Årsberättelse 2014 - Kraftnät Åland AB
Årsredovisning 2014 Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät 110 kV-ledning 45 kV-ledning 70/110 kV-station 110/45 kV-station 45/10 kV-station Innehåll 2–3 4–14 Energiproduktion och -import GWh 300 200 Elöverföring 9 Elmarknaden 10 Personal 10 Anläggningsverksamhet och investeringar 11 Ekonomi 12 Bolagets aktier 12 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång 13 Framtidsutsikter 14 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel 15 Resultaträkning 100 Finansieringsanalys 19 Bokslutsprinciper 20 Noter till resultaträkningen 0 1991 1994 1997 Import från Sverige Från Finland 2000 2003 2006 2009 Lokalproducerat från fossila bränslen Lokalproducerat förnybart 2012 2014 Grafisk formgivning: Strax Kommunikation Tryckt på Mariehamns Tryckeri 2015 Noter till balansräkningen 23 Säkerheter och ansvarsförbindelser 23 Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan 24–25 50 Balansräkning 18 21–23 150 Styrelsens verksamhetsberättelse 4 16–17 250 VD:s översikt Utsläppsrätter 26 Datering och underskrifter 27 Revisionsberättelse 28 Förvaltning 28 Personal 2 VD:s översikt Bolagets sjuttonde verksamhetsår är avslutat. Under året inträffade ett betydligt större antal nätstörningar än året innan, totalt 17 stycken mot tre stycken 2013. Två störningar på ”Sverigekabeln” inträffade under året. I samband med idrifttagningen av den nya elstationen i Tellholm försörjdes Åland med reserveffektkraft från den 26 november till 8 december och under den tiden inträffade fem störningar. Återuppbyggnad av det åländska nätet med lokal produktion gjordes och Kraftnät Åland Ab erhöll vid dessa tillfällen värdefull kunskap och gavs möjlighet till träning av återuppbyggnad av nätet som annars inte varit möjlig. Vår personal var under ödriften utsatt för en stor press och arbetsbelastning, som de skötte med bravur, det kan dock konstateras att det skulle bli uppenbara problem månadslånga ödriftperioder. Orsaken till två av störningarna som var relaterade till problem med regleringen av Kraftnät Åland Ab:s gasturbin har detekterats och åtgärdats. Kylvattenproblemet som uppstod med Mariehamns Energi Ab:s stora diesel är åtgärdat. I och med att den stora dieseln inte var tillgänglig under största delen av ödriftperioden måste dyrare elproduktion nyttjas. Kraftnät Åland Ab har skadeståndsanspråk på Mariehamns Energi Ab, som Mariehamns Energi Ab inte omfattat. Skadeståndsfrågan är öppen och tilläggsutredningar är nödvändiga för att komma vidare. Då risken för effektbrist vid avbrott på Sverigekabeln praktiskt belystes under ödriften informerades vår ägare ånyo om behovet av tillfällig reservkraft för att lösa underskottsproblematiken tills ÅL-Link är i drift. En kommunikationsstrategi för information i samband med störningar har framtagits i samråd med distributionsnätbolagen i syfte att förbättra informationen vid störningar i stamnätet. Vidare inträffade det första transformatorhaveriet i Kraftnät Åland Ab:s historia. Transformatorn i Finby havererade. Det var inte lönsamt att reparera den och den ersattes med den andra transformatorn från Godby. Kapaciteten i Godby blev därmed begränsad, men genom omflyttning av last och mild vinter har det fungerat utan lastkapning med mobila aggregat. Godby får en nya andra transformator i maj. Den totala åländska elförbrukningen minskade med 1,9 procent och den i stamnätet överförda volymen minskade med 1,4 procent i förhållande 3 till 2013. Den i stamnätet överförda elen har minskat på grund av att förbrukningen har minskat. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och förbrukningsminskningen beror på att året som helhet var varmare än 2013 men ändå varmare än normalåret. I medeltal har förbrukningsökningen under de senaste tio åren varit 0,8 procent. Torsdagen den 23 januari mellan klockan 8 och 9 inträffade årets högsta timeffekttopp, 63,0 MWh/h. Den hittills högsta uppmätta effekttoppen är 66,3 MWh/h och härstammar från 2011. Inräknas även lastkapning med mobila dieselgeneratorer blir effekttoppen 67,9 MWh/h. Under året har mycket hänt i projekt ÅL-Link. Vid förbesiktningen av den nya 110 kV-ledningen påträffades skador på faslinorna. Kraftnät Åland Ab krävde att linorna skulle bytas och en överenskommelse om utbyte slöts 23 december. Linorna är nu bytta och denna åtgärd skall inte påverka tidplanen för projektet. I slutet av året togs den nya elstationen i Tellholm i drift. Idrifttagningen var förskjuten i förhållande till ursprunglig planering och ödriftperioden blev längre och senare på året. På sommaren startade byggandet av omriktarstationerna i Nådendal och Ytterby. Byggnaderna var klara för apparatinstallation vid årsskiftet. Kabeltillverkningen påbörjades under hösten. Baserat på idag kända fakta håller både de ekonomiska kalkylerna och tidplanen för projektet. Lånebördan utökades med 30 miljoner euro då rat två av lånet hos Nordiska Investeringsbanken lyftes i mars 2014. Förutom att enbart fungera som en reservförbindelse ger likströmsförbindelsen andra möjligheter. Tekniska förutsättningar för tilläggstjänster har skapats i förbindelsen. Transiteringsmöjligheterna begränsas fortfarande av tariffen i Senneby. Därutöver krävs nätförstärkningsåtgärder i Vattenfall Eldistribution AB:s nät för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på ”Sverigekabeln” vid över föring från Sverige. Tilläggskapacitet mellan Sverige och Finland är efterfrågad och det skulle vara väldigt viktigt att nå en lösning av tariffrågan på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet i förbindelsen skall kunna utnyttjas för transitering. Utan transitering blir förbindelsen en ren reservförbindelse. En politisk överenskommelse måste uppnås då ingen av de Våning 2 omriktarstationen i Nådendal inblandade nätägarna i Sverige har mandat att göra de nödvändiga förändringarna. Kraftnät Åland Ab har i enlighet med ellagstift ningen ansökt om certifiering som stamnäts innehavare. Bolaget blir som europeisk stam nätsinnehavare omfattad av de gemensamma nätföreskrifterna, som är under arbete. Det är dock i detta skede oklart vilken status dessa föreskrifter kommer att ha och i vilken omfattning Kraftnät Åland Ab kommer att påverkas. Under året har arbetet med ledningen Storby– Västanträsk pågått. Luftledningen med de nya kompositstolparna, sjökablarna och landkablarna är klara. Idrifttagning sker under 2015. På reservkraftsidan finns ett permanent reserv kraftunderskott tills ÅL-Link är i drift, som våra ägare och kunder accepterar. Utbyggnaden av förnybar elproduktion på Åland genom vindkraftprojekten ”Stenarna” och ”Långnabba I och II” verkar ta fart efter att Åland på vissa villkor kan ta del av det finländska inmatningstariffsystemet. Eftersom Tellholm elstation är klar och det där finns möjlighet att ansluta de aktuella vindkraftprojekten torde det inte bli några större problem för Kraftnät Åland Ab att ansluta dem till sitt nät. 2014 års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var cirka 7 procent och rörelsevinsten 755 359 euro över budget. Den främsta orsaken till omsättnings ökningen var högre intäkter från balanstjänsterna och däri ingående inkomster från såld effektkraft under ödriften. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock betydligt högre än budgeterat underskott på 184 000 euro. Kostnaderna för förlustelen, extern nättjänst, personal, avskrivningar, övriga rörelsekostnader och räntekostnader var lägre än budgeterat. De lägre räntekostnaderna hade dock den största påverkan på resultatet. Vid årsskiftet var vi 15 anställda, varav en var del tidspensionär. Jag vill tacka personalen för era arbetsinsatser och ert engagemang och den yrkeskunskap ni uppvisar i det dagliga arbetet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt till våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2015 Jan Kahlroth, VD Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) Resultat 2013 4 Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 288,4 GWh mot 294,0 GWh år 2013, en minskning med 1,9 procent. De två senaste årens minskning av elanskaffningen är 2,7 procent. Den i stamnätet överförda volymen var 275,5 GWh mot 279,5 GWh 2013, en minskning med 1,4 procent. MWh Summa elenergiinmatning 279 488 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 214 954 Caruna Oy (från riket) åländska vindkraftverken var 57,5 GWh (58,2 GWh 2013). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 19,9 procent mot 19,8 procent år 2013 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 1,0 GWh el (2,2 GWh, 2013). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 20,2 procent, år 2013 var motsvarande del 20,6 procent. Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 21 Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 159,6 GWh (161,3 GWh 2013), Mariehamns stads elverk 102,7 GWh (104,4 GWh 2012), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,6 GWh (2,7 GWh 2012) och stamnätsförlusterna uppgick till 10,6 GWh (11,3 GWh 2013) eller 3,8 procent av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. 3,7% 0,3% 0,9% 19,9% 4,0% 6,1% 36,0% 69,6% 59,5% Inmatad elenergi hela Åland 2014 Uttagen elenergi hela Åland 2014 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Caruna Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränslebaserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna Mariehamns Elnät Ab Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster och mätfel MWh % av inmatn./ uttag Ändring i % jämfört 14/13 101,4 275 519 100,0 −1,4 78,0 200 695 72,8 −6,6 17 754 6,4 17 597 6,4 −0,9 837 0,3 11 678 4,2 1 295,8 45 944 16,7 45 550 16,5 −0,9 Summa elenergiuttag och export 279 488 101,4 275 519 100,0 −1,4 Mariehamns stads elverk 104 352 37,9 102 697 37,3 −1,6 Ålands Elandelslag 161 262 58,5 159 624 57,9 −1,0 2 591 0,9 2 601 0,9 0,4 11 276 4,1 10 571 3,8 −6,3 7 0 26 0 290,6 Lokal produktion i stamnätet fossil Lokal produktion till stamnätet vind Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster och mätfel Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 200,7 GWh (215,0 GWh 2013). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 17,6 GWh (17,8 GWh 2013). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 45,5 GWh (45,9 GWh 2013) och från fossilbränslebaserad elproduktion 11,7 GWh (0,8 GWh 2013). Ökningen beror på att Sverigekabeln var avställd drygt två veckor för arbeten i anslutning till ÅL-Link-projektet. Resultat 2014 % av inmatn./ uttag Export Kraftbalans 2014, MWh inmatad och uttagen elenergi i stamnätet 5 Medeleffekter per vecka 2014 MWh/h 70 Hela Åland förutom östra skärgården blir strömlöst i samband med avbrott på inkommande ledning i Senneby den 7 augusti. Avbrottet orsakades av åska och varade i 4 minuter. 60 6 50 Överströmsskyddet för ledningen mot Godby löser brytaren i samband med åska den 22 september. Elstationerna i Godby, Västanträsk blir strömlösa i 8 minuter. Inkopplingen misslyckas för Finby elstation då transformatorskydd och differentialskydd löser ut transformatorbrytarna. Transformatorn i Finby tas ur drift och abonnenterna försörjs via Ålands Elandelslags nät. Transformatorn fick internfel och blev utdömd vid besiktning på transformatorfabriken. 40 30 20 10 0 nerna i Godby, Västanträsk och Finby blir strömlösa i 4 minuter. Östra skärgården blev strömlös i 1 minut då Caruna verkställde ett oannonserat avbrott på ledningen från Gustavs. 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat förnybart Lokalproducerat från fossila bränslen Toppeffekt per vecka 2014 års högsta timeffekttopp var 63,0 MWh/h och inträffade mellan klockan 8 och 9 torsdagen den 23 januari. Effekttoppen är lägre än den hittills högsta noterade effekttoppen från den 15 februari 2011, som uppmättes till 66,3 MWh/h. Inräknas även lastkapning med dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distributionsområde är effekttoppen 67,9 MWh/h. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var cirka 15 procent lägre än för normalåret. I förhållande till 2013 var 2014 som helhet 6 procent varmare. Endast månaderna januari, maj och juni var kallare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal cirka 0,8 procent per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit fler än året innan, totalt 17 stycken (3 stycken 2013). Två störningar på ”Sverigekabeln” under året. varade 3 minuter. Spänningen sjönk i samband med test av nyinstallerat kondensatorbatteri. Den 9 april löser Uo-skyddet i Kumlinge elstation transformatorbrytarna i samband med jordfel på Lappolinjen. Kumlinge och Brändö blir strömlösa. Avbrottet varade 32 minuter och orsaken till jord felet är okänd. Den 14 maj löser reläskyddet för reaktiv inmatning ut transformatorbrytaren på 110 kV-sidan i Senneby. Hela Åland berörs. Avbrottet varade 5 minuter. Orsaken var att reaktorn i Senneby på grund av arbeten på överliggande nät inte var inkopplad. Den 24 november inleddes ödrift för arbeten i samband med idrifttagning av Tellholm elstation. På morgonen inträffar en störning i Ålands Elandelslags nät som raserar ödriftnätet. I ödriftnätet ingick fasta Åland förutom Lumparland och delar av Lemland. Nätet är återuppbyggt efter 55 minuter. Den 25 november inträffade en störning som raserade ödriftnätet. Nätet var återuppbyggt efter 1 timme och 20 minuter. På morgonen den 26 november rasar ödriftnätet igen och det uppstår problem under återuppbyggnad eftersom gasturbinen i Ringsböle inte nyttjas vid återuppbyggnaden. Nätet är återuppbyggt efter 4,5 timmar. Trolig orsak till att nätet gick ner är instabilitet i regleringen hos gasturbinen i Ringsböle vid ett visst effektområde. Vid lunchtid den 26 november rasar ödriftnätet igen. Trolig orsak är ett avbrott i 10 kVnätet som drar med sig maskinerna. Gasturbinen i Ringsböle tas med i återuppbyggnaden och nätet är återuppbyggt efter 1 timme och 30 minuter. Härefter nyttjas gasturbinen i Ringsböle under hela ödriften fram till den 8 december, det känsliga effektområdet undviks. I samband med kylproblem hos Mariehamns Energi Ab:s stora diesel G1 körs den ner och då inträffar den 28 november ett snabbstopp och hela ödriftnätet rasar. Nätet byggs upp på en timme utan dieseln och inga fler störningar inträffar under den fortsatta ödriften. Mariehamns Energi Ab:s stora diesel togs ur drift för reparation. Reparationen blev mer omfattande än man inledningsvis trodde. Dieselgeneratorn var driftklar igen först den 23 december. Bortfallet av den stora dieseln gjorde att andra enheter med högre produktionskostnader behövde nyttjas mer, vilket ledde till merkostnader för Kraftnät Åland Ab. Kraftnät Åland Ab har med anledning av detta yrkat på skadestånd från Mariehamns Energi Ab. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. I projektet som skall möjliggöra parallelldrift av transformatorbrytarna i Senneby och Tingsbacka återstår transformator 1:s brytare i Senneby att färdigställa. Den kommer att göras klar innan drifttagningen av likströmsförbindelsen och efter detta kan transformatorerna drivas parallellt. Kraftnät Åland Ab skall inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelseledningen från Sverige tillhandahålla tillräcklig reserveffekt kapacitet för att täcka det åländska elbehovet närhelst störningen eller avbrottet sker. Utgångspunkten är att tillbudsstående kapacitet skall vara tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd. I samband med ödrift den 11 juni uppkommer en störning som gör att ödriftnätet går ner. Fasta Åland förutom Lumparland och delar av Lemland berörs. Nätet byggs upp igen och efter 2 timmar och 55 minuter är ödriftnätet återuppbyggt. Orsaken till stoppet av ödriftmaskinerna har inte identifierats. Den 15 januari löser brytaren för matande ledning från Godby i Finby elstation. Okänd felorsak. Avbrottet varade 4 minuter. Överspänningsskydd i Tingsbacka löste ut Sverigekabeln den 27 juli. Den höga spänningen orsakades av att reaktorerna i Tingsbacka slogs ifrån, troligen på grund av störningar i automatiken förorsakade av kopplingar i det svenska stamnätet i samband med åska. Avbrottet varade 12 minuter och berörde fasta Åland. Den 28 januari löser överspänningsskyddet i Knutsboda elstation. Avbrottet varade 7 timmar och 50 minuter. Den höga spänningen förorsakades av onormal driftläggning. Den 28 juli löser ledningen mot Godby i Tingsbacka för överström i samband med åska. Elstationerna i Godby, Västanträsk och Finby blir strömlösa i 3 minuter. Den 14 februari löser underspänningsskyddet transformatorbrytaren på 45 kV-sidan i Finby. Avbrottet I samband med åska löser ledningen mot Godby i Tingsbacka för överström den 3 augusti. Elstatio- Sjökabelläggning i projekt Storby–Västanträsk 7 Stamnätskostnader 2000–2014 €/MWh 28 26 24 8 22 11,9 20 9,9 7,7 18 6,6 16 14 12 6,5 10 1,2 0,4 8 3,5 1,1 0,5 3,4 6,2 1,5 1,3 0,4 0 4,9 0,5 2000 1,2 0,5 3,8 2002 1,9 0,3 3,9 3,8 2,6 1,4 0,5 2,7 2,3 0,6 0,5 1,6 1,8 0,6 0,6 4,5 4,6 2,2 3,4 2,6 2,0 2,0 2,0 0,6 2,0 2,2 2,2 1,6 3,8 4,3 3,5 2,4 2,1 5,3 3,8 0,4 3,9 2,1 2,55 1,9 1,2 0,4 2,3 3,1 4,7 2 0,5 1,5 3,4 4 2 7,4 7,1 6,2 1,4 3,4 6 8,2 Kraftnät Åland Ab har lämnat in ansökan till landskapsregeringen om att i enlighet med lagstiftningskrav certifieras som stamnätsinnehavare av det åländska stamnätet. Certifieringen är inte klar. Den 31 mars lyftes 30 miljoner euro, utgörande den andra raten av 60-miljonerslånet hos Nordiska Investeringsbanken. Den tredje och fjärde stödraten har godkänts och utbetalts. Under november– december positionsbestämdes korsningspunkter för korsande kablar med två olika fartyg i Marin Mättekniks regi. Materialet ligger till grund för de korsningsavtal som ingås med berörda kabelägare. Inom EU utarbetas nätföreskrifter, som även kommer att beröra Kraftnät Åland Ab. Införande av dessa Network Codes kommer att medföra en betydande arbetsinsats för de bolag de berör. Det är i detta skede oklart hur Kraftnät Åland Ab kommer att påverkas av dessa nätföreskrifter, som också berör elhandel. Ålands Elandelslag levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2014 uppgick denna mängd till 10 571 MWh motsvarande 3,8 procent av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2013 var förlustenergin 11 276 MWh och den relativa förlusten 4,1 procent. 6,2 6,7 6,1 7,6 8,5 ilandtagningen av sjökabeln förberedd med rör ut på tillräckligt djup. Stationsutvidgningen i Norrböle har påbörjats, markarbeten, fundamentgjutningar och stationshus är klara. 5,4 6,1 6,2 7,1 5,4 6,2 5,6 5,5 6,7 3,5 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Reservkraftskostnader Sverigekabeln Nätavgifter till Vattenfall Eldistribution Caruna Oy Förluster Kraftnät Åland Ab:s stamnätskostnader I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder diskuterats. Ingen lösning på frågan har kunnat nås och Vattenfall Eldistribution AB har även meddelat att nätförstärkningsåtgärder i deras nät är nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på ”Sverigekabeln”. Det skulle vara väldigt viktigt att nå en lösning av tariffrågan på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. I detta skede förbereds de avtal som ingås med Fingrid Oy utgående från att förbindelsen utnyttjas som reserv. Från distributionsnätbolagens sida har man dock ansett att den tillgängliga reservkraftkapaciteten är tillräcklig och parterna kom i ingångna nättjänstavtal överens om att Kraftnät Åland Ab är befriat från ansvar vid situationer då otillräcklig produktionskapacitet uppstår, under förutsättning att hela produktionskapaciteten ingående i reservkrafthållningen samt östförbindelsen fullt utnyttjas men inte är tillräcklig för att täcka elbehovet i en ödriftsituation trots att överenskomna åtgärder för att minimera risken för ett underskott vidtagits. Lösningen har förespråkats i ägardirektiv från Ålands landskapsregering. Detta underskott växer år för år och skall långsiktigt täckas med likströmsförbindelsen till riket. Förbindelsen skall enligt ingånget kontrakt vara klar för övertagande i november år 2015. För att säkerställa tillgången på befintlig reservkraft har ett reservkraftavtal för perioden 2014 till juni 2016 ingåtts med Mariehamns Energi Ab. Kapaciteten Mariehamns Energi Ab tillhandahåller är i förhållande till tidigare sänkt med 3 MW till 45 MW, vilket ytterligare ökar underskottsproblematiken. I syfte att kompensera bortfallet av effekt från Mariehamns Energi Ab har åtgärder vidtagits för att utöka inmatningsmöjligheterna från Gustavs. I Finby har en kompenseringsanläggning byggts och inmatningen från riket beräknas kunna ökas till cirka 12 MW vid en ödriftsituation. Årsservicen av gasturbinen i Ringsböle arrangeras av PWPS utgående från ingånget treårsavtal. Bränslet i cisternerna renades från bakterier och lagerbränslet förbrukades i sin helhet under ödriften. Verkställighetsdelen av likströmsförbindelsen till riket, projekt ÅL-Link, pågår. Tellholm elstation är klar och togs i drift 7 december. 110 kV-ledningarna är byggda, men vid besiktning av ledningarna i slutet av året påträffades skador på 110 kV-linorna. Kraftnät Åland Ab nådde en överenskommelse med Eltel Networks Oy om att de skadade linorna byts ut. Omriktarstationshallarna är monterade, men byggarbete återstår fortfarande. Montage av anläggningsdelar har i mindre omfattning påbörjats. Kabeltillverkningen går enligt plan och en del av kabeln är klar. I både Ytterby och Nådendal har För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska 110- och 45 kV-ledningar 110 kV Sandviken–Tellholm I dagsläget är situationen sådan att den reserv effektkapacitet som tillhandahålls med vår gas turbin i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade reservkraftanläggningar inte är tillräcklig i alla driftsituationer. Under ödriften vecka 48–49 bekräftades reservkraftuppläggets sårbarhet i samband med bortfallet av Mariehamns Energi Ab:s största diesel. Kapaciteten räckte nätt och jämnt. Kraftnät Åland Ab såg sig tvunget att gå ut med en uppmaning om återhållsam elanvändning för att minska lasten och öka marginalen. Elmarknaden Kabel 240 mm²Cu Friledning 58,6 km Tellholm–Tingsbacka Senneby–Sandviken 454 mm²Al 400 mm²Al 15,7 km 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kV Tingsbacka–Mariehamn 240 mm²Al 1,6 km 236 mm²Al 9,2 km Tingsbacka–Godby 236 mm²Al 4,5 km Tingsbacka–Norrböle 236 mm²Al 9,6 km Tingsbacka–Hellesby 236 mm²Al 9,9 km Hellesby–Storby 240 mm²Al 0,5 km 236 mm²Al 12,0 km Norrböle–Svinö 240 mm²Al 1,6 km 236 mm²Al 20,0 km Godby–Västanträsk Godby–Finby Finby–Svinö Svinö–Sottunga Sottunga–Kumlinge 99 mm²Al 12,3 km 85/14 mm²AlFe 13,2 km 150 mm²Al 4,8 km 152/25 mm²AlFe 12,3 km 95 mm²Al 9,8 km 99 mm²AlFe 17,4 km 95 mm²Al 13,8 km 152/25 mm²AlFe 4,7 km Kumlinge–Brändö 150 mm²Al 14,4 km 152/25 mm²AlFe 13,2 km Brändö–Gustavs 150 mm²Al 16,6 km 152/25 mm²AlFe 10,2 km Mariehamn–Ytternäs delsträcka 1 95 mm²Al 1,9 km Mariehamn–Ytternäs delsträcka 2 240 mm²Al 2,2 km Ytternäs–Lilla Båtskär 240 mm²Al 15,8 km Mariehamn–Norrböle 240 mm²Al 1,6 km 152/25 mm²AlFe 2,6 km 84,6 km 151,1 km 9 För behandling av lagrat bränsle i Ringsböle reservkraftverk investerades 45 489 euro i reningsanläggning. Transformatorstationer Transformatorer 10 Senneby Effekt Spänning kV 63 MVA 110 ± 9 × 1,67 % / 77 63 MVA 110 ± 9 × 1,67 % / 77 Tellholm Brytare 110 kV och 45 kV Utgående 10 kV-ledning Idrift tagningsår 3 st 110 kV 2000 2009 5 st 110 kV 2014 110 ± 9 × 1,67 % / 45 7 st 110 kV 2000 I 45/10 kV-elstationerna investerades 126 788 euro, där nya energimätare var den största posten. I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnätet investerades 24 850 euro främst härstammande slutförandet av fjärrkontrolluppgraderingen. Tingsbacka 63 MVA 63 MVA 110 ± 9 × 1,67 % / 45 8 st 45 kV Hellesby 6,3 MVA 47 ± 9 × 1,67 % / 10,5 1 st 45 kV 4 st 2000 Inom mätinstrument och verktyg investerades 2 609 euro. Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 6 st 45 kV 6 st 1969 Kontorsutrustning inköptes för 9 957 euro. Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2009 1987 Holken 4 st 2004 Centrum 8 st 2012 4 st 45 kV 7 st 1978 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 Norrböle 10 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 Ytternäs 10 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2 st 45 kV 5 st 1983 Svinö 5 MVA 45 ± 6 × 1,67 % / 10,5 4 st 45 kV 3 st 2011 Sottunga 3 MVA 45 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2 st 45 kV 4 st 2012 Kumlinge Godby Västanträsk Finby Brändö 2002 3 MVA 45 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2 st 45 kV 3 st 1987 2 × 6,3 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 4 st 45 kV 7 st 1998 5 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 1 st 45 kV 4 st 2011 6,3 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2 st 45 kV 3 st 1983 3 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 1 st 45 kV 2 st 1991 Knutsboda 2,5 MVA 47,5 ± 1 × 3,0 % / 0,66 1 st 45 kV – 1997 Storby 6,3 MVA 47 ± 9 × 1,67 % / 10,5 1 st 45 kV 3 st 2004 Transformatorer Lilla Båtskär Effekt Spänning kV Brytare 20 kV Utgående 20 kV-ledning Idrift tagningsår 16 MVA 20/47,5 ± 9 × 1,67% 1 st 3 st 2007 distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Kraftnät Åland innehar tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden 2013–2020. Vid årets slut fanns 22 598 allmänna utsläppsrätter på utsläppsrättskontot och 359 CER-projektenheter. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 4 309 ton CO2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool var lägre 2014 än 2013. Medelårspriset för Sverige i snitt 3 var 31,62 euro/MWh, motsvarande för 2013 var 39,45 euro/MWh. På årsmedelnivå var spotpriset 20 procent lägre än året innan. Spotpriset i riket var 36,02 euro/MWh, vilket är 13 procent högre än snitt 3 i Sverige men 12 procent lägre än året innan. Förlustelen upphandlas med spotpris i riket som bas. Det lägre spotpriset minskade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna samt kostnaderna för balanselen. Personal Antalet anställda var vid årets slut 15 stycken. För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 33 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov. Anläggningsverksamhet och investeringar I det pågående linjebyggnadsarbetet tillhörande 45 kV-ledningen Storby–Västanträsk investerades 1 286 012 euro. I beställningsrater för två ersättande transformatorer erlades 75 200 euro. I Senneby investerades 5 643 euro, varav 2 415 euro i installationen av den sista styrda 110 kV-brytaren. I Tingsbacka elstation investerades 20 993 euro. Intäkterna från balanstjänster och såld effektkraft har ökat med 30 procent och utgjorde 921 938 euro. I intäkterna ingår el som i samband med ödriften såldes till de balansansvariga och dessa intäkter utgjorde 450 221 euro. Mot intäkterna ställs inköps-/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen Under året investerades 24 035 486 euro i projektet ÅL-Link, det vill säga likströmsförbindelsen till riket. För detta projekt utbetalades under året 5 043 000 euro i investeringsstöd. I projektkostnaden ingår även den ibruktagna nya elstationen i Tellholm. Totalt investerades 25 686 909 euro exklusive investeringsstöd. Ekonomi Ålands landskapsregering tecknade 18.2.2014 vid nyemission av aktier 22 296 aktier till ett värde av 3 749 918 euro i Kraftnät Åland. Under år 2015 kommer ytterligare 7 432 nya aktier att tecknas av landskapsregeringen. 2014 års resultat blev bättre än budget trots höga kostnader för lokal elproduktion i samband med ödrift för att möjliggöra arbeten i ÅL-Link-projektet. 2014 var kostnader lägre för förlustelen, extern nättjänst, personal, avskrivningar, övriga rörelsekostnader och räntekostnader. Av dessa hade de lägre räntekostnaderna den största påverkan på resultatet. Intäkterna från nättjänsterna ökade med 10 procent från 7 214 170 euro år 2013 till 7 909 969 euro. Ålands Elandelslag debiterades 4 944 493 euro, motsvarande 30,98 euro/MWh (27,93 euro/MWh 2013) för sina uttag. För Mariehamns Elnät Ab:s del debiterades 2 732 468 euro, vilket motsvarar 26,61 euro/MWh (23,89 euro/MWh 2013). Skillnaden i euro/MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns Elnät Ab kommer främst av att Mariehamns Elnät Ab tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något lägre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades 6 058 euro för nättjänsterna. Den nya 45 kV-ledningen med kompositstolpar i Kråkböle Intäkterna från övriga tjänster är totalt 75 687 euro och utgörs främst av ersättning från uthyrning av optofiber. Omsättningen var 8 907 595 euro, vilket är 12 procent högre än år 2013. Övriga rörelseintäkter utgjorde 1 919 euro. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt 3 723 953 euro och ökade med 9,3 procent i jämförelse med år 2013. Kostnaderna för stamnätsförlusterna var 443 766 euro. Detta motsvarar ett medelpris på 42,0 euro/MWh mot 44,3 euro/MWh år 2013. De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde 804 728 euro. Beställd effektkraft i samband med ödrift kostade 827 634 euro då Kraftnät Åland Ab:s krav på skadestånd från utebliven reservkraftleverans borträknats. Enligt Kraftnät Åland Ab:s beräkningar utgjorde dessa tilläggskostnader för nyttjandet av dyrare produktionsenheter 339 000 euro. Kostnaderna under ödriften har redovisats i stödansökan tillhörande ÅL-Link-projektet och ett stöd om 500 537 euro har beviljats och utbetalts, vilket skall avdras ödriftkostnaderna. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt 1 227 510 euro i nätavgifter mot 1 440 150 euro året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av 11 12 balanstjänster, uppgående till 385 189 euro. Under året inköptes bränsle till reservkraftanläggningen i Ringsböle till en kostnad av 642 881 euro. Vid ödrift i samband med arbeten i projekt ÅL-Link, provkörningar och tester förbrukades allt lagrat bränsle och totalt förbrukades bränsle till ett värde av 549 178 euro i anläggningen. Bränslevarulagerförändringens värde var 107 218 euro. Personalkostnaderna har ökat med 12 procent i förhållande till 2013 och utgjorde 1 096 594 euro. Ökningen beror på att personalen utökats med en person, en organisationsförändring och direkta löneförhöjningar. Den nya elstationen i Tellholm Avskrivningarna enligt plan utgjorde 1 464 880 euro. Övriga rörelsekostnader, totalt 932 851 euro, har ökat med 27 procent jämfört med 2013. Övriga personalkostnader utgjorde 38 533 euro, kostnader för resor 19 291 euro och kostnader för varor och förnödenheter var 147 374 euro, varav driftoch underhållsmaterial, verktyg och arbetsredskap samt elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var 524 966 euro och dessa var 32 procent högre än 2013. De största posterna utgör reparationer och underhåll, totalt 173 896 euro, samt hyror, 148 523 euro. Bland reparationer och underhåll är reläskyddsprovningen och en stor förebyggande underhållsinsats på äldre reläskydd den största posten. Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning för 11 670 euro. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för 27 290 euro. För specialisttjänster har erlagts 10 519 euro. ADB-kostnaderna var 90 346 euro. I dessa ingår leverantörens arbetskostnader vid fjärrkontrolluppgraderingen, totalt 49 076 euro. Kostnaderna för resterande främmande tjänster var 86 062 euro. I övriga rörelsekostnader ingår dessutom administrativa utgifter för 48 828 euro, representation och marknadsföring 119 euro, försäkringspremier 119 653 euro samt övriga kostnader 34 086 euro. Rörelseresultatet visar en vinst på 1 691 237 euro mot 1 488 669 euro året innan. Finansiella intäkter om 335 821 euro från placerade medel. Räntekostnaderna ökade från 1 072 139 euro till 1 340 403 euro år 2014. Övriga finansiella kostnader var 115 296 euro, till största delen utgörande avgifter vid lånelyft. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är 571 359 euro mot en vinst på 530 186 euro år 2013. emissionsbeslutet inbetalades teckningspriset för 22 296 aktier, totalt 3 749 918 euro, i februari 2014. Emissionen är införd i Handelsregistret. Aktiebetalningen av resterande 7 432 aktier till ett värde av 1 249 973 euro, genomfördes 24 februari 2015 och emissionen är därmed slutförd. Inga övriga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 § påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. ut full effekt på förbindelsen. En förstärkning skall initieras av en beställning och förstärkningen är en nödvändig åtgärd för att transitering i full skala skall vara möjlig. Framtidsutsikter När det gäller projektet ÅL-Link ser det ut som totalkostnaden kan hållas inom den ursprungliga ramen. Osäkerhetsfaktorer är främst eventuella tilläggskostnader vid kabelläggningen, tilläggskostnaden för nerspolning av kabel på vissa ställen på rikssidan, något som tillkommit på grund av hänsyn till fiskeintressen. Utöver redan lyfta lån hos Nordiska Investeringsbanken behöver resterande landskapsgaranti på 10 miljoner euro nyttjas för lånefinansiering. Likviditetsmässigt kommer det att bli besvärligt under vissa perioder och det finns behov av tillfällig tilläggsfinansiering under vissa perioder. Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med 571 359 euro. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från 7 238 706 euro per den 31.12.2013 till att vid detta bokslut utgöra 7 810 064 euro. Bolagets långsiktiga målsättning har varit att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 procent av de materiella tillgångarna i balansräkningen. Ökningen 2014 innebär att avskrivningsdifferensen utgör 14,6 procent av de materiella tillgångarna 2014. Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Kraftnät Åland Ab har i enlighet med gällande lagstiftning ansökt hos den åländska elmarknadsmyndigheten om att fortsättningsvis godkännas som systemansvarig för stamnätet. Kraftnät Åland Ab kommer i och med certifieringen att registreras som TSO (Transmission System Operator) i den europeiska unionen. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskaps perioden. I detta skede är ännu oklart hur och i vilken omfattning Kraftnät Åland Ab kommer att påverkas av de kommande föreskrifterna. Det är dock nödvändigt att från åländskt håll följa med utvecklingen och att i samarbete med berörda myndigheter försöka hitta en bra lösning för Åland och Kraftnät Åland Ab. Det finns också en allmän uttalad strävan på EU-nivå att utöka inmatning av småskalig förnybar elproduktion i elnäten, vilket innebär en utmaning för nätägarna och i förlängningen även påverkar Kraftnät Åland Ab. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om 35 693 464 euro. Långfristigt främmande kapital är 68 852 388 euro och kortfristigt 3 643 002 euro vid årets slut. Balansomslutningen har ökat från 55 252 587 euro till 89 488 872 euro. Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är 471 858 euro. Bolaget visar en 17,2-procentig soliditet mot 19,7 procent året innan. Bolagets aktier Bolaget har 54 322 aktier. Vid nyemission av aktier tecknade ägaren Ålands landskapsregering 22 296 nya aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång En nyemission av 29 728 aktier i Kraftnät Åland Ab genomfördes 2014 och Ålands landskapsregering tecknade samtliga aktier och i enlighet med Alla TSO:er i Europa kommer att påverkas av de nya europeiska nätföreskrifterna, de så kallade Network Codes. Framtagande av gemensamma nätföreskrifterna pågår och ännu har ingen föreskrift blivit förpliktande. I de gemensamma europeiska nätföreskrifterna ställs krav på ett stort informationsflöde till övervakande myndighet. Arbetet med att öppna den nordiska elmarknaden för slutkunder pågår. Ett första steg är den gemensamma balanshanteringen som tas i drift under 2015. Tidtabellen för den gemensamma nordiska slutkundsmarknaden har reviderats och bedömningen är att det dröjer ytterligare minst tre år innan införande. Kraftnät Åland Ab har som systemansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. I detta skede begränsas transiteringsmöjligheterna också av tariffen i Senneby och ansträngningarna att nå en lösning på tariffrågan behöver intensifieras och ett positivt resultat är nödvändigt för att reducera driftkostnaderna för Finlandskabeln samt skapa nya intäktsmöjligheter. Bedömningen är att frågan måste avgöras på det politiska planet. Stolplyft på den nya 110 kV-ledningen Överföringsledningen till Sverige kan i och med transformatordubbleringen nyttjas för 80 MW. Detta säkrar ordinarie kapacitet fram till 2021– 2023 med prognostiserad utveckling. En begränsning finns idag då den andra utbytta brytaren i Senneby ännu inte är i drift. Den tas i drift innan testerna av Finlandskabeln detta år. Mariehamns Energi Ab:s produktionsenheter för reservkraftproduktion kommer att nyttjas för reservkraftändamål fram till juni 2016 baserat på det avtal som undertecknades under 2013. Mariehamns Energi Ab har inte omfattat det skadestånd Kraftnät Åland Ab yrkat på på grund av utebliven reservkraftleverans under ödriften veckorna 48 och 49. Kraftnät Åland Ab har innehållit betalning motsvarande skadeståndskravet då effektkraftfaktura för december betalades. Resultatet 2015 påverkas av hur skadeståndsfrågan löses. Vattenfall Eldistribution AB har på Kraftnät Åland Ab:s förfrågan om maximal tillgänglig effekt i vår uttagspunkt meddelat att en förstärkning av deras nät är nödvändig för att det skall vara möjligt att ta Reservkraftbrist råder under vissa förhållanden tills ”Finlandskabeln” är i drift. Underskottsproblematiken och sårbarheten i reservkrafthållningen blev tydlig under ödriften i november–december 13 14 då det blev bortfall av en maskin och det fanns en osäkerhet i regleringen av gasturbinen i Ringsböle. Problematiken och behovet av tilläggskapacitet diskuterades med ägaren och Kraftnät Åland Ab begärde omprövning av ägarbeslut gällande reservkraften