckling för personalen. Lokaler Hoppetossa Norra AB har tecknat hyresavtal med RoA Fastigheter AB som äger den gamla bibliotekslokalen på Tibble Torg. Lokalen är 591 kvm. Lokalen totalrenoveras tillsammans med RoA Fastigheter AB för att anpassas till förskola. Lokalen är ljus med mycket dagsljusinsläpp och högt i tak. I nära anslutning finns även grönområden och en skogsdunge. Utbildningskontorets utredare bedömer att lokalen lämpar sig väl för förskoleverksamhet. Kost Hoppetossa Norra AB planerar att tillgodose näringsriktiga luncher med catering. Målsättningen är att hitta en cateringleverantör som använder sig av ekologiska produkter så långt det är möjligt. Övriga måltider kommer att tillagas på plats. Pedagogisk grundsyn Förskolan Äventyrets pedagogik kommer att vara baserad på traditionell förskolepedagogik. Hoppetossa Norra AB:s vision är att vara den drivande kraften mot en jämställd och demokratisk värld. Systematiskt kvalitetsarbete Hoppetossa Norra AB beskriver utförligt sina rutiner för systematiskt kvalitetsarbete i ansökan med tillhörande bilagor – verksamhetsplan 2015, strukturer och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå samt systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. I ansökan framgår även att det finns skriftliga klagomålsrutiner och likabehandlingsplan i enlighet med skollagens krav samt hur förskolan kommer att arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling av sin verksamhet. 2 (3) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-15 2015-6030 Ekonomi Hoppetossa Norra AB har bifogat en balanserad ekonomisk kalkyl beräknad på 72 barn. Hoppetossa uppskattar att det tar cirka 18 månader för att skala upp till maxantal barn på ett hållbart sätt och att budgeteringen är anpassad för detta. Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Utbildningskontoret Kaj Söder Jesper Sjögren Utbildningschef Stabschef Bilagor 1 Ansökan om godkännande för fristående förskola 2015-02-19 2 Ritning för lokaler reviderat 2015-04-10 3 Hyreskontrakt för lokal 2015-03-23 4 Brandskyddsbeskrivning 2015-03-02 Beslut sänds till • Hoppetossa Norra AB 3 (3) Ansökan publiceras inte med hänvisning till PuL (Personuppgiftslagen) Ärende 2 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Sara Lauri Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 695 02 sara.lauri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-04-08 2015-6063 Utökning av barngrupp för pedagogisk omsorg: Brunna Skogstroll – Sammetstrollen Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner att den pedagogiska omsorgen Brunna Skogstroll -Sammetstrollen har åtta barn fram till den 25 juni 2015. Sammanfattning Den pedagogiska omsorgen Brunna Skogstroll – Sammetstrollen ansöker om att fortsatt ha åtta barn i verksamheten fram till den 25 juni 2015. Malin Eklund har tidigare gett en beskrivning av barngruppens sammansättning med ålders – och könsfördelning, närvarotider, barn i behov av särskilt stöd samt den känslomässiga stämningen i gruppen och bedömer sig kunna fortsätta att ta emot åtta barn under perioden. Den 20 januari 2015 § 5 beslutade UN om en tillfällig utökning av Malin Eklunds barngrupp från sju barn till åtta barn. Beslutet avsåg perioden januari till mars 2015. Malin Eklund har den 24 mars ansökt om att förlänga den perioden till den 25 juni 2015. Utbildningskontorets utredare bedömer att den pedagogiska omsorgen Brunna Skogstroll-Sammetstrollen kan ha åtta barn i verksamheten fram till den 25 juni 2015. Beslutsunderlag • Malin Eklunds ansökan om utökning av barngrupp den 24 mars 2015 • Skriftlig varning den 7 april 2015 • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 8 april 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Brunna Skogstroll-Sammetstrollen startade som fristående pedagogisk omsorg i augusti 2013. Beslut i UN § 34 den 8 maj 2013, om antalet barn var fem till högst sju, under en övergångsperiod. Malin Eklund vill fortsatt ha åtta barn i verksamheten till den 25 juni 2015. Malin motiverar antalet barn med att det är en lugn och harmonisk grupp, med bra spridning på åldrarna och för närvarande inga barn i behov av särskilt stöd. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-08 2015-6063 Barnen i den pedagogiska omsorgen har närvarotiderna 07-16.30. Den pojke som ansökan om förlängning av den tillfälliga utökningen rör kommer närvara tre dagar i veckan. Gruppens sammansättning är två pojkar födda 2009, en pojke född 2011, en flicka född 2011, en pojke född 2012 och en ytterligare pojke född 2013 samt ett syskon född 2013 som börjar i januari 2015. Malin bedömer att hon är fullt kapabel att fortsatt ha en barngrupp om åtta barn och kan ge alla en god verksamhet. Malin anser att sammansättningen av barngruppen är bra. Malin Eklund har erfarenhet av att arbeta med en barngrupp på upp till åtta barn. Barnperspektiv Att noga överväga barngruppernas sammansättning och storlek är en förutsättning för och främjar möjligheterna att tillgodose varje barns behov. Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1 Ansökan om utökning av barngrupp den 24 mars 2015 2 Skriftlig varning den 7 april 2015 3 Malin Eklunds tidigare ansökan om fler barn samt kompletteringar med beskrivning av barngruppen den 12 december 2014 Beslut sänds till • Malin Eklund 2 (2) Från: Till: Kopia: Ärende: Datum: Agneta Blohm malin.stefan Sara Lauri; Emilia Kihlstrand SV: Ansök om förlängning den 25 mars 2015 11:15:04 Hej Malin Du har ett beslut (UN 2015 01 20) som gäller för perioden januari – mars 2015. Nu önskar du har 8 barn till 25 juni. Det innebär att en ny ansökan ska beviljas av UN. Vi betraktar detta mail som din nya ansökan. Till Utbildningsnämndens (UN) sammanträde 5 maj använder vi din beskrivning av barngruppen som finns med i din tidigare ansökan och som beviljades av UN 20 januari. Hälsningar Agneta Blohm Från: malin.stefan [mailto:malin.stefan@gmail.com] Skickat: den 24 mars 2015 13:56 Till: Agneta Blohm Ämne: SV: Ansök om förlängning Hej!' Ok. Men ni har ju redan uppgifter på hur min grupp ser ut. Jag vill förlänga för en pojke född 2011 som skulle slutat i sista april men vill vara till 25 juni. Det handlar om två månader. Mvh Malin Eklund Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone. -------- Originalmeddelande -------Från: Agneta Blohm <Agneta.Blohm@upplands-bro.se> Datum:24-03-2015 13:50 (GMT+01:00) Till: "malin.stefan" <malin.stefan@gmail.com> Rubrik: SV: Ansök om förlängning Hej Malin Ditt beslut i Utbildningsnämnden gäller för den tid du ansökte om. Om du vill ha 8 barn under tid utöver den tid du fått beslut på måste du ansöka igen. Nästa nämnd sammanträder 5 maj och vi behöver få in din ansökan senast 14 april Vänliga hälsningar Agneta Blohm Från: malin.stefan [mailto:malin.stefan@gmail.com] Skickat: den 23 mars 2015 17:44 Till: Agneta Blohm Ämne: Ansök om förlängning Hej Agneta! Vet inte hur ni vill att ansökan ska se ut för att förlänga för mitt åttonde barn? Han skulle ha slutat sista april men nu vill dom vara kvar till 25 juni. En pojke född 2011. Familjen bor utomlands men är här period vis. Du får väl höra av dig om ni undrar något . Mvh Malin Eklund Bilaga 1 Ansökan inkom den 3 december 2014 Hej Agneta! Här kommer min ansökan om att få ha 8 barn under en begränsad period. I nuläget ser min grupp ut följande: 2 st 5åringar, 2st 3åringar, 1 2 åring, 1 1,5 åring. I januari kommer jag ta emot ett syskon som är född 2013. Fick även en förfrågan från en familj som jag hade förra året som är bosatta utomlands. Dom kommer till Sverige nu i dec & vill så gärna ha sin pojke född 2011 hos mig i några månader. Till hösten 2015 har jag två barn som börjar skolan. I vårat yrke känner vi att vi måste ha lite framförhållning och därför i korta perioder ha ett par extra barn i än vad vi tänkt. Jag & Lotta vill ju ligga på 6 barn var under dom längre perioderna. Mvh Malin Eklund Brunna Skogtroll. Komplettering av ansökan inkom den 10 december 2014 Min grupp består av 2 pojkar födda 09,1pojke född 11,1 flicka född 11,1 pojke född 12,1 pojke född 13. Närvarotiderna är mellan 7-16.30. Har ej barn med behov av särskilt stöd. Har en väldigt lugn och harmonisk grupp med bra spridning på åldrarna. Anser att jag är fullt kapabel att ta hand om 8 barn då vi som kommunala hade det jämt. Pojken som är född 11 och bor utomlands vill dessutom bara komma tre dagar i veckan. Tycker att sammansättning av min grupp med tanke på åldrarna känns jätte bra. Hade inte gått om det var 8 små barn mellan 1-2 år Komplettering av ansökan inkom den 12 december 2014 Förtydligande: Perioden gäller januari- mars. Ärende 3 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Emilia Kihlstrand Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 696 64 emilia.kihlstrand@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-04-13 2015-006070 Utökning av barngrupp för pedagogisk omsorg: Dagmamma i Brunna Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner att den pedagogiska omsorgen Dagmamma i Brunna har sju barn inskrivna i verksamheten under perioden 10 augusti 2015 till den 7 januari 2016. Sammanfattning Den pedagogiska omsorgen Dagmamma i Brunna, Hacer Karabas ansöker om att ha sju barn i verksamheten under perioden 10 augusti 2015 till den 7 januari 2016. Utbildningskontorets utredare bedömer att den pedagogiska omsorgen Dagmamma i Brunna kan ha sju barn i verksamheten under den ovan angivna perioden. Beslutsunderlag • Hacer Karabas ansökan om utökning av barngrupp den 7 april 2015 • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 13 april 2015 Ärendet Dagmamma i Brunna startade som fristående pedagogisk omsorg 2012. Beslut i UN § 56 den 16 oktober 2012 (dnr 2012-6030) UBK1005, v2.0, 2014-11-03 I beslutet från 2012 står att under en ”inskolningsperiod får högst sju barn vara inskrivna”. Utbildningskontoret föreslår att ett särskilt beslut för sju barn nu tas för perioden som omfattar fem månader och kan anses längre än en inskolningsperiod. Hacer Karabas ansöker om att ha sju barn i verksamheten perioden 10 augusti 2015 till den 7 januari 2016. Tre barn står i kön och två av dem vill börja efter sommaren, varför Hacer nu ansöker om en tillfällig utökning av barngruppen. Pojken är 3 år och flickan är 1 år. Motiveringen till varför Hacer vill skriva in två extra barn är att ett av dagbarnen som Hacer vill erbjuda plats står i kö till förskolan och den andras förälder planerar flytta till en annan kommun om ett år. Dessutom finns en flicka född 2010 som börjar i skolan 2016 och då slutar. Hacer anger i sin ansökan att hon har en väldigt lugn, självgående, glad och harmoniska grupp och för närvarande inte heller något barn i behov av särskilt stöd. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun Datum 2015-04-13 Barnen i den pedagogiska omsorgen har som längst närvarotiderna 07-16.30, varav två av barnen efter sommaren kommer att gå fyra dagar i veckan. Gruppens sammansättning är en flicka (2010), en flicka (2011), en pojke (2011) som varannan vecka går 3 dagar, en pojke (2011) och en flicka(2012). Hacer bedömer att hon inte har några problem med att hinna tillgodose alla barns behov av stimulans, tid eller intressen. Hacer har även angett att hon har full kapacitet med att arbeta i stora barngrupper på grund av att hon har erfarenhet från förskolan och är stresstålig, flexibel och välplanerad. Barnperspektiv Att noga överväga barngruppernas sammansättning och storlek är en förutsättning för och främjar möjligheterna att tillgodose varje barns behov. Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1 Ansökan om utökning av barngrupp den 7 april 2015 Beslut sänds till • Hacer Karabas 2 (2) Från: Till: Ärende: Datum: Dagmamma Dagmammaibrunna Emilia Kihlstrand SV: Ansökan den 15 april 2015 11:42:09 Hej Emilia, Jag har 5 barn som är inskrivna nu och menar 3 barn i den motiveringen. Mvh Skickat från min Samsung-enhet -------- Originalmeddelande -------Från: Emilia Kihlstrand <Emilia.Kihlstrand@upplands-bro.se> Datum: 15-04-2015 11:32 (GMT+01:00) Till: info@dagmammaibrunna.com Kopia: Sara Lauri <Sara.Lauri@upplands-bro.se>, Agneta Blohm <Agneta.Blohm@upplands-bro.se> Rubrik: SV: Ansökan Hej Hacer! Jag håller på att sammanställa ansökan om utökning av din verksamhet till sju barn under 10 augusti 2015-7 jan 2016. Därför har jag två kompletterande frågor: Hur många barn har du inskrivna idag? Är det två eller tre barn du menar i den motivering du har, som jag klippt ut nedan: ”Motiveringen till varför jag vill skriva in två extra barn är följande: 1. Ett av dagbarnen står på förskolans kö som ligger nära deras hus och den andras förälder planerar flytta till en annan kommun om ett år. 2. Flickan som föd 2010 börjar i skolan 2016.” Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Emilia Kihlstrand Kvalificerad utredare Utbildningsstaben, Utbildningskontoret Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen 08-581 696 64 emilia.kihlstrand@upplands-bro.se www.upplands-bro.se Från: Agneta Blohm Skickat: den 13 april 2015 13:34 Till: Sara Lauri; Emilia Kihlstrand Ämne: VB: Ansökan Från: Dagmamma Dagmammaibrunna [mailto:info@dagmammaibrunna.com] Skickat: den 13 april 2015 13:01 Till: Agneta Blohm Ämne: SV: Ansökan Hej Från 10 Agusti 2015 - 7 Januari 2016 tänkte jag. Mvh Skickat från min Samsung-enhet -------- Originalmeddelande -------Från: Agneta Blohm <Agneta.Blohm@upplands-bro.se> Datum: 13-04-2015 12:53 (GMT+01:00) Till: Dagmamma Dagmammaibrunna <info@dagmammaibrunna.com> Rubrik: SV: Ansökan Hej Hacer Tack för din komplettering. Vilka datum gäller? Hälsn Agneta Från: Dagmamma Dagmammaibrunna [mailto:info@dagmammaibrunna.com] Skickat: den 8 april 2015 19:58 Till: Agneta Blohm Kopia: Emilia Kihlstrand; Sara Lauri Ämne: Re: Ansökan Hej Syftet med att ansöka utökning av barn antal till 8 var övergången skulle vara så smidig så möjlig. Det kommer kanske bli förändringar till dess eller blir inte som jag hade tänkt! Som det är nu har jag två barn som gärna vill börja efter sommaren den tredje skulle eventuellt börja början på 2016. Allt så det kanske blir inte 8 barn samtidigt. Det kanske skulle vara bättre att jag ändrar barn antalet till 7 barn för den tillfälliga perioden (från augusti 2015-januari 2016) och avvakta med barnet som skulle vilja börja början på 2016. Jag vill inte heller bränna ut mig och att andra barn påverkas. Jag ansökte 8 barn bara utifall. Med vänliga hälsningar Hacer Karabas From: Agneta Blohm Sent: Tuesday, April 07, 2015 2:21 PM To: HACER KARABAS Cc: Emilia Kihlstrand ; Sara Lauri Subject: SV: Ansökan Hej Hacer Tack. Vi tar upp din ansökan i utbildningsnämnden 5 maj med förslag att avslå, med motiveringen att det är för stor barngrupp under för lång tid. Det är inte förenligt med situationen i den kommunala verksamheten, där vi har en pedagogtäthet på ca 5,5 barn per pedagog. 8 barn i pedagogisk omsorg med en dagbarnvårdare har beviljats tillfälligt några gånger. Med vänlig hälsning Agneta Blohm Från: HACER KARABAS [mailto:hacerkarabas@hotmail.com] Skickat: den 7 april 2015 09:49 Till: Agneta Blohm Ämne: Re: Ansökan Hej Agneta,jag skickar nya ansökan då. Ansökan om utökat barn antal! Jag ansöker om att få utöka antalet inskrivna barn till 8 st. i min verksamhet. Gällande från augusti 2015 – juli 2016 Motiveringen till varför jag vill skriva in två extra barn är följande: 1. Ett av dagbarnen står på förskolans kö som ligger nära deras hus och den andras förälder planerar flytta till en annan kommun om ett år. 2. Flickan som föd 2010 börjar i skolan 2016. Jag anser mig inte ha några som helst problem med att hinna tillgodose alla barns behov av varken stimulans, tid eller intressen. Jag har full kapacitet med jobba stora grupper för att jag har erfarenhet från förskolan och är stresstålig, flexibel, väl planerad person. Min grupp består av; En flicka (2010) kommer kl 7.45- 15.45 En flicka (2011) kommer kl 7.30- 16.30, efter sommaren kommer hon kl 9.00- 15.00, 4 dagar i veckan. En pojke (2011) kommer kl 7.30- 15.30 och varannan vecka kommer 3 dagar i veckan En pojke (2011) min son En flicka(2012) kommer kl 7.30- 16.30, 4 dagar i veckan. Jag har väldig lugn, självgående, glada, och harmoniska grupp och för närvarande inga barn i behov av särskilt stöd. Tre barn står på min kö och två av dem vill börja efter sommaren. Pojken som vill börja efter sommaren är 3 år och flickan är 1 år. Flickan som vill börja i början av 2016 blir 1,5 år. Med vänliga hälsningar Hacer Karabas From: Agneta Blohm Sent: Tuesday, April 07, 2015 9:37 AM To: HACER KARABAS Cc: Sara Lauri ; Emilia Kihlstrand Subject: SV: Ansökan Hej Hacer Tack för din ansökan. Ansökan behöver kompletteras med vilken tidsperiod utökningen avser. Vi godkänner inte en permanent barngrupp på 8 barn utan endast tillfälligt. Komplettera också med åldrar och kön gällande de barn som du avser att ta in. Vänliga hälsningar Agneta Från: HACER KARABAS [mailto:hacerkarabas@hotmail.com] Skickat: den 7 april 2015 09:00 Till: Agneta Blohm Ämne: Ansökan Hej Agneta, här kommer min ansökan. Ansökan om utökat barn antal! Jag ansöker om att få utöka antalet inskrivna barn till 8 st. i min verksamhet. Gällande from 17 augusti 2015. Motiveringen till varför jag vill skriva in tre extra barn är följande: - Ett av dagbarnen står på förskolans kö som ligger nära deras hus och den andras förälder planerar flytta till en annan kommun om ett år. - Flickan som föd 2010 börjar i skolan 2016. Jag anser mig inte ha några som helst problem med att hinna tillgodose alla barns behov av varken stimulans, tid eller intressen. Jag har full kapacitet med jobba stora grupper för att jag har erfarenhet från förskolan och är stresstålig, flexibel, väl planerad person. Min grupp består av; En flicka (2010) kommer k l 7.45- 15.45 En flicka (2011) kommer k l 7.30- 16.30, efter sommaren kommer hon k l 9.00- 15.00, 4 dagar i veckan. En pojke (2011) kommer k l 7.30- 15.30 och varannan vecka kommer 3 dagar i veckan En pojke (2011) min son En flicka(2012) kommer k l 7.30- 16.30, 4 dagar i veckan. Jag har väldig lugn, självgående, glada, och harmoniska grupp och för närvarande inga barn i behov av särskilt stöd. Tre barn står på min kö och två av dem vill börja efter sommaren. Med vänliga hälsningar Hacer Karabas Ärende 4 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Emilia Kihlstrand Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 696 64 emilia.kihlstrand@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-04-09 2015-006066 Tillfälligt tillägg av godkännande för Säbyholms förskolor AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner att Säbyholms förskolor AB startar sin förskoleverksamhet i en tillfälligt uppsatt paviljong. Det tillfälliga godkännandet gäller till och med utgången av augusti 2017. Sammanfattning Säbyholms förskolor AB ansöker om att bedriva förskoleverksamhet i paviljong under en begränsad period. Detta på grund av att Säbyholms förskolor AB bedömer att det är bäst för de barn som till hösten börjar förskolan i Säbyholm. Jonas Broman, Säbyholms förskolor AB, har vid möten med Utbildningskontorets utredare informerat om den planerade starten av förskoleverksamhet i paviljong den 17 augusti 2015. Jonas Broman har även skickat in underlag i form av tillfälligt bygglov och information om företaget som levererar paviljongen, EXPANDIA Moduler AB. Den 21 oktober 2014 beslutade UN § 64 om ett godkännande av Säbyholms förskolor AB att bedriva förskoleverksamhet för max 75 barn. I den tillfälligt uppsatta paviljongen får max 20 barn plats. Utbildningskontorets utredare bedömer att Säbyholms förskolor AB kan bedriva sin förskoleverksamhet i en paviljong till och med utgången av augusti 2017. Beslutsunderlag • • • Godkännande av Säbyholms förskolor AB den 21 oktober 2014 Tillfälligt bygglov beslut 30 mars 2015 Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 9 april 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Säbyholms förskolor AB fick godkännande vid Utbildningsnämndens sammanträde den 21 oktober 2014 UN § 64. Säbyholm Förskola AB ägs av Säbyholms Intressenter AB, och drivs av en styrelse bestående av tre personer. Ägarnas syfte är att erbjuda en bra förskola till dem som bor i närområdet. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun Datum 2015-04-09 Förskolan ska på längre sikt bedrivas i befintliga lokaler – före detta Naturbruksgymnasiet. Lokalerna byggs nu om och anpassas till förskoleverksamhet med kök och matsal i mitten. Dessa renoveringar är inte färdigställda och därför väljer man att starta verksamhet i en paviljong anpassad för max 20 barn. Att påbörja verksamheten i en mindre paviljong innebär även att barnantalet är mer anpassat till storleken på paviljongen, istället för den stora planerade lokalen som tar 75 barn. Verksamheten beräknas starta den 17 augusti och under hösten beräknas barnantalet till 10 barn med en successiv utökning av barnantal på sikt, men ett maxantal på 20 barn gäller under den tid som paviljongen används. Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor • Godkännande av Säbyholms förskolor AB den 21 oktober 2014 • Tillfälligt bygglov beslut 30 mars 2015 • Plan- och fasadritning paviljong • Områdeskarta Säbyholm 1 • Områdeskarta Säbyholm 2 Beslut sänds till Jonas Broman 2 (2) 1 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Agneta Blohm 9185 Datum Vår beteckning 2014 10 06 Dnr 2014-6069 Utbildningsnämnden Ansökan om godkännande för att bedriva fristående förskola Förslag till beslut 1. 2. Utbildningsnämnden godkänner Säbyholm förskolor AB att en starta fristående förskola i Säbyholm med start i januari 2015. Säbyholm Förskolor AB beviljas avsteg från kravet på öppenhet med motivering att förskolan ligger på landsbygden. Sammanfattning Säbyholm förskolor AB har inkommit med ansökan om att starta fristående förskola i Säbyholmsområdet i Bro. Befintliga lokaler byggs om och anpassas till förskoleverksamhet. Ett samarbete har inletts med Anki Wallman, Wåga & Wilja förskolor som fungerar som pedagogisk rådgivare tills personal är på plats och verksamheten är igång. Pedagogiken ska vara Reggio Emilia - och I Ur och Skur - inspirerad. Säbyholm Förskola AB ägs av Säbyholms Intressenter AB, och drivs av en styrelse bestående av tre personer. Säbyholms Intressenter AB är beredda att ta uppstartskostnader för förskolan. Verksamheten beräknas starta januari 2015 under förutsättning att tillstånd beviljas av Utbildningsnämnden i oktober 2014. Till att börja beräknas barnantalet till 12 barn och med successivt utökning till 25 hösten 2014 och till 75 barn vid full utbyggnad. Så länge förskolan har färre än 50 barn planeras catering av mat från någon av restaurangerna i Bro. Säbyholm Förskola AB har dokumenterade köregler och ansöker om avsteg från öppenhetskravet med motivering att förskolan ligger på landsbygden. Enligt Skollagen 2010:800 och kommunens riktlinjer kan Utbildningsnämnden medge generellt avsteg från öppenhetskravet med anledning av verksamhetens särskilda karaktär. Utbildningskontorets utredare bedömer att ansökan uppfyller kommunens krav för att starta fristående förskola. Beslutsunderlag • • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 3 oktober 2014 Ansökan från Säbyholm Förskolor AB 2(3) Ärendet Säbyholm Förskolor AB ägs av Säbyholm Intressenter AB. Ägarnas syfte är att erbjuda en bra förskola till dem som bor i närområdet. Förskolan ska bedrivas i befintliga lokaler – före detta Naturbruksgymnasiet, som ägs av Ladza Förvaltning AB. Lokalerna byggs om och anpassas till förskoleverksamhet med kök och matsal i mitten. Till att börja med beräknas förskolan bestå av en grupp med ca 12 barn (januari 2015), med successiv utökning till 25 barn vid höstterminens start. Fullt utbyggd ska förskolan rymma 6 avdelningar för 75 barn. Antal personal planeras till två på heltid för 10 barn, beroende på barnens ålder. Styrelsen består av Jan Björklund, vd, Hans Österlund och Per Nordberg. Förskolechef ska vara utbildad förskollärare, enligt ansökan. Fasta vikarier ska knytas till förskolan. Kosthållning Vid starten och så länge förskolan har färre än 50 barn planeras catering av mat från någon av restaurangerna i Bro. Ett nyutrustat mottagningskök kommer då att finnas. Därefter inrättas ett fullt utrustat kök med utbildad personal. Pedagogik Ett samarbete har inletts med Anki Wallman från Wåga & Wilja förskolor. Anki Wallman fungerar som rådgivare inför uppbyggandet av den pedagogiska verksamheten och till dess att den fungerar självständigt. Inspiration hämtas från Reggio Emilia - filosofin och I Ur och Skur – pedagogik. Utomhuspedagogiska perspektiv och friluftsliv för att skapa upplevelsebaserat lärande ingår i den pedagogiska grundsynen. I ansökan finns en arbetsplan, som ska utvecklas och kompletteras i takt med att förskolans ledning finns anställd. I arbetsplanen finns ett övergripande mål formulerat samt beskrivning av administration och lednings – och övrig personalorganisation. Förskolechefen är ansvarig för kvalitetssäkring och en kvalitetschef ska göra kvartalsrevisioner av processer och dokumentation. Vidare beskrivs en nära dialog med föräldrarna som en viktig typ av kvalitetssäkring. Ekonomi Säbyholm Intressenter AB har lämnat in årsredovisning för år 2013 med förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, tilläggsupplysningar samt revisionsberättelse. Säbyholm Intressenter AB är beredda att ta uppstartkostnader för förskolan. I ansökan finns en ekonomisk plan med budget per månad 2015 samt prognos för 2016 – 2017. 3(3) Köregler Varje enskilt driven förskola ska presentera dokumenterade köregler. Säbyholm Förskolor AB har följande köregler: barnet ska vara minst tre månader då det ställs i kön, anmälningsdatum gäller som ködatum och födelsedatum ska gälla om flera barn har samma anmälningsdatum. Intagning sker från det att barnet fyllt 1 år. Förtur: förtur gäller för syskon samt för boende i Säbyholmsområdet med motivering att förskolan ligger på landsbygden. Anmälan ska ske skriftligt på särskild blankett. Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. UTBILDNINGSKONTORET Kaj Söder Utbildningschef Bilagor: 1. Ansökan Jesper Sjögren Stabschef 18.4 19.1 18.7 17.9 P/ PE RS O 18.7 18.4 NA L 18.0 18.4 17.8 Breddad väg 3,0 m AV L 18.4 ÄM NI N G IN 17.8 LE gr KP äs L yt AN a LA ST NI NG 18.7 LE hå KP m rd LA sa ed gjor TS d nd yt le a k m m SKALA 1:500 Blekingegatan 24 118 56 Stockholm tel 08-442 17 00 fax 08-640 06 71 mail@sodergruppen.se 0 5 10 METER BYGGLOVHANDLING 150401 20 50 SÄBYHOLM - UPPLANDS SÄBYHOLM 5:1, UPPLANDS BRO FÖRSKOLA SITUATIONSPLAN SKALA 1:500 BRO 18.0 289 18.7 19.1 18.1 18.5 18.5 17.8 18.5 18.4 20.9 17.8 18.3 18.4 18.7 21.4 18.0 18.4 18.1 18.7 18.6 18.4 22.7 22.2 19.1 18.7 18.8 17.9 18.7 P/ PE RS O 18.4 NA L 18.7 18.0 23.3 18.4 23.9 17.8 24.2 18.4 Förskola 24.6 17.8 TORESTA 2:2 18.7 23.4 22.1 21.0 20.0 18.5 1/1 9-9 18.4 18.1 3 01 18.3 7 18.1 17.7 16.7 16.6 16.2 290 11.2 11.8 17.0 291 7 1/1 -9 16.7 39 01 12.0 0139-9 1/17 10.4 355 352 11.9 10.6 354 353 11.3 313 - .03 -35 270 17.4 351 .54 2 -2 dn in gs rä tt 292 8.2 0- 15.6 349 13.9 2723 -1 15.0 14.1 15.6 15.4 2721 350 Le 15.8 2722 5:9 15.6 13.3 316 SÄBYHOLM RI SA RÖ -85 .80 - 13.9 SÄBYHOLM NG 15.0 293 G VÄ EN 15.2 5:20 5:1 14.6 348 13.3 294 serv 227 -48.94 - 226 12.4 225 11.3 10.6 347 SKALA 1:2000 Blekingegatan 24 118 56 Stockholm tel 08-442 17 00 fax 08-640 06 71 mail@sodergruppen.se 0 10 20 METER 50 BYGGLOVHANDLING 150401 100 150 200 SÄBYHOLM - UPPLANDS SÄBYHOLM 5:1, UPPLANDS BRO FÖRSKOLA ORIENTERINGSPLAN SKALA 1:2000 BRO Ärende 5 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Jesper Sjögren Stabschef Utbildningsstaben 08-581 692 76 jesper.sjogren@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-04-15 2015-6075 Utbildningsnämnden Ansökan till den sociala investeringsfonden Förslag till beslut Utbildningsnämnden överlämnar ansökan om medel från den sociala investeringsfonden till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Bifogat finns Kultur- och fritidskontorets, Socialkontorets och Utbildningskontorets gemensamma ansökan till kommunens sociala investeringsfond. Medel söks för att projektanställa en preventionssamordnare. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för samordning av kommunens arbete för att begränsa skadeverkningar till följd av alkohol, narkotika, dopning och tobak samt att arbeta för att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga i Upplands-Bro kommun. Beslutsunderlag • • Ansökan till den sociala investeringsfonden daterad den 13 april 2015 Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 15 april 2015 Ärendet UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Avsikten med kommunens sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla invånare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Investeringarna ska främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. Genom en helhetssyn på ungas uppväxtvillkor och kommunens insatser vill Kultur- och fritidskontoret, Socialkontoret och Utbildningskontoret skapa förutsättningar för samordning av kommunens arbete för att begränsa skadeverkningar till följd av alkohol, narkotika, dopning och tobak, samt för att arbeta med att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga i UpplandsBro kommun. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se 1 (3) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-15 2015-6075 Målen för projektet är att: • Användning av narkotika, alkohol, droger och tobak bland barn och ungdomar i Upplands-Bro kommun ska minska. • Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i Upplands-Bro kommun ska minska. • Implementera det förebyggande arbetet i befintlig verksamhet. • Kunskapen hos professionen och medvetandet om effekterna av droganvändning och ohälsa ska öka. Målgrupp för arbetet är barn- och unga i framför allt grundskoleålder i Upplands-Bro kommun. Preventionssamordnaren kommer att ha ett nära samarbete med berörda kommunala verksamheter och funktioner. Vidare är det väsentligt att skapa ett gott samarbete med polisen, frivilligorganisationer och andra nätverk. Inom kommunen pågår en utredning om behovet av trygghetssamordning i kommunen. Preventionssamordnaren ska följa utredningens resultat och ta hänsyn till detta i sitt arbete. Vidare kommer preventionssamordnaren att ha en viktig roll i kommunens förebyggande råd. Projekttiden är tre år och till en total kostnad av 1 950 000 kr. Utbildningskontoret är anställningsmyndighet. Projektet styrs av de tre kontorens chefer gemensamt. Vid projekttidens slut ska resultatet av det preventiva arbetet vara implementerat i den befintliga verksamheten. Detta förutsätter ett resurstillskott. Utbildningskontorets yttrande Utbildningskontoret ser mycket positivt på samarbetet, som börjar ta sin form, med Socialkontoret och Kultur- och fritidskontoret. Kultur- och fritidskontoret har bland annat kunskaper och kontakter med föreningslivet, Socialkontoret har bland annat kompetensen om människors utsatthet och modeller för att hantera utsattheten, Utbildningskontoret har bland annat pedagogerna och direkt kontakt med barnen och ungdomarna i Upplands-Bro kommun. Utbildningskontoret har uppdraget från nämnden att ”i samarbete med andra kommunala nämnder och bolag utveckla olika verksamhetsmodeller för att nå ungdomar med stöd till deras personliga utveckling för att uppnå positiva förändringar”. Denna ansökan är en del av detta arbete. Kontoret ser en stor fördel i att kontoren samverkar på detta sätt. Ett gemensamt synsätt och gemensamma insatser kommer att stärka kommunens möjligheter till att uppnå resultat. Sättet att arbeta kan med fördel användas för att skapa en helhetssyn på vilken psykisk och fysisk miljö och vilka uppväxtvillkor som bör finnas för Upplands-Bros barn och unga. 2 (3) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-15 2015-6075 Barnperspektiv Barn och unga hälsa och välbefinnande är satta i fokus genom projektet. Utbildningskontoret Kaj Söder Jesper Sjögren Utbildningschef Stabschef 3 (3) Ansökan ur den sociala investeringsfonden Tillsättande av en tjänst som preventionssamordnare 2015-02-23 charlotta.kristiansson@upplands-bro.se 08-581 69 271 www.upplands-bro.se Ansökan ur den sociala investeringsfonden Ansökan ur den sociala investeringsfonden Innehåll 1 Ansökan ur den sociala investeringsfonden ........................................... 3 2 Varför behövs en preventionssamordnare?............................................ 4 2.1 Stockholmsenkäten ....................................................................................4 2.2 Om drogvanor bland ungdomar i landet. ...................................................4 2.3 Om psykisk ohälsa bland ungdomar i landet. ............................................5 2.4 Om samband mellan hälsa och alkohol, narkotika, -dopning och tobak....6 2.5 Vi saknar en samordnande funktion .........................................................7 3 Syfte, metoder och förväntade effekter .................................................. 9 3.1 Syfte med ansökan .....................................................................................9 3.2 Mål och målgrupp ......................................................................................9 3.3 Arbetssätt och metod..................................................................................9 3.4 Ekonomiska effekter ................................................................................10 3.5 Individuella effekter .................................................................................11 3.6 Projektorganisation ..................................................................................11 4 Finansiering, uppföljning och implementering ...................................... 12 4.1 Resursbehov och projekttid......................................................................12 4.2 Rapportering och uppföljning ..................................................................12 4.3 Kort riskanalys .........................................................................................12 4.4 Samband och kopplingar till andra projekt och eventuella samarbetspartners .....................................................................................12 4.5 Implementering av projektets resultat ......................................................13 4.6 Samverkan med fackliga organisationer ..................................................13 5 Referenser ........................................................................................... 14 2 Ansökan ur den sociala investeringsfonden 1 Ansökan ur den sociala investeringsfonden Ansökan ur den sociala investeringsfonden Syftet med kommunens sociala investeringsfond är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla invånare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringar främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommunens invånare. Socialkontoret, utbildningskontoret och kultur- och fritidskontoret ansöker gemensamt om medel ur den sociala investeringsfonden för att kunna projektanställa en preventionssamordnare. 3 Ansökan ur den sociala investeringsfonden 2 Varför behövs en preventionssamordnare? Varför behövs en preventionssamordnare? I det här kapitlet ges inledningsvis en lägesbild av situationen i Upplands-Bro kommun och i landet när det gäller alkohol- drog- och tobaksanvändning samt psykisk hälsa. Därefter följer en diskussion om behovet av en samordnande funktion i kommunen. 2.1 Stockholmsenkäten Sedan början av 2000-talet genomförs Stockholmsenkäten i flertalet kommuner i Stockholms län. Undersökningen vänder sig till elever i årskurs nio i grundskolan samt elever i årskurs två gymnasiet och genomförs vartannat år. Enkäten innehåller frågor om droger, alkohol och tobak, brott och utsatthet för brott, psykisk hälsa, skola, fritid, spel och familjeförhållanden. Syftet med Stockholmsenkäten är att den ska utgöra underlag för beslut om och planering av preventiva insatser. Den ger en uppfattning om hur olika normbrytande beteenden förändrats över tid samt förser kommuner och skolor med lokal information om normbrytande beteenden. Undersökningens resultat utgör också underlag för forskning och utveckling samt för fördelning av resurser för det förebyggande arbete. Upplands-Bro kommun har deltagit i undersökningen sedan år 2006, med undantag för år 2010. Från 2014 års undersökning är det främst resultaten inom områdena psykisk ohälsa samt droger, tobak och alkohol som bör uppmärksammas extra. Även om resultaten generellt sett visar att färre ungdomar anger att de använder eller provat på narkotika, tobak och droger, finns det tendenser till att acceptans för både alkohol och tobaksanvändning förändrats. Detta syns tydligast bland flickor i årskurs nio samt pojkar i årskurs två på gymnasiet. Inom området psykisk ohälsa visar resultaten framför allt att flickor i årskurs nio är särskilt utsatta. Andel som anger att de en gång i veckan eller oftare lider av problem som huvudvärk, nervös mage, sömnsvårigheter och nedstämdhet är hög, inom flera områden är andelen högst i Stockholms län. Jämfört med tidigare undersökningar visar årets resultat problemen ökar även bland pojkar i årskurs nio samt i årskurs två. Problemen med psykisk ohälsa bland flickor är sedan tidigare undersökningar känt. Årets undersökning befäster detta och visar alltså samtidigt på att problemen nu även syns bland pojkar. 2.2 Om drogvanor bland ungdomar i landet. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger. De genomför bland annat undersökningar bland skolelever på årlig basis, där frågor ställs om ungdomars alkohol- narkotika- tobaks- och sniffningsvanor. Undersökningen riktar sig till elever i årskurs 9 samt gymnasiets årskurs två. Resultatet från den undersökning som genomfördes 2013 visar att andelen alkoholkonsumenter minskar i båda årskurserna, så även den totala alkoholkonsumtionen. När det gäller tobak visar resultatet på en kraftig minskning under perioden 2000-2013 för elever i årskurs nio. Det gäller även 4 Ansökan ur den sociala investeringsfonden Varför behövs en preventionssamordnare? användande av snus vilket gör att tobakskonsumtionen totalt sett minskat bland elever i årskurs nio under perioden. I gymnasiets årskurs två är resultatet snarare tvärt om, där tobaksanvändandet istället ökat bland pojkar och legat på ungefär samma nivå bland flickor under perioden 2004-2013. När det gäller användande av snus visar resultatet ett minskat användande både bland flickor och bland pojkar. Generellt sett har tobakskonsumtionen minskat bland flickor men är i princip oförändrad bland pojkar under perioden. Andelen flickor och pojkar i årskurs nio som angett att de någon gång provat narkotika har sedan mitten av 90-talet legat kring 5-10%. För elever i gymnasiet är siffran nästan den dubbla och fram till och med år 2010 såg man en uppgång i narkotikaerfarenhet bland gymnasieungdomarna. Denna uppgång har dock mattats av sedan dess och tenderar snarare att vända nedåt. Undersökningen visar vidare att erfarenhet av sniffning minskat i båda åldersgrupperna, samt att erfarenheten av dopningspreparat är ovanlig hos båda grupperna. Erfarenheten av dopningspreparat är dock större bland pojkar än bland flickor. 1 2.3 Om psykisk ohälsa bland ungdomar i landet. Socialstyrelsen behandlar i rapporten ”Psykisk ohälsa bland ungdomar” utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar och beskriver hur ökningen verkar ske inom hela gruppen och inte enbart den grupp som är särskilt utsatta på grund utav sådant som psykosociala faktorer som missbruk eller psykisk sjukdom hos en förälder. Rapporten belyser också vikten av att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa bland barn och unga, inte enbart därför att det innebär ett lidande för den enskilde individen utan också för att det i förlängningen kan innebära ett växande problem för samhället i stort. Rapporten visar sammanfattningsvis att alltfler ungdomar rapporterar att de lider av psykiska besvär som till exempel oro eller ängslan. Denna typ av självskattning är ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för självmordsförsök eller andra skador och olyckor. Man har också sett samband mellan att tidigt självskatta psykiska besvär och problem med försörjning och familjebildning. Vidare visar rapporten att ökningen i psykisk ohälsa som sker gjort att fler ungdomar behöver psykiatrisk vård och sedermera även får svårt att etablera sig i samhället. På sikt kan en ökad grupp med psykiskt sjuka barn och ungdomar utgöra ett växande folkhälsoproblem. 2 Även Stockholms Stadsmission visar i sin Ungdomsrapport från 2013 att var fjärde ungdom mellan 16-25 år mår psykiskt dåligt. Enkätundersökningen har genomförts bland 1000 ungdomar. 