Välkommen till Klippans kommunarkiv!
Välkommen till Klippans kommunarkiv! För främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning, skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. 2 kap 1§ tryckfrihetsförordningen Kommunens arkivvård styrs ytterst av tryckfrihetsförordningen, som är en av Sveriges grundlagar. Utan en väl fungerande arkivvård skulle en sådan insyn inte vara möjlig! Vad är ett arkiv? Arkiv har funnits lika länge som skriften har varit känd. De äldsta skrifterna som finns i Sverige är ristade i runstenar som är bevarade på museum och ute i vårt kulturlandskap. I arkiven finns skrifterna som är präntade på pergament och papper. Den äldsta handlingen i Sverige är ett pergament från 900 talet! År 1862 infördes den kommunala organisationen i Sverige. Från det året skulle kommunerna på lokal nivå sköta de flesta frågor som inte var kyrkliga. I kommunernas arkiv hittar man de kommunala arkiven och på landsarkiven finns de kyrkliga arkiven bevarade. Vilka är de äldsta handlingarna i Klippans kommun arkiv? Detta är en återkommande fråga från många besökare! Eftersom vi förvarar de förkommunala handlingarna från 1863 innan den stora kommunsammanslagningen 1974 så räknas dessa handlingar som de äldsta! Det finns dock äldre handlingar i arkivet: • • • Gråmanstorp kommunala handlingar 1824 – 1862 Östra – Ljungby kommunalnämnd, protokoll avskrifter av sockennämnd o stämma 1847 – 1862 Östra – Ljungby skifteslag, enskilda arkiv. Skifteskarta från 1850 Vad hittar man i kommunarkivet? • • • I Klippans kommunarkiv hittar du som forskare kommunala handlingar från den förkommunala tiden dvs, från landskommunernas tid 1863 fram till dagens datum! Kommunarkivet bevarar även enskilda arkiv som föreningsarkiv och personarkiv. Söker du efter dina gamla betyg så finns de här! I kommunens källare finns 5 st. arkivlokaler: • • • • • Centralarkiv Bygglovsarkiv Kart- och ritningsarkiv Verifikationsarkiv Tekniska förvaltningens arkiv Vad döljer sig bakom arkivdörrarna? I centralarkivet finns det totalt 809,05 hyllmeter med handlingar! Här förvaras: • Arkiven till de förkommunala landskommunerna med samtliga nämnder från 1863 fram till 1971 då dessa sedan kom att ingå i Klippans kommun 1974 • Kommunstyrelsens alla handlingar från 1974 fram till dagens datum • Personalhandlingar • Slutbetyg • Socialakter tex, fosterhemsplaceringar och faderskapsmål. I tekniska förvaltningens arkiv hittar du totalt 84 hm arkiv samt 19 arkivskåp fyllda med handlingar av alla slag Här förvaras handlingar till; • • • • • • Administrativa avdelningen Fastighetsavdelningen Gatu- och parkavdelningen Kost- och lokalvårdsavdelningen VA-avdelningen Här hittar man byggnadsritningar med konstruktioner till kommunens fastigheter mm I bygglovsarkivet hittar du 25 hm arkiv samt 26 arkivskåp fyllda med bygglovsakter • • Arkivet är intressant och värdefullt för den som undrar om bygglov har beviljats, eller om du skall köpa, sälja eller bygga om ditt hus. I bygglovsakterna finns din villas historia. För släktforskare kan denna information vara guld värd! Fastighetsakter; • I bygglovsarkivet bevaras fastighetsakter som är kommunala. Dessa akter finns även digitaliserade • Vilka år vi har är svårt att svara på men uppskatta att det är från när Klippan kommun bildades efter den stora kommunsammanslagningen 1974. Handlingar från den förkommunala tiden kan också finnas här! • Resterande fastighetsbildningar finns i lantmäteriets arkiv • Lantmäteriet har ett rikstäckande fastighetsregister