1. No category

BESLUTSUNDERLAG
Datum
2015-04-297
Kommunstyrelsen
Beslutsunderlag
Ärende
§ 41
Skrivelse till kommunstyrelsen om gamla mejeriklockan
Dnr 2015-000030
Skrivelse
§ 43
Projektuppdrag Amiralen
Dnr 2013-000080
Kostnadsberäkning
§ 44
Motion om central hundrastgård
Dnr 2015-000009
Motion
§ 45
Motion om förskola och fritids på kvällar och helger
Dnr 2014-000087
- Motion
§ 46
Firmatecknare för Essunga kommun
Dnr 2015-000080
Protokollsutdrag
§ 47
Motion om livsmedelsinköp i kommunen
Dnr 2014-000086
- Motion
§ 48
Elansvarsorganisation i Essunga kommun
Dnr 2011-000196
Förslag 2 st.
§ 49
Folkhälsoplan 2016-2018
Dnr 2015-000089
Förslag
§ 50
Folkhälsoavtal
Dnr 2015-000097
- Nuvarande avtal,
§ 52
Donation av konst till biblioteket
Dnr 2015-000098
Donationsbrev
§ 54
Delegation kommunstyrelsen 2015
Dnr 2015-000017
Redovisning
- Yttrande
- Konsekvensbeskrivning
- Brev & protokollsutdrag
Essunga Kommun
Kommunstyrelsen
Gamla Mejeriklockan
I nuläget finns två klockor nära varandra utmed Järnvägsgatan i Nossebro. Den första som
kom på plats satte Nossebro Hembygdsförening upp, den andra är ju Västtrafiks klocka på
Resecentmm.
Hembygdsföreningen anser sig inte längre orka med skötselansvaret för sin klocka, och
eftersom denna ursprungligen fanns på Nossebro Mejeri är hembygdsföreningen positiv till
initiativet från boende på Strandgatan l ("Åsikten") att klockan borde flyttas tillbaks till
gamla mejeritomten.
Styrelsen för Kooperativa Hyresrättsföreningen Åsikten har uppfattat att de boende i
fastigheten Mejeriet l är positiva till detta "Mejeriet Memorial", och önskar därför att klockan
flyttas tilllämplig plats vid cykelvägen intill huset.
Vårt förslag är att Essunga kommun i samverkan med Essunga Bostäder AB ansvarar för
• flytt av klockan från Järnvägsgatan till mejeritomten
• att klockan vid montering ansluts till el, startas upp och rar en översyn
• att området intill Järnvägsgatan återställs
• informationsskylt anbringas i anslutning till klockan.
KHR Åsikten tar därefter över ansvaret för den löpande driften av klockan, så att den alltid
skall visa rätt tid. Ett skötselavtal skall därför upprättas med den som kommunen anser bör
vara ägare av klockan.
Kopia på denna skrivelse skickas till Nossehro Hembygdsförening och Essunga Bosiiider AB.
Nossebro 2015-01-26
Styrelsen för Kooperativa Hyresrätts
/vtn~R_~
Marie-Louise Svensson
/ordf/
Bedömning av kostnader för upprustning av Amiralen
1. Kostnader för takomläggning och ny värmeanläggning mm
ca 1 400 000
2. Nödvändig upprustning 2015-2016:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Restaurering fönster
Restaurering dörrar
Nytillverkning fönster
Nytillverkning portar
Puts och cementlagning (ej målning)
Reparation räcke lastkaj
Avlopp utanför byggnad
Nytt dagvattensystem
Dränering
Ombyggnad lägenhet för boende
Totalt etapp 1
3. Total kostnad 2017 --
303 000
87 000
24 000
150 000
325 000
30 000
850 000
250 000
500 000
=========
2 519 000
3 921 000
=========
Totalt beräknad återstående kostnad
6 440 000
Central hundrastgård
Det finns många hundägare i Essunga kommun, men finns i dagsläget ingen bra hundrastgård.
De flesta grannkommuner i vår omgivning har en eller flera hundrastgårdar. Både Skara och
Lidköping har nyligen anlagt centrala, säkra och rymliga hundrastgårdar, som blivit mycket
populära.
Vi behöver en central hundrastgård där hundar redan från tidig ålder kan lära sig socialiseras
med andra hundar och hundägare för att förebygga osäkerhet och aggressivitet när de blir
äldre.
Vi vill skapa en naturlig mötesplats för alla hundägare att söka sig till för att leka och träna
med sina hundar även i Vara.
Vi sverigedemokrater värnar om tryggheten i Essunga kommun och vill därför förebygga de
problem som både hundägare och hundrädda medborgare upplever med nervösa, stressade
och aggressiva hundar.
.
Vi tror att en hundrastgård av bra standard skaparförutsättningar för hundägare att forma
tryggare och stabilare hundar, vilket i sin tur kommer att skapa positiva kedjereaktioner även
bland dem som inte utnyttjar hundrastgården.
Hundrastgården kommer även att vara en lösning för de hundägare som pga ålder, sjukdom
eller skada har svårt att erbjuda sin hund den motion den kräver.
