Ladda ner - Företagarna
Kl. 09.00 Inregistrering och kaffe Kl. 10.00 Anförande av närings- och innovationsminister Mikael Damberg Kl. 10.45 Anförande av vd Günther Mårder Kl. 11.30 Årsmötesförhandlingar Kl. 12.00 Lunch Kl. 13.00 Årsmötesförhandlingar Kl. 14.40 Kaffepaus Kl. 15.10 Årsmötesförhandlingar Kl. 15.40 Anförande av ordförande Monica Lindstedt Kl. 16.00 Årsmötet avslutas 2 Företagarnas kontaktpersoner på årsmötet Suzanne Asserholt 070-657 10 30 Sara Jespersen 070-831 88 10 Plats: Clarion Hotel Arlanda Airport Lokal: Beijing Capital 3 1. Öppnande 2. Verksamhetsberättelse och årsredovisning 3. Behandling av riksstyrelsens ärenden till årsmötet 4. Riksstyrelsens anmälan av den nationella föreningen Företagarnas verksamhetsplan 5. Annat ärende som ankommer på årsmötet enligt lag eller stadgarna 4 1.1. Årsmötets öppnande 1.2. Val av mötesordförande, vice mötesordförande och sekreterare 1.3. Godkännande av röstlängd 1.4. Val av två (2) personer att jämte ordföranden justera protokollet Val av rösträknare 1.5. Fråga om årsmötet utlysts stadgeenligt 1.6. Godkännande av dagordning 1.7. Formalia för årsmötesförhandlingarna 5 Företagarnas ordförande Monica Lindstedt öppnar årsmötet. Valberedningens ordförande Christer Goldhammer lägger fram förslag till mötesordförande, vice mötesordförande och sekreterare. Valberedningen föreslår årsmötet besluta: att välja de föreslagna. Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att fastställa röstlängden. 6 Valberedningens ordförande lägger fram förslag till justerare och till rösträknare. Valberedningen föreslår årsmötet besluta: att välja de föreslagna. Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att anse sig stadgeenligt kallad. Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att godkänna den föreslagna dagordningen. 7 1. Öppnande 1.1. Årsmötets öppnande 1.2. Val av mötesordförande, vice mötesordförande och sekreterare 1.3. Godkännande av röstlängd 1.4. Val av två (2) personer att jämte ordföranden justera protokollet Val av rösträknare 1.5. Fråga om årsmötet utlysts stadgeenligt 1.6. Godkännande av dagordning 1.7. Formalia för årsmötesförhandlingarna 2. Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2.1. Riksstyrelsens verksamhetsberättelse 2.2. Framläggande av revisorernas berättelser 2.3. Fastställande av resultat- och balansräkning samt beslut om disposition av uppkommet resultat 2.4. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för ledamöter och suppleanter i riksstyrelsen 3. Behandling av riksstyrelsens rapporter till årsmötet Kongressbeslut 2014 3.1. 3.2. 3.3. 3.4. 3.5. 3.6. Utredning organisations- och avgiftsstruktur Betalning av medlemsavgift månadsvis respektive via autogiro Starkare profilering krävs för ökat medlemsantal Företagarnas upphandlingar Redovisningsprogram och arkivplats Samarbete med andra företagarorganisationer 4. Riksstyrelsens anmälan av den nationella föreningen Företagarnas verksamhetsplan 5. Annat ärende som ankommer på årsmötet enligt lag eller stadgarna 6. Årsmötets avslutande 8 Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att godkänna föreliggande Förslag till Formalia för årsmötesförhandlingarna. Yttranden Alla yttranden görs från talarstolen. Ordet begärs, förutom replik, skriftligen på utdelad blankett ”Begäran om ordet”, som lämnas till mötespresidiet. Förslag Riksstyrelsens, revisorernas och valberedningens förslag utgör var för sig huvudförslag. Alla yrkanden, förutom bifall, respektive avslag på huvudförslag, ska inlämnas skriftligen på utdelad blankett ”Yrkande” till mötespresidiet. Yrkande i ordningsfråga kan framställas muntligt. Votering Om votering begärs sker i första hand en försöksvotering genom handuppräckning med röstkort. Tidsbegränsning Debattinlägg får omfatta högst 3 minuter. Två repliker om högst 1 minut vardera kan vid apostrofering beviljas av mötesordföranden. 9 1.8. Riksstyrelsens verksamhetsberättelse 1.9. Framläggande av revisorernas berättelser 1.10. Fastställande av resultat- och balansräkning 1.11. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för ledamöter och suppleanter i riksstyrelsen 10 Årsredovisningen bifogas som bilaga sist i handlingarna. Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att lägga verksamhetsberättelsen och årsredovisningen för 2014 med godkännande till handlingarna samt att lägga revisionsberättelsen till handlingarna. Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att fastsälla resultat- och balansräkning samt att disponibla vinstmedel 12 026 537 kronor överförs i ny räkning. Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att bevilja riksstyrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 11 Kongressbeslut 2014 3.1. Utredning Organisations- och avgiftsstruktur 3.2. Betalning av medlemsavgift månadsvis resp. via autogiro 3.3. Starkare profilering krävs för ökat medlemsantal 3.4. Företagarnas upphandlingar 3.5. Redovisningsprogram och arkivplats 3.6. Samarbete med andra företagarorganisationer De förslag som riksstyrelsen lägger fram är en lägesrapport inför nästa års kongress. Styrelsen ser därför fram mot en livaktig diskussion och värdefulla inspel i det fortsatta arbetet. 12 Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Kongressen i Sundsvall 2014 beslutade vid utskottsbehandlingen av motionerna 5.10 – 5.17 samt 5.27 att uppdra till riksstyrelsen att utreda de olika motionernas yrkanden och avrapportera till årsmötet 2015. Kongressens beslut Kongressen beslöt enligt förslag från utskottet Organisationsstruktur, avgifter och resursfördelning att utreda motionernas yrkande om en förändrad organisations- och regionstruktur, återkomma med rapport samt presentera förslag till åtgärder till årsmötet 2015, att avslå yrkandet om att inrätta fyra-fem regionala kontor, att i utredning analysera sambandet mellan avgifter och medlemsutveckling, att kongressen som sin mening uttalar att den organisatoriska nivån som beslutar om rabatt på serviceavgifter skall stå för kostnaden samt att i övrigt anse 5:10-17 och 5:27 besvarade med hänvisning till utredningsuppdraget. Utredningens uppdrag är att: Utreda om en förändrad regional organisationsstruktur som tex total avveckling av regionala bolagsstrukturen, regionförstoring och/eller föreningsbolag kan genomföras inom ramarna för gällande stadgar och avtalspaket (omstrukturerings-, föreningsoch bolagsavtal). Göra en analys av nuvarande avgiftsstrukturs påverkan på medlemsutvecklingen. Beroende av resultat ta fram förslag på en ny medlemsattraherande avgiftsstruktur. I arbetet särskilt beakta de lokala föreningarnas förutsättningar att bedriva en verksamhet som främjar och stöder såväl den nationella företagarpolitiska agendan som ökad medlemsnöjdhet och flera medlemmar. Utreda möjligheten till att återinföra en fond före medlemsfrämjande och varumärkesstärkande insatser. 13 I det fall stadgar och avtalspaket utgör hinder för en önskvärd förändring ingår i utredningens uppdrag att föreslå alternativa åtgärder. 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Vid kongressen 2014 lades motionen 5.18 och 5.19 fram av Företagarna Ljusdal respektive Gävle angående möjlighet för medlemmar att dela upp betalningen av medlemskap med förslagsvis autogiro utredas. Riksstyrelsen beslutade att utreda motionen och lämna in ett svar på yrkandet till årsmötet 2015. Utredningens uppdrag är att: - Utreda möjligheten att tillhandahålla autogirobetalning av medlemskap. - Utreda möjligheten att tillhandahålla delbetalning av medlemskap. - Redogöra för de administrativa följderna och tekniska förutsättningarna för tillhandahållandet. - Identifiera risker med tillhandahållandet. Möjlighet att tillhandahålla autogirobetalning av medlemskap till medlemmar Motionens avsikt med att tillhandahålla autogirobetalning är att ge medlemmarna ett ytterligare betalsätt för att betala sin medlemsavgift. Det finns flera aspekter att beakta angående autogiro. För det första är Företagarnas medlemskap uppdelat i en medlemsavgift och en serviceavgift. Anledningen till det är att medlemsavgiften inte är avdragsgill, men det är serviceavgiften och dessutom anses serviceavgiften som ersättning för en tjänst och är därmed momspliktig omsättning. Det finns också stora administrativa utmaningar med autogiro. Det innebär att om Företagarna skulle införa möjligheten att betala medlemskap med autogiro och medlemmen ska kunna dra av momsen krävs det ändå att en faktura skickas på det belopp som dras från medlemmens bankkonto. Detta för att medlemmen behöver en verifikation för att kunna redovisa momsen i sin bokföring, se 11 kap 1-4 §§ mervärdesskattelagen. Mot bakgrund av mervärdesskattelagens krav har riksstyrelsen beslutat att som en del i modernisering av ekonomisystemet utreda möjligheten att erbjuda delbetalning för medlemmar i stället för autogiro. För det andra behöver medlemmen medge autogiro-villkoren. I dagsläget finns det enligt storbankerna ingen färdig B2B-lösning för medgivande av autogirobetalning via medlemmens egen internetbank. Istället behöver medlemmen ge sitt medgivande genom att Företagarna tillhandahåller en blankett, som medlemmen fyller i och Företagarna administrerar och returnerar till respektive ansluten bank. Medlemmen kan när som helst dra tillbaka sitt medgivande, vilket skulle innebära att Företagarna då måste restfakturera medlemskapet. 26 Skulle medlemmen sakna täckning på sitt bankkonto vid dragning, har Företagarna tillåtelse att försöka dra betalning ytterligare ett par gånger under en veckas tid. Därefter är betalning att anse som kundförlust alternativt att inkasso eller dylikt skall kopplas på för att driva in betalningen. Det skulle vara ett tillvägagångssätt som går emot dagens sätt att hantera medlemsskapsbetalning. Sammantaget finns det både risker och kostnader förknippade med att erbjuda autogiro. Systemutveckling i CRM- och ekonomisystem, integration mot banker, förvaltning och ytterligare administration för ekonomiavdelningen gör att autogiro inte är att rekommendera som betalsätt. Möjlighet att tillhandahålla delbetalning av medlemskap till medlemmar Motionens avsikt med att tillhandahålla delbetalning är att underlätta för medlemmarna med ringa lönsamhet att kunna betala sin medlemsavgift uppdelat under året. Enligt Företagarnas stadgar finns det inte som motsätter att erbjuda medlemmar möjlighet till delbetalning av medlemskap. Vidare kan båda delarna av medlemskapet (medlemsavgift och serviceavgift) delas upp för att beredda möjlighet att faktureras uppdelat under året i stället för årsvis även fast den ena avgiften är avdragsgill och den andra anses som momspliktig omsättning. Viktigt är dock att ta ut hela medlemsavgiften redan vid första delbetalning för att medlemmen skall klassas som medlem och ges tillåtelse att delta vid kongressen. Ett av flera betalsätt som undersöks är delbetalning. Det behövs få till ett regelverk kring olika betalsätt. Det kan handla om krav på minst ett års avtalstid för medlemskap vid delbetalning, när provision utbetalas till säljare vid delbetalande medlem (löpande i takt med delfakturor eller efter ett fullbetalt år), antal tillåtna delbetalningar per år, tillgång till förmåner, hur ska partners tillåtas bearbeta delbetalande medlemmar och hur ska medlem som inte betalt sin delfaktura hanteras (kundförlust?). Sammanfattningsvis rekommenderar utredningen att ytterligare utreda frågan kring delbetalning under hösten 2015 och efter lansering av nytt CRM & ekonomisystem sikta på att lanseras funktionen under våren 2016 om möjligt. 27 Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Vid kongressen 2014 lade Företagarna Mariestad fram ett förslag om att vi utifrån en negativ medlemsutveckling skulle investera mer i marknadsföring för att profilera och öka kännedomen kring organisationen Företagarna hos företagare och allmänheten. Som ett första steg beslutades att genomföra en klassisk kännedomsundersökning med första redovisning vid årsmötet 2015. Undersökningen är upphandlad och genomförd av Brand Stamp/ PFM Research. Vi har valt att rikta in oss enbart till företagare i målgruppen 0-49 anställda. Resultatet bygger på 1 000 svar fördelat på 18 regioner samt 3 storstadsområden. Vi får svar på kännedom, uppskattning, attraktion och lojalitet samt position gentemot andra företagarorganisationer. Vi har valt att positionera Företagarna gentemot - Småföretagarnas Riksförbund - Fria Företagare, tidigare Företagarförbundet - Svenskt Näringsliv samt - Unionen företagardel En lathund kommer att tas fram för att kunna tyda resultaten. Alla regionchefer rekommenderas att tillsammans med sina styrelser gå igenom resultaten och återkoppla reflektioner och synpunkter inför riksstyrelsens strategidagar i september 2015 där beslut tas om nästa steg. Resultatet redovisas på årsmötet. 28 Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Vid kongressen 2014 lades motionen 5.26 fram av Företagarna Sollentuna angående möjlighet att anlita medlemmar vid inköp. Kongressen beslutade att utreda motionen med uppgift att möjliggöra större upphandlingstransparens för medlemmar samt att lämna in svar på yrkandet till årsmötet 2015. Utredningens uppdrag är att: - Utreda möjligheten att tillhandahålla Företagarna Sverige Service AB:s större upphandlingar till alla medlemmar för att ge dem möjlighet att offerera. - Analysera de administrativa följderna och tekniska förutsättningarna för tillhandahållandet. - Ta hänsyn till rådande stadgar och policy för inköp. - Identifiera risker med tillhandahållandet. - I det fall stadgarna utgör hinder för en önskvärd förändring ingår i utredningens uppdrag att föreslå alternativa åtgärder. Möjlighet att tillhandahålla Företagarna Sverige Service AB:s större upphandlingar till alla medlemmar Avsikten med att tillhandahålla upphandlingar är att medlemmarna ska ges möjlighet att kunna offerera på dem. Enligt Företagarnas stadgar finns det inget som motsätter att öka upphandlingstransparensen mot medlemmar. Däremot finns det administrativt och tekniskt flera aspekter att ta hänsyn till. Till policyn för inköp föreslås bland annat tilläggas regelverk om godkänd medlemsstatus - det vill säga endast betalande medlemmar ska ha tillgång till och möjlighet att offerera på de upphandlingar som tillhandahålls via medlemsinloggningen. Andra viktiga frågor att behandla vid sättande av regelverket kring vilka som ska ges tillträde till upphandlingarna under medlemsinloggningen är: - ska branschförbund och stödjande medlemmar exkluderas? - hur hantera förtroendevalda som inte är betalande medlemmar? - ska det vara ett krav på att göra en UC för att få tillgång till upphandlingar under medlemsinloggningen - för att utskilja de med bristande kreditvärdighet? En starkt bidragande orsak till att större upphandlingar i dag sker direkt mot utvalda leverantörer är för att undvika den administrativa bördan av att besvara en stor mängd inkommande offerter. När det gäller mindre upphandlingar och inköp finns 29 det ingen vinning i att gå ut brett då det kostar mer än det smakar att upphandla enligt den metoden. För att Företagarna inte ska öka sin administration på nationell nivå föreslås att endast upphandlingar av större karaktär, samt de som på direkt fråga från medlem önskas publiceras. Sammanfattningsvis rekommenderar utredningen att ytterligare utreda frågan kring hur upphandlingar eventuellt ska tillgängliggöras under en behörighetsstyrd medlemsinloggning hösten 2015 efter lansering av nytt CRM och ekonomisystem för att sikta på att lansera funktionen under våren 2016. 