Handlingar - Region Dalarna
Sida 1(3) Föredragningslista Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 carin.lilliehook@regiondalarna.se Sammanträdesdatum 2015-02-11 Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Direktion 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare 3. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 4. Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion", beslut om strategi OFB 15-01-14 LH AU 15-01-28 RD 2012/88 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att: 1. Anta strategin Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion. 2. Anta föreslagna mål och indikatorer för 2015-2018. 3. Anta Region Dalarnas del i avsiktsförklaringen. 4. Rekommendera kommuner och Landstinget Dalarna att anta avsiktsförklaringen. Ärende bifogas. 5. Förtroendeuppdrag vars mandattid behöver förlängas OFB 15-01-14 MH RD 2010/194, RD 2014/47 AU 15-01-28 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Direktionen beslutar förlänga de förtroendeuppdrag som redovisas i bilaga intill dess att direktionens val för innevarande mandatperiod (2015-2018) har genomförts. 2. Direktionen beslutar förklara ovan fattade beslut omedelbart justerat. Ärende bifogas. 2(3) 6. Ansökan till Socialfonden Unga till arbete OFB 15-01-14 GE RD 2014/196 Förslag till beslut: AU 15-01-28 Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 3 om att äga och driva projektet Unga till arbete under tiden 2015-04-01 – 2017-12-31. Ärende bifogas 7. Delegation till Region Dalarnas arbetsutskott att fatta beslut om samtliga ansökningar avseende medfinansiering av projekt inom strukturfondsprogrammet Interreg Sverige-Norge RD 2015/29. Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Direktionen beslutar att delegera till arbetsutskottet att fatta beslut om samtliga ansökningar avseende medfinansiering av projekt inom strukturfondsprogrammet Interreg Sverige-Norge. Ärende bifogas Överläggningsärenden 8. Utvecklingen av vuxenutbildningen i Dalarna OFB 15-01-14 CD AU 15-01-28 RD 2013/22 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. 9. Miljötinget 2014 OFB 15-01-14 MM RD 2014/31 AU 15-01-28 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig information av Matilda Matsson 10. Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling Främja kvinnors företagande 2011 – 2014 RD 2013/82 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Rapporten läggs till handlingarna. Ärendet bifogas OFB 15-01-14 SAJ AU 15-01-28 3(3) 11. Lägesrapport 2 för ”Management and Coordination project” mellan Dalarna och Hubei OFB 15-01-14 ÅÄ AU 15-01-28 RD 2012/142 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. Muntlig information av Åsa Ängsback, Jing Qui och ungdomar 12. Lägesrapport 2 för ” Youth VIP Dalarna/Hubei” OFB 15-01-14 JQ AU 15-01-28 RD 2012/143 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. Muntlig information av Åsa Ängsback, Jing Qui och ungdomar 13. Nedläggning/förändring ADSL AU 15-01-28 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig information av Joakim Holback 14. Regionchefens rapport GC Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Rapporten läggs till handlingarna Ärendet bifogas 15. Delegationsbeslut och anmälningar Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Informationen läggs till handlingarna Underlag cirkulerar under sammanträdet. 16. Övriga ärenden GC TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Linnéa Hassis 023-77 70 45 linnea.hassis@regiondalarna.se Datum 2015-01-29 ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”, diarienummer 2012/88 Dokumentet ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion” består av tre delar – strategi, mål och indikatorer, samt avsiktsförklaring. Strategidelen är ett visionsdokument som beskriver vad vi menar med bästa ungdomsregion samt anger hur vi ska arbeta för att nå dit – vi ska arbeta sektorsövergripande och kunskapsbaserat. Under rubriken mål och indikatorer formuleras tre mål utifrån Dalastrategin, tillsammans med indikatorer för att följa utvecklingen. Huvuddelen av indikatorerna är frågor ur Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors enkät Lupp. Avsiktsförklaringen består av två delar; hur kommunerna och Landstinget Dalarna respektive Region Dalarna avser arbeta för att vi ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Strategin ska framförallt vara ett stöd för politiker och tjänstemän i deras arbete men strategin är också en inbjudan till andra aktörer att vara med i arbetet. Ska Dalarna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion krävs ett brett engagemang. Strategin innehåller därför en inbjudan till aktörer att bli samarbetspartner i arbetet med bästa ungdomsregion. Som samarbetspartner ska man beskriva hur man ska bidra till att Dalarna blir en bättre region för unga samt hur man avser arbeta med ungdomsperspektivet. Som samarbetspartner får man tillgång till kunskap och erfarenhetsutbyte samt möjlighet att använda logotypen för Sveriges bästa ungdomsregion. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att: - Anta strategin Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion. - Anta föreslagna mål och indikatorer för 2015-2018. - Anta Region Dalarnas del i avsiktsförklaringen. - Rekommendera kommuner och Landstinget Dalarna att anta avsiktsförklaringen. Bakgrund Region Dalarna har sedan 2005 arbetat medvetet och aktivt för att öka ungas delaktighet och inflytande. Arbetet har kompletterats och förstärkts genom projekt inom kompetensförsörjningsområdet. I maj 2012 beslutade Region Sida 1(2) 2(2) Dalarnas arbetsutskott att Regionchefen skulle låta genomföra en förstudie för att utreda och ta fram en plan för det fortsatta arbetet med unga i den regionala utvecklingen. Vid Direktionens möte den 6 februari 2013 beslutades att Region Dalarna ska arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Det beslutades också att en gemensam strategi för det fortsatta arbetet med att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion ska formuleras. Linnéa Hassis, Ungdomsstrateg Bilagor - Strategi, Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion - Mål, Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion - Avsiktsförklaring, Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion Beslutet ska skickas till • Region Dalarnas medlemmar • Landstinget Dalarna, Malin Lagergren (malin.lagergren@ltdalarna.se) och Ulrika Öhrn (ulrika.ohrn@ltdalarna.se) Förord I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att forma sitt liv och ges utrymme och möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. Unga ska vilja delta i tillväxtarbetet. I Dalastrategin slås visionen fast: ”Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet”. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Det handlar om att vi ska tävla med oss själva, att vi hela tiden ska sträva efter att Dalarna ska bli en bättre region för unga att leva och verka i. Denna strategi ska ge stöd, vägledning och inspiration till politiker och tjänstemän i det arbetet. Strategin är också en inbjudan till andra aktörer, den privata sektorn och det civila samhället i länet, att vara med i arbetet. Dalarna har länge arbetat för att öka ungas delaktighet och inflytande på olika nivåer i samhället. Med denna strategi breddar och intensifierar vi det ungdomspolitiska arbetet i regionen. Vi tar ett helhetsgrepp kring ungas livssituation och vi lyfter unga som den tillväxtfaktor de är. Kopplad till strategin finns en avsiktsförklaring som anger hur Dalarnas femton kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Där finns också en beskrivning för hur andra aktörer kan bli samarbetspartners i arbetet. För ska detta arbete bli framgångsrikt krävs uppslutning från hela Dalarna – offentliga och privata krafter samt det civila samhället måste mobiliseras. Leif Nilsson Ordförande, Region Dalarna Falun, februari 2015 1 Så har strategin tagits fram Strategin har tagits fram av Region Dalarnas ungdomsstrateg. Till sin hjälp har ungdomsstrategen haft en grupp av anställda unga rådgivare som träffats en gång i månaden. De unga rådgivarna, sex till antalet i åldern 15 till 25 år, anställdes efter en urvalsprocess bland nära hundra sökande till de utannonserade tjänsterna. Arbetet har haft en politisk referensgrupp, samt en grupp tjänstemän från andra regionala aktörer och kommuner som funnits med som bollplank under processen. Processen har också innehållit fokusgrupper med unga genom ungdomsråd, deltagare i Region Dalarnas projekt Unga till arbete och de politiska ungdomsförbunden i länet. En viktig utgångspunkt i strategiarbetet har varit att bygga vidare på det goda ungdomspolitiska arbete som har gjorts i Dalarna, inte minst den så kallade Dimpa-modellen. Dimpa står för Dalarnas implementeringsprocess och är en process som Dalarnas kommuner tillsammans med Region Dalarna drivit sedan 2010 med syfte att öka kompetensen om ungdomspolitiken och stärka förankringen av ungdomsfrågor. Dimpa-modellen beskriver viktiga komponenter för en hållbar, långsiktig och sektorsövergripande ungdomspolitik. I Dimpa har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Dessa har varit utgångspunkt när avsiktsförklaringen formulerats. Strategin tar avstamp i de slutsatser och rekommendationer som gjordes i förstudien ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”.1 Ett utkast till strategi och avsiktsförklaring presenterades och diskuterades vid en regional konferens i Falun den 14 maj 2014. Under september och oktober 2014 har möten hållits ute i kommunerna med Dimpa-grupper och andra kommunala politiker och tjänstemän. Slutligen behandlades strategin vid en Dimpa-träff i januari 2015, för att därefter läggas fram för Region Dalarnas direktion i februari 2015. 1 Holmberg 2012 2 Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion Dalastrategin slår fast att ”Dalarna behöver ungas entusiasm, drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Unga i Dalarna ska kunna forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen”. 2 Visionen uttrycks: ”Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet”. Dalarna behöver ungas drivkraft och kompetens. Ungas idéer och förmåga att se samhället med nya ögon är nödvändiga för ett dynamiskt Dalarna. Unga är viktiga här och nu. Unga är en tillväxtfaktor. För att Dalarna ska fortsätta att utvecklas behöver vi få fler unga att stanna kvar i länet och fler unga behöver flytta hit eller flytta tillbaka. Vår utgångspunkt är att chanserna för det ökar om vi är en bra region för unga. Genom ett regionalt angreppssätt kan Dalarnas kommuner också arbeta för att bättre komplettera varandra och därmed möjliggöra ökad rörlighet inom länet. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Det handlar om att vi ska tävla med oss själva, att vi hela tiden ska sträva efter att Dalarna ska bli en bättre region för unga att leva och verka i. Målsättningen att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion ska vara något att återkommande stämma av det egna arbetet mot. Vi ska arbeta långsiktigt och målmedvetet. Politiker, tjänstemän och organisationer ska ta fram och synliggöra kunskap om hur unga i Dalarna har det och hur de ser på sin tillvaro. Utifrån den kunskapen planeras och genomförs sedan aktiviteter som syftar till att göra länet bättre för unga. Unga är inte en grupp som är skild från den övriga befolkningen. Däremot kan både de möjligheter och de utmaningar en individ möter se olika ut under olika perioder i livet. Det finns sociala och kulturella villkor som unga trots sina olikheter i mångt och mycket delar. 3 Flera undersökningar visar att ungas uppfattning av ett gott liv på det stora hela ser likadan ut som resten av befolkningen. 4 Ett Dalarna som är bra för unga är bra för hela Dalarnas befolkning. Det förekommer många olika indelningar av gruppen unga personer. Barnrättspolitiken tar sin utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och målgruppen är därför barn och ungdomar upp till 18 år.5 Enligt Eurostat (EU:s statistikbyrå) definieras ungdomar som personer mellan 15 och 29 år. Målgruppen för den nationella ungdomspolitiken är ungdomar mellan 13 och 25 år och så även för denna strategi. 2 Dalastrategin är Dalarnas regionala utvecklingsstrategi (RUS). Alla län/regioner har en regional utvecklingsstrategi som innehåller visioner, mål och långsiktiga prioriteringar för utvecklingsarbetet. 3 Regeringens proposition 2013/2014:191, s 13 4 Se exempelvis Ungdomsstyrelsen 2013:3 5 FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. 