1. No category

2015-02-20
1 (14)
GIFTFRI FÖRSKOLA – KÖKS- OCH SERVERINGSUTRUSTNING
KRAVFÖRSLAG
OMFATTNING: Alla typer av köks- och serveringsutrustning.
KKV2000, v1.2, 2011-02-05
Livsmedelsförpackningar och storköksmaskiner omfattas inte.
Kravnamn
Rutiner för kvalitetssäkring
Kravtyp
Kvalificeringskrav
Kravnivå
Baskrav
Argument
Genom uppfyllande av detta krav visar leverantören att rutiner finns på plats
för att kunna tillhandahålla den omfattande dokumentation som enligt lagen
ska finnas. Detta är ett minimumkrav för att produkterna ska betraktas som
säkra ur exponeringssynpunkt. Uppfyllande av kravet visar också att
leverantören har kapacitet att uppfylla övriga kemikalierelaterade
produktkrav som ställs i upphandlingen.
Kravtext
Anbudsgivaren ska ha dokumenterade rutiner för:
•
uppfyllande av ramförordning (EG) nr 1935/2004 om material och
produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel, samt dess
underliggande material- och ämnesspecifika förordningar. För de
områden där materialspecifika förordningar saknas, ska anbudsgivaren
referera till vilken nationell lagstiftning eller rekommendation inom EU
man använder för att bevisa uppfyllande av ramförordningen.
•
att kravställa tillverkande underleverantörer att ha dokumenterat
kvalitetsäkringssystem för att kunna producera i enlighet med
förordning (EG) nr 2023/2006 om god tillverkningssed när det gäller
material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.
•
att till sina kunder informera om innehåll av ämnen som finns upptagna
på kandidatförteckningen (Artikel 59 i Förordning (EG) nr 1907/2006 om
Registrering, utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier
(Reach)), och som finns i varor i sortimentet i halter över 0,1 vikts% (1000
Adress 103 85 Stockholm
Besöksadress Torsgatan 11
Telefon 08-700 16 00
Fax 08-24 55 43
konkurrensverket@kkv.se
2015-02-20
2 (14)
mg/kg). Anbudsgivaren ska ange i vilket format denna information
kommer levereras vid kontraktsstart.
Förslag till
verifikat
•
Beskrivning av leverantörens rutiner för kvalitetssäkring, som minst
innehåller ovanstående punkter. Detta kan exempelvis vara en del av ett
ISO 9001-certifierat system eller egenkontrollsystem enligt Normpack®normen.
Vid uppföljning under kontraktstiden kan upphandlande myndighet komma
att begära in underliggande dokumentation inom utvalda områden, t.ex.
analysrapporter eller Normpack® produktcertifikat.
Motiv till
kravet
Ansvaret i förordning (EG) nr 1935/2004 om material och produkter avsedda
att komma i kontakt med livsmedel gäller att ha dokumentation tillgänglig
gällande exempelvis:
•
Märkning och kommunikation om förväntat användningsområde till
användaren (art. 15)
•
Skriftliga förklaringar om överensstämmelse för specifikt reglerade
material, såsom plaster och keramik (art. 16)
•
Spårbarhet minst ett steg framåt och bakåt i leverantörskedjan (art. 17)
Exempel på underliggande materialspecifik förordning är (EG) nr 10/2011 om
material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel.
Denna förordning innehåller bland annat en lista över godkända ämnen att
användas vid tillverkning (bilaga I), samt beskrivning av testförfarande och
screeningmetod för att kontrollera att varan uppfyller kraven i förordningen
(bilaga V, kap 2-3). En fullständig lista på material- och ämnesspecifika
förordningar för produkter avsedda för livsmedelskontakt återfinnes på EUkommissionens hemsida.
Förordning (EG) nr 2023/2006 om god tillverkningssed kräver ett
dokumenterat kvalitetssäkringssystem hos alla aktörer som tillverkar,
förädlar och distribuerar material och produkter avsedda att användas i
kontakt med livsmedel.
