Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Johan Berglund, Bodil Lundberg 1 (4) Datum Diarienr 2015-09-18 Dnr 2015-4985 Forskningsutlysning antagonism och social oro Utlysning av forskningsmedel: Antagonism och social oro Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avser att med start våren 2016 finansiera forskning inom området antagonism och social oro. Satsningen kommer att finansieras med 15 miljoner SEK fördelat på högst fem år. Ansökningar ska vara MSB tillhanda senast den 2 november 2015. Utgångspunkter Social oro är ett övergripande fenomen. Bland annat rymmer det samhällsprocesser som kan leda till upphovet av antagonistiska hot, exempelvis i form av organiserad brottslighet, extrema religiösa och ideologiska rörelser samt terrorism. För samhällets krisberedskap är det angeläget att öka kunskapen om dessa processer, i synnerhet i de fall de ger upphov till direkta såväl som långsiktiga hot mot samhällets stabilitet och säkerhet. När det gäller internationellt arbete och en bredare syn på säkerhet är utgångspunkten att även fattigdom kan betraktas som en avgörande orsak till sociala spänningar och konflikter på lokal nivå. Det finns med andra ord ett antal olika infallsvinklar, utifrån vilka man kan belysa detta område samt faktorer som mycket väl skulle kunna lyftas fram som olika sidor av samma problemkomplex. I regeringens nationella strategi mot terrorism är det övergripande målet att förebygga terrorattentat, nationellt såväl som internationellt: Det är således viktigt att arbetet med att möta dessa hot präglas av en helhetssyn som utgår från den generella förmåga till krishantering som byggts upp inom ramarna för samhällets krisberedskap. Arbetet fördelas i tre områden – De Förebyggande åtgärderna går ut på att motverka radikalisering och rekrytering till extremistgrupper samt att påverka individers avsikter att stödja eller delta i terrorhandlingar. Att Förhindra syftar till att reducera möjligheterna för att begå liknande handlingar, medan området Försvåra handlar om att upprätta skydd för individer och att öka samhällets motståndskraft mot våldsbejakande extremism, genom kunskap och förebyggande insatser. (Skr. 2014/15:146) Radikalisering och dess konsekvenser för samhället Vad får radikalisering för konsekvenser för samhället? Vi kan redan nu se tendenser till bland annat värdegrundsförskjutning, samt polarisering mellan grupper och individer. Kunskapsutvecklingen inom området behöver därmed sättas i relation till det långsiktiga hot som radikalisering utgör mot enskilda medborgare, grupper och mot samhället i stort. Fördjupad insikt om radikaliseringsprocessen och dess effekter blir en viktig del i att förebygga konsekvenserna av en bredare polarisering i omvärlden, som i förlängningen kan hota demokratiska fri- och rättigheter, inklusive barns- och kvinnors rättigheter. Rekrytering till extremistiska grupper bör alltså bedömas ur ett systemhotande perspektiv och knyta an till det demokratiska skyddsvärdet. 1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Johan Berglund, Bodil Lundberg 2 (4) Datum Diarienr 2015-09-18 Dnr 2015-4985 Forskningen bör utgå från hur det befintliga arbetet inom krisberedskap, genom utvecklad förmåga, kan bidra till att förebygga, hantera och avhjälpa samhälleliga konsekvenser som följer av ökad social oro. Kunskapen behöver ständigt anpassas till det som händer i omvärlden. Utifrån frågor om hur och varför radikalisering sker, samt med vilka verktyg och metoder ökad tillit och delaktighet kan skapas i radikaliserade miljöer, kan forskningen med fördel även identifiera nya problemområden, bidra med ny kunskap kring såväl trender som motåtgärder, för att också bättre förstå framtida behov inom samhällsskydd och beredskap. Syfte och mål med utlysningen Syftet med denna utlysning är att bidra med ökad kunskap om samtida radikalisering och extremism, dess konsekvenser i Sverige och hur dessa på bästa sätt ska kunna förebyggas; att utveckla kunskaper för bemötande av antidemokratiska rörelser. Av särskilt intresse är radikaliseringsprocessen med koppling till religiös extremism och dess konsekvenser för samhället, men fler intressanta faktorer kan rymmas inom temat. Målet för utlysningen är att stärka samhällets samlade förmåga att identifiera, förstå och bemöta antagonism och social oro. Forskningen bör utgå från lokala förhållanden i Sverige, men inkludera ett jämförande europeiskt eller internationellt perspektiv. Övergripande inriktning för utlysningen Utvecklingen den senaste tiden har aktualiserat frågor om social oro, tolerans, grundläggande fri- och rättigheter, varför bland annat en ny strategi tagits fram som ska inrikta arbetet mot åtgärder för att förebygga en växande grogrund för våldsbejakande radikalisering. Ett problem idag är den rekrytering och deltagande som uppkommit i Europa och då främst rekryteringen till Islamiska staten (IS), samt vilka konsekvenser den ökade radikaliseringen får för samhället. Sverige har på så sätt ett stort behov av ny forskningsbaserad kunskap kring radikaliseringsprocesser och deltagande i grupper och rörelser som bejakar terrorism som metod. I dessa komplexa processer kan exempelvis påverkanskampanjer och användningen av informationsteknologi analyseras, för att öka kunskapen om såväl triggers som bakomliggande orsakssamband. Förutom detta konstateras i den försvarspolitiska propositionen Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 att det försämrade omvärldsläget aktualiserar ”behovet av ett psykologiskt försvar anpassat till dagens förhållanden” (Prop. 2014/15:109, s. 10). Detta behov gäller inte bara i konflikter utan även i samband med fredstida