Ordnat införande av nya läkemedel
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING NR 193 • S E P T E M B E R 2 0 1 4 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 197 • APRIL 2015 Text: Sara Fors, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Text: Maria Palmetun Ekbäck, Enheten för läkemedelsfrågor Ordnat införande avuppdaterat nya läkemedel Gröna häftet är Landstingsgemensam samverkansmodell – släng de tidigare versionerna Via SKL har Sveriges landsting och regioner, andra berörda myndigheter och läkemedelsföretag enats om att arbeta med samlat införande av nya läkemedel. De läkemedel som kommer att beröras av ordnat införande är framförallt nya dyra läkemedel handhas på högspecialiNu har Örebro som läns huvudsakligen landstings instruktioner för läkeserade kliniker. Detta läkemedelsprojekt går under namnet medelshantering, Gröna häftet, uppdaterats. Det OtIS, Ordnat införande i samverkan. Samverkansmodellen med en tydlig ansvarsfördelning och struktur är en förutsättning för den landstingsgemensamma processen där flera steg i arbetet synkroniseras. Modellen bygger på ett samlat landstingsansvar i Mall lokala form av enför styrgrupp sominstruktioner beställer tjänster från landsting och SKL-baseradeSom funktioner i form av marknadsbevakning, Horizon scanning, introdukett komplement till Gröna häftet behöver lokala instruktioner för tionsoch uppföljningsprotokoll, rekommendationer läkemedelshantering upprättas,förhandlingstjänster, det gäller på såväl kliniknivå som på avoch webbtjänster. delnings-/enhetsnivå. För att underlätta detta arbete finns mallen ”Lokal instruktion för läkemedelshantering” på Läkemedelskommitténs webbsida.enVid uppdatering avsamverkansmodellen lokala instruktionenfinns, på avdelningen/enheten Även styrgrupp för hela den ska också få ska den nyatamallen användas lokala instruktionerna ska för sedan finansvar för att fram och beslutaoch om de tydliga principer och mandat nas tillgängliga på intranätet. Rådet för nya terapier (NT-rådet) och förhandlingsdelegationen. Styrgruppen bemannas av två landstingsrepresentanter, två representanter från SKL samt en representant vardera frånoch TLV skötsel och Läkemedelsverket. Temperaturkontroll av innebär att alla gamla Gröna häften är inaktuella och ska kastas. Jämlik vård i hela landet Syftet ordnat införande av nya läkemedel är att erbjuda enfinnas mer jämlik De nyamed instruktionerna kommer inte att tryckas, utan enbart över landet att genom samlat införande kunna skapa en ökad i vård elektronisk formsamt på Läkemedelskommitténs webbsida, www.orebroll.se/lakemedel. Den formen att uppdateringar förutsägbarhet och trygghet hoselektroniska både förskrivare ochgör patienter. Samtidigt kan snabbare och enklare. gör det också enkelt söka i texkangöras ett samlat agerande gentemotDen läkemedelsindustrin ävenatt innebära en terna vidare via länkar. Vid behov kan den som önskar ökadoch pressnavigera på prisbilden. skriva ut häftet. läkemedelsförråd forts sid 10 » För att förbättra dokumentationen av temperaturkontroll och skötsel av TISK A PRIN C IPE R”Protokoll för temperaturläkemedelsförråd finns Eäven stöddokumenten mätning” och ”Protokoll för skötsel av läkemedelsförråd” på Läkemedelskommitténs webbsida. Gröna häftet bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om H O R I ZO N S C A N N I N G läkemedelshantering i hälso- och sjukvården och utgör grunden i all läkemedelshantering. Instruktionerna gäller för alla enheter som hanterar läkemedel i öppenvård, slutenvård och