På kandidatförteckningen i EU:s kemikalielagstiftning Reach (förordning
(EG) nr 1907/2006) förs ämnen upp misstänks eller bevisats vara skadliga för
människa och/eller miljö. Enligt förordningen ska leverantörer av varor
direkt kunna tillhandahålla information till yrkesmässiga kunder (såsom
upphandlande myndigheter) om kandidatsförteckningens ämnen som
förekommer i de levererade varorna i halter över 0,1 vikts% (1000 mg/kg).
Här efterfrågas att rutiner finns på plats för att uppfylla detta ganska
2015-02-20
3 (14)
omfattande lagkrav, som bl.a. kräver kvalitetssäkring och fungerande
informationsflöde i flera underliggande nivåer i leverantörskedjan. Rutinerna
för informationsinhämtning kan exempelvis baseras på det arbetssätt som
rekommenderas i Kemikalieinspektionens ”Vägledning för leverantörer av
varor”.
Den svenska näringslivsgruppen Normpack® hjälper sina
medlemsorganisationer att arbeta med egenkontrollsystem för att uppnå
säkra material och produkter i kontakt med livsmedel, i enlighet med
svenska och europeiska regelverk. Som medlem förbinder man sig att ha
fungerande rutiner för intern kvalitetskontroll, som bland annat säkerställer
att företaget uppfyller kraven i den s.k.Normpacknormen. Organisationen
utfärdar också tredjepartsgranskade produktcertifikat, som garanterar att den
specifika produkten uppfyller kraven enligt Normpacknormen. Dessa kan
t.ex. efterfrågas vid uppföljning.
Information
till upphandlaren
Observera att uppfyllande av Reachförordningens informationskrav inte
omfattas av Normpacks® egenkontrollsystem. Medlemskap i denna
organisation kan endast användas som verifikat för punkt 1-2 i detta krav.
Kravnamn
Antibakteriell funktion
Kravtyp
Teknisk specifikation
Kravnivå
Baskrav
Argument
Genom detta krav efterfrågas produkter fria från tillsatser av ämnen med
antimikrobiell funktion. Behandling med antimikrobiella ämnen är i de flesta
fall onödig och kan påskynda resistensutveckling hos mikroorganismer.
Ämnena är ofta mycket svårnedbrytbara i naturen.
Kravtext
Ämnen ska inte tillsättas i offererade produkter i syfte att ge en
antimikrobiell funktion.
Förslag till
verifikat
•
Motiv till
kravet
Det förekommer att produkter behandlas med antimikrobiella ämnen (t.ex.
triklosan och silverföreningar) för att motverka tillväxt av bakterier och
svampar. Denna behandling försvinner dock snabbt vid tvätt och kan då
spridas i naturen där ämnena kan göra skada. Nyttan med användning av
antimikrobiella ämnen i produkter är tveksam; god hygien är tillräcklig.
Leverantörsförsäkran. Stickprov på teknisk dokumentation som visar att
produkten inte innehåller antimikrobiella ämnen kan komma att begäras
in vid ingående av avtal samt under avtalstiden.
2015-02-20
4 (14)
Kunskapen om hur antimikrobiellt behandlade produkter påverkar
människor är bristfällig.
Antimikrobiella ämnen kan påskynda utvecklingen av resistenta bakterier
och svampar. Risken är då t.ex. att bakterier blir resistenta mot medel som
kan vara nödvändiga för hygien och hälsa i andra sammanhang.
Antimikrobiella medel är en typ av biocider som omfattas av förordning (EU)
nr 528/2012 om tillhandahållande på markaden och användningen av
biocidprodukter. Läs mer om antimikrobiellt behandlade varor på
Kemikalieinspektionens hemsida.
Antimikrobiella ämnen är inom EU inte godkända att användas i
plastprodukter avsedda för livsmedelskontakt. Ämnena kan dock
förekomma i delar av produkterna som av tillverkaren inte bedöms vara i
matkontakt, eller i material som inte är reglerade genom materialspecifika
förordningar. För att förhindra användning av antimikrobiella ämnen i dessa
material är det motiverat att ställa detta krav. En del av dessa ämnen är ännu
inte riskutvärderade inom biocidförordningen (EU) nr 528/2012.
