1. No category

RAPPORT 10202424–01
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning samt
krav för underlags- och resultatdata (fas II)
2015-01-31
Upprättad av: Andreas Novak
Granskad av: Roger Fred / Tobias Gredenman
Denna version har ännu inte granskats av
den referensgrupp som har utsetts i projektet. Rapporten publiceras ändå som en
granskningskopia. Under året samlas synpunkter in och revideringar görs kontinuerligt och läggs ut på Bullernätverkets
hemsida.
Hittar ni fel och brister eller har synpunkter så skicka dessa till
andreas.novak@wspgroup.se
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
RAPPORT 10202424–01
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning samt krav
för underlags- och resultatdata (fas II)
Kund
Centrum för Arbets- och Miljömedicin
Miljömedicinska Enheten
Stockholms läns sjukvårdsområde
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Konsult
WSP Akustik
Lumaparksvägen 7
120 31 Stockholm
Tel: +46 10 7225000
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
Kontaktperson
Andreas Novak, andreas.novak@wspgroup.se, 070-283 42 52
2 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Innehåll
SAMMANFATTNING ........................................................................................................... 5
1
INLEDNING ................................................................................................................ 6
1.1
1.2
1.3
2
ARBETSGÅNG VID BULLERKARTLÄGGNINGAR ........................................................... 8
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
3
BAKGRUND ........................................................................................................... 6
SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR ..................................................................................... 7
GENOMFÖRANDE ................................................................................................... 8
DIGITAL BERÄKNINGSMODELL .................................................................................... 9
VÄGTRAFIKBULLER .................................................................................................. 9
SPÅRTRAFIKBULLER ................................................................................................. 9
INDUSTRIBULLER ................................................................................................... 10
ARBETSGÅNG VID BULLERBERÄKNINGAR IDAG .............................................................. 10
INDATA .................................................................................................................... 11
3.1
GIS OCH SHAPE-FORMATET ..................................................................................... 11
3.2
SHAPE-FILER ........................................................................................................ 12
3.3
BESKRIVNING AV PARAMETRAR ................................................................................ 14
3.3.1 Terräng........................................................................................................ 14
3.3.2 Markabsorption ........................................................................................... 14
3.3.3 Byggnader, befintliga................................................................................... 15
3.3.4 Byggnadshöjder, befintliga .......................................................................... 16
3.3.5 Byggnader, planerade.................................................................................. 17
3.3.6 Bullerskärmar .............................................................................................. 17
3.3.7 Bullrande verksamheter ............................................................................... 17
3.3.8 Trafikmängd väg.......................................................................................... 18
3.3.9 Hastighet, väg ............................................................................................. 19
3.3.10
Vägbroar ................................................................................................. 19
3.3.11
Vägtunnlar .............................................................................................. 19
3.3.12
Vägbeläggning ........................................................................................ 20
3.3.13
Väghöjd................................................................................................... 20
3.3.14
Tågtyper.................................................................................................. 20
3.3.15
Tåglängd, medel ...................................................................................... 20
3.3.16
Tåglängd, max......................................................................................... 21
3.3.17
Tåghastigheter ........................................................................................ 21
3.3.18
Växlar och plankorsningar ....................................................................... 21
3.3.19
Stationer ................................................................................................. 21
3.3.20
Järnvägsbroar.......................................................................................... 22
3.3.21
Järnvägstunnlar ....................................................................................... 22
3.3.22
Järnvägshöjd ........................................................................................... 22
4
BERÄKNING ............................................................................................................. 22
4.1
4.2
BERÄKNINGSMODELL OCH BERÄKNINGSPROGRAM ......................................................... 22
BULLERBERÄKNING PÅ BAKSIDAN AV BYGGNADER .......................................................... 23
3 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
5
UTDATA ................................................................................................................... 26
5.1
5.2
5.3
6
BULLER PÅ LÄNGRE AVSTÅND, BULLERREGN ................................................................. 23
LJUDKÄLLOR I ANGRÄNSANDE KOMMUN ..................................................................... 24
BERÄKNINGSINSTÄLLNINGAR ................................................................................... 24
KOORDINATSYSTEM............................................................................................... 24
BERÄKNINGSNOGGRANNHET I RESULTATET .................................................................. 25
TEXTRAPPORT ...................................................................................................... 27
UTDATA, BULLERBERÄKNINGAR ................................................................................ 27
KVALITETSMÄRKNING AV KARTORNA .......................................................................... 28
SAMMANFATTANDE TABELL.................................................................................... 28
6.1
FÖRKLARINGAR .................................................................................................... 28
6.1.1 Bullerkartläggningstyper.............................................................................. 28
6.1.2 Kvalitetsklasser ............................................................................................ 29
6.1.3 Ålder och format på underlag ...................................................................... 29
7
DATABAS FÖR LAGRING AV IN- OCH UTDATA .......................................................... 33
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
7.1
FÖRSLAG TILL NY ARBETSGÅNG OCH CENTRAL DATABAS .................................................. 34
7.2
DATAINSAMLING .................................................................................................. 34
7.3
INDATA .............................................................................................................. 34
7.3.1 Leverans av indata från kommuner, väg- och banhållare .............................. 34
7.3.2 Nedladdning av indata................................................................................. 35
7.4
UTDATA ............................................................................................................. 35
7.4.1 Leverans av utdata från kommuner och väg- och banhållare ........................ 35
7.4.2 Nedladdning av utdata ................................................................................ 36
7.5
DEN DANSKA MODELLEN ........................................................................................ 36
8
SAMMANFATTNING FRÅN SEMINARIUM OCH WORKSHOP..................................... 36
8.1
8.2
KONSULTSEMINARIET............................................................................................. 37
WORKSHOPEN ..................................................................................................... 38
9
SLUTSATSER............................................................................................................. 39
10
INFORMATION OCH KUNSKAPSÖVERFÖRING .......................................................... 40
BILAGA 1. ......................................................................................................................... 41
BILAGA 2. ......................................................................................................................... 43
BILAGA 3. ......................................................................................................................... 45
BILAGA 4 .......................................................................................................................... 46
BILAGA 5 .......................................................................................................................... 47
4 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Sammanfattning
WSP Sverige AB har av enheten för Miljömedicin vid Centrum för Arbets- och Miljömedicin, SLL, fått i uppdrag att genomföra ett projekt att analysera förutsättningar
och utforma en strategi för kvalitetssäkring och harmonisering av framtida bullerkartläggningar i Stockholms län. Det primära syftet med projektet är att utreda förutsättningarna för att underlätta för kommunerna att genomföra olika typer av kartläggningar på ett standardiserat och kvalitetssäkrat sätt samt underlätta sammanslagningar till en regionkarta. En sådan karta/databas möjliggör bedömningar av
befolkningens exponering på regional nivå och underlättar regionplanering. I projektet skall också de krav på underlag och datahantering fastställas som följer av en
harmonisering.
I denna andra del av projektet, fas II, redovisas det förslag som har utformats för en
regional vägledning av bullerkartläggning samt detaljerade krav för underlags- och
resultatdata. Utöver detta ingår att ta fram en ny modell för kartläggning av bullerfria områden. Denna redovisas i en separat rapport.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
För att en bullerkartläggning skall kunna utföras effektivt med hög kvalitet skulle
följande punkter behöva förbättras med dagens läge som utgångspunkt:
·
·
·
·
·
·
·
·
Förbättrad databas för vägtrafik
Databas för tågtrafik
Databas för bullerskärmar
Databas för byggnadshöjder
Databas med bullerkartlagda verksamheter
En metod för att räkna upp trafikflöden för ett framtidsscenario
Bättre och gemensamma schabloner för dygnsfördelning av trafikflöden
Bättre och gemensamma schabloner för andel tung trafik
Om indata finns samlade i databaser och beräkningsmetodiken styrs upp så innebär
det att upphandlingen av bullerkarteringar underlättas. Arbetsomfattningen är därmed tydlig och anbuden på kartläggningarna bör bli mer likvärdiga och lättare att
utvärdera.
5 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Enheten för Miljömedicin vid Centrum för Arbets- och Miljömedicin (CAMM),
Stockholms läns landsting (SLL), genomför ett projekt som analyserar förutsättningarna och utarbetar en strategi för att kvalitetssäkra och harmonisera framtida
bullerkartläggningar i Stockholms län. Det övergripande målet är att underlätta och
förbättra kommunernas stadsbyggnadsplanering och bullerskyddsarbete samt att
säkerställa en jämförbar kvalitet vad gäller bullerdata över hela länet. Dessutom syftar projektet till att möjliggöra framtagande av jämförbara bullerdata på länsnivå,
det vill säga att kunna sammanfoga bullerkartläggningar på kommunnivå till en regional karta/databas. WSP Sverige AB har av CAMM (SLL) fått i uppdrag att utföra
arbetet.
Den första fasen av projektet, vilken innefattade en behovsanalys och utarbetning av
förslag till en strategi, är nu slutförd och redovisades i WSP Sverige AB:s rapport
Kvalitetssäkring och harmonisering av bullerkartläggningar i Stockholms län – Behovsanalys och förslag till strategi (referens 1).
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Projektet har nu gått in i fas II, vilket innebär att utforma en regional vägledning för
kartläggning av buller samt i detalj ange krav för underlags- och resultatdata samt
beräkningsinställningar i bullerberäkningsprogrammen. I detta ingår bland annat att
utreda hur rutinerna kring insamling, hantering och underhåll av indata till beräkningsmodellerna för buller kan förbättras och organiseras.
Vid framtagandet av en regional vägledning och beskrivning av hur resultatdata ska
redovisas, kan den lösning som finns i Danmark användas som inspiration. I Danmark har Miljøministeriet kommit med riktlinjer för hur kartläggningar skall genomföras och hur data skall levereras (referens 2 och 3). På en fritt tillgänglig hemsida (http://noise.mst.dk) presenteras insamlade bullerkartläggningar för hela landet
från väg-, tåg-, flyg-, och industribuller samt bullerfria områden.
Inom denna del av projektet ingår även att ta fram en ny modell för kartläggning av
bullerfria områden. Detta arbete presenteras i en separat rapport (referens 4), men
vissa delar av de två delprojekten sammafaller. Detta gäller t.ex. utredning av nödvändig indata och format på utdata. Dessutom diskuterades båda projekten på ett
konsultseminarie samt en workshop för kommunanställda och andra berörda aktörer
som hölls inom ramen för det aktuella projektet.
I den kommande sista delen av projektet, fas III, skall möjligheten utredas att skapa
en organisation för att samla underlagsdata i ett gemensamt länstäckande system
samt motsvarande system för att samla resultatdata. I den delen av projektet ingår
även utbildningsinsatser.
6 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
1.2
Syfte och avgränsningar
Det övergripande syftet med denna del av projektet, fas II, är att utforma en regional
vägledning för kartläggning av buller samt i detalj ange krav för ingående parametrar (indata och beräkningsinställningar) och resultatdata (utdata). Krav på indata och
utförandet av bullerkarteringen är uppdelade i två kvalitetsklasser; översiktlig och
detaljerad. Orsaken till de två klasserna är att indata för den detaljerade klassen inte
finns idag och att det måste vara möjligt att utföra kartläggningar innan indata förbättrats tillräckligt för att det skall vara möjligt att utföra detaljerade kartläggningar.
Bullerkartläggningar delas i detta projekt upp i följande delar, med tillhörande storheter:
·
·
·
·
EU-kartläggning på kommunnivå (Lden, Lnight)
Kommunkartläggning (Leq, LFmax)
Områdeskartläggning (Leq, LFmax, och framöver även Lnight i vissa fall)
Lokal kartläggning (Leq, LFmax, och framöver även Lnight i vissa fall)
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Vad gäller EU-kartläggning på kommunnivå finns redan en utarbetad metod vilken
redovisas i rapporten Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG (referens 5) och dessa kartläggningar tas därför inte upp i detta projekt.
