STK-2014-625
Malmö stad 1 (6) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-08-26 Vår referens Ilona Holmgren Utredningssekreterare ilona.holmgren@malmo.se Arbetskläder i vård och omsorg STK-2014-625 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 om arbetskläder inom vård och omsorg. Inriktningsbeslutet innebar att all vård- och omsorgspersonal i brukarnära arbete skulle utrustas med arbetskläder från 1/1- 2017. I maj 2015 meddelade Socialstyrelsen att ny föreskrift om basal hygien börjar gälla 1/1 2016. Detta förändrar förutsättningarna för den pågående planeringen och innebär att nya beslut måste tas. Förslag till beslut kommunstyrelsen föreslås besluta att införande av arbetskläder följer socialstyrelsen föreskrift för basal hygien. att föreslagen inriktning gällande införande av arbetskläder och tvätt antas enligt beskrivningen i ärendet med tre faser att med finansiering ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar 2016 respektive 2017 anvisa stadskontoret 500 tkr per år för att täcka kostnaderna för utredningskonsult i enlighet med ärendet. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AGVN 20150315 Utredning av driftsform och finansiering av arbetskläder till vård och omsorg Tjänsteskrivelse KS 150902 Arbetskläder SOSFS 2015_basal hygien Beslutsplanering SIGNERAD 2015-08-27 Vård- och omsorgsberedningen 2014-06-02 KS Arbetsutskott II 2014-06-09 Vård- och omsorgsberedningen 2014-11-06 KS Arbetsutskott 2014-11-10 Kommunstyrelsen 2014-11-26 2 (6) KS Fördelningsmöte 2015-08-17 KS Arbetsutskott 2015-08-31 Kommunstyrelsen 2015-09-02 Ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att uppdra åt Arbetsmarknads-gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (AGV) i samarbete med Servicenämnden att ge förslag på driftsform och finansiering för arbetskläder och tvätt. Berörda nämnder fick i uppdrag att avge förväntade ekonomiska konsekvenser av införandet av arbetskläder inför budget 2016. Vidare beslutades att en gemensam policy skulle tas fram för arbetskläder inom Malmö stads vård- och omsorgsverksamheter och slutligen beslutades att rapport i ärendet skulle återkopplas till kommunstyrelsen i december 2016 vilken även beaktade jämställdhet och diskriminering. Nedan följer en redogörelse av händelser efter kommunfullmäktigebeslutet som påverkar beslutad planering och medför att nya beslut behöver fattas. Ny föreskrift från Socialstyrelsen Föreskrift om basal hygien har funnits sedan 2007. 2013 kom förslag på nya föreskrifter men vid kontakter med Socialstyrelsen framgick inte när föreskriften skulle börja gälla. Maj 2015 meddelade Socialstyrelsen att ny föreskrift om basal hygien i vård och omsorg (2015:10) börjar gälla den 1 januari 2016. Två viktiga nyheter från 1 januari 2016 är att föreskriften omfattar flertalet verksamheter inom vård och omsorg samt delar av LSS och det uttrycks en skärpning gällande arbetskläder. Dessutom betonas vikten av ledningssystem för att säkra hanteringen Föreskriften ska från 1/1 2016 tillämpas i verksamheter som omfattas av Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763), Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och lagen (1993:387) om stöd och särskild service till vissa funktionshindrade (LSS). Föreskriften gäller inom hemtjänst i ordinärt boende, boende 5 kap.5 eller 7 § SoL och i bostad med särskild service enligt 9 § 8 eller 9 LSS. En skärpning kring hygienkrav rörande arbetskläder gör gällande att ”Arbetskläder får endast bäras på arbetsplatsen. Om arbetet bedrivs på flera platser, får de dock bäras vid färd mellan dessa” Vidare anges att ”Arbetskläderna ska bytas dagligen”. Nu gällande föreskrift ställer endast krav på att hälso-och sjukvårdspersonal ska ha arbetskläder med korta ärmar vilka ska bytas dagligen för att förhindra smittspridning. I praktiken har det funnits viss tillgång till arbetskläder i Malmö stads verksamheter vilka framöver omfattas av hygienkraven. Ombyte och tvätt har skett på valfritt sätt och vanligtvis har befintliga arbetskläder tagits hem och tvättats. Enligt en inventering i hemtjänsten 2012 hade 7 av 10 dåvarande stadsdelar bussaronger, vanligtvis 1-3 plagg/person och de tillhandahölls åt all personal i fyra av tio stadsdelar. Särskilt avsatta medel för kläder saknades i alla stadsdelar, arbetskläder tillhandahölls i viss mån för basal hygien och köptes in sporadiskt. Vissa arbetsgrupper omfattas inte av kraven inom basala hygienföreskriften. I meddelande från Socialstyrelsen anges exempelvis att personliga assistenter ”som arbetar vid de särskilda boenden som omfattas av föreskrifterna, ska följa hygienreglerna. Däremot gäller inte reglerna de personliga assistenter som 3 (6) arbetar i enskilt boende. Krav på god kvalitet, inklusive förebyggande av smittspridning, gäller dock även vid dessa insatser.” Arbetsgivarens nuvarande skyldighet att tillhandahålla arbetskläder för att undvika att smittämnen tas hem, är under rättslig prövning. Nu saknas rättslig vägledning för vad som gäller. Den rättsliga prövningen kommer att ske i Högsta Förvaltningsdomstolen och har att göra med både arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla kläder och om en arbetsgivare kan föreläggas att ansvara för tvätt av arbetskläder i syfte att förebygga smittspridning. Det är rimligt att anta att arbetskläder framöver kommer att behöva hanteras via arbetsplatsen eftersom arbetsgivaren måste kunna fullfölja sin kontrollskyldighet gällande hygienkrav och arbetskläder. AGV