Information
till upphandlaren
Rester från antimikrobiella ämnen från tillverkningsprocessen kan finnas
kvar i produkter av papper.
Kravnamn
Begränsning av bisfenol A
Kravtyp
Teknisk specifikation
Kravnivå
Baskrav och avancerat krav
Argument
Ämnet bisfenol A misstänks kunna skada människans fortplantningsförmåga
samt är misstänkt hormonstörande vid låga doser. Barn är särskilt känsliga
för denna typ av effekter och därför bör ämnen med de nämnda
egenskaperna minimeras i vår vardag.
BASKRAV:
Kravtext
Bisfenol A (CASnr 80-05-7) ska inte utsöndras från produkten i halter över
0,06 mg/kg livsmedel.
AVANCERAT KRAV:
Produkterna i sortimentet ska vara fria från bisfenol A, d.v.s. bisfenol A ska
2015-02-20
5 (14)
inte ha använts under tillverkningen.
Förslag till
verifikat
BASKRAV:
•
Leverantörsförsäkran eller analysprotokoll som styrker att kravet
uppfylls. Analys ska ske enligt metod angiven i förordning (EG) nr
10/2011 om material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt
med livsmedel, bilaga V, kap 2). Om andra material än polykarbonat
används, ska detta styrkas med en materialspecifikation.
Vid uppföljning kan analysresultat komma att begäras in.
AVANCERAT KRAV:
•
Motiv till
kravet
Materialspecifikation (produkten ska vara tillverkad av andra material
än polykarbonatplast)
Bisfenol A (BPA) är en hormonliknande syntetisk kemikalie som används för
att tillverka polykarbonatplast. Det är en hård och genomskinlig plast som
används exempelvis i serveringsprodukter (tallrikar, muggar), kärl för
mikrovågsugn, köksredskap och kantiner. BPA används också vid
tillverkning av epoxiplast, som bl.a. används som ytskikt i konservburkar
samt för att renovera insidan av vattenledningsrör. Bisfenol A kan även
användas som en tillsats, stabilisator, i annan plast.
Bisfenol A kan verka hormonstörande på människor. Barn är särskilt känsliga
för hormonstörande effekter och därför behöver ämnen som har dessa
egenskaper minimeras i vår vardag. Bisfenol A är även klassat som misstänkt
reproduktionstoxiskt, alltså ett ämne som misstänks kunna skada fertiliteten
eller det ofödda barnet. Skärpt klassificering väntas träda i kraft 2016, vilket
innebär att bisfenol A kan komma att läggas till på kandidatförteckningen i
Reach (artikel 59 i Förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering,
utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier).
Utsöndring av ämnet bisfenol A regleras idag i förordning (EG) nr 10/2011
om material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med
livsmedel, med ett gränsvärde på 0,6 mg/kg livsmedel. Enligt
Livsmedelsverket, och baserat på riskvärdering från Efsa (European Food
Safety Authority), förekommer det ingen risk för alltför hög utsöndring av
Bisfenol A från polykarbonatplaster som används i köks- och
serveringsutrustning.
Oenighet råder dock inom forskningsvärlden om TDI (tolerable daily intake)
och gränsvärden är tillräckligt lågt satta, framför allt för produkter avsedda
för barn. Det finns misstankar om andra allvarliga risker såsom effekter på
2015-02-20
6 (14)
bröstkörteln och hjärnans utveckling som kan uppkomma vid exponering för
mycket låga doser.
Denna oenighet kring risker, samt EU:s kommande skärpta klassificering för
reproduktionstoxicitet, motiverar kravställande på innehåll av Bisfenol A i
produkter avsedda för barn. Inom EU är bisfenol A sedan 2011 förbjudet att
använda för tillverkning av nappflaskor. Från och med 1 juli 2013 är det i
Sverige inte tillåtet att använda bisfenol A i lack och ytskikt i
barnmatsförpackningar. Danmark har sedan 2011 ett nationellt förbud mot
användning av bisfenol A i material i kontakt med livsmedel avsedda för
barn upp till 3 år. I Frankrike införde man fr.o.m. 1 jan 2015 ett förbud mot
användning av Bisfenol A i alla material i kontakt med livsmedel.
