1. No category

KOMMUNSTYRELSENS
ARBETSUTSKOTT
Kallelse/underrättelse
Tid
Tisdag 18 augusti 2015 kl. 09:00
Plats
Sammanträdesrummet, kommunkontoret Torsby
Val av justerare
Tid för justering
Ärendelista
Offentliga ärenden
Diarienr
Föredragande
Sid
Verksamhetsredovisning fritidsavdelningen
KST 2015/51
Kicki Velander
Kl9
2
Föreningstaxa för hyra av badanläggning
KST 2015/614
Kicki Velander
3
Månadsuppföljning för kommunstyrelsen
KST 2015/46
Angela Birnstein
Nr
handlingarfinns på sammanträdet
4
Nybyggnation i kvmieret Enen
KST 2015/596
Angela Birnstein
2
5
Svar på motion om etiska regler i
kommunens finanspolicy
KST 2015/539
Angela Birnstein
Il
6
Kommunens inköpsfunktion
KST 2014/77
Angela Birnstein
13
7
Särskild medlemsinsats till Kommuninvest
KST 2015/293
Angela Birnstein
14
8
Begäran om stöd till föreningen RSMH i
Syssiebäck (Riksförbundet för social och
mental hälsa)
KST 2015/608
Angela Birnstein
20
9
Gallring av den upphörda fritidsnämndens
handlingar
KST 2015/542
Christina Lech
21
10
Biblioteksplan för Torsby kommun
KST 2015/464
11
Svar på motion om miljöarbetet i T ors by
kommun
KST 2014/349
Tina Näslund
Jan Esping
39
12
A vsiktsförklaring, fastigheten Skyllbäck
l :440 (Samhall)
KST 2015/557
Jan Esping
41
13
Fastighetsförsäljning Överbyn 2:115
KST 2015/619
Hilary Högfeldt
43
14
Svar på motion om fartgupp m.m.
KST 2015/524
Mikael Löfvenholm
48
Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun
Besöksadress
Nya Torget 8
685 80 Torsby
0560-160 66 sekr
25
ks@torsby.se
www.torsby.se
TORSBY KOMMUN
sid 2
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Kallelse/underrättelse
Nr
Offentliga ärenden
Diarienr
Föredragande
15
Samråd om detaljplan för Mobergskölens
terminal- och handelsområde
KST 2015/2
Torbjörn Almroth
53
16
Planändring av detaljplan för delar av
T ors by l :98 och Västanvik l :396, nr 140
KST 2015/618
Torbjörn Almroth
58
17
Svar på motion om ändring av Torsby
kommuns regler för minnesgåvor till
förtroendevalda och anställda
KST 2014/344
Anders Björck
61
18
Svar på motion om intem representation i
Torsby kommun
KST 2015/360
Anders Björck
64
19
Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente
för den gemensamma drifts- och
servicenämnden
KST 2015/597
Anders Björck
67
20
Yttrande över översyn av den kommunala
energi- och klimatrådgivningen
KST 2015/456
Anders Björck
80
21
Distansundervisning på gymnasienivå, svar
från bam- och utbildningsnämnden
KST 2015/247
Ann-Katrin Järåsen
82
22
Avsiktsförklaring för medverkan i
regionbildningsprocess för Värmland
KST 2015/574
Ann-Katrin Järåsen
83
23
ARKO, årsmötesprotokoll och årsrappott
för verksamhetsåret 2014 m.m.
KST 2015/575
Ann-Katrin Järåsen
bilaga
24
Medverkan i projektet Lokal
destinationsutveckling
KST 2015/609
Ann-Katrin Järåsen
89
25
Inbjudan till samråd och samverkansmöte
KST 2015/572
Ann-Katrin Järåsen
103
26
Nominering av ledamöter till LAG Växtlust
Värmland
KST 2015/178
Ann-Katrin Järåsen
106
27
Meddelanden
KST 2015/11
Ann-Katrin Järåsen
109
28
Övrig information och frågor
KST 2015/47
Ann-Katrin Järåsen
Ann-Katrin Järåsen
ordförande
Åsa Bugasdotter
sekreterare
Sid
TORSBY KOMMUN
sid 3
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Kallelse/underrättelse
Kontaktuppgifter tjänstemän
Namn
Titel
E-post
Telefon
Anders Björck
bitr. kommunchef/
HR-chef
ekonomichef
arkivarie/registrator
fastighetschef
teknisk chef
fritidschef
områdeschef GVA
kommunchef
miljöstrategi
energi- o klimatrådg
stadsarkitekt/
miljö- o byggchef
anders.bjorck@torsby.se
0560-160 86
angela.bimstein@torsby.se
christina.l ech@tors by. se
Hilary.hogfeldt@torsby.se
jan.esping@torsby.se
kicki.velander@torsby.se
Mikael.lofvenholm@torsby.se
thomas.stjerndorff@torsby.se
tina.naslund@torsby.se
0560-160 28
0560-160 15
0560-160 34
0560-160 69
0560-166 90
0560-160 53
0560-160 01
0560-162 02
Angela Birnstein
Christina Lech
Hilm·y Högfeldt
Jan Esping
Kicki V el and er
Mikael Löfvenholm
Thomas Stjerndorff
Tina Näslund
Torbjörn Almroth
torbjorn.almroth@torsby.se
Datum
2015-06-25
Torsby kommun
f-<.omrnunstyrelsen
2015 -08- "l o
Dnr ..
:t.f.~<?:.~<~/4<.~. ~L 1
Föreningstaxa hyra av badanläggning
Fritidsavdelningen avser att införa en ny taxa för föreningar som vill hyra våra
badanläggningar TorsbyBadet och Sysslebäcksbadet utanför öppettid. Föreningstaxa
har inte tillämpats tidigare i våra badanläggningar föreningstaxa tillämpas endast i
våra sport-och gymnastikhallar och på våra grönytor. Genom att införa en
föreningstaxa ger vi möjlighet till vårt rika föreningsliv i kommunen att hyra våra
simhallar till ett något lägre pris.
Förslag:
Föreningstaxa TorsbyBadet hyra av simhall utanför öppettid 350 per timme+
entreavgift
Föreningstaxa Sysslebäcksbadet hyra av simhall utanför öppettid 350 kr + entreavgift
~~"""'~~~~-ae:::::.=­
Kicki Velander
Fritidschef
Kicki Velander
fritidschef
Besöksadress
Fabriksgatan 7, Torsby
Torsby kommun
6. Fritidsavdelningen
685 BO Torsby
0560-166 90 direkt
070-313 60 09 mobil
0560-160 00 växel
0560-166 95 fax
kicki.velander@torsby.se
fritid@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
!JO l ' /
~
·IJ./596
Datum
2015-08-05
Torsby bostäder
Torsby Bostäder AB avser att bygga hyreslägenheter vid kvarteret Enen södra. Torsby
Bostäder AB kommer att förvärva marken av Torsby kommun och en intresseanmälan
är lämnat till SABO för ett s.k Kombo-hus Mini. Projektet är av sådan omfattning och
förutsättningar av sådan art att de måste förankras hos kommunfullmäktige.
En preliminär kostnadsbedömning har gjorts och produktionskostnaden för huset med
23lägenheter (35 och 45 kvm i 3 våningar med hiss) uppskattas till25 000 000 kr. En
fastighetsvärdering utförd av extern part värderar huset till ca 14 700 000 kr. Enligt
gällande redovisningslag skall därför fastigheten skrivas ner med ca lO 000 000 kr.
Detta kommer att påverka både resultat under färdigställandeår och eget kapital med
motsvarande belopp.
Dessutom visar en långsiktig kalkylation av resultatet att fastigheten vid en hyresnivå
på l 350 kr/m2 och år kommer att gå med ett underskott på ca 2 000 000 kr över 10 år.
Torsby bostäder önskar nu ett ställningstagande av fullmäktige i frågan om
nyproduktion av hyreslägenheter på ovan nämnd mark samt om
nedskrivningsförfarande i enlighet med det ovan redovisade.
Angela Birnstein
ekonomichef
Angela Birnstein
ekonomichef
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
2. Ekonomiavdelningen
685 80 Torsby
0560-160 28 direkt
070-697 94 54 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 35 fax
angela.birnsein@torsby.se
ekonorniavdelningen@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
~ Torsby Bostäder AB
Styrelsen
S~RÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesda tum
2015-06-23
§ 37 Nyproduktion
Enen
(bil.3)
a) MarkanvisningsavtaL
Kommunen erbjuder under förutsättning att byggnation påbörjas
inom två årTorsbyBostäder att förvärva mark vid K v Enen södra,
Torsby 2:235 tomtmark om 7300 kvm till ett pris av 50:-kvm
motsvarande en summa på 365 000:-.
b) Intresseanmälan Sabo Kombohus Mini.
Sabo informerar om att byggkapaciteten för leverantörer av
Kombohus håller på att bli begränsad. Man efterfrågar därför
en icke förpliktande intresseanmälan.
c) Övergripande ekonomiska förutsättningar.
En preliminär kostnadsbedömning av produktionskostnaden för
Kombohus mini med 23 små läg, 35 kvm och 45 kvm i 3 våningar
med hiss, uppskattas till25 000 000:- inkl moms.
En fastighetsvärdering utförd av V &P av ett tänkt nyproducerat
hus enligt ovan värderas tilll4 700 000:Enlig föreliggande redovisningsrutiner skall en nedskrivning ske
med calO miljoner. Vilket påverkar eget kapital och resultat nedåt,
under fårdigställandeår med motsvarande belopp.
KPMG har varit behjälplig med att ta fram en resultaträkning över
lO år för projektet. Den visar att med en hyresnivå på 1350:-kr/år,
som vi bedömer vara ett tak för vad betalningsförmågan tillåter i
Torsby. Å r l hamnar på ett minusresultat på ca 340 000:- och år
lO på ett minusresultat på ca 50 000:-. Totalt en samlad förlust
över l O år på ca 2 milj kronor.
d) Eftersom ovanstående förutsättningar föreligger, bör frågan
förankras hos kommunfullmäktige och fastighetsägat-föreningen
~ Tonby Bostäder AIB
Styrelsen
§ 37 Nyproduktion fmis.
L;
'
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sida
2015-06-23
4
Enen
styrelsen beslutade
att
godkänna ovanstående förutsättningar och uppdra till vd att
gå vidare med åtgärder för att genomföra projektet, samt
återkomma till styrelsen för ställningstaganden kring
konkreta avtal.
att
anta kommunens erbjudande av markanvisning och uppdra
till vd att fårdigställa kontrakt.
att
uppdra till vd att göra icke förpliktande intresseanmälan till
leverantör av Kombohus.
att
uppdra till vd att tillskriva kommunen för fullmäktiges
ställningstagande om nyproduktion och
nedskrivningsförfarande i enlighet med ovan redovisade.
att
uppdra till vd att hos Fastighetsägm·föreningen förankra
ovanstående.
l
-.
.•
:..~ -;
'
'.'
.·•
\
."'~.•'·'·
\
·_= .- -- :·
a· . -
.........'
<
---
\.
•t-..
l
•
-
•
~.'
:
#
\~ ;
• l
,.,
l
• '-.
.,
'.
, \' ·
..
\
11
:
;,:s r. ::: ·..·, •. 1-: r_
".
-.. -·
--. . ... . .•.
'·.: ....
Markeringen visar fastighetens läge
Allmän besk1·ivning
Fastigheten är belägen mellan de befintliga områdena Alstigen och Aspen ca l km från centrumkärnan i Torsby. Attraktivt läge med närhet till Stjerneskolan, skidtunneln och rullskidspår. Kommunen har skrivit avtal med gymnasieskolan där kommunen har bostadsgaranti till
studenter. Under de senaste l O åren hyr kommunen ut ca l 00 lägenheter/år som studentlägenheter. Byggrätt finns på ytterligare 2 l 00 kvm BTA.
Förhandsvärderingen avser ett flerbostadshus uppf"öti 2015 i 3 plan med byggnadstypen
kombohus mini. BOA uppgår till 925 kvm och byggnaden imymmer sammanlagt 23 lägenheter fördelat på 11 st. l:or och 12 st . 2:or. Hiss finns. Uppvärmning med fjärrvärme. FTXsystem. Lägenheterna på nedre plan har uteplats/altan och p lan 2-3 har balkong. Stomme av
stål på gjuten platta. Fasad av puts under yttertak av papp.
UPPDRAGET
3.1
Uppdragsgivare
Torsby Bostäder AB
Att. Håkan Laack
Norra Industrigatan 4
685 34 Torsby
3.2
Upp(h•ag
Uppdraget har preciserats till att avse en bedömning av marknadsvärdet efter tardigställd
nyproduktion av ett flerbostadshus samt att marken är avstyckad och bildar en egen fastighet.
3.3
V~ia·detidpunkt
Marknadsvärdet hi:inror sig till värdetidpunkten 2015-06-04.
3.4
Villlmr och
föa·uts~ittningm·
För uppdraget gäller bilagda "Allmänna villkor för vär·deutlåtande" om ej annat framgår nedan.
3.5
Ändamål
Marknadsvärdebedömningen skall enligt uppdragsgivaren anvi.-indas rör internt bruk.
3.6
Highest and best use
Vid värdebedömningen har kriterierna för highest and best usc beaktats.
(rättsligt tillåtenhet, fysisk möjlighet, finansiellt genomförbart, maximal produktionsförmåga)
3. 7
Begreppet marimadsvärde
"Med marknadsvärde avses sannolikt pris vid en tänktförsäljning på en.fl·i och öppen
marknad. Försäljningenforutsätts ske vid värdetidpunkten efter att fastigheten varit utbjuden till.forsäljning på ettförjastigheten sedvanligt sätt under en normalmarlmadiföringstid."
Vid den Hinkta försäljningen får inte föreligga något tvång att överlåta fastigheten och inte
några speciella partsrelationer.
V ÄRDJEBEDÖMNING SAMMANFATTNING
2.1
Värderingsobjekt
Registerbeteclming
Torsby 1:265, del av
Adress
2.2
Kommun
Torsby
Område
Mellan områdena Aspen och A Istigen
Upplåtelseform
Äganderätt
Lagfart
Torsby Bostäder AB
Nybyggnadsår
2015
Värde år
2015
Användning
Bostäder, typkod 320
Vä1·debedömning
Marlmadsvät·det bedöms till 14 700 kSEK, Fjortonmiljonersjulnmdratusen lu·onor
inom ett troligt intervall av 13 200 -16 200 kSEK vid värdetidpunkten juni 2015.
Nyckeltal:
Marknadsvärde per kvm
15 892 SEI<I rn2
Initial direktavkastning
6,46%
Direktavkastningskrav för resb;ärdesberäkning
Kalkylränta för rcc;tvä r det
l<nlkylri.i n to för clriftnetw
6150%
7150%
7,50%
1>1l'lrkm:~dsvärde
f
Summa taxeringsvärde
0,00
Känslighetsanalys:
Pa rameterförändrino
Nytt värde
Diff
Vakansen ökar 10%-enheter
12,8 Mkr
-13,2q,~
Direktavke>stn!ngskrav ökar 1°/o-enhet
12,8 fvlkr
14,1 1'1kr
DoUH ökar 35 SEK/1112
Aila samtidigt
10,6 Mkr
v
l-"
f'
-13,1 ~b
-4,1'7'o
-28,1%
~
Produktionskostnad
Vakansgrad (1 lägenhet)
Kvadratmeter BOA
Hyresnivå snitt
Underhållskostnad
Driftkostnader
Avskrivningstid snitt
Räntenivå
Taxeringsvärde 75%
Arlig hyreshöjning
Driftkostnadsutveckling
25 000 000
4%
925 kvm
1 350 kr/kvm
Alternativ med 4 % vakans rad och avskrivnin stid
å snitt 50 år
30 kr/kvm
280 kr/kvm
50 år
3%
18 750 000
2%
2%
Amorteringstakt
50 år
Belångingsgrad
100%
Resultaträkning
Ar1
Ar2
Ar3
Ar4
Ars
ArG
Ar7
Ar8
Ar9
Ar 10
1 248 750
1 273 725
1 299 200
1 325 183
1 351 687
1 378 721
1 406 295
1 434 421
1 463 110
1 492 372
Hyresvakanser
-49 950
-50 949
-51 968
-53 007
-54 067
-55 149
-56 252
-57 377
-58 524
-59 695
Driftkostnader
-259 000
-264 180
-269 464
-274 853
-280 350
-285 957
-291 676
-297 510
-303 460
-309 529
-27 750
-28 305
-28 871
-29 449
-30 037
-30 638
-31 251
-31 876
-32 514
-33 164
o
o
o
o
o
-28 125
-28 125
-28 125
-28 125
-28 125
Avskrivningar
-500 000
-500 000
-500 000
-500 000
-500 000
-500 000
-500 000
-500 000
-500 000
-500 000
Räntor
-750 000
-735 000
-720 000
-705 000
-690 000
-675 000
-660 000
-645 000
-630 000
-615 000
Resultat
-337 950
-304 709
-271 103
-237 125
-202 768
-196 148
-161 009
-125 466
-89 513
-53 141
Hyresintäkter
Underhållskostnader
Fastighetsskatt
Ack res
-1 978 932
1(2
10.34.
Ar det uppenbart att värdet på en byggnad, markanläggning eller mark på balansdagen betydligt
understiger det redovisade värdet, ska företaget göra en uppskattning av den enskilda tillgångens
återstående värde i företaget och skriva ned tillgången till detta värde.
K3
Ett företag ska sicriva ned en tillgång endast om återvinningsvärdet är
lägre än tillgångens redovisade värde. I det fallet ska det redovisade
värdet sicrivas ned till återvinningsvärdet.
Enligt punkt 2 7.2 ska en tillgång skrivas ned om tillgångens redovisade
värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet återspeglar en
bedömning av de kassaflöden som tillgången genererar under hela sin
återstående nyttjandeperiod (se punkt 27.5). Det innebär att det finns en
långsiktighet i bedömningen som gör att lcriteriet i ÅRL om att
värdenedgången ska vara bestående kan anses uppfyllt.
Ett företag ska per varje balansdag bedöma om det finns någon indikation
på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Finns det en
sådan indikation, ska företaget beräkna tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet är för en tillgång eller en kassagenererande enhet det
högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och
nyttjandevärd et.
Enen
Nyproduktion 23 lägenheter
Torsby Bostäder genomför förändring av redovisning till K3 under 2016.
Efter jämförelse av skillnaden mellan produktionsvärde och
marknadsvärde föreligger ett nedskrivningsbehov av 9-10 miljoner kr
enligt K3.
Detta innebär en sänkning av eget kapital samt resultat under
färdigställandeår med motsvarande belopp.
l och med dessa förutsättningar bör fullmäktige ta ställning till frågan.
Vidare bör frågan förankras hos Fastighetsägareföreningen i
konkurrenshänseende.
Datum
2015-08-04
Motion om etiska regler i kommunens
f~nanspolicy
Socialdemokraterna har, genom Eva-Lena Gustavsson, lämnat en motion om att införa
etiska regler i kommunens finanspolicy.
Vid nästa uppdatering av finanspolicyn inför 2016 kommer jag att lägga till etiska
regler för kommunens finansförvaltning enligt följande:
Etiska regler
Kommunkoncernen strävar efter att vara en ansvarsfull placerare. Placeringarna ska
därför i ske i företag som följer de internationella konventioner som Sverige har
undertecknat avseende mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt och antikorruption.
Angela Birnstein
ekonomichef
Angela Birnstein
ekonomichef
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
2. Ekonomiavdelningen
685 80 Torsby
0560-160 28 direkt
070-697 94 54 rnobil
0560-160 00 växel
0560-160 35 fax
angela.birnsein@torsby.se
ekonomiavdelningen@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
To rsby komm un
!<om munstyrelsen
Dnr........................ ........... .
Giuppmorion från socialdemokraterna
Etiska regler i kommunens Finanspolicy
Många känner till de tre ord på B som b tukar rälmas upp när vi talar om hm vi kan minska vår
klimatpåverkan; Bilen, Biffen och Bostaden. På senare år har ett fjärde B lagts till- Börsen. I
dagens samhälle är vi inte bara konsumenter, vi är också direkt eller indirekt ägare och finansiärer
genom aktier, fonder och pensionssparande.
Mycket av dessa tillgångar är idag investerade i fossilbolag. Faktum är att de fossila resetvet som
svenska AP-fonderna äger genom sina investeringar motsvarar 93 ton per pensionssparare.
Det är nio gånger mer än utsläppen från vår årliga konsumtion.
Detta är inte bara ett hot mot klimat och miljö, och därmed vilket samhälle som egentligen finns
kvar till kommande generationer, det är också en stor finansiell risk och dålig affår, med tanke på
att minst 80 % av funnen kol, olja och gas måste bli kvar under marken om vi ska lyckas med
våra ambitioner att hålla uppvärmningen under 2 grader.
Vi som kommun måste ta uppdraget att fötvalta våra finansiella tillgångar på största allvar. När
man investerar pengar, kan man köpa aktier, fonder eller andra investeringar som genererat
inkomst. Divestering är motsatsen till investering- det betyder helt enkelt att göra sig av med
aktier, fonder och obligationer som är oetiska eller moraliskt tveksamma. Investeringar i
fossilindustrin är en risk för investerare och för planeten jorden.
Därför är det både tryggt för kommuninnevånarnas pengar och framtid om vi kan välja ett
hållbart sparande.
Vi socialdemokrater vill därför införa Etiska regler i kommunens finanspolicy som omfattar att vi
ska divestera för en fossilfri finansförvaltning och öppna upp för möjligheten att finansiera större
miljöinriktade projekt genom gröna obligationer.
/~
l(c5 ';
c-;?()
!f-t/21
l
7
'
6
Datum
2015-08-05
Inköpsfunktion Torsby kommun
Vid ett AU den 10 juni 2014 presenterade ekonomiavdelningen Torsby kommuns
inköpsrutiner. Bland annat har följande frågor belysts:
G
e
G
G
Hur ser inköpsorganisationen ut och hur bedrivs inköpen i verksamheten?
Vilka behov har vi och hur kan vi utveckla organisationen?
Hur ser vi på samarbete inom Värmlands län?
Har vi behov av ett inköps- och uppföljningssystem?
Efter föredragningen beslutade AU att lämna följande förslag till beslut till KS:
• Att tillsätta en inköpssamordnare för att utveckla kommunens inköps- och
upphandlingsrutiner och för att fånga upp verksamheternas behov.
• Att flytta upphandlingsansvarig till ekonomiavdelningen för att säkerställa
samverkan på hela linjen.
• Att avvakta med ny inköps- och uppföljningssystem tills den nya
organisationen är satt och att följa Aditros systemutveckling innan några beslut
om systembyte/tillägg görs.
På grund av de sparkrav som ålagts kommunstyrelsen och det ekonomiska läget för
hela organisationen har ärendet vilat. Under tiden har upphandlingsstrategen gått i
pension och ersatts med en ~änsteman från tekniska avdelningen som nu har ~änsten
som upphandlingschef under kommunchefen. Därför bör besluten från AU den 10 juni
2014 upphävas och ärendet sändas för ny beredning till kommunchefen. Dessutom bör
målet i måldokumentet för Torsby kommun som handlar om denna punkt anpassas till
de nya förutsättningarna.
Förslag till beslut
AU upphäver förslagen till KS från den 10 juni 2014 och överlänmar ärendet med
hänsyn till de nya ekonomiska förutsättningarna till kommunchefen. Dessutom ska
målet i måldokumentet anpassas till de nya förutsättningarna.
Angela Birnstein
ekonomichef
Angela Birnstein
ekonomichef
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
2. Ekonomiavdelningen
685 80 Torsby
0560-160 28 direkt
070-697 94 54 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 35 fax
angela.birnsein@torsby.se
ekonomiavdelningen@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
(/!/)
Datum
2015-08-05
Särskild medlemsinsats till Kommuninvest
Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk
förening. I stadgarna har bl. a. tillkommit en möjlighet för medlenunarna att på eget
initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra
den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet.
De nya lagkrav på bl. a. större kapital som växt fram i kölvattnet av finanskrisen har
också påverkat Kommuninvest. Den uppbyggnad av kapitalet som måste ske ska vara
uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft.