3 Alla unga ska känna att de är viktiga för Dalarna och för länets utveckling I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att forma sitt liv och ges utrymme och möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. Unga ska vilja delta i tillväxtarbetet. Budskapet till unga ska vara tydligt – du är viktig, du behövs och här kan du utvecklas. Som en kommunal näringslivschef har uttryckt det, "unga får flytta av vilken anledning de vill men de ska inte behöva flytta för att de känner att de inte har några möjligheter här". Unga i länet ska se att det finns goda möjligheter att etablera sig, skaffa sig utbildning och arbete, och bilda familj. Unga ska känna att det finns en framtid i Dalarna. Unga i Dalarna ska känna sammanhang och meningsfullhet, känna att man blir sedd och tagen på allvar. Som de unga rådgivarna betonar, ”unga är inte rädda för att engagera sig och berätta om sina erfarenheter, unga är rädda för att inte bli lyssnade på”. De unga rådgivarna framhåller också vikten av återrapportering – ungas åsikter behöver inte alltid gå först men unga ska känna att deras åsikter har tagits i beaktande vid olika beslut. Vi måste visa tilltro till unga och vi måste våga prova nytt. Vuxenvärlden har ett stort ansvar att skapa bra levnadsvillkor och möjligheter för unga. För den offentliga sektorn är det därför viktigt att ge vuxna, privat och i det offentliga, förutsättningar att stödja unga och lotsa dem genom ungdomstiden. Som de unga rådgivarna lyfter fram, ”det måste finnas fler bra vuxna bland unga”. Vuxenvärlden ska inkludera unga i det lokala och regionala tillväxtarbetet. Vuxna ska skapa förutsättningar för unga att vara delaktiga i tillväxtarbetet och vuxna ska ha ett ungdomsperspektiv. I arbetet med att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion är det inte i första hand unga som ska vara utförare men de har en viktig roll som experter på hur det är att vara ung i Dalarna idag. Ett ungdomsperspektiv Den nationella ungdomspolitiken slår fast att alla insatser som berör unga ska ha ett ungdomsperspektiv. Med ett ungdomsperspektiv menas att unga betraktas som en mångfald av individer, att unga stöttas att bli självständiga och har möjlighet att vara delaktiga och har inflytande. Att ha ett ungdomsperspektiv handlar både om att arbeta kunskapsbaserat och att involvera unga i beslutsprocesser och planering av insatser, alltså att ha med ungas perspektiv. Ungdomsperspektivet ska ses som ett verktyg för att främja en utveckling mot målet med den nationella ungdomspolitiken om att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. 6 Unga i Dalarna ska kunna leva, verka och utvecklas oavsett var man är född, var man bor och vilket kön man har. Vi ska bejaka mångfald och se en blandning av människor med olika bakgrunder, tillhörigheter, färdigheter, erfarenheter, kunskaper och personligheter som en resurs för länets utveckling. Öppenhet och tolerans är viktiga för platsers attraktivitet. Arbetet med unga ska vara kunskapsbaserat och sektorsövergripande Insatser som berör unga ska alltså ha ett ungdomsperspektiv, det ska vara kunskapsbaserat och unga ska ses som en mångfald av individer. Ett sätt att samla in kunskap om unga är att genomföra Lupp. Lupp är en enkät som utförs för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och har tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen). För att kunna mäta att det arbete och de insatser som görs faktiskt gör skillnad ska Dalarna regelbundet genomföra och analysera Lupp, samt komplettera detta med annan statistik. Att genomföra Lupp är också ett sätt att göra unga delaktiga i det lokala och regionala tillväxtarbetet. I enlighet med den nationella ungdomspolitiken ska Dalarnas ungdomspolitik vara sektorsövergripande. Dalarna har länge arbetat med ungas delaktighet och inflytande. Tillsammans har vi lång och stor erfarenhet. Kommuner och landsting har en viktig roll i ungdomspolitiken. Det är här som mycket av ansvaret ligger för de frågor som påverkar ungas vardag såsom utbildning, social omsorg och trygghet, hälso- och sjukvård, samt kultur och fritid. Det civila samhällets organisationer – den ideella sektorn och föreningslivet - har stor 6 Regeringens proposition 2013/2014:191, s 22ff 4 betydelse för att stärka ungas makt att forma sina liv och för att ha inflytande över samhällsutvecklingen. Det privata näringslivet ger många unga den första viktiga erfarenheten av yrkeslivet. 7 Med denna strategi både breddar och intensifierar vi vårt arbete. Inom områden som arbete, försörjning, utbildning, bostad, samhällsplanering, hälsa, inflytande, kultur och fritid ska ett ungdomsperspektiv finnas med. Ska Dalarna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion räcker det inte med beslut i en nämnd eller insatser inom en förvaltning. För att arbetet ska lyckas krävs uppslutning från hela Dalarna - offentliga, privata och ideella krafter måste mobiliseras. Alla kan bidra och alla som vill får vara med. Vi ska samarbeta såväl inom som mellan organisationer och dialogen mellan tjänstemän och politiker ska vara kontinuerlig. Dalarnas kommuner ska ha ett nära samarbete i arbetet med att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion och se hur man kan lära av, och på bästa sätt komplettera varandra. Dalastrategin i korthet, fokus unga I detta avsnitt presenteras Dalastrategin i korthet. Dalastrategin lyfter ett antal målbilder för länets utvecklingsarbete mot år 2020, av vilka Dalarna som Sveriges bästa ungdomsregion är en. Unga, eller ungdomspolitiken kan beskrivas som en horisontell fråga. Med detta menas att det är en fråga som spänner över flera sak-/politikområden. Vid sidan av unga lyfter Dalastrategin kvinnors och mäns jämställda medverkan och inflytande över innovationsarbete och arbetsmarknad som en kritisk tillväxtfaktor. En högre grad av jämställdhet bidrar till att möta näringslivets behov av kompetenser och förbättrar Dalarnas förutsättningar för entreprenörskap och innovationskraft och bidrar dessutom till att öka Dalarnas attraktivitet. I ett växande Dalarna behöver också inflyttare från andra länder integreras i samhälls- och arbetslivet för att skapa sin framtid här och bidra med sin kompetens. Såväl jämställdhet som integration har en given koppling till ungdomsperspektivet och behovet av ett normkritiskt förhållningssätt. 8 Dalastrategin betonar också att Dalarnas landsbygd är en resurs för hela Dalarnas utveckling. För att ta tillvara denna tillgång behövs en helhetssyn som spänner över många olika områden. Vi måste därmed vara medvetna om att förutsättningarna för unga i Dalarna skiljer sig beroende på om man bor i en stad eller på landsbygden. Genom att koppla ett ungdomsperspektiv till landsbygdsperspektivet kan vi stärka och utveckla Dalarnas landsbygd. Livskvalitet och attraktionskraft Dalarna ska vara ett välkomnande län som ger alla män och kvinnor samma förutsättningar att leva och verka livet ut. Jämställdhet och mångfald är förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap. Tillsammans måste vi skapa de bästa förutsättningarna i länet för olika grupper av flickor, pojkar, kvinnor och män, oavsett social och etnisk bakgrund, att bidra till Dalarnas utveckling. Att utveckla platser för människor att mötas på är en viktig del i arbetet för en levande demokrati. Medborgarnas rätt att ta initiativ till och genomföra gemensamma projekt bidrar till att fördjupa demokratin likväl som till att förstärka den sociala och ekonomiska utvecklingen. Hälsa är att må bra samt att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att förverkliga sina personliga mål. Dalastrategin framhåller särskilt barn och ungas hälsa, och uppmärksammar det oroande faktum att antalet barn och unga i Sverige och i Dalarna som har en nedsatt psykisk hälsa har ökat. Vardagens krav handlar för unga i mångt och mycket om att klara skolan. Särskilt allvarliga konsekvenser av nedsatt hälsa riskeras då elever inte uppnår behörighet till gymnasiet vilket innebär en kraftigt ökad risk att hamna i olika former av utanförskap. Unga vuxnas hälsa är en annan fråga som är viktig för länets utveckling. Idag är ohälsotalet för yngre vuxna i Dalarna i åldrarna 20–39 år högre än för riket i övrigt. Kultur berikar individer, stärker demokratin och driver fram ny utveckling för arbete, företagande och attraktivitet. Kultur är ett nödvändigt inslag för människors växande och för en fungerande demokrati. Dalarnas kulturarv är en styrka, men samtidigt ligger det en utmaning i att förnya både kulturarvet och kulturområdet i 7 Regeringens proposition 2013/2014:191, s 29 Normkritik innebär ett uppmärksammande av hur olika normer samverkar och skapar maktobalanser, samt hur man kan utmana dessa normer. (Bromseth & Darj (red.) 2010, s 13) 8 5 sig. Tillgången till kultur och möjligheterna till eget skapande påverkar hur vi som människor upplever och förstår vår omvärld och även oss själva. Det är ett behov som måste tillgodoses, utvecklas och stimuleras från tidig ålder och genom hela livet. Begreppet kultur har då en vidare innebörd än det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet som traditionellt har ett omfattande offentligt stöd. Nyskapande, experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former bör ges utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för både flickor och pojkar. De kulturpolitiska mål som uttrycks genom Dalarnas kulturplan är den grund som kulturarbetet ska bygga på. Boendet, och därmed också byggandet, kommer att spela en allt viktigare roll för att skapa utveckling och tillväxt. Efterfrågan på attraktiva bostäder och boendemiljöer förväntas öka. Kraven på detta förändras och påverkas av vilka behov och förutsättningar befolkningen har under olika skeenden av livet. Därför är en stor variation av boendeformer och -miljöer betydelsefull för att skapa ett hållbart boende. En ökad brukarmedverkan i byggandet kan bidra till innovativa lösningar. I Dalarna finns en stark och välutvecklad byggtradition. I kombination med nytänkande i formandet av bostäder och boendemiljöer med plats för allas olika livsbehov kommer Dalarnas attraktionskraft att öka. Invånare, företag och besökare i Dalarna ska ha tillgång till god service. Det ska vara möjligt att hämta eller lämna paket, tanka bilen, handla mat, liksom att ha tillgång till utbildning, vård och omsorg. Tillgången till grundläggande service underlättar vardagen för alla och gör det möjligt att kombinera familje-, yrkes- och studieliv. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Kunskap ger människor möjlighet att växa och påverka sin livssituation. Befolkningens kunskap och kompetens är också en av de viktigaste förutsättningarna för ett samhälles utveckling och tillväxt. Dalarna har stora utmaningar i att hantera den demografiska situationen. Stora åldersgrupper har lämnat och lämnar arbetsmarknaden och relativt få ungdomar ersätter dessa. Matchningen mellan utbud och efterfrågan måste bli bättre. Utbildning behöver planeras i samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. De arbetssökandes och arbetsmarknadens behov av kompetens måste matchas bättre genom fördjupad samverkan mellan utbildning, arbetsförmedling och arbetsmarknad/näringsliv. För att kunna erbjuda ett rikt utbud av utbildningar på alla nivåer krävs också en ökad samverkan mellan olika utbildningsanordnare och över kommun- och länsgränser. En väg att nå ett mer lärande Dalarna är att företag och offentliga arbetsgivare finns med i utbildningsprocessen redan från grundskolan, till exempel genom mer omfattande cykler av teori och praktik. Högre upp i utbildningssystemet har gymnasieskolan en nyckelroll genom att skapa utbildningar som har en stor relevans för länets arbetsmarknad och som kan göras tillgängliga för elever, anställda och arbetslösa i ett livslångt lärande. För att tillgodose Dalarnas behov av kompetens på akademisk nivå är den regionala högskolan avgörande. Fler och fler personer i Dalarna söker till högre utbildning idag jämfört med tidigare, men fortfarande har länet en utmaning med att höja denna siffra och där har Högskolan Dalarna en central roll. Dalastrategin betonar särskilt vikten av att höja mäns, och pojkars, utbildningsnivå. För att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden så är god tillgång på praktik och lärlingsplatser avgörande. Med tätare koppling mellan utbildning och arbetsliv, samt med mentorer och goda förebilder inom näringslivet, ökar elevernas intresse, förståelse och beredskap för framtidens arbetsmarknad. Fler unga måste också få de förutsättningar som krävs för att kunna ta de jobb som växer fram, framför allt genom att klara gymnasieskolan. Med gymnasiekompetens som grund får många en första kontakt med arbetslivet. Tidiga insatser i skolan, rätt matchning, arbetspraktik och en utvidgad ungdomsgaranti är faktorer som underlättar ungas väg till arbete. Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft tilltar. I takt med detta behöver företag och organisationer hela tiden utvecklas för att bli ännu bättre och mer attraktiva som arbetsgivare för både befintlig och framtida arbetskraft. I det senare avseendet är det av särskild betydelse att man har kunskap om vad hos arbetsgivare som attraherar unga och vad som är avgörande när unga väljer utbildning och framtida jobb. 6 Innovativa miljöer och entreprenörskap Det långsiktiga tillväxtarbetet i Dalarna tar sikte på att stärka regionens näringsliv genom att stödja entreprenörer, nätverk av företag och kluster för tillväxt och innovation. Företagandet i Dalarna domineras av branscher med ursprung i mäns erfarenhetsområden. Ett hållbart näringsliv förutsätter att alla människors resurser tas tillvara. Ännu mer arbete behövs för att män och kvinnor, ska få samma förutsättningar att utveckla sina företag. Dalastrategin betonar särskilt ungas betydelse för nyföretagande och entreprenörskap. För att påverka och medverka till en långsiktig förändring av unga människors attityder till entreprenörskap stöds ett aktivt samarbete mellan skola, utbildningsanordnare och de aktörer som stödjer tillväxten i företagen. Målet är att entreprenörskap ska få fotfäste i skolans värld och lägga grunden för framtida engagemang i eget företagande eller som anställd. Tillgänglighet och infrastruktur En väl fungerande kollektivtrafik är det som binder samman Dalarna och är därmed en nyckelfråga i arbetet med att minska den miljöpåverkan som resande medför. För både kvinnor och män är det viktigt att ha inflytande över sina förflyttningar och transportsystemets utformning. Kvinnor och mäns val av yrke och anställning i kombination med arbetsplats, bostad och familjerelationer har allt mer med transporter att göra. Men transporter har också betydelse i termer av livsstilval, identitet och aktiviteter i vardagen. Att utveckla kollektivtrafiken så att det är möjligt för alla innevånare i livets olika faser att dagligen pendla mellan regioncentrum och större tätorter stärker förutsättningarna för att Dalarna ska vara en sammanhållen och attraktiv region. Infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik av hög kvalitet är viktig för Dalarnas utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Det bidrar till hållbar tillväxt genom resurseffektiva lösningar för arbete, utbildning och företagande. Det är därför av stor vikt att den vidareutvecklas och behandlas som en omistlig del av samhällsbyggandet i hela Dalarna. Referenser Bromseth, Janne & Darj, Frida (red), 2010, Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring, Uppsala universitet, Uppsala Holmberg, Magnus, 2012, Dalarna, Sveriges bästa ungdomsregion. En förstudie genomförd på uppdrag av Region Dalarna. Region Dalarna, Falun Region Dalarna, 2014, Dalastrategin – Dalarna 2020. Regional utvecklingsstrategi för Dalarna, Region Dalarna, Falun Ungdomsstyrelsen, 2013, Unga med attityd 2013. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie, Ungdomsstyrelsen, Stockholm Utbildningsdepartementet, 2014, Regeringens proposition 2013/2014:191. Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande, Utbildningsdepartementet, Stockholm 7 Mål Dalastrategin slår fast att Dalarna behöver ungas entusiasm, drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning och arbete och bilda familj. Att satsa på unga är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Unga i Dalarna ska kunna forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. Ur detta har tre mål formulerats som ska gälla för arbetet med Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion. För varje mål har indikatorer valts ut för att kunna följa utvecklingen under åren 2015-2018. Detta är områden inom vilka Dalarna avser göra särskilda och gemensamma insatser med målet att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Vi går här inte ner på insatsnivå. Utgångspunkten är att de olika aktörerna själva kan avgöra vilka aktiviteter och insatser som på bästa sätt bidrar till att vi når våra mål. Dock vill vi återigen betona vikten av ett ungdomsperspektiv där unga ses som en mångfald av individer och där ungas perspektiv finns med. Flera av indikatorerna är valda ur Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp). Genomförandet och användandet av Lupp ska vara en av grunderna i Dalarnas kunskapsbaserade arbete med unga. Allting går inte att mäta. De indikatorer som har satts upp för respektive mål ger en bild över hur väl vi lyckas med vårt arbete, men det ger inte hela bilden. Det är därför viktigt att vi dels ser till vad som påverkar de olika indikatorerna, dels att vi ständigt för ett samtal kring målen i sin helhet. Som en effekt av dessa mål ska Dalarna bli en för unga mer attraktiv region där man vill leva och verka. Att mäta attraktivitet är svårt men genom befolkningsdata kan vi följa utvecklingen och se om fler unga väljer Dalarna.1 Genom Lupp kan vi också följa hur unga ser på en eventuell framtida flytt, framför allt genom frågan: ”Tror du att du kommer att flytta från den kommun där du bor?”. Mål och indikatorer 2015–2018 Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda Unga i Dalarna ska känna sammanhang och meningsfullhet samt att de blir sedda och bemötta med respekt. Detta är grunden för en god hälsa. Alla unga har rätt till en bra uppväxtmiljö och goda förutsättningar att utvecklas. Möjligheten att vara delaktig i kultur- och fritidsaktiviteter är viktig för ungas välmående. Det är en källa till personlig utveckling, förståelse av omvärlden, demokratisk skolning, relationsskapande och bra hälsa. Det ska finnas en bredd i utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter, innehållsmässigt och geografiskt. Tillgång till ett rikt och intressant kultur- och fritidsliv är också viktiga faktorer när unga väljer bostadsort. Att verka för en bättre hälsa är både ett mål i sig och ett medel för utvecklingen av ett hållbart och dynamiskt samhälle. Människor som mår bra har bättre möjligheter att bidra till samhällets utveckling. Alla unga ska känna att de är viktiga för Dalarna och för länets utveckling. 1 exempelvis C. Mellander/Jönköpings högskola som jämför antal 18-åringar i en kommun med antal 25åringar: http://vertikals.se/charlotta/2014/10/16/de-ungas-flykt-version-2013/ Indikatorer för att följa utvecklingen: - Fråga i Lupp: Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om 1. Kompisar, 2. Familj och 3. Livet som helhet? Fråga i Lupp: Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa? Fråga i Lupp: Hur väl stämmer påståendet ”Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola”? Fråga i Lupp: Hur mycket tycker du det finns att göra på fritiden? Nedsatt psykiskt välbefinnande, 16-29 år (Hälsa på lika villkor) Ohälsotal, 20-29 år (Försäkringskassan) Unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att utifrån sina olika förutsättningar forma sitt liv och ges möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. För samhället handlar det såväl om att få bättre beslutsunderlag och fler lösningar som om att förankra beslut om morgondagen med dem som ska leva med dem. Demokratin, samt den sociala och ekonomiska utvecklingen, stärks av att unga får möjlighet att initiera och genomföra gemensamma projekt. Studier från bland annat OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, visar också att unga människor som engagerar sig i sitt samhälle har större benägenhet att studera, göra karriär, bilda familj och bo i sin region. Och om de lämnar regionen är det mer troligt att de återvänder. Kultur, folkbildning och föreningsliv bidrar till stärkt demokrati och ökad gemenskap och är därför en investering för tillväxt och utveckling i Dalarna. Skolan har en central roll i ungas demokratiska lärande. Rättigheten att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barn och unga är en av grundstenarna i FN:s konvention om barns rättigheter och ska vara en central utgångspunkt i all offentlig verksamhet. Eftersom gruppen unga består av både omyndiga och myndiga personer förändras graden av inflytande över tid. Det är därför också viktigt att unga är representerade i de folkvalda församlingarna och därmed delaktiga i formella beslutsprocesser. Indikatorer för att följa utvecklingen: - Fråga i Lupp: Hur väl stämmer påståendet ”Skolans personal lyssnar på vad elevrådet säger och tar dem på allvar”? Fråga i Lupp: Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Förtroendevalda i kommuner efter ålder och kommun (18-29 år) (SCB) Unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna Att ha ett arbete är en av de viktigaste faktorerna för god livskvalitet. God tillgång till och hög kvalitet på utbildning är i sin tur av stor betydelse för att komma in i arbetslivet. En fungerande utbildnings- och arbetsmarknad bidrar till välfärdens utveckling, till god folkhälsa och till att motverka utanförskap. Folkbildningen har stor betydelse för det livslånga lärandet och höjer bildningsnivån samt underlättar för unga att etablera sig i samhället. Unga ska uppmuntras att studera. Arbetsmarknaden ställer allt oftare krav på eftergymnasial utbildning och det finns också en stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildade. Tidiga insatser i skolan och ökade kontakter mellan skola och arbetsliv genom exempelvis praktik och arbetsmarknadskunskap är andra faktorer som underlättar ungas väg genom utbildningssystemet och till arbete. Entreprenörskap i skolan är en annan viktig faktor. Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Främjandet av entreprenöriella egenskaper är också viktigt för målet ovan, känslan av att kunna påverka sitt eget liv och samhällsutvecklingen. Kopplat till detta mål finns också andra centrala faktorer. Unga är ofta beroende av en fungerande kollektivtrafik för såväl möjligheten till studier och arbete som till en meningsfull fritid. Tillgången till bostäder samt väl fungerande informations- och kommunikationsteknik är förutsättningar för att kunna studera och arbeta. Indikatorer för att följa utvecklingen: - Fråga i Lupp: Vad tycker du om undervisningen på din skola? Fråga i Lupp: Hade du ett sommarjobb i somras? Fråga i Lupp: Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år, inklusive individuellt program (Skolverket) Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning (SCB och Skolverket) Sysselsättningsgrad, inklusive studerande (Arbetsförmedlingen) Så följer vi upp vårt arbete Som slagits fast i strategin ska målet att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion vara något att återkommande stämma av det egna arbetet mot. Genom de indikatorer som kopplats till varje mål följer vi upp om vi arbetar i rätt riktning. Genomförandet och användandet av Lupp fyller flera funktioner. Dels är det ett sätt att hämta in kunskap om gruppen unga, dels är det ett sätt att göra unga delaktiga i utvecklingsarbetet. Strategin slår också fast att vi ska arbeta mot målet Sveriges bästa ungdomsregion på ett kunskapsbaserat och sektorsövergripande sätt. Vi behöver därför regelbundet följa upp om arbetet är i linje med detta. Här följer vi också upp hur avsiktsförklaringen efterlevs och om innehållet i avsiktsförklaringen är rätt väg för att nå våra mål. En sådan kvalitativ uppföljning av arbetet kommer bland annat att göras genom intervjuer med representanter ur Dimpa, Dalarnas implementeringsprocess, under 2016. Avsiktsförklaring I denna avsiktsförklaring beskrivs hur Dalarnas kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Det handlar om hur vi bygger vidare på Dimpa, Dalarnas implementeringsprocess, och hur vi ska arbeta mer kunskapsbaserat och sektorsövergripande. För att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion avser kommunerna och Landstinget Dalarna: Beskriva i sina verksamhetsplaner (eller motsvarande dokument) hur kommunen/landstinget ska vara delaktig i det regionala arbetet med ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. Ha tjänsteman med ett tydligt strategiskt uppdrag och central placering i organisationen. Ha en sektorsövergripande grupp bestående av politiker och/eller tjänstemän som regelbundet följer upp kommunens/landstingets arbete med ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. Arbeta kunskapsbaserat. Kommunerna genom att regelbundet genomföra Lupp i högstadiet och gymnasiet i samverkan med Region Dalarna och övriga kommuner. Landstinget Dalarna genom att arbeta med skolhälsovårdens elevhälsosamtal i samarbete med länets kommuner, samt genom att delta i Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. Arbeta med Barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll men även hur den omsätts i praktisk handling. För att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion avser Region Dalarna: Ha tjänsteman med ett tydligt strategiskt uppdrag och central placering i organisationen. Ha en regional sektorsövergripande grupp av tjänstemän och/eller politiker som regelbundet följer upp Region Dalarnas och regionens arbete med Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion. Samordna regional analys av kommunernas Lupp för högstadiet och gymnasiet samt ge stöd till kommunerna i hur Lupp kan användas som verktyg. Ta fram, samla och synliggöra kunskap om målgruppen samt främja erfarenhetsutbyte. Arbeta med Barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll men även hur den omsätts i praktisk handling. Driva Dimpa, Dalarnas implementeringsprocess, vidare. Samarbetspartner, Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion Ska Dalarna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion kommer det att behövas bred uppslutning. Det civila samhällets organisationer – den ideella sektorn och föreningslivet har stor betydelse för att stärka ungas makt att forma sina liv och för att ha inflytande över samhällsutvecklingen. Det privata näringslivet ger många unga den första viktiga erfarenheten av yrkeslivet. Med strategin följer därför också en inbjudan för olika aktörer att bli samarbetspartners i arbetet. Att vara samarbetspartner innebär att man beskriver på vilket sätt man avser bidra till att Dalarna blir en bättre region för unga och också beskriva hur man avser arbeta med ungdomsperspektivet. Som samarbetspartner får man inbjudningar till arrangemang på temat, tillgång till en kunskapsbas och stöd från Region Dalarna i hur man kan utveckla sin verksamhet mot målet med bästa ungdomsregion. Alla partners kommer att synas på Region Dalarnas hemsida om och för unga. Som partner får man också använda logotypen för Sveriges bästa ungdomsregion. Logotyp Kopplad till strategin finns en logotyp för ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. Logotypen får användas av såväl offentliga, privata som ideella aktörer förutsatt att man kan beskriva på vilken sätt man kommer att arbeta för att bidra till att Dalarna blir en bättre region för unga. Riktlinjer för användandet av logotypen finns på Region Dalarnas hemsida om och för unga. Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Magnus Höög 023-77 70 54 magnus.hoog@regiondalarna.se Datum 2015-01-15 1(1) Diarienummer RD 2010/194, RD 2014/47 Direktionen Förlängning av mandatperioden för vissa förtroendeuppdrag Förslag till beslut Direktionen beslutar • Direktionen beslutar förlänga de förtroendeuppdrag som redovisas i bilaga intill dess att direktionens val för innevarande mandatperiod (2015-2018) har genomförts. • Direktionen beslutar förklara ovan fattade beslut omedelbart justerat. Ärendet Föregående mandatperiods (2011-2014) direktion valde i mars 2011 ledamöter till dels interna beredningar och råd, dels Region Dalarnas representanter till olika externa organ i länet. Detta val gjordes för mandatperioden. För att inte luckor i dessa externa organs arbete ska uppstå i början av den nu påbörjade mandatperioden, föreslås att direktionen beslutar förlänga de i bilagan nämnda förtroendeuppdragen intill dess att nu sittande direktion utsett eller nominerat ledamöter för innevarande mandatperiod. Göran Carlsson Regionchef Beslutet ska skickas till • Berörda förtroendevalda Magnus Höög Bilaga 1 Förteckning över förtroendeuppdrag vars mandattid behöver förlängas Styrelsen för AB Dalatrafik Ordinarie Inga-Britt Kronnäs (ordf) (S) Agneta Andreasson-Bäck (S) Mikael Rosén (M) Anders Ahlgren (v ordf) (C) Kjell Israelsson (M) Mikael Prenler (S) Birgitta Örjas (S) Ersättare Niklas Henriksson (MP) Sören Aspgren (S) Gunilla Berglund (C) Peter Helander (C) Christer Juhlin (M) Bengt Lindström (S) Gösta Frost (S) Förtroendevalda revisorer för AB Dalatrafik Lars Ivarsson (S) Lars Erik Eriksson (M) Styrelsen för Almi GävleDala AB Gunnar Barke (S) Göran Engström (C) Styrelsen för Almi Invest GävleDala AB Gunnar Barke (S) Kjell Grundström (opol) Förtroendevald revisor för Almi GävleDala AB Herbert Halvarsson (S) Ombud årsstämma i Almi GävleDala AB Ingalill Persson (S) Styrelsen för Central Sweden ideell förening Leif Nilsson (S) Förtroendevald revisor för Central Sweden ideell förening Herbert Halvarsson (S) Styrelsen för Intresseföreningen Bergslaget Inga-Britt Kronnäs (S) Styrelsen för Gävle-Dala Energikontor Ordinarie Lars Isaksson (S) Mats Dahlström (C) Styrelsen för Dalarnas Trafikförbund Kent Söderlund (opol) Ombud Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund Lena Ludvigsson (S) Styrelsen för Vattenrådet Agneta Andreasson-Bäck (S) Ersättare Ingemar Hellström (S) Håkan Berggren (M) Styrelsen för Stiftelsen Dalahem Ordinarie Fredrik Rönning (S) Gun Drugge (C) Ersättare Claes Mankler (S) Gunilla Franklin (M) Revisorer för Stiftelsen Dalahem Ordinarie Herbert Halvarsson (S) Anders Jacobsson Ersättare Lars Erik Eriksson (M) Anita Jernberg Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Göran Ehn 77082 goran.ehn@regiondalarna.se Datum 2015-01-16 1(1) Diarienummer RD 2014/196 AU/Direktion Ansökan till Socialfonden Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Region Dalarna beslutar lämna in en ansökan till Europeiska socialfondens programområde 3 om att äga och driva projektet Unga till arbete under tiden 2015-04-01 – 2017-12-31. Sammanfattning av ärendet Beslut om att äga och driva projektet Unga till arbete Beslutsunderlag Hänvisar till tidigare beslut i direktionen 2014-12-17 Ärendet Arbetet med att skriva en ansökan mot en om-/nystart av Unga till arbete har inletts, enligt det beslut som togs av direktionen 2014-12-17. Tillsammans med kommunerna och andra aktörer så mejslas detaljerna fram. I nuläget (2015-0116) så är bedömningen att omfattningen kommer att ligga mellan 50-100% av det tidigare Unga till arbetes omfattning. Var någonstans det landar när ansökan är helt färdig beror på vilka verktyg som vi vill prioritera och ytterligare utveckla, samt om vilka målgrupper vi kan/vill rikta oss till. Samarbetspartners kommer i första hand att vara länets kommuner, men även Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Arbetslinjen Klippan m.fl. Direktionens beslut 2014-12-17 innehöll även ett arbete mot en projektansökan om att få flera att lyckas i skolan. Det arbetet fortgår, men då den aktuella utlysningen av stöd från ESF inte möjliggör en sådan ansökan just nu så skjuts beslutet på framtiden. Göran Ehn Beslutet ska skickas till Göran Ehn, Conny Danielsson Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Eric Boo 023-777064 eric.boo@regiondalarna.se 1(1) Datum 2015-02-02 Dnr RD 2015/29. Direktionen Delegation till Region Dalarnas arbetsutskott att fatta beslut om samtliga ansökningar avseende medfinansiering av projekt inom strukturfondsprogrammet Interreg Sverige-Norge Förslag till beslut Direktionen beslutar att delegera till arbetsutskottet att fatta beslut om samtliga ansökningar avseende medfinansiering av projekt inom strukturfondsprogrammet Interreg Sverige-Norge. Sammanfattning av ärendet För strukturfondsprogrammet Interreg Sverige-Norge har den första utlysningen öppnat den 15 januari och pågår till den 20 februari 2015. Ansökningstiden är relativt kort och alla ansökningar är ännu inte klara. Enligt förvaltande myndighet så kan ansökningarna per 20 februari lämnas in med ett villkorat medfinansieringsintyg, d v s att intyget gäller under förutsättning att erforderliga beslut fattas. Detta intyg måste dock senast den 15 mars ersättas med ett beslut. Då någon ansökan om medfinansiering från Region Dalarna kan komma att överstiga arbetsutskottets beslutsnivå föreslås att direktionen delegerar till arbetsutskottet den 11 mars att fatta samtliga beslut vad gäller Region Dalarnas medfinansiering av projekt inom Interreg Sverige-Norge. Eric Boo Beslutet ska skickas till Arbetsutskottet Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Conny Danielsson 023-777035 conny.danielsson@regiondalarna.se 1(2) Datum 2015-01-12 Diarienummer RD 2013/22 Arbetsutskottet Utvecklingen av vuxenutbildningen i Dalarna (DalaWux) RD2013/22 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta • Lägga informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet På uppdrag av Direktionen har Jan Bohman tillsammans med Christina Haggren, Bengt Lindström och Conny Danielsson arbetat med att ta fram ett förslag på hur kommunerna ska samlas politiskt kring DalaWux och vuxenutbildningens framtida utveckling. Innan förslaget är färdigställt och går till direktion för beslut vill gruppen som arbetar med förslaget göra en avstämning för att säkerställa förankring och att förslaget har den inriktning som uppdraget avsåg. Beslutsunderlag Tidigare tjänsteskrivelse i ärendet Sammanträdesprotokoll Direktion 2013-02-06 Verksamhetsplan DalaWux Sammanställning av pågående arbete Ärendet I Bakgrunden finns en tidigare föredragning i direktionen från DalaWux om kommunernas ansvar och roll för vuxenutbildning samt en direkt förfrågan från DalaWux om Rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning kan/ska vara en grupp som står för den politiska styrningen av DalaWux. Efter det togs ärendet upp i Direktionen där Rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning uppmanade direktionens ledamöter att diskutera frågan om den kommunala vuxenutbildningens utveckling. Rådet hade gjort bedömningen att frågan först bör diskuteras i Region Dalarnas direktion för att sedan lyftas i varje kommun. Jan Bohman fick därefter ett uppdrag att ta fram ett förslag för hur kommunerna ska samlas politiskt kring vuxenutbildningen. Jan har utifrån 2(2) uppdraget tillsammans med Christina Haggren, Bengt Lindström och Conny Danielsson tagit fram underlag som ligger till grund för det förslag som nu är under bearbetning. Ordförande för DalaWux Karin Ek Lissbol har deltagit i diskussionerna under arbetet. I förslaget finns tre alternativ som gruppen har tagit fram och vill ta upp till diskussion: 1 ”Ta över” DalaWux politiskt och förvaltningsmässigt. 2 Fortsatt organisering av DalaWux som i dagsläget med en utökad styrning och politisk ledning där ett av de politiska råden på Region Dalarna fungerar som styrgrupp. 3 Inrättande av en samverkansform liknade GYSAM för den kommunala vuxenutbildningen med alla femton kommuners deltagande. För att säkerställa att förslaget är förankrat och har den inriktning som uppdraget avsåg bedömer gruppen som arbetar med förslaget att det är nödvändigt med en avstämning innan förslaget går till direktionen för beslut. Conny Danielsson Strateg Kompetensförsörjning Region Dalarna Beslutet ska skickas till Kommunstyrelserna i Dalarna DalaWux styrelse Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Conny Danielsson 023-77 70 35 conny.danielsson@regiondalarna.se Datum 2013-01-04 1(2) Diarienummer RD 2013/22 Arbetsutskottet/Direktion Utvecklingen av Vuxenutbildningen i Dalarna (DalaWux) RD 2013/22 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta • lägga informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet Rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning vill uppmana direktionens ledamöter att diskutera frågan om den kommunala vuxenutbildningens utveckling. Rådet bedömer att frågan först bör diskuteras i Region Dalarnas direktion för att sedan lyftas i varje kommun. Beslutsunderlag • DalaWux Verksamhetsplan Ärendet Rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning har som en av sina uppgifter att driva viktiga frågor inom kompetensförsörjningsområdet. Rådet bedömer att vuxenutbildningen är en av de viktiga utbildningsformerna inom kompetensförsörjningsområdet och att vuxenutbildningens utveckling bör tas upp som prioriterad fråga i varje kommuns politiska styrgrupper. DalaWux har drivit frågan om en ökad politisk förankring för vuxenutbildningen lokalt och regionalt. En viktig fråga att diskutera är därför om DalaWux bör vara mer politisk styrd och hur det skulle organiseras. En annan fråga som bör diskuteras är hur kommunerna som organisatör av vuxenutbildning har en faktisk insyn och hur kommunens engagemang och planering avseende vuxenutbildningen ser ut. Är vuxenutbildningen i Dalarna efterfrågestyrd utifrån ett individuellt, branschmässigt och livslångt lärande perspektiv? Den kommunala Vuxenutbildningen samordnas via DalaWux som också driver vissa utvecklingsfrågor. DalaWux samordnar också den gemensamma ansökan för den statliga satsningen inom yrkesvux. DalaWux driver ett antal utvecklingsprojekt inom socialfonden, bla DalaLyft som är ett kompetensutvecklingsprojekt för företag samt Dalakompetens som är ett 2(2) kompetensutvecklingsprojekt för rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare. Conny Danielsson Kompetensförsörjning Beslutet ska skickas till • Kommunstyrelserna i Dalarna • DalaWux Styrelse Verksamhetsplan Dalawux 2012-01-01 - 2012-12-31 Dalawux ideella förening 1997 när kommunerna i Sverige fick möjligheten till ett statligt- kommunalt samarbete i den 5 åriga projektsatsningen Kunskapslyftet bildade vuxenutbildningen i de 15 dalakommunerna ett nätverk för att stödja varandra och samverka med olika aktiviteter. Dalawux bildades vid en konstituerande stämma 5/12 2008 i Rättvik. De kommunala vuxenutbildningar som ingår i föreningen är: Avesta kommun, Hedemora kommun, Säters kommun, Borlänge kommun, Mora kommun Falu kommun, Leksands kommun, Rättviks kommun, Gagnefs kommun Malung- Sälens kommun, Vansbro kommun, Ludvika- Smedjebackens kommuner, Älvdalens kommun och Orsas kommun. Verksamhetsidé- utdrag ur stadgar § 4 Föreningens ändamål är att i samarbete mellan anordnare av vuxenutbildning verka för en kvalitativ och positiv utveckling av vuxenutbildningen i Dalarna. Föreningen ska också initiera utbildningar utgående från regionens verkliga behov. I den projektplan som antogs vid DalaWux årsmöte 2010 och som ligger till grund för det utvecklingsarbete som sedan dess har bedrivits i föreningen, formulerades följande övergripande mål: Den kommunala vuxenutbildningen är ett strategiskt verktyg för kommunens och regionens utveckling och tillväxt Flertalet utvecklingsområden som identifierades för att nå målet har slutförts eller pågår med hjälp av finansiering från Europeiska socialfonden, ESF. Det som återstår är att öka den politiska kunskapen och förankringen av den kommunala vuxenutbildningens verksamhet och möjligheter. Prioriterade områden 2012 1. Politisk förankring av DalaWux verksamhet DalaWux verksamhet är väl känd, erkänd och efterfrågad av berörda politiker i länet. 