Buller förekommer i många olika former. I denna utredning tas följande källor till
buller upp: väg-, tåg-, och industribuller. Buller från flygplatser, skjutbanor, motorsportbanor och militärens områden etc. kan också behöva inkluderas i en bullerutredning. När det gäller väg- tåg- och industribuller mäts och beräknas bullret enligt parametrarna ekvivalentnivå, Leq i dBA, och maximalnivå, LFmax i dBA, förutom
parametrarna som används inom EU. Detta gör att dessa bullerkällor i princip kan
summeras till en total ljudnivå, även om summering av källor med så olika karaktär
kan ge en missvisande utvärdering. När det gäller skottbuller används andra mått
t.ex. Lmax i dBAI eller dB Lcx. Flygbuller anges i Flygbullernivå, FBN och maximal
ljudnivå LSmax. Detta gör att bl.a. dessa källor måste presenteras separat.
När det gäller flygbuller finns ett annat problem. Beräkningar görs med storheten
LSmax, där S står för tidskonstanten Slow. För övrigt trafikbuller gäller LFmax, där F
står för Fast. När det gäller kravnivåerna i t.ex. regeringspropositionen 1996/97:53
och Stockholmsmodellen är det odefinierat om det skall vara F eller S, när det gäller
trafikbullernivåer. Det talas bara om ”maximalnivåer” men då det i dessa skrifter
både talas om utomhus- och inomhusnivåer gällande maximalnivå har det tolkats
som att båda gäller med tidskonstanten F, eftersom detta gäller för inomhusnivåerna. För inomhusnivåer är det entydigt att det skall vara nivåer med tidskonstant Fast
i både BBR och svensk standard SS 25267 samt SS 25268. I remissförslaget till nya
trafikbullernivåer utomhus anges dock Slow för flygbuller utomhus.
Att flygbullernivåer utomhus anges i Slow medan inomhuskrav ställs i Fast innebär
problem med dimensionering av fasadisoleringen. Antingen måste beräkning av
7 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
utomhusnivån göras i Fast, men för detta saknas källdata, eller så måste en schablon
för omräkning tas fram. Sådana schabloner finns för väg- och tågtrafik, se t.ex. referens 6 och 7.
1.3
Genomförande
Projektet genomfördes under perioden september 2014 till januari 2015 under ledning av Andras Novak, WSP Akustik. Övriga deltagare var Roger Fred och Tobias
Gredenman från WSP Akustik samt beställarens kontaktperson Charlotta Eriksson
CAMM, SLL.
De aktiviteter som ingick var:
·
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
·
·
·
·
·
·
·
2
Ett seminarium hölls med representanter från olika konsultbolag som arbetar aktivt med bullerkartläggningar (WSP, Tyréns, Ramböll, Structor, ÅF
och SWECO). Syftet med seminariet var, förutom att förankra projektet, att
skapa dialog och diskussion samt att samla in synpunkter. Seminariet genomfördes 17 november 2014. Se kap 8.1 samt bilaga 1.
En workshop anordnades som främst vände sig till personer inom kommunerna som arbetar med bullerfrågor (stadsbyggnad, miljö och planering) eller hanterar data (t.ex. GIS-ingenjörer och trafikplanerare) samt myndigheter. Deltagare var med från WSP, CAMM, Trafikverket (TRV), Naturvårdsverket, Trafikförvaltningen (TF/SL), kommuner samt Karolinska Institutet.
Workshopen fokuserade på underlagsdata och indata till beräkningarna
såsom kartunderlag, trafikdata, uppgifter om industrier etc. och genomfördes 15 december 2014. Se kap 8.2 samt bilaga 2 och 3.
Framtagande av rapporter (denna rapport samt referens 4)
Projektet presenteras översiktligt som en del i en kurs anordnad av SIPU för
personal på bl.a. kommuner. Kursen hölls 8-9/12 2014
Presentation på ett möte med Trafikförvaltningen 18/11 2014
Presentation på Bullernätverkets möte 12/3 2015
Presentation på Arbets- och Miljömedicinskt vårmöte 22-24/4 2015
En artikel i akustiknumret av Bygg&Teknik våren 2015
Arbetsgång vid bullerkartläggningar
Nedan ges en beskrivning i punktform på vad som behövs för att genomföra en kartläggning av trafik- och industribuller. Det första kapitlet tar upp den digitala beräkningsmodellen, vilken är gemensam för kartläggning av alla typer av källor.
8 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
2.1
Digital beräkningsmodell
Det första steget då en bullerkartläggning ska utföras är att bygga upp en digital beräkningsmodell i ett bullerberäkningsprogram. För att göra detta krävs följande indata:
o
o
o
o
2.2
Höjddata för att skapa en terrängmodell
Kännedom om olika objekt/områdestyper för att bestämma markabsorptionen
Befintliga byggnader och deras höjder
Eventuella planerade byggnader och deras höjder (relevant för vissa kartläggningar)
Vägtrafikbuller
Vid kartläggning av vägtrafikbuller behövs följande indata:
o
o
o
o
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
o
o
o
o
o
2.3
Trafikmängd (ÅDT)
Andel tung trafik
Hastighetsuppgifter
Dygnsfördelning dag, kväll och natt (relevant för Lden och Lnightberäkningar). Med dag, kväll och natt avses kl 06-18, kl 18-22 respektive kl
22-06. Enligt definitioner i referens 5.
Uppgift om vägbeläggning
Väghöjd (om den inte framgår i terrängmodellen)
Uppgift om eventuell bro och tunnel
Befintliga bullerskärmar och vallar samt deras höjder, bredd och eventuellt
ljudabsorberande ytskikt
Eventuella planerade bullerskärmar och vallar samt deras höjder och eventuell ljudabsorption (relevant för vissa kartläggningar)
Spårtrafikbuller
Vid kartläggning av spårtrafikbuller behövs följande indata:
o
o
o
o
o
o
o
o
Tågtyp (med tillhörande a- och b-parametrar). Här avses inte bara uppdelning i t.ex. persontåg och godståg utan den exakta tågtypen behövs.
Medellängd för respektive tågtyp
Maximal tåglängd för varje tågtyp
Hastighetsuppgifter (STH)
Dygnsfördelning av trafikering dag, kväll och natt (relevant för Lden och
Lnight-beräkningar). Med dag, kväll och natt avses kl 06-18, kl 18-22 respektive kl 22-06. Enligt definitioner i referens 5.
Uppgift om eventuella växlar/korsningar
Järnvägshöjd
Läge på stationer och uppgift på vilka av tågen som stannar
9 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
o
o
o
2.4
Uppgift om eventuella broar och tunnlar
Befintliga bullerskärmar och vallar samt deras höjder, bredd och eventuell
ljudabsorption. Spårnära skärmar måste behandlas speciellt.
Eventuella planerade bullerskärmar och vallar samt deras höjder, bredd och
eventuell ljudabsorption (relevant för vissa kartläggningar).
Industribuller
För att genomföra en industribullerberäkning krävs följande indata:
o
o
o
o
o
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
2.5
Ljudeffekt hos de bullerkällor som bedöms ge ett bullerbidrag till omgivningarna (fasta källor och transporter inom verksamhetsområdet)
Bullerkällornas läge
Bullerkällornas direktivitet
Bullerkällornas drifttid för dag, kväll och natt. Med dag, kväll och natt avses kl 07-18, kl 18-22 respektive kl 22-07. Enligt definitioner på Naturvårdsverkets hemsida.
Lokal avskärmning
Arbetsgång vid bullerberäkningar idag
Innan arbetet med en bullerkartläggning kan påbörjas måste all ovanstående data
samlas in. Data finns spridd på en mängd ställen, se figur 1, och det finns ibland
alternativa platser att hämta data från. Detta innebär att ett omfattande arbete måste
läggas ner för att samla in detta dataunderlag, samtidigt som det finns en risk för att
olika data kan tas fram beroende på vem som gör insamlingen. Att samla och strukturera underlagsdata i gemensamma länstäckande databaser skulle innebära kostnadsbesparingar och dessutom ökar kvaliteten och jämförbarheten på kartläggningarna.
10 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Figur 1. Arbetsprocessen med en bullerkartläggning.
3
Indata
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
I detta kapitel ges förklaringar till de krav som ställs på ingående parametrar gällande samtliga delar av kartläggningsprocessen, för de olika kartläggningstyperna
och kvalitetsklasserna. I detta innefattas indata, beräkningsinställningar och utdata. I
avsnittet ingår även att definiera bl.a. de valda bullerkartläggningstyperna och kvalitetsklasserna.
3.1
GIS och shape-formatet
GIS, vilket är en förkortning av geografiska informationssystem, innebär att man
med hjälp av en dator kombinerar kartor med tabelldata för att genomföra analyser
samt hantera och presentera geografisk information.
De objekt som hanteras i ett GIS-program består av något av de tre geometriska
grundelementen punkt, linje eller polygon. Objekten är knutna till en geografisk position, vilket innebär att dessa har angivits i koordinater (geokodats). Till de koordinatsatta objekten kan olika typer av information vara knutna, s.k. attributdata, vilken
t.ex. kan innefatta information om objekttyp, objektegenskaper och relationer till
andra objekt. Attributdata kan lagras och hanteras i kalkyl- och databasprogram.
Av de GIS-programvaror som finns på marknaden är ArcGIS (från Esri Inc.) det
mest utbredda. Speciellt hos kommuner och myndigheter dominerar användningen
av denna programvara. ArcGIS är ett kraftfullt GIS-verktyg för att visualisera, han-
11 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
tera, skapa och analysera geografisk data. Formatet som används av ArcGIS för att
lagra plats, form och attribut för geografiska objekt är shape (shp).
Ett annat program av denna typ är MapInfo.
3.2
Shape-filer
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
I kartan nedan visas tre shape-filer (lager); byggnader, vägar och järnvägar. Byggnadslagret är kategoriserat efter byggnadstyp (industri, bostadshus, offentlig byggnad, uthus mm) och presenteras med olika färger. Vad gäller väglagret är vägarna
indelade i olika färger beroende på skyltad hastighet.
Figur 2. Exempel på en shape-fil, vilken innehåller byggnader, vägar och järnvägar. Byggnaderna är kategoriserade efter byggnadstyp och vägarna efter skyltad
hastighet.
Till varje shape-fil finns en attributtabell knuten där objektens samtliga egenskaper
och information om objekten kan samlas.
I figurerna nedan, figur 3 och 4, visas attributtabellen för byggnadslagret och vägtrafiklagret. För varje byggnad finns uppgift om byggnadstyp, antalet våningar, höjd på
taknock och takfot samt bostadstyp om objektet utgörs av en bostad. Vad gäller väglagret finns det för varje vägavsnitt i attributtabellen uppgift om vägnamn, vägbredd, vägbeläggning, väghöjd, huruvida vägen är enkelriktad, ÅDT (årsdygnstrafikflöde) med dygnsfördelning av trafiken, andelen tunga fordon, skyltad hastighet
12 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
och eventuell förekomst av broar och tunnlar. Avseende järnväg behövs två olika
lager för att redovisa flödet på järnvägssträckor.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Figur 3. Exempel på uppbyggnad av ett vägtrafiklagers attributtabell.
Figur 4. Exempel på uppbyggnad ett byggnadslagers attributtabell.
Om underlagsdata samlas på detta sätt och attributtabellerna byggs upp så här kan
framtagandet av en bullerberäkningsmodell underlättas avsevärt och man riskerar
inte att missa data som t.ex. en 30-sträcka utanför en skola. Detta då all erforderlig
indata enkelt kan läsas in i bullerberäkningsprogrammet. Shape-formatet stöds bl.a.
av de två, i Sverige, dominerande bullerberäkningsprogrammen SoundPLAN och
CadnaA. Ett annat välkänt program är Predictor, som även det hanterar shape-filer.