3 1 http://www.can.se/contentassets/477e63829c65458c8b781d1d220bf31e/skoleleversdrogvanor-2013.pdf 2 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf 3 http://www.stadsmissionen.se/Press--opinion1/Press--arkiv/Pressmeddelanden/Ny-rapportVar-fjarde-ung-i-Sverige-mar-psykiskt-daligt-/ 5 Ansökan ur den sociala investeringsfonden Varför behövs en preventionssamordnare? Vad som står bakom den ökade psykiska ohälsan är inte helt klart. Exempel som lyfts som förklaringar i Socialstyrelsens rapport är ökade utbildningskrav och en ökad individualisering av samhället. Samtidigt ifrågasätts om sådana samhällsförändringar ensamma kan förklara den ökade psykiska ohälsan. Rapporten beskriver att det verkar finnas ett samband mellan att ha ett arbete eller utbildning och god psykisk hälsa. Detta kan vara en förklaring när man pratar om äldre ungdomar, eftersom färre ungdomar idag jämfört med i början på 90-talet arbetar eller studerar. Man menar också att det kan finnas andra förklaringar till den ökade psykiska ohälsan, som till exempel individuella faktorer som är relaterade till uppväxt och den psykiska utvecklingen. 4 I Stockholms Stadsmissions rapport lyfts en rad faktorer som kan förklara vad den psykiska ohälsan beror på. Rädsla över att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval är några av orsakerna som beskrivs. Förändrade livsvillkor, till exempel en tuffare bostads- och arbetsmarknad är också bidragande. Även värderingar och normer kring utseende, ”prylar” och sexualitet har betydelse. 2.4 Om samband mellan hälsa och alkohol, narkotika, dopning och tobak Det är också viktigt att belysa de samband som finns mellan hälsa (både psykisk och fysisk) och till exempel alkohol, narkotika och dopning. De beskrivs bland annat av Folkhälsoinstitutet i rapporten ”Barn och unga 2013utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder”. Där beskrivs att finns ett samband mellan alkoholkonsumtion bland ungdomar och en rad negativa psykologiska, sociala och fysiska hälsokonsekvenser. Till dem hör tobaksbruk, drogmissbruk, skolproblem och oskyddat sex. Forskning har visat att alkoholbruk därutöver kan störa hjärnans utveckling under barndomen och tonåren. Det påverkar unga människors kognitiva, emotionella och sociala utveckling. När det gäller narkotika beskriver rapporten att mindre regelbundet bruk av narkotika kan ge psykiska besvär. Det finns också ett starkt samband mellan skadligt narkotikabruk och sociala problem som arbetslöshet, hemlöshet och kriminalitet. Den nationella folkhälsoenkäten visar vidare på ett samband mellan cannabisanvändning och psykisk ohälsa. Den visar att det bland cannabisanvändare är fler som anger hög grad av ängslan, oro och ångest. Cannabisrökning kan framkalla, men också försämra flera psykiska sjukdomar och störningar. Tonåringar är mer benägna att reagera med psykiatriska symtom än vuxna, bland annat på grund av att de befinner sig i en utvecklingsperiod. Vidare sägs att en analys av sambanden inte ger en entydig förklaring eftersom cannabis kan användas på grund av att användaren mår dåligt, men cannabis kan också vara den primära orsaken till att användaren mår dåligt 4 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf, sid 29 6 Ansökan ur den sociala investeringsfonden Varför behövs en preventionssamordnare? Kunskapen om dopningens effekter på hälsan är begränsad. Att användning av dopningsmedel kan leda till allvarliga depressiva symtom och aggressivitet är konstaterat. Riskerna blir påtagligt större när anabola androgena steroider kombineras med alkohol, narkotika och vissa läkemedel, vilket ofta förekommer. 5 2.5 Vi saknar en samordnande funktion Kommunen saknar för närvarande en samordnande funktion för preventionsarbetet. Det innebär bland annat att det i dagsläget inte finns någon som har ett uttalat ansvar för att samordna resultat och analys av Stockholmsenkäten. Både utbildningskontoret och socialkontoret arbetar med resultaten från undersökningen, men en preventionssamordnare med ett uttalat ansvar skulle underlätta och möjliggöra för verksamheterna att bättre planera insatser. Det finns också ett behov av att arbeta samordnande kring att minska ungdomars psykiska ohälsa. Arbetet behöver göras utifrån och i förhållande till övergripande nationella och regionala mål. Inom Kultur- och fritidsavdelningen (nuvarande Kultur- och fritidskontoret) fanns tidigare en resurs som ansvarade för det drogförebyggande arbetet. I dennes arbete ingick bland annat att samordna och ta hand om resultatet från Stockholmsenkäten. Uppdraget innefattade också att vara sammakallande för ”Upplands-Bro mot droger”, en verksamhet som funnit sedan 1970-talet med representanter från polisen, Socialkontoret, fritidsgårdar, ungdomens hus och högstadieskolorna. Vidare ingick även att ta att samordna fritidsgårdar, ungdomens hus, nattvandrare samt ”Unga för Unga”. Samordningen lade grunden för en bra täckning av kommunen, särskilt under kritiska helger och kvällar som Valborgsmässoafton, skolavslutning och Alla Helgonahelgen. Detta möjliggjorde ett nära samarbete med andra kommunala verksamheter samt externa aktörer som till exempel polisen. Avsaknaden av denna samordnaden resurs har tydliggjorts från flera håll, framför allt från polisen. Eftersom polismyndigheten nu genomgår en organisationsförändring som bland annat innebär att Upplands-Bro inte längre har kvar närpolisen som tidigare. Polisen utgår istället ifrån Järfälla eller Sollentuna. Det blir därför extra betydelsefullt att kommunen har samordnande funktion som kan säkerställa dialog och samarbete med polisen. Från regionalt och nationellt håll tydliggörs vikten av att arbeta förebyggande. Det syns till exempel i den samlade strategi för alkohol-, narkotika-, -dopnings och tobakspolitiken (som ofta förkortas ANDT) som riksdagen antagit för perioden 2011-2015. 6 Länsstyrelsen, som är en länk mellan nationell, regional och lokal nivå, har i sin tur ansvar för att stödja kommunerna i arbetet med att samordna och utveckla tillsynen av alkohol och tobak. Länsstyrelsen har tagit 5 http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12824/R2013-02-Barn-och-unga-2013.pdf http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-ochsamhalle/folkhalsa/Nationell%20ANDTstrategi%202011-2015.pdf/ 6 7 Ansökan ur den sociala investeringsfonden Varför behövs en preventionssamordnare? fram en strategi och handlingsplan för ANDT- arbetet i Stockholms län 20122015. Flertalet av kommunerna i Stockholms län har preventionssamordnare eller drogsamordnare anställd. Många kommuner har också strategier för ANDT-arbetet, som ofta har koppling till både Riksdagens samlade strategi samt Länsstyrelsens regionala strategi. 7 Detta saknas i Upplands-Bro kommun idag. Eftersom det finns samband mellan hälsa och ANDT, är det viktigt att en preventionssamordnare får möjlighet att arbeta med båda dessa områden tillsammans med de berörda verksamheterna. På så sätt ges möjlighet till ett helhetsperspektiv och en möjlighet att arbeta strategiskt mot förbättrade och fortsatt positiva resultat inom psykisk hälsa och alkohol, narkotika, dopning och tobak. 7 Se till exempel Värmdö kommun, Nacka kommun, Upplands-Väsby kommun och Sollentuna kommun. 8 Ansökan ur den sociala investeringsfonden 3 Syfte, metoder och förväntade effekter Syfte, metoder och förväntade effekter I det här kapitlet beskrivs syftet med ansökan, vilken målgruppen är samt vilka de förväntade målen med projektansökan är. Här beskrivs också förväntade ekonomiska och individuella effekter samt hur projektorganisationen är tänkt att se ut. 3.1 Syfte med ansökan Medel ur den sociala investeringsfonden söks för att tillsätta en tjänst som preventionssamordnare. Syftet med att tillsätta tjänsten är att skapa förutsättningar för samordning av kommunens arbete för att begränsa skadeverkningar till följd av alkohol, narkotika, dopning och tobak samt att arbeta att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga i Upplands-Bro kommun. 3.2 Mål och målgrupp Målet med ansökan är att kunna projektanställa en preventionssamordnare. Målen för projektet är att: • • • • Användning av narkotika, alkohol, droger och tobak bland barn och ungdomar i Upplands-Bro kommun ska minska. Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i Upplands-Bro kommun ska minska. Implementera det förebyggande arbetet i befintlig verksamhet. Kunskapen hos professionen och medvetandet om effekterna av droganvändning och ohälsa ska öka. Målgrupp för arbetet är barn- och unga i framför allt grundskoleålder i Upplands-Bro kommun. Indikatorer kommer att utvecklas efter att en preventionssamordnare anställts och beslutas av styrgruppen. 3.3 Arbetssätt och metod Hur det preventiva arbetet ska se ut i Upplands-Bro kommun, samt hur uppdragsbeskrivningen för preventionssamordnaren ska se ut kommer i sin helhet att arbetas fram i samband med rekryteringen. De uppsatta målen kommer att fungera som utgångspunkt för att utforma strategier och aktiviteter för projekttiden. Preventionssamordnaren kommer att ha en viktig roll i kommunens förebyggande råd. Där kommer samordningen att ha en utgångspunkt och en plattform att arbeta kring. Förebyggande rådet rapporterar i sin tur till Brottsförebyggande rådet, vilket ger samordnaren möjlighet att arbeta på ett övergripande plan. Mekanismer och framgångsfaktorer för att lyckas med det inkluderande och preventiva arbetet har studerats, bland annat av Ingvar Nilsson & Anders 9 Ansökan ur den sociala investeringsfonden Syfte, metoder och förväntade effekter Wadeskog i rapporten ”Det är bättre att stämma i bäcken än i ån- Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnande insatser kring barn och unga.” De pekar på att framgång bland annat kan sägas bestå i: • • • Att olika aktörer samverkar strukturellt och långsiktigt med varandra kring barn och ungdomar. Utan samverkan och helhetssyn riskerar man snarare att resurser används ineffektivt. Ett socialt investeringsperspektiv appliceras på arbetet med barn och unga. Kortsiktiga insatser leder alltför ofta till resursslöseri. Kloka investeringar tenderar att resultera i lika stora intäkter på lång tid. Inte betrakta människor som i alltför hög grad drabbade, offer och hjälplösa, utan snarare fokusera på brukar- och egenmakt samt tillvaratagande av människors egen förmåga. På så sätt minieras risken för att förstärka deras utanförskap med ständiga krav på fler och fler insatser. 3.4 Ekonomiska effekter De ekonomiska effekterna för kommunen tydliggörs framför allt om man tittar på kostnaden för en individ som till exempel hamnar i ett missbruk. Nilsson och Wadeskog menar att en framgångsrik insats kring barn och ungdomar i riskzon i stort sett alltid är en lönsam investering. Samhället investerar i genomsnitt 1 800 000 kronor per person upp till 18 års ålder. En ung person som hamnar i utanförskap leder till samhällskostnader mellan 350 000 kronor och 1 600 000 miljoner kronor i form av ökad välfärdskonsumtion. Utöver detta kan också tilläggas produktionsförluster på ungefär 300 000 kronor per år. Ur ett långsiktigt perspektiv menar de att en insats som lyckas förhindra att en ung människa hamnar i utanförskap ofta ger en avkastning på 20 till 30 gånger insatsen. Nilsson och Wadeskog menar att det både ekonomiskt och socialt finns värde i att tidigt upptäcka och förhindra att barn och ungdomar hamnar i utanförskap samt att underlätta återinträdet för de som redan hamnat i utanförskapet. Nilsson och Wadeskog menar att lönsamheten för en lyckad preventiv insats beror på vilket perspektiv man använder. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är en lyckad insats lönsamt redan under första året. Ur ett långsiktigt perspektiv ger en insats som lyckas förhindra att en ung människa hamnar i marginalisering ofta en avkastning på 20 och 30 gånger insatsen. Man menar att en av orsakerna till detta är att ett livslångt utanförskap resulterar i väldigt höga kostnader och drabbar många delar av samhället. Ur ett kommunalt perspektiv förvandlas en preventiv insats från en kortsiktig kostnad till en lönsam social investering om man breddar eller förlänger perspektivet. 8 Det är viktigt att poängtera att ett uppmärksammande och synliggörande av frågorna till en början kan innebära en ökning av ärenden, till exempel till kommunens beroendemottagning Mini Maria som verkar i samarbete med 8 http://www.ideerforlivet.se/Global/Best%C3%A4ll%20material/Ingvar%20N%20Fullst%C3% A4ndig.pdf, sid 10. 10 Ansökan ur den sociala investeringsfonden Syfte, metoder och förväntade effekter Stockholms Läns Landsting. Att tidigt uppmärksamma och behandla problemen innebär dock på sikt en kostnadsbesparing för både kommunen och individen. 3.5 Individuella effekter En tidig insats kan verka förebyggande på barns psykiska ohälsa. Det kan också minimera risken för att barn och unga hamnar senare i livet drabbas av olika problem som, utöver ökade kostnader för samhället, skapar ett sämre liv för dem själva. Detta ligger helt i linje med syftet med den sociala investeringsfonden, som är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla invånare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. 3.6 Projektorganisation En styrgrupp bestående av socialchefen, utbildningschefen samt kultur- och fritidschefen kommer att tillsättas. Projektägare är socialchefen, kultur- och fritidschefen och utbildningschefen. Projektledaren kommer att vara anställd inom utbildningskontoret. 11 Ansökan ur den sociala investeringsfonden 4 Finansiering, uppföljning och implementering Finansiering, uppföljning och implementering I det här kapitlet redovisas behovet av resurser samt hur rapportering och uppföljning ska se ut. Det ges också en bild av de eventuella risker som identifierats för projektet samt hur projektet ska implementeras i befintlig verksamhet. 4.1 Resursbehov och projekttid Projektet ska löpa under 3 år, vilket gör att följande resurser är nödvändiga för hela projekttiden: Total finansiering 1 950 000 kronor 1 tjänst som preventionssamordnare 1 650 000 kronor Administrativa kostnader 300 000 kronor 4.2 Rapportering och uppföljning Rapportering ska ske löpande till styrgruppen enligt gruppens beslut. Uppföljning gentemot Socialnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt Kommunstyrelsen sker i samband med delårsbokslut och årsbokslut, samt på begäran från respektive nämnd. Vid projektets slut ska en slutrapport skrivas. Slutrapporten ska beskriva projektets utfall utifrån de mål som satts upp. 4.3 Kort riskanalys Risk Åtgärd Samordnarens roll blir inte som projektet tänkt. Tydligt ledarskap och styrning från projektägare. Synliga effekter uteblir. Tydlig styrning och noggrann uppföljning. Anställningsformen är tidsbegränsad. Tillsvidareanställning om möjligt. 4.4 Samband och kopplingar till andra projekt och eventuella samarbetspartners Det är viktigt att preventionssamordnaren har ett nära samarbete med berörda verksamheter och funktioner. Utöver skola, socialtjänst och säkerhetstrateg innebär detta bland annat samarbete med polisen, frivilligorganisationer och 12 Ansökan ur den sociala investeringsfonden Finansiering, uppföljning och implementering andra nätverk. Det pågår just nu en utredning om behovet av trygghetssamordning i kommunen. Preventionssamordnaren ska följa utredningens resultat och ta hänsyn till detta i sitt arbete. 4.5 Implementering av projektets resultat Vid projekttidens slut ska resultatet av det preventiva arbetet vara implementerat i den befintliga verksamheten. Detta förutsätter ett resurstillskott. 4.6 Samverkan med fackliga organisationer Samverkan med fackliga organisationer ska ske enligt fastställda rutiner. 13 Ansökan ur den sociala investeringsfonden 5 Referenser Referenser Grip, I (Red.)(2013) Skolelevers drogvanor 2013, CAN Rapport 139. 1 uppl. Nilsson, I & Wadeskog, A (2008), Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnande insatser kring barn och unga. SEE AB http://www.ideerforlivet.se/Global/Best%C3%A4ll%20material/Ingvar%20N% 20Fullst%C3%A4ndig.pdf Regeringens proposition 2010/11:47, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/manniskaoch-samhalle/folkhalsa/Nationell%20ANDTstrategi%202011-2015.pdf Socialstyrelsens rapport (2013), Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Artikelnummer 2013-5-43 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-543.pdf Stockholms Stadsmission(2013), Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport #1, 2013 http://www.stadsmissionen.se/Global/Barn%20och%20unga/Ung%20H%C3% A4lsa/Ungdomsrapport%202013.pdf Statens Folkhälsoinstitut (2013)”Barn och unga 2013- utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder” http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12824/R2013-02-Barn-ochunga-2013.pdf 14 Ärende 6 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Anne-Charlotte Ramsthaler Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 694 83 anne-charlotte.ramsthaler@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-04-22 2015-6035 Yttrande kring motion om införande av central rättning av nationella prov i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Utbildningsnämnden överlämnar Utbildningskontorets yttrande till kommunstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning Yttrandet från Utbildningskontoret visar att en förändring av rättning och bedömning av nationella prov i Upplands-Bro bör genomföras. I yttrandet föreslås att samrättningen/ sambedömningen av de nationella proven inleds med en pilotomgång under 2015/2016. En pilotomgång som noga följs upp och utvärderas. Beslutsunderlag • • • Tjänsteskrivelse, den 22 april 2015 Yttrande kring central rättning av nationella prov, den 22 april 2015 Motion kring central rättning av nationella prov, den 3 februari 2015 Ärendet UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Nawal Al-Ibrahim (FP) har lämnat in en motion kring central rättning av nationella prov i Upplands-Bro kommun. Utifrån motionen har Utbildningskontoret fört diskussioner med kommunens rektorer och kommunens PISA2015-grupp kring om, och i vilken form, som central rättning av nationella prov skulle vara aktuellt att genomföra i Upplands-Bro kommun. Rektorerna har vidare haft i uppdrag att diskutera frågan med sin personal och utifrån detta har ytterligare aspekter kring central rättning lyfts. Diskussionerna har sammanfattats i ett yttrande. Yttrandet från Utbildningskontoret visar att en förändring av rättning och bedömning av nationella prov i Upplands-Bro bör genomföras. Den form av rättning och bedömning som man förespråkar skiljer sig från central rättning och benämns i yttrandet som ”samrättning/ sambedömning”. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-22 2015-6035 I yttrandet föreslås att samrättningen/ sambedömningen av de nationella proven inleds med en pilotomgång under 2015/2016. En pilotomgång som noga följs upp och utvärderas. Fördelarna med den form av samrättning/ sambedömning som beskrivs i yttrandet är att arbetsbelastningen kring rättning och bedömning fördelas över ett stort antal lärare, att fler lärare får del av den kompetensutveckling som rättning och bedömning av nationella prov ger, samt möjligheten till en ökad likvärdighet i bedömningen. Barnperspektiv Utbildningskontorets yttrande är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Utbildningskontoret Kaj Söder Jesper Sjögren Utbildningschef Stabschef Bilagor 1 Yttrande kring central rättning av nationella prov, den 22 april 2015 2 Motion kring central rättning av nationella prov, den 3 februari 2015 Beslut sänds till • Kommunstyrelsen 2 (2) YTTRANDE 1 (6) Utbildningskontoret Anne-Charlotte Ramsthaler Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 694 83 anne-charlotte.ramsthaler@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-04-22 2015-6035 Yttrande kring central rättning av nationella prov Sammanfattning En motion från Nawal Al-Ibrahim (FP) kring central rättning av nationella prov i Upplands-Bro kommun har inkommit till Kommunfullmäktige. Motionen anger inte hur en central rättning skulle kunna vara organiserad men lyfter flera orsaker till varför central rättning skulle kunna vara positivt. Utifrån motionen har Utbildningskontoret utrett om, och i vilken form, som central rättning skulle vara aktuellt att genomföra vid skolorna i Upplands-Bro kommun. Yttrandet visar att en förändring av rättning och bedömning av nationella prov i Upplands-Bro bör genomföras. Underlag till yttrandet Diskussion i verksamhetsgrupp skola den 25 mars 2015 Diskussion i verksamhetsgrupp skola den 4 mars 2015 Diskussion i kommunens PISA2015 grupp den 19 februari 2015 Motion kring central rättning av nationella prov den 3 februari 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Bakgrund I grundskolan genomförs de nationella proven (NP) i årskurserna 3, 6 och 9. I gymnasieskolan genomförs de nationella proven i alla årskurser beroende på kurs och ämne. De nationella proven är med några få undantag obligatoriska. 