Här kravställs endast bisfenol A. Enligt svenska Bisfenol A-utredningen
(SOU 2014:90) kan andra bisfenoler såsom BPS, BPF och BPAP användas för
att ersätta BPA vid tillverkning av polykarbonatplast; dock är användningen
mycket liten idag och vidare utredningar behövs om ämnenas
hormonstörande egenskaper. Studier pågår för att utreda om bisfenoler även
har miljöfarliga egenskaper.
Här föreslås ett baskrav med ett sänkt gränsvärde som en extra
säkerhetsfaktor och som speglar marknadsnivån. Detta reglerar mängden
restmonomerer som kan utsöndras från färdig produkt tillverkad av
polykarbonatplast.
Flera kommuner har tagit politiska beslut att så långt som möjligt fasa ut
hormonstörande ämnen ur samhället, och därigenom Bisfenol A. I dessa fall
kan man använda det avancerade kravet, som inte tillåter användning av
ämnet överhuvudtaget. Detta ger som konsekvens att polykarbonatplast (PC)
inte kan användas i de upphandlande varorna, och upphandlingen bör därför
föregås av en intern diskussion och marknadsundersökning kring alternativa
produkter.
Information
till upphandlaren
Om den avancerade kravnivån används bör en dialog med leverantörer föras
om vilka alternativa material som erbjuds och som kan passa in i
verksamheten både kvalitetsmässigt och arbetsmiljömässigt. Material som
idag ses som alternativ till polykarbonatplast är t.ex. glas, porslin, rostfritt
stål, eller andra typer av plaster.
2015-02-20
7 (14)
Kravnamn
Ftalatfri plastfilm
Kravtyp
Teknisk specifikation
Kravnivå
Baskrav
Argument
Hälsofarliga mjukgörare (ftalater) kan undvikas genom att använda detta
krav.
Kravtext
Plastfilm ska inte innehålla ftalaterna DEHP (CAS 117-81-7), DBP (CAS 84-742), BBP (CAS 85-68-7), DiNP (CAS 28553-12-0, 68515-48-0), DIDP (CAS 2676140-0, 68515-49-1) och DiBP (CAS 84-69-5).
Förslag till
verifikat
•
Motiv till
kravet
Ftalater är en grupp kemiska ämnen som är vanliga som mjukgörare i
polyvinylkloridplast (PVC). Plastfilm tillverkad av PVC är den typ av
plastfilm som används mest inom såväl förskolor som restauranger; detta på
grund av materialets goda vidhäftningsförmåga. Många ftalater är
hormonstörande och/eller klassade som reproduktionstoxiska. Ftalaterna kan
läcka ut ur plasten och tas upp av kroppen.
Materialspecifikation som visar att plastfilmen är tillverkad av polyeten
(PE) eller annat material. Om plast av polyvinylklorid (PVC) används
ska information ges om vilka alternativa mjukgörare som används i
plastfilmen.
Förordning (EG) nr 10/2011 (om material och produkter av plast avsedda att
komma i kontakt med livsmedel) tillåter idag användning av ett antal ftalater,
som står uppförda på Reachförordningens ((EG) nr 1907/2006)
kandidatförteckning (artikel 59) och tillståndslista (bilaga XIV), där de alltså
förbjuds att användas i andra typer av varor.
Genom detta krav kan upphandlande myndighet efterfråga plastfilm fri från
dessa ftalater. Ftalater är lättrörliga och utsöndras i högre grad till feta
livsmedel, därför kan det dessutom vara svårt att uppfylla
livsmedelsgodkännande. Som alternativa mjukgörare är adipater och citrater
de mest använda på marknaden. Risken för innehåll av ftalater är större i
produkter tillverkade utanför EU.
