NORRKÖPING VID STRÖMMEN
GESTALTNINGSPROGRAM NORRKÖPING VID STRÖMMEN NORRKÖPING VID STRÖMMEN Norrköpig ”Vid Strömmen” är ett av Norrköpings större stadsförnyelseprojekt och ingår i ” Den Goda Staden”, som är ett nationellt stadsförnyelseprojekt i samverkan med bland andra Vägverket, Banverket och Boverket. ”Vid Strömmen” vill stärka Norrköpings varumärke, som modern parkstad vid vatten med olika uterum i samverkan. Utifrån dagens förväntningar och morgondagens krav har initiativ tagits från Tekniska kontoret att utarbeta ett gestaltningsprogram för Norrköpings centrala delar runt Stömmen. Avsikten är att göra staden om möjligt mer konkurrenskraftig inför stadens framtida expansion. Stadens parker är synonymt med stadens lungor. Grönska och strömmande vatten ger förutsättningar att uppleva naturens årstidsväxlingar och skönhetsupplevelser. Parker och stråk kommer i framtiden att få en allt större betydelse för friskvård i form av hälsa och motion. Kraven på stadens grönstruktur har blivit större. I en tid när infrastruktur står för en del av stadens tillväxtförutsättningar är det viktigt att människans behov av upplevelser tillgodoses parallellt. I en stad under utveckling som Norrköping är parkstrukturen, stadens uterum och stråk, viktigare än någonsin för de som bor och besöker staden. Högkvalitativa parkanläggningar med stor variation, anlagda med utgångspunkt i att skapa god tillgänglighet och trygghet kommer att efterfrågas. Välskötta parker och stråk uppskattas redan idag av en bred allmänhet men kommer i framtiden med all sannolikhet att bli en allt viktigare del av stadens varumärke. För att morgondagens innerstad ska bli intressantare krävs nya målpunkter som stimulerar till att flanera i staden. I gestaltningsprogrammet finns därför inslag av bebyggelse för att skapa målpunkter av mera allmän karaktär. Här finns förslag till bad med tillhörande café och restaurang på Strömsholmen. Men också idéer om att Sveaparken blir 2000-talets park, samtidigt som Karl Johans Park öppnas upp mot Strömmen. Kvarteret Enväldet har studerats utifrån sitt centrala läge och sina möjligheter till att bättre kunna knytas till det centrala stadsrum som Strömmenområdet utgör. Idéer har tagits fram för hur stadens kajer och promenadstråk kan utvecklas för att bli mer attraktiva och lättillgängliga för både promenader och båtliv. Gestaltningsprogrammets förslag bör genomföras för att manifestera stadens avsikter och för att stärka stadens profil. Investeringar som blir positiva vid en framtida utbyggnad av staden norr om Järnvägsstationen och Ostlänkens tillkomst. Frågan är inte om man kan avstå att i projektet Den Goda Staden lyfta fram rekreation och upplevelser utan om man har råd att avstå i den konkurrens som idag råder mellan landets regioner INLED N IN G Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 3 BESTÄLLARE NORRKÖPINGS KOMMUN - TEKNISKA NÄMNDEN GENOM TEKNISKA KONTORET EVA MATTSSON FÖRSLAGSSTÄLLARE RAMBÖLL SVERIGE AB, LANDSKAP OCH PLAN STOCKHOLM GENOM ULF NORDFJELL ARK LAR/MSA MEDARBETARE EVA PESTMALIS ARK LAR/MSA TIINA HENNING ARK LAR/MSA HENRI HANUS-HAIM ARK LAR/MSA LINDBERG STENBERG ARKITEKTER AB GENOM ANNETTE LINDBERG ARK SAR/MSA JOHANNA PÅLSTEDT ARK SAR/MSA LJUSDESIGNER WHITE DESIGN AB, GÖTEBORG GENOM TORBJÖRN ELIASSON OCH CHATARINA HENNIG PERSPEKTIV KRISTOFF LAUFERSWEILER I DIALOG MED PERSONAL FRÅN STADSBYGGNADSKONTORET OCH TEKNISKA KONTORET Gestaltningsprogram 4 NORRKÖPING VID STRÖMMEN Innehåll Historik Norrköping - stadsbildsanalys Sveaparken eller 200-talets park Kvarteret Enväldet Norra Kajen Strömsholmen Ljussättning 6 9 11 17 19 20 23 Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 5 1 2 4 6 3 1853 1 2 1 6 4 3 2 3 4 6 3 5 1904 H I STO R I K Gestaltningsprogram 6 NORRKÖPING VID STRÖMMEN 2005 Historik Stadens “gröna” historia är viktig att känna till för att förstå samtiden, men också för att kunna föreslå satsningar inför framtiden. 1. Karl Johans park har varit och är en av Sveriges mest välkända sekelskiftesparker. Innan parken kom till fanns här under 1800-talet stadens stora torg, Karl Johans torg. Träd med hängfomer, formklippta träd och stora grupper av utplanteringsväxter och slingrande grusgångar förmedlar idag något av parkens välkända karaktär. Den första kaktusgruppen anlades i början av 1900-talet och har med åren blivit något av stadens varumärke. På 1920talet fick kaktusplanteringen den storlek och form som den har än idag. Kaktusgruppens motiv var från början stadens vapen men har sedan varierat och numera gestaltas kaktusgruppen varje sommar för att uppmärksamma olika händelser och firanden. 