1. No category

lantmäteriets
tidning
juni 2015
#2
mARTIN OCH sOFIE
VILL JOBBA SOM
LANTMÄTARE
LANTMÄTERIEt VILL
ÖVERVINNA
HINDREN PÅ VÄGEN MOT
ÖPPNA GEODATA
KUNSKAPER I
LANDHÖJNINGEN
VIKTIGA I KLIMATFORSKNING
ortnamn i
kosmos
2 Ledare
Gränssnittet nr 2/2015
Hej kära läsare!
”Öppna data kan leda till innovation, det är därför viktigt att alla myndigheter jobbar för att göra sina data
tillgängliga.” Det säger Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en intervju på sidan 11. Jag kan bara hålla
med, det skulle betyda mycket för samhällsutvecklingen i Sverige om myndigheternas data var enkla och fria att
använda. Vi på Lantmäteriet hör till dem som arbetar för detta.
Efterfrågan på kartinformation har ökat de senaste åren, det handlar bland annat om data som rör trafik och
transporter, lokalisering, miljö och klimat. Nyheten om att vi i den 1 juli i år släpper Översiktskartan över hela
Sverige som öppna data blev mycket uppmärksammad. Allmänheten – och kommersiella aktörer – får därmed
fri tillgång till många av de kartor som används exempelvis i samband med friluftsliv och transporter. I slutet av
året kommer vi att öppna upp ytterligare data.
Vår ambition är att så småningom kunna släppa så gott som alla våra geografiska databaser fria för utvecklare
och andra användare. Vi samarbetar nära med Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att
hitta gemensamma lösningar. Men det finns en del hinder på vägen.
Därför bjuder vi även i år in till samtal om öppna data i Almedalen. Politiker, tjänstemän från andra myndigheter
och innovatörer får komma till tals om hur de ser på frågan. Hur ser hindren ut – vad krävs för att Sverige ska få
öppna data? Hur kan den viktiga finansieringsfrågan lösas?
Ett annat inslag som vi har tagit initiativ till under Almedalsveckan handlar om ”framtidens samhällsplanering”.
Idén till detta har bland annat sin utgångspunkt i ett omfattande arbete med framtidsscenarier som vi har genomfört på Lantmäteriet under ett års tid. Vilka vägar den regionala utvecklingen kan ta och hur stort statens
inflytande över planeringen kommer att vara om tio år har varit viktiga inslag i våra diskussioner och den tråden
vill vi ta upp med inbjudna experter på ett seminarium i Almedalen.
Föråldrade registerlagar är ett problem när vi vill göra vår information mer tillgänglig, men nu är en ändring
på gång. Malgorzata Drewniak, som är en av våra jurister, har medverkat som expert i Informationshanteringsutredningen. Nyligen kom deras slutbetänkande med förslag om en ny ”myndighetsdatalag”. På sidan 12 hittar
du en intervju med henne där hon berättar om huvuddragen i lagförslaget. Själv tycker jag att ett för oss mycket
viktigt inslag i den nya lagen är att särskilda registerlagar, som exempelvis fastighetsregisterlagen, inte längre
behöver reglera hur registren får användas utan det ska bestämmas av varje myndighet. Om detta skulle bli
verklighet tar vi stora steg framåt när det gäller e-förvaltning.
I det här numret kan du också läsa om två unga entusiastiska blivande lantmätare, som inom kort ska göra
sitt gemensamma examensarbete i Gällivare. I Malmberget förbereds uppbyggnaden av två nya arktiska städer
och deras examensarbete kommer att handla om samhällsomvandlingen. Sedan vill de söka jobb på Lantmäteriet och det är vi glada för!
Trevlig läsning!
Bengt Kjellson
Gränssnittet nr 2/2015
3
4
Innehåll
2 6 Omslagsbild Pernilla Wahlman
Ledare Bengt Kjellson
Sverige uppifrån Orbaden, Hälsingland
Öppna data
8 Lantmäteriet vill övervinna hindren på 10 Möjligheter och utmaningar med
11
Öppna data kan leda till fantastiska
vägen mot öppna geodata
öppna data
innovationer
12 14 Ny lag kan ersätta personuppgiftslagen
diskussion i Almedalen
15
SMÅHUS: Stark prisutveckling - men antalet 16 Kunskaper om landhöjningen viktiga
19 GPS ett måste för husbilsåkarna
försäljningar minskar
i klimatforskning
36
- men man kan ändå hamna fel
22 26 27 28
30 16
Vindkraft eller havsörnsbo?
Bengt vill väcka intresse för kartor
Notiser
Martin och Sofie vill jobba som lantmätare
”Nu mår jag bra för att jag jobbar”
32Namnvård i kosmos
36Upptäcksresande vid skrivbordet
38 Tävling
39Ortnamn naturligt öppna data?
Gränssnittet nr 2/2015
24
Lantmäteriet bjuder in till framtids-
19
8
30
22
INNEHÅLL
5
Ängläaki (uggleeken) i Gröttingbo på södra Gotland.
Foto Mattias Andersson/Region Gottland
Redaktion
Ansvarig utgivare och redaktör Lena Nordin, lena.nordin@lm.se
layout Natasja Kamenjasevic tryck Edita Bobergs
Adress
Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C
TELEFON 0771-63 63 63 E-post lantmateriet@lm.se www.lantmäteriet.se
Adressändringar, Prenumeration granssnittet-pren@lm.se
Gränssnittet nr 2/2015
6
flygbilder sverige
Sverige
från ovan
- Ljusnan orbaden
Gränssnittet nr 2/2015
flygbilder sverige
7
Orbaden som även kallas för Hälsinglands
riviera, är en kilometerlång sandstrand vid
älven Ljusnan. Flygfotot är taget med
Lantmäteriets kamera.
Gränssnittet nr 2/2015
8
öppna data
Lantmäteriet
vill övervinna
hindren
på vägen
mot öppna
geodata
Text Martin Hofvenstam Illustration Anders Thyr
Gränssnittet
2/2015
Gränssnittet
nrnr
2/2015
öppna data
Lantmäteriet meddelade i våras att
myndigheten öppnar sina databaser
Han tycker också att det är viktigt att otidsenliga lagar inte
– Att exempelvis registerlagstiftningen är inkonsekvent
och begränsar hur adresser får användas är inget som gynnar
kunna dela med sig av hela den skatt av
Vill se ökad användning
geografiska data Lantmäteriet förvaltar
‒ flygbilder, högupplösta höjddata och
adresser ‒ måste ett antal hinder över-
vinnas. Det kräver politiska beslut och
gemensamma initiativ.
– Vår inställning är att vi är beredda att gå
långt för att så många som möjligt ska
kunna använda våra data, säger Peter
Nyhlén, marknadschef på Lantmäteriets
geodatadivison.
9
sätter onödiga käppar i hjulet.
med småskalig kartinformation, till
mångas uppskattning. Men för att
spridningen av Lantmäteriets geodata.
I sommar släpps ett öppet API¹ till Lantmäteriets översiktsdatabas över Sverige. Ett API är helt enkelt ett strukturerat sätt
att maskiner emellan hämta och lämna data i ett system.
API:et innebär fritt tillträde till vägnät, bebyggelse, gränser,
höjdkurvor och vattendrag i skala 1:250 000. Vid årsskiftet
öppnas databaserna för Lantmäteriets terräng-, väg- och och
fjällkartor. Det handlar om information som är mycket mer
detaljrik än annan gratisinformation på nätet. Dessutom
släpps en så kallad DGNSS-tjänst fri. Ett system som förbättrar exaktheten i GPS-positioneringar till under metern med
hjälp av fasta geografiska referenspunkter som används för
att korrigera positionen via mobilt Internet.
– Det vi bland annat hoppas ska hända är att någon till ex-
empel ska vilja vidareutveckla tjänsten så att den kan användas utan dyr GPS-utrustning, i vanliga mobiltelefoner, säger
Peter Nyhlén.
Under Almedalsveckan bjuder Lantmäteriet in till samtal.
Politiker, tjänstemän från andra myndigheter och innovatö-
rer intervjuas av Elisif Elvinsdotter. Ämnet är den hinder-
bana som återstår att övervinna – vad krävs för att Sverige ska
få öppna geodata? En självklar punkt är finansiering.
Ur ett investeringsperspektiv skulle öppna geografiska da-
tabaser hos Lantmäteriet kosta ungefär 100 miljoner kronor
årligen i förlorade avgiftsintäkter, för bland annat ajourhåll-
ning och förvaltning, vilket Lantmäteriet har framhållit i
budgetunderlaget för 2016 till och med 2018. Beloppet motsvarar, som jämförelse, två kilometer motorväg i landsbygd.
– Lantmäteriet behöver en ordnad och långsiktig statlig fi-
nansiering, och det gäller att våra politiker förstår detta. Jag
har stora förhoppningar om att vi ska kunna nå resultat i den
diskussionen och ser fram emot Almedalsveckan, säger Peter
Nyhlén.
Enhetligt och med modern lagstiftning
En annan punkt på agendan i Almedalen är standardisering.
Peter Nyhlén framhåller vikten av att harmonisera den offentliga sektorns geografiska data, nationellt och internationellt. Framtidens tjänsteleverantörer vill att data och dataspecifikationer ska vara ”gränslösa” så att de är enkla att
använda.
– Då måste vi se till att den offentliga sektorns information
Ambition att släppa mer geografiska data
Lantmäteriets ambition är därefter att stegvis släppa nästan
alla geografiska databaser fria för utvecklare och andra an-
vändare, men först måste som sagt ett antal hinder undanröjas. Just nu jobbar Anna Svedlund och Johanna Fröjdenlund, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet, bland annat
med att få en teknisk infrastruktur på plats för att underlätta
åtkomst.
– Det handlar också om att kunna erbjuda support. Nu när
trösklarna sänks förväntar vi oss fler nya användare och ut-
vecklare. Vi kan inte utgå från att de redan vet allt om Lantmäteriets data, säger Johanna Fröjdenlund.
– Det bästa hade varit att kunna göra allt tillgängligt på en
gång, men självklart finns det fördelar med att börja i liten
skala. De data som nu blir tillgängliga är efterfrågade, och
samtidigt ganska okomplicerade att göra öppna i jämförelse
med andra geodata, konstaterar Anna Svedlund.
Peter Nyhlén tror att Lantmäteriets strategi för öppna geo-
data är både nödvändig och oundviklig.
– Vi vill att grundläggande geografiska data används ännu
mer. Det kommer att leda till bättre beslut, mer innovation,
bättre översikt vid planering och effektivare miljöarbete. Att
någon måste avstå från Lantmäteriets data på grund av kostnader är ett misslyckande ur samhällsynpunkt, säger han.▪
hänger samman sinsemellan, oavsett kommun- och nationsgränser, säger Peter Nyhlén.