30 Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Vid kongressen 2014 lades motionen 5.33 fram av Företagarna Huddinge angående möjlighet att förse lokalföreningarna med redovisningsprogram samt arkivplats för styrelseprotokoll. Riksstyrelsen beslutade att utreda motionen vidare för att bedöma intresse och möjligheter. Utredningens uppdrag är att: Utreda lokalföreningarnas intresse för motionen Ta reda på rådande marknadssituation Baserat på ovanstående analysera lämplig väg framåt och väga in om det finns sannolika skalfördelar Föreslå lämplig åtgärd Föreningarnas behov och intresse Ett enkätutskick gjordes för att inventera lokalföreningarnas behov och intresse. Enkäten skulle tillsammans med rådande marknadssituationen för denna typ av programvaror bättre ge riksorganisationen möjlighet att avgöra hur mycket resurser ska läggas på motionen viktat mot förväntat resultat. Lokalföreningarna visar ett svagt intresse vilket ger en indikation på att det inte skulle finnas en särskilt stor volym föreningar att använda till vår fördel vid förhandling. Detta i kombination med att marknaden för dessa tjänster är prispressad gör att det sannolikt inte heller finns någon större prisvinning i en eventuell upphandling/förhandling. Mot bakgrund av ovanstående gör riksstyrelsen bedömningen att det inte är kostnadsmässigt försvarbart att gå vidare med denna utredning och försöka prispressa en leverantör på ett centralt avtal. 31 Nedan visas utskickets svarsfrekvens. Svarsfrekvens 300 253 250 200 150 83 100 50 0 antal utskick antal svar Av de 253 föreningarna har endast 33 % svarat på enkäten Av de som har svarat uttrycker endast knappt hälften de har behov och något färre kan tänka sig att själva betala. Frågorna som ställdes var: 1. Har er förening behov av redovisningsprogram? 2. Har er förening behov av digitalt dokumentarkiv? 3. Använder er förening idag något redovisningsprogram? 3.1. Om ja, kan ni tänka er att byta? 4. Använder er förening idag någon digital arkivplats? 4.1. Om ja, kan ni tänka er att byta? 5. Om Riks skulle erbjuda redovisningsprogram och dokumentarkiv via centralt upphandlade tjänster skulle ni då nyttja dessa till inköpspris på centralt upphandlad prislista? 70 60 52 50 40 65 62 48 41 42 35 31 30 29 30 21 Ja Nej 18 20 9 10 4 0 1 2 3 3.1 4 4.1 5 Baserat på den låga svarsfrekvensen och ett svalt intresse hos de som faktiskt svarat gjordes bedömningen att behov och intresse är lågt. 32 Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Motionärerna önskade förbättrade kontakter med organisationer som liknar Företagarna Kontakterna skulle leda till ett utökat samarbetet och om intresse och möjlighet fanns utreda eventuellt samgående. De organisationer som nämndes var Småföretagarnas Riksförbund och Företagarförbundet. Kongressen beslutade att ge riksstyrelsen i uppdrag att bevaka denna fråga och vilket intresse som finns från aktuella organisationer. Lägesrapport Företagarna har under 2014 haft flera kontakter med Småföretagarnas Riksförbund, både i form av fysiskt möte och mejlkorrespondens. Företagarna har representerats av chefen för Marknad och Förmåner samt chefen för Politik, analys och opinion. Framtida samarbeten har försvårats av den uppenbara konkurrenssituationen mellan organisationerna. Ofta har syftet med kommunikationen istället varit att reda ut missförstånd som har uppstått på grund av våra respektive säljorganisationers offensiver eller där våra respektive förtroendevalda har haft häftiga meningsskiljaktigheter på sociala media. Även om Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund står långt ifrån varandra i dagsläget så är det som motionärerna påpekar en hel del som förenar. SFRF använder sig ofta av Företagarnas politiska underlag och rapporter i sin politiska opinionsbildning så värdegrunden är på många sätt likadan. Det är dock många hinder som måste övervinnas innan vi kan påbörja ett formellt samarbete. Under våren har också kontakter tagits med Företagarförbundet. Vi inväntar i skrivande stund svar från dem. Både ordförande och vd har också löpande dialoger med representanter från Svenskt Näringsliv om tänkbara samarbeten och gemensamma projekt. 33 34 Förslag till beslut Riksstyrelsen föreslår årsmötet besluta: att lägga riksstyrelsens verksamhetsplan till handlingarna. 35 Förord ..................................................................................................................................... 38 1. Ingångsvärden och utmaningar ......................................................................................... 39 1.1 Vi har varit politiskt framgångsrika men tappat medlemmar ................................... 39 1.1.1. Politiska framgånger leder dessvärre inte till fler medlemmar .......................... 39 1.2 Omvärlden och konkurrensen ..................................................................................... 40 1.3 Så tycker medlemmarna .............................................................................................. 41 2. Verksamheten 2015-2016 .................................................................................................. 43 3. Vi är ett modernt nätverk .................................................................................................. 44 3.1 Vart vi vill ...................................................................................................................... 44 3.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill ...................................................................... 45 Projekt: Företagarportal på LinkedIn ........................................................................... 45 Projekt: Vi utvecklar kompletterande nätverk ............................................................. 45 Projekt: Vi gör alla våra aktiviteter nätverkande ......................................................... 45 Projekt: Förstärk Unga Nätverket ................................................................................. 45 Övrigt .............................................................................................................................. 45 4. Vi är världens bästa erbjudande ........................................................................................ 46 4.1 Vart vi vill ...................................................................................................................... 46 4.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill ...................................................................... 47 Projekt: Min företagarlobby .......................................................................................... 47 Projekt: Tillfälliga förmåner .......................................................................................... 47 Projekt: Differentierat medlemskap ............................................................................. 47 Projekt: Digitala kampanjer .......................................................................................... 48 Projekt: Varumärkesundersökning ............................................................................... 48 Övrigt .............................................................................................................................. 48 5. Vi är Sveriges framtid ......................................................................................................... 49 5.1 Vart vi vill ...................................................................................................................... 49 5.2 Prioriterade projekt ..................................................................................................... 50 Projekt: Utmana Anställningsnormen .......................................................................... 50 Projekt: Småföretagarens dag (Small Business Saturday) .......................................... 50 Projekt: Förtroendevald = Opinionsbildare ................................................................. 50 Projekt: Förstärkt politikernätverk ............................................................................... 50 Projekt: Innovation och entreprenörskap .................................................................... 50 Projekt: Utveckla erbjudandet till branschförbunden ..................................................51 Projekt: Politiska kampanjer ..........................................................................................51 Projekt: Hållbarhet .........................................................................................................51 36 Övrigt ...............................................................................................................................51 6. Vi är en modern och effektiv organisation .........................................................................51 6.1 Vart vi vill ...................................................................................................................... 52 6.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill ...................................................................... 52 Projekt: Organisations- och avgiftsutredning .............................................................. 52 Projekt: Föreningsbolaget ............................................................................................. 53 Projekt: Fakturahantering ............................................................................................. 53 Projekt: Sponsorer till nationella event ........................................................................ 53 Projekt: Öka antalet stolta förtroendevalda ................................................................. 53 Projekt: Regional Försäljning ....................................................................................... 54 Projekt: Identifiera nya intäktskällor och samarbetspartners .................................... 54 Övrigt .............................................................................................................................. 54 37 Förord Företagarna är en förening av entreprenörer för entreprenörer. Det betyder att vi aldrig är nöjda och att förändring alltid är nödvändigt. Den här verksamhetsplanen är tänkt att leva fram till nästa kongress. Därför kallar vi den Verksamhetsplan 2015-2016. Formatet är förnyat eftersom vi åter ägnat mycket tid åt att förstå våra egna framgångar och misslyckanden, omvärldens förändringar och framförallt vad våra medlemmar tycker. Första delen är en sammanfattning av utmaningarna. Ibland är vi kanske väl skarpa mot oss själva, men tydlighet är effektivare än luftiga beskrivningar som kanske mer idealiserar den värld som vi verkar i. Som region, förening och branschförbund kan ni använda samma modell för att lägga till era lokala och specifika utmaningar. Andra delen är samlad kring fyra övergripande mål. Där är de projekt som vi ska jobba med för att möta utmaningarna listade. Många projekt svarar mot flera utmaningar, varför det är svårt att utläsa hur vi möter dem ett och ett. Jag är dock övertygad om att, om vi genomför detta samt håller hög kvalitet i allt dagligt arbete så kommer vi att lyckas möta även de svåra utmaningarna. Det krävs att vi fortsatt arbetar tillsammans och att återkopplingen från dig som utför eller deltar i vårt arbete, kommer oss som jobbar på nationell nivå till del. Lycka till! Elisabeth Thand Ringqvist 38 1. Ingångsvärden och utmaningar 1.1 Vi har varit politiskt framgångsrika men tappat medlemmar 2013 och 2014 har varit bra politiska år Majoriteten av medlemmarna anger att det politiska arbete som Företagarna gör är viktigt. Därför är det tillfredställande att Företagarna under 2013 kunde rada upp politisk framgång efter politisk framgång. Stopp för månadsuppgifter, ett nytt investeraravdrag och enklare momsregler var bara några av de fjädrar som Företagarna kunde smycka hatten med. 2014 präglades av valrörelse och för att få ett stort genomslag i valet samlades opinionsarbetet under parollen #4av5jobb, d.v.s. att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda. Syftet var att Företagarna skulle ses som konstruktivt, optimistiskt och samhällsvärnande. Det blev framgångsrikt. Jobbfrågan är obevekligt central i varje valrörelse och med #4av5jobb lyckades Företagarna flytta jobbfrågan från ersättningsnivåer i A-kassan till att handla om företagen som jobbskapare. Det symboliska målet att i slutdebatterna få höra partiledarna diskutera småföretagen och nämna #4av5jobb infriades. #4av5jobb-plattformen verkade också samlande för Företagarnas föreningar och regioner. Budskapet skapade stolthet och gav effekt. Detta ledde till många lokala och regionala debatter och seminarier med #4av5 som tema. Se den sammanfattande filmen på #4av5jobb. Dessutom kunde Företagarna ta fram en ny modell för minskat sjuklöneansvar vilken Alliansregeringen lade fram som sin egen och som sedan även den rödgröna regeringen lade fram i sin budget i oktober 2014. 1.1.1. Politiska framgånger leder dessvärre inte till fler medlemmar Vikande marknadsandel Det bildas fler bolag i Sverige men vi tappar medlemmar relativt vår potential. Marknadsandelen är idag cirka 12 procent vilket visar att det finns en stor möjlighet för Företagarna att växa. Vi är som starkast i traditionella branscher som också visar på låg tillväxt medan vi är som svagast i nya tillväxtbranscher som exempel kultur, information och högteknologi. Marknadsandelarna i ett lokalt och regionalt perspektiv visar några tydliga trender: I aktiva föreningar med nätverkande representanter som har utåtriktad verksamhet har vi en hög marknadsandel, men det finns också föreningar med låg aktivitet som har hög marknadsandel. Företagarna är svaga i storstäderna och i storstadsregionerna, där nätverkandet, mellan olika företagare inte verkar ha en lika lokal prägel samt att det finns många nischade företagsnätverk att vara med i. Norrlandslänen har fortsatt en marknadsandel på upp mot 20 procent. Tillväxten bland de prioriterade medlemsgrupperna har varit bra både i absoluta och relativa tal. Speciellt när det gäller unga företagare har tillväxten varit mycket positiv Det visar på att om vi väljer att investera tid och pengar så ger det också effekt. I målgruppen unga, upp till 30 år, har vi under de senaste åren framgångsrikt byggt upp ett nätverk bestående av ett antal nationella och regionala träffar och inspirationsresor. Kopplat till nätverket finns en grupp på Facebook, egen webbsida och nyhetsbrev. Sedan 2011 har antalet unga medlemmar ökat från 428 medlemmar 2011 till 948 2014 och potentialen är fortsatt stor. Vikande medlemstal på grund av stora utträden 39 Trots att vi fortfarande är relativt framgångsrika på att värva medlemmar, med ca 8 000 nya medlemmar per år, så tappar vi paradoxalt cirka 10 000 befintliga medlemmar under samma period. Denna negativa trend har pågått några år och kan förklaras med flera olika orsaker. Den mest påtagliga anledningen är att vi inte är tillräckligt relevanta för en företagare med 0-4 anställda, vilka utgör 70 procent av vår medlemsbas. Analyser visar att denna grupp, mer än andra, tycker att det är viktigt med förmåner. Det är 2,5 ggr större risk att en medlem som inte nyttjar förmåner utträder. Dessvärre upplevs många av våra mest värdefulla förmåner inte så relevanta för de minsta företagen. Gamla säljmetoder ger klent resultat Det har även blivit svårare att använda de säljmetoder som vi har använt hittills. Telefonförsäljningen behöver idag i högre grad kompletteras, med övrig verksamhet för att göra kalla prospekt varmare. För att tacka ja till ett medlemskap idag krävs att den potentiella medlemmen har någon form av relation till Företagarna, såsom engagemang i företagarfrågor, goda rekommendationer i sitt eget nätverk eller känner att det finns en tydlig ekonomisk nytta som omedelbart kan hämtas hem i form av monitära förmåner. Glädjande är dock att allt fler medlemmar söker sig till oss på eget initiativ och till exempel blir medlemmar via vår hemsida. Utmaningar: Medlemmarna som inte är aktiva i föreningslivet har begränsade möjligheter att vara med i det policyskapande och opinionsbildande arbetet. På sikt kan ett vikande medlemsantal verka negativt på vårt politiska kapital. För att behålla vår framstående position som småföretagarnas självklara röst måste vi återfå en positiv medlembalans. Utflödet av medlemmar är stort då det påverkar både Företagarnas ekonomi och trovärdighet som opinionsbildare. Gruppen med noll eller få anställda känner inte att medlemserbjudandet i form av förmåner, opinionsbildning och nätverk är tillräcklig relevant för dem. Innehållet i medlemskapet är för lika trots att olika grupper inte har samma behov och önskemål. Kommunikationen till olika grupper är allt för lika. 1.2 Omvärlden och konkurrensen Konkurrensen om tiden ökar Viljan att engagera sig är fortsatt stor hos människor men utvecklingen går mot att det ideella engagemanget sprids på allt fler aktiviteter än tidigare. Istället för ett fullt medlemskap i en traditionell mening vill de flesta istället kunna röra sig runt och engagera sig där de ser att behovet finns, i vad som intresserar dem och/eller där de kan göra en verklig nytta. Konsekvensen för många organisationer som håller kvar vid det alltför traditionella är ett vikande medlemsantal, minskade bidrag och sponsringsintäkter. Dessutom kan nya organisationer med hjälp av de digitala plattformarna uppstå som till exempel Missing People som startade för mindre än två år sedan och har idag 32 000 medlemmar och 26 lokalföreningar. De digitala kommunikations- och försäljningsmetoderna har förändrat våra konsumtionsmönster under de senaste 10 åren. Vi vill kunna granska produkten före köpbeslutet, oavsett om det är en bil eller ett medlemskap vilket ställer krav på transparens och särskiljning från konkurrenter. Många företagare väljer helt bort att svara i telefon och på mejl om de inte är från en önskvärd avsändare. 