1. No category

Göteborgsregionens kommunalförbund
Gymnasienätverket och gruppen för fristående
skolor
Göteborg 27 april
Anteckningar från möte i Gymnasienätverket och Gruppen för
fristående gymnasieskolor
Tid: Fredag 17 april 2015, kl 09.00-12.00
Plats: Konferensanläggningen At work, Johan på Gårdas gata 5 A, Göteborg
http://atwork.nu/
Gymnasienätverket
Sammansättning
Namn
Kommun
Karl-Olof Petersson, Ordförande
Partille
Vakant
Ale
Maria Lissmatz
Alingsås
Kristina Bergman Alme
Göteborg
Kristina Stenvall
Göteborg
Reinhold Svensson
Göteborg
Ingela Linzie/suppl. Victoria Claesson
Göteborg, Lindholmen
Egil Gry
Härryda
Christer Hagman
Kungsbacka
Jenny Larsson
Kungsbacka
Stefan Wigren
Kungälv
Göran Careborg
Lerum
Carl Nyström
Lilla Edet
Urban Göransson
Mölndal
Susanne Krook
Partille
Lena Almqvist
Stenungsund
Katarina Lindgren
Öckerö
Margaretha Allen, Sekreterare
GR
Gruppen för fristående gymnasieskolor
Sammansättning
Namn
Skola
Björn Sultan
Alingsås Yrkesgymnasium
Christel Berver
ANIARAgymnasiet
Kristina Haeffner
Aspero Idrottsgymnasium
Martin Jonson
Donnergymnasiet
Lena Hellsten
Drottning Blankas gymnasieskola Göteborg
1
Göteborgsregionens kommunalförbund
Namn
Skola
Jonas Kornbrink
Drottning Blankas gymnasieskola Kungsbacka
Anette Limstrand
Flora Dekor
Jörgen Frohm
Framtidsgymnasiet
Niclas Brattefors
Göteborgs Tekniska Gymnasium GTG
Eleonora Eriksson
GTI
Björn Toresson
Handelsakademin
Tomas Claesson
Kunskapsgymnasiet
Jennie Kohn
LBS Kreativa Gymnasiet
Fredrik Sidenvall
LM Engströms Gymnasium
Malin Luukinen
Lärlingsgymnasiet i Ale
Pernilla Liljeström
Mikael Elias Gymnasieskola
Eva Petersén
NTI Gymnasiet
Barbro Holmér
Praktiska Gymnasiet Göteborg
Åsa Björklund Nirvana Kenta Praktiska Gymnasiet Kungsbacka
Lina Augustsson
Plusgymnasiet
Annika Simonsson Bergqvist Sjölins gymnasium
Nina Pennebratt
Sveriges Ridgymnasium
Josefin Claesson,
Sekreterare
GR
Ärendelista
1.
Plug-in version 1.0 och 2.0
Johan Borvén GR
Plug-in är det största projektet om avbrott i Europa. 6000 av de 8000 eleverna i det
svenska projektet kommer från GR. 7 GR-kommuner har deltagit. Det har varit olika
fokusområden och 23 delprojekt/verkstäder har ingått. Några exempel är studiestöd och
studieteknik, coachande förhållningssätt, flexibla utbildningsstrukturer. För de elever som
har avbrutit har projektet tittat på modeller för att följa upp dessa elever. Kommunala
informationsansvaret, KIA har övergått till Kommunala aktivitetsansvaret, KAA.
Göteborgs stad har mer än dubblat sin uppföljningsfrekvens. Partille har tittat på tydliga
samverkansprojekt där man gör saker tillsammans mellan t ex förvaltningar.
Individanpassade utbildningsalternativ är ett annat innehåll. Mölndal har samarbetat med
vuxenutbildningen. När samverkan blir reell och det finns strukturell flexibilitet fungerar
det bättre. Det relationella perspektivet går aldrig att prata bort.
De vuxnas relationer till ungdomarna är viktigast. Uthållighet krävs eller som man säger:
Håll i, håll ut och håll ihop. Det är ungdomar som vi under många år har puttat bort från
skolan. De sammanhållande funktionerna är viktiga. Professor Ingvar Nilsson visar vad
det kostar nationalekonomiskt annars.
Vårt aktivitetsansvar har nu blivit så tydligt.
Hur kan vi som region skapa mycket bättre förutsättningar?