Att anlägga en hundrastgård innebär ingen större kostnad för kommunen
Underhållet av rastgården kommer att vara det samma som att sköta ett av grönområdena i
kommunen och därmed ingen särskild extra kostnad .
Vid anläggning av hundrastgården måste man ta hänsyn till hundars, hundägares och övriga
medborgares trygghet, vi föreslår därför dubbelgrindar och 140cm höga staket. Hänsyn måste
även tas till jordbruksverkets regler för hundrastgårdar
Förslag från vår sida är att anlägga hundrastgården i Ena delen av parkerings platsen Torgatan
finns en Liten skogsdunge som lämpar sig till deta ändamål.
Sverigedemokraterna yrkar därför:
Att- vi beslutar om att anlägga en central hundrastgård med en yta på minst 300m2.
Att- Höja standarden genom att ställa in parksoffor, en hundlatrin, belysning, dubbelgrindar
samt informationsskylt med för ändamålet aktuella utdrag ur {2007:1150) lagen om tillsyn över
hundar och katter samt information om hur många hundar som maximalt får vistas i rastgården
samtidigt (beroende på hundrastgårdens storlek) enligt jordbruksverkets
djurskyddsbestämmelser för hundar.
-HQ_j
N'--~ n e( r 9R---+ ~~ ~o.-s Ci.V'\ ~
Ovd ~ ot~ c'tJn Cf noo+ d~ o\Q.\- Q~
~ ldb-~ \å~ ~~ \.UI\dW~~ck0(' 1
\.:9~ ho~~ ~~ ~ilil VY\OV: ~~v~
ott aV!~~ ROY V\QJ:::Q:~ ( ROY~J~ a:vt
-~ ~-\i6}s ~ ~~a.Ua/ oc'-" VJe1-dQf}
~vcl ~IVV\'10 ex_\;, ~~ ~ all ciQ)--\Yo~~ {:om VV\Q.Jr" ad o~k
o
LV) -/JrJoJ
jtY E~Vl_g~h-mmlU' ~
L1:Ltc;
oJJ -f4wc: ~Ci~-s~f v:U cx__Vt h.Ur\
t~~ YG+o
cfe
N ~Q{ 0:Vf2.Vl_ vY\'c\ "'Be.. t2uJ ~ ~WI VQdG.Aft
'v:;:pv h c; v ~ ~Y\
~v-b~ o~cyJto~ ,
G\_
\J~ \-h l -{?W,(~cJ.
-\
cw-
a(tdQ.;V\ Rc}j~str
~~ ~ UMW\ \...U1
W ~c; r
c
\JQfe~Vu2JeJA b-y ~~v~ -~
f&6h;\Q.
~ 9-:~~cis \ ab:,_\Q.r, "'c)q W\~V\~r~ ~
hcur
~V\
\
c: vJQ. 0-_,r ~r
dlt~~ a\Öfo..f a:V\ ~V!ovQ..-f
\J(}._f
~C?
~k7fWf,EO
Jl;R.VY, f_tY V
r
.
,
,~ch-vi !)/~'c
Vin~trtq (.t-;c
c"'
e
2014-09-26
Sida 1
Essunga kommun
Utbildningsförvaltningen
Yttrande över motion om förskola och fritidshem på
kvällar och nätter
Inledning
Vänsterpartiet genom Asima Velic har kommit in med motion om :förskola och fritidshem
på kvällar och nätter. Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-19 att begära in yttrande från
utbildningsnämnden i frågan.
Nuläget
Förskolor och fritidshem har i allmänhet öppet klockan 06.00- 18.00, måndag till fredag.
Utbildningsnämnden beslutade 2007 att om behov finns ska :förskolorna i Främmestad,
Jonslund och förskolan Stallaholm i Nossebro ha öppet till klockanl8.30. Dessutom finns
beslut från 200 l att Stallaholms :förskola i Nossebro kan ha öppet fram till klockan 22.00,
detta dock under förutsättning att barnantalet är minst tre per gång. Det senare har dock
använts mycket sparsamt. Det var egentligen bara i bö1jan när regeln infördes som detta
användes.
Behov
Under senare år har vi fått få :förfrågningar om behov av barnomsorg kvällar och
nätter. Vi har haft kontakt med vården samt de större :företagen i kommunen. Det visar
att behovet är mycket lågt.
Grästorpsmodellen
I Grästorp har man kvälls- och nattomsorg :för cirka fem barn, dock inte alla tider. I
budgeten beräknas l, l tjänst eller cirka 500 tkr. Man får statsbidrag om 5 000 kronor
per barn till och med 20I6. Förutsättningen är dock att barnen måste vistas 30 timmar
per månad efter klockan 19.00. Befintliga lokaler i :förskolan används. Verksamheten
måste vara mycket flexibel. Under vissa tider kan det vara ett stort tryck på omsorgen
medan behovet däremellan är relativt litet.
uf:skolkontor:bosse:utredningar..
e
2014-09-26
Sida 2
Essunga kommun
Utbildningsförvaltningen
Förslag
För närvarande ökar efterfrågan av barnomsorg både i fårskola och på fritidshem. Vi
har svårt att tillfredsställa all efterfrågan framfårallt utifrån den fastställda kötiden
men också utifrån de ekonomiska resurserna.