40 Tilltalet måste vara personligt mer än grupporienterat Allt talar för att det mest effektiva sättet att övertyga en annan människa och företag är från människa till människa. Precis som business to business har kallas B2B kallas detta nu H2H. Detta möte kan ske på två sätt. Det första är det fysiska eller digitala mötet där någon som du känner rekommenderar något till dig. Det andra är rekommendationer från människor som du inte alls känner men som har samma köpbeteende som du. Vare sig det handlar om resor, böcker eller banker. I båda fallen är köparen unik och tillhör inte längre en stor definierad grupp som få känner sig hemma i. Detta gäller inte minst företagare. För Företagarnas del, som är en stor organisation, är detta givetvis en tillgång då vi kan möta många företagare i samtal. Men det är också en utmaning för oss att hitta rätt möte digitalt. Konkurrensen ökar från nya aktörer Parallellt med ett förändrat konsumtionsmönster så ökar konkurrensen från fler aktörer inom vårt område. Detta sker både från andra organisationer såsom Unionen som nischar in sig på en eller alla våra målgrupper och från privata företag som Visma som inriktar sig på att sälja kompletterande tjänster som liknar eller är likadana som de som Företagarna erbjuder. Det råder således konkurrens inom såväl pris som produkt, både som helhet och uppstyckat var för sig. Ny regering ger nya utmaningar Den nya regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet innebär en ny inriktning i svensk politik. I Företagarnas eftervalsenkät är medlemmarna förhållandevis pessimistiska till en S-ledd regering. Samtidigt som vissa reformdörrar sannolikt stängs så innebär det dock att andra öppnas. Ett sådant exempel kan vara företagarens sociala skyddsnät. Mer problematiskt är sannolikt det svaga parlamentariska stöd som regeringen åtnjuter. Det kan innebära ett försvårat påverkansarbete eftersom beslutsvägar och majoriteter blir mer otydliga. Men det innebär också stora möjligheter att skapa opinion och riksdagen blir åter en viktig arena. Utmaningar: Ideellt engagemang är konkurrensutsatt av många olika aktörer som genom digitala plattformar lätt uppstår. Försäljning kräver idag ett personligt tilltal som Företagarna inte förmår att leverera i sin massmarknadskommunikation idag. Konkurrenter erbjuder tjänster och rabatterade erbjudande som inte fanns för några år sedan. Fler av de nya organisationerna riktar in sig speciellt på enmansföretagare. Den politiska kartan ritas om. Vi genomförde ett framgångsrikt arbete före valet som nu måste fortsätta. Goda relationer med nya beslutsfattare måste utvecklas. Vårt positiva, samhällsvärnande och konstruktiva budskap flyttar oss närmare förhandlingsborden och gör oss till en attraktiv samtalspartner för beslutsfattare. Samtidigt måste vi alltid tydligt påpeka när politiska reformer riskerar att försämra företagarklimatet i Sverige. 1.3 Så tycker medlemmarna Nöjda, men inte tillräckligt engagerade Under 2014 genomförde Företagarna en omfattande medlemsundersökning för att på djupet förstå vad medlemmarna tycker om verksamheten. Medlemmarna är i grunden nöjda med sitt medlemskap. Både nivån av nöjdhet och stolthet för att vara medlem i Företagarna har ökat sedan den senaste mätningen. Opinionsbildningsverksamheten anses vara basen för Företagarnas verksamhet för de allra flesta av våra medlemmar. Den blir dock lite av en ”hygienfaktor” eftersom våra framgångar på den politiska arenan inte nämnvärt påverkar medlemmarnas nöjdhet eller lojalitet. Däremot 41 önskar medlemmarna i större utsträckning ett kvitto på vad deras stöd till organisationen har bidragit till. Den faktor som är mest avgörande för den generella nöjdheten är om medlemmen känner ett stort engagemang för Företagarna eller inte. Engagemang kan dock se olika ut hos olika medlemmar. Många medlemmar vill engagera sig mer, men på sina egna villkor. Relationsdrivande aktiviteter, såsom nätverkande och affärsskapande träffar, bidrar till nytta och skapar en känsla av samhörighet. Medlemmarna vill ha mer möten. Vi har olika målgrupper som drivs av olika behov och som således har olika förväntningar på medlemskapet. De yngre medlemmarna och många av våra kvinnliga medlemmar vill i större utsträckning att vi utvecklar möjligheterna till lärande och har ett större fokus på nätverkande. Nyttjandet av förmånerna skiljer sig mycket åt mellan olika grupper. Utmaningar: Vår kommunikation gentemot medlemmarna är inte tillräcklig tydlig och det är ibland svårt att se hur deras bidrag till organisationen har gjort nytta. Medlemmarnas engagemang fångas inte upp i tillräckligt stor utsträckning. Medlemmarna kan inte i alla föreningar delta i nätverkande och affärsskapande aktiviteter som passar våra olika målgrupper, på lokal, regional och nationell nivå. Förmåner och rabatterbjudanden är inte tillräckligt anpassade till våra olika målgrupper. 42 2. Verksamheten 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 syftar till att möta alla de utmaningar som vi kan förutse och som är presenterade i föregående kapitel. Främst av allt behöver vi motverka de vikande medlemssiffrorna och uppnå en balans under 2015. Därefter kommer vi att ta nya tag för att vända siffrorna uppåt igen. Vi ställer om den löpande verksamheten där det är nödvändigt och vi kommer också att sjösätta ett flertal projekt som syftar till att möta upp en eller flera av de identifierade utmaningarna. I kommande kapitel presenteras lösningar på hur Företagarna ska fortsätta att ställa om verksamheten för att bli en framgångsrik företagarorganisation som sätter medlemmen i centrum och är i takt med tiden. När 2016 har nått sitt slut kommer vi att ha nått närmare vår vision: Sverige ska ha Europas bästa företagarklimat. Företagarna ska företräda 100 000 företagare. Vår verksamhetsplan är indelad i fyra huvudområden. Användandet av Vi-formen i Verksamhetsplanens rubriker är synnerligen avsiktlig. Företagarna består av alla medlemmar, alla som är anslutna via ett branschförbund och alla som är anställda för att hjälpa organisationen att nå sina mål. Vi är ett modernt nätverk Vi vill mötas mer. Vi vill träffas för att utbyta idéer och göra affärer. Nätverket mellan företagare kan vara digitalt men har också ett stort fokus på att ses ansikte mot ansikte. Vi är Sveriges bästa erbjudande Vi vill att det ska vara lönsamt att vara med i Företagarna. Gemenskapen, nätverket och möjligheten att tillsammans påverka vår omvärld är svår att sätta ett värde på men med medlemskapet ska också följa service och tjänster som vi som gemenskap kan göra billigare än var för sig. Dessa tjänster ska vara anpassade för våra medlemsgruppers olika önskemål och behov, samt spegla ett näringsliv i förändring. Vi är Sveriges framtid Tillsammans ska vi bli en ännu starkare röst för företagande och vi ska övertyga beslutsfattare och allmänhet om hur små företag förbättrar vårt samhälle och gör Sverige starkare. Om vi lyckas med att övertyga omvärlden att småföretagare är viktiga för samhällsutvecklingen kan vi också få genomslag för våra sakpolitiska åsikter. Vi är en modern och effektiv organisation Vi måste rusta oss. För att få största möjliga effekt måste vi utnyttja våra resurser på ett hållbart och effektivt sätt. Och därför behöver vi alltid kunna organisera om oss om förutsättningarna kräver det. 43 3. Vi är ett modernt nätverk Föreningarna, regionkontoren och riksorganisationen är stommen i Företagarna och det är den geografiska hemvisten som utgör grunden för nätverkandet mellan medlemmar. Med nya tider och ny teknik kommer nya utmaningar och möjligheter. Den gamla strukturen måste kompletteras för att möta våra medlemmars behov och engagemang. Medlemsenkäten visar tydligt att där vi idag är underrepresenterade – som bland kvinnor, unga och inom vissa branscher såsom personliga och kulturella tjänster – är behovet större av olika sorters nätverk. De digitala nätverken är viktiga för många företag. 47 procent av våra medlemmar använder idag något digitalt nätverk för att göra affärer. Under 2014 analyserades Företagarnas arbete med sociala medier och helhetsmässigt är vi den starkaste aktören i sociala medier inom företagande, med stor räckvidd och stort inflytande. Men bland startup-företag och Techföretag har vi en svagare ställning och kan öka vår närvaro och vårt inflytande i denna bransch, som också är en av organisationens nya prioriterade målgrupper. 3.1 Vart vi vill Medlemmarna vill på olika sätt kunna träffas, kommunicera, utbyta idéer och göra affärer. Behovet, att träffas för medlemmar som delar intressen och åsikter har ökat väsentligt. Vi ska utveckla ett nytt raster för nätverkande och engagemang som kan komplettera den traditionella strukturen. Dessa nya nätverk kan bygga på gemensamma intressen, på bransch eller, som i exemplet unga nätverket, på att de nätverkande medlemmarna tillhör samma generation. Vi har god kännedom om vad olika medlemsgrupper önskar i form av nätverk. Med detta som utgångspunkt ska vi tillhandahålla dessa arenor. Dessa nätverk ska både kunna växa fram organiskt av medlemmarnas behov och skapas på initiativ av Företagarna lokalt, regionalt eller nationellt. Vi ska utveckla våra befintliga arenor, såsom Linkedin och Facebook. Vi ska också utveckla våra samarbeten med andra organisationer, i de fall det lämpar sig bäst. Vi kommer också att utveckla en Företagarlobby, vars huvudsakliga målgrupp är egenföretagare och företagare med någon anställd. Företagarna ska vara den organisation som är bäst på sociala medier, även i de nya branscherna. Vi ska utveckla opinionsbildningen i sociala medier och öka engagemanget för företagarpolitiken - hos politiker men också bland våra egna medlemmar. Vi ska utveckla våra sociala medier för att marknadsföra medlemskapet och göra processen att bli medlem enkel och kostnadseffektiv. Målet är även att vi ska göra sociala medier till en självklar beståndsdel i nätverket Företagarna, där medlemmar kan träffas, utbyta idéer och göra affärer. Potentialen bland unga är fortsatt stor och konceptet vi skapat har visat sig framgångsrikt. Vi vet också att unga efterfrågar nätverk, aktiviter och resor, därför ska fortsatt utveckling av nätverket ske. Mål 2015-2016: Vi ökar vår relevans för unga. Antalet unga företagare (upp till 35 år) ska ha ökat med 30 procent. Antalet möten där medlemmar kan träffas på nationell och regional nivå ska öka med 10 procent. Vi behåller vår politiska position inom sociala media men fördubblar vår position för de nya branscherna. 44 3.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill Projekt: Företagarportal på LinkedIn Vi utvecklar vår företagarportal på LinkedIn ytterligare. Där kan alla företagare bli medlemmar, oavsett om de är medlemmar i Företagarna eller ej. För företagare förstärks möjligheterna att göra affärer, rekrytera, knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Företagarna som organisation får en marknadsföringsplats, stärker lojaliteteten och driver trafik till Bli medlem-sidorna på vår hemsida. Vi förbättrar möjligheten till interaktivitet mellan företagare och med oss, vilket kräver tid av anställda och förtroendevalda för att ha en aktiv dialog. Projekt: Vi utvecklar kompletterande nätverk Utifrån Företagarnas prioriterade målgrupper ska vi identifiera ett mindre antal nätverk som vi kan skapa på egen hand eller tillsammans med andra organisationer. Det kan vara digitala eller fysiska nätverk. Målet är att skapa arenor där medlemmarna kan kommunicera och skapa affärer eller diskutera politik. Nätverken kan också vara kortvariga för att exempelvis påverka resultatet i en specifik politiska fråga. Projekt: Vi gör alla våra aktiviteter nätverkande Företagarna arrangerar ca 100 aktiviteter och events i månaden. Somliga av dessa är mer nätverkande än andra. Företagarna tar fram en modell för hur vi kan hjälpa våra föreningar till att komplettera deras aktiviteter med mer nätverkande inslag. Vi tar också fram modeller till inspirationskurser och föreläsningar i hur man själv kan nätverka på bästa sätt och hur man utvecklar sina träffar till att bidra till detta. Projekt: Förstärk Unga Nätverket För att fortsätta vara relevanta för unga företagare och behålla befintliga såväl som attrahera nya medlemmar ska arbetet med unga nätverket fortsätta. Varje år arrangeras en mängd efterfrågade aktiviteter som höst- och vårträffar, Skiweek, Almedalsresan, mentorprogram och inspirationsresor. För att skapa delaktighet har ett advisory board tillsatts och arbetet med att identifiera och lyfta förebilder som ambassadörer intensifieras. Övrigt De senaste åren har vi arbetat fram, utvecklat och förfinat ett antal nationella event, t.ex. Misstagens Mästare, Årets Företagare i Sverige-galan, Eget Företag-mässan, som fortsatt ska genomföras. Innehåll och upplägg anpassas till aktuell verksamhetsplan. Motsvarande arbetssätt som med Unga Nätverket arbetas fram för t.ex. målgruppen kvinnor, under 2015. 45 4. Vi är Sveriges bästa erbjudande Även om många företagare blir medlemmar varje år så är det ännu fler som lämnar oss. Främst är det företagare med få eller inga anställda som inte känner tillhörighet med organisationen och att de inte får ut tillräckligt av sin medlemsavgift. Vi har för få förmåner och budskap som matchar denna grupps intressen. Medlemmarna har idag tillgång till cirka femton olika nationella förmåner. Alla förmåner är efterfrågade och är främst uppbyggda som långsiktiga rabattavtal. Ett flertal av dem är s.k. abonnemangstjänster (ex. Tele2, OKQ8, försäkringar) som till skillnad från engångstjänster (ex. Toyota, Malmö Aviation) har ett stort värde i form av ökad lojalitet bland medlemmar. Under innevarande verksamhetsår 2014 har förmånerna och utbudet förbättrats. Mot slutet av året har vi lanserat samarbeten med Adlibris, iZettle, iPhone-reparation och Birka Cruises. Samtliga s.k. tillfälliga förmåner gäller i upp till sex månader. Försäkringarna står fortfarande för ett högt nyttjande och inför 2015 gör vi en del förändringar i försäkringsaffären. Vi kommer delvis att arbeta direkt med försäkringsgivare i syfte att kapa kostnader och utveckla mer attraktiva tjänster såsom autogiro och egna inloggningssidor där medlemmarna både kan se över sina försäkringar och enkelt teckna nya försäkringar. Likt övriga förmåner fortsätter även Företagarnas juridiska rådgivning att vara en populär medlemsförmån. Tillgänglighet och servicegrad är fortsatt konkurrensfördelar, där brådskande frågeställningar ska få snabba svar, svåra frågor ska ges enkla svar och återkommande frågor ska erbjudas förebyggande lösningar. 