1. No category

VALLENTUNA KOMMUN
Sammanträdesprotokoll
Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott
9 (45)
2015-06-02
§ 152
Trygghet och studiero - brukarenkäter 2015 (BUN 2015.303)
Beslut
Arbetsutskottet beslutar att föreslå att:
Barn- och ungdomsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att utifrån åtgärdsplanerna följa upp
tryggheten och studieron. På höstens dialogmöte ska enheterna med utgångspunkt ifrån
åtgärdsplanerna presentera vilka åtgärder som vidtagits.
Ärendebeskrivning
Varje år genomförs det enkäter till elever och vårdnadshavare i Vallentuna kommun vilket inkluderar
både kommunala och enskilda verksamheter. Enkätundersökningarna sker inom ramen för
samarbetet VÅGA VISA och innebär att ytterligare nio kommuner genomför samma enkät under
samma period. I år besvarades cirka 3 900 enkäter i Vallentuna kommun.
Resultaten för trygghet och studiero har varit stabila i de tre senaste årens undersökningar. Bland
elever och vårdnadshavare anser drygt 90 procent att verksamheten är trygg och drygt 50 procent
anser att det är studiero. Skolorna har fått i uppgift att ta fram en åtgärdsplan för att åka studieron på
sina enheter.
Yrkanden
Parisa Liljestrand (M) yrkar att arbetsutskottet beslutar att barn- och ungdomsnämnden beslutar att
uppdra åt förvaltningen att utifrån åtgärdsplanerna följa upp tryggheten och studieron. På höstens
dialogmöte ska enheterna med utgångspunkt ifrån åtgärdsplanerna presentera vilka åtgärder som
vidtagits.
Beslutsgång
Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att
arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed.
Beslutsunderlag
1. Tjänsteskrivelse, 2015-05-06,Trygghet och studiero - brukarenkäter 2015
2. Trygghet och studiero 2015
3. Våga Visa i jämförelse med Skolenkäten 2015
Justerandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
VALLENTUNA KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNI NG
2015- 05- 06
DNR BUN 2015.303
SUSANNE MALMER
SID 1/1
KVALITETSHANDLÄGGARE
08 - 58 78 52 15
SUSANNE.MALMER@VALLE NTUNA.SE
BARN- OCH UNGDOMSNÄM NDEN
Tjänsteskrivelse
Trygghet och studiero - brukarenkäter
2015
Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden noterar informationen.
Ärendet i korthet
Varje år genomförs det enkäter till elever och vårdnadshavare i Vallentuna kommun
vilket inkluderar både kommunala och enskilda verksamheter.
Enkätundersökningarna sker inom ramen för samarbetet VÅGA VISA och innebär att
ytterligare nio kommuner genomför samma enkät under samma period. I år
besvarades cirka 3 900 enkäter i Vallentuna kommun.
Resultaten för trygghet och studiero har varit stabila i de tre senaste årens
undersökningar. Bland elever och vårdnadshavare anser drygt 90 procent att
verksamheten är trygg och drygt 50 procent anser att det är studiero. Skolorna har
fått i uppgift att ta fram en åtgärdsplan för att åka studieron på sina enheter.
Handlingar
1. Trygghet och studiero - brukarenkäter 2015
2. Trygghet och studiero 2015
3. Våga Visa i jämförelse med Skolenkäten 2015
Marie Truedsson
Utbildningschef
______________________
Ska expedieras till:
Akten
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
TUNA TORG 1· 186 86 VALLENTUNA
TFN 08-587 850 00 · FAX 08- 587 850 88
REGISTRATOR.BUF@VALLENTUNA.SE
WWW.VALLENTUNA.SE
Elisabeth Johansson
Kanslichef
2015-06-09
Trygghet och studiero
Enkätresultat för elever och vårdnadshavare
2015
Barn- och ungdomsförvaltningen
Vallentuna kommun
2015-06-09