Det är självfallet viktigt att hjälpa människor utifrån olika behov, dock är det får
närvarande ett relativt litet behov av kvälls- och nattomsorg. Prioritering måste därfår
ske i att utöka de ordinarie platserna. Samtidigt har utbildningsnämnden bestämmelser
som gör att behovet på kvällstid kan tillgodoses till viss del. Nämnden ämnar inte att
ändra på dessa bestämmelser.
l tjänsten
Bosse Svensson
uf:skolkontor:bosse:utredningar..
Sida 2
Sam manträdes protokoll
Datum: 2010-02-01
Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen
Essunga kommun
2010-01 -18
2010-02-01
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Kommunstyrelsen
Au§ 2
Ks § 13
Dn r 2010.0006
Firmatecknare för Essunga kommun
Au 100118
Ärendebeskrivning
Essunga kommun har delegerat till olika befattningshavare och förtroendevalda
att underteckna olika handlingar (delegationsordning kommunstyrelsen 2009-0824, § 130). Utöver detta kan det vara lämpligt att utse kommunens firmatecknare
som alltid för kommunens räkning kan underteckna handlingar.
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutar
Med komplettering av kommunstyrelsens beslut i§ 130/09 bemyndiga följande
personer att teckna kommunens firma innefattande:
l. skriva under bidragsansökningar
2. köpeavtal och andra marköverlåtelsehandlingar, exploateringsavtal, ramavtal
och andra avtal för upprättande och genomförande av detaljplaner,
områdesbestämmelser och naturreservat
3. betalningsförelägganden, lagsökningar och utmätning
4. kommunens firmatecknare i övrigt
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunchef
Ekonomichef/Redovisningschef
Administrativ chef
Var för sig avseende punkt 3 och i övrigt två i förening.
Ks 100201
Kommunstyrelsen beslutar
Enligt arbetsutskottets förslag.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Motion angående livsmedelsinköp i kommunen
Idag har vi bra kvalité på den mat som vi serverar i våra skolor och
äldreboende, med många nöjda brukare. Stolta kan vi exempelvis säga
att vi serverar varm mat till våra äldre och inte kalla lådor som flera av
våra grannkommuner.
Essunga kommun anges som ett föredöme på miljöstyrningsrådets
hemsida efter att kommunfullmäktige, efter en motion från
Centerpartiet, beslutat att ställa höga djurskyddskrav vid
livsmedelsupphandling.
Tyvärr har vi en bra bit kvar innan vi når riksdagens mål att 25
procent av livsmedlen inom offentlig sektor ska vara ekologiska.
Essunga kommun kan bli mycket bättre när det gäller upphandling av
ekologisk mat och lokalproducerad mat. Centerpartiet anser att vi bör
när det finns utrymme i vår budget satsa mer på livsmedelskostnaderna till maten som serveras till våra barn och äldre.
Centerpartiet yrkar:
Att
budgetberedningen får i uppdrag att öka anslagen till
livsmedelsinköp
Att
dessa ökade anslag används till att öka andelen ekologiskt och
närproducerade livsmedel.
2014-04-29
Tomas Johansson (C)
Andel
VARUGRUPP
Andel
ekologiskt 2015
Totalt inköp
ekologiskt
efter
Andel ekologiskt i
2014
2014
tillägganslag
kronor
Tilläggsanslag
Mejeriprodukter
637 000 kr
10%
20 000 kr
40%
254 800 kr
Kaffe
100 000 kr
4%
10 000 kr
50%
50 000 kr
Frukt o grönt
186 000 kr
25%
10 000 kr
40%
74 400 kr
Grönsaker
192 000 kr
18%
10 000 kr
30%
57 600 kr
Kolonial
702 500 kr
6,00%
42 150 kr
Djupfryst
1 082 000 kr
11%
119 020 kr
Färskvaror
1 226 200 kr
8%
98 096 kr
Inköp totalt 2014
4 125 700 kr
Andel ekologiska inköp 2014 ca 9%
Inköp ekologiska
Andel efter tilläg ca 15 %
696 066 kr
Delegationsordning
Elansvar
för elektrisk anläggning, kommunens fastigheter
Enligt SS-EN-50110–1,2013
Dokumenttyp
Fastställd
Detta dokument gäller för
Giltighetstid
Dokumentansvarig
Dnr
Delegationsordning
20XX-XX-XX av
Kommunfullmäktige
Essunga kommun
5 år
Kommunstyrelsens ordförande
2011-000196
Delegationsordning för (elansvar) all skötsel och allt
arbete på eller nära elektriska anläggningar i
Essunga kommun.
Enligt SS-EN-50110–1.2013, utgiven av SEK (Svensk Elstandard).
Utdrag ur standarden förekommer angående förtydliganden och omfattning av ansvar och
arbetsuppgifter.