kriser. Forskningsläge och forskningsbehov - Hur kan samverkan mellan myndigheter på nationell och lokal nivå, vid förebyggande arbete mot social oro, förbättras och hur kan det skapas bättre kommunikationsramar beträffande en sådan samverkan? - Vad är grogrunderna för den ökade radikaliseringen i Sverige och vilka konsekvenser får den för samhället? Vad får det för effekter på samhället? Hur kan det förebyggande arbetet mot radikalisering kopplat till våldsbejakande extremism förbättras? - Hur kan man från samhällets sida hantera individer som varit involverade i krigsturism, i anslutning till extremistiska grupper i utlandet? Hur kan metoder för avradikalisering och återanpassning till samhället förbättras? - Vem ligger bakom eventuella påverkanskampanjer mot delar av samhället? Vilka syften och mål vill man uppnå? Vilka verktyg använder man sig av och hur? 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Johan Berglund, Bodil Lundberg 3 (4) Datum Diarienr 2015-09-18 Dnr 2015-4985 Detta är exempel på frågeställningar inom området för antagonism och social oro. Forskning är ett av flera verktyg för att identifiera förändringar i omvärlden och kan inriktas mot att urskilja aktuella trender, men även problemområden som ligger utanför befintliga referensramar. Krigsturism och våldsbejakande extremism är inget nytt. Dock har man under senare år, runt om i Europa, sett en kraftigt ökad frekvens. Befintlig och pågående forskning har i första hand tittat på bakomliggande orsaker till, samt de tidigare stadierna av, radikaliseringsprocessen. Ett ökat intresse finns även för de senare stadierna av vägen mot religiös extremism. Som helhet finns ett ökat behov av nya perspektiv i syfte att förstå dynamiken mellan våldsbejakande extremism, social oro och internationella konflikter. Kunskapsluckor har även identifierats kring cyberpåverkan, samt hur man från myndigheter, polis, kommuner och andra aktörers sida mer effektivt har möjlighet att informera, samverka och påverka, för att bemöta radikal extremism, inte minst på det lokala planet. Vi lever i en föränderlig värld och idag ser vi även exempel på hur främmande makt gör försök att destabilisera delar av samhället, en tilltagande problematik som inte i första hand har kopplingar till religiös extremism, utan snarare till ett förändrat säkerhetsläge i vår del av världen. Med andra ord, riskbilder som präglas av komplexitet och mångtydighet. Eftersom modern informationsteknologi, nya informationskanaler och andra cyberaspekter, öppnar upp för förut okända tillvägagångssätt för påverkan kan cyberfrågorna betraktas som kritiska aspekter av de processer som studeras. Det gäller inte minst förmågan att detektera och förstå radikalisering och rekrytering på lokal nivå: Vem ligger bakom? Vilka verktyg, såsom cyber- och påverkanskampanjer, använder man sig av och hur? Det har med andra ord uppstått kunskapsbehov kring hur dessa, tidigare outforskade, hot och utmaningar kan bemötas och förebyggas från samhällets sida. Det ställer krav på att man genom ny forskning kan öka kunskapen om hur påverkanskampanjer mot Sverige planeras och genomförs, samt om metoder för att identifiera, förstå och bemöta dessa kampanjer.1 För att forskning ska komma till nytta och därmed ge önskad effekt måste resultaten komma till användning i samhället. Forskningen möjliggör inte bara stärkt säkerhet. Den behövs även för att kommunicera kring detta, i en idédebatt och i det offentliga samtalet. Ramar och förutsättningar Utlysningen omfattar ca 15 miljoner kronor fördelat på högst fem år. Preliminärt ser MSB att 2-3 projekt kan beviljas inom ramarna för utlysningen. Gränsöverskridande angreppssätt som belyser temat ur olika infallsvinklar uppmuntras. Projektet förväntas starta våren 2016. Huvudsökande ska vara disputerad. Anvisningar Utlysningen öppnar för ansökningar den 18 september 2015. Fullständig ansökan ska vara MSB tillhanda senast den 2 november. Ansökan lämnas in via MSB:s ansökningswebb. Ansökan ska innehålla:  Projektbeskrivning (max 8 sidor) inkl. beskrivning av internationella kontakter och samarbeten samt en översiktlig plan för hur forskningen ska nyttiggöras Bland annat beskriver regeringen området påverkanskampanjer som ett ”brett spektrum av olika verksamheter som kan användas såväl i fredstid som i krig och som berör flera svenska myndigheters ansvar och roller. Sverige ska kunna identifiera och möta påverkanskampanjer och neutralisera propagandakampanjer.” Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020, Prop. 2014/15:109, s. 11 1 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Johan Berglund, Bodil Lundberg 4 (4) Datum Diarienr 2015-09-18 Dnr 2015-4985  Beskrivning av befintlig forskningsmiljö  CV med publikationslista för huvudsökande  CV medsökande  Budget Ofullständig ansökan beaktas ej. Urval och beredning Ansökningar bereds av MSB och vetenskapligt sakkunniga. Urval och bedömning sker utifrån granskning av vetenskaplig kvalitet, behov och relevans. Såväl vetenskapliga meriter, relevansen för området samhällsskydd och beredskap, originalitet, nytänkande samt innehåll premieras. Medel för utlysningen söks i konkurrens. MSB förbehåller sig rätten att kontakta sökande för diskussion och informationsinhämtande. Projektet förväntas starta 2016, så snart som möjligt efter underskriven överenskommelse. Läs mer För ytterligare vägledning uppmanas sökanden att läsa MSB:s aktuella forskningsstrategi ”Forskning för ett säkrare samhälle”, vilken hittas på www.msb.se/forskning. Kontaktpersoner Johan Berglund, forskningssamordnare, 072-246 03 89 johan.berglund@msb.se Bodil Lundberg, tf. biträdande enhetschef, 070-591 17 55, bodil.lundberg@msb.se 4