Enkäter 2015
• Enkäterna genomfördes under januari och februari
• Enkätsamarbete inom Våga Visa och enkäter i egen
regi (åk 2 + fritidshem)
• 3 900 besvarade enkäter
• 65 procent svarande i genomsnitt
2015-06-09
2015
2014
2013
Trygghet1
92 %
92 %
92 %
Studiero2
52 %
54 %
54 %
Elever (åk 5+8) + Vårdnadshavare (förskola, familjedaghem,
förskoleklass samt åk 2, 5 och 8)
1
2
Elever (åk 5+8) + Vårdnadshavare (förskoleklass, åk 2, 5, 8)
2015-06-09
Trygghet
Jag känner mig trygg i skolan
Mitt barn är tryggt i skolan
2015-06-09
Elever åk 2
Svarsfördelning på påståendet ”Jag känner mig trygg i
skolan”, procent.
100
90
1
3
22
19
77
78
år 2015
år 2013
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Ja
Ibland
Nej
2015-06-09
Elever åk 5 och 8
Andelen som instämmer i påståendet ”Jag känner mig trygg
i skolan”, procent.
2015
2014
2013
Vallentuna åk 5
89 %
85 %
89 %
Samtliga åk 5
90 %
90 %
90 %
Vallentuna åk 8
84 %
84 %
88 %
Samtliga åk 8
87 %
87 %
90 %
2015-06-09
Andelen trygga elever per enhet
Åk 5
Åk 8
Kårsta
100
Vittra
100
Hjälmsta
100
Karby
92
Lovisedal
92
Bällstaberg
91
Hammarbacken
90
Ormsta
88
Resurscentrum
83
Karlberg
80
Gustav Vasa
77
Ekeby
89
0
20
40
60
80
100
Hammarbacken
94
Resurscentrum
93
Ekeby
89
Lovisedal
88
Hjälmsta
87
Vittra
81
Vallentuna friskola
80
Karby
74
Totalt
Bällstaberg
100
56
Totalt
84
0
20
40
60
80
100
2015-06-09
Vårdnadshavare
Andelen som instämmer i att barnet är tryggt i
verksamheten, procent.
100
94
93
95
93
90
85
80
75
70
65
60
55
50
2015
2014
VH förskola
VH familjedaghem
VH förskoleklass
VH åk 5
VH åk 8
VH totalt
2013
VH åk 2
2015-06-09
Vårdnadshavare
Andel som instämmer i att deras barn är tryggt i
verksamheten.
Hammarbacken
Vallentuna friskola
Vittra
Hjälmsta
Gustav Vasa
Ormsta
Lovisedal
Ekeby
Resurscentrum
Kårsta
Bällstaberg
Karlberg
Karby
Vallentuna kommun
97
95
94
94
93
91
91
89
88
88
87
81
80
90
0
20
40
60
80
100
2015-06-09
Studiero
Jag/mitt barn kan arbeta utan att bli störd på
lektioner och arbetspass
2015-06-09
Elever åk 2
Svarsfördelning på påståendet ”Jag kan arbeta utan att bli
störd under lektioner och arbetspass”, procent.
100
90
13
13
80
70
60
50
51
59
40
30
20
10
36
27
0
2015
2013
Ja
Ibland
Nej
2015-06-09
Elever åk 5 och 8
Andelen som instämmer i påståendet ” Jag kan arbeta utan
att bli störd under lektioner och arbetspass”, procent.
2015
2014
2013
Vallentuna åk 5
64 %
63 %
58 %
Samtliga åk 5
67 %
67 %
69 %
Vallentuna åk 8
52 %
54 %
45 %
Samtliga åk 8
59 %
61 %
61 %
2015-06-09
Studiero per enhet
Åk 5
Åk 8
Vittra
88
Lovisedal
86
Resurscentrum
79
Ormsta
62
Kårsta
60
Hjälmsta
60
Karby
47
Gustav Vasa
37
Karlberg
Totalt
40
Bällstaberg
62
60
57
Vittra
31
Karby
31
60
27
Totalt
64
20
62
Vallentuna friskola
30
0
Ekeby
Hjälmsta
52
Ekeby
69
Hammarbacken
56
Hammarbacken
76
Resurscentrum
84
Bällstaberg
Lovisedal
80
100
52
0
20
40
60
80
100
2015-06-09
Vårdnadshavare förskola och
familjedaghem
Svarsfördelning gällande om det är arbetsro i barngruppen,
procent.
100
90
80
70
20
22
20
9
10
73
69
70
2015
2014
2013
7
60
50
40
30
20
10
0
Instämmer
Instämmer inte
Vet inte
2015-06-09
Vårdnadshavare skola
Svarsfördelning gällande om deras barn kan arbeta utan att
bli störd under lektioner och arbetspass, procent.
100
9
90
80
50
8
16
37
70
60
7
43
40
48
36
44
49
VH åk 8
Totalt
15
40
30
20
48
48
53
VH Förskoleklass
VH åk 2
VH åk 5
10
0
Instämmer
Instämmer inte
Vet inte
2015-06-09
Vårdnadshavare skola
Svarsfördelning gällande arbetsro per enhet, procent.
Resurscentrum
