1. No category

KOMMUNSTYRELSEN
Kallelse/underrättelse
Tid
Onsdag 7 januari 2015 kl. 09 :00
Plats
Sammanträdesrummet, kommunkontoret Torsby
Gruppmöten
Kl. 08:00
Val av justerare
Tid för justering
Ärendelista
Inte offentliga ärenden
Diarienr
Föredragande
Verksamhetsfårändring inom
socialomsorgen
KST 2014/973
Felicia Weinberg
l
2
Maxtaxa inom barnomsorgen
KST 2014/970
Felicia Weinberg
6
3
Utbyggnadsplan för stamfiber under åren
2015-2017
KST 2013/856
Cecilia Sjöden
7
4
Månadsuppföljning till och med november
för Torsby kommun
KST 2014/119
Angela Birnstein
17
5
Förnyelse av låne löfte 20 15
KST 2014/929
Angela B irnstein
24
6
Fölteckning över beslutsattestanter
KST 2014/930
Angela Birnstein
26
7
Investeringsbudget 2015 och plan för 20162017 - tekniska avdelningen
KST 2014/928
Jan Esping
29
8
Information om inomhusklimatet i
kommunhuset Torsby
KST 2014/575
Jan Esping
31
9
Översyn gymnasiesamverkan
KST 2014/984
Peter Jonsson
33
Nr
Offentl iga ärenden
Diarienr
Föredragande
Sid
10
Utvidgat strandskydd i Värmlands län
KST 2014/71
Torbjörn Almroth
52, kl.
13:00
Il
Svar på medborgarförslag om byte av
värmesystem vid Finnskogscentrum
KST 2014/257
Jan Esping
85
12
Svar på motion om beredning av motioner
KST 2014/461
Anders Björck
87
Nr
Kommunstyrelsen
Torsby kom mun
Nya Torget 8
0560-160 66 sekr
ks@torsby.se
www.torsby.se
Besöksadress
685 80 Torsby
Sid
TORSBY KOMMUN
Kommunstyrelsen
Kallelse/underrättelse
Nr
Offentliga ärenden
Diarienr
Föredragande
13
Svar på uppföljande granskning av tidigare
lämnade revisionsrappotter
KST 2014/314
Ann-Margreth Edberg
89
14
Begravningsombud
KST 2014/748
Ann-Katrin Järåsen
92
15
Val av ledamot och ersättare till
tillgänglighetsrådet
KST 2014/982
Ann-Katrin Järåsen
16
Val av ledamot och ersättare till kommunala
pensionsrådet
KST 2014/983
Ann-Katrin Järåsen
17
Öppettider på klämdagar och lätthelgaftnar
på biblioteket under 2015
KST 2014/944
Ann-Katrin Järåsen
18
Övrig infonnation och frågor
KST 2014/91
Ann-Katrin Järåsen
19
Meddelanden
KST 2014/122
Ann-Katrin Järåsen
97
20
Redovisning av delegeringsbeslut 2014
KST 2014/46
Ann-Katrin Järåsen
98
Ann-Katrin Järåsen
ordförande
Åsa Bugasdotter
sekreterare
Presskonferens
2015-01-08 kl. 09:00
Kontaktuppg ifter tjänstemän
Nam n
T ite l
E-post
Telefon
Anders Björck
bitr. kommunchef/
HR-chef
ekonomichef
adm. chef
bredbandssamordn.
bitr. socialchef
teknisk chef
bun:s ordf.
kommunchef
plan- o byggchef/
stadsarkitekt
anders.bjorck@torsby.se
0560-160 86
angel a. bimstein@tors by. se
ann-margreth. ed berg@tors by. se
cecilia.sjoden@torsby.se
felicia .weinberg@torsby.se
jan.esping@torsby.se
peter.j onsson@torsby .se
thomas.stjemdorff@torsby.se
torbjom.almroth@torsby.se
0560-160 28
0560-160 10
0560-160 03
0560-162 06
0560-160 69
0560-166 92
0560-160 01
0560-160 20
Angela Birnstein
Ann-Margreth Edberg
Cecilia Sjöden
Felicia Weinberg
Jan Esping
Peter Jonsson
Thomas Stjemdorff
Torbjöm Almroth
Sid
96
'ftreVLde
Torsby kommun
sid 13
Socialnämnden
PROTOKOLL
2014-11-18
§ 132 Verksamhetsförändring inom
socialomsorgen
Dnr SOC 2014/372
Sammanfattning av ärendet
Bitr socialchef Felida Weinberg redogör för förändring av verksamhet inom
socialförvaltningen, bilaga till protokollet.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse från bitr socialchef Felicia Weinberg.
Socialnämndens beslut
Socialnämnden beslutar:
l . De två handledartjänsterna, budgeterade på Gnistan, flyttas över till
arbetsmarknadsenhetens budget, vilket innebär förändrat huvudmannaskap från och
med år 2015.
2. Socialförvaltningen får i uppdrag att säga upp hyresavtalet för Gnistan.
3. Den tjänst som finns budgeterad inom handikappomsorgen men som arbetar inom
arbetsmarknadsenheten flyttas över organisatoriskt och budgetmässigt till
arbetsmarknadsenheten.
4. Kommunfullmäktige föreslås besluta om en ramöverföring på 610 tkr från
socialnämnden till kommunstyrelsen avseende de tre tjänster som redovisats i bilagan.
Justerarens signatur
G
~~\{u
!
1
S' . 1
·2
Torsby kommun
sid 14
Socialnämnden
PROTOKOLL
2014-11-18
forts sn § 132, verksamhetsförändring inom socialomsorgen
Beslutet skickas till
KOmmunscirei~<:~n:
Barn- och utbildningsnämnden
Arbetsmarknadsenheten
Ekonomiavdelningen
Thomas S*rndorff, kommunchef
Ulf Johansson, socialchef
Felicia Weinberg, bitr socialchef
Mona Rahm, IFO-chef
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
~
3
Datum
2014-11-11
Förändring av verksamhet inom
socialförvaltningen
Bakgrund
Torsby kommun har sedan hösten 1997 bedrivit verksamheten Gnistan. Verksamheten
startades som ett samarbetsprojekt mellan Torsby kommun och Östmarks motor och
fritid . .Gnistan drevs i projektform de första sex åren men är sedan 2003 en
permanentad verksamhet under socialnämnden.
Verksamhetens grundide var att använda bilar och motorer som ett pedagogiskt
verktyg till att erbjuda möjlighet till praktiskt arbete för ungdomar. Projektet startades
för att "fånga upp" skoltrötta och vilsna ungdomar som ännu inte hittat rätt i tillvaron.
Ungdomar som exempelvis börjat missköta skolan och skolka.
Under åren har verksamheten förändrats även till arbetspraktik för bland annat
handikappsomsorgens omsorgstagare, arbetsförmedlingen, frivården m.fl.
Under flera år har det varit ett fåtal elever från Torsby kommun på Gnistan. Det finns
1-2 person som arbetsprövar och har sin praktik från handikappomsorgen (deltid).
Sammanlagt har det varit ca 5-6 deltagare på Gnistan under året plus någon från
frivården och arbetsförmedlingen.
Frågan har lyfts med skolans ledning om behovet av verksamheten då vi sett en kraftig
minskning av elever under de senaste tre åren. Utifrån den nya skollagen som kom
2009/10:165 och som trädde i kraft juni 2010, har kraven på att bedriva "praktik"
förändrats vilket gjort att skolan inte har kunnat använda sig av Gnistan i den
utsträckning som tidigare gjorts. Skolan har inom sin egen regi bedrivit en
"intresseskola" för elever som av olika anledningar inte kan ingå i en klass under hela
studietiden och har behov av annan form av träning.
Sedan 2009 har Gnistan tagit hand om en del av kommunens leasingbilar för tvätt,
rekonditionering samt rekonditionering i samband med återlämning. Detta uppdrag
utgör även en mindre del av verksamhetens finansiering. Detta förväntas upphöra helt
vid årsskiftet på grund av en centralisering av all bilhantering i kommunen.
I juli i år slutade arbetsledaren på Gnistan. Tjänsten har inte tillsatts. Det behövs en
omprioritering med en närmare inriktning på de unga som idag inte klarar skolgången
vars orsaker kan variera individuellt. Tillsammans med skolförvaltningen bedömer
socialförvaltningen att vi kan skapa en organisation som "fångar upp" ungdomarna
stöttar och möjliggör en fungerande vardag med andra arbetssätt/metoder.
~:r-. '!u
Felicia Weinberg
bitr Socialchef
Besöksadress
Vävaregatan 2, Torsby
Torsby kommun
31. Socialförvaltningen
685 80 Torsby
0560-162 60 direkt
073-271 22 68 mobil
0560-160 00 växel
0560-161 35 fax
felicia.weinberg@torsby.se
on@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (3)
-~
Idag kan inte Gnistan längre fylla den funktionen på ett effektivt och adekvat sätt på
grund av de förändringar som beskrivits. Det finns två personer anställda med
lönebidrag som arbetar med bilservice på olika sätt samt ansvarar för handledning till
de elever/omsorgstagare som finns i verksamheten.
Sammanfattning
Gnistans verksamhet har varit och är en stolthet för Torsby kommun. I takt med att
lagstiftrungar ändrats, då främst skollagen 2009/10:165, behöver socialnämnden
förändra sin verksamhet för att möta framtidens krav och på så sätt möjliggöra på
bästa sätt för den enskilde individen att få det stöd och de resurserna utifrån dennes
behov. Grundiden med Gnistan är att använda bilar och motorer som ett pedagogiskt
verktyg till att erbjuda möjlighet till praktiskt arbete för ungdomar. Projektet startades
för att "fånga upp" skoltrötta och vilsna ungdomar som ännu inte hittat rätt i tillvaron
och börjat missköta skolgången.
Idag finns inte möjligheten med att "lyfta" ur elever ur sin skolverksamhet på det
sättet utan nya metoder/arbetssätt behövs. Tillsammans med skolförvaltningen
bedömer socialförvaltningen att vi bör bidra till att skapa en organisation som bättre
kan "fånga upp" ungdomarna och stötta för att möjliggöra en fungerande vardag.
Inom ks-kontoret planeras att centralisera all bilhantering, bilansvar och biltvätt. Detta
är en meningsfull sysselsättning för Gnistan som därmed upphör vid årsskiftet.
Individ- och familjeomsorgen gör en ny prioritering för att stärka det förebyggande
arbetet för barn- och unga i nära samverkan med skolan.
Med denna bakgrund läggs två förslag till beslut som rör Gnistan. Dessutom föreslås,
vilket inte rör Gnistan, en budgetöverföring för en tjänst som i flera år varit
arbetsplacerad på arbetsmarknadsenheten, men organiserad och finansierad av
handikappomsorgen.
Förslag till beslut
1. De två handledarljänsterna, budgeterade på Gnistan, flyttas över till
arbetsmarknadsenhetens budget, vilket innebär förändrat huvudmannaskap
från och med år 2015.
2. Socialförvaltningen får i uppdrag att säga upp hyresavtalet för Gnistan.
3. Den ljänst som finns budgeterad inom handikappomsorgen men som arbetar
inom arbetsmarknadsenheten flyttas över organisatoriskt och budgetmässigt
till arbetsmarknadsenheten.
4. Kommunfullmäktige föreslås besluta om en ramöverföring på 610 tkr från
socialnämnden till kommunstyrelsen avseende de tre ljänster som redovisats
ovan.
2
Felicia Weinberg
Biträdande Socialchef
Beslutet expedieras till
Kommunstyrelsen
Barn- och utbildningsnämnden
Kommunchef
Arbetsmarknadsenheten
Ekonomiavdelningen
Socialchef
bitr socialchef
IF O-chef
3
Torsby kommun
Socialnämnden
PROTOKOLL
2014-11-18
§ 134 Maxtaxa
Dn r SOC 2014/380
Sammanfattning av ärendet
Enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan barn få rätt till
skolbarnomsorg även efter tolv års ålder, så kallad korttidstillsyn.
Fullmäktige beslutade 2012-06-25, §55, att förtydliga kommunens beslut kring
maxtaxan inom barnomsorgen så att den även innefattar den förlängda
skolbarnomsorgen för de barn som beviljats den insatsen enligt lag om stöd och service
till vissa funktionshindrade, 9 § punkt 7. Detta beslut avsåg verksamhetsåret 2012.
Då besluten om maxtaxa fattas inför varje år måste detta beslut förnyas inför
verksamhetsåret 2015 för att socialnämnden ska kunna fortsätta att debitera enligt
maxtaxan för den förlängda skolbarnomsorgen.
Barn- och utbildningsnämnden har fattat beslut om maxtaxa 2014-06-23, § 91 .
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse från bitr socialchef Felida Weinberg.
Socialnämndens förslag till kommunstyrelsen
Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att reglerna om maxtaxa inom
barnomsorgen även ska innefatta den förlängda skolbarnomsorgen för de barn som
beviljats den insatsen enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9 §
punkt7.
Beslutet expedierat till
... ,. ,;r
ommunfullrnäktige
Ekonomiavdelningen
Justerarens signatur
P.<
Utdragsbestyrkande
Datum
2014-12-18
Utbyggnadsplan för stamfiber
KST 2013/856
Sammanfattning
Region Värmland har avsatt 50 miljoner kronor för att stödja bredbandsutbyggnaden i
länet. Detta stöd ska tillsammans med de värmländska kommunernas medfinansiering
med motsvarande summa växlas upp mot medel ur EU:s regionalfond. Totalt ger det
200 miljoner kronor till bredbandsutbyggnaden i Värmland. För Torsby kommun
motsvara det drygt 40 miljoner till utbyggnad av stamfibernät
Region Värmland har nu begärt in uppgifter om respektive kommuns planerade
stamfiberutbyggnad och budget för åren 2015 - 2017. Uppgifterna kommer att ligga till
grund för en turordningslista som Region Värmland ska upprätta som anger i vilken
ordning respektive kommun i Värmland kan lämna in ansökan om stöd till
bredbandsutbyggnad.
Bredbandssamordnare Cecilia Sjöden har tagit fram en utbyggnadsplan för
stamfiberutbyggnad med budget och finansieringsplan för åren 2015 -2017.
Handlingar i ärendet
l.
Utbyggnadsplan för stamfiber 2015 - 2017
2. Torsby kommuns bredbandsstrategi
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen godkänner Utbyggnadsplan för stamfiber 2015-2017.
Cecilia SjödE'm
Bredbandssamordnare
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
20. !T-avdelningen
685 80 Torsby
0560-160 03 direkt
073-271 21 97 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
cecilia.sjoden@torsby.se
it@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
/
Planerad utbyggnad av stamnät 2015 - 2017
med budget och finansieringsplan
Ar
sträcka
Antal km
Kostnad
Totalt
Finansiering
Torsby kommun
Finansiering
Region Värmland
Finansiering
EU
2015
Brattmon - Höljes
Snårberg-Björbysätern-Nyskoga
26,0
16,0
6 578 000,00
4 048 000,00
1 644 500,00
1 012 000,00
1 644 500,00
1 012 000,00
3 289 000,00
2 024 000,00
2016
Flatåsen - Bjurberget
Bjurberget - Bograngen
Bograngen - Järpliden
16,0
20,0
15,0
4 048 000,00
5 060 000,00
3 795 000,00
1 012 000,00
1 265 000,00
948 750,00
1 012 000,00
1 265 000,00
948 750,00
2 024 000,00
2 530 000,00
1 897 500,00
2017
Höljes - Långflon
Tjärnås - Bastuknappen
Bjurberget - Röjdåfors
27,0
17,0
23,0
6 831 000,00
4 301 000,00
5 819 000,00
1 707 750,00
1 075 250,00
1 454 750,00
1 707 750,00
1 075 250,00
1 454 750,00
3 415 500,00
2 150 500,00
2 909 500,00
40 480 000 kr
10 120 000 kr
Summa
Total meterkostnad för anläggning
av stamfiber är beräknad till
253,00
Sida 1 av 2
10 120 000 kr
20 240 000 kr
Sammanfattning av behov i respektive område
2015
2016
2017
Brattmon - Höljes
stamfiber från Brattmon till Höljes enligt tidigare beslut i KS 2014-01-16.
Bägge dessa station är drabbade av Quadracoms avveckling av ADSL via radiolänk juni
2015. Höljes motorstadion har krav från bilsportförbundet på god internetkommunikation för
media och kansli till VM . Detta håller på att lösas till VM sommaren 2015 men kräver en
långsiktig lösning genom att stadion ansluts till fiber genom fiberförening.
Höljes lanthandel är en av kommunens servicepunkter genom pilotprojektet "Pilotkommuner
för serviceutveckling" och har därmed stora behov av god internetanslutning.
Lanthandeln och även förskolan i Höljes ska också anslutas till fiber genom fiberföreningen.
Telia genomförde teknikskifte i Kärrbackstrand 2014-05-08.
Snårberg-Björbysätern-Nyskoga
stamfiber till Nyskoga för att möjliggöra anslutning av Nyskoga fiberförening
enligt tidigare beslut i KS 2014-01-16. l området finns ingen ADSL alls.
Telia genomförde teknikskifte i Nyskoga 2014-05-08 och i Digerberget 2013-11-07.
Flatåsen - Bjurberget
Telia har genomfört teknikskifte i Bjurberget Ullberget och Bjurberget Liden 2013-11-07
samt i Kindsjön 2014-05-08 . ADSL ej utbyggt i Bjurberget.
Bjurberget - Bograngen
Bograngen drabbas av Quadracoms avveckling av ADSL via radiolänk i juni 2015 .
Bograngens lanthandel är en av kommunens servicepunkter genom pilotprojektet "Pilotkommuner för serviceutveckling" och har därmed stora behov av god internetanslutning.
Lanthandeln och äldreboendet i Bograngen ska anslutas till fiber genom fiberföreningen.
Höljes - Långflon
För anslutning av boende i Långflon samt Långflons köpcenter, camping och kommande
bostäder i Långflon. Telia genomförde teknikskifte i Långflon 2014-09-24.
Tjärnås - Bastuknappen
För anslutning av boende i Aspberget och Bastuknappen
Bjurberget - Röjdåfors
Röjdåfors drabbas av Quadracoms avveckling av ADSL via radiolänk i juni 2015.
Sida 2 av 2
ro
Datum
2012-05-15
Torsby kommuns bredbandsstrategi
Peter Lannge
lT-chef
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
20. !T-avdelningen
685 80 Torsby
0560-160 56 direkt
070-630 22 34 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
peter.lannge@torsby.se
it@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (7)
l(
2
Innehåll
Torsby kommuns bredbandsstrategi ................................................. l
Inledning ........................... ................................................................................................ 3
Bakgrund ............................ .... .. ........ .................................. ... .. ......... ... .... .. .. ... .. ................ 3
Vision och syfte ........................................................................ .. ...................................... 3
Bredbandsrnål .... .............................................................................................................. 4
Drift och underhåll ............ .............. ................................................................................ 5
Samverkan ................. .. .... ..................................................... .. ... ... .... ................................ s
Karta 1 stamfiberutbyggnad ................................. ......................................... .... .. ........ .. 6
Karta 2 förslag på områdesindelning ........................................................................... 7
11
3
Inledning
Torsby kommuns bredbandsstrategi syftar till att ansluta till de övergripande
nationella målen samt de kommunala bredbandsmålen (se nedan) både ur ett tekniskt
såväl som ekonomiskt perspektiv.
Kommunen har för avsikt att tillsammans med olika ~änsteleverantörer, och genom
samverkan mellan byalag, ekonomiska föreningar och företag skapa förutsättningar
för ett öppet bredbandsnät Ett utbyggt bredbandsnät kan skapa nya möjligheter för
hushåll och företag att etablera sig i kommunen med samma förutsättningar som idag
finns i storstadsregionerna.
Bredbandnätet har också stor betydelse för utvecklingen av kommunens egen
verksamhet, bl.a. för att knyta samman enheter som är geografiskt spridda.
Bakgrund
År 2003-2005 byggdes bredband i Värmland, den teknik som då användes var i första
hand ADSL. Orsaken till att man valde den tekniken var främst för att via telenätet
(koppar) nå så många hushåll som möjligt. I Torsby kommun byggdes med stöd av
statliga och ED-medel tillsammans med Teracom 25 st ADSL-stationer, 3 stationer
byggdes ut av Telia. Täckningsgraden uppgick till cirka 90 % av befolkningen.
Som ett komplement till ADSL-tekniken byggdes ett mobiltnätverk ut som använde sig
av den frekvens som det gamla NMT-systemet ny~ade. Denna teknik har dock stora
begränsningar i bredbandshastigheten då det är flera samtidiga användare.
Vision och syfte
Bredbandsstrategin beskriver Torsby kommuns ambition avseende utbyggnad av
stamfiber i kommunen. Utbyggnaden av !T-infrastruktur i kommunen inom de
närmaste 8 åren skall beskrivas i en handlingsplan. Torsby kommuns fiberutbyggnad
FTTH (fiber till hemmen) förutsätter att det bildas ekonomiska fiberföreningar som var
och en bygger och ansluter sitt områdesnät till befintlig eller ny stamfiber.
Utbyggnaden av bredband i Torsby kommun är avgörande för utvecklingen i
framtiden och för att kunna hävda sig mot konkurrensen till storstadsregionerna.
Parallellt med att företagen ges möjlighet att utveckla sina verksamheter så kommer
medborgarna i kommunen att få möjlighet att kunna använda allt mer avancerade IT~änster . Möjligheten att nyttja de nya IT-tjänsterna styrs av tillgången till bredband.
Att ha en fast förbindelse eller möjligheten till det kommer att vara självklart i många
hushåll i en nära framtid.
