Parlamentens verksamhetsberättelse 2014
Verksamhetsberättelse 2014 Riksdagsgruppen Landstingsfullmäktigegruppen Kommunullmäktigegruppen Stiftsfullmäktige Omslagsbild: ”Stockholms största selfie” 10 september 2014. Foto: Mattias Vepsä INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPPENS LÄNSBÄNK I STOCKHOLMS KOMMUN.................................... 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA LANDSTINGSGRUPPEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING........................................ 9 VERKSAMHETSBERÄTTESLE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA FULLMÄKTIGEGRUPPEN I STOCKHOLMS KOMMUN...................................................27 STIFTSFULLMÄKTIGE..............................................................................................................40 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPPENS LÄNSBÄNK I STOCKHOLMS KOMMUN Den socialdemokratiska riksdagsgruppen länsbänk i Stockholms kommun vill härmed avge verksamhetsberättelse för år 2014, Inledning År 2014 var ett valår hela året upptogs av valrörelsen där ledamöterna var fördelade på valkampanjområdena. Så även kandidaterna ner till plats 14. Någon närmare redovisning av vårens aktiviteter i riksdagen i form av motioner, interpellationer, enkla frågor och anföranden avser vi inte att redovisa i denna verksamhetsberättelse. Gruppens sammansättning Fram till valet i september 2014 bestod riksdagsgruppen av följande ledamöter: Anders Ygeman, Veronica Palm, Ylva Johansson, Börje Vestlund, Arhe Hamednaca samt Teres Lindberg. Vid valet i september 2014 valdes följande ledamöter in: Stefan Löven, Carin Jämtin, Anders Ygeman, Veronica Palm, Arhe Hamednaca, Ylva Johansson och Emanuel Öz. Riksdagen utsåg Stefan Löven att bilda regering. Till denna regering utsåg han Ylva Johansson till arbetsmarknadsminister och Anders Ygeman till inrikesminister. Statsrådsersättare för dessa regeringsledamöter är Lawen Redar, Börje Vestlund och Teres Lindberg. |4| Veronica Palm Socialutskottet, vice ordförande Krigsdelegationen Carin JämtinPartisekreterare Utrikesutskottet, suppleant Arhe Hamednaca Justitieutskottet, ledamot OSSE delegation, ledamot Socialutskottet, suppleant Emanuel Öz Konstitutionsutskottet, ledamot Justitieutskottet, suppleant EU-nämnden, suppleant Lawen Redar, Justitieutskottet, ledamot statsrådsersättare för Konstitutionsutskottet, suppleant Stefan Löven Skatteutskottet, suppleant EU-nämnden, ledamot Nordiska rådets svenska delegation, suppleant Börje Vestlund, EU-nämnden, vice gruppledare statsrådsersättare för Finansutskottet, suppleant Anders Ygeman Teres Lindberg, Trafikutskottet, suppleant statsrådsersättare för Interparlamentariska unionen, ledamot Ylva Johansson Gruppens interna organisation Länsbänksansvarig Ekonomiansvarig Gruppstyrelsen Valberedningen Kommunsekreterare Valkretsombudsman Politisk sekreterare Börje Vestlund Arhe Hamednaca Veronica Palm och Carin Jämtin Anders Ygeman efter valet Yilmaz Kerimo Olle Burell senare Johan Sjölander Tina Rönngren senare Annie Säll Johan Rydstedt senare Maria Lönn Några politiska kommentarer Årets arbete i riksdagen har främst präglats av valet och budgetpropositionen för år 2015. Våren upptogs helt av valarbete det intensiva arbetet med interpellationer i riksdagen och övrigt internt riksdagsarbete fick ge vika för valarbete. Dels med arbetarekommunens egna kampanjer men också i kampanjer som initierats av riksdagsgruppen oftast i Stockholmsområdet. I riksdagsvalet ökade gruppen med en ledamot vilket var mycket glädjande. Smolken i glädjebägaren var att SD mer än fördubblade sitt antal platser i riksdagen. Efter riksdagens öppnande så vidtog ett mödosamt arbete med budgeten. Respektive utskott var inblandade i budgetprocessen på olika sätt. Den 3 december togs ramarna i budgeten. Vid voteringen valde SD att rösta med den borgerliga budgeten. Därmed uppstod en regeringskris och Stefan Löven meddelade samma dag att extra val skulle hållas i början av mars. Under december månad så närmade sig regeringen och den borgerliga oppositionen varandra i form av att fastställa spelregler för riksdagsarbetet. Bl a innebär detta att, även om det är en minoritetsregering men den är större än det andra blocket så ska den släppas fram av de andra partierna. På samma sätt ska också minoritetsregeringen budget också släppas fram. Därutöver gjordes även överenskommelse om tre politiska områden där man ska ha blocköverskridande överenskommelser. För bänkens ledamöter innebar därför hösten en väldig turbulens. I debatten har mest diskuterats det politiska spelet och mindre av politikens innehåll. Vi hoppas nu att riksdagsgruppen kan ägna sin tid åt politiska diskussioner och framför allt för att få ut så mycket som möjligt av regeringens politik. Motioner Inför den allmänna motionstiden beslutade bänken att lägga en bred urban motion som tog upp storstadsfrågor i allmänhet och Stockholmsfrågor i synnerhet den rymde såväl urban tillväxt, arbetsmarknadsfrågor, bostadsfrågor, migrationsfrågor, infrastruktur, utbildningsfrågor mm. Som vanligt översändes att antal motioner till riksdagsgruppen från arbetarekommunens årsmöte, på grund av hög arbetsbelastning fick inte riksdagsgruppen del dessa förrän vid årsskiftet förutom en. Riksdagsgruppen kommer att ta upp dessa för behandling vid 2015 års allmänna motionstid. Vi redovisar i en särskild bilaga om hur partiet har agerat i de frågor som tas upp i motionerna och återkopplar till respektive motionär. Den motion som vi fick var G 13 som krävde att nuvarande nämndemannaorganisation bibehålls, Riksdagsgruppen har lagt en motion om detta. |5| Redovisning av ledamöternas aktiviteter under hösten Ledamot Veronica Palm* Carin Jämtin* Arhe Hamednaca Emanuel Öz Lawen Redar Börje Vestlund Teres Lindberg Motioner 2 1 12 6 25 14 16 Interpellationer - - - - - - - Enkla frågor Anföranden - - - - - - - 2 1 6 10 8 *) Är utskottsgruppledare eller partisekreterare och ledamöter av gruppstyrelsen och har som uppgift att stå bakom partimotioner och bedriva politik inom sitt eget område. Detta är dock inte det viktigaste arbete som ledamöterna utför. Det stora arbetet är att vara en del av riksdagsgruppen kunna delta i partiets verksamhet både lokalt och centralt, men framförallt att träffa så många väljare och olika grupper i vårt samhälle. Förutom i de nätverk de olika ledamöterna har, så ska kontakter hållas med olika intressen som kan finnas vad gäller ledamöternas utskottsplacering. Gruppens möten och träffar Bänkgruppen träffas varje tisdag för att gå igenom dels veckans händelser, rapportera från gruppstyrelse, länsbänksansvariga träffen, partidistriktet samt nominera till de av riksdagen samt regeringen tillsatta organ (vakanta platser i utskott, statliga utredningen, s k insynsråd i olika myndigheter mm). Förutom bänkens sex ledamöter deltar Olle Burell, Tina Rönngren senare Annie Säll. Gruppen har dessutom haft en tvådagars överläggning för att ta fram en verksamhetsplan, vid denna deltog bänkgruppens medlemmar samt Olle Burell och Annie Säll. Hela riksdagsgruppen sammanträder en gång per vecka för att diskutera det politiska läget samt behandla motioner kring olika propositioner mm. Närvaron vid såväl bänkgruppens sammanträden samt riksdagsgruppens möten är goda, sedan lång tid är regeln att man ska anmäla frånvaro från dessa sammanträden. Slutord Riksdagsgruppen kan se tillbaka på ett år av stor turbulens där hopp och glädje mötts med dalar av tvivel och förtvivlan. Vi ser framemot ett 2015 som fylls av politiska diskussioner och att få vara ute och kampanja runt om i vår arbetarkommun Börje Vestlund Länsbänksansvarig Veronica Palm Arhe Hamednaca Teres Lindberg Carin Jämtin Emanuel Öz Lawen Redar |6| BILAGA TILL RIKSDAGSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Motion G13 kräver i en motion att den nuvarande nämndemannaorganisationen bibehålls. Riksdagsgruppen har lämnat in en motion i vad motionen hävdat. De motioner som finns nedan inkom till riksdagsgruppen först i januari 2015. Dessvärre har därför inte dessa kunnat behandlas under året. Riksdagsgruppen lämnar i varje motion några kommentar vad partiets uppfattning är och om det eventuellt lagts andra motioner som stöder kraven i motionärens yrkanden helt eller delvis Motion B10 tar upp frågan om fungerande skydd mot trakasserier av arbetstagare. Riksdagsgruppens kommentar är: Frågan om att diskrimineringslagen ska utsträckas till att omfatta trakasserier oavsett orsak har inte behandlats av Riksdagen under året. Dock har en av ledamöterna på Stockholmsbänken motionerat om behovet av en nationell strategi för det fortsatta arbetet mot olika former av diskriminering samt att lagstiftningen mot diskriminering bör ta sin utgångspunkt i människors likheter snarare än olikheter. Motion B14 tar upp frågan om att utöka platser i Samhall Denna motion är besvarad av årsmötet och föranleder normalt ingen åtgärd från riksdagruppen. Riksdagsgruppens kommentar är: Samhall har under året inte behandlats explicit under riksdagsåret. Däremot har den nya regeringen tydligt prioriterat arbetet med förbättrad arbetsmiljö och möjligheter för alla människor att kunna jobba utifrån sina förutsättningar. Detta har stockholmsbänken understött och där också Samhall som verktyg bör bli föremål för översyn så att syftet nås. Motion B 15 tar upp frågan om att järnvägen står mitt i ett systemfel. Riksdagsgruppens kommentar är: I augusti 2014 så uttalade dåvarande partiordföranden Stefan Löfven att staten ska ta ett samlat ansvar för allt järnvägsunderhåll samt att det statliga aktiebolaget Infranord successivt bör omvandlas till en underhållsenhet inom Trafikverket. Det spelar väl i motionens linje. Dock finns bekymmer i statens budget då regeringen föll och i den högerbudget som alliansen och SD ställde sig bakom så saknas 1,2 miljarder till Järnvägsunderhåll. Vi får räkna med långsam leverans på detta område. Motion B16 tar upp frågan om att förbättra villkoren i sjukförsäkringen. Under den tidigare mandatperioden tillsattes den s.k. socialförsäkringsutredningen. Denna hade bland annat att se över ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen. Riksdagsgruppens kommentar är: Utredningen har nyligen lämnat sitt betänkande, där finns förslag om att de som har den lägsta ersättningen ska få en höjning i sjukförsäkringen samt att i alla statliga försäkringssystem ska en indexuppräkning ske av lägsta beloppen årligen. |7| Motion C 15 tar upp frågan om jämställdhet inom högre utbildning: Riksdagsgruppens kommentar är: Liksom framkommer av arbetarekommunens svar på motionen har redan landets högskolor jämställdheten högt upp på dagordningen. Det framgår bl a av regeringens budgetproposition. Motion C18 tar upp frågan om föreläggande om privatisering av Sveriges universitet och högskolor. Riksdagsgruppen lämnar följande kommentarer: Samarbetsregeringen har inte varit intresserade av att gå vidare med förslaget om stiftelser. Vi socialdemokrater är helt emot att omvandla universiteten till stiftelser, vill att de ska vara kvar i myndighetsformen. Det kan dock vara motiverat att diskutera hur vi stärker universitetens autonomi och förutsättningar att verka på den internationella arenan (men då främst genom ev. mindre förändringar i myndighetsformen – inte genom privata stiftelser). Motion D12 tar upp frågan om skuldsättning i privata välfärdsföretag. Riksdagsgruppen kommentar är: Riksdagen har inte behandlat frågan om privata företag inom välfärdssektorn särskilt. Dock har regeringen aviserat att frågor om vinster i välfärden ska utredas och att det ska tas fram förslag på hur regleringen av användning av offentliga medel för drift av skattefinansierad välfärd bör utformas. Motion D20 tar upp frågor om ökade resurser till psykiatrin och forskning inom psykisk ohälsa. Riksdagsgruppens kommentar är: Psykisk ohälsa är prioriterat av den nya regeringen. Stockholmsbänken har på AK-repets uppdrag sedan länge drivit frågan om ett större grepp kring frågor om psykisk ohälsa och dess uppkomster. Detta har vi gjort bland annat genom krav på att det ska tillsättas en Folkhälsokommission. Till vår glädje så fanns en sådan också med i Stefan Löfvens regeringsförklaring och nu är arbetet med att tillsätta denna igång. |8| VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA LANDSTINGSGRUPPEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Förslag till landstingsfullmäktigegruppens årsmöte den 12 mars 2015 (behandlas av gruppstyrelsen den 12 februari) Landstingsgruppens styrelse till och med 18 oktober 2014 OrdinarieErsättare Dag Larsson, ordförande Anita Johansson Helene Hellmark Knutsson, v ordf Robert Johansson Tove SanderThore Nyman Gizela SladicAnna Kettner Staffan Holmberg Rolf Lindell Adnan Can Lowisa Andersson Adjungerade Erika Ullberg Nanna Wikholm Lars Dahlberg Inger Ros Nils Vikmång Anders Lönnberg Johan Sjölander Olle