1. Ansvarsroller
- Kommunstyrelsens ansvar
Kommunstyrelsens ordförande bör delegera elanläggningsansvaret för aktuella fastigheter till
samhällsbyggnadschef eller (avser förvaltningsuppdrag) VD Essunga Bostäder AB.
- Elanläggningsansvarig
Person som fått det övergripande ansvaret för en elektrisk anläggning.
Elanläggningsansvarig har det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra
skötsel genom beslut om regler, organisation och arbetsrutiner.
- Eldriftledare
Person som under arbetet ansvarar för den elektriska anläggningens säkra skötsel.
- Elsäkerhetsledare
Person som fått arbetsuppgiften att direkt ansvara för ett arbetes utförande på en arbetsplats.
2. Kommunens fastigheter förutom samhällsbyggnadskontorets fastigheter
Elanläggningsansvar: VD Essunga Bostäder AB
3. Samhällsbyggnadskontorets fastigheter och anläggningar
Elanläggningsansvar: Samhällsbyggnadschef
4. Extern förvaltning
Elanläggningsansvar: Person som är innehavare av anläggningen, ägare eller brukare.
Förvaltare eller annan lämplig person kan efter delegering vara Elanläggningsansvarig.
5. Nyinstallation
Essunga kommun och Essunga Bostäder AB utför inga egna nya installationer.
För nyinstallation hyr man in entreprenörer.
Elsäkerhetsledare ska utses i entreprenörs organisation. Elsäkerhetsledare kan vara installatör
eller yrkesman under installatörs överinseende, som på plats ansvarar för arbetet.
6. Kommunens fastigheter
Essunga Bostäder AB förvaltar nedanstående fastigheter åt Essunga kommun.
Elanläggningsansvarig: VD Essunga Bostäder AB
Eldriftledare: drifttekniker, Essunga Bostäder AB
Ansvar:
- Nossebro skola
- Bredöls skola
- Jonslunds skola
- Förskolan Ängen, Sturegatan 20
- Förskolan Stallaholm, Sturegatan 14
- Förskolan Dalagården
- HVB-hem, Clematisvägen 4-6
- AME hus (f.d. Odal)
- Kommunkontor, Sturegatan 4, Nejlikan 4
- Biograf, Sturegatan 4, Nejlikan 4
- Korvkiosken
- Amiralen, Storgatan
- Räddningsstation, Stallgatan 3
- Stationshuset
- Ladugård, Kerstinsås
- Marknadscentraler, anslutningskablar.
3
~
Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 4
Delegationsordning
Elansvar
för elektrisk anläggning,
samhällsbyggnadskontorets
fastigheter och anläggningar
Enligt SS-EN-50110–1,2013
Dokumenttyp
Fastställd
Detta dokument gäller för
Giltighetstid
Dokumentansvarig
Dnr
Delegationsordning
20XX-XX-XX av
Kommunfullmäktige
Essunga kommun
5 år
Kommunchef
2011-000196
Delegationsordning för (elansvar) all skötsel och allt
arbete på eller nära elektriska anläggningar i
Essunga kommun.
Enligt SS-EN-50110–1.2013, utgiven av SEK (Svensk Elstandard).
Utdrag ur standarden förekommer angående förtydliganden och omfattning av ansvar och
arbetsuppgifter.
1. Ansvarsroller
- Kommunstyrelsens ansvar
Kommunstyrelsens ordförande bör delegera elanläggningsansvaret för aktuella fastigheter till
samhällsbyggnadschef eller (avser förvaltningsuppdrag) VD Essunga Bostäder AB.
- Elanläggningsansvarig
Person som fått det övergripande ansvaret för en elektrisk anläggning.
Elanläggningsansvarig har det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra
skötsel genom beslut om regler, organisation och arbetsrutiner.
- Eldriftledare
Person som under arbetet ansvarar för den elektriska anläggningens säkra skötsel.
- Elsäkerhetsledare
Person som fått arbetsuppgiften att direkt ansvara för ett arbetes utförande på en arbetsplats.
2. Kommunens fastigheter förutom samhällsbyggnadskontorets fastigheter
Elanläggningsansvar: VD Essunga Bostäder AB
3. Samhällsbyggnadskontorets fastigheter och anläggningar
Elanläggningsansvar: Samhällsbyggnadschef
4. Extern förvaltning
Elanläggningsansvar: Person som är innehavare av anläggningen, ägare eller brukare.
Förvaltare eller annan lämplig person kan efter delegering vara Elanläggningsansvarig.
5. Nyinstallation
Essunga kommun och Essunga Bostäder AB utför inga egna nya installationer.
För nyinstallation hyr man in entreprenörer.
Elsäkerhetsledare ska utses i entreprenörs organisation. Elsäkerhetsledare kan vara installatör
eller yrkesman under installatörs överinseende, som på plats ansvarar för arbetet.