Därför har vi nu möjlighet att sätta in hela vår del för att nå den högsta insatsnivån.
Detta kan vara viktigt för Kommuninvests anseende och stärker dem i relation till
myndigheter, ratinginstih1t och andra markandsaktörer.
Den högsta insatsnivån per medlem är uth"Jckt i kronor per invånare. När vi har
uppfyllt vår skyldighet är vi inte längre tvungna att erlägga den årliga insats som vi
annars skulle betala. Det betyder att vi får behålla återbäring och ränta på
insatskapitalet.
Förslag till beslut
KSAU föreslår KS att under 2015 erlägga hela beloppet om 3 581383 kr till
Kommuninvest för att uppnå högsta insatsnivån. Finansiering sker från eget kapital.
Angela Simstein
ekonomichef
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
2. Ekonomiavdelningen
685 80 Torsby
0560-160 28 direkt
070-697 94 54 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 35 fax
angela.birnsein@torsby.se
ekonomiavdelningen@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
2015
För kännedom:
Ekonomichefen eller motsv.
2015-05-21
~[16~ ~
1
_Dnr.. /.i)~.??!ttZZP.d.
t;·
\'-../_/
Torsby kommun
styrelsen
Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015
Inledning
Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk
förening 1279 . I stadgama har bl.a. tillkommit en möjlighet för medlemmama att på eget
initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra
den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet.
Med detta brev vill föreningen nu efterhöra hur ni som medlem vill utnyttja den nya
möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Vi ber er därför att besvara bifogade
fonnulär, bilaga 2, så vi vet om ni vill göra en extra insatsbetalning i år eller om ni
väljer något annat alternativ.
Kommuninvests behov av större kapital
De nya lagkrav på bl. a. större kapital som växt fram i kölvattnet av finanskrisen påverkar också Kommuninvest i hög utsträckning. Den uppbyggnad av kapitalet som
måste ske beslaivs nätmm·e i "Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad" 1280 •
Planen syftar till att minimilaavet på stötTe kapital ska vara uppnått senast 2018 då
kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i laaft.
Många medlemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller
huvuddelen av den högsta insatsnivån. Om en stor del av medlemmarna gör verklighet
av en sådan ambition är det till stor fördel för Kommuninvests anseende. Det är viktigt
att i relation till myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer kunna visa upp
en hög grad av uppslutning kring kapitalfrågan och att vi håller vad vi lovat göra.
1279
Stadgama framgår av stämmohandlingama (bilaga 18) som kan laddas ned från Kommuninvests
hemsida: http://lmmmuninvest.se/wp-content/uploads/2015/04/Stammohandl-2015-samtliga-clelarTOTALFIL.pdf
1280
(f(
Planen framgår av stämmohandlingama (bilaga 19). Se samman länk som anges i not l.
Kommuninvest i Sverige AB (publ ). Org nr: 556281-4409. styrelsens säte: Örebro
Kommuninvest Ekonomisk förening . Org nr: 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro
Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. styrelsens säte: Örebro
Postadress: Box 124, 701 42 Örebro • Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2
Tel : 010-47 08 700 ·Fax: 019-12 11 98 • E-post: förnamn.efternamn@kommuninvest.se • Internet: www.kommuninvest.se
/0
Att medlemmarna frivilligt och med tidsmässig framförhållning värnar den egna
organisationen uppfattas som en oerhörd styrleesignal jämfört med om föreningen i ett
sent skede skulle behöva tvinga fram inbetalning av kapital med stöd av stadgarna.
Medlemmens fördelar av att öka medlemsinsatsen snabbare
I de nya stadgama införs en högsta insatsnivå uttryckt i kronor per invånare samt två
delnivåer som motsvarar halva respektive tre fjärdedelar av den högsta insatsnivån.
När en enskild medlems insatsnivå växer och passerar dessa nivåer, är medlemmen inte
längre skyldig att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas.
Förekommande återbäring och ränta på insatskapitalet får - i takt med att kommunen
uppnår de högre insatsnivåerna - till större och större del behållas av medlemmen. Den
årliga insats som är knuten till storleken på återbäring och insatsränta blir lägre och
lägre, för att till sist bortfalla.
Individuell kapitalsituation
Kommuninvest ekonomisk förening har både medlemmar som deltagit i samarbetet i
snart 30 år eller som blivit medlem på senare år. Medlemsstorleken varierar mellan
2 500 och 541 000 invånare. Vissa medlemmar har hög skuldsättning, andra har inte
några lån alls.
De stora skillnaderna mellan medlemmarna har också medfört att det är stora skillnader
i respektive medlems storlek på insatskapitalet.
Vi har sammanställt en aktuell uppgift från medlemsregistret för just er kommun/
landsting/region, bilaga l.
Uppgifterna om läget vid årets bö1jan har vi hämtat från vårt medlemsregister och
omfattar den ursprungliga insats som gjordes när ni blev medlemmar,
insatsemissioner 128 1 som ni deltagit i samt summan av gjorda årsinsatser till och med
2014-12-31.
Till detta insatsbelopp har vi lagt den nya årsinsats för 2015 som stämman beslutat att ni
ska erlägga. Berälmingama av olika delbelopp nedan förutsätter att årsinsatsen för 2015
betalts in. Eventuellt förlagslånebelopp som belöper på er inrälmas inte i erlagt
insatskapital.
Invånaruppgiften har vi hämtat från SCB och avser förhållandet 2015-01-01.
Kapitalinsats som överstiger den högsta nivån blir överinsats
En handfull medlemmar har efter det att den årliga insats som beslöts på den senaste
stämman en insatsnivå som överstiger den nu beslutade högsta insatsnivån. Ni som
tillhör denna grupp behöver bara besvara frågeformulärets fråga 3 och 5 (så att vi vet att
ni fått samma information som övriga medlemmar).
1281
En av föreningsstämman beslutad överföring av fria vinstmedel till medlenunamas bundna
insatskapital. Fördelas ut på respektive medlem i förhållande till medlemmens kapitalinsats.
Insatsemissioner skedde varje år under perioden 2002-2011.
Det belopp som skjuter över den högsta obligatoriska insatsnivån kommer att
klassificeras som överinsats. Överinsats är en kapitaldel som medlemmen deltar
frivilligt med. Det är alltså inte fråga om sparande i form av inlåning på räkning.
Överinsats har inte tidigare förekommit i föreningen. Under 2015 kommer styrelsen
därför att fastställa villkoren för överinsatser och hur uppsägning ska gå till om en
medlem önskar få överinsatsen utbetald. Information om detta lämnas till er vid en
senare tidpunkt.
När kan man som medlem göra extra insatser?
Föreningen sänder ut denna förfrågan till samtliga medlemmar om intresset för att i år
göra en extra insatsbetalning.
Vmje medlem tar därefter beslut om den vill göra en extra insatsinbetalning i år eller om
man vill göra på något annat sätt och meddelar föreningen. Svaret är bindande.
Föreningsstyrelsen 1282 fattar- med bötjan vidjunimötet och därefter löpande under
hösten - beslut om med vilket belopp medlemmen får delta. Därefter sänder föreningen
ut aviseringar om vilket belopp som ska inbetalas och när det ska ske.
När behöver föreningen senast få medlemmamas besked för inbetalning i år?
Medlemmamas önskemål ska ha kommit föreningen tillhanda senast den 2015-10-30
för att extra insatsbetalning ska kunna ske i år. Lämnas besked tidigare, kan föreningen
hantera detta tidigare och ge ett så snabbt besked som möjligt.
Hur och när sker betalning av extra insatser?
Samtliga inbetalningar måste ha skett före 2015 års utgång för att få beaktas när 2016
års ordinarie föreningsstämma beslutar om medlemmen måste betala in en ny årlig
insats baserad på insatsräntan/återbäringen eller inte.
Då det handlar om mycket stora belopp är det viktigt att medlemmarna inväntar
Kommuninvests avisering och betalar in beloppet på den angivna betalningsdagen.
Kommuninvest har inte möjlighet att ta emot tidigare eller senare betalningar som sker
på en medlems eget initiativ på ett säkert och effektivt sätt.
Ränta på insatskapital
Räntan på insatskapitalet under 2014 fastställdes av stämman 2015 till2,5 procent.
Ränta på insatskapital är inte att jämföra med räntan på ett skuldebrev. Den är i stället
en form av överskottsutdelning som ska bekostas inom ramen för den ekonomiska
föreningens utdelningsbara medel (samma utrymme som också ska räcka till för
återbäring).
Föreningen kan därför inte i förväg utlova vad räntenivån på insatskapital kommer att
bli under kommande år. Nivån bestäms i efterhand på föreningsstämman . Föreningen
1282
! de nya stadgarnas§ 5.5 sägs: "Styrelsen får besluta att medlem får välja att erlägga en eller flera
särskilda insatser för att helt eller till viss del fullgöra den obligatoriska medlemsinsatsen
/~
".T ~~,~~~~!,~~=:,:
eftersträvar dock att kompensera medlemmarna med en rimlig ränta på det kapital som
belöper på var och en av dem.
Att kunna ge ränta till de medlemmar som bidragit med kapitalinsats och som under en
period inte utnyttjar lånemöjligheterna i Kommuninvest har ansetts särskilt viktigt
eftersom dessa medlemmar under samma period inte får någon återbäring.
Får medlemmarna någon ny möjlighet 2016 och senare?
Stadgarna har utfmmats för att passa olika medlemmars behov och möjligheter. Efter
2016 års stämma kommer därför de medlemmar som då inte uppnått den högsta
stadgemässiga insatsnivån att på nytt tillfrågas i samma ärende. Detta kommer sedan att
ske efter vmje stämma till dess alla medlemmar nått den högsta nivån.
Anmälan är bindande och sker på ett särskilt fmmulär
Ert beslut om att delta med en kapitalinsats i år är bindande och ska ske på formuläret i
bilaga 4. Hur beslut om att göra en extra insatsbetalning görs, varierar mellan olika
medlemmar och bestäms av medlemmen. Kommuninvest behöver inte delges något
protokollsutdrag eller lagakraftsbevis i detta ärende.
Ett kalendarium för beslut
Så här ser tidplanen ut. Reservation för att förändringar kan komma att ske.
Aktivitet
Tid
Föreningen sänder ut en förfrågan till alla medlemmar om
intresset för att betala in en extra insats under 2015. Medlemmar
som redan uppnått den högsta nivån kan dock inte betala in stöne
kapital.
Maj månad
2015
Föreningsstyrelsen tar fortlöpande ställning till de medlemsbesked
som inkommer och meddelar medlemmen om hur och när
betalning ska ske.
Juniseptember
2015
Sista dagen för medlemmarna att lämna ett bindande besked om
intresset för att betala in extra kapital under 2015.
31 oktober
2015
Sista tillfället för föreningsstyrelsen att besluta om de
medlemsbesked som inkommit tom oktober och att meddela
medlemmen om hur och när betalning ska ske.
November
2015
Absolut sista dagen för inbetalning av kapital för att det ska kunna
beaktas vid berälming av skyldighet att betala årlig insats vid
stämman 2016.
31 december
2015
Föreningsstämma som beslutar återbäring och ränta på
insatskapital, årlig insats etc. enligt de nya stadgarna.
April2016
Utbetalning av återbäring och ränta på insatskapital. Ny årlig
insats vars storlek bestäms av medlemmens insatskapitalstorlek
per invånare i relation till den högsta stadgeenliga nivån per
invånare.
April-maj
2016
Föreningen sänder ut en ny förfrågan till alla medlemmar om
Maj 2016
y
19
~~'~m~M~~!d~g~::,;
Aktivitet
Tid
intresset för att betala in en extra insats under 2016 .
Eventuella frågor
Behöver du ytterligare information om eller om du tycker att någon uppgift verkar
felaktig, ber vi dig att i första hand kontakta den kundansvarige som du brukar ha
kontakt med.
A vs lutningsord
Medlemmama har genom att anta de nya stadgama, skapat grunden för att genom egna
insatsbetalningar bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna fmisätta att förse svensk kommunsektor med en effektiv och säker finansiering av de
investeringar som behöver göras under kommande år.
Den tydliga inställning i frågan som medlemmarna visat vid de senaste medlemssamråden och föreningsstämmoma gör att vi är övertygade om att huvuddelen av den
utmaning som kapitaluppbyggnaden representerar, kommer att vara avklarad redan
under 2015!
KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING
Tomas Wemgren
Verkställande direktör
Bilagor
l.
2.
Thomas Åkelius
styrelsens sekreterare
Individuell uppgift om insatskapital
Svarsblankett
Datum
2015-08-04
RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa)
Syssiebäcks anhållan om stöd hos Torsby
kommun
RSMH är ett ideellt partipolitiskt obundet samt religiöst neutralt kamratförbund i
Sverige, som genom socialpolitisk kamp och kamratstödjande verksamhet verkar för
dem som hotas av, har, eller har upplevt sociala eller psykiska svårigheter. Förbundet
består av ca 120 lokalföreningar med ca 7 000 medlemmar. RSMH arbetar för att
människor med psykisk ohälsa ska ges goda förutsättningar för att leva ett värdigt liv.
Målet med kamratstöd är att bryta isolering och ensamhet, att vända passivitet till
aktivitet, att stärka självförtroendet och återge initiativförmåga samt att ge människor
ett meningsfullt liv och en positiv syn på tillvaron. I RSMH:s verksamhet är man en i
gänget med samma rättigheter som alla andra.
Kommunen fick i juni besök av företrädare för organisationen i Syssiebäck
Organisationen i Syssiebäck har idag en heltidsanställd och två halvtidsanställda som
ledsagar, stödjer och söker upp både äldre och funktionshindrade. Man ordnar med
berättarstunder, föredrag samt viss kursverksamhet men främst vill man upprätta en
opinionsbildande verksamhet för att förbättra integration, tillgänglighet och
delaktighet i samhället. I cafe Kasam erbjuder man lättare lunch och kafeservering eller
bara gå in för sällskap.
Stora planer och ett stort engagemang kan kännas bland de anställda. Dock belastas
alla av ovissheten om föreningens framtid på grund av den ekonomiska sih1ationen.
Det är därför som man nu vänder sig till Torsby kommun med vädjan om hjälp.
Angela Birnstein
ekonomichef
Angela Birnstein
ekonomichef
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
2. Ekonomiavdelningen
685 80 Torsby
0560-160 28 direkt
070-697 94 54 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 35 fax
angela.birnsein@torsby.se
ekonomiavdelningen@torsby .se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Datum
Diarienummer
2015-06-25
KST 2015/542
Gallring av handlingar tillhörande den
upphörda fritidsnämnden
KST dnr 2015/542
Sammanfattning
Fritidsnämnden i Torsby kommtm verkade mellan åren 1974 och 2010. Nämnden
upphörde 2010-31-12 och fungerar från och med 2011-01-01 som en avdelning under
kommunstyrelsen. Fritidsnämnden har från och med 1974 ända till dess att den
upphörde producerat handlingar och information i elektroniska system.
Allmänna handlingar får inte gallras utan stöd i lag, förordning eller annan föreskrift.
Fritidsnämndens handlingar saknar stöd i lag och förordning, men ett gallringsbeslut
fattat i nämnd räknas som annan föreskrift och blir därför ett giltigt gallringsbeslut.
Torsby kommun har tidigare beslutat om gallring exempelvis 1978 och 1990, men inget
av dem har reglerat handlingar uppkomna inom dåvarande fritidsnämndens
verksamhet. Detta innebär att vi förvarar en stor mängd handlingar, både i arkivet i
kommunkontorets källare och i fritidsavdelningens lokaler, handlingar som rimligtvis
borde ha varit gallrade om vi hade haft ett gallringsbeslut Vid ett eventuellt
gallringsbeslut måste vi ta hänsyn till den enskildes och förvaltningens intresse, till
forskningen och till kulturarvet. Detta uppfyller vi genom att vi bevarar de handlingar
som finns upptagna i bilaga 1, i den mån de har uppkommit i verksamheten.
Det är viktigt att komma ihåg att ett gallringsbeslut innebär att vi får gallra handlingar
och information i system, inte att vi måste. Detta innebär att om vi finner enstaka
handlingar och serier av handlingar som vi får gallra enligt beslut, men där
handlingarna visar verksamheten på ett sätt som inga andra gör eller har ett
forskningsvärde, så bevarar vi givetvis dem istället.
Det här förslaget till gallringsbeslut kommer att följas av en dokumenthanteringsplan
för fritidsavdelningen under hösten 2015 alternativt våren 2016.
Handlingar i ärendet
1. Bilaga 1. Förteckning över handlingar som bör bevaras hos fritidsnämnden i
Torsby kommun 1974-2010.
Förslag till beslut
De handlingar som finns upptagna i förteckningen ska bevaras för åren 1974-2010 i den
mån de uppkommit i verksamheten. Övriga handlingar får gallras.
Christina Lech
arkivarie/registrator
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 15 direkt
0560-160 oo växel
0560-160 25 fax
christina.lech@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (2)
Beslutet expedieras till
Kicki Velander, chef fritidsavdelningen
Kommunarkivet
Kicki Lech
Arkivarie
2
Bilaga 1: Förteckning över handlingar som bör bevaras hos fritidsnämnden i T orsby kommun
1974-2010.
Förteckningen tar upp de handlingar som bör bevaras om de inkommit eller upprättats i
fritidsnämndens verksamhet tmder åren 1974-2010. Övriga handlingar får gallras.
Finns det handlingar som bör gallras men där vi anser att det finns ett forskningsintresse eller att
de speglar verksamheten på ett sätt som inte återfinns i andra handlingar, bör de givetvis bevaras
istället för att gallras.
Fritidsnämndens handlingar som ska bevaras för åren 1974-2010 efter beslut i
kommunfullmäktige
Handling
Övrig kommentar
Protokoll från sammanträde med nämnd och utskott
Inklusive register och/eller
innehållsförteckningar.
Övriga protokoll
Ex kommitteprotokoll, MBL-protokoll,
protokoll från arbetsgrupper, protokoll
från organ där nänmden har haft
sekreteraransvar
Minnesanteckningar från möten
Ex APT, samverkan mellan
arbetsgivare och arbetstagare.
Dele galionsbeslut
Diarier, diarieplaner och diarieförda handlingar
.
Även in- och utgående korrespondens
av vikt som inte är diarieförd bevaras.
Rutinmässig korrespondens kan
gallras.
Budget
slutligt budgetförslag.
Verksamhetsuppföljningar, verksamhetsberättelser
och årberättelser, verksamhetsstatistik
Eller motsvarande handlingar.
Underlaget till statistiken gallras.
Inventarieförteckningar
Avtal och kontrakt av stor vikt och/eller långvarig
karaktär
Om de inte är diarieförda.
Arkivexemplar av de skrifter, informationer,
broschyrer m.m. som framställts inom nämndens
verksamhetsområde, bildsamlingar, pressklipp och ev
information på hemsidor
Projekthandlingar
Kvalitetsdokument, process- och
organisationsbeskrivningar
Sammanställningar av enkätsvar
Enkätsvaren gallras om
sammanställning gjorts.
Dokumentation över friskvårdsinsatser riktade till
allmänheten
Sammanställningar och/eller beslut över givna
föreningsbidrag
Sammanställningar och/eller beslut över givna
stipendier och priser inklusive sammanställningar
över sökande till stipendier och priser
Års- och verksamhetsberättelser från föreningar
Gäller de föreningar som sökt bidrag
hos fritidsnämnden.
Föreningskataloger och förteckningar över verksamma
föreningar i kommunen
Förteckningar och register över kommunens fritidsoch idrottsanläggningar
Förteckning/register över lokaler som hyrts ut
statistik över besök och uthyrning
Simskaledagböcker
Eller motsvarande.
Beslut eller sammanställning över registrering av
lotterier
Beslut om tillstånd att anordna lotterier
Arkivredovisning
Kommer att skapas när nämndens
arkiv ordnas och förtecknas.
Datum
2015-06-22
Biblioteksplan för Torsby kommun
KST 2015/464
Sammanfattning
Kulturavdelnillgen och bibliotekschef Agneta Strandberg har utarbetat en
biblioteksplan för Torsby kommun.
Planen har varit ute på remiss till samtliga politiska partier i kommunfullmäktige och
till barn- och utbildningsnämnden. Vid remisstidens utgång har ett svar inkommit
med synpunkten att familjecentralen bör nämnas i kap 5, under rubriken "Förskolan".
Kulhuavdelningen anser inte att det är akhlellt att nämna "familjecentralen" i denna
upplaga, men att ta med detta i framtida uppdateringar av biblioteksplanen när
familjecentralen är i bruk
Handlingar i ärendet
Biblioteksplan, remissutgåva 2015-05-14.
Remissvar från barn- och utbildningsnämnden 2015-06-04 § 67.
Förslag till beslut
Kulturavdelnillgen föreslår att kommunstyrelsen godkänner den föreliggande
biblioteksplanen.
Beslutet expedieras till
Kommunfullmäktige
Annika Wredenberg
kulturchef
Annika Wredenberg
Kulturchef
Besöksadress
Fabriksgatan 2, Torsby
Torsby kommun
25. Kulturavdelningen
685 80 Torsby
0560-161 04 direkt
070-180 44 79 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
annika.wredenberg@torsby.se
kultur@torsby.se
ks@torsby .se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
. lorsby
rwmmun~
Kommunstyrelsen
Torsby kommun
Barn- och utbildningsnämnden
PROTOKOLL
2015-06-04
2015 -06- i 1
onr.l.f7.t!.f..t/.f!i.r/!J
§ 67 Biblioteksplan för Torsby kommun
(
Dnr BU 2015/65
Sammanfattning av ärendet
(
Kulturavdelningen har tagit fram ett förslag till biblioteksplan och barn- och
utbildningsnämnden är en remissinstans. Den nya biblioteksplanen redogör för
styrdokument samt innehåller mål och strategier för Torsby ko:mtnuns bibliotek
Handlingar i ärendet
Biblioteksplan, remissutgåva 2015-05-13
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Nämnden framför synpunkten att familjecentralen bör finnas omnämnd i kapitels,
under rubriken "Förskolan".
Beslutet skickas till
Kommunkansliet
Utdragsbestyrkande
lo/6~ /5' 1-tuJ
sid 15
iblioteksplan
remissutgåva
2015-05-13
,
~~----------------------------------to-r-sb-y-.se-
1 Bakgrund
1. Bakgrund och syfte
I bibliotekslagen står:
17§ Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin
verksamhet p§ biblioteksomrfldet. 1
18§ Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en
nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna
biblioteksväsendet.
Kungliga biblioteket (KB) har uppdraget att följa upp hur planerna
är utformade och hur de används och är härigenom garant för
nationell uppföljning, samordning och kvalitetsutveckling.
Kommunens biblioteksplan gäller alla bibliotek i kommunen, inte
enbart folkbiblioteken.
Biblioteksplanen ska ge en samlad bild av kommunens
biblioteksverksamhet. Planen ska ange inriktningen för
biblioteksverksamheten och den ska utvärderas och revideras
årligen.
Remissinstanser för planen är:
•
Barn- och utbildningsnämnden
•
De politiska partier som är representerade i
kommunfullmäktige
Planen ska därefter fastställas av kommunfullmäktige.
2
2 styrdokument för biblioteksverksamheten
2.1 Bibliotekslagen
I bibliotekslagen anges följande:
-
-
2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka
för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra
till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja
litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning,
utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.
Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.
(Svensk författningssamling 2013:801)
2.2 skollagen
I skollagen sägs följande:
36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,
sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha
tillgång till skolbibliotek.