GRUUS är vårt uppföljningssystem och detta ska också stödja IKE framöver i form av
säkrare underlag för debitering/utbetalning/bidragsgivning.
2
Göteborgsregionens kommunalförbund
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL vänder sig till GR när man ska jobba med
frågorna.
Den 1 mars blev Plug in 2.0 beviljat medel av Europeiska socialfonden.
Nu ska vi arbeta med nyanlända. Vi har hittills missat denna grupp. Hur kan vi
implementera i organisationen? Vi måste få detta att fungera övergripande.
GR har blivit en kunskapsnod. Vi får besök från olika håll och vi lär oss hela tiden.
I andra områden har vi inte lyckats helt.
Vilka resultat kan vi se? 80 verkstäder i Sverige alltifrån Dorotea till Kalmar.
Två skolor i Kungsbacka har minskat avbrotten med 40 %. Göteborg har koll på 95 % av
den aktuella målgruppen. I Partille och Mölndal har man kartlagt alla. Det finns elever
som suttit hemma i två år men som nu har kommit igång.
Fråga: Finns det några mönster och skillnader mellan fristående och kommunala
huvudmän?
Johan kan inte se några skillnader, men det finns ett antal friskolor som har lagt ner och
då har kommunerna fått ta tag i detta. Kommunikationen blir svår när en skola
försvinner snabbt.
Elever rör sig först mellan skolor och sedan gör de avbrott. Låga meritvärden är en
riskfaktor. Socioekonomi spelar in. Skolanknytning kan göra att eleverna ändå lyckas.
Aniaragymnasiet: Efterlyser någon som är ansvarig i respektive kommun. Det ser olika
ut.
Beslut: Johan B tar fram en lista över aktivitetsansvaret.
Skolverkets allmänna råd kommer nog inte förrän 2016.
Spridningskonferens om Plug-in 1.0 kommer att ske den 1 juni och inför det kommande
projektet. Metoderna finns samlade på en sida.
10 % i riket (13 000 personer) räknas in i gruppen som gör avbrott.
ESF har i de nya utlysningarna sänkt åldern till 15 år. Då kan vi arbeta med grundskolan
också. Kompetensutveckling kan genomföras i den nya utlysningen.
Det finns en riskzon när man byter från grundskola till gymnasieskola.
Andra kommuner som inte har varit med i Plug-in arbetar ändå med detta. 2015 går man
in på en förlängning av ett par projekt men 2016 kommer fler att kunna delta.
Fyra exempel visades.
• Göteborg Uppfölj 29:9
• Partille Porten
• Kungsbacka Beda Hallbergs gymnasium
• Mölndal -vux
2.
Preliminärantagning och statistik - Indra 2 och Qlick View
Susanne Carlström och Sabina Svahn GR
Det är 343 färre sökande än förra året vilket stämmer bra med befolkningsprognosen.
Vid preliminärantagningen var det 1162 fler sökande än 6 februari. 535 ansökningar
utifrån och 600 fler från GR.
Det finns 25 kommunala och 42 fristående skolor, vilket är samma som förra året.
Det finns lite fler platser än förra året.
148 GR-elever är ej antagna utan bara reservplacerade. De har oftast sökt till
högpoängskolor på högskoleförberedande program, mest i centrala skolor i Göteborg. De
får gå till syv och göra omval innan 1 juni.
3
Göteborgsregionens kommunalförbund
Antal obehöriga sökande är 1803. Hälften blir normalt behöriga. 323 har ännu inte sökt.
Det kan till exempel vara nyanlända ungdomar. 826 elever i systemet har inte sökt.
Introduktionsprogrammen har lagt in elever i systemet fastän de inte ska söka (IM).
Det är lite färre än när elevkullarna var som störst.
Söktrycket ligger 10 % lägre i februari än i september. Siffran är nu 76 % vid
preliminärantagningen. Fortfarande finns en del lediga platser. Tidigare år var det ont om
platser och då var frågan hur vi skulle få platserna att räcka till. Nu har man lite för stor
kostym. September 2014 var söktrycket 87 %.
81 % är antagna på sitt förstahandsval.
De som är antagna på den utbildning som de i första hand har önskat men inte på den
skolan de önskar utgör 92 %. Det är antingen högpoängare eller några som precis har
blivit behöriga. Vi ligger i GR-kommunerna på mellan 85-96 % antagna på sitt
förstahandsval. Göteborg ligger på 75 %.