6. Samhällsbyggnadskontorets fastigheter och anläggningar
Elanläggningsansvarig: Samhällsbyggnadschef
Eldriftledare vatten- och reningsverk, gatljus m.m.: VA-ingenjör
Ansvar:
- Gatljus
- Reningsverk
- Vattenverk
- Pumpstationer
- Återvinningscentral.
Eldriftledare för kommunförrådet, torg/marknadsplats m.m.: Arbetsledare kommunförrådet
Ansvar:
- Kommunförråd
- Toavagnar
- Torg och marknadsplats
- Teknikförråd (Oves lada)
- Scen
- Elljusspår.
3
Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 4
Folkhälsoplan
Essunga kommun
2016-2018
Dokumenttyp
Fastställd
Detta dokument gäller för
Giltighetstid
Dokumentansvarig
Dnr
Plan
av kommunfullmäktige
Samtliga nämnder
2016-2018
Folkhälsoplanerare
Hälsa – en mänsklig rättighet
Hälsa är en mänsklig rättighet som skyddas av flera internationella
konventioner. Sverige har ställt sig bakom FN:s konvention om ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheter samt WHO:s konstitution som lyfter fram
bästa uppnåeliga hälsa som en mänsklig rättighet.
Folkhälsa
Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Folkhälsa är ett
område som påverkar alla och är allas ansvar. En kommun har stora
möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa genom att
förbättra människors livsvillkor och livsmiljö.
Livsvillkor – handlar
om förhållanden som
omger individen, som
exempelvis uppväxtvillkor, utbildning,
sysselsättning,
ekonomiska villkor,
inflytande, delaktighet
och tillgång till service
exempelvis hälso- och
sjukvård.
Livsmiljö – handlar
om den fysiska och
psykologiska miljön
där vi bor, arbetar och
tillbringar vår fritid,
exempelvis miljön i
klassrummet,
lekplatsen, grönytor,
cykel- och gångvägar.
Levnadsvanor
– handlar om
individens egna val
såsom exempelvis
kosthållning, vila,
fysisk aktivitet och
bruk av tobak och
alkohol.
Folkhälsoplan – en riktning
Vinsterna med en god folkhälsa är stora, både för individen och samhället,
och kostnaderna för ohälsa är betydande. För att nå riksdagens mål om att
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen är det viktigt att alla arbetar mot samma mål.
I folkhälsoplanen läggs en riktning med prioriterade områden som är viktiga
att arbeta med för att nå en bättre folkhälsa i vår kommun och som på sikt
ska sträva mot det övergripande målet. För att nå detta mål är det viktigt att
folkhälsoarbetet blir en naturligt aktiv del av verksamheten i hela Essunga
kommuns organisation men också i externa aktörers verksamhet som
folktandvården, vårdcentralen, polisen, föreningar och företag. I kommunen
kommer handlingsplaner att tas fram för hur verksamheterna ska arbeta i
enlighet med folkhälsoplanen. Resultat följs upp i Stratsys och
verksamhetsberättelse.
2
Mål för folkhälsoarbetet
Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden.
Det övergripande målet är:
”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen.”
Till detta övergripande mål hör elva målområden:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Delaktighet och inflytande i samhället
Ekonomiska och sociala förutsättningar
Barns och ungas uppväxtvillkor
Hälsa i arbetslivet
Miljöer och produkter
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Skydd mot smittspridning
Sexualitet och reproduktiv hälsa
Fysisk aktivitet
Matvanor och livsmedel
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för
folkhälsan, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen som bidrar till
hälsa och ohälsa och därmed påverkar människors livsvillkor och
levnadsvanor.
Regionalt folkhälsoarbete
Folkhälsoarbetet handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela
befolkningen. I Skaraborg har Hälso- och sjukvårdsnämnderna antagit ett
gemensamt folkhälsomål ”Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i
Sverige 2020”.
Lokalt folkhälsoarbete
Detta är en 2-årig folkhälsoplan med budget som visar vad Essunga
kommun prioriterar vad gäller hälsofrämjande och förebyggande insatser
under åren 2016-2018
3
Folkhälsorådet i Essunga kommun
Folkhälsoråd är ett samverkansorgan mellan Västra Götalandsregionen och
Essunga kommun med syfte att initiera, stimulera samt utveckla det
hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet i kommunen. I
folkhälsoplanen prioriterar rådet vilka områden kommunen ska fokusera på
under kommande period.
Rådets sammansättning är ordföranden från varje nämnd i kommunen, två
förtroendevalda från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Skaraborg samt
tjänstemän från kommun, tandvård, primärvård samt regionen.
Prioriterade målområden
Essunga kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande
nationella målet, de elva målområdena samt Hälso- och sjukvårdsmålet:
”Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige 2020”, SKL:s (Sveriges
kommuner och Landsting) Öppna jämförelser Folkhälsa.
Utifrån detta underlag prioriterar Essunga kommun följande områden:
Fysisk aktivitet
• Öka den fysiska aktiviteten.
Tobak, alkohol samt andra droger
• Minska bruket av tobak, alkohol och andra droger.
Psykisk ohälsa
• Minskad psykisk ohälsan.