nämnden & Servicenämnden AGV nämnden och Servicenämnden har utrett förslag om hur tvätt skulle kunna hanteras och AGV-nämnden har i rapport lämnat två förslag till Kommunfullmäktige. Förslag 1 är att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor och förslag 2 är att upphandla enligt föregående förslag och vidare utreda möjligheterna för tvätt av arbetskläder och transporter i egen regi. Nämnden föreslår att stadskontoret utreder möjligheterna för att starta ett kommunalt tvätteri och/eller utföra lokala transporter av arbetskläder till och från arbetsplatser i staden och/eller tvätta mindre mängder arbetskläder i egenregi. I rapporten beskrivs omständigheter kring tvätteri gällande vård och omsorg och omfattningen av tvätt vilken beräknas bli omkring fem ton per dag. Investeringskostnaderna har beräknats till ca 81 miljoner kronor varav 18 miljoner kr för textilier och driften uppskattas till omkring 24 mkr/år. Samtliga stadsområdeschefer har tillfrågats om möjligheter för utökad tvättkapacitet på vårdboende i befintligt bestånd. De har beskrivit nuvarande situation och gjort bedömningen att rådande förutsättningar inte räcker för tvätt av större kvantiteter. Nämnden har slutligen reflekterat kring möjligheterna med att starta eget tvätteri och faktorer som är viktiga att beakta om det blir aktuellt. Budget 2016 Till budgetberedning 2016 presenterade alla stadsområden sina förväntade kostnader för omställning till hantering av arbetskläder på arbetsplatsen. I budget 2016 har följande skrivelse gjorts kring arbetskläder. Under året förbereds och planeras för att all vård- och omsorgspersonal inom hemtjänsten ska erbjudas arbetskläder. Kostnader väntas dock belasta stadsområdenas ekonomi först år 2017 då beslutet planeras vara i drift. Eftersom föreskriften börjar gälla ett år tidigare, redan 1/1 2016, behöver ekonomin ses över. Konsekvenser av föreskriften angår såväl särskilda boende, LSS-boende som hemtjänst i ordinärt boende. Arbetsgrupper inom vård och omsorg samt LSS En arbetsprocess pågår, med tjänstemän från vård och omsorg samt LSS, i vilken uppdraget är att ta fram förslag på arbetskläder inför upphandling och vilken policy som bör gälla. Processen sker i två grupper (vård och omsorg samt LSS) vilka har gjort övervägande runt vik- 4 (6) tiga aspekter kring arbetskläder. Denna process pågår och ska rapporteras till kommunstyrelsen enligt beslutad planering i december 2015. Processen i arbetsgrupperna kring arbetskläder har utvecklats till att ha fokus på basal hygien och kravet på att förhindra smitta mellan individer. Förtydligandet är mycket viktigt ur ambitionssynpunkt. Arbetsprocessen har beaktat alla verksamheter men fokus har varit arbetskläder där föreskriften är gällande. Angivna verksamheter i föreskriften inom vård och omsorg samt LSS ska beakta basal hygien men alla ingår inte i den nya föreskriften. Detta innebär att ärendet om arbetskläder exempelvis inte tar hänsyn till servicemedarbetare inom vård och omsorg, personliga assistenter i ordinärt boende och personal på dagliga verksamheter. Att införa arbetskläder åt alla innebär en utökad kommunal ambitionsnivå och i ligger inte i linje med brukarnas önskemål. LSS Inom LSS har dialog förts med brukarrepresentanter och verksamhetsföreträdare kring arbetskläder i förhållande till LSS-lagstiftningen. Frågan om arbetskläder i LSS har problematiserats i förhållande till LSS-lagstiftningens intentioner. Risker med institutionalisering vid införande av arbetskläder i LSS har framförts från både brukare och personal. De anger att uniformsliknande arbetskläder bedöms signalera auktoritet och makt vilka associeras med forna tiders institutioner. Inom LSS planeras ett ärende i Sociala resursnämnden med underlag för ställningstagande kring frågor om arbetskläder. Ställningstagandet kommer att rapporteras till kommunstyrelsen i december 2015. Upphandlingsprocess En upphandlingsprocess från publicering till genomförande beräknas ta omkring ett år. Förberedelsearbetet kring en upphandling av arbetskläder med tvätt pågår. När upphandlingen är klar ska berörda verksamheter involveras, arbetskläder behöver provas ut och sys upp, dessutom behöver det planeras för hur ren och smutsig tvätt ska transporteras. Fullt infört beräknas arbetskläder vara i drift 1/1 2017 i enlighet med kommunfullmäktigebeslut från december 2014. Stadskontorets förslag Basal hygien Socialstyrelsens nya föreskrift om basal hygien börjar gälla 1/1 2016, med krav på att arbetskläder endast får bäras i arbetet. Kommunfullmäktiges beslut om drift av arbetskläder med tvätt gäller från 1/1 2017. Den pågående planeringen kring kommunfullmäktiges beslut beräknas vara klar ett år efter att föreskriften börjar gälla. Därmed saknas en helhetslösning under 2016 och innebär att det behöver tas fram lokala alternativ. Berörda verksamheter behöver säkra följsamheten till föreskrifterna fram till det planerade genomförandet 1/1 -2017 och ska kunna hantera ren/smutsig tvätt, vilket anses vara ett bekymmer eftersom nuvarande föreskrift saknar krav på förvaring av arbetskläder och tvätt inom verksamheterna. Tolkningar inom Malmö Stadskontoret gör tolkningen att Socialstyrelsens hygienkrav innebär att arbetskläder inte får tas med hem. Arbetsgivaren har skyldighet att säkra att hanteringen av arbetskläderna för att inte riskera att sprida smitta och kan endast fullfölja sin skyldighet om kläderna inte tas hem. 5 (6) Malmö stads nuvarande fastställda rutin kring basal hygien