2. Samverkan mellan DalaWux ESF-projekt Projekten genererar i väl genomförd samverkan utveckling som motsvarar den helhet som avsågs i den planering som beslutade vid DalaWux årsmöte 2010. SWOT – analys DalaWux styrelse 2012-01-27 Styrkor - Gedigen omvärldsanalys - Förankring i centrala styrdokument, ex. Dalastrategin - Gemensam målbild - Samverkan/samlade krafter - Strategiska nätverk - God finansiering - Kunskap och erfarenheter - Visioner - Arbetsglädje - Hela Dalarna som ”sök ort” för individen Svagheter - Dålig politisk förankring - Bristfälliga kommunikationssystem - För liten kunskap om IKT/NGL - Rädsla för förändring - Särintressen - Marknadsföringen till presumtiva elever Hot - Oförmåga att se helheten - Splittring - Korta tidsperspektiv - Bristande kommunikationer - Särintressen - Svårigheter att avsätta tid för deltagande i Dalawux olika aktiviteter Möjligheter - Vi har möjlighet att nå Dalawux vision; Dalawux ett strategiskt verktyg för Dalarnas kompetensförsörjning - Vi kan bli ett föredöme nationellt, transnationellt och globalt - Vi kan göra skillnad - Vi kan skapa vår egen framtid - Brett utbud för länets vuxenstuderande SWOT – analys DalaWux SYV 2012-01- 27 Styrkor - Bra samarbete mellan kommunerna - Bred kompetens - Regional och lokal omvärldsbevakning - Personer som jobbar övergripande med hela DW - Regelbundna träffar för SYV och rektorer Svagheter - Interkommunala ersättningar - Olika politiska styrningar - Olika organisationer - Stora geografiska avstånd - Regional och lokal omvärldsbevakning Hot - Interkommunal ersättning - Kommunerna kan dra sig ur - Tidsbrist i vårt dagliga verk för att utveckla vårt arbete i DalaWux Möjligheter - Stödja mer fortbildning - Fördjupat samarbete - Omfördelning av yrkesutbildningar - Informations- och kommunikationsteknik - Regional och lokal omvärldsbevakning - Samordna yrkeslärarkontakter - Samordna yrkeslärarbank - Utveckla hemsidan Styrelsen för Dalawux 2012-02-17 Karin Ek-Lissbol John Quick Lena Eriksson Ordförande Sekreterare Kassör John Arrias Åsa Bergqvist Ledamot Ledamot Verksamhetsplan Dalawux 2012-01-01 - 2012-12-31 Dalawux ideella förening 1997 när kommunerna i Sverige fick möjligheten till ett statligt- kommunalt samarbete i den 5 åriga projektsatsningen Kunskapslyftet bildade vuxenutbildningen i de 15 dalakommunerna ett nätverk för att stödja varandra och samverka med olika aktiviteter. Dalawux bildades vid en konstituerande stämma 5/12 2008 i Rättvik. De kommunala vuxenutbildningar som ingår i föreningen är: Avesta kommun, Hedemora kommun, Säters kommun, Borlänge kommun, Mora kommun Falu kommun, Leksands kommun, Rättviks kommun, Gagnefs kommun Malung- Sälens kommun, Vansbro kommun, Ludvika- Smedjebackens kommuner, Älvdalens kommun och Orsas kommun. Verksamhetsidé- utdrag ur stadgar § 4 Föreningens ändamål är att i samarbete mellan anordnare av vuxenutbildning verka för en kvalitativ och positiv utveckling av vuxenutbildningen i Dalarna. Föreningen ska också initiera utbildningar utgående från regionens verkliga behov. I den projektplan som antogs vid DalaWux årsmöte 2010 och som ligger till grund för det utvecklingsarbete som sedan dess har bedrivits i föreningen, formulerades följande övergripande mål: Den kommunala vuxenutbildningen är ett strategiskt verktyg för kommunens och regionens utveckling och tillväxt Flertalet utvecklingsområden som identifierades för att nå målet har slutförts eller pågår med hjälp av finansiering från Europeiska socialfonden, ESF. Det som återstår är att öka den politiska kunskapen och förankringen av den kommunala vuxenutbildningens verksamhet och möjligheter. Prioriterade områden 2012 1. Politisk förankring av DalaWux verksamhet DalaWux verksamhet är väl känd, erkänd och efterfrågad av berörda politiker i länet. 2. Samverkan mellan DalaWux ESF-projekt Projekten genererar i väl genomförd samverkan utveckling som motsvarar den helhet som avsågs i den planering som beslutade vid DalaWux årsmöte 2010. SWOT – analys DalaWux styrelse 2012-01-27 Styrkor - Gedigen omvärldsanalys - Förankring i centrala styrdokument, ex. Dalastrategin - Gemensam målbild - Samverkan/samlade krafter - Strategiska nätverk - God finansiering - Kunskap och erfarenheter - Visioner - Arbetsglädje - Hela Dalarna som ”sök ort” för individen Svagheter - Dålig politisk förankring - Bristfälliga kommunikationssystem - För liten kunskap om IKT/NGL - Rädsla för förändring - Särintressen - Marknadsföringen till presumtiva elever Hot - Oförmåga att se helheten - Splittring - Korta tidsperspektiv - Bristande kommunikationer - Särintressen - Svårigheter att avsätta tid för deltagande i Dalawux olika aktiviteter Möjligheter - Vi har möjlighet att nå Dalawux vision; Dalawux ett strategiskt verktyg för Dalarnas kompetensförsörjning - Vi kan bli ett föredöme nationellt, transnationellt och globalt - Vi kan göra skillnad - Vi kan skapa vår egen framtid - Brett utbud för länets vuxenstuderande SWOT – analys DalaWux SYV 2012-01- 27 Styrkor - Bra samarbete mellan kommunerna - Bred kompetens - Regional och lokal omvärldsbevakning - Personer som jobbar övergripande med hela DW - Regelbundna träffar för SYV och rektorer Svagheter - Interkommunala ersättningar - Olika politiska styrningar - Olika organisationer - Stora geografiska avstånd - Regional och lokal omvärldsbevakning Hot - Interkommunal ersättning - Kommunerna kan dra sig ur - Tidsbrist i vårt dagliga verk för att utveckla vårt arbete i DalaWux Möjligheter - Stödja mer fortbildning - Fördjupat samarbete - Omfördelning av yrkesutbildningar - Informations- och kommunikationsteknik - Regional och lokal omvärldsbevakning - Samordna yrkeslärarkontakter - Samordna yrkeslärarbank - Utveckla hemsidan Styrelsen för Dalawux 2012-02-17 Karin Ek-Lissbol John Quick Lena Eriksson Ordförande Sekreterare Kassör John Arrias Åsa Bergqvist Ledamot Ledamot Conny Danielsson 023-77 70 35 conny.danielsson@regiondalarna.se Sammanställning Sida 1(3) Datum 2015-01-12 Sammanställning och förslag utifrån uppdraget med Utvecklingen av vuxenutbildningen i Dalarna (DalaWux) RD 2013/22 Inledning Vuxenutbildningen i Dalarna ska utgöra möjligheten till det livslånga lärandet och ge återkommande chanser för människor som av olika skäl behöver utbilda sig. Samhällets snabba förändringar ställer krav på att det finns kontinuerlig tillgång till utbildning då människor i allt högre utsträckning kommer att byta yrken flera gånger i livet än vad tidigare varit givet. Vuxenutbildningen behöver därför vara ett alternativ för vuxna där de kan skapa en grund för fortsatta studier, utbilda sig mot nya yrken, utbilda sig vid omställningar i arbetslivet samt bygga på tidigare studier. Vuxenutbildningen ska också ge möjlighet för människor från andra länder som bosätter sig i Dalarna att skaffa sig grundutbildning, yrkesutbildning samt bas för högre utbildning för att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden. Beskrivning av arbetet med uppdraget Sammanställning och förslag har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av Jan Bohman (sammankallande), Christina Haggren , Bengt Lindström och Conny Danielsson. Huvudinriktningen i arbetet har varit att ta fram ett förslag på hur kommunerna ska samlas politiskt kring Vuxenutbildningen i Dalarna (DalaWux) och dess framtida utveckling. Under arbetet med förslaget har arbetsgruppen förutom kommunal vuxenutbildning även diskuterat samverkan mellan kommunal vuxenutbildning och andra utbildningsformer. Vuxenutbildningens utveckling omfattar många delar och i arbetet har det framkommit ett antal parametrar som påverkar utvecklingen. Den ekonomiska situationen för kommunerna att bedriva vuxenutbildningen är i många fall ansträngd. Den kommunala Vuxenutbildningen är och kommer med stor sannolikhet att även fortsättningsvis vara ett arbetsmarknadspolitiskt instrument vilket gör att medel som tillförs vuxenutbildningen har Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | info@regiondalarna.se | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se 2(3) konjunkturell prägel. Detta gör det svårt för kommunerna att ha en långsiktig planering för vuxenutbildning. Det ger också en svårighet i att bedriva vuxenutbildning med en kontinuitet och ett utbud som efterfrågas av såväl individ som arbetsmarknad. Företrädare för vuxenutbildningen bedömer att det är önskvärt med ökade statliga medel som är öronmärkta för att få en bättre kontinuitet. För att förstärka incitamenten för det skulle en möjlighet vara att undersöka den samhällsekonomiska nyttan med vuxenutbildning. Utbudet av kommunal vuxenutbildning i Dalarna bedöms av arbetsgruppen kunna utökas med en bättre samverkan och ökad samordning mellan kommunerna. Ett exempel som arbetsgruppen diskuterat är om det går att hitta lösningar för vuxenutbildningen som gör att specifika yrkesutbildningar genomförs i vissa kommuner. Det vill säga samarbeten mellan kommuner som innebär att vissa kommuner specialiserar sig på vissa områden där de redan nu profilerat sig, har lärarkompetens eller kan bygga upp en struktur för specialisering. En sådan lösning kan komma att kräva en förbättrad struktur för interkommunal ersättning. Arbetsgruppen har också diskuterat om det är möjligt att öka samordningen mellan Gymnasieskola och vuxenutbildning för att frigöra resurser för att vuxenutbildningen i kommunerna ska kunna bredda utbudet av yrkesutbildning samt utgöra en resurs för kompetensutveckling för företag och offentlig sektor. Det ställer dock ökade krav på att Yrkeslärare som är verksamma inom Gymnasieskolan har undervisning inom vuxenutbildning inlagt i sina tjänster. En ytterligare samverkan som diskuterats i arbetsgruppen och bedöms kunna gynna utvecklingen är en ökad samverkan mellan olika utbildningsformer, tex Folkbildningen och den kommunala vuxenutbildningen. Sammantaget bedömer arbetsgruppen att det krävs en ökad samverkan mellan kommunerna och mellan utbildningsformerna för att utveckla vuxenutbildningen i länet. Vidare menar arbetsgruppen att det enligt uppdraget kan vara viktigt att lyfta frågan om att ansvaret för kommunal vuxenutbildning bör lyftas till en högre nivå och på så sätt möjliggöra en större samverkan mellan kommunerna och mellan de olika utbildningsformerna. Genom ökad samverkan bedöms den kommunala vuxenutbildningen kunna utgöra en mer efterfrågestyrd utbildningsform. Därigenom ökar möjligheterna att snabbare kunna möta arbetsmarknadens kompetensbehov med ett relevant utbud utbud av såväl teoretiska som yrkesinriktade utbildningar. Utifrån ovanstående har arbetsgruppen tagit fram följande förslag för diskussion: 1 ”Ta över” DalaWux politiskt och förvaltningsmässigt. 2 Fortsatt organisering av DalaWux som i dagsläget med en utökad styrning och politisk ledning där ett av de politiska råden på Region Dalarna fungerar som styrgrupp. 3 Inrättande av en samverkansform liknade GYSAM för den kommunala vuxenutbildningen med alla femton kommuners deltagande. 3(3) Arbetsgruppen gm Conny Danielsson Strateg kompetensförsörjning Region Dalarna Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Susanne Andersson Jaako 023-77 70 10 susanne.andersson.jaako@regiondalarna.se Datum 2014-01-09 1(1) Diarienummer RD 2013/82 U 2013/48 Arbetsutskottet Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling, Främja kvinnors företagande 2011 - 2014 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta • Rapporten/Informationen läggs till handlingarna Sammanfattning av ärendet Region Dalarna har förvaltat och genomfört Tillväxtverkets program Främja kvinnors företagande under åren 2011 – 2014. Arbetet har baserats på den intresseanmälan som formulerades innan vi fick uppdraget av programmet. I denna poängterades att det finns ett stort behov av att bryta traditionella mönster, lyfta besöksnäringen och fokusera på utveckling för tillväxt och innovation. Det innebär att kvinnor måste ges tillträde i verksamheter och att deras erfarenheter tas tillvara för att bryta mönster i mansdominerade arbetsområden likväl som att hitta affärslösningar i kvinnodominerade arbetsområden. Region Dalarnas arbete med affärs- och innovationsutvecklingsinsatserna har skett genom att ett ramprogram sattes ihop med hjälp av medfinansiering av 1:1 medel varför det underlättade för sökanden av projektmedlen. Ramprogram har genomförts under två perioder 2011-2012 och 2013-2014. Beslutsunderlag Inlämnad slutrapport daterad 2014-12-15 från Region Dalarna till Tillväxtverket. Susanne Andersson Jaako Projektledare Lennart Färje Enhetschef Näringsliv & Samhällsbyggnad Sida SLUTRAPPORT Handläggare Susanne Andersson Jaako 023-777010 Susanne.andersson.jaako@regiondalarna.se Datum 2014-12-15 1(4) Diarienummer RD 2013/82 U 2013/48 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling, Främja kvinnors företagande 2011-2014 Region Dalarna har haft förmånen att förvalta och genomföra Tillväxtverkets program Främja kvinnors företagande under åren 20112014. Arbetet har baserats på den intresseanmälan som formulerades innan vi fick programmet. I denna poängterades att det finns ett stort behov av att bryta traditionella mönster, lyfta besöksnäringen och fokusera på utveckling för tillväxt och innovation. Det innebär att kvinnor måste ges tillträde i verksamheter och att deras erfarenheter tas tillvara för att bryta mönster i mansdominerade arbetsområden likväl som att hitta affärslösningar i kvinnodominerade arbetsområden. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att bryta de könsstrukturer som råder. Ur ett tillväxtperspektiv är kvinnors lägre sysselsättningsintensitet, bristande karriärutveckling och tillgång till företagsfrämjandesystemet en misshushållning med resurser och kompetens. I den regionala utvecklingsstrategin för Dalarna - Dalastrategin 2020 – framgår att en högre grad av jämställdhet bidrar till att möta näringslivets behov av kompetenser och förbättrar Dalarnas förutsättningar för entreprenörskap och innovationskraft och bidrar dessutom till att öka Dalarnas attraktivitet. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Vi valde att Region Dalarnas direktion fick besluta om att bevilja medel från anslag 1:1 för att underlätta för sökande aktörer att det redan var klart med medfinansiering och att endast deltagaravgifter behövde tillskjutas projektbudgeten, dvs vi skapade ett ramprogram ”Främja kvinnors företagande” dels för åren 2011-2012 och åren 2013-2014. Vi bjöd in både privata och offentliga aktörer att inkomma med projektansökan som skulle ha en tydlig inriktning mot affärs- och innovationsaktiviteter för kvinnor som drev företag eller var i nära förestående att starta företag. Dessutom underströk vi att projektledaren skulle ha en dokumenterad genuskompetens. Utlysning av medlen gjordes vid några få tillfällen och varje gång har vi fått in betydligt fler ansökningar än vi kunnat bevilja medel till. Detta har inneburit att en hård prioritering mellan projekten behövt göras i beredningsprocessen innan beslut har kunnat fattas av Region Dalarnas ledamöter i arbetsutskottet. Vår prioritering gjordes utifrån de mål som finns fastställda för programmet såsom målgrupper, åldersfördelning deltagare och utpekade områden/branscher samt geografisk spridning i länet. Dessutom Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | info@regiondalarna.se | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se 2(4) lades stor vikt vid att projekten skulle genomföras i samarbete med någon regional aktör såsom Almi, Coompanion, Stiftelsen Teknikdalen och i de befintliga klustren ITS Dalarna (intelligenta transportsystem-IT) Destination Dalarna (besöksnäringen, KKN). På så sätt säkrade vi att resultaten och erfarenheterna om kvinnors företagande överfördes direkt in i det företagsfrämjande systemet. Den affärs- och innovationsutveckling som samordnas via Region Dalarna, som regionalt tillväxtansvarig aktör, består av att samverka med andra företags- och innovationsfrämjande aktörer i länet. En viktig del i detta arbete är att bygga kluster och använda dem i regionens förändringsarbete. Inför den nya strukturfondsperioden uppmärksammar vi intentionen i Europa 2020 och den starkare inriktningen mot smarta, hållbara och inkluderande projekt. Programmet ”Främja kvinnors företagande” är en del i ambitionen att inkludera kvinnor i det framtida utvecklingsarbetet. Handlingsplanen för jämställd tillväxt har varit ett stöd för dessa insatser. Regional mötesplats Den första mötesplatsen arrangerades hösten 2012 och har beskrivits i tidigare inlämnad slutrapport 2013-01-07 varför vi nu endast rapporterar om vår andra mötesplats ”Lyft näringslivet” som arrangerades 28 augusti i Falun. Den samlade drygt 90 personer och bland deltagarna fanns politiker, tjänstemän, företagare och personer från det företagsfrämjande systemet. Camilla Wagner, journalist och VD för Management by Kerstin, var vår moderator och inledde dagen med att säga att ”Kvinnor är den nya oljan. Det vi satsar på att energieffektivisera ger 3% BNP ökning medans om vi ser till att arbetsmarknaden blir jämställd kommer BNP att öka med 27%.” Vi informerade om bakgrunden till programmet Främja kvinnors företagande och Tillväxtverkets representant Jenny Idebro tog dels upp aktuell statistik för tillväxten hos företag som drivs av kvinnor i Dalarna samt dels berättade hon om arbetet med att ta fram en nationell strategi för ett företagande på lika villkor. Några regionala representanter som arbetat med jämställdhetsoch näringslivsfrågor berättade om sitt arbete under perioden. Under eftermiddagen presenterades 3 av de 11 projekt som genomförts under 2013-2014 sitt arbete: Tjejer och UF, Kvinnor köper företag samt KVINT Kvinnor Innovationer och Tillväxt. Presentationerna visade att projekten varit lyckosamma och att ett stort engagemang från projektledare och deltagare bidragit till att företagarna var mycket nöjda med sin affärsutveckling och de nya affärsnätverk som de numera ingår i tack vare projekten. Som avslutning på dagen berättade Eric Boo, projektstödschef Region Dalarna och Monica Jönsson, näringslivsstrateg på Region Dalarna om kommande programperiod och vilka projektmedel som då finns att söka. Kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet I Dalarna har pågått ett intensivt arbete med att lyfta kvinnors roll för Dalarnas tillväxt och näringslivsutveckling. Det har skett bland annat genom att jämställdhetsintegrera regionens tillväxt och innovationsarbete där utgångspunkten varit det nationella målet om ekonomisk jämställdhet – Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Ett regionalt jämställdhetsamarbete har också varit verksamt i länet med Winnet Dalarna, där Länsstyrelsen, Region Dalarna och några resurscentranätverk arbetat med att samla ett kunskapsunderlag, öka lärandet om jämställdhet för politiker, rådgivare och öka kvinnors medverkan i regionala 3(4) utvecklingsprojekt. En del av detta arbete har integrerats i Handlingsprogrammet för jämställd tillväxt tillsammans med Förstudien som ingått i Främja kvinnors företagande. När det gäller att integrera kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet har Winnet Dalarna under perioden kartlagt potentiella tillväxtområden i branscher där många kvinnor driver företag i syfte att synliggöra kvinnors företag och deras potential att bidra till tillväxten. När det gäller att integrera kvinnors företagande i det ordinarie företagsfrämjarsystemet har vi haft 2 personer deltidsanställda för att bland annat arbeta med följande • Sammanställa och överföra framgångsrika metoder och erfarenheter, som tagits fram av främja kvinnors företagande- projekten, till det ordinarie innovations- och företagsfrämjande systemet. • Ge kunskapsstöd till innovations- och företagarfrämjande aktörer för att öka kunskapen om kvinnors branscher • Ge kunskapsstöd för genusmedveten kommunikation, för att erbjuda likvärdig service till kvinnor och män i alla branscher och för alla typer av innovationer. Region Dalarna arrangerade tillsammans med Företagarna Dalarna en workshop 13 november där vi samlade projektägare, projektledare, företagare, ambassadörer och företagsfrämjare i syfte att föra diskussioner kring de erfarenheter som deltagande företagare fått genom att delta i ett projekt inom programmet Främja kvinnors företagande. Fokus var på tre frågor: • • • Vilka erfarenheter, positiva och negativa, tar du med dig från de projekt du nu deltagit i? Vad skulle du just nu, behöva i ditt företag för att kunna ta nästa steg? Hur kan vi tillsammans jobba framåt för att vi i Dalarna ska ha möjlighet att driva företag på lika villkor – för kvinnor och män? Många livliga diskussioner fördes och svar har dokumenterats och finns samlat hos oss. Representanter från de två största företagsfrämjarna var med, rådgivningschef på Almi Företagspartner Gävle Dala AB samt verksamhetsledaren Företagsinkubatorn vid Stiftelsen Teknikdalen och de båda berättade om sin verksamhet och lite om framtiden. Erfarenheter Programmet Främja Kvinnors Företagande har inneburit att vi fått möjligheten att testa ett nya arbetssätt. 1) Vi har fått fokusera på en kategori företagare och fördjupa arbetet med deras behov. I detta fall var det kvinnor och genom att de vanligtvis inte är synliga i den manligt dominerande företagsvärden har de varit intresserade och engagerade. Ett mycket givande samarbete. 2) Genom att lyfta kvinnor som entreprenörer i dialoger med det så kallade företagsfrämjarsystemet har ett flertal aktörer öppnat upp för ett nytt synsätt. Programmet har erbjudit resurser, dvs morötter och vi har haft 4(4) möjlighet att komplettera med dialog och lärande, dvs piskor. Sammantaget har detta koncept gett entydigt positiva erfarenheter. 3) Konferenserna, intervjuer i radio och TV, rubriker i pressen, ambassadörernas insatser, intervjuer på Region Dalarnas hemsida och Facebook-sidan med över 300 medlemmar har gjort att kvinnors företagande har lyfts och fått stor spridning. Detta korresponderar med målet att synliggöra kvinnors medverkan i Handlingsplanen för jämställd tillväxt. 4) Programmet har också gett oss tillfälle att arbeta på ett nytt sätt där vi genomfört två utlysningar, politiken har varit engagerad i program och projektbeslut, vi har haft en läsgrupp som bedömt projekt och ett återkommande processtöd för projektledarna. Det har varit mycket positiva erfarenheter som vi hoppas kunna utveckla vidare. 5) Programmet har inneburit att fler aktörer involverats i det regionala tillväxtarbetet. Det noterades speciellt när vi bjud in till Skrivarstugor inför den nya programperioden för EIP. Ett flertal aktörer har fått kännedom om regionala utvecklingsmedel och kommer att engagera sig framöver, vilket har varit ett av målen i Handlingsplanen för jämställd tillväxt. Jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet nu och framåt Programmet har ingått i Region Dalarnas verksamhetsområde för tillväxt och innovation. Projektledare för programmet är idag Susanne Andersson Jaako tillika den administrativa resursen under hela perioden. Projektledare under perioden 2011 fram till maj 2012 var Monica Jönsson och därefter var Karin Rosenberg projektledare tom februari 2014. Jämställdhetsintegreringen av tillväxt- och innovationsarbetet fortsätter utifrån verktygen – genus, genuskodning och genuskontrakt. Det innebär att vi lyfter besöksnäring, hälsa och välfärd i vårt Smart Specialiseringsarbete. Länsstyrelsen etablerar ett processtöd för jämställdhet i ERUF-projekten och genusmedveten rådgivning finns tillgänglig för spridning. Erfarenheterna av programmet kommer att sammanställas i tryck som idag har arbetsnamnet ”Nya mönster”. Som nämnts ovan har detta program haft stora effekter på det regionala tillväxtarbetet. Tillsammans med andra nationella inspel har insatser för jämställdhet inneburit att frågan om kvinnors och mäns olika förutsättningar synliggjorts på ett påtagligt sätt. Det är också viktigt att påpeka de problem vi haft med att genomföra programmet. Då inga resurser tilldelats och ett flertal insatser från nationellt håll riktats till oss under samma tidperiod har vi haft mycket svårt med interna resurser. Det positiva resultatet av insatserna beror endast på att engagerade personer har uppbådat sina krafter och frivilliga engagemang. Är det inte paradoxalt att program och insatser för att minska kvinnors osynliga arbete, i detta fall företagande, ska genomföras på ett osynligt sätt på regional nivå. Susanne Andersson Jaako Monika Jönsson Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Åsa Ängsback 023-77 70 53 asa.angsback@regiondalarna.se Datum 2015-01-08 1(2) Diarienummer RD 2012/142 Direktionen 2015-02-11 Lägesrapport 2 för ”Management and Coordination project” mellan Dalarna och Hubei. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Lägga lägesrapporten till handlingarna. Beslutsunderlag Region Dalarna startade i februari 2013 två treåriga SIDA-finansierade projekt mellan Dalarna och Hubeiprovinsen i Kina, genom ICLD, Internationellt Centrum för Lokal Demokrati: 1) Youth VIP-project, som ska stärka ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala utvecklingen i Dalarna och Hubei. 