Information
till upphandlaren
Det vanligaste alternativet till polyvinylkloridplast (PVC) är plastfilm
tillverkad av polyeten (PE).
2015-02-20
8 (14)
Kravnamn
Innehåll av särskilt farliga ämnen (Kandidatförteckningen)
Kravtyp
Särskilda kontraktsvillkor
Kravnivå
Baskrav, avancerat krav och spjutspetskrav
Argument
BASKRAV: Genom detta krav efterfrågas information om de miljö- och
hälsofarliga kemikalier som listas i kandidatförteckningen i EU:s
kemikalielagstiftning Reach.
AVANCERAT KRAV: Genom detta krav undviks de miljö- och hälsofarliga
kemikalier som listas i kandidatförteckningen i EU:s kemikalielagstiftning
Reach. Kravet bidrar till att minska barnens exponering för dessa ämnen i sin
vardag.
SPJUTSPETSKRAV: Spjutspetskravet säkrar att leverantören jobbar drivande
med kemikaliefrågorna.
Kravtext
BASKRAV:
Vid avtalsstart ska information om innehåll av ämnen, som finns upptagna
på gällande kandidatförteckning (Artikel 59 i Förordning (EG) nr 1907/2006
om Registrering, utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier
(Reach)) och som finns i offererade produkter i halter över 0,1 vikts% (1000
mg/kg), ges till den upphandlande myndigheten. Med 0,1 vikts% (1000
mg/mg) avses varje individuell del av en vara.
Om nya ämnen förs upp på kandidatförteckningen under avtalstiden, ska
den upphandlande myndigheten underrättas om dessa förekommer i
offererade produkter. Detta ska ske inom sex månader efter europeiska
kemikaliemyndighetens (Echa) offentliggörande av en reviderad
kandidatförteckning.
AVANCERAT KRAV:
Offererade produkter ska inte innehålla 0,1 vikts% (1000 mg/mg) eller mer av
ämnen som finns upptagna på gällande kandidatförteckning (Artikel 59 i
Förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännade och
begränsning av kemikalier (Reach)). Med 0,1 vikts% (1000 mg/mg) avses varje
individuell del av en vara.
Om nya ämnen förs upp på kandidatförteckningen under avtalstiden, ska
detta krav uppfyllas inom 6 månader efter den europeiska
kemikaliemyndighetens (Echa) offentliggörande av en reviderad
2015-02-20
9 (14)
kandidatförteckning.
SPJUTSPETSKRAV:
Leverantören ska under avtalstiden göra en inventering av förekomsten av
ämnen med miljöfarliga, hälsofarliga och hormonstörande egenskaper enligt
bilaga ”inventering av miljö- och hälsofarliga samt hormonstörande ämnen”.
Inventeringen ska omfatta offererade produkter.
Förslag till
verifikat
BASKRAV:
•
En lista över de ämnen på kandidatförteckningen som förekommer i
halter över 0,1 vikts% (1000 mg/mg) i offererade produkter, samt
information om i vilka produkter de förekommer. Finns ämnena inte
över den angivna halten så anges detta och det krävs då ingen lista.
Informationen ska baseras på teknisk dokumentation (t.ex.
säkerhetsdatablad) från tillverkare och materialleverantörer, och
materialtester om nödvändigt, i enlighet med rekommendationer i
Kemikalieinspektionens ”Vägledning för leverantörer av varor”.
AVANCERAT KRAV:
•
Leverantörsförsäkran, som ska vara baserad på teknisk dokumentation
(t.ex. säkerhetsdatablad) från tillverkare och materialleverantörer, och
materialtester om nödvändigt, i enlighet med rekommendationer i
Kemikalieinspektionens ”Vägledning för leverantörer av varor”.
SPJUTSPETSKRAV:
•
Motiv till
kravet
Leverantören ska vid avtalsstart uppvisa en tidsatt plan för inventering
av ämnen med miljöfarliga, hälsofarliga och hormonstörande
egenskaper enligt bilaga. Uppföljningsmöten ska hållas under
avtalsperioden.