följer väl den nya föreskriften utom kring just hygienkravet för arbetskläder. Verksamheterna har fått information om den nya föreskriften och frågor som kan vara viktiga att ta ställning till inför 2016. Exempelvis bör det ses över vilka lokala tillfälliga lösningar som kan genomföras för att hantera ren/smutsig tvätt. Stadskontoret planerar för införande av arbetskläder till verksamheter berörda av basal hygien och gör tolkningen att kommunens ambitionsnivå gällande arbetskläder vid brukarnära arbete likställs med att omfatta de verksamheter som berörs av föreskriften kring basal hygien. Ovanstående tolkning innebär att införande av arbetskläder planeras för flertalet verksamheter inom vård och omsorg samt LSS med undantar exempelvis personliga assistenter i ordinärt boende, dagliga verksamheter och servicemedarbetare. Ett förtydligande gällande kommunens ambitionsnivå kring arbetskläder är väsentligt för det fortsatta arbetet. I föreskriften förklaras inte närmare vilka kläder som avses. Det anges endast att arbetsklädernas ärmar ska vara så kortärmade att de slutar ovanför armbågen. Det meddelas även att långärmade plagg inte får användas under arbetskläderna samt att arbetskläderna ska tåla minst 60 graders tvätt. Plagg som föreslås ingå i Malmö stad från 1/1 2017 är överdel, byxor och i förekommande fall huvudduk. Resonemanget kring plaggen kommer att utvecklas i den planerade rapporten till kommunstyrelsen i december 2015. Den tidigare planeringen har haft sikte på 1/1 2017 och med den nya föreskriften har förutsättningarna förändrats vilket innebär att stadskontoret ser över möjligheterna att begära undantag med anledning av den korta införandetiden som ges. Socialstyrelsen har i föreskriften uttryckt att undantag från bestämmelserna kan ges men bara om det finns särskilda skäl. Sveriges kommuner och landsting har i skrivande stund inte tagit ställning till vad som kan utgöra särskilda skäl. Stadskontoret bedömer att skärpta krav väntas kring hanteringen av arbetskläder från 1/1 2016 i verksamheter som berörs av basal hygien föreskrift. Tvätt Stadskontoret föreslår att inriktningen av den fortsatta processen indelas i tre faser 2016, 2017 och utredning av framtida lösningar kring tvätteri. Den första fasen gäller 2016 och innebär ett ansvar för verksamheterna att klara följsamheten kring basal hygien med tillfälliga lösningar. Omställningstiden är kortare än ett halvt år. Med krav på arbetsplatsbundna arbetskläder från 1/1 2016 kommer behov av omklädningsrum, förvaringsskåp för privata kläder och förvaringsutrymme för rena och smutsiga arbetskläder, vilket är en förändring i förhållande till nuvarande krav. Omställningar behöver ske på vårdboenden, inom hemtjänsten och på LSS-boenden. Föreskriften anger att arbetskläder ska bytas varje dag och endast får bäras i arbetet vilket ställer krav på verksamheterna att genomföra kostnadsdrivande reformer som även är beroende av upphandlingsprinciper. Berörda verksamheter behöver arbeta med ledningssystem och ta fram provisoriska lösningar tills upphandlingsprocessen med arbetskläder och tvätt har genomförts. Den andra fasen handlar om den fortsatta pågående planeringen att upphandla och införa arbetskläder från 1/1 2017 i enlighet med planeringen som beslutats av kommunfullmäktige i de- 6 (6) cember 2014. AGV-nämnden fick i uppdrag att lämna förslag på hur tvätten skulle kunna hanteras och föreslår i sin skrivelse att upphandla cirkulationstvätt som beaktar sociala hänsyn och syftar till att Malmöbor får del av arbetsmarknadsåtgärder. I denna del behöver det poängteras att ett tvätteri utanför Malmös omedelbara närhet, i första hand inte kommer att gynna Malmöbor. Ställningstagandet har bakgrund i att AGV-nämnden anger att de största tvätterierna är placerade på annan ort. Stadskontoret anser att en upphandling bör ske så snart som möjligt och i första hand prioritera att skapa förutsättningar för att föreskriften följs. Stadskontoret anser att den överordnade prioriteringen bör vara att tidsplaneringen kring arbetskläder och tvätt följer kommunfullmäktiges beslut. Upphandlingsprocessen har av upphandlingsenheten bedömts ta omkring ett år och avtal förväntas gälla två plus två år. Denna tid omfattar inte eventuella överklaganden. Den tredje fasen ska beakta möjligheterna för ett kommunalt tvätteri, lokala transporter i egen regi och tvätt av arbetskläder i mindre omfattning enligt AGV-nämndens förslag. En utredning av detta kan svara på hur Malmö stad ska hantera tvätt i framtiden, efter upphandlingsperioden i fas två. I nuläget finns fem offentliga tvätterier kvar i landet varav ett är Region Skånes tvätteri i Kristianstad. Tvätteriet hanterar all Region Skånes tvätt såväl städmaterial, arbetskläder som patientrelaterad tvätt. Tvätteriet har i nära tid gjort förändringar för att klara framtiden och för Malmö stad finns värdefulla erfarenheter att hämta gällande offentligt tvätteri. En inventering gjord 2014 visar att de flesta förvaltningar inom Malmö stad erbjuder någon form av arbetskläder. Vanligtvis tvättar personalen själv dessa kläder men det förekommer i viss mån upphandlade tjänster som rör andra förvaltningar än Stadsområdena och Sociala resursförvaltningen. Stadskontoret delar AGV-nämndens förslag att vidare utredning bör ske med en konsult, vilken har kunskaper om tvätteribranschen och kan ansvara för analysunderlag kring tvätteri i enlighet med lämnat förslag från AGV-nämnden. En sådan utredning bör initieras snarast