aur2015_72 web
RAPPORT 2015:72 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur Södermanlands län, Södermanland, Gnesta kommun, Björnlunda socken, Björnlundagården 5:7, 5:8 och 7:1, Björnlunda 285:1 John Hamilton RAPPORT 2015:72 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur Södermanlands län, Södermanland, Gnesta kommun, Björnlunda socken, Björnlundagården 5:7, 5:8 och 7:1, Björnlunda 285:1 Dnr 5.1.1-00382-2015 John Hamilton STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Fax: 010-480 80 94 Kontoret i Uppsala: Hållnäsgatan 11 752 28 UPPSALA Fax: 010-480 80 47 Tel.: 010-480 80 00 www.arkeologiuv.se e-post: fornamn.efternamn@shmm.se www.shmm.se © 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Rapport 2015:72 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering och layout Åsa Östlund Tryck/utskrift Akitektkopia AB, 2015 Innehåll Inledning 6 Antikvarisk bakgrund 6 Utförande 6 Tolkning 8 Sammanfattning 8 Referenser 9 Kartor 9 Administrativa uppgifter 9 Figurer 1. Läget för förundersökningen markerat på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000...........................10 2. Förundersökningsområdet (blå linje) och intilliggande fornlämningar enligt FMIS, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:10 000........................................................................11 3. Översiktsplan med markering av ny fornlämning (Klockargården) och fornlämning med korrigerad lägesbestämning (Kyrkebol, Björnlunda 285:1), baserade på uppgifter på rektifierade äldre kartor. Anmälan har skickats in till FMIS. Skala 1:2 000........................................................12 4. Den i bogårdsmuren inmurade jordkällaren syns som en dörröppning på utsidan av muren. På kyrkogårdssidan är jordkällaren övertäkt av jordmassor. Foto.......................................................13 5. Utdrag ur Geometrisk delination upprättad år 1720 (LMV C6-74:1). Två bebyggelser inom kyrkomiljön finns utritade, i väster Kyrkebol och i söder sockenstuga/kaplanstuga...........................13 6. Utdrag ur Ägomätning upprättad år 1808 (LMV C6-9:1). Klockargården (littera 5) och kyrkbacken (littera 6) täcks numera till stora delar av den utvidgade kyrkogården med avgränsande bogårdsmur...............................................................................................................................................................................14 Daga församling har utfört omläggning av bogårdsmuren vid Björnlunda kyrkogård i Södermanland. Arbetet har övervakats av en arkeolog från Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, i syfte att upptäcka eventuella inmurade runstenar eller runstensfragment. Inga runstenar påträffades i de renoverade delarna av muren. Däremot kunde en kartstudie påvisa äldre bebyggelse inom kyrkomiljön som inte var registrerad i FMIS. Inledning Daga församling har utfört omläggning och förhöjning av delar av bogårdsmuren vid Björnlunda kyrkogård under maj 2015 (fig. 1 och 2). Tillstånd till renoveringen lämnades av Länsstyrelsen i Södermanlands län. I länsstyrelsens villkor ingick att arbetet skulle övervakas av en arkeolog, genom en förundersökning i form av en schaktkontroll. Det arkeologiska uppdraget tilldelades Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten. Antikvarisk bakgrund Den nu aktuella delen av muren anlades 1845 i samband med en utvidgning av kyrkogården söderut (Andersson 1942:14). Muren är snarast en cirka två meter hög kantmur längs nedre delen av en backe, där ovansidan, kyrkogården, fyllts ut upp till murkrönet. En runsten, SR1, har tidigare legat som tröskel till kyrkodörren (Brate & Wessén 1924–1936). Redan vid en