BASKRAV: På kandidatförteckningen i EU:s kemikalielagstiftning Reach
(förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering, godkännade och
begränsning av kemikalier) förs så kallade ”särskilt farliga ämnen” upp
(Substances of Very High Concern, SVHC). Detta är ämnen som misstänks
eller bevisats vara skadliga för människa och/eller miljö och som kan komma
att inkluderas på tillståndslistan (bilaga XIV i Reach) varför en tidig utfasning
är att föredra. Kandidatförteckningen uppdateras regelbundet, ca 2 gånger
per år. Den senaste förteckningen finns på den Europeiska
kemikaliemyndighetens Echas webbplats.
2015-02-20
10 (14)
Det är viktigt att ställa detta krav eftersom uppfyllande av lagkravet brister
inom många branscher. Tillgång till information om innehåll av ämnen på
kandidatförteckningen möjliggör ett aktivt produktval i avropsskedet
alternativt utfasning ur verksamheten. Ett sätt för anbudsgivaren att uppfylla
kravet är att arbeta enligt metodbeskrivningen i Kemikalieinspektionens
”Vägledning för leverantörer av varor” vid inventering och kontroll av
ämnen i sina varor.
AVANCERAT KRAV: På kandidatförteckningen i EU:s kemikalielagstiftning
Reach (förordning (EG) nr 1907/2006 om Registrering, utvärdering,
godkännade och begränsning av kemikalier) förs så kallade ”särskilt farliga
ämnen” upp (Substances of Very High Concern, SVHC). Detta är ämnen som
misstänks eller bevisats vara skadliga för människa och/eller miljö och som
kan komma att inkluderas på tillståndslistan (bilaga XIV i Reach) varför en
tidig utfasning är att föredra. Kandidatförteckningen uppdateras
regelbundet, ca 2 gånger per år. Den senaste förteckningen finns på den
Europeiska kemikaliemyndighetens Echas webbplats.
Kravet innebär att ämnen som finns på kandidatförteckningen inte får
förekomma i de offererade produkterna i halter över 0,1 vikts% (1000 mg/kg).
Flera ämnen som t.ex. står omnämnda i Livsmedelsverkets riskbedömning
(rapport 5:2011) kan undvikas genom detta krav, såsom blyföreningar,
ftalater och ämnet PFOA. Ett sätt för anbudsgivaren att uppfylla kravet är att
arbeta enligt metodbeskrivningen i Kemikalieinspektionens ”Vägledning för
leverantörer av varor” vid inventering och kontroll av ämnen i sina varor.
SPJUTSPETSKRAV: Spjutspetskravet säkrar att leverantören jobbar drivande
med kemikaliefrågorna. En inventering är grundläggande för att avgöra vilka
ämnen som förekommer i de specifika produktgrupperna och för att
företagen ska kunna efterfråga substitut.
Information
till upphandlaren
BASKRAV: För att uppfylla detta krav bör anbudsgivaren ha ett fungerande
kvalitetsledningssystem där kemikaliekontroll ingår. Även den
upphandlande myndigheten bör ha ett fungerande kemikaliearbete och
resurser för att hantera och följa upp inkommande information. Att lämna
information om ämnen på kandidatförteckningen är ett lagkrav när det gäller
försäljning till en yrkesmässig kund (en upphandlande myndighet räknas in i
denna definition). Kravet ställs för att säkra efterlevad av lagstiftningen.
AVANCERAT KRAV: För att uppfylla detta krav bör leverantören ha ett
fungerande kvalitetsledningssystem där kemikaliekontroll ingår. Även den
upphandlande myndigheten bör ha ett fungerande kemikaliearbete och
resurser för att hantera och följa upp inkommande information.
2015-02-20
11 (14)
Baskravet kan inte användas tillsammans med det avancerade kravet.