och syfta till att få underlag för vilken väg Malmö stad bör välja efter fas två. Vidare bör projekteringen av tvätteri ta med i beaktande andra möjliga tvättbehov inom Malmö stad förutom arbetskläder inom vård och omsorg. Stadskontoret föreslår att ekonomiska medel avsätts för att anlita en konsult vilken kan komma i gång 2016 så att fas två och tre sker parallellt. Erfarenheter kring lokala lösningar från fas ett bör beaktas och ambitionsnivån bör vara att göra en smidig övergång av tvätt mellan fas två och tre för kunna ta i bruk en eller flera långsiktiga lösningar när upphandlingsavtalet i fas två avslutats, omkring år 2021. Slutligen konstaterar stadskontoret att Socialstyrelsen inte tycks ha tagit hänsyn till frågor som rör omställning och upphandling. Att få fram möjliga lösningar i tid kring arbetskläder kommer innebära hårt arbete och stora svårigheter för verksamheterna. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Malmö stad 1 (9) Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-11 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Remiss Kläder i Vård och omsorg STK-2014-625 GYVF-2014-951 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att all vård och omsorgspersonal i brukarnära arbete i Malmö stad ska utrustas med arbetskläder från och med 1 januari 2017. Utgångspunkten är skärpningen av föreskriften från Socialstyrelsen om basal hygien (SOSFS 2007:19) som träder i kraft 1 januari 2016. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fick i samband med beslutet i uppdrag att i samråd med servicenämnden återkomma till budgetberedningen 2016 med förslag till driftsformer och finansiering av hyra av kläder med cirkulationstvätt och upphandling med tre års kontrakt. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har utrett ärendet. Förvaltningen föreslår två alternativ: 1) att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor 2) att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor samt att stadskontoret vidare utreder möjligheterna med tvätt av arbetskläder. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna utredningen gällande arbetskläder till vård och omsorg och skicka den till kommunfullmäktige, samt, att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med alternativ 2, att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor samt att stadskontoret vidare utreder möjligheterna med tvätt av arbetskläder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse GyVN AU 140915 Remissvar Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625 G-Tjänsteskrivelse AGVN 20150315 Utredning av driftsform och finansiering av arbetskläder till vård och omsorg Bilaga social hänsyn i offentlig upphandling Tjänsteskrivelse_V&Oberedning 6_11-2014_Arbetskläder Beslutsplanering SIGNERAD 2015-06-10 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott 2014-09-15 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2014-09-22 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-04-24 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2015-06-22 2 (9) Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2015-06-26 Ärendet Bakgrund I december 2014 beslutade kommunfullmäktige att all vård och omsorgspersonal i brukarnära arbete i Malmö stad utrustas med arbetskläder från och med 1 januari 2017. Utgångspunkten tas i skärpningen av föreskriften från Socialstyrelsen om basal hygien (SOSFS 2007:19). Tidigare utredningar från arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden belyser en bild av att ett tvätteri i kommunal regi kan ge samhällsekonomiska vinster och anställning till personer idag utanför arbetsmarknaden. Nämnden lyfte fram tre tänkbara alternativ 1. Tvättservice inklusive lagning och transport, som drivs av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, JobbMalmö. 2. Tvättservice inklusive lagning och transport, som drivs av Serviceförvaltningen, där verksamheten får i uppdrag att erbjuda arbete, arbetsträning och praktik till JobbMalmös deltagare. 3. Upphandling med sociala villkor av tvättservice inklusive lagning och transport, med krav på att arbeten, arbetstränings- och praktikplatser går till arbetssökande med försörjningsstöd. Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att gå vidare med alternativet hyra av kläder med cirkulationstvätt och upphandling med tre års kontrakt. I priset ingår kläder och tvätt, transporter, slätningsbehandling (strykning) och vissa reparationer. Arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden fick i uppdrag att i samråd med servicenämnden återkomma till budgetberedningen 2016 med förslag till driftsformer och finansiering av alternativet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har tillsammans med serviceförvaltningen tagit fram förslag till vidare hantering. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut om upphandling av cirkulationstvätt lämnar förvaltningen det tidigare spåret med tre alternativ (bilaga Tjänsteskrivelse GrVN AU 140915 Remissvar Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625) till förmån för två nya alternativ till driftsform och finansiering av cirkulationstvätt. De två alternativen är: 1. att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor 2. att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor samt att stadskontoret vidare utreder möjligheterna med tvätt av arbetskläder. Nedan presenteras de två alternativen. Arbetsmarknas-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden lyfter fram att nämnden inte kan ansvara för en fortsatt utredning av tvätt av arbetskläder, det krävs kunskap om tvätterinäringen och nämnden bistår gärna en fortsatt utredningen med kunskap om arbetsmarknadsfrågor. Alternativ 1: Upphandling av cirkulationstvätt med sociala villkor 3 (9) Upphandling av cirkulationstvätt med sociala villkor ger leveranssäkerhet, möjlighet att ställa höga miljökrav på leverantörerna samt att sociala kriterier kan anpassas vid upphandling. Tvätteriförbundet1 är positiva till en eventuell upphandling av cirkulationstvätt och många av deras medlemsföretag har visat sitt intresse. Enligt tvätteriförbundet är tvätterier i allmänhet ett instegsjobb och att branschen anställer personer med grundläggande utbildning och svenskkunskaper. Den svenska lagstiftningen kring sociala villkor vid offentlig upphandling bygger på EUdirektiv och utgår från upphandlingsaktiviteter som tar hänsyn till bland annat anställnings- och sysselsättningsmöjligheter, social integration och beaktande av hållbarhetskriterierna (se bilaga Social hänsyn i offentlig upphandling). Att använda sociala villkor vid upphandling av cirkulationstvätt är möjligt. Enligt Tvätteriförbundet finns det företag i Malmö stads direkta närhet som skulle kunna vinna en upphandling, däremot är de största företagen placerade på annan ort. Om det företag som vinner upphandlingen inte är beläget i Malmö gynnar det arbetslösa i den ort företaget har sitt tvätteri. Det är viktigt att beakta i processen att det är företagets placering som avgör vilken kommuns medlemmar som gynnas av sociala villkor. Sociala kriterier skulle även kunna tillämpas vid lokala transporter av arbetskläder till och från de 102 arbetsplatser runt om i staden inom vård och omsorg. Sociala villkor som grund vid upphandling skulle möjliggöra god dialog med det upphandlade företaget/företagen och möjliggöra ett nära samarbete vad gäller praktikplatser och åtgärdsanställningar. Miljökrav vid upphandling Enligt Konkurrensverket2 kan man vid upphandling av tvätt- och textilservice ställa krav på miljöaspekter kopplade till: utvinning av råvaror för tvättkemikalier och textilier tillverkning av tvättkemikalier och textilier (exempelvis vatten- och kemikalieanvändning) tvättprocessen (energianvändning, kemikalieanvändning, vattenförbrukning) samt användning av fossila bränslen vid distribution. Det finns tre nivåer vid kravställning, varav den högsta är spjutspetskrav. Alternativ 2: Upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor samt vidare utreda möjlig- heterna att a) starta ett kommunalt tvätteri och/eller b) utföra lokala transporter av arbetskläder till och från arbetsplatser i staden och/eller c) i egenregi tvätta en mindre mängd arbetskläder. Det andra alternativet arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår är Sveriges Tvätteriförbund är den svenska tvätterinäringens branschorganisation och representerar medlemmar inom både kemtvätt och industriell tvätt. Tvätteriförbundet driver ett kontinuerligt arbete mot en kvalitativt konkurrenskraftig tvätterinäring. Alla medlemmar är auktoriserade med tvätteriförbundets T-Märke. Det innebär att de, genom en noggrann kontroll och auktorisationsprocess, uppfyller de kriterier som krävs för att garantera en verksamhet med god service och starkt socialt ansvarstagande. 2 http://www.konkurrensverket.se/upphandling/hallbar-upphandling/stallhallbarhetskrav/kriteriebiblioteket/tjanster/tvatt--och-textilservice/ 1 4 (9) att upphandla cirkulationstvätt med sociala villkor samt vidare utreda möjligheterna med ett kommunalt tvätteri och/eller lokala transporter i egenregi av arbetskläder till och från arbetsplatser i staden samt att tvätta en mindre mängd kläder i egenregi. Utredningen föreslås utföras av konsult från tvätteribranschen skulle ge ett komplett beslutsunderlag med investerings- och driftskalkyl, riskbedömningar, arbetsmiljöbedömningar, miljöpåverkan, tillgänglighet, därtill en logistisk analys av de lokala transporterna. Därmed skulle ett beslut fattas på fullständigt underlag. Stadskontoret föreslås i detta alternativ leda utredningen och samordna arbetet i samråd med berörda nämnder. En utredning måste föregås av upphandling eftersom tiden är för knapp för att först utreda och sedan eventuellt starta upp en verksamhet till januari 2017. Nedan presenteras de tre förslagen som utredarna föreslår utreds vidare. Föreslås utreda vidare - Tvätteri i egen regi Utredarna har valt att luta sig mot de uppskattade investeringsberäkningar gjorda av företag inom tvätterinäringen. Trots att dessa har intresse av att en upphandling kommer till stånd är det den mest trovärdiga beräkning förvaltningen kunnat åstadkomma under utredningstiden. I den tidigare skrivelsen (bilaga Tjänsteskrivelse GrVN AU 140915 Remissvar Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625) bedömer gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att investeringskostnaden för att starta ett tvätteri i egen regi samt att köpa in arbetskläder för vård och omsorgspersonal uppgår till omkring 20 mkr. I summan ingår uppstart av tvätteri med kapacitet att tvätta 2000 kg tvätt/dag, inköp av arbetskläder till 4 400 anställda för 11,5 mkr samt industritvättmaskiner, torktumlare, anpassning av befintliga lokaler med ventilation, vatten, avlopp, el, golv och kringutrustning. För att ta fram underlag till utredningen du nu läser har förvaltningen varit i kontakt med Tvätteriförbundet och några av dess medlemmar. Beräkningar och