Ladda ner årsboken - Institutet för Näringslivsforskning
INSTITUTET FÖR NÄRINGSLIVSFORSKNING ÅRSBOK ÅRSBOK 2014 20 Året som gått på Institutet för Näringslivsforskning 2015-02-17 11:01:39 Årsbok 2014 OMSLAG 5,5 mm.indd 2 2014 ÅRSBOK © INSTITUTET FÖR NÄRINGSLIVSFORSKNING BOX 55665 102 15 STOCKHOLM TEL. 08-665 45 00 WWW.IFN.SE INFO@IFN.SE ISSN 1654-0824 ISBN 978-91-7204-742-6 TEXT: INSTITUTET FÖR NÄRINGSLIVSFORSKNING ORIGINAL FORMGIVNING: IRONS DESIGN & IFN TRYCK: PRINTFABRIKEN AB FOTO: Fredrik Eriksson, Karl Gabor, Elisabeth Gustafsson, Bosse Johansson, Cecilia Larsson Lantz. MostPhotos.com, Elisabeth Precht m.fl. Innehåll 4 året i siffror 6 vd har ordet 8 styrelsens ordförande har ordet 9 styrelsen 10 medarbetare 22 samarbete med knut wicksells centrum 23 50 58 forskningsprogram 24 Globaliseringen och företagen 27 Entreprenörskapets ekonomi 34 Tjänstesektorns ekonomi 40 Elmarknadens ekonomi 45 Institutionernas ekonomi 48 Enskilda forskningsprojekt forskningen i sammandrag publikationer och akademiska seminarier 59 Svenska publicerade artiklar 60 Engelska publicerade artiklar 63 Artiklar accepterade för publicering i vetenskapliga tidskrifter och redigerade volymer 66 Working papers 68 Policy papers 68 Böcker på svenska 69 Böcker på engelska 69 Avhandling 69 Populärvetenskap och recensioner 70 Forskningsöversikter 70 Temaartiklar i nyhetsbrev 71 IFN:s seminarieserie 74 Brown bag-seminarier 76 utländska gästforskare 77 Samarbete stimulerar 78 Utländska gästforskare under året 79 publika aktiviteter 81 Policyseminarier 85 IFN 75 år! 88 IFN-forskare på externa konferenser och seminarier 90 Närvaro i media 93 IFN-forskare skriver i Ekonomisk Debatt finansiärer 94 2014 i siffror 34 disputerade forskare 6 doktorander 4 forskningsassistenter 27 affilierade forskare 5 forskningsprogram 46 forskningsprojekt 4 IFN ÅR S BO K 2014 59 artiklar och kapitel publicerade i internationella vetenskapliga verk 400 artiklar och inslag i media om IFN:s forskning (och nästan lika många notiser) 60 akademiska seminarier 4 seminarier öppna för allmänheten I F N Å R SBO K 2 0 1 4 5 Hög kvalitet är nyckeln till framgång IFN har alla möjligheter att förbli framgångsrikt, under förutsättning att verksamheten håller hög kvalitet. För detta krävs akademisk världsklass och att näringslivsrelevans förblir en viktig ledstjärna i valet av utgångspunkter och frågeställningar. under de 75 år som gått, sedan föregångaren IUI grundades, har IFN spelat en central roll inom tillämpad ekonomisk forskning och därmed också i den ekonomisk-politiska debatten. Ett otal inflytelserika utredningar och forskningsrapporter har skrivits vid IFN. Generationer av forskare har arbetat och utvecklats vid institutet. Under det senaste decenniet har IFN stärkt sin verksamhet avsevärt. Antalet heltidsforskare har ökat från cirka 20 till 25, antalet forskningsassistenter från 2 till 4–5, och 6 doktorander bedriver i dag sitt avhandlingsarbete vid IFN. Institutet har utvecklat ett nätverk med drygt 25 affilierade forskare runt om i Sverige och världen. Samtliga affilierade forskare har formaliserade avtal med IFN där var och ens åtagande och rätt till resurser i övrigt regleras. Vidare har en rad organisatoriska förändringar genomförts i syfte att motivera och utbilda forskarna i att publicera sina vetenskapliga ar6 beten i ledande tidskrifter och att delta i samhällsdebatten på ett för var och en lämpligt sätt. Inom kommunikationsområdet har flera nya ”produkter” utvecklats, exempelvis policyseminarier som riktar sig till en bredare publik och behandlar aktuella samhällsfrågor, och IFN:s elektroniska nyhetsbrev. IFN är i dag ledande bland nationalekonomiska forskningsmiljöer vad gäller bidrag i dagspress. Institutets forskare har medverkat i flera viktiga utredningar av betydelse för näringslivets utveckling, såsom Globaliseringsrådet och Företagsskattekommittén, och ett betydande antal rapporter till Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) har författats av IFN-forskare. IFN:s vision är att leverera forskning av högsta internationella kvalitet på områden som är centrala för näringslivets utveckling och att vara en röst med högt förtroende i samhällsdebatten kring näringslivets villkor. Under förutsättning att IFN lyckas leva upp till sin egen vision finns ett antal argument som IFN ÅR S BO K 2014 Enligt uppgift var 70 disputerade nationalekonomer anställda på Riksbanken sommaren 2014. Trenden är stigande även i andra delar av statsförvaltningen. Om centrala chefspositioner i statsförvaltningen kräver en doktorsgrad så kommer det krävas att utredningar som syftar till att förbättra beslutsunderlagen för politiken genomförs av utredare med forskarbakgrund och att underlagen är forskningsbaserade. ta innebär att forskningsrapporterna skrivs med sikte på publicering i en vetenskaplig tidskrift med s.k. peer review. Detta är nödvändigt dels för att IFN-forskarna ska vara konkurrenskraftiga visavi andra forskare, dels för att internationell granskning och publicering av annan utgivare än IFN bidrar med den kvalitetsstämpel som ger IFN:s forskare tyngd och trovärdighet. Här har hänt mycket sedan 1939. Under de första 35 åren publicerade institutets samtliga forskare bara en enda artikel i en internationell vetenskaplig tidskrift. Numera handlar det om över 40 artiklar årligen! ”IFN är ett privat icke vinstdrivande forskningsinstitut som forskar om frågor av betydelse för näringslivets utveckling.” IFN står i dag starkt forskningsmässigt, finansiellt och personellt. Vi kan visa på hög och på senare tid kraftigt ökad produktivitet. Faktum är att 2014 var ett absolut toppår för IFN ur publiceringssynpunkt. Antalet internationella publiceringar har aldrig varit så högt och det tidigare rekordet när vi justerar för tidskrifternas kvalitet slogs med råge. Likaså blev det rekord för antalet publicerade böcker under ett enskilt år. Internationell publicering är den självklara utgångspunkten för alla projekt vid IFN. DetI F N Å R SBO K 2 0 1 4 För att kunna fortsätta ligga i framkant både vad gäller forskningen och den mer policy- och debattinriktade delen av verksamheten måste vi förvalta och bygga vidare på det egna arvet och vidmakthålla och återskapa de betingelser som präglar framgångsrika intellektuella miljöer. Jag är övertygad om att IFN har alla möjligheter att leva vidare och frodas långt in i framtiden under förutsättning att verksamheten håller hög kvalitet, det vill säga akademisk världsklass, och att näringslivsrelevans fortsätter att vara en viktig ledstjärna i valet av utgångspunkter och frågeställningar. magnus henrekson 7 Vd har ordet ordet talar för att det finns ett betydande värde för forskningsfinansiärer att stödja institutets verksamhet. IFN behövs även fortsättningsvis för att säkerställa att för näringslivet relevanta frågeställningar blir vetenskapligt belysta, att pluralismen blir större inom den samhällsvetenskapliga forskningen, att näringslivets företrädare får en egen kontaktyta till forskningen och att samhällsdebatten breddas. Styr tyrelsens elsens ordför ordförande ande har ordet ordet En vital 75-åring! Hemligheten bakom IFN:s framgångar är att institutet bidrar till samhällsdebatten med väl underbyggda analyser, skriver Michael Treschow som är styrelsens ordförande. Han förklarar att det är mångfalden på IFN som skapar förutsättningarna för dessa analyser. Inte minst mångfalden av infallsvinklar, ståndpunkter och idéer. under 2014 har ifn firat 75 år. Det är en aktningsvärd ålder för ett forskningsinstitut. Institutets första år överskuggades av andra världskriget. Då skrevs rapporter om försörjning i avspärrningstider och om näringslivet inför freden. Under resans gång har samhället och näringslivet förändrats. Rapporterna från institutet har också omdanats. Det har forskats om televisionens och bilindustrins framtid. I dag handlar forskningen