4. Kvarteret Enväldet Här öppnade sig de äldre kvarteren mot Strömmen med prunkande trädgårdar som gick ända ner till vattnet. Strömsholmen Kv. Enväldet före 1960 Karl Johans torg (före 1890) 1 Först på 1960-talet revs den äldre bebyggelsen i kvarteret Enväldet och kom att ersättas med den bebyggelse som finns här idag. Från1800-talets mitt fanns här flera byggnader där det drevs restaurant och café. På 1870-talet uppfördes en musikpaviljong byggd på pålar i Strömmen. 1800-talets punschpaviljonger ersattes med en restaurant i jugendstil i början av 1900-talet. Gamla foton visar ett myller av människor kring små cafébord i lummig vegetation. 5. Strömsparken kom till i samband med att Strömmen fördjupades i slutet av 1920-talet. Överblivna sprängstensmassor användes för utfyllnad i Strömmen och för att skapa Strömsparken. Utfyllnaderna kom att innebära att vattenspegeln blev betydligt mindre och därmed kunde den nya bron Spången göras kortare. I kvarteret Gåsen låg tidigare ett varmbadhus som stod färdigt 1892. Intill varmbadhuset byggdes en kommunal simhall. Byggnaderna revs i början av 1970-talet. Torget anlades i samband med att kungastatyn restes 1846. Foton visar en stor ödslig, kullerstenslagd yta med statyn i mitten. 2 1, 2 Norra kajen Karl Johans park1895 Parken ritades med inspiration av den tyska stilen och stod färdig 1887. Vid sekelskiftet sträckte sig parken ända ner till vattnet och den visuella kontakten med Strömmen och dess vackra segelskutor var ett imponerande inslag i stadsbilden. Parkens bredd har under 1900-talet minskats något på grund av gatornas breddning och därmed har en del av parkens gångstråk utgått. Idag upplevs parken delad av Slottsgatan och Saltängsgatan, men framförallt har terrasser och planteringar närmast Strömmen från slutet av 1970-talet helt skurit av den visuella kontakten med vattnet. 2. Norra kajen var från början stensatt och hårdgjorda ytor sträckte sig upp till Saltängsgatans dubbelalléer för att underlätta lastning och lossning av gods på kajen. Även 3. södra kajens närområde var hårdgjort för samma ändamål. Strömsholmen Strömsholmsspången 1907 Byggnaden låg på nordvästra spetsen av ön. Strömsholmen hade ett rikt uteliv fram till 1939 när restauranten brann ned. Idag finns endast grunden kvar. Under senare delen av 1900-talet har här bedrivits temporär verksamhet under enkla förhållanden och holmen har idag förlorat mycket av sin forna attraktionskraft. 6. Strömsholmen skapades av muddringsmassor på 1600-talet. På 1780-talet fanns det en segelfabrik på ön och vid sekelskiftet 1800 inrättades ett badhus. Historiska uppgifter och foton hämtade från: - Stolta stad - Mellan promenaderna. Lasse Södergren 2001 - Norrköpings Stadsbibliotek - Landskapsarkitektur vid vatten, examensarbete av Åsa Glaumann 2004 Södra kajen 1894-1898 H ISTOR IK Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 7 Resecentrum 1Sveaparken Slottsgatan 2 Karl Johans park 3 kv Enväldet Saltängsgatan Estoniamonumentet 5 Strömsholmen/ södra kajen ron str Hamnb Saltängsbron Gamla tullhuset 4 Norra kajen Hamngatan Drottninggatan ÖVE RS I K T SP L AN Gestaltningsprogram 8 NORRKÖPING VID STRÖMMEN Fleminggatan SKALA 1:2000 Norrköping – stadsbildsanalys TECKENFÖRKLARING BEF. VEGETATION/PARK RUMSSKAPANDE VEGETATION BYGGD RUMSLIG GRÄNS DIFFUS RUMSLIG GRÄNS VISUELLT/RUMSLIGT SAMBAND STÖRT RUMSLIGT SAMBAND LANDMÄRKE BARRIÄR Stadsrummet kring de centrala delarna av Strömmen bildar ett tydligt och avgränsat rum vars väggar består av rutnätsstadens stadskvarter, rader av äldre uppväxta träd och lummiga parker. Motala ströms vatten bidrar mycket till områdets karaktär. I centrum är Strömmen bred och lugn i motsats till det dramatiska vattnet i Holmenområdet. Vattnet kantas på norra och södra sidan av vackra och distinkta stenskodda kajer. Stränder och kajer är lättillgängliga. Stadens infrastruktur påverkar det centrala vattenrummet där Saltängsbron och Hamnbron korsar vattnet i nordsydlig riktning. Den starkt trafikerade Hamnbron hindrar idag promenader runt det centrala vattenrummet och en bilfri möjlighet att ta sig över Strömmen saknas. Även Saltängsbron inverkar negativt på kajpromenadens tillgänglighet och skapar här en otrygg miljö under brofästet. Strandpromenaden runt Strömmen har idag få målpunkter i form av aktiviteter och mötesplatser för alla åldersgrupper. Idag utnyttjas området i alltför liten omfattning. Strömparken är centrum för stadens populära fiskeklubb. 