1. No category

Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
FMV tjänsteställe, handläggare, telefon
Sida
VO Led, Pierre Jönsson, 08-782 61 48
1 (63)
Försvarsmaktens telekommunikationsstöd till
samhället i samband med stormen Gudrun
Foto Roland Plan FMV
FMVs lokalkontor, Växjö
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
Internet
Honnörsgatan 20
352 36 Växjö
Honnörsgatan 20
08 – 782 4000
0470 – 75 14 77
www.fmv.se
e-mail: registrator@fmv.se
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
2 (63)
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
3 (63)
Innehållsförteckning
1. Inledning ...................................................................... 5
2. Sammanfattning ........................................................... 6
3. Bakgrund...................................................................... 8
4. Skadeläge ................................................................... 13
5. Beslut om insats ......................................................... 16
6. Insats .......................................................................... 19
7. Uppbyggnad av det transportabla telenätet................ 30
8. Materiel ...................................................................... 40
9. Organisation vid tiden för Gudrun ............................. 41
10. Juridik....................................................................... 44
11. Slutsats ..................................................................... 46
Bilagor
Bilaga 1. Protokoll Länsstyrelsen
Bilaga 2. Del av order från Operativa insatsledningen
(OPIL) till ett antal förband, bland andra S1,
att stödja Södra Militärdistriktet med arbetet i
det stormdrabbade området
Bilaga 3. Del av S1 order avseende stöd till samhället i
södra Sverige.
Bilaga 4. Avtal mellan Försvarsmakten och
Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande
tillhandahållande av sambandsutrustning
Bilaga 5. Anslutningspunkt nät, Telesystem 9000
Bilaga 6. Transmissionsmateriel, produktdata
För kompletterande information om Försvarsmaktens krishanteringsarbete och stöd till samhället i
samband med stormen Gudrun, se följande separata rapporter.
•
Försvarsmaktens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen Gudrun som
drabbade södra Sverige i januari 2005.
(Försvarsmakten, Högkvarteret, HKV beteckning 03 310:68882)
•
MD S slutrapport avseende FM stöd till samhället vid orkanen Gudrun.
(Försvarsmakten, Södra Militärdistriktet, MD S beteckning 03 310:51707)
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
4 (63)
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
5 (63)
1. Inledning
Försvarets materielverk har fått i uppdrag av Högkvarteret, FÖRBE LED Telekom, att sammanställa vunna erfarenheter av användandet av Försvarsmaktens telekommunikationsmateriel efter
stormen Gudruns härjningar i Sydsverige.
Erfarenheterna ska användas såväl i militära som eventuella civila tillämpningar i form av stöd till
samhället till gagn för eventuella framtida insatser.
Denna rapport behandlar det skadeläge som uppstod på det fasta telenätet och mobilnätet och de
åtgärder som sattes in från Försvarsmakten för att stödja den civila telekommunikationen efter
begäran från Länsstyrelsen. Det geografiska område som blev drabbat var stora delar av Sydsverige
men rapporten berör i huvudsak de åtgärder som sattes in i Kronobergs län.
Medförfattare till rapporten har varit personal från Upplands Regemente S1, TeliaSonera och
Relacom. Stort stöd i form av sakgranskning och idéer har fåtts av Länsstyrelsen i Kronoberg,
Försvarsmakten, Högkvarteret samt Kalmar- och Kronobergsgruppen.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
6 (63)
2. Sammanfattning
Den 8-9 januari 2005 drabbades Sydsverige av en förödande storm. En storm som åstadkom enorma
skador på skog, vägar, järnvägar, el- och telenätet. Ovädrets epicentrum bedömdes ligga i Ljungbytrakten i Kronobergs län.
Stormen fällde omkring 75 miljoner m3 skog, uppemot 3 000 mil elledning skadades, den fasta
telefonin slogs ut för 300 000 av TeliaSoneras kunder och stora skador på vägnätet med begränsad
framkomlighet som följd.
I arbetet efter stormen medverkade Länsstyrelsen i Kronobergs län till att samordning av tillgängliga resurser kom till stånd. Försvarsmakten stöttade det drabbade området med bland annat resurser
för elkraft, telekommunikationsuppbyggnad och personella resurser. Kronobergsgruppen var samordnare av militär verksamhet i Kronobergs län. Upplands regemente S1 hade det sammanhållande
ansvaret för att upprätta och installera telekommunikationsmateriel. För TeliaSonera var det ett stort
antal telestationer, basstationer och kunder i det fasta telenätet som var drabbade.
Med anledning av det svåra läget fattade Länsstyrelsen i tidigt skede beslut om att begära hjälp från
Försvarsmakten. Den 11 januari 2005 gav Försvarsmaktens Operativa Insatsledning (OPIL) order
till ett antal förband, bland andra S1, att stödja Södra Militärdistriktet med arbetet i det drabbade
området.
Insatserna med telekommunikationsmateriel som gjordes av Försvarsmakten kan delas in tre
skeden.
•
Skede 1. Upprättande av telekommunikationsförbindelser med materiel från Telesystem 9000 (taktisk materiel). Även kortvågsmateriel utnyttjas.
•
Skede 2. Den taktiska materielen ersätts med operativ materiel i form av transportabel
radiolänkutrustning (TpRL).
•
Skede 3. Överlämningsfas och driftfas. Driftansvaret överlämnas från Försvarsmakten till
TeliaSonera.
Erfarenheten visar att den militära telekommunikationsmaterielen är mycket lämplig att använda
vid insatser av detta slag eftersom scenariot påminner om det Försvarsmakten planerar för, d.v.s.
ersätta utslagen materiel, upprätta ny och ansluta enheter till fasta stationer.
Eftersom Försvarsmakten har en väl fungerande uppbyggd dokumentationsstruktur (bruksanvisningar, instruktioner för upprättande, drift, underhåll och vård av materielen) kan civila
intressenter relativt enkelt hantera materielen.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
7 (63)
Den telekommunikationsutrustning som användes var under skede 1 i första hand taktisk utrustning
från Telesystem 9000. Under skede 2 kom denna materiel att ersättas av radiolänkutrustning (RL) i
form av RL 74, RL 47, RL 101 och RL 1211. Även optokabel användes för att ersätta utslagna
förbindelser. Den optokabel som användes var av typen FIKA 2000 och FIKA 500 (Fiberoptisk
Kabel 2000 respektive 500 m), se även bilaga 6.
Det var utifrån förutsättningen ”Stöd till civil verksamhet” som Försvarsmakten arbetade efter
stormen Gudrun. Vid överlämning av materiel för civil verksamhet måste materielen först
överlämnas till annan statlig myndighet, i detta fall till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kunde sedan
överlämna materielen till civil brukare (TeliaSonera). Avtal skrevs mellan S1 och Länsstyrelsen
som innebar att Länsstyrelsen ansvarar fullt ut för den överlämnade materielen.
Försvarsmakten bedömer att man totalt bistod med 20 000 mandagar i stormområdet varav cirka
15 000 var i Kronobergs län. Stora delar av insatserna utgjordes telekommunikationsstöd i det
drabbade området.
Den telekommunikationsmateriel som Försvarsmakten bistod med fungerade på tänkt sätt och så
sent som den 5 maj 2006 kopplades den sista radiolänkförbindelsen ner efter nästan 500 dagar i
drift.
Försvarsmaktens utveckling från ett invationsförsvar till ett insatsförsvar, innebär bland annat att
såväl materiella som personella resurser minskar i antal. De resurser som finns är under insats eller
deltar i utbildningsprocessen mot kommande insatser. Det är därför tveksamt om det i framtiden är
möjligt att genomföra insatser av så omfattande och långvarig karaktär som skedde efter stormen
Gudrun.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
8 (63)
3.
Bakgrund
Den storm som drabbade Sydsverige den
8-9 januari 2005 åstadkom enorma
skador på skog och därmed indirekt på
el- och telenätet, vägar, järnvägar och
fastigheter.
Stormen kulminerade mellan klockan
18.00–22.00 den 8 januari
3.1. Meteorologiska fakta
•
Stormen döptes av det Norska
meteorologiska institutet till
Gudrun och det namnet slog även
igenom i Sverige.
•
Vindhastigheter:
o 24,5–28,4 m/s = storm
Så här löd väderleksrapporten i radio den 7 januari
2005, klockan 13.00.
Varning: I Götaland och sydligaste Svealand mycket
hårda vindbyar i dag och stormbyar i morgon
eftermiddag och kväll. Varning för höga flöden i
medelstora sjörika vattendrag i de västra delarna av
Götaland.
Västra Götaland och sydvästra Svealand:
Frisk eller hård vind mellan väst och sydväst, i morgon
eftermiddag eller kväll risk för stormbyar. Mest mulet
och till och från regn, från i natt mer ihållande, 5–
10 grader.
Östra Götaland, Öland, Gotland och östra Svealand:
Frisk eller hård vind mellan väst och sydväst, i morgon
kväll risk för stormbyar. Mest mulet men idag bara lätt
regn här och var. På lördag tidvis regn, 5–10 grader.
o 28,5–32,6 m/s = svår storm
o >32,6 m/s = orkan
•
Den högst uppmätta medelvinden var 33 m/s och uppmättes på Hanö där också den högsta
byvinden noterades, 42 m/s. Medelvind mäts upp under en 10-minutersperiod och byvind
mäts under en period av 2–3 sekunder.
•
Rekordhögt vattenstånd: I Ringhals vid Hallandskusten var vattennivån 168 cm över
medelvattennivån. Detta är nytt rekord i en mätserie som startade 1887.
3.2. Därför blev stormen så kraftig
Enligt SMHI rådde det ideala förutsättningar i atmosfären i det aktuella området där stormen
bildades och sedan fördjupades på sin väg in mot södra Sverige. En mycket djup kalluftsmassa hade
rört sig från Grönlandsområdet ner mot de brittiska öarna, medan mycket mild och fuktig luft
strömmat upp mot samma område från sydväst. Vidare rörde sig ett lågtryck i en redan stark västlig
luftström. Ett högtryck över Azorerna hade ett ovanligt ostligt läge in över sydvästra Europa, vilket
bidrog till starka tryckgradienter och västvindar över Nordsjöregionen. Lågtrycket intensifierades
och nådde sin kulmen över Sydsverige. Oväder av denna omfattning är inte ovanliga över norra
Atlanten, men det är mycket sällan de kulminerar över Sverige.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
9 (63)
3.3. Drabbat område
Stormen Gudrun fick särskilt stora
konsekvenser för de södra delarna av
Sverige. Speciellt hårt drabbades de
södra och västra delarna av Jönköpings
län, hela Kronobergs län, de västra
delarna av Blekinge län samt de södra
och västra delarna av Kalmar län.
Ovädrets epicentrum vad gäller
stormskador bedömdes ligga i Ljungbytrakten. Flera kommuner som ligger
långt utanför dessa områden drabbades
också av ovädret.
Bilderna vid sidan visar det skadeläge
som gällde för TeliaSonera och det fasta
telenätet i januari respektive mars 2005.
I mars 2005 var det fortfarande många
kunder som saknade fungerande telefoni.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
10 (63)
3.4. Skadeläge
Stormen fällde enorma mängder skog. Totalt fälldes
omkring 75 miljoner m3 skog vilket motsvarar tre
årsavverkningar i Sverige. Cirka 22 miljoner m3 skog
fälldes enbart inom Kronobergs län. Eftersom det inte
fanns någon tjäle i marken bidrog detta till den stora
mängden fälld skog.
Foto J-E Körner Condesign
Elförsörjningen fick omfattande skador. Uppemot
3 000 mil elledning skadades vilket gav upphov till det
stora strömbortfallet som för vissa kom att bli mycket
långvarigt. De flesta inom tätbebyggda områden återfick strömmen efter ungefär ett dygn men för vissa
permanentboende varade elavbrottet upp till 45 dygn.