¹ API = applikationsprogrammeringsgränssnitt
Gränssnittet nr 2/2015
10
öppna data
SKL ser Möjligheter
och utmaningar
Marianne Leckström
Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) stöder sina medlemmar i arbetet
med att förenkla tillgången till öppna
data för medborgare och företag. Sedan
ett par år tillbaka samarbetar man med
Lantmäteriet när det gäller öppna
geografiska data, och har upprättat en
handlingsplan för införande.
Text Martin Hofvenstam Foto Britt-Louise Malm
– Hos de flesta av våra medlemmar är detta ännu inte en fråga
som är högt på agendan, det visar våra enkäter. Men visst, det
finns tjänstemän och politiker som brinner för öppna geodata,
säger Marianne Leckström på SKL.
Lantmäteriet och Sveriges kommuner behöver gå hand i
hand, tycker Peter Nyhlén, Lantmäteriet.
– Vårt samarbete handlar om att förstå varandra, att vi menar
samma saker när vi pratar om öppna data. Viktigt är också att få
politikerna att förstå, eftersom både Lantmäteriet och kommunerna är beroende av politiska beslut för att trygga finansiseringen, säger han.
hur en annan finansieringsmodell skulle kunna se ut, säger
Marianne Lecksktröm.
Idag ingår Lantmäteriet och landets kommuner i en kedja av
samarbeten, utbyten och transaktioner av intäkter, när det gäller geodata. När förändringar sker på ett håll i kedjan, får de
återverkningar på ett annat.
– Det kompliceras också av att kommunerna är så olika varan-
dra när det gäller förhållandet mellan hur mycket geodata de
”köper” respektive ”säljer” till Lantmäteriet. Därför skulle öppna data med rådande finansieringsmodell påverka kommunerna väldigt olika, konstaterar hon.
Intäktsmodell inte längre optimal
Hoppas på beslutsfattare
Sveriges kommuner fyller på de nationella geografiska databa-
Men både Lantmäteriet och kommunerna är ense om att vin-
serna hos Lantmäteriet och får ersättning för arbetet – ungefär
60 miljoner kronor årligen. Det rådande avtalet bygger på en
procentsats av Lantmäteriets externa intäkter, vilken man förhandlat fram 2007.
– Som det är nu blir intäkterna för de ingivande kommunerna
mindre om Lantmäteriets grundpott krymper. Men vi vänder
just nu på alla stenar tillsammans med Lantmäteriet för att se
Gränssnittet nr 2/2015
sterna för samhället blir stora med öppna geodata, när man hit-
tat en långsiktig finansiering som tryggar fortsatt hög kvalitet.
– Till exempel när Lantmäteriet aviserar att de släpper de små-
skaliga produkterna fria. Det gynnar ju medborgare, många
företag och offentliga verksamheter med nationellt och regionalt ansvar. Alla vill att den här informationen ska vara till-
gänglig för så många som möjligt, säger Marianne Leckström. ▪
öppna data
Charlotte Brogren:
Öppna data
kan leda till
fantastiska
innovationer
Text Camilla Lagerqvist Foto Anette Andersson
11
–Jag tror att vi bara har sett början på
den här utvecklingen. Det är spännande att följa, men framförallt väldigt
viktigt att alla myndigheter jobbar för
att tillgängliggöra sina data, säger
hon.
Det finns ett stort värde för alla an-
vändare att myndigheterna öppnar upp
sina data. Fria data kan leda till nya
fantastiska innovationer och spännan-
de applikationer, menar Charlotte Brogren.
–Det syns i så kallade Hackatons hur
man genom att till exempel kombinera
data från Lantmäteriet med data från
Charlotte Brogren, som
nyligen fick förlängt
förordnade som general-
SMHI kan hitta på helt nya saker som
ingen tidigare har tänkt på.
Charlotte Brogren tycker att det är
viktigt att skapa evenemang som dessa,
som ger användarna möjlighet att ut-
direktör och chef för
veckla nya uppfinningar genom att
system, Vinnova, har
myndigheter stöttar vi därför till exem-
Verket för innovationstidigare sagt att värdet
av den information som
myndigheterna har
endast realiseras när
informationen används.
Lösningen är att göra
informationen till öppna
data som kan användas
av vem som helst.
kombinera olika öppna data.
–Tillsammans
med
många
andra
pel Hackatons och vi ger andra utvecklingsbidrag för att just utifrån ett användarperspektiv identifiera behoven.
Viktigt vara med på resan
Charlotte Brogren tror att vi går en
spännande framtid till mötes när det
gäller öppna data eftersom det hela tiden händer nya saker inom området.
–Det är viktigt att vara med på den här
resan. Vart den leder vet jag inte, men
jag är helt säker på att leverans av mer
samhällsnyttiga tjänster som utgår
från brukaren, användaren, bara kan
göra saker och ting bättre. ▪
Gränssnittet nr 2/2015
12
ny lag
Ny lag kan ersätta
I mitten av april lämnades ett över 700 sidor tjockt betänkande till justitie- och
migrationsminister Morgan Johansson. Rapporten är författad av informationshanteringsutredningen och föreslår att en särskild myndighetsdatalag ska gälla i
stället för personuppgiftslagen när det gäller myndigheters och kommuners
verksamhet.
personuppgiftslagen
Text Camilla Lagerqvist Foto Britt-Louise Malm
–Det behövs verkligen en reform inom det här rättsområdet.
Registerlagstiftningen har kritiserats under många år nu och
äntligen ser vi det första konkreta steget för att göra något åt
problemen, säger Malgorzata Drewniak, jurist på Lantmäteriet
och en av experterna som medverkat i utredningen.
Informationshanteringsutredningen slutbetänkande (SOU
2015:39) om en generell myndighetsdatalag ska på sikt även
kunna ersätta många registerförfattningar. De innehåller idag
myndighetsspecifika regler till skydd för integriteten. Utred-
ningen har haft i uppdrag att se över den mycket omfattande
Fakta
Förslaget till ny lag innebär att rättsutvecklingen ska
ske stegvis:
•Utredningens förslag remissbehandlas i ett första
steg och regeringen tar fram en proposition.
Därefter måste riksdagen godkänna myndighetsdatalagen.
• I ett andra steg vidtar ett arbete med de register-
och svåröverskådliga lagstiftningen inom området.
författningar som kan ersättas av den nya lagen.
snabb överblick över innebörden av förslaget. Det är bokstavli-
kopplat till ett arbete som pågår för fullt nu inom
pitlet som beskriver konsekvenserna, säger Malgorzata Drew-
och tanken är att det ska bytas ut mot en EU-förord-
–Betänkandet är ett gediget verk så det kan vara svårt att få en
• Ett sista steg i den föreslagna rättsutvecklingen är
gen en tung utredning. Ett tips är att börja läsa bakifrån, i ka-
EU, med dataskyddsdirektivet. Direktivet ses över
niak.
ning under namnet ”En allmän uppgiftsskyddsför-
Informationsutbytet stoppas upp
Bytet från direktiv till förordning gör att Sverige
Utredningen visar att gällande registerförfattningar inte är ut-
formade på ett enhetligt sätt och innehåller regelkonflikter.
Det har lett till att myndigheters hantering av information och
samverkan om informationsutbyte ofta stoppas upp och tving-
as förbli ineffektivt, exempelvis genom fortsatt pappershantering. Samtidigt ökar kraven på myndigheterna att hänga med i
den digitala utvecklingen.
–De förvaltningspolitiska målen om en enklare vardag för
medborgaren och en öppnare förvaltning som stödjer innova-
Gränssnittet nr 2/2015
ordning”.
antagligen inte kommer att kunna behålla sin
nuvarande personuppgiftslag. Det beror på att
EU-förordningar ska tillämpas direkt av medlemsländerna. Dubbletter av regler i en EU-förordning får inte
förekomma i nationell rätt. Steg tre handlar om att
anpassa myndighetsdatalagen till den kommande EUförordningen, när den trätt i kraft. Det är förslaget till
myndighetsdatalagen redan förberett för.
ny lag
13
Det är bokstavligen en tung
utredning. Ett tips är att börja
läsa bakifrån, i kapitlet som
beskriver konsekvenserna,
säger Malgorzata Drewniak.
tion och delaktighet, handlar i mångt och mycket om att kunna
hantera information på ett effektivt sätt, säger Malgorzata
Drewniak och tillägger att effektivitet exempelvis kan handla
om att inte lagra samma information dubbelt hos flera olika
myndigheter utan istället hämta den från källan när den behövs, genom en digital tjänst.
Drabbar medborgarna
Problemet med den snåriga registerlagstiftningen är att den
inte bara drabbar myndigheterna utan i slutändan medborgar-
na som inte får den hjälp och service från myndigheterna som
de förväntar sig.
–Ineffektiv informationshantering innebär längre handlägg-
ningstider, högre avgifter där sådana tas ut och onödigt krångliga kontaktvägar med myndigheter, säger Malgorzata Drewniak och tillägger att företagen drabbas på samma sätt.
Utredningen föreslår en lösning på bland annat detta genom
att göra reglerna mer generella så att myndigheterna får ett
större bedömningsutrymme. Det innebär också ett större ansvar för myndigheterna.
Hindras i onödan
–För Lantmäteriet är förslaget till en generell myndighetsdata-
lag mycket viktig eftersom flera av myndighetens registerlagar
är föråldrade vilket medför bland annat att användningen av
informationen i registret hindras i onödan, säger Malgorzata.
I över tre år har hon medverkat som expert i utredningen och
åkt ner till Stockholm ungefär en gång i månaden för att delta i
utredningens sammanträden. Hon tycker själv att det har varit
roligt, lärorikt och väldigt givande att ha fått bidra med erfarenheter från den egna myndigheten.
–Nu håller vi tummarna att utvecklingen av registerförfatt-
ningarna tar fart på riktigt, säger Malgorzata Drewniak.▪
Gränssnittet nr 2/2015
14
almedalen
Hur ser förutsättningarna ut för
myndighetssverige i ett framtidsperspektiv, till exempel om
tio år? Hur kommer samhällets
behov att se ut? Kommer just
Lantmäteriets roll att förändras på något sätt? Vilka
tjänster kommer att vara
viktiga och vilka frågar
efter dem? Det beror förstås på hur det ser ut i
omvärlden och kanske
framför allt på hur
samhällsplaneringen
utvecklas.