inom nationalekonomi bland annat om tillit, entreprenörskap och skolan. IFN är en vital 75-åring. Ämnesvalen visar hur institutet följt med sin tid. Detta är en av styrkorna som gjort att IFN i dag står starkare än någonsin som fristående forskningsinstitut. Mångfalden är ett av IFN:s starka kort. Och det är inte bara frågan om forskare från olika länder och i olika åldrar – även om spannet mellan den yngste och äldste disputerade forskaren inger respekt: 56 år skiljer dem åt! Till den imponerande gruppen av forskare på IFN ska läggas alla affilierade forskare som återfinns på högskolor runt om i landet men 8 även utomlands. Ett gästforskarprogram lockar välrenommerade forskare från andra länder att för kortare eller längre tid komma till Sverige och IFN. Ett samarbete som ger båda parter nya impulser. På IFN finns en mångfald av infallsvinklar, ståndpunkter och idéer. Knappast något är hugget i sten. Ett betyg så gott som något på att IFN:s forskning ger avtryck i samhället är att forskningen citeras av debattörer och skribenter i olika politiska läger. Det gäller skatter, utbildning, integration, kvotering och mycket mer. Trovärdigheten för IFN:s forskning är helt enkelt hög bland opinionsbildare och makthavare. Under årens lopp har institutet bidragit till samhällsdebatten med väl underbyggda och högkvalitativa analyser och policyrekommendationer. Det är det som är hemligheten bakom framgångarna. michael treschow styrelsens ordförande IFN ÅR S BO K 2014 Styrelsen michael treschow ordförande sedan 2011 robert af jochnick ledamot sedan 2007 Civilingenjör. Styrelseordförande i Unilever NV Civilekonom och jur.kand. Hedersdoktor vid och Unilever PLC. Styrelseledamot i ABB Ltd och Karolinska Institutet. Styrelseledamot i och en Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ledamot i av grundarna av Oriflame Cosmetics S.A. Styrel- IVA:s avdelning I. seordförande i Stichting af Jochnick Foundation. magnus henrekson vd sedan 2005 Styrelseledamot i Medicover S.A. Ekon.dr och professor. Styrelseledamot i Fund- sverker martin-löf ledamot sedan 2006 curve, ledamot i Bertil Ohlininstitutets stiftelse- Tekn.lic. och hedersdoktor vid Mittuniversitetet råd, SNS Förtroenderåd och IVA:s avdelning IX. och KTH. Styrelseordförande i SCA, tidigare koncernchef och vd i SCA. Styrelseordförande i carola lemne ledamot sedan 2014 Industrivärden och SSAB. Vice styrelseordförande Vd för Svenskt Näringsliv. Docent vid Karolins- i Ericsson och Handelsbanken samt styrelseleda- ka Institutet. Styrelseordförande för Uppsala mot i Skanska. universitet och styrelseledamot i Getinge AB. Tidigare vd för Danderyds Sjukhus AB och tomas nicolin ledamot sedan 2008 koncernchef för Praktikertjänst AB. Civilekonom och M.Sc. i Management. Styrelseledamot i bl.a. Nordstjernan, SEB, Nobelstiftelsen, magdalena gerger ledamot sedan 2011 Centrum för Rättvisa, Fastighetsfonden NIAM:s Civilekonom. Vd för Systembolaget AB. Sty- investeringskommitté, Kollegiet för Svensk Bo- relseledamot i Husqvarna AB och Investor AB lagsstyrning, Sällskapet Vänner till Pauvres Hon- samt ledamot i IVA:s avdelning VI. teux och Stiftelsen Fritt Näringsliv. Tidigare vd för bl.a. Alecta och Tredje AP-fonden. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 9 Medarbetare Ledning magnus henrekson, lars persson, elisabeth precht , vd och professor, vice vd och professor, vice kommunikationschef, tillträdde som vd för IFN i november 2005. vd på IFN sedan 2000. är anställd på IFN sedan 2012. Administration I F N Å R SBO K 2 0 1 4 marta benkestock , jörgen nilson, ekonomiansvarig it-ansvarig elisabeth gustafsson , marie tilert , vd-assistent serviceansvarig 11 Forskare Samtliga forskare som är verksamma vid IFN har egna hemsidor på ifn.se. Där finns beskrivning av projekt, senaste publicerade studier, utbildning, cv med mera. ola andersson är fil.