(SFS 2010:800)
2.3 Kulturavdelningens mål
Kulturavdelningens mål är:
-
-
Läsfrämjande aktiviteter och projekt med inriktning
framförallt på barn och ungdomar
Kulturell programverksamhet som visar på mångfald och
bredd, både i uttrycksformer och i geografisk spridning över
kommunen
stärka bibliotekens roll som demokratiska mötesplatser
tillgängliga för alla
Arbeta för att minska den digitala klyftan
2.4 Torsby kommuns värdegrund (2006-10-26)
Kommunen skall arbeta utifrån en värdegrund med:
-
respekt för alla människors lika värde
hänsynstagande till människors självbestämmande,
värdighet och integritet i alla situationer
ett respektfullt, jämlikt, empatiskt och engagerat
bemötande av människor
-
verksamheter som genomsyras av en humanistisk grundsyn
och att prioriteringar utgår från behov oavsett individens
förmåga att uttrycka det
2.5 Torsby kommuns "Vision och mål2020"
I Torsby kommun är det möjligt att förverkliga drömmar
Bra fritid- och kulturutbud med kommunal stimulans
Fortsatt satsning på kompetensutveckling
2.6 Regional biblioteksstrategi 2013 - 2015
I "Regional biblioteksstrategi för Värmland 2013 - 2015" står
följande utvecklings och fokusområden för biblioteket:
Det gränslösa biblioteket
Bibliotekens utbud av medier
-
Tillgänglighet för grupper med särskilda behov
Barn och ungdom
Läsfrämjande åtgärder
Biblioteket som mötesplats och arena för kulturupplevelser
-
Personalen - kompetens och bemötande
Kommunikation och marknadsföring
-
Gemensamma tekniska lösningar
-
Infrastruktur för fri information
2.7 Unescos folkbiblioteksmanifest
Unescos folkbiblioteksmanifest (1994) uttrycker
-
att bibliotekets samlingar och tjänster ska omfatta alla slag
av lämpliga medier, förmedlade genom modern teknologi
såväl som traditionellt material. Kvalitet samt anpassning till
lokala förutsättningar och behov ska tjäna som
grundläggande princip
3/
-
att folkbibliotekets tjänster ska vara tillgängliga för alla och
att det ska göra alla slag av kunskap och information lätt
tillgänglig för sina användare
2.8 Unescos skolbiblioteksmanifest
Unescos skolbiblioteksmanifest fastslår att skolbiblioteket är en del
i utbildningsväsendet och att skolbiblioteket spelar en viktig roll
för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten
och förmågan att söka information.
skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande:
Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans mål
sättning och läroplaner.
Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli
biblioteksanvända re.
Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en
väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje.
Att ge eleverna träning att värdera och använda information,
oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika
kommunikations former
Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser
för att öka förståelsen och ge insikt om olika ideer, erfarenheter
och åsikter.
Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social
medvetenhet och lyhördhet.
Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att
uppnå skolans målsättning
Att främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information
är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett
demokratiskt samhälle.
3 Vad händer i vår omvärld?
Befolkningen i Torsby kommun beräknas minska med 87 personer
per år under de kommande sju åren samtidigt som
åldersstrukturen förskjuts och befolkningen blir allt äldre. En stor
del av kommunens invånare bor utanför tätorten och biblioteket
måste sträva efter att vara tillgänglig för kommuninvånaren
oavsett var hen bor.
Den digitala klyftan fortsätter att växa. Att ha tillgång till och att
kunna använda digitala medier är ett fokus- och
utvecklingsområde för kommunen och för biblioteken. Biblioteken
ska också arbeta för att minska den digitala klyftan och bl.a.
erbjuda publika datorer och till viss del även handledning för
besökaren.
Biblioteken är viktiga mötesplatser, ett demokratiskt rum,
tillgängligt för alla; en gränslös mötesplats. Tidsbrist för vissa,
mer fritid för andra är ytterligheter som påverkar bibliotekets
verksamhet. I Sverige som helhet minskar boklånen men man
läser mer. Vad innebär det för biblioteken?
Biblioteken ska värna om sin plats som informationslots, lokalt
ankare och kulturhus och arbeta för ett demokratiserat lärande
och skapande.
4 strategier för framtiden
Organisation
Organisationen måste anpassas till personal,
befolkningsutveckling, samhällsutveckling och samarbetet inom
Bibliotek Värmland ska utvärderas årligen.
Kompetensutveckling
För att möta de förändrade krav och förväntningar som ställs på
bibliotekspersonalen krävs kompetensutveckling framförallt när
det gäller digital kompetens och MIK, Medie- och
informationskunnighet
5 Barn och ungdom
Förskolan
Högläsning främjar de minsta barnens språkutveckling, skapar
läsglädje och stimulerar fantasin. Vuxna har en betydande roll för
barns intresse för läsning och därför samarbetar vi med
Barnavårdscentralen (BVC) och förskolan. Vi vänder oss också till
föräldrar. För att öka tillgängligheten och tillgodose våra låntagare
33
med funktionsnedsättning har biblioteket en hylla med
specialanpassade böcker, en s.k. "Äppelhylla".
Mål
•
öka barnens och föräldrarnas intresse för böcker och läsning
•
öka antalet besök på biblioteket av föräldrar med småbarn
•
öka antalet utlån av småbarnsböcker
strategier
•
utdelning av "Barnets första bok" till nyfödda barn i
kommunen
•
regelbundna sagostunder på biblioteket och i förskolan
•
vägledning för föräldrar i barnbokshyllan
•
bokkassar till förskolan för hemlån
•
anordna programverksamhet för barn i olika åldrar, t. ex.
teater, utställningar, sagostunder, bokprat
6 Grundskolan
Grundskalebiblioteken hör till barn- och utbildningsnämnden. I
nuläget är biblioteken på Holmesskolan, Frykenskolan och
Kvistbergsskolan bemannade på deltid av behörig personal. Övriga
skolor besöks av bokbussen två gånger i månaden. I kommunen
finns sju grundskolor varav två har årskurs 6 -9. Det finns
dessutom en friskola med årskurs l - 6.
skolbiblioteket ska vara ett stöd i skolans pedagogiska arbete och
ska spela en viktig roll för det lässtimulerande arbetet genom sitt
utbud och de kunskaper som finns om lämplig litteratur för den
enskilde eleven.
Mål
•
stimulera till läsning
•
driva läsprojekt
/l/
/fJ
(_);····
e
arbeta för ett aktuellt bestånd av böcker och andra medier
•
uppmärksamma barn och ungdomar med särskilda behov
e
biblioteken ska vara fysiskt tillgängliga med plats för rullstol
e
utbildning i informationssökning för elever och pedagoger
e
utbildning i källkritik för elever och pedagoger
strategier
•
använda talbokstjänsten Legimus för nedladdning av böcker
i arbetet med barn med särskilda behov
•
samverka med kommunbiblioteket och härigenom vara en
resurs för lärarna i deras undervisning
e
lässtimulans via boksamtal, bokprat och referenssamtal med
elever och lärare
e
läsfrämjande aktiviteter som ex: bokjuryn
7 Gymnasieelever
Målet med verksamheten är att biblioteket, som är integrerat med
folkbiblioteket, ska vara ett stöd för skolans pedagogiska arbete.
Mål
•
biblioteket ska ge eleverna de verktyg som behövs för att
kunna söka och värdera relevant information och för att
underlätta för framtida högskolestudier
•
biblioteket ska vara en resurs för lärarna i deras
undervisning och
strategier
•
biblioteket införskaffar den litteratur som behövs för
skolarbetet, dock inte läromedel
•
biblioteket finns tillgängligt för utbildning, stöd och råd
för både pedagoger och elever
8 Vuxenstuderande, högskolestuderande
Folkbiblioteket ska vara ett stöd för de kommuninvånare som
väljer att studera vidare. Biblioteket köper in en viss del av
kurslitteraturen. Elever i den kommunala vuxenundervisningen
använder det integrerade folk- och gymnasiebiblioteket på samma
villkor som gymnasieeleverna. Stjerneskolans lärcenter finns i
bibliotekets lokaler och används av kommunens
högskolestudenter.
Folkhögskolebiblioteket
På Klarälvdalens folkhögskola finns ett bibliotek som tidigare var
integrerat med kommunbibliotekets filial i Stöllet. Filialen blev
nedlagd 2013 och folkhögskolan driver nu biblioteket i egen regi
med egen anställd personal sex timmar i veckan.
9 Biblioteksverksamhet riktad till allmänheten
(O- 111 år)
Folkbiblioteket
I kommunen finns två folkbibliotek, ett i Torsby tätort och ett i
Sysslebäck. Biblioteken ska vara tillgängliga för alla
kommuninvånare. Verksamhetens mål är att stimulera till läsning
och bidra till ökad medvetenhet och engagemang i den
demokratiska processen. Biblioteket ska vara en mötesplats för
alla invånare. Det kan finnas många skäl till att använda
biblioteket, låna böcker, läsa tidningar och tidskrifter, se på
utställningar, låna dator, delta i författarbesök, lyssna på
föredrag, släktforska eller låna lokal för möten och
föreningsverksamhet.
Biblioteket ska visa respekt för den enskildes önskemål och behov
men alltid se till god kvalitet vid val av medier och aktiviteter.
Biblioteket ska ha ett allsidigt mediebestånd, stå öppet för alla och
erbjuda sina bastjänster utan kostnad för den enskilde.
Biblioteksverksamheten formas av samspelet mellan brukarna och
biblioteket. Det ska vara lustfyllt för allmänheten att gå till ett
bibliotek i kommunen. Tillsammans med föreningar och
studieförbund erbjuder biblioteket olika typer av
programverksamhet riktad till allmänheten.
Mål
•
att bibehålla och stärka bibliotekens plats som kommunens
kulturella nav och demokratiska mötesplats
strategier
•
erbjuda varierad verksamhet, t.ex. föredrag, bokprat för
vuxna, bokblogg, programverksamhet, cafeverksamhet
•
tillhandahålla medier i olika format
•
erbjuda informations- och kunskapsvägledning
Bokbussen
Bokbussen kör efter ett 4-veckorsschema med 108 hållplatser.
Målet är att sprida bibliotekets verksamhet och tjänster till alla
delar av kommunen. Genom bokbussen får kommuninvånare som
bor utanför kommunens tätorter tillgång till ett varierat utbud av
böcker och andra medier i närheten av sin bostad.
En tänkbar utveckling av bokbussens verksamhet är att inreda en
digital hörna där besökarna kan erbjudas utbildning i bl.a. digital
betaltjänster.
Bokbussen besöker kommunens ytterskolor som en förstärkning
av skolbiblioteksverksamheten.
Mål
•
sprida bibliotekens verksamhet över hela kommunen
•
att sprida digital kompetens över hela kommunen
strategier
•
behålla bokbussen och utveckla bokbussens
verksamhetsområde, t.ex. betaltjånster
Social biblioteksverksamhet
Målet med verksamheten är att nå ut till personer som behöver
hjälp och stöd för att använda bibliotekets tjänster. Låntagare kan
få böcker levererade till hemmet genom "Boken kommer-service".
Biblioteket har även talböcker och lånar också ut särskilda
talboksspela re.
Bibliotekspersonal besöker också kommunens särskilda boenden
och gruppboenden för att stimulera till läsning.
Mål
•
att göra bibliotekens verksamhet tillgänglig för alla
strategier
•
behålla och utveckla den uppsökande verksamheten
sjukhusbiblioteket
Biblioteket på Torsby sjukhus fungerar som patientbibliotek och
medicinskt bibliotek och har Landstinget i Värmland som
huvudman. Det är öppet för patienter, personal och även för
allmänheten. Det medicinska biblioteket är till nytta för
kommunens vårdstuderande.
Brobergsbiblioteket
Finnkulturforskaren Richard Brobergs boksamling är stommen i
biblioteket som ägs av Torsby kommun och som är placerat på
Finnskogscentrum i Lekvattnet. Samlingen omfattar litteratur om
skogsfinsk kultur, historia, språk- och dialektforskning, etnologi,
lokalhistoria och många andra ämnen. Boksamlingen, som är ett
referensbestånd, är datoriserat och sökbart via Torsby kommuns
bibliotekskatalog. Personal ämnesbevakar och köper in ny
litteratur om finnskogen och angränsande ämnen.
Det virtuella biblioteket
Målet med verksamheten är att göra bibliotekets tjänster synliga
och tillgängliga dygnet runt. Alla låntagare kan låna om, reservera
böcker och komma i kontakt med biblioteken via webbkatalogen.
Genom Bibliotek Värmland-samarbetet har låntagaren via webben
direkt tillgång till ett större utbud än den egna kommunens.
10 Avslutning
Biblioteken i Torsby kommun är och vill vara en del av en snabbt
föränderlig värld och har dessutom en viktig uppgift i att
överbrygga de digitala kunskapsklyftor som fortfarande finns i
samhället.
Biblioteken i Torsby kommun ska genom sina olika verksamheter
fortsätta att verka för att främja läsning och fungera som en
pålitlig informations- och litteraturlots för alla biblioteksanvändare.
Torsby 2015-05-13
Agneta Strandberg
bibliotekschef
Datum
2015-05-22
Svar på Motion om miljöarbetet i Torsby kommun
Dnr KST 2014/349
Bakgrund
I en motion till kommunfullmäktige från Miljöpartiet De Gröna i Torsby föreslår
Karl-Erik Keck (MP): "Ett av huvudmålen i Vision 2020 är att Torsby Kommun skall
vara en miljömedveten kommun. För att uppnå detta och säkerställa att
miljömedvetenheten präglar alla förvaltningars beslut och verksamheter behöver
riktlinjer och direktiv utarbetas för detta viktiga arbete skall kunna genomföras på ett
optimalt sätt. Särskilt bör upphandling, leasingbilsverksamheten, energieffektivisering
i våra fastigheter och klimatpåverkan från våra verksamheter uppmärksammas.
Kanske bör en miljöansvarig person utses i varje förvaltning och lämplig fortbildning
genomföras. Miljökonsekvenserna av våra beslut bör redovisas i beslutsunderlagen i
nämnder, kommunstyrelse och fullmäktige. Årsredovisningar bör iimehålla
miljökonsekvensbeskrivningar ."
Detta svar omfattar punkter från upphandling, teknisk och miljömåls synvinkel.
l Miljömålsarbete pågår
Ett nytt miljömålsprogram förbereds nu tillsammans med utsedd politisk arbetsgrupp
för lokala miljömål. I det pågående miljömålsarbetet kommer olika förslag till riktlinjer
att diskuteras och utvärderas. Där kan vi välja p_tt gå direkt på nationella mål eller
skapa lokala mål som ett tydligare verktyg till att nå de nationella målen. En viktig del
av ett miljöprogram är att man skapar bättre förutsättningar för ökad delaktighet.
Utifrån beslutat miljöprogram med utvalda riktlinjer för lokalt målarbete kan sen varje
aktör respektive förvaltning välja att bli mer miljömedveten och lägga upp sitt
hållbarhetsarbete.
2. Redan fattade beslut och utförda åtgärder
Förra året beslutade kommunstyrelsen 140505: "Att miljömålsarbetet har startat och
samtliga nämnder och förvaltningar har i uppdrag att inom sina ansvarsområden
medverka till att nå de nationella miljömålen. För att integrera miljömålsarbetet
föreslås att för varje förvaltning utse en kontaktperson som miljöombud, med avsatt
tid för ombudsarbete inklusive fortbildning".
Kommunen upphandlar leasingbilar i samarbete med ett flertal av Värmlands
kommuner bl. a. Karlstads kommun. Karlstad kommun tillhandahåller projektledare
och vi har just påbörjat vår tredje upphandling inom området. Vi kommer att utgå
ifrån Miljöstyrningsrådet krav på miljöfordon samt delar av Karlstads kommuns
miljöpolicy/riktlinjer. Se även tidigare svar på motion om riktlinjer för upphandling
av livsmedel (ärende KST 2014/496, KS-beslut 141201 §187).
Per Kjellqvist
upphandlingsstrateg
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunstyrelsen
685 80 Torsby
0560-160 68 direkt
070-560 60 68 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
per.kjellqvist@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (2)
I processens att ta fram ett miljöprogram finns möjligheter att ange lokala mål och
åtgärder utifrån nationella mål och miljöstyrningsrådets riktlinjer för upphandlingar.
Kommunen har under fyra år 2010-2014 utfört energieffektivisering i stort antal av
fastigheterna genom EPC-projektet och fortsätter med fler åtgärder framåt.
Redovisning av olika åtgärder inom energieffektivisering finns att läsa separat för
varje år. Tekniska avdelningen har sedan 1999 redovisat nyckeltal, för värmeförbrukning och uppvärmningssätt i olika energislag, i vår årsresultatredovisning.
Inom detta område finns redan uppsatta verksamhetsmål fram till2020.
Per Kjellqvist
Upphandlingsstrateg
Jan Esping
Teknisk chef
2
Tina Näslund
Miljöstrateg
l
.Åiäufe_
1/
.. '~ · /~
Torsby komriiun
Kommunstyrelsen
4/
2015 -06- 2 3
Dnr....................
.i:. s;.·'}' Za!J 751
~z ..~· '\ ( //)
........ !.:
.
J
Samhall AB (publ)
och
Torsby kommun
Letter of lntent
Detta Letter of lntent har denna dag ingåtts mellan
(1)
Samhall AB (publ), org. nr. 556448-1397, Box 27705, 115 91 Stockholm, Sverige
("Samhall"); och
(2)
Torsby kommun, 685 80 Torsby ("TK").
Samhall och TK kallas nedan gemensamt "parterna" eller var och en för sig "part".
1
Avsiktsförklaring
1.1
Parterna bekräftar härmed att man har för avsikt att ingå ett bindande avtal varigenom TK
av Samhall förvärvar fastigheten Tors by Skyllbäck 1:440 med fjärrvärmeanläggning för
en köpeskilling om 5 600 000 kronor med tillträde senast den 1 oktober 2015.
1.2
Samhall förbinder att så länge detta Letter of lntent är i kraft inte försälja den i punkten 1.1
angivna fastigheten till annan köpare. TK äger under tiden som detta Letter of lntent är i
kraft förhandla med eventuella framtida hyresgäster.
2
Giltighetstid
Detta Letter of lntent gäller från och med båda parters undertecknande fram till och med
den 1 oktober 2015. Om. parterna inte ingått bindande avtal om köp enligt punkten 1.1 med
tillträde senast angivet datum förfaller detta Letter of lntent utan uppsägning och utan rätt
för någondera part att av den andra parten erhålla någon form av skadestånd eller annan
ersättning.
3
Ändringar eller tillägg
Varje ändring eller tillägg till detta Letter of lntent kan endast ske genom en skriftlig
handling som hänvisar till detta Letter of lntent och som undertecknas av båda parter.
4
Överlåtelse
Part äger inte överlåta detta Letter of lntent till annan part.
5
Tillämplig lag och tvistelösning
5.1
Detta Letter of lntent ska tillämpas och tolkas enligt vid var tid gällande materiell svensk
rätt.
5.2
Tvister som uppstår i anledning av detta Letter of lntent ska slutligt avgöras genom
skiljedom enligt Regler för Förenklat skiljeförfarande för Stockholms Handelskammares
skiljedomsinstitut skiljeförfarandets säte skall vara Stockholm.
Detta Letter of lntent har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit var sitt.
stockhalm 2015-06- t
Torsby 2015-06- i'1
1_
Torsby Kommun
SAMHALL AB (publ)
VVILUAMASK
1
13
1r:sreRo /J/6q6 o
Hilary Högfeldt
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
13
Per Hedegren <perhedegren@gmail.com>
den 22 juni 2015 09:28
Hilary Högfeldt
Köp av tomtmark
Hej.
Ansöker härmed om att få köpa tomtmark i Överbyn med fastighetsbeteckning: Överbyn 2:.115.
Är ägare av fastigeten Överbyn 2: 116, så det är granntomten som avses.
Har haft kontaktmed Torsby kommun genom Jan Esping, och fått priset 25kr l m2.
Avsikten med köpet är att kunna bygga ut huset, då j ag annars kommer för nära tomtgränsen till
ovanstående fastighet.
·
/)verbyn den 19/6 2015
Per Hedegren
Hallåsvägen 9
68594 Torsby
Mobil: 0705655657
Epost: perhedegren@gmail.com
1
Köpekontrakt
Fastighet
Fastigheten Torsby Överbyn 2:115.
Fastigheten är på l 434m2. Fastigheten ligger inom detaljplanlagt område utanför
T ors by.
Säljare
Torsby kommun
Org.nr:212000-1777
685 80 TORSBY
Köpare
Per Hedegren (19730108-6299)
Hallåsvägen 9
685 94 Torsby
Överenskommelse
§ l Försäljning av markområde
T ors by kommun (säljaren) säljer till Per Hedegren (köparen) fastigheten Torsby
Överbyn 2: 115, se bilaga l.
§ 2 Köpeskilling
Köpeskillingen är genom beslut av kommunfullmäktiget fastslagen till 25 kronor
per m 2 . Köpeskillingen för fastigheten uppgår till35 850
(tretiofemtusenåttahundrafemtio) kronor. Äganderätten till fastigheten ska
övergå till köparen på tillträdesdagen när köpeskillingen har erlagts till säljaren.
Köparen ska erlägga köpeskillingen genom kontant inbetalning, senast på
tillträdesdagen, till säljarens bankgironummer 443-7992 med angivande av referens
"Per Hedegren-Överbyn 2: 115".
§ 3 Fastighetens skick
Fastigheten som överlåts genom detta kontrakt överlåts i befintligt skick. Köparen
har getts tillfålle att grundligt undersöka fastigheten. Köparen friskriver säljaren
från allt ansvar, och kan därmed inte göra några påföljder gällande, för eventuella
fel och brister i fastigheten av vad slag det än må vara, såväl synliga som dolda,
inklusive miljömässiga brister, faktiska fel, rättsliga fel, rådighets fel och fysiska fel
och brister. Köpeskillingen för fastigheten har fastställts med beaktande härav.
§ 4 Tillträde
Tillträdesdatum 2015-11-01.
§ 5 Fördelning av utgifter och inkomster
Säljaren ska betala fastighetsavgift/fastighetsskatt för helt kalenderår 2015. På
tillträdesdagen ska köparen betala säljaren för den del av avgiften/skatten som faller
på tiden från och med tillträdesdagen till och med utgången av år 2015, samt att
övrig nämnd betalningsskyldighet då övergår på köparen med samtidig rätt till
avkastning från fastigheten.
§ 6 Skadestånd och hävning
Skulle pmi inte fullgöra sina åtaganden enligt detta avtal, äger motpmien rätt till
skälig ersättning. Skulle åsidosättande av åtagande vara av väsentlig betydelse, har
motpmien dessutom rätt att häva avtalet.
§ 7 Överlämnande av handlingar
Sedan köpeskillingen erlagts enligt de i § 2 angivet villkor, skall säljaren till
köparen överlämna kvitterat köpebrev, samt övriga för lagfarts vinnande
erforderliga handlingar. Säljaren skall vidare till köparen överlämna ritningar och
andra handlingar angående fastigheten, vilka är av betydelse för köparen som ägare
av denna.
§ 8 Ansökan om fastighetsbildning och lagfart m.m.
Ansökan om lagfmi för att genomföra detta köpekontrakt skall inlämnas av säljaren
till Lantmäterimyndigheten och köparen biträder ansökan genom underskrift av
detta köpekontrakt.
Kostnaden för fastighetsbildningen och lagfmi betalas av köparen.
Sida 2 av 3
§ 9 Giltighet
Detta köpekontrakt skall för sin giltighet godkännas av kommunfullmäktige genom
beslut, som vinner laga kraft.
Kontraktet är upprättat i två exemplar, varav parterna tagit var sitt.
Torsby den _ _ _ _ __
Tors by den _ _ _ _ __
För Torsby kommun
Ann-Katrin Järåsen
Per Hedegren
Thomas Stjerndorff
Ovanstående säljares egenhändiga namnteckningar bevittnas:
Sida 3 av 3
Bilaga 1
2:$6
2
....,_~
---il
ij
... ~
2:116
i
''
''l
2:1 16
.,
r--
1
t h
l
2:119
2:126
Cl
l.
l
..J
l
ÖVERBYN
2:57
i
2:~ 115
2:120
2:114
2: 2$
2:11$
o
25m
r; ~~v:~~:~~,~~=~----
Tomby kurnmuil
f\omrnunstvr(:)!SfJil
2015 -06- o5
Motion till Torsby kommun, tekniska avd.
u-r
WS 52.~.50 .
Dnr..................................
Torsby samhälle har under några år fått nytt utseende på ett antal gator bl.a. Jämvägsgatan,
Tingshusgatan, Nya Torggatan och Nona Torggatan. Parkeringsfickor har gjorts med
inramning av små svarta stålstolpar och det har visat sig att en del bilister inte ser dessa korta
stolpar vid parkering och med stora plåtskador på bilen som fåljd.