13 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Fördelen med shape-formatet gentemot andra format t.ex. AutoCad (dwg- och, dxffiler) är just detta att för varje objekt i shape-filen kan knytas all den information
som behövs vid bullerkartläggningen för aktuell objekttyp.
Detta underlag kan naturligtvis användas för andra ändamål också, exempelvis
behövs en hel del av denna data också för beräkningar av luftföroreningar från
vägar. Det finns beräkningsmoduler även för detta i bl.a. de två
bullerberäkningsprogrammen som nämns ovan.
3.3
3.3.1
Beskrivning av parametrar
Terräng
Höjddata av typen grid 2+ består av höjdpunkter. Den finns hos Lantmäteriet och
kan beställas från Metria m.fl. återförsäljare.
Lantmäteriet förklarar att ”produkten är framställd ur data från flygburen laserskanning och innehåller koordinatsatta höjdpunkter i ett tvåmeters regelbundet rutnät, ett
så kallat grid, med mycket hög höjdnoggrannhet.” Grid skapas ur de laserpunkter
som har klassificerats som mark eller vatten. Angående noggrannheten sägs det att
”medelfelet i höjd är bättre än 0,5 meter”. Det format av grid 2+ som föredras är så
kallat ASC-format.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Kurvor ekvidistans 0,5 m avser höjdkurvor med 0,5 m avstånd i höjdled. Dessa kan
levereras i antingen shape- eller t.ex. dwg-format som båda innebär digitala vektorgrafiska format.
Shape-formatet är mer anpassat än CAD-format, som t.ex. dwg-format, för kartor
med mycket data i form av punkter, linjer och ytor eftersom det går att koppla tabeller med tillhörande data till själva kartan. dwg-formatet är mer anpassat för byggnader och markritningar.
3.3.2
Markabsorption
Vägar görs alltid hårda i beräkningsmodellen, d.v.s. att absorptionsfaktorn sätts till
0. Markskikt MY i fastighetskartan är det ytskikt som anger marktypen. Detta kan
användas för att ange absorptionsfaktor för respektive markyta. Se tabell 1 nedan.
14 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Tabell 1. Markskikt MY i fastighetskartan med förslag till markabsorption.
Absorptionsvärdet avser i förekommande fall marken runt byggnaderna.
Skiktnamn
Detaljtyp
VATTEN
Vatten (sjöar och större vattendrag)
0
BEBYGG
Bebyggelse, ospecificerad (yta)
1
BEBLÅG
Låg bebyggelse (yta)
1
BEBHÖG
Hög bebyggelse (yta)
0
BEBSLUT
Sluten bebyggelse (yta)
1
BEBIND
Industriområde (yta)
0
ODLÅKER
Åker (yta)
1
ODLFRUKT
Fruktodling/fröplantage (yta)
1
ODLEJÅK
Ej brukad åker (yta)
1
ÖPMARK
Annan öppen mark (yta)
1
ÖPKFJÄLL
Kalfjäll (yta)
0
ÖPGLAC
Glaciär (yta)
0
SKOGBARR
Barr- och blandskog (yta)
1
SKOGLÖV
Lövskog (yta)
1
SKOGFBJ
Fjällbjörkskog (yta)
1
MRKO
Ej karterat område (Yta)
1
MRKÖVR
Övrig mark, oklassificerad (Yta)
1
ÖPTORG
Torg (Yta)
0
OSPEC
Ospecificerad yta, ofta kod på felaktig yta
1
3.3.3
Absorptionsfaktor
Byggnader, befintliga
Befintliga byggnader finns som polygoner i ytskikt BY i fastighetskartan
(BY=ytskikt med byggnader). Höjdinformation saknas. Fastighetsdata med mer information som kan kopplas till varje byggnad finns i ytskikt AY (AY=ytskikt med
fastigheter och samfälligheter). Till varje byggnad kopplas fastighetsdata från den
fastighet som byggnadens mittpunkt ligger i. På samtliga fasader sätts 1 dB dämpning av reflexer vilket motsvarar en absorptionskoefficient på ca 0,2.
15 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
3.3.4
Status: Remissutgåva
Byggnadshöjder, befintliga
Faktiska byggnadshöjder bör användas. Om uppgift om höjd på taknock och takfot
finns, används medelvärdet av dessa. Om byggnadshöjder inte finns framtagna används istället LAS-data för att beräkna höjden för varje byggnad. Detta är ofiltrerade höjdpunkter från laserskanning, levererad av Lantmäteriet eller någon av deras
återförsäljare. En risk med denna metod är att höjden på vissa byggnader kommer
att beräknas för högt p.g.a. andra höga objekt, särskilt träd, som växer över små låga
byggnader, exempelvis förråd och liknande. För att justera sådana fel rekommenderas att för bostadsbyggnader med en yta mindre än 100 m² och höjd över 12 m sätts
höjden 9 m och att komplementbyggnader med en yta mindre än 50 m² och höjd
över 6 m sätts till höjden 3 m.
Om det inte är rimligt eller möjligt att använda LAS-data används istället schablonhöjder, se tabell 2, för befintliga byggnader som tas fram utifrån byggnadstyp enligt
fastighetskartan. Viss manuell justering utifrån flygbilder från exempelvis Google
Maps görs i de fall där schablonhöjderna anses orimliga, exempelvis kända byggnader som idrottsstadion, kyrkor, höga flerbostadshus m.m.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Tabell 2. Förslag till schablonhöjder.
Byggnadstyp
Höjd, meter
Bostad; Flerfamiljshus
9
Bostad; Ospecificerad
6
Bostad; Småhus friliggande
6
Bostad; Småhus kedjehus
6
Bostad; Småhus med flera lägenheter
6
Bostad; Småhus radhus
6
Ekonomibyggnad; Ospecificerad
9
Industri; Samtliga typer
9
Komplementbyggnad; Ospecificerad
3
Samhällsfunktion; Samtliga typer
9
Verksamhet; Ospecificerad
9
Övrig byggnad; Ospecificerad
3
16 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Om en databas med hushöjder saknas i kommunen bör en sådan tas fram. Detta för
att öka noggrannheten i kartläggningarna och minimera kostnaderna med manuell
höjdsättning.
3.3.5
Byggnader, planerade
När en områdes- eller lokal kartläggning av ett nytt område skall utföras måste
kommunen eller byggherren tillhandahålla uppgifter för byggnaderna både vad gäller höjd och läge. Formatet skall vara shape. Om terrängen avses förändras måste
uppgifter även på detta tillhandahållas i shape.
3.3.6
Bullerskärmar
För skärmar anges läge, höjd på skärmkrön och eventuellt ljudabsorberande ytskikt.
För vallar krävs även bredden på krönet. För vallar som inte ingår i höjddata för terrängen är det enklast att vallen levereras i form av höjdpunkter i en grid på 0,5×0,5
m eller som höjdkurvor med ekvidistansen 0,25 m och att basen levereras i form av
polygoner. Inaktuell höjddata på markytan kan då enkelt raderas och ersättas med
aktuell höjddata på vallen.
Uppgifter på skärmar och vallar saknas ofta och en databas för dessa bör tas fram.
Eftersom huvudsyftet med dessa är att dämpa bullret medför avsaknad av dem relativt stor överskattning av trafikbullernivåerna i områden där höga nivåer råder. Just i
dessa områden är det extra viktigt att beräkna rätt nivåer.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Spårnära skärmar kan inte modelleras på rätt sätt i beräkningsprogrammen, utan de
måste specialbehandlas. För Trafikförvaltningens trafik se referens 8.
3.3.7
Bullrande verksamheter
Normalt utförs inga bullerkartläggningar av verksamheter såsom industrier,
motorsportbanor, skyttebanor, militärområden, flygplatser m.m. inom ramen för en
kommunal bullerkartläggning. Dock bör alla dessa bullerkällor tas med om
bullerkartan skall bli representativ. Detta innebär att redan utförda bullerberäkningar
för dessa verksamheter måste hämtas in. I dagsläget finns dessa dock inte samlade
på något strukturerat sätt och ofta finns de inte heller i digital form. Ett omfattande
arbete skulle behöva utföras för att samla in all nödvändig data. Detta gör att många
bullerkällor normalt försummas i kartläggningarna, andra läggs in som ett
schablonvärde eller så antas t.ex. att verksamheten uppfyller Naturvårdsverkets
riktlinje vid tomtgräns.
När det gäller EU-kartläggningar anges att IPPC-anläggningar (anläggningar med
tillståns enligt IPPC-direktivet, Integrated Pollution Prevention and Control) skall
tas med. Detta är inte ett relevant kriterium eftersom denna klassning inte har något
med buller att göra. En relativt tyst verksamhet kan vara IPPC-klassad medan en
mycket bullrande verksamhet inte alltid är klassad.
17 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Eftersom många verksamheter måste lämna in bullerutredningar till kommunerna i
samband med tillståndsansökningar, klagomål etc. skulle all denna information
kunna lagras på lämpligt sätt. Kommunen bör kräva att alla utredningar redovisas
digitalt i shape-format och en databas bör tas fram hos kommunen.
Om verksamheter måste kartläggas som en del i t.ex. en kommunkartläggning skall
en sådan beräkning utföras enligt gällande beräkningsmetod. Detta innebär att en
mängd nya indata måste tas fram och inmätningar av bullerkällor kan bli nödvändiga.
Att summera buller från verksamheter med trafikbuller kan ge missvisande resultat
då t.ex. industribuller kan ha en helt annan karaktär på ljudet än t.ex. vägbuller.
Dessutom är riktvärdena olika för trafikbuller och industribuller. Industribuller beräknas dock med Leq och LFmax precis som trafikbuller. Det kan därför finnas skäl till
att i en översiktlig bullerkarta ändå summera värdena för att snabbt ge en överblick
över bullerstörningen i ett område. Buller från industrier skall dock även redovisas i
en egen karta. För t.ex. skjutbanor är summering inte relevant, dels p.g.a. ljudets
karaktär och dels för att bullret redovisas i andra storheter än trafikbuller.
Hur gamla utredningar som är relevant att ta med är omöjligt att ange generellt. En
industribullerkartläggning kan vara inaktuell efter ett år om ljudkällor tagits bort
eller lagts till. Även en exempelvis 3 år gammal utredning är förmodligen bättre än
att bara anta att industrin bullrar enligt Naturvårdsverkets riktvärden vid tomtgräns.
För kartläggning enligt Detaljerad kvalitetsklass skall verksamheten vara kartlagd
under de senaste 3 åren.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
3.3.8
Trafikmängd väg
Inför en kartläggning skall andelen lätta och tunga fordon på alla vägavsnitt tillhandahållas av kommunen, som i sin tur hämtar in trafikdata från statliga vägar. På så
sätt erhålls en överblick över det totala trafikflödet i kommunen och all data blir
samlad i en databas.
Trafikdata får högst vara 5 år gammal, 3 år för Detaljnivå. Äldre data skall räknas
upp till aktuellt flöde av väghållaren. Vilka schabloner som skall användas för
denna uppräkning bestäms av väghållaren. Här behöver dock gemensamma riktlinjer tas fram.