Bredband är också viktigt för utveckling av offentlig verksamhet. Kommunen kommer
att kunna erbjuda medborgama bättre informationskanaler och dessutom själva eller
genom tjänsteleverantörer kunna erbjuda mer avancerade tjänster. Kommunen
kommer att ges möjlighet att knyta ihop sina geografiskt spridda verksamheter till en
teknologisk enhet.
Genom ett neutralt bredbandsnät kommer tjänsteleverantörer att kunna erbjuda
samma tjänster som i storstadsregionerna.
(~
4
Bredbandsmål
Torsby kommun har i sina Visioner och mål får 2020 fastställt att en god IT-infrastruktur
är ett viktigt delmål inom området infrastruktur och kommunikationer.
Regeringens mål för år 2020 är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång
till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan åT 2015 bör 40 procent ha tillgång till
bredband med den hastigheten. Målet på 90% innebär att landsbygden med säkerhet
kommer att bli eftersatt eftersom 90% av befolkningen bor i städer där den så kallade
"marknaden" förväntas lösa bredbandsbehovet. Det innebär att kommunerna utanför
storstadsregionerna själva måste agera för att täcka landsbygdens behov. För att nå
målet på 100Mbit/s med full kapacitet är optofibernäten en förutsättning och den enda
framtidsäkra tekniken.
Torsby kommuns mål
För Torsby kommun föreslås att 100% av befolkningen bör ha tillgång till
bredband senast ål' 2020.
Kommunen skall ansvara för att stamfiber byggs ut, dock skall inte
parallelldragning ske i första skedet på de sträckor där det redan idag finns
fiber. Utbyggnad behovsprövas och beslutas av kommunstyrelsen efter analys
av behov och kostnadsförslag på sträckan.
De föreningar som vill ansluta sig till kommunens stamfiber måste uppnå en
täckningsgrad om minst 50% av hushållen och erbjuda samtliga inom fastlagt
område att delta.
Kommunen skall inte ansvara för drift, och underhåll av nätet.
Finansiering skall ske genom anslutningsavgifter utifrån en
kostnadsfördelningsmodell.
Prioriterade områden
Kommunen har identifierat ett antal prioriterade områden som bör utvecklas inom
visionen för !T-infrastruktur. Dessa områden ligger som utgångspunkt för den
fortsatta utvecklingen inom Torsby kommun av ett fibernät som kan innehålla de
tjänster och den service till företag, förvaltningar och invånare som kommer att
eftersträvas med den tekniska utveckling som pågår.
De områden som kommunen identifierat som de viktigaste är:
•
Kommunal verksamhet, ansluta alla kommunala verksamheter.
•
Näringsliv, möjliggöra anslutning för fortsatt näringslivsutveckling
•
Ortssammanbindande nät, möjliggöra anslutningar på orter med ekonomiska
fiberföreningar som har en anslutningsgrad på> 50% av hushållen inom resp.
område.
•
Kommunöverskridande nät, möjliggöra förbindelser till grannkommuner och
redundans i stamnätet, för att upprätthålla hög tillförlitlighet
14
5
•
Fiberansluta de telestationer som idag har ADSL-utbyggnad och som inte är
fiberanslutna
•
Prioritera orter med nedlagda telestationer.
Drift och underhåll
Kommunen kommer ej att ansvara för drift och underhåll utan detta är en uppgift som
löses genom en tredje part. Kommunens funktion är att man kommer att vara
samordnare avseende kontakten mellan kunden och nätleverantören. Torsby kommun
skall bevaka att alla föreningar, företag och fastigheter skall kunna ansluta sig till en
drifts- och underhållsoperatör som är konkurrensneutral gentemot ~änsteleverantörer.
Torsby kommun kommer att ha ett ansvar för stamfibem.
Samverkan
Utbyggnad av ortssammanbindande nät i Torsby kommun skall ses som en del av ett
regionalt nät i Värmland. Det regionala nätet binds samman och bildar en del av ett
nationellt nät för täcka Sverige. Det ä.T därför viktigt att tidigt i planeringen samverka
med kringliggande kommuner om ett gemensamt mål att göra Värmland till ett
regionalt nät. Eftersom vi idag har ett etablerat samarbete inom IT med Sunne och
Hagfors kommuner bör sammanbindning med dessa kommuner prioriteras.
l)
6
Bilaga l
Karta 1 stamfiberutbyggnad
Fibernätutredning April 2012
sträckning
Ttd,t rtOtUuino;J
-r-lP'"'·'·'-"" ""'
"
A
7
Bilaga 2
Karta 2 förslag på områdesindelning
Fibernätutredning April 2012
N
A
(l\
\)
Datum
Antal sidor
2014-12-29
7
Månadsuppföljning till och med
november 2014
Torsby kommun
Nämnder och kommunstyrelsen
Inger Thörngren
ekonom
Ekonomiavdelningen
0560-160 33 direkt
inger. thorngren@torsby .se
Till kommunstyrelsen 2015-01-07
torsby.se
Innehållsförteckning
1
Driftsredovisning .............................................................................................3
2
Kommunfullmäktige ....................................................................................... 4
3
Kommunstyrelsen ................................................................ .... ........................ 4
4
Barn- och utbildningsnämnden ..................................................................... 5
5
Socialnämnden .................................................................................................5
6
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden ........................................................... 6
7
Valnämnden ................................................................................... ...................7
8
Överförmyndamämnden ................................................................................ 7
2
1 Driftsredovisning
Nettobudget Nettoutfall Avvikelse Nettobudget
Nämnd/Styrels
Tkr
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Kommunalråd
Kommunledningskansliet
Ekonomiavdelningen
!t-avdelningen
HR-avdelningen
Tekniska avdelningen
Fritidsavdelningen
Kulturavdelningen
Kost- och städavdelningen
Skogsförva lt ningen
Fastighetsförsäl j n i ng
Barn- och utbildningsnämnden
Barnomsorg
Grundskola
Gymnasieskola
Kulturskola
Förvaltningsövergripande BUN
Socialnämnden
Vård och omsorg
Handikappomsorg
Individ- och familjeomsorg
Förvaltningsövergripande omsorg
Miljö-, bygg- öch
räddningsnämnden
Miljö- och byggförvaltn
Räddningstjänst
Valnämnden
Överförmyndare
Driftnetto
2014-11-30
-1357
-124 582
-2 099
-49 446
-4 820
-5 284
-6 888
-31966
-14 041
-9 862
280
-456
-214 536
-54 652
-99 627
-57 142
-2 532
-583
-254 490
-151 315
-55 778
-27 291
-20106
2014-11-30
-l 006
-115 571
-2 210
-45 755
-4 665
-3 327
-3 923
-31767
-14179
-9 922
59
-467
586
-216 998
-56 329
-98 620
-58 821
-2 627
-602
-260 347
-151316
-50 086
-33 762
-25 183
351
9 011
-111
3 691
155
1957
2 965
199
-138
-60
-221
-11
586
-2 462
-1677
l 007
-1679
-95
-19
-5 857
-l
5 692
-6471
-5 077
-17 470
-3 094
-14 376
-458
-1295
-17 789
-3 474
-14 315
-312
-1640
-614188
-613 663
o
Prognos
-1480
-135 025
-2 300
-54140
-5 300
-5 800
-7 560
-34 575
-15 150
-10 800
-1480
-135175
-2 300
-54140
-5 300
-5 800
-6 560
-36 075
-15 300
-10 800
o
-150
o
o
o
o
l 000
-1500
-150
o
o
o
o
o
600
-238 050
-59 713
-113 470
-61441
-2 786
-640
-278125
-165 271
-60 834
-29 992
-22 028
600
500
-239 050
-60 213
-113 470
-61941
-2 786
-640
-278125
-165 271
-60 834
-29 992
-22 028
-319
-380
61
146
-345
-19100
-3 420
-15 680
-500
-1430
-19 600
-3 820
-15 780
-400
-1430
-500
525
-673 710
-675 260
-1550
o
De överskjutande kostnaderna får utbyggnaden av Finnskogscentrum har inte tagits hänsyn till i
bokslut.
Nämnder och kommunstyrelsen redovisar till och med novemb er ett resultat på totalt
525 tkr. För helårprognostiserasett underskott på närmare 1,6 mnkr.
D å vi nu i dagsläget inte har så tidiga månadsstängningar kan det finnas vissa
avvikelser när det gäller rapporterade siffror till nämnd och mot denna rapportens
redovisade siffror. Under 2015 kommer det att införas snabbare månadsstängning och
då kommer det inte att vara differens mellan siffror som presenteras i nämnd och
kommunstyrelsens arbetsutskott mot den totala driftredovisningen som rapporteras
till kommunstyrelsen.
3
Avvikelse
Helår
helår
500
-l 000
-500
o
-500
o
o
o
o
o
o
o
-400
-100
100
o
1D
2 Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige redovisar ett plusresultat på 350 tkr till och med november. Detta
beror främst på att ett kommunfullmäktigemöte har ställts in i början av året samt att
kostnader för medborgardialog blev lägre än beräknat. Det beror också på att
kommunrevisionen har haft lägre kostnader än budgeterat. Kostnader för utbildning,
avtackning samt viss teknisk utrustning kommer inom det närmaste.
För helår bedörns prognosens utfall bli i nivå med budget.
3 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat på närmare 9 mkr till och med 30
november.
Som tidigare redovisat har it-avdelningens budgeterade medel för fiberutbyggnad inte
använts fullt ut. Mer kostnader för detta kommer in i slutet av året och utfallet
förväntas hamna i nivå med budget.
En stor del av bidraget för CV-projektet på HR-avdelningen har inte brukats.
Ytterligare kostnader för detta projekt kommer, men bidraget kornmer inte att
användas fullt ut. Ett överskott prognostiseras till1 mnkr som är avsedd att balansera
en del av tekniska avdelningens underskott.
Kommunledningskansliet redovisar en positiv avvikelse mot budget. Detta beror på
att AF A-medel för pågående och nystartade projekt inte använts fullt ut.
Tekniska avdelningen redovisar ett resultat nära budget till och med november. En
stor avvikelse finns på fastighetssidan då kapitaltjänstkostnader för det pågående EPCprojektet inte medräknats i budgetarbetet för internhyressättningen våren 2013. Dock
täcks denna avvikelse till stor del genom lägre energikostnader. GVA verksamheten
visar också för närvarande ett överskott på grund av säsongsbetonat arbete, men för
helår väntas dessa kostnader vara i nivå med budget. Tekniska avdelningen
prognostiserar för helår ett underskott
Fritidsavdelningen redovisar liksom tidigare ett negativt resultat för perioden som
främst beror på lägre intäkter än budgeterat. Intäktsbortfallet avser främst TorsbyBadet
som på grund av den fina sommaren haft färre besökare. För helår bedöms ett
underskott på 150 tkr.
Kost- och städavdelningen redovisar ett underskott för perioden. Detta beror främst på
extra vikarietillsättning inom kosten på grund av utbildning och uttag av
kompledighet. Extra personal har dessutom tagits in på grund av ökat antal portioner
specialkost städavdelningen har också under perioden behövt göra extra städinsatser
på flera enheter. Intäkter kommer för detta som kommer att jämna ut underskottet.
Kommunalrådets underskott avser gåvor för avtackning av personal inom
kommunstyrelsen.
För helår bedöms kommunstyrelsens prognos redovisa ett underskott på 150 tkr.
4
4 Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett minusresultat på 2,5 mnkr till och med 30
november. Nämnden har under året fått en utökad ram på 1,65 mnkr som skulle täcka
befcu:at underskott. När det nu närmar sig årets slut så bedömer nämnden att de ändå
inte kommer att klara budget. Underskottet har ökat under hösten och detta beror
bland annat på att gymnasieelever som sökt utbildning i annan kommun blev fler än
man tidigare har bedömt. Nämndens möjligheter att täcka befarat underskott är
begränsade, då stor del av kostnaderna ligger fast i strukturen. Personalkostnaden är
en stor del av detta. Genom större grupper och mindre personalantal kan vissa
besparingar göras, men då riskerar man att måluppfyllelsen inte nås. Ett underskott på
l mnkr för helår prognostiseras.
Förskola och skolbarnomsorg redovisar ett underskott på 1,7 mnkr. Avvikelsen finns
främst inom skolbarnomsorgen och då vid Holmesskolan där bemanningen vid de
flesta enheter varit högre än budgeterat beroende på vistelsetider och att antalet
inskrivna barn varit högre. Holmesskolan har också varit högre bemannad beroende
på elever som krävt extra bemanning med hänsyn till ett medicinskt behov.
Grundskolan redovisar ett överskott på l mnkr. Beslutade omfördelningar och tillskott
har påverkat budget och avvikelsen. Det har tidigare redovisats att det är fem tjänster
utöver budget som behövs vid ytterskoloma för att stärka arbetet med
måluppfyllelsen. En stor del av dessa tjänster utöver budget har nu finansierats via
omfördelningar inom nämndens budget och tillskott från fullmäktige. Visst problem
kvarstår då inflyttning skett av elever med omfattande behov av stöd.
Gymnasieskolan redovisar ett underskott på 1,7 mnkr. Avvikelsen återfinns främst
under komvux, detta underskott kommer att minska då både statsbidrag och intäkter
från andra kommuner väntas in senare under hösten. Då antalet elever minskat på
Stjerneskolan har det varit möjligt att minska antalet lärartjänster. Beroende på detta
har det varit möjligt att omfördela medel till grundskolan.
Interkommunala ersättningar var under våren lite högre för att sedan minska under
hösten. För helår så bedöms budgeten för interkommunala ersättningar klaras.
5 Socialnämnden
Socialnämnden redovisar ett underskott på 5,9 mnkr för perioden. För helåret bedöms
ett resultat i nivå med budget. Största delen av avvikelsen beror på att bidrag från
Migrationsverket på 3,6 mnkr ännu ej redovisats. Av dessa bidrag avser drygt 1,6
mnkr verksamheter under individ- och familjeomsorg och 2 mnkr avser
förvaltningsövergripande verksamheter.
Vård och omsorg redovisar sammantaget ett resultat i nivå m ed budget. Underskott
finns dock i budgeten för h emsjukvården som bland annat fått extra kostnader för
insatser hos en extern utförare. Underskott redovisas också för utskrivningsklara
patienter från sjukhuset. Däremot redovisar särskilda boenden ett plus på ca 2,5 mnkr
mot budget. I detta ingår också den planerade förstärkningen av bemanningen.
5
Hemtjänsten redovisar ett plus beroende på att beviljad tid är fortsatt lägre än den
budgeterade. En utmaning är att kwma möta en minskad efterfrågan med en
minskning av den efterfrågade tiden. I år har mycket personaltid använts till
fortbildning i individuella genomförandeplaner och dokumentation vilket är
förklaringen till att överskottet inte är större i hemtjänsten.
Handikappomsorgen redovisar ett stort överskott på 5,7 mnkr. Överskottet beror till
stor del på att budgeterade tjänster inom daglig verksamhet ännu inte behövt tillsättas
samt att budgeterade kostnader för det nya boendestödteamet finns budgeterad från
och med januari. Verksamheten har inte startas upp förrän nu under hösten. Det finns
också ett överskott för ledsagar- och avlösarservice där de budgeterade timmarna är
större än vad som använts.
Individ och familjeomsorg redovisar ett underskott på 6,5 mnkr som bland annat beror
på höga kostnader för institutionsvård, 4,2 mnkr högre än budgeterat. Kommunen har
haft h·e stycken LVM-placeringar (Lag om vård av missbrukare) hittills under året
vilket är mycket dyra placeringar. Försörjningsstödet visar också ett underskott mot
budget på 1,2 mnkr. Vid jämförelse med föregående år är det en ökning med närmare
11 procent. Ökningen kan inte ses på en specifik grupp utan verkar mer handla om att
det utbetalas mer i försörjningsstöd, d.v .s. utbetalningarna upp till norm blir större när
hushållens inkomster är låga. De bidrag som inkommer från Migrationsverket på 1,6
mkr som nämnts ovan kommer att förbättra resultatet något.
Förvaltningsövergripande som består av administration och verksamheten vid
Solrosen redovisare ett resultat i nivå med budget. Stor del av dessa kostnader har
täckts av överförda Afa-medel. Dessutom väntas även här ett bidrag från
Migrationsverket på knappt 2 mnkr som kommer att förbättra resultatet.
6 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden redovisar ett underskott på drygt 300 tkr
gentemot budget. Nämndenprognostiserarett underskott på 500 tkr, varav 100 tkr
avser räddningstjänsten och 400 tkr miljö- och byggförvaltningen.
Räddningstjänstens verksamheter redovisar ett överskott på 60 tkr. Under slutet av
sommaren hade nämnden flera och mer tidskrävande utryckningar. Det var bland
annat ett flertal skogsbränder. Extrakostnader har i de flesta fall kompenserats av
intäkter. Men det har också funnits kostnader där man inte har fått någon ersättning
för, bland annat kostnad för helikopter på ca 70 tkr i samband med en skogsbrand. Det
bidrag som betalas ut från MSB(Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) är 70
tkr lägre för helår än budgeterat. Räddningstjänsten bedömer att de för helår kommer
att redovisa ett underskott på 100 tkr beroende på de extrakostnader som varit samt
mindre bidrag från MSB.
Miljö- och byggförvaltningens verksamheter visar ett underskott på 380 tkr.
Avvikelsen beror bland annat på att bygglovsintäkterna för perioden är 150 tkr lägre
än budgeterat. Intäkter för detaljplaner är också lägre än budgeterat. Miljö- och
byggförvaltningen har också haft kostnader på 100 tkr för biologisk undersökning av
Sirsjön. Ytterligare kostnader på ca 100 tkr för detta inkommer under december. Denna
6
utredning genomförs enligt beslut i KSAU 2014-05-13. Kommande föräldraledigheter
bedöms ge en personalkostnadsminskning som kommer att täcka upp andra
underskott som finns under personalkostnader. För helår prognostiseras miljö- och
byggförvaltningen ett underskott på 400 tkr. Den prognostiserade underskottet beror
främst på kostnader (200 tkr) för biologisk undersökning av Sirsjön samt att
bygglovsintäkterna bedöms bli lägre än budgeterat.
7 Valnämnden
Valnämnden redovisar ett plusresultat på närmare 150 tkr. Under 2014 Har två val
genomförts; Allmänna val och val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet är avslutat och kostnader är bokförda. Någon ytterligare
kostnad kan tillkomma under slutet av året.
För helår har Valnämnden tidigare bedömt att de kommer att få ett överskott på 60 tkr.
Nu när vi närmar oss årets slut så ser vi att överskottet åtminstone blir 100 tkr. Då har
det tagits hänsyn till att ytterligare någon kostnad kan inkomma under årets sista
månad.
8 Överförmyndarnämnden
Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på närmare 350 tkr för perioden
fram till den 30 november. Detta beror främst på att ersättning för ensamkommande
flyktingbarn inte har blivit utbetalda fullt ut ännu. En del av dessa bidrag har
inkommit under oktober som har gjort att underskottet har minskat något från
föregående månads avstämning. Som tidigare redovisats har det också varit högre
arvodeskostnader än budgeterat. Dessutom har lönekostnaderna varit högre pga.
personalbyte under året. Det är svårt att påverka godemansarvoden då
överförmyndarnämnden inte kan påverka antalet ärenden samt huvudmännens
förmögenhet, vilket ligger till grund för vem som betalar ställföreh·ädarnas arvoden.
Vid uppföljningen per sista oktober gjordes en bedömning om ett underskott på 50 tkr.
Under hösten har man sett att nämndens kostnader för utbildningar har blivit billigare
än planerat både för förvaltningens ~änstemän och gode män. I samband med
uppföljningen till och med november görs bedömningen att resultatet för helår
kommer att hamna i nivå med budget med viss reservation för eventuella arvoden.
7
Torsby kommun
sid 16
Kommunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2014-12-09
§ 189 Förnyelse av låne"löfte 2015
Dnr KST 2014/!;129
Sammanfat~ning av ärendet
Kommunfullin:i:\ktige h<,lr d~h 17 febru~ri 2014 fattat beslut öm.nyuppl@ing och
omsättning av 'lån-för kommunen under 2014. Sammanlagt har kommunen'haft rätt att
teckna nya lån om SO 150 000 kr samt att sätta om lån som -qncier åretförfa1ier till
betalning. bessutarn har fullmäktige beviljat sitt dotterbolC!.g Tdrsby Bostäder A"B ~n
generell borgen om 158 000 000 kr.
Sedan dettabeslut har komrmmstyrelsen beviljat ytterligare låri orn 12 ooo ooo kr <~:tt
finansiera en investering av en vattenledning i Branäs. Några nya lån har inte tagits
under 2014. Detta gör att den totcila lf\n~ramen kqn:uner att uppgå :till92 150 000 kr.
Tillsvidare är fÖrutsättningar för Torsby Bostäder AB oför·ändrad, varför en ändring av
den komrriunal~ borgen inte har b~gi:j.rts. Därför koJ.'Iliilet Tötsby k9mrn.-yn ~ven under
2.0i5 eller tills nytt beslut fattas, ingå kommunal borgen för Torsby Bostäder AB:s
lånef9rplikh~lser till ett totalt högsta lånebelopp om 158 000 000 kr jämte därpå löpande
ränta och kostnader. Det tateilahögsta lånebeloppet är beräknad på skuldebreven.s
respektive ursprungliga lånebelopp samt en marginal för kommande
investering/underhållsåtgärder.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse av Angela Birnstein 2014-12-09
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
l. Kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, d.v.s. öka köminunehs skulder
under år 2015 med 92 150 000 kr.
2.
Kommunstyrelsen har under 2015 rätt att omsätta lån., d.v.s.låna ttpp belopp
motsvirrande belopp på de lån som förfaller till betalning under 2015.
3. Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Totsby
Bostäder AB:s iåneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om
158 000 000 kr jämte dätpå löpande ränta och kostn"ader.
·
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun
sid 17
Kommunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2014-12-09
. B~sl4tet skickas till
Ekonorrtiavdehungen
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun
sid 18
Kommunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2014-12-09
§ 190 Förteckning över beslutsattestanter
Dnr KST 2014/930
Sammanfattning av ärendet
Förvaltningar har i uppdrag att årligen komplettera detaljbudgeten med förteckning
över befattningar och ersättare för befathlingar som har rätt att besluta om och
attestera kostnader inom de olika verksamheterna.
En förteckning av beslutsattestanter (befattningar) och deras ersättare (befattningar)
ska årligen överlämnas till kommunstyrelsen i samband med att detaljbudgeten antas.
Att bemcuma befattningarna är verkställighet på förvaltningsnivå.
Förteckning över beslutsattestanter ligger som bilaga till paragrafen.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse av Angela Birnstein 2014-11-17
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen godkänner bifogad förteckning över beslutsattestanter.
Beslutet skickas till
Ekonomiavdelningen
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
2014-12-09
Förteckning över kommunstyrelsensattestanter fr o m 2015-01-01
Ansvar
02100000
02110000
02111000
02111100
02111200
02111300
02111400
02112000
02112100
02112200
02115000
02120000
02130000
02210000
02310000
02311000
02311100
02311200
02311300
02311400
02311500
02311600
02314000
02314100
02314200
02314210
02314220
02314230
02314300
02500000
02501000
02510000
02600000
02610000
Befattning- Ordinarie
Kommunalråd
Kommunchef
Näringslivs- och strategiavdelningen
Besöksnäringsstrateq
Arbetsmarknadsstrateg
Informationsstrateg
E U-strateg
Administrativ chef
Ansvarig poolbilar
Administratör
Biträdande kommunchef
Ekonomichef
!T-chef
HR-chef
Teknisk chef
Fastighetschef
Fastighetsir_:Jg_enjör underhåll
Fast]ghetsir::!9_enjör risk
Fastjf!!letsi~eniör enerqi
Fastjg_hetsingen iör Syssiebäck
Fastighetsit:!S_enjör drift
Arbetsledare elförråd
Områdeschef GVA
Renhållningsingenjör
GVA-ingenjör
Gatuit:!S_enjör
VA-it:!S_el]_ör VA-nät
Mätingenjör
VA-ingenjör VA-verk
Kostchef
Ansvarig Bergåsen
städledare
Fritidschef
Fritidsförest Tranan
Attestant
Ann-Katrin Järåsen
Thomas Stjemdorff
Thomas Stjemdorff
Mats Olsson
Gös1a Kihlgren
Annette Lauritzen Karlsson
Elisabeth Olsson
Ann-Margreth Edberg
Anna Gerdin
Annelie Lindberg
Anders Björck
Angela Simstein
T f Björn Gottfridsson
Anders Björck
Jan Esping
Hilary Högfeldt
Peder Persson
Mats Agren
Jan Larsson
Peder Loqvist
PärOlsson
Benny Nilsson
Mikael löfvenholm
Sune Eriksson
Per-Ame Lövqvist
Fredrik Värmsjö
Vakant
Lennart Pewe
Tomas Olsson
Ninni Boss
Ulla Boden
Ann Johansson
Kicl<i Velander
Ylva Olsson
Befattning -Ersättare
Kommunstyrelsens vice ordförande
Biträdande kommunchef
Biträdande kommunchef
Turistb_i!_åföreståndare Torsby
Kommunchef
Kommunchef
Kommunchef
Kommunchef
Administrativ chef
Administrativ chef
Kommunchef
Controller
Driftansvarig administration/skolan, bredbandssamordn.
Rehabsamordnare
Områdeschef GVA
Teknisk chef
Fastighetschef
Fastighetschef
Fastjg_hetschef
Fastjg_hetschef
Fastighetschef
Attestant
Alf Larsson
Anders Björck
Anders Björck
Lena Henriksson
Thomas Sljemdorff
Thomas Stjemdorff
Thomas Stjemdorff
Thomas Stjemdorff
Ann-Margreth Edberg
Ann-Margreth Edberg
Thomas Stjemdorff
Mikael Wes1in
Gottfridsson l Nord l Sjödem
Christina Bengtsson
Mikael Lövfenholm
Jan Esping
Hilary Högfeldt
Hilary Högfeldt
Hilary Högfeldt
Hilary Högfeldt
Hilary Högfeldt
Teknisk chef
Områdeschef GVA
Områdeschef GVA
Områdeschef GVA
Områdeschef GVA
Områdeschef GVA
Områdeschef GVA
Ansvaljg_ Bergåsen
Kostchef
Kostchef
Platsansvarig TorsbvBadet
Fritidschef
Jan Esping
Mikael Lövtenholm
Mikael Lövfenholm
Mikael Lövfenholm
Mikael Lövtenholm
Mikael Lövfenholm
Mikael Lövfenholm
Ulla Boden
Nlnni Boss
Ninni Boss
Peter Jonsson
Kicki Velander
Torsby kommun
Ekonomiavdelningen
·---------------···--·--·---------------·--·--
Sida
1 (2)
·----~---------··
2014-12-09
Ansvar
02620000
02630000
02640000
02650000
02700000
03000000
99000000
Attestant
Befattning - Ordinarie
Fritidsförest Hole
Fritidsförest Torsby
Ansvarig Sysslebäcksbadet
Ansvarig Torsbybadet
Kulturchef
skogsförvaltning
Finansförvaltning
Ylva Olsson
Jörgen Johansson
Jan Karlslam
Peter Jonsson
Annika Wredenberg
Jan Esping
Angela Simstein
Befattning- Ersättare
Fritidschef
Fritidschef
Fritidschef
Fritidschef
Bibliotekschef
Teknisk samordnare
Controller
Attestant
Kicki Velander
Kicki Velander
Kicki Velander
Kicki Velander
Agneta Strandberg
Hilary Högfeldt
Mikael Westin
Sida
2 (2)
Torsby kommun
Ekonomiavdelningen
·---·------·~---
---
·----··-~-------·-----·-·
·------=w-----------·--------------------------------------~·---~-·-------------
Torsby kommun
Kommunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2014-12-09
§ 197 Investeringsprojekt 2015
Dnr KST 2014/928
Sammanfattning av ärendet
Tekniska avdelningen redovisar sina investeringsprojekt för år 2015. Av delningen har
budgeterat för områdena:
•
fastigheter
'
Björnevi och Torsby Sportcenter
•
kommunförrådet
•
gata, park och lekplats
•
VA-nät
•
Vattenverk
•
Gatubelysning
•
Torsby Flygplats
I bilaga till paragrafen finns en sarrunanställning över tekniska avdelningens
investeringsbudget för år 2015 samt plan för åren 2016-2017.
Handlingar i ärendet
Redovisning av investeringsbudget 2015 och plan 2016-2017
Arbetsutskottets beslut
Tekniska avdelningens investeringsbudget för år 2015 godkänns.
Beslutet skickas till
Tekniska avdelningen
Ekonomiavdelningen
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Investeringsbudget 2015 och plan 2016-2017
2014-12-09
Objekt
' 2015 prio 2015 övr .
B~d~et _ , Budget
Fastigheter
Björnevi & Torsby Sportcenter
Förrådet
Gata, park & lekplats
VA-Nät
Vattenverk
Reningsverk
Gatubelysning
Torsby Flygplats
SUMMA
(27 892)
--- - ···--····-----·----·-----·-·····-------·--·--····-·---·...-
2016
Plan
2017
Plan
Hyresgrunda11-~e
Exploater- Efter
ingskostn planperiod
18 640,00
600,00
680,00
2 950,00
1150,00
800,00
1250,00
200,00
1 000,00
0,00
1 750,00
400,00
1100,00
2 700,00
550,00
2 350,00
0,00
0,00
1170,00
0,00
0,00
4 550,00
2 600,00
0,00
2 250,00
0,00
0,00
11 720,00
0,00
0,00
5 600,00
2 800,00
0,00
25 000,00
0,00
0,00
2 550,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
12 000,00
0,00
0,00
0,00
61 000,00
7 600,00
17 500,00
30 000,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
15 500,00
9 850,00
0,00
0,00
0,00
0,00
27 270,00
8 850,00
10 570,00
45120,00
14 550,00
116100,00
25 350,00
-..---·---··--------------
. -··--····-·-·-···--·--~-·-·----------··--·.
A~vLOl ~ r ) . ~ \
Torsby kommun
sid 25
Kommunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2014-12-09
§ 195 Inomhusklimatet i kommunhuset Torsby
Dnr KST 2014/575
Sammanfattning av ärendet
Tekniska avdelningen har utrett de klimatproblem som skyddsombuden påpekat i
skrivelser daterade 2014-08-11 och 2014-10-02.
Ventilationsanläggningen i kommunhuset är installerad med vä1meväxlare för
tillskottsvärme när utetemperaturen är låg. Dock salmas möjlighet att kyla tillförd
rumsluft. Detta im1ebär att tilluften får samma temperatur som uteluften. Är det 25°C
ute så håller tillförd rumsluft 25°C. Att då öka luftväxlingen medför en upplevd
avkylning men temperaturen är fortfarande samma som uteluften.
Nedanstående tabell redovisar uppmätta inomhustemperaturer.
8/7-14/7
19/7-28/7
It
~25°C
~25°C
HR
~26°C
~26°C
Vån.3
~26°C
~26°C
Utetemperahn·en under denna period var dagligen över 23°C. SMHI redovisar att
medeltemperaturen för juli månad var 4,6 grader över ett så kallat "normalår" och det
anses vara mycket.
Installerad teknisk utrustning typ kopiatorer och it-utrustning avger väi'me som läggs
till tillförd lufttemperahtr. H-avdelningen är särskilt utsatt för detta.
En orobyggnation av den gemensamma ventilationsanläggningen för att bära kyla
kräver stora insatser både ekonomiskt och i tel<niskt utförande. Frågan måste utredas
vidare innan projektering.
Kostnaden för kylanläggningar tillit, reception och konferensrum beräl<nas till650 000
kronor.
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
)L
Torsby kommun
sid 26
Kommunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2014-12-09
Arbetsutskottets beslut
Under 2015 installeras en kylanläggning för it-avdelningen samt en för
växel/receptionen och konferensrum.
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun
sid 25
Barn- och utbildningsnämnden
PROTOKOLL
2014-12-18
(
§ 116 Samverkansavtalet Gymnasiesamverkan
Värmland
Dnr BU 2014/314
Sammanfattning av ärendet
(
I Värmland samverkar samtliga kommuner sedan 2009 om gymnasieskolan via ett
gemensamt avtal. Samverkan leds av en styrgrupp bestående av ordförande från
avtalskommunerna och Region Värmland som samordnar arbetet.
Målsättningen med avtalet är at gemensamt stärka och utveckla hela området till en
gemensam gyronasieregion där den enskilde eleven fritt kan välja bland ett brett utbud
och utbildningar med hög kvalitet.
På uppdrag av Region Värmland har en översyn av gyronasiesamverkan genomförts
under perioden maj till september 2014. Arbetet med översynen har utgått från ett
antal frågeställningar som styrgruppen för gyronasiesamverkan ville ha svar på. För
att få en så likvärdig bedömning som möjligt har svaren har alla 16 kommuner som
ingår i samverkan intervjuats på plans i hemkommunen. De funktioner/personer som
intervjuats i kommunerna är kommunstyrelsens ordförande, facknämndens
ordförande och förvaltningschef eller motsvarande.
Syftet med översynen är bland annat att belysa och synliggöra avtalsparternas
synpunkter på styrning och ledning av gyrnnasiesamarbetet i regionen. Hur
samarbetet har utvecklats mellan kommunerna under avtalstiden och hur ingående
parter i gyronasiesamverkan skulle vilja att samarbetet utvecklades.
Vid dagens sammanträde redogör ordförande Peter Jonsson (S) för ärendet.
Handlingar i ärendet
Översyn gyrnnasiesamverkan, Jan-Olof Appel
G(.
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
~)fl
Torsby kommun
Barn- och utbildningsnämnden
PROTOKOLL
2014-12-18
§ 116 forts. Samverkansavtalet Gymnasiesamverkan Värmland
(
Barn- och utbildningsnämndens förslag till kommunstyrelsen
l. Torsby kommun ställer sig bakom fortsatt medverkan i samverkansavtalet
gyronasiesamverkan Värmland.
2. Kommunen ställer sig positiv till att utreda möjligheterna att ytterligare utveckla
samarbetet mellan kommunerna.
(
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
\
__
Justerarens signatur
sid 26
••
OVERSYN
GYM NASI ESAMVERKAN
Översyn av regional samverkan i Värmland
2014-09-16
Jan-Olof Appel
RYS l Karlstad AB j anolof@rys.se
1. Inledning
1.1 Bakgrund
l Värmland samverkar samtliga kommuner sedan 2009 om gymnasieskolan via ett gemensamt avtal
och år 2013 anslöt även Åmåls kommun. Samverkan leds av en styrgrupp bestående av ordförande
från avtalskommunerna och Region Värmland som samordnar arbetet.
Målsättningen med avtalet är att gemensamt stärka och utveckla hela området till en gemensam
gymnasieregion där den enskilde eleven fritt kan välja bland ett brett utbud och utbildningar med
hög kvalitet
På uppdrag av Region Värmland har denna översyn av gymnasiesamverkan genomförts under
perioden maj till september 2014. Arbetet med översynen har utgått från ett antal frågeställningar
som styrgruppen för gymnasiesamverkan ville ha svar på. För att få en så likvärdig bedömning som
möjligt av svaren har alla 16 kommuner som ingår i samverkan intervjuats på plats i hemkommunen.
De funktioner/personer som intervjuats i kommunerna är kommunstyrelsens ordförande,
facknämndens ordförande och förvaltningschef eller motvarande.
Syftet med översynen är bl.a. att belysa och synliggöra avtalsparternas synpunkter på styrning och
ledning av gymnasiesamarbetet i regionen. Hur samarbetet har utvecklats mellan kommunerna under
avtalstiden och hur ingående parter i gymnasiesamverkan skulle vilja att samarbetet utvecklades.
1.2 Nuläge
Syftet med nuvarande samverkasavtal är ett tydligt elevfokus för att möjliggöra för sökande elever
att lättare få sitt förstahandsval av program och skola tillgodosett, samt att fritt få välja mellan de
program som erbjuds inom samverkansområdet och bli mottagna i första hand.
Befolkningsstrukturen i Värmland har under ett antal år tillbaka resulterar i ett kraftigt vikande
elevunderlag till gymnasieskolan. Samtidigt har ett antal fristående gymnasieskolor etablerat sig i
regionen, då främst i Karlstad. Det innebär att behovet av antalet gymnasieplatser inom den
kommunala gymnasieskolan idag är mindre än för några år sedan.
2. Sammanfattning
2.1 Sammanfattning
Gymnasieskolans betydelse för kommunerna och näringslivet är stor, det är en uppfattning som i
princip alla delar. Att eleverna nu får sina förstahandsval tillgodosedda är också viktigt och ses som
den främsta vinsten med samverkansavtalet, vilket också är syftet med avtalet. l den meningen kan
man betrakta resultatet med samverkan genom avtalet och effekten av det som mycket lyckat och
positivt.
De största förtjänsterna som samverkansavtalet har gett anses vara elevernas ökade valmöjligheter,
att samverkan bidrar till att hålla kostnaderna på en rimlig nivå, man har en bättre översyn, lär av
varandra och kan hantera delar av administrationen gemensamt.
För framtiden behöver frågan om gymnasieutvecklingen komma upp på en högre politiskt strategisk
nivå för att man ska komma vidare. Det finns en förväntan om att frågan tas upp på regional nivå och
att frågan om en regionalisering på något sätt ses över.
Matchningen mot näringslivet lyfts som viktig, det gäller främst näringslivets behov av arbetskraft
och elevernas anställningsbarhet, men även under vilka former som samarbetet ska ske ses som ett
viktigt utvecklingsområde.
Den kanske svåraste frågan att hantera i arbetet med samverkan är frågan om anpassningen av antalet
platser och program i förhållande till antalet elever i regionen. l förlängningen följer också frågan om i
vilka kommuner som program/utbildningar ska anordnas.
2.2 Rekommendationer
Tydliggör färdriktningen, lyft upp frågan på en högre strategisk nivå, till KSO nivå .
Utarbeta konkreta planer och uppdrag om vad som ska uppnås med samverkan mellan
kommunerna. Särskilt vad gäller anpassningen av antalet platser och program i regionen.
De framtida utmaningarna, matchningen mot näringslivet och attraktionskraften behöver
lyftas. starta arbetet med någon form av visionsseminarier för alla.
Med översynen som stöd bör en fördjupad organisationsutredning med inriktning på en
samlad organisation genomföras. Ge uppdraget till Region Värmland .
3. Översyn och resultat
3.1. Metod och arbetssätt
Arbetet med översynen har haft sin utgångspunkt i att försöka ha fokus på en strategisk nivå .
Insamling och bearbetning av underlag har skett genom personliga intervjuer, informella samtal,
faktauppgifter, besök och information på webben, etc.
3.2. Intervjuer
l följande text redovisas resultatet från de intervjuer som genomförts under översynen. Personer
som intervjuats har en strategisk roll i den kommunala organisationen. Det handlar om
kommunstyrelsens ordförande, facknämndens ordförande och förvaltningschef eller motsvarande.
Sammantaget har ca 45 personer intervjuats personligen på plats i den egna hemkommunen .
Huvudfrågeställningarna har varit:
•
Synliggöra avtalsparternas synpunkter på styrning och ledning
•
Hur väl förväntningar på gemensam samverkan har uppfyllts
•
Hur väl förankrad gymnasiesamverkan är i den egna kommunen
•
Vilka förtjänster eller svårigheter avtalsparterna sett under avtalstiden
•
Vad avtalet har gett
•
Vilka utmaningar som avtalsparterna ser framför sig
•
Vad ser avtalsparterna som nästa steg i utvecklingsarbetet
Intervjuerna redovisas nedan dels i form av diagram med eller utan kommentarer, eller i text. l
diagrammen redovisas sammantaget alla svar från politiker och tjänstemän. Svaren på de öppna
frågorna är en vägd sammanfattning av alla svar och uttryck under inte rvjuerna.
3.3 Frågor - svar
l. sedan 2009 samverkar samtliga kommuner i Värmland via ett
gemensamt avtal om gymnasieskolan .
Hur väl insatt är du i den gemensamma samverkan?
inte alls
0%
Kommentar: En klar majoritet av det tillfrågade är väl insatta i den gemensamma samverkan. Här kan
noteras att tjänstemännen i något högre grad anser sig insatta än politikerna.
2. Hur väl har dina förväntningar på den gemensamma samverkan
uppfyllts?
l
inte alls
0%
Kommentar: Hela 75 % anser att förväntningarna är väl uppfyllda. Även här anser tjänstemännen att
förväntningarna i någon mån har uppfyllts mer.
3. För styrning och ledning av det regionala gymnasiesamarbetet
finns en styrgrupp.
Hur väl insatt är du i styrgruppens funktion?
l
Kommentar: En majoritet av de tillfrågade är väl insatta i styrgruppens funktion. På denna fråga är det
KSO som inte i så storutstäckning är insatta i styrgruppens funktion.
4. Hur återkopplas gymnasiesamverkan i Värmland i kommunen?
(nivå)
Nämnd, I<S
4%
Kommentar: Återkopplingen sker i huvudsak på nämnd/utskottsnivå enligt de tillfrågade, i ett par
kommuner återkopplas gymnasiefrågor på KS-nivå.
5. Målsättningen med samverkan är att stärka och utveckla hela
Värmlandsregionen till en attraktiv gymnasieregion.
Hur väl anser du att målsättningen med samverkan uppfylls?
inte alls
2%
Kommentar: Drygt hälften totalt anser att målsättningen med samverkan uppfylls. Tjänstemän och
ordförande anser dock detta i större utsträckning än gruppen med KSO.
l
1
6. Hur väl stämmer kommunens egna mål med gymnasieskolan
överens med det regionala målet?
inte alls
Kommentar: Gruppen politiker anser i större utsträckning än tjänstemännen att de egna målen stämmer
väl överens med de regionala.
6. Vilken är din inställning till gemensam gymnasiesamverkan?
ganska negativ
helt negativ
Kommentar: Samtliga har en positiv inställning till gymnasiesamverkan vilket naturligtvis ger mycket goda
förutsättningar för en fortsatt samverkan.
3.3. Frågor - svar, del 2
l Gymnasiesamverkan gör Värmland till en attraktiv gymnasieregion.
l
Tar helt avstånd ifrån
Vet ej
0%
Kommentar: En tydlig majoritet instämmer i att gymnasiesamverkan gör Värmland till en attraktiv
gymnasieregion. Gruppen KSO instämmer inte i lika hög grad men dock majoriteten av dem.
Gymnasiesamverkan har en positiv effekt för kommunen.
Tar helt avstånd
Vet ej
lt
Kommentar: En majoritet instämmer i att gymnasiesamverkan gör Värmland till en attraktiv
gymnasieregion. Det är relativt små skillnader mellan grupperna som svarat men tjänstemännen
instämmer i lite högre grad.
Kommunens ekonomi är en stor utmaningen för gymnasieskolan
Tar helt avstånd
ifrån
Kommentar: 73 % håller med om att kommunernas ekonomi är en stor utmaning. Vad i ekonomin är dock
inte klarlagt.
