1. No category

Alunda
Arkeologisk förundersökning längs väg 288
Sträckan Alunda-Gimo, delen norra Alunda
Fornlämning Alunda 88:1, 728, 729, 751, 752 och 754.
Fastigheterna Marma 1:4, 1:67, 3:2, 6:1, 14:1 och Klev 4:37,
Alunda socken, Östhammars kommun, Uppsala län
SAU rapport 2015:03
Helena Hulth
SAU rapporter 2015:03
ISSN 1652-9448
ISBN 978-91-981-768-1-0
©SAU 2015
Utgivning och distribution:
Societas Archaeologica Upsaliensis
Thunbergsvägen 5B
752 38UPPSALA
post@sau.se
Tekniska och administrativa uppgifter
Länsstyrelsen dnr och datum för beslut: Ärende nr: 431-5644-14, 2014-10-07
Ansvarig institution: Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU)
SAU projekt nr: 2176
Uppdragsgivare: Trafikverket
Plats
Län: Uppsala län
Landskap Uppland
Kommun: Östhammars kommun
Socken: Alunda
Fastighet: Marma 1:4, 1:67, 3:2, 6:1, 14:1 och Klev 4:37
Fornlämning Alunda 88:1, 728, 729, 751, 752 och 754
Koordinater: X 671860, Y 6662900
Koordinatsystem: Sweref 99 TM
Höjdsystem: RH2000
Höjd över havet: 14-25 m
Inmätningssystem: RTK-GPS
Undersökningen
Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning
Utförandetid i fält: 2014-10-13–11-07
Förundersökt yta: 1960 m2
Personal
Jennie Andersson, Susanna Eklund, Rudolf Gustavsson, Helena Hulth (projektledare) Fredrik Thölin.
Maskinist: Peder Jansson
Bearbetning
Fynd, fotografier, planer, profiler och digitala inmätningsfiler: Fynd nr 2-24 förvaras i väntan på fyndfördelning
på SAU (Fynd nr 1 har utgått).
Digitala planer: Helena Hulth
Språkgranskning/lektör: Åsa M Larsson
Omslagsbild: Vy från Kelthögen på gravfält Alunda 88:1 mot Kilbyån i S. Foto Helena Hulth, SAU.
Baksidesbild: Översvämmat schakt på delyta 45C. Foto mot S, Helena Hulth.
Layout: Gudbrand Klæstad, ord & form
Tryck: KPH Trycksaksbolaget AB Uppsala
Innehåll
Sammanfattning 4
Inledning 5
Undersökningen och deltagarna 5
Topografi 6
Fornlämningsmiljö 6
Kulturhistorisk bakgrund och tidigare
undersökningar 8
Analyser 34
Osteologisk analys 34
Vedartsanalys 34
14
C-analys 35
Makrofossilanalys 35
Slutsatser och vetenskaplig potential 36
Referenser 38
Undersökning 9
Målsättning och frågeställningar 9
Metod och genomförande 9
Resultat 11
Objekt 46 11
Sammanfattning objekt 46 11
Objekt 47 11
Anläggningsbeskrivning A2901 14
Sammanfattning objekt 47 14
Objekt 48 14
Sammanfattning objekt 48 17
Objekt 45 26
Delyta 45A 19
Delyta 45C 20
Sammanfattning objekt 45 24
Objekt 40 och Alunda 88:1 24
Objekt 40 26
Sammanfattning objekt 40 27
Alunda 88:1 28
Fynd från Alunda 88:1 31
Anläggningsbeskrivningar Alunda 88:1 31
Sammanfattning Alunda 88:1 33
Bilagor 39
1. Schakt 40
2. Rutor och sondage 43
3. Anläggningar 44
4. Fynd 49
5. Osteologiskt material 50
6. Konservering, Oxider AB 51
7. Vedartsanalys, Vedlab 73
8. Protokoll 14C-analys, Ångström 76
9. Makrofossilanalys, Geark 78
Sammanfattning
Inför breddningen av väg 288 har SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) utfört arkeologiska förundersökningar
längs sträckan Alunda–Marma i Uppland. Insatsen skedde
under oktober 2015 och berörde fem utredningsobjekt (46,
47, 48, 45 och 40) och en sen tidigare registrerad fornlämning, Alunda 88:1. Utredningsobjekten har i efterhand tilldelats följande fornlämningsnummer: Alunda 728 (objekt
40), Alunda 752 (objekt 45), Alunda 729 (objekt 46), Alunda 754 (objekt 47) och Alunda 751 (objekt 48).
Objekten 46 (Alunda 729) och 47 (Alunda 754) bedömdes vid utredningen utgöra ensamliggande stensättningar
på mindre impediment. Vid förundersökningen konstaterades att objekt 46 endast bestod av naturliga block och röjd
sten. Objekt 47 utgörs av tätt lagd sten vid en något uppstickande berghäll, vilken nyttjats som en del i anläggningens yttre konstruktion. Intill stensättningen framkom ett
sotlager, troligen från stensättningens anläggningsfas. I lagret påträffades ett par fragment bränt ben som möjligen kan
härröra från människa. Ur samma lager daterades träkol
från tall till omkring 1000–1150 e Kr.
Objekt 48 (Alunda 751) är ett boplatsläge vars tyngdpunkt troligen står att finna närmare Kilbyån, öster om arbetsområdet för vägen. Vid förundersökningen dokumenterades ett antal stolphål och delar av ett kulturlager. Från
två av stolphålen finns samstämmiga 14C-dateringar till förromersk järn­ålder. Merparten av den del av fornlämningen
som berörs av vägbreddningen undersöktes och togs sålunda bort.
Även objekt 45 (Alunda 752) utgör ett boplatsläge, med
utbredning på ömse sidor om väg 288. Lämningen karakteriseras framförallt av omfattande kulturlager och boplatslämningar som stolphål, härdar, en ugn och en brunn/brya.
Kulturlagret är tjockt och relativt homogent och ger intryck
av att ha tillkommit i jordförbättrande syfte, troligen under
4 sau rapport 2015:03
den tid området rymde odlingstegar vid Marma by. För­
undersökningen visar att bevarandeförhållandena är bäst
på vägens östra sida. Eftersom arbetsområdet var smalt undersöktes delar av fornlämningen och togs bort. Rikligt vattenflöde i förundersökningsschakten begränsade dock till­
gäng­
lig­
heten. Från lämningarna inom objektet har tre
14
C-dateringar gjorts, två av träkol och en från ett fårtands­
fragment, som påträffades i fyllnadslagren från brunnen/
bryan. Fårtanden daterades till 1300-/1400-tal, vilket med
undantag av recent material är förundersökningens yngsta
datering. Träkolsdateringarna härrör från en härd och en
ugn som gav betydligt äldre, men relativt samstämmiga resultat till romersk järnålder.
Objekt 40 (Alunda 728), ett boplatsläge och Alunda
88:1, ett gravfält, tangerar varandra. Boplatslämningen består av kraftiga kulturlager och enstaka anläggningar. Kulturlagret konstaterades vara ca 0,4 meter tjockt och uppträda på ömse sidor om vägen. Dess övre skikt är dock poröst, vilket möjligen kan vara ett resultat av att lagret delvis
blivit omschaktat i samband med vägbygget. Från en kokgrop öster om väg 288 finns en koldatering till århundradet
kring Kr f. Träkol från bottnen av kulturlagret daterades i
sin tur till senare delen av romersk järnålder.
Fornlämningen Alunda 88:1 är registrerad som ett
mind­re gravfält bestående av en hög och fyra stensättningar. Vid förundersökningen konstaterades ytterligare åtminstone tre mindre stensättningar av varierande karaktär.
Högen är kraftigt skadad av grustäkt och byggena av både
den gamla och den nuvarande landsvägen har inneburit
stor åverkan. Ett par stävspiraler i järn funna i raserings­
lager intill högen innebär att kontexten sannolikt är vendeltida. Från en av de nyfunna stensättningarna finns även en
fyndkombination i form av ett ringspänne i järn och en liten gul pärla, daterade till vikingatid.
Inledning
Undersökningen och deltagarna
minnesregistret (FMIS) tilldelats följande fornlämningsnummer: Alunda 728 (objekt 40), Alunda 752 (objekt 45),
Alunda 729 (objekt 46), Alunda 754 (objekt 47), Alunda
751 (objekt 48). I den följande redogörelsen används huvudsakligen utredningens objektsnummer. Fältarbetet
skedde under perioden 2014-10-13–2014-11-07. Medverkande arkeologer var Jennie Andersson, Susanna Eklund,
Rudolf Gustavsson, Fredrik Thölin och Helena Hulth (projektledare). Maskinist var Peder Jansson.
Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) har på uppdrag
av Trafikverket och efter beslut av länsstyrelsen i Uppsala
län den 2014-10-07 (dnr 431-5644-14) utfört en arkeologisk förundersökning inför breddningen av väg 288. Förundersökningen berörde den sedan tidigare registrerade
fornlämningen Alunda 88:1, samt ytterligare fem fornlämningar: objekt 40, 45:1, 46, 47 och 48, vilka framkom vid
Riksantikvarieämbetet UV:s utredning 2013 (Larsson
2014). Utredningsobjekten har vid registreringen i forny
y
Gravfält
g
ån
g
29
Solberget
20
Furuby
Väsby
20
Backas
Mickelstorp
Väsbytorp
Källberga
Gravrösen
27
Joneberg
Vadet
Happsta
37
33
Sydinge
Spångby
Gravfält
Gravfält
Mälbyn
Träindustri
Spångbylund
Asphagen
Sydingösby
15
Svarvarbo
15
Hammarby
25
25
Travtr.b.
Skyndeln
25
Haberga
Gärdebyn
Golfbana
Marma
30
19
Solgläntan
Östhammar
lb
Ki
Tallbacken
n
Odenslandet
Gröngåsen
25
Återvinningsanl.
Golv
Alunda
Klev
Fresta
yå
23
Skogshyddan
24
ma
rså
n
Gravfält
15
Sprötslinge
soldattorp
Fog
30
Jortslunda
Sprötslinge
Sund
Söderby
Bergtäkt
Henriksberg
Linneaberg
Johannes
28
8
Kristinetorp
Foghammar
ham
ån
35
Lis
s
Olan
16
25
Fj
d
äll
t
ike
d så n
Tåsjön
Nyvalla
25
0,5
1
1,5
2
km
25
Uppsala
Gravfält
Spånga
0
Kydingeholm
Kyttinge
Fågeltorn
Stamsjön
Ekeby
Krogsta
Figur 1: Utsnitt ur terrängkartan med förundersökningsområdet markerat i rött. Skala 1:50 000. Ur Terrängkartan Lantmäteriverket
Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080.
sau rapport 2015:03 5
Topografi
Fornlämning Alunda 88:1 och de fem övriga förundersökningsobjekten är belägna i ett öppet, småkuperat landskap
vid Kilbyåns dalgång. Höjderna varierar mellan 14 till 25
meter över havet, vilket innebär möjliga bosättningar från
bronsålder/början av förromersk järnålder och framåt. De
trånga dalgångarna gör att effekterna av landhöjningen bör
ha inneburit stora förändringar i landskapet på kort tid. Via
Kilbyån och Olandsån hade bygden sannolikt sjöburen
kontakt med havet ända fram i yngre järnålder. Den aktuella delen av Alunda bär namnet Marma, vilket indikerar
en marin anknytning (Vikstrand 2013).
Miljön kring objekt 46 och 47 utgörs av mindre, trädbevuxna impedimentsholmar. Omgivningen kring objekt 48
består på ena sidan av en skogsslänt som sluttar mot landsvägen och på den andra sidan av ett parti lerig åkermark.
Merparten av objekt 45 låg i stenig hagmark där berget på
flera håll går i dagen. Längst i norr finns ett mindre område
med åkermark och i söder vall. Även delar av objekt 40 utgörs av åkermark. På motsatt sida av vägen i höjd med gravfältet finns en höjdrygg där berget går i dagen, ibland sparsamt övertorvad med inslag av morän. Andra delar av objekt 40 utgörs av blockmorän, övervuxen av sly. Den
blockrika ytan kantas av sumpiga partier, särskilt mot norr
där terrängen övergår i våtmark. Detsamma gäller för ytan
precis norr om gravfältet Alunda 88:1. Själva gravfältet är
anlagt på en trädbevuxen bergsrygg och består av högen
och fyra mindre stensättningar. Landsvägen skär genom
berget precis öster om högen, vilka utgör förundersökningsområdets högsta punkt.
Fornlämningsmiljö
Omgivningarna kring förundersökningsområdet i Alunda
är som så många andra socknar i Uppland fornminnestäta.
Den generella bilden vittnar främst om lämningar från
järnålder, men även brons- och stenålder finns representerade. Riksbekant och unik är Alundaälgen från mellanneolitikum som påträffades 1953 vid Gammelmyren, ca åtta
km nordost om det aktuella förundersökningsområdet.
Bland fornlämningarna i närområdet dominerar gravar: ensamliggande (t ex Alunda 510:1) eller i mindre gravfält (exempelvis Alunda 73:1, 74:1, 88:1 och 89:1) samt boplatsindikationer. Att läget har varit fördelaktigt ur kommunikationssynpunkt styrks av de ekpålar som under
1880-talet påträffades i kanten av Kilbyån (Silwer 1912).
Dessa kan indikera bryggor eller möjligen en pålspärr i den
topografiskt smala passagen i höjd med skolan i Marma. Ytterligare uppgifter om ett pålverk finns i samband med fyndet av ett par spjutspetsar i Sund, strax sydost om Alunda
(SHM16400). Åtminstone en av spjutspetsarna är vikingatida.
Till de anmärkningsvärda fynden i bygden hör vidare
en romersk guldring med latinsk inskrift (SHM16029), påträffad vid Östra Spångby, ca tre km nordväst om det aktuella förundersökningsområdet. Ringen uppfattas som ett
Figur 2: Översikt över förundersökningsområde objekt 45. Foto mot NO, Åsa Larsson.
6 sau rapport 2015:03
671 200
671 600
672 000
672 400
Alunda 76:1
Alunda 89:1
Alunda 90:1
Alunda 88:1
6 663 600
6 663 600
Objekt 40
Objekt 45
Alunda 74:1
Objekt 48
6 663 000
6 663 000
Objekt 47
Objekt 46
6 662 400
6 662 400
Alunda 73:1
ALUNDA
0
671 200
671 600
672 000
200
400
m
672 400
Figur 3: Utdrag ur fastighetskartan med fornlämningar markerade med lila fält och punkter. De olika förundersökningsobjekten är markerade med
blått. Skala 1:10 000. Koordinaterna är angivna i Sweref 99. Ur Fastighetskarta@Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/0480.
sau rapport 2015:03 7
tecken på en högstatusmiljö under äldre järnålder. Undersökta gravar från yngre järnålder vittnar även de om att
socknen tillhörde en population med goda resurser, vilket
bör hållas i åtanke framförallt vid bedömningen av det aktuella gravfältet Alunda 88:1.
Kulturhistorisk bakgrund och tidigare
undersökningar
Antalet utförda arkeologiska undersökningar i Alunda
socknen har hittills varit begränsat. Detsamma gällde
grannsocknarna Rasbo och Stavby innan utbyggnaden och
förbättringarna av väg 288, som har inneburit en rad utredningar och undersökningar. Den fortsatta utbyggnaden av
väg 288 har hittills föranlett ett par utredningar i Alunda
socken (Göthberg 1997; Larsson 2014). Mer omfattande
undersökningar innan dess skedde under seklets tidigaste
decennier från Oscar Almgrens inventeringar (Almgren
1912), fram till och med 1950-talet då ett antal arkeologiska
8 sau rapport 2015:03
undersökningar utfördes. Dessa rörde järnåldersgravar och
gravfält som undersöktes under åren 1934–35; bl a Skäfthammar 39:1, strax söder om Gimo kyrka, med ca 70 gravar från vendel–vikingatid (SHM21192). Vidare undersöktes Alunda 73:1 vid Marmaskolan 1954. Gravfältet gränsar
till det aktuella förundersökningsområdet (SHM25152; Biörnstad 1954). Dateringen är huvudsakligen äldre järnålder. Vid en tillbyggnad av skolan 2006 skedde dessutom en
mindre undersökning, men denna ledde inte till att några
ytterligare lämningar kunde identifieras (Hennius 2006).
Generellt kan nämnas att gravinventariet från undersökta gravfält i Alunda och dess grannsocknar Stavby och
Skäfthammar har mycket gemensamt med gravmaterial
närmare Uppsala. Till skillnad från merparten av alla vendeltida brandgravar i Uppsalatrakten finns det dock i bygden exempel på tämligen ordinära vendeltida brandgravar
som innehåller hela vapen, vilket hittills inte kan sägas vara
normalfallet närmare Uppsala (Ljungkvist 2000).
Undersökning
Målsättning och frågeställningar
Förundersökningen syftade till att skapa ett tillfredsställande beslutsunderlag för planering och eventuella vidare undersökningssteg. Förutom vid objekt 46 omfattade förundersökningen ytor på ömse sidor av väg 288. Målet med
förundersökningen var att fastställa fornlämningarnas karaktär, omfattning och bevarandegrad, samt inom arbetsområdet tydligt avgränsa fornlämningarna. Förundersökningen syftade vidare till att utvärdera lämningarnas
­potential ifråga om fyndförekomst och preliminära tidsställning. Enligt Länsstyrelsens kravspecifikation skulle
förundersökningen i sin helhet:
• bestämma lämningarnas utbredning inom föreslagna
förundersökningsområden,
• fastställa lämningarnas hela utbredning inom arbetsområdet för vägen, om lämningarna sträcker sig längre
än de föreslagna förundersökningsområdena,
• ge en kvalificerad uppskattning av antalet anläggningar
av olika slag inom undersökningsområdena,
• ge en preliminär datering av lämningarna och klargöra
om eventuella överlagringar förekommer,
• avgränsa eventuella kulturlager inom undersökningsområden och bedöma dem till tjocklek, karaktär och
innehåll,
• bedöma förekomsten av andra lämningar till typ, karaktär, mängd och bevarandegrad,
• beskriva förekomsten av och bevarandeförhållandena
för olika fyndkategorier,
• ge en samlad tolkning av lämningarna inom området,
• bedöma och redovisa fornlämningarnas vetenskapliga
potential
Utöver att klargöra status för de enskilda stensättningarna
objekt 46 och 47 skulle även marken inom arbetsområdet
närmast stensättningarna förundersökas. Syftet var att kontrollera huruvida stensättningarna var ensamliggande eller
inte. Fornlämning Alunda 88:1 i sin tur, ligger i kilen mellan den gamla och den nuvarande landsvägen 288. Gravfältet har genom åren blivit alltmer sargat. Inom ramen för
förundersökningen skulle därför gravfältet avgränsas i sin
helhet mellan dessa vägar. Detta innebar att förundersökningsområdet utsträcktes ett tjugotal meter utanför arbetsområdet för väg 288. Förundersökningen omfattade sålunda en bedömning av antalet gravar inom hela området,
samt dokumentation och redovisning av lämningarna och
deras eventuella skadestatus. Detta betyder att enskilda gravar/gravöverbyggnader kunde komma att undersökas när-
Figur 4: Jennie Andersson funderar i schakt 468, förundersöknings­
område Alunda 88:1. Foto mot VSV Helena Hulth.
mare om detta bedömdes som nödvändigt för att fastställa
status eller lämningstyp.
Metod och genomförande
De sex förundersökningsområdena omfattade tillsammans
ca 20 000 m2. Målsättningen var att ca 10 % av ytorna skulle
sökschaktas och omkring 25% av de påträffade anläggningarna sektionsgrävas, för att erhålla ett representativt underlag för bedömningen av fornlämningarnas utbredning och
karaktär. Vid avtorvning och avbaning användes en 5 tons
bandburen maskin med gummilarv. Totalt grävdes 51 förundersökningsschakt om totalt 1960 m2 fördelat på de sex
objekten. Omfattningen mellan de olika objekten har dock
varierat. Under arbetets gång stod det klart att vissa ytor
hade en relativt låg potential, alternativt var så pass små att
länsstyrelsen föreslog att dessa skulle undersökas och tas
bort redan vid förundersökningen. Redogörelse för vilka
objekt eller delar av objekt som detta gäller framgår i resultatavsnittet.