Dygnsfördelning av trafiken behövs både för EU-kartläggningar och för att kunna ta
fram Lnight som kommer att behövas vid dimensionering av byggnader enligt ljudklass A och B i den nya standarden SS 25267 för bostäder. Ljudklass B kan t.ex.
vara ett krav om Miljöbyggnads klass Silver eller Guld skall uppnås. När Lden beräknades inför tidigare EU-kartläggningar användes schabloner för dygnsfördelningen (referens 5). Fel i uppskattningen av flödena fick egentligen inga konsekvenser förutom att nivåerna som redovisades fick lite sämre noggrannhet. I och med att
bostäder framöver skall projekteras utifrån Lnight blir det viktigt att få fram relevanta
flöden. Att bara arbeta med schabloner är därmed inte tillräckligt. För att få fram bra
18 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
underlag måste alla mätningar och beräkningar av flöden framöver ske uppdelat på
de tre delarna dag, kväll och natt. Fram till dess att bra underlag finns framme
kommer schabloner behöva användas. Det kommer att behövas en gemensam syn på
vilka schabloner som skall användas för att kartläggningarna skall vara harmoniserade. Innan bättre värden tas fram skall schabloner enligt referens 5 användas.
Liknade problem finns gällande schabloner för andelen tung trafik där också bättre
statistik behöver tas fram, liksom gemensamma riktlinjer för schabloner. Schabloner
i referens 5 skall användas tills bättre värden finns framme.
3.3.9
Hastighet, väg
Skyltad hastighet på gator och vägar skall användas. Data skall tillhandahållas av
kommunen. Om data saknas kan t.ex. hastighet enligt NVDB (Nationell VägDataBas) användas, som förutom hastighet innehåller uppgifter om bland annat vägbeläggning, vägbredd och trafikmängder.
Om det är känt att hastigheten skall förändras vid beräkningar för ett prognosår skall
den nya hastigheten användas.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Att använda skyltad hastighet innebär ett problem på de gator och vägar där hastighetsöverträdelser sker regelbundet av merparten av fordonen. Vid framtagandet av
dimensioneringsunderlag för beräkning av ljudisolering hos fasader måste det diskuteras med beställaren om hänsyn till den högre hastigheten skall tas. I annat fall
kommer inomhusnivåerna bli högre än vad som tillåts enligt byggnormen. Detta
kommer bli än viktigare framöver i och med de nya kraven på att dimensionerande
utomhusnivå skall anges i detaljplanen.
3.3.10
Vägbroar
För kommun- och områdeskartläggningar måste ingen manuell höjdsättning utföras
för mindre broar enligt den översiktliga modellen. Vid detaljerad nivå levereras färdiga shape-filer från TRV/kommun. För lokal bullerkartläggning gäller samma som
vid detaljnivå för kommun- eller områdeskartläggning, men i valfritt format.
3.3.11
Vägtunnlar
För kommun- och områdeskartläggning kontrolleras vid en översiktlig kartläggning
bara att vägen ligger på rätt höjd utanför de båda mynningarna och att inga punkter
finns inuti tunneln, men vid detaljerad nivå levereras shape-filer från respektive
väghållare. För lokal bullerkartläggning gäller samma som vid detaljnivå för kommun- och områdeskartläggning, men i valfritt format.
19 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
3.3.12
Status: Remissutgåva
Vägbeläggning
Korrektion p.g.a. vägbeläggning görs enligt Nordisk beräkningsmodell 1996 och
Trafikverkets senaste vägbeläggningskorrektioner från 2009. Dessa bör finnas i en
aktuell shape-fil där en kolumn beskriver typen av vägbeläggning och en annan kolumn anger korrektionen. För kommunala vägar/gator ansvarar kommunen för att
rätt vägbeläggningskorrektion anges. Om schablon skall används antas standardbeläggning, vilket innebär att man helt enkelt bortser ifrån korrektionen. Justering görs
i så fall bara för vägar där det anses viktigt att ha med en korrektion, exempelvis där
man nyligen lagt bullerdämpande asfalt. Dessa korrektioner bör gå att hämta från
NVDB och det bör vara obligatoriskt att ny vägbeläggning rapporteras in till respektive väghållare.
3.3.13
Väghöjd
Inmätt uppgift gällande väghöjd från väghållaren används. När ingen uppgift finns
används en schablonhöjd på 0,2 meter över mark, med undantag för tunnlar där
vägen skall gå under marken. Verktyg i beräkningsprogrammen som skapar vägbank bör undvikas p.g.a. risken att införa felaktigheter.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
3.3.14
Tågtyper
En databas med färdiga shape-filer behöver iordningställas av både Trafikverket
(TRV) och Trafikförvaltningen (TF). Innan det arbetet är färdigt används för statlig
tågtrafik fastställd tågplan för aktuellt år. Detta är ett internt verktyg inom TRV som
innehåller uppgifter om tågtyper, längder och tider för all planerad tågtrafik. Det är
viktigt att de exakta tågtyperna används och inte endast godståg, snabbtåg, pendeltåg, övriga persontåg och tjänstetåg. Det största felet som kan uppstå då är att motorvagnar modelleras som lokdragna persontåg, vilket kan ge fel på upp till 10 dB.
När det gäller tunnelbana, spårvagnar m.m. tillhandahålls informationen av TF.
Prognoser tas fram av TRV/TF för beräkningar av ett prognosår t.ex. 20 år fram i
tiden. För kommun- och områdeskartläggning vid Översiktlig nivå och för lokal
bullerkartläggning levereras valfritt tabellformat, men för kommun- och områdeskartläggning vid Detaljerad nivå levereras färdiga shape-filer.
3.3.15
Tåglängd, medel
För statlig tågtrafik används fastställd tågplan för aktuellt år tillsammans med medelvärdesbildning för att få fram medellängd för respektive tågtyp. Den blir förmodligen något överskattad eftersom den grundas på medelvärdet av maximal tåglängd
för respektive tåg. När det gäller tunnelbana, spårvagnar m.m. tillhandahålls informationen av TF.
Prognoser tas fram av TRV/TF för ett prognosår t.ex. 20 år fram i tiden. För kommun- och områdeskartläggning vid Översiktlig nivå och för lokal bullerkartläggning
20 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
levereras valfritt tabellformat, men för kommun- och områdeskartläggning vid Detaljerad nivå levereras färdiga shape-filer.
3.3.16
Tåglängd, max
För statlig tågtrafik används fastställd tågplan för aktuellt år för att få fram maximal
tåglängd. Den är något överskattad eftersom den anger högsta tillåtna längd för respektive tåg. I praktiken uppnås den sällan. När det gäller tunnelbana, spårväg m.m.
tillhandahålls informationen av TF.
Prognoser tas fram av TRV/TF för ett prognosår t.ex. 20 år fram i tiden. För kommun- och områdeskartläggning vid Översiktlig nivå och för lokal bullerkartläggning
levereras valfritt tabellformat, men för kommun- och områdeskartläggning vid Detaljerad nivå levereras färdiga shape-filer.
3.3.17
Tåghastigheter
Trafikverkets verktyg Stigfinnaren (eller Banbok för aktuellt år när det gäller Trafikförvaltningen) används för respektive sträcka och tågtyp. Dessa är interna dokument
inom TRV/TF som bland annat anger hastighetsgränser för olika järnvägsavsnitt.
Utifrån dessa tas den aktuella informationen fram och levereras till den som utför
bullerkartläggningen.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Prognoser tas fram av TRV/TF för ett prognosår t.ex. 20 år fram i tiden. För kommun- och områdeskartläggning vid Översiktlig nivå och för lokal bullerkartläggning
levereras valfritt tabellformat, men för kommun- och områdeskartläggning vid Detaljerad nivå levereras färdiga shape-filer.
3.3.18
Växlar och plankorsningar
För kommun- och områdeskartläggning tas vid en Översiktlig kartläggning ingen
hänsyn till varken växlar eller plankorsningar med väg, men vid Detaljnivå används
Trafikverkets verktyg BIS för att hitta växlar och plankorsningar. Informationen
levereras i tabellform. För varje växel och korsning adderas 6 dB till 10 m järnväg.
Vid Detaljerad nivå för kommun- och områdeskartläggningar levereras färdiga
shape-filer från TRV/TF men vid lokala bullerkartläggningar godtas valfritt tabellformat.
3.3.19
Stationer
Läge för stationer måste anges i en databas. Dessutom måste det finnas information
gällande vilka av de passerande tågen som stannar vid stationen samt minsta accelerations- och retardationssträcka för varje tågtyp.
21 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
3.3.20
Järnvägsbroar
Trafikverkets verktyg BIS används för att hitta broar. Informationen levereras i tabellform. För varje bro med eller utan ballast adderas 3 dB respektive 6 dB för den
delen av järnvägen som går på bro. Vid Detaljerad nivå för kommun- och områdeskartläggningar levereras färdiga shape-filer från TRV/TF, men vid lokala bullerkartläggningar godtas valfritt tabellformat.
För områdeskartläggning samt lokal kartläggning räcker det inte med schabloner i
det fall det är en stålbro. Anledningen är att det kan skilja så mycket från bro till bro
och tillskott på 10 dB kan förekomma. Uppmätning av den aktuella bron bör göras,
alternativt görs ett tillägg med marginal.
3.3.21
Järnvägstunnlar
För kommun- och områdeskartläggningar vid Översiktlig kartläggning kontrolleras
att järnvägen ligger på rätt höjd utanför båda tunnelmynningarna och att inga punkter finns inuti tunneln. Vid Detaljerad nivå för kommun- och områdeskartläggningar
levereras färdiga shape-filer från TRV/TF, men vid lokalbullerkartläggningar godtas
valfritt tabellformat. Trafikverkets verktyg BIS kan användas för att hitta tunnlar.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
3.3.22
Järnvägshöjd
För kommun- och områdeskartläggningar vid en Översiktlig kartläggning kan en
schablonhöjd på 1,0 m över mark användas om järnvägsbank saknas i höjddata för
mark, annars 0,2 m över bank, med undantag av tunnlar där järnvägen skall gå under marken. I första hand används inmätt järnvägshöjd från TRV/TF. Vid Detaljerad
nivå för kommun- och områdeskartläggningar levereras färdiga shape-filer från
TRV/TF men vid lokala bullerkartläggningar godtas valfritt tabellformat. Verktyg i
beräkningsprogrammen som skapar järnvägsbank bör undvikas p.g.a. risken att införa felaktigheter.
4
Beräkning
4.1
Beräkningsmodell och beräkningsprogram
För närvarande gäller följande beräkningsmodeller.
·
·
·
Väg – Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik, NVs rapport 4653
Tåg – Nordiska beräkningsmodellen för tåg, NVs rapport 4935
Industri – General Prediction Method, DALs rapport 32
Det finns flera kommersiella beräkningsprogram, exempelvis SoundPLAN, CadnaA
och Predictor, som alla anger sig följa gängse beräkningsmodeller. Ursprungligen
togs modellerna fram som nomogrammodeller och anpassningar har därför fått göras när beräkningsprogrammen togs fram. De olika programleverantörerna har där-
22 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
vid löst problemen på lite olika sätt, vilket i sin tur kan ge lite olika beräkningsresultat. Som med alla programvaror upptäcks dessutom ständigt mer eller mindre allvarliga avvikelser mellan programmen och beräkningsmodellen, som rättas efterhand.
Av den anledningen skall alltid senaste versionen av beräkningsprogrammen användas.
I Sverige används beräkningsalgoritmen kallad Nordiska beräkningsmodellen för
tåg- och vägtrafik. I Danmark har man valt en noggrannare metod kallad Nord2000.
Enligt beslut skall strategiska bullerkartläggningar, EU-kartläggningar, från och
med 31 december 2018 utföras enligt en helt ny metod, Common Noise Assessment
Methods in Europe (CNOSSOS-EU). Denna är betydligt mer avancerad än de nu
använda Nordiska beräkningsmodellerna.
En förbättrad beräkningsmodell kommer dock inte att medföra förbättrad precision i
beräknade värden förrän indata blivit betydligt bättre än idag.