tandvård. Instruktionerna har sammanställts av en arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén, innan de gick på remiss och slutligen fastställdes av landstingsdirektören. Genomförd uppgift ska signeras på protokollen. För temperaturmätning i läkemedelsrum och i kylskåp rekommenderas en termometer med max/ min-funktion (finns att beställa från varuförsörjningen). Alla landsting/ regioner är med i hela processen U PPFÖL JN IN G / U T VÄRDE RIN G B ES LUT O M NAT IONEL LT INF ÖR A N D E IN FÖRAN DE INF Ö R A N D E / UP P F ÖL JN I N G S P ROTO KO L L GO RE KOMME N DATION GOD K Ä N N A N D E TLV HÄL SO E KON OMISK VÄRDE RIN G RAPPORT OM LÄKEMEDEL RAPPORT OM LÄKEMEDEL 13 9 FÖRHAN DL IN G / U PPHAN DL IN G SEPTEMBER 2014 APRIL 2015 Foto: Lars-Göran Jansson « från sid 9 Arbete inom Region Örebro län Under 2014 testades den nya samverkansmodellen för läkemedelsbehandling av Hepatit C. Samtliga landsting och regioner har beslutat att de ska använda sig av modellen, som har permanentats 1 januari 2015. Ansvarsfördelning och finansiering är godkänd och fastställd. Parallellt med ovan nämnda processer ska det lokala arbetet med implementeringen ske. I varje län finns en lokalt utsedd ansvarig person. I Region Örebro län är det för närvarande Maria Palmetun Ekbäck, chef på Enheten för läkemedelsfrågor, som uppehåller ansvaret. Hon kommer att ansvara för att ta kontakt och informera på de kliniker som kommer att beröras av ordnat införande av nya läkemedel, hitta praktiska lösningar, följa upp arbetet och återkoppla lokalt och nationellt. Steg i den nationella processen: 1. Horizon scanning – vad är på gång? – Tidiga bedömningsrapporter. 1. (Fyrlänsgruppen: Etablerat samarbete mellan Region Skåne, Stock1. holms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Östergöt1. land för läkemedelsfrågor). Mer information om ordnat införande finns på www.janusinfo.se Bakgrund 2. Val av läkemedel – hög angelägenhetsgrad, hälsoekonomisk värdering. 1. (TLV). OtIs är ett av flera nationella läkemedelsprojekt som tillsammans går under namnet ”samverkansmodellen”. OtIS är ett delprojekt i den nationella läkemedelsstrategin och syftar till att användningen av nya läkemedel ska bli mer jämlik över landet. SKL har under 2013 tillsammans med berörda myndigheter och läkemedelsföretagen arbetat fram ett förslag på hur införande av nya läkemedel ska gå till. Förslaget har presenterats i början av 2014 för landstingsdirektörsgruppen och hälso- och sjukvårdsdirektörsgruppen, vilka har ställt sig bakom hela förslaget. 3. NT-rådet – lämnar ett yttrande och beslutar om vilka läkemedel som 1. ska ha ett införande och uppföljningsprotokoll. 4. Införande och uppföljningsprotokoll tas fram – skickas till landstings1. representanterna för synpunkter. 5. Prisförhandling av läkemedlet – landstingsrepresentanter tillsammans 1. med TLV. Vid sidan av styrgruppen för hela samverkansmodellen ska ett etiskt forum inrättas som har att hantera de etiska frågeställningar som uppkommer med anledning av prioriteringarna, som måste göras. Det etiska rådet ska bemannas av landstingsrepresentant, Rådet för Nya Terapier (NT-råd), TLV och SMER (Statens medicinsk etiska råd). 