1 Sveaparken Sveaparken är idag en öppen yta utan något tydligt innehåll men med stora möjligheter genom sitt centrala läge intill resecentrum. En stadsplan från tidigt 1900-tal visar området utformat som en del av Karl Johans Parks sekelskiftesideal. Den breddade Drottninggatan utgör idag en barriär mellan Karl Johans Park och Sveaparken och mellan Karl Johans park och norra kajpromenaden. MÅLPUNKT VIKTIGT STRÅK BIL VIKTIGT STRÅK GÅENDE/CYKEL PROMENADSTRÅK VISTELSEYTA Mål Att här anlägga 2000-talets park som en pendang till Karl Johans park med en arkitektur och design som speglar vår tids formspråk och med ett växtmaterial som innehåller blommande träd, perenner och gräs. Avsikten är att stärka sambanden med Karl Johans park genom tydligare passager över gaturummen. 2 Karl Johans park I ett nordsydligt stråk, som förbinder Resecentrum och Strömmen, ligger Karl Johans Park. Parken är en av landets vackraste och mest välbevarade 1800-talsparker med sina tidstypiska slingrande gångar, karaktärsfulla träd, vattenkonst och blomstergrupper. Karl Johans Park innehåller en för Sverige unik kaktusgrupp, som är en del av stadens varumärke. Parken har under 1900-talet begränsats i väst-östlig riktning genom gatornas breddning. Även delen närmast Strömmen har omgestaltats i samband med Saltängsbrons tillkomst. Terrasser och höga idegranshäckar har inneburit att parken förlorat den visuella kontakten med vattnet, som tidigare varit värdefull för parkens karaktär. Mål Att återskapa parkens visuella vattenkontakt genom att omgestalta parken närmast Strömmen, samt att stärka parkens sekelskifteskaraktär i parkens olika blomstergrupper genom nyintroduktion av historiska exotiska växter och utplanteringsväxter. Om möjligt stängs Slottsgatan och därmed kommer Karl Johans Park att nå från Resecentrum hela vägen ned till Strömmen. 3 Kvarteret Enväldet I övergången mellan Karl Johans Park och industrilandskapet fanns förr ett antal fastigheter med prunkande trädgårdar ned mot Strömmen. Där Strömmen kröker sig ligger kvarteret Enväldet med sina storskaliga, rena 60-talsbyggnader. Höghusdelen har kompletterats med låga tillbyggnader som delvis stör den ursprungliga arkitekturen. I bästa söderläge klättrar den branta otillgängliga betongtrappen ned mot vattnet vid restaurant Palace. Höjdskillnaden bryter kontakten mellan kajen och det övre liggande gatuplanet. Kajen är hög och det finns små möjligheter att komma nära vattnet. Kontakten med Karl Johans Park är begränsad då Ringborgska fastigheten sträcker sig ned mot vattnet med stödmurar, staket och höga buskage. Den återstående gångförbindelsen längs vattnet har därför blivit mycket smal. Mål Att bättre utnyttja det goda läget och skapa en attraktiv samlingsplats, med god kontakt med vattnet. Att tillföra nya byggnader och en landskapsutformning som genom sin arkitektur och innehåll lyfter fram områdets förutsättningar och skapar en helhetslösning i denna del av Strömmenlandskapet. 4 Kajerna mellan broarna Stadens gamla kajer mellan broarna har under åren underhållits och restaurerats och är generellt i mycket gott skick. Kajerna berättar genom sin utformning om en verksamhet som här en gång bedrivits och därmed om en tid som flytt. Kajerna är lättillgängliga och generösa och tillför staden stora kvaliteter. Hamnbron begränsar idag båttrafiken och västra delarna av kajerna är bullerstörda. Norra kajpromenaden är ett väl bearbetat promenadstråk i bästa söderläge med gatstensbeläggning och en vacker stenkaj med möjlighet att komma ner till vattnet på flera ställen. En sluttande gräsyta med äldre träd skiljer kajen från gatan. Kajen avslutas vid det stensatta torget framför gamla tullhuset. Södra kajen Här finns en triangelformad park som idag skärs av från kajstråket av Hamngatan/ Fleminggatan. Kajen kantas av en smal småbåtsbrygga som inte längre utnyttjas. Parken skuggas av byggnader och höga träd, vilket bidrar till parkens ringa utnyttjande. Mål Att överföra gatan till parkmark och genom en ny landskapsgestaltning med betoning på lek och motion göra kajområdet attraktivare. 5 Strömsholmen Strömsholmen har under 1900-talet bytt skepnad ett antal gånger. Den romantiska servering som fanns här en gång saknar idag sin motsvarighet. Bristande skötsel och underhåll har gjort Strömsholmen till en bortglömd plats. Över tiden har öns trädbevuxna stränder bäddat in holmen i en grönska som helt skurit av den visuella kontakten mellan stadsdelarna på ömse sidor Strömmen. Det inre av den långssmala ön skuggas av de gamla träden och är idag en förfallen och dåligt utnyttjad plats förutom roddklubben på västra spetsen av ön och ett enklare sommarkafé. Tillgängligheten till ön begränsas av att den befintliga bron är öppen endast när verksamhet bedrivs. Strömsholmen saknar idag förbindelse med norra kajen vilket också bidrar till ett lågt utnyttjande. Mål Att återskapa Strömsholmen som målpunkt. Att anlägga en ny gång- och cykelbro till norra kajen skulle göra Strömsholmen tillgänglig och till en del av promenadstråket runt Strömmen, samt stärka sambandet mellan stadsdelarna. 