Den upphandlande myndigheten ska vara uppmärksam på de konsekvenser
som det avancerade kravet kan ge. Genom att ställa det avancerade kravet
tillåts t.ex. inte användning av ämnet PFOA, som är det ämne som vanligtvis
används vid tillverkning av non-stickbeläggningar för stekpannor, bleck,
bakformar m.m. Dialog med leverantörer bör föras för att diskutera
alternativa material eller produkter, som inte innehåller dessa ämnen. Som
alternativ till produkter med perfluorerade non-stickbeläggningar finns t.ex.
rostfritt stål, gjutjärn eller andra beläggningar baserat på plast eller emalj.
SPJUTSPETSKRAV: Vid användning av spjutspetskravet ska
uppföljningsmöten hållas under avtalsperioden. Då kan leverantören
återkoppla hur arbetet går, och upphandlande myndigheten ökar sin
kunskap om branschen. Det kan också vara lämpligt med en diskussion kring
leverantörens vidare planer efter genomförd inventering, t.ex. frivillig
utfasning eller substitution av ämnen eller material.
2015-02-20
12 (14)
BILAGA TILL SPJUTSPETSKRAV
Inventering av miljö- och hälsofarliga samt hormonstörande ämnen spjutspetskrav
Följande ämnen med miljöfarliga, hälsofarliga och hormonstörande egenskaper
ska ingå i leverantörens inventering av offererade produkter. Som ingående
ämnen räknas avsiktligt tillsatta ämnen och föroreningar från råvarorna och i
produkten, i halter över 0,1 vikts% (1000 mg/kg). Med 0,1 vikts% avses varje
individuell del av en sammansatt vara. Leverantören bör genomföra
inventeringen enligt metodbeskrivning i Kemikalieinspektionens ”Vägledning för
leverantörer av varor”.
1. Miljö- och hälsofarliga ämnen
Ämnen klassade enligt följande faroklasser eller faroangivelser, enligt förordning
(EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och
blandningar (CLP-förordningen), ska inventeras. Klassificeringen ska vara
baserad antingen på EU-harmoniserad klassificering (enligt bilaga VI i CLPförordningen) eller självklassificering.
Faroklass
Faroangivelse
Cancerframkallande
Kategori 1A, 1B
H350*
Kan orsaka cancer
Cancerframkallande
Kategori 2
H351
Misstänks kunna orsaka cancer
Mutagenitet
Kategori 1A, 1B
H340
Kan orsaka genetiska defekter
Mutagenitet
Kategori 2
H341
Misstänks kunna orsaka genetiska
defekter.
Reproduktionstoxicitet
Kategori 1A, 1B
H360*
Kan skada fertiliteten eller det ofödda
barnet.
Reproduktionstoxicitet
Kategori 2
H361
Misstänks kunna skada fertiliteten eller
det ofödda barnet.
Farligt för vattenmiljön
Aquatic Acute 1
H400
Mycket giftigt för vattenlevande
organismer
Farligt för vattenmiljön
Aquatic Chronic 1
H410
Mycket giftigt för vattenlevande
organismer med långtidseffekter
Farligt för vattenmiljön
Aquatic Chronic 2
H411
Giftigt för vattenlevande organismer
med långtidseffekter
Farligt för vattenmiljön
Aquatic Chronic 3
H412
Skadliga långtidseffekter för
vattenlevande organismer
Farligt för vattenmiljön
Aquatic Chronic 4
H413
Kan ge skadliga långtidseffekter för
vattenlevande organismer
* Om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar kan exponeringsvägen ha angetts
som en del av faroangivelsen. För reproduktionstoxicitet ska typ av effekt ha specificerats om denna är känd (effekt på
2015-02-20
13 (14)
fertilitet eller på fosterutveckling). En eller två bokstäver efter faroangivelsen indikerar exponeringsväg (till exempel H350i Kan orsaka cancer vid inandning) och/eller typ av effekt. Alla tilläggskoder är inkluderade i kriterierna.