Kommunen har lagt stora resurser på så kallade upphöjningspunkter som kallas fatigupp och
som trycks sönder av fordonen med återkommande stora reparationskostnader år efter år.
Dessa upphöjningspunkter orsakar stort slitage på bilarna och mycket dyra
reparationskostnader på frontspoilers, framvagnar, etc.
Det värsta fattguppet är det sönderkörda som finns i övre änden av Bergsängsbacken.
Inte minst kan guppen vara problem för bilburna som har rygg- och nackbesvär. Dessutom
tror fotgängmua att dessa upphöjningar är detsamma som ett övergångsställe och att de därför
har företräde och bara kan gå ut i gatan. Detta är speciellt märkbati vid Pekås-korset.
Miljön blir dessutom lidande av den ständiga växlingen mellan broms, gas och växling.
Ett exempel: Kommer man Gräsmarksvägen och skall till kyrkan måste man passera sex ( 6)
fatigupp och det måste nog vara Sveriges tätaste på så kmt sträcka. Det är tyvätT inget som
gynnar handeln i Torsby centrum.
Därför föreslår Vänsterpatiiet att:
Fartguppen i nuvarande utformning antingen tas bort eller sänks så att problemen inte
kvarstår, samt att de små svmta stålstolparna TAS BORT och vi bilister inte behöver riskera
skador på våra bilar. De har egentligen ingen uppgift att fylla.
Att något görs åt kantstenen framfår Frykenhallen där flera människor snubblat, med skador
som följd.
Ännu ett argument för att stolpama bör tas bort, är att vintettid har kommunens personal stora
bekymmer med att få bort snön i parkeringstickoma med följd av att Jämvägsgatan måste
stängas när snön skall bmt.
Detta är också argument för att besökande skall uppfatta Torsby som en gästvänlig ort.
Torsby 2015-06-03
Med vänlig hälsning:
~~
BengtBerg
för Vänstetpmtiet i Torsby
Datum
2015-08-12
Vänsterpartiet i Torsby AB
Tekniska avdelningens svar på motion från Bengt Berg, vänsterpartiet
i Torsby
Bakgrund
Bengt Berg har för vänsterpartiet i Torsby inkommit med motion med förslag att
fartgupp i Torsby samhälle med nuvarande utformning antingen tas bort eller sänks så
att de inte "orsakar stort slitage på bilar och mycket dyra reparationskostnader på
frontspoilers, framvagnar, etc." samt att guppen kan "vara problem för bilburna som
har rygg- och nackbesvär." Vänsterpartiet uttrycker dessutom oro för att fotgängarna
"bara kan gå ut i gatan" därför att de tror att de har företräde. Detta är enligt Berg
speciellt märkbart vid Pekås-korset.
Vänsterpartiet menar att miljön dessutom blir lidande av att bilförarna ständigt växlar
mellan broms och gas.
Vänsterpartiets motion omfattar även förslag om att ta bort de stolpar som skiljer gatan
och p-platser från trottoarer, enligt Vänsterpartiet ser en del bilister inte stolparna och
de får då plåtskador på sina bilar. Stolparna har enligt Vänsterpartiet ingen uppgift att
fylla, dessutom, menar man, är stolparna i vägen för snöröjningen.
Vidare påtalar man från Vänsterpartiet, att något måste göras åt kantstenen framför
Frykenhallen, eftersom flera människor snubblat där.
Sammanfattning
Vänsterpartiets motion avser förändringar i trafikmiljön på tre punkter
l. Borttagning eller sänkning av gupp
2. Borttagning av stålstolpar
3. Åtgärdande av kantsten framför Frykenhallen
Torsby kommuns tekniska avdelning har arbetat tillsammans med miljö- bygg- och
räddningskontoret och styrande politiker för att utforma trafikmiljön i Torsby
centrum.
Tekniska avdelningen
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1O. Tekniska avdelningen
685 80 Torsby
0560-160 00 vaxel
0560-160 55 fax
tekniska.avdelningen@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (4)
j()
Huvuddragen för utformningen av Torsby detaljplanerades i tidigt 1900-tat men
utformningen av trafikmiljön har naturligtvis förändrats utifrån de krav som ställs i ett
modernt samhälle avseende en mänskligare trafikmiljö, där äldres, barns och
funktionshindrades krav på utformning ska vara vägledande. I tekniska avdelningens
planeringen har vi använt oss av Sveriges kommuners och Landstings åtgärdskatalog
för säker trafik i tätort samt Boverket, Sveriges kommuners och Landstings,
Vägverkets (nuvarande Trafikverkets) och Banverkets exempelbok samt de där i
angivna nyckelorden:
Helhetssyn. Istället för att bebyggelseplanera och trafikplanera ska vi stadsplaner a,
därför att bebyggelsen och trafiken förutsätter varandra
Boendemiljö. Miljöstörningar av trafiken åtgärdas och tryggheten ökas genom
hastighetssänkande åtgärder
Nollvision. Ingen ska dödas eller skadas svårt till följd av trafikolyckor, utformning
ska göras utifrån människors behov och begränsningar och alla trafikslag har lika
värde samt att utryckningsfordon ska kunna nå sina målpunkter inom rimliga
tidsramar
Jämställdhet. Kvinnor och mäns värderingar ska väga lika tungt i planeringen
Gång- och cykeltrafik Ökad och trafiksäker gång- och cykeltrafikgenom utbyggnad
av gång och cykelnätet och anläggande av h·afiksäkra passager
Kollektivtrafik Ökad och miljöriktig kollektivtrafikresande
Gestaltning. Vackra gator som är överblickbara och trafiksäkra och som förstärker ett
önskvärt beteende hos trafikanten
Beträffande punkt 1 borttagning eller sänkning av gupp.
Gupp anläggs för att sänka fordonshastigheter. De anläggs på vägsträckor eller i
särskilda punkter, till exempel vid övergångsställen, hastighetssäkrad geöverfart/passage, på sträckor och i korsningar, där hastigheterna bidrar till för höga
olycksrisker eller där riskerna upplevs som för stora och där det visat sig svårt att
uppnå en effektiv hastighetssänkning på annat sätt. Gupp har anlagts i Torsby
centrum på platser där vi behövt skapa ett säkrare samspel mellan oskyddade
trafikanter och biltrafiken, utformning av gupp redovisas i VGU (vägar och gators
utformning framtagen av Trafikverket samt Sveriges kommuner och Landsting), för att
guppet ska ge avsedd effekt krävs en ramplutning om minst 6% och platån bör vara
minst 7 meter lång för att båda hjulparen ska få plats på guppet samtidigt, alternativt
kan frånfartsrampen göras flack.
Inga skador på bilar som inträffat vid passage av gupp i föreskriven hastighet, har
inrapporterats till kommunen.
Säkerhetseffekten. Gupp reducerar de högsta hastigheterna mest. De ger en mindre
hastighetsspridning vilket gör att gående inte behöver oroa sig för att en bil kan
komma med vilken hastighet som helst. Hastighetssänkningar bidrar till att sänka
]7
olyckstalen med mellan 35 och 70 procent. Minskningen är störst för de allvarliga
skadorna och dödsfallen.
Trafiksäkerhetseffekten beror helt på vilken hastighetsdämpning som guppet medför.
Vilket gupp som lämpar sig bäst på respektive plats beror inte bara på vilken
hastighetssänkning som är önskvärd utan andra faktorer måste vägas in, som
förekomst av utryckningstrafik, kollektivtrafik, cyklister och mopedister.
För en längre sträcka där hastigheten anpassas för högst 30 km/tim rekommenderas
avstånd mellan guppen till ca. 30 meter
Gestaltning. Gupp av olika slag påverkar gah1miljön, men med rätt färg och materialval
är guppen markerade men kan ändå anses smälta in i miljön.
Tillgänglighet/trygghet. Platågupp i kombination med övergångsställe eller geöverfart/passage är positivt för rörelsehindrade personer då inga höjdskillnader
förekommer (av samma anledning kan platågupp vara negativt för syskadade och bör
därför markeras för att underlätta för synskadade). Hastighetsreduktionen ger även en
ökad trygghet, speciellt för småbarnsföräldrar och för barnen själva. Sh1dier visar att
framkomligheten för fotgängare och cyklister ökar då gupp anläggs.
Miljöpåverkan. Lokalt kring enskilda gupp kan både buller och avgasutsläpp öka, om
bilar bromsar kraftigt in framför och accelererar kraftigt efter passagen. Annan
beläggning än asfalt, exempelvis gatsten ger ökat buller. Generellt sett så leder dock
gupp till minskade utsläpp, i synnerhet om de a.rtläggs så att hastigheten blir låg och
jämn.
Kostnad och nytta. Gupp skapar behov av extrainsatser både vid vinter- och
barmarksunderhållet. Det har beräknats att drifts- och underhållskostnaden ökar med
ca. 1000 kronor per gupp och år, dessutom bör gupp normalt förnyas efter ca. 10 år.
En nytta-kostnadskalkyl för gupp har gjorts för 150 gupp som anlades i Göteborg, på
en sammanlagd gah1längd om 17 km. Kostnaden för de 150 guppen var då 2 mkr,
medan den årliga minskningen i olyckskostnader var 4,5 mkr inklusive humanvärde.
Detta visar att åtgärden tillhör en av de mest kostnadseffektiva.
Ovan beskrivet motiverar att guppen ska vara kvar
Beträffande punkt 2, borttagning av stålstolpar(pollare).
Trygghet är en viktig samhällsfråga. Oro för att drabbas av olyckor kan påverka
människors vanor och göra att de undviker offentliga platser som gator, torg och
parker samt att det minskar människors rörelsefrihet och aktivitet. Stålstolpar (pollare)
är en satsning på gestaltning som tillsammans med valet av slitlager (markens
beläggning ex. asfalt, marksten, plattor, gatsten mm.) skapar utrymme som ger en
känsla av trygg, säker och trivsam trafikmiljö i gångnätet Stålstolpar (pollare) används
som förstärkt skydd för träd i ytor där kantsten ligger i körytans nivå samt som optisk
ledning för vilka ytor som är avsedda gångtrafik där kantsten ligger i samma ni v å som
körytans och gångytan. På så vis förstärker vi med stålstolpar (pollare) även en
kontrast mellan vilka gångytor som ligger i samma nivå som körytorna och där
körytorna är lämpliga att korsa för de som har rörelsehinder.
Inga skador på bilar som inträffat vid kollision med stålstolpar (pollare) har
rapporterats.
stålstolparna (pollare) samverkar med kantsten till att styra trafikslagen och ska därför
vara kvar.
Beträffande punkt 3, åtgärdande av kantsten framfår Frykenhallen
Kantsten används, som tidigare beskrivits, som avgränsning för att styra trafikslagen.
Parkeringen utanför ICA-butiken vid Biografgatan är utformad i stort sett som
parkeringen på norra sidan av samma hus, d.v.s. bilisterna kör över en kantsten och
över en gångyta innan mcu1 staimar framför ytterligare en kantsten.
De antaganden som gjorts efter att några av de som snubblat på kantstenen har hört av
sig, är att man stannat på lastplatsen på södra sidan om Biografgatan söder om
parkeringen utanför ICA-butiken, de gående har därefter valt att inte gå på
gångpassagerna som är ca.15 meter på var sida från centrum på lastplatsen. När man
har korsat Biografgatan mitt emellan gångpassagerna har man förmodligen haft fokus
på biltrafiken på Biografgatan och inte lyft tillräckligt på fötterna, utan snubblat på
kantstenen.
Lastzonen har nu stängts av i avvaktan på att ingenjörer från konsultfirman Rambölt
som projekterat ombyggnaden av Torsby centrum, analyserar och kommer med
förslag på vad vi ska göra för att kunna använda lastplatsen till det den är avsedd för.
Tekniska avdelningens beslut
Vänsterpartiets förslag om borttagning eller sänkning av gupp samt borttagning av
stålstolpar (pollare) avvisas
På Vänsterpartiets förslag om åtgärdande av kantsten frcunför Frykenhallen är
svaret/beslutet att utredning av vad som ska åtgärdas, pågår och handläggs enligt våra
rutiner för trafiksäkerhetsfrågor.
Torsby kommun
tekniska avdelningen
Mikael Löfvenholm
Bilagor:
Gaturumsbeskrivning Torsby centrum
Gaturumsbeskrivning Torsby centrum, Biografgatan
Kopia:
Torsby kommun kommunstyrelsen
Datum
Diarienummer
2015-08-11
KST 2015/2
Kommunstyrelsen
Torsby kommun
Yttrande i samråd om Detaljplan för
MOBERGSKÖLEN - TERMINAL- OCH
HANDELSOMRADE Malung-Sälens kommun
Ärendet
Torsby kommun inbjuds av Länsstyrelsen i Dalarna och av Malung-Sälens kommun
att yttra sig över Malung-Sälens kommuns detaljplan för utbyggnad av flygplats m.m .
. Svar lämnas till Länsstyrelsen Dalarna senast den 28 augusti och till kommunen senast
4 september 2015.
Bakgrund
Rörbäcksnäs flygplats har idag en bana utbyggd till en längd av 1199 m och bredd 30
m. Den 11 februari 2013 beslutade mark- och miljödomstolen att tillåta en utbyggnad
av flygplatsen till2500 m med 45 m bredd. Flygplatsen kommer därmed kunna ta
emot passagerarflyg och inrikta sig mot charter. Tillsammans med en flygplatsterminal
planeras ett nytt handelsområde där målgruppen är tänkt att vara turister, invånare
samt tillresande för gränshandel.
Detaljplanen syftar till att, med stöd av den fördjupade översiktsplanen som tas fram
parallellt, möjliggöra den bebyggelse som föreslås vid flygplatsen i Mobergskölen i
form av en gemensam terminal- och handelsbyggnad. Utöver terminal- och
handelsbyggnaden kan kompletterande servicefunktioner komma att behöva uppföras
såsom bensinstation med biltvätt, hyrbilsfunktioner, utrymmen för polis och
räddningstjänst, bebyggelse för flygverksamheten etc.
Kommunstyrelsen föreslås besluta.
Torsby kommun har inget att erinra angående detaljplanens syfte att bygga ut
flygplatsen men vill påminna om att det i handlingarna framgår att en
handelsutredning ska genomföras. Detta är viktigt eftersom det i Långflon i Torsby
kommun ba:ra 24 km från flygplatsen finns handel etablerad med 8 000 m 2 med fortsatt
och pågående utbyggnad med ytterligare lika mycket planerad färdig till påsk 2016.
Torbjörn Almroth miljö- och byggchef/stadsarkitekt
Torbjörn Almroth
stadsarkitekt
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
5. Miljö- och byggkontoret
685 80 Torsby
0560-160 20 direkt
070-602 04 45 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
torbjorn.almroth@torsby.se
mbr@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (1)
Christina Lech
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Persson Linn <linn.persson@lansstyrelsen.se>
den 6 juli 2015 14:22
Försvarsmakten hkv; smhi@smhi.se; trafikanalys@trafa.se; Länsstyrelsen Värmland;
fmhepost@fylkesmannen. no; gavle@trafikverket. se; postmottak@trysil. kommune. no;
kommun@alvdalen.se; Torsby Kommun; info@regiondalarna.se;
kansliet@regionvarmland.se; Christina Hjorth Trafikverket; SGU; Statens geotekniska
institut
REMISS: Detaljplan för Mobergskölen -terminal och handelsområde, Malung-Sälens
kommun
Hej!
Detaljplanen för flygplatsområdet i Malung-Sälens kommun, är nu ute för samråd
(Mobergskölen - terminal- och handelsområde)
Samrådshandlingarna hittar ni på kommunens hemsida:
http://www.malungsalen.se/byggaboochmiljo/kommunensplanarbete/pagaendeplanering/airportcenter.4.c80344142b80f5794a9d.htm
l
Jag behöver era synpunkter senast den 28 augusti.
Vänliga hälsningar,
LINN PERSSON
Planarkitekt
Länsstyrelsen Dalarna
Telefon: 010-22 50 490
Växel: 010-22 50 000
linn.Rersson@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/dalarna
Juflitl?
(j
1
Från: tomas.johnsson@malung-salen.se [mailto:tomas.johnsson@malung-salen.se]
Skickat: den 3 juli 2015 15:01
Till: Torsby Kommun; mora.kommun@mora.se; susann.bergman@mora.se; vansbro.kommun@vansbro.se;
info@regiondalarna.se
Ämne: Samråd för detaljplan Airport center
På måndag 6 juli inleds samrådet för detaljplan för Airport center. Planen ska möjliggöra den bebyggelse om
avses uppföras vid flygplatsen.
Ni kan även ta del av handlingarna på vår hemsida under fliken pågående planering.
Ha en riktigt trevlig sommar!
lrm
Tomas Johnsson
stadsarkitekt
Ma/ung-Sälens Kommun
Box 14
782 21 MALUNG
0280-181 69 (mobil anknytning)
0280-181 47 (stadsbyggnadskontorets exp.)
https ://varmland. ondemand.formpipe. c om/Asp/Download. asp ?inline= l &FILEREF= l... 2015-07-06
~ Malung-Sälens kommun
BYGGNADSNÄMNDEN
INFORMERAR
SAMRAD OM DETALJPLAN
för flygplats med Airport centrum
Diarienr:PLAN.2014.5
Ett förslag till detaljplan för Mobergskölen
är nu föremål för samråd. Kompletta
handlingar har enligt Plan- och bygglagen
3:9 skickats till berörda sakägare och
myndigheter. Detaljplanen hanteras
parallellt med en fördjupning av
översiktsplanen som varit på samråd under
januari och februari. Byggnadsnämnden vill
öka möjligheten till insyn i planprocessen.
Därför skickar vi denna information om
förslaget till detaljplan för "Airport center"
till samtliga som tidigare blivit informerade
om det pågående arbetet med fördjupning
av översiktsplanen
Vad innebär detta för er?
Samrådets syfte är att förbättra
kunskapsunderlaget och ge möjlighet till
insyn och påverkan. Under samrådet har
man möjlighet att ta del av samrådshandlingar och lämna synpunkter på
förslaget.
Detaljplaneområdet är markerat med
röd linje
SAMRAD
6 juli 2015 - 4 september 2015
Samrådsförslaget består av följande
handlingar:
1.
2.
3.
4.
Plankarta med bestämmelser
Planbeskrivning
Fastighetsförteckning
Grundkarta
Handlingarna finns tillgängliga på
kommunens hemsida www.malungsaleri.se
Vad innebär förslaget?
Sälen-Trysils flygplats
För att möta ökat behov av transporter till
turistanläggningarna i Sälenfjällsområdet
behöver den befintliga flygplatsen på
Mobergskölen utvecklas. Verksamheten
vid befintlig flygplats planeras att utvecklas
så att den kan ta emot charterflyg och
taxiflyg. En förlängning av befintlig bana till
2 500 meter samt breddning till 45 meter
planeras, dessutom utbyggnad av
stationsområde och installation av
instrumentinflygningshjälpmedel.
Den aktuella detaljplanen syftar till att
möjliggöra den bebyggelse som föreslås
vid flygplatsen i form av en gemensam
terminal- och handelsbyggnad. Utöver
terminalbyggnaden kan kompletterande
servicefunktioner komma att uppföras, som
exempelvis bensinstation, utrymmen för
polis och räddningstjänst, hyrbilsfunktioner
etc.
Malung-Sälens kommun 1 Byggnadsnämnden! Box 14, 782 21 Malung l Tfn 0280-181 00
lllJ
Malung-Sälens kommun
Har ni synpunkter?
Har ni synpunkter på förslaget ska
dessa ha kommit in till
stadsbyggnadskontoret senast:
4 september 2015
Synpunkterna skickas till:
stadsbyggnadskontoret
Malung-Sälens kommun
Box 14
782 21 Malung
Hur kan ni få mer information?
För mer information om planförslaget
Besök Malung-Sälens kommuns
hemsida: www.malung-salen.se
l.!fdrag ur förslaget till fördjupning av
Oversiktsplanen
Vad händer nu?
Detaljplanen handläggs med utökat
planförfarand e, vilket innebär tre skeden
samråd, granskning och antagande. Det'
finns möjlighet att lämna synpunkter i
samrådsskedet eller i granskningsskedet
Mellan skedena sammanställs alla
inkomna synpunkter samt hur kommunen
ställer sig till dessa i en
samrådsredogörelse respektive ett
utlåtande.
Förfarandet är reglerat i plan- och
bygglagen och har som syfte att förbättra
beslutsunderlaget. Alla som är berörda av
planen ska ges möjlighet till insyn och
påverkan av utformningen av detaljplanen.
Besök stadsbyggnadskontoret i
Malung, Lisagatan 34 B eller Malungs
bibliotek. Kompletta handlingar finns
också på Turistbyrån, centrumhuset i
Sälen.
Kontakta stadsarkitekten:
Tomas Johnsson
e-post: tomas.johnsson@malungsalen.se
Tfn: 0280-181 69
Observera: Något särskilt
samrådsmöte är i dagsläget inte
planerat, men kan eventuellt komma att
hållas framledes. Om ett möte blir
aktuellt så kommer detta att annonseras
i dagstidningar.
Granskning
""'"''l < l
Samråd
l
l
>Laga
kraft
ft.ntagande
Malung-Sälens kommun l Byggnadsnämnden! Box 14, 782 21 Malung 1 Tfn 0280-181 00
Datum
Diarienummer
2015-08-11
MBR-2015-593
;::s r.:.1 o/J~;;:g, !fo
Ko-1?1r66e
c.
"2-
Torsby kommun
Kommunstyrelsens samhällsutskott
Förslag till planändring för detaljplan Delar av
T ors by 1:98 och Västanvik 1:396, nr 140
Ärendet
Användning av mark inom detaljplan för delar av Torsby 1:98 och Västanvik 1:396,
nr 140 föreslås utökas med möjlighet till handel.
Bakgrund
Inför etablering av Konsumbutik vid Toriakorset upprättades en detaljplan som fick
lagakraft i januari 2011. Det västra området är nu bebyggt med en ny butik för Konsum
medan det östra området med beteckningen "G" planerat för bilservice inte är
bebyggt. Områdets area, kvarteret är 4 750m2 • Intresset från drivmedelsbolagen har
visat sig vara mycket lågt.
Det är angeläget att området bebyggs så att verksamheter från centrum ut mot E45/El6
tillkommer. Genom att bebygga kan centrum uppfattas sträcka sig ut och inkludera
också området längs Gräsmarksvägen och vidare butiksområdena vid Toriakorset.
Genom att målet att också öppna upp siktsträckor i grönområden och ta i anspråk
ytterligare mark in mot centrum kan på lite längre sikt infarten Gräsmarksvägen bli en
tydligare markerad genomfart i ett centrum Torsby eftersom bara några hundra meter
längre in från Toriakorset, finns fullservice med bl.a. restauranger, apotek och
systembolag. I dag kan besökande få intrycket att Gräsmarksvägen leder till rena
landsbygden och dätmed missar man att man egentligen redan befinner sig i tätorten
Torsby.
För att så snart som möjligt markera att så inte är fallet bör området genom en
planändring ges möjlighet också till annan användning än bilservice.
JonWiggh
planarkitekt
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
5. Miljö- och byggkontoret
685 80 Torsby
0560-160 93 direkt
070-340 60 93 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
jon.wiggh@torsby.se
mbr@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (3)
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta
Detaljplanen för delar av Torsby 1:98 och Västanvik 1:396, nr 140 antogs av
kommunfullmäktige 2010-12-21.
Handlingar
l.
Planhandlingar för gällande plan- bifogas inte. Planen redovisas på komm1.mens
webbsidor www. tarsby .se/detaljplaner.
2. Utdrag ur plankarta.
Förslag till beslut
1. Kommunstyrelsens samhällsutskott ger positivt planbesked och uppdrar åt miljö-,
bygg- och räddningsnämnden att handlägga en planändring för detaljplan för
Delar av Torsby 1:98 och Västanvik 1:396, nr 140.
2.
Plankostnader belastar kommunstyrelsens budget.