På utvalda ytor skedde metalldetektorkartering efter avtorvning alternativt avbaning. Enstaka anläggningar gräv-
sau rapport 2015:03 9
Figur 5: Avstämning av topografin på Alunda 88:1. Foto mot NO, Jennie
Andersson.
des i sin helhet. Ett antal rutor handgrävdes i kulturlagren
för att fastställa lagrens beskaffenhet samt fyndförekomst.
10 sau rapport 2015:03
Schakt, kulturlager och anläggningar samt påtagliga störningar plandokumenterades digitalt med hjälp av RTK/
GPS. Fynd och prover mättes in och relaterades till kontext,
antingen anläggning eller lager. Undersökta anläggningar
dokumenterades även manuellt i profil. Detsamma gällde
valda utsnitt av kulturlagren där schaktväggarna dokumenterades genom profilritning, samt beskrivning av karaktär,
tjocklek och utbredning. Dessutom skedde kontinuerlig digital fotodokumentation av anläggningar, fynd och fältarbete. Intrasis användes under fältdokumentationsfasen,
därefter skedde vidare GIS-bearbetning i Arc Map. Efter
förundersökningen återfylldes schakten varsamt. Stensättningen på objekt 47 och schaktet i gravfältet 88:1 täcktes
dessförinnan med fiberduk.
Andelen fynd var förhållandevis liten, merparten härrör från gravfält 88:1. Utvalda metallföremål har konserverats av Max Jahrehorn vid Oxider AB. Recent material tillvaratogs inte. Efter registrering har vissa föremål gallrats.
Detta gäller huvudsakligen material som bränd lera, men
även okonserverat järn.
Resultat
Redogörelsen för resultaten från förundersökningen sker
per objekt från söder till norr och börjar med objekt 46 och
avslutas med fornlämning Alunda 88:1. Till varje avsnitt
presenteras en sammanfattning.
Objekt 46
Den förmodade stensättningen låg på ett mindre åkerimpediment ca 15 m ö h, direkt öster om väg 288. Lämningen
bedömdes vid utredningen vara ca 4 x 2 m stor, men skadad
av vägen. Syftet var därför att dels kontrollera fornlämningens status, dels undersöka om ytterligare gravar kunde finnas inom det ca 300 m stora förundersökningsområdet. Ett
schakt (S3012) om ca 66 m2 öppnades i och kring den antagna stensättningen, vilket visade att impedimentet endast
bestod av markfasta block och mindre röjd sten, ca 0,6–0,3
meter stor. Stenansamlingens form var avlång och stenmaterialet var på det hela taget oordnat och mycket blandat,
både ytligt och längre ned. Schaktningen omfattade även
ett par djupare sondage ned till moränunderlaget, som bestod av ljusbrunt grus och moränsten.
Figur 6. Objekt 46 före avtorvning. Foto mot S, Jennie Andersson.
Figur 7. Objekt 46 efter avtorvning och rensning. Foto mot V, Helena
Hulth.
Sammanfattning objekt 46
Några fornlämningsindikerande element påträffades inte,
vare sig sot, kol, lager eller anläggningar, varför objektet
kan avskrivas som fornlämning. Objektet bedöms utgöra
ett i huvudsak modernt röjningsröse.
Objekt 47
Objektet konstaterades vid utredningen rymma en högliknande, delvis jordfylld stensättning, anlagd i anslutning till
krönet av en berghäll ca 17 m ö h. Lokalen bestod av ett
skogbevuxet impediment öster om väg 288 och en betydande del av det ca 650 m2 stora området utgjordes av berg.
Förundersökningsområdet omfattade även knappt 300 m2
väster om vägen. Topografin på denna sida dominerades av
en sluttande moränbacke med spridda stenar och berg.
Merparten av ytan var skogbevuxen och en stor del av området var släntad för vägen. Vid den okulära besiktningen
bedömdes potentialen för fornlämningar vara liten och något förundersökningsschakt öppnades därför inte.
På den del av impedimentet som låg öster om vägen
schaktades totalt 80 m2 fördelat på två schakt (S2867 och
2977), varav merparten kring den förmodade stensättningen. Schaktningen skedde med utgångspunkt från hällsidan
och följde vad som uppfattades som en möjlig kantkedja.
Även ett parti över konstruktionen avtorvades. Vid avtorvningen och rensningen stod det klart att det av allt att döma
rör sig om en stensättning (A2901) som omsluts av hälleberg i samtliga väderstreck utom i söder. Stensättningen
som är knappt 6 meter i diameter och 0,7 meter hög, har
anlagts på ett sådant sätt att berghällen tycks utgöra en del
av dess överbyggnad. Sett från norr bidrar hällen till att förstärka högformen. Från söder såg konstruktionen före avtorvning närmast ut som en ansamling naturlig moränsten.
Efter avtorvning konstaterades den södra sidan vara uppbyggd av tätt packad sten, vars material delvis rasat ut,
vilket ger stensättningen en något flack profil. Antydan till
kantkedja noterades på stensättningens östra sida där berget inte går lika högt i dagen. Strax söder om stensättningen
framkom ett mycket tunt ca 0,9 meter stort och något sotigt
lager (A2858) i vilket ett tre fragment brända ben påträffades (F17). Två av fragmenten hade passform och analysen
visade att det troligen är människoben. Sannolikt hör benfragmenten till samma kontext som stensättningen och sotlagret till dess uppförandefas. Ett kolprov från lagret (vedartsbestämt till tall) har 14C-daterats till 972±34 BP, d v s
1000–1100-talet e Kr, vilket i så fall skulle kunna vara den
ungefärliga tidpunkten för denna händelse.
sau rapport 2015:03 11
672 000
672 300
Alunda 88:1
2867
Objekt 40
2901
2858
6 663 600
Objekt 47
FU område
2977
lager
schakt
0
10
20 m
berg
stensättning
Objekt 45
FU områden
fornlämningsobjekt
sten
Objekt 48
schakt
berg
Objekt 47
6 663 000
3012
Objekt 46
Objekt 46
FU område
0
100
12 sau rapport 2015:03
200
m
0
10
20 m
schakt
sten
Figur 8. Översikt över fornlämningsobjekt, förundersökningsområden och schakt. Skala 1:4000. Infällda kartor: Objekt 46 och Objekt 47, numrerade
förundersökningsschakt och anläggningar. Skala 1:400.
Figur 9. Stensättningen A2901 före avtorvning. Foto mot NNO, Helena
Hulth.
Figur 12. Kalibrerad 14C-datering från sotlagret A2858.
Figur 10. Stensättningen A2901 under avtorvning. Foto mot V, Helena
Hulth.
Figur 11. Stensättningen A2901 efter avtorvning. Foto mot NNV, Helena Hulth.
sau rapport 2015:03 13
Anläggningsbeskrivning A2901
A2901
Typ/tolkning
Stensättning
Yttre formelement
Stensättning anlagd på berg. Något oval
form, ca 5,7 x 5,3 meter och ca 0,7 meter
hög.
Belägenhet
Relativt visuellt läge mot Kilbyån i öster.
Beskrivning
Stensättning anlagd intill svagt upp­
stickande berghäll som utgör en del av
anläggningens överbyggnad. Den södra
sidan av konstruktionen är uppbyggd av
tätt packad, delvis utrasad 0,4–0,5 meter
stor sten. Antydan till kantkedja på
stensättningens östra sida. Söder om
stensättningen framkom ett mycket tunt
ca 0,9 meter stort, något sotigt lager
(A2858) i vilket tre fragment brända ben
påträffades, troligen människa. Lagret
uppfattas tillhöra stensättningens
anläggningsfas.
Relaterade lager
A2858
Osteologi
Bränt ben 1,1 g (lager A2858)
MIND: 1
Sammanfattning objekt 47
Förutom sotlagret och stensättningen, som troligen har
uppförts under den allra senaste delen av järnåldern, noterades inte några andra indikationer om fornlämning. Objektets nuvarande status som ensamliggande stensättning
kan därför anses vara fastställd. Ensamliggande senvikinga­
tida stensättningar förekommer, men är inte så vanliga. Det
kan heller inte tas för givet att stensättningen alltid har varit
ensamliggande, då fornlämningar kan ha försvunnit i samband med vägbygget. De avtorvade partierna av sten­
sättningen täcktes med markduk i samband med återfyllningen.
Objekt 48
Vid utredningen bedömdes objekt 48 vara utkanten av en
förhistorisk boplats, troligen från järnålder, vars centrala
delar antas ligga nämare Kilbyån i öster. De påträffade lämningarna bestod av ett 0,10–0,15 meter tjockt kulturlager
med fynd av bränd lera väster om vägen och en härd på den
östra sidan. Strax nordväst om boplatsläget påträffades
även ett sentida röjningsröse, troligen 1800-tal (Larsson
2014). Markslaget utgjordes huvudsakligen av åkermark,
som vid förundersökningstillfället var plöjd respektive
gräsbevuxen. På vägens västra sida omfattade förundersökningsområdet även ett stycke impedimentsmark. En boskapstunnel under vägen innebar att relativt stora partier
inom förundersökningsområdet var störda, framförallt
väster om vägen. Andra begränsningar utgjordes av anlagda nedfarter till brukningsvägar och åkermark.
14 sau rapport 2015:03
Under förundersökningen grävdes totalt sex schakt om
sammanlagt 250 m2, varav ett i anlutning till impedimentsmarken på den västra sidan av vägen och fem i åkermarken
på den östra. Schaktet (2610) väster om vägen konstaterades vara rikligt bemängt med natursten. Rester efter kulturlagret (A6384) kunde dock identifieras i schaktväggen, men
i övrigt fanns inga anläggningar i schaktet. Inte heller
schakten närmast impedimentet vid objekt 47 uppvisade
några indikationer, även om enstaka utspritt rödgods och
ett obränt ben noterades i åkermarken innan avbaning.
Där­emot påträffades anläggningar av förhistorisk karaktär
i den nordligaste delen av förundersökningsområdet öster
om vägen. För att avgränsa fornlämningen förlängdes
schaktet (S3513) i vägens längdriktning mot norr och kompletterades med ytterligare ett schakt (S2766) utanför förundersökningsområdet. Anläggningarna var generellt diffusa och innehöll sparsamt med kol. Då lämningarnas potential bedömdes som låg föreslog Länsstyrelsen att dessa
skulle undersökas och tas bort, varför schakten utvidgades.
Däremot sammanfogades de inte eftersom schakten snabbt
blev vattenfyllda.
Antalet identifierade anläggningar öster om vägen uppgick till 18 stycken, varav en utgick. Resterande utgjordes av
stolphål. Anläggningarna hade övervägande sandig fyllning, ofta med en ljusare rand runt. I schakten även noterades även många sandlinser av samma storlek som anläggningarna. Urvalskriteriet för vad som var anläggning re­
spektive naturligt styrdes av förekomsten av humöst
material, liksom sot och kol. Stolphålen sektionsgrävdes
samt dokumenterades och kol samlades in för vedartsanalys och datering. Merparten av stolphålen hade rundad
form och en tredjedel av dem var ovala. Anläggningarna
mätte i allmänhet runt en halvmeter i diameter, men enstaka större och mindre fanns också. Några kulturlager
identifierades inte på den östra sidan av vägen. Utifrån
stolpmönstren kan inte heller några tydliga stolpburna hus
fastställas. Vissa av stolphålen kan dock ha tillhört huskonstruktioner.
Från objekt 48 har tre vedprover analyserats, tagna ur
stolphålen A2798, A3437 samt A2803. Björk identifierades i
samtliga. Anläggning A2798 innehöll även tall, vilken liksom björk från A3437 14C-analyserades. Kolproverna daterades till 2121±32 BP respektive 2137 ±32 BP, vilket innebär
ett samstämmigt resultat till 200–100 f Kr, respektive 210–
110 f Kr (kal 1 σ). Ur A3437 har även makrofossil analyserats
(se bilaga 9). Totalt identifierades fyra fröer, varav två förkolnade och två oförkolnade, recenta. De arter som påträffades utgörs av starr (förkolnat), målla och jordrök (recent).
Figur 13. Objekt 48, Schakt 2766 och 3513 med anläggningar. Skala
1:200. Infälld karta, objekt 48, förundersökningsområde och schakt.
Skala 1:1000.
672 030
672 045
Objekt 48
6 663 210
2766
3513
2766
2610
2774
2834
2787
FU område
2838
3542
kulturlager
schakt
berg
Objekt 48
2842
0
25
50
m
3513
6 663 180
3482
3437
2828
2821
3431
2816
2810
3070
2803
FU område
3457
sandlins
3464
stolphål
2798
3076
schakt
0
5
10 m
utgår
sau rapport 2015:03 15
Figur 17. Stolphål A2774 i profil, objekt 48. Foto mot SSV, Jennie
Andersson.
Figur 14. Schakt 2610. Foto mot NO. Jennie Andersson.
Figur 18. Kalibrerad 14C-datering stolphål A2798.
Figur 15. Detalj av kulturlager i schakt 2610. Foto mot NV. Jennie
Andersson.
Figur 19. Kalibrerad 14C-datering stolphål A3437.
Figur 16. Objekt 48; i förgrunden syns schakt 3513, i fonden impedimentet vid objekt 47. Foto mot S, Jennie Andersson
16 sau rapport 2015:03
Sammanfattning objekt 48
Undersökningsgraden innebär att den del av fornlämningen som låg inom vägområdet kan betraktas som undersökt
och borttagen. Förundersökningsresultatet styrker utredningsresultatet i det avseendet att objekt 48 tycks vara utkanten av en boplats som dateras till förromersk järnålder.
I förhållande till utredningsresultaten har dock en viss förskjutning norrut skett. Att boplatsens tyngdpunkt ska sökas
närmare Kilbyån förefaller däremot sannolikt.
Objekt 45
Topografiskt utgjordes förundersökningsområdet vid objekt 45 av småkuperad, stenig hagmark med gamla åkertegar bestående av relativt kraftiga plog- och matjordslager.
Längst i norr på vägens östra sida ingick även ett stycke av
den angränsande nutida åkermarken. Själva objektet konstaterades vid utredningen bestå av en omfattande boplats
om ca 13 000 m2 (vägen borträknad) på ömse sidor om
landsvägen. Enligt 1600-talskartorna ligger boplatsen inom
Marma bys uppodlade ägor och terrängen bedöms inte ha
genomgått några nämnvärda förändringar. Indikationerna
i utredningsschakten beskrivs som välbevarade och utgjordes av kulturlager, gropar, härdar och stolphål av förhistorisk karaktär. Kulturlagret som konstaterades innehålla
bränd lera, träkol och obrända djurben uppfattades löpa i
ett ca 180 meter långt bågformat stråk på båda sidor av vägen. Vid metalldetektorkarteringen i samband med utredningen framkom huvudsakligen efterreformatoriska föremål, men förutsättningarna för vidare kartering bedömdes
som goda. Centralt i området påträffades även smidesslagg,
som möjligen är förhistorisk (Larsson 2014).
Förundersökningsområdet bestod av tre delytor som
åtskiljdes av landsvägen respektive vägen mot Österbybruk. Inom dessa delytor, som för enkelhetens skull benämns 45A–C, grävdes sammanlagt 990 m2 fördelat på 28
schakt: 12 på den västra sidan av vägen (delyta 45A), varav
tre schakt söder om Österbyvägen (delyta 45B) och 16 på
den östra sidan (delyta 45C) se figur 22). Då berget gick i
dagen på många håll fick schakten placeras i ytorna mellan
bergsklackarna. En annan begränsande faktor var den jordbundna högspänningsledning som löpte genom förundersökningsområdet på delyta 45A och B. Längs Österbyvägen
och genom delyta B gick även en optisk kabel. Centralt
inom delyta 45C stod vidare en samling stolpar för luftburen högspänningsledning. På båda sidor om vägen fanns
även hårdgjorda brukningsvägar i vilka inga schakt grävdes.
Flera av schakten på båda sidor om vägen vattenfylldes
snabbt helt eller delvis efter schaktningen. Den rikliga nederbörden och inramningen av berg gjorde att avrinningen
i princip var obefintlig. Särskilt översvämmade var schakten i norra delen av förundersökningsområdet, i synnerhet
Figur 20. Objekt 45, delyta C. Foto mot SO, Åsa Larsson.
schakt 1667 samt schakt 1815 (delyta 45C), men även
schakt 890 (delyta 45A) blev blötlagt.
Sammantaget identifierades 70 anläggningar och lager,
varav 15 anläggningar utgick. Bevarandeförhållandena var
bäst på den östra sidan av vägen inom delyta C. Indikationerna på den västra sidan (delyta A) var generellt diffusa
och utgjordes huvudsakligen av stenlyft och fickor av mörk
jord, samt recenta lager som ibland verkade vara uppblandade med äldre kulturlager. De tre schakten inom delyta
45B innehöll inte några förhistoriska indikationer och i
schakt 2661 som grävdes ned till 0,75 meters djup var lag-
Figur 21. Schakt 1667. Foto mot NNO, Helena Hulth.
sau rapport 2015:03 17
672160
672240
672320
2590
613
725
890
831
6663500
stolphål
utgår
803
härd
0
5
10 m
1667
väg
berg
613
1770
588
1923
1815
Objekt 45A
2010
561
523
2019
529
2023
6663400
898
Objekt 45C
2083
Objekt 45B
2661
2095
2147
2190
2151
2665
2268
2669
3899
3930
2300
FU område
831
schakt
berg
6663300
lager
852
sten
utgår
dike
0
30
18 sau rapport 2015:03
60
m
högspänning
Objekt 45
0
5
10 m
ren genomgående omrörda. De två delytorna inom objekt
45 som kräver närmare redovisning är med andra ord del­
yta 45A och framförallt delyta 45C.
Delyta 45A
I de nio schakten som grävdes inom delyta 45A identifierades 19 potentiella anläggningar och lager. Vid närmare
rensning och sektionsgrävning utgick 10 av dessa. Ett lager
(A999) i schakt 561 och en oval nedgrävning (A595) i
schakt 588 hade tegel djupt ned i fyllningen och konstatera-
des vara recenta. Ett förmodat uppemot 0,15 meter tjockt
skärvstenslager över en berghäll (A852) i schakt 831 bestod
huvudsakligen av krossad sten, men innehöll även en del
kol. Lagret metalldetektorkarterades och en sentida sölja
påträffades (F10). I övrigt framkom inga fynd inom delyta
45A.
Endast ett fåtal anläggningar av förhistorisk karaktär
återstår sålunda inom delytan, bl a fyra stolphål i lika många
schakt: A575 i schakt 561; A725 i schakt 613; A914 i schakt
898; samt A1014 i schakt 588. Stolphålen var ca 0,20 meter
672 200
672 240
FU område
schakt
stolphål
6 663 480
anläggning
1021
588
613
lager
1014
härd
6 663 480
kulturlager
berg
sten
588
väg
dike
utgår
högspänning
6 663 440
6 663 440
Objekt 45A
561
523
2019
898
529
0
20
6 663 400
6 663 400
2023
40
m
672 200
Figur 22. Översikt över förundersökningsområdet vid objekt 45 med
672 240
Figur 23. Översikt över södra delen av delyta 45A med schakt och
anläggningar. Skala 1:600. Innfälld karta skala 1:200.
schakt och anläggningar. Skala 1:1200. Infällda kartor skala 1:200.
sau rapport 2015:03 19
Figur 24. Schakt 898, delyta 45A. Foto mot V, Jennie Andersson.
djupa och förhållandevis tydliga. I schakt 588 konstaterades ytterligare en anläggning (A1021) vars fyllning gav ett
förhistoriskt intryck. Denna sektionsgrävdes dock inte.