Lantmäteriet bjuder in till framtidsdiskussion i Almedalen
–Vi ser ett stort värde i att diskutera utvecklingstrender, som
kan ha betydelse för vår verksamhet. Det är viktigt för att kun-
na planera strategiskt i ett långsiktigt perspektiv, säger kom-
munikationsdirektör Henrik Stridsman. Lantmäteriet har därför valt att under det senaste året jobba med framtidsscenarier
på ett systematiskt sätt, på flera nivåer i organisationen.
I scenarier spekulerar man om hur det kan bli i framtiden, till
skillnad från visioner, som handlar om hur man vill att det ska
bli. Metoden är en hjälp att orientera sig mot omvärlden och
försöka förutsäga sådant som annars skulle bli överraskningar.
Vill diskutera framtid med andra aktörer
Utgångspunkten i Lantmäteriets scenarioarbete har varit de
viktiga framtidsfrågorna klimatförändringar, globalisering,
urbanisering och digitalisering.
Frågeställningarna i diskussionerna har i stora drag handlat
Gränssnittet nr 2/2015
Gränssnittet nr 2/2015
om: Vad händer med den regionala utvecklingen – blir det fort-
satt koncentration till storstäderna eller mer balanserad regio-
nal utveckling? Hur stort inflytande kommer staten att ha i
framtiden – kommer den att ta ett fastare grepp om samhälls-
planeringen eller får istället kommuner och företag ökat inflytande?
–Dessa områden tycker vi är relevanta att diskutera även med
andra aktörer och bjuder därför in till ett seminarium i Almedalen i sommar på temat ”hur kommer samhällsplaneringen att
gå till i framtiden?”, säger Henrik Stridsman.
Lantmäteriet har också i en färsk antologi låtit åtta experter
teckna sin bild av framtidens samhällsplanering. Några av dem
som medverkar i antologin kommer även att delta i seminariet
och ge sin syn på städernas och landsbygdens roll och vad som
kommer att krävas av beslutsfattare och samhällsplanerare år
2025.▪
småhus 15
Kvartalsrapport Sveriges småhusmarknad:
Stark prisutveckling – men
antalet försäljningar minskar
Antalet småhusförsäljningar
fortsätter att minska under årets
första kvartal. Mest har försäljningen minskat i Uppsala län
medan Kalmar län sticker ut
med en kraftigt ökad försäljning. Prisutvecklingen under
första kvartalet har dock varit
positiv i samtliga län. Allra
störst har prisökningen varit i
Östergötlands län.
Text Daniel Vallin
Lantmäteriet, som ansvarar för det officiella fastighetsregistret, ger ut fakta och grafik kvartalsvis över Sveriges småhus-
marknad, det vill säga villor, radhus och kedjehus med äganderätt för permanentboende.
Av Lantmäteriets rapport framgår bland annat att landets
samtliga 21 län har haft en positiv prisutveckling på småhus för
permanentboende under årets första kvartal. Samtidigt fortsätter försäljningen att minska i de flesta län.
Totalt såldes 10 050 småhus i Sverige under första kvartalet
2015, vilket är två procent färre jämfört med samma period föregående år. I Uppsala län minskar försäljningen mest i landet,
minus 16 procent. Även Västra Götalands och Västerbottens län
har haft en tvåsiffrig procentuell minskning av antalet försäljningar, minus 13 procent.
Kalmar län sticker ut från mängden med en 23-procentig ök-
ning av antalet sålda småhus. Länet ligger samtidigt i botten
gällande prisutvecklingen. Även i Jönköpings och Jämtlands
Sålda småhus per län för
Prisutveckling per län för
första kvartalet 2015:
första kvartalet 2015:
Kalmar län +23 %
Östergötlands län +14 %
Jönköpings län +15 %
Dalarnas län +12 %
Jämtlands län +15 %
Västerbottens län +12 %
Södermanlands län +8 %
Norrbottens län +12 %
Gävleborgs län +8 %
Stockholms län +11 %
Kronobergs län +6 %
Södermanlands län +10 %
Örebro län +6 %
Västmanlands län +10 %
Skåne län +4 %
Örebro län +8 %
Värmlands län +4 %
Jämtlands län +8 %
Blekinge län +/-0 %
Uppsala län +7 %
Hallands län -1 %
Skåne län +7 %
Västernorrlands län -1 %
Hallands län +7 %
Stockholms län -3 %
Västra Götalands län +7 %
Västmanlands län -4 %
Värmlands län +7 %
Dalarnas län -6 %
Västernorrlands län +7 %
Östergötlands län -7 %
Jönköpings län +6 %
Norrbottens län -7 %
Kronobergs län +6 %
Gotlands län -9 %
Gävleborgs län +6 %
Västra Götalands län -13 %
Gotlands län +5 %
Västerbottens län -13 %
Kalmar län +4%
Uppsala län -16 %
Blekinge län +4 %
län har försäljningarna ökat kraftigt jämfört med första kvartalet föregående år, plus 15 procent.
Starkast prisutveckling i Östergötland, svagast i
Kalmar och Blekinge
För landet i genomsnitt har priserna ökat med åtta procent.
Östergötlands län toppar listan över prisutvecklingen på små-
hus för permanentboende, med 14 procent för första kvartalet i
år jämfört med samma period 2014.
Delad tvåa på listan är Dalarnas, Västerbottens och Norrbot-
tens län, där priserna ökat 12 procent jämfört med första kvarta-
let 2014. Trea är Stockholms län med en prisuppgång på 11 procent och därefter Södermanlands och Västmanlands län med
vardera 10 procent.
Lägst uppgång i landet har Kalmar och Blekinge län haft, där
priserna ökat med fyra procent. ▪
Gränssnittet nr 2/2015
16
klimat landhöjning
Kunskaper om
landhöjningen
viktiga i
klimatforskning
Text Britt-Louise Malm Foto Britt-Louise Malm, Lantmäteriet
Redan under 1700-talet observerade
man att marken höjde sig i Norden. På
den tiden trodde man att det berodde
på att det försvann vatten och kal�lade fenomenet för vattuminskning. I
själva verket var det landet som höjde
sig. Under den senaste istiden då isen
låg kilometertjock trycktes jordskorpan ner flera hundra meter. I takt
med att isarna smälter minskar
trycket på jordskorpan och landet höjer sig sakta och är på väg
tillbaka till sitt ursprungsläge.
Det som hände här i Skandinavien för
10 000 år sedan, då inlandsisen smälte,
är nu på väg att hända på exempelvis
Antarktis och Grönland.
Gränssnittet nr 2/2015
Landhöjningen har på sina håll
gjort att sjöbodar, som tidigare låg
vid vattenbrynet, hamnar en bit upp
på land. Här en vy från Brämön
strax söder om Sundsvall.
klimat landhöjning
– Jag tror att Lantmäteriet kommer att få en
viktig roll i framtiden
inom klimatforskningen
tack vare våra kunskaper
om landhöjningen och
havsnivåförändringarna,
säger Per-Anders Olsson,
Lantmäteriet.
17
Samma fenomen som syns i Skandinavien finns även på andra
håll i världen bland annat i Kanada, men ingenstans har landhöjningen och havsnivåförändringen studerats och dokumenterats så väl som här. Att känna till och förstå hur issmältningen påverkar jorden blir allt viktigare inom klimatforskningen.
På Lantmäteriet finns många års erfarenhet från landhöj-
ningsstudier. Det finns dels mätdata från tre riksavvägningar
som skett under de senaste 100 åren, dels data från Swepos-
nätet vilket är ett nationellt nät som består av fasta referensstationer för GNSS¹. Lantmäteriet började bygga Swepos-sta-
tioner i samverkan med Chalmers i mitten på 1990-talet.
GNSS-mätning och data från Swepos möjliggör navigering och
positionsbestämning på meter- till centimeternivå, i realtid
eller genom efterberäkning.
Lantmäteriets samlade mätserier och studier bidrar till att
det blir lättare att förstå vad som nu händer på Grönland och
Antarktis.
Celsius en pionjär
En av pionjärerna som studerade förändringarna som skedde
av havsnivån på 1700-talet var Anders Celsius. Han föreslog att
förändringarna som skedde i vattenståndet skulle studeras ge-
nom att hugga in vattenmärken på klippor och stora stenar
längs kusten. Från slutet av 1800-talet började man anlägga
mareografer längs kusten för att göra automatiska vatten-
ståndsobservationer. Dessa observationer ger en uppfattning
om landhöjningen längs kusten och de kompletteras numera
med data i inlandet från riksavvägningarna och GNSS-mätningar.
Den senaste riksavvägningen som ägde rum under åren 1971
– 2001 gav tillsammans med de två tidigare avvägningarna
samt data från Swepos-stationerna underlag som bidrog till
att Lantmäteriet kunde ta fram en bättre och mer tillförlitlig
landhöjningsmodell.
En av de viktigaste anledningarna till att Swepos-nätet eta-
blerades var att kunna mäta rörelserna i jordskorpan som orsa-
kas av landhöjningen. Informationen från Swepos-stationer-
na förklarar dock inte vad det är som händer under själva
jordskorpan, det vill säga vad som driver landhöjningen. För
att få bättre kunskap om detta och för att kunna bygga säkrare
modeller började Lantmäteriet från och med 2006 mäta hur
tyngdkraften förändras vid drygt ett tiotal stationer i Sverige.
– Det yttersta syftet med de modeller vi tar fram är att alla
aktörer som är ute och mäter, med exempelvis GPS, inte ska
behöva bekymra sig över att marken och punkterna på marken
rör sig. På Lantmäteriet arbetar vi med att korrigera rörelserna
och se till att vi behåller kvaliteten i mätningarna, säger geodeten Per-Anders Olsson och fortsätter:
– Det finns egentligen två huvudanvändningsområden för
¹ GNSS är samlingsnamn för de världstäckande navigeringssystemen som GPS, Glonass m.fl.
»
Gränssnittet nr 2/2015
Foto Örjan Josefsson
18 klimat landhöjning
Här mäts en mareograf (vattenståndsmätare) in i Forsmark. De första
mareograferna började anläggas i slutet
av 1800-talet längs kusten för att kunna
göra automatiska vattenståndsobservationer.
»
våra landhöjningsmodeller. Dels har vi själva nytta av informa-
tionen inom geodesiområdet för att hålla koll på våra referenssystem, dels är våra data intressanta inom forskningsvärlden
för exempelvis klimatstudier.
Ingen homogen spridning
– En viktig och intressant aspekt är hur havet reagerar när in-
landsisarna smälter. Vattnet från isarna distribueras inte ho-
mogent över världshaven utan i själva verket med stora variationer. När isen smälter på Grönland påverkas inte Sverige
nämnvärt av detta. Däremot skulle havsnivån stiga i andra delar av världen som exempelvis Bangladesh medan den skulle
sjunka avsevärt runt Grönland, säger Per-Anders.
