1. No category

Foto: Janne Moberg
Kornknarr
Motalas kommunfågel
Kornknarr - Motalas kommunfågel
Kornknarren tillhör gruppen sumphöns, men är inte i lika hög grad
som sina släktingar bunden till blöta träskmarker. Arten föredrar
fuktiga gräsmarker och åkervallar som inte betas.
Kornknarren (Crex crex) är bara hälften så stor som en rapphöna och
betydligt slankare. Den har kort trubbig näbb. Del av huvudet, hals
och bröstet är grått vilket är särskilt tydligt hos hanen. Övriga fjäderdräkten är vattrad i gult och brunt. Rygg och stor del av vingarna är
tydligt mörkfläckade. I flykten, som sällan ses, framträder dinglande
ben och tydliga rödbruna vingfält. Artens främsta kännetecken är den
vittljudande tvåstaviska och säregna sången ”ährp- ährp” eller ”crexcrex” som främst hörs under försommarnätter.
Den anländer sent på våren från mitten av maj till en bra bit in i juni.
Flytten tillbaka till övervintringsområdena söder om Sahara sker
under september.
Kornknarr vid Rosenkällasjön i Linköpings kommun,
Foto: Janne Moberg
Kommunfåglar i Östergötland
Kommunfåglar är ett samarbetsprojekt
mellan Östergötlands ornitologiska förening och länets kommuner. Syftet är att
informera och öka intresset för i många
fall hotade fågelarter och för biologisk
mångfald. På sikt är meningen också att
genomföra praktiska åtgärder som gynnar fågelarterna.
Kommunfåglar i länet:
Norrköping - Kungsfiskare
Finspång - Fiskgjuse
Söderköping - Svärta
Linköpings - Rödspov
Åtvidaberg - Talltita
Kinda - Berguv
Valdermarsvik - Skräntärna
Ydre - Smålom
Boxtholm - Mindre hackspett
Mjölby - Sånglärka
Motala - Kornknarr
Vadstena - Svarttärna
Ödeshög - Pilgrimsfalk
Kornknarr - Sällsynt och hotad
I det gamla bondelandskapet var kornknarren en vanlig fågel som
trivdes i fuktiga slåtterängar. I och med förändringarna i jordbrukslandskapet med uppodling av slåtterängarna och framför allt en allt
mer tidigarelagd vallslåtter så har kornknarren minskat dramatiskt.
Artens bon förstörs om slåttern sker under juni eller första halvan av
juli. Från tusentals spelande hannar i länet för hundra år sedan är nu
beståndet nere i några tiotals spelande hannar. Nedgången av bestånden är likartade i övriga landet.
Kornknarren i Motala
En av länets bästa lokaler är Olivehult vid sjön Stråken. Här finns stora
vallodlade åkrar som tidvis slåttras sent. Under senare år har upp till
sex hannar spelat samtidigt. Bra är även odlingslandskapet söder om
Boren runt Ekebyborna kyrka.
Förekomst av kornknarr i Motala kommun 2004-2014
Börja rapportera in i artportalen du med!
Läs mer på www.artportalen.se
Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Vem som helst kan rapportera
vilka arter de sett i naturen och söka bland de över 40 miljoner fynduppgifterna (med undantag för vissa känsliga
arter), som privatpersoner såväl som yrkesverksamma naturvårdstjänstemän och forskare har bidragit med.
Kornknarr vid Rosenkällasjön i Linköpings kommun,
Foto: Janne Moberg
Åtgärder som gynnar kornknarren
Naturvårdsverket har tagit fram ett nationellt åtgärdsprogram för
kornknarr. De åtgärder som föreslås i programmet är restaurering av
strandängar och olika anpassningar av jordbrukets miljöstöd som
gynnar trädesbruk och sen vallslåtter.
En kommun kan vidta en hel del åtgärder som gynnar kornknarren.
Kommuner äger ofta åkermarker i närheten av sina tätorter som på
sikt ska exploateras. Arrendeavtal på dessa marker kan utformas så att
de gynnar arten. I industriområden finns ofta även större obebyggda
gräsbebyggda tomter. Om de inte tillåts växa igen utan årligen putsas
på hösten kan de fungera som häckningsplats för arten.
Ett bra exempel i länet är området kring Tinnerö eklandskap där
Linköpings kommun inventerar spelande kornknarrar på försommaren sedan några år tillbaka. Kommunen har avtalat med
arrendatorerna om senarelagd slåtter kring spelplatserna. Antalet
spelande hannar har ökat som resultat av detta samarbete.
Kärt barn har många namn...
”Knarksparv” var ett av en lång
rad gamla namn på kornknarren.
Andra exempel är gräsknarr,
åkersnärpa, åkerskära, skärsax
och räfsvridare. Men den kallades
också Äringsfågel eftersom den
ansågs båda om ett gott skördeår.
När kornknarren kom om
våren, i mitten av maj, var det
förr dags att repa löv till utfyllnadsfoder åt kreaturen.
Då ropade knarren ”Rep mer!
Rep mer!” När säden började
mogna uttyddes ropet i stället:
”Skär å ät! Skär å ät!”
Foto: Janne Moberg
Östergötlands ornitologiska förening
(ÖgOF) – navet i östgötsk fågelskådning
ÖgOF samlar fågelintresserade i Östergötland och verkar för naturvård och fågelskydd samt för ornitologisk forskning. Bevarande av
biologisk mångfald med fokus på fåglar är en av föreningens huvuduppgifter, och de vill också utveckla fågelskådningen i landskapet
både kunskapsmässigt och socialt. Föreningen är en regional förening
av BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening. Deras
medlemstidning heter Vingspegeln och kommer ut fyra gånger om
året.
Medlemskap kostar 150 kr/år eller 180 kr/år för familj. Betalning
görs till ÖgOF:s plusgiro 92 71 28-9. Tidningen Vingspegeln erhålls
genom medlemskapet.
Besök gärna föreningens hemsida, www.ogof.se
Vid frågor kontakta:
Henrik Sandberg
Kommunekolog, Tekniska förvaltningen
0141-22 50 79
henrik.sandberg@motala.se
Upptäck mer om Motalas natur– och
friluftsområden på kommunens
hemsida: www.motala.se/natur