6 Strömsparken Strömsparkens tillkomst på 30-talet, som en utfyllnad i Strömmen har minskat den stora vattenspegeln som här fanns en gång, till förmån för tillkomsten av en kortare gångbro. Parken har en till formen fri karaktär men är förhållandevis sliten. Parkens stora kvalitet är dess öppna gräsyta utformad som en liten amfiteater och med stränder som bland annat utnyttjas för fiske. Parken är idag början på ett stråk som fortsätter genom hela högskoleområdet i det före detta gamla industrilandskapet. Mål Att se över parkens trädbestånd, för att föreslå föryngringsåtgärder som trädkronsreducering och nyplanteringar. Strandplanteringar föreslås samt att de slitna gräsmattorna ersätts med nya. Mål Att utveckla och skapa nya målpunkter utmed kajen, som små caféer, perennplanteringar, sittplatser i södersol, samt båtbryggor för ett aktivare båtliv. ÖVERSIKT SPLAN Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 9 vattenpiazza orangeri boskéer SEKTION B gräs sittmurar perenner perenner sittmurar SEKTION A SVEA PA R KE N Gestaltningsprogram 10 NORRKÖPING VID STRÖMMEN SKALA 1:500 1 Sveaparken eller 2000-talets park Karl Johans Park var från början tänkt att omfatta även detta kvarter. Avsikten med 2000-talets park är att med kunskap om sekelskiftesparken gestalta en park som speglar vår tids arkitektur och design, material och växter, som blommande träd, perenner och gräs. Parkens huvudattraktion blir ett modernt orangeri med ett mångfacetterat innehåll som är tänkt som en social mötesplats året runt. Här finns vintertid plats för större delen av stadens kaktussamling och en del av Karl Johans Parkens exoter tillsammans med ett mindre café/butik där växter som återfinns i 2000-talets Park och Karl Johans Park finns att köpa. Sommartid flyttar växterna ut för att pryda de båda parkerna. Därmed kan serveringsdel och utställningsverksamheten utökas. Till exempel i form av turistinformation och utställningar kring olika aktuella projekt. Orangeriets arkitektur bygger på ett nytänkande i tekniska lösningar, med självbärande glaskonstruktioner i västersol och med ekonomifunktioner som växthantering, serverings- , service- och utställningsutrymmen placerade bakom en murad fasad i öster. Förebilder lånade från det klassiska orangeriet. Arkitekturen har för avsikt att vara nyskapande och ska med sina utskjutande väggelement fungera som en fond till parken, med möjlighet till publikens skuggteater på fasaderna kvällstid efter mörkrets inträde. Det är en urban park vi föreslår, där besökaren står i centrum och växter skapar rum och ger karaktär till platserna. På den öppna skifferlagda stenytan framför orangeriet finns ett antal rektangulära rum som bildas av uppstammade spaljerade lindar. I rummen finns små låga fontäner som tillför platsen ett svagt porlande ljud men som också skänker platsen en sval karaktär. Runt den befintliga transformatorstationen döljs dessutom väggarna av klippta avenbokshäckar. Platsen är sommartid tänkt som uteservering med stora krukor av galvaniserat stål som innehåller vår tids exoter, som t ex gräs från Nya Zeeland m m. De övriga rummen består av gröna vistelseytor. Den första i form av en kvadratisk upphöjd gräsyta, den andra i form av en cirkelformad planteringsyta för perenner och gräs, båda med sittbara murkanter. Den senare med ett stråk av skiffer som leder genom kullen. Ett slags modern bersåkänsla av att vara mitt i planteringen är själva upplevelsen i motsats till sekelskiftesidealen som alltid byggde på principen att planteringar gör sig bäst på avstånd. Ljussättningen är en viktig del av parkens upplevelse kvällstid. Utöver miljöljus föreslås ett effektljus som lyfter fram orangeri, det porlande vattnet och de höga murskivorna för skuggspel. Sambandet med Karl Johans park stärks genom tydligare passager över Drottninggatan. Material och vegetation Materialen är få i 2000-talets park och består av skiffer, granit och stål. Designen är ritad för platsen och därför unik. I norr föreslås uppstammade spaljerade lindar, blommande körsbärsträd kantar platsen och formklippt idegran i vågmönster samt fält av perenner och gräs skapar tillsammans en kontrast till Karl Johans Parkens gestaltning. 