Del­ytans enda härd (A2590) fanns i schakt 613. Härden var
omfångsrik, ca 2 x 1 meter och ca 0,4 meter djup. Vid makrofossilanalys från härden konstaterades endast två oförkolnade, troligen recenta fröer (se bilaga 10). Kol från härden har vedartsbestämts till asp, respektive tall. Aspkolet
har 14C-daterats till 1930±45 BP, d v s 20–130 e Kr (kal 1σ).
Figur 25. Kalibrerad 14C-datering från härden A2590.
20 sau rapport 2015:03
Delyta 45C
Inom delyta 45C påträffades indikationer i hälften av de 16
förundersökningsschakten. Totalt identifierades 51 anläggningar och lager, varav fem utgick. Kulturlagret som upptog
en stor del av ytan konstaterades vara uppemot 0,5 meter
tjockt. Matjorden över kulturlagret utgjordes av brun lera
som distinkt avvek mot det underliggande kulturlagret.
Detta fyllde hela schakt 2010, 2023, 2083 samt 2095 och en
del av schakt 2268. Kulturlageravsnittet i schakt 2010 grävdes i sin helhet skiktvis ned i botten med maskin. I schakt
2023 (A2159) och 2083 (A2089) klövs kulturlagret på längden. Anläggningar påträffades under kulturlagret i schakt
2010 och i 2023. I schakt 2095 och 2268 rensades kulturlag­
ret fram i ytan. Lagret bestod av brunsvart – brungrå lera
med enstaka skörbränd sten och kol. Röd (naturlig) kalksten var frekvent förekommande. Valda lageravsnitt söktes
av med metalldetektor, men några metallfynd utöver enstaka föremål av recent karaktär (kapsyler, spikar o dyl)
identifierades inte. Makrofossilprover har analyserats från
två nivåer i A2159 i schakt 2023. Flest fröer (12 st) identi­
fiera­des i provet från den övre nivån, som togs 0,3 meter
ned. Betydligt färre återfanns i provet från den nedre nivån
på 0,5 meters djup (2 st). Samtliga fröer var oförkolnade
och därmed sannolikt recenta.
I kulturlagret i schakt 2095 framträdde ett svämlager
(A2165) som överlagrade en brunn/brya (A2168). Diagonalt över brunnen löpte även ett stenfyllt dike (se figur 29).
Brunnen, eller bryan, som var oregelbunden till formen
mätte 1,94 x 1,70 meter och var 1 meter djup. Tre makrofossilprover insamlades från brunnen/bryan. Proverna togs på
olika nivåer och resulterade i att sammanlagt 11 obrända
fröer blev identifierade. Med tanke på den lufttäta kontext­
en kan dessa med viss reservation tolkas som förhistoriska.
Det faktum att fröerna inte är förkolnade innebär dock att
vissa eller samtliga kan vara recenta. Vid makroanalysen
identifierades även förekomst av obränt trä i anläggningen,
vilket kan stryka brunnstolkningen (bilaga 10). I anläggningens fyllning framkom även några enstaka fragment av
brända och obrända ben (F14 och F22). Ett av dessa, en fårtand (F14) sändes för 14C-analys, vilket resulterade i åldern
560±35 BP, d v s 1310–1350/1390–1420 e Kr (kal 1σ) (bilaga 9). Tanden daterar sannolikt inte brukningsfasen utan
perioden därefter då vattentäkten fylldes igen. Tiden då
brunnen/bryan användes borde stämma rätt väl med tandens datering till medeltid, då mindre nedgrävningar av
detta slag inte ligger öppna avsevärt länge.
Utöver kulturlagret utgjordes den största anläggningskategorin av stolphål (21 st), varav vissa kan ha ingått i huskonstruktioner, framförallt de som framkom i schakt 1667
(A1690, A1704, A1684). Anläggningarna i detta schakt
Figur 26. Översikt över norra och centrala delen av delyta 45C med
schakt och anläggningar. Skala 1:1200. Infällda kartor skala 1:400.
672 200
672 300
890
6 663 500
831
1667
803
1667
613
1770
FU område
588
0
10
schakt
1923
20 m
1815
stolphål
härd
2010
brunn
561
kulturlager
anläggning
Objekt 45C
523
898
grop
2019
sten
utgår
2023
6 663 400
529
berg
2083
dike
högspänning
Objekt 45
2661
2095
2023
2147
2190
2027
2151
2268
3899
3930
2083
300
25
50
m
6 663 300
0
1923
2099
2010
2095
2114
2178
0 0
10 10
20 m
20 m
0
10
20 m
sau rapport 2015:03 21
Figur 30. Brunnen/bryan A2178 i profil. Foto mot SO, Rudolf Gustavs-
son.
Figur 27. Kulturlager i schakt 2023. Foto mot SO, Susanna Eklund.
Figur 31. Kalibrerad 14C-datering av brunnen/bryan A2178.
Figur 28. Detalj av kulturlager i schakt 2023. Foto mot NO, Susanna
Eklund.
Figur 29. Del av schakt 2095 med brunnen/bryan A2178, överlagrad av
stenfyllt dike. Foto mot Ö, Rudolf Gustavsson.
22 sau rapport 2015:03
kunde dock inte undersökas närmare då schaktet som
nämnt omgående vattenfylldes. Att vattnet var klart innebar dock att anläggningarna trots allt kunde studeras i plan
och mätas in. Till lämningarna i övrigt räknas bl a ett antal
odefinierade anläggningar och gropar av förhistorisk karaktär, två härdar (A 2339 och 3726) och ett runt ca 4,5–4
meter stort röjningsröse (A2291).
Härdarna och röjningsröset påträffades i schakt 3899 i
den södra delen av delyta 45C. Här fanns även rester efter
en ugn (A2542). Området ramades in av berghällar och anläggningarna som låg på denna begränsade yta undersöktes
och togs bort. Härdarna var olika stora och inte helt lika till
typen. Den ena (A2339) mätte 1,68 x 1,43 meter och hade
plan botten. Den andra (A3726) var mindre, 0,76 x 0,68
meter och hade oregelbunden bottenform. Ugnsresten
(A2542), som bestod av rödbränd silt och innehöll rikligt
med sintrad lera, var 1,16 x 0,93 meter stor och 0,12 meter
djup och planbottnad.
Ur den ena härden (A2339) och ugnen (A2542) analys­
erades makrofossil. I härden identifierades totalt sex fröer,
vilka samtliga var obrända och därmed sannolikt recenta.
Från ugnen analyserades två prover; det ena taget i fyllningen, varvid 45 obrända fröer identifierades och det andra taget i anläggningens kant, vilket gav två förkolnade
fröer och 16 oförkolnade. Här påträffades även ett par eventuella små slaggfragment. Förutom makrofossilprover togs
även vedprover för 14C-analys i nämnda härd (A2339) och i
ugnen (A2542). Veden som identifierades i härden bestod
av ek, vilken på grund av förmodad hög egenålder valdes
bort inför datering. I ugnen fanns däremot både asp och
tall. Aspkolet som i denna kontext lämpar sig bättre för datering har tidsbestämts till 1873±94 BP, 25–248 e Kr (kal
1σ). Från schaktet finns ett fynd av keramik (F13). Detta
består av en liten skärva glaserat rödgods, vilket kan överensstämma med brunnsdateringen och sammantaget ger
området en rätt varierad brukningstid.
672 160
672 240
672 320
890
6 663 520
2272
831
3899
2268
2291
803
1667
2442
3745 3733
2422
3726
613
2339
1770
2542
2353
588
1923
10
20 m
6 663 440
0
1815
2010
561
Objekt 45C
523
898
2019
529
FU område
2023
schakt
2083
brunn
grop
Objekt 45B
härd
stolphål
2095
kulturlager
2147
ugn
2190
2151
anläggning
2665
röjningsröse
2268
utgår
2669
3899
sten
3930
berg
2300
dike
0
30
högspänning
60
m
Objekt 45
Figur 32. Södra delen av delyta 45C med schakt och anläggningar. Skala 1:1200. Schakt 3899 och 2268, infälld karta skala 1:300.
sau rapport 2015:03 23
6 663 360
2661
söktes och togs bort. Även anläggningarna i södra delen
och kulturlagret på delyta 45C undersöktes i hög grad. Kulturlagret gav ett homogent, men inte något entydigt för­
historiskt intryck, utan kan vara påfört i jordförbättrande
syfte under senare tid, då ytorna användes som åkertegar.
Spår efter dikning kunde urskiljas i matjordstäcket mellan
bergklackarna. Förekomst av anläggningar konstaterades
under kulturlagret i schakten 2023 och 2010. På grund av
vattenflödet kunde dessa inte undersökas närmare. Detta
gäller även anläggningarna i schakt 1667, som i plan gav ett
bra förhistoriskt intryck. Inom den mellersta och fram­för­
allt norra delen av område 45C finns med andra ord ytor
som skulle kunna undersökas närmare.
Figur 33. Arbete i schakt 3899. Foto mot S, Helena Hulth.
OxCal v4.2.4
OxCalBronk
v4.2.4Ramsey
Bronk Ramsey
(2013); (2013);
r:5; IntCal13
r:5; IntCal13
atmospheric
atmospheric
curve (Reimer
curve (Reimer
et al 2013)
et al 2013)
Radiocarbon determination (BP)
Radiocarbon determination (BP)
2542
2542
R_Date(1873,94)
R_Date(1873,94)
68.2%
68.2%
probability
probability
25 (68.2%)
25 (68.2%)
248calAD
248calAD
95.4%
95.4%
probability
probability
85 (0.3%)
85 (0.3%)
80calBC
80calBC
55calBC
55calBC
(95.1%)
(95.1%)
385calAD
385calAD
20002000
15001500
10001000
400 400
200 200
1calBC/1calAD
1calBC/1calAD
201 201
401 401
601 601
Calibrated
Calibrated
date date
(calBC/calAD)
(calBC/calAD)
Figur 34. Kalibrerad 14C-datering av ugnen A2542.
Sammanfattning objekt 45
Som framgår låg tyngpunkten ifråga om objekt 45 öster om
vägen, inom delyta 45C. Utfallet från utredningen överensstämmer inte helt med resultatet från förundersökningen,
som visar att fornlämningens utbredning kan utvidgas något åt NV och framför allt mot SÖ, där schakt 3899 innehöll
en förhållandevis tät ansamling anläggningar. En annan avvikelse är att varken kulturlager eller anläggningar kunde
identifieras väster om vägen, inom delytan 45B, där det sånär som på omrörda lager var tomt i schakten. Flera av indikationerna från utredningen i detta parti ligger dock väster om förundersökningsområdet, där bl a smidesslagg har
påträffats (Larsson 2014). De fynd som framkom vid förundersökningen består av en liten skärva glaserat rödgods
(F13, lösfynd i schakt 3899) och ett par benfragment (F14
och F22 i brunnen/bryan A2178), samtliga i område 45C,
samt den sentida järnsöljan (F10, i lager A852) i område
45A.
Med hänsyn till de topografiska förutsättningarna var
de förundersökningsbara ytorna förhållandevis små, vilket
gäller bägge sidor av vägen. En av de fåtaliga anläggningarna av förhistorisk karaktär som påträffades på delyta 45A,
härden (A2590) daterad till äldre romersk järnålder, under24 sau rapport 2015:03
Objekt 40 och Alunda 88:1
Objekt 40 och fornlämning Alunda 88:1 angränsar till varandra och ingick därför i ett och samma förundersökningsområde. Objekt 40 är ett boplatsläge (ca 140 x 95 meter
stort) som identifierades vid utredningen genom anläggningar och kulturlager av förhistorisk karaktär. Fornlämning Alunda 88:1 var sen tidigare registrerat som ett 25 x 25
meter stort gravfält, bestående av en hög och fyra runda
stensättningar. De yttre formerna tyder på att gravarna kan
vara från yngre järnålder. Högen uppges ursprungligen ha
varit större, men är skadad. Stensättningarna är registrerade som runda, övertorvade och ca 4–5 meter i diameter
samt 0,1– 0,3 meter höga. Även en av dessa är skadad av den
äldre landsvägen, som finns med på 1642 års ägomätningskarta.
Åkermarken söder om gravfälten 88:1 och 89:1 metalldetektorkarterades i samband med utredningen, vilket bl a
resulterade i ett par föremål från yngre järnålder i form av
en rombisk nit och fragment av en oval spännbuckla (P51).
Utöver dessa fynd framkom även smältor i Cu-legering, vitmetall- och blyföremål, varav vissa sannolikt är av senare
datum. Detektorfynden tyder på att överplöjda gravar finns
i anslutning till gravfälten Alunda 88:1 och 89:1. Att dessa
ursprungligen varit ett och samma förefaller sannolikt.
Innan förundersökningen var det oklart huruvida Alunda
88:1 även omfattade en yta på motsatt sida av 288:an. Att
objekt 40 skärs av både den nuvarande och den gamla
landsvägen är dock ett faktum. Enligt de historiska kartorna gränsar boplatsläget till de forna in- och utägorna i Marma by. Nuvarande markslag och användning utgörs av såväl impedimentsmark som brukad åker. Förundersökningsområdet omfattade 2400 m2 väster om vägen och
3300 m2 öster om densamma.
Vid inmätningen av gravarna på fornlämning Alunda
88:1 stod det klart att fornlämningens position inte helt
överensstämmer med angiven position i fornminnesregistret (FMIS). Enligt FMIS ligger gravfältet ca 10 meter norr
om den plats som registrerades vid förundersökningen.
Figur 35: Översikt över förundersökningsområde, objekt 40/Alunda
88:1. Till vänster syns väg 288; till höger skymtar gamla landsvägen
(Marmavägen). Foto mot SV, Jennie Andersson, SAU.
Figur 36. Vy mot högen vid Alunda 88:1 från objekt 40 på den östra
sidan av väg 288. Närmast i bild syns schakt 1217. Foto mot NV, Helena
Hulth.
672 480
672 560
1029
4201
6 663 760
6 663 760
468
1045
1217
227
1225
1373
4935
1379
FU område
Objekt 40
Alunda 88 (FMIS)
1390
1453
4876
200
1457
schakt
kokgrop
1496
röjningsröse
6 663 680
6 663 680
lager
kulturlager
stensättning/hög
störning
sten
sumphål
berg
0
25
50
m
dike
672 480
672 560
Figur 37. Objekt 40 och fornlämning Alunda 88:1, förundersökningsområde och schakt. Skala 1:1000.
sau rapport 2015:03 25
Det bör nämnas att inmätningsförhållandena vid för­under­
sökningen inte var optimala på grund av överskuggande
träd och att inmätningen därför gjordes om ett par gånger,
med samma resultat. Avståndet från högen till väg 288 i
FMIS är ca 10 meter, men vid förundersökningen uppmättes avståndet till endast ca 5 meter. Mätpunkterna på den
del av högen som vetter mot vägen skymdes inte av träd,
utan kunde registreras utan anmärkningar. Resultatet tyder
på att FMIS-positionen inte är helt korrekt.
Objekt 40
Inom objekt 40 grävdes sammanlagt 13 förundersökningsschakt med en total area om 460 m2. Tio av schakten förlades till den västra sidan av vägen och resterande tre till den
östra. Ett av dessa, schakt 227 går även in i fornlämningen
88:1. De nu påträffade lämningarna överensstämmer väl
med resultaten från utredningen och utgjordes bl a av omfattande kulturlager och en kokgrop. Ett antal anläggningar
under kulturlagret konstaterades vara fickor under detta
och fick därför utgå.
Boplatsindikationerna återfanns huvudsakligen i åkermarken. Schakten på moränhöjden öster om vägen innehöll endast naturliga lager och morän. På bergsklackarna
under moränskiktet fanns områden bestående av en röd
finkorning bergart som var porös och lättsprucken (exempelvis i schakt 1217). Schaktet intill (1225) innehöll en ca
fyra meter långsmal, enskiktad och lätt böjd sträng av 0,2–
0,4 meter stora stenar. Vid sektionsgrävningen noterades
dock inga tecken på kulturpåverkan. Centralt inom objektet fanns även ett sentida röjningsröse (A1379). I anslutning till detta låg ett 30 meter långt röjningsröse bestående
av ca 0,6–1 meter stora stenar (A1390). Stenarna var bevuxna av lavar och hade karaktär av äldre sprängsten.
Den del av boplatslämningen som framkom öster om
vägen framträdde framförallt i schakt 4876, där en kokgrop
(A4885) och en del av kulturlagret (A4925) påträffades.
Kokgropen hade rundad form och mätte 1,55 x 1,14 meter
i plan. Djupet var 0,28 och profilen något oregelbunden. Ett
par makrofossilprover från anläggningen analyserades, vilket resulterade i både förkolnat och obränt material (totalt
13 frön), bl a påträffades två förkolnade sädeskorn (obestämda), men det obrända materialet dominerade. Ett kolprov från kokgropen, vedartsbestämt till al, har daterats till
1993±33 BP, d v s 40 f Kr–60 e Kr (kal 1σ). Från kulturlagret
tillvaratogs ett par fragment obrända ben (F15 och F23)
osteo­logiskt bestämda till nötkreatur respektive däggdjur
(bilaga 5).
Kulturlager framkom även i schakt 1496 (A1651). Då
detta avsöktes med metalldetektor påträffades emellertid
endast recenta föremål. Lagret var av samma karaktär som
kulturlagret på objekt 45, vilket gav ett mer homogent intryck än kulturlagret i schakt 4876 och i schakten väster om
vägen (se nedan). Även schakt 1496 vattenfylldes snabbt,
varför någon handgrävning i lagret inte var möjlig.
Väster om vägen konstaterades att kulturlagret täckte
stora delar av de två schakten närmast gravfältet, schakt 227
och 4201. Schakt 200 längst i söder saknade indikationer.
Kulturlagret (A385 och A4210) var uppemot 0,4 meter
tjockt och innehöll både skörbränd och icke eldpåverkad
sten, samt rikligt med träkol. Kulturlagret avsöktes med
metalldetektor och 1 m2 handgrävdes (R4453). Vid rutgrävningen påträffades ett fragment (F20) bränt ben, bestämt
till däggdjur. Från rutan analyserades även ett makrofossilprov i vilket 16 oförkolnade (recenta) fröer identifierades
(bilaga 10). Ett kolprov från lagrets absoluta botten har
vedarts­bestämts till asp och har daterats till 2261±40 BP,
d v s 400–350/290–230 f Kr (kal 1σ) (bilaga 9).
Vid rensningen och handgrävningen konstaterades att
den övre delen i kulturlagret hade en relativt porös struktur.
Omfattningen och djupet tyder på att detta inte enbart beror på avbaningen, då mindre sten förvisso revs upp i lagrets översta nivå.
Figur 38. Objekt 40, schakt 1225. Foto mot S, Helena Hulth.
Figur 39. Kokgropen A4876 i profil. Foto mot V, Jennie Andersson.
26 sau rapport 2015:03
672 460
672 480
672 500
4885
6 663 700
6 663 700
4903
FU område
6 663 680
6 663 680
schakt
kokgrop
skärvsten
kulturlager
stolphål
berg
sten
0
10
dike
672 460
672 480
20
m
672 500
Figur 40. Södra delen av Objekt 40, schakt och anläggningar. Skala 1:400.
Figur 41. Kalibrerad 14C-datering från kokgropen A4876.
Sammanfattning objekt 40
Tyngdpunkten i de arkeologiskt relevanta lämningarna
inom arbetsområdet som berör objekt 40 ligger i ett smalt
parti söder om höjden på den östra sidan och ett dito parti
på den västra sidan av vägen, strax söder om gravfältet Alun-
Figur 42. Objekt 40, området söder om fornlämning Alunda 88:1. Vy
mot V och Alunda 89:1, Helena Hulth.
da 88:1. Kulturlagrets porösa struktur kan möjligen betyda
att dess översta nivå inte ligger in situ, utan är ett resultat av
att delar av lagret har schaktats om i samband med vägbygget. De nedersta två decimetrarna var dock hårt packade och
bör ha varit förhållandevis orörda sen till­komsten.
sau rapport 2015:03 27
672 488
672 508
4460
6 663 760
6 663 760
4201
Figur 44. Kalibrerad 14C-datering kolprov från ruta 4453 i kulturlager 385.