besiktning 1883 noterades att runstenen var förkommen. Det är allmänt bekant att runstenar och runstensfragment är särskilt frekvent förekommande i Mälardalens medeltida kyrkomiljöer (Wilson 1992). Många gånger har de använts som byggnadsmaterial i både medeltida och yngre stenkonstruktioner, som t.ex. i kyrkogårdsmurar. I dessa fall kan ristade ytor ha vänts inåt och därför blivit dolda. Vid en muromläggning kan sådana ytor komma att friläggas. Inför renoveringsarbetet var det osäkert om det skulle bli nödvändigt med markingrepp i form av ny dränering och ny grundläggning i anslutning till muren. I uppdraget ingick att i förekommande fall eftersöka övertäckta bebyggelselämningar. Numera försvunnen gårdsbebyggelse intill kyrkogården är känd genom äldre kartor (FMIS, Björnlunda 285:1), men huruvida det kunde finnas arkeologiska lämningar kvar efter denna bebyggelse var inte känt. Parallellt med den arkeologiska kontrollen har renoveringen utförts med byggnadsantikvariskt expertstöd, i enlighet med beslutet från länsstyrelsen (Wockatz 2015). Utförande Inför förundersökningen gjordes en översiktlig genomgång av äldre kartor i lantmäteriets digitala arkiv över det aktuella området. De som var involverade i arbetet med muromläggningen gjordes i förväg uppmärksamma på att sandstensmaterial är av särskilt intresse att detaljgranska. Även andra stenar med spår av bearbetning eller nötning samt skivformade stenar med flata sidor skulle läggas åt sidan för att kunna besiktas. Efterhand visade det sig att markingrepp inte var nödvändiga, eftersom murens grundläggning var tillräckligt välbehållen. Framför ingången till en i muren inbyggd jordkällare gjordes en mindre urgrävning, som dock inte var så djup att den kunde nå ner till en nivå där bevarade äldre bebyggelselämningar skulle kunna förväntas (fig. 3 och 4). Vid två skilda tillfällen gjordes besiktningar under pågående arbete. 6 Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur Den 6 maj 2015 genomfördes den första besiktningen. Rivningen av muren samt borttagande av större träd på ovansidan, innanför muren hade påbörjats två dagar tidigare på den östra sidan. Endast övre delen av muren justerades till och dränerades från ovansidan med mindre stenar. Stenmaterialet i muren bestod till stor del av större spräckta block, varav flera hade borrhål synliga längs kanterna. Framför den inbyggda jordkällaren på den västra sidan av ingången grävdes ett cirka 0,1–0,2 meter djupt dräneringsschakt, fram till grusplanen/ parkeringsplatsen. Vid rensning i schaktets botten påträffades rikligt med väl fragmenterat avfall av järn, keramik, glas och djurben. Fynden bedömdes härröra från 1800-talet, eller möjligen senare. Den 21 maj 2015 gjordes en andra besiktning. Muren var nu ombyggd fram till jordkällaren. Ett antal stenar hade lagts åt sidan efter föregående besiktning. Enstaka sandstensfragment med spår av bearbetning och/eller nötning kunde noteras, vilket tyder på att de återanvänts. Tillräckligt tydliga former saknades dock för att kunna avgöra ursprunglig funktion Resultat Som ett resultat av förundersökningen har äldre bebyggelse i anslutning till kyrkomiljön uppmärksammats. Murrenoveringen resulterade däremot inte i att några nya runstenar eller runstensfragment kunde upptäckas. Eftersom inga markingrepp gjordes kunde inte heller avgöras om arkeologiska lämningar efter äldre bebyggelse finns bevarade under marknivå. Undersökningsområdet låg delvis inom området för fornlämningen Björnlunda 285:1, en by- och gårdstomt (Kyrkebol), enligt FMIS. Som grund för lägesbestämningen av fornlämningsområdet anges i FMIS en karta från 1661 som förvaras på gården Ekhov, samt en muntlig uppgift