4.1 Vart vi vill I och med 2015 flyttar vi fokus. Verksamheten, oavsett om det har varit regionalt, via säljorganisationen eller i riksorganisationen, har varit fokuserad på att få fler medlemmar att strömma in. Nu vill vi lägga ett större fokus på att behålla våra befintliga medlemmar. Vi vill skapa engagemang och därmed lojalitet. Vår medlemskommunikation ska bygga mer på en människa till människa-relation (H2H). Kommunikationen måste därmed bli med individuell och vi kan inte längre prata med företagare som om de vore en och samma grupp. Företagare som har få eller inga anställda ska få större incitament att vara medlemmar i Företagarna genom att vi ska se över erbjudandet för denna medlemsgrupp. Likt 2014 fortsätter vi att lansera nya ”tillfälliga förmåner” med fokus på att erbjuda medlemmar fler förmåner med en blandning av ”mjuk” (ex. matkassar för hemkörning, träning etc.) och ”hård” (telefoni, drivmedel, bilar etc.) karaktär. Ett ledord för förmånerna är att de ska innehålla tjänster som ska bidra till att hjälpa företagare att driva sitt företag och att förenkla vardagen. Företagarnas juridiska rådgivning ska fortsättningsvis hjälpa medlemmarna med kostnadsfri rådgivning per telefon och e-post, något som vi kallar ”Rådgivning Bas” och därtill erbjuda ett utökat stöd till kraftigt rabatterat medlemspris avseende förhandlingsbiträde och betaltjänster, ”Rådgivning Plus”. Det är viktigt att kommunikationen till medlemmarna baseras på individernas förutsättningar snarare än att den bygger på större målgrupper. Kommunikationen ska vara personlig, transparent och involverande. Fler och fler av våra medlemmar är helt digitala både i sin privata kommunikation och i sitt företagande. En prioriterad grupp för den kommande perioden är ensamföretagare där vi ser ett extra stort behov av stöd och rådgivning. ”Fråga rådgivningen först” är en devis vi vill etablera. 46 Mål 2015 - 2016: Vi ska nå medlemsbalans 2015 genom att minska utflödet. Under 2015 ska 20 procent färre medlemmar lämna oss. Vi ska rekrytera lika många nya som förra året. Vi ser över förmånspaketet. Under 2015 ska våra förmåner bättre matcha nya medlemsgrupper. Vi ska ha tre nya attraktiva förmåner. Kännedomen om varumärket ska öka hos allmänheten. Vi sätter målet efter det att vi har genomfört en varumärkesundersökning under första halvåret 2015. Medlemskap via hemsidan ska fördubblas. Företagarlobbyn ska bli attraktiv bland företag med inga eller få anställda. Målet för hur många av våra medlemmar, i den aktuella gruppen som ska registrera sig i lobbyn, kommer att sättas efter genomförd en förstudie under Q1 2015. 4.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill Projekt: Min företagarlobby Min företagarlobby är en digital plats för alla våra medlemmar men utvecklas primärt för att möta vår största medlemsgrupp (småföretagare med 0-4 anställda). I lobbyn erbjuder vi medlemmarna relevanta förmåner, tjänster och kunskap som kan vara till hjälp i deras i vardag och ge mer tid för affärsverksamheten. Lobbyn ska alltid vara tillgänglig genom inloggning och innehållet är tänkt att bestå av bland annat förmåner, både ”fasta” och ”mjuka”, tillsammans med information kring myndighetsdialog, nyhetssammanfattning, rådgivning och upphandlingar. Med H2H som ledord och huvudprocess samlar vi input från framtida användare av lobbyn. I detta innefattas dels intervjuer, men också att följa medlemmar för att förstå deras vardagsbehov, önskemål och utmaningar som företagare. Genom att paketera ovanstående på ett bra sätt, och dra nytta av intern kompetens tillsammans med befintliga lösningar som redan är etablerade på marknaden, kan vi skapa en förmån som idag inte finns hos våra konkurrenter. Den digitala lobbyn kommer också att ge oss goda insikter i vad våra medlemmar gör på nätet. Projekt: Tillfälliga förmåner Trots att det finns en stor efterfrågan av förmåner är det svårt att nå ut till medlemmarna med samtliga erbjudanden. Det gör att vi bland annat behöver vara mer varierande och nischade i vår kommunikation (ex. DR, e-post) gällande våra förmåner. Med de tillfälliga förmånerna får vi möjlighet att utöver att erbjuda fler förmåner, även vara mer specifika. På så vis kan vi testa oss fram för att ta reda på bland vilka medlemmar (bransch, antal anställda, region etc.) behovet och typen av förmåner är som störst. Med de tillfälliga förmånerna kan vi erbjuda de mest aktuella förmånerna med fokus på medlemmen som företagare men även som privatperson. Projekt: Differentierat medlemskap Under 2015 kommer vi att göra en studie för att utreda lämpligheten att kunna differentiera vårt erbjudande. Det vore bra om vi exempelvis kunna dela in vårt medlemskap i olika kategorier. Detta för att attrahera och knyta an företagare i deras olika utvecklingsnivåer och hitta en nivå av medlemskap som passar precis dem. Medlem ska beroende på typ av medlemskap själv kunna välja vad hen vill fylla medlemskapet med och plocka ut det som är viktigt utifrån deras unika behov. Upplägget ska likna det vi idag erbjuder våra medlemmar genom nyhetsbreven, d.v.s. medlemmen avgör vilken information de vill få från oss. 47 Projekt: Digitala kampanjer Idag har företagarna.se ca 52 000 unika besök per månad, men vi använder i ytterst liten utsträckning vår hemsida för att aktivt värva och behålla medlemmar. Genom att fortsätta utveckla målstyrning av innehåll och flöde samt komplettera med webbannonser ser vi stor potential i denna kanal för medlemsbalans. Digitala kampanjer är något som med fördel kan utvecklas i takt med att ett mer ordnat prospektflöde kommer på plats. Projekt: Varumärkesundersökning Kongressen 2014 beslutade att vi skulle genomföra en varumärkesundersökning för att, med jämna mellanrum, mäta varumärkets konkurrensförmåga. Under 2015 ska en varumärkesundersökning riktad till icke-medlemmar genomföras med syfte att ge organisationen mer kött på benen för hur vi effektivast upprätthåller en positiv medlemsbalans. Övrigt Idag är majoriteten av våra nationella partners delaktiga vid flera aktiviteter och event runt om i landet. Det är viktigt att våra partners marknadsför sig för att skapa kännedom om sina erbjudanden genom fysisk närvaro vid eventen och ibland som rena sponsorer. De ekonomiska bidrag som våra leverantörer ger till eventen möjliggör både större och mer attraktiva event. Företagarna arbetar hela tiden för att uppdatera men även utveckla marknadsföringsmaterial som används vid värvande och vid övriga aktiviteter. Mycket av befintligt material finns idag både fysiskt och digitalt. Under 2015 kommer vi att utveckla Startpaketet, broschyren Förmånligt och ta fram nytt säljmaterial. Målet är att marknadsföringsmaterialet ska öka kännedomen om förmåner och även vara en bidragande faktor till att vi snabbare når målet att alla (idag ca 60 %) våra medlemmar ska nyttja minst en förmån. Då måste vi hela tiden hitta nya attraktiva förmåner, både i form av kortsiktiga som långsiktiga erbjudanden. 48 5. Vi är Sveriges framtid Företagarna är idag den mest självklara samtalspartnern för beslutsfattare när det gäller småföretagarfrågor. Men konkurrenterna i samhällsdebatten blir allt fler och vi behöver alltid flytta fram våra positioner och bygga bra relationer – inte minst efter valet 2014 när den politiska kartan till viss del har ritats om. Även om vi når politiska framgångar och syns i debatten så har det inte lett till en positiv medlemsutveckling eller ökat engagemang från medlemmarna. Opinionsarbetet skulle vinna på en kontinuerlig dialog med våra medlemmar. Framförallt de som finns i föreningar som kanske inte prioriterar politiska samtal eller medlemmar som gillar att tycka till på nätet men aldrig tar sig till ett föreningsmöte än mindre till ett möte med kommunala politiska företrädare. Det är sannolikt en framgångsfaktor för organisationen att medlemmen får möjlighet att uttrycka sin åsikt och sitt engagemang på en mer löpande basis än enbart vid kongressen vartannat år. Detta är speciellt viktigt om vi vill få fler unga medlemmar, som ofta vill engagera sig på andra sätt än via formella kongresser. Branschförbunden Företagarna har idag 25 anslutna branschförbund med 20 000 medlemmar. Samarbetet sker på kanslinivå och genom detta kan vi med gemensamma resurser öka chanserna till framgångsrik opinionsbildning. Arbetet i branschförbundskansliet har fokuserats på att öka nöjdheten hos befintliga förbund genom gemensamma projekt och individuella handlingsplaner med varje förbund, vilket gett önskat resultat och nöjdheten är mycket hög. 5.1 Vart vi vill Vi har identifierat tre övergripande målsättningar för att nå dit vi vill. Fördjupad kommunikation mellan medlemmarna, de förtroendevalda och branschförbunden visavi opinionsbildningen. Säkerställa synen på företagarnas och entreprenörernas roll som samhällsbyggare. Flytta fram våra positioner inom vissa utvalda politikområden. Vi ska fånga upp medlemmarnas, de förtroendevaldas och branschförbundens tankar och engagemang om företagarspolitiska frågor. Samt öka spridningen och kännedomen om vad vi gör i företagarpolitiska frågor. Antalet anslutna branschförbund ska under året öka, framgångar i gemensamma politiska frågor ska bli fler och samverkan mellan Företagarna och branschförbunden ska ske i högre utsträckning på nationell och regional nivå. Dessutom måste framgångståget #4av5jobb fortsätta. All opinionsbildning ska ta avstamp i att de små företagarna är grunden för jobbskapande och välfärd. Vi bör också fortsätta denna allmänna opinionsbildning för att förbättra allmänhetens syn på företagare och företagande. Denna typ av opinionsbildning är också viktig utifrån att skapa stolthet inom medlemsgruppen - stolthet för sin egen betydelse men också för Företagarna. En positiv följdverkan om vi lyckas engagera fler medlemmar är att vi bättre utnyttjar kraften i att allt fler säger samma sak och sprider samma politiska åsikter. Men även att vi skapar större lojalitet hos medlemmarna, vilket blir en naturlig följd av ökat engagemang. Sakpolitiskt kommer vi alltid att arbeta både proaktivt och reaktivt, det sistnämnda för att vi alltid måste vara beredda att kommentera och reagera på politiska förslag och utspel. Vår egen proaktiva agenda kommer att ha fokus på att: Göra det billigare att anställa. 49 Skapa bättre tillgång på kompetent arbetskraft. Skapa bättre tillgång till finansiering av företag. Skapa sunda villkor på marknaderna. Skapa bättre social trygghet åt småföretagare. Mål 2015 - 2016: 25 procent av våra medlemmar (netto) ska känna sig stolta över sitt medlemskap i Företagarna. Våra medlemmar ska känna ett engagemang för Företagarna och Företagarnas företagarpolitik och 10 000 av dem ska kunna tänka sig att vara aktiva på något vis. Antalet branschförbund ska ha ökat med tre. Vi ska ha tagit hem tre politiska segrar. Företagarna ska uppfattas som viktiga samhällsbärare av allmänheten. Vi ska sätta ett mål efter det att vi har genomfört en varumärkesundersökning under första halvåret 2015. 5.2 Prioriterade projekt Projekt: Utmana Anställningsnormen Det är nog svårt att hitta något annat land i Europa som har en så stark norm att alla ska ha en anställning och en trygg arbetsplats. Men utan företag kommer inga jobb så Sverige behöver också fler personer som vågar ta en risk och följa sin dröm. Vi behöver fler som vågar skapa företag. Under verksamhetstiden kommer vi att genomföra en kampanj för att utmana anställningsnormen. Planen är att göra detta på ett sätt som är underfundigt men som också skapar eftertanke. Projekt: Småföretagarens dag (Small Business Saturday) Företagarna inför en dag för småföretagare med nationell räckvidd. Projektets mål är att lyfta småföretagens betydelse för Sverige bland allmänheten och öka handeln hos de små företagen. Projektet ska öka kännedomen om Företagarna och engagera såväl våra regioner och lokala föreningar som företagare över hela landet – både medlemmar och potentiella medlemmar. Samarbetspartners ska identifieras på både nationell och lokal nivå. Utan partners kommer inte projektet att genomföras. Ett exempel vi utgår från är Small Business Saturday som arrangeras i USA av American Express. Läs mer på https://www.americanexpress.com/us/small-business/shop-small/ Projekt: Förtroendevald = Opinionsbildare Med 260 föreningar och en utvecklad regional och lokal infrastruktur finns en stor potential att nå ut ännu bättre. Projektet syftar till att utbilda och stimulera våra representanter/förtroendevalda att bli framgångsrika opinionsbildare. Projektet syftar också till att stärka samordningen mellan organisationens alla delar. Projekt: Förstärkt politikernätverk För att förstärka våra relationer med beslutsfattare kommer Företagarna förstärka sitt riksdagsnätverk där riksdagsledamoter idag kan träffas och diskutera småföretagarfrågor. Nu breddar vi tankarna till att även gälla andra politiker och beslutsfattare. Vi kommer också involvera regionkontoren i verksamheten, bl.a. genom en planerad tour under våren 2015. Projekt: Innovation och entreprenörskap För att möta nya framväxande branscher kommer vi ett sjösätta ett projekt där vi ska utveckla service och politik till företag i tech- och startup-branschen. Bakgrunden härstammar från 50 regionchefernas erfarenheter från resan till San Francisco och vår förhoppning är att vi ska bli mer relevanta för dessa snabbväxande företag. Projekt: Utveckla erbjudandet till branschförbunden Vi kommer att försöka utveckla och renodla servicen och stödet till våra branschförbund. Syftet är att ytterligare öka nöjdheten och attrahera fler organisationer att sälla sig våra branschförbund. Vi vill också skapa ökade politiska framgångar genom att identifiera gemensamma frågor och integrera dessa i det ordinarie arbetet. Och vi kommer att öka mervärde för anslutna branschförbund genom tematiska möten med hög delaktighet där ministrar och inflytelserika personer deltar, gemensamma projekt och kringtjänster. Projekt: Politiska kampanjer Vi kommer att behöva dra lanser mot politiska förslag som hotar företagarklimatet och understundom även näringsfriheten. För att övertyga beslutsfattare så kommer vi att behöva kämpa för att behålla välfärdsföretagen, Bromma flygplats med mera. Projekt: Hållbarhet Det är tydligt att hållbarhet (ekonomisk, social och miljömässig) är en fråga som ökar i relevans och viktighetsgrad och att kraven ökar från företagens olika intressenter. Projektet syftar till att skapa en handbok och verktyg för att hjälpa våra medlemmar att integrera hållbarhet i sin verksamhet utifrån deras respektive förutsättningar, verksamhet och prioriteringar. Projekt: Integration Tillsammans med Migrationsverket ska vi förbättra möjligheterna för flyktingar att integreras i samhället. Vi ska genomföra piloter i tre föreningar för att skapa en modell för hur flyktingar ska kunna jobba innan de får upphållstillstånd/arbetstillstånd. Övrigt Vi kommer att fortsätta med vår närvaro under Almedalsveckan. Det är ett viktigt tillfälle att bygga relationer, nätverka och stärka vårt varumärke som en given och viktig opinionsbildare. Vi kommer att fortsätta ta fram viktiga underlag som Småföretagarbarometern och Årets Företagarkommun. Detsamma gäller vår panel som vi ska utveckla och kvalitetssäkra ytterligare. Vi kommer också att utforma och ge en benämning på de små ägarledda företagens sociala ansvar för arbetsliv och arbetsvillkor och lyfta de små företagens problematik med kollektivavtalens utformning. 