För Sydkrafts del räknade de med att 567 mil kabel
hade skadats, varav 413 mil måste repareras och
154 mil måste byggas nytt.
Foto Ulf K Rask S1
Telekommunikationen skadades direkt av de stormfällda träden och indirekt av att elförsörjningen skadades. Den fasta telefonin slogs ut för nära 300 000 av
TeliaSoneras kunder.
Foto TeliaSonera
Skador på vägnätet begränsade framkomligheten
starkt. Uppröjningsarbetet var både drygt och farligt.
Foto Michael Eriksson Relacom
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
11 (63)
3.5. Berörda parter
Länsstyrelsen i Kronobergs län medverkade till att samordning av tillgängliga resurser kom till stånd. Länsstyrelsens krisledningsstab utgjorde samordningsstab för hela länet.
Försvarsmakten lånade bland annat ut telekommunikationsmateriel för att
upprätthålla telekommunikationen i de drabbade områdena. Försvarsmakten
stöttade dessutom det drabbade området inom flera områden såsom utlåning
av resurser för reservkraft, sambandsuppbyggnad och personella resurser till
kommunerna. Hemvärnet, som är en delmängd av Försvarsmakten, var djupt
involverade i stödet till det civila samhället.
Kronobergsgruppen var samordnare av militär verksamhet i Kronobergs län
med avseende på materiel och personal. Militär insatschef (MIC) var överstelöjtnant Bengt-Göran Svensson. Kronobergsgruppen är numera sammanslagen med Kalmargruppen och heter idag Kalmar- och Kronobergsgruppen.
Upplands regemente S1 (Enköping) hade sammanhållande ansvar för att
upprätta och installera telekommunikationsmateriel. Chefen S1 hade samordningsansvar för telekommunikationsstödet med hjälp av förbanden: P4
(Skövde), P7 (Revinge), P10 (Strängnäs), T2 (Skövde), Lv6 (Halmstad), F17
(Kallinge), Ing2 (Eksjö), och Helikopterflottiljen (Malmen).
TeliaSonera har i Sverige 8 000 telestationer i det fasta telenätet och 8 000
basstationer i mobilnätet. Den fasta telefonin slogs ut för nära 300 000 av
TeliaSoneras kunder. Tillgängligheten till fast och mobil telefoni såväl som
Internet påverkades. I inledningsskedet av stormen var det TeliaSoneras
driftcentraler för det fasta telenätet och mobilnätet som engagerades. Efter
hand kom dock hela företaget att vara mobiliserat.
Flextronics Network Services var i inledningsskedet av reparationsarbetet
TeliaSoneras huvudentreprenör för felavhjälpning.
Relacom – nytt företag efter sammanslagning mellan Flextronics Network
Services och Telavie – TeliaSoneras nuvarande huvudentreprenör för
felavhjälpning av kraft och kabelfel.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
12 (63)
Av Försvarsmaktens totalt 39 verksamhetsställen, omfattande utbildningsförband, staber, skolor och
centra samt 11 avvecklingsorganisationer, har minst 18 avdelat resurser till insatsen. Ungefär 2 500
personer har varit insatta eller i beredskap under drygt en månads tid, från den 8 januari t.o.m. den 8
februari. Som mest var 1 500 personer i gång samtidigt.
Yrkesofficerare, civilanställda, värnpliktiga och hemvärnssoldater har utfört uppgifter på uppdrag
av länsstyrelser, kommuner, myndigheter och samhällsviktiga bolag inom tele- och elsektorn.
Exempelvis genomfördes röjning av skog, kontroll av ledningsgator med trupp och helikopter,
uppsökande verksamhet, upprättande och betjäning av sambandsplatser, stöd med motorcykelordonnanser, vatten- och drivmedelsförsörjning, reparationer, underhållstjänst, bemanning av
värmestugor, upprättande och betjäning av kokgrupper, transportflygningar med Hercules (TP-84),
transporttjänst, stöd vid nätbyggnad och radiolänkstråk, utlåning och drift av elverk, förberedelser
för förläggning vid evakuering samt stabs- och ledningsstöd. Därutöver har krisstödgrupper
(präster, personalkonsulenter, läkare och sjuksköterskor) ur huvuddelen av de insatta
utbildningsförbanden varit engagerade.
Under insatsen har en stor mängd materiel från Försvarsmaktens krigsorganisation nyttjats och
lånats ut, bland annat cirka 1000 elverk av olika storlek, motorsågar, räddningsbandvagnar, vattencisterner, drivmedelsfordon, reparationsutrustning, fordon (bussar, lastbilar samt terrängbilar),
arbetsmaskiner (hjullastare och grävmaskiner), bogserbåt, radiolänkutrustning, satellittelefoner samt
en stor mängd drivmedel (cirka 100 000 liter enbart från Försvarsmaktens logistik FMLOG).
Dessutom gjordes stora insatser av kommuner, landsting, Vägverket, Polisen, LRF, frivilliga
försvarsorganisationer, elbolag, räddningstjänster m. fl.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
13 (63)
4. Skadeläge
4.1. Elförsörjning
Under stormen förstördes totalt närmare 30 000 km ledning för de två största nätbolagen, Sydkraft
(E.ON) och Vattenfall. Det var inte enbart elavbrotten som drabbade elkonsumenterna i Sydsverige,
eftersom varken fasta telenätet, mobilnätet eller lokalradion fungerade tillförlitligt till följd av att
dessa också drabbades av elavbrott. Detta fick till följd att räddningsinsatser m.m. uteblev eller
fördröjdes.
När läget var som värst var uppemot 730 000 elabonnenter utan ström. De flesta inom tätbebyggda
områden återfick strömmen efter ungefär ett dygn, men för vissa elabonnenter varade strömavbrottet upp till 45 dygn. Totalt kan antalet avbrottsdygn beräknas till 2,3 miljoner.
Det nedgrävda nätet klarade sig oskadat. Det var luftledningsnätet som blev svårt skadat. Såväl nya
som gamla stolpar hade knäckts. Ledningsgatorna för lokalnäten var som regel inte trädsäkra.
Röjningsarbetet byggde till stor del på frivilliga krafter organiserade utifrån respektive lokalsamhälle. Bristen på röjningsresurser försenade återuppbyggnadsarbetet av elnätet.
4.2. Telekommunikation
I de följande avsnitten beskrivs skadeläget för TeliaSonera. I TeliaSoneras telenät hyr ett antal
andra operatörer in sig. I och med att detta telenät blev skadat blev också de andra operatörernas
kunder drabbade.
4.2.1. Allmänt om telenätet i området
Det fasta telenätet kan förenklat ses som fyra delar:
•
Fiberbaserat stomnät med nedgrävda kablar och stationer med fasta reservelverk. I stort
sett opåverkade av stormen och fungerade hela tiden.
•
Mellanortsnät som finns mellan de större telestationerna och ut till de mindre telestationerna. Mellanortsnätet är i relativt stor utsträckning etablerat med luftkabel för telekommunikation. Detta nät drabbades svårt av stormen på grund av nedfallna träd.
•
Mindre telestationer har ofta bara reservkraft i form av batterier med begränsad drifttid och
är beroende av att mobila elverk tas i drift vid längre kraftavbrott. De mobila elverken är av
48 V-typ och gjorda för en kontinuerlig drifttid på max cirka fyra dygn. De måste dock
under denna tid tankas upprepade gånger.
•
Accessnätet dvs. trådnätet mellan telestationen och kunden. Detta nät drabbades mycket
allvarligt med omfattande skador eftersom det utanför tätort ofta är byggt som luftledning.
Mobiltelefonnätet består av mobilstationer med antennbärare utplacerade geografiskt för att få bästa
täckning.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
14 (63)
4.2.2. Initialt skadeläge, skede 1
Foto Pierre Jönsson FMV
•
Fler än 800 telestationer i fasta nätet blev efter ett tag strömlösa och ur drift eftersom
reservkraften från batterier var förbrukad.
•
500 celler i mobilnätet blev strömlösa av samma orsak. (Varje basstation kan ha 1-3 celler.
När det är flera celler per basstation har de olika geografiska utsträckningar och de arbetar
på olika frekvenser.)
•
Ca 300 000 kunder var utan fast telefoni. De flesta med anledning av att telestationerna var
ur drift.
•
Ett stort antal telestationer drabbades av följdfel på grund av urladdade batterier och för låg
batterispänning som skadade utrustningen. Även ett antal batterier förstördes på grund av
fullständig urladdning (djupurladdning).
•
Stora problem att över huvud taget ta sig fram till många stationer på grund av nedfallna
träd. Inget felavhjälpningsarbete tilläts nattetid under de första dygnen eftersom det var för
stora risker för personalen.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
15 (63)
4.2.3. Skadeläge efter fem dagar, skede 2
•
Mobilnätet var funktionsdugligt till mer än 90 %.
•
Antalet kunder som saknar fast telefoni är nere i 39 000. De flesta telestationerna var nu
försedda med reservelverk. Men läget var instabilt, elnät och elförsörjning med reservelverk
fungerade till och från.
•
Mellanortsnätet till ett antal telestationer hade så pass stora skador att reparation inte var
möjlig. För att kunna erbjuda telestationernas kunder fast telefoni tills nätet var återuppbyggt etablerades provisoriskt nät till dessa stationer med hjälp av militär radiolänkutrustning.
•
PTS (Post och telestyrelsen) rapporterar att en tydlig utveckling är att antalet kunder som är
utan telekommunikationer minskar. Telekommunikationerna börjar fungera i större
utsträckning.
•
Telekommunikationer, både det fasta telenätet och mobilnätet, är beroende av el för att
fungera. Därför prioriterar operatörerna att säkra elförsörjningen genom att få igång
reservaggregat.
•
Konsekvenserna av att telekommunikationer nu på många ställen drivs med reservel är att
det medför ökade underhållsinsatser i form av bränsle och service vilket ökar risken för
störningar. Den ordinarie elförsörjningen kommer också successivt tillbaks. Det är på många
håll, främst i Kronobergs län, svårt att nå telestationerna då det krävs omfattande röjning av
vägar.
4.2.4. Skadeläge efter två veckor, skede 3
•
Mobilnätet har åter full täckning.
•
15 telestationer i det fasta telenätet var fortfarande ur drift.
•
Många kunder i det fasta telenätet var fortfarande drabbade på grund av fel i accessnätet.
•
Drygt 200 telestationer i det fasta telenätet och mobilnätet drivs fortfarande med reservkraft,
d.v.s. saknar elförsörjning från elleverantör.
•
Cirka 75 provisoriska lagningar i mellanortsnätet varav tolv gjordes med radiolänk och sju
med optokabel från Försvarsmakten.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
16 (63)
5. Beslut om insats
2005-01-08 Första underhandskontakten med Försvarsmakten tas cirka 20.00 av chefen för
Räddningstjänsten i Ljungby kommun vid telefonsamtal med chefen för Kronobergsgruppen.
Klockan 20.45 begärs sedan formellt stöd till civil verksamhet.
Vakthavande befäl på Södra Militärdistriktet började förbereda försvarsmaktsinsats för stöd till
samhället samtidigt som extra personal kallades in för att förstärka staben.
Chefen för Kronobergsgruppen utsågs till militär insatschef i Kronobergs län och begav sig till SOS
larmcentral i Växjö där samordning av de olika insatserna inom länet påbörjades.
Södra Militärdistriktet orienterade vakthavande befäl vid både Operativa insatsledningen och
Mellersta militärdistriktsstaben i Strängnäs om situationen och började kontakta de olika förbanden
i området för att inventera resurser och förbereda insatser.
Redan klockan 22.30 var de första hemvärnsresurserna insatta för att stödja Värends räddningstjänstförbund. Senare på natten etablerades telekommunikationsstöd i form av radioförbindelse
mellan Alvesta kommunledning och ett antal vårdinrättningar för att säkerställa kontaktvägar mot
läkare och ambulans.