227
6 663 740
6 663 740
4453
FU område
schakt
ruta
kulturlager
störning
sten
utgår
berg
0
10
20 m
dike
672 488
672 508
Figur 43. Södra delen av Objekt 40, schakt och anläggningar väster om
vägen. Skala 1:400.
Figur 45. Förundersökningsschakt 227, från objekt 40 mot Alunda 88.1.
Foto mot NO, Jennie Andersson.
Alunda 88:1
Terrängen vid gravfältet Alunda 88:1 består av en mindre
skogbevuxen och delvis övertorvad bergknalle. Sidorna är
branta i alla riktningar utom mot söder. Precis norr om berget är marken slyig, sumpig och svårtillgänglig. Även strax
söder om gravfältet, där impedimentet övergår i åker, finns
ett sumphål (se figur 37). I öster och väster avgränsas lokalen av vägarna. Ytan är därför inte större än ca 500–600 m2.
Den kända delen av fornlämningen bestod som nämnts av
fyra runda stensättningar och en hög (A4280). Stensättningarna var övertorvade med enstaka stenar synliga i
överbyggnaderna. Två av dem framträdde tydligt (A4303
och A4314), de övriga var inte lika distinkta. Högen, i folkmun kallad Kelthögen, ska enligt uppgift i fornminnes­
registret ha varit ca 13 meter i diameter; vid förundersökningen bedömdes den snarare ha varit omkring 17 x 15 meter, vilket stämmer med uppgifterna från 1912 då den
beskrivs som ”en större hög af jord med en höjd af nära 2 m
och en ursprungl. diam. af 17 m., nu i sitt förstörda skick blott
hälften…” (Silwer 1912). Dess södra och sydvästra del är
kraftigt skadad i två nedgrävda partier om ca 7 x 7 meter
vardera.
Runt högen på höjden av impedimentet grävdes ett
hästskoformat förundersökningsschakt (468) om 114 m2
Schaktets djup var mellan 0,15–0,25 meter. Ett schakt (227)
lades även från foten av högen ned i objekt 40. Närmast högen var schaktet 0,15 meter djupt och i söder nedanför impedimentet, där torven/matjorden var mäktigare, blev
schaktet ca 0,40 meter djupt. Schakten handrensades noga
och metalldetektorkarterades.
Nordost om högen framkom ett par stenkonstruktion­
er, utan stenfyllning bestående av ett par närmast rektangulära 1,5 x 1,2, respektive 2 x 1,5 meter stora kantkedjor,
­anlagda intill varandra (A500 och A3246). Den ena rektangeln (A500) delundersöktes, vilket resulterade i ett par
fragment brända människoben (F19), men inga övriga
fynd. Norr om högen identifierades en bågformad stenpackning (A3091) av tätt lagda stenar intill en uppstickande
rund häll. Arrangemanget gav intryck av att vara av äldre
järnålderskaraktär. Vid sondagegrävning i den tätt lagda
stenpackningen påträffades dock ett ringspänne i järn (F9)
och en liten gul opak pärla (F12). Fyndombinationen dateras till vikingatid. Några ben påträffades inte inom sondaget.
28 sau rapport 2015:03
672 510
672 520
672 530
6 663 780
6 663 780
4314
6051
3091
3387
4303
6097
6045
4449
4102
500
516
3248
6 663 770
6 663 770
4868
4460
5107
4280
schakt
ruta
lager
stensättning/hög
störning
sten
5083
0
5
10 m
berg
dike
672 510
672 520
672 530
Figur 46. Plan över Alunda 88.1, schakt, rutor/sondage, hög, stensättningar och lager. Skala 1:200.
Figur 47. Vägskärningen och högen på Alunda 88:1 på andra sidan
288:an. Foto mot V, Jennie Andersson.
Figur 48. Stensättningen runt hällen, A3091. Rakt bakom A3091 syns
högen, till vänster skymtar A500 och A3246. Foto mot Ö, Jennie
Andersson.
sau rapport 2015:03 29
6 663 760
6 663 760
6039
Nordväst om högen tangerade förundersökningsschakt­
et kantkedjorna i stensättningarna A4303 och A4314.
Dessa var relativt vällagda och bestod av ca 0,3–0,5 meter
stora stenar. De båda övriga stensättningarna är mindre
tydliga, framförallt A6097.
Schaktets fortsättning mot nordväst och i synnerhet
väster om högen rymde rikligt med sten vilken sannolikt är
utrasad/utdragen i samband med att den sydvästra delen av
högen blev skadad. Närmast högen dokumenterades ett
förhållandevis tätt packat stenlager av 0,3–0,6 meter stora,
djupt liggande stenar (A6039) som möjligen kan vara en del
av högens kärnröse.
I anslutning till de skadade partierna i högen konstaterades två lager, vilka uppfattas som raseringslager (A5083
och A5107). Båda framträdde direkt under torven. Lager
5083 var brunt, siltigt och något humöst med moräninslag
i form av spridda stenar och enstaka block (0,1–0,5 meter
stora). Lager 5107 hade samma karaktär, men innehöll mer
sten.
Lagren metalldetektorkarterades. I lager 5083 påträffades en stävspiral i järn (F2), en järnnit (F4) och ett möjligt
beslag i Cu-legering (F8). Föremålen framkom på 0,1–0,15
meters djup under framrensad yta. Bortsett från de påträffade föremålen fanns inga tydliga förhistoriska indikatioFigur 49. De framrensade rektangulära stensättningarna A500 och
A3246. Foto mot NV, Jennie Andersson.
Figur 50. Schakt 468. Troligen del av kärnröset och utrasad sten från högfyllningen A4280. Foto mot SSO, Jennie Andersson.
30 sau rapport 2015:03
ner i detta avsnitt, lagret var med andra ord fritt från kol,
bränd lera etc. Detektorn gav dock utslag för järn på flera
håll, men några ytterligare indikationer identifierades inte.
Ett sentida nyckelax (F5) visar att lagret är kronologiskt
blandat och stärker intrycket av att lagret är ett resultat av
rasering.
Vid metalldetektorkarteringen av lager 5107 påträffades ytterligare en stävspiral (F3) och en järnnit med bricka
(F7), samt ett holkliknande föremål i järn (F6), och ett
­oidentifierat järnföremål (F11). Vid rensningen av lagret
hittades sintrad lera (F21) och brända ben (F18 och F24),
varav ett fragment (F18) var människoben. Det andra bestod av 15 fragment djurben, bestämt till stor gräsätare. Vid
rut/sondagegrävning påträffades även obränt ben (F16) av
mellanstort däggdjur. Sondagen och provrutorna grävdes
ned till orörd mark. Några bevarade gravlager påträffades
inte.
Fynd från Alunda 88:1
Stävspiralerna (F2 och F3) som påträffades i anslutning till
högen (A4280) är ca 60 mm i diameter och i god kondition.
Båda har antydan till spetsig tånge, vilket tyder på att de
suttit i ett trästycke, sannolikt som utsmyckning. Liknande
spiraler funna i daterbara kontexter i regionen är från 600
och 700-talet e Kr. Närmaste paralleller med rundad tånge
finns i Valsgärde 7 (Arwidsson 1977) och i Ultunabåten
som grävdes 1900 (Almgren 1905). I Gamla Uppsala har
spiraler hittats dels i vad som tolkas som ett rituellt sammanhang vid gravfältet öster om brandstationen (Gamla
Uppsala 240:1), dels i hallen på södra kungsgårdsplatån
(Ljungkvist & Frölund, manus). I samma lager som de nu
aktuella spiralerna påträffades, hittades även två järnnitar
med bricka. Utöver de identifierbara fynden framkom även
ett par järnföremål av mer svårbestämd karaktär i lagren.
Det ena är ett holkliknande föremål (F6) och det andra, en
något vriden järnten (F11), har inte kunnat bestämmas
över huvud taget. Även ett tunt, eventuellt beslag i Cu-legering (F8) påträffades. Ett sentida nyckelax (F5) stärker intrycket av att lagren är raseringslager och att kontexten inte
är intakt. Det är inte heller säkert att det holkliknande järnföremålet och det oidentifierade föremålet tillhör gravkontexten. Att spiralerna och nitarna gör det förefaller dock
sannolikt.
Övriga gravfynd från förundersökningen kom från
stensättningen A3091 och utgörs av ett ringspänne i järn
med upprullade ändar (F9) och en liten gul opak glaspärla
(F12). Som ensam pärla är den svårdaterad. Ringspännet
hör troligen till sen vikingatid. Fyndmaterialet som förvisso är rätt begränsat, daterar gravarna till vendel- och vikingatid.
Anläggningsbeskrivningar Alunda 88:1
A4280
Typ/tolkning
Hög, kallad Kelthögen (Silwer 1912)
Yttre formelement
Hög anlagd på berg som mot söder
övergår i moränsluttning, vilket innebär
att uppbyggnaden är högre på sydsidan
än på nordsidan (suterrängläge). Något
oval form, ca 17 x 15 meter och ca 1,5–2
meter hög. Omfattande skador i södra
och sydvästra delen av högen, troligen
efter grustäkt. Schaktskadorna når
högens centrala del.
Belägenhet
Ca 25 m ö h på impediment mellan vägar.
Högen ligger precis intill nuvarande väg
288. Visuellt utmärkande läge mot
Kilbyån i söder och sydöst.
Beskrivning
Skadorna i dess södra och sydvästra del
omfattar två partier om ca 7 x 7 meter
vardera. I ytan och i skärningarna finns
0,3–0,4 meter stora stenar. Inom det
skadade partiet i anläggningens
sydvästra del påträffades i
förundersökningsschaktet en stenpackning (A6039) bestående av 0,3–0,6
meter stora stenar, vilka kan utgöra en
del av kärnröset. Söder och sydväst om
högen frilades även fyndförande
raseringslager (A5083 och A5107).
Fyndens karaktär gör att dessa uppfattas
höra samman med högkontexten.
Relaterade lager
A5083, A5107, A6039
Fynd relaterade till
högen
F2 stävspiral i järn (lager A5083)
F3 stävspiral i järn (lager A5107)
F4 järnnit (lager A5083)
F6 holkformat föremål i järn (lager A5107)
F7 järnnit (lager A5107)
Osteologi
F18, F24 Bränt ben 11,4 g (lager A5107)
F16 Obränt ben 5,9 g (lager A5107)
Varav människa: 5,1 g
MIND: 1
Figur 51. ”Kelthögen”, A4280. Foto mot N, Helena Hulth.
sau rapport 2015:03 31
A3091
A500
Typ/tolkning
Stensättning runt häll
Typ/tolkning
Stensättning
Yttre formelement
Stensättning bestående av tät,
flerskiktad stenpackning anlagd på berg
intill sluttande berghäll och över en
bergsskreva. Stenpackningens norra
avgränsning är bågformad och den
södra delen som vetter mot hällen har
förhållandevis raka sidor lagda i vinkel
mot berget. Stensättningen mäter ca 6,5
x 2 meter och är ca 0,15 meter hög ovan
häll.
Yttre formelement
Rektangulär stensättning anlagd på
berg, ca 1,5 x 1,22 meter och ca 0,15
meter hög ovan häll.
Belägenhet
Ca 22 m ö h på berghäll, ca 3 meter
nordost om högen A4280.
Beskrivning
Stensättning utan fyllning. Kantkedja av
0,3–0,6 meter stora stenar. En 0,9 x 0,4
meter stor och 0,25 meter djup ruta
grävdes innanför kantkedjan (R4102).
Fyllning av ca 0,10–0,25 meter tjock
svartbrun humös jord med inslag av
skörbränd sten. Enstaka kolfragment. En
0,3 x 0,2 meter stor koncentration av
mindre sten påträffades innanför
kantkedjan (lager A516). Ett fragment av
bränt ben framkom i fyllningen, dock
utanför den mindre stenkoncentrationen. Delundersökt
Relaterat lager
A516
Fynd
F19 bränt ben
Osteologi
Bränt ben 4,4 g
Varav människa: 4,4 g
MIND: 1
Belägenhet
Ca 22 m ö h på nordsidan av berghäll.
Beskrivning
Stensättningen är uppbyggd av ca
0,05–0,3 meter stora stenar. En 0,1–0,5
meter djup provruta grävdes i stenpackningens SÖ del (R3387). På 0,15–0,2
meters djup i lerblandad sandig mylla
påträffades en ringsölja och en glaspärla.
Under detta lager bestod jorden av
lerblandad sand med inslag av kol.
Skörbränd sten fanns på båda nivåerna.
Något osteologiskt material
påträffades inte.
Fynd
F9 ringsölja
F12 gul, opak glaspärla
Figur 52. Ruta i stensättning A3091. Foto Rudolf Gustavsson.
Figur 54. Grav A500 delundersökt. Foto Jennie Andersson.
A3248
Figur 53. Ringspänne (F9) detalj från sidan. Foto Max Jahrehorn.
32 sau rapport 2015:03
Typ/tolkning
Stensättning, rundad
Yttre formelement
Rektangulär stensättningar anlagd på
berg, ca 2 x 1,5 meter och ca 0,15 meter
hög ovan häll.
Belägenhet
Ca 22 m ö h på berghäll, ca 1,5 meter
nordost om högen A4280.
Beskrivning
Närmast rektangulär stensättning utan
fyllning anlagd på berg i direkt anslutning
till A500. Kantkedja av 0,4–0,6 meter stora
stenar. Flera enskilda stenar var påfallande
rektangulära i formen. Avtorvad men ej
undersökt. Stensättningen fortsätter
utanför förundersökningsschaktet.
A4303
6097
Typ/tolkning
Stensättning, rundad
Typ/tolkning
Stensättning?
Yttre formelement
Stensättning anlagd på moränbemängt
impediment. Rundad form, ca 4 x 3,8
meter och ca 0,4 meter hög.
Yttre formelement
Stensättning anlagd på berghäll med
tunt torvtäcke. Rundad form, ca 2 x 2
meter och ca 0,2 meter hög.
Belägenhet
Ca 23 m ö h NNV om hög (A4280).
Belägenhet
Ca 22 m ö h N om hög (A4280).
Beskrivning
Stensättningen är uppbyggd av 0,3–0,5
meter stora stenar och har en relativt väl
definierad kantkedja. Endast en
begränsad del av stensättningens kant
avtorvades vid förundersökningen.
Beskrivning
Stensättningen är uppbyggd av 0,2–0,4
meter stora stenar, men saknar tydlig
kantkedja. Avtorvades ej vid
förundersökningen.
A4314
Typ/tolkning
Stensättning, rundad
Yttre formelement
Stensättning anlagd på moränbemängt
impediment. Rundad form, ca 3 x 3
meter och ca 0,5 meter hög.
Belägenhet
Ca 22 m ö h NNV om hög (A4280).
Beskrivning
Stensättningen är uppbyggd av 0,3–0,5
meter stora stenar och har en relativt väl
definierad kantkedja. Endast en
begränsad del av stensättningens kant
avtorvades vid förundersökningen.
6051
Typ/tolkning
Stensättning, rundad
Yttre formelement
Stensättning anlagd i utkanten av
impediment. Något oregelbunden form,
ca 6 x 5 meter och ca 0,4 meter hög. NV
delen av stensättningen förefaller vara
något skadad av släntning för den gamla
landsvägen.
Belägenhet
Ca 21 m ö h NV om hög (A4280).
Beskrivning
Stensättningen är uppbyggd av 0,4–0,6
meter stora stenar, men saknar tydlig
kantkedja. Avtorvades ej vid
förundersökningen.
Sammanfattning Alunda 88:1
Antalet stensättningar på gravfältet utöver högen bedöms
uppgå till omkring sju stycken, med reservation för att
flacka och glesa stenpackningar är svåra att identifiera om
inte all övertäckande torv är avlägsnad. De nu påträffade
stensättningarna är av varierande karaktär, med formelement som ger intryck av att vara från äldre järnålder. Fynden tyder dock på att stensättningarna är vikingatida. Järnspiralerna och nitarna som påträffades i högens raseringslager daterar kontexten till vendeltid. Öster om väg 288
påträffades inga gravar. Gravfältet omfattar sålunda endast
den lilla höjdryggen mellan nuvarande och gamla lands­
vägen. Vid inmätningen konstaterades att gravfältets läge
inte helt överensstämmer med uppgifterna i FMIS. Grav­
fältets position tycks vara ca 10 meter förskjutet åt sydväst.
sau rapport 2015:03 33
Analyser
Osteologisk analys
Den osteologiska analysen utfördes av Rudolf Gustavsson,
SAU och påbörjades redan i fält. Syftet var i första hand artbestämning och bedömning av benens bevarandegrad inför fortsatta analyser. Analysen avsåg även klargöra tafonomisk påverkan som slakt- och snittmärken och annan nedbrytning.
Bevarandegraden av det framkomna benmaterialet är
gott. Noteras bör dock att antalet framkomna fragment är
mycket lågt, totalt 26 stycken, varav endast fem är obrända
och två av dessa är tandfragment. Av de obrända benen
finns dock ett lårben av en ung kalv som uppvisar yterosion
(weathering grade 1) men har opåverkad inre benvävnad.
Delar av ytpåverkan kan vara gnagspår, men den totala erosionen gör det omöjligt att avgöra.
Kontext
Bränt/
obränt
Män­niska
Djur
Ospec.
däggdjur
Totalt
L385
Bränt
1
1
A500
Bränt
A2178
Obränt
L2858
Bränt
L4925
Obränt
2
2
L5107
Obränt
1
1
L5107
Bränt
1
1
2
2
1*
2
1
2
* - troligen människa
Tabell 1. Sammanställning antal fragment osteologiskt material.
Hanteringen av benmaterialet gällande slakt och styckning kan endast ses på ett fragment – F16, funnet i raseringslagret A5107, vid högen (A4280) på gravfältet. Fragment härrör från ett långt rörben av ett mellanstort däggdjur. Ytstrukturen på benet indikerar att arten kan vara
svin, men någon säker bedömning kan inte göras. Fragmentet i fråga uppvisar frakturer uppkomna i färskt ben
(FFI 0), ett rent hugg diagonalt över benets längdriktning,
samt ett hugg som inte gått genom hela elementet. Styckat
kött har således funnits på platsen.
Vedartsanalys
Inför datering tillvaratogs träkolsprover från merparten av
de undersökta anläggningarna och lagren. För att kunna
datera träslag med kontextuell relevans och få en uppfattning om kolets egenålder vedartsbestämdes proverna före
14
C-analys. Målsättningen var att välja ek eller tall i stolphål,
medan unga träslag prioriterades vid datering av träkol
från härdar och övriga anläggningar. I brist på yngre trädslag valdes dock tallkol från sotlagret på objekt 47, varför
potentiellt hög egenålder måste beaktas i detta fall. Även på
objekt 48 var kolförekomsten så låg att avsteg från principen var nödvändig. Björk ur ett stolphål utvaldes därför,
men resultatet överenstämde ändå väl med dateringen av
tallkol från ett annat stolphål på samma plats, se nästa avsnitt.
Vedartsanalysen utfördes av Erik Danielsson, Vedlab
(bilaga 7). Resultatet av vedartsanalysen framgår av nedanstående tabell.
Prov nr
Id-nr
Ark obj
Objekt/Område
Ark objekt
Vedart, antal
2
515
A500
Alunda 88:1
Brandgrav
tall 1
3
2587
A2339
Obj 45
Härd
ek 13
4
2588
A2542
Obj 45
Ugn
asp 1, tall 6
6
2605
A2178
Obj 45
Brunn
en 4, gran 20, tall 6
13
2760
A2590
Obj 45V
Härd
asp 1, tall 1
asp
14
2915
A2901
Obj 47
Grav
tall 1
tall
15
3342
A3091
Alunda 88:1
Grav
tall 1
17
3481
A2798
Obj 48
Stolphål
björk 3, tall 1
tall
19
3531
A3437
Obj 48
Stolphål
björk 6
björk
25
4874
A385
Obj 40, R4453
Kulturlager
asp 3
asp
28
4959
A4885
Obj 40
Kokgrop
al 8
al
29
200262
A2803
Obj 48
Stolphål
björk 1
Tabell 2. Resultat från vedartsanalysen.