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. 2 Samverkan mellan lärare kring bedömning och betygssättning av bland annat NP anges ofta som en av grunderna för att skapa förutsättningar för en likvärdig bedömning och betygssättning. I detta arbete har huvudman, rektor och lärare ett delat ansvar. Det är huvudmannens och rektorns ansvar att 1 Utbildningsdepartementet meddelade den 6 mars 2015 att NP i NO och SO i åk 6 från och med den 1 april 2015 blir frivilliga. 2 ”Nationella prov”, Skolverket, www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov, citerad 2 april 2015 Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-22 2015-6035 skapa förutsättningar för samverkan och lärarnas ansvar att samverka med andra lärare. 3 I Skolverkets allmänna råd kring bedömning och betygssättning framgår också att det är viktigt att lärarna ges möjlighet att träffa lärare på andra skolor för att diskutera bedömning och betygssättning. 4 I kommunen rättas idag alla prov på den egna skolan. Olika skolor har organiserat rättningen på olika sätt, på några av skolorna förekommer gemensam rättning. Bedömning av de nationella proven sker idag nästan uteslutande på den egna skolan. Inom matematikämnet sker en viss kommungemensam bedömning av de nationella proven. Ärendet Motionen föreslår att vi i Upplands-Bro kommun ska införa central rättning av nationella prov. Central rättning Det finns många olika sätt att genomföra en central rättning av NP. 5 I detta dokument definieras central rättning av NP som att: En mindre grupp lärare arbetar centralt med att rätta kommunens samtliga nationella prov inom ett ämnesområde. Proven är avidentifierade. De rättande lärarna ersätts i sin undervisning av vikarier. I diskussioner med rektorer i Upplands-Bro framkommer att de och deras lärare är mycket positivt inställda till en mer kvalitativ form av rättning och bedömning av NP. Rektorerna förespråkar samrättning och sambedömning av NP. I diskussionerna framkommer ett antal fördelar och nackdelar med central rättning. Fördelar En fördel med denna form av central rättning är att färre lärare behöver bli inblandade i rättningen samt att rättande lärare får upp farten och blir effektivare. Alltså en tidsvinst för skolorna totalt sett. Ser man rättning av nationella prov som en rent administrativ uppgift så innebär central rättning att den administrativa delen av arbetet för flertalet lärare i årskurs 3,6 och 9 minskar. Nackdelar En av nackdelarna med denna form av rättning är att endast ett fåtal lärare får del av den kompetensutveckling som rättning av NP innebär. 3 Skolverket, ”Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan”, 2011 4 Skolverket, ”Allmänna råd kring bedömning och betygssättning i gymnasieskolan”, 2012 5 Skolverkets stödmaterial, ”Sambedömning i skolan - exempel och forskning”, 2013 2 (6) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-22 2015-6035 En annan nackdel kan vara att denna typ av rättning riskerar att endast bli summativ. Aktuell skolforskning anger att vi bör eftersträva formativ bedömning för att varje elev ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. 6 Utbildningskontoret vill arbeta formativt med de nationella proven. För att en central rättning ska kunna användas formativt behöver den kompletters med en väl genomarbetad muntlig och skriftlig återkoppling till lärare. Återkopplingen behöver innehålla information kring vad som gått bra respektive vilka utvecklingsområden som finns i varje elevgrupp och på varje skola. I en återkoppling bör även analys, förslag på åtgärder samt goda exempel lyftas fram. Nationella prov som kompetensutveckling Rättning och bedömning av nationella prov behöver inte ses som en rent administrativ uppgift utan kan även ses som ett bedömningsstöd, en kompetensutveckling inom bedömning. De nationella proven kan också på ett tydligt sätt bidra till att konkretisera kursplanerna för kommunens lärare. Om fler lärare än de som genomfört proven deltar i rättningen kan detta fungera som kompetensutveckling även för dessa lärare. När en lärare rättar sina elevers prov får läraren en utökad kunskap om sina elevers kunskaper och färdigheter. Förhoppningsvis får läraren också en ökad insikt om den egna undervisningspraktikens inverkan på elevernas förmågor och kunskaper. De nationella proven innehåller även rent administrativa delar. De administrativa delarna innebär bland annat inrapportering av resultat i digitala system. Hur detta arrangeras skiljer sig idag åt bland kommunens skolor, i många fall är det varje enskild lärare som rapporterar resultaten. Samrättning I diskussioner med rektorer i Upplands-Bro framkommer att de och deras lärare är mycket positivt inställda till en mer kvalitativ form av rättning och bedömning av NP. Rektorerna förespåkar en förändring av rättningen och bedömningen. Den form av rättning och bedömning som rektorerna förespråkar har vi i detta yttrande valt att kalla samrättning/ sambedömning. Samrättning/ sambedömning definieras i detta dokument som att: Arbetet med rättning/bedömning av NP genomförs, i fortbildningssyfte, av hela ämnesgruppen, dvs. av alla lärare inom ämnet, inte bara de som genomfört proven i sina elevgrupper. Rättning och bedömning genomförs i smågrupper där lärare från olika skolor arbetar tillsammans. 6 John Hattie, ”Synligt lärande för lärare”, 2012 3 (6) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-22 2015-6035 Fördelar En fördel med denna typ av rättning är att arbetsbelastningen kring rättning och bedömning av NP fördelas över ett stort antal lärare. En annan fördel är den kompetensutveckling som alla deltagande lärare får del av, samt möjligheten till en ökad likvärdighet i bedömning. Nackdelar Samrättning och sambedömning mellan skolor kan innebära en logistisk utmaning. Samrättning och sambedömning kräver därmed att någon leder och strukturerar arbetet. Planeringen av samrättningen/ sambedömningen bör starta tidigt. I Skolverkets allmänna råd kring bedömning och betygssättning framgår att det är viktigt att lärarna ges möjlighet att träffa lärare på andra skolor för att diskutera bedömning och betygssättning. 7 Samrättning/ sambedömning skulle kunna vara en av delar av detta arbete i Upplands-Bro kommun. Även Skolinspektionen lyfter vikten av att lärare erbjuds möjlighet att träffa lärare från andra skolor för att diskutera bedömning och betygssättning. 8 Ekonomi Redan idag rättas NP vid alla skolor. Om vi vill skapa en mer kvalitativ organisation kring rättning och bedömning av nationella prov skulle detta innebära ökade kostnader. Detta utifrån att mer tid krävs av lärare och att fler vikarietimmar kommer att behövas på varje skolenhet. En grov beräkning visar att den ökade kostnaden inför läsåret 2015/2016 skulle vara runt 300 000 kr. De ökade kostnaderna gäller både om kommunen väljer att satsa på central rättning och om kommunen satsar på samrättning/ sambedömning. Slutsats Mot bakgrund av vad som framgår i utredningen bedömer Utbildningskontoret att vi i Upplands-Bro kommun bör satsa på en mer kvalitativ form av rättning och bedömning av NP. Utredningen föreslår att vi från och med läsåret 2015/2016 använder oss av samrättning/sambedömning utifrån den definition som används i utredningen. Utredningen föreslår också att samrättningen/ sambedömningen av nationella prov i Upplands-Bro inleds med en pilotomgång, som noga följs upp och utvärderas. Utbildningskontoret föreslår genom detta yttrande att vi i pilotomgången omfattar delprov av det nationella provet inom svenska och matematik i grundskolans årskurs 3 och 6. Förslag på riktlinjer för samrättning/sambedömning bifogas. 7 Skolverket, ”Allmänna råd kring bedömning och betygssättning i gymnasieskolan”, 2012 Skolinspektionens tillsynsrapport, T-2013:0, ”Tillsyn av bedömning och betygssättning. Med fokus på skolor med stora avvikelser i förhållande till Skolinspektionens omrättning och i relationen mellan nationella prov och slutbetyg”, 2013 8 4 (6) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-22 2015-6035 En pilotomgång ger också kommunen möjlighet att ta tillvara den utredning som nu sker på nationell nivå kring nationella prov. Utredningen har syftet att åstadkomma ett effektivare och tillförlitligare nationellt sammanhållet system för bedömning, uppföljning och utvärdering av elevers kunskaper med minskad administrativ börda för lärare. Den nationella utredningen ska presenteras i mars 2016. 9 Utbildningskontoret Rolf Nersing Kaj Söder Utbildningsnämndens ordförande Utbildningschef 9 Utbildningsdepartementet den 1 april 2015 (Dir. 2015:36) 5 (6) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-22 2015-6035 Riktlinjer för rättning av nationella prov i Upplands-Bro kommun Samrättning/ Sambedömning Samrättning/sambedömning förväntas ge • • • • • ökad likvärdighet i rättningen kompetensutveckling för lärare minskad arbetsbelastning för lärare bedömningsstöd till undervisande lärare konkretisering av kursplanerna för lärare Riktlinjer • Rättningen av nationella prov sker av hela ämnesgruppen, på den egna skolan eller i samarbete med annan skola. • Bedömning av nationella prov sker i samarbete med hela ämnesgruppen i samarbete mellan flera skolor. 6 (6) Ärende 7 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Sara Lauri Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 695 02 sara.lauri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-04-15 2015-6020 Pedagogiskt pris läsåret 2014/2015 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar om vinnare av pedagogiskt pris läsåret 2014/2015 enligt juryns förslag. Sammanfattning Utbildningsnämnden beslutade den 21 oktober 2014 UN § 68 att införa ett årligt pedagogiskt pris. Utbildningskontoret tog fram rutiner, kriterier, jury och belopp enligt Utbildningsnämndens uppdrag. Sista dag för nominering var den 31 mars 2015 och 13 nomineringar har inkommit. Valt fokusområde 2014/2015 är barn och elevers ansvar och inflytande. Beslutsunderlag • • Inkomna nomineringar den 31 mars 2015 Juryns förslag till vinnare av årets pedagogiskt pris, presenteras på Utbildningsnämndens sammanträde den 5 maj 2015 Ärendet Utbildningskontoret har fått in 13 nomineringar som juryn bedömer utifrån fastställda kriterier. Samtliga nominerade kommer presenteras på kommunens webbplats. Juryn består av Utbildningsnämndens beredning, Utbildningschefen, representanter från Utbildningsstaben samt utbildningssamordnare vid Stockholms universitet. Juryn sammanträder den 29 april och presenterar sitt förslag till vinnare av årets pedagogiskt pris vid Utbildningsnämndens sammanträde den 5 maj 2015. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Barnperspektiv Utbildningskontorets förslag till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Skickliga pedagoger spelar en avgörande roll för barn och elevers utveckling och lärande. Priset är en uppmuntran till och bekräftelse på vikten av god pedagogik. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-15 2015-6020 Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1 Inkomna nomineringar 2 Informationsblad pedagogiskt pris läsåret 2014/2015 3 Juryns förslag till vinnare av årets pedagogiskt pris, presenteras på Utbildningsnämndens sammanträde den 5 maj 2015 2 (2) Pedagogiskt pris läsår 2014/15 2014-10-03 Pedagogiskt pris läsår 2014/15 Ni som arbetar i kommunal eller fristående verksamhet inom förskola, pedagogisk omsorg eller skola i Upplands-Bro kommun kan nominera en enskild pedagog, ett arbetslag, ämneslag eller en enhet till årets pris. Er nominering ska ha inkommit senast den 31 mars 2015 via därtill avsett webformulär. Skickliga pedagoger betyder så mycket! Skickliga pedagoger spelar en avgörande roll för barn och elevers utveckling och lärande. Därför delar Upplands-Bro kommun ut ett pedagogiskt pris till någon eller några pedagoger som utmärker sig i sitt pedagogiska uppdrag och bidrar till ökad måluppfyllelse. Priset omfattar samtliga kommunala och fristående förskolor, pedagogisk omsorg och skolor i Upplands-Bro kommun. Priset delas ut vid läsårets slut. Priset är en uppmuntran till och bekräftelse på vikten av god pedagogik. Tanken är att priset ska ge inspiration, ökat fokus på pedagogens betydelse och bidra till en ökad måluppfyllelse för våra barn och elever. Vad består priset av? Den totala prissumman är 30 000 kronor per år. Hur summan fördelas bedömer en jury. Priset ska användas till utvecklingsarbete inom yrkesområdet, till exempel kompetensutveckling. Kriterier De nominerade pedagogerna bedöms utifrån följande kriterier, de: skapar trygghet och arbetsro som ger engagemang och lust att lära utvecklar arbetssätt och metoder som stödjer barns/elevers lärande anpassar undervisningen till varje barns/elevs behov och förutsättningar skapar olika former av samarbete med barn/elever, kollegor eller annan personal bidrar genom detta arbete till ökad måluppfyllelse för barn/elever Fokusområde Varje år utgår priset utifrån ett förutbestämt fokusområde. Fokusområde för läsåret 2014-2015: Barn och elevers ansvar och inflytande. Jury En jury bedömer samtliga nomineringar och utbildningsnämnden beslutar utifrån juryns förslag. Juryn består av: Utbildningsnämndens beredning Utbildningschef Representanter från utbildningsstaben Utbildningssamordnare vid Stockholms universitet Nomineringen ska ha inkommit via webformulär senast den 31 mars 2015. Frågor? Om du har frågor om priset, kontakta utbildningsstaben. Kaj Söder Utbildningschef Ärende 8 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Jesper Sjögren Stabschef Utbildningsstaben 08-581 692 76 jesper.sjogren@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-04-20 2015-6076 Projektplan för Unga vuxna-projektet Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner projektplanen för Unga vuxna-projektet. Sammanfattning Projektplanen är framtagen av Saga Sjöberg som är projektledare för det samarbetsprojekt mellan Socialkontoret och Utbildningskontoret som syftar till att stärka unga, mellan 16 till 25 år, som inte arbetar eller studerar. Projektet syftar till att skapa ett underlag för hur kommunen långsiktigt kan arbeta för att öka ungas framtidsmöjligheter. Beslutsunderlag • • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 20 april 2015 Projektplan Unga vuxna-projektet Ärendet Avsikten med kommunens sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla invånare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Investeringarna ska främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. Under 2014 har en projektansökan godkänts av Kommunstyrelsen gällande en satsning på personer mellan 16 och 24 år som varken arbetar eller studerar, för att förebygga ett långvarigt utanförskap hos individer i denna målgrupp. Projektet ska ha ett utforskande och kunskapsgenererande förhållningssätt, för att i framtiden kunna bidra till utveckling av nya metoder och verksamhet som eventuellt visar sig behövas för denna målgrupp. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Projektet Unga vuxna syftar till att skapa ett underlag för hur kommunen långsiktigt kan arbeta för att öka ungas framtidsmöjligheter. Projektplanen som är framtagen av Saga Sjöberg, är avsedd att användas som styrdokument i projektet för projektledaren och projektgruppen. Projektplanen ger en samsyn i projektet om förväntningar och om hur genomförandet ska gå till, för att arbetet ska bli enkelt och projektet nå sitt mål i avsatt tid. Planen är ett levande arbetsdokument som kommer att förändras och dokumenteras i under arbetets gång. Planen är även att se som ett avtal mellan projektledare Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-20 2015-6076 och uppdragsgivare om vad projektet ska uppnå. Planen fyller även ett informativt syfte för samarbetsgrupp, andra berörda samarbetspartners och övriga intresserade som vill få en inblick i projektet. Barnperspektiv Projektet förväntas ha en mycket positiv effekt för deltagare under 18 år samt för deltagare med egna barn, eftersom deltagarna ska stöttas att gå vidare till arbete, praktik eller studier för att förebygga långvarigt utanförskap. Utbildningskontoret Kaj Söder Jesper Sjögren Utbildningschef Stabschef 2 (2) Unga vuxna-projektet Projektplan- Ett projekt för att stärka unga, mellan 16 till 25 år, som inte arbetar eller studerar. Projektet syftar till att skapa ett underlag för hur kommunen långsiktigt kan arbeta för att öka ungas framtidsmöjligheter. 2015-03-02 saga.sjoberg@upplands-bro.se 0721- 78 81 18 www.upplands-bro.se Version1. 2 mars 2015 Sammanfattning Unga vuxna-projekt Varaktighet: 12 januari 2015 – 31 december 2016 Syfte med projektet: Syftet med projektet är att ta reda på unga vuxnas intressen och behov, så att kommunen får ett underlag för hur de kan arbeta långsiktigt för att stödja unga mellan 16 - 25 år, som varken arbetar eller studerar, att öka sina framtidsmöjligheter och bygga sin egen framtid. Mål med projektet: Den 12 oktober 2016 har 20 stycken unga vuxna, som varken arbetar eller studerar, coachats och lotsats. En kartläggning över målgruppens intressen och behov har genomförts och ett underlag för hur kommunen kan arbeta långsiktigt med målgruppen, har överlämnats till styrgruppen. Avgränsning: 1. Projektet ska inte leverera en färdig fungerande verksamhet för unga vuxna, implementerad i kommunorganisationen, utan projektet ska leverera ett underlag till styrgruppen för hur kommunen i framtiden kan fortsätta arbeta långsiktigt med målgruppen. 2. Projektet ska inte göra dubbelarbete med andra redan existerande verksamheter i kommunen. Projektet ska inte leverera arbete, praktikplats, studier, sysselsättning eller kontinuerliga aktiviteter till målgruppen, utan prova och testa vissa aktiviteter utifrån unga vuxnas intressen och behov. Projektet ska coacha deltagaren i syfte att stärka hans/hennes tro på sin förmåga och möjlighet till förändring, och dels lotsa till rätt instans där deltagaren kan få mer stöd och hjälp eller möjlighet till utveckling genom arbete, praktik eller studier. Projektet kan stötta deltagaren i dess kontakter med olika verksamheter och myndigheter, men projektet i sig ersätter inte någon annan insats/ verksamhet eller förväntas ej heller vara en färdig verksamhet- då det är ett projekt. 3. Med andra ord så avgörs inte om projektet har lyckats eller inte, på hur många unga vuxna som har arbete, praktik eller studier, vid projektets avslut. Projektet har lyckats om målet har uppfyllts. Organisation: Uppdragsgivare/beställare/ägare: Socialkontoret och utbildningskontoret, Upplands-Bro kommun. Kaj Söder och Eva Folke. Styrgrupp: Samverkansgruppen Utbildningskontoret och Socialkontoret. Kaj Söder, utbildningschef. Eva Folke, socialchef. Helena Åhman, chef utföraravdelningen Socialkontoret, Jesper Sjögren, stabschef Utbildningskontoret, Gabriella Borg, enhetschef resursteamet, utbildningskontoret, Desirée S Lundberg, Avdelningschef soc.kontoret, Erika Sundberg, enhetschef barn och unga, myndighetssidan soc.kontoret, Pia Ringkrans, enhetschef stöd och behandling, soc.kontoret. Johan Boström, enhetschef Arbetsmarknadsenheten bjuds in till de möten där detta projekt berörs. Projektledare: Saga Sjöberg Projektgrupp: Saga Sjöberg + coach Samarbetsgrupp: Syvare, kurator, familjebeh, mfl formas under kartläggningsfasen. Referensgrupp: Syvare, kurator mfl, byggs på under kartläggningsfasen Samarbetspartners/sponsorer/finansiärer: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunens sociala investeringsfond. Genomförande: Kartläggningsfas, Coaching- & Lotsningsfas, och Underlagsfas. Ekonomi: 2 200 000 sek Kontaktuppgifter: Saga Sjöberg, projektledare & coach.saga.sjoberg@upplands-bro.se, 072178 81 18 2 Version1. 2 mars 2015 Syftet med projektplanen Denna projektplan är avsedd att användas som styrdokument i projektet för projektledaren och projektgruppen. Projektplanen ger en samsyn i projektet om förväntningar och om hur genomförandet ska gå till, för att arbetet ska bli enkelt och projektet nå sitt mål i avsatt tid. Planen är ett levande arbetsdokument som kommer att förändras och dokumenteras i under arbetets gång. Planen är även att se som ett avtal mellan projektledare och uppdragsgivare om vad projektet ska uppnå. Planen fyller även ett informativt syfte för samarbetsgrupp, andra berörda samarbetspartners och övriga intresserade som vill få en inblick i projektet. / Saga Sjöberg Projektledare och coach för Unga vuxna-projektet i Upplands- Bro kommun 3 Version1. 