2000-talets park saknar utplanteringsväxter och har naturen som förebild. Det är känslan av natur som gestaltas, inte en avbild av naturen. Växterna består till stor del av fleråriga örter (perenner) och gräs, både vilda arter och hortikulturella sorter från norra halvklotet. Växterna används i ett slags transformering av sekelskiftets ideal till ett mera samtida formspråk. Illustration perspektiv från ingång Norra promenaden SVE APAR KEN Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 11 Orangeri, Ulriksdals slott SEKTION A, SVEAPARKEN SVEA PA R KE N Gestaltningsprogram 12 NORRKÖPING VID STRÖMMEN Elevation orangeri Sveaparken Foto av modell orangeri utställning service, wc-rum ekonomiutrymme växthantering 1 2 3 4 Plan orangeri Sveaparken 5 1 Stadsparken Silverdal, Stockholm 2 Ume Spa, Umeå 3 Glassmuseum, Kingswinford, GBR 4 Kkungsträdgården, Stockholm 5 Umeå SPA 6 Isamu Noguchi, South Coast Plaza, LA, USA SEKTION B, SVEAPARKEN 6 SVE APAR KEN Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 13 kaktusgruppen Estoniamonumentet soffparkett KARL JO H A N S PA R K Gestaltningsprogram 14 NORRKÖPING VID STRÖMMEN 2 SKALA 1:500 Karl Johans Park Karl Johans Park öppnas åter ned till Strömmen. Detta kan ske som en utvidgning av själva parken men i en landskapsgestaltning som utnyttjar dagens nivåskillnader för att öka tillgängligheten och för att anlägga soffparketter och sittmurar. Parken karaktäriseras idag av stora parkträd, hängformer och formklippta träd och symmetriskt placerade rundlar med utplanteringsväxter, med kaktusgruppen i fonden. Karl Johans Parkens stilideal renodlas och dagens användning av perenner och gräs utgår till förmån för sekelskiftets ideal där utplanteringsväxter dominerade. Karl Johans Park som promenadpark återställs genom att göra promenaden genom parken attraktivare. Detta kan fysiskt ske genom att anlägga breda stensatta övergångsställen över Drottninggatan, samtidigt som järnsmidesstaketet flyttas ut mot kantstenen. Om möjligt stängs Slottsgatan för biltrafik och ersätts av gångstråk. Även Saltängsgatans bredd genom parken minskas för att stärka Karl Johans Parkens sträckning från Resecentret ned till Strömmen. Arkitektur och växtgestaltning Förslagsvis utvecklas dagens tapetgrupper med inspiration i sekelskiftet genom användandet av utplanteringsväxter med inslag av exoter i färgkombinationer som lyfter fram känslan av sekelskiftespark Stamfuchsia, palmer och dracena återintroduceras. Så långt som möjligt ska sommarblommor användas, gärna gamla sorter som madelonbegonior, heliotrop, tagetes, salvia och silverek. Än idag används på de större planteringarna en kant av echeveriarosetter, en av de mest karaktäristiska växterna från tidigt 1900-tal. Kaktusgruppen har med åren förlorat en del av sina stora solitärer. Dessa bör på nytt återinföras. Perenner och gräs förekom överhuvudtaget inte i sekelskiftesparken och bör därför utgå. Vi tror det är viktigt att lyfta fram sekelskiftesparken och kanske följa upp den variation från år till år som utplanteringsväxterna kan ge, med ett litet informationsblad om parkens växtmaterial. Naturligtvis kan vissa ytor användas för mer moderna kompositioner med utplanteringsväxter, men då bör detta framgå. 1800-talets ideal med krattade grusgångar och förhöjda gräsmattor med tydliga raka kanter byggs ut för att gälla hela parkens gångsystem ned till den hårdgjorda strandpromenaden. Idag kantas gräsmattorna av stållister, en både praktisk och stilenlig lösning. Detta får även gälla nytillkomna stråk. Strandpromenadens betongplattor ersätts dock med smågatsten lika norra kajpromenaden. De föreslagna gräsytorna nedanför kaktusgruppen i sluttningen mot Strömmen görs i det närmaste horisontella. Detta är möjligt genom att gräsytorna kantas av breda granitmurar, som tar upp nivåskillnaderna i sluttningen. Bekväm sitthöjd uppnås på delar av murarna som är parallella med Strömmen. Dessutom anläggs en soffparkett närmast Strömmen. Estoniamonumentet föreslås placeras på en oval stensatt yta, med en för platsen specialtillverkad bänk. Monumentet ramas in av Renässansrosor i en bädd av lavendel. Karl Johans Parkens trädbestånd är i mycket bra skick, men på sikt kommer en del av de stora träden närmast gatorna att behöva ersättas. Trädkronsreducering efter fackmässig bedömning är ett sätt att så långt som möjligt skjuta nya trädplanteringar på framtiden. De stora syrénbuskagen framför Ringborgska huset är det enda som finns kvar av trädgårdarna vid Strömmen och betyder mycket för upplevelsen av parken. I sluttningen vid Strömmen föreslår vi en formklippt oval av avenbok runt ingången till teknikutrymmet och ett antal uppstammade häggmisplar på gräsytorna, som kompletterar parkens vårblommande syrener. Gångtunneln under Saltängsbron förses med glasad fasad mot brofästet och med ett glasat undertak över gångstråket, för att här skapa en attraktivare miljö för passerande flanörer. En genomtänkt ljussättning bidrar också till att öka trygghetskänslan. 