Yrkesprogrammen omfattar 23 % och de högskoleförberedande 77 %. De som är
obehöriga ligger främst mot yrkesprogrammen. Andelen har ökat till
högskoleförberedande. Relationen i september 2014 var 28 %-72 %.
Är det bra eller dåligt?
Antagna på sin kommuns egna skolor är 38,2 %, annan kommun 21,9 %, fristående
skolor 39,9 %. Det ser olika ut beroende på vilken kommun man bor i. Öckerö har
många som går på fristående skola. 50,7 % av göteborgarna går på fristående skola.
Stenungsund hade 2014 9,8 % till fristående men har ökat till 18 %. Alingsås har ökat
sin egen del med 7,2 %. (Kommentar från Alingsås: Har arbetat medvetet med detta via
media.) Kungsbacka ökar mot fristående med 7,2 %. Lerum ökar till annan kommun med
5,5 %. Minskar till egen kommun med 7 %. Detta är bara några nedslag. De obehöriga
eleverna finns inte med på diagrammen.
Minskar gör programmen estetiskt, samhällsvetenskap och teknik. Vård- och omsorg
ligger ungefär som tidigare.
2476 platser är lediga men en hel del av dessa platser är uppbokade. 1081 platser på
fristående skola, på kommunala 1395. Obehöriga är 1804 och behöriga 148 elever. 563
är äldresökande och kanske 15-20 % kommer in av den sista gruppen.
Sista datum ligger kring 10-11 juni. Antagningen gör en körning sedan.
Antal lediga platser per program. 267 ES, 263 SA, 211 BA
Fler än 150 lediga platser BA, EE, ES, HA, SA och TE
57 % av de sökande till VO är obehöriga. FT har högst andel obehöriga, 58 %.
Nya förutsättningar gäller i år. Hur får man underlag för sin utbildningsplanering? Vi gör
detta i det nya statistikverktyget Qlick View. Tidigare har vi haft simuleringskörningarna i
pdf-form. De kan man gå in och ta ut nu. Tidigare visades dessa i form av lakan där man
kunde se översikten. Det var många som var intresserade av att få fram detta. De ser
inte riktigt ut som tidigare, men är nästan som tidigare. Inte vid simuleringskörningarna
men vid de fyra tillfällena.
Det som är unikt med detta är att man kan följa hela antagningsåret. Nuläge.
Man kan också gå in per analystillfälle. Det går att göra jämförelser. Man kan gå tillbaka
till tidigare år och göra sin analys. Vad kan det bero på?
För vår del är den regionala statistiken intressant. Det är digitaliserat och det går att
bryta ner på lokal nivå på program och inriktningsnivå.
4
Göteborgsregionens kommunalförbund
Det går att se vilka kommuner eleverna kommer ifrån. Vart går mina elever? Man har
informationen tillgänglig. Alla perspektiven finns.
Antalet platser, antalet lediga platser, skolhuvudman, fördelningen
Kostnad: Licenskostnad om 15 000 kr per år samt driftskostnad.
Det kommer också att läggas ut avidentifierade versioner i Qlick view inom kort.
Det finns flera nya användare, så det kommer ytterligare ett utbildningstillfälle i början
av juni.
U3@grkom.se
GR Utbildning under Gymnasieantagning och statistik.
GRUUS kan utvecklas vidare enligt beslut i fredags.
Fråga:
För elever som går mellan skolor kan man fylla i vilka kurser man har med sig?
Omdömen t ex. Har missuppfattat systemet med bedömning t ex.
Svar:
IT-stödet är inget elevregister utan har koppling till antagning och uppföljning men vi kan
kika vidare på detta.
3. Rekas och Visa väst
Josefin Claesson berättade om några projekt som pågår.
Hur utbildningsplanerar vi i förhållande till behov av arbetskraft? Eleven har ett fritt
sökval, men sedan några år har Skolverket satsat på de professioner som arbetar med
studie- och yrkesvägledning. Arbetslivet menar att det finns en matchningsproblematik
som vi behöver titta på tillsammans genom att samverka mellan skola och arbetsliv.