Budget
Folkhälsorådet förfogar över en budget på 166 000 kronor, vilket fördelas
utifrån insatser under året. Medlen baseras på 15 kronor per invånare från
Essunga kommun respektive Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden.
Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa
80 000 kr
Tobak, alkohol samt andra droger
80 000 kr
Övriga utgifter
6 000 kr
Totalt
166 000 kr
4
Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 4
AVTAL OM LOKALT FOLKHÄLSOARBETE MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN I VÄSTRA sKARABORG OCH ESSUNGA KOMMUN
Utgångspunkter
Syftet med detta avtal är att genom långsiktig samverkan främja en god ochjämlik hälsa i
befolkningen. För att uppnå detta ska parj:ema gemensamt bedriva ett långsiktigt folkhälsoarbete på strategisk nivå. Arbete avser i första hand hälsofrämjande insatser.
Viktiga utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet är:
Det nationella folkhälsomålet
Visionen Det goda livet och den folkhälsopolitiska policyn i regionen
Hälso- och sjukvårdsnämndens strategiska plan för folkhälsoarbetet inkl målet
Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020
Kommunala mål och planer för folkhälsoarbetet
Partema ska:
samverka för en god hälsoutveckling för alla kommuninvånare
Motiven för att förbättra folkhälsan är flera. En av de mest betydelsefulla är att skapa
förutsättningar för att varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet.
Detta är viktigt m ett samhällsperspektiv då det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa
och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten
påverkar hälsoläget i befolkningen.
Kommunerna, hälso- och sjukvården och andra aktörer har en stor möjlighet att påverka
folkhälsan, förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, av de omgivande
livsmiljöerna och av individens egna val och levnadsvanor.
Grund !or samverkan
Inriktningen för det lokala folkhälsoarbetet ska vara:
att utvecida folkhälsoarbetet till ett strategiskt och prioriterat utvecklingsområde
att folkhälsoarbetet ska vara integrerat i ordinarie verksamhet
att folkhälsoarbetet ska ha tydliga mål
att styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet integreras i kommunernas
ledningssystem
att partema gemensamt följer upp folkhälsoarbetet
att utveclda samarbetet med andra aktörer
2
Samverkansformer
Folkhälsoråd
I kornnumen ska det finnas ett gemensamt forum för kommunen och regionen, folkhälsoråd
eller motsvarande. I detta forum ingår förtroendevalda för kommunen och regionen. Vidare
deltar av kommunen utsedda tj änsternän samt folkhälsoplaneraren. Utöver dessa bör även
primärvård och tandvård ingå. Ä ven andra aktörer kan adjungeras. Det är dock de lokala
behoven och förutsättningarna som är styrande för sammansättningen.
Senast den 31 oktober vatje år ska folkhälsorådet fastställa nästkommande års verksamhetsplan och budget och redovisa detta till kommunen resp hälso- och sjukvårdsnärnnden. Verksamhetsplanen ska beskriva de insatser folkhälsorådet initierar och koordinerar.
Partema ska varje år kunna följa det gemensamrna folkhälsoarbetet genom en verksamhetsberättelse från folkhälsorådet/motsv. Verksamhetsberättelsen ska tillhandahållas hälso- och
sjukvårdsnämnden samt kommunstyrelsen senast den sista februari årligen.
Kommunen svarar för ekonomiadministration gällande folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden ska tertialvis erhålla en uppföljning som innefattar prognos för verksamhetsåret.
Folkhälsoplanerare
För folkhälsoarbetet på kommunnivå finns en folkhälsoplanerare anställd. Västra Götalandsregionen är huvudman för planeraren. Planeraren ska i första hand arbeta med hälsofrämjande
'
arbete på en strategisk nivå.
Folkhälsoplaneraren ingår i Folkhälsoenheten Skaraborg med en särskild anställd driftschef,
som samordnar arbetet. Samverkan sker mellan planerarna som var och en har ansvar för
specifika ämnesområden. Folkhälsoplaneraren ska även delta i, och aktivt arbeta med,
skaraborgsövergripande verksamhet i syfte att stödja det lokala arbetet.
Kommunens åtagande
Kommunen ska:
aktivt använda samhällsplanering och kommunal verksamhet för att fi·ämja
befolkningens hälsa
öka den folkhälsovetenskapliga kompetensen i sin organisation
Kommunen svarar för den del av folkhälsoplanerarens arbete som avser kontorsadministration
(lokaler, telefon, data, kopiering o dyl.) . Folkhälsoplaneraren ska ha möjlighet att disponera
bil utifrån samma förutsättningar som anställda i kommunen.