Anledningen till att vattnet sjunker runt Grönland när in-
landsisen smälter förklarar han med att isens dragningskraft
på vattnet minskar i takt med att isen smälter, vilket samtidigt
innebär att vattnet drar sig tillbaka.
När däremot inlandsisen på Antarktis smälter, leder det till en
betydande ökning av havsnivån i Skandinavien samtidigt som
Fakta
havsnivån sjunker runt själva Antarktis.
Marken rör sig relativt havsytan samtidigt
Breddad kompetens
ändras även havsytan i takt med att vatten
Lantmäteriets geodesiverksamhet har under senare år breddat
frigörs från inlandsisarna. Under de senaste
20 000 åren räknar man med att havsnivån i
snitt har höjts med cirka 120 meter på grund
av att vatten från smältande is förts ut i
haven.
Landhöjningen varierar och är som allra
störst i norra Sverige, i Bottenvikskusten
(cirka 1 cm/år) och minst i Skåne (cirka 0 cm/
år). Under de senaste århundrandena har
flera havsvikar i Bottenviken förvandlats till
sjöar och hamnar har blivit liggande på land.
sin kompetens när det gäller teoretisk modellering av exempel-
vis landhöjningens drivkrafter och globala havsnivåvariationer. Det har bland annat skett genom nyanställning av en ex-
pert inom området modellering samt genom att Per-Anders
Olsson har doktorerat i ämnet ”Tyngdkraftens förändring på
grund av landhöjning”.
– Vi har skapat en plattform för att kommunicera om och bidra
med våra data till den internationella forskarvärlden och delta i
nationella projekt och utredningar som rör havsnivåförändring-
ar relativt land. De erfarenheter och kunskaper vi får här i Sve-
rige är viktiga också för det nordiska samarbetet inom området
och kan på sikt komma till nytta vid forskningen om isavsmältningen på Antarktis och Grönland, säger Per-Anders Olsson.▪
Gränssnittet nr 2/2015
GPS
GPS
19
ett måste för
husbilsåkarna
– men man kan
ändå hamna fel
Text Margareta Jonilson Foto Bobo Jonilson
Ett nedlagt kvartsitbrott i Dalsland kan bli en
underbar naturcampingplats för den som hittar dit.
»
Gränssnittet nr 2/2015
20
gps
För trettio år sedan var det karta och vägskyltar som gällde. I dag sitter semesterfirarna med blicken stint i mobilen eller GPS:n och tar sig fram genom landet. Och
husbilsåkarna är de verkliga koordinatnördarna.
I husbilskretsar är en träffpunkt ofta
detsamma som en koordinat. Fast till
populära Sjötorp vid Vänern hittar de
flesta utan GPS.
Hoppsan, tog det slut här??
»
”Näej Ingrid, du kan inte mena allvar!”
Uno Persson från Lilla Edet guidade en karavan med husbilar
Vi står med husbilens nos precis vid en kajkant vid Vänern och
och lyckades dra med hela gänget till Putgarden i östra Tysk-
grammerare har uppenbarligen haft lite skoj på jobbet, men vi
land.
vår GPS-röst uppmanar oss käckt att ”ta fågelvägen”. En pro-
är måttligt roade, för vi vill snarast komma fram till den där
sköna ställplatsen för husbilar som vi nyligen fick tips om. Men
som vi nu inte ser röken av.
Få resenärer är så beroende av sina GPS-koordinater som hus-
bilsåkarna.
– Vi har ju inte alltid en gatuadress att luta oss emot, så det
har vuxit fram en tradition att ange våra träffpunkter i form av
GPS-koordinater, säger Gomer Swahn som driver intressesajten
Husbilkompisar.se och är i färd med att bygga upp ”Sveriges
bästa ställplatslista” på nätet. Givetvis baserad på GPS-koordinater.
Men hur GPS-vana husbilsåkarna än är, så finns det knappt
ett enda ekipage som inte har dråpliga eller mindre roande felkörningsepisoder att berätta om.
Conny Eriksson från Karlstad:
– Den där lilla italienska byn blev bara trängre och trängre och
till sist fastnade vi helt enkelt mellan en husvägg och en mur.
Vi bestämde oss för att offra den sida av husbilen som det var
minst fönster på och som därmed skulle bli billigast att laga,
sedan fick min fru gå ut och lotsa mig därifrån medan hela sidoväggen skrapade mot den skrovliga muren.
Gränssnittet nr 2/2015
land istället för det kända färjeläget Puttgarden i västra Tysk– Det lärde mig att jag ska ta fram kartan ibland, skrattar han
så här efteråt. Navigatorns stora nackdel är ju att du saknar
överblick. Om du bara okritiskt lyder instruktionerna kan det
bli väldigt fel.
Olika standarder – olika system
Många av oss har en personlig relation till navigatorn och dess
röst. I vårt fall kan vi välja mellan rösterna ”Ingrid” och ”Sven”,
troligtvis de mest svenska namn den amerikanska tillverkaren
kunde hitta på. Bådas våra mammor heter dessutom Ingrid, så
när vår GPS blir för tjatig gastar vi i kör ”Men sluta, morsan! Vi
SKA svänga!”
Riktigt förgrymmade blir vi när hon med förorättat darr på
stämman tillkännager: ”Det finns en bättre rutt…” Jaha, men
vem förde oss in på den här då?
Ett mer allvarligt bekymmer är att koordinaterna anges i olika
system och på olika sätt. Det skapar ofta förvirring och leder
ibland till grova felkörningar.
Varför finns det olika system?
– Det beror på att olika länder har valt olika standarder, säger
geodeten Dan Norin på Lantmäteriet. Inget system är mer kor-
gps
21
På vindlande och smala vägar med en fyratonnare.
Husbilsåkare tipsar varandra om pärlor som är
tillgängliga.
rekt än något annat, men det blir förstås mindre risk för missförstånd om man enas om en variant.
ett kommatecken eller punkt betyder att tecknet följs av decimaler och inte minuter eller sekunder, så fungerar det, konstaterar Dan Norin.
Grupperingen avgör koordinaterna
Vad gäller olika sätt att ange koordinaterna på så använder geo-
Var mans egendom
exempel N59° 22’ 14” E13° 29’ 7” (Mariebergsskogen i Karlstad),
1978. I början av åttiotalet användes informationen i vetenskap-
– Då kommer man rätt på cirka trettio meter när. Vill man ha
cennium började systemen användas civilt, framförallt av båt-
deterna själva helst principen grad, minut, sekund. Alltså till
De första satelliterna som förmedlade GPS-data skickades upp
där N står för latituden och E för longituden.
liga och militära sammanhang, och mot slutet av samma de-
ytterligare exakthet får man lägga till decimaler på sekunder-
folk.
ibland, säger Dan Norin.
lerna och de små bilanpassade navigatorerna, säger Dan Norin.
na. Vi som arbetar med det här är ju nere på centimeternivå
Decimaler, ja. Det är de som kan ställa till förvirring. Så länge
vi håller oss till grader, minuter och sekunder följer vi den skala
som har med jordens mittpunkt och vinkeln mot ekvatorn och
en meridian att göra, och som delas upp i 360 grader och i 60
minuter per grad. Medan decimaler bygger på tiondelar.
Om man presenterar koordinaterna för Mariebergsskogens
– Men den verkliga explosionen kom väl egentligen med mobi-
Numera är de var mans egendom.
Många använder sig förstås av vanliga gatuadresser för att bli
vägledda, men utöver husbilskollektivet finns det även andra
grupper som har stor nytta av koordinater.
– Du har ju jägarna, som vill komma tillbaka till ett bra älg-
pass, och så har vi svampplockare och andra naturmänniskor
parkering med graden och därefter decimaler, så blir det istället
som navigerar i fri miljö. Och så förstås båtägarna.
exemplet.
i orientering.
Lat 59,370564 Long 13,485283. Alltså helt andra siffror än i förra
Skulle du missta dig och utläsa denna sifferrad i grader, mi-
nuter och sekunder hamnar du istället en bit bortom Molkom,
en nätt felkörning på 33 kilometer.
– Men håller man bara reda på själva grupperingen och vet att
Själv använder sig Dan Norin av en GPS-klocka när han tävlar
Va? Det låter som fusk!
– Jo, men vi får bara använda GPS för att kunna logga in på
datorn efteråt och utvärdera loppet. Vi får inte navigera med
den.▪
Gränssnittet nr 2/2015
22
natur
Vindkraft
eller havsörnsbo?
Havsörn:
Region Gotland/Mattias Andersson.
Gränssnittet nr 2/2015
Gränssnittet nr 2/2015
natur
23
Naturvärdeskartan över
Gotland ger vägledning
Text Britt-Louise Malm Foto Tero Niemi (havsörn)
Exploateringstrycket är högt på Gotland samtidigt som det finns gott om speciella naturtyper exempelvis alvarmark, kalkbarrskogar, lövängar och kalk-
älskande växter varav många är sällsynta inte bara här i Sverige utan i världen.
Det kan vara svårt för handläggare att ta hänsyn till alla aspekter som är nödvändiga för att kunna fatta rätt beslut. Därför skapades Naturvärdeskartan
för 1,5 år sedan.
»
Gränssnittet nr 2/2015
24
natur
Naturreservatet
Ålarve, i Rone, på
södra Gotland.
Foto Region
Gotland/ Mattias
Andersson
Utsnitt ur Naturvärdeskartan.
Gränssnittet nr 2/2015
natur
25
– Vad jag vet är
Naturvärdeskartan
med den omfattning
av information den
detaljplanerade
innehåller den första
av sitt slag i Sverige,
områden.
Antalet
beslutsprocessen.
många som i Uppsala kommun med
Tre färgklasser
har 57 000 invånare är ungefär lika
säger Susanne
Appelquist,
GIS-samordnare på
sina 195 000 invånare.
För att underlätta klassningen av na-
numera snabbt få fram nödvändig in-
graderats i tre färgklasser. Vid en första
Handläggarna på Region Gotland kan
Region Gottland.
formation om de olika naturvärden
som finns i de områden som efterfrågas
för exploatering.
– En konsult som planerar ett nytt bo-
Foto Region Gotland
turvärden i olika områden har kartan
anblick kan det se ut som om det är to-
talstopp överallt för att exploatera och
bygga på grund av naturvärden.