34 sau rapport 2015:03
C-dat
14
asp
C-analys
Analysen skedde vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet (bilaga 8). Sammanlagt har åtta prover 14C-daterats,
sju från träkol och ett av obränt ben. Då fyndmaterialet på
gravfältet Alunda 88:1 bedömdes som tillräckligt för att
tidsfästa lämningarna skedde ingen 14C-datering från denna lokal. Däremot daterades två kolprover från den intilliggande boplatslämningen objekt 40, där dateringen från
bottnen av kulturlagret (A385) blev förundersökningens
äldsta. Till undersökningens äldre skikt hör även dateringarna från boplatslämningen vid objekt 48.
14
Makrofossilanalys
I syfte att utvärdera det arkeobotaniska materialet och få en
uppfattning bevarandeförhållanden och förutsättningarna
för eventuell vidare provtagning och analys togs makrofossilprover från kulturlager och utvalda anläggningar. Insamlingen skedde genom sampling inom samtliga ytor. Prover
togs i kulturlager, härdar, stolphål, stensättningar och från
brunnen. Makrofossilanalysen utfördes av Jennie Andersson, Geark (bilaga 9). Totalt analyserades 13 jordprover.
Före­komsten av botaniska makrofossil i form av sädesslag
och fröer i anläggningar och lager var generellt låg. De oförkolnade och sannolikt recenta fröerna dominerade.
Prov
nr
Lab nr
Kontext
Ark obj
Objekt/
Område
Art
Yrs BP
Kal 1σ (68,2%)
Kal 2σ (95,4%)
4
Ua-49974
A2542
Ugn
Obj 45
asp
1873±94
25-248 AD
85-80 BC (0,3) 55 BC-385 AD (95,1)
13
Ua-49975
A2590
Härd
Obj 45V
asp
1930±45
20-130 AD
50BC-180AD(93,2) 190-220AD (2,2)
14
Ua-49976
A2858
Lager
Obj 47
tall
972±34
1010-1050AD (27,6)
1080-1150AD (40,5)
1010-1160AD
17
Ua-49977
A2798
Stolphål
Obj 48
tall
2121±32
200-100BC
350-320BC (5,5) 210-40BC (89,9)
19
Ua-49978
A3437
Stolphål
Obj 48
björk
2137±32
350-320BC (7,4)
210-110BC (60,8)
360-290BC (17,4) 230-50BC (78)
25
Ua-49979
A385
Kulturlager
Obj 40,
R4453
asp
2261±40
400-350 BC (30,3)
290-230 BC (37,9)
400-340 BC (36) 330-200 BC (59,4)
28
Ua-49980
A4885
Kokgrop
Obj 40
al
1993±33
40 BC-60 AD
90-70 BC (1) 60BC-80AD (94,4)
31
Ua-49981
A2178
Brya/
Brunn
Obj 45
ob ben
560±35
1310-1350AD (35,1)
1390-1420 AD(33,1)
1300-1370 AD(51) 1380-1440 AD
(44,4)
Tabell 3. Sammanställning, 14C-analys. Kalibrering: OxCal v4.2.3 Bronk Ramsey (2013): r:5 Int Cal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013).
Figur 55. Sammanställning över
kalibrerade 14C-värden. (OxCal
v4.2.3 Bronk Ramsey (2013): r:5
Int Cal13 atmospheric curve
(Reimer et al 2013)).
sau rapport 2015:03 35
Slutsatser och vetenskaplig potential
Förundersökningarna längs sträckan Alunda – Marma har
visat att de identifierade boplatslämningarna är av skiftande karaktär och bevarandegrad och har förhållandevis stor
kronologisk spännvidd. Fornlämningarnas utbredning avviker delvis från bedömningarna vid utredningen, se
nedan­stående tabell. Av de båda potentiella ensamliggande
stensättningarna kunde en (objekt 47) bekräftas, den andra
(objekt 46) avskrivas. Dateringen från sotlagret vid stensättningen på objekt 47 är påfallande sen. Ensamliggande
gravar från yngre järnålder är inte särskilt uppmärksammade, men objektet kan anknyta till pågående forskning
om gravritualer under religionsskiftet under 1000–1100-talet (exempelvis Gräslund 2013).
Boplatslämningarna vid objekt 48 var diffusa. Då potentialen bedömdes vara låg föreslog Länsstyrelsen att lämningarna inom arbetsområdet skulle undersökas och tas
bort, vilket skedde. Fornlämningen är inte avgränsad, utan
fortsätter sannolikt längre österut utanför arbetsområdet.
Även inom objekt 45 fanns ytor som undersöktes och
togs bort. Framförallt i ett parti i den sydöstra delen av arbetsområdet som ramades in av berghällar. Ett homogent
och inte särskilt fyndförande kulturlager var en dominerande beståndsdel inom objektet. Makrofossilanalys av
jordprover från detta resulterade enbart i oförkolnat och
därmed sannolikt recent material. Detta tillsammans med
det faktum att området består av gamla åkertegar innebär
att lagret kan ha tillkommit i jordförbättrande syfte.
Under kulturlagret framträdde enstaka anläggningar,
varav bryan A2178 var en. Den högmedeltida dateringen av
fårtanden i bryans fyllning bör noteras. Inom objekt 45 var
det rikliga vattenflödet en försvårande omständighet, som
innebar att partier i den centrala och norra delen av ytan
inte kunde sektionsgrävas i önskvärd omfattning. Väster
om väg 288 konstaterades lämningarna inom arbetsområdet vara av sådan karaktär att någon ytterligare undersökning inte är aktuell.
Kulturlager var en betydande komponent också inom
objekt 40. Genom en påtagligt större andel skörbränd sten
skiljer sig dessa från lagret på objekt 45. I makroprov från
kulturlager A385 vid objekt 40 påvisades oförkolnat makrofossil, men i övrigt noterades ingen recent inblandning.
Figur 56. Rensning och rutgrävning, schakt 227 objekt 40. Foto mot SV,
Jennie Andersson.
Lokal/FMIS-nr
Utbredning
Karaktär
Datering
Fynd
Objekt 46 Alunda 729
Utgår
Röjningsröse
Sentida
–
Objekt 47 Alunda 754
Krönläge, stämmer
med utredningen
Ensamliggande sten­sättning
Möjligen sen vikingatid/
tidig medeltid
–
Objekt 48 Alunda 751
Längre utsträckning
mot NO
Boplats med låg bevarandegrad.
Delen inom arbetsområdet är
undersökt och borttagen
Förromersk järnålder
–
Objekt 45 Alunda 752
Längre utsträckning
mot SO
Boplats och odlingslämning med
varierad bevarandegrad.
Homogena kulturlager, ej hus.
Delvis undersökt och borttagen
Romersk järnålder,
högmedeltid,
Sparsamt
Objekt 40 Alunda 728
Stämmer med
­utredningen
Kulturlager och troligen
extensiva lämningar
Förromersk– romersk
järnålder
–
Alunda 88:1
Stämmer inte med
utbredningen i FMIS
Skadad hög, stensättningar av
varierad karaktär
Vendel–vikingatid
Välbevarade, delvis ej in
situ. Goda möjligheter
till fynddateringar.
Tabell 4. Sammanställning av resultat från respektive lokal.
36 sau rapport 2015:03
Förutom en mindre mängd brända ben identifierades inte
heller i detta lager något av signifikant betydelse, varför informationspotentialen bedöms som låg. Merparten av de
anläggningar som registrerades under lagren konstaterades
vara kulturlagerfickor och utgick därför.
Gravfältet vid den sen tidigare registrerade lokalen
Alunda 88:1 uppskattas rymma omkring sju till tio gravar
på en yta om ca 500 m2. Gravskicket är av varierad karaktär
men fynden pekar mot dateringar till vendel- och vikingatid. Skadorna i högen A4280 är omfattande och kärnröset
kan vara delvis påverkat. Fynden i anslutande lager är både
av gravkaraktär och av annan art, vilket understryker att
högkontexten är omrörd. Frånvaron av kol och det faktum
att andelen påträffat osteologiskt material är liten kan tyda
på att det inre gravskicket ändå är förhållandevis intakt.
Högens placering i suterrängläge försvårar dock bedömningen av var gravkonstruktionens centrala delar finns eller har funnits. Andra kontexter där stävspiraler i järn har
påträffats ger emellertid en indikation om att ”Kelthögen”
sannolikt är från vendeltid och har ett rikt innehåll.
sau rapport 2015:03 37
Referenser
Almgren, O. 1912. Alunda sockens fornminnen I. Upp­
lands fornminnesförenings tidskrift. Nr 28. Uppsala.
Arwidsson, G. 1977. Die Gräberfunde von Valsgärde 3
Valsgärde 7. Acta Musei antiquitatum septentrionalium Regiae Universitatis Upsaliensis, 5. Uppsala.
Biörnstad, M. 1954. Rapport rörande undersökningar på
gravfältet vid Olands centalskola, Alunda sn, Uppland.
Opublicerad grävrapport. Riksantikvarieämbetet.
Eklund, S. Lindkvist, A. & Wikborg, J. 2010. Påljungshage
– kremerat, paketerat och respekterat. Ett gravfält från
yngre bronsålder–äldre förromersk järnålder. Förundersökning och särskild undersökning, Helgona 220,
Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun,
Södermanland. SAU rapport 2010:11.
Gräslund, A-S. 2013. Kristna inslag i Gamla Uppsala och
dess närområde. Sundqvist, O. & Vikstrand, P. (red).
Gamla Uppsala i ny belysning. Högskolan i Gävle.
Göthberg, H. 1997. Väg 288 Jälla – Börstil. Byråinventering
av fornlämningar. Uppsala och Östhammars kommuner,
Uppland. Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala.
­Stockholm.
38 sau rapport 2015:03
Hennius, A. 2006. Olandsskolan. Om och tillbyggnation av
Olandsskolan i Alunda. Upplandsmuseet, Rapport
2006:18. Uppsala
Ljungkvist, J. 2000. Vapen och brandgravskick under
vendeltid. Tor 30. Uppsala.
Ljungkvist, J & Frölund, F. manus. Rapport från under­
sökningarna av norra och södra kungsgårdsplatån i
Gamla Uppsala. Uppsala universitet.
Silwer, C.1912. Alunda sockens fornminnen II. Upplands
fornminnesförenings tidskrift. Nr 28. Uppsala.
Vikstrand. P. 2013. Järnålderns bebyggelsenamn. Om
bebyggelsenamnens uppkomst och ålder i Mälarland­
skapen. Institutet för språk och folkminnen. Nam­
narkivet i Uppsala.
Larsson, Fredrik 2014. Från bronsålder till historisk tid i
Tiundas och Norra Rodens gränsland. Nybyggnation av
väg 288 mellan Alunda och Gimo. Uppsala län;
­Uppland; Östhammars kommun; Alunda och Skäft­
hammars socknar. Riksantikvarieämbetet UV Rapport
2014:95
Bilagor
1.Schakt
2. Rutor och sondage
3.Anläggningar
4.Fynd
5. Osteologiskt material
6. Konservering, Oxider AB
7. Vedartsanalys, Vedlab
8.Protokoll 14C-analys, Ångström
9. Makrofossilanalys, Geark
sau rapport 2015:03 39
Fu-­
objekt nr
Objekt 40
Objekt 40
Alunda
88:1
Obekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 40
Objekt 40
Objekt 40
Obejkt 40
Objekt 40
Objekt 40
Objekt 40
Schakt
nr
200
40 227
468
523
sau rapport 2015:03
529
561
588
613
803
831
890
898
1029
1045
1217
1225
1373
1453
1457
12,0
12,0
5,0
14,3
11,5
19,0
3,7
15,7
9,5
8,3
10,0
12,0
10,0
14,5
9,0
12,0
45,0
36,0
32,0
Längd
m
2,3
2,3
2,0
2,4
2,0
3,2
2,0
1,8
2,3
4,5
2,4
2,4
1,7
1,8
2,2
2,5
2,5
2,2
1,6
Bredd
m
0,40
0,30
0,35
0,15
0,20
0,15
0,30
0,30
0,30
0,30
0,35
0,30
0,30
0,40
0,40
0,33
0,15
0,45
0,50
Djup
m
Grusig lera,
block
Lera, morän
Morän, berg,
block, grus, lera
Morän, berg
Morän, berg
Humus, block,
berg
Lera, kärrmark
Lera, sand
Lera, vatten
Lera, berg,
vatten
Lera, block
Lera, berg
Lera
Lera, block, berg
Lera, sand,
morän
Lera, morän,
berg
Morän, lera,
berg
Lera, morän
Lera
Jordkaraktär
botten
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
ja
nej
ja
nej
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
nej
Indik?
0,30
0,25
0,20
0,15
0,10
0,15
0,30
0,20
0,30
0,30
0,25
0,20
0,25
0,25
0,20
0,20
0,10
0,15
0,40
Torv
jord dj
6 663 697
6 663 708
6 663 728
6 663 738
6 663 745
6 663 761
6 663 780
6 663 420
6 663 530
6 663 516
6 663 501
6 663 485
6 663 470
6 663 439
6 663 413
6 663 424
6 663 775
6 663 746
6 663 703
Y koord
672 534
672 522
672 551
672 535
672 545
672 555
672 573
672 174
672 307
672 295
672 281
672 260
672 244
672 224
672 199
672 207
672 516
672 508
672 468
X koord
17,08
18,15
18,80
20,35
20,05
24,00
18,43
17,08
17,45
17,98
17,52
18,29
17,85
17,31
16,67
17,13
23,24
21,02
17,27
Z max
16,80
17,79
18,48
19,07
19,07
18,58
18,31
16,60
17,15
17,73
16,92
18,01
17,63
17,23
16,52
16,56
19,86
18,16
16,93
Z min
27,91
26,57
10,12
36,68
26,71
51,02
6,98
35,92
19,67
28,69
22,33
26,11
22,91
27,14
20,72
28,51
114,25
83,13
50,69
Area
Stora block
Schaktet lades över en bergknalle och rundade
några större block. Långsmal stenpackning
(A1265), av 0,3–0,4 m stor sten. Ej skörbränd, ej kol
eller andra tecken på kulturpåverkan. Ej anläg­
gning.
Poröst rött berg. I schaktet finns ett parti med
0,2–0,3 m stor sten ovanpå berg idagen. Fyllningen
består av delvis humös, siltig lera.
Liten höjdrygg som omfattande parti med berg i
dagen och sparsamt övertorvade ytor. Undergrunden i schakten bestod av blockmorän; ställvis
med förhållandevis kraftiga humuslager.
Vattenfylldes
Anläggningar, dike.
Lager, skarpkantad sten (recent), anläggningar
Brukningsväg, anläggningar
Anläggningar
Matjord och störningar i djupa fickor. Anläggning
Stenlyft
Ev stolphål/stenlyft
Stenpackningar, stensättningar, lösfynd
Siltig lera och morän, samt block. Kulturlager.
Stenfyllt dike. Mörk undergrund.
Beskrivning
Bilaga 1. Schakt
sau rapport 2015:03 41
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 48
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 48
Objekt 48
1815
1923
2010
2019
2023
2083
2095
2147
2151
2190
2268
2300
2610
2661
2665
2669
2766
2834
Objekt 48
Objekt 45
1770
2842
Objekt 45
1667
Objekt 48
Objekt 40
1496
2838
Fu-­
objekt nr
Schakt
nr
6,5
7,4
10,0
20,0
10,0
7,0
13,0
12,2
9,5
10,0
18,7
8,3
5,0
16,0
19,0
13,3
12,7
17,0
4,3
44,0
4,5
32,0
24,0
Längd
m
2,3
2,5
2,3
2,3
2,6
2,4
2,4
2,8
2,0
2,4
2,6
2,0
2,0
2,5
2,3
2,2
2,5
2,5
2,4
2,5
1,8
2,9
2,7
Bredd
m
0,35
0,35
0,40
0,40
0,55
0,38
0,75
0,50
0,25
0,45
0,50
0,70
0,70
0,45
0,80
0,60
0,50
0,35
0,38
0,40
0,15
0,40
0,35
Djup
m
Lera, järnutfällningar
Lera, järnutfällningar
Lera, järnutfällningar
Lera, sandlinser
Lera, sandlinser
Lera
Lera
Lera, morän,
block, berg
Grusig morän,
lera
Lera
Lera
Lera
Lera
Lera
Lera
Lera
Lera
Lera
Lera
Lera, berg, block
Berg
Lera, berg
Lera, morän
Jordkaraktär
botten
nej
nej
nej
ja
nej
nej
nej
nej
nej
ja
nej
nej
nej
ja
ja
ja
nej
ja
nej
ja
nej
nej
ja
Indik?
0,30
0,30
0,30
0,30
0,25
0,25
0,25
0,30
0,20
0,40
0,45
0,20
0,20
0,30
0,40
0,40
0,40
0,30
0,30
0,25
0,15
0,30
0,30
Torv
jord dj
6 663 101
6 663 125
6 663 144
6 663 196
6 663 336
6 663 350
6 663 377
6 663 165
6 663 319
6 663 343
6 663 348
6 663 353
6 663 361
6 663 368
6 663 392
6 663 404
6 663 416
6 663 445
6 663 456
6 663 451
6 663 472
6 663 495
6 663 687
Y koord
671 986
672 001
672 013
672 051
672 131
672 143
672 163
671 994
672 156
672 178
672 196
672 211
672 205
672 219
672 230
672 245
672 254
672 268
672 276
672 302
672 299
672 312
672 503
X koord
14,81
15,77
15,09
14,69
16,78
16,58
16,48
17,09
16,46
16,76
16,59
15,98
16,42
16,16
15,79
15,70
16,10
16,67
16,89
16,91
17,19
16,99
16,66
Z max
14,54
14,37
14,96
14,51
16,55
16,37
16,40
15,96
16,23
16,74
16,45
15,87
15,90
15,53
15,28
15,32
15,69
16,56
16,76
16,19
17,03
16,69
16,23
Z min
14,71
18,19
22,30
46,60
25,18
17,34
32,56
32,28
19,87
24,02
53,86
17,02
10,31
41,85
44,86
28,75
31,01
41,17
10,34
121,11
8,29
88,69
64,76
Area
Anläggningar
Omrörda lager
Kulturlagerrest, omrörda lager
Röjningsröse
Vattenfylldes. Stolphål
Omrörda lager
Omrört, från dikesgrävning?
Kulturlager, anläggningar
Kulturlager, grävdes igenom i halva schaktet
Kulturlager, tegel
Anläggningar, recenta störningar
Vattenfylldes snabbt
Berg går i dagen på flera ställen. Vattenfylldes
ställvis relativt fort. Berget bidrar till att vattnet
hålls kvar. Stenfyllda diken och enstaka anläggningar.
Vattenfylldes snabbt. Anläggningar
Vattenfylldes snabbt. Kulturlager
Beskrivning
42 sau rapport 2015:03
Fu-­
objekt nr
Objekt 47
Objekt 47
Objekt 46
Objekt 48
Objekt 45
Objekt 45
Objekt 40
Objekt 40
Objekt 40
Schakt
nr
2867
2977
3012
3513
3899
3930
4201
4876
4935
8,6
10,7
12,0
9,0
18,0
22,7
10,8
10,7
17,0
Längd
m
2,2
2,4
2,8
2,0
9,7
4,7
7,6
2,0
5,4
Bredd
m
0,25
0,75
0,40
0,40
0,30
0,40
0,20
0,15
0,15
Djup
m
Lera, morän,
berg
Lera, berg
Sand, fint grus
Lera
Morän, berg
Lera
Morän, berg
Humus, berg
Humus, berg
Jordkaraktär
botten
nej
ja
ja
nej
ja
ja
nej
nej
ja
Indik?