6. Uppföljning – Läkemedelsverket ska ha en rådgivande roll. Socialstyrel1. sen ska hjälpa till med individdata. Läkemedelsinformation på våra villkor – LIVV Tema: PÅ ASTMA-KOL-FRONTEN NÅGOT NYTT? Tid: Tisdagen den 28 april 2015 kl 13.15–17.00 i Wilandersalen, USÖ Lunch serveras från kl 12.30 i sjukhusrestaurangen Program: Inledning Maria Palmetun Ekbäck, verksamhetschef Enheten för läkemedelsfrågor Socialstyrelsens nya preliminära nationella riktlinjer Christina Holmdahl, specialistsjukgymnast inom lungmedicin Behandling av KOL Josefin Sundh, överläkare, USÖ Kaffe samt utställning av inhalatorer Behandling av Astma hos vuxna PaneldiskussionÅsa Athlin, distriktsläkare Du kan även anmäla dig via mail: agneta.nilsson@regionorebrolan.se Anmälan senast 21 april. Glöm inte att ange om lunch önskas. Bekräftelse på anmälan skickas ej ut. Lennart Nilholm, överläkare, USÖ Välkommen! Läkemedelskommittén RAPPORT OM LÄKEMEDEL 10 APRIL 2015 Text: Ulf Rothelius och Birgitta Lernhage, Enheten för läkemedelsfrågor, ÖLL Urinvägsinfektioner högt och lågt Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor (LIVV) 2015-03-03 UVI hos äldre – en (alltför) lätt diagnos? trängningar och ökad miktionsfrekvens kan orsaken vara UVI. Kroniska urinvägsbesvär talar för annan orsak. Antibiotika för behandling av UVI utgör hälften av all antibiotikaförskrivning till personer 85 år och äldre. Studier har visat att majoriteten som får antibiotikabehandling vid misstänkt UVI får detta på grund av ospecifika symtom t ex förvirring, oro, trötthet. Endast ca 10 % hade specifika symtom från urinvägarna. Asymtomatisk bakteriuri (ABU) Upp till hälften av boende på SÄBO har ABU, vilket inte ska antibiotikabehandlas. Antibiotikabehandling medför att ”snällare” bakterier som skyddar mot allvarligare infektioner slås ut och behandlingen kan även ge biverkningar och bidra till att bakterier blir resistenta. Man minskar inte heller risken för pyelonefrit genom att ge antibiotika. I Pär-Daniel Sundvalls avhandling ingå två stora UVI-studier med ca 1000 vårdtagare på äldreboenden (”Diagnostic aspects of urinary tract infections among elderly recidents of nursing homes 2014”). Studierna visade att hälften av vårdtagarna oavsett symtom hade positiv nitrit och/ eller vita på urinstickan. En tredjedel hade positiv urinodling. Bland de med positiv nitrit var det inte ovanligt att urinodlingen var negativ. Man såg att 20 % av vårdtagarna hade något nytillkommet ospecifikt symtom t ex trötthet, förvirring eller oro. Ingen koppling fanns mellan ospecifika symtom och bakterier i urinen. Det finns alltså ingen anledning att sätta in antibiotika på dessa patienter. KAD Alla med KAD har bakteriuri inom 2 veckor, ofta flera olika bakterier. Urinsticka är inte meningsfullt att använda. Urinodling rekommenderas endast vid symtomgivande UVI när antibiotika ska sättas in. Distal UVI hos män Antibiotika som ger terapeutiska koncentrationer i prostata behöver inte användas vid akut cystit hos män. Förstahandsval vid behandling är nitrofurantoin eller pivmecillinam i 7 dagar. När misstänka UVI hos äldre? Vid nytillkomna besvär från urinvägarna såsom sveda vid vattenkastning, RAPPORT OM LÄKEMEDEL 11 APRIL 2015 forts sid 12 » « från sid 11 Antibiotikakänslighet i Örebro län Hos kvinnor med atrofiska urogenitala slemhinnor minskar risken för att få UVI påtagligt om behandling med lokalt applicerat östrogen ges. Efter ca en månads behandling har den normala laktobacillfloran i hög utsträckning återkommit. Efter 8-9 månaders lokalbehandling med östrogen ses en 90 %-ig minskad risk för att få UVI. Antibiotikaresistens mot UVI-antibiotika är vanligast och ökar snabbast. Trimetoprim har den högsta andelen resistenta E. coli-bakterier (ca 20 % ) i urinodlingar medan resistensläget för nitrofurantoin och pivmecillinam är betydligt gynnsammare. Trots kraftigt minskad användning av trimetoprim