2 mars 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Syfte med projektplan 3 Innehållsförteckning 4 1 Uppdragsbeskrivning Bakgrund 5 Vision 5 Syfte 8 Effektmål 8 Projektmål 10 Delmål/Etappmål 11 Kravspecifikation 12 Avgränsning 13 Målgrupp 13 Intressenter 14 2 Organisation Roller, ansvarsområden 15 3 Genomförande Scheman/planer 18 Intern arbetsplan 18 4 Kvalitetsarbete Prioritet i projektet 22 Kvalitetssäkring 23 Risk- och möjlighetshantering 25 Utvärdering 25 5 Implementeringsarbete Förankring 26 Införande 26 Överlämning 27 Förvaltning 27 6 Ekonomi Kostnadskalkyl 30 7 Ändringshantering 33 Bilagor 1 - 7 34 4 Version1. 2 mars 2015 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1 Uppdragsbeskrivning Projektets utgångsläge och ingångsvärden; bakgrundsfakta och uppgifter om vem som ska göra vad för vem och varför. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund – vad är historien bakom projektidéen? Ungdomsarbetslösheten har sedan krisen på 1990-talet varit ständigt närvarande i den politiska debatten. En särskild analysmodell för att beräkna antalet ungdomar som varken arbetar eller studerar har tagits fram av Temagruppen Unga i arbetslivet, där bl.a. Myndigheten för ungdomoch civilsamhällesfrågor (före detta Ungdomsstyrelsen) och Sveriges Kommuner och Landsting ingår. Tidigare har en sådan modell saknats. Sedan Temagruppen Unga i arbetslivet påbörjade mätningarna 2008 har antalet individer i åldern 16-25 år som varken arbetar eller studerar varit över 100 000 i Sverige. Det visar att det finns en grupp unga som verkar ha särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som av olika skäl varken arbetar eller studerar. Gruppen är stor i såväl dåliga som goda tider och motsvarar omkring 8-10 procent av ungdomsgruppen varje år. För att räknas till gruppen som varken arbetar eller studerar ska personen under ett helt kalenderår: Inte haft inkomster över ett basbelopp Inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar Inte arbetspendlat till Norge eller Danmark Bland unga som varken arbetar eller studerar saknas uppgift om aktivitet i nationella register för omkring en tredjedel. Bland de som går att finna i nationella register är det 20,5 procent som hade stöd från Arbetsförmedlingen, 11,5 procent som hade ersättning från Försäkringskassan för sjukdom eller funktionsnedsättning och knappt 7 procent hade stöd från kommunen. Bakgrunden till detta projekt är att det finns en större andel ungdomar mellan 16 – 25 år som varken arbetar eller studerar, just i Upplands-Bro kommun, än i resten av riket. Därför har man genom detta projekt, via en ansökan till kommunens sociala investeringsfond, fått till stånd en möjlighet att undersöka och kartlägga hur situationen verkligen ser ut för denna målgrupp, utifrån ungdomarnas egna åsikter. I projektet kommer ett visst antal unga att coachas och lotsas 5 Version1. 2 mars 2015 utifrån deras intressen och behov. Genom projektets erfarenheter kommer ett underlag utformas för hur långsiktigt framtida arbete kan ske med målgruppen. Utifrån den statistik som har tagits fram av Temagruppen Unga i arbetslivet, så visar den att Upplands- Bro har en högre andel unga som varken arbetar eller studerar, jämfört med riket såväl som med länsgenomsnittet. I Upplands- Bro låg andelen 2011 på 9,5 jämfört med 8,5 i länet. Se figur 1. Figur 1. Upplands-Bro Antal 2010 Andel Antal 2011 2010 Unga (16-25 år) som varken arbetar 322 eller studerar Riket 120 122 Andel 2011 10,2 303 9,5 9,5 112 128 8,9 8,9 22 860 8,5 Länet 23 566 Andelen barn som slutar 9:an och ej påbörjar någon form av gymnasiestudier samma år, var i Upplands-Bro år 2013, en andel på 5, 8 jämfört med rikets totala andel som låg på 2,2 samma år. Andel som inte påbörjar någon form av gymnasiestudier samma år som de går ut nian: Figur 2. Upplands-Bro Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen/länet som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymn.skolan följande höst 2011 2012 2013 2,4 0 5,8 2011 2012 2013 1,7 1,5 2,2 Riket totalt Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen/länet som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymn.skolan följande höst Källa: Skolverket Hinder för etablering Temagruppen Unga i arbetslivet samlar och sprider kunskaper och erfarenheter från de arbetsmarknadsprojekt (ESF-projekt) riktade till unga som drevs åren 2007-2013 med medel från 6 Version1. 2 mars 2015 Europeiska Socialfonden. Temagruppen har bett de olika ESF-projekten att uppskatta hur vanliga olika typer av problematik är hos deras deltagare. Ej avslutad gymnasieutbildning är det mest utbredda problemet. Var femte deltagare har dessutom läs- och skrivsvårigheter. 16 procent av deltagarna i projekten uppskattas ha ADHDproblematik, vilket är mer än tre gånger så stor andel än motsvarande siffror för befolkningen i allmänhet. Nästan lika många är deprimerade. Relativt ofta förekommer också problem med droger och kriminalitet, men det finns inga siffror för befolkningen i allmänhet att jämföra med. En mindre andel, ungefär en av tjugo, har någon fysisk funktionsnedsättning. Idag finns ingen specifikt verksamhet riktad mot just ungdomar och unga vuxna, som faller mellan stolar, i Upplands-Bro kommun. Kommunen har kännedom om många av ungdomarna genom det kommunala uppföljningsansvaret, genom avbrutna studier på Komvux samt genom socialtjänsten. På Upplands-Bro gymnasiet så uppskattar studie- och yrkesvägledarna att det finns mellan 60- 100 stycken ungdomar mellan 16- 20 år som saknar sysselsättning. I kommunen i stort så räknar man med cirka 300 ungdomar enligt officiell statistik, som är utan sysselsättning. Bland dessa kan det finnas många olika anledningar till att de varken befinner sig i arbete eller studier enligt statistiken, t.ex. att man flyttat utomlands men fortfarande finns kvar i det officiella befolkningsregistret, att man arbetar svart, att man går i gymnasiesärskola eller att man befinner sig på någon form av institution. Utifrån dessa siffror finns det ett stort behov i Upplands- Bro kommun, att utveckla ett långsiktigt helhetstänk med målgruppen och ett behov av direkta åtgärder för att möta ungdomarna där de är. Detta projekt skapar en möjlighet och förändring, dels för de ungdomar som kommer att coachas i projektet, men också långsiktigt för andra ungdomar i målgruppen. Det är en stor samhällsekonomisk vinst för kommunen att arbeta med dessa ungdomar i tid, för att minimera kostnader långsiktigt. Om man ser till de nuvarande siffrorna på andelen unga utan sysselsättning och på arbetsmarknadens utveckling samt på den globala ekonomin, och det troliga ökande antalet i denna grupp, så är detta projekt en god investering för framtiden. 7 Version1. 2 mars 2015 Unga vuxna är en målgrupp, som det i riket prioriteras att arbeta med och där finns en stor fördel för Upplands-Bro kommun att ligga i framkant med just dessa frågor och sätta sitt namn på kartan med att vara en framgångsrik kommun i att möta upp sina ungdomar – ungdomarna är ju också kommunens framtid i det långa loppet. Avsikten med kommunens sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla invånare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. När detta projekt är klart ska det ha gjorts en konkret åtgärd för ett visst antal ungdomar ur målgruppen och en kartläggning och ett underlag för hur kommunen kan arbeta långsiktigt med målgruppen, baserad utifrån projektets och ungdomarnas erfarenheter, ska ha överlämnats. Syfte – varför ska projektet genomföras? Syftet med projektet är att ta reda på unga vuxnas intressen och behov, så att kommunen får ett underlag för hur de kan arbeta långsiktigt för att stödja unga mellan 16 - 25 år, som varken arbetar eller studerar, att öka sina framtidsmöjligheter och bygga sin egen framtid. Effektmål – vad ska projektet skapa för effekter? Den avsedda effekten kan ibland ta lång tid att se, långt efter projektets slut. Projektledaren ansvarar inte för effektmålen, utan endast för projektmålet. Det är ändå viktigt att alla inblandade vet vad effektmålen är. Det hjälper till att fokusera på rätt saker i projektgenomförandet för att öka möjligheten att genom projektmålet nå de önskade effekterna. År 2018 finns en välfungerande implementerad verksamhet och organisation inom kommunen som fångar upp unga vuxna tidigt och ger dem det stöd de behöver. År 2020 har kommunen x antal fler elever som går vidare direkt till gymnasiestudier efter att de har slutat 9:an. År 2017 har kommunen x antal fler elever som avslutar sina gymnasiestudier. År 2019 finns tydliga strukturer för hur man redan i för- och grundskolan kan fånga upp barn för att stärka dem i deras process att avsluta gymnasiet. År 2018 har kommunen x antal fler ungdomar mellan 16- 25 år som arbetar eller studerar, än idag. 8 Version1. 2 mars 2015 År 2022 är det fler unga vuxna i kommunen som studerar vidare på eftergymnasial nivå, än idag. År 2017 vill fler företag anställa ungdomar i kommunen, för att det är enkelt att anställa och ungdomarna ses som en stor resurs. År 2019 syns en ökad hälsa och välmående bland ungdomar i kommunen, då sjukskrivningstalen har gått ner. År 2019 har fler ungdomar en positiv framtidstro och tilltro till sin egen förmåga att bygga en trygg framtid, utifrån de förutsättningar som finns på arbetsmarknaden. Vision – vilket drömscenario skulle projektet kunna leda till? Det är en varm plats. När man kommer in genom dörren så möts man av lukten av vanilj, någon har bakat fika och vill testa sitt nya recept på de andra. Lokalen är ljus och luftig, det är en kreativ och lite pirrig miljö man kommer in i. På väggarna finns färger och snygga konstverk uppsatta som någon av de personer som har varit där genom åren, har gjort. Namnet Lukas står längst ner i ena tavlans högra hörn. Han drömde alltid om att måla, det var hans livskanal och utlopp. I ett rum finns det massa tyger, pärlor, stora provdockor och en smyckesverkstad. Här står några tjejer bortvända, djupt fokuserade i sina arbeten, de ser oss inte gå förbi. I ett annat rum med skylten ”Coachning pågår” utanpå dörren, hör man ett stilla mummel inifrån. Där sitter en av coacherna tillsammans med en ung människa. Livsöden omskapas, barriärer bryts ner och gamla mönster vrids om. Här hittar man sin egen väg. Den som ingen annan kan gå. Den som bara en enda människa i livet kan vandra. Här finns coacher som arbetar, de är ett stöd på vägen i att lysa upp när man inte själv ser längre, som ung vuxen i en föränderlig global omvärld. Man kan få stöd i att söka arbete, skriva cv, komma på sina styrkor, våga drömma, våga formulera, få metoder för hur man gör när saker inte går som man tänkt eller vill. Detta är en plats man komma tillbaka till, det är okej att falla här och ta sig upp igen. Människorna som arbetar här har en icke-dömande blick, men också ett skarpt öga. De ser unga människors potential och viker inte undan, de ser igenom försvar och skyddsmekanismer. Hit kan varje ungdom som hoppar av skolan vända sig och få prata med en coach, för att få stöd i att bygga upp sina egna tekniker för hur de ska hantera och ta sig vidare i livet, för att bygga en egen trygg framtid. Man kan få praktiskt stöd i hur man gör allt från att söka lägenhet, göra klart skolan, söka praktik, arbete, få ordning på maten, sömnen, tankarna, känslorna, gränser, beroenden och livsval. 9 Version1. 2 mars 2015 Det finns en musikstudio och en klippningsstudio, för de som vill spela in låtar, göra en film eller dokumentär för att förstå sin omvärld. Det finns en verkstad, för de som gillar att bygga, mecka och skruva isär gamla motorcyklar och bilar. Det finns en ”Makers-verkstad” för de som gillar att uppfinna och formge sina idéer i 3d-printning och en DIY(Do it Yourself)- verkstad för de som vill testa alla tips från Pinterest. En stor sal är fylld med speglar för de personer som dansar tills kroppen har sagt sitt. Ur en ljudisolerad replokal hörs svagt distade gitarrer och ett vrål från avgrunden av allt som lämnas bakom och alla steg som tas framåt. Alla som kommer hit får hitta sin kanal för kreativt uttryck, som en metod för att ta sig vidare konstruktivt. Det finns en skatepark där några åker ur sig lite energi, innan de ska sätta sig och skriva sista raderna på cv´et. I ateljén står en kille med munskydd och sprayar en stor canvas fylld med allsköns färger. Han målar sorgen av sin förlorade mamma. Snart ska han sätta sig och plugga dagens uppgifter i svenska. I ett rum sitter Sveriges nästa blivande poet och skriver på sin debutbok, trots att hon har dyslexi och folk har sagt att hon inte kan skriva. Men orden vill komma ur henne ändå och de blir vackrare, just därför. Hon har tidigare idag skickat in en ansökan till Ica och ska dit på intervju nästa vecka, men det vet hon ännu inte om. Så på måndag blir det dags för intervjuträning med en av coacherna. Denna fysiska plats är en trygg plats att komma till, kanske räcker ett samtal, kanske kommer man dit en längre period. Platsen är attraktiv och har en gott rykte bland unga och vuxna i kommunen. Det är en skapande och strukturerad plats. Hit kan man komma för att få syn på sig själv igen och för att bygga modet att ta nästa steg på sin egen livsresa. Genom åren så har hundratals unga vuxna kommit hit, de har hittat och utvecklat sitt uttryck, byggt upp metoder för att vårda sig själv, gjort klart skolan, hittat ett arbete de trivs med och kunnat utveckla och ha råd med sina intressen. Många har velat och vågat vara kvar i en sund partnerrelation, en del har fått nya vänner här och utvecklat hälsosamma gränser till sin familj. Många människor har genom sitt starka mod och möjligheterna som denna plats har bidragit med, tagit tillbaka sin egen kropp och själ och går sin egen väg vidare i livet med glädje och stolthet. Projektmål – vad ska projektet leverera? Den 12 oktober 2016 har 20 stycken unga vuxna, som varken arbetar eller studerar, coachats och lotsats. En kartläggning över målgruppens intressen och behov har genomförts och ett underlag för hur kommunen kan arbeta långsiktigt med målgruppen, har överlämnats till styrgruppen. 10 Version1. 2 mars 2015 Delmål/Etappmål – vad ska levereras steg för steg? Detta projekts genomförande innehåller tre större moment för att resultatet ska kunna levereras. Momenten är Kartläggning, Coachning/Lotsning och Underlag. Se bilaga 1, Tidsplan för hela projektet, för att skapa en översiktlig bild av vad som kommer göras under projektet. Det tre momenten; kartläggning, coachning & lotsning samt underlag, är även nerbrutna till konkreta aktivitetsuppgifter och kan ses i bilaga 2, 3, 4, Delaktiviteter, WBS, (Work Breakdown Structure). Utifrån dessa genomförande dokument, så har delmålen hämtats. 2015 Delmål I mars 2015 är förstudiefasen genomförd med minst 10 introducerande möten med vuxna från berörda verksamheter. 1 april så är rutinerna för kartläggningen och intervjufrågorna m målgruppen utformade. 13 april så är projektplanen presenterad och godkänd av styrgruppen. 12 maj så är sammanställningen av intervjumaterial och analysen av kartläggningen påbörjad, för projektets vidare utformning. 12 juni så har en kunnig coach anställts och kontrakt är påskrivet för start i augusti 2015. 16 juni så har ” ¼ av projektet-rapporten” presenterats för styrgrupp och nämnder. 12 augusti så har den nya coachen börjat och en intern arbetsplan har satts inom projektgruppen för coacharbetet. 1 september så är coachning och lotsning med ungdomar igång med full fart. 22 oktober så är utvärderingarna för halvtid i projektet klara. 4 december har ” ½ av projektet-rapporten” presenterats till styrgruppen och nämnderna. 2016 Delmål 21 januari så har det fyllts på med ännu fler ungdomar i projektet för coachning och lotsning. 20 mars så pågår coachning, lotsning och aktiviteter med ungdomar som skapar en bra stämning och är berikande. I maj 2016 så är ” ¾ av projektet-rapporten” för projektet klar och indikatorer på framtida förslag har presenterats för styrgrupp. 11 Version1. 2 mars 2015 Den 7 juni 2016 så är den eventuella ansökan för framtida projekt klar och inlämnad, alternativt det underlag som behövs för beslut om kommande verksamhet inlämnat. 20 juni så har 20 stycken ungdomar coachats och lotsats i projektet. 7 september så är alla slutliga utvärderingar med ungdomar och samarbetspartners genomförda. I oktober så är allt material analyserat, sammanställt och presenterat i underlaget/ slutrapporten, för styrgruppen och därmed är projektets resultat överlämnat. I november så är beslut om framtida verksamhet förmedlat till ungdomar och berörda parter, samt att information om projektets erfarenheter har spridits inom kommunen. 12 december så har styrgrupp ett avstämningsmöte där projektet godkänns och informationen godkänns som förmedlad inom kommunen. 31 december 2016 så är projektet avslutat med fantastiska resultat för ungdomarna och kommunen. Ett fortsatt positivt arbete med målgruppen sker redan i januari kommande år! Kravspecifikation – vilka krav har projektet att leva efter? Kravspecifikationen kompletterar projektmålet och anger på detaljnivå vad som ska göras och hur det ska genomföras. Här redovisas de krav och riktlinjer som uppdragsgivaren givit projektet att arbeta efter. Projektets finansiering kommer från kommunens sociala investeringsfond. För att få beviljade medel därifrån, så krävs det att projektet är ett samarbete mellan två olika kontor. I detta projekt är samarbetet mellan socialkontoret och utbildningskontoret. En viktig aspekt av projektet kommer vara att dra erfarenheter från intervjuerna och arbetet med ungdomarna, så kommunen kan upptäcka eventuella behov som nuvarande verksamheter och metoder inte kan svara upp mot. Detta kan i sin tur leda vidare till andra projekt eller till att ordinarie verksamhet utvecklas eller ändras. Projektet ska ha ett utforskande och kunskapsgenererande förhållningssätt, för att i framtiden kunna bidra till utveckling av nya metoder och verksamhet som eventuellt visar sig behövas för denna målgrupp. Det är av största vikt att ungdomarnas egen kraft, kompetens och intresse tas till vara och att de erbjuds individanpassat stöd. För att ge så god kvalitet som möjligt i coachningen och lotsningen kommer coachen att arbeta med ett fåtal ungdomar åt gången. 12 Version1. 2 mars 2015 Coachens uppgift kommer dels att vara att coacha deltagaren i syfte att stärka hans/hennes tro på sin förmåga och möjlighet till förändring, dels att lotsa till rätt instans där deltagaren kan få mer stöd och hjälp eller möjlighet till utveckling genom arbete, praktik eller studier. Coachen kan också vara den som samordnar och stöttar i deltagarens kontakter med olika verksamheter och myndigheter, men coachen i sig ersätter inte någon annan insats eller verksamhet. Avgränsningar – vad ska projektet inte leverera? Lika viktigt som det är att specificera vad projektet ska göra är det att specificera vad projektet inte ska göra. Avgränsningar görs i syfte att klargöra projektets omfattning och därmed reducera risken för felaktiga förväntningar från intressenter. Projektet ska inte leverera en färdig fungerande verksamhet för unga vuxna, implementerad i kommunorganisationen, utan projektet ska leverera ett underlag till styrgruppen för hur kommunen i framtiden kan fortsätta arbeta långsiktigt med målgruppen. Projektet ska inte göra dubbelarbete med andra redan existerande verksamheter i kommunen. Projektet ska inte leverera arbete, praktikplats, studier, sysselsättning eller kontinuerliga aktiviteter till målgruppen, utan prova och testa vissa aktiviteter utifrån unga vuxnas intressen och behov. Projektet ska coacha deltagaren i syfte att stärka hans/hennes tro på sin förmåga och möjlighet till förändring, och dels lotsa till rätt instans där deltagaren kan få mer stöd och hjälp eller möjlighet till utveckling genom arbete, praktik eller studier. Projektet kan stötta deltagaren i dess kontakter med olika verksamheter och myndigheter, men projektet i sig ersätter inte någon annan insats/ verksamhet eller förväntas ej heller vara en färdig verksamhet- då det är ett projekt. Med andra ord så avgörs inte om projektet har lyckats eller inte, på hur många unga vuxna som har arbete, praktik eller studier, vid projektets avslut. Projektet har lyckats om målet har uppfyllts. Målgrupp – vilka riktar sig projektet gentemot? 13 Version1. 