Burell Malin Quick Oljelund Åsa Karlberg Landstingsgruppens styrelse fr.o.m. 18 oktober 2014 OrdinarieErsättare Dag Larsson, ordförande Staffan Holmberg Erika Ullberg, vice ordförande Robert Johansson Elof HansjonsChristina Enocson Petra LarssonSusanne Lund Hanna Stymne Bratt Rolf Lindell Adriana Haxhimustafa Lowisa Andersson Adjungerade Jens Sjöström Nanna Wikholm Anders Lönnberg Johan Sjölander Tove Sander Tara Twana Victor Harju Malin Quick Oljelund Åsa Karlberg Landstingsgruppens sammanträden Landstingsgruppen har haft 7 sammanträden och en heldagsöverläggning. Innehållet på gruppens sammanträden beskrivs under rubriken gruppens arbete. Landstingsgruppens styrelses sammanträden Gruppstyrelsen, har adjungerat landstingsstyrelsens S-grupp och har under året haft 7 möten. |9| Landstingsråd och arvoderade politiker Presidiet Gruppledare Helene Hellmark Knutsson, Landstingsråd i opposition med ansvar för till oktober 2014 allmänpolitiska och finansiella frågor, gruppledare Erika Ullberg, Landstingsråd i opposition med ansvar för från oktober 2014 allmänpolitiska och finansiella frågor, gruppledare Dag Larsson Landstingsråd i opposition med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor, vice gruppledare Erika Ullberg, Landstingsråd i opposition med ansvar för till oktober 2014 trafikfrågor Nanna Wikholm, Landstingsråd i opposition med ansvar för från oktober 2014 trafikfrågor Jens Sjöström, Arvoderad politiker – Sjukvårdsfrågor och februari till oktober 2014 region och kulturfrågor Jens Sjöström, Landstingsråd i opposition med ansvar för tillväxt från oktober 2014 och regionplanering Nanna Wikholm, Arvoderad politiker – Tillväxt-, regionplanerings-, till oktober 2014 miljö- och skärgårdsfrågor Johan Sjölander Arvoderad politiker – Psykiatri, missbruksvård och folkhälsa Conny Andersson, till oktober 2014 Mikael Sundesten, från oktober 2014 1:e vice ordförande i landstingsfullmäktige 1:e vice ordförande i landstingsfullmäktige Catarina Agrell Färdtjänst- och tillgänglighetsberedning Majvi Andersson Valberedningen Hasan Dölek Locum AB Christina Enocson Programberedning 1: Äldre och multisjuka Reynoldh Furustrand Beredning för sjötrafik Helene Hellmark Knutsson Landstingsstyrelsen (tom september 2014) Landstingsstyrelsens allmänna utskott Anita Johansson Färdtjänstutskottet Håkan Jonsson Miljö- och skärgårdsberedning Dag Larsson Hälso- och sjukvårdsnämnden Programberedning 6: e-hälsa och öppna jämförelser Petra Larsson Sjukvårdsstyrelsen, City Anders Lönnberg Forskningsberedning Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje Janet Mackegård Programberedning 2: Akutsjukvård Inger RosPatientnämnden Tove Sander Programberedning 4: Barn, unga och kvinnosjukvård Johan Sjölander Programberedning 3: Folkhälsa och psykiatri Jens Sjöström Sjukvårdsstyrelsen, Söder Landstingsstyrelsens produktionsutskott Gizela SladicKulturnämnden | 10 | Kenneth Strömberg Revisorskollegiet Mikael Sundesten Sjukvårdsstyrelsen, Norr Kristina Söderlund Programberedning 5: Tandvård Erika Ullberg Trafiknämnden, AB SL och WÅAB (from oktober 2014) Landstingsstyrelsen Nanna Wikholm Landstingsstyrelsens tillväxt- och regionplaneringsutskott Personal på kansliet Malin Appelgren Niklas Domeij Fredrik Fällman (fr februari 2014) Kata Hansson (tom november 2014) Gunilla Hjalmarson (januari – oktober 2014) Axel Ingvarsson Åsa Karlberg Malin Quick Oljelund Hanna Svensson Elin Tibell (tom oktober 2014) Eric Vänerlöv Kathrin Österlund (tom november 2014) Gardar Björnsson (projekt) Lisa Hedin (projekt) Mandatfördelning 2010-2014 S V MP C FP KD M 39 10 15 6 15 7 57 Mandatfördelning 2014-2018 S V MP C FP KD M SD 41 12 15 7 13 9 43 9 Gruppens sammanträden Gruppens möten har haft följande innehåll, utöver sedvanliga punkter som motioner, interpellationer och frågor samt fullmäktiges föredragningslista: 13 februari 13 mars 29 april 4 juni 18 oktober 21 oktober 6 november Per Båtelson, Karolinska universitetsjukhuset Framtidskontraktet Landstingsgruppens årsmöte Lena Hallengren Håkan Linnarsson, Angereds närsjukhus Landstingspolitiskt handlingsprogram Äntringsplanering Överläggning med den nya gruppen den nya mandatperioden, heldag Inför det första fullmäktigemötet den nya mandatperioden Åsa Westlund, valanalysarbetet Budget 2015 | 11 | 13 november 11 december Budget 2015 Budget 2015 Val Landstingsfullmäktigegruppens arbetsformer Landstingspolitiken under året 2014 präglades av valet den 17 september. Tillsammans med partidistriktet i Stockholms län, Stockholms stads arbetarekommun och socialdemokraterna i Stockholms stadshus genomförde vi en gemensam valrörelse i regionen. I januari presenterades det Framtidskontrakt för Stockholmsregionen som vi gick till val på. Det innehöll fyra kontraktspunkter som visade att vi vill ta Stockholmsregionen i en ny riktning där vi satsar på jobben, skolan och vården, framför fler skattesänkningar och fortsatta privatiseringar. Kontraktspunkten om vården visade på en tydlig konfliktlinje mellan Alliansen och Socialdemokraterna. En fortsatt privatiseringslinje stod emot en ny vårdpolitik som sätter vårdpersonalens tid med sina patienter framför nya privatiseringar. För att uppnå detta krävs ordning och reda i vården och: långsiktig planering och ett tydligt politiskt ansvar för vården. Vårt mål är att Stockholms sjukvård ska ge alla länets medborgare en jämlik tillgänglighet till god vård. Målet nås i nära samarbete med experter från både privata och offentliga vårdgivare, professionen, patientföreningar och läkemedelsindustrin. För att särskilt lyfta de landstingspolitiska frågorna i valrörelsen antog gruppen ett landstingspolitiskt handlingsprogram i juni. Den utgick från Framtidskontraktet, men berörde förutom sjukvård även kollektivtrafik, regional utveckling, skärgård och kulturfrågorna. Den gemensamma valrörelsen innebar att vi skapade en gemensam valorganisation för kansliet och att allt kommunikations- och pressarbete skedde utifrån en gemensam utspelsplan. Den största kampanjen i valrörelsen rörde förlossningsvården. Den innehöll såväl direktbrev till kvinnor runt om i länet som reklam i tunnelbanan. Vi krävde en barnmorska per födande kvinna, mer personal ger bättre arbetsmiljö, jourtelefon för gravida kvinnor och för kvinnor som nyligen har fött barn, ny barnmorskeledd enhet på Huddinge sjukhus samt betald specialistutbildning för sjuksköterskor. I landstingsvalet gick vi fram med två mandat medan Moderaterna gick kraftigt tillbaka och tappade 14 mandat. Ändå blev Alliansen med knapp marginal största block i fullmäktige sedan Feministiskt initiativ hamnat strax under spärren till landstinget. Sverigedemokraterna är med nio mandat vågmästare. Vårt mål var att skapa ett blocköverskridande styre i SLL för att uppnå en stabil majoritet. De borgerliga partierna valde att styra i minoritet med passivt stöd av SD. Därmed kommer vi Socialdemokrater att tillsvidare vara ett oppositionsparti. Socialdemokraterna har högst förtroende i sjukvårdsfrågan av alla partier, och försprånget mot Moderaterna är betydande. Samtidigt är okunskapen om landstinget stor hos väljarna, skillnaden mellan oss och Moderaterna upplevs som liten i sjukvårdsfrågan, och moderaterna har högre förtroende i flera andra för väljarna viktiga frågor. En slutsats av detta är att väljarna i landstingsvalet värderar partierna bredare än de direkta ansvarsområden som landstinget har. Till bilden hör också att S traditionella väljarbas i Stockholmsregionen är liten. För att växa behöver vi därmed vinna väljare som inte har oss som ett naturligt förstahandsval utan som i regel röstar med andra partier. Allra viktigast för att skapa en blockmässig förskjutning är att vinna väljare som idag röstar på Alliansen. | 12 | Media och kommunikation Året präglades av valet i september och media- och kommunikationsarbetet intensifierades särskilt under perioden juni till och med september, då kansliet gick in i kampanjorganisation. En viktig del av kommunikationsarbetet i början av året var det fortsatta arbetet med var att ta fram en gemensam kommunikationsplattform tillsammans med Stockholms stads partidistrikt. Kommunikationsplattformen utgick från den för de båda partidistriktens gemensamma framtidsstrategi för att vinna valet. Plattformen blev ”Framtidskontraktet”, som bestod av fyra konkreta vallöften. Det vallöfte som särskilt berörde landstingspolitiken var ”Ordning och reda i vård och omsorg går före nya privatiseringar.” med förslag om ökade resurser till vården med 400 miljoner. Pressekreterarna flyttade i maj med övriga kansliet in till Stockholms läns och Stockholms stads partidistrikts lokaler på Sveavägen 68. Tillsammans med det övriga medarbetarna i partisdistriktets kommunikationsgrupp inrättades arbetsgrupper inom politikområden som särskilt arbetade med att ta fram och utveckla mediala utspel samt kommunikationsinsatser i sociala medier och i köpta kanaler. En sådan arbetsgrupp arbetade uteslutande med förlossningsvården som blev en symbolfråga för Socialdemokraterna i landstinget under valet. Sammanfattningsvis så följde de kommunikativa budskapen framtidsstrategin som antagits av de båda partidistrikten under 2013. Framtidsstrategin fastslog att S framtoning skulle vara framtidsinriktade, samarbetsvilliga samt att visa på hur Moderaterna trots ambitioner, inte klarat av att leverera sina löften till väljarna. Arbetssättet präglades av att proaktivt kontakta media om våra politiska nyheter, informera om händelseutvecklingen inom vården och kollektivtrafiken samt sälja in debattartiklar. Sociala medier och köpt medieutrymme Det traditionella pressarbetet gentemot tidningar, radio och TV, kompletterades med kampanjer I sociala medier och på köpta annonsplatser. På Facebook startades kampanjsidan ”Ingen ska behöva föda i en taxi” där politiska nyheter om förlossningsvården lades upp. Arbetet med övriga facebooksidorna ”Kom igen SL hur svårt ska det vara”, ”Bygg lila linjen” fortsatte från 2013 med nyheter om främst enhetstaxan. Vi hade även en så kallad ”sign up-sida” kallad ”Hej Filippa” där besökare på sidan kunde skriva under för en bättre förlossningsvård. Helene Hellmark Knutsson kommunicerade även direkt på sin blogg fram till och med valet. Flera landstingsråd och anställd kanslipersonal förde även en aktiv debatt på Twitter. På grund av valrörelsen så köptes det även reklamplats vid två tillfällen under året för att ge utrymme åt Framtidskontraktet och Helene Hellmark Knutsson i kollektivtrafiken. Vidare så skickades det även i augusti 2014, ett direktbrev om förlossningsvården undertecknad Helene Helmmark Knutsson, till kvinnor i länet. Pressträffar Satsning på vården i SLL Helene Hellmark Knutsson och dåvarande ekonomisk-politiska talesperson för Socialdemokraterna, Magdalena Andersson presenterade den nationella vårdsatsningen på 2 miljarder, varav 400 miljoner var avsatta för SLL. Pressträffen hölls på Södersjukhuset i maj 2014. Förlossningslöftet – ett gemensamt förslag för en tryggare förlossningsvård Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Stockholms läns landsting lanserade ett gemensamt vallöfte: Förlossningslöftet - för en tryggare förlossningsvård. Före| 13 | trädare på pressträffen var Helene Hellmark Knutsson och Helene Öberg (MP). Pressträffen hölls på Karolinska sjukhuset i Solna i augusti 2014. 100 dagar av förändring – 25 viktiga reformer Helene Hellmark Knutsson presenterade sin plan för sjukvården och kollektivtrafiken de första 100 dagarna efter valet. Pressträffen hölls i september 2014. 