som lämnats av kyrkovaktmästaren. Den i FMIS schablonmässigt markerade bebyggelselämningen Björnlunda 285:1 har kontrollerats genom rektifiering av andra generationer av äldre kartor (Geometrisk delination 1720. C6-74:1, Ägomätning 1808. C6-9:1, fig. 5 och 6). Kartanalysen har visat att det funnits två separata bebyggelser utanför kyrkogårdsmuren. I väster låg Kyrkebol, som omnämns år 1543 och som då beboddes av prästens landbo (Källström 2014:38). Kyrkebol finns således markerat genom storskaliga kartor både från 1600- och 1700-talet. Till bebyggelsen hörde också kringliggande gårdsägor. Här fanns flera mindre uthusbyggnader kvar så sent som vid sekelskiftet 1900, enligt den Häradsekonomiska kartan. Söder om kyrkan låg under 1700-talet en sockenstuga och en kaplanstuga. Sockenstugan låg närmast den dåvarande södra kyrkogårdsmuren med dess stiglucka, medan kaplanstugan låg längre ner mot landsvägen. Under 1800-talet kallas området för klockargården, och består av en handfull byggnader enligt kartan. Anmälan om ny lägesbestämning för Björnlunda 285:1 samt anmälan om ny bebyggelselämning avseende klockargården/sockenstugan har skickats in till FMIS. Nytt FMIS-nummer har inte inväntats innan föreliggande rapport slutförts. Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur 7 Tolkning En samlad analys av flera äldre kartgenerationer visar att Kyrkebols lägesbestämning i FMIS sannolikt är felaktig och bör korrigeras. Kartan från år 1661 har inte återfunnits i original. Den är antagligen svår att rektifiera med precision, men troligen är läget för Kyrkebol detsamma som på den mer preciserade kartan från år 1720. Bebyggelsen Kyrkebol låg då väster om kyrkobyggnaden. Den korrigerade lägesbestämningen av Kyrkebol medför att denna bebyggelse haft en belägenhet helt utanför det nu aktuella förundersökningsområdet. Däremot visar kartstudierna att den förundersökta bogårdsmurens östra del ligger inom området för klockargården och sockenstugan enligt kartor från år 1720 och 1808. Denna senare bebyggelse finns inte registrerad i FMIS. Den jordkällare som fortfarande finns kvar och som numera är inbyggd i bogårdsmuren, kan möjligen från början ha varit en fristående byggnad tillhörande klockargården. På kartan från 1720 låg klockarstugan och sockenstugan mellan landsvägen och bogårdsmuren. De utgjorde då två separata byggnader, men bör förmodligen uppfattas som ett mer eller mindre gemensamt bebyggelseområde, där även uthus kan ha ingått. På andra håll förekommer även att klockaren eller kaplanen haft sin bostad inrymd i sockenstugan, t.ex. i Botkyrka socken också i Södermanland. Troligen revs merparten av bebyggelsen i samband med att kyrkogården utvidgades söderut år 1845 (jfr Andersson 1942:14). Endast jordkällaren kunde bevaras, genom att den integrerades med den nya bogårdsmuren. Åldern på etableringen av de båda bebyggelserna är okänd, men ett medeltida ursprung är fullt möjligt. Kyrkebol kan ha fungerat som prästgård under medeltid, vilket får stöd i dess storlek och namnskick (jfr Källström 2014:31). Att klockargården/stugan inte syns på kartan från 1661 behöver inte betyda att den inte fanns då. Klockarstugor finns ibland omnämnda från medeltid i skriftligt källmaterial, t.ex. i Grödinge socken också i Södermanland. Sammanfattning Daga församling har utfört omläggning av bogårdsmuren vid Björnlunda kyrkogård i Södermanland. Arbetet har övervakats av en arkeolog från Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, i syfte att upptäcka eventuella inmurade runstenar eller runstensfragment. Inga runstenar påträffades i de renoverade delarna av muren. Däremot kunde en kartstudie påvisa äldre bebyggelse inom kyrkomiljön som inte var registrerad i FMIS. 8 Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur Referenser Andersson, A. 1942. Björnlunda kyrka. Nyköping. Brate, E. & Wessén, E. 1924–1936. Södermanlands runinskrifter granskade och tolkade. Stockholm. Källström, H. 2014. Det medeltida Sverige. Södermanland. Daga härad, Villåttingen. 