Kommunen svarar för fortbildning (kurser, konferenser o dyl.) samt arvoden och reseersättningar till kommunens förtroendevalda representanter i folkhälsorådet
3
Hälso- och sjukvårdsnämndens åtagande
Hälso- och sjukvårdsnämnden ska bistå med:
lmderlag som beskriver befolkningens hälsa och levnadsvanor. Underlaget ska vara
utformat så att det kan ge stöd för ställningstagande på kommunnivå samt utgöra
underlag för utvärdering av lokalt folkhälsoarbete. Underlaget ska så långt som
möjligt anpassas efter kommlmens behov.
hmskaps- och metodstöd för kommunernas folkhälsoarbete
Västra Götalandsregionen, genom hälso- och sjukvårdsnämnden, är arbetsgivare för folkhälsoplaneraren och svarar för dennes lön och personalomkostnader (häri ingår sociala avgifter, traktamenten, arbetsledning samt reseersättning.)
Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar för fortbildning (kurser, konferenser o dyl.) samt
arvoden och reseersättningar till nämndens fö1iroendevalda representanter i folkhälsorådet
Gemensamt åtagande
Partema är överens om att utveckla stödet till det lokala arbetet från Skaraborgsnivån. Det ska
bl a ske genom:
Konferenser och erfarenhetsutbyte
Gemensamrna utbildningar
Utveckling av folkhälsoarbetet
Kompetensstöd
Gemensam uppföljning
För att utveckla stödet på skaraborgsnivå ska en strategigrupp med representanter från hälsooch sjukvårdsnämnden och Skaraborgs kommuner tillsättas. En uppdragshandling ska tas
fram.
Ersättning
Partema svarar gemensamt för finansiering av folkhälsoverksamheten enligt antagen verksamhetsplan och budget. Fördelningsprincipen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och
kommunen för det lokala folkhälsoarbetet är att vardera part svarar för hälften av folkhälsorådets budget. Partema avsätter vardera 55 640 kronor årligen, motsvarande lO laonor per
invånare, att disponeras av folkhälsorådet för folkhälsoinsatser. Hälso- och sjukvårdsnämnden
utbetalar detta belopp under maj månad till kommunen.
Folkhälsorådets budget ska användas till finansiering av folkhälsoverksamheten enligt antagen folkhälsoplan/verksamhetsplan.
Överskott från drift eller ej påbörjade projekt/insatser återbetalas till respektive huvudman
senast den 15 j anum·i nästkommande år ..Oförbrukade medel fördelasjämt mellan parterna.
4
Avtalets tidsperiod
Detta avtal gäller från och med 2012-01-01 t o m 2015-12-31. Om part begär omförhandling
avseende de ekonomiska förutsättningarna ska detta ske. Uppsägning av samverkansavtalet
ska ske nio månader före avtalstidens utgång. I annat fall förlängs avtalet med ytterligare fyra
år.
Upploljning av avtalet
Parterna ska göra en gemensam uppföljning av avtalet efter två år .
.Lokala tillägg
l - -
Utöver detta avtal kan lokala tillägg göras enligt särskild åtagande. Principer för ersättning är
då desamma som gäller detta avtal.
Mariestad 2011- /~ ~
1'3
~ssunga
2011- l o- \i-
ESSUNGA KOMMUN
den
--~~f
. .·.
f
Susanne Tedsjö
Hälso- och sjukvårdschef
~ft'VÄSTRA
y
l (l)
GÖTALAN DSREG lON EN
HÄLSO OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN
Datum 2015-03-27
Till kommunerna i Skaraborg
Folkhälsoavtal mellan kommunerna i Skaraborg
och östra hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att nuvarande avtal om folkhälsoarbetet
mellan kommunerna och hälso- och sjukvårdsnämnden i stort fungerar bra. Därför
vill nämnden förlänga nuvarande avtal. Dock vill nätnnden förlänga avtalen med
två år, inte med fyra som avtalen stipulerar. Formellt beslut från nämnden bifogas.
Beslutet förutsätter att kommunerna tar motsvarande beslut.
Nämnden vill fortsätta och utveckla det goda samarbetet som finns med
kommunerna i folkhälsoarbetet. Ett viktigt verktyg för detta är avtalen, där det
finns bra förutsättningar för att arbeta fram ett nytt avtal som tar hänsyn till
pågående utveckling inom folkhälsoarbetet Genom detta kan kommunerna och
hälso- och sjukvårdsnänmden ytterligare flytta fram positionerna mot målet att
invånarna i skaraborg ska ha bäst hälsa 2020.
Östra hälso- och sjukvårdsnän nden
~[{);~r.;:o
Ordförande
Diarienummer:
Essunga
Falköping
Grästorp
Gullspång
Götene
Hjo
Karlsborg
Lidköping
Mariestad
Skara
Skövde
Tibro
Tidaholm
Töreboda
Vara
Postadress:
Regionens Hus
405 44 Göteborg
HSNÖ 2015-00186
HSNÖ 2015-00091
HSNÖ 2015-00085
HSNÖ 2015-00104
HSNÖ 2015-00185
HSNÖ 2015-00180
HSNÖ 2015-00094
HSNÖ 2015-00184
HSNÖ 201 5-00107
HSNÖ 2015-00183
HSNÖ 2015-00187
HSNÖ 2015-00188
HSNÖ 2015-00190
HSNÖ 2015-00099
HSNÖ 2015-00098
Besöksadress:
Ekenäsgatan 15, Borås
Ullhagsparken 5, Göteborg
Drottninggatan 1, Mariestad
Kilbäcksgatan 32, Uddevalla
Telefon:
010-441 00 oo
Webbplats:
www.vgregion.se/hsnk
E-post:
hsnk@vgregion.se
~,VÄSTRA
y
GÖTALANDSREGIONEN
Protokoll från östra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-03-27
§ 27
Folkhälsoavtal med kommunerna
Beslut
l. Östra hälso- och sjukvårdsnänu1den förlänger de nu gällande
folkhälsoavtal med kommunerna i skaraborg med två år.