0,25
0,40
0,10
0,25
0,25
0,25
0,15
0,15
0,15
Torv
jord dj
6 663 725
6 663 707
6 663 762
6 663 333
6 663 336
6 663 177
6 662 903
6 663 075
6 663 082
Y koord
672 523
672 506
672 501
672 214
672 170
672 036
671 862
671 967
671 978
X koord
19,10
17,92
19,39
17,03
17,00
14,17
15,44
17,06
18,12
Z max
18,49
16,96
19,05
16,83
16,59
13,82
14,12
15,32
16,94
Z min
19,22
28,68
31,92
18,56
123,72
115,72
65,72
24,01
55,78
Area
Kulturlager, anläggningar. Vattenfylldes
Kulturlager, störningar
Anläggningar, röjningsröse
Anläggningar
Stensättning
Beskrivning
Alunda 88:1. Sch 468
Fri ruta. 1,06*0,84 m stor. 0,17–0,3 m djup. Fyllning av brun humös jord
som övergår i rödbrun ngt humös silt i botten. Inga fynd. Rutan rymde
30–40 (0,04–0,30 m stora) moränstenar, varav större sten i den västra
kanten kan utgöra del av kantkedja till stensättning på häll.
6045
Obj 40, A385
Alunda 88:1. Sch
468. Se text
Rutan grävdes i kulturlagret i objekt 40. Kulturlagret är poröst i dess övre
del, 0,1–0,15 m djup, därunder består lagret av mörkt brunsvart humös
lera med siltigt inslag. I lagret finns rikligt med mindre dm-stor sten,
många skarpkantade, men även naturligt rundade, samt en och annan
som verkar vara skörbrand. På ca 0,2 m djup påträffades ett fragment
bränt djurben. Stenmaterialet är av samma karaktär nedåt i fyllningen.
Mängden synliga kolstänk ökar nedåt. Värt att notera att lagret inte
innehöll några recenta inslag. Lagret rymde relativt riklig mängd röd
kalksten, även järnhaltig sten förekom. Det är möjligt att en del av
lagrets övre skikt består av schaktmassor från vägbygget. Kulturlagret
framträdde direkt under torven. Den porösa toppstrukturen ger intryck
av att vara omrörd.
4453
Alunda 88:1. Sch 468
1,34 * 0,86, 0,25 dj. Humös jord i ytan. Rikligt med rötter från ytan och
nedåt. Fyllning av brun humös ngt grusig jord. Från 0,2 m och nedåt
bestod jorden av ljusare brun grusig jord och mycket moränsten. Mot
botten ljusbrun siltig jord. Inga fynd eller lager. Moränsten 0,05–0,25 m
stor.
NV om högen. Fri ruta 1 * 0,56 m stor, mellan två större stenar samt en
mindre stensamling. Brun humös jord från ytan. Ned till ca 0,12 m
naturliga lager av brun grusig sand, därefter ljustbrun siltig sand ned till
0,25 m djup. Rikligt med moränsten från 0,05–0,25 m djup. Inga fynd,
prover. Endast naturliga lager.
4449
Alunda 88:1, A500
4868
Fri ruta i A500, brandgrav anlagd på berghäll. Djup ca 0,25–0,35 m.
Fyllning av svartbrun humös jord med inslag av ca 5–8 (0,05–0,10 m
stora) skörbrända stenar, samt 20–30 naturstenar. Små fragment av kol
noterades fläckvis. I fyllningen gjordes ett fynd av bränt ben (FB513).
Innnanför större sten fanns en mindre stenkonstruktion (A516). Inuti den
mindre stenkonstruktionen fanns en liten kalksten.
4102
Alunda 88:1, A3091
Alunda 88:1, A5107
En 80*60 m ruta öppnades i SÖ delen av A3091, en stenpackning. Rutan
placerades intill berghällen. Vid grävning konstaterades undergrunden
utgjordes av berg på 0,2–0,5 m djup. Fyllningen bestod av av tre lager
tätt packad (0,05–0,3 m) sten och humös jord. Grävningen visade att
berget under stenpackningen sluttade in mot hällkanten så att en skreva
bildades. Omkring 0,15 m ned i rutan påträffades en liten opak, gul pärla
och ett ringspänne av järn.
3387
Notering
4460
Beskrivning
Ruta nr
3
2
3
4
2
3
3
Stick
ant
Silt
Silt
morän
lera
Silt
Berg
berg
Botten
x
Sk st
6663776,27
6663771,32
6663768,42
6663741,94
6663775,06
6663773,60
6663777,79
Y
672508,97
672507,84
672509,82
672502,15
672525,39
672528,02
672522,41
X
21,04
20,20
21,15
18,71
23,90
22,11
21,79
Z max
20,96
19,89
20,75
18,48
21,73
21,94
21,75
Z min
0,74
1,03
1,80
0,85
0,45
0,36
0,65
Area
Bilaga 2. Rutor och sondage
sau rapport 2015:03 43
44 Kulturlager
Utgår
Utgår
Utgår
Utgår
Utgår
Utgår
Brandgrav
Grav
Stolphål
Rec nedgr
Utgår
Utgår
Stolphål
Utgår
Lager
Utgår
Utgår
Stolphål
Utgår
Utgår
Utgår
Utgår
Utgår
Rec nedgr
Stolphål
Anläggning
Stenpackning
397
407
416
426
434
445
500
516
575
595
606
717
725
733
852
878
883
914
922
928
935
943
950
999
1014
1021
1265
Objekt
385
A nr
sau rapport 2015:03
Oreg
Oval
Rundad
Oreg
Oreg
Rundad
Oreg
Rekt
Rundad
Oval
Oval
Rundad
Oreg
Oval
Oval
Rundad
Oreg
Oval
Oval
Oreg
Rekt
Oreg
Oreg
Oreg
Oreg
Oreg
Form
2,30
1,10
0,43
5,20
0,90
0,50
0,70
0,72
1,00
0,58
0,53
0,48
5,60
0,67
0,62
0,30
0,37
1,36
0,68
0,30
1,49
0,35
0,78
0,30
0,90
0,70
0,50
17,00
Lgd
m
0,80
0,90
0,41
1,20
0,70
0,46
0,30
0,52
0,56
0,48
0,41
0,43
3,30
0,45
0,43
0,35
0,36
1,20
0,53
0,20
1,22
0,29
0,77
0,25
0,80
0,40
0,30
2,20
Br m
0,1
0,04
0,2
0,16
0,22
0,15
0,18
0,34
0,3
0,22
0,35
0,4
Dj
m
Oreg
Skålf
Skålf
Oreg
Oreg
Oreg
Profil
form
x
Sot
x
x
Kol
x
Sk
st
flera lager
lera
lera
lera
lera
silt
lera
Lager
fyllning
Ej förhistorisk. Helt
undersökt
Recent. Krossad sten
Tegel i fyllning
Notering
x
x
x
x
Osäker
Obj 40
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45 V
Obj 45 V
Obj 45 V
Obj 45 V
Obj 45 V
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45 V
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Alu 88:1
Alu 88:1
Obj 40
Obj 40
Obj 40
Obj 40
Obj 40
Obj 40
Obj 40
FU
objekt
6663737,41
6663470,97
6663469,87
6663438,95
6663421,55
6663422,09
6663421,44
6663419,26
6663418,41
6663417,23
6663518,98
6663517,51
6663515,47
6663485,18
6663484,88
6663484,87
6663471,75
6663467,74
6663435,95
6663773,80
6663773,56
6663737,46
6663734,34
6663734,93
6663736,00
6663738,87
6663740,00
6663740,98
Y
672533,79
672246,10
672244,93
672223,30
672170,92
672172,23
672172,40
672175,64
672176,92
672175,96
672297,20
672297,56
672295,14
672259,60
672260,05
672259,16
672244,66
672242,47
672221,80
672527,95
672528,08
672498,28
672497,93
672497,66
672498,55
672501,26
672502,23
672502,52
X
19,59
17,51
17,46
16,92
16,74
16,70
16,68
16,60
16,61
17,87
17,56
17,76
18,01
18,01
18,04
17,95
17,52
17,47
16,89
21,94
22,10
18,18
18,03
18,04
18,10
18,37
18,33
19,23
Z
max
19,42
17,45
17,39
16,74
16,68
16,68
16,65
16,56
16,49
16,43
17,49
17,68
17,78
17,94
17,97
17,91
17,47
17,41
16,83
21,74
22,00
18,15
17,97
17,99
18,05
18,25
18,30
18,03
Z
min
Bilaga 3. Anläggningar
sau rapport 2015:03 45
Stolphål
Anläggning
Stolphål
Anläggning
Stolphål
Stolphål
Stolphål
Stolphål
Stolphål
Stolphål
Anläggning
Stolphål
1722
1727
1736
1748
1755
1852
1885
1891
1927
1933
1940
1945
Stolphål
1684
Stolphål
Anläggning
1677
1711
Stolphål
1671
Stolphål
Skärvstens­
konc
1659
1704
Kulturlager
1651
Stolphål
Skärvstens­
konc
1642
Anläggning
Röjn röse
1390
1690
Röjn röse
1379
1696
Objekt
A nr
Rundad
Oreg
Rundad
Oval
Rundad
Rundad
Oval
Rundad
Oreg
Oval
Rundad
Rundad
Rundad
Rundad
Oval
Oreg
Rundad
Oreg
Rundad
Oreg
Oreg
Oreg
Oreg
Form
0,72
0,55
0,29
0,30
0,39
0,45
0,44
0,33
0,70
0,46
1,20
0,18
0,36
0,62
1,20
0,58
0,44
0,81
0,60
5,70
21,00
2,50
29,00
4,50
Lgd
m
0,70
0,25
0,25
0,28
0,30
0,25
0,33
0,20
0,26
1,10
0,14
0,33
0,55
0,80
0,46
0,35
0,34
0,55
2,70
2,60
2,30
3,60
3,50
Br m
0,3
0,18
0,14
0,5
Dj
m
Oreg
U-formad
Skålf
Profil
form
x
Sot
x
x
x
x
Kol
Sk
st
lera
lera
lera
lera
Lager
fyllning
Ljus fyllning
Kol i ytan.
Kol i ytan.
Br lera och enstaka ben
i toppen.
Recent inblandning
Sprängsten med lavar
0,6-1 m stora stenar
anlagda runt markfast
block. Ansluter till rad
av röjd sten. Anlagd
runt block.
Notering
x
x
x
Osäker
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 40
Obj 40
Obj 40
Obj 40
Obj 40
FU
objekt
6663448,12
6663449,89
6663449,64
6663449,14
6663453,16
6663452,85
6663453,96
6663505,14
6663499,25
6663497,72
6663496,08
6663494,02
6663491,99
6663491,54
6663492,61
6663492,87
6663488,82
6663486,98
6663483,16
6663683,75
6663686,57
6663689,73
6663712,28
6663722,69
Y
672270,35
672270,39
672270,76
672271,13
672296,01
672296,08
672307,73
672319,69
672314,99
672312,76
672311,79
672310,34
672309,98
672309,52
672309,36
672308,54
672305,61
672304,57
672302,61
672495,40
672502,70
672510,90
672535,58
672547,02
X
16,52
16,52
16,51
16,50
16,16
16,17
16,22
16,60
16,50
16,61
16,59
16,54
16,51
16,51
16,54
16,58
16,59
16,59
16,63
16,33
16,45
16,46
19,22
19,31
Z
max
16,45
16,50
16,48
16,49
16,10
16,11
16,19
16,53
16,47
16,56
16,53
16,53
16,50
16,48
16,47
16,53
16,57
16,52
16,58
16,09
16,14
16,37
17,25
18,83
Z
min
46 sau rapport 2015:03
Anläggning
Anläggning
Anläggning
Kulturlager
Anläggning
Kulturlager
Stolphål
Utgår
Stolphål
Utgår
Kulturlager
Kulturlager
Kulturlager
Kulturlager
Brunn
Anläggning
Kulturlager
Röjn röse
Härd
Anläggning
Stolphål
Anläggning
Utgår
Stolphål
Utgår
Grop
Ugn
1973
1988
2015
2027
2089
2099
2105
2114
2122
2155
2159
2165
2165
2178
2199
2272
2291
2339
2353
2364
2400
2411
2422
2431
2442
2542
Objekt
1964
A nr
Oreg
Oreg
Rundad
Rundad
Rundad
Oreg
Rundad
Rundad
Oval
Rundad
Oval
Oreg
Oreg
Oreg
Rundad
Oval
Rundad
Rundad
Oval
Oreg
Oval
Oval
Form
1,16
0,71
0,55
0,23
0,55
0,80
0,38
0,82
1,68
4,50
2,80
0,77
1,94
3,70
3,70
13,30
16,50
0,60
0,50
0,27
0,26
19,30
0,98
14,00
1,80
2,00
1,00
Lgd
m
0,93
0,52
0,53
0,22
0,50
0,79
0,35
0,66
1,43
4,10
2,40
0,69
1,70
2,10
2,10
2,00
2,50
0,55
0,46
0,27
0,20
2,40
0,80
2,40
0,77
1,90
0,70
Br m
0,12
0,12
0,14
0,14
0,22
1
0,3
0,3
0,26
0,1
0,1
Dj
m
Planb
Planb
Skålf
Spetsig
Planb
Oreg
Oreg
Oreg
Planb
Skålf
U-formad
Profil
form
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Sot
x
x
x
x
x
x
Kol
x
Sk
st
silt
lera
lera
silt
silt
lera
lera
lera
lera
lera
Lager
fyllning
Rödbränd.
Fyllning av rikligt med
både större och mindre
skörbränd sten.
Anl vattenfylldes.
Svämlager, A2178.
Svämlager, A2178.
Notering
x
x
x
x
x
x
Osäker
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
FU
objekt
6663333,95
6663335,77
6663332,62
6663333,33
6663333,77
6663332,57
6663332,28
6663332,77
6663333,59
6663341,51
6663346,65
6663342,98
6663366,02
6663365,66
6663365,69
6663404,30
6663367,90
6663367,81
6663368,34
6663368,99
6663371,99
6663392,07
6663403,98
6663445,81
6663439,24
6663441,78
6663446,36
Y
672172,34
672170,00
672167,65
672167,67
672167,88
672168,86
672169,90
672169,82
672169,14
672174,71
672177,34
672200,97
672221,45
672222,42
672222,45
672245,12
672219,08
672218,53
672218,63
672217,67
672212,56
672230,37
672246,02
672268,69
672263,37
672265,53
672268,31
X
16,80
16,67
16,62
16,62
16,65
16,72
16,71
16,72
16,73
17,18
16,89
16,13
15,86
15,91
15,90
15,84
16,00
15,75
15,76
15,81
15,76
15,77
15,32
16,65
16,59
16,64
16,49
Z
max
16,67
16,62
16,60
16,59
16,57
16,66
16,64
16,67
16,62
16,69
16,64
16,08
15,76
14,96
15,76
15,44
15,85
15,69
15,73
15,76
15,74
15,42
15,25
16,48
16,48
16,47
16,45
Z
min
sau rapport 2015:03 47
Stolphål
Stolphål
Stolphål
Stolphål
Stolphål
Lager
Grav
Stolphål
Stolphål
Grav
Grav
Stolphål
Stolphål
Stolphål
Stolphål
Stolphål
Stolphål
2803
2810
2816
2821
2828
2858
2901
3070
3076
3091
3248
3431
3437
3457
3464
3482
3542
Stolphål
Stolphål
2798
3745
Stolphål
2798
Stolphål
Stolphål
2787
3739
Utgår
2782
Stolphål
Stolphål
2774
3733
Härd
2590
Härd
Utgår
2556
3726
Objekt
A nr
Rundad
Rundad
Rundad
Rundad
Oval
Oval
Rundad
Rundad
Oval
Rundad
Rekt
Oreg
Rundad
Rundad
Oval
Rundad
Rundad
Rundad
Rundad
Oval
Rundad
Rundad
Rundad
Rundad
Oval
Oval
Oreg
Oval
Form
0,36
0,35
0,30
0,76
0,50
0,62
0,58
0,50
0,60
0,55
2,40
7,80
0,55
0,25
5,70
0,92
0,46
0,46
0,28
0,60
0,46
0,60
0,60
0,47
0,64
0,70
2,04
0,26
Lgd
m
0,32
0,30
0,30
0,68
0,40
0,42
0,50
0,48
0,45
0,50
2,30
1,66
0,50
0,22
5,30
0,90
0,46
0,40
0,28
0,40
0,40
0,53
0,53
0,46
0,38
0,58
1,02
0,20
Br m
0,12
0,11
0,12
0,1
0,1
0,19
0,19
0,14
0,18
0,35
0,25
0,14
0,2
0,14
0,3
0,24
0,18
0,21
0,21
0,12
0,12
0,22
0,44
0,1
Dj
m
Skålf
Skålf
Skålf
Oreg
Oreg
Skålf
Skålf
Oreg
Oreg
Oreg
Skålf
Skålf
Skålf
Skålf
spetsig
Skålf
Skålf
Skålf
Skålf
Planb
Planb
Oreg
Oreg
Profil
form
x
x
x
x
x
x
x
x
Sot
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Kol
x
Sk
st
lera
lera
lera
sand
lera
lera
lera
lera
lera
flera lager
lera
lera
sand
sand
flera lager
lera
sand
lera
lera
sand
sand
lera
lera
lera
Lager
fyllning
Anlagd mot häll
Tillhör 2901
Notering
x
x
x
x
Osäker
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 45
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Alu 88:1
Alu 88:1
Obj 48
Obj 48
Obj 47
Obj 47
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 48
Obj 45
Obj 45
FU
objekt
6663334,94
6663334,53
6663334,86
6663332,82
6663195,37
6663182,05
6663170,28
6663170,78
6663179,90
6663177,18
6663771,92
6663779,00
6663168,52
6663172,82
6663084,57
6663081,50
6663179,54
6663177,87
6663176,87
6663174,00
6663171,78
6663170,00
6663170,03
6663196,59
6663200,39
6663200,81
6663488,17
6663336,29
Y
672164,31
672167,09
672166,59
672166,25
672050,17
672039,28
672035,03
672035,78
672036,55
672034,93
672528,75
672521,70
672033,35
672034,84
671978,11
671976,94
672038,46
672038,41
672037,57
672036,15
672034,60
672034,45
672034,39
672051,22
672052,68
672054,54
672262,95
672169,74
X
16,59
16,55
16,55
16,60
13,75
13,75
14,63
14,70
14,66
14,65
22,09
22,00
14,70
14,66
17,36
17,45
14,67
14,66
14,67
13,95
14,71
14,61
14,73
14,60
14,53
14,55
18,07
16,66
Z
max
16,53
16,53
16,52
16,53
13,71
13,69
14,58
14,64
14,63
14,60
21,91
21,54
14,66
14,62
13,87
17,31
14,65
14,62
14,63
13,90
14,68
14,55
14,65
14,56
14,51
14,51
17,96
16,58
Z
min
48 sau rapport 2015:03
Grav
Grav
Grav
Kokgrop
Stolphål
Kulturlager
Lager
Lager
Lager
Grav
Grav
4280
4303
4314
4885
4903
4925
5083
5107
6039
6051
6097
Rundad
Oval
Rundad
Rundad
Rundad
Rundad
Oval
Form
2,10
5,90
1,50
9,10
9,00
3,20
0,41
1,55
3,40
4,00
17,00
9,10
Lgd
m
1,90
4,80
1,20
2,70
2,20
2,60
0,40
1,14
3,30
3,80
15,00
2,80
Br m
0,4
0,1
0,28
0,4
Dj
m
Skålf
Oreg
Profil
form
x
x
x
Sot
x
x
Kol
x
Sk
st
lera
silt, morän
lera
lera
Lager
fyllning
6384 Kulturlager
5,30
0,30
0,08
x
x
Kulturlager
Objekt
4210
A nr
Kulturlagerrest
Rest av kärnröse? Djupt
liggande, tätt packad
0,3-0,7 m stor sten.