Hjälmsta
Hammarbacken
Bällstaberg
Ormsta
Vittra
Karlberg
Ekeby
Vallentuna friskola
Lovisedal
Karby
Gustav Vasa
Kårsta
Vallentuna kommun
72
58
55
53
52
48
45
44
42
42
40
39
33
49
0
20
Instämmer
40
Instämmer inte
60
Vet Ej
80
100
2015-06-09
I jämförelse med övriga kommuner
Elever (åk 5+8) + Vårdnadshavare (förskoleklass, åk 2, 5, 8)
100%
90%
Vallentuna
80%
Norrtälje
Upplands Väsby
70%
60%
61%
54%
52%
62%
61%
54%
Ekerö
Värmdö
50%
Sollentuna
40%
Totalt
30%
Österåker
20%
Täby
10%
Nacka
Danderyd
0%
2015
2014
2013
2015-06-09
I jämförelse med andra kommuner
Elever (åk 5+8) + Vårdnadshavare (förskoleklass, åk 2, 5, 8)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
2015
30%
2014
20%
10%
0%
2013
2015-06-09
Våga Visa i jämförelse med
Skolenkäten
Barn- och ungdomsförvaltningen
Vallentuna kommun
2015-06-09
Våga Visa och Skolenkäten
• Enkäterna genomfördes i början av året.
• Våga Visa genomförs varje år.
• Skolenkäten genomförs av Skolinspektionen och är
kopplad till deras tillsyn. Genomförs inte varje år.
• Båda har frågor gällande studiero, dock med olika
formuleringar.
2015-06-09
Frågeformuleringar
• Våga Visa
• Jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner
och arbetspass
• Skolenkäten
• Jag har studiero på lektionerna
• Det är god studiemiljö på skolan (personal)
2015-06-09
Enkätresultat
Våga Visa
Skolenkäten
Elever åk 5
64 %
67 %
Elever åk 8
52 %
-
Elever åk 9
-
48 %
Pedagogisk personal grundskola
-
93 %
Åtgärder för att öka upplevelsen av studiero
Sammanställning av åtgärder för de skolor där en mindre andel än 75%
av eleverna upplever studiero
Ekebyskolan
Kartlägga vad studiero innebär för lärare och elever:
Diskutera med lärarna vad som kan vara av betydelse för studiero
Enkät till eleverna för att kartlägga vad studiero innebär för dem
Åtgärder
 Diskutera med lärarna hur man kan arbeta för ett gott förtroende mellan
lärare och elev.
 Diskutera skollagens sanktionsmöjligheter med lärarna
 Skapa handlingsplaner efter lärares och elevers synpunkter på arbetsro
 Ordningsregler – aktualisera skolans ordningsregler vid varje terminsstart
 Diskutera frågan på föräldramöten – kan föräldrarna prata om studiero med
sina barn. Be föräldrarna att inte ringa till eleverna under lektionstid.
Gustav Vasa skola
Åtgärder
 Samtala kring vikten av studiero.
 Upprätta klassens regler tillsammans.
 Tydlig struktur med samma ”fyrkantiga” rutiner dagligen.
 Tydligt ledarskap – de regler vi satt upp för klassen ser jag till följs.
 Läraren planerar klassrumsmiljön och elevernas placering för att uppnå gott samarbete och
arbetsro.
 Tydliga instruktioner.
 Tydliga mål, delmål och förväntningar.
 Positiv feedback – synliggör, uppmuntrar och förstärker den goda arbetsron.
 Dagens schema/arbetsgång synlig för alla på tavlan och gås igenom muntligt på morgonen.
 Prata tyst med varandra vid samarbete.
 Förebild som lärare – pratar jag tystare så pratar eleverna tystare.
 Om någon elev stör/inte följer regler pratar eleven och läraren igenom situationen utanför
klassrummet.
 Återkoppling till hemmet om tillsägelsen inte hjälper.
 Varva skolarbetet med lugna aktiviteter som massage, klassisk musik.
 Mana till eftertanke – alla tänker tyst för sig själv en stund innan man delar med sig till
varandra.
 Dela klassen i mindre grupper så ofta som möjligt.
 Alla klasser definierar konkret hur det ska vara hos dem för att de ska uppleva studiero.
 Definitionen för studiero anslås i varje klassrum.