2. Misstänkt hormonstörande ämnen
Denna lista över misstänkt hormonstörande ämnen är ett utdrag ur SIN-listan
(www.chemsec.org). Ämnen upptagna i kandidatförteckningen (artikel 59) och
tillståndslistan (bilaga XIV) i Reachförordningen (EG) nr 1907/2006 om
Registrering, utvärdering, godkännade och begränsning av kemikalier är
borttagna ur denna lista, då de redan omfattas av lagkrav på inventering.
CAS nummer
Name
Groups
128-37-0
Butylated Hydroxytoluene
Alkylphenols
68987-90-6
Poly(oxy-1,2-ethanediyl), alpha-(octylphenyl)omega-hydroxy-branched
Alkylphenols
9036-19-5
Glycols, polyethylene, mono((1,1,3,3-tet =
Poly(oxy-1,2-ethanediyl), .alpha.-[(1,1,3,3tetramethylbutyl) phenyl]-.omega.-hydroxy-
Alkylphenols
27193-28-8
(1,1,3,3-tetramethylbutyl)phenol
Alkylphenols
25013-16-5
tert.-Butylhydroxyanisole (BHA); tert-butyl-4methoxyphenol
Alkylphenols
620-92-8
Bisphenol F
Bisphenols
131-55-5
Benzophenone-2 (Bp-2); 2,2',4,4'-tetrahydroxybenzophenone
Bisphenols
611-99-4
4,4'-dihydroxybenzophenone
Bisphenols
80-09-1
Bisphenol S
Bisphenols
119-61-9
Benzophenone
131-56-6
2,4-Dihydroxybenzophenon; Resbenzophenone
131-57-7
Benzophenone-3; Oxybenzone
36861-47-9
3-(4-Methylbenzylidene)camphor; 1,7,7-trimethyl- Electrophiles
3-[(4-methylphenyl)methylene]bicyclo[2.2.1]heptan-2-one
5466-77-3
2-ethylhexyl 4-methoxycinnamate
15087-24-8
3-Benzylidene camphor (3-BC); 1,7,7-trimethyl-3- Electrophiles
(phenylmethylene)bicyclo[2.2.1]heptan-2-one
668-34-8
Triphenyltin (TPhT)
Tin compounds
639-58-7
Triphenyltin chloride TPTCI
Tin compounds
688-73-3
Tributyltin hydride
Tin compounds
56573-85-4
Tributyltin
Tin compounds
Electrophiles
2015-02-20
761-44-4
Tripropyltin hydride
Tin compounds
1067-29-4
bis(tripropyltin) oxide
Tin compounds
2279-76-7
Tripropyltin chloride
Tin compounds
1461-22-9
Tributyltin chloride
Tin compounds
94-26-8
Butylparaben; butyl 4-hydroxybenzoate
Parabens
94-13-3
Propylparaben; propyl 4-hydroxybenzoate
Parabens
4151-50-2
Sulfluramid (PFOSA)
Perfluorinated
compounds
68515-48-0
1,2-benzenedicarboxylic acid, di-C8-10branched alkyl esters, C9-rich, DINP
Phtalates
68515-49-1/
26761-40-0
Diisodecyl phthalate, DiDP
3648-20-2
Diundecyl phtalate, DuDP, branched and linear
Phtalates
84-66-2
diethyl phthalate (DEP)
Phtalates
84-61-7
dicyclohexyl phthalate (DCHP)
Phtalates
117-84-0
Dioctyl phthalate
Phtalates
28553-12-0
Diisononyl phthalate
Phtalates
63449-39-8
Chlorinated paraffins (CPs)
Polyhalogenated
alkanes
12122-67-7
Zineb
Thioaminocarbonyl
compounds
118-79-6
2,4,6-tribromophenol
Polyhalogenated
aromatics
115-86-6
Triphenyl phosphate
33204-76-1
Quadrosilan; 2,6-cis Diphenylhexamethylcyclotetrasiloxane
1506-02-1/
21145-77-7
Tonalide
1634-04-4
tert-butyl methyl ether; MTBE; 2-methoxy-2methylpropane
100-02-7
4-nitrophenol
Utdrag 2015-01-19, www.chemsec.org
Nitro compounds
14 (14)