2005-01-09 Flera länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster kontaktade Södra Militärdistriktet
för att begära stöd enligt lagen om skydd mot olyckor.
Försvarsmakten fortsätter att upprätta radioförbindelser till stöd för om vård/omsorg och räddningstjänst.
2005-01-11 I tidigt skede uttrycktes förväntningar på att Länsstyrelsen skulle ta på sig en ledande
roll i krishanteringsarbetet. Landshövdingen i Kronobergs län beslutade 2005-01-11, klockan 15.30
(bilaga 1) att Länsstyrelsens krisledningsstab bland annat skulle:
•
Ansvara för fortlöpande kontakter mot centrala myndigheter, Försvarsmakten, elkraftbolagen samt andra övergripande aktörer.
•
Förstärka samordningsstaben vid Länsstyrelsen med samverkansbefäl från Polisen och
Försvarsmakten.
På grund av skadeläget fattade Länsstyrelsens krisledningsstab beslut om att begära hjälp från
Försvarsmakten.
Ansvaret omfattade bland annat prioriteringar av samhällsviktiga insatser såsom eltillförsel
(fördelning av elverk) och telekommunikation.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
17 (63)
På kvällen, efter en hel del diskussioner med telebolagen, beslutade Operativa insatsledningen att
Upplands regemente (S1) skulle sättas in i området för att upprätta teleförbindelser. S1 kontaktades
och påbörjade förberedelser inför insats.
Försvarsmaktens Operativa insatsledning (OPIL) gav, genom Vakthavande Befäl (VB), order
(bilaga 2) till ett antal förband, bland andra S1, att stödja Södra Militärdistriktet med arbetet i det
stormdrabbade området (inte avgränsat till Kronobergs län). Ordern kom till S1 regementsexpedition klockan 18.40. För S1 del innebar ordern att underställa sambandsresurser efter samverkan
med Södra Militärdistriktet.
2005-01-12 Genom interna arbeten förberedde S1 sig för insats i det drabbade området. Klockan
08.00 fick grundutbildningsbataljonen förvarning om insats och klockan 10.00 kom en
förberedande order.
Order (bilaga 3) kom till S1 klockan 14.00 och insatsstyrkan utgick klockan 20.00.
2005-01-13 Förhandsomgången anlände till Växjö klockan 01.30 och insatsstyrkan anlände klockan
11.00 till Kronobergshed där förbandet grupperade.
Sammantaget blev drygt 180 värnpliktiga och ett 20-tal befäl från S1 engagerade i reparationsarbetet. Som mest uppgick styrkan från S1 och de som var underställda S1 till cirka 320 man.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
18 (63)
Hemvärnsförbandet Kalmar- och Kronobergsgruppen som hade den lokala anknytningen hade drygt
1 000 personer engagerade. Försvarsmakten bedömer att man bistod med 20 000 mandagar i stormområdet varav cirka 15 000 i Kronobergs län.
Foto Ulf K Rask S1
Foto Ulf K Rask S1
Det gamla militära övningsområdet Kronobergshed fick återigen ta emot militärer. S1 och
ytterligare några förband hade sin stabsplats och grupperingsplats för de värnpliktiga där.
Ulf K Rask
Foto Ulf K Rask
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
19 (63)
6. Insats
Insatserna med militär telekommunikationsmateriel som gjordes efter stormen Gudrun kan delas in i
tre skeden:
•
Skede 1. Upprättande av i huvudsak taktisk materiel i form av utrustning ur Telesystem
9000.
•
Skede 2. Den taktiska materielen ersätts med operativ materiel i form av transportabel
radiolänkutrustning.
•
Skede 3. Överlämningsfasen och driftfasen som sträcker sig från 2005-01-29 och fram till
2006-05-05. Försvarsmakten tillhandahåller sambandsutrustning och via Länsstyrelsen
överlämnas driftansvar till TeliaSonera/Relacom.
I inledningsskedet av reparationsarbetet användes taktisk materiel ur Telesystem 9000 (TS 9000)
för att bistå civilbefolkningen med telefonisamband ”telefonkiosker”. Denna materiel är relativt
snabbt upprättad men kräver bemanning och är inte byggd eller avsedd för permanent drift.
Efter hand ersattes den taktiska materielen med operativ materiel eftersom behovet fanns av telekommunikationsutrustning med högre kapacitet och uthållighet. Förbindelser kunde då byggas
mellan TeliaSoneras telefonstationer. Den operativa materielen kräver efter upprättande inte
bemanning på samma sätt som den taktiska utan kan stå obemannade över längre tider.
Försvarets telenät (FTN) är uppbyggt för att klara svåra påfrestningar och var därmed oskadat och i
funktion efter stormen. Detta utnyttjades för att ta fram telefonabonnemang till de tillfälliga
tjänsterna med så kallade ”telefonkiosker”.
Rekognosering av platser med hjälp av Försvarsmaktens helikoptrar var till stor hjälp. I och med att
framkomligheten på vägnätet var starkt begränsad kunde personalen på detta sätt snabbt komma ut
till otillgängliga platser och få en överblick av läget.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
20 (63)
6.1. Tidsaxel över viktiga händelser
A
D
B
C
F
E
I
G
H
K
J
L
N
M
O
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
Januari 2005
Skede 1
Skede 2
Skede 3
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Februari 2005
Skede 3
P
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
Skede 3
Mars 2005
Q
April
R
Maj
Juni
2005-01-08 •
•
•
•
B
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Skede 3
2005
A
Juli
2005-01-09 •
•
Jan
2006
Feb
Mars April
Maj
Skede 3
Stormen Gudrun kulminerar mellan klockan 18.00-22.00.
Vakthavande befäl på Södra Militärdistriktet började förbereda en möjlig
försvarsmaktsinsats
TeliaSonera Network Operation Center ökar beredskapen.
Första insats med radioutrustning görs för att säkerställa kontaktvägar för
sjukvård och omsorg.
Flera länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster kontaktade Södra
Militärdistriktet för att begära stöd enligt lagen om skydd mot olyckor.
Den ”Centrala Driftsledningen” på TeliaSonera kallas in.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
21 (63)
C
2005-01-11 •
•
•
Landshövdingen i Kronobergs län beslutar bland annat att Länsstyrelsens
samordningsstab ska förstärkas med samverkansbefäl från Polisen och
Försvarsmakten. Se bilaga 1.
OPIL ger order till ett antal förband (S1 m. fl.) om att stödja Södra Militärdistriktet.
Från och med den 11/1 till och med den 29/1 höll Länsstyrelsen dagliga
samverkans- och samordningsmöten.
D
2005-01-12 •
Insatsstyrkan från S1 utgår mot Kronobergshed.
E
2005-01-13 •
Förbandet från S1 grupperar på Kronobergshed.
F
2005-01-14 •
•
•
Radiolänkstråk etableras mellan Vederslöv och Kalvsvik.
S1 upprättar ledningsplats i Kronobergsgruppens lokaler.
Satellittelefoner delas ut till kommuner.
G
2005-01-15 •
Radiolänkstråk etableras mellan Rottne och Källreda.
H
2005-01-17 •
•
•
Radiolänkstråk etableras mellan Älmhult och Länshult.
Radiolänkstråk etableras mellan Ljungby och Bolmstad.
Optostråk etableras mellan Ryssby och Tutaryd.
I
2005-01-18 •
•
Radiolänkstråk etableras mellan Bergdala och Lessebo.
Optostråk etableras mellan Lenhovda Telestation och Marhult.
J
2005-01-19 •
•
•
•
Radiolänkstråk etableras mellan Älmhult och Höghult.
Radiolänkstråk etableras mellan Urshult och Grönteboda.
Radiolänkstråk etableras mellan Prinsebo och Unnaryd.
Radiolänkstråk etableras mellan Småöja och Yås.
K
2005-01-20 •
Radiolänkstråk etableras mellan Skogsryd och Ugnanäs
L
2005-01-22 •
•
•
Radiolänkstråk etableras mellan Länshult och Kalvsnäs.
Radiolänkstråk etableras mellan Länshult och Pjätteryd.
Optostråk etableras mellan Amundshylte och Ålshult.
M
2005-01-23 •
Optostråk etableras mellan Ambjörnarp och Tittebo.
N
2005-01-28 •
Avtalet är klart mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Kronobergs län
som gäller överlämning av driftansvar för upprättad sambandsmateriel.
O
2005-01-29 •
Den sista personalen från S1 lämnar Kronobergshed.
P
2005-03-11 •
Det första radiolänkstråket kopplas ner. Förbindelsen som bryts är mellan
Ljungby och Bolmstad.
Q
2005-04-29 •
Förbindelserna Vederslöv – Kalvsvik och Rottne – Källreda kopplas ner.
R
2006-05-05 •
Förbindelsen mellan Länshult och Kalvsnäs är det sista radiolänkstråket som
kopplas ner.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
22 (63)
6.2. Insats i skede 1 (till och med 2005-01-14)
6.2.1. TeliaSoneras insatser
Insatserna från TeliaSonera hanterades enligt de rutiner som finns i deras normala driftsprocess.
Dessa innebär i korthet att ansvarig driftledare vid TeliaSonera Network Operation Center, vid en
onormal händelse utanför kontorstid, har möjlighet att öka beredskapen med en jourhavande ledare.
Den jourhavande ledaren bedömer situationen och om effekterna överstiger vissa förutbestämda
gränser kallas funktionen Central Driftsledning samman så att tillräckliga befogenheter finns för att
hantera situationen.
TeliaSonera samarbetade med Flextronics Network Services som var den ansvariga serviceentreprenören i det aktuella området.
Vid stora fel med geografisk koncentration hade befogenheterna för samordningsansvaret för felavhjälpningen flyttats ut till entreprenören på regional nivå. Entreprenören skulle då etablera en
regional funktion för att samordna sina resurser inom områdena så att felavhjälpningen skulle bli
optimal. Detta gav också entreprenören möjlighet att flytta personal mellan regionerna beroende på
felbilden.
TeliaSonera Network Operation Center planerade och prioriterade felavhjälpning men samordnade i
detta läge inte avhjälpning av enskilda fel.
6.2.2. Försvarsmaktens insatser
Insatserna från Försvarsmakten hanterades enligt befintliga rutiner. Användandet av försvarets
sambandsutrustning skedde efter samråd med TeliaSonera och dirigerades till platser dit skadade
kablar inte var reparerbara. I detta skede var det främst utrustning från Försvarsmaktens Telesystem
9000 som användes. Telesystem 9000 är ett taktiskt system främst avsett för att snabbt kunna
gruppera och upprätta samband.
Försvarsmaktens personal upprättade och driftsatte radiolänkförbindelser och optoförbindelser.
Inkoppling mot telenätet utfördes av Flextronics Network Services. Försvarsmakten ansvarade för
drift och underhåll av den egna utrustningen.
Efter ett tag framstod det att den effektivaste samverkan var på nivån S1 - Flextronics Network
Services.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
23 (63)
6.2.3. Händelseförlopp
2005-01-08 TeliaSonera ökar och överför beredskapen till jourhavande ledare redan på kvällen med
anledning av de pessimistiska väderleksrapporterna. På managementnivå etablerades extra beredskap.
2005-01-09 TeliaSonera ökar insatserna till läge Central Driftsledning så att tillräckliga befogenheter finns för att hantera situationen. Samtidigt får Flextronics Network Services befogenheter att
ta lokalt samordningsansvar.
Flextronics Network Services påbörjar planering och genomförande av flytt av personal och
materiel (reservelverk) från närområdena till det drabbade området.
2005-01-11 S1 får order av OPIL att stödja Södra Militärdistriktet med arbete i det drabbade
området. Länsstyrelsens ansvar är bland annat att klarlägga helhetsbilden av läget inom länet och
medverka till att samordning av tillgängliga resurser kommer till stånd. Samtidigt ska samordningsstaben vid Länsstyrelsen förstärkas med samverkansbefäl från Polisen och Försvarsmakten. Se
bilaga 1.