6. Vi är en modern och effektiv organisation De senaste åren har vi arbetat intensivt för att både vara och uppfattas som moderna, framåtlutade och effektiva. Vår strävan att attrahera befintliga och nya medlemmar, medlemmar från nya branscher, tillväxtföretag, unga, kvinnor och företagare med utländsk bakgrund går framåt. Vi har fått stor synlighet med rapporter som Det nya företagandet och boken Nerdonomics, som båda beskriver en helt ny sorts företagare. Vårt arbete med unga, kvinnor och företagare med utländsk bakgrund är under utveckling. Arbetet med vårt Unga nätverk har kommit längst, vilket också syns tydligt i medlemsutvecklingen. Antalet unga företagare ökar och engagemanget är stort när vi arrangerar event, nätverks- och kunskapsmöten. För kvinnor finns redan idag många olika nätverk, både på lokal och på nationell nivå. Vi har provat olika samarbeten med olika nationella nätverk, både för kvinnor och för företagare med utländsk bakgrund. Vi har identifierat fler och nya samarbeten, vilka kommer att testas 2015. 51 Många av våra förtroendevalda konstaterar att vi nationellt uppfattas som en modern organisation. Lokalt har vi på många platser en hel del som kan utvecklas för att av fler uppfattas som moderna. De förtroendevalda som går våra förtroendemannautbildningar kommer tillbaka till sina föreningar fyllda av inspiration och engagemang för att med vårt stöd fortsätta utveckla den lokala verksamheten till att bli modern och effektiv. Kongressen 2014 gav riksstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av både organisations- och avgiftsstrukturen i syfte att utveckla en mer effektiv organisation. 6.1 Vart vi vill En viktig förutsättning för att attrahera nya och befintliga medlemmar är att vi uppfattas som en modern och effektiv organisation. Även gentemot våra beslutsfattare är det viktigt att vi uppfattas som relevanta och framåtlutade för att vi ska bli intressanta att lyssna till. Därför har vi valt att ha med det som ett av våra huvudteman för arbetet 2015-2016. Företagarna ska uppfattas som en modern och effektiv organisation av företagare, medlemmar, förtroendevalda och beslutsfattare både lokalt och nationellt. Nationellt fortsätter vårt arbete med att ligga i framkant, identifiera och lyfta nya typer av företagare och frågor som är av avgörande betydelse för att skapa de bästa förutsättningarna att starta, driva och utveckla företag. Lokalt är våra förtroendevaldas och andra engagerade medlemmars arbete helt avgörande för hur väl vi kommer att lyckas i vårt arbete att i hela landet uppfattas som en modern och effektiv organisation. Med genomtänkta, inspirerande och entusiasmerande utbildningar och seminarier för förtroendevalda samt utbildning och stöd till våra valberedningar skapar vi förutsättningar för kraftfull utveckling lokalt. Riksorganisation och regionkontor ska finnas som stöd och bollplank i föreningarnas utvecklingsarbete. Förslag på arbetssätt, innehåll i verksamhet, checklistor mm. uppdateras löpande på vårt intranät. Mål 2015 - 2016: 50 procent av de förtroendevalda i utvalda målgrupper (så som valberedning, nya förtroendevalda) ska genomgå utbildning för dem. Minst 90 procent av dem ska känna sig stärkta i sin roll efter utbildningen. 100 procent av våra förtroendevalda ska vara stolta över att vara medlemmar i Företagarna. Vi ska ha hittat tre alternativa källor till nya intäkter. Vi ska ha genomfört en omfattande översyn av organisation och avgifter, förankrat detta på årsmötet och implementerat det som är möjligt. 6.2 Prioriterade projekt för att nå dit vi vill Projekt: Organisations- och avgiftsutredning Kongressen 2014 beslutade med grund i motionerna 5.10 – 5.17 samt 5.27 (länk till sida med motioner, motionssvar och kongressprotokoll) att uppdra till riksstyrelsen att utreda de olika motionernas yrkande i särskild ordning. En styrgrupp med två arbetsgrupper; Organisationsstruktur respektive Avgiftsstruktur har tillsatts. Målet är att utreda om en förändrad regional organisationsstruktur som t.ex. total avveckling av regionala bolagsstrukturen, regionförstoring och/eller föreningsbolag kan genomföras inom ramarna för gällande stadgar och avtalspaket (omstrukturerings-, förenings- och bolagsavtal). En analys ska göras av nuvarande avgiftsstrukturs påverkan på medlemsutvecklingen samt beroende av resultat ta fram förslag på en ny medlemsattraherande avgiftsstruktur. 52 I arbetet ska särskilt beaktas de lokala föreningarnas förutsättningar att bedriva en verksamhet som främjar och stöder såväl den nationella företagarpolitiska agendan som ökad medlemsnöjdhet och fler nya medlemmar. Möjligheten till att återinföra en fond för medlemsfrämjande och varumärkesstärkande insatser ska också utredas. I de fall stadgar och avtalspaket utgör hinder för en önskvärd förändring ingår i utredningens uppdrag att föreslå alternativa åtgärder samt föreslå nödvändiga förändringar till kongressen 2016. Projekt: Föreningsbolaget Arbetet med Föreningsbolagets struktur och arbetssätt fortsätter att utvecklas och effektiviseras. Två regionbolag har lagts ner och dessa bedriver nu sin verksamhet via Föreningsbolaget. Riksstyrelsen har beslutat att från hösten 2014 mer aktivt rekommendera Föreningsbolaget till de regionbolag som vill effektivisera sin verksamhet och samtidigt göra kostnadsbesparingar i syfte att mer pengar ska frigöras för att användas till de lokala föreningarnas verksamhet. Målet är att de regionala bolag som har behov av att frigöra medel till den lokala verksamheten, ska lägga sin verksamhet i Föreningsbolaget. Projekt: Fakturahantering Fakturering till våra medlemmar sker i dag i vårt CRM-system Pivotal. Denna lösning har utvecklats för oss då fakturering inte förekommer som standarlösning i CRM-system. Detta har medfört att flexibilitet och logik som normalt finns i ekonomisystem saknas hos oss. För att kunna möta nya krav på fakturering, såsom e-fakturor, delkrediteringar, delbetalningar och mer kundanpassade bilagor, måste det till en förändring. Att flytta faktureringen till ett ekonomisystem innebär att vi kan nyttja redan befintlig funktionalitet som är standard i ekonomisystem och därmed undvika kostnad för ytterligare utveckling av vårt CRM-system. Faktureringen är idag en viktig och integrerad del av medlemsprocessen som kommer att kunna utvecklas än mer med stöd av ett modernt ekonomisystem. Genom en mer offensiv bearbetning innan, under och efter fakturering av nya och befintliga medlemmar ser vi möjligheter att öka intäkter och förbättra medlemsbalansen. Projekt: Sponsorer till nationella event Under 2014 har vi framgångsrikt arbetat med sponsorer till vissa event. Under hösten 2014 tar vi fram ett sponsorkoncept. Under 2015 är målet att en majoritet av våra nationella events delfinansieras av sponsorer, både externa och interna. Sponsorerna får ej ha konkurrerande verksamhet med våra samarbetspartners. Projekt: Öka antalet stolta förtroendevalda De förtroendevalda och medlemmarna är Företagarnas hjärta och händer. Våra utsikter att påverka står i direkt proportion till deras vilja och förmåga till engagemang. När vi agerar tillsammans på såväl nationell som lokal front får vi genomslag. Vi har ca 2 600 förtroendevalda idag och vi har ytterligare tusentals medlemmar som vill öka sitt engagemang i organisationen. De ska rustas för att skapa mervärde för sig själva och alla andra medlemmar. Projektet Öka antalet stolta förtroendevalda består av ett antal delprojekt, varav några omnämns nedan. Vi ska också skapa möjligheter för medlemmar att engagera sig i Företagarna utan att vara styrelseledamot. För att skapa rätt stöttning till de förtroendevalda i föreningarna tar Företagarna fram en Best Practice för föreningsverksamheten. Den utgår från all den samlade kunskap och kompetens som finns idag inom organisationen inom ett antal relevanta områden, såsom medlemsnytta, medlemsaktiviteter, styrelsearbete, samarbeten etc. Exempel på områden som kommer att ges ökat fokus: Valberedningarna kommer att ges utbildning och stöd för att kunna göra ett bra jobb. 53 Utbildningar för förtroendevalda kommer att utvecklas och ses över, liksom andra träffar, seminarier och resor som ger ett bra mervärde och som passar målgruppens önskemål och behov. Packat och klart. En aktivitetsbank byggs upp på intranätet med färdiga aktivitetsförslag som stöd för att arrangera events och aktiviteter. Aktiviteterna utgår från såväl målgrupp som från vilka tillgängliga resurser man har. En ”Föreningstrappa” tas fram som stöd för föreningarna själva och regionerna i syfte att kunna ge adekvat stöd till varje förening, utifrån just deras behov och förutsättningar och för att kunna ha rätt förväntningar. Projekt: Regional Försäljning Företagarna har historiskt jobbat med centraliserad försäljning och decentraliserat ansvar för medlemmar. Detta gör att många regioner upplever att de inte har möjlighet att påverka sina medlemsintäkter. Nuvarande värvningsmetod med två nationella bolag som värvar per telefon har inte gett önskat utfall. Därför kommer vi nu, som ett komplement till nuvarande värvningskanaler, ge tre regioner möjlighet att i egen regi ansvara för värv av medlemmar. Detta sker under en begränsad testperiod 2015 med löpande utvärdering under 2015 samt beslut under Q4 om fortsättning/avveckling. Projekt: Identifiera nya intäktskällor och samarbetspartners Engagemanget för politiken ökar men viljan att stödja organisationen genom att stödja Idéförsäljningen baserat på telefon och donation minskar. Vi behöver appellera till medlemmens engagemang kring olika sakfrågor bland annat genom att skapa digitala möjligheter till sponsring samt att utveckla möjligheten att efterfråga stöd från ickemedlemmar. Detta hör givetvis ihop med politiska sakkampanjer som kan ge snabba kvitton på vad pengarna använts till. Dessutom ska arbetet med att utveckla idéförsäljning fortsätta och fördjupas. Övrigt Arbetet med att ständigt ifrågasätta och utvärdera arbetssätt, projekt och kostnader fortsätter. När något kan göras mer effektivt eller billigare ska vi alltid göra det. Vi ska alltid avsluta projekt, arbetssätt och dylikt som inte direkt ger medlemsnytta eller är varumärkesstärkande. 54 55 14 Innehåll 2 Året i korthet 4 Året som gick 6 Mediala framgångar 2014 RÄKENSKAPER 8Förvaltningsberättelse 11 Koncernens resultaträkning 12 Koncernens balansräkning 14 Koncernens kassaflödesanalys 15 Moderföreningens resultaträkning 16 Moderföreningens balansräkning 17 Moderföreningens kassaflödesanalys 18Noter Året i korthet ÅRET I KORTHET JANUARI Event I syfte att nå ut till målgruppen kvinnor deltog Företagarna med monter på Formex-mässan. FEBRUARI Event Företagarna arrangerade tillsammans med YEoS (Young Entrepreneurs of Sweden) Åre Skiweek. 80 unga företagare samlades för inspiration, nätverkande och skidåkning. MARS Rapporter De stora företagens dominans i utrikeshandeln minskar i jämförelse med småföretagens exportvärde och i jämförelse med utvecklingen i EU. Det var en av slutsatserna i Företagarnas rapport ”Småföretagen är större än du tror i utrikeshandeln” som lanserades i mars. Baserat på statistik från SCB och Eurostat sammanställde Företagarna aktuella siffror om svensk export och import. Den 12 mars debatterades rapporten i en panel på Småföretagsdagarna där Företagarnas ordförande Monica Lindstedt medverkade tillsammans med Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M), Jonas Eriksson, 22 riksdagsledamot (MP), Gunilla Almgren, ordförande UEAPME och Simon Kuru, Exporttjänsteföretagen. I mars lanserade Företagarna även rapporten ”Småföretagen vill växa – men kan de det?” Rapporten visade att tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio småföretag vill växa. Bankernas räntenivåer och krav på säkerhet gör det svårt att få finansiering. Situationen har förbättrats sedan finanskrisen 2008, men det är fortfarande för många företagare som inte kan förverkliga sina möjligheter att växa. Utvecklingen pekar visserligen på att det gradvis blivit något enklare att få tillgång till kapital sedan oktober 2012, men fortfarande är det betydligt fler som anger att det blivit svårare jämfört med andelen som anger lättare. Event Företagarna arrangerade för första gången Misstagens Mästare i en storstad. Över 400 företagare, varav en majoritet kvinnor, samlades på Nalen i Stockholm. APRIL Event Företagarna genomförde Misstagens Mästare i Östersund. Över 300 företagare nätverkade och inspirerades. MAJ Event I maj gick Företagarnas kongress av stapeln, denna gång i Sundsvall. Cirka 400 förtroendevalda samlades för att besluta om framtida strategier. Dagarna i Sundsvall präglades av framtidstro, beslutsfattande, kontaktskapande och av öppenhet samt ett stort engagemang. Monica Lindstedt fick förnyat förtroende som ordförande för Företagarna. Under fredagen var det utskotts arbete där riksstyrelsens förslag till beslut på de motioner som inkommit, gicks igenom. Ett gediget förarbete resulterade i effektiva förhandlingar med väl förankrade beslut som följd. Verksamhetsberättelsen som presenterades innehöll berättelser om 2013 års framgångar och de framsteg som gjorts sedan förra kongressen. Annie Lööf talade till kongressen och Stefan Hyttfors gav ett inspirationstal. Under lördagen genomfördes ett Politiskt Forum – valet 2014. Till detta hade alla riksdagpartier bjudits in och deltog gjorde Per Bolund (MP), Mikael Damberg (S), Mats Odell (KD), Kent Persson (V), Lena Asplund (M), Carl B Hamilton (FP) samt Johan Hedin (C). I maj träffades Företagarnas Unga nätverk för inspiration, nätverkande och företagsbesök i Malmö och Köpenhamn. Året i korthet JUNI Event Företagarnas stipendium till en ung entreprenör delades ut. Företagaren som tilldelades stipendiet är Cecilia Andrén Nyström, Insamlingsstiftelsen Futebol dá forza. JULI Event Under Almedalsveckan arrangerade Företagarna en rad olika seminarier inom områden som företagande, tillväxt och entreprenörskap. Ett uppskattat mingel som var välbesökt av bl.a. media, politiker och andra beslutsfattare. Några av våra tyngsta rapporter, beskrivna nedan, släpptes och vår årliga riksdagsledamotgranskning presenterades där Företagarna korade Sveriges mest företagsvänliga politiker. För alliansen blev det Lars Hjälmered (M) och för oppositionen blev det Jennie Nilsson (S). Företagarna var även representerade på en rad externa event och seminarier. Rapporter För att understryka och stärka arbetet med #4av5jobb kampanjen lanserade Företagarna i juli en rapport som bryter ner antalet jobb som skapats i småföretagen på regional nivå. Den region där småföretagens jobbtillväxt har varit relativt sett störst är Stockholms län. En annan undersökning som Företagarna presenterade i juli handlade om småföretagarens semestervanor. Undersökningen visade att mer än nio av tio företagare (94 procent) avsätter tid åt företaget under semesterledigheten. Var femte företagare ägnar minst en heldag per semestervecka åt jobb. En majoritet jobbar minst en halvdag. De flesta läser jobbmail och svarar på jobbsamtal. Nästan hälften ägnar tid åt företagets normala drift, som produktion och kunduppdrag. Resultatet av undersökningen ger en tydlig bild av företagarnas semestervillkor med mindre ledighet och mer semesterjobb, men också större flexibilitet. Småföretagen skapar fyra av fem nya jobb i Sverige. Det sker också genom stora personliga uppoffringar för att driva och utveckla sina företag. kommun. Till skillnad från många andra mätningar om företagande så belyser ÅFK inte vad politiken gör för företagen, utan istället vad företagen åstadkommer för kommunen och dess invånare i form av tillväxt. AUGUSTI Event Företagarna genomförde Misstagens Mästare i samband med underleverantörsmässan på Elmia i Jönköping. Event Under Stockholm Pride arrangerade Företagarna mingel och seminarium. SEPTEMBER Rapporter I september lanserade Företagarna ”Årets Företagarkommun” (ÅFK) i samarbete med UC. Årets Företagarkommun visar var i Sverige företagandet har utvecklats snabbast under det senaste året. Vinnare blev Gällivare OKTOBER Event Årets Företagare i Sverige 2014 och Årets Unga Företagare 2014 utsågs i Stadshuset. Vinnaren av Årets Företagare i Sverige blev Nils Åke Hallström, C Hallströms Verkstäder från Jämtland-Härjedalen och Årets Unga Företagare blev Joel Svensson, partykungen.se från Gävle. Misstagens Mästare genomfördes för 300 företagare i Gävle. NOVEMBER DECEMBER Event På Företagarnas vintermingel träffades riksdagsnätverket, unga företagare, politiker och ambassadörer. Företagarna deltog på det kvinnliga nätverket Passion for Business event i Stockholm. 