2) Management and Coordination-project som möjliggör samverkan på ledningsnivå mellan deltagande organisationer. Projektens utveckling ska rapporteras kontinuerligt i respektive organisations politiska församling. Detta sker i Region Dalarna genom muntliga dragningar i sambaand med direktonens möten samt genom skriftliga rapporter från projektens genomförda aktiviteter. Detta ärende avser den andra muntliga redovisningen av styrgruppens arbete och handlar specifikt om utvecklingen under 2014, dvs. projektets andra år. Ärendet Management and Coordination project innebär att det finns en styrgrupp för samarbetet mellan Dalarna och Hubei och att denna grupp kan träffas två gånger per år, en gång i Dalarna och en gång i Hubei. Styrgruppens uppgifter är att följa arbetet i Youth VIP-project och ta del av dess resultat och den ska diskutera hur man för in ett ungdomsperspektiv i regional utveckling. Därför är kopplingen stark till det arbete som sker inom Ung Kraft och Region Dalarnas vision om att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Styrgruppen ska också diskutera hur man kan utveckla samarbetet mellan Dalarna och Hubei även inom andra områden. Region Dalarnas representanter i styrgruppen har under år 2013 och 2014 varit: Leif Nilsson (s), Lena Reyier (C), Göran Carlsson och Åsa Ängsback 2(2) Första styrgruppsmötet 2014 ägde rum i Wuhan, Hubeiprovinsen, den 25 april och det andra styrgruppsmötet 2014 ägde rum i Falun, Dalarna, den 6 september. Noteringar från dessa möten finns att läsa i de två skriftliga rapporter som delgivits direktionen under 2014: http://www.regiondalarna.se/wpcontent/uploads/2015/01/Rapport_Hubei_2014_rev-0603.pdf http://www.regiondalarna.se/wpcontent/uploads/2015/01/Final_Rapport_sept_2014.pdf Åsa Ängsback Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Jing Qiu 023-77 70 09 Jing.qiu@regiondalarna.se Datum 2015-01-22 1(2) Diarienummer 2012/143 Direktionen 2015-02-11 Lägesrapport 2 för ”Youth VIP Dalarna/Hubei Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att lägga lägesrapporten till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Region Dalarna startade i februari 2013 två treåriga SIDA-finansierade projekt Dalarna och Hubeiprovinsen i Kina, genom ICLD, Internationellt Centrum för Lokal Demokrati: 1) Youth VIP-project, som ska stärka ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala utvecklingen i Dalarna och Hubei. 2) Management and Coordination-project som möjliggör samverkan på ledningsnivå mellan deltagande organisationer. Projektens utveckling ska rapporteras kontinuerligt i respektive organisations politiska församling. Detta ärende avser den andra lägesrapporten för Youth VIP projekt under projektperioden den 22 februari 2013-den 22 februari 2016. Beslutsunderlag 1) Youth V.I.P D/H Progress Report 2014 Ärendet Youth V.I.P D/H har hittills genomfört alla aktiviteter enligt projektplanen. - Från januari till maj 5 seminarier för deltagare i Dalarna och Hubei. 6 februari Workshop om genusutbildning för svenska deltagare. 21 mars Föreläsning om Kinas historia och politiska system för svenska deltagare. 2(2) - 21 – 27 april Första utbytet, då 8 svenska deltagare, ordförande, viceordförande, regionchef, internationell strateg, ungdomsstrateg och projektledare besökte Hubei. 24 april Det första arrangemanget genomfördes i Hubei. 3 – 7 september Andra utbytet. 10 kinesiska deltagare samt Hubeis styrgrupp besökte Dalarna. 6 september Andra arrangemanget genomfördes i samband med festivalen Granny Goes Street i Falun. Från september till januari 2015 4 seminarier för deltagare i Dalarna och Hubei. Jing Qiu Beslutet ska skickas till Åsa Ängsback, Linnéa Hassis REPORT Administrator Date File code Jing Qiu +46 23 77 70 09 jing.qiu@regiondalarna.se 2015-01-22 RD 2012/143 Youth V.I.P D/H Progress Report 2014 International Centre for Local Democracy Summary Youth V.I.P D/H, short for Youth Voices for Influence and Participation is an exchange project for teenagers in the county of Dalarna in Sweden and its sister province Hubei in China. The project is financed by ICLD, International Centre for Local Democracy of the Swedish International Development Agency (SIDA). The duration of the project is three years, from March 2013 to March 2016. The project focuses on increasing young people’s influence and participation in the regional development in both Dalarna and Hubei. We offer opportunities for 30 teenagers between the age of 16 to 20 to actively participate in the project, with 15 teenagers from Dalarna and 15 from Hubei. During the three years, participants have the opportunity to take part in four exchanges, during which the Swedish teenagers can travel to China and vice versa for the Chinese participants. During these exchanges, participants shall also work together and organize joint events/arrangements. Participants shall also participate in regular seminars/workshops both online and IRL. The purpose of the seminars/workshops is to come up with ideas and preparations for the joint events/arrangements. We will also conduct three participant surveys in order to measure the results of the project. The goals of the project are as following: - To improve the possibilities for young people to influence the decision making process in regional development and to give our regional organizations the opportunity to learn from youths’ perspectives (the overall goal). - The young participants shall also receive more knowledge about their rights and possibilities to affect the regional development. - The steering group will also participate in the four bigger arrangements that Youth V.I.P D/H will implement in Dalarna and Hubei. - Regional governing bodies receive information and knowledge of the participant surveys. Due to the music festival Peace & Love’s sudden bankruptcy, we were forced to make some changes to the project for 2014 and 2015: - In 2014, we used Granny Goes Street as our platform for joint events/arrangements in Dalarna. This means the Chinese participants visited Sweden in September, and the Swedish participants travelled to China in April. - The exchanges in 2015 will be carried out in April and September as 2014. The Chinese participants will visit Dalarna in April, and the Swedish participants visit Hubei in September. Contents Summary Project’s Progress in 2014 Goals and Results Activities in 2014 Difficulties and Problems Appendix appendix 1 List of Participants Dalarna Hubei Project Progress in 2014 Goals and Results 2014 is the second year of the project, and the goals are as following: - To conduct two exchanges, one in Dalarna and one in Hubei. The exchange from Dalarna to Hubei was carried out between 2014/04/21 and 2014/04/27. The delegation from Dalarna included: Mr Leif Nilsson, President of Region Dalarna Ms Lena Reyier, Vice President of Region Dalarna Mr Göran Carlsson, Director of Region Dalarna Ms Åsa Ängsback, International Strategist and Coordinator Ms Linnéa Hassis, Youth Strategist Ms Jing Qiu, Project Manager, Region Dalarna Youth VIP-Project participants: Mr Anton Svensson Ms Julia Hansson Ms Melinda Tjulander Ms Tilda Kallur Ms Asrin Dewari Ms Lovisa Sundström Ms Lovisa Lyttbacka Kling Ms Sofie Svensson The exchange from Hubei to Dalarna was conducted between 2014/09/03 and 2014/09/07. The delegation from Hubei included: Mr Wu Hongbin, Standing member of Hubei Youth Federation Ms Liu Yuanyuan, Deputy Secretary General of Hubei Students Federation Ms Xie Mingmin, Deputy Secretary General of Hubei Youth Federation Ms Wang Zhuojun, Section Chief of European and African Affairs of Hubei Provincial Foreign Affairs of Hubei. Due to the new regulations in China for business trips abroad, the Hubei province sent different representatives for the members of the steering group. This is also reported to and approved by ICLD. Youth VIP-Project participants: Ms Wu Xiwen Ms Shen Wuyu Mr Zhou Yujin Ms Yin Qianqian Ms Huang Yuqi Mr Luo Daojun Mr Yuan Ye Mr Zhang Yunlong Mr Ding Guangye Ms Chen Xin - Two joint events/arrangement must be conducted during the exchanges. The 1st joint event/arrangement on 2014/04/24 at the Youth Activity Centre in Wuhan, Hubei The 2nd joint event/arrangement on 2014/09/06 in Falun at the Granny Goes Street Festival. - Results for the exchanges and joint events/arrangements We have received encouraging feedbacks from the participants and the steering group. The exchanges and joint arrangements have been big successes. The participants have learnt much more about the regions and countries, of its people and culture. Many have come to the conclusion that despite we have different languages, cultures and very far apart geographically, we still share the same dreams and have much more in common. The friendship between the participants from two regions have been strengthened greatly. Many felt the parting at the end of the exchanges were very difficult to bear and are really looking forward to the next exchange. Their interest in the respective regions are also increased, for example, some of the participants from Hubei became interested in studying and working in Dalarna after the exchanges. - Additional results: a mobile application to promote the selling and purchasing of second-hand textbooks developed by one of our participants. Rebecca Yuqi Huang, one of our participants in Hubei, with the help of several of her friends, developed a mobile application to help students to sell secondhand textbooks. The idea behind the mobile app is to promote recycling and reuse of second-hand products in China, in order to save resources and contribute to the environment. Inspired by the project’s interest in environmental issues and especially after the participation at Miljötinget 2013, she came up with this idea. This mobile app has already been downloaded and used by some of the students in Hubei. Activities in 2013 In order to achieve the above mentioned goals and the overall goal of the project, we have conducted various activities in 2014. 1. 4 preparation seminars, 1 Youth Seminar, 1 workshop on gender equality and 1 lecture for Chinese history and political system was arranged from January to May 2014: 2014/01/17 Preparation seminar 2014/02/06 Workshop: Gender Equality in Sweden 2014/03/14 Preparation seminar 2014/03/21 Lecture: Chinese History and Political System 2014/04/11 Preparation seminar 2014/04/24 Youth Seminar for both Swedish and Chinese participants 2014/05/26 Preparation seminar 2. Exchange 1 and joint arrangement/event 1 Eight participants from Dalarna visited Hubei between 2014/04/21 and 2014/04/27. Varied activities were arranged during the exchange: Study visits: we arranged study visits to local universities and high schools, so the students from Dalarna could learn more about the education system, daily students life and youth culture in China. Cultural activities: the participants have visited two museums, and learned more about Hubei’s history, present and future planning. They have also shared the experience of learning how to make Chinese dumplings, a traditional Chinese food together with the steering committee members. The participants also visited the Great Wall and the Tian’anmen Square in Beijing at the end of the visit. Homestay: all 8 Swedish participants enjoyed accommodation at normal Chinese families. This gave them a very unique experience to live the culture and take a glimpse into the daily life in China. Joint arrangement 1: A public event to present the culture and leisure activities in Dalarna was held on 2014/04/24 at the Youth Activity Centre in Wuhan. The Swedish teenagers prepared and presented a series of interactive activities to the Chinese public that visited. Painting Dala horses, trying out Swedish Easter tradition, teaching the visitors folk dances to the folk music in Dalarna, introducing popular sports and games was amongst some of the activities. The Swedish teenagers also tried out the traditional folk dresses and folk dancing with the help of the Chinese teenage participants. In the afternoon, the Youth Seminar took place at Wuhan Polytechnic University, and the teenage participants, together with the project’s steering committee and a group of students at the university had heated discussions over several current and important topics, such as environmental protection, education systems, youth culture in Sweden and China, etc. 3. Steering group meeting 1: 2014/04/25 4. 5 seminars/workshops from September 2014 to January 2015. 