2 1 Trädgårdsföreningen Linköping 2 Karl Johans park tidigt 1900-tal 3 Berzelii park, Stockholm 1 Illustration perspektiv från Saltängsbron 3 KARL JOHAN S PAR K Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 15 bar restaurant sittgradänger/ trä bef kaj uteservering ny kaj träbrygga trappor/granit SEKTION SKALA 1:500 PLAN ENVÄLDET IDAG KV. EN VÄ L D ET Gestaltningsprogram 16 NORRKÖPING VID STRÖMMEN SEKTION 3 Kvarteret Enväldet Vi har föreslagit ett tillskott av nya byggnader i glas som ersättning för de temporära som finns här och en landskapsutformning som genom sin arkitektur och innehåll lyfter fram områdets förutsättningar till att bli en attraktiv målpunkt såväl dagtid som kvällstid. De branta och idag svårtillgängliga gradängerna av betong har ersatts med trägradänger i en helt ny utformning som kragar ut över dagens kajkanter. Därmed ökar både områdets tillgänglighet och kontakten med Strömmen. En ny utseservering i anslutning till nattklubben på den högre terrassnivån +4.0 kommer att öka hela områdets dragningskraft. Gradängerna är uppbyggda med en steghöjd om 40 cm, med infällda trappor för en bekvämare förbindelse mellan den övre platån och strandpromenaden, som får ett nytt ytskikt av smågatsten lika norra kajen. 1 Hammarby Sjöstad, Stockholm 2 Libraire Internationale, Paris 3 Fyrisån, Uppsala Utbyggnaden av Palace med en nattklubb och café, i glasade konstruktioner som lyfter fram 60-talsarkitekturen och samtidigt ger plats för uteserveringar, har en arkitektur som tillsammans med trägradängerna skapar nya sociala miljöer i material som bidrar till att skapa en känsla av transparens. Här finns ingen vegetation, men på ömse sidor om kvarteret planteras tårpil i de fickor som finns längs Strömmens stödmurar. 1 2 3 Elevation Kv. Enväldet KV. E N VÄLD ET Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 17 häck lönnallé körsbärsallé perenner café sittmur/granit sittyta/ trä ny brygga/ trä SEKTION A SEKTION B SEKTION A N . ST RÖM S P R O ME N A D E N Gestaltningsprogram 18 NORRKÖPING VID STRÖMMEN 4 SEKTION B en tydlig skeppskaraktär. För att skilja kajpromenaden från gatan föreslås en klippt idegranshäck som avgränsning mot gatan. I kanten på kajpromenadens stensatta ytor anläggs en generös sittmur. En sittmur som byggs i granit med inslag av eluppvärmda sektioner i materialet terrazzo. ”Sittfiltar” av trä återkommer som avbrott på granitmurar och stenkajer. Stenmurarna avslutas med stora förhöjda stenytor vid befintliga entréplatser i tvärgatornas förlängning. Bakom muren anläggs uppfyllda stora planteringar av perenner, gräs och lökväxter. En praktplantering som ska stärka stadens trädgårdsturism och bli en ny målpunkt för stadens invånare. De hårdgjorda fria stensatta ytorna närmast tullhuset bevaras. Här finns plats för en restaurang med tillhörande uteservering. En generösare trappväg anläggs vid hamnbron för bättre tillgänglighet. Integrerad konst och arkitektritade cafékiosker förstärker stråkets identitet. upphöjda sittytor kiosk Vegetation uteservering träbryggor SKALA 1:500 Norra Kajen Kajens fenomenala söderläge som en gång varit stadens mötesplats för handeln förstärks på nytt men nu i form av ett attraktivt promenadstråk genom en landskapsgestaltning som lockar både stadens invånare och besökare. Norra kajen har idag rester av dubbla trädrader längs Saltängsgatan som fortfarande ger en tydlig karaktär till kajen. Stensatta generösa smågatstensytor, kajer av granit med tillhörande pollare och regelbundet återkommande trappvägar som leder ned till vattnet ger 1 Illustration perspektiv Den alltmer glesa dubbelraden av lönnar längs Saltängsgatan kompletteras i den bakre raden med lönn, medan den främre raden på sikt ersätts helt med vitblommande japanska körsbärsträd. Vi föreslår ett 260 meter långt och cirka tre meter brett blomsterstråk i bästa söderläge, som kommer att göra norra kajen till en stor sevärdhet. Den stora planteringsytan gestaltas med stora stråk av perenner med inslag av gräs och vårblommande solitärbuskar och massor med vårblommande lökväxter. Planteringarna ges en struktur och form med inslag av formklippta buskar som kommer igen längs promenaden. Sortvalet ska vara anpassat till växtplatsen och vara rimligt till sin omfattning. Här finns hundratals plantor av varje sort, där stråk av sorter flätas samman. I framkant håller planteringarna en höjd av cirka 30 cm medan bakkanten kan nå upp till cirka 150 cm. Planteringarna gestaltas med en färgskala som förändrar sig längs kajen, men som hela tiden har stora vita inslag. Vitt bär ljus och kommer att göra promenaden attraktiv även kvällstid. Inslag av växter attraktiva för humlor och fjärilar används, tillsammans med kvällsdoftande växtinslag. 