33 Året som gick ÅRET SOM GICK 2014 blev en stor framgång för Företagarna. Trots ett intensivt valår som avslutades med politisk turbulens hade vi ett flertal framgångar som vi kan vara stolta över. #4av5jobb, förbättrat högkostnadsskydd för sjuklön samt succén Jobbsökarna är alla resultatet av vår långsiktiga ambition att visa småföretagens roll som jobbskapare. Valåret 2014 präglades av politisk oro. Den nyvalda regeringens budgetproposition föll, ett extra val aviserades men hann sedan avblåsas. Alliansen och regeringspartierna ingick istället den omdebatterade Decemberöverenskommelsen. Men turbulensen till trots har Företagarna lyckats åstadkomma förbättringar i flera viktiga företagarpolitiska frågor. Till våra politiska vinster 2014 kan vi också lägga enklare momsregler vid lokaluthyrning, höjda beloppsgränser för förenklad faktura, enklare importmoms, ett samlat upphandlingsstöd och gymnasial lärlingsutbildning. På andra områden har vi inte nått lika långt. Frågan om lägre arbetsgivaravgifter är ett sådant exempel. Under 2013 lyfte vi jobbfrågan och i rapporten ”Ett jobb blir till” visade Framgångarna är ett resultat av vår långsiktiga ambition vi vad småföretagare skulle behöva för att våga ta steget att tydligt visa småföretagens avgörande roll som jobboch anställa en person. I rapporten ”Välfärdsskaparna”, och välfärdsskapare. Kampanjnamnet #4av5jobb blev visade vi de små företagens betydelse för de kommunala särskilt framgångsrikt och visade kraften i Företagarnas skatteintäkterna, nedbrutet på kommunnivå i hela landet. kombination av ett kansli med experter och starka lokala I de allra flesta kommunerna är det småföretagen och deras och regionala organisationer. Vi har viljan, kunskapen anställda som är de största skattebetalarna. Att våra medoch inspirationen att påverka och förändra både den mer lemmar nu kan visa att de kommunala skatteintäkterna allmänna samhällsdebatten och konkreta politiska är kraftigt beroende av vad de som småföretag sakfrågor. genererar genom sina anställda, öppnas nya möjligheter till samtal med komDen andra stora framgången är beslutet munerna. När kommunpolitiker inser om förbättrat högkostnadsskydd för att småföretagen är deras viktigaste sjuklön som bygger på Företagarnas arbetsgivare lokalt så förstår de också kampanjen blev särskilt förslag. Vi bidrog till att vända debatten varför det är nödvändigt att företagsframgångsrik och visade från att handla om den andra sjuklöneärenden och tillstånd behandlas så veckan till ett effektivare högkostnadsraskt som möjligt. kraften Företagarna har skydd. Totalt sett minskar kostnaderna i sina medlemmar. för sjuklön med upp till 75 procent för Vi kan också konstatera att svårigde minsta företagen. Mer än var sjätte heterna att få bankfinansiering är småföretagare har avstått eller senarelagt fortsatt stora för småföretagen. Brist på en anställning på grund av höga och osäkra finansiering är, efter höga lönekostnader sjuklönekostnader. De nya reglerna tar hänsyn till och svårigheter att hitta arbetskraft, det tredje småföretagen och ersättningen kommer automatiskt. Med stora strukturella tillväxthindret i Sverige. Trots en viss andra ord en mycket bra reform för Sveriges företagare. förbättring det senaste året upplever fortfarande omkring vart femte mindre företag att det är svårare än normalt att Den tredje riktigt stora segern är vårt och Arbetsförmedfå bankfinansiering. Tidigare har vi drivit igenom Investelingens gemensamma projekt Jobbsökarna. Syftet med raravdraget, som gör det mindre kostsamt att investera i projektet har varit att hjälpa våra medlemmar att bättre nybildade företag eller i en nyemission. utnyttja Arbetsförmedlingens resurser och att visa på småföretagens potential som jobbskapare. Fram till årsVi jobbar vidare med att på olika sätt lyfta frågan om banskiftet 2014 hade projektet hittat drygt 2 400 jobb genom kernas finansiering av småföretagen. Detta kommer att bli ett uppsökande och proaktivt arbete tillsammans med de en viktig del av vårt arbete under 2015. minsta företagen. Det är också ett utmärkt exempel på Den politiska röra som följde på höstens riskdagsval har vad organisationer kan uträtta gemensamt på central och följts av en hel del otydliga budskap och oklarheter. Ett regional nivå. #4av5jobb 44 Året som gick sådant politiskt klimat är dåligt för entreprenörer. Företagare behöver långsiktighet och förutsägbarhet för att våga starta, driva och expandera sina verksamheter. Eftersom sysselsättningsfrågorna även fortsättningsvis kommer att vara regeringens viktigaste fråga, måste vi bli bättre på att visa på kopplingen mellan trygga, framgångsrika entreprenörer och fler jobb. De senaste 20 åren har 4 av 5 jobb tillkommit i företag med upp till 50 anställda. Vi spred framgångsrikt kunskap om detta under kampanjnamnet #4av5jobb och vi fortsätter att jobba för att politiker på lokal, regional och nationell nivå ska veta att det är hos våra medlemmar de nya jobben skapas. Att skapa goda villkor för företag att starta, expandera och anställa är att ta ansvar för vår gemensamma framtid. Nästan alla småföretag är ägarledda, där ägaren bor och verkar på orten, med ett stort lokalt engagemang. Det är viktigt att politikerna uppmuntrar detta och att inte onödiga hinder sätter käppar i hjulen för lokala företagare. Politikerna måste inse att Sveriges småföretagare vill växa och att två av tre företagare ser tillväxtchanser. Med rätt politik kan jobben bli fler – och det handlar till stor del om att småföretagare ges bättre möjligheter till att växa och anställa. Årets bästa företagarpolitiska reform •Förbättrat högkostnadsskydd för sjuklön som tar hänsyn till småföretagen. Årets bästa icke-händelse •Ungdomsrabatten på arbetsgivaravgifterna halverades inte från årsskiftet, vilket regeringen hade föreslagit. Även regler för RUT-avdrag lämnades oförändrade eftersom regeringens budgetförslag underkändes av riksdagen. Dessvärre återkommer sannolikt regeringen i bägge frågorna och efter Decemberöverenskommelsen kan den nu få igenom sina budgetförslag. Årets ekonomisk-politiska snackisar •Före och efter valet diskuterades hur kommande regeringsalternativ skulle se ut och hur det skulle påverka den ekonomiska politiken. Därefter diskuterades regeringens budgetflopp, som innebar att den tvingades administrera Alliansens budget istället för sin egen. •Vinst i välfärden fortsatte att vara ett hett ämne under 2014. Företagarna är för ett ambitiöst kvalitetsarbete i välfärdsföretagen men emot ett vinstförbud. Inte minst eftersom det senare skulle försvåra det förra. •Integration och migrationsfrågor har kommit att ta en allt större del av den politiska debatten. Årets osäkerhet •Konflikten i Ukraina samt fortsatt svag ekonomisk återhämtning inom EU gjorde att den internationella politiska oron fortsatte under året. •Trots upprepade räntesänkningar fortsatte inflationen att vara långt under målnivån på 2 procent. För att få fart på inflationsförväntningarna har Riksbanken därför tagit det historiska beslutet att införa negativ reporänta. •Regeringen har tvingats backa i ett antal viktiga frågor, samtidigt har allianspartierna genom Decemberöverenskommelsen förbundit sig att inte motsätta sig regeringens budgetförslag i riskdagen. Frågan är hur länge denna bräckliga överenskommelse kan bestå? 55 Mediala framgångar MEDIALA FRAMGÅNGAR Företagarna var flitigt sedda i massmedia under supervalåret och flera av våra frågor syntes bra. Störst genomslag fick vår kampanj #4av5jobb, där vi beskrev hur just 4 av 5 jobb skapas i småföretag. Det var något många politiker snappade upp. Årets stora mediahändelse för Företagarna var onekligen debattartikeln som publicerades 9 mars där vår analys visade att småföretag med kvinnliga vd:ar har lägre vinstmarginal än de med manliga. Företagarna var också med i radio och tv över 20 gånger under året. Dagens Nyheter publicerade den 9 mars vår artikel om att kvinnliga vd:ar i mindre företag har lägre vinstmarginal, vilket väckte mycket uppmärksamhet landet runt, både i traditionella medier samt i de sociala medierna. Dagens Industri publicerade en debattartikel där vi gick till hårt angrepp på den nya Social demokratiska regeringens budget. Antifeministisk, ansåg Företagarna. Vår utnämning Årets Företagarkommun fick återigen stort genomslag i media. Årets vinnare Kävlinge fick en helsida i Svenska Dagbladet Näringsliv vilket visar att vår rapport är en viktig beskrivning av företagsklimatet i kommunerna. Vår kampanj om att 4 av 5 jobb skapas i småföretagen väckte stor uppmärksamhet, både hos media och bland politiker. 66 Mediala framgångar Företagarna fick stor uppmärksamhet i flera nationella medier under året som gick: •Vårt framgångsrika projekt, Jobbsökarna, uppmärksammades ett flertal gånger under året och DN Debatt publicerade en replik skriven av Elisabeth Thand Ringqvist och Lars Ilmoni: Jobben finns – om arbetsförmedlarna ställer rätt frågor till företagarna. •Även Expressen publicerade en debattartikel där vi berättade hur Arbetsförmedlingen kan hitta fler jobb genom att aktivt fråga företagarna vad de behöver för kompetens. •Dagens Nyheter uppmärksammade att det är allt svårare för småföretagarna att få banklån och att det hindrar företagen från att växa, anställa och utvecklas. Företagarna har också tagit stor plats på regionala och lokala debattsidor där vi bland annat har lyft: •Att det är fel att företag ska vara anslutna till kollektivavtal för att komma ifråga i offentliga upphandlingar. • Stopp för slopat obligatoriskt vårdval. • Enklare importmoms. •Stoppad TV-avgift för datorer och läsplattor. • Bättre högkostnadsskydd för sjuklön. • Höjd beloppsgräns för förenklad faktura. •Att RUT-avdraget är viktigt för företagande i Sverige. •Nya moderna digitala företag behöver kunna konkurrera på lika villkor för att kunna växa vilket byråkratiska begränsningar och skattediskriminering hindrar. En debattartikel om detta publicerades i Kvällsposten. Marknad & Förmåner Försäkringar Försäkringsförmånerna har omstrukturerats under året. Istället för att som tidigare gå via en försäkringsförmedlare har vi valt att ingå direktsamarbeten med försäkringsbolagen. Som huvudpartner valdes Länsförsäkringar. Nationella medlemsförmåner Under 2014 påbörjades arbetet med tillfälliga förmåner, vilka sträcker sig över max 6 månader. Det lanserades fyra nya förmåner, varav en på våren och tre på hösten. Parallellt med det, avslutades samarbetet med två nationella samarbetspartners. För att nya medlemmar snart ska få information om Företagarnas förmåner, lanserades Startpaketet under året. Startpaketet är en mapp med information och erbjudanden från nationella samarbetspartners som skickas till de nytillkomna medlemmarna under deras första månad som medlem hos Företagarna. Värv 2014 präglades av hög aktivitet med en kombination av många väl utförda events runt om i Sverige samt direktvärv via telemarketing, TM, där TM fortfarande är den dominanta värvskanalen. En trend vi dock noterat under året är att nya medlemmar i år i större utsträckning väljer att anmäla sig själva via vår hemsida, jämfört med förra året. Sponsring I ett test genomfört under året fick vi bekräftat att det finns en vilja bland både våra medlemmar och ännu icke-medlemmar att sponsra enskilda näringspolitiska frågor. En trend som är tydlig även bland andra ideella organisationer. 77 Förvaltningsberättelse FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisationen Företagarna är en ideell förening som är uppbyggd av medlemmar, föreningar, regioner samt av branschförbund. Föreningen är partipolitiskt obunden och ska verka för enskild företagsamhet grundad på marknadsekonomi under socialt ansvar. Medlemskap i Företagarna kan erhållas av företagare, företagsledare och övriga enskilda personer. Företagarna bildades i juni 1990 genom en sammanslagning av Småföretagens Riksorganisation och Svenska Företagares Riksförbund. Koncernredovisningen avser moderföreningen, samt det helägda dotterbolaget Företagarna Sverige Service AB med de rörelsedrivande dotterbolagen Småföretagens Riksorganisation Service AB och Företagarnas Föreningsbolag AB samt det vilande dotterbolaget Företagarna Sverige Marknads AB. Företagarnas huvudkontor ligger i Stockholm. I landet finns det 20 regionkontor. Företagarna hade 46 258 medlemmar 2014-12-31 varav 42 761 medlemmar hade serviceabonnemang, resten är s.k. personliga och ständiga medlemmar. Motsvarande antal medlemmar 2013-12-31 var 48 549 medlemmar varav 45 178 medlemmar hade serviceabonnemang. Härutöver finns 27 branschförbund anslutna i Företagarna, varav Butikerna är en samarbetsorganisation för sju stycken förbund. Resultat och ställning Koncernens intäkter uppgår 2014 till 162 792 tkr jämfört med 164 757 tkr 2013. Koncernens rörelseresultat uppgick till -13 148 tkr jämfört med -10 537 tkr 2013. Finansnettot uppgick till 9 613 tkr jämfört med 3 392 tkr 2013. Koncernen 2014 2013 2012 2011 Rörelseintäkter, tkr 162 792 164 757 165 993 169 173 Rörelseresultat, tkr -13 148 -10 537 -15 343 -6 328 -3 534 -7 145 -11 516 -5 271 36% 37% 42% 51% 56 76 94 88 46 258 48 549 50 229 51 339 Resultat efter finansiella poster, tkr Soliditet Medelantal anställda Antal medlemmar Investeringar Det medlems- och CRMsystem som utvecklades under 2012 och 2013 kommer under 2015 att utrangeras. De tidigare aktiverade utvecklingskostnaderna har belastat 2014 års resultat med 4 536 tkr. RÄKENSKAPER Kassaflöde 88 Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till -6 973 tkr jämfört med 10 740 tkr 2013. Årets kassaflöde uppgick till 1 805 tkr jämfört med 9 357 tkr 2013. Risker och osäkerhetsfaktorer Företagarnas intäkter är främst beroende av antalet medlemmar i organisationen. Med ett vikande medlemsantal minskar intäkterna och kan på sikt komma att påverka verksamheten. Företaget arbetar med olika projekt för att finna nya intäktskällor. Under 2014 tillsattes en arbetsgrupp för att se över avgiftsstrukturen. Förvaltningsberättelse Personal Medelantalet anställda i bolaget 2014 var 56 jämfört med förra årets 76. Minskningen av antal anställda beror på den outsourcing av försäljningsverksamheten som gjordes i juni 2013, där 23 personer övergick i ny verksamhet. Styrelsen Styrelsens ledamöter väljs vartannat år på årsstämman, och är identisk med den styrelse som väljs för Företagarna Sverige Service AB. Styrelsen består av ordförande, förste vice ordförande, andre