2005-01-12 Insatsstyrkan från S1 utgår mot Kronobergshed. Samtidigt upprättar S1 en ledningsplats i Kronobergsgruppens lokaler.
2005-01-13 Initial kontakt tas av S1 med Flextronics Network Services i Växjö för att reda ut
sambandsbehov med prioriteringar och redogöra för vilka resurser Försvarsmakten kan bidra med.
2005-01-14 S1 placerar en sambandsofficer i staben för Södra Militärdistriktet.
Under dagen levereras sju elverk 20 kVA från S1 till Växjö. Försvarsmaktens logistik (FMLOG)
svarar för ytterligare utlämning av elverk, samt transport till området av elverk från andra delar av
Sverige. Satellittelefoner delas ut till kommunerna enligt prioritering från Länsstyrelsen. Sammanlagt delades det ut 17 satellittelefoner till kommunerna.
Kontakterna mellan S1, TeliaSonera och Flextronics Network Services fortsätter. Huvudsakligen
upprättas "telefonkiosker". Den första radiolänkförbindelsen mellan telestationer upprättas.
Foto Ulf K Rask S1
Byns enda telefon. Den här "telefonkiosken" är upprättad i den lilla byn
Berg, strax norr om Växjö.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
24 (63)
6.3. Insats i skede 2 (2005-01-15 - -01-29)
Foto: FILIP SJÖFORS
VECKA 3 · NR 12 · 17 JANUARI 2005
måndag
Michaela vill ha ideellt
arbete på skolschemat
50 års arbete för
att lansera Linné
Klimakteriet inverkar bara
lite på kvinnors livskvalitet
Gymnasieelever funderar över sin funktion i världen samtidigt som de har svårt
att hitta tiden till att hjälpa andra. Tio år
gamla läroböcker gör inte att de känner
sig närmare verkligheten.
Michaela Matsdotter (bilden) vill ha
ideellt arbete på schemat.
– Vi har Linnés födelseort och det
nonchalerar kommungubbarna,
säger Yngve Lind. I 50 år har han
arbetat för att lansera blomsterkungen. När nu kommunen ska
sätta upp Linnéskyltar så betalar
han några av dem ur egen ficka.
Nu på fredag ska Helene Ekström, distriktsläkare i Alvesta (bilden), försvara sin avhandling om
kvinnor i klimakterieåldern.
Kvinnor i åldern 45–60 år har svarat på frågor
om symptom, hormonanvändning, livskvalitet,
välbefinnande och attityder.
Undersökningen visar bland annat, att klimakteriet påverkar kvinnornas livskvalitet i ringa grad.
DEL A, SIDORNA 14 OCH 15
DEL A, SIDORNA 18 OCH 19
GRUNDAD 1866
Foto: INGEMAR KROON
DEL B, SIDAN 18
www.smp.se håller dig ständigt uppdaterad · Telefon 0470-77 05 00 · Pris 15:–
Det blev militären som kom med räddningen till telefonilösa områden. Signalregementet S 1 från Enköping har anlänt med ett kompani till
Småland med omkring 200 man befäl och värnpliktiga samt 50 fordon med telestationer och radiomaster. Karl-Johan Franke och Christian
Foto: LENA GUNNARSSON
Smith är två av de värnpliktiga från signalregementet S1.
Nikki Weddle – en sann bollkonstnär.
Militären behövs ännu
en vecka i stormarbetet
Queens-seger
kan leda till
nytt kontrakt
Militären behövs i stormarbetet i Kronobergs län, åtminstone
en vecka till.
Det kom länsstyrelsen och försvarsmakten överens om i går,
och landshövding Lars-Åke
Lagrell har försäkrat sig om
”
stöd från statsrådet Ulrika Messing. Till det militära arbetet
hör bland annat att sätta upp
telestationer, vilket fått åtskilliga mobiler att fungera. Drygt 7
000 kunder saknar fortfarande
fast telefoni.
Det är inte ett civilt försvar Sverige
behöver, men ett försvar som också kan
fungera vid civila katastrofer, i Sverige och
omvärlden. Att skydda medborgare måste vara
LEDARE, DEL A, SIDAN 2
det överordnade målet.
I går var cirka 18 000 abonnenter i länet utan elektricitet, och
för många av dem väntar åtskilliga strömlösa veckor. Arbetet
går långsamt nu eftersom 330
mil helt nya ledningar måste
byggas upp.
VÄDRET
Lokala
skurar
DEL B,
SIDAN 24
Myndigheterna
betecknar
läget som fortsatt allvarligt,
men under kontroll. I dag är ingen person anmäld saknad.
DEL A, SIDORNA 16, 17 OCH 28
DEL A
Växjö 3–9
Sverige 10, 11
Världen 12, 13
Kronoberg 16, 17, 28
Älmhult 18, 19
Debatt 20
Foto: STEFAN NILSSON
Växjö Queens har fyndat på den
amerikanska
basketmarknaden. Nikki Weddle var artisten
som såg till att Växjö Queens
slog Umeå Comets med 74–72 i
den viktiga matchen i Damligan.
Nikki dribblade av i stort sett
hela Umeålaget när hon frispelade Erica Petersson till de avgörande poängen i slutskedet.
En seger som kan leda till nytt
SPORTEN
kontrakt.
DEL B
Röster 21
Personligt 22, 23
Nöje 24, 25
Kultur 26, 27
Sporten 1–14
Uppvidinge 15
Alvesta 16–18
Tingsryd 19
Lessebo 20
Annonser 21–23
Serier • Väder 24
Tv • Radio 25–27
Militärens insatser följdes med stort intresse av massmedia. Bilden ovan visar första sidan i
Smålandsposten den 17 januari 2005. Bildtexten berättar att det var militären som kom med
räddningen till telefonilösa områden. Signalregementet S1 från Enköping har anlänt med ett
kompani till Småland.
Vidare beskriver innehållet i artikeln att Länsstyrelsen och Försvarsmakten kom överens om att
militären behövs i stormarbetet i Kronobergs län åtminstone en vecka till.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
25 (63)
Över tiden sker tillförsel av främst operativa radiolänksystem (RL 74, RL 47, RL 101 och
RL 1211).
2005-01-15 Den huvudsakliga tyngdpunkten förskjuts från att upprätta enstaka ”telefonkiosker” till
att ersätta förbindelser i TeliaSoneras nät och därigenom få igång hela orters telefoni. Detta beror på
att samverkan mellan S1 och Flextronics Network Services börjar ge resultat.
2005-01-16 S1 har placerat samverkansofficerare för el och samband hos Länsstyrelsen i Kronobergs län. Detta skedde på order av Södra Militärdistriktet efter begäran från chefen för Kronobergsgruppen och var en del av en större insats från Försvarsmakten i form av samverkansofficerare
med specifika kompetenser.
2005-01-19 Länsstyrelsen i Kronobergs län gör en hemställan till Försvarsmakten om ytterligare
operativa radiolänksystem för ersättning i TeliaSoneras nät. De sista "telefonkioskerna" bryts.
2005-01-20 Ytterligare tillförsel av operativa radiolänksystem (RL 74) inleds.
2005-01-21 Avtalsdiskussioner påbörjas mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen med avseende
på överlämning av driftansvar för upprättad sambandsmateriel.
2005-01-27 Sista enheten från Telesystem 9000 tas ur drift.
2005-01-28 Huvuddelen av personalen återgår till S1. Avtalet som gäller tillhandahållandet av
sambandsutrustning mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Kronobergs län är klart, bilaga 4.
2005-01-29 Den sista personalen från S1 lämnar Kronobergshed.
Under tiden har Försvarsmakten etablerat 16 radiolänkstråk (kapacitet 2-34 Mbit/s) och 7 optostråk
(kapacitet 2-34 Mbit/s). Dessutom har cirka 1 000 elverk distribuerats. I första hand små elverk i
storleksordningen 1 500-4 000 W men även Elverkskärra 20 kVA, 40 kVA, 50 kVA och elverk
70 kVA har använts. Kommuner och räddningstjänst svarade för distribution av elverken och
Försvarsmakten svarade delvis för drift och skötsel. Göta Trängregemente T2 svarade för drift och
skötsel av elverk 70 kVA.
6.4. Skede 3 (2005-01-29 - - 2006-05-05) Överlämning av
driftansvar
Inför överlämningen av driftansvaret besiktigades anläggningarna med avseende på personsäkerhet
och driftsäkerhet.
Formellt överlämnade Försvarsmakten utrustningen till Länsstyrelsen som i sin tur överlämnade
utrustningen till TeliaSonera.
TeliaSonera tog över ansvar för drift och underhåll av Försvarsmaktens upprättade anläggningar.
I samband med överlämningen gjordes en genomgång med ett antal tekniker från Flextronics
Network Services. Materiel och dokumentation om den utplacerade materielen gicks igenom.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
26 (63)
Kontaktvägar med personal ifrån S1 och F17 gjordes upp för att kunna bistå i de fall problem skulle
uppstå. S1 hade kontaktpersonal tillgängliga dygnet runt.
TeliaSonera såg till att samtliga anläggningar försågs med stängsel och larmutrustning mot intrång.
Larmutrustningarna kopplades till Securitas.
Foto Roland Plan FMV
Transportabel multiplexutrustning är upprättad i en telestation.
Efter hand som reparationer av ordinarie nät fortskred bröts Försvarsmaktens materiel. Denna
materiel förrådsställdes sedan efter sedvanlig vård och tillsyn.
6.5. Drift
Försvarsmaktens utrustningar kunde inte på ett enkelt sätt övervakas från TeliaSoneras driftövervakning. Försvarsmaktens egen driftövervakning kopplades inte heller in eftersom det handlade om
ett begränsat antal sträckor och övervakningen istället koncentrerades på telestationens utrustning.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
27 (63)
6.6. Underhåll
Eftersom kompetensen på Försvarsmaktens utrustning endast fanns hos ett fåtal personer gjordes
speciella arrangemang med den lokala personalen hos Flextronics Network Services.
Från Försvarsmaktens sida hanterades reservdelsförsörjningen enligt normala rutiner. Ur TeliaSoneras perspektiv var reservdelsförsörjningen annorlunda, men eftersom rutinerna var kända av
personalen på lokal nivå utgjorde det oftast inget allvarligt problem.
6.7. Tekniska erfarenheter
6.7.1. Taktisk eller operativ materiel
Erfarenheter visar, att den materiel som ska användas vid insats är den materiel som finns tillgänglig i grundutbildningen oavsett om denna är operativ eller taktisk. Dels är den omedelbart
åtkomlig, dels finns utbildad personal tillgänglig.
Försvarets utrustningar levererade den prestanda som förväntades.
6.7.2. Tekniska erfarenheter
I civila nät används en kontakt som benämns M4 och inom Försvarsmakten används kontakttypen
BNC som gränssnitt för 2 Mb. Dessa kontakter är inte anslutningsbara med varandra utan kräver en
adapter.
Foto Michael Eriksson Relacom
Adapterkablage BNC-M4 fick i vissa fall tillverkas för att
klara utrustningarnas gränssnitt.
Andra tekniska erfarenheter utifrån Flextronics Network Services sida var att den dokumentation
som fanns tillgänglig för de olika utrustningarna var till stor nytta. Det underlättade att utföra
felavhjälpning i och med att de olika momenten för detta var väl beskrivna. Försvarsmaktens
dokumentation är uppbyggd på ett sådant sätt att materielen är beskriven med utgångspunkt från
upprättande, drift, underhåll och vård.
Under behovstiden ombesörjde FMV och Försvarsmakten att vissa reservdelar omfördelades till
Växjö, allt för att hålla nere avbrottstiderna om något skulle haverera.