1 Trädgårdsföreningen, Linköping 2 Kiosk, Stockholm 3 Fyrisån, Uppsala 2 3 N. STRÖM SPRO M EN AD EN Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 19 Strömsholmen Vi föreslår att Strömsholmen ges förutsättningar att på nytt bli en attraktiv målpunkt i stadens centrum. En ny restaurang och café byggs på Ströholmen, som via en veranda/ bro ansluter till södra kajen. På så sätt får hela konceptet bästa västerläge samtidigt som tillgänglighet och service kan lösas direkt från södra kajen. På Strömsholmen ligger restaurangens huvudbyggnad med utomhus-servering, som kompletterats med en tillhörande trädgård och utbyggnadsmöjlighet. I bästa västerläge trappar sig stora träterrasser ned mot strömmen. Här finns plats för en mindre utomhuspool för allmänt bruk. Terrasserna knyts sommartid samman med södra kajen med hjälp av flytbryggor efter gammal förebild. Arkitekturen är modern, med mycket glas för att öka transparensen i byggnaden. För att knyta an till sekelskiftet ersätts dagens hårda ytor med grus i anslutning till byggnaderna på ön. Gångytor beläggs med natursten, t ex granithällar, ett material som återkommer på södra kajen vid restaurantentrén. För att skapa varma ytor att vistas på har vi föreslagit stora trädäck som bland annat skjuter ut över öns västra spets. Soldäck, med infällda pooler, byggs av ipé, ett hållbart underhållsfritt träslag. Vi föreslår en ny gång- och cykelbro i Orangerigatans förlängning för att göra Strömsholmen mera tillgänglig och attraktiv, men också för att skapa ett promenadstråk runt Strömmen, Första etappen förbinder Strömsholmen med norra Kajen och då kan befintlig bro nyttjas till den södra kajen. I framtiden byggs en ny g-c bro till södra kajen. Roddarklubben finns kvar även i framtiden och förses med nytt bryggsystem längs norra långsidan av Strömsholmen. På södra kajen anläggs en park, omsluten av en låg granitmur för att ta upp nivåskillnaden mot gatan och på så sätt skapas en plan parkyta. Aktivitetsparkens markmaterial är kortklippt gräs, grus, leksand och trä. Sandytan med hängmattor mm är försänkt i förhållande till träbryggan som även ska fungera som promenadstråk. Breda långa bänkskivor återkommer som sittplatser i parken. utbyggnadsetapp bad restaurant/ café brygga sandyta med lek veranda beachvolley gungor hängmattor studsmatta träbrygga STRÖ MS H O L M EN + S ÖD R A K A JE N Gestaltningsprogram 20 NORRKÖPING VID STRÖMMEN entre restaurant/ café bef gångbro 5 Vegetation Trädbestånden längs vattnet glesas ut så att solen på nytt når holmen. Området närmast roddarklubben ska även fortsättningsvis ha en mer extensiv karaktär, även om området i framtiden kommer att bli mycket attraktivare när gång- och cykelbron byggts ut. Strömsholmens vegetationsklädda stränder med framför allt klibbal är ett värdefullt komplement till stadens mera anlagda parker. Vi föreslår att Strömsholmen även i framtiden behåller sin robusta karaktär och att vegetationen tillåts öppna upp sig mot staden. Strömsholmen är idag mörk och skuggig av alla träden på stränderna som ramar in ön. Träden är klibbal, björk, lönn och lind. Många av dem är i dålig kondition. En omfattande gallring är nödvändig där de sämsta träden tas bort för att öppna upp och släppa in sol på ön. Övriga träd bör genomgå trädkronsreducering, samt borttagning av döda grenar. En viss återplantering föreslås med t ex nya hängpilar längs strandkanten. Stränderna i de centrala partierna längs gångvägar och vid entréer på ön planteras med frodiga planteringar av blommande perenner och låga buskar likt å-promenaden i Enköping. 1 Hammarby sjöstad, Stockholm 2 Saltsjöbad, Bjärred 3 Fyrisån, Uppsala 4 Hedens Lustgård, Göteborg 2000 5 Gångbro, Hammarby sjöstad, Stockholm ny gång- och cykelbro 3 roddklubb SKALA 1:500 1 4 2 5 STRÖM SHOLM EN + SÖDR A KAJ EN Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 21 Södra Kajen SEKTION LEKPLATS SÖDRA KAJEN Hamngatan utgår så att den föreslagna triangelformade parken kan dras fram till kajen och därmed bli en del av helhetskonceptet för Strömsholmens nya innehåll. Låga granitmurar anläggs för att ta upp nivåskillnaden mot gatan och på så sätt skapas en plan parkyta. Parkens innehåll knyter an till Strömsholmen relaxtema. Aktivitetsparkens markmaterial är kortklippt gräs, grus, leksand och trä. Här föreslås en sandyta med plats för aktiviteter för olika målgrupper som t ex studsmatta, jättegungor och beachvolley. Sandytan skulle kunna innehålla hängmattor där både barn och vuxna kan gunga med utsikt över vattnet. Breda långa bänkskivor återkommer som sittplatser i parken. 