– Men det är egentligen inte total-
stadsområde kan med hjälp av infor-
stopp någonstans under förutsättning
det finns en möjlighet att få sin ansö-
som finns, säger Susanne Appelquist.
mationen i Naturvärdeskartan se om
kan bifallen i ett aktuellt område. Kan-
att man tar hänsyn till de naturvärden
Områden som är rödmarkerade på
ske räcker det att flytta området en
kartan är skyddade enligt lag. De
natur vilket innebär att det blir lättare
det är känsliga naturtyper och den gula
aning för att undvika att skada känslig
att få igenom ansökan, säger Susanne
Appelquist och fortsätter:
–Vindkraft, industrier, nya golfbanor
med mera ska kunna utvecklas i har-
»
motiveringstexter som är till hjälp i
bygglovsansökningar på Gotland som
moni med naturen.
orangefärgade områdena indikerar att
färgen visar att det är stora sammanhållna markområden. I de områden
som klassas som gula och orange finns
möjlighet till exploatering men i vissa
sammanhang krävs kanske att det pla-
nerade bygget måste flyttas något för
att undvika att skada skyddsvärd natur.
Naturvärdeskartan har blivit ett hjälp-
35 informationsskikt
gare, men även för politiker och kon-
Lantmäteriets Fastighetskarta. Hand-
Rätt från början
allmänheten tillgång till kartan på Re-
olika kartskikt med information. De
fridlysta och rödlistade arter, men det
– Det har tidigare varit brist på infor-
porter som fanns lagrade på många
kanske inte alltid så lätt att hitta och
inskannade och finns lättillgängliga på
den som finns i Naturvärdeskartan
tan innehåller i dagsläget 35 olika in-
bygglovshantering och i samband med
ter och alla kartskikt är uppbyggda på
tan i tillståndsprocessen blir det rätt
ledningar samt vid detaljplanering, sä-
ringen.
onödig tid på områden där man på kar-
samordnare på Region Gotland. Hon
stor del av det rika informationsutbu-
skapades.
toper, vattendrag, våtmarker, sump-
Högt tryck på handläggarna
naturvärden som finns i olika områ-
medel för främst kommunens handläg-
I botten på Naturvärdeskartan ligger
sulter. Sedan februari i år har även
läggarna hade tidigare tillgång till tio
Handläggarna kan se information om
gion Gotlands webbplats.
fick ofta söka information i pappersrap-
kan däremot inte allmänheten göra.
mation och den som var tillgänglig var
olika ställen. Rapporterna är numera
förstå. Den information om naturvär-
en och samma plats. Naturvärdeskar-
kommer
exempelvis
formationsskikt från olika myndighe-
nedläggning av avloppsrör och andra
samma sätt vilket underlättar hante-
ger Susanne Appelquist biolog och GIS-
Geodatasamverkan har möjliggjort en
till
nytta
vid
var projektledare då Naturvärdeskartan
det. Det är information om nyckelbio-
Ett medvetet val eftersom information
av det här slaget kan innebära att exem-
pelvis fågelbon länsas på ägg av samlare
och känsliga markområden trampas
ned på grund av många besökare.
– Genom att använda Naturvärdeskar-
från början och man behöver inte lägga
tan kan se att myndigheter eller intres-
seföreningar bevakar naturvårdsintressen, fortsätter Susanne Appelquist.
Naturvärdeskartan ska vara en levan-
skog, markklasser och en rad andra
de produkt och kommer därför konti-
Det är högt tryck på handläggarna som
den. Dessutom finns information om
information. ▪
land tar emot cirka 1 700 bygglovsan-
dor med fördjupad information. Hand-
år och av dessa ligger cirka 300 utanför
ningstexter om respektive objekt och
sköter bygglovsärenden. Region Got-
vilka lagar som gäller och länkar till si-
sökningar och bygganmälningar varje
läggarna kan ta del av korta bedöm-
nuerligt att förbättras och utökas med
Här kan du se Naturvärdeskartan:
http://www.gotland.se/natur
Gränssnittet nr 2/2015
26
karta
Bengt vill
väcka intresse
för kartor
I augusti inleds International Map Year.
Projektets initiativtagare Bengt
Rystedt hoppas att kartåret kommer
öka det globala intresset för kartor,
särskilt bland världens barn och
ungdomar.
Text och foto Jonatan Jacobson
I Bengt Rystedts hem i skånska Glumslöv hänger reproduktio-
ner av kartor gjorda av kartografipionjärer som Anders Bure och
Carl Gripenhielm. Precis som för dessa herrar har Bengt
Rystedts liv kretsat kring kartor och geografi. Han började sin
yrkesbana på Fastighetsdata 1972 och arbetade senare vid Lantmäteriet från 1984 fram till pensionen 2005, främst med utveckling inom kartografi och GIS.
Sedan 1987 har Bengt Rystedt varit engagerad i International Car-
tographic Association (ICA), en organisation med 77 medlemsländer
som verkar för utveckling och forskning inom kartografi och
GIS. Han har haft en mängd uppdrag inom ICA och tillsam-
mans med den nederländske kartografiprofessorn Ferjan Ormeling tog han initiativet till International Map Year (IMY) på
ICA:s generalförsamling i Santiago de Chile 2009.
Riktar sig till barn och unga
Nu är Bengt Rystedt ordförande för en arbetsgrupp på sju personer som jobbar med projektet. Det öppnas vid ICA:s generalför-
samling i Rio de Janeiro som börjar i augusti i år. 2015 är ett
förberedelseår och sedan är tanken att medlemsländerna ska
organisera egna nationella och lokala program under 2016.
– Syftet är att väcka uppmärksamhet kring kartor och hur de
används. Vi riktar oss främst till allmänheten och särskilt till
barn och unga, säger Bengt Rystedt.
Skolorna kan bland annat använda sig av boken ”The World of
Maps” som ICA har sammanställt med anledning av kartåret. Det
är en bok som kretsar kring hur kartor produceras och används
samt vad geografisk information är för något. Bengt Rystedt har
skrivit flera kapitel i boken. Den finns på engelska, franska och
spanska och kan laddas ner gratis på IMY:s hemsida.
Bengt Rystedt ser ljust på kommande generationers kartintresse:
– Jag tror att fascinationen för kartor och geografi kommer att
öka eftersom vi använder kartor så mycket idag genom internet
och mobiltelefoner. ▪
Gränssnittet nr 2/2015
27
Notiser
2
Nationell 3D-modell
blir verklighet
Tidsperspektivet är långt, men en 3D-modell av hela
Sverige ska bli verklighet.
– Vi har sagt att till 2018 ska vi ha kommit en bra bit
på väg, säger enhetschef Pär Hedén, Lantmäteriet.
Han berättar att det är det är den nationella höjdmodellen som banat väg för att frågan kommit på bordet.
Lantmäteriet har lett en utredning med en bred referensgrupp av deltagare från bygg- och anläggningssektorn, skogsnäringen och Sveriges kommuner. Den
samstämmiga uppfattningen är att behovet av nationell skalbar och kombinerbar geografisk information i
tre dimensioner är stort.
– Vi ser att det finns en förväntan att Lantmäteriet
ska agera, samordna och driva frågan. Men det är viktigt att komma ihåg att lagstiftning, metoder och teknik måste följas åt för att göra det möjligt, konstaterar
Pär Hedén.
1
E-ansökan om förrättning
snart möjlig
3
Lyckat hackathon
Efter 24 timmars hackande stod laget bakom tjänsten
Varsko som vinnare av Hack for Sweden Award. Tjänsten
Genom en lagändring som gjordes i januari 2015 kommer det
kan genom SMS, mejl eller sociala medier informera den
så småningom att bli möjligt att ansöka om lantmäteriförrätt-
enskilde om nationella olyckor och katastrofer på kom-
ning elektroniskt. Detta kommer att gälla alla typer av förrätt-
munal- eller länsnivå. Det vinnande bidraget och sju an-
ningar.
dra framtagna appar byggde på Lantmäteriets data.
Lantmäteriet har påbörjat arbetet med att ta fram en e-
Hack for Sweden har skapats för att synliggöra och po-
tjänst som ska göra det enkelt för den som ansöker om en för-
pularisera myndighetsdata. Närmare nittio deltagare
rättning att utforma sin ansökan och möjligt för Lantmäteriet
från hela Sverige samlades för att skapa innovativa tjäns-
att ta emot ansökningar elektroniskt.
ter eller appar som kan komma allmänheten till del.
Projektet ska ta fram ett nytt ansökningsförfarande med
möjlighet för sökanden att göra en enkel skiss på en karta för
att beskriva den önskade åtgärden.
–Det ska vara lätt att göra rätt, säger projektledare Stefan
Beronius.
Lantmäteriet är en av tjugo myndigheter bakom årets
Hack for Sweden och har också lett projektet.
– Tillsammans skapar vi en arena där utvecklare kan
träffa myndigheter under lättsamma former, säger projektledaren Anders Lagerqvist, Lantmäteriet.
28
jobb framtid
Många unga, nyutexaminerade lantmätare söker sig också till
mensarbete uppe hos oss gör ju att vi har en möjlighet att få
Lantmäteriet.
lära känna dem lite bättre, vilket är en bra ingång, säger han.
Lantmäteriprogrammet på Högskolan i Gävle och de vet redan
Varit svårt att rekrytera
Martin Berglund och Sofie Karlsson går tredje och sista året på
vad de ska göra när de tar tagit sin examen i juni.
Torbjörn Berglund berättar att man har haft svårt att rekrytera
–Vi tänker söka jobb på Lantmäteriet, men först ska vi göra
till Malmfälten.
Både Sofie och Martin sökte sig till lantmätarbildningen efter-
vi var tvungna att göra ett vägval och en analys av vilket behov
vårt examensjobb uppe i Gällivare, säger Martin Berglund.
–Vi var i ett sådant läge när det gäller personalsituationen att
som de ville jobba med människor och ha ett arbete där man får
som den här samhällsomvandlingen har både i Gällivare och
–Jag blev också tipsad om yrket av min morfar som har en
berget är av samma dignitet som den i Kiruna, men att den inte
vara utomhus.
Kiruna, säger Torbjörn som poängterar att stadsflytten i Malm-
kompis som har jobbat som lantmätare, säger Sofie som kom-
får samma uppmärksamhet i media.
mer från en ort utanför Eskilstuna.
Man kunde konstatera att det behövdes en grupp med 10-12
Martin som är från Gävle träffade hon på utbildningen. Båda
personer för allt jobb, både i Kiruna och i Gällivare. Strategin
–Den juridiska delen tycker jag är väldigt intressant, vad som
av den storleksordningen i Malmfälten.
har valt ekonomisk-juridisk-inriktning.