På ett tidigt stadium fattade FMV beslut om att stödja insatsen genom att upprätta en kontaktlista
för personal med kunskap om systemen samt access till centralt placerade specialister och reservdelar.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
28 (63)
I samband med kraftanslutningar konstaterades att materiel från Försvarsmakten har allt som kan
behövas, d.v.s. likriktare med batteripack med 230 V-anslutning samt anpassade anslutningar
mellan likriktare och utrustning.
Försvarsmaktens utrustningar är uppbyggda i så
kallade stativlådor, vilket underlättar placering på
telestationer och andra utrymmen där kapacitet
behövs. Stativlådorna är i ”ruggat” utförande vilket
innebär att de är miljötåliga och står emot fukt och
damm.
Utrustning i stativlådor underlättade placeringar
på telestationer
Foto Roland Plan FMV
Initialt installerades utrustning med hjälp av stationens egen kraft. Detta installationssätt utgjorde
dock en felkälla då kraftnätet inte var stabilt. Det blev med andra ord en nödlösning för att snabbt få
igång utrustningen och med den telekommunikationen till stationen. Dessa felkällor byggdes
successivt bort. FMV hjälpte till att avhjälpa kvarvarande brister genom att komplettera telestationerna med mobil 48 V-kraft i samband med en resa i området.
Det var svårt i den rådande situationen att bygga ersättningsförbindelser eftersom det var oklart
vilket tidsperspektiv som gällde. Man bygger på ett sätt om utrustningen ska vara upprättad under
en kortare tid och på ett annat sätt om förbindelsen ska vara i drift under en längre tid.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
29 (63)
6.7.3. Civil utrustning i militära master
I samband med planering av nya radiolänkstråk framfördes önskemål om att upprätta civil
radiolänkutrustning i militära master. Behovet av Försvarsmakten utrustning kunde på detta sätt
reduceras. En snabbutredning genomfördes om civil radiolänkutrustning kunde användas i
Försvarsmaktens master.
TeliaSoneras materiel innehöll fästen som passade på Försvarsmaktens mastvagnar. Dessutom var
vikten på den civila radiolänkutrustningen avsevärt lägre än för Försvarsmaktens utrustning.
Ett försök gjordes i Småöja med civil radiolänkutrustning i 7 GHz-bandet med en 0,6 meters parabolantenn
och vridbart mastfäste för panorering ifrån marken.
En kabel för avläsning av insignalen anslöts samtidigt. Därefter hissades masten upp. Efter upphissning
till 25 meter mottogs insignal med signalstyrka utöver
den förväntade, så kommunikationen var klar. I och
med detta lyckade försök användes civil radiolänkutrustning på flera platser.
En rutin bör tas fram så att en systemsäkerhetsanalys
snabbt kan genomföras i samverkan med FMV och
leverantören av utrustningen.
Foto Michael Eriksson Relacom
Kvällsarbete med resning av mast med civil
radiolänkutrustning
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
30 (63)
7. Uppbyggnad av det transportabla telenätet
7.1. Nätkarta
7.1.1. Radiolänkstråk
Nätkartan visar de radiolänkhopp som upprättades av S1 och F17. I tabellen visas mellan vilka orter
materielen var uppkopplad, vilken kapacitet som gavs, när materielen upprättades och hur länge den
var i drift.
Tabell 1. Radiolänkstråk – orter
Stråk
Från
Till
Kapacitet
Upprättad Drifttid
(dagar)
RL 1
Vederslöv
Kalvsvik
34 Mbit/s
05-01-14
106
RL 2
Älmhult
Länshult
8 Mbit/s
05-01-17
233
RL 3 1)
Rottne
Ödetofta
2 Mbit/s
05-01-15
RL 4
Rottne
Källreda
8 Mbit/s
05-01-15
RL 5 1)
Barkhult
Häradsbäck
2 Mbit/s
05-01-16
1)
Barkhult
Älmhult
2 Mbit/s
05-01-17
RL 7
Ljungby
Bolmstad
2x2 Mbit/s 05-01-17
54
RL 8
Grönteboda
Gäddeviksås
2x2 Mbit/s 05-01-19
392
RL 9
Unnaryd
Prinsebo
2 Mbit/s
05-01-19
163
RL 10 1) Lessebo
Bergdala
2 Mbit/s
05-01-18
RL 11
Yås
Småöja
2x2 Mbit/s 05-01-19
163
RL 12
Älmhult
Höghult
2 Mbit/s
05-01-19
203
RL 13
Länshult
Kalvsnäs
2x2 Mbit/s 05-01-22
460
RL 14
Länshult
Pjätteryd
2 Mbit/s
05-01-22
90
RL 15
Skogsryd
Ugnanäs
2 Mbit/s
05-01-20
131
RL 6
105
2x2 Mbit/s 05-01-18
391
RL 16 Lessebo
Bergdala
Stråken RL 3, RL 5, RL 6 och RL 10 var stråk som upprättades med Telesystem 9000 och var
endast upprättade under några dagar. Utöver dessa stråk upprättades en stor mängd stråk till
exempelvis ”telefonkioskerna” med Telesystem 9000 i det första skedet efter stormen.
1)
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
31 (63)
RL3
Alvesta
(2 st)
Växjö
(2 st)
Ljungby
(3 st)
RL10
RL1
Lessebo
(6 st)
Älmhult
(2 st)
RL6
RL5
Tingsryd
Markaryd
(2 st)
= Satellittelefon
Skede 1. Upprättade radiolänkstråk och utdelade satellittelefoner till kommunerna
RL4
RL9
RL11
RL7
Växjö
Alvesta
Ljungby
RL1
RL15
RL14
RL2
RL13
Älmhult
RL12
Tingsryd
Markaryd
RL8
Skede 2 och 3. Upprättade radiolänkstråk
RL16
Lessebo
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
32 (63)
I följande text beskrivs gruppering och utrustning i detalj för de olika platserna. Radiolänkstråk som
upprättades med Telesystem 9000 (RL 3, RL 5, RL 6 och RL 10) är inte beskrivna.
RL 1/Vederslöv – Kalvsvik
Befintlig luftkabel fick så stora skador att en tillfällig radiolänk med kapaciteten 34 Mbit/s etablerades. Försvarsmakten rekognoserade på respektive telestationsområde och fann att det vid Kalvsvik
telestation fanns plats för en Tp mast 35 m och en radiolänkhytt RL 741.
I Odenslanda finns en bygdegård med stora gärden intill som användes som mastplats på
Vederslövssidan. Där grupperades en Tp mast 35 m med en radiolänkhytt bredvid. Ifrån radiolänkhytten drogs optokabel, FIKA 500 och FIKA 2000. Avståndet var cirka 1300 meter genom skogen
till telestationen. På telestationen upprättades multiplexutrustning TM 50.
Den militära utrustningen och optokabeln var placerad på betesmark. I och med att arrendatorn
skulle placera djur där så omgrupperades denna radiolänk till en befintlig Teliamast.
Foto Michael Eriksson Relacom
Flytt av antennen till Tp mast 35 m på ett gärde i Vederslöv
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
33 (63)
RL 2/Älmhult – Länshult
Befintlig kabel blev svårt skadad och en tillfällig radiolänk etablerades med Telesystem 9000.
Denna ersattes i skede 2 med radiolänkutrustning RL 741 som har större kapacitet (34 Mbit/s). I
Älmhult centrum finns det en stor gräsyta intill telestationen på vilken det grupperades mastvagn Tp
mast 35 m (mot Länshult) och Tp mast 30 m (mot Höghult) och radiolänkhytter. Mellan radiolänkhytterna och telestationen drogs kablar i luft för el och tele.
Foto Roland Plan FMV
På gräsmattan utanför telestationen i Älmhult placerades Tp mast 35 m och Tp mast 30 m för
anslutning mot Länshult och mot Höghult
I Länshult finns en gård med namn Grimsbygd som hade en gräsyta som var användbar för mastetablering. Här placerades en Tp mast 35 m (mot Älmhult) samt en Tp mast 30 m (mot Kalvsnäs)
inom ett avstånd av 75 meter. Radiolänkhytter placerades vid respektive mastvagn och el etablerades först med elverk och sedan via permanentboende. En optokabel drogs via skogen och vägkanten
till telestationen i Länshult där den terminerade i en optoterminal OT-03.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
34 (63)
RL 4/Rottne – Källreda
Befintlig luftkabel fick så stora skador att en tillfällig radiolänk med kapaciteten 34 Mbit/s etablerades. Vid Rottne telestation finns en lekplats på vilken upprättades en Tp mast 35 m och en radiolänkhytt 741. Mellan hytten och telestationen drogs kablar för el och basband 8 Mbit/s. I telestationen upprättades transportabel multiplexutrustning för 8 Mbit/s.
Foto Michael Eriksson Relacom
Radiolänkhytt och Tp mast 35 m placerade och inhägnade på en lekplats i Rottne
I Källreda finns ett gärde i anslutning till telestationen som fick bli mastplats. Där etablerades en Tp
mast 35 m och en radiolänkhytt 741. Kablar för el och basband 8 Mbit/s drogs på marken. I telestationen upprättades transportabel multiplexutrustning.
RL 7/Ljungby – Bolmstad
Befintlig kabel blev svårt skadad och en tillfällig radiolänk etablerades med Telesystem 9000.
Denna byttes senare mot RL 1013. Vid Ljungby etablerades en mastvagn på en grusplan och kablar
drogs till mobilstationen där radiolänkens basbandsutrustning placerades.
I Bolmstad finns en öppen yta cirka 200 m ifrån telestationen där en Tp mast 30 m med RL 1013
placerades. På telestationen upprättades RL 1013 terminalenhet. Mellan terminalenheten och mastplatsen upprättades fältkabel DL 1000.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
35 (63)
RL 8/Grönteboda – Gäddeviksås (Urshult)
Under skede 1 upprättades radiolänkstråk med enheter ur Telesystem 9000. I Urshult användes den
fasta masten som antennbärare för den militära radiolänkens gallerantenn.
Under skede 2 ersattes radiolänkstråket med radiolänkutrustning RL 1211 som har större kapacitet
(2x2 Mbit/s).
I Grönteboda placerades en Tp mast 30 m cirka 250 m ifrån telestationen på ett gärde och en optokabel drogs mellan mastplats och telestation. Optoterminal OT 05 anslöts i vardera änden. I
Gäddeviksås placerades RL 1211 i mobilmasten och RL 1211 basbandsenhet inne på mobilstationen.
RL 9/Unnaryd – Prinsebo
I Unnaryd placerades RL 1013 i befintlig mast.
RL 1013 terminalenhet upprättades i telestationen.
Mellan radiolänkens HF-del och terminalenhet
upprättades fältkabel DL 200.
I Prinsebo placerades Tp mast 30 m och RL 1013
anslöts med kabel 1000 DL.
Foto Michael Eriksson Relacom
Basbandsenheten till Radiolänk 1013
placerad i Prinsebo
RL 11/Yås – Småöja
Minilink E upprättades i Yås i Telias fasta mast. I
Småöja grupperades en Tp mast 30 m i vilken civil
radiolänkutrustning monterades.
Foto Michael Eriksson Relacom
I samband med stormen fick taket på
telestationen i Småöja sig en törn.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
36 (63)
RL 12/Älmhult – Höghult
Se även RL 2.
Befintlig kabel blev svårt skadad och en tillfällig radiolänk etablerades med Telesystem 9000 som
senare ersattes med RL 101. På ett gärde i Höghult placerades Tp mast 30 m cirka 300 meter ifrån
telestationen. Fältkabel DL 1000 anslöts mellan masten och radiolänkhytten. Radiolänkhytten var
placerad vid telestationen.
RL 13/Länshult – Kalvsnäs
Se även RL 2.
Till Kalvsnäs etablerades en RL 1211 och en Tp mast 30 m som placerades på en gräsmatta vid
Kalvsnäs telestation. Radiolänkutrustningens terminalenhet upprättades i telestationen.