har man inte sett någon påtaglig minskning av resistensen mot detta läkemedel. Ciprofloxacin har den kraftigaste resistensökningen vilket är bekymmersamt med tanke på att detta är ett av få perorala alternativ vid behandling av pyelonefrit. Recidiverande UVI Utred om eventuellt bakomliggande faktorer såsom slemhinneatrofi, prolaps, residualurin, inkontinens, diabetes föreligger. Gynekologisk undersökning bör göras. Urologisk utredning, utöver residualurinkontroll är sällan motiverad. Överväg dock urografi vid konkrement i anamnesen eller vid recidiverande infektioner med stenbildande bakterier (framför allt Proteus). ESBL (extended spectrum betalactamases) ESBL är en typ av betalaktamas-enzym som bryter ner penicillin och cefalosporinpreparat. Resistensmönstret för bakterier med detta enzym varierar mellan olika delar av Europa, frekvensen är högst i Sydeuropa. I Sverige är ESBL-bakterier alltid resistenta mot ampicillin, i hög grad mot cefalosporinpreparat, men mer sällan mot pivmecillinam. ESBL-carba är ett enzym som även bryter ner karbapenemer och medför en mycket svår resistensproblematik. Frekvensen ESBL-positiva odlingar är ökande i Sverige vilket även gäller ESBL-carba där det dock fortfarande endast rör sig om få fall i vårt län. Till postmenopausala kvinnor överväg förebyggande behandling med vaginalt tillfört östrogen. Överväg postcoital behandling med antibiotika alternativt långtidsprofylax. Alternativa orsaker till täta trängningar kan vara: • Urinblåsan – blåstumör, konkrement, djup inflammation • Processer i urinblåsans närhet – infektion, ovarialtumör, myom • Neurogena störningar – stroke, diabetes, MS, demens, Parkinson • Framfall av urinblåsan • Senilatrofiska slemhinnor • Överaktiv blåsa (tvingande urinträngningar med/utan inkontinens) • Polyuri Bärarskap Man räknar med att ca 4 % av Sveriges befolkning har ESBL-bakterier i tarmfloran. Ökad risk för bärarskap ses upp till 6 månader efter utlandsvistelse, efter långdragen och upprepad antibiotikabehandling samt hos patienter med återkommande UVI. Behandling Riktlinjer om antibiotika – ny app I primärvården innebär ESBL-bakterier i regel inte några större behandlingsproblem. Resistensmönstret medför att det oftast går att behandla en cystit med perorala antibiotika. ESBL innebär inte heller att bakterien är mer virulent. I slutenvården är problemen större och risken ökar att bakterierna är resistenta mot de parenterala preparat som vanligen används. Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) i Region Örebro län har nu sammanställt rekommendationer för antibiotikabehandling i såväl öppen som sluten vård, både behandling och profylax och för såväl sjukvården som tandvården. Dessa kompletta riktlinjer för antibiotikabehandling finns nu som en app ”Strama Örebro” som kan hämtas på App store och Google Play. Man kan även ladda hem rekommendationerna till sin jobbeller hemdator. Hur förebygga spridning av ESBL? • Använd basala hygienrutiner • Behandla inte ABU i onödan • Ta urinodling generöst - vid upprepad UVI - vid UVI med misstanke om komplicerad infektion - hos patient som varit utanför Europa senaste 6 månaderna Medverkande på LIVV-dagen var Pär-Daniel Sundvall, Martin Sundqvist, Kristina Crafoord, Mårten Prag, Folke Lagerström, Stefan Risberg, Tomas Jerlström och moderator Hans Fredlund. Föreläsarnas powerpointbilder finns utlagda på Stramas hemsida: www.regionorebrolan/strama Tillstånd som predisponerar för UVI Senilatrofiska urogenitala slemhinnor, residualurin och kateterbehandling