där akterna som hör ihop med fastighetsbildningen är införda • På lantmäteriet kan du hitta alla akter även de som är arkiverade i kommunen • Söker du efter en fastighetsakt behöver arkivarien veta fastighetens namn med betäckningsnummer I Kart- och ritningsarkivet hittar du 34 hm arkiv samt 10 arkivskåp fyllda med kartor och ritningar Vad kan kartorna berätta för oss? • Primärkartor – kommunens egen karta och grundkarta. Här ser man alla detaljer som: träd, häckar, staket, vägnät, byggnader, ledningar, vatten, järnväg och adresser.. Från 1990- talet finns dessa även digitalt! • Översiktsplaner – visar i stora drag var man kan bygga ut i framtiden tex; bostadsbyggandet, industrier och friluftsliv. • Detaljplaner – visar vart man får bygga mer i detalj tex; hur nära vägen ett hus får ligga och vilken höjd byggnaden får ha mm Äger man egen mark kan man upprätta en egen detaljplan men den måste igenom den politiska beslutskedjan. • Verifikationsarkiv/Leveransarkiv Här förvaras totalt 296 hyllmeter med; • • • • • Gallringsbara handlingar som verifikationer Oförtecknade arkiv Enskilda arkiv dvs, föreningsarkiv Examens och betygskataloger från 1863 – Gamla miljö- och byggnadsnämndens miljö arkiv Arkivariens uppgift är bl.a. att hålla ordning på kommunarkivets handlingar genom att utföra gallringsutredningar. Alla handlingar behöver inte bevaras! AL §10 (Arkivlagen) Några saker som kan vara bra att känna till innan ett besök till kommunarkivet: Det är bra om du som forskare har förkunskap om din frågeställning kring forskarämnet. Var tydlig och maila din förfrågan till arkivarien innan besöket så hinner arkivarien att förbereda besöket genom att efterforska handlingarna som du efterfrågar i arkivet.. • • • • • • Du som forskare bör veta om handlingarna som du söker efter är kommunala eller statliga Det mesta som rör släktsforskning finns på landsarkiven dvs, kyrkoböckerna.. Söker du efter bygglovshandlingar bör du veta fastighetsbeteckningen på din fastighet, detta hjälper personalen på bygglovskontoret dig med. Söker du efter handlingar från socialnämndens arkiv tex, din eller din släktings socialakt ska du veta att dessa handlingar omfattas av sekretess. Sekretessen gäller i 70 år efter det sista anteckningsdatumet i akten Söker du dina betyg måste arkivarien ha dina personuppgifter såsom: Namn, personnummer, skola, linje/program, året när du tog studenten Du som forskare kan även ha lite förkunskap om vilka nämnder som har funnits genom tiderna i en kommun! I nämndernas arkiv kan du hitta mycket information om dina släktingar exempelvis om någon har varit föremål för fosterhemsplacering. Annars så är arkivarien behjälplig. En rad olika nämnder har funnits genom Klippans historia: Detta är bra att känna till om du söker efter en särskild handling i arkivet, arkivarien är annars behjälplig. En nämnd är ofta en statlig eller kommunal myndighet. Det kan även vara en grupp människor som tillsammans antingen på grund av lag eller överenskommelse beslutar eller utreder inom ett visst område. Genom 1977 års kommunallag blev vissa speciallagsreglerade facknämnder obligatoriska såsom: • • • • • Valnämnd Socialnämnd Skolstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnd Byggnadsnämnd Se exempel här nedan på vad du som forskare kan hitta i kommunens arkiv här: Luftskyddsnämnd Följande arkiv finns bevarad i kommunarkivet: • Gråmanstorp kommun 1863 - 1951, handlingar från 1942 – 1944 Enligt luftskyddslagen (SFS 1937:504) som trädde i kraft den 1 juli 1937 