50 000 nya hyresrätter i Stockholmsregionen till år 2020 Tillsammans med dåvarande oppositionsborgarråd Karin Wanngård och Stockholm arbetarekommuns ordförande, Veronica Palm, presenterades en gemensam bostadsplan för Stockholmsregionen. Pressträffen hölls i Sundbyberg i juni 2014. Seminarier Forum för tunnelbana Det sjunde seminariet i seminarieserien Forum för Tunnelbana med tema ”modeller för finansiering av tunnelbaneutbyggnader”. En helt ny rapport i ämnet presenterades av Sten Olsson, f d. statssekreterare, och Clara von Otter på konsultbolaget Muneris. Panelsamtal ingick med Maria Börjesson, Hans Wallenstam och Caroline Arehult. Seminariet anordnades i april 2014. Almedalen Helene Hellmark Knutsson ledde ett samtal med fyra experter inom hälso- och sjukvård utifrån frågorna: Vad måste göras för att nå ökad patientcentrering, mer tid för patienten och större utrymme för utveckling och innovation? Utgångspunkten i samtalen är slutsatserna från den Expertgrupp som Helene Hellmark Knutsson ledde under hösten och vintern 2013/2014. Deltog i panelen gjorde Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet, Thomas Berglund, vd Capio, Heidi Stensmyren, ordförande Läkarförbundet och Hans Winberg, generalsekreterare Leading Healthcare. Seminariet anordnades i juli 2014. Pressmeddelanden • (S): Stockholms styrande Moderater måste agera kring tågurspårningarna, 10 januari 2014 • BB-beslut idag: ”Mer personal avgörande för att trygga förlossningsvården”, 13 januari 2014 • MP och S: Arbetet med att stärka bemanningen måste börja nu!, 15 januari 2014 • Socialdemokraterna i Stockholmsregionen lanserar Framtidskontrakt, 21 januari 2014 • (S)tatligt ansvar för järnvägsunderhåll – viktigt besked för Stockholmsregionen, 22 januari 2014 • (S): Vi utmanar Filippa Reinfeldt att ta debatten om sjukvården, 23 januari 2014 • Oacceptabelt av landstingsmoderaterna, 3 februari 2014 • (S) vill starta specialistutbildning för sjuksköterskor, 4 februari 2014 • Rekordstort ras i SL:s biljettintäkter, 6 februari 2014 • (S) vill se både roslagsbana och tunnelbana i nordost, 11 februari 2014 • (S) vill satsa på fler barnmorskor, 12 februari 2014 • (S): Hög kvalitet i färdtjänsten måste gå före pressade priser, 16 feb 2014 • (S) synar moderaternas tunnelbaneutspel, 18 februari 2014 • (M) bluffar om tunnelbanan i nordost, 18 mars 2014 • Helene Hellmark Knutsson och Stefan Löfven besöker idag Flemingsberg Science Foundation, 19 mars 2014 | 14 | • Köerna på akuten fortsätter öka – äldre drabbas, 19 mars 2014 • SL tappar 42 miljoner i biljettintäkter, 28 mars 2014 • Pressinbjudan: Ny rapport, hur kan nya finansieringsmodeller ge mer tunnelbana i Stockholm?, 7 april 2014 • Ny rapport: Modeller för finansiering av tunnelbaneutbyggnader, 9 april 2014 • (S)atsningar för att stärka hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen, 14 april 2014 • Brist på sjuksköterskor störst i Stockholm, 24 april 2014 • Fortsatt ras i SL:s ekonomi, 30 april 2014 • (S)läpp fram bussen, 22 maj 2014 • (S): Öka tillgången till psykosocial kompetens för unga, 22 maj 2014 • Helene Hellmark Knutsson kommenterar Vårdförbundets sommarrapport, 9 jun 2014 • (S)läpp fram den moderna busstrafiken, 14 juni 2014 • Socialdemokraterna ska bygga 50 000 nya bostäder, 14 juni 2014 • (S): Inför sjukhus och vårdcentraler för mest sjuka äldre, 1 juli 2014 • Välkommen på seminarium: Hur styrs sjukvården bäst mot kvalitet och patientfokus?, 2 juli 2014 • (S): vi måste locka fler resenärer till kollektivtrafiken, 8 jul 2014 • Förlossningslöftet – ett gemensamt förslag för en tryggare förlossningsvård, 27 aug 2014 • Nytt svek i sjötrafikupphandlingen, 28 aug 2014 • (S) i Stockholms Läns Landsting: 100 dagar av förändring – 25 viktiga reformer, 3 september 2014 • Ska (M):s samarbetsprojekt i SLL haverera innan det ens börjat?, 17 okt 2014 • Ullberg är ny gruppledare i landstinget för Socialdemokraterna, 20 okt 2014 • Socialdemokraternas fyra nya oppositionslandstingsråd, 21 oktober 2014 • Ullberg(S): ”Stockholmsvänlig budget med fokus på sjukvården”, 23 okt 2014 • (S) efter Riksrevisionens kritik: ”Tillsätt omedelbar utvärdering av vårdvalen”, 11 november 2014 • (S): En kortsiktig budget som hotar kvaliteten i vården och kollektivtrafiken, 12 nov 2014 • Krisen inom barncancervården: Hur ska Landstingsalliansen uppfylla platsgarantin?, 24 nov 2014 • S-budget: Satsning på den södra länssidan - fler närsjukhus och ny barnmorskeledd förlossningsklinik, 25 nov 2014 • (S): Rosdahl(M) har tappat greppet om landstingets ekonomiska situation, 26 november 2014 • Krisen på Karolinska: (M) har inte tagit ansvar för den ökade platsbristen, 15 dec 2014 • Budgetdebatt landstinget: Alliansen måste svara på vilka besparingar som väntar kollektivtrafiken, 16 december 2014 • Budgetdebatt i landstinget: S tar strid för vårdgaranti för cancerpatienter och fler BB-platser, 17 december 2014 • S välkomnar möjlig kollektivtrafik på Förbifarten och mer T-bana, 21 dec 2014 | 15 | Finans- och allmänpolitiska frågor Landstingets ekonomiska läge Stockholms läns landsting omsätter ungefär 80 miljarder kronor och prognostiseras 2014 göra ett positivt resultat på 136 miljoner kronor, vilket är något bättre än det budgeterade resultatet på 54 miljoner kronor. Bakom denna till synes positiva siffra döljer sig emellertid avvikelser i form av kraftigt ökade kostnader, inom framför allt sjukvården. Länets ökande befolkning och den tekniska utvecklingen innebär ett ökat investeringsbehov inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Stockholms läns landstings upparbetade investeringar för 2014 ser enligt preliminära siffror ut att hamna på drygt 90 procent av den budgeterade nivån på drygt 16 miljarder kronor. Det är en förbättring jämfört med närmast föregående års upparbetningsgrad, men innebär trots detta att ca 1 miljard kronor av avsatta investeringsmedel inte användas i tid. Den samlade kostnadsökningstakten för landstingets verksamheter uppgår till lite mindre än 7 procent, vilket är en takt som enligt såväl förvaltningen som den politiska ledningens bedömning behöver halveras för att det på lång sikt ska vara möjligt att klara verksamheternas kostnader, produktion och kvalitet. Den budget som den styrande alliansminoriteten med passivt stöd av Sverigedemokraterna röstat igenom i landstingsfullmäktige för 2015 förutsätter en samlad kostnadsökningstakt i linje med denna långsiktigt hållbara nivå, vilket kommer förutsätta kraftfulla effektiviseringsåtgärder. Sjukvårdens kostnadsutveckling utgör den allvarligaste utmaningen för Stockholms läns landstings ekonomi. Kostnadsökningstakten 2014 uppgick till nära sju procent i den egenproducerade verksamheten. Landstingets sex akutsjukhus uppvisar tillsammans ett underskott på - 780 mnkr, att jämföra med budgeterat resultatkrav på + 51 mnkr. Men även i den vård som inte drivs av landstinget finns kostnadsproblem. Kostnadsökningstakten för den köpta vården 2014 uppgår enligt tillgängliga siffror till över 7 procent. Så länge primärvården bygger på ett ersättningssystem som i sin utformning ersätter utförd åtgärd istället för kvalitet kommer den problematiskt höga kostnadsökningstakten med stor sannolikhet att bestå. Intäkterna för resenärsavgifter understeg budget med 152 miljoner kronor för 2014 för AB SL. Det beror på att resandet inte ökat i den takt som förväntats och att fler biljetter säljs till reducerat pris. Detta efter att intäkterna för 2013 blev rekordlåga och understeg budget med hela 450 miljoner kronor. Samtidigt ökade kostnaderna för trafiken med cirka 5% vilket leder till att den ekonomiska situationen är mycket svårhanterlig. Kostnaderna för större investeringar har också börjat synas i den löpande budgeten genom högre avskrivnings- och finanskostnader. Avskrivningskostnaderna motsvaras inte av ökade biljettintäkter. Att krånglet med SL:s biljettsystem har en klar negativ effekt på biljettintäkterna är nu mer än uppenbart. Med en enhetstaxa i enlighet med vårt förslag skulle systemet förenklas och locka fler resenärer, och med fler resenärer säkrar vi intäkterna. Enhetstaxa skulle därför vara en kostnadseffektiv reform. Skatteintäkterna ser ut att för 2014 hamna drygt 50 mnkr högre än budget för samma år. Men innevarande år talar prognosen istället om en nivå som är drygt 50 mnkr lägre än budgeten för 2015, vilket skulle innebära att hela det överskott som Alliansens budget innehöll därmed raderas ut. I kombination med den allar| 16 | merande höga kostnadsökningstakten skulle Stockholms läns landsting därmed riskera att uppvisa växande underskott och inte kunna uppfylla kommunallagens balanskrav. Något som i sin tur vore mycket anmärkningsvärt mot bakgrund av att Stockholms län har landets högsta skattekraft – och landets klart högsta landstingsskatt. Framtidens hälso- och sjukvård De kommande fem åren innebär många och stora utmaningar för Stockholms län. Vi ser att Framtidsplanen är behäftad flera strukturella brister. Tidsglappet mellan NKS färdigställandet och genomförandet av Framtidsplanen är av största betydelse för ett lyckosamt genomförande. När NKS står klart 2016 - 2018 är akutsjukhusen byggarbetsplatser som kommer att ha ytterst svårt att ta emot ökade antal akuta patienter. Det försvåras ytterligare då akutsjukhusen ska skifta vård med NKS och med varandra under samma tidsperiod. Vidare försvåras situationen av stora delar av specialistvården som idag bedrivs av akutsjukhusen samtidigt ska börja bedrivas av idag ännu icke kända aktörer. Försvårande omständighet är att det inte finns några mottagare av den specialistvård som ska flyttas ut från akutsjukhusen. Det finns inte heller några lokaler färdigställda för att bedriva denna vård i. Bristen på friställda sjukvårdslokaler gör att den rockad av sjukvård som Framtidsplanenen innebär är ytterst svår att genomföra då det saknas ”luft i systemet”. Denna bristande planering av Moderaterna riskerar nu att försena genomförandet av Framtidsplanen med flera år. Situationen har framför allt stor inverkan på patienternas möjlighet att få vård och var de ska få vård, men den för också stor inverkan på personalens arbetsmiljö. För att sjukvården ska gå mot en mer patientcentreradvård med ökad integration mellan sjukvårdens aktörer krävs att den offentliga vården deltar i specialistsjukvården utanför sjukhusen. En ökad integration mellan aktörer och den offentliga vårdens deltagande är nödvändiga förutsättningar för övergången av slutenvården till öppenvård. Den nuvarande inriktningen för Framtidsplanen tillåter inte detta vilket innebär att den kommer att bidra till ökad fragmentering och sämre vård för patienterna och sämre förutsättningar för forskning och utbildning. Detta är brister i Framtidsplanen hänförliga till ideologisk övertygelse snarare än vad som nyttigt för patienterna och sjukvården. En vårdplats är bara en säng innan den bemannas. Det är personalen som gör sängen till en verklig vårdplats. Det är därför anmärkningsvärt att landstinget ännu inte har en kompetensförsörjningsplan för hur sjukvården ska bemannas både idag och för framtidens sjukvård. Stockholms läns landsting är sårbart. Det är det därför att den moderatledda majoriteten gjort avkall på ansvaret för personal och för bemanning av sjukvården. Socialdemokraterna anser att personalen är av strategisk betydelse. Vi behöver satsa på personalen i stort för att kunna bedriva sjukvård. Arbetsmiljön är också avgörande för att landstinget ska kunna behålla personal. Det är därför viktigt att arbeta med frågor som schemaläggningen, arbetstid och möjligheterna att som anställd inom sjukvården kunna göra lönekarriär. Det är också viktigt att minska det administrativa arbetet för vårdpersonal för att frigöra mer tid till patienterna. Detta görs genom ett ökat stöd till vårdpersonalen med exempelvis medicinska sekreterarare och tekniker som övertar arbete som inte behöver utföras av vårdpersonal, men det görs också genom att långsiktigt minska administrationen med färre antal IT-system. För att klara att hålla de befintliga vårdplatserna öppna och för att kunna bemanna sjukvården i framtiden krävs ett politiskt ansvar och ett landstingsövergripande | 17 | strategiskt arbete med bemanningen av sjukvården och för personalen. IT är en strategisk fråga för sjukvårdens utveckling. Inte minst genom att bidra till ett nytt omhändertagande av patienter där IT kan bidra till en ny kontaktyta mellan patient och vårdgivare, så att exempelvis kroniker som idag har många fysiska besök i sjukvården i större utsträckning ska kunna hantera dessa med hjälp av tekniska lösningar. Dagens IT-system inom sjukvården kan dock ha en betungande inverkan på personalens arbete. Det finns över 1 200 olika IT-system och applikationer för vårdpersonalen att arbeta i. Att arbeta parallellt i flera olika system tar tid och är ineffektivt. Detta är en av de viktigaste tidstjuvarna att komma till rätta med för att personalen ska ha mer tid med patienterna. Socialdemokraterna anser att det behövs ett strategiskt landstingsövergripande arbete för hur IT ska kunna användas för att utveckla kontakten mellan patient och sjukvården för hur IT ska kunna underlätta vårdpersonalens arbete. Att minska antalet IT-system och ge personalen bättre åtkomst skulle minska den administrativa bördan och ge mer tid till patienterna. Allt för sent insåg den moderatledda landstingsmajoriteten att det fanns ett behov av en omstrukturering av sjukvården i Stockholms län. Denna omstrukturering krävde också investeringar i akutsjukhusen och i vårdplatser på en ny vårdnivå utanför akutsjukhusen. Dessa slutsatser är dock inte nya utan presenterades under Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiets mandatperiod 2002-2006. Efter sitt maktövertagande valde majoriteten dock att inte fortsätta detta arbete med en nödvändig omstrukturering av Stockholms läns sjukvård utan valde att i stället fokusera på utredningar om hur offentlig sjukvård kunde övergå i privat regi. Resultatet av denna sjukvårdspolitik resulterade i avknoppningar av vårdcentraler och etableringsfrihet för privata vårdgivare. Arbetet med omstruktureringen och investeringar i akutsjukhusen avstannade. Som ett resultat av sitt tillkortakommande i planeringen utav framtidens sjukvård ser sig nu majoriteten tvungna att