Styrmedel och konsumtion Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten utlyser forskningsmedel till forskning som ökar kunskapen om styrmedel och åtgärder för att minska den svenska konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö, i Sverige och i andra länder. Forskare välkomnas att göra ansökningar för forskningsprojekt på totalt 2-6 miljoner kronor fördelat på 2-3 år (2016-2018). Flera projekt beviljas inom området, som sammantaget kan få en budget på 25 miljoner kronor. Sista ansökningsdag är 15 september. Utmaning i miljöarbetet Fjorton av våra sexton miljömål bedöms inte vara möjliga att nå till 2020 med beslutade styrmedel och planerade åtgärder. Dagens konsumtionsmönster i Sverige och andra höginkomstländer, och den utveckling som förutses, innebär ökad användning och förädling av naturresurser till varor och tjänster samt leder till negativa miljö- och hälsoeffekter. En fortsatt hög och ökande nivå på import, tillverkning och användning av varor och tjänster i Sverige försvårar möjligheter att uppnå det av riksdagen beslutade generationsmålet: ”…till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Den fördjupade utvärderingen av generationsmålet 2012 visade att bl.a. klimatpåverkan från den svenska konsumtionen ökar över tid, vilket strider mot önskad inriktning om att ”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt”, en av strecksatserna i generationsmålet [1]. Den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2015 pekar på att minst fyra av målen är svåra att nå bland annat på grund av ohållbara konsumtionsmönster, nämligen målen: Begränsad klimatpåverkan, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö och God bebyggd miljö [3]. För att nå generationsmålet och våra miljökvalitetsmål behövs väl fungerande styrmedel och åtgärder som effektivt bidrar till måluppfyllelse. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten räknar med att kunna dra nytta av forskningsresultaten från denna satsning vid genomförande av regeringsuppdrag, inom uppföljningen av miljökvalitetsmålen, inom arbetet med åtgärdsprogrammen för akvatisk och terrestermiljö och vid uppdrag med anknytning till hållbar konsumtion där vi är remissinstanser. Forskningsresultaten kommer även att kunna användas vid genomförandet av FN:s 10-åriga ramverk av program för att bryta ohållbara konsumtions- och produktionsmönster där Naturvårdsverket är svensk samlingspunkt, så kallad fokalpunkt, liksom vid det kommande arbetet med hållbara utvecklingsmål, den s.k. Post 2015-agendan [17], [18]. Forskningen förväntas även generera resultat som kan bidra till kunskapsförsörjning och kompetens vid internationella förhandlingar och övrigt samarbete inom EU och internationellt. Prioriteringar Forskningssatsningen är inriktad mot privat och offentlig konsumtion med syfte att ge förslag på effektiva styrmedel och åtgärder som leder till minskad miljö- och hälsopåverkan, både i Sverige och utanför Sveriges gränser. Projektansökningar efterfrågas som bidrar till ökad kunskap om de incitamentstrukturer som stimulerar handlingar och beteenden i hållbar riktning. Ansökningar kan omfatta varors och tjänsters miljö- och hälsopåverkan längs hela livscykeln, där relationer mellan produktion, konsumtion och avfall lyfts fram. Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som mång- och tvärvetenskapliga projekt och uppmuntrar forskare från olika vetenskapliga discipliner att göra gemensamma analyser. Vi uppmuntrar också att frågeställningarna adresseras på ett gränsöverskridande sätt, genom att forskare arbetar tillsammans med det omgivande samhället i projekten. Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havsoch vattenmyndigheten tydligt framgår i ansökan. Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Med forskningsinstitut avses organisationer som har forskning som sin enda eller huvudsakliga verksamhet. Forskare som beviljas medel förväntas medverka i Naturvårdsverkets årliga konferens, eventuella årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för interaktioner med myndigheter och andra aktörer. Bakgrundsmaterial                   [1] Steg på vägen, 2012. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Naturvårdsverket rapport nr 6500 [2] Uppföljning av generationsmålet 2012. Underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012. Naturvårdsverket rapport 6504. [3] Fördjupad utvärdering av miljömålen 2015 (FU2015), fokusområde Hållbar konsumtion: Rapport Naturvårdsverket. 2015. Prel. titel Fokusområde Hållbar konsumtion - fördjupad utvärdering av miljömålen 2015. Rapport 6663 (in press). [4] Underlagsrapport till FU2015: ”Styrmedel och andra insatser för att minska svensk konsumtions påverkan på hälsa och miljö i andra länder”, Rapport av SEI på uppdrag av Naturvårdsverket. [5] Underlagsrapport till FU2015: ”Hållbara konsumtionsmönster – analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050”. En forskarantologi. NV rapport 6653. [6] Underlagsrapport till FU2015: ”Styrmedel för hållbar konsumtion - Perspektiv från ett urval av utvärderingar” NV rapport 6658. [7] Rapport från EEA: SOER 2015 - The European environment - state and outlook 2015. A comprehensive assessment of the European environment's state, trends and prospects, in a global context. [8] Sanne, C. (2012). Hur vi kan leva hållbart 2030. Naturvårdsverket, rapport 6524, 140 s. [9] Studie som visar att olika former av miljöföroreningar, bl.a. från industriutsläpp i låg- och medelinkomstländer, är den största dödsorsaken i dessa länder och orsakar nästan tre gånger så många dödsfall som malaria, HIV/AIDS och tuberkulos tillsammans. [10] National Environmental Performance on Planetary Boundaries, Naturvårdsverket rapport 6576. [11] "Hållbar avfallshantering, Populärvetenskaplig sammanfattning av Naturvårdsverkets forskningsprogram”, 2012, Naturvårdsverkets rapport 6523. [12] Rapport från forskningssyntes: ”Nudging - Ett verktyg för hållbara beteenden?” NV rapport 6642. [13] En studie om styrmedel för hållbar konsumtion. NV rapport 6658 [14] "Utveckling av indikatorer för samhällsfenomen som påverkar utsläpp av näringsämnen till havet”, 2014. Havsmiljöinstitutet rapport 2014:1 [15] "Konsumtionsrapporten - 2014”. Centrum för konsumtionsvetenskap – Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. [16] Assessing the Environmental Impacts of Consumption and Production: Priority Products and Materials, A Report of the Working Group on the Environmental Impacts of Products and Materials to the International Panel for Sustainable Resource Management. UNEP 2010. Hertwich, E., van der Voet, E., Suh, S., Tukker, A., Huijbregts M., Kazmierczyk, P., Lenzen, M., McNeely, J., Moriguchi. [17] Information om FN:s 10-åriga ramverk av program för att bryta ohållbara konsumtions- och produktionsmönster. [18] Arbetet med hållbara utvecklingsmål, den s.k. Post 2015-agendan. Kontakt Martin Gustafsson, forskningssekreterare Tel: 010-698 16 37 E-post: martin.gustafsson@naturvardsverket.se Kerstin Jansbo, forskningssekreterare Tel 010-698 14 56 E-post: kerstin.jansbo@naturvardsverket.se ---------------------------------------------------------------