2 mars 2015 Projektet riktar sig mot unga mellan 16 till 25 år, som varken arbetar eller studerar, som är mantalsskrivna i Upplands - Bro kommun. Inom målgruppen så finns flera subgrupper och dessa skall identifieras genom kartläggningen. Kartläggningen görs genom djupintervjuer med olika ungdomar ur målgruppen, med företrädare för berörda verksamheter samt genom research och omvärldsanalys, av projektledare. Det är 20 stycken unga vuxna som kommer att coachas och lotsas i projektet, som är målgruppen för detta projekt. Utöver dessa så kommer ett visst antal till att intervjuas ur målgruppen under kartläggningen. Intressenter – vem är intresserad av resultatet? Intressenter är alla som på något sätt påverkar eller påverkas av projektet. Det är individer och grupper som är måna om och har intresse av projektets resultat. Att kartlägga intressenterna och deras intressen och förväntningar är viktigt eftersom det är de som kommer att uppleva och döma projektresultatet som lyckat eller inte. Alla intressenter är inte lika viktiga för projektet och har inte behov av att bli behandlade på samma sätt. Utifrån det så kan intressenterna delas in i olika grupper; - kärnintressenter; intressenter med beslutande och drivande roller i projektet - primärintressenter; intressenter som i hög grad påverkas och därför vill påverka. - sekundärintressenter; intressenter med relativt lågt intresse och som troligen inte aktivt kommer påverka. I detta projekt är fördelningen följande i nuläget: Kärnintressenter; Ungdomarna, Styrgruppen; Samverkansgruppen för Utbildningskontoret och Socialkontoret och arbetsmarknadsenheten. Primärintressenter; Upplands Bro gymnasium, rektorer, grundskolor i kommunen, SYVare, Elevhälsa, Resursteamet, Ungdomsmottagningen, Ame- projekt och verksamheter, Socialkontorets verksamheter, Härnevimottagningen, Solängen, företag, BUP, föräldrar, komvux. Sekundärintressenter; Näringslivet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, BVC, föräldrar. En fördjupad förståelse för de olika intressenterans förväntningar och intressen kommer att förtydligas i och med kartläggningsfasen. 14 Version1. 2 mars 2015 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 2 Organisation – hur ser projektorganisationen ut? Här följer de olika roller som ingår i projektet med befattningsbeskrivning. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------Projektorganisation är följande: Uppdragsgivare/beställare/ägare: Socialkontoret och utbildningskontoret, Upplands-Bro kommun. Kaj Söder, utbildningschef och Eva Folke, socialchef. Styrgrupp: Samverkansgruppen Utbildningskontoret och Socialkontoret. Kaj Söder, utbildningschef. Eva Folke, socialchef. Helena Åhman, chef utföraravdelningen Socialkontoret, Jesper Sjögren, stabschef Utbildningskontoret, Gabriella Borg, enhetschef resursteamet, utbildningskontoret, Desirée S Lundberg, Avdelningschef soc.kontoret, Erika Sundberg, enhetschef barn och unga, myndighetssidan soc.kontoret, Pia Ringkrans, enhetschef stöd och behandling, soc.kontoret. Johan Boström, enhetschef Arbetsmarknadsenheten bjuds in till de möten där detta projekt berörs. Projektledare: Saga Sjöberg Projektgrupp: Saga Sjöberg + coach som anställs till hösten 2015. Samarbetsgrupp: Syvare, kurator, familjebeh, mfl formas under kartläggningsfasen. Referensgrupp: Syvare, kurator mfl, byggs på under kartläggningsfasen Samarbetspartners/sponsorer: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, företag, studieförbund Nämnd: Utbildningsnämnden, Socialnämnden. 15 Version1. 2 mars 2015 Roller, befogenheter och ansvar: Uppdragsgivare/beställare/ägare: projektägare och slutligt ansvarig för projektet. Styrgrupp: Har övergripande beslutande ansvar för projektet och en överblick utifrån. I styrgruppen fattas alla avgörande större beslut för projektet. Löpande uppföljning sker till styrgruppen om hur projektet framskrider genom projektledaren vid styrgruppsmöten. Projektledare: Huvudsakligt ansvar att planera, genomföra, utvärdera och avrapportera projektet. Projektledaren Saga Sjöberg är projektledare på 50 % och även coach i projektet på 50 %. I coachrollen så ingår att coacha och lotsa ungdomar. Projektgrupp: Projektledaren och en coach som kommer att anställas till augusti -15 till projektets slut, är projektgruppen. Coachen kommer att coacha och lotsa ungdomar samt bidra med analys, tänk, dokumentation, utvärdering och marknadsföring till underlaget och till projektet i stort. Mindre beslut för projektets framskridande fattas i projektgruppen. Möten med närmsta chefer: Helena Åhman, chef utföraravdelningen socialkontoret, Johan Boström, chef arbetsmarknadsenheten samt med Jesper Sjögren, stabschef utbildningskontoret, genomförs varannan vecka i projektets uppstartsfas, för att därefter genomföras mer sällan, utefter projektets behov. Vid dessa möten bollas medelstora beslut som kan fattas av närmsta chef, som är i linje med styrgruppens beslut. Dessa möten är en extra resurs och stöd till projektgruppen. Samarbetsgruppen: Arbetsgruppen kommer att bildas under projektets kartläggningsfas främst och formas utefter de personer som är lämpliga att vara med i denna grupp. Syvare, kurator mfl exempelvis. Arbetsgruppens roll är att underlätta arbetet i projektet och samverkan mellan olika verksamheter för att kunna stödja ungdomarna i målgruppen. Specifika riktlinjer för denna arbetsgrupp formas av dess deltagare och projektledaren vid bildandet av 16 Version1. 2 mars 2015 gruppen, utefter vad man ser finns för behov hos deltagare, i projektet och arbetsgruppens roller. Referensgrupp: Referensgruppen bildas under kartläggningsfasen, utefter de personer som anses lämpliga och har kunskap av relevans. Syvare, kurator. Syftet med denna grupp är att bidra med och bolla kunskap, komma med förslag för att stödja projektet. Har inget beslutsfattande, utan kommer med råd, tips, erfarenheter för att bolla och stärka projektet. Samarbetspartners/sponsorer: Samarbetspartners och sponsorer är aktörer som projektet kan komma att samarbeta med. Vissa aktörer är mer självklara än andra, och dess roller och ansvar tydliggörs utefter projektets gång vid eventuell kontrakt- eller avtalsskrivning, alternativt genom myndighetsreglering. Har ingen beslutsfattande roll i projektet, förutom om de i sin tur beslutar inom sina organisationer om förändringar, som kan påverka detta projekt, för att det påverkar ungdomarna och förutsättningarna för dem. Finansiärer: Finansiärer för projektet är kommunens sociala investeringsfond. Nämnder: Utbildningsnämnden och Socialnämnden skall avrapporteras till vid varje delbokslut och bokslut från projektledaren, för att projektet ska godkännas. 17 Version1. 2 mars 2015 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Genomförande ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Scheman/planer – vad ska göras, när ska det göras och av vem? Se bilaga 1, ”Tidsplan för hela projektet” för att få en överblick över vad som ska göras under projektets gång och när. Se sedan bilaga 2, 3 och 4, för att få en bild av de delaktiviteter som kommer att göras för att nå målet. De tre större momenten i projektet är Kartläggning, Coachning & Lotsning samt Underlaget. Utifrån dessa moment så har WBS´er gjorts (Work Breakdown Structure), för att bryta ner arbetet i beståndsdelar. Se bilaga 2 ”Kartläggning”, bilaga 3 ”Coachning & Lotsning” och bilaga 4 ”Underlag”. Där står vem som ska göra vad och när. Utöver dessa wbs´er så tillkommer såklart det generella projektledararbetet som binder alla dessa delar ihop, vilkas aktiviteter nämns i tidsplanen främst. Intern arbetsplan – hur ska projektgruppen arbeta tillsammans? En intern arbetsplan för de som arbetar i projektet är bra att ha formulerat innan, för att underlätta samarbete och kolla så att berörda parter har liknande syn på vad som förväntas, av ens eget och andras deltagande i projektet. Här nämns rutiner för hur kommunikation, information, administration, dokumentation, beslut, möten, uppföljning, avstämning och avrapportering ska ske i det löpande arbetet. Även önskade förhållningssätt gentemot varandra berörs och därmed hur arbetsklimatet önskas vara för att få till så bra resultat som möjligt. Genom att detta projekt inte kommer att ha en direkt projekt-”grupp”, utan främst består av projektledaren och coachen, som kommer att arbeta närmst och på heltid, så blir förutsättningarna lite annorlunda, jämfört med om det hade varit en större projektgrupp att skapa samförstånd kring. Detta innebär ett närmre arbete coach och projektledare emellan, samt att arbetsgruppen, som bildas en bit in i projektet, blir en yttre grupp att skapa samarbete med. Vi börjar med de olika grupperingarna i projektorganisationen; 18 Version1. 2 mars 2015 När coachen har börjat arbeta i projektet så kommer en planeringsdag avsättas för att specifikt diskutera och formulera igenom detaljer kring praktiska, men även värderingsmässiga förhållningssätt gentemot varandra i arbetet. Här kommer även lyftas hur konflikthantering och feedback ska skötas, för att skapa en så trygg arbetsmiljö som möjligt och för att nå målet. Vad gäller samarbetsgruppen, som kommer att formas under projektets gång, med de personer som har tid och relevans för att stödja projektet i dess framåtskridande, så får liknande diskussioner tas med dem, när det är klart vilka dessa personer är. Då kommer rutiner kring arbetssätt sättas, för att göra det så smidigt för alla som möjligt och för att skapa de bästa möjligheterna för ungdomen. För referensgruppen, gäller samma sak. Arbetssätt diskuteras när personerna möts. Men tanken är att erfarenheter och idéer ska kunna spånas, bollas och delges i denna grupp, för att stärka projektet och dess resultat. ”Närmsta chef –mötena” med Helena Åhman och Johan Boström, som även Jesper Sjögren bjuds in till, varannan vecka, med projektledaren, kommer att fatta mindre beslut i linje med styrgruppens beslut, för att projektet ska kunna drivas framåt. Vid detta möte avrapporteras projektet av projektledaren, så att cheferna får koll på vad som sker och att projektet ligger i fas. Vid detta möte får även projektledaren relevant information om något har förändrats uppifrån, som kan påverka projektets framtid. ”Närmsta chef”-mötena är en extra resurs för att stödja projektet. Projektledaren dokumenterar varje möte. På styrgruppsmötena kommer projektledaren och avrapporterar hur projektet framskrider. Styrgruppens funktion är att fatta avgörande beslut för projektet, bistå som stöd och resurs i form av erfarenhet och tankeresonemang, som kan stärka projektet att nå sitt mål. Till nämnderna avrapporterar projektledaren projektet varje halvår. I projektgruppen så kommer projektledaren sköta den största delen av administrationen, informationen och dokumentationen för projektet, men coachen förväntas även att göra dessa sysslor i den grad det krävs för att kunna dokumentera projektets resultat. 19 Version1. 2 mars 2015 Roller och förväntningar: Projektledarens roll och uppgift är att leda projektet och ansvara för dess helhet från förstudie till överlämning och avslut. Projektledarens roll är att se till att målen uppfylls och att se till att hålla projektet på rätt kurs och fatta beslut i linje med syftet under förändrande omständigheter. Denna projektledartjänst är på 50 % och de resterande 50 % är som coach, för att coacha ungdomar. Den heltidsanställda coachen, som kommer att rekryteras innan sommaren 2015, och påbörja sin tjänst i augusti 2015, har som uppgift att coacha och lotsa ungdomar på heltid. Coachen kommer även att bistå med tankar och idéer för att driva projektet framåt, genom att projektledaren och coachen, är själva projektgruppen. Dokumentation av material som anses ha relevans för projektets resultat och dess underlag kommer att göras kontinuerligt av både coach och projektledare. Coachen kommer även delta i utvärderingsarbetet av hela projektet. Coach kommer även marknadsföra och vara ansikte utåt för projektet tillsammans med projektledare eller ensam, för att inte projektet ska bli för personbundet. Marknadsföring och kontakt med media samt externa parter ska ske i linje med de marknadsföringsriktlinjer som projektorganisationen utarbetar och som projektledare ansvarar för. Feedback mellan coach och projektledare ska ske kontinuerligt, för att stärka både det individuella arbetet och projektarbetet. Coach och projektledare förväntas vara tillgängliga normal arbetstid på telefon och mail. Närmsta chefer förväntas bistå med ordinarie stöd till sina anställda, i detta fall projektledare och coach. Det extra stöd som kan komma behövas för att det är projektform, är extra stöd i avgränsning. Ledord: I detta projekt vill jag som projektledare gärna ha tre ledord för att styra arbetet i en riktning som leder mot målet. Dessa tre ledord kommer jag försöka ha med mig i projektet: Tillit, Seende och Flöde. Tillit: En ömsesidig tillit underlättar ett arbete. Tillit till ungdomarnas kapacitet, tillit till vuxna människor som bidrar med kunskap och möjligheter för studier, praktik och arbete. Ungdomarna ska känna en ökad tillit till sin egen förmåga, tillit till andra vuxna och ett samhälle. Vi som 20 Version1. 2 mars 2015 arbetar i projektet ska känna tillit till oss själva, våra förmågor och kunskaper. Vi har tillit till processen i projektet. Vi upplever att det finns tillit från chefshåll och förtroende inom organisationen för att skapa en ökad tillit verksamheter emellan. Seende: Alla som deltar i detta projekt ska känna att de har blivit sedda. Ungdomarna ska känna att någon har sett dem, deras potential, kraft och styrka. De vuxna som bidrar med kunskap ska känna att de har blivit sedda i sin kompetens, i sitt arbete och sin vetskap från yrkes- och livserfarenheter. Organisationens struktur och verksamheter ska bli sedd utifrån och inifrån och därmed så ska de tas tillvara på. Det ska alltid finnas en helhetsblick i projektet. De som arbetar i projektet ska känna sig sedda av varandra, sig själva och av sina chefer. Flöde: Var är det flyt, var finns det energi och vad är det som fungerar? Detta är i linje med ett salutogent förhållningssätt som fokuserar på det friska i varje individ, organisation och situation. Hoppa på flödet, hoppa av, hoppa på igen, testa och lär känna din inre kompass för hur du styr och kan påverka en situation. Jobba med motståndet, istället för mot det. Detta är grundläggande coaching-principer och ska gälla även för arbetet i projektet. Jag kan inte proklamera coaching till ungdomarna – om jag inte lever som jag lär och använder mig själv av dessa förhållningssätt i projektet. Alla ska känna frihet och frivillighet i detta projekt, både deltagare och vuxna som bidrar med kunskap till underlaget, för att få fram verklig kunskap och för att folk ska våga bidra med sin tid – detta projekt är rörligt, föränderligt, tillåtande, uppfångande och kunskapsutforskande. Detta innebär självklart att löften som sägs och avtals som sätts hålls, samt att man fortsätter att arbeta hårt mot det man vill uppnå, även om det just finns motstånd – och då hoppar på flytet, med en positiv inställning och frågan ”Vad är det som fungerar här?” 21 Version1. 2 mars 2015 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Kvalitetsarbete Ytterligare något som är viktigt att dokumentera är de uppgifter, metoder och rutiner projektet tagit fram för att säkra ett kvalitativt genomförande och resultat. Här hanteras prioritet, kvalitet, risker, möjligheter och utvärdering. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Prioritet i projektet – vad är viktigast; snabbt, bra eller billigt? Tid Resurser Funktion TFR-triangeln – Tid, Funktion och Resurser, är till hjälp i utvärdering av vad som är viktigast i ett projekt. Någon av styrparametrarna tid, funktion eller resurser är alltid högst prioriterat och för projektledaren så hjälper det att ha koll på detta, för att kunna styra projektet rätt vid olika val, beslut och kompromisser. Tid anger i detta fall hur lång kalendertid projektet får ta, funktion anger kvaliteten på resultatet och resurs står för kostnaden av projektet. Prioritet i detta projekt är Funktionen - att det är bra kvalitet, snarare än att resultat nås snabbt eller att det är billigt. Självklart ska tidsplanen hållas för projektet och likaså budgeten, men för att kunna prioritera och styra projektet i rätt riktning, så behöver den viktigaste parametern vara uttalad. TFR- triangeln kommer att användas under projektets gång vid utvärderingar, för att stämma av var projektet befinner sig. 22 Version 1. 2 mars 2015 Kvalitetssäkring – vad är kvalitet i projektet och hur ska den säkras? Nedan följer de kvalitetskriterier som gäller för projektet. Kriterierna är uppdelade mellan vad som är kvalitet i genomförande, i resultat och ledarskap. Genomförande: Kvalitet i genomförandet är att projektet har haft ett salutogent förhållningssätt. Att projektet har fokuserat på det friska och fungerande i hela genomförandet. Att frågan som ställts konstant är ”Vad är det som fungerar? Sundhet och ett salutogent förhållningssätt har genomsyrat hela projektet, från bemötande med ungdom, tilltron till ungdomens förmåga, till underlaget om fortsatt arbete inom kommunens organisation med målgruppen och allt som har hänt där emellan under projektets tid. Under genomförandet så har en kvalitativ dokumentation skett kontinuerligt, så att den dolda kunskapen kan föras vidare inom kommunen, efter projektets avslut. Projektet ska ha ett utforskande och kunskapsgenererande förhållningssätt, för att i framtiden kunna bidra till utveckling av nya metoder och verksamhet som eventuellt visar sig behövas för denna målgrupp. Det är av största vikt att ungdomarnas egen kraft, kompetens och intresse har tagits till vara och att de har erbjudits individanpassat stöd. Resultatet: Kvalitet i resultatet är att 80 % av ungdomarna upplever att projektet har stärkt deras självkänsla och motivation samt att möjligheterna till att få ett arbete eller att studera har ökat genom deras deltagande. Kvalitet i resultatet är att kartläggningen har fångat upp den spridda behovs och intressebild, som antas finnas, hos unga vuxna och analyserat den för att genomföra ett lyckat projekt med innehåll som möter upp målgruppens intressen. Kvalitet i resultatet, är att underlagsdokumentet har återgett de behov som ungdomarna, kommunens organisation och dess verksamheter har, samt att projektets erfarenheter har analyserats på ett kvalitativt vis och sammanställts tydligt. Underlagsdokumentet har 23 Version 1. 2 mars 2015 kunnat förmedla en enhetlig bild av vad som behövs för att arbeta vidare med målgruppen på ett professionellt sätt i kommunen. Ledarskapet: Kvalitet i ledarskapet av projektledare för projektgruppen (som består av projektledare & coach) och projektet i stort, är att fatta sunda beslut, ha ett sunt förhållningssätt, positivitet och rimliga förväntningar på sig själva, andra och projektets resultat. Kvalitet i ledarskap från chefshåll och styrgrupp är, förmåga att säga ”enough is enough”. Att backa upp projektet och erbjuda det psykologiska och praktiska stöd där det behövs för projektgrupp. Ha befogenheten att hänvisa vidare till rätt instanser, så att projektgrupp fokuserar på projektmål och stöd i att särskilja vad som ligger inom projektets ansvar och vad som ligger utanför. De tre ledord som projektledaren satt för projektet och dess interna arbetsplan vilka är Seende, Tillit och Flöde. Se under kap.2 Intern arbetsplan. Dessa ledord är tänkta att genomsyra hela projektets arbete och vara ledstjärnor i beslutsfattande för projektledaren och projektgruppen, för att det ska bli ett så bra och kvalitativt resultat som möjligt. Kommunens tre ledord; Helhet, Engagemang och Professionalitet ska självklart även följas i detta projekt och utvärderas. Kvaliteten kommer att säkras genom kontinuerliga utvärderingsmöten, djupintervjuer, självskattningstest samt de större utvärderingsmoment som sker i samband med rapporter. För projektledare och coach, det vill säga projektgruppen, så utvärderas minst en gång i månaden, utöver den kontinuerliga dagliga feedbacken. För ungdomar löpande under deras coaching tid. Med chefer så kommer löpande utvärdering ske vid uppföljningsmöten minst en gång i månaden. Med styrgrupp så sker utvärdering vid uppföljningsmöten. Med samarbetsgrupp, referensgrupp och samarbetspartners så sker utvärdering genom intervjufrågor och utvärderande samtal vid jämna intervaller vid möten. 24 Version 1. 