Foto Roland Plan FMV
Tp mast 30 m är placerad i Länshult. Masten har antenner som är riktade mot Kalvsnäs (RL 1211)
och Pjätteryd (RL 472).
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
37 (63)
RL 14/Länshult – Pjätteryd
Se även RL 2.
I Pjätteryd placerades en Tp mast 30 m och RL 472 intill skolan cirka 150 meter ifrån telestationen.
En basbandskabel drogs ifrån radiolänkhytten vid masten till telestationen.
Foto Pierre Jönsson FMV
Radiolänkhytt RL 472 och Tp mast 30 m placerade vid skolan i Pjätteryd
RL 15/Skogsryd – Ugnanäs
I Ugnanäs placerades en Tp mast 30 m och en radiolänkhytt. Mellan hytten och telestationen upprättades två DL 1000 för överföring av 2 Mbit/s till telestationen där en kabelförstärkare KF 12
upprättades.
I Skogsryd placerades en mastvagn samt radiolänkhytt på ett gärde cirka 500 m norrut ifrån telestationen. En optokabel drogs i vägkanten och optoterminaler etablerades i vardera änden.
RL 16/Bergdala – Lessebo
Befintlig kabel blev svårt skadad och en tillfällig radiolänk med kapaciteten 34 Mbit/s etablerades. I
Lessebo finns en gräsyta i närheten av telestationen där Tp mast 35 m placerades med en radiolänkhytt RL 741 bredvid. Elverk placerades ut men tyvärr stoppades detta ofta av närboende som stördes av ljudnivån.
I Bergdala placerades Tp mast 35 m och radiolänkhytt RL 741 på en gårdsplan.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
38 (63)
7.1.2. Uppkopplingar med optokabel
I vissa fall ersattes utslagna kabelförbindelser med militär optokabel. Metoden användes normalt
vid korta överföringsavstånd och där det ur etableringssynpunkt var mera lämpligt med optostråk än
med radiolänkstråk. Den personal som upprättade radiolänkutrustningen var ofta upptagna med sina
göromål samtidigt som det fanns tillgänglig personal från kabelgrupperna som kunde lägga ut optokabel.
Kartan visar var kabelstråken var utlagda. Optokabel av typ FIKA 2000 och FIKA 500 användes.
Överföringskapaciteten på upprättade förbindelser var 2-34 Mbit/s.
Försvarsmakten säkerställde med Länsstyrelsen att ingen skogsröjning fick ske utmed vägrenar där
optokabel lagts ut. Optokabeln var markerad med blått polisband.
Tabell 2. Optostråk
Stråk
Från
Till
Avstånd
Upprättad
Drifttid
(dagar)
F1
Ryssby
Tutaryd
6,9 km
05-01-17
50
F2
Marhult
Lenhovda
7,0 km
05-01-18
36
F3
Amundshylte
Ålshult
6,0 km
05-01-22
56
F4
Ambjörnarp
Tittebo
6,0 km
05-01-23
205
F5
Skogsryd
Skogsryd RL
0,5 km
05-01-20
131
F6
Länshult RL
Länshult
150 m
05-01-22
90
F7
Grönteboda RL
Grönteboda
250 m
05-01-19
392
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
39 (63)
Tranemo
Vetlanda
F4
Värnamo
F2
F1
Växjö
Alvesta
Ljungby
Lessebo
F5
F6
Älmhult
Markaryd
Tingsryd
F3
F7
Utlagda optostråk
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
40 (63)
8. Materiel
8.1. Telesystem 9000
Telesystem 9000 (TS 9000) är ett taktiskt mobilt telekommunikationssystem för tal, text och data.
Militära förband kan ansluta med tråd och radio och all trafik förmedlas automatiskt. TS 9000 är
baserat på radio och radiolänk och kan anslutas till publika nät. Systemet är uppbyggt av flera små
lättrörliga enheter som tillsammans kan bilda ett nät med stor yttäckning.
Systemets yttäckning och autonomitet medger att förband kan verka i områden där den normala
infrastrukturen helt eller delvis har slagits ut.
Av den telekommunikationsutrustning från TS 9000 som användes i insatserna efter stormen kan
nämnas:
•
Radiolänkutrustning RL 371
•
Televäxel 9002, telefonmateriel TS 9000
•
Optoterminal OT 05
För beskrivning av Telesystemenheter, se bilaga 5.
8.2. Transportabel radiolänk, TpRL
Transportabla telekommunikationssystem omfattar ett stort antal radiolänkenheter med kompletteringsmateriel installerade i olika typer av plattformar. Syftet är att säkerställa en mängd olika telekommunikationsbehov mellan fasta och mobila enheter inom Försvarsmaktens organisation.
Systemet har hög flexibilitet genom att det är modulärt uppbyggt och därmed kan anpassas efter
olika organisationers uppgifter och behov.
Av den telekommunikationsutrustning som använts i samband med insatserna efter stormen kan
nämnas:
•
Radiolänkutrustning RL 472, RL 741/742, RL 1211 och RL 101
•
Transportabel mast Tp mast 30 m och Tp mast 35 m
•
Multiplexutrustning TM 50 och TM 35
•
Optoterminal OT 03
•
Kraftenhet 48 V/12 A Tp
•
Optokabel FIKA 500 och FIKA 2000
För beskrivning av telekommunikationsutrustningen, se bilaga 6.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
41 (63)
9. Organisation vid tiden för Gudrun
9.1. Personal
Cheferna för militärdistrikten leder territoriell verksamhet inom ramen för chefens för operativa
insatsledningen (C OPIL) order och planer. Stöd till samhället efter orkanen och därtill kopplade
åtgärder är en del av militärdistriktens territoriella verksamhet. På de tre militärdistriktsstaberna i
Göteborg, Strängnäs och Boden finns dygnet runt, året runt ett vakthavande befäl för att bland annat
se till att den militära säkerhetstjänsten fungerar.
Under insatserna i samband med stormen leddes Försvarsmaktens territoriella verksamhet av chefen
för Södra militärdistriktet (C MD S) med stöd av lokala militära insatschefer (MIC) ur militärdistriktsgrupperna som förlängd arm i respektive område. C MD S utsåg MIC i berörda län.
C MD S samordnade, prioriterade och tilldelade resurser till MIC.
MIC samordnade och ledde militära insatser på länsnivå. MIC i respektive län utnyttjade i sin tur
samverkansbefäl ur Hemvärnet vid kommunerna. De lokala samverkansbefälen ledde och effektuerade beslutade insatser på lokal nivå. Militärdistriktsgruppen i Kronobergs län (Kronobergsgruppen)
med säte i Växjö fick på grund av skadornas omfattning organisera en större stab än vad man
egentligen var dimensionerad för.
Insatta förband löste uppgift på order av MIC och i samverkan med lokala myndigheter.
Försvarsmaktens logistik (FMLOG) levererade på uppdrag av MD S materiel till insatta förband
som i sin tur vidarebefordrade materiel till lokala myndigheter.
HKV/STRA
HKV/OPIL
Taktiskt
kommando
HKV/GRO
= Order
= Samverkan
FM VädC
Förband/VB
MD S stab
FMLOG/ VB
(Mtrl utanför MD S)
FörsE SYD
FörsE VÄST
FörsE SKA
Militär Insatschef (MIC)
Kronobergsgrp
Ao Skånska Dragongrp
Norra Smålandsgrp
Ao Kalmargrp
Hallandsgrp
Blekingegrp
Ao Älvsborgsgrp
Länsstyrelserna i:
Kronobergs län
Skåne län
Jönköpings län
Kalmar län
Hallands län
Blekinge län
Västra Götalands län
RL
Kommuner
Mil enheter
Gu och Hv
Lednings- och lydnadsförhållanden
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
42 (63)
Försvarsmaktens personal är van att arbeta under de förhållanden, bland annat osäkert beslutsunderlag och kort framförhållning, som gällde vid insatsen i Kronobergs län. Vidare är Försvarsmaktens
organisation dimensionerad för arbete dygnet runt, året om. Då en sådan organisation möter civila
operatörer, vilkas organisation naturligt nog är dimensionerade efter andra förhållanden krävs eftertanke. Detta betyder att de uppgifter som Försvarsmakten löser då snäva tidsramar råder är av sådan
omfattning och karaktär att Försvarsmakten kan fortsätta att verka även nattetid.
Insatsledning
(C + stf)
Stab
(7 man)
Strömförsörjningsenhet
Operativ sambandsenhet
1:a Taktiska sambandsenhet
(S1 m. fl. förband utom Lv6)
2:a Taktiska sambandsenhet
(Lv6)
Trossenhet
Repenhet
(C är tillika kommendant)
Stabstropp
S1 tillfälliga insatsorganisation den 2005-01-15
Den personal från Flextronics Network Services som bistod Försvarsmakten var i huvudsak telekommunikationstekniker och mastutbildad personal.
En person svarade för samverkan mellan Försvarsmakten och Flextronics Network Services. Denna
samverkansfunktion bestod bland annat av följande insatser.
•
Behovsprövning av kapacitet efter indikation från annan personal på Flextronics Network
Services eller TeliaSonera.
•
Framtagning av koordinater för placering av radiolänkutrustning.
•
Koordinering av personal mellan Försvarsmakten och Flextronics Network Services.
•
Kontroll på behovsprövade platser efter antennbärare eller andra höga byggnader som
eventuellt kunde användas för upprättning av radiolänkutrustning.
•
Samverkan vid genomgång med Försvarsmakten.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
43 (63)
Personalen på Flextronics Network Services arbetade efter filosofin att ”allting går”. Detta innebar,
i det svåra läge som uppstått, att det inte fanns plats för organisatoriska hinder eller betänkligheter i
det arbete som skulle utföras – telestationerna skulle igång.
I samband med detta kom även innovativa krafter igång för att säkerställa att erforderlig trafik till
kunder och till mobilmaster kunde utföras. Detta var till stor del beroende på att det inom
Flextronics Network Services fanns en stor kompetens och kunskap om telenätets uppbyggnad.
Exempel på detta var att omplacera kunder i olika telekommunikationsflöden och därmed
säkerställa att alla kunder kom igång, dock med mindre kapacitet än tidigare.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
44 (63)
10. Juridik
10.1. Materiel, civil brukare
Det finns tre förutsättningar under vilka Försvarsmakten kan stödja det civila samhället:
1. Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778)
2. Insatser inom ramen för avtal mellan Svenska Kraftnät AB och Försvarsmakten.
3. Förordning om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (SFS 2002:375)
Vid överlämning av materiel till det civila samhället måste först Försvarsmakten överlämna
materielen till annan statlig myndighet, exempelvis Länsstyrelsen, som sedan får vidarebefordra
materielen till civil brukare.
Vid insatsen i Kronobergs län skrevs, med hjälp av Högkvarterets juridiska avdelning, avtal mellan
S1 och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Avtalet innebar, att Länsstyrelsen i Kronobergs län ansvarar
för den överlämnade materielen fullt ut, inklusive skador på tredje man, och att S1 understödjer
med överlämningsutbildning och stöd avseende drift och underhåll till slutanvändaren Flextronics
Network Services. Länsstyrelsen i Kronobergs län skrev avtal med TeliaSonera, som i sin tur skrev
avtal med sin serviceentreprenör Eltel. Eltel hade avtal med Flextronics Network Services och
senare Relacom om insatser för den militära materielen.
10.2. Försvarsmaktens stöd till samhället
Länsstyrelsens och Försvarsmaktens arbete med att tillföra och prioritera de resurser som krävdes
för att klara av det omfattande arbetet efter stormen Gudrun grundade sig på 4 § i förordningen
(2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Detta innebar att kommunerna fick
skicka in en begäran till Länsstyrelsen om att få tillgång till militära resurser i arbetet och därefter
gjordes en avvägning mellan tillgång och efterfrågan för att få effektivaste fördelning av resurserna
mellan aktörerna.