Torbjörn Almroth miljö- och byggchef/stadsarkitekt
2
Bilaga Utdrag plankarta:
3
Datum
2015-08-06
Kommunstyrelsens arbetsutskott
.Ärende; Svar på motion avseende Ändra regler
för minnesgåvor till förtroendevalda och
anställda.
Det har till Kommunfullmäktige i Torsby kommun överlämnats en motion från
Moderaterna, Gustav Olsson. Kommunfullmäktige har beslutat överlämna ärendet för
handläggning till kommunstyrelsen. Av kommunfullmäktiges beslut är ärendet
sammanfattat enligt nedan.
Sammanfattning av ärendet
Motionen lyder enligt följande;
"Gustav Olsson (M) lämnar en motion som lyder:
Idag ser reglerna för minnesgåvor till förtroendevalda och anställda ut enligt bifogat
dokument. Detta system bör ersättas med något nytt. Förslaget är att
kommunanställda med minst 40 % anställningsgrad får en minnesgåva när de varit
anställda i 25 år, oavsett om de jobbar kvar inom kommunen eller bestämmer sig för
att sluta. Därmed förenklar vi administrationen och skapar ett rättvisare system. Till
detta bör även minnesgåvorna för förtroendevalda slopas. Det borde räcka med att ha
fått förtroendet av väljarna att vara just förtroendevald. skattebetalarnas pengar ska
användas väl och läggas på kommunens kärnverksamhet snarare än att göda
politikerna.
Med anledning av ovanstående yrkar jag:
1. Att kommunanställda med minst 40% anställningsgrad erhåller en minnesgåva
endast efter att de varit anställda i 25 år och att minnesgåvan ges i samband med
denna gräns, och inte när personen i fråga lämnar sin tjänst. Detta ersätter därmed
dagens system.
2. Att minnesgåvor till förtroendevalda tas bort."
Anders Björck
Bitr. kommunchef
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 86 direkt
070-600 94 97 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
anders.bjorck@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (3)
Hantering av motionen
Med utgångspunkt från motionen har undertecknad jämfört hur andra kommuner och
företag hanterar frågan kring minnesgåvor/gratifikationer till anställd personal.
Följande regler föreslås gälla för minnesgåvor/ gratifikationer till personal i Torsby
kommun.
Riktlinjer för minnesgåvor
För minnesgåvor till anställda så är normalfallet hos de flesta arbetsgivare att detta ges
till anställda som har en anställningstid om 25 år eller längre. Minnesgåvan delas ut
endera det året som den anställde uppnår 25 års anställningstid eller i samband med
att den anställd avslutar anställningen hos arbetsgivaren. Värdet på minnesgåvan
varierar men de flesta har prisnivån av ett guld-ur som utgångspunkt med avstämning
mot skatteverkets regler för gåvor.
Då Torsby kommun har bra rutiner för hanteringen av minnesgåvor så föreslås att från
och med 2016 införs att de som uppnår 25 års anställning tilldelas en gåva/gratifikation
på motsvarande 10 000 kronor (i presentkort, samma summa som idag är aktuell).
Minnesgåvan överlämnas till den anställde i samband med att den anställde avslutar
sin anställning i kommunen vilket skall samordnas med avtackning av annan personal
som avslutar sin anställning. Respektive förvaltning ansvarar för att kalla aktuella
personer till denna avtackning, för kommunstyrelsen har kansliavdelningen
arrangemang- och samordningsansvaret.
I Torsby kommun finns ett beslut om att de som uppnår 15 års anställning skall
tilldelas en minnesgåva/gratifikation till ett värde av 5000 kronor (i form av
presentkort). Denna gratifikation föreslås att den tas bort.
Vad det gäller minnesgåvor till förtroendevalda har KSAU vid sammanträdet den 10
mars 2015 enats om att dessa minnesgåvor gratifikationer bör tas bort.
Förändringarna föreslås gälla från och med verksamhetsåret 2016.
Ansvarig
~änsteman
för handläggning av motionen
Förslaget till svar avseende den aktuella motionen har handlagts av Anders Björck,
bitr. kommunchef/ HR-chef. Kontaktuppgifter anders.bjorck@torsbv.se alternativt
telefon 0560-16086.
Förslag till beslut
Undertecknad föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att rekommendera
kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att ställa sig bakom förslaget nya regler för
minnesgåvor/ gratifikationer enligt nedan.
Minnesgåva/ gratifikation ges endast till personer som uppnått 25 års anställning i
kommunen, minnesgåva överlämnas i samband med att den anställde avslutar sin
anställning. Minnesgåvan/ gratifikationen utges med 10 000 kronor i form av
presentkort.
2
Minnesgåvor/ gratifikationer till förtroendevalda tas helt bort.
Reglerna föreslås träda ikraft i och med verksamhetsåret 2016.
Motionen bör därmed anses bifallen.
För Torsby kommun
Anders Björck
Bitr. kommunchef/ HR-chef
3
Datum
2015-06-15
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Ärende; Svar på motion avseende intern
representation i Torsby kommun
Det har till Kommunfullmäktige i Torsby kommun överlämnats en motion från
Socialdemokraterna, Ann-Katrin Järåsen. Kommunfullmäktige har beslutat överlämna
ärendet för handläggning till kommunstyrelsen. Av kommunfullmäktiges beslut är
ärendet sammanfattat enligt nedan.
Sammanfattning av ärendet
Motionen lyder enligt följande;
"Torsby kommun har en alkohol- och drogmissbrukspolicy för kommunens anställda
som antogs av kommunstyrelsen 2008-01-14. Den har, mig veterligen, inte varit
utvärderad och omprövad sedan dess. Jag anser att de policys som kommunen arbetar
utifrån ska vara så tydligt utformade att de inte kan missförstås. Min bedömning är att
det behöver göras ett förtydligande när det gäller kommunens interna representation.
För mig innebär skrivningen restriktivitet med alkohol detsamma som förbud mot
alkohol men jag inser att det kan tolkas olika.
Mitt förslag är:
Att kommunen ser över gällande alkohol- och drogmissbrukspolicy och att en ändring
görs så att nuvarande skrivning "restriktivitet med alkohol ska iakttas" ändras så att
det blir tydligt att alkohol inte är tillåten i intern representation."
Hantering av motionen
Med utgångspunkt från motionen har undertecknad jämfört hur andra kommuner
samt offentliga verksamheter har reglerat intern representation1 avseende
1 Med representation menas gästfrihet i form av värdskap som har ett direkt samband med kommunens verksamhet.
Representation kan utövas av såväl förtroendevald ordförande eller vice ordförande (som ersättare) som ljänsteman i
verksamhetsansvarig ställning. Representation kan vara riktad utåt mot externa intressenter så kallad extern representation eller
inåt mot anställda eller kommunens valda politiker.
Anders Björck
Bitr. kommunchef
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 86 direkt
070-600 94 97 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
anders.bjorck@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (3)
alkoholfrågan. Utifrån denna jämförelse kan det konstateras att det finns ett spektra på
olika bestämmelser avseende representation med eller utan alkohol vid intern
representation.
Följande regler föreslås gälla för kommunen avseende intern såväl som extern
representation;
Riktlinjer för representation
Kravet vid representation är att det skall finnas ett samband med verksamheten som
kommunen eller kommunens bolag bedriver.
Representation ska ske med måtta och till realistiska kostnader. Som enskild eller
grupp ska stor försiktighet iakttas vid extern representation mot en och samma person
eller grupp av personer då den kan anses som ofta förekommande.
Anställda och förtroendevalda ska alltid agera så att misstanke om korruption inte
uppstår.
All representation ska noga övervägas utifrån nyttan för kommunen och/eller
kommunens bolag och i förlängningen för kommunens innevånare. Om belopp ska
tillåtas uppgå till belopp som ligger över skatteverkets anvisningar för avdragsrätt
skall detta beslutas av kommunchef eller biträdande kommunchef inom ramen för
verkställighet.
Riktlinjer för kostnader och omfattning
Följande riktlinjer för kostnader och omfattning bör tillämpas vid kommunens
representation:
Extern representation
Vid extern representation godtas kostnader som anses skäliga i enlighet med
skatteverkets riktlinjer avseende avdragsrätt. För representation i samband med lunch
eller motsvarande godtas kostnader som ligger inom den lägre kostnadsramen. När
värdskapet kräver en större gästfrihet i vilken middag eller supe ingår godtas
kostnader som ligger inom den tidigare högre kostnadsramen. Den personen som från
kommunen är ansvarig för representation avgör vid tillfället vilken nivå som anses
vara rimlig, bedömningen skall ha sin utgångspunkt i avdragsrätten.
Alkoholhaltiga drycker får serveras då gästfriheten så påbjuder. Drycker med
alkoholhalt över 15 % får inte ingå i kommunens representation. Stor måttlighet ska
tillämpas. För att detta ska medges krävs godkännande av kommunchef eller
biträdande kommunchef inom ramen för verkställighet.
Intern representation
Vid intern representation får inga andra alkoholhaltiga drycker serveras än lättöl eller
annat som kan jämställas med denna dryck. Intern representation kan vara
personalfester, informationsmöten med personal, förhandlingar,
2
planeringskonferenser med mera. Representation kan vara kostnader för mat, dryck,
logi, resor, underhållning, biljetter, personalfester, gåvor och liknande.
Verifikationer
Vid representation skall tydligt av verifil<ation genom kvitton, faktura eller
restaurangnotor tydligt framgå syftet med förrättningen, datum samt namn på de
personer som deltagit avseende såväl intern som extern representation.
Besluts- eller behörigsattest av faktura avseende representation ska ske i enlighet med
kommunens attestreglemente inom det ekonomiska området.
Om restaurangnotor och andra kvitton ej är fullständigt ifyllda eller kompletteras i
samband med kontering riskerar den som utövat representationen att få betala
kostnaden privat.
Ansvarig tjänsteman för handläggning av motionen
Förslaget till svar avseende den al<tuella motionen har handlagts av Anders Björck,
bitr. kommunchef/ HR-chef. Kontakhlppgifter anders.bjorck®torsby.se alternativt
telefon 0560-16086.
Förslag till beslut
Undertecknad föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott att rekommendera
kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att ställa sig bakom förslaget till
förtydligande av regler avseende representation.
Motionen bör därmed anses bifallen.
För Torsby kommun
Anders Björck
Bitr. kommunchef/HR-chef
3
Datum
2015-08-05
KSAU
••
o
Aren de; Nytt samverkansavtal samt förslag pa
nytt reglemente för den gemensamma driftsoch servicenämnden, med anledning av
landstinget i Värmlands ansökan om
deltagande
Landstinget i Värmland ansöker om att ingå i den gemensamma drifts- och
servicenämnden i Karlstads kommun. Nämnden inrättades den 1 januari 2010 av de 16
kommunerna i Värmland, Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors,
Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och
Årjäng, med Karlstad som värdkommun för nämnden. Syftet med samverkan i
nämnden är att skapa förutsättningar för att använda resurser på ett mer
kostnadseffektivt sätt, att öka kvaliteten i verksamheten, samt att bättre kunna följa
utvecklingen inom nämndens verksamhetsområde. I dagsläget är samverkan i
nämnden inriktad på IT-området, men det kan i framtiden utökas till att omfatta även
andra verksamhetsområden om de samverkande parterna så önskar.
Landstinget i Värmland framhåller i sin ansökan det samberoende som råder mellan
landstinget i Värmland och länets kommuner för att få till stånd en IT-utveckling i
länet som medger en utveckling inom bland annat området eHälsa. Redan vid
nämndens inrättande 2010 nämndes eHälsa som ett område där samverkan är
nödvändig för att skapa en gemensam portal för tillgång till vårdrelaterade ~änster
enligt den nationella strategin för vård och omsorg. Landstinget i Värmlands
deltagande i den gemensamma drifts- och servicenämnden bedöms vara av avgörande
betydelse för en framgångsrik utveckling inom området.
Landstinget i Värmland betonar också i sin ansökan att dess deltagande i nämnden
skulle stärka nämndens position i dialog med leverantörer och samverkanspartners
samtidigt som utökad samverkan kan ge ytterligare effektivitetsvinster.
Den gemensamma drifts- och servicenämnden har behandlat landstingets i Värmlands
ansökan och är positiv till dess deltagande i nämnden.
Anders Björck
Bitr. kommunchef
Besöksadress
Nya Torget8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 86 direkt
070-600 94 97 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
anders.bjorck@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (13)
En utökad samverkan med landstinget i Värmland som ny deltagande part i nämnden
kräver att nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för nämnden upprättas och
godkänns av samtliga parter. Kommunledningskontoret i Karlstad kommun har tagit
fram förslag på samverkansavtal och reglemente som gäller från och med den 1 januari
2016 förutsatt samtliga samverkande parters godkännande.
De huvudsakliga ändringar som föreslås är att nämndens sammansättning utökas till
17ledamöter och 17 ersättare, samt att en ny post som andre vice ordförande inrättas.
Av kommunallagen följer att Karlstads kommun utser ordförande och vice ordförande.
Kommunledningskontoret i Karlstad kommun föreslår att posten som förste vice
ordförande bör utses bland ledamöter från kommuner med annan politisk majoritet än
Karlstads kommun och att andre vice ordförande är den ledamot som representerar
landstinget i Värmland.
Landstinget i Värmland ska inför den 1 januari 2016 utse en ledamot och en ersättare
till nämnden. För kommunernas del föranleder det nya samverkansavtalet ingen
förändring avseende representation eftersom kommunernas ledamöter och ersättare i
nämnden för innevarande mandatperiod 2015 - 2018 redan har utsetts och tillträtt sina
poster.
Vid nämndens inrättande beslutades att de samverkande parterna ska lämna ett årligt
bidrag till nämndens verksamhet med belopp som motsvarar administrativa, allmänna
eller övergripande kostnader som föranleds av nämndens verksamhet. Bidraget
betalas av de samverkande parterna i lika delar och beloppet ska räknas upp årligen
med användning av arbetskostnadsindex (AKI) för ~änstemän, SNI-kod M (Standard
för svensk näringsgrensindelning, där kod M motsvarar företag inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik). Basår för indexberäkningen är 2009 och jämförelsemånad är
oktober. AKI M oktober 2009 är 101,8. (januari 2008 = 100.) För år 2010 fastställdes
årsbeloppet till 55 000 kr per samverkande part. Formeln för uppräkning av årsbelopp
för år Y blir då: 55000x(AKI okt år Y-1/AKI okt 2009). AKI publiceras på statistiska
Centralbyråns hemsida månadsvis med en viss eftersläpning. Det är i dagsläget för
tidigt att beräkna årsbeloppet för 2016, men beloppet för 2015 blir enligt formeln 62 000
kronor i avrundat värde för varje samverkande part 55 000x(114,8/101,8) = 62 024.
I övrigt finansieras de uppdrag som nämnden åtar sig av de samverkande parter som
deltar i respektive uppdrag. Dessa kostnader fördelas med utgångspunkt i vilken nytta
var och en av de medverkande parterna har i samverkansuppdraget.
Förslag till beslut
Undertecknad föreslår KSAU att föreslå kommunstyrelsen rekommendera
kommunfullmäktige att
1. Godkänna och anta förslaget till nytt samverkansavtal (bilaga 1) för gemensam
drifts- och servicenämnd med gilltighet från och med den 1 januari 2016 under
förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut.
2
2. Godkänna förslaget till ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd
(bilaga 2) med gilltighet från och med den l januari 2016 under förutsättning att
samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut.
För Torsby kommun
Anders Björck
Bitr. kommunchef/HR-chef
3
Bilaga 1
AVTAL OM SAMVERKAN I GEMENSAM
DRIFTS- OCH SERVICENÄMND
Arvika, Eda, Filipstads, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstads, Kils,
Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner, samt
landstinget i Värmland, nedan benämnda samverkande parter, ingår från och med den
l januari 2016 i den gemensamma drifts- och servicenämnden som inrättades den l
januari 2010.
Karlstads kommun är värdkommun för nämnden. Nämnden tillsätts därmed i
Karlstads kommun och ingår i dess organisation.
För nämndens arbete gäller reglemente enligt bilaga l.
1
UPPGIFTER
Nämnden ansvarar gentemot de samverkande parterna för sådana särskilda,
specificerade uppdrag bestående i drift, service, support eller samordning av
upphandling av egendom, innefattande programvarulicenser och andra rättigheter,
vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som
nämnden accepterat genom särskilt beslut.
Beredskap films hos Karlstads kommun att utföra verksamhet åt nämnden inom !Tområdet och anknytande områden som e-~änster, eHälsa och webb~änster. Skulle visst
uppdrag avse verksamhet av annan art, ska nämndens accept av uppdraget för att äga
verkan godkännas av samtliga samverkande parters fullmäktige första gången sådant
uppdrag antas.
Utöver i föregående stycke angivna begränsning för uppdrag till nämnden, är de
samverkande parterna- mot bakgrund av bland annat Karlstads kommuns i detta
avtal angivna, särskilda ansvar för utförande till följd av nämndens beslut- eniga om
att nämnden inte bör acceptera uppdrag om ledamot eller ~änstgörande ersättare som
utsetts av Karlstads kommun motsätter sig det.
2
ADMINISTRATION M M
4
,fl
Kommunledningskontoret i Karlstads kommun ska ha ansvaret för beredning och
verkställighet av nämndens beslut samt planera och administrera den verksamhet som
nämnden ansvarar för.
För nämnden ska finnas ett sekretariat, bestående av en sekreterare och en
föredragande.
3
PERSONAL OCH ÄGANDERÄTT TILL EGENDOM
Den verksamhet som ska bedrivas till följd av nämndens beslut ska företrädesvis
utföras genom Karlstads kommuns försorg. För verksamhet som sålunda utförs i
Karlstads kommuns egen regi, ska Karlstads kommun vara huvudman samt ska
kommunen äga till verksamheten hänförliga fastigheter, inventarier och annan lös
egendom med undantag av licenser som tecknats av respektive part samt vara
arbetsgivare för den personal som ianspråktas för verksamheten. Om verksamheten
utförs av annan kommun eller av landstinget i Värmland gäller motsvarande
bestämmelser om huvudmannaskap och äganderätt istället utför aren.
4
FÖRSÄKRING
Den samverkande part som har äganderätt till egendom som nyttjas för nämndens
verksamhet ska se till att egendomen försäkras.
5
KOSTNADSFÖRDELNING M M
Varje samverkande part ansvarar själv för samtliga kostnader för sina respektive
förtroendevalda i nämnden enligt respektive parts arvodesregler.
I övrigt ska de samverkande parterna lämna ett årligt bidrag till nämndens verksamhet
med belopp som motsvarar administrativa, allmänna eller övergripande kostnader
som föranleds
av nämndens verksamhet. Bidraget ska betalas av de samverkande parterna i lika delar
och betalas i förskott baserat på nämndens budget. Betalning av bidraget ska ske i
januari månad varje år. Beloppet ska räknas upp årligen med användning av
arbetskostnadsindex (AKI) för ~änstemän, SNI-kod M. Basår för indexberäkningen är
2009 och jämförelsemånad är oktober. Årsbeloppet för respektive år baseras på
indexuppräkning för oktober månad föregående år.
Kostnader som är direkt hänförliga till särskilt uppdrag ska belasta de samverkande
parter som lämnat uppdraget enligt den fördelningsnyckel som dessa parter kommer
överens om. Den principiella utgångspunkten för parternas fördelningsnyckel bör vara
att kostnaderna fördelas mellan de samverkande parterna i proportion till vilken nytta
de har av ~änsten.
5
12
Bidrag för särskilda uppdrag ska betalas på det sätt som Karlstad och samverkande
parter kommer överens om i varje enskilt fall.
Uppkomna över- och underskott balanseras inom nämnden till efterföljande år.
Nämnden har själv rätt att besluta om förändringar av betalningsperioder.
6
INSYNIFÖRVALTNINGEN
Samtliga samverkande parter har rätt tilllöpande insyn i förvaltning och redovisning
som gäller nämndens verksamhet. Nämnden ska till respektive samverkande parts
fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska
ställningen är med den periodicitet som gäller för Karlstads kommuns egna nämnder.
7
MANDATPERIOD
Mandatperioden ska vara fyra år räknat från den l januari året efter det år då allmänna
val till kommun- och landstingsfullmäktige hållits i hela landet. Nämndens
verksamhet ska dock upphöra tidigare om uppsägning av detta avtal sker före
mandatperiodens utgång.
Avtalets första tjänstgöringsperiod är från och med den l januari 2016 till och med den
31 december 2018.
8
SAMMANsÄTTNING M M
Nämnden ska bestå av 17ledamöter och 17ersättare eller, om antalet samverkande
parter förändras, lika många ledamöter och ersättare som krävs för att motsvara
antalet parter. Vmje samverkande part utser en ledamot och en ersättare. Bland
nämndens ledamöter ska det utses en ordförande, förste vice ordförande och andre
vice ordförande.
Av kommunallagen följer att Karlstads kommun ska utse posterna som nämndens
ordförande och vice ordförande. Andre vice ordförande är den ledamot som
representerar landstinget i Värmland.
De samverkande parterna är överens om att nämnden bör sammanträda vid minst fyra
tillfällen per år.
9
OMFÖRHANDLING
Omförhandling av avtalet kan påkallas av samverkande part om förutsättningarna
väsentligen har förändrats.
6
10
TVISTER
Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom
förhandling mellan berörda samverkande parter. För det fall tvisten inte kan lösas
därigenom, ska den avgöras av allmän domstol.
11
AVTALETS GILTIGHET
Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018,
under förutsättning att de samverkande parterna har godkänt avtalet genom beslut.
Respektive parts styrelse, konununstyrelsen för konununernas räl<ning och
landstingsstyrelsen för landstingets räkning, äger rätt att besluta om samtliga
ändringar och tillägg till detta avtal.
Skriftlig uppsägning ska ske senast tolv månader före avtalstidens utgång och skickas
till samtliga samverkande parter. Sker inte uppsägning förlängs avtalet med fyra år
varje gång.
Om uppsägning sker utträder den part som sagt upp avtalet. För övriga samverkande
parter fortlöper avtalet i oförändrat skick om ingen annan överenskonunelse träffas.
Detta avtal har upprättats i 17likalydande originalexemplar, varav de samverkande
parterna har tagit var sitt.
7
Arvika konunun
Edakonunun
Filipstads konunun
Forshaga konunun
Grums konunun
Hagfors konunun
Hanunarö kommun
Karlstads kommun
Kilskommun
Kristinehamns konunun
Munkfors konunun
storfors kommun
Sunnekonunun
Säffle konunun
-
-x;f~g~i~~~~--
Torsby konunun
Landstinget i Värmland
8
----------------------------------
Bilaga 2
KARLSTADS KOMMUNS
FÖRFATTNINGSSAMLING
Beslutad av:
Beslutsdatum:
Ersätter:
Gäller fr o m:
Förslag 2015-06-25
Reglemente för drifts- och
servicenämnden
Arvika, Eda, Forshaga, Filipstad, Hagfors, Hammarö,
Grums, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne,
Säffle, Torsby, Arjängs och Karlstads kommuner, samt
landstinget i Värmland, nedan benämnda
samverkande parter, ingår fr o m 2016-01-01 i den
gemensamma drifts- och servicenämnden som
inrättades 2010-01-01.
Karlstads kommun är värdkommun. Nämnden tillsätts därmed
i Karlstads kommun och ingår i dess organisation.
Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett
mellan de samverkande parterna ingånget samverkansavtal
för den gemensamma nämnden.
Nämndens uppgifter
Verksamhetsområde
1 § Nämnden utgör enligt 3 kap 3a§ kommunallagen
(1991:900) styrelse för verksamheten och har ansvar gentemot
de samverkande parterna för sådana särskilda, specificerade
uppdrag bestående i drift, service, support eller sam-ordning
av upphandling av egendom, innefattande
programvarulicenser och andra rättigheter, vilka uppdrag
lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och
som nämnden accepterat genom särskilt beslut.
g
Kommunfullmäktig
2015-2016-01-
Nämndens verksamheter- särskild förvaltning
2 § Nämnden ska inom verksamhetsområdet vara
ansvarig för arbetet att effektivisera verksamheten och
tillhörande
administration;
ansvarig för utvecklingen av medborgar- och
brukarinflytandet i
tillämpliga delar;
ansvarig för kommunikationsverksamheten.