uppskattningar nedan kommer från branschen3. Vi ämnar visa att omfattningen är större än vad tidigare uppskattningar visat. Volym Vid uppstart av tvätteri i egen regi behöver kapaciteten täcka behovet. Att utgå ifrån 4400 anställda plus 1200 vikarier är lågt räknat men ger en bild av volymen i dagsläget. Vid uträkningen av kg tvätt per dag, är utgångspunkten att ett plagg väger ca 400 gram. Varje medarbetare byter arbetskläder dagligen och vid behov oftare. Detta innebär att volymen av arbetskläder för vårdoch omsorgspersonal uppgår till minst 5 ton/dag4. Cirkulationstvätt och distribution sker måndag till fredag. Volymen är avsevärt högre än vad tidigare utredning visade, från 2 till 5 ton per dag. Kapacitet Följande företag har förvaltningen varit i kontakt med genom Tvätteriförbundet; Berendsen, Textilia, CWOBoco/Tvättjänst, Comforta och T-tech. 4 Varje del väger 400 gram. Hämtning och lämning av textilier sker måndag–fredag. Plaggen bärs 7 dagar i veckan. 5600 plaggbärare behöver 5600*2 plagg/dag. Räknar 0,8 för att hela personalstyrkan inte alltid arbetar (semester, kurs etc) 5600*2= 11 200 11 200 * 0,8 = 8960 styck plagg per dag 8960 styck plagg per dag * 7 dagar = 62 720 62 720 * 0,4 gram =25 088kg/vecka 25 088kg/vecka delat på 5 arbetsdagar (ingen hämtning och lämning av tvätt på helger) = 5017,6 kg/dag 3 5 (9) Kapaciteten på tvätteriet bör vara minst 5 ton tvätt per dag för att täcka behovet. Om fler verksamheter i staden ska tvätta sina arbetskläder i tvätteriet behöver en flexibilitet i lokalerna möjliggöras för att kunna ta större volymer. Detta behöver man ta hänsyn till i den ekonomiska kalkylen. Antal plagg Antal plagg utgår ifrån socialstyrelsens krav att arbetstagare alltid har rena arbetskläder att tillgå på sin arbetsplats, samt att arbetskläderna byts varje dag. Branschen rekommenderar 11 ombyten per plaggbärare, 11 överdelar plus 11 underdelar, totalt 22 plagg eller 9 ombyten per plaggbärare, 9 överdelar plus 9 underdelar, totalt 18 plagg. Om staden väljer att arbetstagare inom vård och omsorg ska ha personliga arbetskläder kommer antalet plagg att bli högre än om valet blir storleks- och modellanpassade kläder. Antalet plagg hänger även samman med leveransfrekvensen. Vid två leveranser/vecka räcker 18 plagg, det vill säga 9 ombyten. Vid leverans en gång per vecka krävs 22 plagg, det vill säga 11 ombyten. Totalt antal plagg Fast anställda Vikarier Antal medarbetare 4 400 Antal plagg 1 200 Totalt anställda 5 600 Antal plagg på totalt antal anställda 10 44 000 56 000 18 79 200 100 800 22 96 800 123 200 Inköp av arbetskläder Arbetskläder kostar från 70 kr och uppåt. För kvalitetskläder som tål tvätt på 60 grader samt bibehåller passform rekommenderar branschen arbetskläder för över 100 kr. För 150 kr får man ett kvalitativ plagg. 10-20 % dyrare för eko-certifierade textilier. Ungefärligt pris per plagg 150 kr Ungefärligt pris per plagg för ekocertifierade textilier 180 kr Produktionsutrustning Branschen har varit behjälplig med underlag för investeringar, uppstarts- och driftskostnader för ett tvätteri. Underlaget är framtaget av några av Tvätteriförbundets medlemmar5. Följande investeringar rekommenderas för ett tvätteri med hög automatiseringsgrad för effektiv hantering av textilier. 5 Följande står bakom underlaget Tvätteriförbundet, Berendsen, Textilia, CWO-Boco/Tvättjänst och Comforta. 6 (9) Investeringar Produktionsutrustning Fastighet Datasystem Sortering Lokal (Yta och höjd) anpassning Affärssystem Tvättmaskiner 8 Ångpanna Beställningssystem Torktumlare Mediaförsörjning (el, vatten, Chip för spårning Metric system ånga, data) Finish tunnel Vikmaskiner Textilinvestering Kemiförsörjning Arbetskläder Vagnar Rening/efterbehandling av avloppsvatten/vatten Ett metric-system är ett hanterings- och logistiksystem som styr tvättprocessen. En förenklad beskrivning är att den styr vad som tvättas när, tillsammans med vad, till vilken arbetsplats det ska skickas och vilka medarbetare som arbetar där. När det är tvättat, tumlat, galgat och slutbehandlat i finnishtunneln kan metric-systemet tala om var medarbetare x överdelar och underdelar befinner sig så att de packas i bokstavsordning för att skickas till arbetsplats y. I detta system är den manuella hanteringen att gå igenom kläderna och tömma fickor innan de tvättas, sortera i färger, plocka i och ur tvättmaskiner och i och ur torktumlare, därefter är det automatiserat fram till det packas. Investerings- och driftskostnader (SEK) Investeringar Produktionsutrustning Vagnar 37 632 000 7500SEK/kg tvätt 5 000 000 5000SEK/styck, antal beror på leveransadresser, 1000st Fastighet 20 000 000 Köp av fastighet, 20000SEK/m2, uppskattat behov 1000 m2 Textilkostnad 18 480 000 5600 plaggbärare, 22 plagg, 150 kr styck 81 112 000 Driftskostnader/ år WECO 3 763 200 3 SEK/kg tvätt Personal 5 600 000 16 anställda a`350 000SEK/år Management, administration, kundservice 2 200 000 Distribution 3 000 000 Underhåll 700 000 Avskrivning 10 år 8 111 200 Ersättningsinköp 1 000 000 24 374 400 Kommentarer på kalkylen ovan: Investering fastighet, 10 års avskrivning bör anses i kortaste laget, 20 år bör vara lämpligare enligt Malmö stads anvisningar (industribyggnader). Avskrivning av arbetskläder ej lämplig enligt Malmö stads anvisningar. Kontroll över plaggen omöjlig, går inte att hantera i anläggningsreskontra. Avskrivning av inköp av arbetskläder på 10 år måste ifrågasättas. Posten avskrivning bör reduceras i förhållande till avskrivningstiden för fastighet och samtidigt ökas i förhållande till kortare avskrivningstid för textilier. 