skulle landet delas in i luftskyddsområden. Dessa leddes av en Luftskyddschef, som i regel var ortens polischef om inte länsstyrelsen bestämt annorlunda. För att följa luftskyddets planläggning och tillvarata kommunens intresse hade varje kommun rätt att tillsätta en särskild luftskyddsnämnd som antingen kunde sammanträda med länsstyrelsen eller luftskyddschefen. Nämnden skulle bestå av tre till fem personer. Under år 1944 ersattes luftskyddslagen av en civilförsvarslag (SFS 1944:536) vilket också innebar att de kommunala luftskyddsnämnderna ersattes av civilförsvarsnämnder. Livsmedelnämnd Följande arkiv finns bevarad i kommunarkivet: • Gråmanstorp kommun 1863 - 1951, handlingar från 1915 – 1919 Sedan första världskriget brutit ut fick kommunerna under hösten år 1914 rätt att inrätta livsmedelsnämnder. Under år 1915 anmodade jordbruksdepartementet länsstyrelserna att uppmuntra landets städer och kommuner att inrätta livsmedelsnämnder. I mindre kommuner kunde dock kommunalnämnd eller annan myndighet fungera som sådan nämnd. Livsmedelsnämnder blev emellertid inte obligatoriska förrän den 22 juli 1917, då SFS 1917:483 trädde i kraft. Enligt denna skall det i varje kommun finnas en livsmedelsnämnd som ska sköta den offentliga regleringen av livsmedelsförbrukningen och ha tillsyn över den allmänna hushållningen med livsmedel. Nämndens uppgift var att: • • • Se till att produkter som kunde användas som människo- eller kreatursföda tillvaratogs Se till att det livsmedel som behövdes för kommunens försörjning införskaffades, lagrades och fördelades på lämpligt sätt Se till att gällande föreskrifter om livsmedelsregleringen efterlevdes och Nykterhetsnämnd Följande arkiv finns bevarad i kommunarkivet: • Gråmanstorp kommun 1863 – 1951, handlingar 1919 – 1953 • Klippans köping 1945 – 1970, handlingar 1945 – 1970 • Källna kommun 1863 – 1951, handlingar 1930 – 1951 • Riseberga kommun 1952 – 1970, handlingar 1928 – 1973 • Vedby kommun 1863 – 1951, handlingar 1933 – 1955 • Västra Sönnarslöv kommun 1863 – 1951, handlingar 1939 – 1952 • Östra Ljungby kommun 1863 – 1973, handlingar 1955 – 1973 • Klippans kommun 1971 – 1973, handlingar 1968 – 1973 Enligt lagen om behandling av alkoholister (SFS 1913:102) kunde den som var hemfallen åt dryckenskap dömas till alkoholistanstalt. Ansökan om intagande på dylik anstalt skulle avgöras av den enligt samma lag införda nykterhetsnämnden. Om inte särskild nykterhetsnämnd infördes i kommunen skulle frågorna avgöras av fattigvårdsstyrelsen. Lagen om behandling av alkoholister trädde i kraft den 1 augusti 1916 (SFS 1916:304). Nämnden kunde förbjuda försäljning av alkoholhaltiga preparat om det visade sig att dessa missbrukades. (s 1) Om nykterhetsnämnden fått kännedom om att någon var ”hemfallen” åt alkoholmissbruk skulle den skyndsamt undersöka vederbörandes levnadsförhållanden. Nämnden kunde om den ville kalla personen till sig, alternativt beordra personen i fråga att inställa sig hos en läkare, för att undersöka personens alkoholvanor. För att ha uppsikt och tillsyn över de kommunala nykterhetsnämnderna infördes år 1939 länsnykterhetsnämnder. Central myndighet i nykterhetsfrågor var Socialstyrelsen. Från den 1 juli 1970 kunde socialnämnd, barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd slås samman till en gemensam social centralnämnd (SFS 1976:296). Dessa ersattes den 1 januari 1982 av socialnämnder (1980:620). (s 2) Litteraturtips: Nycander Svante, Svenskarna och spriten (Stockholm, 1996). Blomgrens bildarkiv nr: 34210 