Nämndens verksamheter- ekonomisk förvaltning
3 § Nämnden ska inom verksamhetsområdet
- underhålla och förvalta kommunens lösa egendom.
Nämndens ställning
4 § Nämnden fattar beslut i Karlstads kommun och ingår
avtal för Karlstads kommuns räkning. Karlstads kommun har
därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en
utomstående part kan komma att ställa p g a avtal som
nämnden ingått.
Karlstads kommun har regressrätt mot övriga samverkande
parter med anledning av eventuella civilrättsliga krav som har
riktats mot Karlstads kommun enligt första stycket.
Den gemensamma nämnden är part vid laglighetsprövning
och den enskildes motpart vid förvaltningsbesvär.
Talerätt m m
5 § Nämnden får själv eller genom ombud föra de
samverkande parternas talan i alla ärenden inom sitt
verksamhetsområde. Nämnden äger i sådana mål och ärenden
rätt att på de samverkande parternas vägnar träffa
överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå
förlikning och sluta avtal.
Ansvar och rapporteringsskyldighet
6- § Utöver vad som följer av lag ska nämnden se till att
verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och
samverkansavtalet.
Nämnden ska rapportera till kommunfullmäktige i Karlstads
kommun hur verksamheten utvecklas och hur den
10
ekonomiska ställningen är under budgetåret. Rapporteringens
omfattning och frekvens styrs av kommunstyrelsen eller
kommunfullmäktige genom särskilda beslut eller riktlinjer.
Nämnden ska vidare som underlag till kommunens samlade
årsredovisning lämna verksamhetsbeskrivning och
jämförelser mellan budget och utfall till kommunstyrelsen
enligt de anvisningar som kommunstyrelsen utfärdar.
Samtliga rapporter ska lämnas till de samverkande parterna
vid samma tillfälle.
Nämndens arbetsformer
Sammanträden
7 § Nämnden sammanh·äder på dag och tid som nämnden
bestämmer. Nämnden sammanträder i Karlstads kommun om
inte nämnden bestämmer annat.
Sammansättning
8 § Nämnden består av 17ledamöter och 17 ersättare eller, om
antalet samverkande parter förändras, lika många ledamöter
och ersättare som krävs för att motsvara antalet samverkande
parter. Varje samverkande part utser en ledamot och en
ersättare. Bland nämndens ledamöter ska det utses en
ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande.
Av kommunallagen följer att Karlstads kommun ska utse
nämndens ordförande och vice ordförånde. Andre vice
ordförande är den ledamot som representerar landstinget i
Värmland.
Ersättarnas tjänstgöring och avbruten tjänstgöring
9 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett
sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska
ersättaren från den samverkande part som valt ledamoten
tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig
under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även
om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.
Ersättare, som inte tjänstgör i ledamots ställe, har rätt att
närvara och yttra sig på sammanträde men äger inte rätt att
få sin mening antecknad i protokollet.
10 § En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring
på grund av jäv får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts.
En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett
sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter
tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen
mellan partierna.
11
Inkallande av ersättare
11 § En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde
eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta i
den ordning som nämnden bestämmer.
Ersättare för ordföranden
12 § Om varken ordförande, förste vice ordförande eller andre
vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del
av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten
ordförandens uppgifter.
Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är
förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får
nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för
ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga
uppgifter.
Kallelse
13 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till
sammanträden.
Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och
plats för sammanträdet.
Kallelse ska på lämpligt sätt skickas till varje ledamot och
ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid
sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. I
undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.
Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden
bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett
ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen.
När varken ordförande, förste vice ordförande eller andre vice
ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern
äldste ledamoten göra detta.
Närvarorätt för kommunalråd och landstingsråd
14 § Kommunalråd och landstingsråd från samverkande part,
som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, får närvara och
delta i överläggningar men inte delta i besluten vid
sammanträden i nämnden.
Undantag gäller vid behandling av ärenden som innebär
myndighetsutövning mot enskild eller i vilka det förekommer
uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt
offentlighets- och sekretesslagen.
Kommunalråd och landstingsråd har även rätt att få sin
mening antecknad till protokollet.
12
19
Justering och anslag av protokoll
15 § Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot.
Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras
omedelbart. Paragrafen bör i så fall redovisas skriftligt innan
nämnden justerar den.
Information om att nämndens protokoll är justerat ska anslås
på de samverkande partemas anslagstavlor. Anslagstiden
räknas från dagen efter att det sist anslagna tillkännagivandet
satts upp.
Reservation
16 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och
ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det
skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har
fastställts för justeringen av protokollet.
Delgivning
17 § Delgivning med nämnden sker med ordföranden,
föredragande eller annan anställd som nämnden bestämmer.
Undertecknande av handlingar
18 § Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av
nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för
denne av förste vice ordförande eller av andre vice ordförande
och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer.
I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna
handlingar.
Revision
19 § Nämnden ska granskas av revisorerna hos var och en av
de samverkande parterna. Frågan om ansvarsfrihet för
nämnden ska prövas av fullmäktige hos var och en av de
samverkande parterna.
Vid vägrad ansvarsfrihet är det enbart fullmäktige hos den
part som valt personen i fråga som kan besluta om
entledigande från uppdraget.
13
Datum
2015-08-03
KSAU
Ärende; Yttrande avseende Översyn av den
kommunala energi- och klimatrådgivningen.
Sammanfattning
Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen utfört en översyn av energi- och
klimatrådgivningen i syfte att vidareutveckla den samt öka samhällsekonomisk
effektivitet. "Statens energimyndighet ska lämna förslag till utformning och inriktning på den
kommunala energi- och klimatrådgivningens fortsatta arbete i syfte att öka den samhällsekonomiska
effektiviteten. I myndighetens arbete ska hänsyn tas till tillämpliga EU-direktiv samt slutsatser från
relevanta extema och intema utvärderingar beaktas".
Syfte med förändringar i förordningen
De förändringar som nu föreslås i förordningen syftar till att stärka det förbättringsarbete
som Energimyndigheten har inlett för att öka effekten av de medel som är avsatta för
energi- och klimatrådgivning. De huvudsakliga förändringarna är:
A. Ändring av förordningsnamn och bidrags begrepp:
Genomgående ändras ordet "bidrag" till" stöd".
B. Ändringar avseende målgrupper och inriktning för rådgivning
Transportområdet har visat sig vara svårt att hantera för klimat- och energirådgivare och
bidragit till en för stor bredd i uppdraget. Energimyndigheten föreslår därför att denna
skrivning utgår från förordningen. Energimyndigheten har önskemål om att tydligare
kunna inrikta verksamheten till av myndigheten prioriterade målgrupper för att möta nya
behov. Därför föreslår myndigheten att det i förordningen införs en styrning från
myndigheten avseende vilka målgrupper som verksamheten skall riktas till.
C. Tillkommande stöd i form av regionala utvecklingsledare
Den verksamhet i form av regionala utvecklingsledare som Energimyndigheten redan
infört bör formaliseras som funktion även i förordningen då myndigheten bedömer att det
är viktigt för verksamhetens fortsatta utveckling genom kompetensstöd och
metodutveckling.
Anders Björck
Bitr. kommunchef
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560-160 86 direkt
070-600 94 97 mobil
0560-160 00 växel
0560-160 25 fax
anders.bjorck@torsby.se
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (2)
D. Ändrade förutsättningar för stöd och stödets storlek
Bidrag kan idag erhållas av samtliga kommuner oavsett storlek. Mindre kommuner är dock
tydligt begränsade av hur många inom relevanta målgrupper som kan nås och påverkas av
rådgivningen. De har även svårigheter att bemanna med kompetent personal dedikerade
för rådgivning. Konsekvensen är att kvaliteten och nivån på rådgivningen ofta blir sämre i
mindre kommuner. Idag har 133 kommuner av ovanstående skäl valt att samordna sig med
andra kommuner, där dessa med god framgång delar på energirådgivningsresursen. För
att säkra kvaliteten i rådgivningen även i mindre kommuner vill Energimyndigheten
därför kräva sådan samordning mellan kommuner som har färre än 18 000 invånare._ Idag
kan bidrag erhållas av samtliga kommuner, där det lägsta beloppet är 280 000 kr och den
högsta nivån 435 000 kr. Bidraget för rådgivningen varierar från runt 40 öre per invånare
upp tillll4 kronor per invånare. Energimyndigheten vill införa en fördelning av stödet
som är mer proportionell mot de prioriterade målgrupper som rådgivningen riktas till.
Genom ökad flexibilitet i fördelningen kan även eventuella förstärkta uppdrag användas
för att fördela mer medel till kommuner med extra hög ambition för rådgivningen.
Energimyndigheten önskar reglera principerna för fördelningen i sina föreskrifter.
Torsby kommuns synpunkter på de föreslagna åtgärderna
Torsby kornmun är av den uppfattningen att klimat- och energirådgivningen bör vara
ett statligt ansvar. Kommunerna har vare sig kompetens eller nödvändiga resurser för
att täcka in de områden som föreslås i utredningen, oavsett om man samverkar med
andra kommuner eller ej. Det finns ingen naturlig koppling till att samverkan med
andra kommuner leder till en bättre service till medborgarna vilket antyds i
utredningen.
I utredningen skrivs transportområdet fram som ett viktigt område. Detta är ett
tillkommande kompetensområde vilket ställer ännu högre krav på kommunerna och
den personal som skall vara lokala rådgivare. Uppdraget blir kompetensmässigt för
stort för en eller ett par handläggare per kommunsamverkan. Det känns dessutom
förlegat att man skall ha lokala rådgivare när alltfler söker och får information digitalt.
Torsby kommun är av den uppfattningen att staten skall samordna de bidrag de avser
att avsätta till kommunerna och upprätta regionala centra under förslagvis
länsstyrelserna eller något annat statligt organ. Man kan bemanna dessa regionala
centra med personal med olika kompetens som kan serva ett län eller region samtidigt
som man parallellt bygger upp digitala informationsbanker som privatpersoner och
företag kan söka information via. En statlig samordning av energi- och
klimatrådgivningen skulle innebära att medborgarna skulle få samma service oavsett
var man bor i landet, d.v.s. det skulle inte styras av vilken kommun man bor i och hur
mycket extra resurser som de är beredda att lägga till förutom det statliga bidraget. Det
framgår dessutom av utredningen att det är ett förhållandevis litet antal som känner
till och ännu färre som använder sig av rådgivningen i dagsläget vilket bekräftar att
man bör ha en ruman struktur på rådgivningen än idag.
För Torsby kommun
Anders Björck
Bitr. kommunchef/HR-chef
2
Tomby kommun
Kommunstyrelsen
Torsby kommun
20'15 -06- 1 1
Barn- och utbildningsnämnden
PROTOKOLL
2015-06-04
Dnr
/:ff..ff.fo/, {i/~.()
(!)
§ 66 Distansundervisning på gymnasienivå
(
Dnr BU 2015/60
Sammanfattning av ärendet
Gustav Olsson (M) föreslår att Torsby kommun tar initiativ till att de som inte har
godkända gymnasiebetyg ska kunna läsa klart ämnen genom distansundervisning.
Erfarenheten säger att flera studerande har svårt att klara undervisningen på distans
på grund av behov av lärarens insats i klassrummet. Konsekvens av distansundervingen har varit att flera studenter har hoppat av.
Tidgare har S~erneskolan köpt in distansundervisning från externa aktörer, bl a från
Hermods och Miroi. I enstaka situationer där den studerande har långväga till
S~erneskolan har lösningen varit i s~arbete med den externa aktören.
I övrigt använder S~erneskolan programmet It' s learning för att kommunicera på
distans.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse av skolchef Ulf Blomquist, 2015-05-22
Arbetsutskottet 2015-05-21 § 30
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Barn- och utbildningsnämnden behåller nuvarande organisation där all undervisning
utgår från klassrummet.
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Sida l av2
v7r~//1/~~ :lZ
Från: Ann-Katrin Jär§sen
skickat: den 30 juni 2015 14:25
Till: Åsa Hugosdotter; Thomas Stjerndorff; Anders Björck; Alf Larsson; Angela Birnstein
Kopia: Christina Lech
Ämne: VB: PRESSMEDDELANDE- Avsiktsförklaring om att delta i regionbildningsprocessen
Hej!
Här kommer avsiktsförklaringen kring regionbildningsprocessen som diskuterades på förra 1<50-mötet. Ska
med till nästa I<SAU.
An n-l<atri n
Från: Media Region Värmland [mailto:media@regionvarmland.se]
Skickat: den 30 juni 2015 14:04
Till: Media Region Värmland
Ämne: PRESSMEDDELANDE- Avsiktsförklaring om att delta i regionbildningsprocessen
--~------~----------~----------~-----
~----------
---------
---~
AVSIKTSFÖRKLARING OM ATT DELTA l
REGIONBILDNINGSPROCESSEN
[PRESSMEDDELANDE] Regionbildningskommitten har nu lämnat förslag på en avsiktsförklaring om
att påbö1ja en process som syftar till att finna former får att bilda en regionkommun för Värmland 2019.
Utgångspunkten är en sammanslagning av Region Värmland och Landstinget i Vännland, men arbetet ska också
beakta den nationella dialogen kring bildandet av större regioner.
Avsiktsförklaringen ska gå till regionstyrelsen, kommunstyrelserna och landstingsstyrelsen i Värmland för att de
ska kunna ta ställning till om de vill medverka i regionbildnings processen.
Regionbildningskommitten utgörs av representanter från samtliga partier som finns representerade i Region
Värmland och Landstinget i Värmland.
Syftet med att bilda en regionkommun är att :ra ett ännu starkare och mer enat Värmland. En regionkommun skulle
linnebära ett samlat och direktvalt politiskt forum för både sjukvårdspolitiken och den regionala utvecklings- och
ltillväxtpolitiken. Det skulle i sin tur förbättra möjligheterna att nå visionen och målen i Värmlandsstrategin.
l
~rbetet k,Q!llm~r ~!t];>edriY.i!.~J tre faser ~ lärande, planering och genomförande - i enlighet med en preliminär
.dsplan (!se bifogat dokumentb.
LVi tar nu ett första steg för att forma en ny, stark organisation som kan ta sig an Värmlands utmaningar, både när
det gäller sjukvården och det regionala tillväxtarbetet, säger Fredrik Larsson, landstingsråd.
Värmland måste stå enat. För att vi ska lyckas krävs det att vi verkligen är lyhörda för kommunernas behov och
framtida inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna, säger Tomas Riste, regionråd .
-
. -----------
1
----~--------
-------1
;~taktpersoner: 1
redrik Larsson, landstingsråd, 070-662 91 93
Tomas Riste, regionråd, 070-618 77 70
[ ars Christensen, regiondirektör, 070-550 49 95
Gunilla Andersson, landstingsdirektör, 070-568 57 54
_
__
ENHETEN FÖR KOMMUNIKATION
www .regionvarmland. se/om-oss/pressrum/
https://varmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF= l...
2015-07-24
33
Sida 2 av 2
REGION VÄRMLAND
Box l 022, 651 15 Karlstad, Sweden
Tel. +46 54 701 10 00
www.regionvarmland.se
www.facebook.com/regionvarmland
Region Värmland är en regional utvecklingsorganisation
Vi skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt i Värmland.
https ://vmmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF= l... 2015-07-24
l (4)
Regionbildningskommitten
i Värmland
Datum
2015-06-26
Kommunstyrelserna i Värmland
Regionstyrelsen
Landstingsstyrelsen
ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i
regionbildningsprocessen
·En regionbildningskommitte bildades under 2012 för att kmilägga
förutsättningarna för bildande av en regionkommun i Vännland. En aktivitet
har varit att besöka samtliga kommuner, landstinget samt Region Vännland för
att få synpunkter in på en eventuell regionbildning. Kommitten har också följt
den nationella utvecklingen där, utöver tidigare beslutade regioner, även
landstingen i Östergötland, Jönköping, Örebro, Jämtland, Kronoberg och
Gävleborg bildat regionkommuner frånjanuari 2015. Arbete pågår
förnärvarande i samtliga kvarstående landsting om regionbildning 2017 eller
2019. Vidare har regeringen aviserat att man har för avsikt att under året
initiera en dialog om större regioner.
Regionbildningskommitten har nu tagit fram ett förslag på projekt- och tidsplan
för arbetet i Värmland. Planen är indelad i tre steg och tar utgångspunkt i en
målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland 2019. Första steget är
en lärandefas där kunskaper och erfarenheter hämtas in från de som redan
bildat regioner. Andra steget är en planeringsfas som syftar till att ta fram
underlag i form av mål, uppdrag, politisk- och tjänstemannaorganisation,
former för samverkan samt hur man kan hantera de interkommunala frågorna.
Avslutningsvis kommer en genomförandefas om parterna enats om en ansökan
och godkännandebeslut fattats av riksdagen.
Arbetet ska präglas av stor delaktighet och öppenhet. Avrapporteringar
. kommer kontinuerligt att ske till de månatliga KSO-mötena, nu utökade med
även oppositionsföreträdare. En politisk styrgrupp kommer att bildas for att
leda arbetet.
Datum
Vår beteckning
2015-06-26
2 (4)
F ör att säkerställa delaktigheten i processen, är det viktigt att samtliga berörda
aktörer markerar sina ambitioner att delta i arbetet. Vi önskar därför att ni tar
upp bifogad avsiktsförklaring för ställningstagande i respektive
fullmäktigeförsamling, snarast efter sommaren.
Regionbildningskommitten
Fredrik Larsson (M)
Tomas Riste (S)
Ulric Andersson (S)
Madeleine Nyvall (V)
Henrik Lander (C)
Gösta Frödin (FP)
Elisabeth Kihlström (KD)
Jesper Johansson (MP)
Marianne Utterdahl (SIV)
Anders Ahl (SD)
BILAGA
Avsiktsförklaring att medverka i
regionbildningsprocessen
En ombildning av organisationen på den regionala nivån i Sverige,
påbörjades på allvar i och med bildandet av regionerna Västra Götaland,
Skåne, Halland och Gotland. Från årsskiftet har ytterligare sex landsting
ombildats till regionkommuner och arbete pågår i resterande landsting för
en förändring inför 2019.
I Värmlandsstrategin 2014-2020- framhålls vikten av ett enat och starkt
Vännland som en förutsättning för en god regional utveckling. Bildandet
av en samlad direktvald politisk arena för den regionala utvecklings- och
tillväxtpolitiken stärker inflytandet över de regionala frågorna och ger
bättre möjligheter att nå visionen och målen i Värmlandsstrategin.
Vid en etablering av en regionkommun upphör det avtal som idag reglerar
uppdraget for Region Värmland vilket i praktiken innebär att
verksamheten upphör i nuvarande fmm. Idag har Region Värmland ett
omfattande och tydligt regionalt utvecklingsuppdrag som hävdar sig väl på
den nationella arenan. Regionbildningsprocessen avser att ytterligare
stärka det regionala utvecklingsarbetet. Viktiga framgångsfaktorer i
regionbildningen är därfor att vidareutveckla de samarbetsforum som finns
idag och forma nya efter behov, som ger kommunerna både delaktighet
och inflytande över den regionala utvecklingen och samtidigt möjligheter
att lösa de interkommunala frågorna. Processen for arbetet kommer därför
bedrivas med hög delaktighet från berörda parter. Arbetet kommer att
bedrivas i tre faser - lärande, planering och genomförande - i enlighet med
bifogad preliminär tidsplan.
Det övergripande syftet med regionbildningen är ett starkt och enat
Värmland. Att enas kring grundpremisserna for en regionkommun är
därför en viktig forutsättning for ett lyckat genomförande. Av det skälet
ska också de nationella planerna kring stötTe regioner beaktas.
Vi avser därför att medverka i regionbildningsprocessen for att senare ta
ställning till att bilda regionkommun för Värmland 2019.
Landstings-/Kommun-/Regionstyrelsen
Regionbildningsprocessen
2015
2016
2017
1/5-31/12
1/1-31/12
1/1-28/2
31-mar
1/4-31/5
30-iun
1/7-31/12
2018
2019
1/1-31/12
Ol-jan
Lärafasen
lAvs i ktsförka r i ng
1Kommunika!ig_11s~ Omvärldsspaning Swot-analvs
IHö_S!kQnferens. Avrapportering
IDelrapport klar dec~ml:lg_r_ 2015
lställningstagande~process
Planerafasen
:•·
..: ('::
IBesi[Jt om regionstyrgrupp/AU (partier, kommuner, RV, LiV)
IRegionstyrgruppens förslag
!Vision- mål- syfte_gp_t.Jfi'~· ekonomiska för~r
!Politisk orga~
OJ
IKer 1issdialog kommunerna
IRo::s•u•_,:>_L~L~Ier förslag
r
)>
.:,
G)
)>
-1
IFullmä" 'ii; ut ;l uti knmm•~ och RegionJ!ä_!l'l'l@_rl_cl_
r
r
,1!:!!_ i landstinget
IFullmäkti·
lAnsökan skickas in till socialdepartementet
)>
.·
<
(/J
:'' '·
"
-1
(/J
IBehand_li_rtg av~ regeringen/rilferl"'"'~n
l Geno ·f~ ... f .. ~.m
!Framtagande av~rganisation
' "'
:>UIIdiUVI
...
l F;
115dl
Etc
'TI
'
~ -<::,:
Q:
~
;;o
"
r
)>
:;;o
z
G)
m
StartfÖrJ!Y~n
z
~
-;j>Cl!tii~
Vi har nu tillsammans med Visit Värmland tagit fram en ansökan för ett samarbetsprojekt med namnet Lokal
Destinationsutveckling och som vi idag lämnat in till Region Värmland. Projektplanen bifogas här.
Tiden har varit väldigt knapp, och i semestertider varför det mycket väl kan ha smugit sig in något fel eller någon
tokighet. Vi hoppas det finns överseende med'det och vi är förstås beredda att justera och ändra.
Vi tar också väldigt gärna emot synpunkter på denna ansökan och ärtörstås även här beredda att justera. Region
Värmlands beredning av ärendet kan säkerligen också komma att innebära att justeringar kan behövas.
Vad som närmast händer är att vi inom de närmaste dagarna kommer att skicka en formell förfrågan till samtliga
kommuner om intresse för medverkan och medfinansiering på 20 000 kr/kommun och år (2016 och 2017) och till
övriga tänkta medfinansiärer.
Vi vill understryka att vår gemensamma ambition är att det här projektet ska innebära verklig "verkstad" och ett
aktivt stöd tilllokala grupper ute i hela länet och på det sättet utgöra ett viktigt komplement till de två regionala
turistsatsningarna som nu sjösätts.
En annan stark ambition är att det också ska bli ett verkligt samarbetsprojekt där olika kompetenser och
erfarenheter tillsammans kan hjälpas åt att driva besöksnäringen framåt i länet.
För det behövs en bred uppslutning vilket vi och Visit Värmland hoppas på.
Tveka inte att höra av er med synpunkter eller frågor, direkt till mig eller till Laila.
Mvh och fortsatta skön sommar,
Jonas
Jonas Enström
VD
Hushållningssällskapet Värmland
Ventilgatan 5d, 653 45 Karlstad
Telefon
070-515 00 30
jonas.enstrom@hushallningssallskapet.se
www.hushallningssallskapet.se
..
_
~
\.,
\
\.,
\._.,
'
Jorsby kommun
Kommunstyrelsen
Projektplan
LOKAL
DESTI NATIONSUTVECKLI NG
2016-01-01-2017-12-31
1
fl
1. BAKGRUND
3
2. SYFTE OCH MÅL
4
3. OMVÄRLD OCH SAMVERKAN
4
4. KOPPLING TILL DET REGIONALA NÄRINGSLIVET
5
5. MÅLGRUPPER
6
6. EU'S STRATEGI FÖR ÖSTERSJÖREGIONEN
6
7. FÖRVÄNTADE RESULTAT
7
8. PROJEKTORGANISATION
8
9. ARBETSSÄTT
8
10. AKTIVITETER
9
A) Inventering:
9
B) Informationsmöten
9
C) Formering av lokala grupper
10
D) Affärs- och produktutveckling med fokus på affärsmässiga nätverk
10
E) Regionalt samarbete och erfarenhetsutbyte
11
11. INDIKATORER OCH INVESTERINGSPRIORITERING
11
12. BUDGET
12
13. RISKANALYS
12
14. ÖVERLÄMNANDE AV PROJEKTRESULTAT
13
2
1. Bakgrund
Med destinationsutveckling menar vi det arbete som görs för att utveckla Värmland och
dess orter som besöksmål, höja kvaliteten och standarden i besöksnäringen. Här handlar
det också om att stärka nätverken, samordna och koordinera arbete och resurser,
utveckla ett hållbart entreprenörskap och samla och förmedla kunskap kring
besöksnäringen.