7 (9) Branschen uppskattar investeringskostnader för produktionsutrustning i ett tvätteri till ca 37,6 mkr jämfört med våra tidigare beräkningar på 8,5 mkr. Kostnaden för arbetskläder uppskattar branschen till 18,5 mkr att jämföra med våra tidigare beräkningar på 11,5 mkr. Disparansen är stor och ger uttryck för komplexiteten i beräkningarna. Miljökrav för tvätteri Villkoren som ställs på ett tvätteri avgörs av typen av tvätt, exempelvis verksdagskläder eller hotelltvätt. Textilier är olika smutsiga och vissa kläder kan vara förorenade av t.ex. olja, tungmetaller med mera och då ställs högre krav. Ett tvätteri är inte anmälningspliktigt enligt miljölagstiftningen. Miljöförvaltningen ska informeras eftersom miljöförvaltningen har tillsyn på verksamheter även de verksamheter som inte är anmälningspliktiga. Tvätterier har miljöpåverkan främst genom tvättkemikaliers fosforinnehåll. Miljöförvaltningen kontrollerar tvätterier enligt miljölagstiftningen utifrån följande parametrar: Utsläpp till kommunens avloppsnät Tvätterier är ålagda att följa VASyds bestämmelser ABVA och dess tilläggsbestämmelser. Föroreningsutsläppen från tvättanläggningen skall underskrida speciella mängdriktvärdena. Provtagning av avloppsvatten, två gånger per år under de första två åren därefter en gång per år förutsatt att inga avvikelser inträffat. Provtagning ska ske av licensierad provtagare. Analys av provet ska göras av ackrediterat laboratorium avseende alla parametrar. Årlig verksamhetsrapport till Miljönämnen och VASYD där avvikelser, åtgärder och uppföljningar ska redovisas samt analysresultaten av provtagningen av avloppsvattnet. Utsläpp till luft Utsläppen från anläggningen av NOx till luften ska inte överstiga 50 mg NOx/MJ. Påverkan på omgivningen Transporter till och från verksamheten ska planeras så att minsta möjliga störning på miljön uppstår. Buller från anläggningen ska begränsas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Inre verksamheten Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras på yta som är ogenomsläpplig och så att spill, föroreningar samt förorenat vatten samlas upp och kan omhändertas. Absorptionsmedel ska finnas tillgängligt. Vid val av kemiska produkter, exempelvis rengöringsmedel, skall utbytesprincipen i 2 kap 6 § (kemiska produkter) miljöbalken tillämpas. Detta innebär att av två likvärdiga produkter bör man välja den från hälso- och miljöskyddssynpunkt minst farliga. Journal över avlämning av farligt avfall samt annat avfall ska föras. Avfallsslag, mängd, transportör, mottagare och hämtningsdatum skall framgå av journalerna. Journalerna och transportdokumenten ska finnas tillgängliga på anläggningen. Energianvändning Vid energianvändning över 500 megavatt timmar krävs en energikartläggning och en energiplan där planerade åtgärder för energieffektivisering framgår. Fastighet för tvätteri 8 (9) Förfrågan om tillgängliga lokaler för tvätteri har gjorts till fastighetskontoret samt till stadsfastigheter. Idag finns inga tillgängliga lokaler som förvaltas av Malmö stad eller Lima. Enligt fastighetskontoret är en indikativ hyra för lokal av denna typ lager/produktion, ca 600-700 kr/kvm. Till detta tillkommer anpassningar som måste göras för att lokalen ska bli ändamålsenlig samt driftkostnader. Stadsfastigheter har gjort följande beräkning. Om staden hade byggt ett tvätteri från början så skulle det kosta ca 25 000 kr/kvm, d.v.s. en lokal på 1000 kvm skulle kosta att bygga nytt, 25 000 000. Stadsfastigheter gör bedömning om att det skulle kosta 15000kr/kvm för ombyggnation av redan befintlig lokal på 1000 kvm, d.v.s. 15 000 000. Driftkostnader: ca 600 000 kr/år endast för fastighetsdelen. Föreslås utreda vidare - Lokala transporter av arbetskläder till och från arbetsplatser i staden Vid en upphandling av cirkulationstvätt kan staden välja att tvätt levereras till en depå i staden och att staden själv distribuerar tvätten till arbetsplatser. Leveranser skulle bestå i både utlämning av ren tvätt samt uppsamling av smutsig tvätt. Föreslås utreda vidare – Att i egenregi tvätta en mindre mängd arbetskläder Förslag har kommit utredarna på arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt serviceförvaltningen till kännedom att en vidare utredning kan titta på mindre tvättenheter på stadsområdena där arbetet skulle kunna utföras av åtgärdsanställda. Utredningen uppmanas särskilt beakta: arbetsmiljö ansvars- och kostnadsfördelning mellan vårdenheter och enheterna som utför uppdraget att tvätta, laga, leverera arbetskläderna ansvar för arbetskläder som försvinner, vem tar kostnaden? investerings- och driftskalkyl, riskbedömning, miljöpåverkan analys av de lokala transporterna, säkerställa året runt leverans Slutligen är det viktigt att poängtera att tvätt och leverans av arbetskläder är huvuduppdraget och huvuduppdraget måste, i första hand, säkras. Nyttjande av tvättstugor på VoO-enheter för tvätt av arbetskläder till personal I syfte att komplettera utredningen har stadsområdena fått besvara två frågor för att utreda möjligheten att tvätta arbetskläder på vårdboenden eller motsvarande med åtgärdsanställda som utför arbetet. Följande två frågor ställdes till stadsområdena: 1. Finns det möjlighet att nyttja tvättstugor på vårdboenden eller motsvarande för tvätt av arbetskläder (tvätta, torktumla, stryka, vika) till områdets personal inom vård och omsorg. 