inskränka den demokratiska beslutsprocessen. Frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslutas av fullmäktige. Beslut om strategiska förändringar i sjukvården och investeringar i mångmiljardklassen måste nog ändå ses som beslut av just principiell natur eller åtminstone större vikt. Förslaget kan inte ses som något annat än ett utslag av panik och dålig planering från Moderaterna. Utbyggnad av tunnelbanan Socialdemokraterna har i flera år drivit frågan om utbyggd tunnelbana. Vi välkomnar därför att Moderaterna efter regeringens ingripande nu har tvingats överge sitt mångåriga motstånd mot satsningar på tunnelbanan och presenterat ett konkret förslag till utbyggnader. Vi ställer oss bakom samtliga av de utbyggnader som alliansregeringen föreslår. Detta är dragningar som diskuterats under många års tid. Socialdemokraterna kommer vid en valvinst 2014 ha som högsta prioritet att genomföra utbyggnaderna effektivt och i tid. Samtidigt är vi övertygade om att den snabba befolkningstillväxt som vi glädjande nog ser i vår region kommer att kräva fler utbyggnader än de föreslagna. Vi Socialdemokrater driver också frågan om en helt ny lila linje som bland annat innebär en tvärförbindelse över Mälaren mellan Liljeholmen och Fridhemsplan. Vi förordar även en förlängning till Älvsjö och tunnelbana till Täby i närtid. Stockholm väst kommer att bli en regionens viktigaste knutpunkter och Barkarbystaden kan med tunnelbana trafikförsörja långt fler bostäder än vad en spårvagn kan. Socialdemokraterna som i flera år drivit frågan om utbyggd tun| 18 | nelbana till området ser därför positivt på den politiska omsvängning som skett och hoppas att kommunen klarar av att ytterligare vässa sitt bostadsåtagande och sätta ett större fokus på flera hyresrätter. Tunnelbanan är ett sammanhållet trafiksystem och när olika delar utreds var för sig riskerar nämnden att inte kunna fatta långsiktigt hållbara och kostnadseffektiva beslut om tunnelbanans framtid. Som tidigare påpekats beklagar vi därför att det saknas en strategisk tunnelbaneutredning som skulle kunnat ta helhetsgrepp på såväl nya utbyggnader som nödvändiga förbättringar i befintlig bana. Utöver det uppdrag om utredning som Alliansen gett förvaltningen där spårväg utgjorde huvudalternativ har 2013 års Stockholmsförhandling bidragit till en parallell idéstudie om utbyggd tunnelbana. Dagens ärende redovisar båda men frågan är i realiteten redan avgjord då beslut om inriktning redan fattats vid föregående trafiknämndsmöte. Tydligare än så här kan inte bristen på såväl politisk tydlighet som helhetsgrepp bli. . Många frågor kvarstår dock fortfarande att lösa och Socialdemokraterna ser därför fram emot att ta del av den fortsatta planeringen. Slutgiltigt beslut om dragning bör möjliggöra en framtida sammankoppling med tunnelbanan även i Hjulsta. Tillväxt, miljö och regionplanering Liksom under hela den senaste mandatperioden så har frågorna om regional planering och tillväxt under 2014 inte prioriterats av landstingsalliansen. Detta trots att flera aktörer efterfrågar en starkare regional samverkan. Medan övriga regioner kraftsamlar och ständigt skapar en allt starkare regional sammanshållning så har Stockholms läns landsting hamnat på efterkälken. Efter valet skedde dock en viss förbättring då de mindre borgerliga partierna i förhandlingarna med Moderaterna fick igenom en permanent tillväxt- och regionplanenämnd. Något som vi krävt ända sedan samma majoritet lade ner nämnden efter valet 2002. Det är framförallt samordningen av kommunernas bostadsförsörjningsuppdrag som inte lever upp till regionens behov. Kombinationen av majoritetens bristande intresse och de nedskärningar som de genomfört på förvaltningen medför att långt i från tillräckligt görs för att vända den negativa utvecklingen med en ständigt ökande bostadbrist. Den Socialdemokratiska gruppen har genomgående stöttat en syn där utbyggd kollektivtrafik och bostadsplanering vävs starkare samman och där tydligare krav ställs på alla länets kommuner att bidra. Under året har den Socialdemokratiska gruppen även drivit frågan om ge den regionala handlingsplanen för de kulturella och kreativa näringarna officiell status som ett handlingsprogram under RUFS 2010 samt behovet av en ordentlig konsekvensanalys av miljöredovisningen, inte minst av orsakerna till varför inte andelen kollektivtrafik av de motoriserade resorna ökar. Vi har också drivit på att sätta igång med arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen, efter RUFS 2010. Detta förhalades tyvärr av den moderatledda alliansen. Kulturfrågor Kulturnämnden är framförallt ansvarig av fördelning av bidrag och verksamhetsstöd till olika kulturverksamheter i Stockholms län. I dessa frågor har vi traditionellt en samsyn med de styrande partierna. Samarbetet med Stockholms idrottsförbund har fungerat mycket bra. Under 2014 har vi lyft frågan om stödet till folkbildning. Folkbildningen i Stockholms län idag underfinansierad. SLL är ett av bara tre län vars ersättning, som inte höjts sedan 2006, ligger under SKL:s rekommenderade ersättningsbelopp. | 19 | Det finns idag ett stort behov av fler utbildningsplatser på folkhögskolor och övrig folkbildning i länet. En sådan satsning är angelägen då det skulle ge fler möjlighet till utbildning, stärka folkbildningens ställning och göra den tillgänglig för alla invånare i Stockholmsregionen. För att få en bättre bild av det behov som finns och vilka folkbildningsverksamhet som finns idag och dess profilering har vi begärt en inventering av folkbildningen i Stockholms län. Den socialdemokratiska gruppen har också drivit frågan om ökat stöd till Stockholmsidrotten med 2 mkr i grundanslag och 2 mkr i folkhälsosatsning på spontanidrott, kulturell allemansrätt samt att satsa på regionala kulturkluster i samverkan med kringliggande kommuner. Hälso- och sjukvård Vårdkris och överbeläggningskaos Även 2014 har varit ett tufft år för hälso- och sjukvården i landstinget. Stängda vårdplatser med överbeläggningar och långa väntetider på akutmottagningarna som följd, till största delen beror detta på den sjuksköterskebrist som råder. Sjukhusen lyckas helt enkelt inte rekrytera personal för att bemanna och hålla samtliga vårdplatser öppna. Inget av länets stora akutsjukhus klarar att uppfylla målet gällande väntetider på akutmottagningarna, det är framförallt äldre patienter över 80 år som drabbas. Socialdemokraterna har krävt att geriatriken ska kunna ta emot fler patienter direkt från hemmet genom ett utvidgat uppdrag, med bland annat fler vårdplatser. Vi har även fortsatt framhålla behovet av välutrustade närakuter som kan vara reella alternativ för den som är i behov av ett akut omhändertagande men inte nödvändigtvis akutsjukhusets resurser. Detta ser ut att bli verklighet i den plan för Framtidens hälso- och sjukvård som nu finns. Vi har även uppmärksammat bristerna i användandet av de jourläkarbilar som landstinget betalar dyrt för men i mycket begränsad utsträckning nyttjar. Med ett maximerat användande av dessa skulle trycket på akutmottagningarna lätta och många barnfamiljer och äldre skulle slippa långa väntetider på akutmottagningarna. Förlossningskris Diskussionen om det extremt pressade läget på länets förlossningar fortsatte från 2013 och genom ett extrainkallat sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden togs ett snabbt beslut om att öppna upp det mycket omtalade (och av vissa efterlängtade) BB Sophia. Socialdemokraterna ställde sig positiva till öppnandet av en ny förlossning, då behovet i länet var mycket stort. Men samtidigt var vi mycket oroade för att ytterligare en klinik bara var ett nollsummespel när det gäller personalen. Samma personal utspridd på fler enheter innebar inte den avlastning som Alliansen hoppades. Inför öppnandet av BB Sophia fanns en stor oro både hos de redan existerande klinikerna, som tappade mycket personal till dem. Men också hos föräldrar som förväntades föda precis i månadsskiftet februari mars då förlossningskapaciteten tillfälligt gick ner eftersom personal slutade på de gamla klinikerna innan BB Sophia öppnade upp dörrarna. Vi har varit djupt kritiska till att det inte genomfördes någon reell konsekvensanalys då exempelvis bristen på barnmorskor i länet varit väl känd sedan länge. Nu planeras för ytterligare en ny klinik på St Göran, där landstinget bygger fastigheter med plats för en förlossning. Men det finns än så länge ingen lösning på vem och hur driften av verksamheten ska ordnas. | 20 | Vi har i budgeten fortsatt krävt en utredning kring etableringen av en ny barnmorskedriven förlossningsenhet vid Huddinge sjukhus. Även Kristdemokraternas nya landstingsråd Ella Bohlin har i media ställt sig positiv till ytterligare barnmorskedrivna enheter. Än så länge har dock inget konkret förslag presenterats. Under 2014 fortsatte hänvisningarna mellan länets olika förlossningar att öka, mer än 2000 kvinnor tvingades åka till en annan klinik än de själva valt. Det är dubbelt så många som för 10 år sedan. Socialdemokraterna har fortsatt kräva en översyn av vårdval förlossning och införandet av ett listningstak för att skapa en mer förutsebar situation i länet. Glädjande nog har barnmorskornas och Socialdemokraternas krav på ett barnmorskeråd inom förvaltningen förverkligats. De har i början av 2015 precis inlett sitt arbete och kommer att vara en garant för att barnmorskorna får möjlighet att tycka till och påverka beslut som rör förlossningsvården i framtiden. Vårdval Stockholm – specialistvård Under året har enbart ett nytt vårdval inom specialistvården införts. I flera vårdval har man gjort mindre justeringar och förändringar, i några fall i rätt riktning. Men vi menar att det nu är hög tid för en ordentlig genomgång och utvärdering av samtliga införda vårdval. Dels för att stärka sambanden mellan arbetet med framtidens hälso- och sjukvård och dels för att säkerställa länets långsiktiga komptetensförsörjning och sammanhållna vårdkedjor. Det är också nödvändigt att genomföra en utvärdering utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Vi ser med oro på dagens kostnadsökningstakt som är ohållbar på sikt för att den framtida finansieringen för hälso- och sjukvård i Stockholms län ska gå ihop. Trafikfrågor Arbetet med trafikfrågorna präglades valrörelsen av de frågor där skiljelinjerna varit som störst mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. I den gemensamma valorganisationen mellan partidistrikten i Stockholmsregionen organiserades trafikfrågor som en del av den prioriterade frågan bostäder. Utbyggnad av kollektivtrafiken är nära sammanlänkad med möjligheten att bygga fler bostäder. I Stockholms läns landsting arbetade kansliet därför med att använda vår historiska starka trovärdighet i frågan om utbyggnad av tunnelbanan för att understödja våra satsningar på bostäder. Då Moderaterna under 2013 svängt i avseende utbyggnad av tunnelbana och vi i praktiken redan vunnit frågan vad gäller utbyggnad till Nacka, Barkarby och Hagastaden var vårt egna förslag om Lila linjen en viktig fråga under valrörelsen. Enklare resande i kollektivtrafiken är en annan huvudfråga för Socialdemokraterna i landstinget. Enhetstaxan är den viktgaste åtgärden och vi arbetade målmedvetet och kontinuerligt genom debattartiklar, insälj till medier och lyfte frågan i debatter under valkampanjen. Frågan var högintressant i länskommunerna och vi framträdde i flera lyckade artiklar i lokaltidningar med vårt förslag om enhetstaxa. Statistiken visar att enhetstaxa i längden är en kostnadseffektiv reform och kansliet har därför arbetat med att ta fram och dela statistiskt underlag i den offentliga debatten. Den tredje stora frågan i valrörelsen var Moderaternas hantering av SL:s ekonomi. Avgörande för oss var att slå hål på myten att Moderaterna fört en ekonomiskt ansvarsfull politik. SL förlorade både 2013 och 2014 100-tals miljoner kronor i biljettintäkter samtidigt som kostnaderna för trafiken ökat betydligt mer än resandet. Bland annat tog kansliet fram två stycken rapporter. En rapport | 21 | som beskrev bristerna i investeringsprocessen som lett till att miljarder i investeringar uteblivit och att projekt försenats och fördyrats. Rapporten blev ett viktigt underlag för att lyfta våra egna förslag på nya finansieringslösningar och bättre samverkan i samband med byggnation av nya bostadsområden. Den andra rapporten visade på ett tydligt sätt statistik för resande, intäkter och kostnader i den löpande trafiken och blev omskriven i både tryckta medier och i TV. Det blev också ett viktigt sätt för Socialdemokraterna att presentera våra förslag på hur produktiviteten kan öka genom åtgärder för bättre framkomlighet. Ytterligare en fråga som fick extra uppmärksamhet och som Socialdemokraterna i landstinget drivit sedan tidigare och kunde ta fasta på var underhållet av järnvägen. Den Moderata regeringen hade lägre anslag i budget än