Besöksnäringen är en betydelsefull tillväxtnäring för Sverige och för Värmland. Regional
destinationsutveckling för Värmland ska ses om en helhet och är därför beroende av den
utveckling som pågår i lokala miljöer. Att starta på lokal nivå och jobba inom ett eller
flera teman anser vi ökar möjligheten för att den regionala destinationsutvecklingen ska
nå nya höjder och att Värmlands attraktionskraft därmed ökar. Destinationsutveckling
ska växa i perspektivet från lokalt till regionalt för att i sin tur bidra till tillväxt av
besöksnäringen i Sverige.
För att öka konkurrenskraften i besöksnäringen och locka fler besökare behövs ett
utvecklat samarbete mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället, inom bland annat
kultur- och naturmiljöer, offentliga och privata aktörer, ideella och kommersiella
organisationer.
Under hösten 2014 och våren 2015 har flera initiativ tagits inom olika fokusområden i
syfte att utveckla besöksnäringen inom tema natur och kultur. Initiativen har tagits av
såväl offentliga som privata aktörer i Värmland med intresse för respektive
fokusområde och till stor del utan koppling till varandra. I arbetsgrupperna har
företrädare för kommuner, Värmlands museum, intresseföreningar och privata företag
deltagit. Förankringen har skett i dessa grupperingar. Det finns ett stort behov av
samordning av utvecklingen. Detta projekt vill ta ett helhetsgrepp om den del av
problematiken som handlar om att det sker för få samarbeten såväl inom fokusområden
som mellan olika fokus områden, att det råder brist på lokala samordnade
utvecklingsgrupper och att det råder en alltför låg kommersialiserings-grad inom naturoch kulturturism. Detta har framkommit tydligt för Visit Värmland som sedan några år
tillbaka har uppdraget att hålla samman besöksnäringen i Värmland.
Lokal destinationsutveckling är viktigt dels för att få lokal förankring och dels för att
företag tillsammans med offentliga aktörer med flera skapar mervärde som leder till fler
affärer. Vi menar att destinationsutvecklingen på lokal nivå blir konkret och att det
också borgar för ett ansvar om gemensamma tillgångar samt kan ge natur- och
kulturtillgångar ett kommersiellt värde. Projektet kommer också att skapa tydliga
samarbeten, synergieffekter och ett arbetssätt som kan tjäna som en modell som kan
stimulera andra.
Hushållningssällskapet påtar sig rollen som projektägare och kommer att driva
projektet i nära samarbete med den regionala turistorganisationen Visit Värmland och
övriga intressenter.
Hushållningssällskapet i Värmland är en oberoende, mer än 200 år gammal ickekommersiell kunskaps- och rådgivningsorganisation som syftar till att utveckla Sveriges
landsbygd. Hushållningssällskapet har stor erfarenhet och kompetens inom
ämnesområden som kopplar tilllandsbygdsutveckling som jordbruk, skogsbruk och
vatten. Hushållningssällskapet driver eller har tidigare även drivit projekt kring
landsbygdsutveckling, småskalig matproduktion samt fiske- och vandringsturism.
93
2. Syfte och mål
Projektets övergripande syfte är att stärka besöksnäringen i Värmland och företagens
konkurrenskraft genom att stimulera till ökad samverkan på lokala platser inom
temaområden och mellan teman. Syftet med projektet är också att skapa kommersiella
värden genom att tillvarata natur- och kulturresurser som skapats genom tidigare
investeringar (så som leder och övrig turistisk infrastruktur) men också att identifiera
framtida behov av investeringar.
Projektets mål är att öka värmländska SME företags konkurrenskraft genom att bygga
attraktiva lokala miljöer utifrån natur-och kulturtillgångar och krafter som finns lokalt.
De lokala miljöerna bidrar och skapar tillsammans ett attraktivt Värmland.
Destinationen Värmland ska för besökare förknippas med kvalitativ cykel- och
vandringsturism, attraktiva kulturmiljöer och vatten med Vänern som besöksmåL
3. Omvärld och samverkan
I strategin för besöksnäringen i Värmland framtagen av Visit Värmland anges fem
huvudteman, Natur, Kultur, Vinter, Möten och Evenemang.
I projektet Lokal destinationsutveckling görs insatser främst inom tema natur och kultur
med särskilt fokus på vatten med Vänerskärgården, kulturmiljöer, cykel och vandring.
Att valet fallit på dessa fokusområden beror på att Vänern är en del av Värmland och har
stor potentiat två förstudier har genomförts, lokal förankring finns, området är
underutnyttjat. Inom cykel och kulturmiljöer har förstudier bedrivits och förankring har
skett inom grupperingar. Värmland har många leder men både vandrings- och
cykelturism utgör resurser som kan nyttjas mer. Såväl vandringsleder som cykelleder
finns som ansluter till olika kulturmiljöer.
På regional nivå finns det flera tydliga kopplingar till den mer allmänna
Värmlandsstrategin och besöksnäringsstrategin för Värmland. Det handlar om "Ett
skönare liv" med ingredienser som välkomnande, öppet skog, berättartradition,
internationellt näringsliv mm. De styrkeområden som Värmländsk besöksnäring bygger
på lyfts fram i Värmlandsstrategin, t ex att använda natur och kultur som verktyg för att
skapa en attraktiv region och för att utveckla hållbar besöksnäring. Det finns också en
tydlig koppling till Länsstyrelsens SWOT inför Landsbygdsprogrammet 2014-2020.
Projektet Lokal Destinationsutveckling kommer att ha flera beröringspunkter med
andra projekt i Värmland. De mer övergripande delarna av destinationsutveckling som
utveckling av digitala kanaler, samordning av projekt och marknadsföring samt
kunskapsöverföring kommer att ske i Visit Värmlands projekt Hållbar besöksnäring
(HB). Interreg-projektet, Internationalisering, destinationsutveckling och
Attraktionskraft (IDA) kommer verka för samarbete mellan norska och svenska företag
samt för affärsutveckling med sikte på internationalisering. Projektet Lokal
destinationsutveckling kompletterar dessa båda projekt genom att skapa lokala
arbetsgrupper för lokal utveckling. Projektet kommer att verka för att små och
4
medelstora företags konkurrenskraft ökar genom att stimulera till interaktion med
krafter på lokal nivå.
Arbetssättet i projektet liknar Leader men i Lokal destinationsutveckling ställs det inte
som ett krav att det ska finnas representanter för de tre sektorerna offentligt, privat och
ideellt i alla grupperingar. Arbetet kommer också att ledas regionalt och vi vill
uppmuntra till samarbeten över Leaderområdenas gränser. Det är också värt att
poängtera att Leader inte kommer att vara tillgängligt som finansieringsinstrument i alla
Värmländska kommuner. Lokal destinationsutveckling kommer att arbeta med
destinations- och företagsutveckling i hela Värmland. Projektet kommer att leda till
avknoppningar i form av lokala och mer specifika projekt med satsningar på t. ex.
infrastruktur eller innovativa tjänster där andra finansieringsformer som t ex Leader tar
vid.
Omvärldsbevakning är viktig i all utveckling. För projektet kommer bevakningen ske
genom möten med andra i branschen, kunskapsutbyte med andra projekt, deltagande på
möten, konferenser, utbildningssamordnare och forskare samt genom att prenumerera
på nyhetsbrev från relevanta organisationer. Erfarenheter från HDU-projektet som
genomfördes 2012-2014 av Tillväxtverket kommer att tas tillvara.
Information om projektet kommer att ske genom skyltning av projektägarens lokaler,
alla aktiviteter och allt material som projektet tar fram samt i digital kommunikation
kommer ha ED-logga. Kommunikationsplan upprättas för löpande information till
deltagare, intressenter och samarbetsparter.
4. Koppling till det regionala näringslivet
En destination är ett geografiskt avgränsat område där ett system av offentliga aktörer,
privata aktörer och civilsamhället erbjuder produkter och service till besökare inom det
området. Projektet Lokal destinationsutveckling ska se till att samspelet mellan parterna
ska stärkas så att konkurrenskraftende på lokal nivå ökar.
Företagare som önskar utveckla verksamheter kommer i kontakt med samhällsfunktioner och regelverk som ibland kan försvåra utvecklingen. Företagaren är
omedveten om arbetsgång för tillstånd och har inte kunskap om ledtider och regelverk
som kommuner och andra förvaltande myndigheter måste följa. Vid möten under
förstudietiden har företagare varit mycket engagerade men flera har efter hand hoppat
av då de snabbt vill se aktiviteter som leder framåt och har inte tålamod att invänta
processer. Samhällsfunktioners insikt om företagarens tidsperspektiv och önskemål
saknas också i vissa fall. Projektet kommer att jobba för en ökad förståelse mellan
företagare och samhällsfunktioner så att de olika parterna lär av varandra och agerar
tillmötesgående. Detta kommer att leda till samsyn och att gemensamma mål kan nås
effektivare.
Genom ett nära samarbetet med Visit Värmland som är en medlemsorganisation för
besöksnäringsföretag i Värmland kommer en nära koppling till dessa företag finnas i
projektet.
Företagens roll i projektet är att delta i de lokala destinationsutvecklingsgrupperna och
de kommer också vara mottagare av resultatet då projektet syftar till att identifiera,
involvera och utveckla entreprenörer lokalt.
5
I rapport (Rapport 0184) från det nationella projektet "Utveckling av hållbara
turistdestinationer" beskrivs vikten av att koppla destinationen till
samhällsplaneringen. För att besöksnäringen ska kunna utvecklas i den önskade
omfattningen så behöver turismen synliggöras dels i de kommunala översiktsplanerna
men också i det kommunöverskridande planeringsarbetet. Samhällsplanering består i
dag inte bara av fysisk planering utan också av förmåga att skapa attraktivitet och
funktionalitet. Enligt rapporten så har kommunerna ett tydligt ansvar för att integrera
frågan om destinationsutveckling i sina samhällsplanerande processer. Projektet Lokal
Destinationsutveckling kommer hämta erfarenheter från HDU-projektet på detta
område för att skapa effektiva grupper som är i nära dialog med företag på den lokala
destinationen.
Värmland består av 16 kommuner men Visit Värmland har lång tradition av att
samverka med kommunerna Karlskoga och Degerfors som ingår i destinationen
Värmland. I den geografiska kontexten inkluderas därför dessa i destinationen
Värmland. Kommunernas roller i destinationsutvecklingen kommer under projektet
Lokal Destinationsutveckling att klargöras för att processen med att utveckla Värmland
· ska bli tydlig för alla. Projektet Lokal Destinationsutveckling kommer också lyfta frågan
om vikten av politisk förankring såväl på lokal som på regional nivå.
5. Målgrupper
Projektet vänder sig till såväl privata företag som offentliga organisationer och ideella
krafter. Att knyta de samhällsfunktioner som den offentliga världen förfogar över både
när det gäller tillstånd till och förvaltande av resurser som företag är beroende av är
mycket viktigt. Att öka interaktionen mellan privata företag, ideella organisationer och
det offentliga menar vi ska bidra till projektets framgång.
Varje enskilt fokusområde attraherar olika besökare och därför kommer olika
målgrupper att vara viktiga när det handlar om marknadsutveckling. För att skapa
attraktiva miljöer och aktiviteter så har analys och kunskap om de olika målgruppernas
behov och önskemål stor betydelse. Projektet kommer att utgår från de målgrupper som
identifierats i Visit Värmlands strategi för besöksnäringen i Värmland. Att göra
besökare som tillhör dessa målgrupper delaktig i processen att utveckla produkter kan
också vara framgångsrikt.
6. EU' s strategi för Östersjöregionen
I Östersjöstrategins handlingsplan finns beskrivning av vilka aktiviteter /projekt som är
så kallade föregångsprojekt Detta projekt förväntas inte ha transnationell påverkan
eller bidra till strategins mål och indikatorer. Däremot så kommer projektets mål om att
utveckla de lokala destinationerna bidra till att företag växer både nationellt och
internationellt. Som en del av en nation med stort beroende av de regioner som finns
kring Östersjön och projektet kommer jobba för att stödja företag så att deras
konkurrenskraft ökar vilket överensstämmer med Östersjöstrategin.
6
9b
7. Förväntade resultat
Projektet kommer dels att ha uppnått ett visst resultat vid projektets slut och dels ett
långsiktigt resultat.
Resultat efter projektets slut är:
-Arbetet i de lokala grupperna fortsätter i enlighet med det i projektet skapade planerna
och sker i samarbete med kommunerna.
-Arbetet i de lokala affärsnätverk som etableras fortsätter i egen regi där det skapats
ekonomiska förutsättningar dvs lönsamma affärer för deltagarna.
-De företag som etablerats och/ eller utvecklats genom projektet kan utvecklas vidare
dels genom medlemskap i branschorganisationer som Visit Värmland, Nifa m fl och dels
genom att ett fortsatt samarbete genererar nya lönsamma produkter och paket.
Det långsiktiga resultatet eller effekterna av projektet kan beskrivas så här:
Lokala arbetsgrupper och lokalt förankrade insatser för att utveckla destinationen
Värmland inom de valda fokusområdena kommer att gynna Värmland som helhet. Visit
Värmland kommer att i större utsträckning komma att marknadsföra t ex cykel- och
vandringsturism, kultur- och skärgårdsmiljöer i samverkan med kommunerna. Projektet
utgör en start för utveckling av destinationen Värmland som en attraktiv region att
besöka för att cykla och vandra, upptäcka intressanta miljöer i och kring Vänern eller
andra vattendrag samt olika betydelsefulla kulturmiljöer. På lång sikt ser vi också att de
lokala arbetsgrupperna kommer borga för engagemang för utveckling i de lokala
miljöerna som i sin tur bygger den regionala destinationen. Vi ser stora möjligheter för
fler entreprenörer som vill etablera sig inom dessa fokusområden.
En attraktiv destination kommer attrahera såväl företagare som de externa
målgrupperna (besökarna) till att utveckla destinationen vidare. Med det lokala
arbetssättet önskar vi etablera och säkerställa att arbetet fortgår efter projektets slut.
Visit Värmland kommer att ta över och hålla samman de olika grupperna och utveckla
marknadsföringen för att attrahera de utvalda målgrupperna. De delar av arbetssättet
som är särskilt gynnsamma för den regionala destinationsutvecklingen kommer att
fortsätta inom ramen för Visit Värmlands uppdrag. Hushållningssällskapet kommer i
nära samverkan med Visit Värmland se till att projektets uppnådda resultat tas till vara
efter projektets avslut.
Att arbeta för en hållbar besöksnäring tar tid. Detta projekt förväntas vara en kugge i det
sammantagna arbetet inom besöksnäringen i Värmland om att utveckla en hållbar
besöksnäring och ska ses som ett viktigt komplement till de övriga insatserna som sker.
Projektet kommer att bidra till den regionala tillväxten på så sätt att utan attraktiva
erbjudanden och aktiviteter kommer inte besökaren till destinationen. Ytterst handlar
projektet om att skapa en samsyn för hur den attraktiva lokala destinationen bidrar till
den regionala helheten, ett attraktivt Värmland.
När det gäller de horisontella kriterierna så är besöksnäringen en växande bransch och
sysselsätter olika grupper i samhället. Många kvinnor är verksamma inom
besöksnäringen men få i ledande befattning. Projektets insatser kommer på lång sikt att
bidra till att näringen växer och det i sin tur medverkar möjlighet för fler kvinnor för
7
91
ledande befattningar inom branschen. För personer med utländsk härkomst så är
besöksnäringen en bransch där det är relativt enkelt att få sitt första jobb. Att stödja
insatser inom besöksnäringen stimulerar således till ökad samhällsintegration. Att öka
samarbetet mellan offentliga och privata aktörer hoppas vi kommer leda till ökad
effektivitet och samsyn när det gäller varsamhet kring de natur- och kulturtillgångar
som är förutsättningen för turismen. Detta bidrar till ökad miljöhänsyn.
8. Projektorganisation
Projektägare: Lokal Destinationsutveckling kommer att ägas av Hushållningssällskapet i
Värmland som jobbar för landsbygdsutveckling i hela Värmland.
styrgrupp: Projektets styrgrupp kommer utgöras av 8-10 personer som representerar
Hushållningssällskapet, Visit Värmland, Värmlands kommuner, Länsstyrelsen i
Värmland. Det kommer också att finnas representanter för de förstudier som
genomförts under förankringsarbetet t ex Värmlands Museum- Kulturmiljöer,
Vänerskärgården och Bike in Värmland liksom företagarrepresentanter från de olika
temaområdena. Projektledaren är föredragande i styrgruppen. Hushållningssällskapets
representant är ordförande.
Projektledarejprocessledare: En projektledare med kunskap om att leda
utvecklingsprocesser inom besöksnäringen kommer leda såväl projektet som de lokala
utvecklingsgruppernas processer. Tjänsten är en heltidstjänst.
Fokusresurs er: Specialkompetenser inom olika fokusområden kommer att vara
processledarens stöd och utgöra ca 20% av en heltidstjänst vardera.
Ekonomi och projektredovisning: En särskild projektekonom kommer att sköta
ekonomisk uppföljning, viss dokumentation och rekvisition av medel. Tjänsten utgörs av
20% av en heltid.
Projektgrupp: Projektledare, Fokusresurser och ekonomiansvarig utgör tillsammans
projektgruppen.
Projektet kommer huvudsakligen att bemannas med befintlig personal men
fokusresurserna kommer att nyrekryteras eller köpas in som konsulttjänster.
9. Arbetssätt
Projektets Projektet kommer att starta med en inventeringsfas. Därefter bjuds in till
träffar, med riktade inbjudningar och genom annonsering i lämplig lokal tryckt och
digital/ social media för att även fånga upp personer som kan tänka sig att starta upp nya
företag inom besöksnäringen.
Där man har en grupp intresserade aktörer kring ett geografiskt område (t.ex.
Vänerskärgården), en kulturmiljö (t.ex. Mårbacka ), eller annan attraktion (t.ex.
Klarälvsbanan) startas en lokal grupp som genomför en utvecklingsprocess. Finns redan
en lokal utvecklingsgrupp, bygger man vidare på denna.
8
Den lokala arbetsgruppen ska ta fram en vision för destinationen där det finns en tydlig
framtidsinriktning.
De krafter vi talar om kan vara offentliga (kommunens samhällsplanerare,
länsstyrelsen) ochfeller privata (ideella föreningar, företag). Destinationsutveckling
oavsett nivå (lokal, regional och nationell) är en del av den övergripande planeringen.
För att alla ska verka för en attraktivare region så behöver de som är involverade få
insikter om offentliga aktörers roll och betydelsen av politik och planering samt vilka
behov företaget har för att utvecklas.
Syftet är att få en tydlig och uttalad utveckling för varje lokal destination där framtidens
marknader, framtidens attraktioner och sätt att produkt- och affärsutveckla ska ligga
som grund för beslut på vilka insatser som krävs.
Projektet kan i det efterföljande arbetet för att implementera planerna bidra med
kompetens. För andra insatser t. ex. infrastruktur, marknadsföring och investeringar
hänvisas till andra finansieringsformer eller projekt
10. Aktiviteter
Detta är en del av en längre strategisk process. En del av projektet Lokal
Destinationsutveckling blir också att planera för en fortsatt långsiktigt hållbar
utvecklingsprocess. Detta görs tillsammans med deltagande personer, samarbetsparter
och Visit Värmland.
Arbetet i de lokala grupperna fortsätter i enlighet med det i projektet skapade planerna
och sker i samarbete med kommunerna.
Arbetet i de lokala affärsnätverk som etableras fortsätter i egen regi där det skapats
ekonomiska förutsättningar dvs lönsamma affärer för deltagarna.
De företag som etablerats och/ eller utvecklats genom projektet kan utvecklas vidare
dels genom medlemskap i branschorganisationer som Visit Värmland, Nifa m fl och dels
genom att ett fortsatt samarbete genererar nya lönsamma produkter och paket.
A) l nve nte ring:
Projektet kommer att starta med en inventeringsfas. Entreprenörer, besöksmål, leder,
etc. listas genom kontakter med kommuner och branschorganisationer. Här kommer
naturligtvis det arbete som gjorts tidigare i form av projekt och förstudier att användas.
I samband med förstudiearbete har i flera fall både besöksmål, företagare och andra
intressenter listats.
B) Informationsmöten
Därefter bjuds in till träffar med riktade inbjudningar och genom annonsering i lämplig
lokal tryckt och digitaljsocial media för att även fånga upp personer som kan tänka sig
att starta upp nya företag inom besöksnäringen. Träffarna sker i form av dialogmöten
med ett framåtriktat syfte till en samsyn kring såväl planering som aktiviteter och
åtgärder. Informationsmötena skall också tjäna som inspirationsträffar med olika
intressanta och intresseväckande företrädare, företrädelsevis från näringslivet, för
något eller några av projektets fokusområden.
9
99
C) Formering av lokala grupper
Där man har en grupp intresserade aktörer kring ett geografiskt område (t.ex.
Vänerskärgården), en kulturmiljö (t.ex. Mårbacka ), eller annan attraktion (t.ex.
Klarälvsbanan) startas en utvecklingsprocess, som utgår från tidigare lokalt arbete som
gjorts i de fall något sådant genomförts.
Varje lokal miljö ska formera en lokal arbetsgrupp där satsningens projektledare
normalt fungerar som processledare i samarbete med denjde kommunala turism- och
eller näringslivsutvecklarna. I många fall kommer specialkompetens tillhandahållas som
stöd för projektledaren. I gruppen ska representanter från det offentliga, näringslivet,
ideella, natur- och kultur kunna ingå.
Planeringsarbete i de lokala grupperna
Den lokala arbetsgruppen ska tillsammans med projektledaren och den/de kommunala
turism- och eller näringslivsutvecklarna ta fram en vision för destinationen där det finns
en tydlig framtidsinriktning.
Utifrån denna vision ska strategiska dokument arbetas fram t.ex.:
Utvecklingsplan
Handlingsplan
Marknadsplan
Syftet är att få en tydlig och uttalad utveckling för varje lokal destination där
framtidens marknader, framtidens attraktioner och sätt att produkt- och affärsutveckla
ska ligga som grund för beslut på vilka insatser som krävs. De lokala destinationer som
bäst kan förvalta insatser kommer att få mest insatser. Det finns alltså inget i projektet
som lovar samma resurser till de olika lokala miljöerna som ingår.
D) Affärs- och produktutveckling med fokus på affärsmässiga nätverk
I det lokala utvecklingsarbetet inom besöksnäringen i Värmland saknas ofta resurser att
aktivt stödja de minsta och de blivande entreprenörerna. Detta arbete är oerhört viktigt
för att näringen skall kunna utvecklas och växa vidare. Projektet har därför en viktig
uppgift i att stötta nya och blivande lokala affärsnätverk De nätverk som startas upp och
etableras kommer att kunna utvecklas vidare dels genom andra regionala projekt som
Hållbar besöksnäring och IDA och dels genom att de i sig själva kan skapa lönsamhet för
deltagarna.
Ett lokalt affärsnätverk kan bestå av representanter från olika sektorer av
besöksnäringen som t ex aktivitet, boende och transport. Men det kan också utgöras av
flera företag inom samma sektor t ex flera boendeanläggningar. Ett lokalt nätverk
kommer med största sannolikhet också bestå av entreprenörer som kommit olika långt i
sin utveckling. Detta innebär att relativt etablerade företag genom att bidra till övriga
deltagarnas utveckling också själva kan växa och utvecklas vidare. De etablerade
företagen erfarenhet kombineras med de nya/blivande företagens flexibilitet och ideer
vilket gynnar båda parter.