är rätt och fel, inflikar Martin Berglund.
man arbetar efter är att så snabbt som möjligt etablera en grupp
Möjligheter att utvecklas
Torbjörn Berglund tycker att man har lyckats väldigt bra. Det
Gemensamt examensjobb
Sofie Karlsson har tidigare besökt Gällivare och nu under våren
har gått lättare att locka lantmätare till de lediga jobben.
ma examensjobb.
skymundan i de senaste årens samlade rekryteringar. Att unga,
Martin som också hoppas att de ska knyta viktiga kontakter efter-
är med andra ord inte så vanligt, men något som Torbjörn Berg-
kommer de att åka upp tillsammans för att göra sitt gemensam–Det kommer att handla om samhällsomvandlingen, berättar
Hans teori är att de norra delarna av Sverige hamnat lite i
nyutexaminerade lantmätare söker sig till Kiruna och Gällivare
som framtidsdrömmen är att de båda ska få jobb på Lantmäteriet.
lund och hans kollegor välkomnar.
Torbjörn Berglund.
vecklas i sitt yrke eftersom de faktiskt får prova på allt i hela
Chansen att drömmen förverkligas är stor, i alla fall enligt
–De har goda chanser, men först måste de gå igenom rekryte-
–Här uppe kommer de att få fantastiska möjligheter att ut-
samhällsbyggnadsprocessen, säger han.▪
ringsprocessen som alla andra. Men bara det att de gör sitt exa-
Text Camilla Lagerqvist Foto Pernilla Wahlman
Det har varit väldigt svårt att rekrytera lantmätare till Kiruna och Gällivare, men nu har
någonting hänt. Det senaste året har det gått betydligt lättare och förklaringen är de två unika
samhällsomvandlingarna som pågår.
–Vi har gått ut med riktade annonser om orten - att lantmätare har ett unikt tillfälle att delta i
uppbyggnaden av två nya arktiska städer. Det är lite grann det, det handlar om, säger Torbjörn Berglund, enhetschef för Norra enheten på Lantmäteriet.
Gränssnittet nr 2/2015
Martin och Sofie
vill jobba som
lantmätare
jobb framtid
29
I vår åker Martin Berglund och Sofie
Karlsson upp till Gällivare för att göra sitt
gemensamma examensjobb.
Foto: Pernilla Wahlman
Gränssnittet nr 2/2015
30
jobb framtid
Anas Jarrar:
”Nu mår
jag bra
för att
jag joBbar”
Text och Foto Anna Persson
Anas Jarrar längtar
efter att få sitt livs
Efter bara drygt ett och ett
För Lantmäteriets del var upprinnelsen
halvt år i Sverige och två
kontor och en omorganisation som
slutligen hade landat. Då märktes det
kontor i Kristianstad hand-
tog väldigt lång tid.
med yrkesvokabulären. För
Anas kollegor betyder hans
nystartsjobb efterlängtad
avlastning och ett annat
perspektiv på tillvaron.
Titta in bakom statistikens
fasad och möt en palestinsk
man som har både Djungelboken, flyktingläger, Mauretanien och många år i FN:s
tjänst på sitt cv.
Gränssnittet nr 2/2015
statslös palestinier
till att anställa Anas Jarrar ett växande
månader på Lantmäteriets
skas Anas Jarrar rätt vant
första pass. Han är
och har levt som
flykting i hela sitt liv.
att de små, administrativa sysslorna
– Under en flygresa till Stockholm tog
Malin Joelsson och jag tag i det och
spaltade uppgifter som skulle kunna
utföras av någon annan, säger Emil Ekstrand som liksom Malin är funktions-
nen och nyrekrytering har tagit mycket
procent av en heltid, uppgifter som vi
möjlighet att introducera någon på ett
chef i Kristianstad. Det blev cirka 80
tidigare gjort på ett rullande schema,
men också annat som man kunde bryta
loss från förrättningslantmätarna.
Enhetschefen var positiv, så de bestäm-
de sig för att prova ett nystartsjobb via
arbetsförmedlingen, något man på Kristianstadkontoret inte hade gjort förut.
– Vi är en väldigt homogen grupp, ett
skrå med specialiserade arbetsuppgifter som rör svensk lagstiftning, säger
Emil Ekstrand. Vi har fått förfrågan
förut men tackat nej. Omorganisatio-
tid och det är först nu som vi har haft
bra sätt.
Under processen kastade de sina krav
på en bakgrund inom juridik eller arbete med kartor överbord.
Mångsidiga arbetserfarenheter
– Vi insåg att det inte var lika viktigt
som förmåga att ta till sig ny kunskap,
förstå processerna och vara duktig på
språk på grund av alla juridiska termer,
säger Emil Ekstrand.
De bokade intervju med fyra personer
jobb framtid
31
Anas Jarrar delar rum med förrättningslantmätarna Carolina Rasmusson och Anna Joelsson. ”Jag är mycket imponerad,
han lär sig svåra saker väldigt snabbt” säger Carolina, och Anna tillägger ”Hans jobb underlättar verkligen för kontoret.
Och vi får en ny syn på livet när vi får glimtar av livet i Syrien”. I förgrunden Anas chef Emil Ekstrand.
med utländsk bakgrund. Anas Jarrar
var en av de fyra. Hans cv imponerade,
liksom intervjun. Med en bakgrund
som bland annat projektledare och programkoordinator inom FN i Syrien,
Mauretanien, Algeriet, Västsahara och
Marocko, fyra års universitetsstudier i
engelska, jobb som engelsklärare, tolk,
översättare av Djungelboken för syrisk
tv, journalist för en palestinsk engelsk-
språkig tidning i Damaskus under fem
år med mera, var valet lätt.
–Anas har bara varit i Sverige i lite
mer än ett och ett halvt år men pratar
redan mycket bra svenska, konstaterar
Emil. Han förstår snabbt, gillar att ta
ansvar och passar in väldigt bra. Vi hö-
jer ribban för hans arbetsuppgifter hela
tiden.
Anas har varit på Lantmäteriet i drygt
två månader och hittills fått förlängt
två månader till.
– På lite sikt är det möjligt att en tjänst
som förrättningsassistent blir aktuell
med hjälp av intern kompetensutveckling, säger Emil Ekstrand.
Ger ro från oron över familjen
För Anas Jarrar är allt kring jobbet positivt; ansvaret, den nya kunskapen, lö-
nen, språkträningen, snacket med kollegorna under fika- och lunchraster
och, inte minst, åtta timmars ro från
oron över fru och son som är kvar i det
krigshärjade Syrien.
– Det gör mig tokig! säger Anas när vi
möts på Lantmäteriets kontor i Kristianstad. Min fru och son har flyttat en bit
utanför Yarmouk flyktingläger, men det
finns ingen säker plats i Syrien. En gång
ringde min fru mitt under ett raketanfall i deras område. De hade låst in sig
på toaletten. Flera grannar dog.
– När jag är på jobbet kan jag låta bli
att oroa mig så mycket. Men när jag går
ut genom dörren är mina tankar hos
min familj igen, säger han. Jag har ansökt om anhöriginvandring, men det
går långsamt.
Fyra söner är utspridda i olika länder.
En son i Syrien, en i Tyskland, en an-
nan i Marocko och en i Hässleholm där
han arbetar som frisör.
Anas Jarrar är flykting för andra gång-
en. Hans föräldrar flydde från Palestina
till Syrien 1948.
Stor drivkraft
Han är högutbildad och har massor av
erfarenhet i bagaget. Inte ens med den
bakgrunden är det speciellt stor chans
Anas känner att han får ta ansvar på
jobbet. Arbetsuppgifterna har blivit
mer avancerade i och med hans ökade
svenskkunskaper. Från början var det
kopiering, ta emot besökare och leveranser, dela ut post. Två månader se-
nare registrerar han nya förrättningar,
hanterar delgivningskvitton och skick-
ar ut aktkopior till sakägarna när en
förrättning är färdig.
– Jag vill förstås gärna kunna använda
att som invandrare få ett hyfsat jobb i
min erfarenhet och kunskap i mitt
– Vänner har försökt få med mig ut,
kar det här jobbet, även om det är en-
Sverige. Men Anas har en stor drivkraft.
men jag har stannat hemma och läst
svenska, även på helgerna. Jag brukar
kämpa mycket hårt när jag har ett mål.
Han räcker över en A4-sida där han
med blyerts har skrivit ner elva punkter
om sig själv, om vad som är viktigt för
honom här i Sverige och vad jobbet har
gett honom. De första två punkterna
lyder ”Jag känner att jag har självres-
pekt, värdighet och självkänsla”. ”Nu
mår jag bra för att jag jobbar. Det är en
härlig känsla.”
– Jag har fått en dyrbar chans att lära
om det svenska samhället. Och jag är
glad att kunna bidra till ekonomin och
samhället i stället för att andra ska betala för mig. Det står jag inte ut med,
poängterar Anas Jarrar.
Mer avancerade arbetsuppgifter
jobb. Men jag lär mig mycket och äls-
kelt. Jag har lätt för att anpassa mig,
jag säger alltid till mig själv och andra
att det är nyckeln, även om det inte är
vad vi helst vill med vårt liv.
Rikare fritid
Efter mer än ett och ett halvt år i Sverige är det mycket han uppskattar.
– Jag visste en del sedan tidigare. Min
chef hos FN i Syrien var svensk. Även i
Marocko arbetade jag med tre svenskar.
Så jag visste redan att svenskar är
mycket organiserade, precisa och pla-
nerar mycket. Det gör livet lättare. Här
på kontoret vet alla vad de ska göra.
Det är jättehälsosamt när arbetsmiljön
är tydlig. Genom mitt FN-arbete har jag
också lärt mig att uppskatta jämställdhet.
Vi går till Lilla Torg för att fotografera
Han får mycket beröm för sin svenska
när solen bryter fram. Anas berättar om
mycket tuff.
han började på Lantmäteriet.
men påpekar att den första veckan var
–Jag hade bara lärt mig grundläggan-
sin fritid, som har blivit rikare sedan
– Lönen gör stor skillnad. Nu kan jag
de ord och fraser tidigare. Här träffade
simma nästan varje vecka, jag tränar
varandra. Jag förstod ingenting alls! sä-
med pinnar, precis som i Damaskus.
jag svenskar som pratade fort, och med
ger han med ett skratt.
Vi pratar nästan bara på svenska men
varvar med lite engelska för att intervjun ska gå smidigt.
– Nu lär jag mig många nya ord varje
dag, även yrkesord och -uttryck, säger
Anas. Mina kollegor förstår, de tar stor
karate och nunchuk, en kampsport
Lönen gör att jag kan köpa saker jag be-
höver. Tidigare ville jag inte unna mig
något eftersom jag skickar pengar till
min familj. Och jag älskar glass. Det är
det bästa, nu kan jag köpa glass, säger
han och skrattar.▪
hänsyn och svarar även om de är jätteupptagna.
Gränssnittet nr 2/2015
32
rymdnamn
Text Johan Joelsson
Foto Jonatan Jacobson
Namnv
i kosmos
Gränssnittet nr 2/2015
rymdnamn
33
God rymdnamnssed är lika viktigt som god ortnamnssed.