2 Vegetation På södra kajen tas raden med lindar närmast vattnet bort för att öppna upp för lekplatsen. Den bakre raden längs Hamngatan/Fleminggatan bevaras och kompletteras. Parken skiljs från gatan med låga murar, häckar och en rad av blommande körsbärsträd som betonar det halvcirkelformade parkrummet och följer strandpromenaden. På lekplatsen föreslås planteringar med höga, tåliga gräs. 3 1 2 STRÖ MS H O L M EN 1 Elevation mot norra Strömsholmen 2 Elevation mot västra Strömsholmen Gestaltningsprogram 22 NORRKÖPING VID STRÖMMEN 1 4 1 Hängmattor 2 Studsmatta i markplan (idé och bild Thomas Nordström) 3 Hammarby sjöstad, Stockholm 4 Silverdal, Stockholm Ljussättning Idé Förslag på belysning Plan Sveaparken Belysningen i parkerna, stråken och kajerna längs Strömmen ges en sammanhållen helhet. Det är ljuset mer än armaturerna, som skall gestalta de olika platserna. Med ljuset ger vi platserna en monumental eller intim skala, skapar rum och riktningar. Vattnet har en betydande roll tillsammans med ljuset. Belysningen planeras så att flanören längs kajerna får en skönhetsupplevelse av ljussättningen på båda sidor strömmen och genom väl genomtänkta vattenspeglingar. Ljuskvalitén skall vara god i form av färgåtergivning och bländfrihet. Kvarteret Enväldet Teknik Norra kajpromenaden Genom att använda olika färgtemperaturer på ljuskällor och färgfilter skapas variation, volym och djup till stadens uterum. Armaturvalen skall stödja platsernas karaktär och i enskilda fall kan modifiering av standardarmaturer göras. Ytor och gångstråk förses med kraft och styrning för temporära ljusinstallationer till exempel under juletid och ljusfestivaler. Ljussättningen ska göra parkerna attraktiva året om. frostiga och vita kronor. Gångytor mellan kaktus planteringen och kajen förses med låga robusta pollare. Vyn mot andra sidan av strömmen förskönas med ljussättning av vissa utvalda träd som speglas i vattnet. De vertikala ytorna inne i glasbyggnaden ljussätts med ett varmt jämt ljus så att byggnaden upplevs som en enda lysande kropp. Det övre markplanet får ett avbländat allmänljus från stolparmaturer och mellanplanet förses med robusta pollare likt övriga kajkanter. Då man blickar ut över vattnet mot andra sidan ser man ett vackert pärlband av ljuspunkter som speglar sig i Strömmen. Gångstråket längs med kajen belyses med pollare som ljussätter de vackra stensatta ytorna. Pollarna skapar vackra spegelbilder som kommer att kunna upplevas på motsatta sidan av strömmen. Strålkastare på stolpar ger ljus över utvalda delar av perennplanteringarna. Gångstråkets platsbildningar, entréerna, förses med stolpbelysning för att betona pauserna på stråket. Södra kajpromenaden Sveaparken Trädraderna utmed Drottninggatan ljussätts så att upplevelsen blir ett sammanhållet parkrum, med sekelskiftesparken på ena sidan och den moderna parken på den andra. 2000-talets park illumineras, genom att de ingående elementen ljussätts istället för att som brukligt funktionsbelysa parken med parkstolpar eller pollare. För att leda in besökarna i parken ljussätts de spaljerade uppstammade träden. Orangeriet skall fungera som en lysande lykta i parken, med de utskjutande väggelementen ljussatta på ett sådant sätt att det möjliggör spontana skuggspel för besökarna till parken. Sittmurar får infälld belysning som ger ett vackert släpljus över grusytorna. Karl Johans Park Gångstråket belyses med pollare på samma sätt som den norra kajpromenaden. Parkens entréer förstärks med stolpbelysning. Träden som ramar in träbryggan effektljussättes. Strömsholmen Restaurangen förses med ett ombonat inre ljus. Éntrebyggnadens tak över vattnet belyses med kallt uppljus och ett varmtonat ljus på träbryggorna. Utvalda träd effektljussätts för att skapa vackra blickfång inifrån anläggningen och restaurangen. Strömsparken Eventbelysning med strålkastare som monteras på invändigt belysta fackverkstolpar för tillfälliga arrangemang i parken. Parkens sekelskifteskaraktär förstärks kvällstid genom effektbelysning av parkens exotiska växter. Träd med hängformer ljusätts under trädkronorna så att dessa vackra träd lyfts fram på ett lite annorlunda sätt än vad vårens lökblomning under trädkronorna gör. Ljustekniken används så att det som upplevdes exotiskt på 1800-talet förstärks som spännande och nyskapande idag. Stadens stolthet, kaktus-gruppen, ljussätts med en finstämd färgväxling med LED-teknik. Växtlighetens årstidsväxlingar framhävs och förstärks med ljussättningen. På vintern ger ljuset träden en vinterskrud med isigt Förslag på belysning Sektion A + B N.Strömspromenaden LJ U S Gestaltningsprogram NORRKÖPING VID STRÖMMEN 23
© Copyright 2024