2:4. Riksarkivet. Wilson, L. 1992. Runstenar, tingsplatser och kyrkobyggande. Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 23. Wockatz, E. 2015. Björnlunda kyrka – renovering av kyrkogårdsmur 2015. Antikvarisk slutrapport. Tyréns AB. Kartor Geometrisk delination 1720. C6-74:1. Ånhammar eller Ekhov nr 1–3. Björnlunda socken, Södermanlands län Ägomätning 1808. C6-9:1. Björnlundagården nr 1. Björnlunda socken. Södermanlands län. Häradsekonomisk karta, Björnlunda 1897–1901, J112-66-10. Uppsala län. Geografisk delination 1661. Kopia i excerptpärm. Original ej återfunnet. Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.1-00382-2015. Länsstyrelsens dnr: 431-6816-2014. SHMM:s projektnr: A13028. Intrasisprojekt: SHMM2015:007. Undersökningstid: 6–21 maj 2015. Projektgrupp: John Hamilton. Underkonsulter: -. Exploateringsyta: 51 löpmeter. Undersökt yta: 51 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 10H 0f. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 623055 y 6550112. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: Inga fynd. Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur 9 10 Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur Figur 1. Läget för förundersökningen markerat på utdrag ur Terrängkartan, blad 594 Gnesta. Skala 1:50 000. # P P Pärlunda P # P # # P P Nygärdet X6551000 # ## Fredriksberg P P P P # Y623000 # P P P P P P # # # P P P P # Kyrksjön Björnlunda kyrka Ryborg # Lurstenen # # Björnlunda 285:1 Undersökt område # Måshäll P P P P ## ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! # # P P ! ! ! ! ! ! P ! ! ! ! ! ! P ! ! ! ! ! ! P ! ! ! ! ! ! P P P ! ! ! ! ! ! P ! ! ! ! ! ! P ! ! ! ! ! ! P ! ! ! ! ! ! P P P P P # P P # P P P Eriksgatan P P P P ## P P ### # # P # ## ### ## ## # # # P # # P # P P P 50 m P 0 Figur 2. Förundersökningsområdet (blå linje) och intilliggande fornlämningar enligt FMIS, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 65G5CS Gåsinge. Skala 1:10 000. Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur 11 # Lurstenen Y623200 # Ny lägesbestämning för Björnlunda 285:1,# Kyrkebol X6550200 Björnlunda kyrka Björnlunda 285:1 enligt FMIS (uppgift om bytomt/ gårdstomt) Inbyggd jordkällare Ny fornlämning: Bebyggelselämning Klockaregården 0 50 m Y623000 X6550000 Figur 3. Översiktsplan med markering av ny fornlämning (Klockargården) och fornlämning med korrigerad lägesbestämning (Kyrkebol, Björnlunda 285:1), baserade på uppgifter på rektifierade äldre kartor. Anmälan har skickats in till FMIS. Nytt FMIS-nummer för klockargården har dock inte inväntats innan föreliggande rapport slutförts. Skala 1:2 000. 12 Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur Figur 4. Den i bogårdsmuren inmurade jordkällaren syns som en dörröppning på utsidan av muren. På kyrkogårdssidan är jordkällaren övertäkt av jordmassor. Foto från söder: John Hamilton. Figur 5. Utdrag ur Geometrisk delination upprättad år 1720 (LMV C6-74:1). Två bebyggelser inom kyrkomiljön finns utritade, i väster Kyrkebol och i söder sockenstuga/kaplanstuga. Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur 13 Figur 6. Utdrag ur Ägomätning upprättad år 1808 (LMV C6-9:1). Klockargården (littera 5) och kyrkbacken (littera 6) täcks numera till stora delar av den utvidgade kyrkogården med avgränsande bogårdsmur. 14 Omläggning av Björnlunda kyrkogårdsmur
© Copyright 2024