Det menar Lantmäteriets ortnamnssektions
”rymdmotsvarighet” International Astronomical Union.
Gränssnittet gick till botten med varför det finns så
många gotländska namn i kosmos.
nvård
»
Gränssnittet nr 2/2015
34
rymdnamn
Professor David Dunér vid ett besök på
institutionen för astronomi i Lund.
»
När man studerar universums namn-
Astronomical Union, IAU, just för att bringa
råder ett ultraliberalt kaos där ute i
skapa ett gemensamt namnregister för
flora kan man lätt få intrycket av att det
mörkret. Eller vad sägs om himlakroppar med namn som Babbenlarsson,
Montypython och Smaklösa? Den sistnämnda är en asteroid uppkallad efter
det gotländska bandet Smaklösa. Trots
de populärkulturella och samtidsfärga-
de exemplen ovan är namnsättning av
rymdobjekt inte alls någon oreglerad
röra. Längre. 1919 bildades International
ordning. Organisationens mål var att
att förenkla arbetet med att identifiera
enskilda rymdobjekt oberoende av var i
världen man befann sig. Och det be-
hövdes verkligen. I början av 1900-talet
kunde exempelvis månkratrar bära en
mängd olika namn beroende vem man
frågade. IAU, som idag består av 11 000
astronomer från 90 länder, har två särskilda namngrupper som både namn-
ger nya objekt och ser till så att universums nomenklatur inte ballar ur.
Sunt förnuft gäller
Astronomer, som upptäckt enskilda objekt, och i vissa fall även privatpersoner
GOTLÄNDSKA NAMN I RYMDEN
* Lokrume (namngiven efter gotländsk
socken)
* Tofta (namngiven efter gotländsk
socken)
* Babben (efter komikern Babben
Larsson)
* Smaklösa (efter det gotländska
rockbandet med samma namn)
är välkomna att ge namnförslag. Men
man måste hålla sig till IAU:s regler.
Namn på nya stjärnor, dvärgplaneter
och asteroider får vara maximalt 16
tecken långa, helst i ett ord. De ska
vara lättuttalade på så många språk
som möjligt och inte påminna för
mycket om befintliga namn, eller för
den delen vara anstötliga på något
språk. Namn som går att koppla till varumärken, religion, politik eller krigfö-
ring är inte heller önskvärda, berättar
POPKULTURELLA NAMN I RYMDEN
* Jodiefoster (upptäcktes 1998 och
namngavs efter den amerikanska
skådespelerskan för hennes insatser i
filmen Contact)
* Tomhanks (upptäcktes 1996 och
namngavs efter den amerikanske
skådespelaren för hans insatser i
filmen Apollo 13)
* Montypython (upptäcktes 1997 av
två astronomer med en förkärlek till
humorgruppen med samma namn)
* Mr. Spock (inte namngiven efter Star
Trek-karaktären, utan efter upptäckarens katt)
IAU:s generalsekreterare Thierry Montmerle när Gränssnittet når honom på
telefon i Paris.
– Reglerna handlar om sunt förnuft
och finns till för att undvika vissa
namn. Vi vill att framtida generationer
ska vara stolta över vad vi gjort, säger
han.
Trots det strikta regelverket finns det
ett gäng tvivelaktiga namn bland de
cirka 25 000 objekt som hittills namngi-
vits. I huvudsak återfinns dessa bland
asteroiderna. Det är den enda katego-
rin himlakroppar som – på grund av ett
nästan oändligt antal och ett förhållandevis lågt vetenskapligt värde – får uppkallas efter nu levande personer. Thierry
Gränssnittet nr 2/2015
Montmerle
nämner
asteroiden
Varje år hanterar två specialgrupper
inom IAU ett tusental namnärenden, berättar Thierry Montmerle.
FOTO: IAU
rymdnamn Lancearmstrong, efter den amerikan-
av; idag är det inte lika självklart att
kosmos som en skamfläck. Montmerle
ter manliga härskare, vetenskapsmän,
tar också upp månkratern Theophilus
som fått sitt namn efter en påve som
tros ha varit med och beordrat brän-
ningen av biblioteket i Alexandria. Något som Thierry Montmerle blev varse
genom ett argt mejl från en upprörd
historiker. Och jo. IAU hade slarvat
med sin bakgrundskontroll.
– Eftersom reglerna säger att vi inte
kan dra tillbaka ett redan fastslaget
kompositörer och uppfinnare från Europa. För att involvera människor från
hela världen startade IAU förra året ett
projekt där privatpersoner bjuds in för
att ge namnförslag till ett hundratal
exoplaneter. Syftet är att ”internationalisera” namnsättningen för att få bukt
med den västerländska överrepresentationen.
– Vi vill att namnen ska spegla hela
vår värld, även Asien, Sydamerika och
Risk för ”buskistrams”
Gotländska rymdnamn
En som tycker att det kan bli lite för
Men hur var det nu med de gotländska
namnregistret är David Dunér, profes-
en står den pensionerade astronomi-
mycket buskistrams i det kosmiska
sor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds
universitet:
– Ibland blir det lite löjeväckande när
man ger namn efter någon popstjärna
eller seriefigur som är populär idag.
Men samtidigt finns det fler stjärnor än
namn på vår jord. Så jag är lite kluven,
säger han.
David Dunér är för övrigt själv indi-
rekt representerad i rymden. På månens baksida ligger kratern Dunér upp-
kallad efter Davids släkting Nils Dunér,
svensk astronom och kartritare som
levde mellan 1839 och 1914. Kratern Dunér är bara en av tusentals så kallade
David Dunér
namnge nyupptäckta himlakroppar ef-
namn finns det inget vi kan göra åt det
i efterhand, säger Thierry Montmerle.
eponymer – objekt eller företeelser uppkallade efter en person – i universum.
Denna namngivningstrend hade sin
glansperiod under kolonialismen.
¬– Tidigare okända geografiska plat-
ser på jorden och i rymden namngavs
efter vita västerländska män. Genom
de här eponymerna kunde män erövra
Afrika, säger Thierry Montmerle.
rymdnamnen? Bakom namnsättning-
professorn Claes-Ingvar Lagerkvist i
Uppsala som under sin karriär både fått
ett par kometer uppkallade efter sig och
namngivit ett 200-tal asteroider. Eftersom han sedan 1983 är sommarboende
på Gotland har flera av hans namngivna asteroider och himlakroppar fått
gotländskt stuk. Det är därför Babben
Larsson och ett flertal gotländska sock-
nar förevigats i universum. Och så
rockbandet
Smaklösa
förstås.
Men
Smaklösa på engelska är ju tasteless –
ett namn som förmodligen inte hade
gått igenom. Lurade Claes-Ingvar Lagerkvist IAU:s namnkommitté?
– Haha, nej, men jag tror inte att de
visste vad ordet betydde på svenska, säger han.
Pelle Sundberg i Smaklösa tycker det
känns både roligt och hedrande att
hans band odödliggjorts genom sin
rymdrepresentation:
– Claes-Ingvar har dessutom försäkrat
världen med hjälp av sina namn, säger
att asteroiden inte kommer att ramla
även fått flera platser uppkallade efter
vilket ju känns betryggande, säger
David Dunér, vars släkting Nils Dunér
sig på Svalbard.
35
Eponymtrenden är på väg att klinga
ske Tour de France-vinnaren, som sedan dopingavslöjandet snurrar runt i
ned i någons huvud och orsaka skada,
han.▪
Gränssnittet nr 2/2015
36
porträtt Judith Schalansky
Upptäcktsresare
vid skrivbordet
Hon var på jakt efter paradiset, men i stället uppdagade hon de mest fasanfulla
historier om våld, kannibalism, mord och misslyckade expeditioner.
Samtidigt är Judith Schalanskys Atlas över 50 avlägsna öar en hyllning till
kartografin och bokkonsten.
Text Carina Järvenhag Foto Susanne Schleyer
Judith Schalansky föddes 1980 i dåvarande Östtyskland (DDR).
Antarktiska oceanen. Judith Schalansky har tillbringat mycket
politiker fick resa utanför landets stängda gränder. I stället för
och upptäcktsresare. Merparten av historierna ger en dyster
En tid i Berlinmurens skugga och då endast idrottsstjärnor och
att resa på riktigt fick skolatlasen ”Atlas für jedermann” (Atlas
för alla) tjäna som ett substitut. Judith Schalansky beskriver
hur hon som barn fascinerad följde konturerna av främmande
tid med att samla in reseberättelse och dagböcker från sjömän
bild av mänskligheten med sina berättelser om tyranni, maktmissbruk, våld och mord.
– Människans vilja att överleva förvandlar oss förr eller senare
territorium och avlägsna bergskedjor.
till ett odjur. Avlägsna öar är stängda och avskilda platser som
na öar – Femtio öar som jag aldrig har besökt och aldrig kommer
värda händelserna är, desto bättre blir berättelsen. Det hade
Ur den fascinationen föddes så småningom Atlas över avlägs-
att besöka, som gavs ut på svenska 2012.
– Min motivation för att skapa den här atlasen var en barnslig
tro på att det måste finnas en plats någonstans som är verkligen
vacker. Jag hade den här idén om ett utopiskt paradis när jag
inte exakt tar fram det bästa i människor. Men ju mer fruktans-
säkert varit underbart om jag hade hittat paradiset som jag
först tänkte, men då hade jag kanske inte haft så mycket att
skriva om.
Varje ö har ett eget uppslag i boken. Till vänster finns en per-
började mitt ö-projekt. Men efter ett tag var jag chockerad över
sonlig historia om ön, men också detaljerade avståndsangivel-
misslyckades expeditioner, fängelsekolonier, erövrare med
avbildas ön i skala 1:125 000. Öarna har Judith Schalansky mi-
att alla historier jag grävde upp var så fasansfulla: skeppsvrak,
storhetsvansinne, kannibalism, dråp, mord och förödelse. Det
verkar som om avlägsna öar är ganska olämpliga för utopier,
säger Judith Schalansky.
Dyster bild av mänskligheten
Atlasen tar med läsaren på en resa till ett antal otillgängliga öar
i Arktiska oceanen, Atlanten, Indiska Oceanen, Stilla havet och
Gränssnittet nr 2/2015
ser och fakta om när och av vem den ”upptäcktes”. Till höger
nutiöst ritat av från topografiska kartor och satellitbilder.
Tolkning av verkligheten
På frågan hur hon gjorde urvalet av öarna berättar Judith Schalansky att hon började med Pitcairn i Indiska Oceanen. Ön där
myteristerna från Bounty gömde sig och där deras ättlingar
fortfarande lever.
porträtt Judith Schalansky
37
Född 1980 i Greiswald i dåvarande DDR.