Blomgrens bildarkiv nr: 1643B Blomgrens bildarkiv nr 12820A Hälsovårdsnämnd Följande arkiv finns bevarad i kommunarkivet: • Färingtofta kommun 1863 - 1951, handlingar från 1936 – 1951 • Gråmanstorp kommun 1863 - 1951, handlingar från 1926 – 1944 • Klippans köping 1945 - 1970, handlingar från 1945 – 1970 • Klippans municipalsamhälle 1899 - 1944, handlingar från 1905 – 1945 • Ljungbyhed municipalsamhälle 1936 - 1962, handlingar 1937 – 1961 • Riseberga kommun 1863 - 1953, handlingar 1929 – 1973 • Vedby kommun 1863 - 1951, handlingar 1944 – 1951 • Västra Sönnarslöv kommun 1863 - 1951, handlingar 1932 – 1951 • Östra Ljungby kommun 1863 – 1951 och 1952 - 1973, handlingar 1925 – 1973 Då kommuner infördes i Sverige år 1863 fördes sockennämndens tillsyn över den allmänna hälsovården över till kommunalnämnderna på landsbygden. I städerna fanns i regel sundhetsnämnder som fick ta hand om dessa frågor. Enligt 1874 års hälsovårdsstadga (SFS 1874:68) som trädde i kraft den 1 januari 1875 skulle hälsovården i städer skötas av särskilt inrättade hälsovårdsnämnder. Nämnden skulle bestå av polismästaren eller annan representant för polisen, stadsläkaren eller annan lämplig läkare samt fyra ledamöter av stadsfullmäktige. En gång per år (i mars) skulle hälsovårdsnämnderna lämna in en rapport till Sundhetskollegium om hälsotillståndet i respektive stad. (s1) Till hälsovårdsnämndens uppgifter hörde också att följa allt som hade med invånarnas hälsa och sundhet att göra. Närmare bestämt skulle hälsovårdsnämnden se till att det fanns tillgång till vatten i staden, att vattenavloppen ordnas ändamålsenligt och att avträdena blev tömda. Vidare skulle hälsovårdsnämnden försöka finna de bakomliggande orsakerna då det av någon anledning blev förhöjd dödlighet i någon stadsdel. Även begravningsplatser, födoämnen, dryckesvaror med mera låg under hälsovårdsnämndens uppsikt. Från 1 januari 1983 ersattes hälsovårdsnämnderna av miljö- och hälsoskyddsnämnder. Blomgrens bildarkiv nr: 13843D Polisnämnd Följande arkiv finns bevarad i kommunarkivet: • Gråmanstorp kommun 1863 – 1951,handlingar från 1926 – 1944 • Polis Carl Appelbergs rapporter och personarkiv Åren 1915 - 1920 Genom lag om polisväsendet (SFS 1925:170) indelades landet i polisdistrikt. Varje stad och köping utgjorde ett polisdistrikt. På landsbygden skulle landsfiskaldistrikt eller delar av landsfiskaldistrikt utgöra ett polisdistrikt. I kommun som bildade ett eget polisdistrikt kunde från den 1 januari 1926 en särskild polisnämnd inrättas. Nämnden hade rätt att upprätta budget för polisen, förvalta dess medel och fastigheter och yttra sig om frågor av allmän betydelse för polisväsendet. Polisnämnden fick emellertid inte befatta sig med själva polisarbetet, det var polischefens, som tillsattes av länsstyrelsen, område. Från år 1965 förstatligas polisväsendet helt. De kommunala polisarkiven (landsfiskal- länsmans-, poliskammararkiv med flera) övertogs av staten och återfinns idag hos landsarkiven. Polisnämndsarkiven finns emellertid kvar i kommunarkiven. Carl Appelberg polis i Gråmanstorp f. 5/10 – 1897 d. 20/4 – 1917 Blomgrens bildarkiv nr:00265 Du är alltid välkommen att boka tid för forskning i kommunarkivet • I kommunarkivet finns det ett litet forskarrum där du kan komma och forska. Jag hjälper dig gärna Boka tid genom att kontakta kommunarkivarie: Janicke Schreuder Tfn: 0435 – 28113 Mobil: 0734 – 398113 Epost: janicke.schreuder@klippan.se Besöksadress: Kommunhuset, Trädgårdsgatan 12, klippan Välkommen!
© Copyright 2024