Det är stor skillnad på nuvarande beräkningsmodeller och CNOSSOS. När det gäller
indata kommer ett par nya parametrar behöva tas fram. För vägtrafik skall dubbdäcksanvändning tas med och tung trafik delas upp i två klasser. När det gäller tågbuller skall fördelningen mellan lok/vagn samt spårkvalitet tas med.
Beräkningsmodellen CNOSSOS behandlar tåg-, väg- och industribuller.
Ursprungligen var det tänkt att CNOSSOS skulle innehålla en översiktlig del för de
strategiska kartläggningarna och en frivillig del för mer detaljerade beräkningar.
Den senare har dock inte tagits med i slutversionen av CNOSSOS.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
CNOSSOS kommer att behöva vidareutvecklas och anpassas för svenska förhållanden.
4.2
Bullerberäkning på baksidan av byggnader
Ett exempel där nuvarande beräkningsmodeller ger felaktiga resultat är bullernivåer
på innergårdar eller baksidor på byggnader. Beräkningar visar konsekvent på lägre
bullernivåer än de uppmätta. Felaktigheter uppstår även vid beräkningar av delvis
inglasade balkonger.
Vilken ljudnivå som råder på bakgårdar, innergårdar och på delvis inglasade
balkonger är avgörande då riktvärden gällande trafikbuller tar hänsyn till
ljudnivåerna på den skyddade sidan. Det finns beräkningsmodeller för att kunna
bedöma detta, men dessa är inte implementerade i Nordiska beräkningsmodellen,
CNOSSOS eller Nord 2000. Arbete inom detta område har bland annat utförts inom
projektet QSIDE, se referens 9.
4.3
Buller på längre avstånd, bullerregn
Ett annat problem med nuvarande beräkningsmodeller är hur bullerspridningen på
långa avstånd är modellerad. Även detta kan medföra för låga prediktioner. Ett sätt
23 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
att ta hänsyn till detta samt problemet beskrivet i kapitel 4.2 är att lägga på ett så
kallat bullerregn.
En konstant ljudnivå adderas helt enkelt till de framräknade nivåerna. Exakt vilket
värde som skall adderas är svårt att ange och det skiljer från plats till plats.
Exempel på ljudnivåer, bullerregn, på avstånd till större trafikleder anges i referens
10. Att i detalj ange en tillskottsnivå för varje plats i en större kartläggning är omöjligt. Exempelvis kan ett värde (45 dBA) adderas i närhet till större trafikleder och ett
annat värde (40 dBA) adderas längre bort. På mycket stort avstånd görs ingen korrektion.
4.4
Ljudkällor i angränsande kommun
Vid en bullerberäkning räcker det inte med att bara titta på den aktuella kommunen.
Det kan finnas bullerkällor i angränsande kommun som bidrar till ljudnivån. Alla
källor som bidrar måste tas med och detta innebär att underlagsdata måste inhämtas
från flera kommuner vad gäller terrängunderlag, trafikdata m.m.
4.5
Beräkningsinställningar
Gridhöjd sätts till två respektive fem meter över mark (EU 4 m) för att representera
marknivån/bottenvåningen samt våning två.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Beräkningspunkter placeras i ett rutnät med tätheten 5×5 m. I glesbygd kan tätheten
10×10 m användas.
För fasadpunkter bör beräkningspunkter placeras på varje våningsplan och på var
5:e meter i horisontalled. Minst en punkt per fasad längre än två meter bör också
användas.
Antalet reflektioner i beräkningsprogrammet skall sättas till 3 i tätorter. För glesbygd är det tillräckligt med en reflex.
Sökavstånd mellan källa och mottagare bör alltid vara minst 3 000 m. För bullerkällor med mycket hög ljudeffekt kan avståndet behöva höjas.
Sökavstånd mellan källa och reflektor bör vara minst 100 m.
Sökavstånd mellan reflektor och mottagare bör vara minst 200 m.
4.6
Koordinatsystem
Vikten av att samtliga in- och utdata hanteras i samma koordinatsystem är mycket
stor. Detta bl.a. för att undvika eventuella problem vid transformering. Sedan 2007
pågår ett arbete att föra in ett enhetligt koordinatsystem, SWEREF99, i Sveriges
samtliga kommuner. För Stockholms län skall all form av kartinformation vara i
SWEREF99 TM. Höjd RH 2000.
24 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
4.7
Beräkningsnoggrannhet i resultatet
I de Nordiska beräkningsmodellerna finns en beräkningsnoggrannhet på som bäst
± 3 dB. Noggrannheten i beräkningarna beror även på indata, såsom trafikuppgifter,
höjdkurvor, placeringen av hus och höjder, vägstandard etc. Därför kan aldrig noggrannheten vara bättre än i beräkningsmodellerna, d v s ± 3 dB.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
I rapporten Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG, referens 5,
finns en tabell med syftet att ge en viss vägledning på den numeriska
noggrannheten. I tabell 3 anges värden för beräkning av Lden, men den kan även
representera beräkningar av Leq.
Tabell 3. Bedömd onoggrannhet enligt referens 5 gällande Lden.
Problem
Riskfaktor
Bedömd typisk
noggrannhet
för Lden
Trafikmängd
Fel uppskattning
0,5 dB per 10%
Dygnsfördelning
Fel uppskattning
Nattrafik 1 dB per 10%
(vägtrafik)
Andel tunga fordon
Fel uppskattning
1 dB per 20%
(vägtrafik)
Hastighet
Fel uppskattning
1 dB per 10%
Hus som skärmar
Schablonhöjd
Liten
Anlagda skärmar
Utelämnas
Liten*
Terrängmodell vid källan
Olika aktörer har olika
0-3 dB
höjd på källan relativt
terräng
Beräkningshöjd
Flyg beräknas på 1,2 m
0-1 dB
Marktyp
Fel marktyp väljs
0-9 dB för vägtrafikbuller
Mest exponerad del av
Överskattning av antalet Liten vid villabebyggelse,
fasad
exponerade om bara
stor överskattning vid
högsta nivån används
vissa större byggnader
typiska för storstäder
Bestämning av antal
Felaktigt antal
Stor i det enskilda fallet
boende
men osäkert vid
storskalig
tillämpning
Fördelning av antal
Placering i fel byggnad
Stor i det enskilda fallet
boende
men osäkert vid storskalig tillämpning
* Vår bedömning är dock att den lokalt kan vara mycket hög
25 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
5
Status: Remissutgåva
Utdata
Resultatet från genomförda bullerberäkningar kan presenteras med hjälp av själva
beräkningsprogrammet i form av utbredningskartor, tabeller, fasadkartor etc eller
exporteras till andra program. Möjligheterna att analysera resultatet och koppla detta
t.ex. till befolkningsstatistik är ofta större i ett GIS-program, såsom ArcGIS, än i
bullerberäkningsprogrammen.
Som nämns i kapitel 4.4 skall ljudkällor i angränsande kommuner, som bidrar till
ljudnivån, inkluderas. Vid rapportering skall dock bara beräkningsresultat i den aktuella kommunen redovisas.
Gridberäkningar exporteras som shape i form av ytor och fasadpunkter som shape i
form av punkter.
Förutom beräkningsresultat skall metadata enligt tabell 4 rapporteras.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Tabell 4. Datamodell för inrapportering av metadata
Kolumnnamn
Organisation
Beskrivning
Beräkningskonsult
Attributvärde
Namn
Adress
Företagets adress
-
Telefonnummer
-
e-mail
Datum
Företagets växelnummer
Företagets gemensamma
e-mail
Datum för inrapportering
Program
Projektion
Använt beräkningsprogram
Använd projektion
År-månad-dag
Namn och versionsnummer
SWEREF99 TM
Bullerkartor
Inrapportering av bullerkartor
Punkter eller ytor
26 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
5.1
Textrapport
Till varje bullerkartläggning skall följa en textrapport som levereras i pdf-format.
Denna skall minst ta upp följande information:
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
5.2
En generell beskrivning av uppdragets omfattning
Vilka typer av bullerkällor som inkluderas och vilka som exkluderas
Varifrån underlag har hämtats
Kvalitet på underlaget utifrån tabellen i kapitel 6
Vilken typ av bearbetning och granskning som skett av underlaget
Vilka egna antaganden som gjorts
Använt beräkningsprogram med versionsnummer och beräkningsmetod
Beräkningsinställningar
Resultat
Slutsatser
Utdata, bullerberäkningar
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Samtliga beräkningar av trafikbuller från väg och järnväg görs för både dygnsekvivalent, LA,eq dB, och maximal ljudnivå, LAFmax dB. För beräkning i grid redovisas
ytor i 5 dB-intervaller med en färgpalett enligt figur 5 och 6 nedan. Färgerna är angivna i RGB-skalan, men med numrering enligt HTML-färger.
Ljudreflexer skall vara inkluderade i plankartorna. För fasadpunkter redovisas frifältsvärden (samtliga reflexer inkluderade förutom reflex i egen fasad). Värden
anges med en decimal. Orsaken till redovisning med en decimal är att möjliggöra
mer korrekt vidarebehandling, exempelvis logaritmisk addition av buller från vägoch spårtrafik.
Redovisning skall göras i 5 dB intervall mellan 45-75 dBA gällande den ekvivalenta
ljudnivån och mellan 60-95 dBA gällande den maximala ljudnivån. Beräkningar
skall göras för minst 10 dBA lägre ljudnivåer än vad som anges i kartunderlaget för
att möjliggöra vidare bearbetning av resultaten som t.ex. summering av buller från
väg- och tågtrafik.
Ljudnivå, dBA
Markering
R
> 45,0 - ≤ 50,0
130
> 50,0 - ≤ 55,0
110
> 55,0 - ≤ 60,0
255
> 60,0 - ≤ 65,0
255
> 65,0 - ≤ 70,0
255
> 70,0 - ≤ 75,0
200
>75,0
160
Figur 5. Skala för ekvivalent ljudnivå.
27 (47)
G
255
255
255
170
0
0
40
B
255
120
20
50
0
150
0
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Ljudnivå, dBA
Markering
R
> 60,0 - ≤ 65,0
130
> 65,0 - ≤ 70,0
110
> 70,0 - ≤ 75,0
255
> 75,0 - ≤ 80,0
255
> 80,0 - ≤ 85,0
255
> 85,0 - ≤ 90,0
200
> 90,0 - ≤ 95,0
160
Figur 6. Skala för maximal ljudnivå.
G
255
255
255
170
0
0
40
B
255
120
20
50
0
150
0
Från bullerberäkningsprogrammet görs en export av beräkningsresultatet i form av
ytor i 5 dB-steg samt fasadpunkter till shape-format.
5.3
Kvalitetsmärkning av kartorna
Eftersom resultatkartorna kan komma att användas separat från textrapporten är det
viktigt att dessa hänvisar till rapporten med rapportnummer och revisionsdatum.
Samtliga kartor skall dessutom märkas med kvalitetsklassen (Detaljerad eller Översiktlig nivå) som beror på underlagets beskaffenhet enligt tabellen i kapitel 6. Om
mer än 75% av parametrarna uppfyller den detaljerade nivån märks kartan med
”Översiktlig +”.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
6
Sammanfattande tabell
I tabellen nedan, tabell 5, redovisas kortfattat krav på indata, beräkningsparametrar
och utdata. Några begrepp behöver dock förklaras – bullerkartläggningstyper och
kvalitetsklasser.
6.1
Förklaringar
I denna utredning har bullerkartläggningar delats upp i tre typer – kommunkartläggning, områdeskartläggning och lokal kartläggning samt i två kvalitetsklasser - Översiktlig nivå och Detaljerad nivå. Nedan förklaras bullerkartläggningstyperna och
kvalitetsklasserna var för sig.