Delvis utrasat.
Framträdde direkt
under torven.
Avbaningen N del av
schaktet ned till 0,15 m
djup; i 0,4 m djup.
Spridda stenar och
enstaka block som
(0,1-0,5 m stora).
Metall­detektorfynd ca
0,1 respektive 0,15 m
ned. Bortsett från de
påträffade föremålen
fanns inga tydliga
förhistoriska indidkationer. Detektorutslag
för järn på flera håll, ej
identifierade.
Vattenfylldes
Notering
x
x
x
Osäker
Obj 48
Alunda
88:1
Alunda
88:1
Alunda
88:1
Alunda
88:1
Alunda
88:1
Obj 40
Obj 40
Obj 40
Alu 88:1
Alu 88:1
Alu 88:1
Obj 40
FU
objekt
6663166,58
6663775,40
6663779,85
6663764,17
6663766,93
6663756,34
6663705,09
6663706,21
6663709,55
6663781,90
6663776,52
6663765,91
6663760,68
Y
671993,12
672520,88
672508,01
672513,85
672510,95
672516,61
672503,90
672504,38
672506,41
672514,91
672514,15
672519,82
672501,33
X
15,96
22,69
21,64
21,01
22,83
21,02
16,74
16,69
16,98
25,37
25,60
26,60
19,15
Z
max
15,96
22,33
19,96
20,73
20,80
19,77
16,46
16,62
16,84
21,03
20,82
18,19
18,68
Z
min
Material
Utgår
Järn
Järn
Järn
Järn
Järn
Järn
CU-leg
Järn
Järn
Järn
Glas
Keramik
Obränt ben
Obränt ben
Obränt ben
Bränt ben
Bränt ben
Bränt ben
Bränt ben
Bränd lera
Bränt ben
Obränt ben
Bränt ben
F nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
stor gräsätare
däggdjur
stor gräsätare
bränd lera
däggdjur
människa
människa
däggdjur
mellanstort däggdjur
nötkreatur
får
skärva
pärla
oidentifierat
sölja
ringspänne
beslag?
nit
holk?
nyckelax
nit
spiral
spiral
Sakord
15
1
1
0
1
1
1
3
1
1
1
15
1
1
1
1
1
0
0
0
0
1
1
Antal
6,3
5,9
0,2
3,7
0,4
4,4
5,1
1,1
4,7
15,8
1,45
2,4
0,16
5,2
22,7
23,17
0,67
6,68
17,32
0,88
3,69
14,54
9,91
Vikt
g
Fragment
Fragment
Fragment
Fragment
Fragment
Fragment
Fragment
Fragment
Fragment
Fragment
Fragment
Fragment
Komplett
Fragment
Defekt
Intakt
Fragment
Komplett
Fragment
Defekt
Defekt
Intakt
Intakt
Fragment
3
3
2
4
1
3
1
2
3
Tj
mm
12
4
40
60
60
20
38
48
20
20
68
70
L
mm
3
4
10
40
50
18
18
28
15
12
40
32
Br
mm
troligen människa
glaserat rödgods
gul, opak
nål m bandformat mönster
ev recent
rombisk nitplatta
sentida
rombisk nitplatta
Notering
vit
rec
vit
600-tal
600-tal
Datering
88:1
40
45
88:1
40
88:1
88:1
47
88:1
40
45
45
88:1
88:1
45
88:1
88:1
88:1
88:1
88:1
88:1
88:1
88:1
Obj
L5107
L4925
A2178
L5107
L385
A500
L5107
L2858
L5107
L4925
A2178
Sch 3899
A3091
L5107
L852
A3091
L5083
L5107
L5107
L5083
L5083
L5107
L5083
Kontext
Lager
Kulturlager
Brunn
Lager
Kulturlager
Grav
Lager
Lager
Lager
Kulturlager
Brunn
Lösfynd
Grav
Lager
Lager
Grav
Lager
Lager
Lager
Lager
Lager
Lager
Lager
Anl typ
R4453
R4460
R4460
R4460
Ruta
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Gallrat
Bilaga 4. Fynd
sau rapport 2015:03 49
50 sau rapport 2015:03
L4925
L4925
L5107
L2858
L5107
L5107
A500
L385
A2178
15
23
16
17
18
24
19
20
22
Stor gräsätare
Däggdjur
Människa
Människa
Människa
Däggdjur
Mellanstort däggdjur
Djur
Nötkreatur
Får
Art
Dens
obest
Femur
Os longum
Tibia
obest
Os longum
Os longum
Femur
Dens
Benslag/
Tand
A2178
Kontext
14
Fnr
Emaljfrag
Linea aspera
diafys
diafys
metafys
prox diaf
dp4
Bendel
s
Sida
1
1
1
15
1
3
1
1
1
1
Antal
0,2
0,4
4,4
6,3
5,1
1,1
4,7
5,9
15,8
1,45
Vikt
0
6a
6
6
6
6
0
0
0
0
Förbr­
grad
Epifys
P
D
juv
Juv/inf
Ålder
grupp
ofus
storlek, textur
bedömn.
grund
hugg
w-1
Tafonomi
Tre frag med passform
Två frag med passform.
Troligen människa
Svin femur?
Troligen del av kalvfemur
fnr 15
Daterad 560±35 BP
Anmärkning, osteologi
Bilaga 5. Osteologiskt material
Bilaga 6
Konserveringsrapporter över
föremål från Alunda, projekt P2176.
Alunda sn, Uppsala
Max Jahrehorn
Rapport februari 2015
K14-74
OXIDER AB
sau rapport 2015:03 51
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning………………………………………………………………………………….
Mål………………………………………………………………………………………
Syfte…………………………………………………………………………………….
Metod……………………………………………………………………………………
Föremålsstatus………………………………………………………………………...
Konservering………………………...…………………………………………………...
Konserveringsrapporter…………………………………………………………………
Omslagsbild: Spiral, f.nr 3 samt 2.
52 sau rapport 2015:03
2
2
2
2
2
2
3
Inledning
Materialet kommer från Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Föremålen består av järn
samt glas.
Sammanlagt består fynden av 9 fyndposter.
Oxider AB har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets
utförande.
Mål
•
•
•
Dokumentation av de olika föremålen
Konservering av materialet
Dokumentation av uppdraget
Syfte
Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt
nedbrytning. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås.
Metod
Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. För att
säkerställa informationen innan konservering fotograferas materialet och detaljbilder tas på
speciella eller komplicerade delar. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt
efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen.
Föremålsstatus
Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till
extremt hårda produkter. I många fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar.
Konservering
Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även
som tjocka hårda föreningar. I några fall fanns täta, höga krustor. Konserveringsmetoden
valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad.
Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till
ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i
kombination med mekanisk rengöring.
sau rapport 2015:03 53
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ort/Anläggning:
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Kontaktperson:
Helena Hulth
Föremål:
Spiral
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
2
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
11,28g
Vikt ut:
9,91g
Behandling:
Föremålets ytor är täckta av föroreningar och underliggande nivå med krustbildningar är relativt jämn.
Spiralen före konservering.
Pilen markera ett bortfall av en mindre krusta.
Spiralen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring
så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
1
54 sau rapport 2015:03
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Spiralen efter konservering.
2
sau rapport 2015:03 55
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ort/Anläggning:
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Kontaktperson:
Helena Hulth
Föremål:
Spiral
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
3
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
19,12g
Vikt ut:
14,54g
Behandling:
Föremålets ytor är helt täckta av kraftiga föroreningar och underliggande nivå med krustbildningar
tycks vara relativt jämn.
Spiralen före konservering.
Spiralen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring
så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
1
56 sau rapport 2015:03
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Spiralen efter konservering, dess avslutande spets ser ut att ha varit inpassad i något
fäste.
2
sau rapport 2015:03 57
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ort/Anläggning:
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Kontaktperson:
Helena Hulth
Föremål:
Nit, dela av
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
4
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
4,47g
Vikt ut:
3,69g
Behandling:
Niten är helt täckt av tjockare föroreningar, endast dess form kan anas.
Niten före konservering.
Niten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så
blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
1
58 sau rapport 2015:03
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Niten efter konservering.
2
sau rapport 2015:03 59
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ort/Anläggning:
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Kontaktperson:
Helena Hulth
Föremål:
Nyckelax, nyckelhål (låsring).
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
5
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
1,02g
Vikt ut:
0,88g
Behandling:
Detaljen är helt täckt av tjockare föroreningar, endast dess form kan anas.
Föremålet före konservering.
Detaljen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring
så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
1
60 sau rapport 2015:03
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
Detaljen efter konservering.
Föremålet påminner starkt om en modern låsring.
2
sau rapport 2015:03 61
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ort/Anläggning:
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Kontaktperson:
Helena Hulth
Föremål:
Fragment, del av holk?
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
6
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
19,99g
Vikt ut:
17,32g
Behandling:
Detaljen har avbrutna långsidor och är svagt välvd. Föroreningar täcker ytorna och underliggande
struktur indikerar krustbildningar.
Delen före konservering.
Delen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så
blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
1
62 sau rapport 2015:03
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Delen efter konservering. Pilen
markerar ett område som är lätt välvt
med en svag markerad kant.
2
sau rapport 2015:03 63
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ort/Anläggning:
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Kontaktperson:
Helena Hulth
Föremål:
Nit med bricka
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
7
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
8,79g
Vikt ut:
6,68g
Behandling:
Niten är helt täckt av föroreningar och endast dess form kan skymtas.
Niten före konservering.
Niten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så
blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
1
64 sau rapport 2015:03
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
Niten efter konservering.
2
sau rapport 2015:03 65
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ort/Anläggning:
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Kontaktperson:
Helena Hulth
Föremål:
Plattare fragment
Material:
Cu-legering/vitmetall?
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
8
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
0,84g
Vikt ut:
0,67g
Behandling:
Detaljen är fragmentarisk och har lätt uppböjda ytterkanter, någon kant är helt invikt. Föremålet är
kraftigt förorenat.
Detaljen före konservering.
Mekanisk rengöring under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att
avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5-3%
samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med
följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med
Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas.
1
66 sau rapport 2015:03
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Detaljen är mycket ömtålig och spröd. Ett par mindre kolfragment, hårt sittande mot insidans
ytterkant, lämnas. Detta eftersom ett avlägsnande med stor sannolikhet skulle skada föremålet.
Fragmentet bedöms vara i det närmaste helt utkorroderad.
Detaljfotografier på insidans ringar.
Fragmentet efter konservering.
På ett par ställen i ytterkanten finns en mycket tydlig profil samtidigt har insidans botten en mängd
ringar i varandra. Tillsammans med den vita metallen så kan föremålet se om som om den varit
pressad, möjligtvis så är det botten på en tub.
Hanteras varsamt!
2
sau rapport 2015:03 67
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ort/Anläggning:
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Kontaktperson:
Helena Hulth
Föremål:
Ringspänne med nål
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
9
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
28,02g
Vikt ut:
23,17g
Behandling:
Spännet är kraftigt korroderat med inslag av högre krustbildningar över ytorna. Området mellan ringen
och nålen har tjockare föroreningar.
1
68 sau rapport 2015:03
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ringspännet före konservering.
Spännet bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så
blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
2
sau rapport 2015:03 69
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Pilen i nedan bild visar ett svagt bandformat mönster, som ringar på nålen. Spännet är mycket kraftigt
korroderad och till stora delar existerar endast dess form av korrosionsprodukter.
Ringspännet efter konservering.
Hanteras varsamt
3
70 sau rapport 2015:03
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ort/Anläggning:
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Kontaktperson:
Helena Hulth
Föremål:
Pärla, tunnformad, gul
Material:
Mått:
Glas
Vikt in:
0,18g
Vikt ut:
0,16g
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
12
2014-12-04
2015-02-15
Antal:
1
Foto:
Ja
Behandling:
Pärlan är välbevarad och har tunna föroreningar, dess centrumhål är fyllt.
Pärlan före konservering.
Pärlan rengörs med mjuk pensel under mikroskop, samt placeras i avjoniserat vatten för fortsatt
rengöring samt urlakning. Under arbetet noterades inget avvikande i centrumhålet eller spår efter
glödskal. Dehydrering i steg om 25, 50, 75- och 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning.
Ytskyddas med Paraloid B72 5% i toluen samt lufttorkas.
Pärlan efter konservering.
1
sau rapport 2015:03 71
OXIDER AB
Box 980
39129 Kalmar
72 sau rapport 2015:03
Telefon: 0722 47 58 58
E-post: max.jahrehorn@oxider.se
Bilaga 7
Bilaga 7
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1480
Vedartsanalyser på material från Uppland, Väg 288
Alunda-Gimo FU.
_________________________________________________________________________________________
Adress:
Kattås
670 20 GLAVA
Telefon:
0570/420 29
E-post: vedlab@telia.com
Bankgiro:
5713-0460
www.vedlab.se
Organisationsnr:
650613-6255
sau rapport 2015:03 73
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1490
2014-11-21
Vedartsanalyser på material från Uppland, Väg 288 Alunda-Gimo FU.
Uppdragsgivare: Helena Hulth/SAU
Arbetet omfattar 12 kolprov från förundersökningar längs väg 288, sträckan Alunda-Gimo.
Proverna innehåller kol från sju trädslag, al, asp, björk, ek, en, gran och tall. Det finns risk för hög egenålder vid
datering av flera prover. Säkrast datering kommer proverna 4, 13 och 28 att ge.
De tre proven från stolphål innehåller alla kol från björk vilket knappast använts till bärande konstruktioner.
Björkkolet representerar troligtvis någon annan aktivitet i området. Provet från stolphål A 2798 innehåller även
ett fragment kol från tall. Detta kan vara en rest av stolpen men kan också vid datering ge hög egenålder.
Provet från stolphålet A2803 innehåller mycket lite kol men det bör räcka till datering.
Analysresultat
Anl.
ID
Anläggningstyp
Provmängd
Analyserad
mängd
Trädslag
Utplockat
för 14C-dat.
500
2339
2588
2
3
4
Brandgrav
Härd
Ugn
0,3g
0,9g
3,7g
0,1g 1 bit
0,2g 13 bitar
0,4g 7 bitar
Tall 25mg
Ek 29mg
Asp 17mg
2178
6
Brunn
205,7g 16,9g 30 bitar
2590
13
Härd
14,8g
<0,1g 2 bitar
2901
3091
2798
14
15
17
Grav
Grav
Stolphål
0,2g
0,1g
8,0g
0,2g 1 bit
0,1g 1 bit
<0,1g 4 bitar
3437
385
4885
2803
19
25
28
29
Stolphål
Kulturlager
Kokgrop
Stolphål
4,8g
12,5g
51,8g
4,2g
0,4g 6 bitar
0,2g 3 bitar
0,1g 8 bitar
0,1g 1 bit
Tall 1 bit
Ek 13 bitar
Asp 1 bit
Tall 6 bitar
En 4 bitar
Gran 20 bitar
Tall 6 bitar
Asp 1 bit
Tall 1 bit
Tall 1 bit
Tall 1 bit
Björk 3 bitar
Tall 1 bit
Björk 6 bitar
Asp 3 bitar
Al 8 bitar
Björk 1 bit
Erik Danielsson/VEDLAB
Kattås
670 20 GLAVA
Tfn: 0570/420 29
E-post: vedlab@telia.com
www.vedlab.se
74 sau rapport 2015:03
En 312mg
Asp 4mg
Tall 73mg
Tall 71mg
Björk 18mg
Tall 3mg
Björk 35mg
Asp 18mg
Al 55mg
Björk <1mg
Övrigt
De här trädslagen förekom i materialet
Art
Latin
Al
Gråal
Klibbal
Alnus sp.
Alnus incana
Alnus
glutinosa
Populus
120 år
tremula
Asp
Björk
Glasbjörk
Max
ålder
120 år
Växtmiljö
Egenskaper och användning
Övrigt
Klibbalen är starkt knuten till
vattendrag. Gråalen är mer
anpassningsbar
Motståndskraftigt mot fukt.
Brinner lugnt och ger mycket
glöd.
Klibbalen kom söderifrån ca
5000 f.Kr. Gråalen vandrar in
norrifrån ett par tusen år senare
Inte så kräsen vad gäller
jordmån
Lätt och porös ved. Lätt att
klyva. Tålig mot röta.
Stängselstolpar, båtar takspån
Stark och seg ved. Redskap,
asklut, träkol. Ger mycket glöd.
För lövtäckt och barkbröd.
Hård och motståndskraftig mot
väta. Båtbygge, stängselstolp,
stolpar, plogar, fat.
Energirik ved ger mycket glöd.
Ekollonen har använts som
grisfoder. Trädet har ofta
ansetts som heligt och kopplat
till bla Tor. Man talar ofta om
1000-års ekar men de är sällan
över 500 år.
Betula sp.
Betula
pubescens
Betula
pendula
300 år
Ek
Quercus
robur
5001000
år
En
Juniperus
communis
2000
år
Gran
Picea abies
350 år
Trivs på näringsrika jordar.
Tål beskuggning bra och
konkurrerar därför lätt ut
andra arter
Tall
Pinus
silvestris
400 år
Anspråkslös men trivs på
näringsrika jordar. Den är
dock ljuskrävande och blev
snabbt utkonkurrerad från de
godare jordarna när granen
kom
Vårtbjörk
Glasbjörken är knuten till
fuktig mark gärna i närhet till
vattendrag. Vårtbjörken är
anspråkslös och trivs på torr
näringsfattig mark. Båda
arterna är ljuskrävande.
Växer bäst på lerhaltiga
mulljordar men klarar också
mager och stenig mark. Vill ha
ljus, skapar själv en ganska
luftig miljö med rik
undervegetation med tex
hassel.
Anspråkslös, gärna soliga
växtplatser
Glasbjörk bildar även
underarten Fjällbjörk.
Förutom veden har nävern haft
stor betydelse som råmaterial
till slöjd.
Veden seg och motståndskraftig Den aromatiska veden har
mot röta. Stängselstolpar, kärl
använts till rökning av kött och
fisk. Den höga åldern uppnås
bara i undantagsfall.
Lätt och lös men ganska seg
Bark till taktäckning. Granbarr
ved. Ofta rakvuxen. Ganska
till kreatursfoder
motståndskraftig mot röta.
Stolpar golvbrädor störar
lieskaft, korgar
Stark och hållbar.
Underbarken till nödmjöl,
Konstruktionsvirke, stolpar,
årsskott kokades för Cpålar, båtbygge, kärl (ej för
vitaminerna. Även som
mat) takspån, tjärbloss, träkol,
kreatursfoder
tjärbränning
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar.
Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska
floran. Brepol, Turnhout 1992.
Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2
och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade
och färska vedprover.
sau rapport 2015:03 75
Bilaga 8
76 sau rapport 2015:03
sau rapport 2015:03 77
Bilaga99
Bilaga
Gotlandsresan 2
757 54 Uppsala
018- 43 20 485
e-mail:
anneli.ekblom@arkeologi.uu.se
Geark
Konsultation inom geo-arkeologi
makrofossil (frö) analys och pollenanalys
GEARK rapporter 2014, 34
MAKROFOSSILANALYS ALUNDA RAÄ 88:1 SAMT UTREDNINGSOBJEKT 40, 45, 47
OCH 48. FÖRUNDERSÖKNING SAU PROJEKT 2176, 2014.
Av Jennie Andersson
På uppdrag av SAU har makrofossilanalys utförts på totalt 13 jordprover från Alunda (Raä 88:1
och utredningsobjekt 40, 45, 47 och 48) Östhammars kommun, Uppsala län där en
förundersökning utfördes av SAU under perioden 2014-10-13- 2014-10-31. Proverna bestod av
fyllning från de brandgravar, härdar, diverse nedgrävningar, en ugn/ässja samt en brunn som
framkom på platsen. Syftet med provtagning och analys var att plocka ut material för 14C analys
och därefter genom det arkeobotaniska materialet svara på frågor om de aktiviteter som gett
upphov till de påträffade anläggningarna och omgivande kontexter. Makrofossilen kan påvisa de
från utredningen funna boplatslämningarnas karaktär. I detta fall har platsen kunnat dateras
genom de 14 C prover som togs vid undersökningstillfället. Träkol har utplockats från vissa av
makrofossilproverna men har ej daterats.