postoperativt är tillstånd som predisponerar för UVI. Utdrag från Läkemedelsverkets hemsida (www.lakemedelsverket.se) Hydroxizin kan ge hjärtbiverkningar Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté, PRAC, rekommenderar att hydroxizin (Atarax, Hydroxyzine) inte bör användas till äldre och att maxdosen begränsas till vuxna och barn. PRAC:s utredning bekräftar den tidigare kända risken för QT-förlängning och torsade de pointes som kan leda till onormal hjärtrytm och hjärtstillestånd. Risken är störst hos patienter som redan har riskfaktorer för hjärtrytmproblem. Dygnsdosen för barn som väger under 40 kg bör inte överskrida 2 mg/kg kroppsvikt. Behandling av patienter med riskfaktorer för hjärtrytmrubbningar eller som tar andra läkemedel som ökar risken för QT-förlängning ska undvikas. Försiktighet rekommenderas även för patienter som tar läkemedel som sänker hjärtfrekvensen eller minskar kaliumnivåerna i blodet, eftersom även de kan öka risken för hjärtproblem. För att minska risken för hjärtbiverkningar rekommenderar PRAC ett flertal åtgärder. Äldre bör inte behandlas med hydroxizin, men om behandlingen inte kan undvikas bör dygnsdosen inte överskrida 50 mg. Den maximala dygnsdosen för vuxna begränsas till 100 mg. Produktinformationen för de aktuella läkemedlen kommer att uppdateras. Hydroxizin är ett antihistamin som i Sverige är godkänd för behandling av klåda och urtikaria samt ångest och oro. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 12 APRIL 2015 Text: Stefan Wallén, Enheten för läkemedelsfrågor Klinisk apotekare på kirurgavdelning Sedan mitten av september 2014 har Kirurgiska kliniken på USÖ i samarbete med Enheten för läkemedelsfrågor drivit ett projekt med en klinisk apotekare på avdelning 39. Syftet med projektet var att ta fram ett arbetssätt, där klinisk apotekare ingår i de kliniska teamen, för att förbättra läkemedelshanteringen i vårdkedjan och öka säkerheten kring läkemedelsbehandling i vårdövergångar. Inom ramen för projektet har fokus legat på att säkerställa korrekt information om patientens läkemedelsanvändning vid övergången från primärvård till slutenvård och mellan slutenvårdsenheter. är att erbjuda stöd för att kvalitetssäkra hanteringen av läkemedel, se över patientens läkemedelsanvändning och stötta vårdpersonalen i läkemedelsfrågor. Apotekarens arbetsuppgifter på kliniken Under projekttiden har den kliniska apotekaren varit på avdelningen ca 4 timmar per dag. Avdelningsarbetet har bland annat bestått av: • Enkla läkemedelsgenomgångar med alla inneliggande patienter. • Medverkan på rond. • Läkemedelsinformation till sköterskor och läkare vid behov. Klinisk farmaci – definition De aktiviteter och den service som farmaceuten i vårdteamet bidrar med för att utveckla och främja rationell och ändamålsenlig användning av läkemedel. Apotekaren har gjort enkla läkemedelsgenomgångar och dokumenterat resultatet i patientens journal tillsammans med en kartläggning av patientens läkemedelsanvändning. Om patienten bedömts ha läkemedelsrelaterade problem (se faktaruta läkemedelsgenomgångar, sid 14) har dessa rapporterats till rondande läkare. Apotekaren har funnits tillgänglig på ronden, som stöd i frågor om läkemedelsmodulen samt som bollplank angående läkemedelsbehandling. I arbetet har även ingått att vid behov hjälpa sjuksköterskor i läkemedelsrelaterade frågeställningar t ex synonympreparat, delbarhet/krossbarhet, leta upp alternativ när aktuellt läkemedel inte finns tillgängligt på avdelningen. Bakgrund Kliniska apotekare har i många