6.1.1
Bullerkartläggningstyper
I denna utredning har bullerkartläggningar delats upp i tre typer; kommunkartläggning, områdeskartläggning och lokal kartläggning. Hur dessa definieras anges nedan.
·
Kommunkartläggning: Heltäckande bullerkartläggning på kommunnivå (enligt, Leq, LFmax). Syftet med denna kartläggning är i första hand att identifiera
problemområden i planeringsskedet, kunna beräkna antal boende exponerade
för olika ljudnivåer samt utgöra underlag för handlingsplaner.
28 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
·
Områdeskartläggning: Bullerkartläggning på områdesnivå (del eller delar av
kommunen). Syftet med denna typ av kartläggning är att visa på konsekvenser
när t.ex. ett nytt bostadsområde planeras i ett tidigare obebyggt område. (Leq,
LFmax)
·
Lokal kartläggning: Bullerkartläggning på kvartersnivå. Syftet med kartläggning på lokal nivå är att i byggskedet få fram underlag som visar att bullerriktvärden uppfylls, att ta fram dimensionerande värden som skall inkluderas i detaljplanen samt att bedöma exponering och planera för bulleråtgärder (Leq, LFmax,
Lnight).
6.1.2
Kvalitetsklasser
Bullerkartläggningar på kommunal- och områdesnivå delas in i två olika kvalitetsklasser; Översiktlig (grundläggande) nivå samt Detaljnivå (önskvärd) nivå.
Lokal bullerkartläggning delas inte in i några kvalitetsklasser eftersom den alltid
skall vara detaljerad.
Anledningen till att den översiktliga nivån definieras är att det idag inte alltid finns
indata för den detaljerade nivån och det måste gå att utföra kartläggningar med de
data som finns idag. Om ett antal år kan det finnas skäl att höja kraven ytterligare,
då även den detaljerade nivån kan förbättras.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
6.1.3
Ålder och format på underlag
I alla lägen skall så färsk data som möjligt användas. Om de dataformat som anges
nedan inte finns får undantag göras, men detta kräver då en större arbetsinsats för att
eventuellt konvertera och komplettera data.
29 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Status: Remissutgåva
Tabell 5. Krav på indata, beräkningsparametrar och utdata vid olika typer av bullerkartläggningar
Parameter
Kommunal- och områdes- Kommunal- och områdeskartläggning
kartläggning
Detaljerad
Översiktlig
Lokal kartläggning
Detaljerad
Kvalitet
Kvalitet
Format
Kvalitet
Format
ASC/
Format
Indata till digital beräkningsmodell (3.3.1.-3.3.6)
GRID 2+ eller kurvor ekvidistans
0,5 m
ASC/
Shp,
dwg
GRID 2+
Markabsorption
(3.3.2)
Fastighetskarta,
skikt MY
Shp,
dwg
Fastighetskarta,
skikt MY
Byggnader, befintliga (3.3.3)
Fastighetskarta
Shp,
dwg
Byggnadshöjder,
befintliga (3.3.4)
LAS-data eller
schablon utifrån
typ, antal våningar,
storlek m m
Byggnader, planerade (3.3.5)
Bullerskärmar
(3.3.6)
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Terräng (3.3.1)
Senaste uppdaterade handling
Shp,
dwg,
pdf
Shp
Fastighetskarta,
skikt MY
Shp,
dwg,
pdf
Fastighetskarta
Shp
Senaste uppdaterade handling
Shp,
dwg,
pdf
ASC
Uppgift om höjd på
taknock och takfot
Shp
Senaste uppdaterade handling
Shp,
dwg,
pdf
Senaste uppdaterade handling
Shp,
dwg
Senaste uppdaterade handling
Shp
Senaste uppdaterade handling
Shp,
dwg,
pdf
Senaste uppdaterade handling
Shp,
dwg
Senaste uppdaterade handling
Shp
Senaste uppdaterade handling
Shp,
dwg,
pdf
Shp
Indata till beräkning av bullrande verksamheter (3.3.7)
Bullrande verksamheter, emission (3.3.7)
Uppmätt eller beräknad ljudeffekt
exklusive direktivitet
–
Uppmätt eller beräknad ljudeffekt
inklusive direktivitet
Shp
Uppmätt eller beräknad ljudeffekt
inklusive direktivitet
Valfritt
tabellformat
Bullrande verksamheter, läge
Ritning eller egen
observation
Shp,
dwg
Ritning eller egen
observation
Shp
Ritning eller egen
observation
Shp,
dwg,
30 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Status: Remissutgåva
(3.3.7)
pdf
Bullrande verksamheter, drifttid
(3.3.7)
Uppgifter från industrin
Valfritt
tabellformat
Uppgifter från industrin
Shp
Uppgifter från industrin
Valfritt
tabellformat
Bullrande verksamheter, lokal
avskärmning
(3.3.7)
Egen observation
Foto
Ritning eller egen
observation
Shp
Ritning eller egen
observation
Shp
Dwg
Dwg
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Indata till beräkning av vägtrafikbuller (3.3.8-3.3.13)
Trafikmängd väg,
uppdelad på dag,
kväll och natt
(3.3.8)
Bedömt av väghållare. För större
vägar (ca 1000 fordon/dygn) gäller
dock uppmätt/
prognos* från väghållare
Shp,
tabell,
karta
Uppmätt/
prognos* från väghållare
Shp
Uppmätt/
prognos* från väghållare
Valfritt
tabelleller
kartformat
Andel tung trafik,
uppdelad på dag,
kväll och natt
(3.3.8)
Bedömt av väghållare. För större
vägar (ca 1000 fordon/dygn) gäller
dock uppmätt/
prognos* från väghållare
Shp,
tabell,
karta
Uppmätt/
prognos* från väghållare
Shp
Uppmätt/
prognos* från väghållare
Valfritt
tabelleller
kartformat
Hastighet väg
(3.3.9)
Skyltad
Shp,
valfritt
tabelleller
kartformat
Skyltad
Shp
Skyltad
Valfritt
tabelleller
kartformat
Vägbroar (3.3.10)
Kontrollera att
bron har rätt höjd
–
Senaste uppdaterade handling
Shp
Senaste uppdaterade handling
Valfritt
tabellformat
Vägtunnlar
Kontrollera att väg
–
Senaste uppdate-
Shp
Senaste uppdate-
Valfritt
tabell-
31 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Status: Remissutgåva
(3.3.11)
ligger under mark
rade handling
Vägbeläggning
(3.3.12)
Schablon, d v s
ingen korrektion
–
Aktuell uppgift från
väghållare
Väghöjd (3.3.13)
Schablonhöjd på
0,2 m över mark
förutom vid tunnel
–
Inmätt uppgift från
väghållare
rade handling
format
Shp
Aktuell uppgift från
väghållare
Valfritt
tabellformat
Shp
Inmätt uppgift från
väghållare
Valfritt
tabellformat
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Indata till beräkning av spårtrafikbuller (3.3.14-3.3.22)
Tågtyper, uppdelat på dag, kväll
och natt (3.3.14)
Tågplan/tidtabell
aktuellt år eller
prognos* från
TRV/TF
Valfritt
tabellformat
Tågplan/tidtabell
aktuellt år eller
prognos* från
TRV/TF
Shp
Tågplan/tidtabell
aktuellt år eller
prognos* från
TRV/TF
Valfritt
tabellformat
Tåglängd medel
(3.3.15)
Tågplan aktuellt år
och eventuell
prognos* från
TRV/TF
Valfritt
tabellformat
Tågplan aktuellt år
och eventuell
prognos* från TRV/
TF
Shp
Tågplan aktuellt år
och eventuell
prognos* från TRV/
TF
Valfritt
tabellformat
Tåglängd max
(3.3.16)
Tågplan aktuellt år
och eventuell
prognos* från TRV/
TF
Valfritt
tabellformat
Tågplan aktuellt år
och eventuell
prognos* från TRV/
TF
Shp
Tågplan aktuellt år
och eventuell
prognos* från TRV/
TF
Valfritt
tabellformat
Tåghastigheter
(3.3.17)
Linjebok/banbok
aktuellt år och
eventuell prognos*
från TRV/TF
Valfritt
tabellformat
Linjebok/banbok
aktuellt år och
eventuell prognos
från TRV/TF
Shp
Linjebok/banbok
aktuellt år och
eventuell prognos*
från TRV/TF
Valfritt
tabellformat
Växlar/
korsningar
(3.3.18)
BIS från TRV
–
BIS från TRV
Shp
BIS från TRV
Valfritt
tabellformat
Stationer (3.3.19)
Information från
TRV/TF
-
Information från
TRV/TF
Shp
Information från
TRV/TF
Shp
Järnvägsbroar
(3.3.20)
BIS från TRV eller
information från TF
-
BIS från TRV eller
information från TF
Shp
BIS från TRV eller
information från TF
Valfritt
tabellformat
eller information
från TF
eller information
från TF
32 (47)
eller information
från TF
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Järnvägstunnlar
(3.3.21)
Kontrollera att
järnväg ligger under mark
–
Information från
TRV/TF
Shp
Information från
TRV/TF
Valfritt
tabellformat
Järnvägshöjd
(3.3.22)
Schablonhöjd på
0,2/1,0 m över
mark förutom vid
tunnel
–
Inmätt uppgift från
TRV/TF
Shp
Inmätt uppgift från
TRV/TF
Valfritt
tabellformat
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Beräkningsinställningar (4.5)
Gridhöjd (4.5)
2 och 5 m
2 och 5 m
2 och 5 m
Gridtäthet mark
(4.5)
5×5 i tätort och 10×10 på
landsbygd
5×5 i tätort och 10×10 på
landsbygd
5×5 i tätort och 10×10 på
landsbygd
Gridtäthet fasad
(4.5)
Vertikalt varje våning,
horisontellt var 5:e m
Vertikalt varje våning,
horisontellt var 5:e m
Vertikalt varje våning,
horisontellt var 5:e m
Reflektioner (4.5)
3 (glesbygd 1)
3 (glesbygd 1)
3 (glesbygd 1)
Sökavstånd källa
- mott. (4.5)
Minst 3 000 m
Minst 3 000 m
Minst 3 000 m
Sökavstånd källa
- reflektor (4.5)
100 m
100 m
100 m
Sökavstånd mott.
- reflektor (4.5)
200 m
200 m
200 m
Utdata bullerberäkningar (5 - 5.2)
Grid (5 och 5.2)
Ytor i 5 dB-steg
Shp
Ytor i 5 dB-steg
Shp
Ytor i 5 dB-steg
Shp
Fasadpunkter (5
och 5.2)
Frifält, en decimal
Shp
Frifält, en decimal
Shp
Frifält, en decimal
Shp
* Prognoser avser nya vägar/gator, alternativt framtida trafikökningar på befintliga
vägar/gator, gällande områdes- eller lokal kartläggningar.
7
Databas för lagring av in- och utdata
I detta kapitel ges en kortare beskrivning av tanken bakom en central databas för att
samla indata och utdata till bullerkartläggningar för Stockholms län. Slutligen redovisas kort hur man har valt att göra i Danmark
33 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Om det inte anses realistiskt med en central databas gällande t.ex. terrängkartor eller
trafikunderlag, som bl.a. framfördes under workshopen, kan i alla fall databaser tas
fram på kommunnivå.
7.1
Förslag till ny arbetsgång och central databas
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Figur 7. Förslag till arbetsgång.
7.2
Datainsamling
Kommunerna bör som ett första steg utföra en inventering av det indata som redan
finns tillgänglig, enligt kapitel 2. Datat är inte sällan utspridd på olika avdelningar
inom kommunen. Om data inte redan finns i lämpliga databaser skapas sådana. Därefter måste det fyllas på med datat där det saknas och uppdatera gammal data. Störst
arbete bedöms behövas när det gäller trafikflöden.