2 mars 2015 Risk- och möjlighetshantering – hur ska risker och möjligheter hanteras? Se bilaga 5 för SWOT-analys som är gjord för projektet. Där har risker och möjligheter identifierats. Se bilaga 6 för värdering av risker och möjligheter, i en Mini-risk. Se bilaga 7 för Åtgärdsplan av risker och möjligheter. Utvärdering – vem ska utvärdera vad för vem och varför? Vad ska utvärderas: Att målet nås, att delmålen nås, och att tidsplanen är i synk. Riskerna och möjligheterna, åtgärdsplanen, Tid/funktion/resurser- prio, kvalitetskriterierna och den interna arbetsplanen ska utvärderas. När: kontinuerligt. Med projektledare och coach på veckomöte samt ett utvärderande månadsmöte. Med ungdomar kontinuerligt samt i utvärderingsperioder inför rapporter. Med närmsta chefer en gång i månaden. Med samarbetsgrupp kontinuerligt samt vid utvärderingsperioder inför rapporter och projektavslut. För vem: För berörda i projektet – både deltagare och de som arbetar i det, för styrgruppen och för berörda i kommunen. Varför: För att projektet ska nå sina mål och för att syftet ska uppfyllas. Hur utvärderingen ska göras: genom utvärderande samtal, genom Soft(Strengths, Opportunities, Failures, Threats), PUI( Plus, Utvecklingsbart, Intressant), djupintervjuer, självskattningstest, enkäter, TFR (Tid, Funktion, Resurser). Vem den ska göras av: Projektledare främst, men även av coach delvis. 25 Version 1. 2 mars 2015 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Implementeringsarbete Här presenteras det tillvägagångsätt som tagits fram för att säkerställa att projektets resultat kommer att - överlämnas och införas på ett välplanerat sätt - få ett positivt mottagande genom ett väl genomfört förankringsarbete - leva vidare efter projektets slut ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Förankring – hur ska förankringen av projektet ske? Förankring av projektet sker genom förstudiemöten i början av projektet, i samband med planutformningen. Under kartläggningsfasen bokas än fler möten in av projektledaren, med alla parter som kan tänkas vara berörda av projektet, för att ta del av deras erfarenheter och åsikter, samt för att presentera mål och syfte med projektet. Under denna tid bildas även en samarbetsgrupp med de personer, som kommer arbeta närmst i projektet. Projektet kommer att marknadsföra sig mot ungdomarna genom information i samband med inbjudan till intervjuer, samt i samband med eget utformat marknadsföringsmaterial via skolan, ungdomsmottagning, sociala medier, mfl platser där ungdomarna rör sig. Presstexter och artiklar i media, tidningar och sociala medier, kommer att genomföras ett antal gånger under projektets tid. Marknadsföring av projektet sker även i samband med möten i referensgrupp och vid presentation i nämnderna. Kontinuerliga möten kommer att ske under projektets gång med berörda aktörer, som påverkar och påverkas av projektet, så som exempelvis företag, verksamheter och andra nyckelpersoner, för att fortsätta förankringen av projektets löpande arbete. Införande – vad behöver göras för att resultatet ska kunna börja användas? Resultatet av det här projektet är att 20 stycken ungdomar har coachats och lotsats, samt att en kartläggning har genomförts och ett underlag för framtida arbete, har överlämnats till styrgruppen. 26 Version 1. 2 mars 2015 Mottagare av resultatet är dels ungdomarna som har deltagit i projektet samt andra eventuella kommande ungdomar inom målgruppen, men även ungdomar utanför målgruppen. Mottagare är också personal inom berörda verksamheter samt styrgrupp och kommunens organisation i stort samt övriga intressenter som kan tänkas påverkas av eventuell framtida verksamhet. Beroende på vad som kommer fram ur projektets resultat, genom dels coachingen och lotsningen samt kartläggningen och underlaget, så får projektet utifrån projektets utvärderingar, ge förslag till styrgruppen, om vad som krävs för att ett införande av resultatet ska bli lyckat. Här ska också avgöras vad som är rimligt att ligga inom detta projekts implementering och vad som faktiskt i sig är ett helt nytt projekt med andra mål, så som att arbeta med att implementera och verkställa en ungdomsverksamhet inom kommunens organisation för denna målgrupp. Detta projekt är inte ett implementeringsprojekt, utan ett utforskningsprojekt för att få fram underlag för hur kommunen kan arbeta långsiktigt med målgruppen. Med andra ord så sker detta projekts implementering och införande av dess resultat, genom att erfarenheterna som har samlats och kommit ur detta projekt, verkligen sprids inom kommunen, under de sista två månaderna i projektet. Det kommer att göras genom projektledaren och coachen främst. Överlämning – hur ska godkännandet av projektet ske? Överlämning av underlaget/projektrapporten kommer att ske vid styrgruppsmöte i oktober 2016. I samband med detta så är projektet då överlämnat och godkänt. Här checkas det av om målet anses uppfyllt. Muntlig informationsspridning av de erfarenheter som har gjorts i projektet och presentation av underlaget kommer att spridas inom kommunen, fram till projektets sista datum 31 december 2016. Vid ett avcheckningsmöte den 12 december 2016, så godkänner styrgruppen att informationen har förmedlats inom kommunens organisation. Förvaltning – Hur ska resultatet fortleva efter projektets slut? För att projektet ska upplevas positivt av mottagare, användare och intressenter, så vill jag redan nu lyfta de delar som lyftas kan, om hur projektets resultat ska fortleva. Mycket kunskap kommer att växa fram under projektets gång, men det är alltid bra att redan i uppstart sätta så mycket som är möjligt, för att tydliggöra förväntningar på projektets resultat. 27 Version 1. 2 mars 2015 I detta projekt, så består resultatet av 20 stycken ungdomar som har coachats, en genomförd kartläggning och ett underlag för framtida arbete. Själva syftet med hela projektet är att ta reda på hur kommunen kan arbeta långsiktigt med målgruppen, 16- 25 år som varken arbetar eller studerar, - vilket i sig kommer att visas i underlaget, projektrapporten och kartläggningen. Underlaget och projektrapporten kommer att bli samma dokument. I underlaget/rapporten så kommer förslag presenteras, utifrån projektets erfarenheter, för hur man kan arbeta långsiktigt i framtiden med målgruppen. Slutligen är det styrgruppen som beslutar vad som kommer att ske med det underlag som har tagits fram och vad man väljer att göra med det resultatet och därmed hur man förvaltar det. Kanske blir det ett nytt projekt eller en verksamhet för målgruppen. Detta beror ju på vad som kommer fram utifrån ungdomarna i detta projekt, från de erfarenheter som projektet drar och från personal i berörda verksamheter. För att informationen om projektresultaten och eventuell framtid för målgruppen, ska spridas så smidigt som möjligt, så underlättar det om framtida beslut är fattat i god tid. Vad som senare sker med hur man kan arbeta med målgruppen, får sedan ligga i nästa projekt eller i en eventuell verksamhetsuppbyggnad. Jag vill särskilja detta nu, för att tydliggöra förväntningarna på detta projekt. I detta projekt utforskas, tas reda på behov, kartläggs, coachas, lotsas och skapas ett underlag – det startas inte igång en regelrätt verksamhet i detta projekt, utan detta blir i så fall kommande projekt eller verksamheter. Detta är inte ett implementeringsprojekt, utan ett utforskningsprojekt för att få fram underlag. Det som behövs för att förvaltningen av detta projekts resultat ska gå bra är; En utredare som stöd i att skriva eventuell framtida ansökan för kommande projekt alt. implementering. Utvärderingar genomförda med ungdomar och aktörer, så att information kan sammanställas till ansökan. Att beslut kan fattas i tid om framtida förslag om verksamhet eller projekt, så att bra avslut kan göras med ungdomarna och fortsatt information om framtiden kan spridas till ungdomar, personal i verksamheter, berörda aktörer och samverkanspartners. 28 Version 1. 2 mars 2015 Att projektets erfarenheter dokumenteras i underlaget/projektrapporten, samt sprids muntligt inom kommunens organisation, så att kunskapen och resultatet finns kvar i organisationen, ifall att detta projekts projektledare och coach försvinner i och med att detta projekt avslutas. 29 Version 1. 2 mars 2015 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Ekonomi Projektplanen innehåller även projektets budget. Här framgår vad projektet kommer att kosta/ får kosta och hur kostnaderna är fördelade på de olika aktiviteterna. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Budget – vad kostar projektet? 2015 INTÄKTER 1 100 000 KOSTNADER 812 965 Övriga personalkostnader Lön, soc avg. semers. Utbildning, planering, 60 000 Övriga handledn. Event, marknadsföring, kostnader 100 000 INTÄKTER 1 100 000 KOSTNADER 1 097 503 representation 2016 Övriga personalkostnader Utbildning, planering, 60 000 Övriga kostnader Lön, soc avg. semers. handledn. Event, marknadsföring, 69 532 Summa 0 30 representation, projektavslut Version 1. 2 mars 2015 Ekonomisk uppföljning – hur ska ekonomin följas upp och redovisas? Projektledaren följer upp och redovisar ekonomin kontinuerligt mot närmsta chefer en gång i månaden och mot styrgrupp vid avstämningsmötena. En gång i månaden görs en kontoavstämning genom Agresso, för att se att kostnaderna är i balans med budget. Eventuella avvikelser hanteras och rapporteras direkt till närmsta chefer. Det slutliga ekonomiska resultatet redovisas i projektrapporten som lämnas över till styrgruppen och uppdragsgivaren vid projektets avslut. Ekonomiskt ansvar och befogenheter – vem ansvarar för vad? Projektledaren är ansvarig för projektets budget. Coachen låter alla ekonomiska inköp och beslut gå via projektledaren. Projektledaren i sin tur, kollar av med närmsta chefer och styrgrupp, när större ekonomiska beslut fattas. Närmsta chef, Johan Boström, rapporterar in, tillsammans med projektledare, eventuella förändringar i Agresso. Arbetsmiljöansvar ligger på även på närmsta chef, Johan Boström. Fakturering – hur sker faktureringen i projektet? Fakturering sker genom att fakturor skickas till kommunens ekonomienhet, självscanningen, med projektets kontonummer. Projektet kommer även att ha en handkassa, för mindre inköp såsom fika, material eller dylikt. Dessa inköp redovisas månadsvis med kvitton till en av de närmsta cheferna, Johan Boström, som rapporterar in dessa i Agresso. Ekonomiskt resonemang – varför ser budgeten ut som den gör? Budgeten är fördelad på så vis att det är större personalkostnader det andra projektåret, men då också mindre övriga kostnader, såsom marknadsföring. Detta för att det första året beräknas en större summa läggas på just marknadsföring, för att nå ut med projektet, förankra och etablera det bland målgruppen. Det andra året krävs inte lika mycket marknadsföring, då material redan finns upptryckt och projektet redan har satt sig. Det som ökar år två är då istället personalkostnader. Detta för att en coach anställs på heltid för att coacha ungdomarna i projektet, för att nå projektets mål. Summan på handledning och specifik utbildning är konstant 31 Version 1. 2 mars 2015 båda åren, då detta är en viktig faktor att vara uppdaterad på för att kunna bemöta målgruppens behov på bästa sätt. År ett så behövs handledning och vidareutbildning i uppstart, medan det år två behövs, för att bemöta de fördjupade behov som vi ser hos ungdomarna och då själva coachningen och lotsningen blir mer intensiv. En särskild summa är satt under övriga kostnader på år två, för projektavslut och de kostnader som kan uppstå i samband med överlämning och avslut. 32 Version 1. 2 mars 2015 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 7 Ändringshantering – hur ska ändringar hanteras i projektplanen? ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------Denna plan kommer att användas som styrdokument, främst för projektledaren i projektets arbete för att nå målet. Projektplanen är själva handlingsplanen för projektet. Vid större beslut och förändringar i projektet, så kommer de sparas ner i denna plan. Detta för att inblandade parter, både uppdragsgivare och projektgrupp, ska kunna se tillbaka på vilka beslut som har fattats under projekt gång, som har påverkat projektets riktning. Förändringar kommer att sparas ner i en ny version av planen och får då ett nytt versionsnummer - senaste versionsnumret är den senast uppdaterade planen (jfr sidhuvudet i det här dokumentet). Förändringar som gjorts dokumenteras löpande, antingen på sista sidan i projektplanen eller i ett separat dokument. Här kommer då dokumenteras vad som har förändrats, vilka anledningar som har gjort att det har förändrats, vilka personer som har beslutat det samt när det har förändrats. Detta görs för att underlätta utvärderingarna i slutet av projektet. 33 Version 1. 2 mars 2015 Bilaga 1. ”Tidsplan för hela projektet” 34 Version 1. 2 mars 2015 35 Version 1. 2 mars 2015 Bilaga 2. ”WBS – Kartläggning” 36 Version 1. 2 mars 2015 Bilaga 3. ” WBS – Coachning & Lotsning” 37 Version 1. 2 mars 2015 38 Version 1. 2 mars 2015 Bilaga 4. ”WBS – Underlag” 39 Version 1. 2 mars 2015 Bilaga 5. ” SWOT – Unga vuxna projekt” SWOT Unga vuxna projekt feb 2015 Strengths: Finns massa dold kunskap och erfarenheter inom org, hos personal, ungdomar mfl, som ger kraft till projektet och goda möjligheter att bra beslut kan fattas och därmed att goda och bestående resultat kan uppnås. Ekonomi finns finansierad för hela projekttiden, vilket stabiliserar projektet och leder till att de som arbetar i projektet kan fokusera på ungdomarna, istället för att hantera osäkerhet om närmsta månadens finansiering. Det finns intresse hos chefer att arbeta med denna fråga, vilket innebär stöd uppifrån. Det finns intresse inom verksamheter och hos personal, att någon arbetar med denna grupp, vilket innebär att personal förmodligen kommer vilja bidra med sina åsikter och erfarenheter. Weaknessess: Finns få arbeten o praktikplatser i närområdet i dagsläget, vilket kan vara avgörande för vissa deltagare, och deras upplevelse av att kunna få arbete eller praktik. Även om att få själva jobbet eller praktiken ligger utanför projektets mål och mer i effektmålen, så påverkar det ungdomarnas upplevelser av möjligheter och därmed vad projektet kan coacha till, rent realistiskt. Arbetsmarknadens tuffare konkurrens, påverkar ungdomarnas framtidstro och reella möjligheter i lotsningen till andra verksamheter o projekt. Detta påverkar inte projektets direkta målresultat, men de långsiktiga möjligheterna och därmed hur man kan arbeta med denna faktor. Det är en av de tuffaste målgrupperna att motivera och coacha, vilket ställer mycket höga krav på projektledare och coach, att hitta vägar för att locka denna målgrupp att delta i projektet samt att kunna motivera dem och lotsa till studier, praktik, arbete el annan verksamhet. Men vilket också är en av de mest intressanta utmaningarna med projektet. Threats: Det är få ungdomar som vill delta för de tror inte att det ska ge dem något, projektet inte är för dem, de kommer inte få något för det. ”Finns för lite jobb, praktik, inge cash” Det är få ungdomar som vill delta- för mkt förknippat med soc, skola, myndigheter, kontroll, arbetsförmedlingen, vilket vissa vill hålla sig borta från. 40 Version 1. 2 mars 2015 Svårt att matcha ungdomars behov och efterfrågan med arbetsmarknadens och studiers efterfrågan och behov. Svårt hålla intresse uppe för ungdomar och hitta snabba lösningar inom kommunen, innan vi har en verksamhet klar som möter upp deras behov. Högt satt mål med antalet unga som ska coachas, utifrån liknande projekt i andra kommuner, med tanke på målgruppen, vilket kan innebära att antalet unga som ska coachas inte uppnås. Kommunen väljer att inte bistå med finansiering, andra målgrupper eller projekt prioriteras, detta projekts resultat förvaltas inte för framtiden – detta projekt upplevs som misslyckat. Oförståelse för olika behov i olika verksamheter. Oflexibilitet i verksamheter, svårt m beslut pga struktur, för att hitta individ lösningar för unga. Projektledare slutar. Coach slutar. Olika och otydliga förväntningar på vad projektet ska leverera hos olika målgrupper, vilket kan leda till missnöje med projektets resultat. Opportunities: Den dolda kunskapen som finns inom organisationen och ungdomarna kan verkligen tas fram, formuleras, dokumenteras och börja användas långsiktigt i verksamheter för målgruppen. Att den dolda kunskapen som kommer fram, leder till ökad självkänsla och självförtroende hos både ungdomar och personal inom organisationen. Det finns stora möjligheter att skapa en ordentlig struktur, för att fånga upp ungdomar, där strukturen är baserad på ungdomarnas egna önskemål och de som har erfarenhet av att arbeta inom kommunen med denna målgrupp, vilket leder till realism och hållbarhet, istället för en påhittad vision utifrån. Ansvar tydliggörs inom kommunen för hur det ska fördelas, för att dessa ungdomar ska få det stöd de behöver för att bygga sina liv. Det skapas fler positiva händelser för ungdomar i Bro och i Kungsängen. Många ungdomar vill delta och det skapas något väldigt positivt i projektet, som sprider sig till andra i målgruppen. Fler ungdomar blir stärkta och lyfts av detta projekt, vilket leder till stora positiva förändringar i deras liv nu och i framtiden. Fler ungdomar får arbete, går till studier eller får praktikplatser till följd av att delta i detta projekt. 41 Version 1. 2 mars 2015 Bilaga 6. ”Riskvärdering- Mini-risk” 42 Version 1. 2 mars 2015 Bilaga 7. ”Åtgärdsplan Unga vuxna projekt feb 2015” Åtgärdsplan - Åtgärd/Vad, När, Hur, Vem – februari 2015, utifrån SWOT-analys Förkortning Pl = projektledare Risker: Det är få ungdomar som vill delta för de tror inte att det ska ge dem något, projektet inte är för dem, de kommer inte få något för det. ”Finns för lite jobb, praktik, inge cash” Åtgärd1: verkligen vara uppmärksam i intervjuerna med ungdomar och fånga deras behov o intressen, vad som skulle ge dem något och skapa möjligheter för det. När: kartläggningsfas spec, men även in i projektet. Hur: genom intervjuerna, tid för dem och att analysera o tänka nytt. Vem: Pl Åtgärd2: Visa på att coachningen och lotsningen kan vara en väg för dem att tänka nytt i hur de skulle kunna bygga en framtid som passar dem som människor. När: hela projektet och framförallt i kartläggningsfas. Hur: Information, samtal o material. Vem: Pl, personal i verksamheter som träffar dem, coach. Åtgärd3: Nära kontakt med de verksamheter som stödjer deltagare att söka arbete och studera, för att underlätta lotsning. När: kontinuerligt. Hur: samtal, kartläggningsanalys och möten. Vem: pl, coach, verksamheter. Det är få ungdomar som vill delta- för mkt förknippat med soc, skola, myndigheter, kontroll. Åtgärd1: Intervjuer ska ske på hyfsat neutrala platser, lite beroende på person som intervjuas. Vad är tryggt för den personen för att information ska kunna uttryckas? När: Främst i början på projektet. Hur: genom att boka lokaler som är passande för individer. Vem: Pl och samarbete med de som har lokaler, samt de vuxna som har kontakt med ungdomen sedan tidigare. Åtgärd2: Vara tydlig med information och marknadsföring till ungdomarna om att projektet är till för dem och vilken information som sparas och inte. Samt särskilja förväntningar på att delta i en intervju och på att ev coachas o lotsas senare. De tvingas inte in i något av att delta i en intervju el i projektet. Det är frivilligt. När: Hela projektet, spec i början. Hur: Genom att beslut är fattat om hur beslut ska gå till med vilka som får coachning och inte, från styrgrupp. Detta så att pl kan sammanfatta info o förmedla till ungdomar o vuxna i verksamheter. Genom samtal och möten. Vem: Styrgrupp, pl och personal i verksamheter. Åtgärd3: noggrant uppmärksamma ungdomarnas åsikter om platser och vilka behov de har och använda det i coachningen o lotsningen, det vill säga coacha på en fysisk plats 43 Version 1. 2 mars 2015 som känns attraktiv och förtroendeingivande för ungdomarna, så att de vill fortsätta delta. När: Under kartläggningsfasen. Hur: genom intervjuer och genom möjligheter att coacha o lotsa i lokaler som är i linje med ungdomarnas behov. Att beslut kan fattas om tillstånd krävs. Vem: PL, chefer, styrgrupp, personal i verksamheter. Svårt att matcha ungdomars behov och efterfrågan med arbetsmarknadens och studiers efterfrågan och behov. Åtgärd1: Möta ungdomen där den står och se vad första steget är och kunna få till det den behöver, genom samarbete med verksamheter och beslut. När: Under coachningen och lotsningen. Hur: genom samtal och beslutsfattande om vem som betalar vad, om så krävs mellan verksamheter. Vem: Pl, ungdom, coach, närmsta chefer, personal verksamheter, ev styrgrupp. Åtgärd2: Vara uppdaterad på vad som sker genom omvärldsanalys, för att ta reda på möjliga vägar och pågående insatser i liknande projekt i närliggande kommuner, för att tänka nytt och kreativt för att skapa nya vägar. När: Hela projektet. Hur: genom omvärldsanalys, studiebesök, research, seminarier, kurser. Vem: Pl och coach. Svårt hålla intresse uppe för ungdomar och hitta snabba lösningar inom kommunen, innan vi har en verksamhet klar som möter upp deras behov. Åtgärd1: Vara tydlig med information för ungdomar och personal/chefer i verksamheter att detta projekt går ut på att ta reda på vad ungdomarna behöver o vill ha för att skapa det långsiktigt. 