SYVO projektet som genomfördes för några år sedan tog slut. Projektet Visa väst tar vid
och finansieras via VGR och Tillväxtverket. Det är ett kvalitetsutvecklingsprojekt för att få
in mer arbetsmarknadskunskap i skolan. Fyra kommunalförbund inom VGR är med i
projektet.
Behovet av ökad professionalisering har identifierats. Det behövs också större kunskap
om alternativen. Visa väst har tre arbetspaket för att nå en välbalanserad arbetsmarknad
med hög sysselsättning.
Jenny Sjöstrand och Josefin Claesson, båda GR, arbetar med tre paket.
-Rekas
-Ökad arbetsmarknadskunskap
-Validering Väst
SYVonline kan man läsa mera om på www.syvonline.se
Rekas
Jenny Sjöstrand berättade att projektet startade 2010. Regeringen ställde frågan Utbildar vi för det som efterfrågas? Vi tog fram de siffror som finns över vilka som
utbildas. Först började GR men sen togs projektet över till VGR. Då blev det svårare för
det finns inte motsvarande data i de andra kommunalförbunden.
Rekas är en förkortning av Regional kartläggning av arbetsmarknad och studerande.
”Här finns jobben enligt SCB” är ett av underlagen som används. Det finns staplar om
vad som kommer att saknas.
5
Göteborgsregionens kommunalförbund
Rekas.se är fullt tillgängligt på webben. Det kommer att tas fram manualer för hur det
kan användas. Qlick view används för statistikvisning. Det saknas idag en hel del
underlag från de tre andra kommunalförbunden.
Framförallt kommer utbildningsstatistiken att tas från SCB direkt. Data hämtas för
gymnasieskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, YH men det kommer också från
högskolor och universitet. Materialet utgår från de som antas (inte vilka som
examineras).
Fyra dimensioner kommer att visas; Utbildningsregion, Utbildningskommun,
Utbildningstyp och Inriktning
Pendling finns med om det finns registrerat. Postort följer inte kommungränser.
Utbildningskommun, hemkommun. Man kan göra tvärt om också.
Fråga: Är det starka flickor från Stenungsund som reser?
Svar: Ja flickor reser i större utsträckning. 2/3 flickor och 1/3 pojkar är fördelningen.
Arbetsförmedlingens prognos kommer också att användas.
En prototyp tas fram i Visa väst-projektet för att fokusera mera på studie- och
yrkesvägledning.
En vanlig fråga är: Vad är det för antagningspoäng som krävs för att komma in på en
utbildning?
Chalmers urvalsgrupper med lägsta antagningspoäng kommer att finnas med som ett
exempel. I Rekas har man också lagt ihop SCBs och AFs prognos för att visualisera olika
prognoser.
”Vad gör eleverna efter gymnasieskolan?” är rubriken på en rapport från Skolverket som
publicerades i september 2015. Här får man det underlaget dynamiskt?
Fråga: Media som mottagargrupp. Hur ställer ni er till den aspekten?
Svar: Jenny är av den åsikten att allt ska vara öppen data in absurdum.
Någon har sagt: Att bara luta sig mot statistik är som att luta sig mot en lyktstolpe.
Individen drivs av egna drömmar och ambitioner.
4.
Regional utbildningsplanering – samråd om utbudet 2016
Margaretha Allen GR
Underlag som har skickats ut sedan tidigare:
Utbildningsutbudsmatrisen
Rapporten Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?
Samtliga kommunala utbildningsanordnare har nu lämnat in sina planer inför läsåret
2016/2017. Fristående huvudmän har också beretts möjlighet att skicka in motsvarande
underlag för att bilden av regionen ska bli så komplett som möjligt. De som ännu inte har
gjort så kan skicka underlaget till margretha.allen@grkom.se och till
jenny.sjostrand@grkom.se inför version 2 som ska vara inne senast 31 maj.
Underlaget har diskuterats i Utbildningschefsnätverket och kommer att tas upp i
Utbildningsgruppen senare i vår. Rapporten Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan har
i samband med denna diskussion visat hur det har gått för elever i det tidigare systemet
på kommun-, skol- och programnivå.
6
Göteborgsregionens kommunalförbund
Detta samråd är unikt i Sverige och bidrar till ett transparent planeringsunderlag baserat
bland annat på statistik, beroendekartor och simuleringskörningar gällande söktryck.