7.3
7.3.1
Indata
Leverans av indata från kommuner, väg- och banhållare
Kommunerna och väg- och banhållare ser till att ständigt uppdatera data och att leverera denna till den centrala databasen. Vad gäller trafikuppgifter är den uppdelad i
två delar, en för nuläge och en för framtid som bygger på prognoser (t.ex. 20 år fram
i tiden).
34 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
7.3.2
Nedladdning av indata
Då en bullerkartläggning ska genomföras för t.ex. en områdeskartläggning hämtas
data genom att man loggar in i tjänsten, markerar ett kartutsnitt i en karta och får
automatiskt en länk till en samling shape-filer.
7.4
Utdata
7.4.1
Leverans av utdata från kommuner och väg- och banhållare
Från bullerberäkningsprogrammet görs en export av beräkningsresultatet i form av
ytor i 5 dB-steg och fasadpunkter till shape-format. För dygnsekvivalent ljudnivå
presenteras intervallet 45-75 dBA och för maximal ljudnivå presenteras intervallet
60-95dBA. Beräkningar görs dock för 10 dBA lägre nivåer för att möjligöra summering av nivåer utan att data går förlorad. Samma intervaller gäller för fasadpunkterna. Ytorna presenteras i ett lämpligt program t.ex. ArcMap (för att få en enhetlig
karta över hela länet).
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Ytor (en shape-fil per följande)
·
·
·
·
·
·
·
·
Vägbuller ekvivalent ljudnivå på beräkningshöjd 2 meter
Vägbuller ekvivalent ljudnivå på beräkningshöjd 5 meter
Tågbuller ekvivalent ljudnivå på beräkningshöjd 2 meter
Tågbuller ekvivalent ljudnivå på beräkningshöjd 5 meter
Vägbuller maximal ljudnivå på beräkningshöjd 2 meter
Vägbuller maximal ljudnivå på beräkningshöjd 5 meter
Tågbuller maximal ljudnivå på beräkningshöjd 2 meter
Tågbuller maximal ljudnivå på beräkningshöjd 5 meter
Punkter (en shape-fil per följande)
·
·
Vägbuller (inkluderande flera våningsplan samt både ekvivalent och maximal ljudnivå)
Tågbuller (inkluderande flera våningsplan samt både ekvivalent och maximal ljudnivå)
Förutom ovanstående skall det tas fram en fil, gällande den ekvivalenta ljudnivån,
där tåg- och vägbuller summerats. I denna karta skall även platsen för övriga bullerkällor såsom industrier, motorsportbanor, flygplatser m.m. markeras med hänvisning till exempelvis de utredningar som finns angående respektive källa.
35 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
7.4.2
Status: Remissutgåva
Nedladdning av utdata
Kommuner, väghållare, myndigheter m.fl. kan gå in i databasen och hämta färdiga
bullerutbredningskartor, öppna dem med exempelvis ArcReader (gratisprogram)
och därifrån skapa pdf-filer. Alternativt kan informationen vara fritt tillgänglig på en
hemsida likt den danska modellen som beskrivs nedan eller den som Umeå tagit
fram.
7.5
Den danska modellen
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
I Danmark har Miljøministeriet kommit med riktlinjer för hur kartläggningar skall
genomföras och hur data skall levereras. På en fritt tillgänglig hemsida presenteras
insamlade bullerkartläggningar för hela landet från väg-, tåg-, flyg-, och industribuller samt tysta områden. Figur 8 nedan visar Støjkortet (bullerkartan) som presenteras på Miljøministeriet/Miljøstyrelsens hemsida.
Figur 8. Støjkortet, http://miljoegis.mim.dk/cbkort?&profile=noise
8
Sammanfattning från seminarium och workshop
Som en del i projektet hölls ett möte med en grupp konsulter som arbetar med större
bullerkartläggningar, inbjudan återges i bilaga 1. Deltagare kom från WSP, ÅF,
Tyréns, Ramböll, Sweco och Structor. Dessutom hölls en workshop med representanter från WSP, CAMM, Trafikverket, Trafikförvaltningen, Naturvårdsverket,
kommuner samt Karolinska Institutet, inbjudan i bilaga 2. Syftet med dessa möten
36 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
var dels att presentera det pågående arbetet och dels att få in synpunkter på vad som
bör tas med i den nya modellen.
8.1
Konsultseminariet
Det råder samstämmighet om dagens brister och att något bör göras för att höja kvaliteten på kartläggningarna och underlätta kartläggningsarbetet. Sammanfattningsvis
diskuterades bl.a. följande punkter:
·
·
·
·
·
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
·
·
·
·
·
·
·
·
Hur skall trafikdata tas fram för mindre gator (gäller främst kartläggning av
bullerfria områden) där det inte finns trafikmätningar och hur skall gamla
flödesdata räknas om till dagsläget?
Skall schablonflöden användas t.ex. 4 rörelser per fastighet och dygn?
Skall gamla data räknas upp med 1,5 % per år?
Det bör vara kommunens trafikplanerare som sätter flödena då de har kunskapen och lokalkännedomen snarare än att akustikkonsulten skall anta flöden. Allt levereras i en datafil kopplat till gatan/vägen och inte flöde från
område till område som vissa trafikflödesprogram levererar.
Kommuner kan idag frivilligt leverera indata till NVDB (Nationell Vägdatabas från TRV) men detta har inte fungerat hittills och det finns många
brister med den databasen. Att förorda att alla skall leverera data till denna
för att sedan hämta ut data till bullerberäkningar bedömdes som svårt. Det
bör vara kommunen som samlar in data och levererar till den som skall utföra kartläggningen. På så sätt säkerställer man att den senaste informationen används.
Bättre data gällande dygnsfördelning måste tas fram för Lden-beräkningar,
speciellt som Lnight kommer att kravställas i ljudklass A och B enligt den nya
SS25267.
Kvaliteten som krävs på kartunderlag skall beskrivas snarare än att t.ex.
ange att material skall inhämtas från Metria.
Utdata skall levereras i shape-format.
Utbildning krävs för personalen på kommunerna som skall delta i arbetet
med kartläggningar gällande både framtagande av underlag och, framförallt,
de som skall tolka resultaten.
Hur skall industribuller, buller från skjutbanor m.m. tas om hand och redovisas? Något entydigt svar på detta kom inte fram under mötet.
Hur bullerregn skall tas om hand diskuterades också, där olika värden tilllämpas i tätort och i glesbygd. Exakt vilka värden som skall tillämpas och
var gränsen går mellan tätort och glesbygd är svårt att definiera.
Vilken färgskala som skall tillämpas diskuterades men något beslut fattades
inte.
Skalan som redovisas skall vara 40-90 dBA men beräkningen skall inte begränsas för då blir det fel om man t.ex. summerar tåg- respektive vägbuller.
37 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
·
8.2
Vilka värden som skall tillämpas på markabsorptionen diskuterades och här
råder det olika meningar om vilka värden som skall tillämpas.
Workshopen
Förutom de olika föredragen som hölls på workshopen delades deltagarna upp i fyra
grupper som fick diskutera frågeställningarna som återges i bilaga 3. Nedan återges
inkomna synpunkter i sammanfattning. Vi har inte kommenterat, rättat felaktighter
eller ändrat i punkterna nedan utan bara återgett gruppernas synpunkter.
·
·
·
·
·
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Data och kunskap är ofta personkopplat. I exempelvis kommuner är ofta
bullerfrågan en persons arbetsområde. Kunskap om trafikflöden och bullersituation är kopplat till denna person. När denna slutar eller går vidare i arbetslivet försvinner mycket kunskap om inte informationen finns dokumenterad.
Indata för bullerberäkningar kan lösas på flera sätt framöver. Antingen hos
varje kommun/trafikhuvudman eller i en central databas. Båda lösningarna
sågs som möjliga men olika organisationer har olika policy i denna fråga.
Varför kan inte Naturvårdsverket hålla i en databas?
Hur skulle kartunderlag kunna läggas upp gratis, som det görs i Danmark,
då de olika kartföretagen nu säljer kartorna om och om igen.
Kanske skulle olika färger på kartan användas beroende på om trafikdata är
mätt eller schablon.
Konsulten skall tydligt informera om vad kartan kan användas till.
En databas med bullerskärmar skulle vara till stor hjälp.
För att data ska kunna lagras centralt behövs direktiv och samordning både
lokalt och genom centrala/regionala initiativ.
Data-aktualitet. Bullerdata för prognoser styrs ofta av annan planering. En
bullerprognos tas fram för att man ska bygga nya hus inte för att man primärt vill ha en bullerprognos. Svårt att motivera att ta fram data i en central
databas om man inte direkt kan se någon egennytta.
I bullerutredningar försummas ofta industribuller. Detta är ofta punktkällor
och kunskapen om dessa är ofta bristfällig.
I dagsläget finns inte verksamhetsprövningar för industrier o.s.v. digitalt i
ärendesystemet och det vore bra om verksamheter som läggs ner togs bort.
Vegetationens betydelse borde spela in vid stora avverkningsområden.
Ofta presenteras buller som summerat buller. Detta är ofta inte lämpligt utan
det är önskvärt att man skiljer på olika typer av buller uppdelat efter bullerkälla.
Tveksamt med central databas typ NVDB. Dels p.g.a. dess brister men
också för att det inte går att tvinga alla att leverera in data och då går det
inte att lita på att senaste datat ligger där.
Det finns inget incitament att kontinuerligt lägga in datat i en central databas då det inte är aktuellt med en bullerkartläggning, och då kommer data
38 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
·
·
·
ligga orörd till nästa större kartläggning 5 år framåt i tiden. Inte ens en egen
databas kommer hållas uppdaterad.
Bra att det styrs upp vilken data som skall tas fram.
Hur skall bullerskärmar hanteras? Idag är information om höjd och läge
mycket bristfällig. Skärmdatabas?
Var samlas alla de industribullerkartläggningar som tas fram? Dessa borde
läggas in i en databas så att de blir tillgängliga och inte faller i glömska i en
pärm hos kommunen.
Industribuller bör på något sätt tas med i bullerkartläggningar och inte försummas helt.
Vi ser inga problem med att leverera resultat från en kartläggning av bullerfria områden om det finns en mall att följa.
Frågan är vem som skall ”äga” en ny beräkningsmetod med tanke på LOU
och små konsulter.
Skall detta verktyg och tillvägagångssätt bli en standard?
Kommer alla konsulter att jobba enligt detta?
Kan man handla upp med denna ”standard” som förutsättning. Kommer
kanske någon konsult kunna anse att de strider mot LOU?
Hur modellering (av terräng och byggnader) görs skiljer från konsult till
konsult.
Det är en fördel om indata finns centralt men koppling till lokala system kan
behövas.
Nya regler kommer gällande bullervärden i detaljplaner.
Bra med frivillig inlämning av data men det vore bra med någon form av
krav.
Hur summeras buller? Beställarkompetens?
Trafikförvaltningen informerade om hur de avser utföra bullerkartläggningar framöver och hur de skall säkerställa hög kvalitet på utförda beräkningar, se bilaga 4.
9
Slutsatser
För att en bullerkartläggning skall kunna utföras effektivt med hög kvalitet skulle
följande punkter behöva förbättras:
·
·
·
·
·
·
·
·
Förbättrad databas för vägtrafik
Databas för tågtrafik
En databas gällande bullerskärmar
Databas för byggnadshöjder
Databas med bullerkartlagda verksamheter
En metod för att räkna upp trafikflöden för ett framtidsscenario
Bättre och gemensamma schabloner för dygnsfördelning av trafikflöden
Bättre och gemensamma schabloner för andel tung trafik
39 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
10
Status: Remissutgåva
Information och kunskapsöverföring
I och med att en hel del förändringar kommer att göras vad gäller bullerkartläggning
framöver finns det ett stort behov av utbildningsinsatser. Detta är också viktigt i och
med att kommunerna kommer behöva ta fram och strukturera en hel del ny data.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Detta kommer inledningsvis att innebära en större arbetsinsats, men på sikt kommer
arbetsinsatsen med kartläggningar att minska när man får ordning på all indata.