länder integrerats i både sluten- och öppenvård. I Sverige är arbetet med kliniska apotekare som en del i de kliniska teamen i många landsting relativt nytt. I Region Örebro län har man knutit kliniska apotekare till Enheten för läkemedelsfrågor. Ambitionen forts sid 14 » Kliniska apotekaren samspråkar med en sjuksköterska på avd 39, USÖ. RAPPORT OM LÄKEMEDEL 13 APRIL 2015 « från sid 13 Enkel läkemedelsgenomgång Enkel läkemedelsgenomgång skall erbjudas alla patienter som är 75 år och äldre som är ordinerade minst 5 läkemedel, vid besök hos läkare i öppen vård och vid inskrivning i sluten vård. Läkemedelsrelaterade problem som olämpliga läkemedelsval, felaktig dosering, biverkningar, interaktioner, hanteringsproblem och andra problem relaterade till en patients läkemedelsbehandling tas ställning till och åtgärdas direkt om möjligt. Om det inte är möjligt att åtgärda direkt kan en fördjupad läkemedelsgenomgång krävas. Där ingår kartläggning av patientens läkemedelsanvändning; vilka läkemedel är patienten ordinerad och varför, vilka av dessa som patienten använder samt vilka övriga läkemedel patienten använder. Utvärdering av projektet ”Mycket positivt. Bra med läkemedelsgenomgångar och förslag till alternativa behandlingar, synpunkter på interaktioner mm.” Projektet har utvärderats genom en enkätundersökning till klinikens läkare och sjuksköterskor. Svarsfrekvensen var 56 % hos läkarna (ej AT) och 54 % hos sjuksköterskorna. Samma enkätfrågor användes för båda yrkeskategorierna. Resultatet visade att alla svarande önskade fortsatt medverkan av klinisk apotekare på avdelningen och man hade god inblick i vad apotekaren gjorde. Över 90 % av de svarande anser att de haft hjälp i sitt dagliga arbete av apotekaren. På frågan ”Ge förslag på vad apotekaren kan göra för att förbättra din vardag/verksamheten?” var bland sjuksköterskorna det mest frekventa förslaget att hålla i kortare utbildningar på sjuksköterskemöten och ökad medverkan på avdelningsrond. Bland läkarna var genomgång av patientens läkemedelslista inför hemgång det vanligaste förekommande önskemålet. E N K ÄT S VA R F R Å N L Ä K A R E PÅ K I RU R G I S K A K L I N I K E N Utöver enkäten var det tänkt att även utvärdera andra parametrar för att bedöma effekten av projektet. Dessa var andel patienter som apotekaren registrerat enkel läkemedelsgenomgång för samt antal återinläggningar respektive klinikens läkemedelskostnader under projekttiden. De kommer dock inte att kunna användas för utvärdering då avdelningen under projekttiden genomgått stora förändringar i organisation och bemanning som kan förväntas ha betydligt större inverkan än den kliniska apotekarens närvaro. I N N EHÅLL Ordnat införande av nya läkemedel Redaktionsråd: Överläkare Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Mårten Prag Informationsläkare Ulf Rothelius Apotekare Birgitta Lernhage 9–10 På Astma-KOL-fronten något nytt? – Läkemedelsinformation på våra villkor – 28 april 2015 Redaktör: Apotekare Birgitta Lernhage E-post: birgitta.lernhage@regionorebrolan.se 10 Urinvägsinfektioner högt och lågt. 11–12 Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor (LIVV) 2015-03-03 Hydroxizin kan ge hjärtbiverkningar Klinisk apotekare på kirurgavdelning 12 13–14 RAPPORT OM LÄKEMEDEL 14 F E B R UA R I 2 0 1 5 Adress: Läkemedelskommittén Enheten för läkemedelsfrågor Universitetssjukhuset 701 85 Örebro Tel. 019-602 23 10 Läkemedelskommitténs hemsida: www.regionorebrolan.se/lakemedel Tryck och distribution: Trio Tryck Layout: Factum
© Copyright 2024