Socialdemokraterna på underhåll av järnvägen vilket också ledde till en offentlig debatt i samband med flera urspårningar. Stockholms pendeltåg påverkas i stor utsträckning tågtrafiken. Då vi tidigare har drivit att landstinget måste ställa hårdare krav på Trafikverkets avseende stablitet i infrastrukturen hade vi goda möjligheter att lyfta fram att en röst på Socialdemokraterna i riksdagsvalet innebar bättre förutsättningar för Stockholms pendlare. Under valrörelsen använde vi särskilt de kanaler vi byggt upp i Sociala medier. Sedan tidigare har kansliet skapat Facebook-grupper för särskilda frågor i kollektivtrafiken, t.ex. pendeltågstrafiken och skärgårdstrafiken. Grupperna har ett mellan 3000 och 5000 följare med vilka vi direkt kunde kommunicera debattartiklar och nyhetsartiklar som också kan visas för deras kontakter. Vi märkte också en ökad aktivitet från gruppernas medlemmar då frågorna aktualiserades i valrörelsen. Fortsatt i centrum av tunnelbaneutbyggnaden Utbyggnad av tunnelbanan är fortsatt en fråga som väljarna är intresserade av, även efter att Stockholmsförhandlingen avslutats. Dels den starka kopplingen till ökat bostadsbyggande trängseln i tunnelbanan är något som Stockholmarna pratar om och som bara utbyggd tunnelbana kan råda bot på. Samtidigt har skillnaderna mellan Socialdemokraternas och Moderaternas politik flyttats sedan landstingsmoderaterna ställts sig bakom tunnelbanans utbyggnad till Nacka, Barkarby och Arenastaden. Socialdemokraterna har mer långtgående ambitioner och framförallt en start på Lila linjen mellan Hagsätra och Älvsjö och en förlängning till Täby. Moderaternas misslyckanden, bland annat med signalsystemet på tvärbanan Solnagren visar också på en bristande förmåga att genomföra investeringar. Socialdemokraterna har en viktig roll att spela och har genom stark opposition fortsatt drivit förslag om förbättrade investeringsprocesser. Vi har inte råd att riskera att tunnelbaneutbyggnaden skjuts på framtiden eller att kostnaderna skenar. Eftersom fortsatt utbyggnad behövs har vi under 2014 arbetat för att fortsätta vara en central spelare i frågan om tunnelbanans utbyggnad. Bland annat har kansliet fortsatt vår seminarieserie Forum för tunnelbana. Med hjälp av två erfarna utredare tog vi fram en rapport om finansiering av ny tunnelbana genom ökade fastighetsvärden. Rapporten utgjorde underlag för ett seminarium tillsammans med flera fastighetsbolag och experter. | 22 | Facklig samverkan Valåret aktualiserade också viktiga frågor rörande arbetsvillkor och trygghet för personalen. Upphandlingen av det omfattande pendeltågsavtalet har varit viktig för SEKO:s medlemmar där har vi kunnat ha ett nära samarbete för att dela information innan upphandlingen. Även inför upphandlingen av färdtjänsten har vi under året utökat vår samverkan med fackförbundet Transport. Informationsutbytet har gett oss en förbättrad kunskap om verksamheten och har Transport bättre möjligheter att föra fram synpunkter till tjänstemännen inför upphandlingen. Färdtjänsten Upphandlingen av färdtjänsten skulle ha slutförts under 2014 men Moderaterna sköt frågan framåt och inget beslut har ännu fattats. Vi har fortsatt arbetet utifrån den motion där vi lade fast vår politik för en bättre färdtjänst och har debatterat frågan i fullmäktige och i färdtjänstberedningen. Men framförallt har vi gjort ett förberedande arbete inför upphandlingen där vi samtalat med brukarorganisationer, fackliga representanter, företag och trafikförvaltningen för att skapa oss en bra bild av hur problemen kan lösas. Detta blir en viktig beslutsfråga tidigt under 2015 där vi hoppas på genomslag för våra krav på en färdtjänst med högre kvalitet. Sjötrafikupphandlingen Efter den avbrutna sjötrafikupphandlingen har det funnits misstro och en stor oro att den nya upphandlingen skulle hanteras lika vårdslöst från Moderaternas sida. För Socialdemokraterna var det därför viktigt att bevaka den fortsatta processen och tillse att våra krav på turlista, fortsatt angöring vid strömkajen och nyttjande av det historiska tonnaget faktiskt blir verklighet. Kansliet har varit i under årets gång varit i kontakt med skärgårdens intresseorganisationer och efterfrågat information kontinuerligt för förvaltningen. Processen har också fungerat bättre denna gång och precis som vi krävt har skärgårdsorganisationerna bjudits in att vara delaktiga i utformningen av den nya upphandlingen. Frågan är inte avgjord ännu men under året har Trafikförvaltningen beslutat att gå vårt krav till mötes att det slutgiltiga förfrågningsunderlaget ska godkännas av Trafiknämnden. Redovisning av inlämnade motioner, interpellationer och frågor Inlämnade motioner • Curre Hansson, Erika Ullberg, Rolf Lindell – om att komplettera pendeltågsoch tunnelbanestationer med nya uppgångar • Dag Larsson, Susanne Lund, Petra Larsson, Adriana Haxhimustafa, Lowisa Anderzon, Tara Twana – om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter • Tara Twana – om användandet av begreppet andragenerationsinvandrare inom Stockholms läns landsting • Nanna Wikholm – om en BRT-modell för Stockholm Inlämnade interpellationer • Helene Hellmark Knutsson – om revisorskritiken av bristande kontroll av antalet vårdplatser | 23 | • Robert Johansson – om psykoterapi i landstinget som inte överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet • Dag Larsson – om utveckling av förlossningsvården i Stockholms län • Dag Larsson – om sommarbemanningen på länets sjukhus • Erika Ullberg – Om SL:s biljettsystem och de jämfört med budget 450 miljoner i lägre biljettintäkter • Erika Ullberg – om tunnelbanans utbyggnad • Nanna Wikholm – om SL:s dystra ekonomi och aviserade besparingar Ställda frågor • Conny Fogelström – är du nöjd med den ordning för hur nedskärningarna nästa år i busstrafiken i Nordost har beslutats? • Curre Hansson – anser trafiklandstingsrådet att lokal samverkan genomförs på ett betryggande sätt idag inför trafikförändringar? • Helene Hellmark Knutsson – med anledning av revisorernas kritik av att vårdplatserna minskar undrar jag om du anser att det finns brister i landstingets styrning av vårdplatsutbudet vid akutsjukhusen? • Helene Hellmark Knutsson – tänker du, utifrån landstingsstyrelsens uppsiktsplikt, vidta åtgärder med anledning av att AB SL återigen riskerar att hamna hundratals miljoner under budget vad avser biljettintäkterna? • Helene Hellmark Knutsson – kan moderaterna på eget bevåg godkänna sjukhusbyggen utan någon som helst förankring i landstinget? • Dag Larsson – hade du vetskap om det öppna brev som din kanslichef skickade ut till personal i Stockholms läns landsting, bland annat via SLL:s webbplats, där personalen varnades för att rösta på en vänsterregering om de ville behålla sina jobb? • Dag Larsson – kommer mastocytospatienternas rätt till specialistbehandling att säkerställas? • Dag Larsson – är du nöjd med att endast drygt varannan kvinna mellan 16 och 26 är vaccinerad mot HPV i Stockholms läns landsting, trots en massiv informationskampanj? • Dag Larsson – finns det någon risk- och konsekvensanalys för patientsäkerheten med anledning av att elva ambulanser kommer att ställas av i sommar? • Dag Larsson – enligt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har Vårdval Stockholms lett till ökade sjukskrivningar. Anser landstingsrådet att vidta åtgärder med anledning av ISF:s uppgifter? • Johan Sjölander – är du nöjd med att Stockholms län är sämst i landet på att ta del av de borgerliga regieringens kvalitetspengar till hälso- och sjukvården? • Johan Sjölander – har du vidtagit åtgärder för att köstatistiken för barn- och ungdomspsykiatrin ska vara rättvisande? • Erika Ullberg – tror du att resenärerna är nöjda med hur systemet med reskassa fungerar? • Erika Ullberg – vill du att 4:ans busslinje konverteras till spårväg i närtid? • Erika Ullberg – mot bakgrund av de alarmerande uppgifterna om att Trafikverket räknat fel på flera miljarder i tågunderhållet i den nyligen antagna nationella planen undrar jag om du kommer uppvakta infrastrukturministern och kräva de resurser som krävs för en pålitlig pendeltågstrafik? • Nanna Wikholm – kommer den nuvarande majoriteten tillskjuta de medel som behövs så att Skärgårdsstiftelsen får möjlighet att fullgöra sitt viktiga uppdrag för att bevara Stockholms skärgård öppen och tillgänglig för alla? | 24 | • Nanna Wikholm – anser du att hanteringen av ärendet om nya pendelbåtslinjer varit fullgod och gett exempelvis sjötrafikberedningens ledamöter möjligheter att bereda ärendet? • Nanna Wikholm – har du en plan för hur SL ska genomföra nedskärningar för 250 miljoner kr i enlighet med Alliansens budget? Stockholm den 12 februari 2015 Dag LarssonErika UllbergElof Hansjons Petra Larsson Hanna Stymne Bratt Rolf Lindell Adriana Haxhimustafa Lowisa Andersson Staffan Holmberg Robert Johansson Christina Enocson Susanne Lund | 25 | MOTIONER – STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUN Motion D20 – Ökade resurser till psykiatrin och forskningen om psykisk ohälsa Under året har Socialdemokraterna diskuterat frågan gällande New Public Management och hur det påverkar vården, vi har föreslagit att nya värdebaserade styrsystem ska arbetas fram. I Socialdemokraternas förslag till budget avsätts mer pengar till hälso- och sjukvården, det innebär även förutsättningar för utökade satsningar på psykiatrin. Vi har idogt krävt att den psykosociala kompetensen på länets vårdcentraler måste stärkas, i syfte att stärka första linjens psykiatri och skapa förutsättningar att förebygga psykisk sjukdom i större utsträckning. Det är en grundförutsättning att vården ges efter behov, patientens individuella behov måste alltid gå först och att sätta upp exakt antal besök per patient blir därför kontraproduktivt. Vi har också lyft behovet av att organisera psykiatrin utifrån sammanhållna vårdkedjor och ser med stor oro på den fragmentisering av vården som ogenomtänkta privatiseringar inom psykiatrin innebär. | 26 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA FULLMÄKTIGEGRUPPEN I STOCKHOLMS KOMMUN 2014 Inledning Efter åtta år med borgerligt styre i Stockholm innebar 2014 en ny majoritet med en ny politik för Stockholm. Verksamhetsåret har präglats av valrörelsen – men också av möjligheten att nu på riktigt förändra och förbättra staden. Vårens arbete präglades mycket av en ambition att tydliggöra och föra fram den socialdemokratiska politiken. Höstens arbete efter valet handlade om att etablera en ny majoritet och genom en ny budget skapa förutsättningar för en sammanhållen stad. Kommunfullmäktigegruppen avger härmed sin berättelse för år 2014. KF-gruppens möten KF-gruppen har hållit 18 möten inklusive årsmöten under 2014. Stora frågor som har diskuterats under året 2014 har varit: • Budgetförhandlingar • Sociala frågor • Organisationsfrågor efter valet • Slussen • Förbifarten • Jobbfrågor • Stadsbyggnads- och bostadsfrågor Många ledamöter har mycket god närvaro, medan några av ledamöterna har deltagit på 5 möten eller färre. Valet 2014 Kommunfullmäktigegruppen bidrog till valrörelsen på flera olika sätt. Under våren och valrörelsens slutspurt jobbade fullmäktigegrupp, borgarråd och kansli aktivt med att initiera mediagenomslag i för socialdemokratin viktiga frågor. Samtidigt som väljarna tydligt signalerade att de tyckte skolan och jobben var de viktigaste frågorna kom mycket av den mediala debatten och den köpta opinionsbildningen att handla om förenklade debatter om infrastruktursatsningar. Inte minst Moderaterna ägnade sig åt negativ kampanj med syfte att skrämma väljarna för vad en ny majoritet skulle innebära. Valresultatet visade att den strategin var allt annat än framgångsrik. Kraven på en bättre skola, fler jobb, ökat bostadsbyggande samt ordning och reda i välfärden var starkare och kom att styra valresultatet. Kommunfullmäktigegruppen bidrog aktivt till arbetarekommunens valrörelse. Genom en närmare samordning mellan fullmäktigegruppens kansli, partiexpedition, LO-distriktet och landstingskansliet förstärktes samordningen och det gemensamma budskapet. | 27 | Fullmäktigegruppens huvudsakliga insats i valrörelsen handlade om att företräda socialdemokratin utåt i publika och mediala sammanhang. Deltagande i allt från mängder av dörrknackningar, till utfrågningar och den traditionsenliga Vasaparksduellen är exempel på det. På olika sätt försökte fullmäktigegruppen föra fram arbetarekommunens valprogram, och de problemformuleringar som låg till grund för detta, medialt. Ett exempel som fick stort genomslag var det så kallade 100-dagarsprogrammet som visade på åtgärder som en ny socialdemokratiskt ledd majoritet skulle genomföra de första hundra dagarna av sin ämbetsperiod. Valresultatet innebar förutsättningar för en ny majoritet i stadshuset. Trots ökad politisk konkurrens klarade socialdemokratin i huvudsak att hävda sitt valresultat samtidigt som de borgerliga partierna tappade