Bor I Berlin.
Karriär Författare och formgivare av böcker.
Tidigare böcker Fraktur mon Amour om typografi, och
romanen Blau steht dir nicht. På svenska är Atlas över
avlägsna öar – Femtio öar som jag aldrig har besökt och
aldrig kommer att besöka och Giraffens hals utgivna av
Peqoud Press.
Utmärkelser Giraffens hals har fått Deutschen
Buchpreis och Wilhelm-Raabe-Literaturpreis, två av
Tysklands mer prestigefulla litteraturpriser. Atlas till
avlägsna öar fick utmärkelsen Tysklands vackraste bok
2010.
Det bästa med kartor Kartor, liksom poesi, hjälper oss
att förstå världen som vi lever i – och våga inse att vi alla
ska dö en dag.
– Människans vilja att överleva förvandlar oss
förr eller senare till ett odjur. Avlägsna öar är
stängda och avskilda platser som inte exakt
tar fram det bästa i människor.
– Jag gick runt den sex meter höga jordgloben på Berlins bib-
liotek och hittade Pitcairn. Till slut började jag notera namnen
på alla dessa små fläckar av mark som verkade så förlorade i ha-
vets väldiga vidder. Påskön som fyller en hel sida bestämde bokens format. Större öar än så kunde inte vara med eftersom boken måste vara skalenlig.
Judith Schalansky ser sin atlas som ett kartprojekt men också
som poesi. För henne är kartor både vetenskap och konstverk.
Med sin uppväxt i forna DDR har hon en sund skepsis till hur
”sanna” kartor verkligen är.
– I vår skolatlas var inte DDR och Västtyskland avbildade på
samma uppslag. Senare upptäckte jag att den västtyska atlasen
betonade DDR:s tillfälliga karaktär genom streckade gränser
och namnet den ”sovjetiska ockupationszonen”. Kartor ger –
trots all förmäten objektivitet – ingen avbild av verkligheten,
utan en vågad tolkning, säger Judith Schalansky och fortsätter:
–Jag ville göra en bok som inte kunde klassificeras, men som
också kunde skingra den provisoriska och felaktiga distinktion
mellan fakta och fiktion, form och innehåll, design, bild och
text. I det avseendet är min atlas en hyllning till boken, som
fortfarande är den mest sensationella mediet som finns.
Med sina ljusblå pärmar, orangefärgade sidor, detaljerade kar-
tor och fängslande historier är hennes atlas ett stycke levande
bokkonst. ”Atlas till avlägsna platser” utsågs också till 2010 års
vackraste bok i Tyskland.
En av Judith Schalanskys egna favoritöar i boken är Camp-
bellön för att den ser så perfekt ut med sina fjordar, berg och
taggiga kustlinje. Och hennes favorithistoria är kanske den om
tyska skattletaren August Gissler som tillbringade 16 år på Ko-
kosön i Stilla havet. Tusentals grävda hål senare var allt han
hade hittat 30 guldmynt och en handske, men han var fortfarande övertygad om att skatten fanns där någonstans.
– Om världen inte hade varit helt upptäckt ännu skulle jag för-
modligen ha blivit upptäcktsresare och rest till de mest avlägsna platser. Nu när nästan hela världen är tillgänglig har jag
inget annat val än att stanna hemma och skriva. Den verkliga
världen är överskattad. Jag ler alltid när jag går in i en bokhandel och ser min atlas i avdelningen för resor vid sidan av guide-
böcker samt memoarer av äventyrare, världsomseglare och
bergsbestigare. ▪
Gränssnittet nr 2/2015
38
tÄVLa och vinn!
Geografiska tabbar
– tävla och vinn!
Geodata, eller geografisk information, är data som beskriver företeelser och var de finns. Det kan handla om
kartor, bilder, ortnamn, och annan grundläggande geografisk information. Lantmäteriet kartlägger Sverige
och förser samhället med geodata som är korrekt och aktuell. Tyvärr hjälper det inte alltid. Geografi är ett
ämne som är upplagt för klavertramp. Här får du ett antal missar från Sverige och världen, och ur i historien.
Om du svarar rätt på frågorna har du chans att vinna biobiljetter.
➊ Det var en stor dag i Arboga.
den omstridda ön Diayou fanns plötsligt i dubbel
1985 firade man att det gått 550 år
upplaga (en för Kina, en för Japan?). Shakespeares födelsestad
sedan Sveriges första riksmöte ägt
Stratford-upon-Avon försvann, å andra sidan återuppstod
rum i stan, och själva Riksdagen
nedlagda racingbanor över hela världen. Vem levererade?
med dess ledamöter var på plats
för att högtidlighålla. Plats på scen
➌ - Det är underbart att vara tillbaka i Oregon, sa president
för kung Carl XVI Gustaf, som med
Obama under valkampanjen 2008
myndig stämma hälsar välkom-
- Jag har nu varit i 57 delstater. Jag tror att jag har en kvar.
men...men något blir fel. Det går
Hur många delstater har USA?
ett sus genom församlingen, Olof
Palme småler, och Silvia viskar i
➍ Tyske Tobi Gütt drömde om värme och köpte biljetter till
kungens öra. Var trodde kungen att han var?
Sidney på Internet, till sig och flickvännen. Han har i efterhand
sagt att han ”kände att något inte stämde” men flög ändå hela
➋Den här IT-jätten levererade kartor som var så dåliga att de
vägen till Sidney, Montana (köldrekord -44C) i sommarkläder,
rekommenderade bilar att köra på flygfältens landningsbanor.
inklusive flera byten. Till slut insåg han att ett allvarligt fel
Hongkong låg inte längre i Hongkong, utan på kinesiska
begåtts, och släkt och vänner skramlade till biljetter till rätt
fastlandet. Londons tunnelbanestationer upphörde att existera,
destination. Vart ville Tobi?
S VA R
Skicka in ditt svar till Gränssnittets
redaktion:
Lantmäteriet, 801 82 Gävle
Märk kuvertet med ”Tävling 2/2015”.
De tre först öppnade rätta svaren
belönas med en två biochekar vardera.
Vi vill ha ditt svar senast
den 14 augusti.
ADRESS
Vinnare i tävling, Gränssnittet nr 1/2015
Det rätta svaret: 1. Strömsund/ björn,
Martha Henriksson-Witt, Önnerupsvägen 26, 237 91 Bjärred
2. Öland och Gotland, 3. Grävling
Andreas Svärdhagen, Karl Johansvägen 16, 531 92 Lidköping
Joakim Enoksson, Björns väg 10, 740 46 Östervåla
Grattis! Biocheckar kommer med posten.
Gränssnittet nr 2/2015
Krönika ortnamn 39
Annette Torensjö, Lantmäteriets ortnamnsexpert
Att hitta rätt är livsviktigt – och våra ortnamn hjälper oss att göra
det i många situationer. Vi har skapat ortnamn så långt vi kan
minnas och de har berättat om platsen, hur det sett ut, om den haft
någon särskild funktion eller om det har bott någon där. Allt för
att effektivisera kommunikation människor emellan.
Svenska ortnamn
Ortnamn naturligt
öppna data?
Trender och nyheter inom geodata är något som ständigt är på tapeten i Gränssnittet och jag vill gärna hänga med i svängarna – även ortnamnen är en del av denna värld. Just nu är det ”öppna data” som är en av de stora snackisarna inom vår värld. Att
öka och bredda användningen av geografisk information är betydelsefullt och som ni har kunnat läsa i tidningen ni just nu håller
i era händer är det mycket som händer inom häradet öppna data. Jag vill på ett modest sätt sticka ut näsan och säga att detta
inte är något nytt för oss med ansvar för ortnamnen.
Vi har arbetat länge med att tillgängliggöra våra ortnamn för allas användning och det ligger i ortnamnens karaktär att
användas öppet av alla – om det inte vore så, hur skulle vi kunna kommunicera effektivt kring platser i vår omvärld? Vi måste alla
ständigt använda våra ortnamn i olika sammanhang och ska inte skapa konkurrerande former och stavningar av namnen och
då är öppenhet en grundförutsättning för att namnen ska vara lika på kartor, vägskyltar och i annan användning.
En av mina grundbultar är kunskap och medvetenhet och det har jag och namnvårdskonsulenten vid Institutet för språk
och folkminnen ägnat oss åt att sprida lite extra på senaste tiden. Vi har en utbildningsdag om ortnamn och namnsättning
och upplägget har vuxit fram under ett par år och nu funnit en god grund att fungera på. Vi samlar kommuner i olika regioner
i landet, nu senast i Karlskrona, och utbildar och diskuterar olika typer av namnfrågor. Jag tror att vi har en mycket bra tanke
med utbildningen – att samla kommuner med liknande vardag när det gäller namnfrågor och samverka kring detta intressanta
ämne. Vi har ibland lyckats locka med andra myndigheter och organisationer, senast deltog en representant från ett trafikbolag,
och det känns särskilt viktigt att få med en så betydelsefull del av samhället – men vi måste jobba mer med just den punkten.
Vi använder ortnamnen på ett självklart och enkelt sätt i många verksamheter inom den kommunala och statliga verksamheten
och då krävs en medvetenhet och kunskap kring ortnamnens roll i samhället. Vår utbildning syftar till att ge en bra grund att stå
på som namngivare i en kommun eller annan myndighet. Men också hur man ska lösa vardagliga frågor när det gäller namngivning i olika situationer. Det är inte alltid enkelt att tänka ”rätt” i alla sammanhang och vi tar upp en rad olika sammanhang där
det krävs medvetenhet och kunskap. Det är många som vill vara med och bestämma om våra ortnamn, men det är få förunnat
och det är ingen barnlek!
Att sprida kunskap om namngivningens grunder, ortnamnens roll och betydelse samt den vetenskapliga delen av verksamheten ger en särskild tillfredsställelse när vi får telefonsamtal av tjänstemän som gått utbildningen och sedan berättar om hur de
nyttjat sina nyvunna kunskaper för att lösa kniviga namnproblem i kommunerna. Att kunna sätta in våra nyskapade gatu- och
kvartersnamn i ett historiskt perspektiv ger en särskild belåtenhet i vardagens slit och kolla gärna in hur Helsingborgs kommun
löste namngivningen av ett nyexploaterat område med konamn – namnen blir till poesi och berättar intressanta och levande
historier från svunna tider som bär in i en spännande framtid. ▪
Gränssnittet nr 2/2015
GRÄNSSNITTET
Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C
TELEFON 0771-63 63 63 E-post lantmateriet@lm.se www.lantmäteriet.se