vice ordförande, åtta ordinarie ledamöter samt fyra suppleanter. Två av ledamöterna och en av suppleanterna väljs bland representanter från anslutna branschförbund. Styrelsen höll 7 sammanträden under 2014. Företagarpolitik Det politiska året dominerades av riksdagsvalet i september. Företagarna drev inför valet en kampanj som syftade till att lyfta betydelsen av småföretag, snarare än att driva enstaka sakfrågor. Syftet var att skapa ett diskussionsklimat i svensk politik där småföretagarperspektivet är närvarande i många frågor. Med kampanjen #4av5jobb satte Företagarna fingret på att fyra av fem nya jobb skapas i småföretag och att småföretagen i de flesta av Sveriges kommuner är såväl den viktigaste arbetsgivaren som den viktigaste grunden för kommunala skatteintäkter. Kampanjen #4av5jobb uppmärksammandes på många håll och flera partiledare återkom till huvudfrågan, att fyra av fem jobb skapas i småföretag, i valrörelsen. Även andra aktörer lyfte upp frågan, bland annat ett känt konsultbolag som, kanske lite torrt, konstaterade i en rapport att ”studier antyder att så många som 80% av de nya arbetstillfällena kan ha uppstått i mindre företag”. Internt i organisationen bidrog kampanjen till en ökad stolthet och medvetenhet om vilket värdefullt bidrag småföretagen ger till hela samhället. Det enskilt största projektet under 2014, vid sidan av valprojektet, var Jobbsökarna, som Företagarna drivit tillsammans med Arbetsförmedlingen. Projektet syftade till att finna de dolda jobben i småföretag genom uppsökande verksamhet, där medarbetare hos Arbetsförmedlingen har ringt till Företagarnas medlemmar och arbetat från våra kontor för att finna arbetstillfällen och besätta dessa. Projektet måste beskrivas som en succé, där 16 jobbsökare funnit runt 2000 arbetstillfällen på ett år, och bidragit till en väsentligt ökad förståelse för småföretagens villkor i Arbetsförmedlingen. Under 2015 övergår projektet i AF:s regi och blir en del av den ordinarie verksamheten. Sakpolitiskt var sjuklönefrågan årets största politiska framgång för Företagarna. Under 2013 presenterade organisationen förslag till en reformerad sjuklön för näringsdepartementet, byggt på ett förbättrat högkostnadsskydd. Bakgrunden var att de politiska partierna börjat bjuda över varandra ifråga om den andra sjuklöneveckan, vilket var ett begränsat problem för småföretagen och för det stora flertalet småföretag skulle en slopad andra sjuklönevecka inte innebära någon förbättring. Genom intensivt opinionsarbete lyckades Företagarna övertyga flera partier om att ett högkostnadsskydd är mer effektivt, vilket innebar att såväl den nya regeringens som allianspartiernas budget inför 2015 innehöll förslag om ett förändrat högkostnadsskydd, vilket blivit verklighet från 1 januari 2015. Årets häftigaste debatt uppstod sedan VD Elisabeth Thand Ringqvist skrivit på DN Debatt om lägre vinstmarginaler i företag med kvinnlig vd på internationella kvinnodagen. Även om det i debatten förekom såväl insinuationer om syftena som ifrågasättanden av nyttan ledde debattartikeln till en fördjupad studie i ett examensjobb på Handelshögskolan i Stockholm, där slutsatserna i artikeln bekräftades och en fortsatt diskussion om hur jämställdheten och bemötandet av kvinnliga företagsledare kan förbättras. En mer långsiktig debatt med ett mer positivt mottagande var Elisabeth Thand Ringqvists bok ”Nerdonomics” som beskriver hur ”nördföretag”, byggda på ägarens personliga intressen, ofta i en subkultur, kan utgöra grunden för en bra affär i en global ekonomi och hur teknisk utveckling lagt grunden för en ny form av intressebaserat företagande. För Företagarna har det lett till flera nedslag i debatten kring det moderna företagandet och hur det kan främjas politiskt. Höstens val ledde till ett regeringsskifte, vilket för Företagarna har inneburit kontakter med nya ministrar och, inte minst, kritik mot de skattehöjningar och regleringar som drabbar småföretagen som den nya regering föreslagit. 99 Förvaltningsberättelse FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE forts. Förslag till vinstdisposition Koncernens fria egna kapital enligt koncernens balansräkning uppgår till 65 187 155 kronor. Moderföreningen Balanserat fritt eget kapital 13 789 412 Årets resultat -1 762 875 Summa 12 026 537 Styrelsen föreslår att disponibla vinstmedel 12 026 537 kronor överförs i ny räkning. Resultatet av bolagets verksamhet samt ställning vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. Belopp anges i kronor. 1010 Koncernens resultaträkning KONCERNENS RESULTATRÄKNING KONCERNENS RESULTATRÄKNINGNot Rörelsens intäkter 2014 2013 24 Nettoomsättning 153 876 379 155 404 926 Medlemsavgifter 8 915 547 9 351 637 Summa rörelsens intäkter 162 791 926 164 756 563 Rörelsens kostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader 24 3 -44 127 632 -51 697 007 4,5 -125 144 731 -121 561 189 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6,7,8 -6 667 090 -2 035 252 Summa rörelsens kostnader -175 939 453 -175 293 448 Rörelseresultat -13 147 527 -10 536 885 4 804 19 920 9 9 665 778 3 428 836 Räntekostnader och liknande resultatposter -57 402 -56 493 Resultat efter finansiella poster -3 534 347 -7 144 622 Skatt på årets resultat 10 1 209 999 -27 680 Årets resultat -2 324 348 -7 172 302 Resultat från finansiella investeringar Resultat vid försäljning andelar intressebolag Ränteintäkter och liknande resultatposter Hänförligt till Moderföreningens ägare -2 315 409 -7 140 311 Minoritetsintresse -8 939 -31 991 1111 Koncernens balansräkning KONCERNENS BALANSRÄKNING KONCERNENS BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Not 2014 12 31 2013 12 31 24 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram 6 - 6 024 207 Summa immateriella anläggningstillgångar 0 6 024 207 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 7 12 761 133 12 982 085 Inventarier 8 1 684 709 2 106 639 Summa materiella anläggningstillgångar 14 445 842 15 088 724 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 11 2 367 304 2 434 004 Andra långfristiga värdepappersinnehav 12 161 002 161 002 Uppskjuten skattefordran 13 1 252 894 - Summa finansiella anläggningstillgångar 3 781 200 2 595 006 Summa anläggningstillgångar 18 227 042 23 707 937 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 11 524 023 7 871 597 Skattefordran 3 115 021 2 143 620 Övriga fordringar 2 508 338 2 737 295 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 7 068 444 10 323 585 Summa kortfristiga fordringar 24 215 826 23 076 097 Korta placeringar 15 Kassa och bank 120 000 000 98 272 952 22 941 193 42 862 846 Summa omsättningstillgångar 167 157 019 164 211 895 SUMMA TILLGÅNGAR 185 384 061 187 919 832 1212 Koncernens balansräkning KONCERNENS BALANSRÄKNING Not 2014 12 31 2013 12 31 EGET KAPITAL OCH SKULDER 24 Eget kapital 16 Föreningskapital 1 947 209 1 947 209 Annat bundet eget kapital 322 834 357 834 Fritt eget kapital inkl årets resultat 65 187 155 67 342 189 Eget kapital hänförligt till moderförenings medlemmar 67 457 198 69 647 232 Minoritetsintresse 89 708 79 174 Summa eget kapital 67 546 906 69 726 406 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 17 409 528 434 764 Avsättning för skatter 18 153 709 169 729 Övriga avsättningar 86 313 - Summa avsättningar 649 550 604 493 Leverantörsskulder 10 573 413 17 236 403 Skatteskulder - 35 126 Övriga skulder 12 921 660 10 824 012 Förutbetalda medlems- och serviceavgifter 71 608 265 71 373 258 Influtna avgifter till föreningar 6 576 506 7 344 979 19 15 507 761 10 775 155 Summa kortfristiga skulder 117 187 605 117 588 933 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 185 384 061 187 919 832 5 975 000 5 975 000 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Ställda säkerheter 20 Ansvarsförbindelser IngaInga 1313 Koncernens kassaflödesanalys KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS KONCERNERNS KASSAFLÖDESANALYS 2014 2013 -13 147 527 -10 464 069 6 667 089 1 955 959 144 848 364 813 61 077 -2 546 -6 274 513 -8 145 843 Erhållen ränta och utdelningar 958 454 2 021 843 Erlagd ränta -57 402 -56 493 Betald skatt -1 065 442 -842 515 -6 438 903 -7 023 008 Ökning/minskning kundfordringar -3 652 426 124 296 Minskning övriga kortfristiga fordringar 3 484 098 3 248 564 Minskning leverantörsskulder -6 662 990 -2 788 308 Ökning övriga kortfristiga rörelseskulder 6 296 788 17 178 523 -6 973 433 10 740 067 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar och förlust vid utrangeringar Övriga ej kassaflödespåverkande poster Förändring avsättningar pensioner Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar - -1 993 867 Investeringar i materiella anläggningstillgångar - -783 049 Resultat från kortfristiga finansiella placeringar 8 707 324 1 406 993 71 504 -13 380 Kassaflöde från investeringsverksamheten 8 778 828 -1 383 303 Årets kassaflöde 1 805 395 9 356 764 Korta placeringar och kassa, bank vid årets början 141 135 798 131 779 034 Korta placeringar och kassa, bank vid årets slut 142 941 193 141 135 798 Avyttring/investering i intressebolag 1414 Moderföreningens resultaträkning MODERFÖRENINGENS RESULTATRÄKNING MODERFÖRENINGENS RESULTATRÄKNING 2014 2013 Årsavgifter från medlemmar 8 915 547 9 351 637 Övriga rörelseintäkter 460 000 - Summa intäkter 9 375 547 9 351 637 -11 363 478 -11 853 616 RÖRELSENS INTÄKTER Not 21 Rörelsens kostnader 21 Rörelseresultat -1 987 931 -2 501 979 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 9 288 154 400 917 Räntekostnader - -1 193 Resultat efter finansiella poster -1 699 777 -2 102 255 Skatt på årets resultat 10 -63 098 -85 514 Årets resultat -1 762 875 -2 187 769 1515 MODERFÖRENINGENS BALANSRÄKNING MODERFÖRENINGENS BALANSRÄKNING Not 2014 12 31 2013 12 31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 22 1 000 000 1 000 000 Andra långfristiga värdepappersinnehav 12 61 002 61 002 Fordringar hos koncernbolag 23 11 106 218 Summa anläggningstillgångar 12 167 220 10 929 166 11 990 168 Omsättningstillgångar Fordringar hos dotterföretag 6 263 872 9 011 568 Skattefordringar 174 321 149 481 Övriga fordringar 334 380 102 116 Kassa och bank 139 848 139 727 Summa omsättningstillgångar 6 912 421 SUMMA TILLGÅNGAR 19 079 641 9 402 892 21 393 060 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16 Föreningskapital 1 947 209 1 947 209 Ändamålsbestämda medel 102 834 137 834 Balanserat kapital 13 789 412 15 942 181 Årets resultat -1 762 875 -2 187 769 Summa eget kapital 14 076 580 15 839 455 Kortfristiga skulder Övriga skulder - 2 300 25 5 003 061 5 551 305 Summa kortfristiga skulder 5 003 061 5 553 605 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 19 079 641 21 393 060 Ställda panter Inga Inga Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Ansvarsförbindelser IngaInga 1616 Moderföreningens kassaflödesanalys MODERFÖRENINGENS KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERFÖRENINGEN 2014 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat före finansiella poster -1 987 931 -2 501 979 -1 987 931 -2 501 979 Erhållen ränta 288 154 400 917 Erlagd ränta - -1 193 Betald skatt -87 938 -85 514 -1 787 715 -2 187 769 Minskning övriga kortfristiga fordringar 2 515 432 1 296 536 Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder -550 544 1 107 353 Kassaflöde från den löpande verksamheten 177 173 216 120 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Utbetalda stipendier Ökning fordran koncernföretag Kassaflöde från investeringsverksamheten - - -177 052 -215 348 -177 052 -215 348 Årets kassaflöde 121772 Kassa, bank vid årets början 139 727 138 955 Kassa, bank vid årets slut 139 848 139 727 1717 NOTER NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas års- och koncernredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i samtliga räkningar och noter. Effekterna av övergången visas i not 2. KONCERNREDOVISNING Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens eget kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värde, elimineras i sin helhet. I koncernen ingår härigenom endast den del av dotterbolagens eget kapital som tillkommit efter förvärvet. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för bolagets räkning, balanseras som immateriell tillgång om de har ekonomiska fördelar som efter ett år överstiger kostnaden. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden med avdrag för beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Avskrivningarna fördelas systematiskt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Dataprogram 5 år Inventarier 5 år Datorer 3 år RÄKENSKAPER Byggnad 1818 Stomme och grund 100 år Stomkomplettering 50 år Värme, el, fasad, yttertak 40 år Hiss 30 år Ventilation, styr och reglering 25 år Inre ytskick 15 år Noter FORDRINGAR Fordringarna upptas till det belopp som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. KORTFRISTIGA PLACERINGAR Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde KASSAFLÖDESANALYS Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels - handlas på en öppen marknad till kända belopp eller - har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. INKOMSTSKATTER Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skattemyndigheten. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skattefordran på befintliga underskottsavdrag redovisas vid den tidpunkt då det är sannolikt att de kan utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott. INTÄKTER Intäkter som avser service- och medlemsavgifter samt annonsintäkter intäktsredovisas i den period som avgifterna avser. Övriga intäkter redovisas då tjänsten/varan tillhandahålls. Alla intäkter redovisas med avdrag för mervärdeskatt, rabatter och returer. LEASINGAVTAL Samtliga leasingavtal där företaget är leasetagare redovisas som operationell leasing, oavsett om avtalen är operationella eller finansiella. Leasingkostnaden redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar till anställda i koncernen utgörs av lön, sociala avgifter, betald semester och betald sjukfrånvaro. 