När det gäller kostnaden för annat stöd från Försvarsmakten än det som är att betrakta som räddningstjänst, framgår av 16 § i förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet, att
Försvarsmakten ska ta ut avgift för stöd som lämnas enligt förordningen – och att full kostnadstäckning i princip ska uppnås. En risk för otydlighet uppstod emellertid i och med att Länsstyrelsen
blev kontaktyta mellan kommunerna och Försvarsmakten, då kommunen ibland utgick från ett
”totalt behov av stöd”. Om sedan ”hela” beställningen gjordes via Länsstyrelsen, var gränsdragningen mellan ”räddningstjänst” och ”inte räddningstjänst” svår att göra i efterhand.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
45 (63)
10.3. Riskanalys och ansvarsförhållanden
Vid all militär verksamhet sker riskanalys. Denna är naturligtvis av olika omfattning beroende på
vilken verksamhet som ska genomföras. Riskanalys sker på flera nivåer, dels hos insatschefen i och
med att verksamhet beordras, dels hos chef på platsen i och med att verksamhet utförs.
Vid upprättande av radiolänksystem innebär detta att insatschefens riskanalys tar hänsyn till
exempelvis framkomligheten på vägar, tidpunkt för upprättande, sömnläge och väderprognos främst
med avseende på vindförhållanden. En chef på plats baserar sin riskanalys på lokala förhållanden
som inte var kända för insatschef vid beslut om upprättande, till exempel lokala vindförhållanden
och närhet till kraftledningar som inte fanns utmärkta på kartan. En chef på plats kan alltid föreslå
alternativa lösningar utifrån lokala förhållanden, speciellt om rekognoscering inte kunnat ske före
upprättande.
På detta principiella plan skilde sig insatsen i Småland inte från vilken övning som helst.
Den avgörande skillnaden i riskanalysen under insatsen i Småland eller en framtida insats under
motsvarande förhållanden är den ytterligare parameter som måste vägas in i analysen, nämligen
konsekvensen av att samband inte upprättas eller upprättas med fördröjning. Under de rådande
förhållandena kunde människoliv hänga på att samband upprättades eftersom möjligheten att ringa
112 vid olyckor eller akuta sjukdomar saknades i stora delar av det stormdrabbade området.
Ett hypotetiskt exempel på resultatet av en sådan riskanalys skulle kunna vara att upprättande av en
30-metersmast sker utan vindmätare i en situation där mätaren har gått sönder och inte går att
reparera inom rimlig tid och där väderprognosen och lokala observationer bägge indikerar vindstyrka under gränsvärdet.
10.4. Mandat
Mandatet för den lokale insatschefen med avseende på verksamhet, och även på exempelvis ekonomistyrning, regleras i den order som igångsätter insatsen. Vid eventuella oklarheter eller då behov
av kompletteringar finns, hemställer insatschefen hos bakre ledningsplats om förtydliganden eller
utökat mandat. I snabba lägen sker hemställan i efterhand.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
46 (63)
11. Slutsats
Länsstyrelsen i Kronoberg har efter stormen genomfört ett arbete med bl a kommuner, Försvarsmakten, Polis och Räddningstjänst för att bättre vara rustade för eventuella liknande händelser i
framtiden.
El- och teleberedningar bör gemensamt övas i syfte att kunna skapa en gemensam lägesbild (inklusive principer för prioriteringar).
Med tanke på tillgänglighet och utbildad personal bör materiel som används vid grundutbildning i
första hand väljas.
Försvarsmaktens och civila operatörers gränssnitt, exempelvis kablage och kontakter, måste kunna
sammankopplas.
Erfarenheterna från stormen Gudrun visar, att även personal med liten erfarenhet av materielsystemen under handledning av erfaren instruktör kan upprätta Försvarsmaktens utrustningar (radiolänkar med tillhörande master). Erfarenheterna visar också att instruktionsböckerna och annan tillhörande dokumentation är värdefulla i detta sammanhang.
En rutin bör tas fram så att Försvarsmakten snabbt kan begära att en systemsäkerhetsanalys genomförs då behov föreligger att montera exempelvis civil utrustning i Försvarsmaktens master.
Elsäkerhetsavtal arbetades fram men blev aldrig fastställt. Rutiner för framtagning av avtal av denna
typ bör finnas i framtiden.
För närvarande har Försvarsmakten god tillgång på transportabel radiolänkmateriel. Detta möjliggjorde den långvariga insats som gjordes i samband med stormen Gudrun. Del av denna materiel
kommer att reduceras och avvecklas i närtid.
Försvarsmakten har beslutat att modifiera en delmängd av den typ av materiel som deltog i insatserna i Kronobergs län. Dock är det tveksamt om man numerärt över tiden kan klara en insats av denna
storlek i framtiden.
I och med att Försvarsmakten nu omformas till insatsförsvar så kommer tillgängligheten av insatsförband i framtiden att vara större och framförallt finnas oberoende av tid på året. Genom anställda
förstärkningssoldater finns kompetensen över tiden för systemen.
Vid samverkan mellan Försvarsmakten och nätansvarig är det en framgångsfaktor att beslut kan tas
på lokal nivå där den tekniska och geografiska detaljkunskapen finns.
Länsstyrelsen säger i sin rapport "Utvärdering av krishanteringsarbetet efter orkanen Gudrun i
Kronobergs län vintern 2005:
"Försvarsmakten har fått mycket beröm för sina insatser under krisarbetet. Många har under utredningen uttryckt en stor oro för att denna resurs ska försvinna. Man vill att det skapas förutsättningar för att i större utsträckning kunna få tillgång till dessa resurser vid den här typen av händelser."
Vid utvärderingen har det vid ett flertal tillfällen påtalats hur högt civilbefolkningen värderat mötet
med Försvarsmakten och dess resurser.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
47 (63)
Bilaga 1 Protokoll Länsstyrelsen
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
48 (63)
Bilaga 2 Del av order från Operativa insatsledningen (OPIL)
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
49 (63)
Bilaga 3
Del av S1 order avseende stöd till samhället i
södra Sverige
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
50 (63)
Bilaga 4 Avtal mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen i
Kronobergs län gällande tillhandahållande av
sambandsutrustning
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
51 (63)
Bilaga 4 (forts)
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
52 (63)
Bilaga 5 Anslutningspunkt nät, Telesystem 9000
Anslutningspunkt Nät, APN, är en systemenhet i Telesystem 9000. Anslutningspunkt näts främsta
uppgift är att ansluta telesystemet inom insatsområdet till allmänna telenät och försvarets telenät.
Anslutningspunkten består av ett fordon. Den innehåller en Televäxel 9002, en Radiolänkstation
371 och den speciella konverteringsutrustning som behövs för trafiken mellan näten.
Andra nät kan utnyttjas för transitering av telesystem på trunknivå. Det vill säga att en televäxel har
direktkontakt med en annan televäxel på en förbindelse genom ett annat telenät, exempelvis TELIA
eller FTN. Transitering kan göras av alla växlar i telesystemet men torde bli vanligast från APN.
Via APN kan också ett paket på upp till 30 kanaler anslutas från PTN eller FTN, så att 30 nummer
är användbara av abonnenter i telesystemet. Denna funktion kallas Gateway och det är Gateway av
typen ISDN PRA som Televäxel 9002 kan ta emot.
Enheten kan också ta emot trådabonnenter.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
53 (63)
Bilaga 6
Transmissionsmateriel, produktdata
Radiolänkutrustning RL 741 och RL 742
Radiolänkutrustning RL 741 och RL 742 är en transportabel länkutrustning, som arbetar i 5 GHz-bandet och som
har kapacitet att överföra 34 alternativt 8 Mbit/s (480 eller
120 kanaler). RL 741 och RL 742 är i grunden identiska.
RL 741 och RL 742 kan för vissa driftfall kompletteras
med RL 101 (materielsats RL 1013 MT). RL 741 och
RL 742 är uppbyggda i en EMP-skyddad hytt som
transporteras på en flaklastbil.
Utrustningen i hytten är placerad i stativlådor, som
möjliggör en enkel ombestyckning för olika driftfall.
Flexibiliteten för RL 741 och RL 742 ökas ytterligare
genom att det är möjligt att flytta ut all teleutrustning i
hytten till annan lokal.
Genom komplettering med transmissionsutrustning (muxar,
optoterminal, optokabel m m) som ingår i K-satsen, kan trafiken delas upp eller kopplas ut på
optokabel.
RL 741 och RL 742 skiljer sig huvudsakligen genom att RL 741 är utrustad med ett elverk 4 kVA
(diesel) i hytten. RL 741 utrustas dessutom med egen mast (Tp mast 35 m) som transporteras på och
delvis är sammanbyggd med en tvåaxlad släpkärra.
I RL 741 och RL 742 ingår en riktantenn som tillsammans med fästen och tillbehör för montering
förvaras och transporteras i en transportram. Vid transport placeras denna transportram bakom RLhytten på lastbilsflaket och kan lyftas av och på antingen med hyttens hanteringsutrustning eller
med lastbilens kran.
RL 741 med Tp mast 35 m är främst avsedd att utnyttjas som relästation.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
54 (63)
Radiolänkutrustning RL 472
Radiolänkutrustning RL 472 är en transportabel
länkutrustning, som arbetar i 2 GHz-bandet och som har
kapacitet att överföra 2 Mbit/s (30 kanaler).
RL 472 grundutrustad är endast bestyckad med radiolänk-,
tjänstekanal-, FÖ- och kraftutrustning. För att lösa driftfall
utöver enbart överföring av basband kompletteras hytten
med olika transmissionsutrustningar ur kompletteringsmaterielen.
RL 472 kan för vissa driftfall kompletteras med RL 101
(materielsats RL 1013 MT).
RL 472 är uppbyggd i en hytt som transporteras på en
flaklastbil. Radiolänkhytten är EMP-skyddad. Hytten kan
lyftas av och på fordonet med hjälp av en tillhörande
hanteringsutrustning.
Utrustningen i hytten är placerad i stativlådor, som
möjliggör en enkel ombestyckning för olika driftfall.
Flexibiliteten för RL 472 ökas ytterligare genom att det är
möjligt att flytta ut all teleutrustning i hytten till annan
lokal.
Genom komplettering med transmissionsutrustning (muxar, optoterminal, optokabel m.m.) som
ingår i kompletteringsmaterielen kan en mängd olika driftfall lösas med RL 472.
RL 472-gruppen utrustas dessutom med egen mast (Tp mast 30 m) som transporteras på och delvis
är sammanbyggd med en tvåaxlad släpkärra.
Riktantennen som ingår i RL 472 är en parabolantenn, som inryms i en ”kula” (sfär) för att minska
vindpåkänningen.
Antennen riktas från hytten med hjälp av ett motordrivet vridbord.
RL 472 med Tp mast 30 m är i första hand avsedd att utgöra en fristående terminal eller relästation
för överföring av 2 Mbit/s (30 kanaler).
Relästation upprättas vid långa förbindelseavstånd. En relästation kan upprättas med en RL 472-hytt
och en Tp mast 30 m om en s k relästationssats tillförs från kompletteringsmaterielen. Alternativt
kan relästationen upprättas med två Tp mast 30 m. Hytten kompletteras med ytterligare en radiolänkutrustning ur kompletteringsmaterielen eller ur annan RL 472.
Parabolantennen kan även monteras i torn om kompletteringsmateriel tillförs (antennfäste torn).
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
55 (63)
Radiolänkutrustning RL 1011
Radiolänkutrustning RL 1011 är en transportabel länkutrustning, som arbetar i 15 GHz bandet och som har
kapacitet att överföra 2 Mbit/s (30 kanaler).
RL 1011 används som anslutningslänk för tal-/dataförbindelser. Anslutning sker normalt på basbandsnivå.