2. Beslutet fömtsätter att kommunerna tar motsvarande beslut.
Sammanfattning av ärendet
N uvarande folkhälsoavtal mellan komn1unerna och hälso- och
sjukvårdsnämnderna gäller året ut. Om inte någon säger upp avtalen förlängs
avtalen med fyra år. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium har diskuterat
frågan och kommit fram till att man vill fortsätta med avtalen i nuvarande form.
Men presidiet vill begränsa tiden som avtalen förlängs med till två år. Därefter
firu1s möjligheter att teckna ett mer långsiktigt avtal, där det finns fördelar med att
det skulle överlappa mandatperioderna.
Beslutsunderlag
•
•
Tjänsteutlåtande, 2015-03-19
Nuvarande avtal med Hjo kommun period 2012-20 15 (exempel)
Beslutet skickas till
Essunga kommun
HSNÖ 2015-00186
Falköping kommun
HSNÖ 2015-00091
Grästorp kommun
HSNÖ 2015 -00085
Gullspång kommun
HSNÖ 2015-00104
Götene kommun
HSNÖ 2015-00185
Hjo kommun
HSNÖ 20 15-00180
Karlsborg kommun
HSNÖ 2015 -00094
Lidköping kommun
HSNÖ 2015-00184
Mariestad kommun
HSNÖ 2015-00107
Skara kommw1
HSNÖ 2015-00183
Skövde kommun
HSNÖ 20 15-00187
Tibro kommun
HSNÖ 20 15-00188
Tidaholm kommun
HSNÖ 20 15-001 90
Töreboda kommun
HSNÖ 20 15-00099
Vara kommun
HSNÖ 2015-00098
Respektive folkhälsoplanerare
10 (13)
'T'"~ VÄSTRA
y
l (13)
GÖTALAN DSREG JON EN
I~ÄLSO OC H SJUKVÅ RDS NÄMN DEN
Protokoll
Protokoll från östra hälso- och sjukvårdsnämnden
den 27 mars 2015
Tid: 13:00-15:30
Plats: Konferensrum Algot, Lumber & Karle, Kvänum
Närvarande
Beslutande
Olmilla Druve Jansson (C), ordförande
Eva-Lott Gram (KD), l :e vice ordförande
Susanne Larsson (S), 2:e vice ordförande
Michael Karlsson (S)
Liru1ea Wall (S), kl. 13:00-14:00
Karl Wiktarsson (S) för Linnea Wall (S), kl. 14:00-15:30, §§ 23 -30
Laila Neck (S) för Rezkar Mohamad (S)
Anita Löfgren (S)
Anette Karlsson (M)
Lars Åke Carlsson (M)
Jan-Erik Wallin (M)
Sören Rafstedt (M)
Maddelen Larsson (SD)
Marianne Bonnevier (MP)
Evalena Öman (V) för Asa Olsson (V)
Pär Johnson (FP)
Ersättare
Karl Wiktarsson (S), kl. 13 :00-14:00
Emma Larsson (S)
Kenneth Carlsson (S), kl. 13:00-14:25
Lars Glad (M)
Fredrik K vist (M)
Ulrika Johansson (C)
Hans Johansson (C)
Postadress:
Regionens Hus
405 44 Göteborg
Besöksadress:
Ekenäsgalan 15, Borås
Ullhagsparken 5, Göteborg
Drottninggatan 1, Mariestad
Kilbäcksgatan 32. Uddevalla
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se/hsnk
E-post:
hsnk@vgregion.se
about:blank
rev
Dona
. . Jag Theodor Pauckstadt vii ge två donationer till
NOSSEBRO
a) till Nassebro hemtjänst som TACK för utomordentligt
omsorg om mig ( !)
b) till Nassebro bibliotek
a) BETYDER ein graviskarbete dels för självaste hemtjänstens
lokal l dels sex (6) grafiska konstverk för mina sex medföljare
som två gånger i veckan syckland och gå
med mig
b) Bibliotek får en grafisk konstverk i tre delar [tryptyk] de
finns endast en enda exemplar av detta [orden XQOVOS
betyder kronos ->alltså guden kronos och finns endast en
gång till sprayat på en metall-relief som nu hänger i den
vetenskapliga akademien i Berlin]
~
r:t#l
cf 6e;~Ä-
.Ull(
~~ ~~-'/!,~
theodor pauckstadt
FRÄMMESTAD
stenhusvägen 32
www.teo.j ust.nu
lav2
2014-09-08 09:54