1919 NOTER NOT 2 EFFEKTER AV ÖVERGÅNG TILL K3 KONCERNEN Övergången till K3 redovisas i enlighet med Kapitel 35, ”Första gången detta allmänna råd tillämpas”. Vid en övergång till K3 upprättas en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. När koncernens ingångsbalansräkning enligt K3 upprättades justerades belopp som i tidigare årsredovisningar rapporterats i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd. En förklaring till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper har påverkat koncernens ställning visas i de tabeller som följer nedan och i noterna som hör till dessa. Följande ändringar av redovisningsprinciper och övergångsbestämmelser påverkar koncernen: - De poster som ingår i eget kapital delas inte längre in i bundet och fritt kapital, utan i posterna Aktiekapital, Annat bundet eget kapital och Annat eget kapital inklusive årets resultat. - Justering har skett av avskrivningar då omräkning har skett enligt komponentsmetoden. Enligt K3 ska posterna i koncernens eget kapital presenteras med en annan indelning än tidgare. Denna omklassificering påverkar både ingångsbalansräkningen för 2013 och i den justeradebalansräkningen för 2013. Utgående balans 2012 enligt tidigare principer Justering Ingående balans 2013 enligt K3-reglerna Eget kapital Föreningskapital 1 947 209 Ändamålsbestämt eget kapital 2 856 103 -2 856 103 - 253 837 -253 837 - Fria reserver 82 146 537 -82 146 537 - Årets resultat -10 669 792 10 669 792 - Annat bundet eget kapital - 3 109 940 3 109 940 Fritt eget kapital inkl årets resultat - 71 476 745 71 476 745 76 533 894 0 76 533 894 Bundna reserver Summa eget kapital 2020 1 947 209 Noter Utgående balans 2013 enligt tidigare principer Justering Utgående balans 2013 enligt K3-reglerna 1 947 209 1 947 209 Eget kapital Föreningskapital Ändamålsbestämt eget kapital 137 834 -137 834 - Bundna reserver 220 000 -220 000 - Fria reserver 74 593 665 -74 593 665 - Årets resultat -7 172 302 7 172 302 - Annat bundet eget kapital - 357 834 357 834 Fritt eget kapital inkl årets resultat - 67 421 363 67 421 363 69 726 406 0 69 726 406 Summa eget kapital Not Ingående balans 2013 Justering Utgående balans 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 7 13 054 901 -72 816 12 982 085 16 -67 494 179 72 816 -67 421 363 Eget kapital Fritt eget kapital inkl årets resultat 2121 Noter NOTER NOT 3 PERSONAL Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2013 2014 Löner och andra Sociala kostnader Löner och andra ersättningar (varav pensionskostnader) ersättningar Sociala kostnader Koncernen 15 489 074 29 775 514 14 075 695 34 449 542 (3 733 246) 2014 Löner och andra ersättningar (varav rörliga) Styrelseledamöter och VD 3 303 474 (varav pensionskostnader) (3 961 525) 2013 Löner och andra ersättningar Pensionskostnader (varav rörliga) 411 282 2 842 754 Pensionskostnader 370 486 (-) (-) Övriga anställda 26 472 040 3 321 964 31 606 788 3 591 039 Koncernen 29 775 514 3 733 246 34 449 542 3 961 525 Premier för individuella pensionsförsäkringar till VD följer ITP-plan. Ersättning till styrelsen utgår enligt gällande arvodesregler. Ordföranden erhåller 6 basbelopp, förste vice ordförande 3 basbelopp, andre vice ordförande 1,5 basbelopp, övriga ledamöter 1 basbelopp. Till detta kommer sammanträdesarvoden med 5 % av basbeloppet. Inga pensionsåtaganden avseende styrelsen finns. För övrig personal föreligger pensionsvillkor enligt ITP-plan. Ingen anställd har s.k. fallskärmsavtal som kan utlösas av den anställde. Medelantalet årsanställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till: Koncernen 2222 20142013 Kvinnor 3548 Män 2128 Totalt för koncernen 56 76 Noter STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2014 2013 Antal på Antal på Varav män balansdagen balansdagen Varav män Koncernen Styrelseledamöter14 57% 13 62% Verkställande direktören och andra ledande befattningshavare5 20% 20% 5 Moderföreningen Moderföreningen har under året eller föregående år inte haft några anställda. NOT 4 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA Koncernen 20142013 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Revisionsuppdraget 151 000 95 000 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget - 40 000 Skatterådgivning -- Övriga tjänster 7 150 352 231 Summa 158 150 487 231 Moderföreningen Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Revisionsuppdraget 20 000 - 2323 Noter NOTER NOT 5 LEASINGAVGIFTER AVSEENDE OPERATIONELL LEASING2014 2013 Framtida minimileaseavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år 5 609 001 5 433 307 Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år 12 670 294 17 295 288 18 279 295 22 728 595 Under perioden kostnadsförda leasingavgifter 5 780 685 6 034 001 Den operationella leasingen utgörs i allt väsentligt av hyrda lokaler. Det huvudsakliga avtalet om hyra löper på fem år med möjlighet för företaget att förlänga med ytterligare tre år. Förutom hyra av lokaler avser avtalen leasingbilar, som leasas på tre år. NOT 6 DATAPROGRAM Koncernen Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar/utrangeringar Utgående anskaffningsvärde 2014 12 31 2013 12 31 7 443 407 5 449 540 - 1 993 867 -7 443 407 - 0 7 443 407 2424 Ingående avskrivningar enligt plan -1 419 200 - Försäljningar/utrangeringar 2 907 882 - Årets avskrivningar enligt plan -1 488 682 -1 419 200 Utgående avskrivningar enligt plan 0 -1 419 200 Restvärde enligt plan 0 6 024 207 Noter NOT 7 BYGGNADER OCH MARK 2014 12 31 2013 12 31 Koncernen Fastighet, Nytorgsgatan 17 Ingående anskaffningsvärde byggnad Ombyggnad under året Ingående anskaffningsvärde mark Utgående anskaffningsvärde 9 012 366 8 313 899 - 698 467 4 728 000 4 728 000 13 740 366 13 740 366 Ingående avskrivningar enligt plan -758 281 -570 636 Årets avskrivningar enligt plan -220 952 -187 645 Utgående avskrivningar enligt plan -979 233 -758 281 Summa bokfört värde Brandförsäkringsvärde 12 761 133 12 982 085 FullvärdeFullvärde Det skattemässiga värdet understiger det bokförda värdet med 698 681 kronor. Fastigheten värderades 2013 till 69 600 tkr, av en oberoende värderingsman. Ledningen anser att de parametrar som användes i förra årets värdering inte har förändrats på något väsentligt sätt och attfastighetens verkliga värde därför kan anses oförändrat. 2525 Noter NOTER NOT 8 INVENTARIER 2014 12 31 2013 12 31 2 926 184 2 798 030 Ingående anskaffningsvärde fusionerat bolag - 43 572 Årets investeringar - 84 582 Försäljningar/utrangeringar -- Koncernen Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde 2 926 184 2 926 184 Ingående avskrivningar enligt plan -819 545 -354 043 Ingående avskrivning fusionerat bolag - -37 095 Försäljningar/utrangeringar -- Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan -421 930 -1 241 475 -428 407 -819 545 Restvärde enligt plan 1 684 709 2 106 639 NOT 9 RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Moderföreningen 20142013 Ränteintäkter 1 480 1 791 286 674 399 126 Ränteintäkter från koncernföretag Summa 288 154 400 917 Koncernen Ränteintäkter Resultat vid försäljning av korta placeringar Utdelningar Summa 2626 20142013 106 416 172 845 8 707 324 1 406 993 852 038 1 848 998 9 665 778 3 428 836 Noter Moderföreningen Koncernen NOT 10 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT 2014 2013 20142013 Aktuell skatt för året Skatt pga ändrad taxering Justering uppskjuten skatt pga ändrad skattesats Uppskjuten skatt -63 098 -87 976 -63 098 -87 976 4 183 14 006 - 2 462 - 46 290 - - 16 020 - - - Uppskjuten skattefordran 1 252 894 Summa 1 209 999 -27 680 -63 098 -85 514 Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag har aktiverats i Företagarna Sverige Service AB vilket ger en skatteintäkt 2014. Uppskjuten skatt är resultatet av att det skattemässiga värdet minskar jämfört med det bokförda värdet på fastigheten pga K3 regler. NOT 11 Andelar i intresseföretag Kapitalandel % Rösträttsandel % Antal andelar Bokfört värde Bokfört värde 2014 12 31 2013 12 31 Koncernen Företagarna i Kalmar län Service AB, 556217-1789 säte: Oskarshamn 40 8 667 66 700 Företagarna i Halland Service AB, 556280-9771 säte: Halmstad 40 14 1334 133 400 Företagarna Östergötland Service AB, 556376-8042 säte: Linköping 40 10 667 66 700 Företagarföreningen i Örebro län AB, 556221-1838 säte: Örebro 40 12 667 66 700 Företagarna Kronoberg Service AB, 556457-5933 säte: Växjö 40 10 667 66 670 Företagarna Region Syd Service AB, 556420-4302 säte: Malmö 40 3 667 66 700 66 700 133 400 66 700 66 700 66 670 66 700 2727 NOTER Företagarna Stockholms län AB, 556072-0566 säte: Stockholm 40 4 667 66 700 Företagarna i Västerbotten Service AB, 556549-3110 säte: Lycksele 40 6 200 200 000 Företagarna Mälardalen Service AB, 556903-2005 säte: Stockholm 40 5 1 000 1 135 234 Företagarnas Service Gävleborg AB, 556313-4187 säte: Gävle 40 12 667 66 700 Företagarna Norrbotten Service AB, 556335-7689 säte: Luleå 40 6 67 67 000 Företagarna Värmland Projekt AB, 556669-1795 säte: Karlstad 40 8 667 66 700 Företagarna i Västernorrland Service AB, 556291-0041 säte: Sundsvall 40 12 667 66 700 Företagarna Västra Götaland Service AB, 556612-3153 säte: Göteborg 40 2 1 440 144 000 Företagarna Jämtland- Härjedalen Service AB, 556788-9398 säte: Östersund 40 11 475 47 500 Företagarna Dalarna Service AB, 556793-5290 säte: Falun 40 6 400 39 900 Företagarna Gotland Service AB, 556611-6132 säte: Gotland 40 50 667 0 Summa 2 367 304 2828 66 700 200 000 1 135 234 66 700 67 000 66 700 66 700 144 000 47 500 39 900 66 700 2 434 004 Noter NOT 12 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Bokf värde Bokf värde Koncernen 2014 12 31 2013 12 31 Aktier och andelar Företagarhuset i Västmanland ek. för KGF Jönköpings Län Övrigt Summa aktier och andelar 60 000 60 000 100 000 100 000 1 002 1 002 161 002 161 002 NOT 13 UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN Uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag 2014 12 31 2013 12 31 1 252 893 - Det skattemässiga underskottsavdraget uppgår till 5 695 tkr. NOT 14 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 2014 12 31 2013 12 31 Koncernen Förskottsbetalda hyror 1 303 013 1 287 640 Periodiserad provision 1 091 250 1 231 123 - 4 543 637 Förutbetalda kostnader regional verksamhet 1 850 500 1 876 600 Övrig förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 823 681 1 384 585 Periodiserade kostnader regional verksamhet Summa 7 068 444 10 323 585 NOT 15 KORTA PLACERINGAR 2014 12 31 2013 12 31 Anskaffningsvärde 120 000 000 98 272 952 Verkligt värde på balansdagen 121 633 531 103 682 487 Placeringarna görs i ränte- och aktiefonder. 2929 Noter NOTER NOT 16 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Föreningskapital Annat bundet Balanserad Summa Minoritets- Totalt eget kapital vinst m.m. intresse eget kapital Koncernen Eget kapital 20140101 1 947 209 357 834 Årets resultat Nyemission Fusionsresultat Erhållet aktieägartillskott Utbetalda stipendier -35 000 Eget kapital 20141231 1 947 209 322 834 67 342 189 -2 315 409 34 263 91 112 35 000 65 187 155 69 647 232 79 174 -2 315 409 -8 939 0 7 073 34 263 3 389 91 112 0 9 011 67 457 198 89 708 69 726 406 -2 324 348 7 073 37 652 100 123 0 67 546 906 Föreningskapital Ändamålsbestämt Balanserat Totalt Moderföreningen eget kapital eget kapital eget kapital Ingående balans 20140101 1 947 209 137 834 13 754 412 15 839 455 Utbetalda stipendier från Stipendie- och bidragsfond -35 000 35 000 0 Årets resultat -1 762 875 -1 762 875 Utgående balans 20141231 1 947 209 102 834 12 026 537 14 076 580 ÄNDAMÅLSBESTÄMT EGET KAPITAL Koncernen och Moderföreningen 2014 12 31 2013 12 31 Stipendie- och bidragsfond 29 031 64 031 Mästarbrevsfond 57 169 57 169 Hyllningsfond 16 634 16 634 Fond för medlemsfrämjande insatser - - Summa 102 834 137 834 Företagarna har kvarstående krav mot Företagarna Sverige Service AB på återbetalning av villkorade aktieägartillskott om 17 644 700 kronor. Aktieägartillskott har lämnats vid tre tillfällen, 1991, 1995 och 1998. NOT 17 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER. Avser avsättningar för pensionerade verkställande direktörer som varit verksamma inom organisationerna. 3030 Noter NOT 18 UPPSKJUTEN SKATTESKULD Koncernen 2014 12 31 2013 12 31 Ingående balans 169 729 216 019 Förändring av uppskjuten skatteskuld -16 020 -46 290 Utgående balans 153 709 169 729 Den uppskjutna skatteskulden, 153 709 kronor, beror på att det skattemässiga värdet på fastighetenunderstiger det bokförda värdet med 698 681 kronor. NOT 19 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Koncernen 2014 12 31 2013 12 31 Semesterlöneskuld 2 218 165 2 382 173 Sociala avgifter 699 978 1 598 388 Övriga upplupna kostnader 6 489 730 6 794 594 och förutbetalda intäkter Periodisering av annonsintäkter 4 299 888 Ersättningar till Företagarnas regionala bolag 1 800 000 Summa 15 507 761 10 775 155 NOT 20 STÄLLDA SÄKERHETER Koncernen 20142013 Företagsinteckningar 4 800 000 4 800 000 Bankgaranti 1 175 000 1 175 000 Summa 5 975 000 5 975 000 NOT 21 INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG Moderföreningen Av bolagets nettoomsättning avser 0 (0) kkr försäljning till dotterföretag. Av bolagetsinköp avser 10 541 (9 031) kkr inköp från dotterföretag. 3131 NOTER NOT 22 AKTIER I DOTTERBOLAG Samtliga bolag med säte i Stockholms län Bolag Antal Kapitalandel Aktiekapital Bokfört värde 2014 12 31 Företagarna, Sverige Service AB 556093-3011 10 000 100 1 000 000 1 000 000 I koncernen Företagarna Sverige Service AB, 556093-3011, ingår följande dotterbolag Rörelsedrivande Småföretagens Riksorganisation Service AB, 556101-2377 1 000 100 100 000 100 000 Företagarnas Föreningsbolag AB 556274-3814 2 400 91 120 000 224 287 Vilande Företagarna Sverige Marknads AB 556129-3316 1 000 100 100 000 329 428 Bokfört värde i Företagarna Sverige Service AB 653 715 NOT 23 FORDRINGAR HOS KONCERNBOLAG 2014 12 31 2013 12 31 Ingående anskaffningsvärde 10 929 166 10 713 818 Årets förändring 177 052 215 348 Utgående anskaffningsvärde 11 106 218 10 929 166 3232 NOT 24 UPPGIFT OM FUSION Följande bolag har fusionerats med Företagarnas Föreningsbolag AB per den 18 december 2014.I det övertagande bolagets resultat- och balansräkning ingår följande belopp från det överlåtandebolaget för tid före fusionens registrering. Företagets namn och org.nr: Företagarna Gotland Service AB, org nr 556611-6132 Rörelseintäkter 224 478 Rörelsens kostnader -393 726 Rörelseresultat -169 248 Omsättningstillgångar 329 537 Summa tillgångar 329 537 Eget kapital 47 156 Långfristiga skulder 114 298 Kortfristiga skulder 168 083 Summa eget kapital och skulder 329 537 NOT 25 UPPLUPNA KOSTNADER 2014 12 31 2013 12 31 OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Förutbetalda medlemsavgifter 4 983 061 5 551 305 Upplupna revisionskostnader 20 000 - Summa 5 003 061 5 551 305 3333 Årsredovisningens undertecknande ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE FÖRETAGARNA ORG NR. 802015-6488, ÅRSREDOVISNING 2014 Stockholm den 15 april 2015 MIN REVISIONSBERÄTTELSE HAR LÄMNATS DEN 22 APRIL 2015 VÅR GRANSKNINGSRAPPORT HAR LÄMNATS DEN 22 APRIL 2015 3434 Revisionsberättelse REVISIONSBERÄTTELSE Till årsmötet i Företagarna, org.nr 802015-6488 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Jag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Företagarna för år 2014. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. REVISORNS ANSVAR Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar en årsredovisning och koncernredovisning i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. UTTALANDEN Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderföreningens och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderföreningen och koncernen. Forts. 3535 Revisionsberättelse REVISIONSBERÄTTELSE FORTS. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även reviderat förslaget till disposition beträffande föreningens vinst eller förlust samt utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Företagarna för år 2014. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förslaget till disposition beträffande föreningens vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen. REVISORNS ANSVAR Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förvaltningen på grundval av min revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan leda till ersättningsskyldighet. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med stadgarna. 3636 Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. UTTALANDE Jag tillstyrker att årsmötet disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 22 april 2015 Marie Welin Auktoriserad revisor Granskningsrapport GRANSKNINGSRAPPORT Till Företagarnas årsmöte, org.nr 802015-6488 Vi har på uppdrag av kongressen granskat förvaltningen och den interna kontrollen i Företagarna för år 2014. Vi har granskat väsentliga beslut från kongressen, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och tillfredställande sätt. Vår granskning har inte uppvisat några förhållanden som föranleder anmärkning. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med kongressens beslut, föreningens stadgar, ej heller vidtagit någon åtgärd eller gjort sig skyldiga till någon försummelse som föranleder anmärkning. Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för verksamhetsåret. Stockholm den 22 april 2015 Torbjörn Jonsson Lars Brändström Förtroendevald revisor Förtroendevald revisor 3737 FÖRETAGARNA, 106 67 Stockholm • Besöksadress: Rådmansgatan 40, Stockholm Telefon: 08-406 17 00 • Fax: 08-24 55 26 • E-post: info@foretagarna.se • www.foretagarna.se 38
© Copyright 2024