Avtalet om gymnasiesamverkan bidrar till att kostnaderna för
Gymnasiet kan hållas på en rimlig nivå
Vet ej
Ta
Kommentar: Här finns en viss tveksamhet men totalt är majoriteten överens om att samverkan bidrar till
att hålla kostnaderna på en rimlig nivå.
l Antalet elever är en stor utmaningen de närmaste 5 åren
Tar delvis avstånd
Tar helt avstånd
Kommentar: Att antalet elever är en stor utmaning underförstått att de blir färre kommande år, råder det
en stor samstämmighet om.
Att fler elever slutför sin gymnasieutbildning är en stor utmaningen
för gymnasieskolan
Tar helt avstånd
Kommentar: Attfler slutför sin gymnasieutbildning är viktigt, 91% instämmer.
Att elever kommer in på sitt förstahandsval är viktigt
Tar helt avst ånd
Tar delvis avstånd ifrån
Vet ej
ifrån
5%
13%
Kommentar: Att komma in på sitt förstahandsval är viktigt anser 93 %.
Eleverna får i högre grad sina förstahandsval tillgodosedda genom
regionsamverkan
Vet ej
Tar helt avstånd
13%
Kommentar: Att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda genom regionsamverkan är de allra flesta
överens om, i gruppen KSO finns de flesta av de som inte vet.
l Matchn~ngen mot näringslivet är en stor utmaning för
gymnasieskolan
Tar helt avstånd
ifrån
Tar delvis avstånd
ifrån
Vet ej
0%
Kommentar: En tydlig bild är att matchningen mot näringslivet är en stor utmaning.
l
Samarbetet mellan kommunernas gymnasieskolor har utvecklats
. genom avtalet om gymnasiesamverkan
1
l
Vet ej
Kommentar: Det är ca 30% av totalen som anser att samarbetet mellan kommunernas gymnasieskolor
har utvecklats genom avtalet. Grupperna tjänstemän och ordförande har en positivare syn än vad gruppen
J<SO har.
Det är viktigt att gymnasiesamverkan utvecklas
Instämmer delvis
Kommentar: Att det är viktigt gymnasiesamverkan att gymnasiesamverkan utvecklas är i princip alla
överens om.
3.4 Gymnasiesamverkan på kommunernas dagordning
Efter en genomgång av senaste årets dagordningar och protokoll i kommunerna visar det att det är ytterst
sällan som gymnasiesamverkan formellt finns med på dagordningen för nämnd/utskott i respektive
kommun. Några kommuner tar upp det som en information någon gång per år under punkten
information. Någon kommun informerar från styrgruppsmöte n.
Gymnasiesamverkan redovisas eller omnämns överlag inte i kommunernas årsredovisningar. l
någon/några kommuner tas det upp i korta ordalag, företrädesvis då i kommun utan egen gymnasieskola.
3.5 Förändring av antalet platser
l sex av kommunerna finns planer på att minska antalet platser, det är däremot inte fastlagt med hur
många platser och när i de aktuella kommunerna .
3.6 Avtalet
De huvusakliga förändringarna i avtalet som gjorts under avtalstiden är att styrgruppen funktion stärkts
genom fler möten, ytterligare en kommun har anslutit och en breddning för eleverna som nu även kan
söka nationellt godkända utbildningar(NIU) inom samverkansområdet.
3. 7 Tid till samverkan
Den tid som kommunerna lägger på den gemensamma samverkan varierar stort. Spannet ligger mellan ca
2 till 20 timmar per månad . Tilläggas kan att det är uppskattning av tiden, ingen har bokfört tiden under
åren som samverkan pågått.
3.8 Resurser
De resurser förutom tid som kommunerna lägger till samverkan är:
•
en gemensam ekonomisk "pott" där samtliga samverkanskommuner lagt in pengar. Pengarna
administrerats genom en av samverkanskommunerna.
•
pengar för ett gemensamt administrativt system gällande antagning och fakturering.
3.9 Förtjänster med samarbetet
Alla elever får hela utbudet med ökade valmöjligheter
På frågan om vilka förtjänster berörda kommuner ser med samarbetet är elevernas ökade valmöjligheter
det de flesta är ense om som den absolut största förtjänsten. Alla elever får hela utbudet, mindre
kommuner kan inte hålla hela utbudet. Eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda .
Håller kostnaderna på en rimlig nivå
Att samverkan bidrar till en bättre hushållning av de ekonomiska resurserna är en syn som många delar.
Kostnaderna hålls på en rimlig nivå med en gemensam prislista.
Gemensam administration
Det gemensamma fakturahanteringssystemet för interkommunala ersättningar anses som en viktig och
bra förtjänst. Likaså den gemensamma antagningen.
Bättre översyn
Antalet platser och programutbud blir tydligt när man samverkar vilket bidrar till förväntningar om
anpassningar och effektiviseringar. Bättre möjligheter att ha en översyn vad gäller vilka utbildningar
Värmland har ett behov av.
Lär av varandra
Kommunernas gemensamma möten bidrar till att man lär av varandra och utbyter kunskap.
De kommuner som inte har egen gymnasieskola delar i stort sett synen på vilka förtjänster samverkan ger.
3.1 O Svårigheter i samarbetet
Anpassning av antalet platser
Frågan om vem som ska ha vilka program/utbildningar är känslig vil ket gör att anpassningen av antalet
platser och program inte är enkel att hantera. Industriprogrammet kommer upp som ett exempel där det
under många år pågått en diskussion om utbudet, vem/vilka som ska anordna programmet.
Överhuvudtaget är det svårt att komma överens om volym och utbud.
Helhetsperspektivet i förhållande till kommunperspektivet
Det är svåra politiska avvägningar när regionen och det egna kommunperspektivet ska vävas samman för
ett helhetstä nk. Det finns en antydan om att ett visst revirtänk fortfarande finns kvar.
Alla kommuner inte med i diskussionerna
Kommuner utan egen gymnasieskola upplevs inte vara med i gymnasiediskussionerna och får därmed
mindre insyn än övriga, vilket ses som en brist.
Prissättningen
Den gemensamma prissättningen kan vara svår. De olika kommunerna har olika ambitionsnivåer vad
gäller t.ex. personaltäthet och lokaler vilket påverkar priset och kan därned vara svårt att hantera
gemensamt.
Den ökade rörligheten bland elever i några kommuner har gjort att fler också återvänder vilket påverkar
dimensioneringen i vissa delar.
3.11 Utmaningar
Följande utmaningar ses som de största för gymnasieskolan på kort och lång
sikt; redovisas kortfattat.
)>
Anpassningen av programutbud och antalet platser i förhållande till antalet elever
)>
strukturförändringar som måste genomföras
o
Hur ska utbudet se ut, vilka skolor och program ska vara kvar
)>
Att vara attraktiva för eleverna
)>
Organisationen, huvudmannaskapet
)>
Ekonomin.
o
l förhållande till kvaliteten.
sv
o
Bedriva en ekonomiskt försvarbar verksamhet med krav på fyllnadsgrad inom
programmen.
o
)>
)>
)>
Klara organisera mindre skolor till en rimlig ekonomi
Matchningen mot näringslivet.
o
Näringslivets behov.
o
Att eleverna blir anställningsbara.
Öka andelen elever som slutför gymnasiet och andelen som gör det på tre år.
o
Minska avhoppen
o
Utveckla och förbättra vägledningsfunktionen
Ha hög kvalitet på utbildningarna
o
Behålla en bra kvalitet som motsvarar näringslivets behov
o
Hålla en viss fyllnadsgrad (volym) i utbildningarna
o
Höja attraktionsgraden i utbildningar som samhället har stort behov av, exempelvis
Industriprogram och Vård-och omsorgsprogram
)>
Framtida försörjningen av behöriga lärare
3.12 Vilken samverkan mellan kommunerna har utvecklats
genom gyronasiesamverkan
Ca 30% instämmer i att samverkan har utvecklats mellan kommunerna genom avtalet. På frågan om på
vilket sätt detta har skett är det svårt att få fram så många konkreta områden, men det som utvecklats är
den gemensamma förståelsen och dialogen mellan kommunerna samt en gemensamma prislista och ett
gemensamt administrativt system för antagning.
3.13 Vad behöver utvecklas inom Gymnasieskolan
En sammanhållande organisation
Det finns en förväntan hos ett flertal inom de kommunala gymnasieanordnarna som intervjuats om att
utveckla samverkan ytterligare och ta det ett steg till. Det som nämns är att på något sätt få en mer
sammanhållande organisation. Med det menar många en regiona lisering i någon form. Det kanske också
kan ses som ett uttryck för att förstärka styrningen och genom det hantera anpassningen av platser på ett
effektivare sätt.
Samarbete mellan kommunerna
Med tanke på att så få anser att samarbetet mellan kommunerna har utvecklats genom
samverkansavtalet och att det samtidigt anses som mycket viktigt att utveckla samverkan blir uppgiften
att öppna upp samarbetet mellan kommunerna ett viktigt utvecklingsarbete.
Profileringjnischningar av program
För att höja attraktionskraften och möta elevernas intressen kan profileringar inom olika program vara en
väg att gå. l huvudsak förekommer det inom de yrkesförberedande programmen, kan det gå att tänka på
liknande sätt även på de studieförberedande programmen.
Samarbete med näringslivet
Förväntningar på ett större samarbete med näringslivet finns och betonas framförallt från politiken. De
samverkansformer som idag finns med branschråd eller annat kan utvecklas ytterligare och här finns ett
område att lära av varandra . Näringslivet bör generellt involveras mer och på ett tydligare sätt. Här finns
också en viss frustration över kraven på skolorna och samtidigt svårigheten att engagera näringslivet.
Attraktionskraften
Arbetet med att vara attraktiv som gymnasieskola handlar inte så mycket om konkurrensen från friskolor
utan mer om att göra utbildningarna attraktiva och rättvisa så att fler elever söker rätt utbildning från
start och är nöjda med den. Det handlar även om att vara en attraktiv arbetsplats för de som arbetar där.
Att kunna behålla viktig kompetens och rekrytera nya kompetenta lärare eller annan personal är en viktig
faktor för att bibehålla en bra kvalitet i utbildningarna.
4. Rekommendationer och det fortsatta arbetet
4.1 Rekommendationer
•
Översynen har visat att det finns en stark vilja om att utveckla samverkan ytterligare i regionen.
Det viktiga i nuläget är att tydliggöra färdriktningen vartåt gymnasieskolan och samverkan ska gå.
För att göra det behöver frågan lyftas upp på en högre strategisk nivå, till KSO nivå.
•
För att utveckla den direkta samverkan mellan kommunerna behöver konkreta planer och
uppdrag utarbetas om vad som ska uppnås med samverkan. Ett tydligt prioriterat område är
enligt översynen anpassningen av antalet platser och program i regionen.
•
Områden som gäller framtida utmaningar, matchning mot näringslivet och hur attraktionskraften
ska kunna höjas behöver lyftas. En ide kan vara att starta med någon form av visionsseminarier
för alla och på den vägen få igång ett gemensamt utvecklingsarbete i regionen.
•
Med översynen som stöd bör en fördjupad organisationsutredning med inriktning på en samlad
organisation genomföras. Ge uppdraget till Region Värmland.
Datum
Diarienummer
2014-12-19
KST 2014/71.40
Kommunstyrelsen
Länsstyrelsen i Värmlands beslut 2014-12-16,
511-8002-2014, om utvidgat strandskydd i
Torsby kommun
Ärendet
Länsstyrelsen i Värmland har den 16 december 2014 tagit beslut om utvidgning av
strandskyddet i de värmländska kommunerna. Sista dag för överklagande den
7 januari 2015.
Förslag till beslut
1. Kommunstyrelsen i Torsby kommun yrkar att länsstyrelsen beslut om utvidgade
strandskyddsområden i Torsby kommun, den 16 december 2014 med undantag
från det utvidgade strandskyddet om 200 meter vid Rattsjön, Rattån och
Manglidsälven upphävs så att i övrigt det generella 100-metersskyddet inträder.
Diarienummer 511-8002-2014.
2. Torsby kommun hävdar att en strandskyddszon om 100meter är tillräcklig för att
trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdena och för
att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet och kommunen anser att
länsstyrelsen inte redovisat underlag på tillräcklig detaljeringsnivå som skulle
motivera utökat strandskydd utöver grundläggande 100 meter.
Torbjörn Almroth
stadsarkitekt
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
5. Miljö- och byggkontoret
685 80 Torsby
0560-160 20 direkt
070-602 04 45 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
torbjorn.almroth@torsby.se
mbr@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (9)
Bakgrund
Länsstyrelsens uppdrag
Den 1 juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser i kraft och efter den 31
december 2014 gäller utvidgat strandskydd endast inom områden som beslutats enligt
den nya lagstiftningen, 7 kap 14 § rniljöbalken. Enligt regeringens proposition
2008/09:119 om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen förutsattes att
Länsstyrelserna skulle se över områden med utvidgat sh·andskydd.
Torsby kommun har i sina kontakter med länsstyrelsen varit konsekvent i sin åsikt att
strandskydd om 100 i de allra flesta fall är tillräckligt skydd enligt strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Kommunen förväntade sig ett förslag till strandskydd
där detta var utgångspunkten och detta särskilt som propositionen 2008 poängterade
skärpning av kravet på att få utvidga det område som omfattas av strandskydd
Strandskyddsfrågan i Torsby kommun 1999 - 2014
1999-2003
Torsby kommun ville tidigare 1999-09-17 i en framställning tilllänsstyrelsen se över
det utökade strandskyddet för ett antal sjöar. På begäran av länsstyrelsen, som menade
att naturvärdena beskrivits alltför översiktligt, kompletterade kommunen sin analys av
friluftslivet och beskrev utförligare de strandnära områdenas topografi samt
kompletterade uppgifterna om vattenvegetation. Kommunens utredning omfattade 40
sjöar och tre vattendrag av kommunens totala antal, 144 vattenförekomster. Ansökan
kom till slut att handla om fem sjöar med önskemål om reducering av de till l 50 meter
utvidgade strandskydden för Rattsjön, Vägsjön, Mellantjärn, Ladtjärn och StorHässlingen. Vid ett möte med länsstyrelsen i juni 2000 krävde länsstyrelsen ytterligare
kompletteringar om varför området skulle salrna betydelse för allmänhetens friluftsliv.
Kommunen svarade i september 2000 att det utökade strandskyddet till150meter
ursprungligen fastställdes utan några utredningar över huvud taget. Kommunen
gjorde bedömningen att de olika inh·essen som strandskyddsbestämmelserna ska
skydda kan skyddas väl även med100meters strandskydd och begärde i oktober 2001
beslut i frågan.
Länsstyrelsen skriver i sitt beslut 2003-12-05, (dm 511-7304-99), att de i en egen
utredning 1997 (System Strand) funnit att den zon som har särskild betydelse för det
vattenanl<nutna växt- och djurlivet är ca 30 meter. Sammantaget fann länsstyrelsen att
det utvidgade strandskyddet därför var obehövligt i de aktuella fallen.
Ändring gjordes därefter på det sätt som kommunen föreslagit.
Det innebar för ett område i södra ändan av Rattsjön liksom runt Vägsjön behölls det
utvidgade strandskyddet till150meter men i övrigt minskades strandskyddszonen till
100 meter. För Mellantjärn behölls den150meter strandskyddszonen liksom för en del
av Ladtjärn i anslutning till Lembergsälven. Runt Stor-Hässlingen minskades
strandskyddet tilllOD meter.
2
)1-(
2010
Länsstyrelsen i Värmland inbjöd i september 2010 Torsby kommun (m.fl.) att inlämna
önskemål och åsikter om lämpliga områden för ett utvidgat strandskydd. Den 21 mars
2011 besvarades önskemålet med att Torsby kommun inte utöver det obligatoriska
strandskyddet inom100meter från strandlinjen vill att utökat strandskydd ska gälla
för någon vattenförekomst i kommunen. Vidare ansåg Torsby kommun att
Länsstyrelsen i sin uh·edning skulle ta hänsyn till de speciella förhållanden som råder
vid flera sjöar som är mycket hårt reglerade (t.ex. Höljessjön och Letten). Här borde
strandskyddet100meter gälla från en sh·andlinje som baseras på ett rimligt bedömt
medelvattenstånd.
2014
Länsstyrelsens ru:bete m ed det utökade strandskyddet påbö1jat 2010 resulterade i att ett
förslag till utökat strandskydd presenterades i en remiss 2014-01-24. "Förslag till beslut
om utvidgade strandskyddsområden i Värmlands län".
Yttranden lämnades av värmlandskommunerna och Region Värmland. Torsby
kommun yttrade sig i fem punkter.
l.
De synpunkter som lämnats i Region Värmlands skrivelse 2014-05-22 delas till
fullo av Torsby kommun.
2. Torsby kommun anseratt som grundläggande utgångspunkt att strandskyddet
inte utvidgas för någon vattenförekomst i kommunen. Utvidgat
strandskyddsområde ska förekomma endast där av Länsstyrelsen noggrant
genomförda utredningar visar att det är nödvändigt för att säkerställa
strandskyddets syften.
3. Torsby kommun delar inte Länsstyrelsens bedömning att Naturvårdsverkets
anvisningar om att områden med riksintressen är relevanta för utvidgat
strandskydd ska tolkas som att dessa i sin helhet ska få utvidgat strandskydd. Det
är just inom riksintresseområdet relevant att finna delsträckor med sådana
förhållanden att ett utvidgat strandskydd kan motiveras. Kommunen förutsätter
att Länsstyrelsen inbjuder till dialog och srunråd för att diskutera rimligt antal
delsträckor längs Klarälven och Fryken där Länsstyrelsen efter noggrant utförda
utredningar kan påvisa behov finns av utvidgat strandskydd för att säkerställa
strandskyddets syften. Utvidgning ska inte vara fastlåst till n ågot generellt jämt
antal meter utöver d e 100 utan 1-200 meter utvidgning ska motiveras av resultatet
från utredningar och individuellt anpassas i varje delsträcka.
4. De sjöar som föreslås få utvidgat strandskydd utöver Klarälven och Fryken
förutsätts genomgå samråd och dialog med kommun och markägare innan beslut
fattas av Länsstyrelsen. Där sådant srunråd och dialog förekommit innan 31
december 2014 och konsensus råder bör utvidgat sh·andskydd kunna beslutas före
årsskiftet 2014/2015.
3
5. I de fall samsyn om utvidgat strandskydd enligt Länsstyrelsens förslag inte råder
mellan Torsby kommun och Länsstyrelsen i Värmland förutsätter Torsby
kommun att samråd och dialog fortsätter också efter att årsskiftet 2014/2015.
Därmed upphör i dessa fall det utvidgade strandskyddet den l januari 2015. Då
exploateringstrycket i Torsby kommun är mycket lågt bedöms införandet av det
generella strandskyddet på 100meter inte innebära problem att senare, om det
visar sig motiverat, säkerställa strandskyddets syften med beslut som fattas också
efter den l januari 2015.
Länsstyrelsen inbjöd kommunernas handläggare till ~änstemannaberedning den 16
september 2014. Vid detta tillfälle framfördes synpunkter från kommunen som togs väl
emot av länsstyrelsen.
I det underlag för beslut som av länsstyrelsen presenterades för kommunledningarna
26 november 2014 hade bl. a. sträckor längs Fryksdalen reducerats och områden med
bebyggelse inom utvidgade strandskyddszoner undantagits. Vidare hade avskärande
vägar och järnväg reducerat tidigare föreslagna områden längs Klar älven. Kommunen
presenterade vid detta tillfälle den utredning och det beslut som omfattade fem sjöar
med beslut i länsstyrelsen i december 2003.
Den 16 december kungjordes i tidningarna VF och NWT länsstyrelsens beslut om det
utvidgade strandskyddet i Värmlands kommuner. Beslutet träder i kraft den l januari
2015.
Beslutets redovisning av omfattningen av strandskydd i Torsby kommun
I det beslut som nu fattats av länsstyrelsen ingår att många sjöar och vattendrag med
utökat strandskydd i stället ges det generella strandskyddet om 100 meter. Antalet
sjöar och vattendrag med utökat sh·andskydd minskas från 143 tilll7. Torsby kommun
har 4 270 ha med utökat strandskydd vill<et med länsstyrelsens beslut nu minskas
till l 960 ha.
Detta är positivt för Torsby kommun men samtidigt noteras att minskningen av utökat
strandskydd i första hand görs vid vattenförekomster utanför bebyggda områden
medan utvidgning särskilt förekommer i Klarälvdalen i nästan hela sin längd från
Höljes i norr till gränsen mot Hagfors kommun och vidare söderut ända ner till
Vänern. Detta är mmåden där bebyggelse och verksamheter finns koncentrerade.
I länsstyrelsens beslut nya beslut konstateras att två beslut om strandskydd 1975
respektive 1999 upphör att gälla. Beslutet om de fem sjöarna taget i dec 2003 omnämns
inte. I kommunens yttrande tilllänsstyrelsen i maj 2014 redovisades att detta ärende
fanns hos länsstyrelsen men vid länsstyrelsens presentati,on av förslaget för
kommunledningen i november 2014 föreföll ärendets existens vara en överraskning för
länsstyrelsens handläggare. Rattsjöns strandskyddsområde utökas nu i länsstyrelsens
nya beslut till200 meter. Av de tre sammanhängande sjöarna Vägsjön, Mellan~ärnen
och Lad~ärnen får i beslutet Vägsjön och Mellan~ärnen strandskydd med 100 meter.
Lad~ärnen och stor-Hässlingen behåller de 100meter som gällde enligt beslutet 2003.