Klasserna ”tar tempen” regelbundet (dagligen/veckovis/månadsvis) och bedömer studieron på
en skala 1-5 (vid lågt resultat tas tempen oftare).
Utvärdera ”tempresultatet” – vad behöver förbättras för att nå nästa steg på skalan?
Hammarbacksskolan

På Has upplever vi inte att vi har problem med studieron i de äldre klasserna. Vi tar särskilt
upp studieron samt klassklimat varje månad med varje klass på klassråden. På klassråden
deltar rektor, biträdande rektor samt kurator. Om eleverna uttrycket att det är oroligt i någon
grupp tas saken upp med ansvarig mentor och olika insatser görs. Det kan både handla om att
rektor går in och pratar med gruppen eller att kurator har samtal under en period i olika
gruppkonstellationer. Är det mobbing på gång går skolans vuxenteam in. Det kan hända att
eleverna i de äldre åren har klagomål på enstaka lärares förmåga att skapa arbetsro - då hålls
samtal med den läraren och insatser av olika slag görs.

När det gäller de yngre åren kan arbetsron ibland tryta. Ofta beror det på att många elever vill
ha hjälp samtidigt och blir otåliga under tiden de väntar. Många av de yngre har också svårt
med koncentrationen. Lärarna i år 4-6 har under två år deltagit i ett forskningsbaserat projekt
som nu avslutas. I det har de bland annat fått regelbunden handledning av professionell
samtalsterapeut i att bättre möta elever med utåtagerande beteende och lyssna på elevernas
egna synpunkter och förslag på lösning.
Åtgärder
• Har ökat antalet iPads så vi nu har en till en. Eleverna klarar bättre att arbeta självständigt med en
iPad.
• Nästa år ska en förstelärare ha som uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågor och likabehandling i
de yngre åren.
• Kompetensutveckling i anpassning och särskilt stöd
• För att tydliggöra skolans uppdrag och förståelsen för att kunskapskraven kräver ett klassrum där
diskussioner mm måste få ta plats kommer två förstelärare att arbeta med de olika förmågorna som
efterfrågas i Lgr11. Detta för att tydliggöra hela spannet Fskl-9.
Hjälmstaskolan
Åtgärder
 Begreppet studiero diskuteras under årets föräldramöten och informationsmöten.
Vad innebär studiero?
 Hjälmstaskolan kommer att använda utvärderingsverktyget UTV5 för att snabbt kunna
utvärdera elevernas uppfattning om studiero under lektionerna och kunna diskutera detta i
direkt anslutning till lektionen och elevernas bedömning.
 UTV5 kommer också att användas gentemot vårdnadshavare för att skapa
diskussionsunderlag.
 Fortsatt fokusering på pedagogiskt ledarskap med syfte att utveckla ledarskapet i
klassrummet.
 Regelbunden utvärdering och uppföljning följt av information och lägesbeskrivning till
samtliga vårdnadshavare.
 Begreppet ” studiero” kommer att vara en stående punkt under skolsamråden.

Fortsatta insatser på grupp- och individnivå utifrån skolans handlingsplan.
Karby
Åtgärder
 Resurser som stöd för de grupper med stora behov
 Mindre klasser
 Skapa mindre undervisningsgrupper
 Fortsätta samarbetet med kurator, arbeta förebyggande i grupperna.
 Mer kuratortid, arbeta förebyggande i grupperna med t.ex. EQ
 Mer tid för speciallärare
 Inte så många olika vuxna inblandade i klasserna i lägre åldrar
 Gemensamt förhållningssätt.
 Konsekvenser av dåligt uppförande, t.ex. möte med vh och rektor om ingen förbättring sker
 Återkoppling till eleverna, är det så här illa? Intervjuer, enskilt, med eleverna.
 Diskutera begreppet studiero och förklara vikten av enkätens betydelse och arbetet omkring
den innan nästa enkät.
 Planera möblering av lokalerna så de blir mer anpassade efter verksamhetens behov,
skärmväggar etc.
 Utvärdera alla individuella anpassningar inför nästa läsår. Har det fungerat? Gynnar det
verkligen eleven? Finns det fler anpassningar vi kan göra? Mer idrott för vissa elever?
Samarbete med gymmet o.s.v.?
 Diskutera begreppet studiero och förklara vikten av enkätens betydelse och arbetet omkring
den innan nästa enkät.
 Förutom föräldramöten ha fler aktiviteter i laget där föräldrar bjuds in till skolan.
 Enkät till eleverna för att utreda missnöjet med skolan.
 Friställa någon lokal som kan användas till rastverksamhet.
 Möblera skåphallen.
Karlberg
Åtgärder
Elever
 Klassråd – trygghet och studiero är en återkommande punkt på klassråden.
 Elevråd - trygghet och studiero är en återkommande punkt.
Ex. på frågor att diskutera för elever:
 Vad är studiero?
 När är det studiero?
 Kan studiero vara olika för olika elever?
 Hur ska vi ha det på vår skola?
Vårdnadshavare
 Föräldrainformation är under arbete, skickas ut i slutet av denna termin eller/och början nästa
termin.
 Föräldramöte – skolstart; Värdegrundsprogrammet presenteras tillsammans med det goda
resultatet från förra läsåret.