2014/09/06 Youth Seminar for both Dalarna and Hubei participants 2014/10/21 Preparation seminar 2014/11/27 Preparation seminar 2014/12/18 Preparation seminar 2014/01/13 Preparation seminar 5. Exchange 2 and joint arrangement/event 2 Ten Hubei participants visited Dalarna between 2014/09/03 and 2014/09/07. Varied activities were arranged during the exchange: Homestay: all 10 Chinese participants enjoyed accommodation at the Swedish participants’ family. This gave them a very unique opportunity to experience the Swedish daily life and culture. It also helped to strengthen the ties amongst our participants. Study visits: we arranged study visits to Högskolan Dalarna. The participants also met Ulf Thored and two youth entrepreneur from Ungföretagssamhet. Gender equality: A gender equality workshop lead by Göran Ehn for participants from both Dalarna and Hubei was also held at Region Dalarna. Cultural activities: Our participants, steering group members and the Homestay host families enjoyed a Crayfish party as a Swedish tradition together. On the last day of the visit, the participants, the steering group from Hubei, homestay families, the Project Manager and International Strategist Åsa Ängsback had a picnic at Lake Stångtjärn. The participants and the steering group from Hubei greatly enjoyed the natural scenery. Team Building: a cooking lesson for team building was arranged for all the participants from Hubei and Dalarna, and the steering group from Hubei. International Strategist Åsa Ängsback and the Project Manager were also present. Joint arrangement 2: the event took place at Granny Goes Street festival in Falun on 2014/09/06. The theme is to bring Chinese cultures into Dalarna, that people who visit the event can have a taste of the Chinese cultures through different activities. Inside the Youth-VIP tent at Granny Goes Street, the participants prepared several stations with the following theme: making Chinese knots and paper cutting arts, painting Beijing Opera masks, calligraphy and Chinese folk dresses. The participants from Hubei have also designed a beautiful pamphlet that introduces these cultural activities in China. The pamphlet were distributed to the visitors at the event. After the event at Granny Goes Street, the participants held the Youth Seminar at Region Dalarna.This year’s seminar was two-hours long and covered the following topics: recycling, the Youth Council, Political Campaigns, life as a teenager/young adult in Sweden and China. Mr Leif Nilsson, Mr Lennart Färje, Ms Linnéa Hassis and the steering group from Hubei also took part in the last half an hour of the seminar. They listened to the participants’ summary of their discussions and exchanged ideas and opinions with the participants. 6. Steering group meeting 2: 2014/09/06 7. 5 seminars/workshops from 2014/09 to 2015/01 2014/09/06 Youth Seminar for both Swedish and Chinese participants 2014/10/21 Preparation seminar 2014/11/27 Preparation seminar 2014/12/18 Preparation seminar 2015/01/13 Preparation seminar 8. Youth VIP’s participation at Miljötinget 2014. Three of project participants, Anton Svensson, Lovisa Sundström, Melinda Tjulander, together with Ms Maria Östh and Ms Marlene Stedt from Region Dalarna, took part at Åsiktstorg at Miljötinget this year to promote the project, as well as Region Dalarna’s continued efforts to improve the rights and influences of the young people. 9. Second participant survey conducted in November in both Dalarna and Hubei. The results of the participant survey was due originally in January, 2015, but the analyst unfortunately had some private hindrance, so the result will be ready in the beginning of February. 8. Second progress report. The second progress report will be sent to the steering groups in Dalarna and Hubei digitally in the beginning of February 2015. In addition to the progress report, one travel report for each exchange was also written by the Project Manager and sent to the steering group in Dalarna and Hubei. 9. Youth VIP’s own blog has also been in the planning since December 2014. The blog will be launched earliest in February, and will be updated by our own participants. The reports regarding 2014’s exchanges written by our participants will also be collected into a small book and published to stakeholders and other interested parties in February 2015 according to the plan. Difficulties and Problems 1. The censorship and poor internet connection quality has continued to pose a big problem for the online meetings and seminars. We have thus reduced the frequency and scale of such meetings. Most preparation seminars have been conducted separately in Dalarna and Hubei. However, the Project Manager communicates directly online with participants and the contact persons in Hubei frequently, in order to make sure that all information are passed on and discussed properly. The friendship between Dalarna and Hubei participants has also been strengthened through the exchanges. They communicate with one another in their own time as well. 2. Participants leaving the project due to life changes. Our participants were between 16 and 20 when they joined the project. This is a period of time that is often filled with life changes. Several of our participants had to leave the project due to college and moving out of Dalarna. Since it’s already been almost 1,5 years into the project, even if we could recruit more new participants, it wouldn’t be easier for the new participants to fit into the existing group and catching up. We have therefore decided to keep the current participants and focus on them. The project at the moment have 27 members, 12 from Dalarna and 15 from Hubei. For the current participant list, please refer to Appendix 1. Appendix 1 List of Participants 2014/01 Dalarna Name Anna Enblom Anton Svensson Fredrik Palmén Julia Hansson Lisa Yngström Lovisa Sundström Melinda Tjulander Oscar Sjökvist Oscar Dahlberg Sofie Svensson Lovisa Lyttbacka Kling Tilda Kallur Hubei Name WU Xiwen LUO Daojun LIU Can NI Huanjie SHEN Wushu SHI Dongli LIU Tao FENG Qian YUAN Ye ZHOU Yujin YIN Qianqian ZHANG Yunlong CHEN Xin HUANG Yuqi DING Guangye Gender F M M F F F F M M F F F Gender F M F M F M F F M M F M F F M Age 20 19 19 21 20 21 20 21 21 21 21 20 17 17 17 Age 20 18 18 17 18 20 17 20 18 17 17 19 Municipality Älvdalen Säter Falun Rättvik Ludvika Mora Borlänge Borlänge Falun Vansbro Säter Falun Municipality Wuhan Wuhan Jianshi Wuhan Wuhan Jinzhou Huaihua Wuhan Xiangyang Shiyan Wuhan Xiaogan Anlu Wuhan Wuhan Ethinic Group Han Hui Tujia Han Han Han Miao Han Han Han Han Han Han Han Han Direktion 2015-02-11 Regionchefens rapport till direktionen 2015-02-11 - med några nedslag i planerad och pågående verksamhet - Direktionen beslöt i december 2015 att starta två förstudier för projekt inom EUs socialfond. Den första förstudien blir nu klar och behandlas på direktionen för en fortsättning av Unga till arbete där finansiering söks ur fondens programområde tre (EUs sysselsättningsinitiativ för ungdomar) där sista dag för ansökan är 24 februari. Arbetet fortsätter med en förstudie för ett projekt för att minska avhoppen i gymnasieskolan. Ansökan för det till fondens programområde två blir troligen aktuell i början av hösten. - En överenskommelse har gjorts mellan regeringen och SKL kring fortsatt stöd 2015 till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Den ger ekonomiska förutsättningar att fortsätta utvecklingsarbetet inom områdena barn och unga, funktionsnedsättning samt stöd till barn med missbrukande föräldrar. För att få medlen, vilket för Dalarna uppgår till 2,1 mkr, ska en plan för fortsatt utvecklingsarbete lämnas in till SKL senast 31 mars. - En överenskommelse har också gjorts om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2015. Den liknar i allt väsentligt tidigare överenskommelser inom området och ersättningen som här går direkt till kommuner och landsting är prestationsbaserad. - 28 januari höll Region Dalarna sin årliga mediaträff. Journalister från Sveriges Radio, SVT, DD och DT var på plats och fick information om satsningar mot ungdomsarbetslösheten, ungdomsstrategin, kollektivtrafiken, House of Dalarna, regionfråga, de nya EU-programmen inom strukturfonderna samt bredbandsstrategin. Träffen resulterade bland annat i många inslag och artiklar dagarna efter. - Anställning pågår av tre nya samhällsvetare till kansliet. En vardera till kollektivtrafik och infrastruktur inom det s.k. verksamhetsprojektet som fastställdes av direktionen i slutet av 2014 samt en ersättningsrekrytering inom området statistik och analys. - I februari startar Region Dalarnas nätverksträffar med fördjupad processledarkompetens inom Fokus unga. Målgrupp är de tjänstemän som har eller kommer att ha det strategiska uppdraget för ungdomsfrågor. Träffarna arrangeras med stöd av Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor - Projektet ”Outdoor och fysisk planering” har nu startat. Deltagande kommuner i arbetet är Orsa, Malung-Sälen, Älvdalen och Mora och syftet är att hitta metoder och arbetssätt som på sikt förstärker samspelet mellan fysisk planering och regionalt tillväxtarbete. Man tittar nu på markanvändningen för att se om man kan förhindra framtida markkonflikter (vindkraftverk, skogsavverkning och besöksnäring). - Fortsättningsprojektet för internationalisering inom besöksnäringen är i gång. En hel del fokus har riktats mot Nederländerna men arbetet har lett till flera förfrågningar om bland annat pressresor från alla prioriterade marknader/länder. - Den 12 februari träffar tjänstemannaledningen inom Region Dalarna den nya regionala ledningen inom Tillväxtverket för att diskutera samarbeten och eventuella gemensamma satsningar inom bland annat besöksnäringen. - Region Dalarna har från 2015 blivit medlem i Sweden China Trade Council där en ny plattform nu byggs upp för svenska kommuner och regioner som samarbetar med Kina. Medlemskapet beräknas leda till erfarenhetsutbyte, samverkan och kunskaper till gagn för Dalarnas samarbete med den kinesiska regionen Hubei. - I december ordnade Region Dalarna ett femlänsmöte inom ramen för regeringsuppdraget med kompetensförsörjning för gruvnäringen med deltagande av Västerbotten, Västmanland, Örebro län, och Norrbotten. Dessa fick ta del av det arbete på området som sker i Dalarna av Högskolan Dalarna, Samarkand 2015, projektet Tillväxtpaket Ludvika och projektet Industriell förnyelse i Hedemora. Därtill gavs redogörelser från Bergskraft Bergslagen kring gjort rapport över arbetet till regeringskansliet och av Arbetsförmedlingen lämnades en prognos över gruvnäringens behov av personalrekrytering. - Det för länsstyrelsen och Region Dalarna gemensamma kansliet för bredbandsfrågor och digital agenda fortsätter förberedelserna för en bredbandsutbyggnad i Dalarna bland annat med stöd av medel från EUs regionalfond och EUs landsbygdsprogram. Ansökningar om medel från regionalfonden planeras vara inlämnad till början av mars och där beräknas ett stöd för Dalarna om 100 mkr medan medel i landsbygdsprogrammet inte blir aktuellt förrän tidigast i september där storleken på stödet till Dalarna beräknas ligga en bit ovanför det från regionalfonden. Särskilda insatser och en utbyggnadsplanering har nu blivit kopplad till den nedstängning av ADSL-stationer i Dalarna som plötsligt aktualiserats redan till halvårsskiftet. - Gränskommittén för samarbete mellan Dalarna och Hedmarks fylke i Norge genomför i mars en studieresa till Levi och Kittilä i Finland på temat ”Flygplats, kommun- och destinationsutveckling” för bland annat Region Dalarna och Länsstyrelse Dalarna. Detta för att ta del av deras kunskaper och erfarenheter kring Kittilä flygplats roll och betydelse för utveckling av besöksnäringen. Gränskommitténs utgångspunkt är det pågående arbetet med byggande av en ny internationell flygplats i Sälen som ska betjäna framförallt det s.k. SITE-området (Sälen, Idre, Trysil och Engerdal) med tänkt driftstart december 2017. - 12-13 februari träffas ledningarna för Region Värmland och Region Dalarna för diskussioner om gemensamma frågor såsom strukturfondsarbetet inom Norra Mellansverige, kommande överväganden och förberedelser för regionbildningar, framtida projektsamarbeten över länsgränsen, infrastrukturfrågor och kollektivtrafik. Direktion 2015-02-11 - Den 17 februari kommer Miljötinget att tilldelas EU-Parlamentets medborgarpris vid en mindre ceremoni på Region Dalarnas kansli. Miljötinget är en av sammanlagt 50 pristagare inom hela EU som tilldelas medborgarpriset. Senare under februari månad kommer Miljötingets projektledare Matilda Mattsson att också delta i en prisceremoni i Bryssel med samtliga pristagare och där de också kommer att presenteras i en särskild utställning. - Under Skid-VM i Falun kommer Dalarnas alla kommuner och landstinget, med samordning av Region Dalarna, ha en gemensam monter som går under namnet ”House of Dalarna” Med konceptet ”Välkommen hem till oss i Dalarna” kommer vi att visa vad länet har att erbjuda besökare och potentiella inflyttare. Montern är ett hus om 196 m2 på konsumentmässan som arrangeras på FaluKuriren Arena under VM. I husets olika rum ska vi genom inredning, aktiviteter och smakprov visa upp kultur och natur, fritidsaktiviteter, design, evenemang och besöksmål. Vi lyfter också fram utbildnings- och jobbmöjligheter i Dalarna samt erbjuder en rad prova-på aktiviteter och tävlingar. Vi vill förmedla en känsla av ”hit vill jag komma igen, här vill jag stanna!”
© Copyright 2024