för att tillåta en tillfällig kapacitetshöjning. Ingen förändring av tidigare ägarbeslut i ärendet har gjorts och status gällande kapaciteten är därmed oförändrad. När det gäller osäkerheten i regleringen av gasturbinen i Ringsböle har extern expertis infört förändringar i reglerautomatiken, som skall göra att problemet inte uppstår igen. ”Finlandskabelprojektet” har en stor påverkan på avgifterna för nättjänsterna och målsättningen är att de kommande tarifferna utformas utifrån en jämn tariffnivå utan stora årsvisa variationer. Räntan på det ena 30-miljonerslånet är bundet till fast ränta för att uppnå förutsägbarhet. Räntan på det andra 30-miljonerslånet är rörlig och har tillsvidare inte skyddats. Skyddsbeslut tas under 2015. Förutom investeringskostnad och därav av lånefinansieringen uppkomna låneräntor har driftkostnaderna av förbindelsen en stor betydelse för framtida överföringstariffer. I nuvarande situation utan lösning på tariffrågan i Senneby ser det ut som förbindelsen enbart startas upp vid behov. Diskussioner om vad detta innebär och vilka andra möjligheter det finns för ett bättre utnyttjande pågår. Nödvändiga avtal sluts med Fingrid Oyj under första delen av 2015. Såvida en lösning på tariffrågan i Senneby kan åstadkommas behövs i snabb ordning en förändring av nuvarande åländska elmarknadslösning. Denna elmarknadslösning bör även beakta de förändringar en kommande gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi medför. Det ser ljusare ut på stödfronten för utbyggnad av den åländska vindkraften. Den föreslagna lösningen, där de åländska aktörerna erbjuds liknande förutsättningar som aktörerna på rikshåll, verkar kunna implementeras. Detta innebär att de nu vilande vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba kommer att ta fart och den nybyggda elstationen i Tellholm skall då snabbt byggas ut för vindkraft inmatning. Ett fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på årsbasis andelen förnybart till mer än 70 procent av det åländska elbehovet. Med gynnsamma framtida stödformer kan det på sikt bli intressant med den inmatningspunkt för vindkraft på ”Finlandskabeln”, som nu lagts på is. Utöver detta finns det ett stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. En mindre utbyggnad kan vara möjlig på nuvarande östförbindelse. Utbyggnaden efter Tellholm avses att koncentreras till östra skärgården och huvudsakligen koordineras med ”Finlandskabelprojektet”. Förverkligandet av ÅL-Link-projektet föranleder också förändringar i organisationen för att kunna förverkligas och drivas efter övertagande. Avgörande för val av framtida organisation är hur den nya förbindelsen skall drivas och underhållas. Ändringar i organisationen utifrån idag kända fakta har inletts. Resultaträkning Ringledningen mellan Storby elstation och Västan träsk kommer att vara klar för drift 2015. Vidare kommer de inköpta nollpunktsreaktorerna Västanträsk och Eckerö att tas i drift 2015. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren 2013–2020. De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och överskott finns på utsläppskontot. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor och kommer att växa ytterligare. Räntenivån har de senaste åren sjunkit, vilket påverkat bolagets resultat positivt. Två av gasturbinlånen samt hälften av lånet hos NIB för ÅL-Link-projektet är räntesäkrade för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggnings delar kan leda till omfattande kostnader för repara tioner, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är 47 114,36 euro varav periodens resultat är 0,00 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. Not OMSÄTTNING 1 Övriga rörelseintäkter 1.1–31.12.2014 1.1–31.12.2013 EUR EUR 8 907 594,73 7 969 287,63 1 919,20 32 312,94 −3 831 170,51 −3 391 405,51 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden 2 Förändring av lager Sa Material och tjänster Personalkostnader 107 217,74 −15 692,96 −3 723 952,77 −3 407 098,47 −901 414,71 −805 694,58 −161 990,52 −135 642,07 3 Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Sa Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar −33 188,97 −33 490,61 −1 096 594,20 −974 827,26 4 Avskrivningar enligt plan −1 464 879,74 −1 398 449,76 −1 464 879,74 −1 398 449,76 −932 850,63 −732 556,12 1 691 236,59 1 488 668,96 335 821,01 188 761,75 −1 455 699,03 −1 147 244,53 −1 119 878,02 −958 482,78 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 571 358,57 530 186,18 VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 571 358,57 530 186,18 −571 358,57 −530 051,01 −571 358,57 −530 051,01 Inkomstskatt 0,00 −135,17 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00 Sa Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST 5 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga Sa Finansiella intäkter och kostnader Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens Sa Bokslutsdispositioner 15 Balansräkning Not 16 31.12.2014 31.12.2013 EUR EUR Not 31.12.2014 31.12.2013 EUR EUR 9 136 304,54 5 386 386,53 47 114,36 47 114,36 0,00 0,00 9 183 418,90 5 433 500,89 Avskrivningsdifferens 7 810 064,08 7 238 705,51 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER 7 810 064,08 7 238 705,51 67 803 749,34 37 609 217,46 1 048 638,25 1 247 980,33 68 852 387,59 38 857 197,79 AKTIVA PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Sa Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Aktiekapital 6 Immateriella rättigheter 360 944,59 602 791,06 9 658,94 12 571,41 370 603,53 615 362,47 7 Ägda fastigheter 524 614,48 669 619,86 Hyresrättigheter till fastigheter 128 459,03 51 004,33 1 135 690,18 1 104 112,68 13 488 582,70 13 344 642,34 Byggnader och konstruktioner Transmissionsnät Reservkraftsanläggning Inventarier och fordon Övriga materiella tillgångar 8 4 063 327,18 4 325 626,67 45 762,68 59 397,84 664 170,50 110 505,93 33 340 212,61 14 302 121,63 53 390 819,36 33 967 031,28 Placeringar Övriga aktier och andelar Övriga fordringar Sa Placeringar SA BESTÅENDE AKTIVA 1 919,83 1 919,83 32 066,07 32 066,07 33 985,90 33 985,90 53 795 408,79 34 616 379,65 Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 471 858,12 364 640,38 471 858,12 364 640,38 Kundfordringar 1 209 456,28 810 860,55 Övriga fordringar 3 044 351,55 357 066,85 521 742,42 3 641,14 4 775 550,25 1 171 568,54 4 775 550,25 1 171 568,54 Kassa och bank 30 446 055,32 19 099 998,45 SA RÖRLIGA AKTIVA 35 693 463,69 20 636 207,37 SA AKTIVA 89 488 872,48 55 252 587,02 Fordringar Kortfristiga Resultatregleringar Sa Kortfristiga Sa Fordringar SA EGET KAPITAL Långfristigt Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Sa Långfristigt 10 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut 858 810,20 1 712 810,20 2 308 333,20 1 650 347,83 Övriga skulder 160 839,75 84 911,91 Resultatregleringar 315 018,76 275 112,89 3 643 001,91 3 723 182,83 SA FRÄMMANDE KAPITAL 72 495 389,50 42 580 380,62 SA PASSIVA 89 488 872,48 55 252 587,02 Leverantörsskulder RÖRLIGA AKTIVA Sa Omsättningstillgångar Räkenskapsperiodens vinst/förlust FRÄMMANDE KAPITAL Ägda byggnader och konstruktioner Sa Materiella tillgångar Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Mark- och vattenområden Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 9 Sa Kortfristigt 17 Finansieringsanalys 18 Bokslutsprinciper 1.1–31.12.2014 1.1–31.12.2013 EUR EUR Värdering av anläggningstillgångar Affärsverksamhetens kassaflöde: Erhållna betalningar för försäljning Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter Betalda rörelsekostnader Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader Erhållna räntor från affärsverksamheten Erhållna dividender från affärsverksamheten Betalda direkta skatter Kassaflöde före extraordinära poster Affärsverksamhetens kassaflöde (A) Värderingsprinciper och värderingsmetoder 8 508 999,27 8 348 061,12 1 919,00 32 312,94 −6 093 775,20 −5 061 864,84 2 417 143,07 3 318 509,22 −1 463 512,22 −1 140 460,35 335 456,42 189 996,81 365,00 380,00 0,00 −135,17 1 289 452,27 2 368 290,51 1 289 452,27 2 368 290,51 Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter......................................................... 