Margaretha Allen har inbjudits att medverka vid Skolverkets hearing om yrkesutbildning i
slutet av april, som ett exempel på vad som kan åstadkommas genom regional
samverkan. Yrkesprogramsutredningen kommer att delta som ett led i sin utredning
liksom Svenskt Näringsliv och LO.
5. Omvärldsbevakning
Skolfederationen – nytt från Göteborg
Reinhold Svensson berättade var Göteborg står i utvecklingen av deltagandet i en
skolfederation med fokus på digitala läromedel.
Rektorn och styrkedjan – Aktuell rapport
Kalle Petersson rekommenderade läsning av en alldeles färsk rapport om den svenska
styrkedjan. Rapporten behandlas vid kommande möten.
Gymnasieutredningens uppdrag
Margaretha Allen berättade om en alldeles nyinrättad gymnasieutredning. Uppdraget
bifogas.
Yrkesprogramsutredningens uppdrag (U 2014:01) och första delbetänkande
Margaretha Allen berättade att yrkesprogramsutredningen har lämnat sitt första
delbetänkande. I denna föreslås dels en försöksverksamhet med en yrkesinriktning inom
teknikprogrammet. Förslaget är att yrkesinriktningen ska kallas produktionsteknik med
arbetsplatsförlagt lärande och ge eleverna tillräckligt yrkeskunnande för direkt inträde på
arbetsmarknaden, avancerade teoretiska kunskaper och grundläggande och särskild
högskolebehörighet. Yrkesinriktningen ska syfta till en högskoleförberedande examen,
men innehålla ett gymnasiearbete som utformas som inom gymnasieskolans
yrkesprogram. Ett statsbidrag om 50 000 kr per elev och år som eleven studerar inom
yrkesinriktningen (två läsår) föreslås utgå.
För naturbruksprogrammet föreslår utredningen att inriktningen djur utgår och att det i
stället inrättas två nya inriktningar; häst respektive sällskapsdjur. Orsaken till förslaget
ligger också stora skillnader i kostnader för att genomföra utbildningen idag. Samtliga
inriktningar inom naturbruksprogrammet föreslås också utökas från 300 gymnasiepoäng
till 600 gymnasiepoäng.
Yrkesprogramsutredningen har också fått nya tilläggsdirektiv, Dir 2015:15
Syftet med ett nytt samlat uppdrag är att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens
kvalitet och attraktionskraft, underlätta ungdomars övergång från skola till arbetsliv och
förstärka den nationella kompetensförsörjningen. Utredaren ska bland annat
-verka för att samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv, i form av
yrkescollege eller liknande samverkansmodeller, kan växa fram inom branscher där
sådan samverkan behövs,
-analysera förutsättningarna för att förstärka rollen för de nationella råden för
yrkesprogrammen i gymnasieskolan och föreslå hur den lokala samverkan mellan skola
och arbetsliv kan stärkas,
-undersöka om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet i
gymnasieskolan för s.k. branschlärlingar, dvs en lärlingsutbildning i gymnasieskolan med
större ansvar för branscher och arbetsgivare.
-utreda och föreslå hur matchningen mellan ungdomars val av gymnasial yrkesutbildning
och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras
7
Göteborgsregionens kommunalförbund
Utredaren ska redovisa uppdraget senast 30 september 2015.
6.
Kvalitet i arbetsplatsförlagt lärande – Aktuellt från Skolverket
Insatser som pågår redovisades av Anette Levin, undervisningsråd
Arbetsplatsförlagt lärande utifrån huvudmannens perspektiv. Presentationen skickas
med.
Regeringes proposition 2008/2009:199 ligger till grund för bytet av perspektiv från APU
till APL. Yrkeskulturen, yrkesidentiteten samt yrkesgemenskapen var viktiga
förutsättningar för att det skulle heta APL.
Apl - lärande på ett program som sker på en eller flera arbetsplatser. Vad gör man där
ute?
Apu - Man utgår från skolan och går till handledaren och säger att ni får ta över detta
med utgångspunkt i skolans styrdokument. Det blir då ett merarbete för handledaren.
Apl – Man checkar av med arbetsplatsen vad man kan lära sig där och resten kan man
göra på skolan.
Det är en viktig uppgift för huvudmannen/rektor att ta detta med lärarna. Dialog med
branschen krävs också för att nå bättre anställningsbarhet.
Vad kan arbetsplatserna erbjuda och vad ska vi göra i skolan?