25 st ska coachas och lotsas. Ingen regelrätt verksamhet eller kontinuerliga aktiviteter kommer finnas, då det är ett projekt, men vissa aktiviteter kommer att testas utifrån ungdomarnas behov och önskemål. När: speciellt i projektstart, men också kontinuerligt. Hur: Genom plan, godkännande av styrgrupp, stöd fr chefer och dialog. Vem: Pl, chefer, styrgrupp. Åtgärd2: Anställa en bra coach som kan etablera god kontakt med ungdomarna och få dem att känna att det är värt att bli coachade, att det ger något i sig och sker ringar på vattnet i det övriga livet av det. När: Försommaren. Hur: Genom bra annons, kvalitativt urval och rekrytering av sökande. Vem: Pl och chef. Åtgärd3: Att det går att hitta snabba lösningar med andra verksamheter i komunnen och att beslut kan fattas för om det behövs individuellt stöd för vissa. Att det kan lösas ekonomiskt om så krävs för att få till en förändring. Tänka nytt kring vad ungdomarna uttrycker och testa det i liten skala. När: Under hela projektets genomförande. Hur: genom samarbete och beslut. Vem: Pl, coach, personal och chefer i verksamhet och styrgrupp. Åtgärd4: Att pl marknadsför projektet, tillsammans med coach, och visar på vad detta projekt kan ge ungdomarna och vad de kan få ut av det och förvänta sig. När: I projektets 44 Version 1. 2 mars 2015 alla faser, speciellt vid kartläggning och genomförande. Hur: genom marknadsföringsmaterial, press, samtal vid intervju och coachning. Vem: Pl, coach. Högt satt mål med antalet unga som ska coachas, utifrån liknande projekt i andra kommuner, med tanke på målgruppen, vilket kan innebära att antalet unga som ska coachas inte uppnås. Åtgärd: ha en medvetenhet om det, vara tydlig i kommunikation m förväntningar t intressenter, och fokusera på kvaliteten för de ungdomar som coachas, vilket är en del av kravspec för projektet. När: speciellt i uppstart, genomgående. Hur: genom möten, utvärderingar, uppföljning, beslut av vad som är prio i projektet. Vem: pl, coach Åtgärd2: Verkligen fånga upp ungdomars efterfrågan på vilken form av coachning de vill ha och arbeta processinriktat med metoder, för att möta målgruppens önskan. När: kartläggning och genomförande. Hur: intervjuer, samtal, coachning. Vem: pl, coach, unga Olika och otydliga förväntningar på vad projektet ska leverera hos olika målgrupper. Åtgärd1: Tydlig information till samarbetspartners och alla inblandade i projektet, om vad projektets uppgifter är. När: kontinuerligt. Hur: genom möten, dialog, projektplan och marknadsföringsmaterial. Vem: Pl, coach, närmsta chefer, samarbetsgrupp. Åtgärd2: Tydlig projektplan som godkänts av styrgrupp, med satt mål om vad som ska levereras inom tidsramen. När: Uppstart. Hur: Förstudiemöten, analysarbete, skriva projektplan. Vem: Pl, styrgrupp, representanter från verksamheter. Åtgärd3: Kontinuerlig avstämning med närmsta chefer och styrgrupp, för att hantera de förändringar som sker i projektet, så att beslut fattas i linje med projektets mål. När: Hela projektet. Hur: möten, utvärderingar. Vem: Pl, projektgrupp, närmsta chefer, styrgrupp. Åtgärd4: De önskemål och behov som uppkommer under projektets gång från ungdomar och verksamheter, fångas upp, dokumenteras ned och förs vidare i underlaget, samtidigt som man är tydlig med vad som kommer kunna göras inom tidsramen för detta projekt. När: hela projektet. Hur: Möten, samtal, coachning. Vem: Pl och coach. Kommunen väljer att inte bistå med finansiering, andra målgrupper eller projekt prioriteras, detta projekts resultat förvaltas inte för framtiden – detta projekt upplevs som misslyckat. Åtgärd1: Hålla koll på vad som sker i övrigt i kommunen med planering av verksamheter och projekt. När: kontinuerligt. Speciellt vid ansökningsinlämningstider samt budget sättning. Hur: möten och nätverk. Vem: pl, närmsta chefer, styrgrupp, samarbetspartners. 45 Version 1. 2 mars 2015 Åtgärd2: ordentliga utvärderingar och rapporter samt ett tydligt underlag överlämnas, så att resultatet kan leva kvar efter projektets avslut samt att informationen sprids i kommunen i projektets sista månader. När: när utvärderingar och rapporter är inplanerade att göras samt sista månaderna när infon sprids. Hur: genom att ha tid för att utvärdera, tid att utforma material till detta, att inblandade har tid att bli utvärderade, tid att analysera, sammanfatta och dokumentera samt genom infomöten och samtal. Vem: Pl, coach, inblandade parter. Oförståelse för olika behov i olika verksamheter. Oflexibilitet i verksamh, svårt m beslut pga struktur, för att hitta individ lösningar för unga. Åtgärd1: Ingående kartläggning för att verkligen fånga verksamheters olika behov och utmaningar, så de kan analyseras och arbetas med i projektet. När: Spec under kartläggningen, men också kontinuerligt under projektets gång, utvärderingar. Hur: Genom djupintervjuer, möten, samtal och utvärderingar. Vem: Pl främst, men också coach, berörda parter i verksamheter. Åtgärd2: Tydliggörande av var beslut fattas och vem som har befogenheter att göra det för olika ungdomar och att det går smidigt under projektets gång. När: I hela projektet. Hur: genom att rutiner skapas för hur beslut om coachning och lotsning av ungdomar ska ske. Vem: PL, styrgrupp, samarbetsgrupp. Projektledare slutar. Åtgärd: Pl tar själv ansvar för att säga ifrån uppåt om det är för mycket eller om förändringar behöver ske, för att resultatet ska nås och så att en rimlig arbetsbörda läggs på pl. Chefer tar ansvar för att notera signaler av för mycket arbetsbelastning hos pl och erbjuder det stöd som kan behövas. Oförutsedda händelser, går ej att förutse eller påverka. När: kontinuerligt samt vid utvärderingar. Hur: via samtal, beslut och sunt förnuft. Vem: Pl och närmsta chefer. Coach slutar. Åtgärd: Coach har ansvar för att uttrycka sina behov om arbetsbelastning eller behov av vidare stöd eller utbildning/handledning beroende på vilka behov som dyker upp i projektet. Pl har ansvar för att arbetsbördan ska vara rimlig i projektet för coach och att kontinuerliga feedbacksamtal dem emellan förs. Chefer har ansvar för att se signaler hos coach om nivå på arbetsbelastning och vid behov erbjuda det stöd som behövs. Oförutsedda händelser, går ej att förutse eller påverka. När: Kontinuerligt vid möten, utvärderingar och feedbacksamtal. Hur: Samtal. Vem: coach, pl och chefer. 46 Version 1. 2 mars 2015 Svagheter: Arbetsmarknadens tuffare konkurrens, påverkar ungdomarnas framtidstro och reella möjligheter i lotsningen till andra verksamheter o projekt. Detta påverkar inte projektets direkta målresultat, men de långsiktiga möjligheterna och därmed hur man kan arbeta med denna faktor. Åtgärd: se över alternativa sysselsättningar, tänka nytt och hålla sig uppdaterad på nya vägar inom arbetsmarknaden samt hur liknande projekt arbetar. När: kontinuerligt. Hur: omvärldsanalys, åka på studiebesök, seminarier, föreläsningar. Vem: PL, coach. Det är en av de tuffaste målgrupperna att motivera och coacha, vilket ställer mycket höga krav på projektledare och coach, att hitta vägar för att locka denna målgrupp att delta i projektet samt att kunna motivera dem och lotsa till studier, praktik, arbete el annan verksamhet. Men vilket också är en av de mest intressanta utmaningarna med projektet. Åtgärd1: se till så att coach och pl som också coachar, har rimlig arbetsbörda, har extern handledning kontinuerligt för att kunna arbeta professionellt samt får utbildning inom områden som är relevanta för att arbeta med målgruppens behov. När: uppstart och genomförande. Hur: utvärderingsmöten, boka in extern handledare, hitta o gå kurser o utbildning. Vem: pl, coach, närmsta chef. Åtgärd2: inse att målet är satt högt och att det är rimligt om några få av dem vill coachas och lotsas, sätta rimliga förväntningar på projektet och se det som ett led i kartläggning annars. När: kontinuerligt, även uppstart. Hur: genom dialog, samtal, möten, handledning, individuellt ledarskap. Vem: pl, närmsta chefer Finns få arbeten o praktikplatser i närområdet i dagsläget, vilket kan vara avgörande för vissa deltagare, och deras upplevelse av att kunna få arbete eller praktik. Även om att få själva jobbet eller praktiken ligger utanför projektets mål och mer i effektmålen, så påverkar det ungdomarnas upplevelser av möjligheter och därmed vad projektet kan coacha till, rent realistiskt. Åtgärd: Dels arbeta med coachningen på så vis att även tanken på att arbeta eller studera längre bort kan vara en möjlighet. När: under coachning. Hur: genom nytänkande och välbeprövade coachningmetoder o tekniker. Vem: pl och coach Åtgärd2: tänka nytt långsiktigt kring nya former av verksamheter, sociala företag mm. När: under hela projektet. Hur: genom research, nätverkande, samarbete, föreningar, seminarier, forskning, studiebesök, mässor. Vem: pl, coach, andra aktörer Möjligheter: Dold kunskap inom org och unga tas tillvara och används för långsiktigt arbete med målgruppen. 47 Version 1. 2 mars 2015 Åtgärd1: Trygga miljöer som personer känner sig lugna i att uttrycka sin kunskap i, när de intervjuas, utvärderar, har möten eller samtal. När: Speciellt i kartläggningsfas, och i coaching fas. Hur: genom att boka bra lokaler för intervjuer, och en trygg plats för coachning, samt tid för utvärdering. Vem: Pl, coach, ungdomar, personer i verksamheter. Åtgärd2: Utrymme och tid för pl och coach att analysera all kunskap och material de får in, så de kan sammanställa det. När: kontinuerligt. Hur: genomtänkt tidsplan där det är inplanerat, genom checkup på utvärderingsmöten, så eventuella justeringar görs i tid. Vem: pl, coach. Den dolda kunskapen värdesätts vilket leder till ökad självkänsla och självförtroende för unga och personal. Åtgärd: Deras åsikter och erfarenheter frågas om och dokumenteras ner, utan namn, för att föras vidare, analyseras, och användas för att bygga långsiktig samhällsförändring. När: kontinuerligt. Hur: tid för att dokumentera hos pl, coach och återkopplas till dem och bekräftas, visa underlag till framtida arbete för dem. Vem: pl och coach, unga, pers En struktur baserad på ”inifrån-kunskap” istället för pådyvlat utifrån, leder till hållbarhet och realism. Åtgärd: Att personerna som frågas, verkligen får tid att prata, att pl har tid att analysera och dokumentera ner det som sagts. Att en check up görs av underlaget hos de berörda, innan det lämnas vidare till styrgrupp, så att det stämmer det som lämnas över. När: kontinuerligt och specifikt mot utvärderingar i slutet. Hur: Att tid görs för utvärderingar, att lokaler bokas som är bra, tid planeras in för att analysera och sammanställa, tid för att kolla check up med de som har utvärderat. Vem: pl, coach. Ansvar tydliggörs inom kommunen för hur det ska fördelas, för dessa ungdomar som lätt faller mellan stolar, så att de kan bygga sina liv. Åtgärd: att frågor lyfts som kanske är utmanande att ta i och att det finns chef -och styrgruppstöd i att lyfta de frågorna. När: I början och under projektets gång, samt avslut. Hur: vid utvärderingsamtal och kontinuerliga möten, styrgruppsmöten, telefonsamtal. Vem: Pl, coach, närmsta chefer, verksamheter, styrgrupp. Fler positiva händelser för unga i Bro och Kungsängen. Åtgärd1: att detta projekt får tid att utvecklas och utrymme att fånga upp de ungdomar som finns och möjlighet att avgränsa vad som ligger inom projektets ansvarsområde. När: hela projektet. Hur: inte lägga på projektet mer än vad som är beslutat i plan och sökt för i ansökan. Genom kontinuerliga avstämningsmöten med chefer och styrgrupp. Vem: projektgrupp, närmsta chefer, samarbetsgrupp, styrgrupp. 48 Version 1. 2 mars 2015 Åtgärd2: att om ungdomarna har behov och önskemål om någon aktivitet el vill göra ett event så ska projektet kunna genomföra det enkelt. När: under genomförandet. Hur: genom skicklig behovsuppfattning och kartläggning, coaching samtal. Vem: pl och coach o ev beslutsfattare, unga Många ungdomar vill delta och det skapas något väldigt positivt i projektet, som sprider sig till andra i målgruppen. Åtgärd1: Tänka nytt kring vad som testas i projektet och genomföra det. När: kontinuerligt. Hur: skaffa inspiration genom input, samtal, studiebesök, forskning, seminarier, kurser och genom att prova. Vem: pl och coach. Åtgärd2: Verkligen uppfatta ungdomarnas uttalade och dolda behov och våga testa nya sätt att nå målgruppen. När: kontinuerligt, speciellt kartläggning o genomförande. Hur: Genom samtal, intervjuer, tid att analysera och reflektera, så att kunskapen verkligen processas och tas tillvara. Vem: Pl, coach, samarbetsgrupp. Fler unga stärks av detta projekt, vilket skapar bestående livsförändringar här och nu och för framtiden. Åtgärd1: tydliga avgränsningar på projektet, vad ligger inom och vad gör det inte, så att kvalitet och fokus kan läggas på de ungdomar som deltar. När: i hela projektet främst i genomförandefasen. Hur: hänvisning till projektplan, förmåga att säga nej och stöd i det från chefshåll, ngnstans att hänvisa andra ungdomar som söker och att beslut om framtiden för kommande projekt fattas i god tid, så det kan informeras till andra ungdomar. Vem: Pl, Coach, chefer, styrgrupp. Åtgärd2: verkligen ha tid och utrymme för att se och fokusera på de ungdomar som deltar i projektet. När: hela proj. Hur: genom inbokade pauser mellan samtal, för närvaro hos coach och genom att ständigt uppdatera sig på nya tekniker för coachningen. Vem: Pl och coach Fler unga går till arbete, praktik eller studier av detta projekt. Åtgärd1: nära samarbete med de verksamheter som finns som arbetar med att stötta människor att få arbete, praktik eller gå till studier samt god kontakt med näringslivet. När: kartläggningsfas, genomförande. Hur: möten, nätverksträffar, seminarier, intervjuer, samtal. Vem: pl, coach och samarbetspartners. Åtgärd2: Nytänkande för hur man kan finna individuella lösningar för varje ungdom. När: speciellt i genomförandefasen. Hur: nytänkande och vetskap att man kan säga nej om det blir orimligt. Vem: pl, coach, chefer, personer i verksamheter och näringsliv. 49 Version 1. 2 mars 2015 Avslut Detta projekt är en uppstart för att börja bygga ett långsiktigt arbete inom Upplands- Bro kommun, för unga vuxna mellan 16 till 25 år. Jag, som projektledare, ska göra mitt bästa för att verkligen uppmärksamma och ta tillvara på de kunskaper som kommer fram ur mötena med människor i detta projekt, för att lämna över ett tydligt underlag. Min intention är att ha ett utforskande och salutogent förhållningsätt, för att tänka nytt och samtidigt hållbart. Jag hoppas ni vill vara med på denna resa, med er kunskap och ert vetande! / Saga Sjöberg, projektledare & coach Unga Vuxna-projektet, mars 2015 50 Ärende 9 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Jesper Sjögren Stabschef Utbildningsstaben 08-581 692 76 jesper.sjogren@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-04-20 2015-6077 Ändring av fakturering av barnomsorgsavgift Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att besluta om att ändra faktureringen av barnomsorgsavgift enligt Utbildningskontorets förslag. Sammanfattning Idag faktureras barnomsorgsavgiften månadsvis, betalas under tolv månader per år och debiteras i förskott. Utbildningskontoret föreslår att faktureringen istället sker innevarande månad så att det blir enklare för vårdnadshavarna att förstå vid t ex en inkomständring. Detta besparar dessutom Utbildningskontorets administratörer mycket extra arbete med arga oförstående vårdnadshavare som tycker att de blir orättvist behandlade. Beslutsunderlag • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 20 april 2015 Ärendet Idag faktureras barnomsorgsavgiften månadsvis, betalas under tolv månader per år och debiteras i förskott. Detta är ett gammalt sätt att fakturera som finns kvar från tiden innan maxtaxan kom till. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ändringar i t.ex. inkomstuppgifter, placeringar, inskolningsdatum, separationer i familjen medför justeringar av avgifter och nuvarande faktureringsmodell gör att feldebiteringar och justeringar blir onödigt många och komplicerade att förstå. Många kunder upplever att de ”straffas” och tvingas att betala stora belopp trots att de redovisar i tid. Nuvarande modell innebär också: • Missnöjda och arga vårdnadshavare samt många telefonsamtal till administratörer. • Administratörer har inte möjligheter att göra ändringar i justeringar som finns på fakturorna eftersom det kan påverka slutlig omräkning av avgifterna vid inkomstjämförelse. • Vårdnadshavare behöver anmäla alla ändringar som kan påverka avgiften lång i förväg för att få rätt avgift. Detta är inte alltid möjligt för vårdnadshavarna. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se 1 (2) Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2015-04-20 2015-6077 Förklaring av de olika modellerna Exempel - Nuvarande Förskottsbetalning Familjen betalar 150 kr/mån. Den 10-e april går faktura för maj ut med beloppet 150 kr. Den 11 april redovisar familjen inkomständring med högre familjeinkomst som gäller fr.o.m. mars, deras avgift räknas om till 850 kr/mån och en automatisk justering kommer att finnas med på deras faktura för juni som kommer ut den 10 maj. Beloppet som de ska betala i maj kommer att se ut så här: Förskott avgift juni: 850 kr Justering för mars: + 700 kr (850 – 150 ) Justering för april: + 700 kr Justering för maj: + 700 kr Totalt belopp att betala: 2950 kr Exempel – Ny modell med debitering innevarande månad Den 10 april går räkning för april ut med belopp på 150 kr Den 11 april kommer familjen med inkomständring, deras nästa faktura som går ut i maj kommer att se ut så här: Avgift för maj: 850 kr Justering mars: + 700 kr Justering april: + 700 kr Totalt belopp: 2250 kr Fakturan är mer begriplig för kunden och känns mer rättvis. Utbildningskontorets förslag Ny modell av debitering för innevarande månad införs. Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Kaj Söder Jesper Sjögren Utbildningschef Stabschef 2 (2) Ärende 13 Anmäls till Utbildningsnämnden för kännedom och läggs till handlingarna, den 5 maj 2015 Namn/Organisation Rubrik 1. Skolverket 2. Skolverket 3. Skolverket 4. Skolverket 5. Skolverket 6. Skolverket Statsbidrag för maxtaxa inom förskolan, fritidshemmet och annan pedagogisk verksamhet för mars 2015 samt information om nya avgiftsnivåer för maxtaxa Statsbidrag för Lärarlyftet II vårterminen 2015 – dnr 2013:819 Statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare 2015/16 Statsbidrag för utbildning till yrkesförare inom kommunal vuxenutbildning, ändringsbeslut av tidigare tilldelade platser Statsbidrag för sommarskola eller undervisning under andra skollov 2015 Statsbidrag för läxhjälp huvudmän 2015, dnr 2015:55 7. Skolverket Statsbidrag för handledare i läs- och skrivutveckling läsåret 2015/2016, 2014:1139 Delegationsbeslut 8. Utbildningschef Tillförordnad kontorschef för Utbildningskontoret – 2 april 9. Utbildningschef Ny organisation av förskolan 10. Utbildningschef Resa utanför Sverige men inom EU, UBG 11. Utbildningskontoret Anställningar mars 2015 • tillsvidare • tidbegränsade • timanställning 10 st 22 st 61 st Protokoll/Beslut 12. 13. Utbildningskontorets samverkansgrupp Kommunstyrelsen Protokoll fört vid Utbildningskontorets samverkansgrupp den 27 mars 2015 KS § 27 Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden 14. Kommunstyrelsen KS § 28 Arbetsmarknadsutskottets uppdrag 15. Kommunstyrelsen KS § 39 Detaljplan för fastigheterna Upplands-Bro Kungsängens Kyrkby 2:95 och 2:9 16. Kommunstyrelsen KS § 51 Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intäkter i Upplands-Bro kommun 17. Kommunstyrelsen KS § 53 Djur i kommunenes verksamheter Cirkulär 18. Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 15:14 från Sveriges Kommuner och Landsting Vårpropositionen och vårändringsbudgeten för år 2015
© Copyright 2024