4
Klarälvdalen
I Torsby kommun omfattas främst Klarälvdalens dalgång med utvidgning av det
generella strandskyddet från 100meter till att bli i grunden 200 meter. Länsstyrelsen
har lagt ner ett gediget arbete på att undanta bebyggda fastigheter och att "rensa bort"
områden med avskärande väg. Här har länsstyrelsen tagit hänsyn till kommunens
synpunkter att också väg väster om Klarälven ska betral<tas som avskärande. Noteras
att med utgångspunkten 150 meter strandskydd vore denna arbetsinsats onödig och
kunnat sättas in där utökat strandskydd verkligen kunde behövas.
Exempel på områden att närmare undersöka är låga strandängar som frekvent
översvämmas där de speciella värdena nog kan sh·äcka sig längre än 100 meter från
·
strandlinjen.
Övriga dalgångar
Övriga dalgångar i kommunen som berörs är dalgångarna längs vattendragen
Manglidsälven och Rattån från Vitsand och norrut till Mangsjönsamt allra längst
söderut ett mindre område vid Rottnan. Strandskyddet längs Rottnan längre söderut
berör sedan i större omfattning Sunne kommun.
Fryksdalen berörs efter justeringar i länsstyrelsens ursprungliga förslag för Torsby
kommuns del i mindre omfattning. Här har kommunens synpunkter tillåtits väga
tungt. Utvidgningen av strandskyddet är till 300 meter gäller för udden "Edet" i Oleby
och området vid Bada bruk och söderut till gränsen mot Sunne. Annars gäller
utvidgningen bara i mindre områden kraftigt reducerade på grund av avskärande
järnväg och E 45.
Sjöar med rikt fågelliv
För Örsjön i nordost nära dalagränsen har strandskyddet utökats till300 meter. Också i
ett område med flera sjöar i sydväst mot norska gränsen har Nyckelvattnet, Hällsj ön,
Ryggsjön, Backsjön, Gåstjärnen, Gransjön, Hotlamm och Fagervattnet fått utökat
strandskydd till200 meter. Områden utanför denna gräns, mellan sjöarna, berörs inte.
Värdebeskrivningar
Till grund för förslaget att inom vissa områden utvidga strandskyddet ligger de
värdebeskrivningar som bilagts beslutet. I Naturvårdsverket anvisningar, Handbok
2010:4", tilllänsstyrelserna anges i avsnittet 3.1 "När får strandskycider utvidgas?" att
enligt prop. 2008/09:119 är det aktuellt med en skärpning av kravet på att få utvidga
det område som omfattas av strandskydd.
"För att kunna motivera att strandskydd ska utökas eller bibehålla sitt skydd vid en
revidering inom ett område, krävs underlag." Underlagsmaterialet från länsstyrelsen
är begränsat om än något utökat i förhållande till samrådsmaterialet
En viktig utgångspunkt för Torsby kommuns överklagande av länsstyrelsens beslut
är just att värdebeskrivningarna inte är tillräckligt underlag för utvidgningen av
strandskydd i Torsby kommun.
5
){
De noggranna undersökningar som av länsstyrelsen avkrävdes Torsby kommun inför
ett ändringsbeslut i december 2003 har varit den nivå Torsby kommun förväntat sig
från länsstyrelsens sida för ett begränsat antal områden som kan behöva ett utvidgat
strandskydd. Torsby kommun har åtminstone sedan sekelskiftet konsekvent hävdat att
ett strandskydd på 100meter i de allra flesta fall borde vara tillräckligt för att trygga
förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdena och att bevara goda
livsvillkor för djur- och växtlivet.
I samband med de utredningar som gjordes av kommunen 1999-2003 konstaterade
länsstyrelsen att i de områden som undersöktes en zon på 30 meter för det mesta
räcker att uppfylla syftet med strandskyddet. Det är inte orimligt att väl genomförda
utredningar också i dag skulle ge samma resultat. Då borde100meter i de allra flesta
fall vara med god marginal tillräddig strandskyddszon. I de fall en särskild utredning
på givna platser visar att sh·andskyddszonen inom begränsade områden borde
utvidgas ligger det också i kommunens intresse att så sker.
I länsstyrelsens generella motiv för utvidgning anges riksinh·esseområden enligt
rniljöbalken, välbesökta friluftsområden och ödemarkssjöar i södra delen av länet.
Enligt prop. 2008/09:119 kan beslutet om utvidgat strandskydd komma att avse just
sådana områden. Understrykningen görs i Naturvårdsverkets handledning 2014:4.
Länsstyrelsen i Värmland kan ha övertolkat skrivningen och Torsby kommun hävdar
att kan betyder inte ska. I kommunens översil<tsplan ÖP 2010 anges att riksintressena
ska beal<tas. Kommunens åsikt är att riksintressen är tillräcldigt skydd utan att också
strandskyddet ska behöva utvidgas.
Torsby kommun har i remissförfarande och i andra kontakter med länsstyrelsen
hävdat att en strandskyddszon om 100meter är tillräcklig för att trygga
förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdena och för att bevara
goda livsvillkor för djur- och växtlivet och kommunen anser att länsstyrelsen inte i
något fall redovisat ett underlag på tillräcldig detaljeringsnivå som skulle motivera
utökat strandskydd utöver grundläggande 100 meter.
Klarälvdalen
I värdebeskrivningen konstateras att älvens karaktär skiftar genom länet från snabbt
strömmande forsar till väl utbildade meanderbågar där vattnet stilla flyter fram.
Strandmiljöerna beskrivs som varierande med branter, strandrevlar, sandstränder,
strandängar etc. Enligt beskrivningen finns det anledning att tolka det som att dessa
miljöer ligger inom100meter från strandlinjen. Kanotfärder och flottfärder nämns som
exempel på viktiga friluftsaktiviteter. De bedrivs på vattnet och det motiverar inte
utvidgat strandskydd.
Länsstyrelsen påpekar att kommunen av säkerhetsskäl och av naturvårdsskäl ska
planera så att bebyggelse kring Klarälven ha tillräckliga säkerhetsmarginaler för att
inte hotas av älvens erosion och sedimentation. Det framgår inte vad detta har med
utvidgat strandskydd att göra. För övrigt utreder kommunen sedan flera år i sin
myndighetsutövning vatje etablering, detaljplanering eller nybyggnad först efter att
översvämnings-, skred och rasrisker utretts och bedömts. Många av de områden som
pekas ut med utvidgat strandskydd är ur dessa aspekter inte möjliga att bebygga.
6
Värdebeskrivningen för Klarälven har utöver mer generella uppgifter enligt ovan
delats upp i två delsträckor vilka vardera skulle motsvara ca % av älvens hela lopp
genom Värmland.
Norra Klarälven, Höljesdarnmen-Strängforsen-Vingängdeltat kartorna 8-16 är en av
dessa delsträckor.
De uppgifter som redovisas beskriver Strängforsen och hur stenig den är, fiskets
betydelse, stränder med klappersten, sandblottor och översvämningspåverkad
lövskog. Det verkar som att det mesta handlar om miljöer och företeelser inom 100
meter från vattenlinjen. I de fall detta inte är korrekt hade en mer detaljerad utredning
möjligen på ett eller annat ställe kunnat ge en annan bild, kanske översvämningspåverkad lövskog. Det finns inte i beskrivningen några detaljuppgifter som underlag
att motivera utvidgat strandskydd.
Meanderloppet Vingäng-Edebäck kartorna 16-28 är den andra delsträckan med en
längd på åtta mil.
Denna del av älven kännetecknas av meanderlopp och översvämningspåverkad
lövskog och älvnäs som är i hög grad uppodlade. De insekter och andra djur och
växter som omnämns är såvitt framgår av beskrivningen koncentrerade nära
strandlinjen. Nipor och sandrevlar är viktiga inslag men de är ju utanför sh·andlinjen
och förmodar Torsby kommun inte påverkar behovet av utvidgat strandskydd.
Argument för varför inte 100meter strandskydd skulle vara tillräckligt skydd framförs
inte.
Värdebeskrivningen tar upp vattenregleringen som ett stort problem. Det framgår inte
på vilket sätt detta skulle påverka behovet av utökat strandskydd.
Landskapsbilden, Natura 2000-områden, nyckelbiotoper, riksintresse för friluftslivet
och naturvård och geografiska bestämmelser enligt miljöbalken 4 kap. tas upp men
någon förklaring varför alla dessa etablerade skydd för olika intressen skulle behöva
förstärkas med utvidgat strandskydd anges inte.
Klarälven har tidigare haft strandskydd om 150 meter men i andra delar saknat
utvidgat strandskydd. I dalgången finns många bostadshus obebodda och i olika
stadier av förfall. Byggtryck saknas helt i en kommun som på ca 50 år tappat halva sin
befolkning. Dessutom finns inom kommunen en omflyttning av landsbygdens
invånare in mot centralorten. Det finns alltså inget hot i form av exploateringssträvanden i dagsläget och inte heller inom överskådlig framtid.
Torsby kommun bedömer att motiv för utvidgat strandskydd saknas inom området.
övriga dalgångar
Manglidsälven och Rattån från Vitsand och norrut till Mangsjön beskrivs kortfattat.
Ä ven om beskrivningen inte är så detaljerad som kommunen skulle önskat ger den
intryck av att här kan utvidgat strandskydd accepteras. Genom den bearbetning av det
ursprungliga förslaget med hänsyn till fastigheter som är bebyggda som gjorts har
fastighetsägamas intressen tillgodosetts.
7
Utvidgningen av strandskyddet för Rottnan karta nr 34 är av liten omfattning i Torsby
kommun och omfattar förutom ett par grustäkter enbart skog. Bebyggelsetryck och
intresse för annan exploatering i området har varit noll och förmodas inte öka.
Strandskyddet omfattar skogsmark utan bebyggelse och motiven är inte så tydliga att
utvidgat strandskydd utöver de 100meter bedöms motiverat.
Fryksdalen berörs inom Torsby endast i liten omfattning men i söderut belägna
kommuner desto mer. Principen att utgå ifrån att sh·andskyddet ska vara300meter
och att bevisbördan läggs på kommunerna att visa att det räcker med100meter är en
bakvänd princip som använts av länsstyrelsen vid upprättandet av utvidgade
strandskydd.
Var finns de skyddsvärda arterna och hur påverkas de om inte strandskyddet
utvidgas? Flyttande fåglar tycks inte ha påverkats hittills och borde skrämmas mer av
tågtrafik än den sparsamma bebyggelse som kan komma ifråga.
Sjöar med rikt fågelliv
Örsjön i nordost har fått utökat strandskydd till300 meter.
Vildmarkskänslan är påtaglig men ur kommunens synpunkt påverkas denna känsla
betydligt av att sjön är konstgjord och reglerad och att flytande våtmarker runt om i
sjön förankras med stockar och vajrar mot land. Syftet med utvidgat strandskydd är att
skydda fågellivet.
Torsby kommun anser att strandskyddet inte är en lämplig metod för skydd av
fågellivet eftersom strandskyddet också ska garantera allmänhetens rätt att röra sig
fritt i strandskyddat område vill<et snarare borde störa fågellivet. Vidare förhindras
inte normalt skogsbruk av strandskyddsregler. skogsavverkning torde vara ett hot mot
fågellivet. Områden mellan de runt sjöar angivna strandskyddszonerna omfattas inte
av motsvarande regler. Slutsatsen är att strandskyddet inte gagnar fågellivet och att
andra former av skydd finns som bättre och effektivare ger lämpligt skydd men
kanske också ger bättre möjligheter för markägare att få rimlig ersättning för
inskränkningar i deras bruk av sina fastigheter.
Ett område med flera sjöar i sydväst mot norska gränsen Nyckelvattnet, Hällsjön,
Ryggsjön, Backsjön, Gås~ärnen, Gransjön, Hotlamm och Fagervattnet ges också
utvidgat strandskydd för att skydda fågellivet men också för att området är
riksintresseområde. Här tycks utvidgningen göras till200meter för att det skulle
finnas ett administrativt värde i att endast använda sig av jämna 100 tal metrar. Detta
har Torsby kommun tidigare anmfu:kt på och anser att det utvidgade strandskyddet
om 150meter kunde fått vara kvar om värdebeskrivningarna kan motivera detta.
Kommunen har inget intresse i att tillåta exploatering som hotar riksintresset eller på
något sätt påverkar naturen negativt. Det borde räcka med 100meter strandskydd. Se
ovan hur kommunen ser på strandskydd som skydd för fågellivet.
Länsstyrelsen konstaterar i sitt beslut att "vid en avvägning mellan enskilda och
allmänna intressen i enlighet med 7 kap 25 § miljöbalken finner Länsstyrelsen att
förordnandena inte går längre än vad som krävs för att syftet med strandskyddet ska
tillgodoses".
8
00
Länsstyrelsen konstaterar också att "detta innebär vissa inskränkningar av mark- och
vattenanvändningen" vilket av respekt för markägare, boende skogs- och jordbrukare
borde lett till större fokus på att endast i undantagsfall utvidga strandskyddet utöver
lOOmeter.
Handlingar
l.
Länsstyrelsens beslut dnr 511-8002-2014, den 16 december 2014
2. Karbilagor nr l - 35, den 16 december 2014
3.
Värdebeskrivning den 16 december 2014
4. Torsby kommuns yttrande i samråd KST 2014/71, 115 §, 2 juni 2014
Torbjörn Almroth miljö- och byggchef/stadsarkitekt
9
rorii/ by
•l
MEDDELANDE
~\.o m mun
~(ommu'nsty re l se n
. 2m4 -12- 17
Datum
2014-12-16
Dnr/JJ7tf..'t..Jl..~{.§
Lansstyrelsen
Värmland
Samhällsbyggnad
Naturvård
Översänder Länsstyrelsen Värmlands beslut gällande det
utvidgade strandskyddet i er kommun.
Beslutet träder ilaaft den l januari 2015.
Med vänlig hälsning
Postadress: Länsstyrelsen Värmland, 651 86 KARLSTAD Besöksadress: Växnäsgatan 5
Telefon : 010-224 70 00 (växel) Fax: 010-224 7110 E-post: varmland@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/varmland
~(
8
•l
To r§ by kommun
Kommunstyrelsen
2011• -12- 1 7
Sida
BESLUT
1(9)
Datum
Ref
2014-12-16
511-8002-2014
bJ.7.&..'1/f/f.~
Dnr..
Län!jstyrelsen
Vännland
Torsby kommun
685 80 TORSBY
Samhällsbyggnad
Naturvård
Beslut om utvidgade strandskyddsområden i Torsby kommun
Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen beslutar, med stöd av 7 kap 14 § miljöbalken (1998:808)
att utvidga strandskyddsområdet vid foljande sjöar och vattendrag inom
T orsby kommun:
Backsjön
till 200 meter
Fagervattnet
till 200 meter
Gransjön
till 200 meter
Gåstjärnen
till 200 meter
Hotlamm
till 200 meter
Hällsjön
till 200 meter
Klarälven inklusive Vingängssjön
till 200 meter
Mangslidsälven
till 200 meter
Nyckelvattnet
till 200 meter
Rattsjön
till 200 meter
Rattån
till 200 meter
Rottnarr
till 200 meter
Ryggsjön
till 200 meter
Örsjön
till 300 meter
Övre Brocken
till 200 meter
Postadress: Länsstyrelsen Värmland, 651 86 KARLSTAD Besöksadress: Växnäsgatan 5
Telefon: 010-224 70 00 (växel) E-post: varmland@lansstyrelsen.se
www.lansslyrelsen.se/varmland
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
Övre Fryken
2(9)
BESLUT
Datum
Ref
2014-12-16
511-8002-2014
till 300 meter
Strandskyddet vid ovan nämnda sjöar och vattendrag utökas med 100 eller
200 meter utöver det generella strandskyddet om l 00 meter och de områden
som utvidgningen avser får maximalt 200 eller 300 meter strandskydd.
Motiven får Länsstyrelsens överväganden framgår nedan, samt av detta
besluts bilaga l som omfattar värdebeslaivningar får respektive sjö.
Länsstyrelsen tar i sitt beslut hänsyn till yttre fårhållanden i form av t. ex.
avskiljande vägar, järnvägar och bebyggelse samt redan ianspråktagna
områden. Det utökade strandskyddsområdets omfattning kommer därmed att
variera som framgår av beslutskartorna i bilaga 2.
Beslutet omfattar endast utvidgningar på land. I vattenområden råder det
generella strandskyddet om l 00 meter.
Vid planlagda områden återinträder strandskydd, i omfattning får respektive
sjö enligt detta beslut, då planen upphävs eller ersätts av en ny plan.
Enligt 7 kap 14 § miljöbalken (1998:808) gäller ett beslut om strandskydd
omedelbart även om det överklagas.
Beslutet innebär samtidigt att följande äldre beslut, i den del som rör
utvidgningar av strandskyddsområden, inom Torsby kommun upphör att
gälla:
-Beslut om strandskydd inom Torsby kommun, Lst nr 11.123-1536-75.
Beslutet daterat 1975-06-11.
-Beslut gällande strandskydd med anledning av miljöballeens införande,
Lst nr 231-5359-99. Beslutet daterat 1999-06-28.
Följande sjöar och vattendrag inom Torsby kommun återgår genom detta
beslut till att endast omfattas av generellt strandskydd om l 00 meter:
Arnsjön, Aspsjön, Avundsåssjön, Bollsjön, Bograngstjärnet, Bredsjön vid
Dalagränsen, Bredsjön vid Granån, Bredsjön vid Torsbysjöarna, Busjön,
Dypen, Eggsjön, Fageråssjön, Flaten, Gresjön, Grundsjön, Gräsviggen,
Gårehån, Gäddtjärn, Gärsjön, Halgån, Holmtjärnen, Holmtjärnet,
Hundsjön, Hån vid Kläggen, Hån vid Värsjön, Hänsjön, Härasjön,
Höljessjön, Hötjärn vid Rottnan, Hötjärn vid Lomsen, Igeltjärn, Jappinen,
Järnäsviken, Karttorpstjäm, Kindsjön, Kittmolugnan, K.lapperudstjärnen,
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
Sida
3(9)
BESLUT
Datum
Ref
2014-12-16
511-8002-2014
Kläggen, Koskilamp, Kraven, Kroksjön, Kvarntjärn, Kvällsjön, Kyrksjön,
Kårebolssjön, Kälksjön, Lekvattensjön, Lillbergsgårdssjön, Lill-Sandsjön,
Lirstjärn, Ljusnan, Lomsen, Lomtjärn, Lysen, Långmyrtjärn, Långsjön,
Majoalamp, Mangen, Matlöpen, Mellan-Badasjön, Mellan-Hässlingen,
Mellantjärn, Mellan-Ömlingen, Mjögsjön vid Stor-Sandsjön, Mjögsjön vid
Röjdan, Mjögtjärnen, Mossvattensjön, Multtjärnen, Mörttjärnet, Nedre
Badasjön, Nedre Brocken, Nedre Ingevadsjön, Nedre Myrgubbsjön, Norra
Abborrtjärnen, Norra Hässlingen, Norra Ömlingen, Norskbrosjön,
Näcksjön, Näverbodsjön, Persilamp, Prästgårdstjärn, Prästtjärnen,
Rangsjön, Rasptjärnen, Runnsjön, Råinjärv, Röjdan, Röjden, Sarklamp,
Sarvtjärn, Sirsjön, Skamnomtjärnarna, Storforssjön, Stor-Sandsjön,
Stöllsjön, Stöpsjön, Svarttjärnen, Södra Abbonijärnen, Södra Entjärnen,
Sörsjön, Tiholatjärn, Torphån, Torsbysjöama, Tåsjön, Uggenäsdypen,
Ulvsjöarna, Velen, Vittjärnsjön, Våtsjön, Vägsjön, Värsjön, Västra
Grysjön, Västra Gårdsjön, Västra Kilen, Yttern, Åmmesjön, Å vrån,
Älgsjön, Ämtsjön, Örbingtjärn, Örtjämen, Österbergstjärn, Östra Grysjön,
Östra Gårdsjön, Östra Kilen, Översjön, Övre Badasjön, Övre Ingevadsjön
och Övre Myrgubbsjön.
Ikraftträdande
Detta beslut träder ilG'aft den l januari 2015.
Övergångsbestämmelser
Bestämmelserna om utökat strandskydd ska inte tillämpas får område
inom vilket nybyggnad/ändrad användning eller uppfårande av annan
bygglovpliktig anläggning får ske enligt gällande bygglov eller fårhandsbesked som beviljats före den l janumi 2015 och åtgärden inte påbötjats
eller slutforts eller bygglov sökts med stöd av sådant förhandsbesked.
Om bygglov upphör att gälla eller förhandsbesked inte längre är bindande,
samt vid ändrad användning, flyttning eller uppfårande av ny byggnad/
anläggning, ska bestämmelserna om utökat strandskydd tillämpas även inom
angivna områden.
Ärendets handläggning
Den l juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser i lG'aft och efter den
31 december 2014 gäller utvidgat strandskydd endast inom områden som
beslutats enligt den nya lagstiftningen, 7 kap 14 § miljöbalken. Avsikten är
enligt rege1ingens proposition 2008/09: 119 om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen att Länsstyrelserna ska se över områden med utvidgat
strandskydd.
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
Sida
4(9)
BESLUT
Datum
Ref
2014-12-16
511-8002-2014
Länsstyrelsen Värmland initierade därfår ett projekt får översynen av det
utvidgade strandskyddet. Ett mycket omfattande arbete har lagts ner får att
identifiera de värden får djur- och växtliv samt får friluftsliv, som bör
bevaras får att säkerställa strandskyddets syften och som motiverar ett utökat
strandskydd. Länsstyrelsens fårslag har varit på remiss och synpunkter från
kommuner, intresseorganisationer och markägare har mottagits.