stort. Samtidigt som valet innebar förutsättningar för maktskifte förmörkades bilden av att extremhögern nu tog plats i Stockholms fullmäktige. Ny majoritet i stadshuset Efter valet gavs förutsättningar för en ny majoritet. Det nyvalda fullmäktige består av nio partier. Direkt efter valet tog gruppledningen initiativ till förhandlingar med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ för att skapa en gemensam majoritet. Diskussionerna ledde fram till en gemensam plattform, för en jämlik och hållbar stad, för politiken under de kommande fyra åren och en överenskommelse om fördelningen av politiska uppdrag. Överenskommelsen innebär att det nya styret har en stabil majoritet i kommunfullmäktige, 53 av 101 mandat. Budget 2015 Direkt efter majoritetsöverenskommelsen inleddes arbetet med att arbeta fram en ny budget för verksamheten i Stockholms stad under 2015. Efter åtta år av borgerligt styre blev det snabbt uppenbart att nödvändiga kostnader och investeringar skjutits på framtiden. Utmaningar som den nya majoriteten snabbt fick ta tag i. Exempel på sådana åtgärder var att finansiera de höjda lärarlöner som alliansen utlovat, men inte finansierat, att ta itu med ökade investeringskostnader för Slussen och en rad investeringsprojekt samt att hantera ökande kostnader för en skatteutjämning som i ökad utsträckning innebar ökade kostnader för Stockholm. För att klara höjda ambitioner för skolan, jobben och bostadsbyggandet enades den nya majoriteten om en skattehöjning om 35 öre. Det gav förutsättningar för att höja elevschablonen i lågstadiet på ett sätt som ger möjlighet till mindre elevgrupper, att kraftigt höja ambitionerna för stadens jobbpolitik samt att fördubbla ambitionerna för bostadsbyggandet. Utbildning pekades ut som den centrala vägen till fler jobb och utöver satsningarna på grundskolan höjdes stadens ambition för vuxenutbildningen kraftigt. Bostadsbyggandet kan höjas kraftigt då budgeten ökade plankapaciteten på de ansvariga kontoren samtidigt som stadens organisation samordnas bättre och allmännyttan ges i uppdrag att fördubbla sin produktion. Samtidigt ska planeringen för övriga samhällsnyttiga funktioner som skolor och äldreboende förbättras och integreras tidigare i processen. | 28 | I budgeten beslutades också om åtgärder som bidrar till en mer jämlik och sammanhållen stad. Socioekonomiska stödet till skolan och förskolan höjdes samtidigt som socialtjänstens resurser för barn- och ungdomsvården förstärktes. Kulturen fick förstärkningar som syftade till att både förstärka kulturutbudet i ytterstaden och att fler barn och ungdomar i hela staden ska kunna delta i kulturskolans verksamhet. Arbetet för att fler barn och ungdomar ska kunna idrotta stärktes i och med en ökad investeringsvolym, höjt föreningsstöd och en utökad simsatsning. SL-kort fördes in i försörjningsstödsnormen. En låglönesatsning beslutades. I och med budgeten initierades samtidigt en rad processer för att långsiktigt ge förutsättningar för en mer jämlik och hållbar stad. En ny upphandlingspolicy ska arbetas fram under året med sikte på exempelvis ökad kvalitet, bra arbetsvillkor och höjda miljöambitioner. Redan har staden börjat tillämpa krav på kollektivavtal där så är lagligt och en modell för vita jobb arbetas fram i samverkan med de fackliga organisationerna. Arbetet för att ställa om staden i mer klimatanpassad riktning ska stärkas genom ett nytt ambitiöst miljöprogram och en central klimatfunktion. Stadens arbete för mänskliga rättigheter ska stärkas genom en central funktion och stärkta ombudsmän. Kommunikation Prioriteringen för det kommunikativa arbetet under året har av naturliga skäl legat på 2014 års valrörelse. Under valrörelsen fokuserade det kommunikativa arbetet på jobb, skola och bostäder. Samordningen och samarbetet mellan Socialdemokraterna i Stad och Län i press- och kommunikationsfrågor har under året fortsatt för att minimera riskerna för kommunikativa krockar budskapssplittring. Finansrotelns pressavdelning har även ett samordningsansvar gentemot våra samarbetspartier i den styrande majoriteten. Kansliet bistår fortsatt borgarråden med kommunikativt stöd i deras arbete med sociala medie-plattformar som Facebook. En sökning i mediearkivet visar att borgarråden har synts eller nämnts i media vid 2 293 tillfällen under 2014, vilket är en fördubbling gentemot föregående år. Tidningen Dagens Samhälles årliga genomgång av landets styrande kommunalråds mediegenomslag visade att Karin Wanngård syntes mest av ”nykomlingarna”. Fullmäktigegruppens arbete Under 2014 har 6 interpellationer lämnats in till fullmäktige från ledamöter i socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen. Interpellationer som lämnats in under 2014 är följande: Februari: Tomas Rudin (2014:2) Om harmonisering av kultur- och fastighetspolitik Mars: Jan Valeskog (2014:3) Hur staden ser på rektorernas roll och funktion på stadens skolor Jan Valeskog (2014:4) Framtiden för Volvo IT – GS-IT Rana Carlstedt (2014:5) Storleken på barngrupperna i förskolan April: Jan Valeskog (2014:9) Skolinspektionens och Stadsrevisionens omfattande kritik av förhållanden år 2013 på Stockholms skolor Maj: Abebe Hailu (2014:13) om busshållplats vid Järva närsjukhus | 29 | Inlämnade skrivelser: Februari: Till KS 2014-02-19 Roger Mogert Skrivelse om familjehemsplacerade barn Till KS 2014-02-19 Roger Mogert Skrivelse om barnfamiljer på vandrarhem Mars: Till KS 2014-03-26 Skrivelse om uppdrag åt kommunstyrelsen att Emilia Bjuggren analysera hur hyresutvecklingen harmoniserar med bidragssystemet i staden, särskilt i den kulturella sektorn samt skyndsamt föreslå åt- gärder för att rädda konkurshotade verksamheter Maj: Till KS 2014-05-21 Skrivelse om de narkotikarelaterade dödsfallen i Stockholm Till detta har skrivelser lämnats till facknämnder, stadsdelsnämnder och till revisionen i aktuella frågor. Därutöver har gruppen inför varje fullmäktige planerat hur de ska ta tillvara möjligheten att ställa enkla frågor till ansvariga borgarråd. En skola för alla I början av året gjorde kansliet en rapport om skolklassernas storlek över tiden i Stockholm. Rapporten som visade på tydligt större klasser mellan 2006 och 2013 fick uppmärksamhet såväl i skolkretsar som i media. Rapporten kom att vara en del av vårt fortsatta arbete under året och användes i senare förslag som syftade till att dels öka produktionen av skollokaler och dels klara den långsiktiga lärarförsörjningen. Arbetet i båda dessa delar fortsätter nu i majoritetsställning och har resulterat i konkreta uppdrag i budgeten. Under året genomfördes också ytterligare samråd med de lärare som ingår i vår lärarpanel – denna gång i samverkan med partiet centralt. Nu med särskilt fokus på kompetensutveckling. Viktigare bygg- och infrastrukturprojekt Centralt för gruppens arbete under året har varit att öka bostadsbyggandet. Löpande under året har frågan diskuterats och direkt efter valet genomfördes flera åtgärder för att öka bostadsbyggandet. Under året har fullmäktigegruppen behandlat och diskuterat resultatet av Stockholmsförhandlingen och andra viktiga infrastrukturprojekt. Stockholm behöver en bättre infrastruktur och därför har fullmäktigegruppen, en sluten process till trots, valt att jobba konstruktivt med att förstärka kollektivtrafiken och infrastrukturen i Stockholm. Utöver resultatet i Stockholmsförhandlingen har fullmäktigegruppen verkat för ytterligare tunnelbaneutbyggnad – i samverkan med den socialdemokratiska landstingsgruppen. Därtill har den nya majoriteten i stadshuset begärt att få till stånd förhandlingar med regeringen om att en större del av trängselskatteintäkterna ska gå till kollektivtrafik. Detta var regeringen öppen för, men det stoppades av det moderatstyrda landstinget som trots stora besparingskrav på kollektivtrafiken hävdade att de hade alla nödvändiga resurser till kollektivtrafiken. Under året har den nya stadshusmajoriteten satt till en expertgrupp för att syna Slussen-projektet. Resultatet av kartläggningen, som publicerades i januari 2015, | 30 | visar på betydande kostnadsökningar men också att det inte finns någon väg tillbaka. Den tekniska statusen är sådan att projektet ska föras vidare. Stockholms stad har begärt av regeringen att få förhandla om att, när detta inte hotar jobb och tillväxt, omvandla Bromma flygplats till en ny stadsdel med ett betydande tillskott av bostäder. Under året har också fullmäktigegruppen diskuterat exempelvis Slakthusområdets omvandling, Nobelcentrum, Samverkanscentralen och Gasklockan. Fattiga EU-medborgare Problematiken med fattiga EU-medborgare växte under året och den nya majoriteten fick hantera frågan. Efter en kortare period av kunskapsinhämtning där, framgångsrika projekt från andra städer studerades, arbetades en handlingsplan fram som kunde antas av kommunstyrelsen i början av 2015. Förslaget innebar såväl ökade insatser för att värna ett humanitärt nödhjälpsstöd – med exempelvis utökat antal boendeplatser - som mandat för stadens verksamheter att jobba enligt lagstiftningens regler och vid behov kunna avveckla olagliga bosättningar. Arbetet fortsätter under 2015 för att i samverkan med andra aktörer skapa en situation där problematiken kan mötas mer förebyggande. Äntringsförberedelser Inför valet ägnade fullmäktigegruppens ledning betydande tid och resurser för att förbereda ett maktövertagande. Arbetet bestod såväl i att förbereda politiska förslag som att initiera lednings- och styrningsprocesser. Inför förhandlingar med andra partier togs förhandlingsunderlag fram som visade på skillnader och likheter mellan de nya majoritetspartierna. Samarbete om politikutveckling och kommunikation Tillsammans med landstingskansliet, arbetarekommunen, LO-distriktet och Stockholms läns partidistrikt arbetade kansliet för att utveckla och samordna politiska förslag och politisk kommunikation i Stockholmsregionen. Arbetet som pågått sedan 2012 intensifierades under valrörelsen med huvudsakligt fokus på kommunikation och medborgarkontakter där de olika organisationerna och kansliresurserna samverkade för att minska mängden dubbelarbete och öka nyttan för de förtroendevalda. Samarbetsprojektet mellan organisationerna avvecklades efter valet och hur samarbetet ska intensifieras framöver kommer bli en fortsatt diskussion under 2015. Ett parti av mångfald Fram till valet har arbetet med att öka valdeltagandet i områden med lågt valdeltagande fortsatt. Det har skett genom ett systematiskt arbete med att skapa kontaktytor och möten mellan förtroendevalda och grupper som tidigare inte haft kontakt med politiken. Några övriga insatser i urval Kommunfullmäktigegruppen har samrått med valberedningen inför valen av borgarråd. Kommunfullmäktigegruppen har genomfört utbildningsinsatser för den nyvalda fullmäktigegruppen och nyvalda nämndsgruppsledare. | 31 | Behandlingen av motioner från arbetarekommunens årsmöte 2014 Årsmötesmotionernas behandling beslutades samlat av kommunfullmäktigegruppen, se nedan. Motioner från representantskapet behandlas beroende på frågans art genom skrivelser, motioner eller i budgetdokumentet. I vissa fall finns representantskapets synpunkter redan tillgodosedda i budgetdokument eller tidigare beslut. B2 - Sommarjobb till alla gymnasieungdomar Beslut: Åtgärd: Att kravet på sommarjobb för alla gymnasieungdomar som vill jobba skrivs in i valprogrammet. Att staden undersöker möjligheten att skriva ihop sig med resten av kommunerna i Stockholmsområdet för att få till stånd ett gemensamt erbjudande över hela länet. I Stockholms stads budget för 2015 har den nya majoriteten tagit initiativ till en ökning av antalet sommarjobb i stadens regi. Utgångspunkten är att alla unga Stockholmare som vill skall kunna sommarjobba och arbetsmarknadsnämnden fick därför uppdraget i budget att ”sträva efter att kunna erbjuda alla unga i åldern 16-19 sommarjobb”. Vidare har arbetsmarknadsnämnden getts ett utökat samverkansuppdrag med övriga nämnder, stadens bolag samt det privata näringslivet för att få fram fler sommarjobb. Även om vi i år inte når upp till en sommarjobbsgaranti är vi på god väg och kommer under mandatperioden att arbeta vidare med detta. Frågan om kommunöverskridande samverkan arbetar vi också vidare med under mandatperioden. B9 - Bort med varannan helg Beslut: Åtgärd: Att arbetarkommunen verkar för att Stockholm Stad som arbetsgivare slutar lägga arbetstidsscheman som innebär att de anställda är tvungna att arbeta på helgen så ofta som varannan helg. (kommentar: gäller äldreomsorg och omsorgen om funktionsnedsatta). Det behövs mer personal i äldreomsorgen och för att klara framtida rekrytering har majoriteten i Stadshuset i budget för 2015 anslagit om att staden ska förbättra arbetsvillkoren genom bland annat rätt till kollektivavtal, heltid, rimliga scheman och en bra löneutveckling för de anställda. Vidare anslås att ett alltför omfattande helgarbete bör undvikas. Det är viktigt att staden ska kunna erbjuda en god arbetsmiljö och rimliga arbetstider. I budgeten anvisas även att stadens personalpolicy ska revideras i syfte att skapa ett jämställt och hållbart arbetsliv som ger medarbetarna goda förutsättningar att upprätthålla en hög kvalitet i verksamheterna. Välfärdsprofessionens kunnande och yrkesetik ska vägleda stadens styrmodell. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska stärkas inom alla delar av staden. Den nya personalpolicyn ska tas fram i nära samarbete med stadens medarbetare och fackliga organisationer, för att säkerställa att alla medarbetare får möjlighet till stärkt delaktighet och ökat inflytande över sitt eget arbete. B12 - Sociala krav vid offentlig upphandling Beslut: Åtgärd: att vid kommunala upphandlingar, där det är möjligt och lämpligt, uppställa krav på att minst 5 % av den totala lönesumman i upphandlingen avsättas till att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Den nya majoriteten har gett uppdrag på att ta fram en ny upphandlingspolicy. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att skyndsamt genomföra en revidering så att den kan börja tillämpas så snart som möjligt under 2015. En ny upphandlingspolicy ska ta tydligt avstamp i perspektivet på offentlig upphandling som ett medel att driva utvecklingen i hållbar riktning och innehålla krav på sociala hänsyn. Det kan exempelvis vara att villkora upphandlingen med ett visst antal praktikplatser till personer som är arbetslösa. B13 - Upphandlingspolicy Beslut: | 32 | att Stockholms Arbetarekommun skall verka för att Stockholms stad utreder en upphandlingspolicy som gör det möjligt för non-profit-företag att vinna anbud i större utsträckning än som sker nu. Att denna upphandlingspolicy innehåller att det ställs sociala krav på anbudsgivarna Åtgärd: Den nya majoriteten har gett uppdrag på att ta fram en ny upphandlingspolicy och konkurrenspolicy. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att skyndsamt genomföra en revidering av policydokumenten så att de kan börja tillämpas så snart som möjligt under 2015. En ny upphandlingspolicy ska ta tydligt avstamp i perspektivet på offentlig upphandling som ett medel att driva utvecklingen i hållbar riktning och innehålla krav på sociala hänsyn. Det finns även ett tydligt uppdrag att implementera vita jobb-modellen i Stockholm stad så skyndsamt som möjligt. C11 och C12 - En kulturgaranti i Stockholms skolor - en metod att arbeta med ett kulturperspektiv i klass 0 tom 9, förslagsvis med finansieringsstöd från Statens kulturråds Skapande skola-satsning Beslut: Åtgärd: att införa en kulturgaranti i Stockholms skolor, förslagsvis med finansieringsstöd från Statens kulturråds Skapande skola-satsning En av stadens viktigaste uppgifter inom kulturpolitiken är att sprida kulturupplevelser och kulturutövande till fler barn och unga. Alla förskolebarn och elever i stadens skolor ska komma i kontakt med professionell kultur. Målet i 2015 års budget är minst en professionell kulturupplevelse per termin i förskolan och skolan. Kulturnämnden, Stockholms stadsteater, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att samarbeta så att målet uppnås. C14 - Förskolans bemanning och kvalité Beslut: Åtgärd: att arbetarkommunen verkar för att Stockholm Stad sätter upp som mål att samtliga tillsvidareanställda pedagoger inom de privata och kommunala förskolorna minst ska ha grundläggande barnskötarutbildning att arbetarkommunen verkar för att när målet att samtliga tillsvidareanställda pedagoger inom de privata och kommunala förskolorna Stockholm minst ska ha grundläggande barnskötarutbildning ska uppnås tidsbestäms. Med anledning av den tilltagande bristen på förskollärare och barnskötare har kommunstyrelsen i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna sett över och utvecklat stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal. Vidare har stadsdelsnämnderna ålagts att erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare med lön under fortbildningstiden. Utbildningsnämnden har också tillskjutit medel i syfte att fortsätta satsningen på kompetensutveckling för barnskötare och förskollärare inom såväl kommunala som fristående förskolor. Dessa satsningar ska löpande följas upp och utvärderas och inom ramen för detta bör även en bortre tidsgräns för när målet att samtliga tillsvidareanställda pedagoger inom de privata och kommunala förskolorna i Stockholm minst ska ha grundläggande barnskötarutbildning diskuteras. C16 Medie- och informationskunnighet är en mänsklig rättighet för barn och ungdomar Beslut: Åtgärd: att vi tar fram förslag för en skola som i sitt demokratiska samhällsuppdrag utbildar mediekunniga medborgare, där det främsta syftet är att stärka barns och ungdomars medie- och informationskompetens. Staden satsar stort på digitaliseringen inom skolan, bland annat 1:1-satsningen, en egen dator till varje elev och god tillgång till olika pedagogiska programvaror inom gymnasieskolan har genomförts. Ett verktyg som ska hjälpa skolorna att genom självskattning hitta nästa steg mot en fungerande digital lärmiljö har tagits fram. Utifrån självskattningen tas handlingsplaner fram för att öka den digitala mognaden och det digitala användandet. C19 - Skolgårdar Beslut: Åtgärd: att se till att skolgård obligatoriskt införs vid samtliga skolor i Stockholms kommun. En inventering av grundskolornas skolgårdar i staden avslutades under sommaren 2014 och ett mål-dokument med en inspirationskatalog togs fram under hösten 2014. Avsikten är att måldokumentet ska beskriva de funktioner som en god skolgård bör innehålla | 33 | och att dokumentet ska vara vägledande vid ny- och ombyggnad. Med måldokumentet som utgångspunkt genomförs pilotprojekt under våren 2015. I kommunfullmäktiges budget ges utbildningsnämnden i uppdrag att kartlägga stadens skolgårdar och ta fram ett verktyg av typen lekvärdesfaktor. Den genomförda inventeringen är en utveckling av lekvärdesfaktorer. Inventeringen kompletteras under 2015 med inventering av gymnasieskolornas skolgårdar. En bra skolgård ska vara en självklarhet för alla elever i stadens skolor. D4 + D5 - Inför kultur i vården inom den kommunala äldreomsorgen Beslut: Åtgärd: ett kontinuerligt kulturperspektiv med fler kulturaktiviteter införs i den kommunala äldreomsorgen I stadens budget för 2015 fastställs att de äldre ska ha stort inflytande över innehållet i hemtjänsttimmarna och övrig äldreomsorg. Staden ska därför utvärdera riktlinjer för biståndsbedömning och ersättningssystem. Äldres möjlighet att tillsammans med anställda själv disponera hemtjänstinsatsen och ha ”egna timmar” i vård- och omsorgboenden ingår i översynen. Regelbundna utevistelser, vällagad mat och möjlighet till social gemenskap och kultur är viktiga utgångspunkter. Exempelvis spelar Liljevalchs tillsammans med MICASA in en guidad visning av vårsalongen som sedan visas på äldreboenden. Sedan många år har äldre eller andra som inte kan ta sig till biblioteket också möjlighet att få böcker hemskickade, en mängd äldreboende har även avtal med Stockholms stadsbibliotek som även garanterar dem olika former av läsinspirerande verksamhet. Sedan 2014 pågår också ett metodutvecklande projekt under namnet Salut. Projektet drivs av Stockholms stadsbibliotek i samverkan med Södermalms stadsdelsförvaltning och förra året genomfördes en rad aktiviteter kopplade till temat ”livsberättelser”. Målet är att metoderna ska spridas till fler stadsdelar i syfte är att ge stadens äldre en ökad livskvalité. D8 - Ansvarsfördelning mellan kommuner vid överflyttning av ärenden inom socialtjänstlagen Beslut: Åtgärd: Motionens att-sats att den kommun/stadsdel där medborgaren först är skriven innan flytt bibehåller ärendeansvar tills den mottagande kommunen/stadsdelen fattat ett beslut kring ärendetillhörighet anses besvarad. Dock skall Kommunfullmäktigegruppen tillse att en genomlysning i enlighet med motionen genomförs för vidare ställningstagande Stockholms stad har arbetat fram egna riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan stadsdelarna. Riktlinjerna processades under lång tid och var sedan ute på remiss. De antogs av kommunfullmäktige i mars 2014. Bilden är att riktlinjerna fungerar och är välförankrade. Det finns i nuläget inget behov av revidering, däremot eventuella tillägg som hänger ihop med ensamkommande flyktingbarn. D11 - Fristående personliga ombud Beslut: Åtgärd: att en översyn av regelverket runt personliga ombud bör göras i syfte att stärka ombudens självständiga roll i enlighet med motionens intentioner I budgeten finns en satsning på personliga ombud för psykiskt funktionsnedsatta. Medlem har kommit stadsdelsförvaltningarna till del. D15 – Kontinuitet i äldreomsorgen Beslut: | 34 | Att arbetarkommun verkar för att kontinuitet blir ett av de viktigaste målen och kännetecknen för äldreomsorgen i Stockholm Stad, att Arbetarkommun verkar för att hög kontinuitet blir en av de viktigaste metoderna för att uppnå hög trygghet och kvalité i äldreomsorgen i Stockholm Stad, att Arbetarkommun verkar för att Stockholm Stad börjar mäta och jämföra personalkontinuiteten bland Stockholms Stads utförare (privata som kommunala) av äldreomsorg, att Arbetarkommun verkar för att Stockholm Stad sätter mätbara mål för personalkontinuiteten för utförarna av äldreomsorg, att Arbetarkommun verkar för att Stockholm Stad aktivt arbetar så att målen och indikatorerna för personalkontinuitet kontinuerligt skärps så att personalkontinuiteten med tiden ökar, att Arbetarkommun verkar för att Stockholm Stad ökar personalkontinuiteten i äldreomsorgen i samverkan med de fackliga organisationerna inom äldreomsorgen. Åtgärd: Kontinuitet är avgörande för en god äldreomsorg och i Stockholms stads budget för 2015 fastställs att hårda krav på kontinuitet, bemanning, utbildningsnivå och goda arbetsvillkor för personalen ska ställas. Staden kommer därför att under året göra en omfattande översyn av äldreomsorgens olika delar i syfte att öka kvalitén. Äldrenämnden kommer därutöver, tillsammans med kommunstyrelsen, att ta fram en indikator som mäter antal personal som varje äldre möter i äldreomsorgen (kvalitetsfaktor: kontinuitet). D17 – Låt de äldre smaka på maten Beslut: Åtgärd: Stockholms arbetarekommuns styrelse tar ett principiellt uttalande där man tydligt markerar att äldre ska beredas möjligheten att smaka på maten i samband med upphandling av maten. Detta oavsett utförare. Den nya majoriteten har i budget för 2015 gett kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en ny upphandlingspolicy. Policyn ska tas fram skyndsamt så att den kan börja tillämpas så snart som möjligt under året. Den nya upphandlingspolicyn ska ha som tydlig utgångspunkt att upphandla god kvalitet och inte lägsta pris. I förberedelserna för nya upphandlingar ska också brukarnas önskemål tas tillvara i så stor utsträckning som möjligt. Exakt vilka riktlinjer kring inflytande som ska gälla och hur det ska utövas är dock för tidigt att säga. D21 och D22 - Internet en del av ett modernt försörjningsstöd Beslut: Åtgärd: Att Internetuppkoppling inkluderas i försörjningsstödet. Att Socialdemokraterna i Stockholm verkar för att summorna i riksnormen för försörjningsstöd åter specificeras. Att Socialdemokraterna i Stockholm verkar för att riksnormen för försörjningsstöd även inkluderar kostnaden för internetuppkoppling. Att Socialdemokraterna i Stockholm, så länge som riksnormen inte inkluderar kostnaden för internetuppkoppling, verkar för att försörjningsstödet i Stockholm ska inkludera kostnaden för internetuppkoppling. Delvis genomfört. Stockholms arbete med ekonomiskt bistånd utgår från ett tydligt barnperspektiv. I stadshusmajoritetens budget ges barnfamiljer tillgång till internet inom ramen för Stockholms stads försörjningsstöd. Det handlar om att alla barn ska ha lika möjligheter att klara skolarbetet. Kostnaderna för utbetalning av försörjningsstöd skiljer sig åt mellan kommuner. Liksom kostnaden att leva också varierar stort över landet. En specificering av summorna i riksnormen skulle inte gagna människor som bor och lever i Stockholm. I budgeten prioriteras att inkludera SL-kort framför internetuppkoppling. E10 Bostadsmarknaden Beslut: Åtgärd: att den kommunägda mark som finns används till att bygga nya bostäder på, främst hyresrätter. Att vinsten ur allmännyttan används i bostadsmarknaden. Att neutralitet införs mellan boendeformerna. I den S-ledda majoritetens budget för Stockholms stad slås ökade ambitioner för bostadsbyggandet fast. Fram till 2020 ska 40 000 bostäder byggas varav minst hälften hyresrätter. Av dessa ska en betydande del vara bostäder anpassade för unga och studenter. Detta är i linje med det bostadspolitiska program som AK har fattat beslut om. Då Stockholms stad äger stora mängder mark och därmed har en stor möjlighet till självbestämmande om markens användning är detta ett viktigt verktyg för att nå