 Diskussionspunkter – Vad är studiero? Hur pratar vi hemma med barnen?
 Hur kan vi hjälpas åt att få upp resultatet på kundenkäten?
Skolsamrådet – Värdegrundsprogrammet som stående punkt.
Personal
 Lärarnas informationsbrev till vårdnadshavare – positiv info om studiero i de flesta breven
och endast vid mycket särskilda tillfällen fråga om föräldrarnas stöd hemifrån.
 Konferenstid för samtal om värdegrundsordet, skola/fritids varannan vecka.
Skolledning
 Struktur för lärarnas informationsbrev till vårdnadshavare med trygghet och studiero som
stående punkt.
 Konferenstid med lärarna för värdegrundsprogrammet.
 Rektors informationsbrev till vårdnadshavare varje månad med positiv punkt om studiero.
Ormstaskolan
Åtgärder




Presentera resultatet av siffrorna för eleverna (särskilt berörda nästa läsår åk 2 och åk 5)
Presentera enligt ovan för föräldrar vid första föräldramötet
Motivera ”slå förra årets resultat”
Ritualisera verksamheten (ritualer som är inlärda kan ses som en uppsättning vanor, till
skillnad från ovanor, som till exempel skolvanor, klassrumsvanor, matsalsvanor etc.
1. Startritualer för dagen – från fritid till arbete
2. Demokratiritualer för hänsyn och respekt
3. Samlingsritualer för större och mindre grupper
4. Avslutningsritualer vid lektionens slut/dagens slut
5. Välkomstritualer när någon besöker klassen och/eller vid ny elev
6. Teckenritualer med enkla tecken för att komplettera muntliga anvisningar/tillsägelser för
att motverka stigmatisering och negativ förstärkning av bristande studiero.
Resurscentrum
Åtgärder
 Aktivt arbete med begreppet ”studiero” i det dagliga
 Medvetandegöra eleverna om sin egen del i arbetet med att gemensamt skapa studiero
 Eleverna är med och utvecklar trivselregler (utifrån skolans ordningsregler och värdegrund)
som ska gälla i resp. elevgrupp.
 Klass- och elevråd där arbetsmiljöfrågor lyfts fram
 Extra anpassningar finns tillhands i form av ex.vis hörselkåpor, hörlurar med musik,
skärmväggar, enskilda elevarbetsplatser
Kårsta
Åtgärder
1. För det första kommer Kårsta skola följa upp studieron med alla vårdnadshavare och elever i
samband med utvecklingssamtal; de får inför samtalet ett par enkla frågor om studieron. Detta för att
få ett mer trovärdigt underlag än vi får via Våga Visa där så få vårdnadshavare svarar. Vi tycker själva
att vi har mycket bättre studiero än som framkommer i Våga Visa.
2. Vi ser i våra uppföljningar (trivselenkät 3 ggr/år) med elever att de upplever att deras kamrater inte
lyssnar på dem. Det gäller både ute och inne. Däremot tycker de själva att de gör det... (då skulle vi inte
ha ett problem!). Dvs vi kommer att under kommande läsår särskilt arbeta med att träna den
förmågan.
3. Lärarna kommer nästa läsår tillsammans att planera lektioner för sina elever för att bättre anpassa
undervisningen för olika behov. Dvs vi tränar upp lärarnas förmåga till pedagogiskt ledarskap vilket
bidrar till bättre studiero.
Bällstaberg
Åtgärder

Skolans lektor och en förstelärare kommer tillsammans med kurator att starta upp ett
värdegrundsarbete med alla medarbetare under läsåret 15/16.

Alla pedagogiska enheter kommer starta upp höstens arbete med att samtala och skriva ned
kännetecken om vad som visar på god studiero. Det blir också ett underlag för våra
förstelärares auskultationsbesök samt samtal kring dessa.

Åtgärdsprogrammet kommer att presenteras på höstens föräldramöte i alla klasser.

Arbetet kommer att följas upp kontinuerligt tillsammans med ledningsgruppen.