I januari 2014 presenterade Länsstyrelsen ett remissfårslag omfattande alla
länets kommuner. Ägare och innehavare av särskild rätt till mark fårelades
att yttra sig över fårslaget senast den 19 juni 2014 i enlighet med 24 §
fårordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. Föreläggandet
har delgivits genom kungörelse, i enlighet med 49 § delgivningslagen
(2010:1932).
Under remisstiden har Länsstyrelsen dessutom genomfort kommunbesök där
värdefull kunskap kunde inhämtas får det fortsatta arbetet. De l Ol inlmmna
remissvaren från bl.a. länets samtliga kommuner och Region Värmland gav
ytterligare infmmation och synpunlder. Många synpunkter innefattade även
frågor av principiell karaktär, bl.a. med avseende på lagstiftningens
tillämpning kopplat tilllandsbygdsutveclding.
Efter en fårsta revidering av remissfårslaget genomfårdes arbetsmöten med
länets samtliga kommuner. Därefter vidtog ytterligare en revideringsomgång
innefattande möten med kommunema innan ett slutfårslag presenterades.
Skälen för Länsstyrelsens bes l ut
Strandskyddets syfte och utformning
Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga fårutsättningama får
allmänhetens friJuftsliv samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten får
djur- och växtlivet (7 kap 13 § miljöbalken).
Strandskyddet omfattar generellt land- och vattenområden intill l 00 meter
från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen får i det
enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter
från strandlinjen om det behövs får att säkerställa något av strandskyddets
syften. Vid sjöar och vattendrag där strandskyddet inte är utvidgat gäller det
generella strandskyddet om l 00 meter.
Länsstyrelsen har möjlighet att utvidga strandskyddet både på land och i
vattnet upptill300m från strandlinjen, men bedömer inte att någon
utvidgning i vattenområden är nödvändig. Exploateringstryck saknas får
byggnationer i vattnet utanfår l 00 meterszonen och eventuella åtgärder är
enligt Länsstyrelsens bedömning och erfarenhet fåremål får prövning enligt
annan lagstiftning.
Länsstyrelsen har i tidigare beslut upphävt det generella strandskyddet vid
mindre vattendrag som är enlcelstreckade på den topografiska kartan.
Strandskyddslagstiftningen har därefter fårändrats och syftet med strandskyddet utökats till att även omfatta växt- och djurlivet.
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
Sida
5(9)
BESLUT
Datum
Re f
2014-12-16
511-8002-2014
Vid flera mindre, på kattan enkelstreckade, vattendrag där naturvärdena har
bedömts som höga har det generella strandskyddet om l 00 m återinfarts
genom särskilda beslut av Länsstyrelsen.
Både beslutet om upphävande vid enkelstreckade vattendrag och besluten
om återinfart generellt strandskydd vid vissa enkelstreckade vattendrag
fortsätter att gälla efter detta besluts ikraftträdande.
I vissa fall kan det vara motiverat att anpassa gränsen får strandskyddat
område efter befintlig bebyggelse eller vägar och järnvägar som har en
avskiljande verkan på strandrelaterade värden. Områden som avskiljs av
stöne infrastruktur (europavägar, riksvägar, stötTe länsvägar samtjärnvägar
med kontinuerlig trafik) eller är ianspråktagna genom omfattande bebyggelse
bedöms salrna värde får strandskyddets syften.
Områden där strandskyddet upphävts i samband med detaljplan eller som
salmar strandskydd till fåljd av att området var planlagt 1975, och där planen
fortfarande gäller, berörs inte av detta beslut.
Vid ny planläggning inom redan detaljplanelagda områden och vid upphävande av detaljplan inträder strandskydd i omfattning enligt detta beslut.
Redovisningen av strandskyddet i detta besluts kartbilaga gmndar sig på den
strandlinje som redovisas i fastighetskartan. Vissa justeringar av strandlinjen
i svårbedömda områden har genomfåtts efter analys av bl.a. flygfoton och
vegetationskartan. I de fall strandlinjen fårändras med tiden gäller strandskyddet från den nya strandlinjen och i oklara fall kan det vara nödvändigt
med en inmätning av gränsen får strandskyddsområdet.
Allmänna motiv för utvidgning av strandskyddsområden
Enligt regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen innebär de nya bestämmelserna i miljöbalken en
skärpning av kravet får att utvidga det område som omfattas av strandskydd.
En utvidgning får endast ske om det behövs får att säkerställa något av
strandskyddets syften. Avsikten är att det ska finnas ett tydligt och långsiktigt behov av ett utvidgat strandskydd. Ett beslut om utvidgat strandskydd
behöver grundas på hänsyn till berörda områdens värden samt till nuvarande
och fårväntade behov av tillgängliga strandområden. Enligt propositionen
kan beslut om utvidgade strandskyddsområden komma att avse:
l. Områden som omfattas av annat områdesskydd, till exempel
natuneservat, som inte innebär samma skydd får strandområden som
bestämmelserna om strandskydd.
2. Riksintresseområden enligt 3 kap. 6 §andra stycket och 4 kap. 2-8 §§
Milj öbalken, som är relevanta för strandskyddet.
3. Kust- och skärgårdsområden som inte redan har få riorat i betydelse på
grund av exploatering.
4. Gnmda havsbottnar av betydelse får flora och fauna.
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
6(9)
BESLUT
Datum
Ref
2014-12-16
511-8002-2014
5. Välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli
det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud.
6. Tätortsnära strövområden.
7. Ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat ormådesskydd.
Länsstyrelsens motiv för utvidgning av strandskyddsområden
Länsstyrelsen har tolkat och anpassat propositionens lista över tänkbara
områden där utvidgningar av strandskyddet kan vara lämpliga till
förhållanden i Värmland och anser att följande områden bör ligga till grund
för en utvidgning av strandskyddet:
l.
2.
3.
4.
5.
6.
Riksintresseområden enligt 3 kap. 6 § andra stycket och 4. kap 2-8 §§
Miljöbalken, som är relevanta för strandskyddet.
Välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli
det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud.
Strand- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på
grund av exploatering.
Tätortsnära strövområden.
Ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd,
d. v. s. lövskog ldass l och 2, äng och bete, våtmarksinventeringen ldass
l och 2, övriga våtmarker, sumpskogar, skogliga nyckelbiotoper och
naturvärdesobjekt, arter i art- och habitatdirektivet, rödlistade arter.
Ödemarkssjöar i södra delen av länet med potential för framtida
friluftsliv.
I översynen har Länsstyrelsen identifierat de strandområden som har särskilt
höga värden för friluftslivet samt djur- och växtlivet kring sjöar och
vattendrag. Dessa områden bör omfattas av ett utvidgat strandskydd för att
förhindra att de exploateras och förlorar de värden strandskyddet syftar till
att bevara.
Tillkommande exploatering, även om den sker utanför l 00 meterszonen,
lisleerar att skada ett områdes orördhet och dänned dess upplevelsevärde
eller områdets biologiska värden, vilket kan medföra negativa konsekvenser
för både djur- och växtlivet och friluftslivet.
Ett av strandskyddets syften är att sälaa strandområden så att de hålls
tillgängliga för alla i enlighet med allemansrätten. Skyddet baseras på att
stränderna är mycket värdefulla för friluftslivet i alla dess former, både i ett
regionalt och i ett nationellt perspektiv. Strandskyddet är en väsentlig del av
säkerstållandet av riksintresseområden för fiiluftsliv enligt 3 kap. 6 §
Miljöbalken samt områden med geografiska bestämmelser enligt 4 kap. 2 §
Miljöbalken. Inom dessa mmåden ska friluftslivets och turismens värden
särskilt beaktas vid ingrepp i miljön och de värden som pekats .ut för dessa
områden stämmer väl överens med strandskyddets syften. Samtliga sjöar
inom dessa områden anses hysa så höga värden för friluftslivet att en
utvidgning av strandskyddet är nödvändig för att säkerställa dem.
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
Sida
7(9)
BESLUT
Datum
Re f
2014-12-16
511-8002-2014
Med syfte att möta ett ökat behov av ostörda miljöer och områden får
rekreation i framtiden anser Länsstyrelsen att sjöar med mycket liten grad av
bebyggelse, och därmed stor framtida potential får friluftsliv och vildmarksturism i vissa fall, och då främst i länets södra delar, hyser så höga
potentiella värden att en utvidgning av strandskyddet är nödvändig.
I närheten av tätorter är exploateringstrycket högre än i landsbygdsområden
samtidigt som behovet av tätortsnära rekreationsområden är stort. Önskan att
bygga på oexploaterad mark nära tätorterna är i många fall stor och i
synnerhet om marken ligger strandnära. Eftersom människor i tätt bebyggda
områden efterfrågar områden får rekreation i närområdet bör obebyggda
strandnära områden vid tätorter tillmätas särskilt högt värde utifrån strandskyddets syften. Länsstyrelsens bedömning är att vid sjöar som hyser
särskilda värden får friluftslivet är det av stor vikt att strandskyddsområdet
utvidgas i närheten av tätorter, i synnerhet vid sjöar och strandområden som
utgör väl frekventerade besöksmåL
Strandskyddet syftar även till att bevara goda livsvillkor får djm- och
växtlivet på land och i vatten. Det är Länsstyrelsens uppfattning att områden
som är utpekade som riksintresse får naturvården enligt 3 kap. 6 §Miljöbalken i allmänhet hyser värden som är fårenliga med strandskyddets syften.
Många av dessa områden inom Värmlands län innefattar sjöar och andra
vattendrag och en utvidgning av strandskyddet är i många fall nödvändig för
att säkerställa syftet med riksintresseområdena.
I Länsstyrelsens underlagsmaterial får beslutet ingår olika inventeringar och
klassningar av värdefull natur. Inventeringarna omfattar områden med
värdefulla lövskogar, värdefulla vattendrag och våtmarker, nyckelbiotoper,
naturvärdesobjekt, skyddsvärda träd, ängs- och betesmarker, samt värdefulla
odlingslandskap. Vidare innehåller underlagsmaterialet en stor mängd
uppgifter om hotade atier som finns listade i den svenska rödlistan och/eller
är listade i BU-lagstiftningen (Fågeldirektivet 2009/147/EG och Art- och
Habitat-direktivet 92/43/EEG). Förekomsten av habitat och arter har
granskats av Länsstyrelsen och en bedömning har gj mis från fall till fall av
dessa natmvärdens omfattning och betydelse får strandskyddets syften.
De biotoper som är typiska får strandmiljöer och ligger i anslutning till
stränder, samt arter som genom sin ekologi är kopplade till strandnära
miljöer, inklusive de fågelarter som är särskilt känsliga får närhet till
bebyggelse under häckningstiden, har utgjort grund får ett utvidgat
strandskydd. De fågelatier som framfårallt har bedömts som relevanta att
beakta är berguv, pilgrimsfalk, fiskgjuse, storlom, smålom, kungsfiskare,
havsöm och kungsörn.
Inom alla ekologiskt känsliga områden finns olika biotoper som ser ut på
olika sätt beroende på berggrund, jordarter och en rad andra ekologiska
förutsättningar. Olika faktorer spelar in och vatje biotop är unik.
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
Sida
8(9)
BESLUT
Datum
Re f
2014-12-16
511-8002-2014
Utvalda biotoper som ofta förekommer i närheten av vatten, eller på ett eller
annat sätt har koppling till vatten kan vara tidvis översvämmade skogar,
stränder eller våtmarker som är beroende av fluktuationer i vattenståndet,
påverkan av vågor eller närheten till vatten som bidrar till en hög luftfuktighet. Inom biotoperna finns en mängd arter som på olika sätt är
beroende av dessa habitat och sammansättningen av arter är olika beroende
av miljön.
Områden som är skyddade i form av naturreservat och/eller Natura 2000områden innehåller värden som är av stor betydelse för strandskyddets
syften, men Länsstyrelsen anser att dessa områden redan idag åtnjuter ett
tillräcldigt skydd och att en utvidgning av strandskyddet inte tillför något
för bevarandet av de aktuella värdena. Därmed bedömer Länsstyrelsen att
en utvidgning av strandskyddet inom dessa skyddade områden inte är
nödvändig.
Motiven för utvidgning redovisas närmare för vatje sjö i bilaga l.
Intresseprövning
De utvidgningar av strandskyddsområden som föreslås omfattar områden
som har, eller inom en överskådlig framtid förväntas få, mycket höga värden
för allmänhetens friluftsliv och/eller för djur- och växtlivet. Utvidgningarna
behövs för att säkerställa strandskyddets syften i dessa områden. Detta
innebär vissa inshänlmingar av mark- och vattenanvändningen, men totalt
sett medför fårslaget en kraftig minsirning i både antal objekt och ytor med
utvidgade strandskyddsområden i jämförelse med dagens läge.
Vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7
kap 25 § miljöbalken flnner Länsstyrelsen att förordnandena inte går längre
än vad som hävs får att syftet med strandskyddet ska tillgodoses.
Delgivning
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 49§ delgivningslagen (2010:1932) att
delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse.
Hur man överklagar
Detta beslut kan överklagas hos regelingen (se bilaga 3).
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
Sida
9(9)
BESLUT
Datum
Ref
2014-12-16
511-8002-2014
Landshövding Kenneth Johansson har fattat beslut i detta ärende. Plan- och
bostadssamordnare Magnus Ahlstrand har varit föredragande. I den slutliga
handläggningen deltog också länsråd Robert Andren, verksamhetschef
Torben Ericson, enhetschef Bengt Falemo, naturvårdshandläggare Anja
Edekrans och GIS · genjör Håkan Kjörsträd.
Bilagor:
l. Värdebeskrivningar
2. Kartor
3. Hur man överldagar
Sänd lista:
Naturvårdsverket
Torsby kommun
Lantmäteriet
Kungörelse införs i:
Post- och Inrikes Tidningar
Nya Wermlands-Tidningen
Värmlands Folkblad
Frylesdalsbygden
Säffle-Tidningen
Arvika Nyheter
Nya Kristineharnns-Posten
Karlskoga Tidning
Filipstads Tidning
•l
Ton~by ~m m m u n
K.ommunsty relsen
2014 -n- 11
Dni./.:f./..2.?!11,/lJ.lf~ ({~
Länsstyrelsen
BILAGA 1
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
Datum
2014-12-16
Värniland
Samhällsbyggnad
Naturvård
Torsby kommun
Klarälven inklusive Vingängsjön
Värdebeskrivning
Klarälven är Sveriges sydligaste stora älv som har sitt ursprung i
:fjälltraktema. Den rinner genom hela Vätmland, från non till söder, och
mynnar i Vänem. Älvens karaktär skiftar genom länet, från snabbt
strömmande forsar till väl utbildade meanderbågar där vattnet stilla flyter
fi·am. Utbyggnaden av haftverk i älven har dock reducerat antalet större
forsar till en sträcka, Strängsforsen, samtidigt som den reglerade
vattenregimen negativt fårändrat fcirutsättningama får naturtyper och arter
längs älven.
Norra Klarälven och meanderloppet rinner genom en långsmal sprickdal med
höga geovetenskapliga värden som är intemationellt uppmärksammade. I och
vid Klarälven ftnns ännu också höga biologiska värden i form av unika
fiskstammar och arter som är anpassade till speciella älvstrandmiljöer.
Särskilt värdefulla strandmiljöer är högre sandrevlar, vegetationsfattiga
erosionsbranter (nipor), glest ört- och videbevuxna sandstränder, fuktiga
strandängar, avsnörda restvatten samt översvämningspåverkade lövskogar.
Miljöema har bildats och upprätthållits av naturligt säsongsregelbundna
vattennivåfluktuationer under årtusenden och under senare århundraden även
präglats av mänskligt nyttjande. Många arter är anpassade till nämnda
tniljöer med naturligt säsongsregelbundna vattennivåfluktuationer och
eftersom miljöema är ovanliga och har minskat under senare decennier, är
flera av artema idag rödlistade. Av de omkring 40 rödlistade strandarter som
påträffats längs Klarälven har några sin huvudsakliga svenska förekomst här.
Minst fem arter av strandlevande skalbaggar bedöms ha fårsvunnit efter att
älven reglerades, och gtundorsaken är sannolikt de med tiden alltmer
onaturliga flödena, som tninskat och försämratartemas livsmiljöer och gjort
dem sårbara får diverse olika störningar. Även delar av näsens sandiga ängsoch betesmarker samt dalsidomas sandavlagringar med barr- och
blandskogar, som är belägna ett stycke från själva älvstranden, rymmer
åtskilliga rödlistade arter.
Vidare har Klarälven stor betydelse får både vardaglig rela-eation och
friluftsliv, samt får den mer intemationellt inriktade turismnäringen.
Turismen omfattar även organiserade turer med flottar och kanoter.
Sportfisket är omfattande i stora delar av älven. Av stort intresse är de unika
Sida
1(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
fårekernstema av K.larälvsö1ing och K.larälvslax. Fiskfaunan är också i övrigt
artrik och Klarälven är i delar ldassificerad som nationellt särskilt värdefullt
vatten av både Naturvårdsverket och Fiskeriverket
Klarälvens övre del från Höljesdammen ner till Edebäck är dessutom
utpekad inom EV-nätverket Natura 2000 som naturtypen "Stöne vattendrag"
(3210), vilket innebär ett åtagande att uppnå gynnsam bevarandestatus, bl.a.
att upprätthålla vattendragets stmkturer och funktioner inldusive naturliga
processer. Vidare ingår ett flertal arter i EU:s Art- och habitatdirektiv bilaga
2 ochfeller 4, vilket bl. a. innebär att arternas fortplantningsområden eller
vilaplatser inte får skadas eller fårstöras. Flera fågelarter ingår också i EU:s
Fågeldirektiv.
Kommunerna kan göra viktiga insatser genom att planera så att känsliga
strandpartier får fårbli oexploaterade och inte iordningsställs får olika
aktiviteter. Kommunerna har också ett viktigt ansvar får att, både av
säkerhetsskäl och av naturvårdsskäl, planera så att bebyggelse kring
Klarälven har tillräckliga säkerhetsmarginaler (både beträffande avstånd och
nivåskillnad till vattendraget) får att inte hotas av tillfålliga högvatten eller
av älvens erosion och sedimentation. Vidare kan kommuner och
turismfåretag i samråd med länsstyrelsen upplysa turister och allmänhet om
känsliga strandpartier via vädjandeskyltar och informationsbroschyrer.
Nona Klarälven, Höljesdammen-Strängsforsen-Vingängdeltat
Karta 8-16
Denna sträcka överensstämmer i hög grad med en Nonlandsälv, med sel och
forssträckor med grusiga-steniga bottnar och stränder. Här och var finns
flätade flodfåror och skogbevuxna öar, främst i söder ner till Vingängdeltat
Ovanfår Höljesdammen finns det dämda regleringsmagasinet Höljessjön.
Nedströms dammen är älvfåran mestadels tmTlagd drygt 3 km. Den ca 3,5
millånga outbyggda älv sträckan söder härom och ner till Vingängdeltat har
en fallhöjd på ca 80 meter. Den outbyggda Strängsforsen är blockrik och har
en brant lutning.
Denna del av Klarälven är mycket viktig får sportfisket efter han och öring
samt erbjuder, tillsammans med några biflöden, lekområden får den vilda
Klarälvslaxen och IUarälvsöringen. Här finns också utter, som ingår i EU:s
Ati- och habitatdirektiv bilaga 4. Längs delar av sträckan häckar de
rödlistade fåglarna drillsnäppa och, ett stycke från själva stranden, rosenfinlc
Under vintern är sträckan av avsevärd betydelse som övervintringsmiljö får
strömstare. Vid mynningar av biflöden häckar forsärla.
2(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
Vidare är delar av stränderna med inslag av klappersten och sand av stort
intresse genom fynd av specialiserade, rödlistade ochfeller ovanliga arter
såsom bl. a. växterna klådris, daggvide (sällsynt)och fjällnejlika samt
insektema dvärgstrandlöpare, klapperstrandlöpare, älvlöpare, gråmyra och
guldsandbi. Den senare är beroende av en kombination av sandblottor for
bobyggnad och inslag av värdväxten ängsvädd får näringssök, och har en
stor andel av sin svenska forekomst längs Klarälven.
Vissa partier av strandnära skog, bl.a. den översvämningspåverkade
lövskogen i Vingängdeltat, bedöms ha höga naturvärden med inslag av
grövre, döda och döende träd och forekomst av rödlistade och ovanliga arter
såsom t.ex. svamparna fi:ansig ocla-aporing och videporing. På gamla
ängsmarker har här också noterats höstlåsbräken. Nära deltat har även
påträffats bombmurkla i äldre, strandnära granskog på västra sidan av älven.
På strandnära marker med ängsvegetation har också påträffats rödlistade och
ovanliga fjärilsarter, bl.a. ängsmetallvinge och svävfluglik dagsvärmare.
Älven är i denna del foremål for betydande onaturliga
vattennivåfluktuationer som en foljd av både års- och korttidsreglering vid
bl.a. Höljesdammen, vilket varit och är negativt for fisk, fiske och
strandlevande arter. Det innebär också att artema är känsliga for ytterligare
stömingar och forlust av livsmiljö.