Utöver apl på gymnasieprogrammen så ska gymnasiesärskolan under sina fyra studieår
innehålla 22 veckor apl. Huvudmannen ska anskaffa platser. Rektor beslutar om vilka
delar som ska läggas ut. Hur görs detta?
Dialog med den lokala arbetsmarknaden krävs. Programråd för dialog med
arbetsplatserna kan vara ett sätt.
Om man behöver plocka in eleverna – då ska det råda omständigheter som du inte kan
rå för. Hur ska vi nu ta hand om dessa elever? Säkerhetsskäl är ett annat motiv till att ta
in eleverna på skolan i stället. I båda fallen ska skolan samråda med det lokala
programrådet först.
Nationella programråd finns som ska ge Skolverket råd vid utvecklingen av
yrkesprogrammen.
Handledare ska finnas. En särskild person ska vara utsedd. Den ska ha nödvändiga
kunskaper och erfarenheter och i övrigt vara lämplig.
Skolinspektionen har i en rapport tittat över den fördjupade tillsynen.
Vad behöver huvudmannen göra?
-Förbättra kontakterna
-Ha beredskap för att göra förändringar
- Ge tid för lärarna att göra besök. Lärarnas arbetsuppgifter ser numera annorlunda ut.
Särskilt gäller detta lärlingslärare.
Rektor och huvudman behöver ta ett större ansvar och peka med hela handen.
Stödinsatser från Skolverket:
Nationella apl-utvecklare (kan man kalla på)
Hjälper till med ett av fem utvecklingsområden
Bedömning av apl
8
Göteborgsregionens kommunalförbund
Samverkan mellan skola och arbetsliv
Lokala programrådet
Systematiskt kvalitetsarbete
Det finns också utvecklare särskilt för lärling.
Handledarutbildning finns nu i form av en e-utbildning. Lärarna behöver också göra den
för att kunna hjälpa handledarna. Den femte modulen är gjord för lärling. När man är
handledare för en lärling och har gjort alla fem delarna så utgår ett statsbidrag.
Apl-utvecklarutbildning - 600 yrkeslärare har genomgått denna. Det fortsätter även i
höst. Intresseanmälan görs på webben. Fem tillfällen ingår.
Inspirationspaket för apl-utveckling finns på webben. Bedömning, språk i alla ämnen är
andra innehåll på webben.
Statsbidrag för utveckling av apl går att söka vid årsskiftet för att genomföra under året.
Systematiskt skolutvecklingsarbete
Var kommer apl med i detta? När skolorna ska rapportera tillbaka till huvudmännen så
måste rektor efterfråga från läraren vad som händer gällande apl. Man bör synliggöra
vad som händer på de olika nivåerna. Var är vi, vart ska vi, hur gör vi och hur blev det?
Betygsättning - Kvalitet i apl
Handledaren behöver inte förstå kunskapskraven och lämna omdöme/utlåtande.
Handledarna får gärna läsa och diskutera kvalitet och prestationer utifrån kunskapskrav,
men läraren sätter betyg – myndighetsutövning. Handledaren är inte medbedömare,
men kan ge underlag för lärarens bedömning. Vid gymnasiearbetet kan handledaren vara
medbedömare. Lärarnas status ligger i myndighetsutövningen att sätta betyg.
Allmänna råd om betyg och bedömning finns. Rektor bör se till att det finns rutiner för
betygsättning och bedömning.
Apl handledaren ska lämna relevant information till läraren, så att den ska kunna sätta
rätt betyg. Det betyder att läraren har kontakt med eleven och handledaren. Allsidig
bedömning ska ske av apl.
Apl är avgörande för att yrkesutbildningen ska få sådan kvalitet, djup och
verklighetsförankring att eleverna ska bli anställningsbara.
7. Studentflaken – erfarenhetsutbyte om genomförandet
Diskuterades under pausen olika metoder för att säkra upp hur eleverna efter avslutade
gymnasiestudier firar sin student bland annat genom att åka på flak av olika säkra och
osäkra varianter. Även om detta sker efter skolavslutningen finns det exempel på hur
skola och polis bidrar till en säkrare miljö.
Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets och Gruppen för
fristående gymnasieskolors möten återfinns på GR Utbildnings webbsida
www.GRkom.se/Utbildning.
/Margaretha Allen
Sekreterare
9