De lokala affärsnätverken som grupperar sig kring en destination tar, med stöd av
projektet, tillsammans fram produkter och paket som möter marknadens krav och
förväntningar.
10
;oo
E) Regionalt samarbete och erfarenhetsutbyte
I de fall där de lokala gruppernas behov, önskemål sammanfaller som t ex inom ett
fokusområde formeras regionala grupper. Dessa kan arbeta med samarbete och
erfarenhetsutbyte, riktade utbildningsinsatser och även inspirationsutbyte med
nationella aktörer inom fokusområdet Under denna aktivitet genomförs insatser som
inte kan genomföras inom något av de övriga regionala
besöksnäringsutvecklingsproj ekten.
11. Indikatorer och investeringsprioritering
Vi har valt "Fler och starkare företag" som prioriterat område inom Värmlandsstrategin
och åtgärden "Stärkt entreprenörskap och näringslivsutveckling". Ett övergripande mål
med projektet är att bidra till en framgångsrik, attraktiv och hållbar besöksnäring i
Värmland. För att uppnå detta behöver vi bygga attraktiva lokala miljöer utifrån naturoch kulturtillgångar och krafter som finns lokalt. De lokala miljöerna bidrar och skapar
tillsammans ett attraktivt Värmland med starka, innovativa företag och entreprenörer.
Destinationen Värmland ska för besökare förknippas med kvalitativ cykel- och
vandringsturism, attraktiva kulturmiljöer och vatten med Vänern som besöksmåL
I regionalfonden kontext betyder detta att vi välj er investeringsprioritering att Stödja
kapaciteten för små och medelstora företag att växa på regionala, nationella och
internationella marknader och att ägna sig åt innovationsprocesser med mål om att öka
tillväxt i regionens små och medelstora företag.
Vår bedömning är att det kommer skapas runt 20 arbetsgrupper där det i genomsnitt
deltar 5 företag.
11
/OJ
12. Budget
KOSTNADSBUDGET
2016
790 000
670 000
80000
160 000
100 000
80 000
FAKTISKA KOSTNADER
Egen personal
Extern _[Jersonal
Lokalkostnader
Resor
Material
Annonsering
Utvärdering
Lönebikostnader
Indirekta kostnader
Möteskostnader
SUMMA FAKTISKA KOSTNADER
340 000
170 000
90000
2 480 000
DIREKTFINANSIERADE KOSTNADER
Egen tid
Ideell arbete
SUMMA DIREKTFINANSIERADE KOSTNADER
SUMMA KOSTNADER
-
-
2017
810 000
700 000
60 000
140 000
70000
30000
75000
350 000
175 000
70 000
2 480 000
Totalt
1 600 000
1 370 000
140 000
300 000
170 000
110 000
75 000
690 000
345 000
160 000
4 960 000
-
-
-
2 480 000
2 480 000
4 960 000
860 000
100 000
200 000
40000
40 000
860 000
100 000
200 000
40000
40000
1 720 000
200 000
400 000
80 000
80 000
1 240 000
1 240 000
2480 000
2480 000
2480 000
4 960 000
FINANSIERINGSBUDGET
Totalt
KONTANTAMEDEL
Värmland
Länsstyrelsen Värmland
Värmlands kommuner
Hushflllningssällskapet
Värmlands Museum
Re~ion
EU Regionalfonden
SUMMA KONTANT A MEDEL
>'
DIREKTFINANSIERING
Egen tid
Ideellt arbete
SUMMA DIREKFINANSIERING
SUMMA FINANSIERING
-
2 480 000
-
2 480 000
4 960 000
13. Riskanalys
Projektet har förankrats väl under förstudieperioden. Innehållet i projektet
överensstämmer med delar av det som förstudierna inom de olika fokusområdena tog
upp som angelägna insatser. En risk är att de grupper som jobbat intensivt under
förstudieninte är beredda attfortsätta med sitt engagemang.
Det betyder i sin tur att lokala nyckelpersoner inte engagerar sig och bidrar med det
bästa för projektets resultat.
Projektet kommer att ledas av en projektledare som också leder arbetsgruppernas
process. Det finns en risk att en sådan nyckelperson slutar i projektet vilket får till följd
att kontinuitet brister.
Det är också möjligt att viktiga aktörerf samarbets-fsamverkanspartners drar sig ur då
deras särintressen inte lyft på önskat sätt. Risken ska dock elimineras genom att
grupper själva ska skapa sin samarbetsform.
12
1()2_
Om delar av medfinansieringen uteblir kan det innebär att projektets aktiviteter måste
omprioriteras.
Arbetet med de horisontella kriterierna kan visa sig svåra att integrera och använda som
verktyg. För att undvika detta kommer projektet inledningsvis särskilt belysa dessa
frågor.
Brist på engagemang från målgruppen kan uppstå vilket betyder att särskilda insatser
måste vidtas för att säkerställa att samarbetsklimatet i de lokala arbetsgrupperna ska
var gott.
Om projektet inte styrs mot beslutade mål måste projektledningen och styrgrupp ta till
åtgärder för att återställa det. Detta gäller också om projektet hamnar i tidsbrist
De resultat som projektet satt upp kanske inte leverera inte tillräcklig nivå. För att
bevaka detta ska resultatuppnåelsen i inledningen av projektet via en intressentanalys i
inventeringsfasen fastställas. Det är viktigt att alla involverade har realsitiska och en
gemensam syn på det resultat som projektet ska nå.
14. Överlämnande av projektresultat
I Värmland är det Visit Värmland som har ansvaret att verka för samordning av och
utveckling av besöksnäringen i Värmland. Det är av den anledningen stora delar av
projektets resultat kornmer att överlämnas till Visit Värmland.
Hushållningssällskapets roll som projektägare är att äga och driva projektet. De delar av
resultatet som tillskrivs de lokala arbetsgrupperna kornmer att överlämnas till dessa.
13
)03
Sida
1( 1)
Datum
2015-06-30
Samtliga kommuner i Värmland
Inbjudan samråd inom ramen för översyn av regionalt
trafikförsörjningsprogram
Regionalt trafikförsörjningsprogram (RTFP) uttrycker den politiska ambitionen för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling i länet. En större översyn
av trafikförsörjningsprogrammet ska göras varje mandatperiod.
Efter det inledande samrådet i februari har arbetet med trafikförsörjningsprogrammet fortsatt. Stor vikt har och kornmer läggas vid samråd och dialoger. Ett första utkast till remissutgåva av programmet kornmer att kunna presenteras i slutet av september. Beslut i fullmäktige om nytt trafikförsörjningsprogram planeras till april2016.
Region Värmland bjuder därför intill samrådsmöte för dialog om remissutgåva till nytt regionalt trafikförsörjningsprogram för perioden 2017-2021
samt arbets- och tidplan för process fram till beslut i Regionfullrnäktige. Inför samrådsmötena kornmer underlag utsändas. Erfarenheterna från föregående samrådsprocess är goda, varför vi fortsätter med samrna upplägg denna
gång.
Samrådsmöten i Arvika och Munkfors genomförs i direkt anslutning till planerade länsdelsmötet samrna dag.
Norr 16/9
15.30-17.30
Öst 2119
13.30-15.30
Centrala 22/9
17. 00-20.00
Väst 23/9
15.30-17.30
Hagfors
Munkfors
Sunne
T orsby
Filipstad
Kristinehamn
storfors
Forshaga
Grums
Hammarö
Karlstad
Kil
Arv ika
Eda
Årjäng
Säffle
Lokal
Förenings- och Nämndhuset,
konferenscenter Sessionssalen
Munkfors
Kristinehamn
Region Värmland stadshuset
Karlstad
Arvika
Anmälan görs till rnattias.landin@regionvarmland.se, senast 4 september.
Peter Wretrnan
Chef för Enheten för kollektivtrafik
Region Värmland ·kommunalförbund
Postadress
Sox 1022
65115 KARLSTAD
Besöksadress
Lagergrens gata 2
Telefon 054-701 10 00 vx
Fax 054-701 10 01
E-post kansliet@regionvarml;;md.se
Webbplats www.regionvarmland.se
Orgnr 222000-1362
Bankgiro 161-7596
TID
16 september
Kl10.00-15.00
kaffe fr. 9.30
PLATS
Munkfors Förenings- och
Konferenscenter,
Kapellvägen 26, Munkfors
OBS!
SISTA ANMÄLNINGSDAG
4 september
KURSNUMMER
15-15-123
OM LÄNSDELSMÖTE
Region Värmland och Trafikverket bjuder in till länsdelsmöte i norra
länsdelen. Länsdelsmötet är ett samverkansmöte om
samhällsplanerings-, kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor. Här erbjuds
möjlighet att diskutera vad som är viktigt för norra Värmlands utveckling,
förutsättningar och möjligheter, samt koppling mot regional och nationell
utveckling.
Mötet inleds med information från Trafikverket, Region Värmland och
Länsstyrelsen. Efter lunch fokuserar vi på kommunernas planer. Varje
kommun ges då möjlighet att berätta om sina mål, framtida planer och
utmaningar med fokus på infrastruktur, transporter, bredband och andra
närliggande utvecklingsfrågor, samt hur man samverkar med andra
kommuner och intressenter för att uppnå dessa.
Utfall och planering framåt i regional och nationell plan, redovisad för
Regionstyrelsen i maj, bifogas inbjudan.
MALGRUPP
Inbjudan vänder sig till tjänstemän och politiker i kommunerna som
arbetar med frågor som rör infrastruktur, transporter och
kommunikationer.
KONTAKTPERsONER
Carina Gottfridsson, 01 0-123 25 13
carina.gottfridsson@trafikverket.se
Sara Johansson, 054-701 1O 41
sara.johansson@regionvarmland.se
Mattias Landin, 054-701 11 02
mattias.landin@regionvarmland.se
ANMÄLAN
Gör din anmälan till Länsdelsmöte här
Administrativa frågor Johanna Berglind de Backer, 054-701 1O 09
PUL
Du har i och med din anmälan
godkänt att Region Värmland noterar
dig i sitt kursadministrativa program,
enligt Personuppgiftslagen.
«l 'n
(!j TRAFIKVERKET
Region Värmland arbetar för ett skönare liv i Värmland. Målet är tillväxt och hållbar utveckling
/OS
PROGRAM
09.30 Kaffe
10.00 Inledning, Värdkommun, Tomas Riste, Henrik Zetterquist
10.1 O Myndigheterna informerar, Moderator Henrik Zetterquist
Planering, prioritering och genomförande av planer- Länsdelskarta
•
Aktuellt i länsdelen utifrån våra transportplanen
•
Inriktningsplanering och kommande revidering av planerna
•
Regionala transportgruppen
•
Åtgärdsvalsstudier ·
Kollektivtrafik
•
Resvaneundersökning 2014
•
Regionalt trafikförsörjningsprogram
•
Kollektivtrafik·, planeringsprocess och samordningsvinster
Kommunal planering
•
Länsstyrelsens roll, Bostadsförsörjning, Planeringsunderlag
•
STRADA- Trafiksäkerhet som planeringsunderlag
•
Kommunernas input till Regional transportgruppen
12.00 Gemensam lunch
13.00 Kommunerna informerar, Moderator Marcus Smedman
•
Munkfors kommun -15 min
•
Torsby kommun -15 min
•
Sunne kommun- 15 min
•
Hagfors kommun -15 min
14.15 Frågor och diskussion, Tomas Riste, Henrik Zetterquist
14.50 Avslutande reflektioner, Värdkommun, Tomas Riste, Henrik Zetterquist
15.00 Avslut
«l))
\!j TRAFIKVERKET
Region Värmland arbetar för ett skönare liv i Värmland. Målet är tillväxt och hållbar utveckling
Leaderområdet Växtlust Värmland under programperiod 2014-2020
Arvika, Eda, Hagfors, Sunne, Säffle och Torsby kommuner
Torsb.y ~>(ormni.u,
Kommunstyrelsen
2015 -07= o2
Dnr.t"JT..Z.(f.J.t[j(.f.?;..r!.J
Nominera ledamöter till LAG Växtlust Värmland
Den 21 april prioriterade Jordbruksverket Växtlust Värmlands utvecklingsstrategi. För Leaderområdet
reserverades samtidigt en totalbudget om 51 miljoner kronor för perioden 2014-2020. För att
beloppet ska tilldelas oss krävs att fas 2-arbetet slutförs och godkänns.
Ett viktigt moment är nu att bilda den styrande organisationen; Vi uppmanar er därför att starta
processen med att nominera ledamöter från offentlig sektor till LAG Växtlust Värmland. LAG är den
lokala beslutsgrupp som fattar beslut om vilka projekt som kan ges stöd utifrån den lokala
utvecklingsstrategin och består av ledamöter från offentlig, privat och ideell sektor. LAG kommer att
tillsättas och påbörja sitt arbete i och med en första föreningsstämma i september.
En interimstyrelse under ledning av Anna-Lena Carlsson Torsby kommun är tillsatt och har påbörjat
sitt arbete med att tillsätta LAG Växtlust Värmland. Till sin hjälp har de Leader Växtlusts valda
valberedning under ledning av Ola Persson, Sunne kommun. Därför vill vi be er att nominera
kandidater till offentlig sektor enligt följande:
o
•
Nominera 2 personer, 1 man och l kvinna. De nominerade ska endera vara ledamöter i
kommunstyrelse eller kommunfullmäktige eller om så anses lämpligt- en tjänsteman med
ett kommunalt mandat. Valberedningen kommer sedan att föreslå l ledamot per kommun
till de fyra platserna och tvåtill ersättare utifrån nomineringarna.
De nominerade ska ha engagemang och intresse för samhällsutveckling som gynnar många
och Leaderområdet i sin helhet. De ämnesområden vi arbetar med i nästa strategi är
landsbygdens näringar/småföretagande, lokal utveckling/utvecklingsfrågor, metoder/
arbetsmarknadsfrågor och miljöeffektivisering/natur-och miljöfrågor
Nomineringarna vill vi ha in så snart som möjligt, dock senast den 16 augusti till info@vaxtlust.se .
De personer som nomineras ska var tillfrågade och ha tackat ja till nomineringen. Om det formella
beslutet att utse personerna inte är fattat inom kommunen, vänligen ange datum då valet sker.
Konstituerande föreningsstämma i september
Den konstituerande första stämman hålls i september. Där bildas den nya föreningen för Lokalt ledd
utveckling och LAG Växtlust Värmland väljs. Mötet hålls på kvällstid, men datum, tid och ort bestäms
efter nomineringsprocessen i augusti. Vi återkommer med mer information i mitten av augusti.
stämman är öppen för alla intresserade
An'na-Lena Carlsson
Sammankallande
Interimsstyrelsen
Interimsstyrelsen
Ewa Ryhr
Strategiskrivaransvarig, verksamhetsledare
Leader Växtlust (gamla föreningen)
i
21
)
Sida l av 2
/Of·
Frän: Ewa Ryhr Andersson [mailto:info@vaxtlust.se]
skickat: den 1 juli 2015 12:58
Till: arvika.kommun@arvika.se; kommun@eda.se; kommun@hagfors.se; kommun@sunne.se;
kommun@saffle.se; Torsby Kommun
Kopia: 'Anna Wikstrand'; 'Margareta Bergman'; asa.f.johansson@hagfors.se; 'Karl-Johan Adolfsson'; 'Anita
Karlsson'; Anna-Lena Carlsson; 'Ola Persson'
Ämne: VIKTIGT: Dags att nominera kommunkandidater till nya LAG
Medvetna om semestertider ber vi er ändå starta nomineringen av ledamöter till styrelsen för
Växtlust Värmland (nya LAG)!
Senast 16 augusti behöver vi få besked- nominera två personer per kommun, en man och en
kvinna, tack!
OBS! Denna information är en komplettering till bifogat brev som idag sänts per post till
kommunstyrelsen.
Hej!
Första steget mot ny förening tagen
Det har nyligen bildats en interimsstyrelse för en kommande ny ideell förening med
leadermetoden som grund. Sammankallande i interimsstyrelsen är Anna-Lena Carlsson, Torsby
kommun.
Övriga ledamöter är Kari Staatsen (f d Andersson L Hi l mer Anderssons Sågverk, Eda, Alf Dal berg,
Svenska kyrkanArvika pastorat och Karl-Johan Adolfsson, Sunne kommun.
Nya engagerade offentliga ledamöter med mandat och tidsutrymme söks
Interimsstyrelsen och den befintliga valberedningen inom den gamla leaderföreningen behöver
nu er hjälp att få fram den offentliga sektorns representation. Detta sker genom att ingående
kommuner nominerar intresserade kommunala företrädare, som med engagemang och
kännedom om lokal utveckling på landet och i småorter, vill ta aktiv del i den nya styrelsen med
ansvar för Växtlust Värmlands strategi 2014-2020.
l programperioden 2014-2020 ska styrelsen dvs nya LAG Växtlust Värmland prioritera
projektarbetet inom Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden. LAG har också det yttersta
ansvaret för den löpande verksamheten.
De personer som nomineras behöver ha möjlighet att avsätta tiden för att delta så mycket som
möjligt, eftersom vi eftersträvar hög närvaro vid dessa beslutsmöten och informationsflödet har
varit riktigt däremellan.
Hela principen med leadermetoden bygger på ett aktivt trepartnerskap dvs ideell, privat och
offentlig medverkan och allas delaktighet i besluten. Möten kommer att hållas 5-6 gånger per år
och ungefär dubbla antalet möten behövs för de som utgör ett kommande arbetsutskott.
Om kommunen även är intresserad av innehållet i den nomineringsblankett som används av de
som intresseanmäler sig till nya LAG från civilsamhället och företagarsidan, hör då av er till er
kontaktperson ovan.
Dessa personer har redan fått del av blankettinformationen.
Skicka in era nomineringar senast 16 augusti till info@vaxtlust.se. Ev. frågor kan också
ställas till denna adress eller till Ewa Ryhr Andersson enligt tel. nr nedan.
https://vmmland.ondemand.formpipe.com/Asp/Download.asp?inline=l&FILEREF=l ... 2015-07-22
Sida 2 av 2 /
Urvalet av ledamöter sker sedan genom ett samarbete mellan valberedningen och
interimsstyrelsen, som tillsammans har ansvaret för godkänd sammansättning av
LAG.
Bl a jämställdhet mellan könen, jämn fördelning mellan sektorerna och
åldersspridning i gruppen är viktiga formella parametrar. Den nya föreningens
konstituerande stämma hålls i september 2015.
Vi behöver mångfald i vårt nya LAG och ser därför fram emot varierande
nomineringar utifrån ålder, intressen och ansvarsområden från de olika
kommunerna!
Välkomna!
Interimsstyrelsen genom Anna-Lena Carlsson & Strategiskrivaransvarig Ewa Ryhr Andersson
strategiansvarig l kansli för Leader Växtlust Värmland
Adress: Svetsarevägen 3, 686 33 Sunne
Tel. 073-097 55 11 (Ewa Ryhr Andersson)
Projektreferat 2007-2013: www.vaxtlust.se/projektbloggen
https :1/varmland.ondemand.fmmpipe.com/Asp/Download.asp ?inline= l &FILEREF=l... 2015-07-22
Ocf
Datum
Diarienummer
2015-05-25-2015-08-12
KST 2015/11
Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 juni och 18 augusti
Kommunstyrelsen 7 september
Meddelanden
l. Inbjudan till de Mänskliga Rättighetsdagarna 9-10 november i
Göteborg, dm KST 2015/1.01
2. Socialdepartementet, nationella samordnaren för den sociala barn- och
ungdomsvården: Information om besök i Torsby kommun och om
uppdrag och plan för genomförandet.
3. SmåKoms Nyhetsbrev 5 juni 2015, dm KST2015/91.
4.
Värmlands läns kalkningsförbund: Kalkningsstart 2015, dm
KST2015/341.
5. Socialnämnden 2015-05-25 §57: Avtackningar 2015, dm KST2015/l.
6. Raoul Wallenberg Acaclemy/Friends: söker 15 svenska kommuner som
vill stå upp för medmänsklighet, dm KST2015/l.
7. Sveriges kommuner och landsting: Inbjudan till utvecklingsarbete om
mänskliga rättigheter, dm KST2015/1.
8. Nahuvårdsverket Hemställan om utpekande av nya Nahua 2000områden och ändringar i befintliga områden enligt habitat-· och
fågeldirektivet, dm KST2015/529.
9. Revision Nyhetsbrev nummer 2 juni 2015, dm KST2015/l.
10. Migrationsverket Migrationsverket kommer att öppna ett boende för
asylsökande i Torsby kommun, dm KST2014/265.
11. Region Värmland: Samverkansavtal, samhällsorientering Värmland,
dm KST2015/549.
12. Miljö- och energidepartementet Remiss, V aHenmyndighetens förslag
till åtgärdsprogram för regeringens prövning, dm KST2014/951.
13. Kommunala tillgänglighetsrådet Protokoll2015-03-04, dm
KST2014/253.
14. Kommunala tillgänglighetsrådet Minnesanteckningar från dialogmöte
med tekniska avdelningen 2015-05-19, dm KST2015/253.
Kommunkansliet
Besöksadress
Nya Torget 8, Torsby
Torsby kommun
1. Kommunkansliet
685 80 Torsby
0560 - 160 00 växel
0560 - 160 25 fax
ks@torsby.se
www.torsby.se
Sida
1 (3)
/ID
15. Kommunala tillgänglighetsrådet 2015-06-03, § 10, utbildning av rådets
ledamöter, dnr KST2015/l.
16. Kommunala tillgänglighetsrådet 2015-06-03, § 6, val av
handikappföreningarnas ledamöter för perioden l juli 2015-30 juni
2019, dnr KST2015/l.
17. Kommunala tillgänglighetsrådet Protokoll2015-06-03 med bilaga,
dnr KST2015/253.
18. Kommunkansliet Svar på skrivelse från SPF Kontakt angående
Prostgårdslagårn.
Kommunala tillgänglighetsrådet 2015-06-03 § 11.
dnr KST2014/866.
19. Länsstyrelsen Värmland: Beslut om bidrag ur bygdeavgiftsmedel till
Pensbols IF, dnr KST2015/513.
20. Leader Växtlust Värmland: Information samt protokoll2015-05-21 och
2015-06-02, dnr KST2015/178.
21. Karlstads kommun/Europeiska socialfonden: Samverkansavtal mellan
Karlstads kommun och Torsby kommun i projektet Värmlands framtid,
dnr KST2015/478.
22. Stiftelsen Frykcenter: protokoll2015-05-29, dnr KST2015/347.
23. Vårdföretagarna: Skrivelse med anledning av den kompensation till
kommunsektorn till följd av borttagande av nedsättning av
arbetsgivaravgift för unga, dnr KST2015/l.
24. Länsstyrelsen Värmland: Beslut om bidrag till Mattila Fritid AB för
vård av mark och byggda konstruktioner inom kulturreservatet Juhola
finngård i Östmark, dnr KST2015/l.
25. Torsby Utveckling AB: Nyhetsbrev, dnr KST2015/l.
26. SmåKom: Sommarbrev 30 juni 2015, dnr KST2015/91.
27. Migrationsverket Migrationsverket har erbjudits ett boende för
asylsökande i Torsby kommun, dnr KST2015/265.
28. Mark- och miljödomstolen: Dom 2015-07-02 i mål nr M2224-14,
ansökan om tillstånd till uppförande och drift av nytt vattenkraftverk i
Näckån, dnr KST2015/l.
29. Migrationsverket Information om anvisningsläget för mottagande av
ensamkommande barn, dnr KST2013/573.
30. Värmlands läns Kalkningsförbund, dm KST2015/341:
Protokoll2015-05-29
Information om kalkning vecka 31.
2
III
31. Länsstyrelsen Värmland: Beslut om bidrag till Svenskt
Utmarksmuseum ur bygdeavgiftsmedel från Klarälvens
regleringsfond, dm KST 2015/546.
32. Länsstyrelserna/Migrationsverket/Arbetsförmedlingen:
Informations- och prognosbrev, många söker skydd i Europa men färre
än väntat når Sverige, dm KST 2013/754.
33. Inteneg Sverige-Norge: Beslut om projekt Scandinavian HeartlandBusiness Improvement, dm KST 2015/105.
3