Meanderloppet Vingäng-Edebäck
Karta 16-28
Sträckan innesluts av en nästan rakt NNV-SSO-orienterad sprickdal som är
ca 8 mil lång, l km bred och med upptill350meter höga dalsidor. Dalen är
fylld med sandiga fjordsediment och vid mynningsområden av flera biflöden
finns glacifluviala deltan. Längs dalsidoma uppträder bl.a. sandiga terrasser,
fossila flygsanddyner och raviner. Fallhöjden längs den ca lO millånga
vattenvägen från Vingängdeltat till Edsforsen är bara tio meter, m. a. o. i snitt
en meter per miL Älven flyter här fram i sandig jord, utan forsar eller fall, i
sitt världsberömda, bundna meanderlopp, och sträckan har stort värde ur
geologisk synvinlcel. Älvnäsen är i hög grad uppodlade och med mer eller
mindre stort inslag av översvämningspåverkad lövskog i låglänta delar, med
ofta yngre lövskog på igenväxningsmarker högre upp. Näsen begränsas åt
norr i typiska fall av vegetationsfattiga sandnipor och åt söder av flacka
avlagringsstränder. På flera av näsen finns eller har funnits högre sandrevlar
(älvvallar) med naken eller glest bevuxen sand som byggts upp av högre
vårfloder på sydsidan av nässpetsama. Särskilt värdefulla delsträckor med
ännu forhållandevis hög erosions- och sedimentationsaktivitet, är belägna
söder om Ekshärad, söder om Stöllet respektive söder om Ambjörby.
3(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
De högre sandrevlama med inslag av videbuskar utgör livsmiljö för några av
Klarälvens mest unika arter, såsom de rödlistade arterna daggvide och
skalbaggama silverlöpare och brokstrandlöpare, vilka har sin huvudsakliga
förekomst i Sverige här. Andra rödlistade ochfeller ovanliga insekter som
konstaterats i denna miljö är bl. a. skalbaggama strandsandjägare, brokig
spegellöpare, större snabbagge och sandborre, liksom den normalt på
havsdyner förekommande rovflugan Philonicus albiceps. Även fåglarna
drillsnäppaoch mindre strandpipare häckar i denna miljö.
Även öppna sandnipor är mycket värdefulla ur naturvårdssynpunkt, dels
eftersom de utgör en förutsättning för nybildning av högre sandrevlar, dels
utgör livsmiljö för bl.a. backsvala och kungsfiskare. Under senare decennier
har konstaterats en halvering av antalet häckande backsvala, vilket sannolikt
hänger samman med att vattenregleringen lett till en accelererande
igenväxning av niporna. I anslutning till fi·ämst nipor och sandrevlar flyger
också den rödlistade storfläckiga kungsnattsländan.
På stränder med finkornigare material som regelbundet blottläggs under
sommaren växer bl.a. ävjepilört, som ingår Art- och habitatdirektivet bilaga
2 och 4. Ytterligare rödlistade och ovanliga strandväxter i denna sträcka är
bl.a. fyrling, mandelpil, bågsäv och den form av lundelm som kallas
Klarälvsvete.
På stränder och hävdade marker med ängsvegetation, inldusive längs näsens
sandiga åkervägar, uppträder också flera rödlistade och ovanliga arter. Hit
hör bl. a. höstlåsbräken och insekterna ängsmetallvinge, svävfluglik
dagsvärmare, kärrantennrnal, storfibblebi, småfibblebi, väddsandbi,
guldsandbi och rovstekeln Mellinus crabroneus, varav de två sistnämnda har
en stor andel av sin svenska förekomst längs denna del av IUarälven. Även
på övergivna åkermarker som utvecklat en ängsvegetation flyger flera
ovanliga insekter, inldusive brun gräsfjätil, som konstaterats i södra delen av
sträckan och som ingår i Art- och habitatdirektivet bilaga 4.
Flera av svärnlövskogama har höga naturvärden med ett mer eller mindre
stort inslag av grova träd och död och döende ved, vissa lokalt
förekommande örter samt s.k. bärande träd och buskar (bl.a. hägg, rönn och
röda vinbär), som i sin tur är viktiga för åtskilliga Iaävande arter. Här
förekommer rödlistade och ovanliga fåglar så som mindre hackspett, entita,
stellirnäck och (sällsynt) mindre flugsnappare. Stjärtmes kan anses vara en
karaktärsfågeL Andra rödlistade och ovanliga arter som påträffats är bl.a.
svamparna sydlig anisticka, gräddticka och tandlmotterskinn, lavarna
skorpgelelav och gråblå skinnlav, skalbaggen svartfläckad rödrock, och
fjätilarna roststreckad älvmätare och rotstreckjordfly.
4(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
I mosaikmiljöer med omväxlande skogsbryn och ängsmarker på älvnäsen
förekommer förhållandevis ofta de rödlistade fåglarna rosenfink och bivråk.
I avsnörda restvatten (bl.a. korvsjöar) av älven har konstaterats bl.a. större
vattensalamander, åkergroda, citronfläckad kärrtrollslända respektive bred
käJT trollslända, som alla ingår i Art- och habitatdirektivet bilaga 2 och/eller
4.
Denna sträcka av Klarälven utgör vandringsled för Klarälvslax och
Klarälvsöting. Flera av de större bitlödena utgör även lekvatten för dessa
arter.
Vidare förekommer längs sträckan minst sex arter av fladdetmöss, som alla
ingår i Art- och habitatdirektivet bilaga 4.
På grund av vattenreglering har de naturligt säsongsregelbundna
vattennivåfluktuationerna blivit i snitt mindre, med följd att den tidigare
breda öppna strandzonen vuxit igen alltmer, och utan att motsvarande nya
sandrevlar bildats. En successiv ökning av antalet konstruerade
erosionsskydd, som medfört minskad erosion och sedimentation av sand, har
ytterligare bidragit till igenväxning och habitatförlust Förr bidrog också
strandbete av tamdjur till att hålla stränderna mera öppna. Vidare har slitaget
under senare år tilltagit på det minskande antalet öppna sandrevlar, i takt
med den ökade fuluftsturismen. Alla dessa faktorer har bidragit till att flera
strandarter har minskat successivt längs Klarälven, liksom i andra vattendrag.
Den enskilt viktigaste faktorn bedöms dock vara den nuvarande formen av
vattenreglering. Särskilt konsekvenserna av långa perioder med höga
sommarflöden är mycket negativa för hotade strandarter i dagens läge, med
en smal öppen strandzon, jämfört med vad som skulle varit fallet under forna
naturliga förhållanden då det fanns reträttmöjligheter högre upp. En annan
bieffekt av höga sommarflöden är att de ger upphov till rildigt med
temporära, varma småvatten i strandmilj öer, vilket i sin gynnar utvecldingen
av stora mängder myggor inklusive översvämningsmyggoL
Landskapsbilden inom T orsby kommun påverkas mycket av IUarälvdalen
och älven bidrar till mycket höga estetiska värden. Älvens stränder utgörs
både av jordbruksmark och skogsområden, och i de senare finns ett större
antal värdekärnor utpekade som nyckelbiotoper av skogsstyrelsen. Främst
handlar det om skogar med högt lövinslag som är rika på rödlistade arter, i
synnerhet lavar. Det finns även gott om rödlistade kärlväxter, insekter och
:faglar som är mer eller mindre hårt knutna till älven och dess stränder. Älven
utgör Natura 2000-område inom kommunen och dess omgivningar är
dessutom riksintresseområde för naturvård, friluftsliv samt område med
geografiska bestämmelser enligt miljöballeens 4 kap.
5(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
Klarälven har tidigare haft ett strandskydd om 150meter inom f.d.
Finnskoga-Dalby kommun medan de södra delmua inom Torsby kommun
tidigare salmat utvidgat strandskydd.
Länsstyrelsens bedömning
Klarälven med omgivningar ligger inom ett riksintresse för naturvård. Det
innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt
kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöbalken).
Det fmns mycket höga värden för friluftsliv, rekreation och naturvård längs
Klarälven inom Torsby kommun och det är angeläget att det skapas
förutsättningar för bevarande av dessa värden. Oexploaterade delar av älvens
stränder bör inte bebyggas eftersom detta 1iskerar att försämra möjligheterna
att bevara både naturvärden och fliluftsvärden. Tillgängligheten för
allmänheten bör inte minska och sammantaget är en utvidgning av
strandskyddet motiverad.
Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter
längs älvens oexploaterade stränder behövs för att långsiktigt säkerställa
strandskyddets syften.
Mangs lidsälven
Kmia 3-4, 6
Värdebeskrivning
Mangslidsälven har ett meanderlopp genom skogslandskapet, från Mangen
passerar den genom Aspsjön och mynnar ut i Övre Brocken. Inom området
finns en mängd land-formationer som skapats under istiden och älven rinner
genom ett landskap med mycket höga estetiska värden. Vid Kristinefors skär
älven genom sediment fi-ån ett gammalt isranddelta och mellan Aspsjön och
Övre Brocken skapar en rullstensås möjlighet för vaclaa utblickar i den
uppodlade dalgången.
Rödlistade insekter har påträffats i anslutning till älven som är utpekad som
nationellt värdefullt vatten enligt Havs- och Vattenmyndighetens
ldassificeting. Utter finns i älven vilken ingår i EU:s Art-och habitatsdirektiv
bilaga 2 och 4, vilket bl.a. innebär att man inte får skada eller förstöra
djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
Mangslidsälven har sedan tidigare inget utvidgat strandskydd inom Torsby
kommun.
6(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
Länsstyrelsens bedömning
De landskapsestetiska värdena i de nedre delarna av Mangslidsälvens lopp är
mycket höga och riskerar att påverkas vid exploateringar i älvens närhet.
Eftersom de utgör en av förutsättningarna för riksintresseområdet för
friluftsliv är en utvidgning av strandskyddet motiverad. Ä ven de höga
naturvärdena i form av insektsförekomst och ett bestånd av utter motiverar
ett utökat strandskydd.
Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter
längs älvens stränder på sträckan från Mangen till Övre Brocken behövs för
att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften.
Nyckelvattnet, Backsjön, Fagervattnet, Gransjön, Gåstjärnen,
Hotlamm, Hällsjön och Ryggsjön
Karta 1-2
Värdebeskrivning
Nyckelvattnet är namnet på ett riksintresseområde för naturvård som
innefattar ett flertal sjöar med likartade värden för naturvården. Sjöarna
ligger i ett område med hyperit i berggrunden vilket innebär en dramatisk
topografi med rasbranter och ldippstup. Tillsammans med sjörikedomen
skapas ett mycket tilltalande landskap. Finnskogsleden passerar
Nyckelvattnet och Hällsjön.
Hyperitberggrunden och den kraftigt kuperade topografin har resulterat i en
artrik och bevarandevärd flora, samtidigt som skogen varit svårbrukad och i
delar uppnått hög ålder. Det finns gott om skogliga värdekärnor inom
området, huvudsakligen barrblandskogar med stort lövinslag. Fågelfaunan
inlduderar relativt få, men störningskänsliga och skyddsvärda arter. Samtliga
fåglar i Nyckelvattenområdet omfattas av EU:s Fågeldirektiv bilaga l vilket
omfattas av Sveriges åtagande inom BU-nätverket Natura 2000, vilket bl.a.
innebär att man inte får skada eller förstöra djurens fortplantningsområden
eller viloplatser. Hyperiten medför också att sjöarna har ett naturligt högt pH
och ett skydd mot försurning. I flera av sj öarna finns reproducerande bestånd
av röding och öring.
Sjöarna inom riksintresseområdet Nyckelvattnet har tidigare haft ett
strandskydd om 150 meter, med undantag för Fagervattnet som tidigare
saknat utvidgat strandskydd inom Torsby kommun.
7(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
Länsstyrelsens bedömning
Alla ovan nämnda sjöar med omgivningar ligger inom ett riksintresse for
naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder
som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöballcen).
En exploateting nära stränderna inom riksintresseområdet Nyckelvattnet
riskerar att allvarligt påverka både upplevelsevärden i form av den känsla av
vildmark som finns inom området, samt de naturvärden som finns knutna till
de strandnära miljöerna. Det rörliga friluftslivet är ännu av liten omfattning
men potentialen bedöms som god for att det ska öka i omfattning.
Sammantaget är en utvidgning av strandskyddet motiverad.
Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter
längs samtliga upprälmade sjöars stränder behövs for att långsiktigt
säkerställa strandskyddets syften inom riksintresseområdet
Rattsjön
Karta 5
Värdebeskrivning
Rattsjön är ett långsträckt och näringsfattig klarvatten sjö som ligger i det
närmaste helt innesluten i skogslandskapet. Den ligger inom ett stöne
riksintresseområde for fiiluftslivet, vars värden är en stor mångfalTnighet i
landskapet samt goda fårutsättningarna for ett rikt friluftsliv. Vid Rattsjön är
friluftslivet omfattande och det finns både vandringsleder och en shtgby.
Omgivande berggrund innehåller hyperit och sjön har därmed ett naturligt
högt pH-värde. Rattsjön är dessutom en av få helt oreglerade sjöar i länet.
Fiskfaunan i sjön är rik och det förekommer även ishavsrelikta laäftdjur.
Sjön är utpekad som nationellt värdefullt vatten av både Naturvårdsverket
och Havs- och Vattenmyndigheten samt utgör riksintresse for naturvården.
Rattsjön har sedan tidigare ett strandskydd om 150meter längs de östra och
södra stränderna medan övriga delar har tidigare salmat utvidgat strandskydd
inom Torsby kommun.
8(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
Länsstyrelsens bedönming
Rattsjön med omgivningar ligger inom ett riksintresse får naturvård. Det
innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt
kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöbalken).
Rattsjön har höga värden for både friluftslivet och naturvården och det finns
risk att exploateringar eller ny bebyggelse nära sjön kommer att påverka
dessa värden. En utvidgning av strandskyddet är därfor motiverad.
Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter
längs sjöns oexploaterade stränder behövs for att långsiktigt säkerställa
strandskyddets syften.
Rattån
Karta 4
Värdebeskrivning
Rattån rinner från Rattsjön, genom ett kuperat skogslandskap och mynnar ut
i Mangslids-älven. Berggrunden i omgivningen består av hyperit som skapar
en buffert mot forsurning och i älven finns ett reproducerande bestånd av
flodpärlmussla. Längs åns stränder finns även värdefulla sumpskogar.
Rattån ligger inom ett större riksintresseområde for fiiluftslivet, samt ingår i
riksintresse for naturvård. Ån utgör dessutom ett Nahrra 2000-område samt
är utpekad som nationellt värdefullt vatten av både Natmvårdsverket och
Havs- och V attenmyndigheten. Den anses allmänt som ett av Värmlands läns
mest värdefulla vattendrag.
Rattån salmar sedan tidigare utvidgat strandskydd inom Torsby kommun.
Länsstyrelsens bedönming
Rattån med omgivningar ligger inom ett riksintresse for naturvård. Det
innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt
kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöbalken).
Exploatelingar i anslutning till Rattån riskerar att allvarligt påverka de höga
naturvärden som finns i och i närheten av ån, vilket motiverar en utvidgning
av strandskyddet.
Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter
längs åns stränder behövs for att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften.
9(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
Rottnan
Karta34
Värdebeskrivning
Rottnarr rinner från skallbergssjön i norr och mynnar i Rottnen vid det stora
Gräsmarksdeltat Den fortsätter sedan från Rottnen och mynnar ut i MellanFryken vid Rottneros. I den del av Rottnarrs dalgång som ligger mellan
skallbergssjön och Gräsmarksdeltat har älven skurit sig ner i äldre
deltaavlagringar med huvudsakligen mager tallskog. Längs älven fitms dock
även granskog med en dellövinslag, i synnerhet al. En artfattig men
intressant fågelfauna forekernmer i dalgången. En stam av storvuxen
ursprunglig öting vandrar upp i Rottnarr under våren. Denna öring stam är
mycket värdefull framforallt for det bestånd av flodpärlmussla som finns i
Rottnarr då dessa är helt beroende av öling for sin fortplantning. I älven
återfllills även ål.
Den del av Rottnarrs dalgång som ligger mellan skallbergssjön och Rottnen
ingår i ett riksintresseområde for natmvården och även i riksintresse enligt
miljöballeens 4 kap, där tutism och friluftslivet särskilt ska beaktas. Älven är
utpekad som nationellt värdefullt vatten av både Naturvårdsverket och Havsoch Vattenmyndigheten.
Rottnarr salenar sedan tidigare utvidgat strandskydd inom Torsby kommun.
Länsstyrelsens bedömning
Rottnan med omgivningar ligger inom ett riksintresse for naturvård. Det
innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt
kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöbalken).
Den unika miljön som finns vid Rottnarrs ravin löper stor risk att påverkas
negativt vid nybebyggelse eller andra exploateringar nära vattendragen. Detta
medfor att en utvidgning av strandskyddet är motiverad.
Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter
längs älvens stränder behövs for att långsiktigt säkerställa strandskyddets
syften.
10(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
Örsjön
Karta 32-33
Värdebeskrivning
Örsjön är en mycket flikig och långsträckt sjö som ligger insprängd i ett
skogs- och myrlandskap nära gränsen till Dalarna. Områdets karaktär med en
stor mängd uddar, öar och mindre tjärnar har bildats av en så kallad
Rogenmorän, som i området är mycket väl utvecklad och underlag för att
delar av sj ön pekats ut som riksintressanta för naturvården. Ett fåtal stugor
ligger runt sjön men tack vare att siktlinjerna är korta är vildmarkskänslan
påtaglig.
Sicagarna runt sjön innehåller en mängd mindre mmåden med sumpskog och
en del större nyckelbiotoper, framför allt skog på myrmarker. Fågelfaunan i
sjön och dess närhet har visat sig innehålla ett flertal rödlistade och ·
störningskänsliga arter, och är mer artrik än vad som kan förväntas vid en sjö
i nordligaste Värmland. De fågelarter som häckar i sjön omfattas av EU:s
Fågeldirektiv bilaga l vilket omfattas av Sveriges åtagande inom BUnätverket Natura 2000, vilket bl.a. innebär att man inte får skada eller
förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. I sjön återfinns
fiskarterna lake och ål.
Örsjön salmar sedan tidigare utvidgat strandskydd inom Torsby kommun.
Länsstyrelsens bedömning
största delen av Örsjön med omgivningar ligger inom ett riksintresse för
naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder
som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 § miljöbalken).
Det unika landskapet och upplevelsen av ostördhet riskerar att påverkas
påtagligt av exploateringar runt sjön och det gäller även häckfågelfaunan. En
utvidgning av strandskyddet är därmed motiverad.
Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt300meter
längs sj öns stränder behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets
syften.
11(13)
~(
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
Övre Brocken
Karta 6-7
Värdebeskrivning
Övre Brocken är en mindre sjö som omges av en variation av skog och
odlingsmark. Stora delar av den östra sidan består av Ljusnans deltabildning.
Hela sjön ligger inom ett riksintresseområde får friluftslivet där värdet ligger
i det omväxlande landskapet med höga estetiska värden och goda möjligheter
till olika friluftsaktiviteter. Ljusnans delta är särskilt utpekat som ett viktigt
omTåde inom riksintresset och här finns redan en del turismverksamhet.
Övre Brocken har tidigare haft ett strandskydd om 150meter inom Torsby
kommun.
Länsstyrelsens bedömning
Fömtsättningarna får ett rikt friluftsliv vid sjön är höga och består delvis av
den attraktiva landskapsbilden samt sjöns läge nära väg E 45. Tillkommande
exploateringar eller ny bebyggelse nära sjön lisleerar att påverka värden får
fliluftslivet och en utvidgning av strandskyddet är motiverad.
Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter
längs sjöns oexpl~aterade stränder behövs får att långsiktigt säkerställa
strandskyddets syften.
Övre Fryken
Katia 29-31
Värdebeskrivning
Övre Fryken är den norra av de tre större, långsmala Frykensjöarna i
mellersta Värmland. Sjöarna ligger i en sprickdal med stora höjdskillnader,
vilket medfört att sjöatna är djupa och ställvis omges av dramatiska branter.
Stränderna mnt Övre Fryken inom Torsby kornmun utgörs dels av
jordbmksmark på låglänt mark som får många fågelarter utgör viktiga
miljöer som rast-och födasöksområden samt av skog i branterna. Landskapet
är mycket tilltalande och landskapsbilden är skyddad längs stora delar av
stränderna i sjöns södTa delar. Övre Fryken ingår även i Fryksdalen, ett
område som är riksintresse enligt miljöbalkens 4 kap, där friluftslivets och
turismens intressen särskilt ska beaktas. Miljön mnt sjön påverkas dock av
att väg E 45 löper nära den västra stranden medanjärnvägen Frylesdalsbanan
är dragen utmed den östra stranden.
12(13)
Sida
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS
BESLUT 511-8002-2014
Floran runt Övre Fryken omfattar ett större antal rödlistade arter och dessa är
dels sådana som är direkt bundna till sjön, men även de som trivs i de ängsoch betesmarker som finns i sjöns närhet. Längs de brantare stränderna finns
ett mindre antal skogliga värdekärnor som hyser sällsynta arter.
Insektsfaunan innehåller också några rödlistade och skyddsvärda arter.
Frykensjöarna utgör en nord-sydlig ledlinje for flyttande fåglar som
forekommer i stor mängd under vår och höst. Sjöarna är även viktiga
rastplatser. Häckfågelfaunan är mångformig och innefattar ett antal
rödlistade arter. Sjöns fatrna inlduderar även en del ishavsrelikta kräftdjur,
glacialrelikt hornsimpa, lake, ål, sik, siklöja och öring. Flodpärlmussla
återfinns i tillflödet Värån vill<a är helt beroende av öring for sin
fortplantning som finns i Övre Ftyken. Detta har lett till att Havs- och
Vattenmyndigheten har klassificerat Övre Fryken som nationellt värdefullt
vatten.
Övre Fryken har tidigare haft ett strandskydd om 200 meter inom Torsby
kommun.
Länsstyrelsens bedömning
Övre Fryken hyser redan höga värden for friluftslivet och den tätortsnära
rekreationen men Länsstyrelsen bedömer att detta har potential att utvecldas
ytterligare. Sjön ligger nära både Sunne och Torsby, samt är lätt att nå med
allmänna kommlmikationer. Övre Fryken hyser också höga värden for
naturvården, både i sjöns omedelbara närhet och i det omgivande landskapet.