RL 1011 grundutrustad är enbart bestyckad med radiolänk-,
tjänstekanal-, FÖ- och kraftutrustning. För att lösa driftfall
utöver enbart överföring av basband kompletteras RL 1011
med ett skärmskåp och olika transmissionsutrustningar ur
K-sats 1-3.
RL 1011 upprättas normalt fristående i terrängen vid t ex en
stabsplats.
RL 1011 består av släpkärra, radiolänkskåp, radiolänkutrustning RL 101 och teleskopmast 24 m. Utrustningen
transporteras på en släpkärra som dras av en fyrhjulsdriven
personterrängbil (PTgb). Efter byte till så kallad Natoögla
(som ingår i utrustningen), kan RL-kärran dras av lastbil.
Kraftförsörjningsutrustning, FÖ-utrustning och tjänstekanalutrustning TKU är inbyggda i ett EMP-skyddat miljöskåp (RL 101 radiolänkskåp). RL 1011
strömförsörjs från nät 230 V eller elverk.
Antennutrustningen består av en parabolantenn som är sammanbyggd med länkens HF-del, RL 101
HF-enhet. HF-enheten riktas med hjälp av en rotator/tilt-sats. Riktning och tiltning sker från marken
med hjälp av linor.
RL 1011 upprättas normalt på RL-kärran. Alternativt kan teleskopmast 24 m med RL 101 HF-enhet
särgrupperas 1 km från RL-kärran med hjälp av parkabel och RL 101 kontrollenhet.
Med hjälp av materiel ur K-sats 1-3 kan HF-enheten även monteras enligt följande alternativ.
•
Skorsten (skorstensfäste RL 101)
•
Tp mast 30/35 m (Mastfäste RL 101/RL 91 för Tp mast 30/35 m)
•
Mast 42 m (Mastfäste RL 474/RL 101 för mast 42 m)
•
Torn (Antennfäste torn och lyftutrustning ur Transportlåda tornutrustning RL 1013).
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
56 (63)
Radiolänkutrustning RL 1013
Radiolänkutrustning RL 1013
är en transportabel länkutrustning, som arbetar i 15 GHzbandet och som har kapacitet
att överföra 2 Mbit/s PCM (30
kanaler).
RL 1013 används som anslutningslänk för tal-/dataförbindelser. Anslutning sker på
basbandsnivå.
RL 1013 är en materielsats för upprättande av en radiolänkterminal med RL 101 på följande
anläggningar:
•
RL 741/742 (Tp mast 35 m)
•
RL 473 (Tp mast 30 m)
•
FTN-anläggning (fast torn)
•
Stabsplats eller motsvarande (skorstensfäste)
RL 1013 består enbart av radiolänkutrustning RL 101, mast-/tornfästen samt vissa tillbehör.
Materielsatsen transporteras i en personbil (kombityp).
Strömförsörjning erhålls från förberedda anslutningar på de olika anläggningarna.
Vid upprättande i RL 473/741/742 placeras BB-enheten i hytten. När RL 1013 upprättas vid FTNanläggning ansluter RL 1013 till anläggningens anslutningslåda.
Antennutrustningen består av en parabolantenn som är sammanbyggd med länkens HF-del, RL 101
HF-enhet. HF-enheten kan monteras i Tp mast 30/35 m och Fast torn.
I materielsatsen ingår en rotator/tilt för inriktning av HF-enheten vid montage i Tp-master.
HF-enheten kan även monteras på skorsten om skorstensfäste tillförs från K-sats 1-3.
Vid behov kan RL 101 BB- och HF-enhet särgrupperas 200 m med ingående parkabel och RL 101
kontrollenhet.
RL 101 BB-enhet är monterad i en stativlåda. Övriga RL 101-enheter och vissa tillbehör förvaras i
transportlådor eller direkt i fordonet.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
57 (63)
Radiolänkutrustning RL 1211
Radiolänkutrustning RL 1211 är en transportabel korthållslänk som arbetar i 23 GHz bandet och
som kan överföra två digitala 2 Mbit/s PCM. Anslutning sker på basbandsnivå mot t ex fasta
anläggningars anslutningslåda alternativt mot annan RL-enhet eller kompletteringsmateriel.
HF-enhet RL 1211, Hög
Antennkabelvinda, blå
Antennkabelvinda, blå
Antennkabelvinda, gul
Antennkabelvinda, gul
Terminalenhet RL 1211, Hög
Batterilåda 48 V
HF-enhet RL 1211, Låg
Terminalenhet RL 1211, Låg
Tillbehörslåda RL1211
Tillbehörslåda RL1211
Batterilåda 48 V
RL 1211 MT består av en materielsats som omfattar all materiel för ett komplett radiolänkhopp
exklusive antennbärare/mast.
I satsen ingår lyftutrustning och ett universalfäste
som medger montage av länkens HF-enhet i FTNtorn, triangelmaster och skorstenar.
Radiolänkutrustningen består av en terminaldel
och en HF-enhet som kan särgrupperas upp till
150 m. Terminaldelen är uppbyggd i en EMPskyddad låda som även inrymmer kraft och miljöutrustning.
Till terminaldelen ingår även en batterilåda för avbrottsfri kraft till utrustningen.
Möjlighet finns att montera utrustningen i transportabla master, Tp mast 30 m, genom att tillföra
materielsats Vridbord med tilt från kompletteringsmaterielen.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
58 (63)
Tp mast 30 m
Tp mast 30 m är avsedd att användas inom Arméns och Flygvapnets
transportabla radiolänksystem. Masten är konstruerad för att bära en
Parabol (Ø 1,2 m) i toppen, inbyggd i en sfär och Parabol (Ø 0,6 m) c:a
2 m under toppen
Tp mast 30 m är uppbyggd av tre huvuddelar:
•
Uppfordringssystem
•
Utliggare
•
Bur/kärra
Uppfordringssystemet består av ett hydraulsystem som lyfter upp
mastsektionerna.
Utliggarna är under transport infällda mot burens långsidor. Vid
upprättande fälls utliggarna ut och bildar en trefot som utgör
mastsystemets bas. Buren fungerar som infästning för utliggarsystemet, och som förvaringsplats för
all ingående materiel.
Masten transporteras på och är delvis sammanbyggd med en tvåaxlad släpkärra på vilken det är
byggt en bur. Kärran är försedd med påskjutsbroms och parkeringsbroms. Den fordonselektriska utrustningen strömförsörjs med 24 V
från dragfordonet.
Uppfällning av maststativ samt uppfordring av
mastdelar sker med hjälp av hydraulik som
strömförsörjs med 230 V från nät eller från ett kraftaggregat som förvaras i fordonet. Själva masten
består av stativ och 15 mastsektioner, vardera 1,84 m långa.
Stativet är i transportläge fällt bakåt på kärran, varvid de två översta mastsektionerna förvaras inuti
stativet. De övriga mastsektionerna spänns fast stående inuti buren med remmar. Mast och kärra är
huvudsakligen tillverkade i rostfritt stål.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
59 (63)
Tp mast 35 m
Tp mast 35 m är avsedd att användas inom Arméns transportabla
radiolänksystem. Masten är konstruerad för att bära en riktantenn 7/35
i toppen och en sidomonterad HF-enhet för radiolänkutrustning RL
101.
Tp mast 35 m är uppbyggd av tre huvuddelar:
•
Uppfordringssystem
•
Utliggare
•
Bur/kärra
Uppfordringssystemet består av ett hydraulsystem som lyfter upp
mastsektionerna.
Utliggarna är under transport infällda mot burens långsidor. Vid
upprättande fälls utliggarna ut och bildar en fyrfot som utgör
mastsystemets bas. Buren fungerar som infästning för
utliggarsystemet, och som förvaringsplats för all ingående materiel.
Masten transporteras på och är delvis sammanbyggd med en tvåaxlad släpkärra på
vilken det är byggt en bur. Kärran är försedd
med tryckluftsbroms och parkeringsbroms.
Den fordonselektriska utrustningen strömförsörjs med 24 V från dragfordonet.
Uppfällning av maststativ samt uppfordring av
mastdelar sker med hjälp av hydraulik som
strömförsörjs med 230 V från nät eller från ett
kraftaggregat som förvaras i fordonet. Själva masten består av stativ och 18 mastsektioner, vardera
1,84 m långa.
Stativet är i transportläge fällt bakåt på kärran, varvid de två översta mastsektionerna förvaras inuti
stativet, 14 stycken mastsektioner förvaras stående inuti buren fastspända med remmar och 2
stycken placeras på burens framgavel. Mast och kärra är huvudsakligen tillverkade i rostfritt stål.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
60 (63)
Optoterminal OT-03/Tp 2
Optoterminal OT-03/Tp 2 är en optisk terminal, avsedd för optokabel typ FIKA.
OT-03/Tp 2 kan bestyckas med olika linjeenheter beroende på önskad överföringskapacitet
4 x 2 samt 8 eller 34 Mbit/s.
Optoterminalen är normalt grundutrustad med linjeenhet för 34 Mbit/s (CEPT-3). Övriga två
linjeenheter för 4 x 2 Mbit/s (CEPT-1) och 8 Mbit/s (CEPT-2) är placerade i en parkeringshylla som
förvaras i en separat transportlåda
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
61 (63)
TM 50 Tp /T
Multiplexutrustning TM 50 Tp /T är avsedd att användas i SDH-nät, PDH-nät och i blandade SDHoch PDH-nät. I utrustningen avgrenas, termineras och korskopplas digitala länkar på 2 Mbit/s-nivå
(VC12).
TM 50 Tp programmeras med hjälp av en dator (PC) och ett speciellt applikationsprogram.
TM 50 Tp
Driftsättningsprogram TM 50 Tp
M3184-062201
Ficka 1
Lokalterminal
TM 50
Ficka 2
I-bok TM 50 Tp /T
M7786-013071
Tillbehörslista
TM 50 Tp /T
M7777-592010
Jordkabel
F1281-444273
Ansl. kabel
Lokalterminal TM 50
ANL-415274
Modularkabel 6/4,2 m
12 st BB-kabel 3 m
F1425-000491
Kabel 48 V/Larm, 3 m
F1425-000122
10 st Koxialkabel 1,5 m
M1814-809010
Tfn. apparat 9002
M3926-900210
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
62 (63)
Optokabel FIKA 2000/500 m MR
FIKA är benämning på en optokabel med ett
hermafroditiskt (dubbelkönat) optodon anslutet i vardera
änden på kabeln.
FIKA används i olika militära fältapplikationer. Genom
FIKA kan digital information överföras med en
bithastighet upp till 34 Mbit/s.
Optokabeln har två fibrer och finns i längderna 500 m
(FIKA 500) och 2000 m (FIKA 2000).
Optokabeln är upprullad på kabelrulle för att underlätta
transport och utläggning.
Optokabeln läggs vanligen ut på mark eller hängs upp i träd/stolpar, men den kan också läggas i
vatten under kortare tid. Flera optokablar kan anslutas till varandra.
Datum
FMV Dokumentbeteckning
Utgåva
2006-10-03
26744/2006
1.0
Ansv område/Enhet
Klassificeringsnr
VO Led
03 310
Sida
63 (63)
Kraftenhet 48 V/12 A Tp
Strömförsörjningsutrustningen består av:
•
Kraftenhet 48 V/12 A Tp
•
Batterienhet 48 V/15 Ah
Utrustningen levererar avbrottsfri elkraft –48 V till
olika elektronik- och telekommunikationsutrustningar.
Kraftenheten ansluts till separat batterienhet men kan
även arbeta självständigt. Kraftenheten är försedd med
skydds- och övervakningskretsar som möjliggör automatisk drift. Vid eventuellt bortfall av nätspänning
230 V kopplar kraftenheten om till batteridrift. Kraftenheten har 6 separata avsäkrade uttag för –48 V DC.