2. Hur många tvättstugor, beräknad kapacitet i tvättstugan samt tid på dagen när tvättstugorna inte nyttjas av boendet. Samtliga stadsområden utom stadsområde Söder har svarat att det inte finns möjlighet att tvätta 9 (9) arbetskläder för personal inom vård och omsorg på boenden. Bedömningen är att de tvättstugor som finns på vårdboenden endast är dimensionerade för det antal brukare som bor där. Tvättstugorna är inte heller arbetsmiljömässigt anpassade för annan användning än vad de används till idag. I många fall är utrymmena begränsade både vad gäller förvaring, tvätt och efterbehandling av kläder samt att arbeta i lokalen. Det skulle i de flesta fall krävas ombyggnad för att svara upp mot arbetsmiljömässiga krav på tvättstugorna. Inom stadsområde Söders samtliga boenden tvättas arbetskläder, brukarnas personliga kläder samt sängkläder. Tvättmaskinerna på boenden inom stadsområden Söder har inte kapasitet att tvätta större kvantiteter än vad som redan görs idag. Förvaltningens reflektioner Att erbjuda personer långt ifrån arbetsmarknaden åtgärdanställning är en samhällsekonomisk vinst. Volymen, 5 ton tvätt per dag, kräver tvätteri i stor skala. Lägg därtill textilierna staden idag upphandlar, brukares textilier inom hemtjänsten och övriga arbetskläder och volymen kan generera stordriftsfördelar som krävs för en kostnadseffektiv produktion. Om det blir aktuellt med ett tvätteri med lägre automatiseringsgrad än vad branschen rekommenderar bör speciell hänsyn tas till arbetsmiljöförhållanden. Lägre automatiseringsgrad ger lägre investeringskostnader samt monotona och fysiskt krävande arbetsuppgifter. Ansvariga Lars Silverberg Avdelningschef-Biträdande direktör SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. • Föreskrifter är bindande regler. • Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan laddas ned eller beställas via webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se fax: 035-19 75 29 ISSN 0346-6000, 0346-6019 Artikelnr 2015-5-10 Tryck: Edita Bobergs 2015 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Pär Ödman Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg; beslutade den 7 maj 2015. SOSFS 2015:10 (M och S) Utkom från trycket den 2 juni 2015 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 kap. 4 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), 8 kap. 1 § 2 och 3 socialtjänstförordningen (2001:937) samt 13 § förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Tillämpningsområde 1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas i verksamhet som omfattas av 1. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2.tandvårdslagen (1985:125), och 3. lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar. 2 § I verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska föreskrifterna tillämpas vid genomförande av insatser som har beviljats efter beslut enligt 4 kap. 1 eller 2 § SoL, om insatsen avser 1. hemtjänst i ordinärt boende, eller 2.sådant boende som avses i 5 kap. 5 eller 7 § SoL. 3 § I verksamhet som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska föreskrifterna tillämpas vid genomförande av insatsen bostad med särskild service enligt 9 § 8 eller 9 LSS. Ledningssystem 4 § Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvarar för att det finns sådana processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 3 SOSFS 2015:10 Hygienkrav 5 § Den som är yrkesmässigt verksam eller under utbildning i 1.verksamhet enligt 1 § som innefattar arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med patienter (vård), eller 2.verksamhet enligt 2 eller 3 § som innefattar arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med den som har beviljats insatsen (omsorg) ska, i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen, iaktta följande. a)Arbetskläder får endast bäras i arbetet. Om arbetet bedrivs på flera platser, får de dock även bäras vid färd mellan dessa. Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen. Arbetskläderna ska bytas dagligen. Om de blir förorenade eller om det annars finns behov av det, ska de bytas så snart som möjligt. b)Om kläderna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material under ett vård- eller omsorgsmoment, ska plastförkläde, skyddsrock eller motsvarande skyddskläder användas utanpå arbetskläderna. Om skyddskläder används vid vård av eller omsorg om flera personer efter varandra, ska de bytas mellan varje person. c) Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material. d)Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter ett vård- eller omsorgsmoment. Händerna ska vara torra innan de desinfekteras. Händerna ska tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion, om de är eller kan antas vara smutsiga. Efter vård av eller omsorg om en person som kräks eller har diarré ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. e) Skyddshandskar ska användas, om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett vård- eller omsorgsmoment. Händerna ska vara torra när handskarna sätts på. Skyddshandskar som används i vård och omsorg ska vara för engångsbruk och avsedda för ändamålet. De ska bytas mellan varje vård- eller omsorgsmoment. 4 Undantag får göras från kraven i första stycket vid vård av patienter med misstänkt eller säkerställd ebolainfektion, om det är nödvändigt för att begränsa risken för överföring av smitta. SOSFS 2015:10 Undantagsbestämmelse 6 § Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsen TAINA BÄCKSTRÖM Louise Follin Johannesson 5
© Copyright 2024