En utvidgning av strandskyddet är därmed motiverad, men denna begränsas
av väg E 45 och Fryksdalsbanan.
Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 300 meter
längs oexploaterade delar av sjöns stränder inom Torsby kommun behövs for
att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften.
13(13)
•
rwJ Länsstyrelsen
Bilaga : 3
Formulär Ii r 1
~Värmland
HUR MAN ÖVERKLAGAR LÄNSSTYRELSENS BESLUT
VAR SKALL BESLUTET
ÖVERKLAGAs
Länsstyrelsens beslut kan skriftligen överklagas hos regeringen,
Miljödepartementet
VAR INLÄMNAS
ÖVERKLAGANDET
Er skrivelse skall inlämnas/skickas till Länsstyrelsen och inte till
regeringen.
TID FÖR ÖVERKLAGANDE
Skrivelsen måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från
den dag Ni fick del av beslutet, annars kan E1i överklagande inte tas
upp till prövning.
HUR MAN UTFORMAR SITT
ÖVERKLAGANDE M M
I skrivelsen skall Ni
-
tala om vilket beslut Ni överklagar, t ex genom att ange ärendets
nummer (diarienumret)
-
redogöra för hur Ni anser att beslutet skall ändras
Ni bör också redogöra för varfor Ni anser att Länsstyrelsens beslut är
felaktigt.
Ni kan givetvis anlita ombud att sköta överklagandet åt Er..
Behöver Ni veta mer om hur Ni skall gå till väga, så ring eller skriv till
Länsstyrelsen.
ÖVRIGA HANDLINGAR
Om Ni har handlingar eller annat som Ni anser stöder Er ståndpunkt, så
bör Ni skicka med det.
UNDERTECKNA
ÖVERKLAGANDET
Er skrivelse skall undertecknas och namnteckningen fö1iydligas . Uppge
också postadress samt telefonnummer där Ni kan nås dagtid.
Utgåva 8/07
Torsby kommun
sid 27
Kommunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2014-12-09
§ 196 Svar på medborgarförslag om byte av
värmesystem vid Finnskogscentrum
Dnr KST 2014/257
Sammanfattning av ärendet
Torbjöm West har lämnat ett medborgarförslag som lyder:
"Med anledning av ombyggnaden av Lekvattnets Skola till Torsby Finnkulturcentrum
tycker jag och flera med mig att nuvarande uppvärmningssystem SKALL bytas ut till
ett modernt system t. ex. värmepump. Jag hörde att förslaget .är att byta ut nuvm:ande
oljepanna till en ny. Tycker inte att detta ligger i tiden år 2014 när Kommunen har som
mål att få bort oljeberoendet. Lägg in detta under EPC projektet som Kommunen håller
på att genomföra. Det finns en stor yta norr om skolan som går att plöja ner en
jordvärmeslang på flera hundra meter om så krävs fin mark är det också. Hoppas att
mitt förslag blir genomfört."
Svar
Befintlig oljepanna är i gott skick och det har inte planerats något utbyte i smnband
med ombyggnationen. Ett utbyte till en fastbränsleanläggning, typ pellets/flis, har vi
planerat att utföra senast år 2020.
Nödvändig markyta för förläggning av ytjordvärmeslang till en ny
värmepumpsanläggning kräver större markyta än vad som är tillgänglig inom
fastigheten. Grusplanen norr om byggnaden är totalt sett för liten och den behövs
parkeringsplats smnt att halva planen är reserverad för sportaktiviteter.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse av Jan Esping 2014-11-26
Arbetsutskottets förslag till Kommunstyrelsen
Medborgarförslaget anses besvarat.
Beslutet skickas till
Jan Esping, Kommunstyrelsen
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
2014 -03- 2 8
Lekvattnet 14-03- 8
Dnr........................ ,
Medborgarförslag
Med anledning av ombyggnaden av Lekvattnets Skola till Torsby Finnkulturcentrum
tycker jag och flera med mej att nuvarande uppvärmningssystem SI<ALL bytas ut till ett
modernt system t. ex. värmepump. Jag hörde att förslaget är att byta ut huvarande oljepanna till en ny. Tycker inte att detta ligger i tiden år 2014 när Kommunen har som mål att
få bort oljeberoendet. Lägg in detta under EPC projektet som Kommunen håller på att
genomföra . Det finns en stor yta norr om skolan som går att plöja ner en jordvärmeslang
på flera hundra meter om så krävs fin mark är det också. Hoppas att mitt förslag blir genomfört.
Med vänlig hälsning.
Torbjörn Westh
Lekvattnet 225
68591 Torsby
l
.. ,.,,,,,,,.,,
Torsby kommun
sid 19
Kommunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2014-12-09
§ 191 Svar på motion om beredning av
motioner
Dnr KST 2014/461
Sammanfattning av ärendet
Det har till Korrununfullmäktige i Torsby kommun överlämnats en motion från
Miljöpartiet, Karl-Erik Keck. Kommunfulhnäktige har beslutat överlämna ärendet för
handläggning till kommunstyrelsen.
Motionen lyder enligt följande;
"Är önskvärt att det, i samband med besvarandet av motioner, redovisas hur de har
handlagts, utretts och av vem med kontaktuppgifter."
Hantering av motionen
Av motionfu·ens förslag så framgår att det behöver finnas en tydligare struktur i
kommunens motionssvar, d .v.s. metod för handläggning och utredning ska redovisas
samt vem utredaren fu· och dennes kontaktuppgifter. Vad det gäller redovisning av
metod för handläggning och utredning bör vmje handläggare i sitt förslag till yttrande
kort redogöra för tillvägagångssättet. Vem ansvm·ig utredare är och kontaktuppgifter
till denne bör detta på ett tydligt sätt framgå av protokoll från de instanser som
behandlar ärendet, det bör vara en rutin i protokollskrivandet
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse av Anders Björck 2014-11-24
Arbetsutskottets förslag till Kommunstyrelsen
l.
Handläggningen av motionssvar ska förtydligas i form av redovisning av
utredningsmetod samt vem som varit ansvm·ig handläggare och dennes
kontaktuppgifter.
2. Motionen anses bifallen.
Beslutet skickas till
Kommtmstyrelsen, Anders Björck
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Motion om beredning av motioner i Torsby Kommun från Miljöpartiet De Gröna i Torsby.
Är önskvärt att att det , i samband med besvarandet av motioner, redovisas hur de har handlagt~,
utredds och av vem med kontaktuppgifter.
Torsby kommun
Kommunstyrelsen
2014 -06- o2
Mårbacken 20140528
Dnr....................................
Karl-Erik Keck, Miljöpartiet De Gröna i Torsby
Torsby kommun
sid 20
Kommunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2014-12-09
§ 192 Uppföljande granskning av tidigare
lämnade revisionsrapporter
Dnr KST 2014/314
Sammanfattning av ärendet
Deloitte hal' på uppdrag av revisorerna i Torsby kommun genomfört en uppföljande
granskning av tidigrue avlämnade revisionsrapporter, där syftet varit att få konstaterat
i vilken mån rekommendationerna i rapporterna fått tillämpning i kommtmen.
Den uppföljande granskningen visar på att åtgärder vidtagits, men att det i vissa fall
tagit ganska lång tid. Bl. a. nämns att nytt reglemente för intern kontroll och för
dokument- och ärendehantering uppdaterades långt efter det att rekommendationerna
lämnades. Granskningen visaT också på att målen avseende arbetet med kvinnofrid
samt barn som bevith1at våld antogs först 2013, h·ots att rekommendationerna
lämnades 2010. Ä ven när det gäller granskningen avseende kommunens hantering av
personbilar samt förekomsten av kötjournaler, konstateras att förbättringar skett, men
att det fortfruande finns punkter att arbeta med.
Torsby kommun har noterat synpunkterna från revisorerna och kan instämma i några
påpekanden:
•
Kommunen behöver förkorta tiden mellan kritik från revisorerna och
genomförande av de rekommendationer som revisorerna ger.
•
I de fall det är externa intressenter är involverade i förändringrukan
kommunen intensifiera arbetet med att påverka berörda intressenter till
genomförande av föreslagen förändring.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse av Ann-Mrugreth Edberg 2014-11-24
Revisionsrapport uppföljande granskning 2014-10-06
Arbetsutskottets förslag tiiii<Ommunstyrelsen
Kommunstyrelsen tackar för synpunkterna och kommer att beal<ta dessa
fortsättningsvis.
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Torsby kommun
sid 21
Kommunstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL
2014-12-09
Beslutet skickas till
Ann-Margreth Edberg
Kommunstyrelsen
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
C)/
Torsby kommun
Kommunstyrelsen
2014 -10- 1o
Torsby lmmmun
Kommunrevisionen
2014-10-06
Dnr.................................. ..
Till kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, Miljö- och bygg-, och räddningsnämnden
För kännedom: Kommunfullmäktige
Revisionsrapport
På uppdrag av de faJtroendevalda revisorerna i Torsby kommun har Deloitte genomfört
en uppfoljande granskning av tidigare avlämnade revisionsrapporter.
Syftet har varit att få konstaterat i vilken mån lämnade rekommendationer i rapp01terna
fått tillämpning i kommunen.
Efter slutfort granskningsl)ppdrag kan kori.stateras att nämnderna med några få undantag
kunnat eller kommer att tillämpa de rekommendationer. Vi noterar dock att vissa åtgärder tagit lång tid att genomfåra, där ibland kan nämnas att uppdateringen av handläggningsrutinen får diarieföring som rekommenderades Miljö- och byggnämnden under
2009 forst uppdaterades 2012. Vidare avseende samma granskning har noterats att tilllämpningsanvisningar för nytt reglemente får intern kontroll, får dokument- och ärendehantering uppdaterades forst i april2014.
Vi noterade också att målen avseende arbetet får kvinnofrid samt barn som bevittnat
våld antogs av socialnämnden först 2013, trots att revisorernas rekommendationer lämnades 2010. Gällande övriga rekommendationer från granskningen avseende socialnämndens stöd till våldsutsatta har vi noterat att nämnden har inlett en fårändringsprocess men vi noterar att arbetet går långsamt.
Vi noterade också, när det gäller kommunens hantering av personbilar och fårekomsten
av kö1journaler, att en del förändringar och fårbättringar skett. Det finns dock fOJtfarande punkter att arbeta med vilket framgår av den uppföljande granskning avseende
köljournaler som genomfördes av revisionen under 2013.
När det gäller registerkontroll inom förskola och skola har kommunen framarbetat en rutin får utdrag från belastningsregistret Rutinen är dock framtagen först under 2014.
För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten.
För revisorerna i Torsby kommun
5/t)5bA-~
v~·Yon-Bilaga: Revisionsrapport
Sida l av l
Frän: Haag Inger [mailto:Inger.Haag@lansstyrelsen.se]
Skickat: den 14 oktober 2014 14:13
Till: arvika.kommun@arvika.se; kommun@eda.se; kommun@filipstad.se; kommun@forshaga.se;
kommunstyrelse@grums.se; kommun@hagfors.se; kommun@hammaro.se; karlstadskommun@karlstad.se;
kommun@kil.se; kommunen@kristinehamn.se; kommun@munkfors.se; storfors.kommun@storfors.se;
kommun.kansli@sunne.se; kommun@saffle.se; Torsby Kommun; kommun@aljang.se
Ämne: skrivelse kommuner
Länsstyrelsen söker nya begravningsombud
Länsstyrelsen ska förordna nya begravningsombud för perioden 2015-2018. Vi ber er att, i enlighet
med vad som anges i annonsen, senast den 7 november 2014, skicka in ett skriftligt motiverat
förslag på begravningsombud till länsstyrelsen. Ange kortfattat ombudets kvalifikationer, såsom
kunskaper i ekonomi och religion. Ange även om ombudet har koppling till något trossamfund och i
så fall på vilket sätt. Länsstyrelsen vill att ni motiverar förslaget även om kommunen eller ombudet
tidigare kommit in med uppgifter om ombudet till länsstyrelsen.
Annons
Länsstyrelserna har tillsammans gjort en annons som kommer att publiceras på samtliga
länsstyrelsers hemsidor. Vi vill att den annonsen om möjligt publiceras på er kommuns hemsida.
Detta för att såväl kommuner som andra trossamfund än Svenska kyrkan samt
livsåskådningsorganisationer som är verksamma i respektive kommun ska ges möjlighet att komma
med förslag på begravningsombud (50§ begravningsförordningen).
sedan den 1 januari 2013 har man infört regler för att säkerställa begravningsombudets lämplighet och
kompetens (se 10 kap. 2 § andra stycket begravnings/agen). l bedömningen ingår även, liksom tidigare, en
jävsprövning. Det är inte möjligt att förordnas som begravningsombud om man har sådana kopplingar till
Svenska kyrkan eller annat trossamfund som gör att ombudets opartiskhet kan ifrågasättas. Medlemskap är
inget hinder, men däremot anställning eller innehav av förtroendeuppdrag.
Vänliga hälsningar
Karin Kjellin
KARIN KJELLIN l länsjurist Länsstyrelsen Dalarna Telefon direkt: 01 O 225 04 06 1 Telefon växel: 01 O 225 00 00 1 Postadress: 791 84
Falun l
E-post: karin .kiellin@lansstyrelsen.se l Webbsidor: www.lansstyrelsen .se/dalarna l www.dalarna.se
https://varmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF= l... 2014-12-29
Begravningsombud - Länsstyrelsen i Dalama
Sida l av 3
q)
startsida > Människa & samhälle > Begravningar > Begravningsombud
Begravningsombud
När en församling är huvudman för begravningsverksamheten ska Länsstyrelsen
förordna ett eller flera begravningsombud att granska hur församlingen tar till vara
de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan.
Sedan den 1 maj 2012 gäller att Länsstyrelsen förutom kommunen även ska ge andra trossamfund
än Svenska kyrkan samt livsåskådningsorganisationer som är verksamma inom kommunen tillfålle
att föreslå lämpliga personer.
Vad krävs för att bli begravningsombud
Till begravningsombud ska förordnas en för uppdraget lämplig och kvalificerad person. Vid
bedömningen ska hänsyn särskilt tas till kunskap inom ekonomi samt till kunskap om och
förståelse för olika religioner, livsåskådningar och begravningsseder (10 kap. 2 §
begravningslagen).
I lämplighetsbedömningen ingår också enjävsbedömning. Den som förordnas får till exempel inte
ha sådana kopplingar till Svenska kyrkan eller annat trossamfund att opartiskheten kan
ifrågasättas, exempelvis anställning eller innehav av förtroendeuppdrag. Däremot är medlemskap
inget hinder.
Begravningsombudets uppgifter
Begravningsombudet ska ta till vara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan (10
kap. 2 § begravningslagen).
Följande uppgifter anges i 10 kap. begravningslagen (1990:1144) samt 49 § ·
begravningsförordningen (1990:1147):
• Granska hur församlingarna tar tillvara de personers intressen som inte tillhör Svenska
kyrkan
• Kontrollera att samråd sker med företrädare för andra trossamfund och övriga berörda
pa1ter vid anläggning, utvidgning eller väsentlig ändring av en allmän begravningsplats;
verka för att församlingen även i övrigt samråder med och informerar företrädare för dem
som inte tillhör Svenska kyrkan
• Skaffa sig kännedom om hur begravningsverksamheten är organiserad
• Informera dem som inte tillhör Svenska kyrkan om sin verksamhet och hålla kontakt med
andra trossamfund och andra berörda patter
• Föreslå de åtgärder som behövs för att tillgodose beaktansvärda önskemål som
begravningsombudet får kännedom om
• skriftligen meddela Kammarkollegiet om huvudmannens förslag till begravningsavgift
tillstyrks eller avstyrks; om förslaget avstyrks ska det skriftligen motiveras och eget förslag
till begravningsavgift lämnas
http ://www.lansstyrelsen. se/dalama/Sv/manniska -och-samhalle/begravningar/Pages/b... 2014-12-29
Begravningsombud - Länsstyrelsen i Dalarna
Sida 2 av 3
• Samråda senast den 15 maj med revisorn i frågor om huvudmannens årsredovisning och
kravet på särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader
• Underrätta länsstyrelsen om det finns anledning att rikta någon anmärkning mot
församlingens sätt att sköta begravningsverksamheten
• Ge in årsberättelse tilllänsstyrelsen senast den 31 maj valje år; särskilt ska framgå hur
kravet på särredovisning har uppfyllts
Ersättning till begravningsombud
Begravningsombudet har rätt till skälig ersättning för sitt arbete och sina kostnader. Ersättningen
betalas av församlingen (10 kap. 7 § begravningslagen). Ersättningen består av ett årligt
grundarvode och ett belopp per sammanträde som begravningsombudet är närvarande vid.
Det årliga grundarvodet betalas i förhållande till folkmängden den 1januari i den kommun eller
annat verksamhetsområde som begravningsombudet utsetts i. För närvarande är beloppen
fastställda till8 soo kronor, 11 soo kronor eller 17 ooo kronor. Sammanträdesarvodet är 450
kronor per sammanträde (54§ begravnirigsförordningen).
Ersättning utgår även för löneavdrag eller annan inkomstförlust på grund av sammanträden eller
på grund av utbildning (55 § begravningsförordningen).
Ersättning betalas också för sådana kostnader som varit nödvändiga för fullgörande av uppdraget
(56 § begravningsförordningen).
Utbildning av begravningsombud
Ett begravningsombud ska medverka i sådan utbildning som krävs för fullgörandet av uppdraget
(52 a § begravningsförordningen). Länsstyrelsen ska stödja begravningsombuden med råd i deras
verksamhet samt främja meningsutbyte mellan ombuden.
Behörig länsstyrelse
skriftligt motiverade förslag på begravningsombud skickas till:
1.
2.
3·
4.
s.
6.
Länsstyrelsen i Stockholms län, när huvudmannen eller en annan innehavare är
verksam i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands eller Västmanlands län, Kontakt:
010-223 10 oo, stockholm@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen i Östergötlands län, när huvudmannen eller en annan innehavare är
verksam i Östergötlands, Jönköpings eller Kalmar län, Kontakt: 010-223 50 o o,
ostergotland@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen i Skåne län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i
Skåne, Kronobergs eller Blekinge län, Kontakt: 010-224 10 oo, skane@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, när huvudmannen eller en annan innehavare är
verksam i Västra Götalands eller Hallands län, Kontakt: 010-224 40 oo,
vastragotaland@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen i Dalarnas län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i
Dalarnas, Värmlands, Örebro eller Gävleborgs län, Kontakt: 010-225 oo oo
dalarna@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen i Västernorrlands län, när huvudmannen eller en annan innehavare är
verksam i Västernorrlands eller Jämtlands län, och Kontakt: 0611-34 go oo,
Vasternorrland@lansstyrelsen.se
http ://www .lansstyrelsen.se/dalarna/s v /manniska -och-samhalle/begravningar/Pages/b...
2014-12-29
Begravningsombud - Länsstyrelsen i Dalarna
Sida 3 av 3
7. Länsstyrelsen i Norrbottens län, när huvudmannen eller en annan innehavare är
verksam i Norrbottens eller Västerbottens län. Kontakt: 010- 225 so o o,
Norrbotten@lansstyrelsen.se
Kontakta oss
Länsstyrelsen Dalarna
dalarna@lansstyrelsen.se
010 225 00 00
Skicka meddelande
http ://www.lansstyrelsen. se/dalarna/Sv/manniska-och-samhalle/begravningar/Pages/b... 2014-12-29
Datum
2014-12-10
Öppettider på klämdagar och lätthelgaftnar på
biblioteket under 2015
Bibliotekens öppettider under klämdagar och lätthelgaftnar under 2015 följer övriga
kommunstyrelsens avdelningar. Lätthelgdagar som infaller under skoltid har dock
Torsby bibliotek öppet till kl16.00.
Avvikande öppettider annonseras i Torsby Bladet.
Kulturavdelningen
Siw Olsson
Siw Olsson
förvaltningssekreterare
Besöksadress
Fabriksgatan 2, Torsby
Torsby kommun
25. Kulturavdelningen
685 80 Torsby
0560-161 01 direkt
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
siw.olsson@torsby.se
kultur@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Datum
Diarienummer
2014-12-03
KST 2014/122
Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 december
Kommunstyrelsen 7 januari
Meddelanden
l. BUN protokoll2014-11-13 § 91 Uppföljning av internkontroll2014
2. Meddelande från Migrationsverket
3. Kallelse till FINSAM
4. SKL -vitbok "Ren fakta"
5. SKL -politiskt ledarskap för regional utveckling
6. Slutrapport från Rädda Barnen
7. Minnesanteckningar från FINSAM:s möte den 24 oktober
8. Inbjudan till fondenhetens informationsseminarium om Asyl,
migrations-, och integrationsfonden (AMIF)
Kommunkansliet
Besöksa dress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560 - 160 00 växel
0560 - 160 25 fax
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Datum
Antal sidor
2014-12-29
Redovisning av delegeringsbeslut
Konununstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och ~änstemän enligt
en av konununstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till
konununstyrelsen. Redovisningen innebär inte att konununstyrelsen får ompröva eller
fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det konununstyrelsen fritt att återkalla
lämnad delegering.
Datum
Delegat
Ärende
D nr
2014-12-16
Ninni Boss
Personalärenden
KST 2014/59
2014-12-17
Anne Johansson
Personalärenden
KST 2014/60
2014-12-08
Kicki Velander
Personalärenden
KST 2014/62
2014-12-29
Anders Björk
Personalärenden
KST 2014/57
2014-12-04
Ann-Margreth Edberg
Personalbefrämjande
KST 2014/88
2014-12-03
Lennart Pewe
Bidrag, enskilda vägar