målsättningarna. Under det borgerliga styret i Stockholm har allmännyttan sålts ut i snabb takt. Den Sledda majoriteten har avbrutit alla utförsäljningar. Samtidigt har vi ökat ambitionerna för allmännyttans nyproduktion vilket kommer att innebära stora investeringar i framtiden. För att nå en nyproduktionstakt på 2 500 lägenheter per år behöver de allmännyttiga bolagen fokusera sina ekonomiska och personella resurser för att nå målen. Vi anser det som viktigt att det skapas en neutralitet mellan upplåtelseformerna. Dock är det en nationell fråga. Detta har påpekats av våra företrädare från Stockholm i kontakter med rikspolitiken. | 35 | Gruppstyrelsen Gruppstyrelsen har haft följande sammansättning under år 2014: Gruppordförande Karin Wanngård Vice gruppordförande Roger Mogert Fem ordinarie ledamöter Emilia Bjuggren t.o.m. 141015 Malte Sigemalm t.o.m. 141015 Elisabeth Brandt Ygeman t.o.m. 141015 Jan Valeskog Mirja Räihä Karin Gustafsson fr.o.m. 141015 Bawer Kevir fr.o.m. 141015 Anders Österberg fr.o.m. 141015 Två ersättare i gruppstyrelsen Abdo Goriya t.o.m. 141015 Eva-Louise Erlandsson Slorach t.o.m. 141015 Rana Carlstedt fr.o.m. 141015 Stefan Hansson fr.o.m. 141015 Adjungerad till gruppstyrelsen Olle Burell Gruppstyrelsens arbete Under 2014 har Gruppstyrelsen haft 13 sammanträden. Mötena har som regel legat på onsdag eftermiddag före onsdagens KF-grupp. Oppositionsborgarråd, borgarråd och arvoderade Karin Wanngård, Roger Mogert, Tomas Rudin (till maj) och Emilia Bjuggren (från och med maj) har varit oppositionsborgarråd under året. Arvoderade förtroendevalda var Kaj Nordquist, Emilia Bjuggren fram till maj, Abdo Goriya (2014-02-01 – 201410-20), Maria Östberg Svanelind (2014-03-01 – 2014-09-30), Jan Valeskog (från och med mars) och Karin Gustafsson (från och med augusti). Som borgarråd utsågs den 20 oktober Karin Wanngård, Roger Mogert, Emilia Bjuggren och Olle Burell. Gruppledare i nämnder och bolag 2014 Arbetsmarknadsnämnden Karin Gustafsson Emilia Bjuggren Storstockholms brandförsvarsförbundKarin Hanqvist Exploateringsnämnden Maria Östberg Svanelind Jan Valeskog IdrottsnämndenEmilia Bjuggren KulturnämndenTomas Rudin Emilia Bjuggren Roger Mogert KyrkogårdsnämndenMirja Räihä Miljö- och hälsoskyddsnämnden Mikael Magnusson | 36 | FastighetsnämndenBengt Sandberg Jan Valeskog SocialnämndenRoger Mogert Rana Carlstedt Stadsbyggnadsnämnden Tomas Rudin Maria Östberg Svanelind Roger Mogert Trafik- och renhållningsnämndenMalte Sigemalm UtbildningsnämndenJan Valeskog Olle Burell ÄldrenämndenMirja Räihä Överförmyndarnämnden Kaj Nordquist Karin Gustafsson Bostadsförmedlingen Emma Lindqvist FamiljebostäderEmilia Bjuggren Fortum Värme Jan Valeskog GlobenLena Dahlström Micasa ABBerit Kruse MässfastigheterKarin Wanngård SISABAbebe Hailu SIWIEva-Louise Erlandsson Slorach StadsteaternRoger Mogert Stockholmshem Leif Rönngren/Karin Gustafsson Stockholm Business Region Mats Hulth Maria Östberg Svanelind Stockholms Hamn Stefan Hansson Stockholms Vatten Jari Visshed Stockholm Parkering Monika Lindh Stockholms Stadshus AB Karin Wanngård StokabGunnar Sandell Stiftelsen Hotellhem Lena Josefsson Svenska Bostäder Karin Hanqvist Bromma SDN Anders Löwdin Enskede-Årsta-Vantör SDN Magnus Dannqvist Kristina Öberg Farsta SDNGunnar Sandell Hässelby-Vällingby SDN Bengt Roxne Kungsholmen SDNCatarina Agrell Hägersten-Liljeholmen SDN Ewa Fagerhem Norrmalm SDN Anita Lindskog Rinkeby-KistaSDN Mia Päärni Skarpnäck SDN Claes Elmgren Skärholmen SDN Robert Lagergren Birgitte Isberg | 37 | Spånga-Tensta SDNOrnina Younan Södermalm SDN Anders Göransson Älvsjö SDNMajvi Andersson Östermalm SDN Birgit Marklund Beijer S-kansliet Personalen på s-kansliet har under 2014 bestått av följande personer. Martin Nilsson, kanslichef Catharina Piazzolla (biträdande kanslichef ) Elin Nordmark (biträdande kanslichef ) Borgarrådssekreterare Carina Röjdemark Oscar Lavelid Lina Glans Erik Hallonstén Viktoria Tryggvadottir Karin Kolk Magnus Ljungkvist Josefin Pasanen Louise Callenberg David Jonsson Borgarrådssekreterare med kommunikationsansvar: Tomas Gustavsson Ömer Oguz Biträdande borgarrådssekreterare: Pia-Marie Wichmann Björn Häll Kellerman Sarah Heidenborg Jennie Hansson Åkerlind Sdn-gruppledarträffar Under året har sdn-gruppledarna träffats innan KF-gruppens möten och gruppledarna har även varit adjungerade till KF-gruppen. Under träffarna med sdngruppledarna har gemensamma frågor diskuterats såsom fattiga EU-medborgare, sommarjobb, resursfördelningsfrågor, upphandlingsfrågor, socialtjänstens förutsättningar, kompetensfrågor mm. Dessa möten har lett till ett ökat samarbete mellan ledamöterna från de olika stadsdelsnämnderna, gemensamma skrivningar i frågor som berör flera stadsdelar och att man tillsammans kommit fram till hur man ska hantera olika sakfrågor som berör en eller flera stadsdelar. Utöver de fysiska träffarna har också idéer/synpunkter och erfarenheter utbytts via en mailgrupp. Efter valet förtydligades arbetsordningen så att Karin Gustafsson blev ansvarig från gruppstyrelsens sida för samordningen. | 38 | STYRELSENS SLUTORD Valåret innebar en möjlighet att mer än på många år möta medborgarna i en seriös diskussion om vilken väg Stockholm och Sverige ska ta under kommande år. Resultatet av den dialogen blev till ett tydligt resultat i valet i september 2014. Stockholmarna ville se en förändring. Stockholm ska åter bli en stad som präglas av sammanhållning och att alla invånare, oavsett bakgrund, ska få en chans att växa. Det fanns naturligtvis en trötthet på det borgerliga styret. År av ideologiskt drivna privatiseringar och skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i välfärden och skolan har skapat ett förändringstryck. Likaså har en alltför passiv jobbpolitik skapat växande klyftor där arbetslösheten och utanförskapet permanentats i stora grupper i stora delar av staden. Att det blivit allt svårare att finna en hyresrätt när fortsatta utförsäljningar prioriterades framför tillräcklig utbyggnad av allmännyttan bidrog också till en stark önskan om en nystart för Stockholm. Socialdemokratin, och den nya majoriteten, vann dock inte valet bara på ett missnöje. Lika stark som missnöjet med den förda politiken är, lika stark måste tilltron till en kommande politik vara. När vi nu utgör den ledande kraften i en ny politisk majoritet kommer det vara vårt ansvar att visa att vi kan leverera en annan politik för Stockholm. Successivt, och reformistiskt, ska vi styra staden i en riktning som håller ihop - där alla barn får en chans till en bra utbildning, där varje ung människa kan känna att hen behövs på arbetsmarknaden, där bostad inte är en handelsvara utan en rättighet och där varje äldre stockholmare kan känna trygghet i vardagen. Samtidigt ska vi styra staden långsiktigt hållbart ur såväl ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Vi vill tacka alla gruppens medlemmar, kanslipersonal och engagerade partimedlemmar som genom en stark valrörelse gett möjlighet till en ny riktning för Stockholm. Nu är det allas vår uppgift att fortsätta arbete tillsammans med, och för, alla stockholmare. Karin Wanngård Bawer Kevir Roger Mogert Mirja Räihä Karin Gustafsson Jan Valeskog Anders Österberg | 39 | STIFTSFULLMÄKTIGE Stiftsorganisationen Stockholms stift består av 13 kontrakt, 56 pastorat och 61 församlingar. Stiftsorganisationens uppdrag är att stärka och fördjupa församlingarnas förmåga att fullgöra Svenska kyrkans grundläggande uppgift: fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Stiftsorganisationen finns primärt till för församlingarna i Stockholms stift och för deras behov av stöd, inspiration och utveckling. Med utgångspunkt i den kristna tron ska stiftsorganisationen också ha en aktivt samhällspåverkande roll. Till stiftet betalar varje kyrkotillhörig en stiftsavgift som 2014 var 3 öre per skattekrona. Stiftsorganisationens totala omslutning är ca 88 mnkr. Därutöver förvaltar stiftet de s.k. prästlönetillgångarna (jord, skog och värdepapper) omfattande totalt ca 500 mnkr. Stiftsorganisationen har ett främjande och förvaltande uppdrag och ska även utöva tillsyn över församlingslivet. Stiftsfullmäktige Stiftsfullmäktige är Stockholms stifts högsta beslutande organ med 91 valda ledamöter som mandatperiod 2014–2017 representerar 11 nomineringsgrupper. Val till stiftsfullmäktige sker genom direkta val av de kyrkotillhöriga. Av dessa ledamöter representerar 26 socialdemokraterna, 13 från Stockholms partidistrikt och 13 från Stockholms läns partidistrikt. Därutöver finns 13 socialdemokratiska ersättare. Stiftsfullmäktiges ordförande: Jösta Claeson. A-gruppen i stiftsfullmäktige ha en gruppstyrelse bestående av Irene Pierazzi, ordförande, Jan Forsell, vice ordförande samt ledamöterna Daniel Larson, Linnea Jensdotter och Jösta Claeson är knuten till s-gruppen i stiftsfullmäktige. Gruppstyrelsen inbjuder ledamöterna till samlingar kring gemensamma frågor kopplade till stiftets främjandearbete. Stiftsfullmäktige har haft två ordinarie sammanträden under året, i maj för fastställande av bokslutet för 2013 samt i november för fastställande av budget för 2015. I anslutning till dessa sammanträden, samt till sammanträdena med stiftsstyrelsen, domkapitlet och stiftsstyrelsens utskott har gruppmöten hållits inom gruppen i respektive organ. Därutöver har stiftsfullmäktigegruppens medlemmar inbjudits till de möten arrangerade av Stockholms Arbetarekommuns och Stockholms läns partidistrikts gemensamma kyrkopolitiska råd inbjuder till. Ett viktigt arbete för det kyrkopolitiska rådet är att fördjupa det kyrkopolitiska programmet. Våra representanter i av stiftsfullmäktige valda organ Stiftsstyrelsen: Domkapitlet: Valberedningen: Revisor: | 40 | Iréne Pierazzi (2:e vice ordförande), Jan Forsell, Daniel Larson, Linnea Jensdotter, Jösta Claeson, (ersättare), Ann-Sofie Mattsson (ersättare) och Carl Johan Karlsson (ersättare) Kerstin Kyhlberg Engvall, Kristina Lejdström (ersättare) Eva Dazley Göran Dahlstrand Viktigare frågor under året Stiftsstyrelsens arbete Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen som därutöver har 12 valda ledamöter. Genom valteknisk samverkan har Borgerligt Alternativ BA (4) tillsammans med Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan POSK (2) och Fria liberaler i Svenska kyrka FISK (1) en ledande ställning i styrelsen med totalt 7 mandat som ska ställas mot våra (4) och Miljöpartister i Svenska kyrkan MPSK (1) sammanlagt 5 mandat. Det har gjort de ideologiska skiljelinjerna tydliga vilket har resulterat i ett antal voteringar vid stiftsstyrelsens sammanträden. I de ärenden där enskilda ledamöter i den borgerliga alliansen haft en egen och gentemot den egna gruppen avvikande mening har vi socialdemokrater tillsammans med MPSK och med stöd av biskopen nått framgång vid voteringen. Samverkan Tillsammans med nationell nivå fortsätter stiftets arbete med samverkan inom IT, telefoni och annan administrativ samverkan. Alla församlingar som vill ska få del av gemensamma administrativa system som ger möjlighet till effektivare och flexiblare lösningar än nuläget. Intresset från församlingarna för de olika projeten är stort. Mötesplats Stockholm I samband med försäljning av Graninge stiftsgård inleddes ett arbete med att hitta en eller flera mötesplatser inom stiftet för att ersätta stiftsgården som plats för bland annat kurser och konferenser. Det arbetet fortsätter. Stiftsfullmäktige nu har ställt sig bakom en fortsatt utredning för en stiftsgemensam Mötesplats Stockholm. En lokalutredning ska under 2015 ta fram program, inkluderande definition av plats, omfattning, tidsaspekt och planläggning för en mötesplats som ska ligga centralt, i eller i nära anslutning till en kyrka samt att stiftskansliet ska vara en integrerad del i denna mötesplats. Internationellt bistånd Stiftsstyrelsen har beslutat avsätta 800 000 kronor till Svenska kyrkans internationella arbete för 2015. Det är en ökning med 300 000 kronor och innebär att stiftet avsätter en procent av sin totala budget till det internationella arbetet. Barnkonsekvensanalys Sedan den första januari 2014 ska alla nivåer inom Svenska kyrkan göra en barnkonsekvens-analys inför varje beslut av strategisk karaktär. Stiftet erbjuder utbildning som syftar till att församlingarnas styrande organ och medarbetare i Stockholms stift ska få kunskap och fördjupning i barnkonventionen och hur man genomför en barnkonsekvensanalys. Övrigt Stiftet präglas av många spännande ”Stockholmsutmaningar”. Stockholms stift har förhållandevis god ekonomi, inflyttningen är stor men tillhörigheten minskar för varje år. Det finns en stor obalans inom stiftet både vad gäller tillhörighet och religiositet. Det finns ett ökat intresse för existentiella frågor i samhället och hur vi tar hand om vår kultur och våra församlingar. Hur vi tydliggör den kristna identiteten och det kyrkliga kulturarvet hör till de stora utmaningarna. | 41 |
© Copyright 2024