Dessutom kommer kvaliteten att höjas.
40 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Bilaga 1.
Konsultseminarium 17 november 2014
Deltagare var WSP, Tyréns, Ramböll, Structor, ÅF och SWECO. Nedan visas inbjudan och program.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Inbjudan
WSPutfördeunder2013-2014ettuppdragkallatHarmoniseringochkvalitetssäkring av bullerkartläggningar i Stockholms län, på uppdrag av Centrum för
Arbets- och Miljömedicin, Miljömedicinska Enheten, Stockholms läns sjukvårdsområde.Fas1idettaprojektharredovisatsbl.a.påBullernätverketochi
bifogadeBygg&Teknikartikel.Fas1handladetillstordelomattundersökabehovetikommunerna och hurarbetetskötsidag.Viharnudragitigångfas2i
projektet som handlar om att ta fram metoder/riktlinjer för hur bullerkartläggningar skall utföras framöver. Arbetet riktar in sig på kommunkartläggningar,områdeskartläggningarochlokalakartläggningar.Tankenäratttafram
ett dokument liknande det som SP tog fram för EU-kartläggningar. Förutom
praktiskasakersominställningariprogrammendiskuterasformat/kvalitetpå
in- och utdata. Syftet är att underlätta sammanslagningen av olika kartläggningartillenlänskartläggningochsamtidigthöjakvalitetenpåkartläggningarna. Dessutom skall en metod för kartläggning av bullerfria områden tas fram.
Måletäratttaframenmetodsomärpraktisktgenomförbarochsomärrelativt
enkel.
Vivillhärmedbjudainertillettseminariumdärvipresenterarvåratankarom
projektet och redovisar en del delresultat. Vi skulle också vilja ha era åsikter
omdettaarbetesåvikanpresenterametodersomallakännerunderlättarvårt
arbete,höjerkvalitetenpåkartläggningarnaochgördemharmoniserade.
Vitänkteinledaseminarietden17/11medenlunchkl11.30ochberäknarsedanatthållapåtillca16.
41 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
AKTIVITET
11.30-12.30
Lunch
12.30-12.40
Välkommen
12.40-13.30
Inledning – bakgrund till kon- Charlotta Eriksson, CAMM
sultmötet och projektet samt
Andreas Novak, WSP
sammanfattning av fas I
13.30-14.30
Hur skall bullerkartläggningar Tobias Gredenman, WSP
utföras framöver
Roger Fred, WSP
14.30-15.00
Fika
15.00-16.00
Diskussion
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
TID
42 (47)
ANSVARIG
Andreas Novak, WSP
Andreas Novak, WSP
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Bilaga 2.
Workshop 15 december 2014
Deltagare var TRV, NVV, Trafikförvaltningen, CAMM, kommuner, WSP samt KI.
Nedan visas inbjudan och program. I bilaga 3 redovisas diskussionspunkterna.
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Inbjudan till workshop 15 december
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Enheten för Miljömedicin vid Centrum för Arbets- och Miljömedicin, SLL, genomför
ett projekt som analyserar förutsättningarna och utarbetar en strategi för att harmonisera och kvalitetssäkra framtida bullerkartläggningar i Stockholms län. Det övergripande målet är att underlätta kommunernas stadsbyggnadsplanering och bullerskyddsarbete samt att säkerställa en jämförbar och hög kvalitet vad gäller bullerdata över
hela länet. WSP Akustik har av SLL fått i uppdrag att utföra arbetet.
Den första fasen av projektet, vilken innefattade en behovsanalys och utarbetning av
förslag till en strategi, är nu slutförd. Några av de aktiviteter som ingick var intervjuer
med centrala myndigheter och akustikkonsulter, webbenkät till kommunerna samt
föreläsningar och seminarium.
Projektet har nu gått in i fas II, vilken innebär att utforma en regional vägledning samt
i detalj ange krav för underlags- och resultatdata. Arbetet gäller både bullerkartläggningar och kartläggningar av bullerfria områden.
WSP Akustik bjuder härmed in till en workshop som syftar till att skapa dialog och
diskussion för att samla in synpunkter till arbetet i fas II. Workshopen kommer fokusera på underlagsdata och indata till beräkningarna såsom kartunderlag, trafikdata,
uppgifter om industrier etc. Workshopen vänder sig därför främst till personer inom
kommunerna som arbetar med bullerfrågor (stadsbyggnad, miljö och planering) eller
hanterar data (t.ex GIS-ingenjörer och trafikplanerare) samt myndigheter.
43 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Var vänlig och skicka denna inbjudan vidare om det finns fler personer i er organisation som berörs av detta.
Datum: 15 december 2014
Tid: 11.30 -16.00
Plats: WSP, Arenavägen 21, Globen, sal C3:03. T-bana: Gullmarsplan
Kostnad: Gratis. Lunch och fika ingår
Anmälan: Anmäl er genom att maila elisabeth.malmqvist@wspgroup.se.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Uppge eventuella matallergier. Max två personer från varje organisation. Totalt finns
ca 30 platser – först till kvarn! Vänligen avanmäl er vid förhinder. Sista anmälningsdag
14 november.
Kontaktperson för ev frågor: andreas.novak@wspgroup.se
TID
AKTIVITET
11.30-12.15
Registrering och lunch
12.15-12.20
Välkommen
12.20-12.40
Inledning – bakgrund till works- Charlotta Eriksson, CAMM
hopen och projektet samt samAndreas Novak, WSP
manfattning av fas I
12.40-13.00
Hur skall bullerkartläggningar Tobias Gredenman, WSP
utföras framöver
Roger Fred, WSP
13.00-14.30
Workshop smågrupper
14.30-15.00
Fika
15.00-16.00
Presentation från de olika grup- Andreas Novak, WSP
perna samt diskussion
44 (47)
ANSVARIG
Andreas Novak, WSP
Andreas Novak, WSP
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Bilaga 3.
Diskussionspunkter på workshopen
Hur/var skall indata samlas?
Med indata menar vi här främst trafikdata, byggnadsdata, befolkningsdata,
kartunderlag. Idag finns en mängd databaser på olika ställen typ NVDB,
Trafikverket, kommunens egna, databas hos länsstyrelsen, Lantmäteriet, Metria
etc.. Är detta bra? Skall data uppdateras kontinuerligt eller skickas in till en databas
vid specifika tillfällen, vilket innebär dubbla databaser.
Vilken typ av förbättrad data kan tas fram inom 1, 3 resp. 5 år?
Här är tanken att få fram färskare trafikdata, data på mindre vägar, prognossiffror,
dygnsfördelning, höjder på skärmar etc. Är det t.ex. rimligt att förutsätta att all
trafikdata är yngre än t.ex. 5 år i en databas? Kan man ha en databas med
prognossiffror?
Buller från industri, motorsportbana, skyttebana mm
Hur lagras dessa utredningar inom kommunen idag? Skulle dessa kunna finnas i en
digital databas så detta kan inkluderas på lämpligt sätt i en kartläggning,
bullerkartläggning eller kartläggning av bullerfria områden?
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Leverans av färdiga bullerkarteringar?
Finns några problem med att leverera färdiga beräkningar till exempelvis
länsstyrelsen för en sammanställning av alla kartläggningar i regionen? Skulle både
kommunkartläggningar och andra beräkningar kunna levereras typ industribuller
eller kartlagt mindre område?
45 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Bilaga 4
Information från Trafikförvaltningen
Trafikförvaltningen planerar för bullerkartläggning av SL:s spårtrafik (lokalbanor
och tunnelbana) vart 5:e år för att ligga i fas med EU-kartläggningarna. Hur beräkningar genomförs framgår av Trafikförvaltningens Riktlinjer Buller och vibrationer
som finns på Bullernätverkets hemsida (en uppdaterad version kommer i januari
2015).
Trafikförvaltningen ser gärna att andra använder sig av de beräkningar för SLtrafiken som Trafikförvaltningen låter ta fram, dvs. Trafikförvaltningen kan leverera
färdiga beräkningsfiler. Beräkningarna kommer att genomföras så att indata även
finns för de aktörer som tar fram beräkningar enligt EU-direktivet och förordningen.
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
Förbättrad indata utgörs bl.a. av inmätningar. Som infrastrukturägare av spår och
fordon har Trafikförvaltningen möjlighet till att ta fram mycket tillförlitliga beräkningar. Bl.a. avser Trafikförvaltningen att göra nya inmätningar på fordon nästa år
vilka framöver kommer att uppdateras med jämna mellanrum. Trafikdata kan ändras
pga. spårutbyggnader och politiska beslut om utökad trafik, SL:s spårtrafikplanerare
är de som har kännedom om detta. Ingång till Trafikförvaltningen är Maria Röjvall
eller Martin Almgren. Alternativt kommunsamordnarna på Trafikförvaltningen (se
längst ner).
När utredningar för depåer med snäva kurvradier görs (även vid trafikbullerutredningar för ex Tvärbanan som på enstaka platser har mycket snäva kurvor) så måste
rapporterna kompletteras med information om dessa förhållanden då det inte fångas
upp i beräkningar. Med nya lagstiftningen är det viktigt att sådana förhållanden
framgår av planbeskrivningen (eftersom samma bedömningar ska göras i tillsynen
som i planeringsskedet).
RiBuller, Trafikförvaltningens Riktlinjer Buller och vibrationer, finns att hämta på
Bullernätverkets hemsida:
http://www.bullernatverket.se/wp-content/uploads/2014/05/RiBuller-140505.pdf
Dokumentet genomgår för närvarande en övergripande revidering och kommer i en
ny version i januari 2015.
Riktlinjen är skriven för Trafikförvaltningens verksamhet men är förankrad med de
största akustikkonsultfirmorna i Stockholm (ex. avseende legend för färgsättning vid
beräkningar).
46 (47)
Uppdragsnr: 10202424
Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggningar i Stockholms län
Utformning av en regional vägledning
samt krav för underlags- och resultatdata (fas II)
Daterad: 2015-01-31
Reviderad:
Handläggare: Andreas Novak
Status: Remissutgåva
Bilaga 5
Referenser
(1) Kvalitetssäkring och harmonisering av bullerkartläggningar i Stockholms län –
Behovsanalys och förslag till strategi, WSP Akustik, 2014.
(2) Vejledning fra Miljøstyrelsen Nr 4 2006, Støjkortlægning og støjhandlingsplaner.
(3) Bekendtgørelse om kortlægning af ekstern støj og udarbejdelse af
Støjhandlingsplaner, Miljømin., Miljøstyrelsen, j.nr. MST-109-00027, dec
2011.
(4) Kartläggning av bullerfria områden, Metodbeskrivning, WSP Akustik, 2015.
(5) Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG, Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut
L:\3750\2014\10202424 - Kvalitetssäkring och harmonisering av
bullerkartläggning\3_Dokument\Rapporter\Utlagd remissversion på Bullernätverket mars
2015\10202424-01 Bullerkartläggning (fas II) 2015-03-10 remissutgåva.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
(6) Nordtest, NT Acou 098, Railway traffic, 1997.
(7) Svensk standard SS 25267:2004, utg 3, Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder
(8) Riktlinjer Buller och vibrationer, Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting, 2014.
(9) QSIDE Project report: The positive effects of quiet facades and quiet urban areas on traffic noise annoyance and sleep disturbance. www.qside.eu
(10)
Trafikbuller och planering III, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006
47 (47)