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid...................................... 5 år Byggnader och konstruktioner.............................................. 20 år Transmissionsnät stamnät och optofibernät................................................. 30 år elstationer och utrustning................................................ 20 år mät- och manöversystem................................................... 5 år Maskiner och inventarier gasturbinanläggning........................................................ 20 år (80 % av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Investeringarnas kassaflöde (B) −22 834 503,21 −12 959 765,33 −22 834 503,21 −12 959 765,33 Värdering av omsättningstillgångar Finansieringens kassaflöde: Ökning av eget kapital mot betalning 3 749 918,01 0,00 30 000 000,00 30 000 000,00 −858 810,20 −859 346,67 Finansieringens kassaflöde (C) 32 891 107,81 29 140 653,33 Förändring av likvida medel (A+B+C) 11 346 056,87 18 549 178,51 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 19 099 998,45 550 819,94 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 30 446 055,32 19 099 998,45 11 346 056,87 18 549 178,51 Upptagna långfristiga lån Amortering av långfristiga lån blocktransformator.......................................................... 20 år inventarier och fordon....................................................... 5 år Övriga materiella tillgångar....................................................10 år Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Värdering av finansieringstillgångar De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska central banken noterade på bokslutsdagen. 19 20 Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen 1. Omsättning 6. Immateriella tillgångar Nättjänster 31.12.2014 31.12.2013 7 909 969,35 7 214 169,69 Balanstjänster 921 937,92 707 206,02 Övriga tjänster 75 687,46 47 911,92 8 907 594,73 7 969 287,63 Totalt 2. Material och tjänster 31.12.2013 4 331 707,68 3 391 405,51 Erhållna understöd av myndighet Totalt −500 537,17 0,00 3 831 170,51 3 391 405,51 3. Personalkostnader Löner och arvoden varav är aktiverade som materiella tillgångar Pensionskostnader varav är aktiverade som materiella tillgångar Övriga lönebikostnader varav är aktiverade som materiella tillgångar Totalt 31.12.2014 31.12.2013 995 904,48 885 552,72 −94 489,77 −79 858,14 183 838,21 151 085,84 −21 847,69 −15 443,77 37 675,55 37 305,02 −4 486,58 −3 814,41 1 096 594,20 974 827,26 4.1. Avskrivningar enligt plan 91 064,11 953 529,64 0,00 −240 000,00 Anskaffningsutgift 31.12.2014 622 465,53 91 064,11 713 529,64 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2014 259 674,47 78 492,70 338 167,17 1 846,47 2 912,47 4 758,94 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2014 261 520,94 81 405,17 342 926,11 Bokföringsvärde 31.12.2014 360 944,59 9 658,94 370 603,53 Jordområden och Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner 7. Materiella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1.2014 761 921,92 2 273 950,27 Ökningar 1.1.14–31.12.14 144 376,90 164 278,62 Landskapsbidrag 1.1.14–31.12.14 −72 281,32 −12 000,00 −132 926,81 −20 000,00 701 090,69 2 406 228,89 41 297,73 1 169 837,59 6 719,46 100 701,12 48 017,19 1 270 538,71 653 073,50 1 135 690,18 Transmissionsnät Inventarier och fordon Reservkrafts anläggning 32 403 725,93 857 450,15 6 508 381,88 1 172 324,26 12 566,67 0,00 Korr Landskapsbidrag tidigare år 1.1.14–31.12.14 Anskaffningsutgift 31.12.2014 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2014 Avskrivningar under perioden Bokföringsvärde 31.12.2014 31.12.2014 31.12.2013 Immateriella rättigheter 1 846,47 3 301,47 Övriga utgifter med lång verkningstid 2 912,47 1 853,15 Nyttjanderätter 6 719,46 4 412,00 100 701,12 96 445,26 Byggnader och konstruktioner Transmissionsnät 1 026 035,90 973 045,05 Reservkraftsanläggning 262 299,49 262 299,49 Inventarier och fordon 26 201,83 38 218,34 Övriga materiella tillgångar 38 163,00 18 875,00 1 464 879,74 1 398 449,76 Totalt 5. Revisorns arvode 31.12.2014 31.12.2013 4 850,00 5 120,00 4 850,00 5 120,00 Hermans & Revisorernas Ab och Tage Silander Revisionsarvoden Totalt 862 465,53 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2014 4. Avskrivningar och nedskrivningar Övriga utgifter med lång verkningstid −240 000,00 Landskapsbidrag 1.1.14–31.12.14 Avskrivningar under perioden 31.12.2014 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Anskaffningsutgift 1.1.2014 21 Immateriella rättigheter Anskaffningsutgift 1.1.2014 Ökningar 1.1.14–31.12.14 −2 348,00 0,00 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2014 Landskapsbidrag 1.1.14–31.12.14 33 573 702,19 870 016,82 6 508 381,88 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2014 19 059 083,59 798 052,31 2 182 755,21 1 026 035,90 26 201,83 262 299,49 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2014 20 085 119,49 824 254,14 2 445 054,70 Bokföringsvärde 31.12.2014 13 488 582,70 45 762,68 4 063 327,18 Avskrivningar under perioden Noter till balansräkningen 10. Främmande kapital 10.1. Långfristigt främmande kapital Skulder till kreditinstitut 22 Övriga materiella tillgångar Pågågende anskaffningar Totalt 301 236,13 14 302 121,63 57 408 787,91 895 327,47 24 108 799,27 26 497 673,19 −303 499,90 −4 412 870,78 −4 803 000,00 Korr Landskapsbidrag tidigare år 1.1.14–31.12.14 0,00 152 926,81 40 952 100,89 Minskningar 1.1.11–31.12.11 0,00 −810 764,32 −810 764,32 Anskaffningsutgift 1.1.2014 Ökningar 1.1.14–31.12.14 Landskapsbidrag 1.1.14–31.12.14 Anskaffningsutgift 31.12.2014 893 063,70 33 340 212,61 119 242 449,67 Ackumulerade avskrivningar 1.1.2014 190 730,20 0,00 23 441 756,63 38 163,00 0,00 1 460 120,80 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2014 228 893,20 0,00 24 901 877,43 Bokföringsvärde 31.12.2014 664 170,50 33 340 212,61 53 390 819,35 Avskrivningar under perioden 8. Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Elstationsutbyggnad Projekt för framtida vindkraftsutbyggnader Projekt likströmsförbindelse 45 kV ledningsutbyggnad Tranformatorbyte Totalt 31.12.2014 31.12.2013 180 781,81 961 169,80 8 533,00 8 533,00 31 009 928,89 13 196 275,79 2 065 586,88 28 593,26 75 382,03 64 043,79 33 340 212,61 14 302 121,63 9. Eget kapital Aktiekapital 1.1 31.12.2014 31.12.2013 5 386 386,53 5 386 386,53 Ökning av aktiekapital 3 749 918,01 0,00 Aktiekapital 31.12 9 136 304,54 5 386 386,53 47 114,36 47 114,36 0,00 0,00 47 114,36 47 114,36 0,00 0,00 9 183 418,90 5 433 500,89 Balanserad vinst 1.1 Föregående periods resultat Balanserad vinst 31.12 Räkenskapsperiodens resultat Eget kapital totalt Skuld till Ålands landskapsregering Skuld till övriga Totalt 10.2. Lån som förfaller senare än efter fem år Skulder till kreditinstitut Övriga skulder 31.12.2014 31.12.2013 67 803 749,34 37 609 217,46 961 074,03 1 153 288,79 87 564,22 94 691,54 68 852 387,59 38 857 197,79 31.12.2014 31.12.2013 56 031 817,00 31 555 345,46 257 595,73 455 264,68 56 289 412,73 32 010 610,14 31.12.2014 31.12.2013 För egen del, tullkredit 8 409,40 8 409,40 Totalt 8 409,40 8 409,40 Totalt Säkerheter och ansvarsförbindelser Givna säkerheter Noter angående personalen och medlemmar av förvaltningsorgan Genomsnittliga antalet anställda 31.12.2014 31.12.2013 Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 14,00 14,00 Totalt 14,00 14,00 Ledningens löner och arvoden 31.12.2014 31.12.2013 Styrelse och VD 123 990,40 117 719,53 Totalt 123 990,40 117 719,53 23 Utsläppsrätter, ton CO2 24 Kraftnät Åland Ab:s tilldelning per anläggning, LR beslut 12.2.2008, inklusive tilldelning enligt reserv effektavtal med Mariehamns Energi Ab: 2008 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Gasturbin GT100 Ringsböle 7 012 7 010 7 010 7 010 7 010 0 0 Tilldelning från Mariehamns Energi Ab 488 488 488 488 488 7 500 7 498 7 498 7 498 7 498 Total tilldelning 0 0 Ringsböle Dieselgenerator Mariehamns Energi Ab:s reservkraftproduktion Totala utsläpp 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 517 717 297 250 91 160,8 4 307,4 1 1 2 1 1 0,4 1,5 717 366 264 470 315 4 381 1 191 1 435 664 515 562 476 8 690 6 309 6 063 6 834 6 983 6 936 −476 −8 690 Summa överskott från tilldelning 6 309 8 372 15 206 16 189 23 125 22 598 13 908 Försäljning 23.4.2008 3 000 0,03 €/ton CO2 Värde försäljning 1 000 Försäljningskostnad 0,03 €/ton CO2 Värde försäljning 6 000 13,11 €/ton CO2 Försäljningskostnad 0,03 €/ton CO2 Värde försäljning Försäljningskostnad Värde försäljning Utsläpp från Kraftnät Ålands anläggningar −718 Nettotilldelning från Mariehamns Energi −229 Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2010 Nettotilldelning från Mariehamns Energi 9 382 −298 122 9 206 Utsläpp från Kraftnät Ålands anläggningar 16 216 −251 224 16 189 Utsläpp från Kraftnät Ålands anläggningar Nettotilldelning från Mariehamns Energi 0 €/ton CO2 341 € Inköp av CER-enheter 13.3.2014 359 Inköpsvärde 13.3.2014 0,41 €/enhet Värde inköp 147,20 € −92 18 23 075 Utsläpp från Kraftnät Ålands anläggningar −161 Mariehamns Energi Ab:s reservkraftproduktion −315 22 598 Saldo konto EU-100-5010679-0-87, 31.12.2014 Allmänna utsläppsrätter 22 598 Utsläpp från Kraftnät Ålands anläggningar −4 309 Mariehamns Energi Ab:s reservkraftproduktion −4 381 13 908 Saldo konto EU-100-5010679-0-87, 31.12.2014 Projektenheter CER 6,82 €/ton CO2 23 149 23 075 78 480 € 50 2014 8 372 25 430 € Försäljningsvärde 14.1.2010 2013 9 319 Saldo konto EU-100-5010679-0-87, 31.12.2013 25,46 €/ton CO2 2012 2 309 53 790 € Försäljningsvärde 21.5.2008 Försäljning 30.5.2012 −186 Saldo konto EU-100-5010679-0-87, 31.12.2012 17,96 €/ton CO2 Försäljningskostnad Försäljningsvärde 30.5.2012 2011 Nettotilldelning från Mariehamns Energi Försäljningsvärde 23.4.2008 Försäljning 14.1.2010 −517 Nettotilldelning från Mariehamns Energi Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2011 Kraftnät Ålands överskott från tilldelning Försäljning 21.5.2008 Utsläpp från Kraftnät Ålands anläggningar Utsläpp från Kraftnät Ålands anläggningar 674 2010 3 012 Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2009 Kraftnät Åland Ab:s CO2-utsläpp från total produktion inklusive Mariehamns Energi Ab:s reservkraft produktion för Kraftnät Åland Ab: Gasturbin GT100 Ringsböle Saldo konto FI-120-655-0, 31.12.2008 2009 359 25 26 Datering och underskrifter Revisionsberättelse Bokslutets och verksamhetsberättelsens underskrifter till Kraftnät Åland Ab:s bolagsstämma Mariehamn den 21 april 2015 Vi har reviderat Kraftnät Åland Ab:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2014. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Roger Slotte, ordförande Karl-Göran Eriksson, viceordförande Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen ansvarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Barbro Sundback Danne Sundman Ida Hellgren Jan Kahlroth, verkställande direktör Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida styrelsens medlemmar eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontroll som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och en verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens uppskattningar i redovisningen, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Vi anser att vi har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande. Uttalande Revisorspåteckning Enligt vår uppfattning ger bokslutet, som uppvisar ett resultat om 0 euro, och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av bolagets verksamhet samt om dess ekonomiska ställning i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Över utförd revision har idag avgivits berättelse. Mariehamn den 29 april 2015 Erika Sjölund, GRM Mariehamn den 29 april 2015 Tage Silander, GRM Erika Sjölund, GRM Tage Silander, GRM Torggatan 5 22100 MARIEHAMN Tallvägen 10 22100 MARIEHAMN 27 Förvaltning 28 Ordinarie bolagsstämma hölls den 5 juni med 54 322 aktier representerade. Bolagets aktieägare den 31 december 2014 Ålands landskapsregering............ 54 322 aktier............ 100,0 % Styrelsens medlemmar 2014 Roger Slotte, ordförande Karl-Göran Eriksson, viceordförande Barbro Sundback Ida Hellgren Danne Sundman Under året har 15 styrelsesammanträden hållits. Revisorer Erika Sjölund, GRM Tage Silander, GRM Revisorsuppleanter Magnus Lundberg, GRM Gunnar Mattsson, GRM Jan Kahlroth har fungerat som verkställande direktör och teknisk ledare samt föredragande och sekreterare i styrelsen. Personal Personalen den 31 december 2014 Jan Kahlroth.............................. verkställande direktör Sven-Anders Eriksson................. elnätschef Christer Nordberg...................... biträdande elnätschef Henrik Sandqvist....................... nybyggnadsingenjör Peter Selenius........................... underhållsingenjör Ove Söderlund .......................... ritningstekniker Edward Branér........................... underhållstekniker Henrik Johansson...................... eltekniker Daniel Edlund............................ elmontör Yngve Johansson....................... elmontör John Lindström.......................... elmontör Niklas Nyman............................ elmontör Jan Mörn.................................. IT-chef Stefan Mattsson........................ mätningsingenjör Peik Björkqvist.......................... IT-ingenjör Jan Kahlroth, Sven-Anders Eriksson och Jan Mörn har bildat bolagets ledningsgrupp. Dessa personer har tillsammans med Stefan Mattsson, Henrik Sandqvist, Peter Selenius och Ove Söderlund även haft schemalagd beredskap utom arbetstid. Övrig personal förutom Yngve Johansson deltog i driftcentralbemanningen. Förteckning över bokföringsböckerna och verifikationsslagen samt förvaringssättet Använda bokföringsböcker Balansbok Verifikationsslag och förvaringssätt inbunden på papper Serie Verifikationslista digitalt Huvudbokförings verifikat Huvudbok digitalt Bokslutsverifikat 7 7 000 pappersverifikat digitalt Leverantörs reskontra 2 1– digitalt Kundreskontra 3 1– digitalt Kundreskontrans fakturaoch prestationsdagböcker Leverantörsreskontrans faktura- och prestations dagböcker digitalt Lönebokföring på papper 1 1– pappersverifikat Bokföringsmaterialet som arkiveras i elektronisk form i enlighet med HIM:s beslut 47/1998 är sparat hos Ålands Företagsbyrå Ab, som sköter företagets bokföring. Datamedium som har använts för permanent förvaring och dess innehåll finns beskrivna i separat beskrivning. Beskrivningen förvaras hos Ålands Företagsbyrå Ab. KRAFTNÄT ÅLAND AB PB 71, 22101 Mariehamn Telefon: 018-5395 Telefax: 018-539 250 E-post: info@kraftnat.ax www.kraftnat.ax
© Copyright 2025