Metodik och preparering
Analysen utfördes av Jennie Andersson (SAU) under handledning av Anneli Ekblom GEARK.
En delmängd (ca 1.8 dl jord) togs ut från varje prov och preparats genom slamning/flotering.
Jordproverna vattenmättades genom att 1 liter vatten tillsattes och provet volymbestämdes i en
graderad bägare innan preparering. Proverna preparerades sedan i en 10 l hink genom en
kombination av slamning och flotation: materialet sätts i rörelse genom att man rör provet
kraftigt med medan varmt vatten tillsätts i en kraftig stråle och sedan hälls av i olika omgångar.
Rörelsen får det organiska, ofta lätta materialet (träkol och fröer) att flyta upp till ytan och detta
material hälls av och fångas upp i ett 0,25 mm finmaskigt såll medan det minerogena och tyngre
materialet (stenar, mineraler och möjliga artefakter) sjunker ned till botten. Processen upprepas
tills inget organiskt material längre är synligt i hinken och vattnet blivit klarare. Proverna
78 sau rapport 2015:03
analyserades i 10-40 x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. Bestämning av de funna
fröerna gjordes med hjälp av referenslitteratur såsom Beijerinck (1969), Berggren (1969, 1981)
Jacomet et al. (1989), Anderberg (1994) och nätatlasen/webbplatsen Digital seed atlas of the
netherlands (Cappers et al 2006), Den virtuella floran (Anderberg och Anderberg) med flera.
Okända eller svåra fröer/problematica bestämdes i samråd med Anneli Ekblom.
Analys
Totalt har det plockats ur 130 fröer ur de 13 makrofossilprover som togs på platsen under
förundersökningen. Proverna har tagits både på boplatslägen och i ett av de registrerade gravfält
som finns inom undersökningsområdet/vägområdet). Elva av dessa var förkolnade fröer eller
fragment av sådana. Av dessa kunde åtta st bestämmas till art medan tre st på grund av
fragmenteringsgrad förblir obestämda. Endast två fragment av obestämbara sädeskorn (Cerealea
ind.) påträffades och dessa framkom i härden A4885 (lokaliserad till objekt 40).
Samtliga makrofossilprover innehöll träkol, dock i varierande mängd beroende på vilken
anläggningskategori de tagits ur. I brandgrav A500 som framkom strax norr om högen (A4280)
på gravfält Alunda 88:1var förekomsten av träkol sparsam På andra ytor och i andra
anläggningstyper, t ex i härdarna A2339, A4885 samt i flera olika kulturlager (bl a de i schakt
2023) var förekomsten av träkol däremot riklig.
Ugn och härdar
I A2542 (lokaliserad till objekt 45) som tolkats vara en ugn har en hög eldverkan bränt marken i
en rödbrun nyans och här var förekomsten av träkol och botaniskt makrofossilt material sparsam
då detta förmodligen förbränts helt. Endast två förkolnade fröer framkom. Av dessa kunde den
ena identifieras som en måra (Galium spp) medan den andra, vars fragmenteringsgrad var hög,
förblir oidentifierad. I de två proverna påträffades istället rikligt med fragment av sintrad och
bränd lera samt förkolnat amorft organiskt material (jurpa). Totalt framkom även 63 recenta fröer
fördelat på 58 fröer av svinmållatyp (Chenopodium album typ), en eventuell ramsväxt obestämd (cf
Polygonatum spp), en obestämd klöver (ev. Trifolium striatum- strimklöver) samt ett obestämt frö.
Även i flera av de påträffade härdarna kan eldverkan varit kraftig vilket eventuellt kan förklara de
få fynden av förkolnat botaniskt material. I härden A2339 framkom förutom rikligt med träkol,
två fragment av obränt ben samt sex recenta fröer av svinmålla, hönsarv (Cerastium caespitosum),
klöver (Trifolium spp- obestämd) samt ett recent oidentifierat frö vilket dock liknar en tågväxt
(Juncus spp). I kokgropen A4885 framkom som nämnts ovan rikligt med träkol samt de enda två
sädeskornen från de undersökta och provtagna kontexterna på platsen. Förutom dessa fynd så
framkom här även en mindre mängd mycket fragmenterade obrända ben och tre förkolnade fröer
vilka artbestämts till jordrök (Fumaria officinalis), måra obestämd (Galium spp) och två starrväxter
obestämda (Carex spp). De recenta fröerna bestod av tre mållor, en fingerört obestämd (Potentilla
ind.), två st klöver obestämda (möjligen Trifolium repens alt. T. fragiferum (Vitklöver och
Smultronklöver) samt ett frö från vårtbjörk.
sau rapport 2015:03 79
Brunn och kulturlager
På objekt 45 framkom en tydlig mörkfärgning som tolkas som en brya eller brunn (A2178). Ur
denna togs tre makrofossilprover från olika nivåer och totalt påträffades 11 stycken recenta och
obrända fröer. I denna kontext har samtliga fröer tolkats vara förhistoriska då anläggningen som
alltså tolkats vara en brunn tillsammans med de fuktiga markförhållandena som råder än idag bör
ha bevarat makrofossilt material. I proverna påträffades även fragment av obränt trä vilket styrker
denna tolkning. Detta utesluter dock inte att även moderna fröer kan förekomma i anläggningen.
Dessa obrända "färska" fröer samt en mindre mängd obränt trä och obränt ben (fiskben)
förekom främst i provet PM2606 och artbestämdes till: tre st jordrök, två st plister obestämd
(Lamium indeterminable), en st ranunkel (Ranunculus ind. ev. cf. Ranunculus scleratusTiggarranunkel), en st kransblommig växt obestämd (Lamiaceae ind. ev. Salvia alt. Thymys sppSalvia/Timjan) en st vårtbjörk (Betula pendula). Vidare var PM2607 helt tomt medan det i PM2608
framkom två eventuella ramsväxter obestämd (Polygonatum ind.).
Trots goda bevaringsförhållanden påträffades relativt få fröer i denna anläggning vilket kan ha
flera orsaker. De två nästan tomma proverna tyder på att brunnen kan ha haft en kort
brukningsperiod och efter detta torkat ut varför material inte bevarats. Provet PM2606 skulle då
kunna motsvara den huvudsakliga brukningsfasen (normalt det nedersta lagret/bottenlagret) och
de två övriga homogena proverna/lagren kan representera uttorkningsfaser (Ranheden 2007:
112f). Jordrök, ranunkel och de kransblommiga växter som påträffas här trivs på öppen
ruderatmark- fält eller trädgård, gärna näringsrik, gödslad och något fuktig sand- eller lermark
(Mossberg 1992: 133, 149, 380, 387, 390). Ramsväxter trivs ofta i torrbackar eller berghällar vilket
då delvis stämmer in på denna lokal. Vårtbjörken trivs lite överallt - från torrbackar, hagar och
ängar till skogar och myrar. (Mossberg 1992: 525, 58). Då björkfröerna sprids lätt med vinden
kan vi dock inte vara säkra på att björken vuxit i brunnens direkta omgivning.
Bristen på botaniskt material kan även ha med brunnens funktion, konstruktion eller placering på
boplatsen att göra. Kanske har den varit ett avsides liggande vattenhål för boskap att dricka ur
snarare än en brunn för vattenupptag till hushållet (Hellquist 2007: 140). Den kan ha varit täckt
av ett brunnslock som skyddat den från nedsmutsning ovanifrån. Träkolet, de obrända benen och
träresterna kan tolkas vara avfall eller del av igenfyllnadslager men då dessa fynd framkom i en
relativt liten mängd är det troligt att de hamnat i brunnen oavsiktligt. Brunnar och vattenhål som
ligger nära bostadshus eller andra byggnader har en ofta en funktionell koppling (ofta
arkeologiskt svårtolkad) till dessa och de präglas ofta av de aktiviteter som äger rum runt
omkring, både medvetna och omedvetna handlingar såsom avfallsdeponering/sekundär
användning eller igenfyllnad, som medför material av olika slag: födorester, delar av odlingsväxter
samt annat hushållsavfall, hantverksavfall och fröer från den direkt omgivande växtligheten
(Hellquist 2007: 149f; Ranheden 2005: 113). Brunnar som legat i ett extensivt utnyttjat område
tenderar ofta att innehålla en högre andel växter som indikerar bete- och ängsmark medan
brunnar som legat nära boningshus och annan bebyggelse ofta innehåller en högre andel
odlingsväxter och ogräs (Eriksson 1995: 52f).
Träresterna kan givetvis även vara del av en inre brunnskonstruktion eller brunnslock, men
mängden trä är för liten för att kunna bekräfta en sådan tolkning. Dock kan brunnens
konstruktion och dokumentationen angående lager, utseende med mera vara till hjälp för
80 sau rapport 2015:03
tolkningen av detta objekt, då avsaknaden av de typiska växter och dess fröer (sumpfräne,
natingar, starr, vass, tågväxter m.fl) man ofta hittar i och runt omkring brunnar och stående
vatten inte ger några ledtrådar kring funktion eller datering (Hellquist 2007: 131, 151). De få
påträffade fröerna påvisar att marken förmodligen varit frisk till fuktig och näringsrik kulturmark
eller betesmark med eventuell närhet till mindre träddungar. De påträffade kulturlagren som var
lokaliserade till olika undersökningsytor kan indikera hushållsaktiviteter och att bostadshus kan ha
legat nära under någon tidsperiod. Innehållet i dessa prover var träkol, obränt ben samt totalt 30
st recenta fröer av daggkåpa obestämd (Alchemilla ind.), svimålla typ, penningört (Thlaspi arvense),
klöver obestämd, ramsväxter obestämd, rosväxter obestämd (Rosaceae ind.), vårtbjörk samt ett
obestämt frö.
Diskussion
I flera av anläggningarna påträffades både förhistoriska och recenta fröer som stämmer väl
överens med det samtida markutnyttjandet på platsen. På objekt 48 är marken idag brukad leråker
medan den på objekt 40 och 45 till stor del är hag- och betesmark präglad av uppstickande
berg/hällpartier.. Här återfinns recenta fröer av arter som klöver, hönsarv och mållor vilka ofta
påträffas just i näringsrika miljöer såsom skräp-/ruderat, kulturmark och betesmark. Flera av dem
trivs i frisk till fuktig mark och flera av de undersökta ytorna på båda sidor om väg 288 var också
mycket fuktiga vid undersökningstillfället, vilket skulle kunna förklara att även ängs- och
våtmarksväxter såsom tåg- och starrväxter (Juncaeae spp och Carex spp) funnits här i modern tid.
Just dessa saknas i det förhistoriska botaniska materialet medan flera av de övriga arterna är
desamma i det förhistoriska såväl som det recenta materialet, trots den stora kronologiska
skillnaden, vilket talar för att platsens ekologi kan ha sett någorlunda likadan ut då som nu. Även
om materialet är sparsamt så visar brunnskontexten på god potential och liknande kontexter, om
de påträffas, bör provtas i en eventuell slutundersökning.
Fynden av förkolnat amorft organiskt material i ugnen A2542 är intressant och en elementanalys
skulle här kunna svara på vad innehållet består av liksom ge en ledtråd till anläggningens funktion
och datering. Ugnen samt den påträffade brunnen och härdarna är intressanta då de bekräftar
förekomsten av en äldre boplats på undersökningsområdet och som enligt undersökningsplanen
nu kan komma att dateras.
Endast en brandgrav/brandlager provtogs för makrofossil vid undersökningstillfället och här
framkom 1 recent frö av obestämd art samt en mindre mängd humusmaterial. I denna anläggning
grävdes en mindre ruta i dess ytterkant, nära en kantkedjeliknande stenkrets. Vilken potential som
finns vad gäller vidare provtagning i denna kontext är svår att uttala sig om på basis av nu
undersökta prover. Endast ett mindre fragment av bränt ben (osteoelogiskt bestämt till människa)
samt en liten kolfläck framkom. Makrofossilprover bör dock tas på gravfältet då de eventuellt kan
belysa gravskick, gravritualer, offergåvor i form av mat samt vilka odlingsväxter som funnits på
platsen under nyttjandetiden.
De övriga totalt 119 fröer som framkom och som nämnts ovan tolkas vara av recent ursprung då
dessa påträffades i andra typer av anläggningar och lager. Platsens potential för vidare
provtagning är överlag god trots ett blandat resultat. Tabeller över påträffade och analyserade
fröer följer nedan (Tabell 1,2,3).
sau rapport 2015:03 81
2178 2606 Brunn. Obj 45, OS 2095 PM2606
2178 2607 Brunn. Obj 45, OS 2095
2178 2608 Brunn. Obj 45, OS 2095
82 sau rapport 2015:03
1300 ml x
1100 ml xx
110 ml xx
>x
>x
xxx
Ranunculus scleratus (Tiggarranunkel)
Betula pendula (Vårtbjörk)
3 fra g 2
1
1
1
Totalt antal fröer
2
Fröer obestämda
Fröer obestämda cf. Polygonatum ind. (Ramsväxter obestämda)
Lamiaceae ind. (Kransblommiga- obestämd, cf. Salvia spp alt. Thymus spp-Ti
cf. Fumaria officinalis (Jordrök)
Obränt material
Obränt trä
Obränt ben
Bränt ben
Bränd lera
Kol
Volym (ml)
Anl. Beskrivning el. märkning på provpåse/område
Kontext
Pm nr
Anläggningsnr
Lamiun ind. (Plister obestämd- Cf. Lamium purpureum alt. Macculatum)
xxx xx
1
9
0
2
Tabell 1. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda objekt 45. Mängden träkol och botaniskt
material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxx- rikligt, xxxxxmycket rikligt.
11
Volym
1080 ml
840 ml
900 ml
1060 ml
1400 ml
1140 ml
xxxx
2
xxxx xxxx
x
xx
2
>x
xx
>x
>x
xxxx
>x
xxx
>x
1
2 fr.
1
1 fr.
2
1 fr.
1
2
1
2
44
14
1
1
1
1
2
2
1
1
1
1
Tabell 2. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda objekt 40,45. Mängden träkol, organiskt- och
botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxxrikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland
precist antal.
Totalt antal fröer
Fröer obestämda cf. Polygonatum spp. (Ramsväxter)
Fröer obestämda
cf. Betula pendula (Vårtbjörk)
Trifolium spp (Klöver obestämd)
Potentilla spp (Fingerört obestämd)
cf. Gentiana spp (Gentiana obestämd)
Chenopodium album typ (Målla obestäm)
Cerastium caespitosum typ (Hönsarv)
Recent obränt material
cf. Fumaria officinalis (Jordrök)
Galium spp (Måra obestämd)
Carex spp (Starr obestämd)
Fröer obestämda
Cerealea ind. (Sädeskorn obestämd)
Förkolnat material
Jurpa el. annat amorft förkolnat material
Obränt ben
Sintrad lera
Eventuella slaggfragment
Kol
Kontext
Pm nr
Anl. beskrivning el. märkning på provpåse/område
Anläggningsnr
2339 2589 Härd
2542 Saknas Ugn
Rödbränt lager
2542 Saknas Ugn
NV kanten
2590 2759 Härd
Ca 0,10-0,12 m
4885 4957 Kokgrop Ca 0,10 m
4885 4958 Kokgrop Ca 0,10 m
6
45
18
2
9
4
84
sau rapport 2015:03 83
x
xx
xx
x
x
1
1
1 1 fr.
xxx
x
xx
12
1
1 1
2
9
1
1
Referenser
Anderberg, A. & Anderberg, A.L. Den virtuella floran. Elektronisk publikation. Naturhistoriska
riksmuseet, Stockholm. http://linnaeus.nrm.se/flora. (November 2014).
Anderberg, A-L. 1994. Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbifelliferae. Stockholm.
Naturhistoriska riksmuseet.
Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys & Meesters. Amsterdam.
Berggren, G. 1969. Atlas of seeds. Part 2.Cyperaceae.Stockholm. Naturvetenskapliga
forskningsrådet.
Berggren, G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stockholm. Naturvetenskapliga
forskningsrådet.
sau rapport 2015:03
Totalt antal fröer
Även 1 recent sclerotier (Spor från Rödfiltssvamp)
1
4
1 1
16
1 12 1
1 2
Tabell 3. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda Raä 88:1, objekt 40,45 och 48. Mängden träkol
och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxxrikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland
precist antal.
84 Fröer obestämda
Trifolium spp (Klöver obestämd) Cf. Trifolium fragiferum
cf. Betula pendula (Vårtbjörk)
Chenopodium album typ (Målla obestäm)
Fumaria officinalis (Jordrök)
Rosaceae ind. (Rosväxter obestämd)
Thlaspi arvense (Penningört)
Alchemilla spp. (Daggkåpa obestämd)
Recent obränt material
Fröer obestämda
Carex spp (Starr obestämd) Cf. Carex muricata ( Mörk snårstarr)
Förkolnat material
Obränt ben
Bränt ben (bestämt till människa)
Volym (ml)
Kol
Anl. Beskrivning el. märkning på provpåse/område
Kontext
Pm nr
1180 ml
1000ml
1020 ml
1020 ml
1140 ml
Anläggningsnr
A500
514 Brandgrav Rektangulär stensättning Raä 88.1
A3437
Saknas Stolphål Objekt 48
R 4453
4457 Ruta
Ruta i kulturlager, Obj. 40, AL 385
OS 2023
2659 KulturlagerSchakt-Övre brun nivå ca 0,30 m
OS 2023
2660 KulturlagerSchakt-Nedre brunsvart lager ca 0,50 m
35
Cappers, R.T.J. Bekker, R.M. Jans J.E.A. 2006. Digital Seed Atlas of the Netherlands. Groningen
Archaeological Studies 4 2006, Barkhuis Publishing, Eelde, The Netherlands. www.seedatlas.nl.
(November 2014).
Eriksson, T. 1995. Gårds- och utmarksbrunnar på Håbolandet. I: Ullén, I., Ranheden,
H.,Eriksson,T. och Engelmark, R. (reds). Om brunnar- Diskussion om brunnar på Håbolandet.
Arkeologiska skrifter 12. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar,
UV. Stockholm: 39-56.
Hellqvist, M. 2007. ’Brunnen på bosättningen – gårdens och omlandets miljö tolkat utifrån insekt
analys’. I: Land och Samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. HjärtnerHoldar, E., Ranheden, H., Seiler, A. (reds) Arkeologiska E4 Uppland Studier,Vol. 4.
Riksantikvarieämbetet RAÄ UV Mitt. Uppsala: 129-155.
Jacomet, S, C. Brombacher und M. Dick 1989. Archäbotanic am Zürichzee- Ackerbau,
Sammelwirtschaft und Umwelt von Neolitichen und Bronze zeitlichen Seefersiedlungen im Raum
Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich. Orell Füssli.
Mossberg, B., Stenberg, L. och Ericsson, S. 1992. Den Nordiska floran. Wahlström & Widstrand.
Stockholm.
Onsten-Molander, A. (red). 2008. Skälby. Bilden av byn växer fram. Fortsatta undersökningar av
boplatslämningar från äldre järnåldern. RAÄ 865:2, 951:1 & 1020:1, Västerås 2:42, 2:50, Västerås
(f d Lundby sn), Västerås kommun, Västmanland. SAU Rapport 14. Uppsala.
Ranheden, H. 1995. Bronsåldersbrunnen i Apalle. I: Ullén, I., Ranheden, H., Eriksson,T. och
Engelmark, R. (reds). Om brunnar- Diskussion om brunnar på Håbolandet. Arkeologiska skrifter
12. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV. Stockholm: 29-38.
På uppdrag av SAU
Uppsala den 1 december 2014
-----------------------------------------Geark/Anneli Ekblom
sau rapport 2015:03 85
86 sau rapport 2015:03