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Tillämpad spelteori, industriell organisation, experimentell ekonomi och beteendeekonomi. jannis angelis är docent i industriell ekonomi. Forskningsområden: Verksamhetsledning, produktions- och tjänstestrategi, strategiska mät- och styrinstrument samt riskhantering. aron berg är doktorand vid Lunds universitet. Forskningsområden: Prisdiskriminering, risk och osäkerhet, allmän jämviktsteori och handelsteori. niclas berggren är docent i nationalekonomi. Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken. andreas bergh är docent i nationalekonomi, Forskningsområden: Offentlig och institutionell ekonomi samt sociala normer, korruption, utbildning och utvecklingsekonomi. carl magnus bjuggren är fil.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: tillämpad mikroekonomi, företagsdynamik, familjeföretag och arbetsmarknadsekonomi. 12 IFN ÅR S BO K 2014 mario blazquez de paz är Ph.D. Forskningsområden: Elmarknaden, auktioner, industriell ekonomi och experimentell ekonomi. karin edmark är docent i nationalekonomi. Forskningsområden: Utbildning, främst effekter av skolvalsreformer. niklas elert är fil.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Entreprenörskap och ekonomisk dynamik. oscar erixson är fil.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Offentlig ekonomi, intergenerationella förmögenhetsöverföringar, hälsoekonomi och tillämpad beteendeekonomi. shon ferguson är ekon.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Internationell handel, energi och lantbruk. sara fogelberg är doktorand vid Stockholms universitet. Forskningsområden: Tillämpad ekonometri, energiekonomi och hälsoekonomi. åsa hansson är docent i nationalekonomi. Forskningsområden: Offentlig ekonomi och skatter. Skatters inverkan på individers och företags beteende samt på ekonomin i sin helhet. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 13 magnus henrekson är professor och vd för IFN. Forskningsområden: Ekonomisk tillväxt, teknisk utveckling, entreprenörskap, innovation och institutionell ekonomi. fredrik heyman är docent i nationalekonomi. Forskningsområden: Empirisk arbetsmarknadsekonomi och internationell ekonomi. per hjertstrand är docent i ekonometri. Forskningsområden: Tillämpad ekonometri, icke-parametrisk ekonometri, produktionsanalys, konsumtionsanalys . pär holmberg är docent i nationalekonomi och teknologie doktor i elkraftteknik. Forskningsområden: Elmarknaden och auktioner. henrik horn är professor i internationell ekonomi. Forskningsområden: Internationell handel, handels- och miljöavtal, konkurrenspolitik och regleringar. louise johannesson är doktorand vid Örebro universitet. Forskningsområden: Tillämpad ekonometri, internationell ekonomi, handelsavtal och World Trade Organization, samt industriell organisation. henrik jordahl är docent i nationalekonomi. Forskningsområden: Skattefinansierade tjänster, privatiseringar samt väljarbeteende i politiska val. 14 IFN ÅR S BO K 2014 wolf von laer är doktorand vid King’s College London. Forskningsområden: Public choice, österrikiska ekonomiska skolan och klassisk liberalism. ewa lazarczyk är ekon.dr. Forskningsområden: Tillämpad mikroekonometri, energiekonomi, miljöekonomi samt industriell organisationsteori. assar lindbeck är professor i nationalekonomi. Forskningsområden: Inkomstförsäkringar, bonussystem samt metodfrågor. martin ljunge är doktor i nationalekonomi. Forskningsområden: Socialekonomi, offentlig ekonomi och arbetsmarknadsekonomi. erik lundin är doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm. Forskningsområden: Tillämpad mikroteori och elmarknadens ekonomi. therese nilsson är docent i nationalekonomi. Forskningsområden: Globaliseringens effekter på sociala normer och hälsa. Ekonomiska följder av hälsochocker samt ekonomisk ojämlikhet och hälsa. pehr-johan norbäck är docent i nationalekonomi. Forskningsområden: Entreprenörskap, industriell ekonomi, internationell handel och internationella investeringar och riskkapital. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 15 martin olsson är fil.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Tillämpad mikroekonomi och arbetsmarknadsekonomi. matilda orth är fil.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Industriell ekonomi och tillämpad mikroekonomi. lars persson är professor i nationalekonomi och vice vd för IFN. Forskningsområden: Entreprenörskap, forskning & utveckling, industriell ekonomi, internationella investeringar, konkurrenspolitik och riskkapital. johanna rickne är fil.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, utvecklings- och familjekonomi samt politisk ekonomi. tino sanandaji är doktor i public policy. Forskningsområden: Entreprenörskapets ekonomi, skatter och offentlig ekonomi. david seim är fil.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Offentlig ekonomi, arbetsmarknadsekonomi, politisk ekonomi och sociala nätverk. per skedinger är docent i nationalekonomi. Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi med empirisk inriktning, minimilön, arbetsmarknadsregleringar, psykisk ohälsa och arbetsmarknadspolitiska program. 16 IFN ÅR S BO K 2014 mikael stenkula är fil.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Entreprenörskap, beskattning och monetär ekonomi. roger svensson är docent i nationalekonomi. Forskningsområden: Entreprenörskap, subventioner i näringslivet, FoU-politik, kommersialisering av patent, immateriella rättigheter och penningpolitik. thomas tangerås är docent i nationalekonomi. Forskningsområden: Elmarknader, telekom samt politisk ekonomi. joacim tåg är ekon.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Entreprenörskap och företagsägandets ekonomi. johan wennström är doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Forskningsområden: New Public Management (NPM) och offentliga professioner, skolpolitik. richard öhrvall är doktorand i statsvetenskap och verksam vid IFN och SCB. Forskningsområden: Skattefinansierade tjänster, privatiseringar, korruption, politiskt deltagande och opinionsmätningar. özge öner är fil.dr i nationalekonomi. Forskningsområden: Urban och regional ekonomi, detaljhandelsgeografi, service- och turistnäringen. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 17 Affilierade forskare fredrik andersson är professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund. Forskningsområden: Kontraktsförhållanden samt konkurrens och valfrihet i offentlig respektive privat verksamhet. david cesarini är assistant professor vid Center for Experimental Social Science, Department of Economics, New York University. Forskningsområden: Betendeekonomi, beteendegenetik och tillämpad mikroekonomi. gunnar du rietz är doktor i nationalekonomi. Forskningsområden: Skatter och nyföretagande. johan egebark är doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Forskningsområden: Tillämpad mikroekonometri, arbetsmarknadsekonomi och beteendeekonomi. mathias ekström är doktor i nationalekonomi vid Norges Handelshögskola i Bergen. Forskningsområden: Tillämpad mikroekonometri, beteendeekonomi och arbetsmarknadsekonomi. mikael elinder, fil.dr i nationalekonomi, är biträdande lektor och studierektor för masterutbildningen vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Forskningsområden: Tjänstesektorns ekonomi, väljarbeteende, arv och gåvor. olle folke, fil.dr i nationalekonomi, assistant professor vid School of International and Public Affairs (SIPA), Columbia University, New York. Forskningsområde: Politisk ekonomi. 18 IFN ÅR S BO K 2014 sven-olof fridolfsson är fil.dr och biträdande chefsekonom på Konkurrensverket. Forskningsområden: Industriell ekonomi, konkurrenspolitik elmarknader och tillämpad mikroekonomi. gabriel heller sahlgren är doktorand vid London School of Economics. Forskningsområden: Utbildningsekonomi, kvasimarknader, hälsoekonomi samt skattefinansierade tjänster. ulf jakobsson är docent i nationalekonomi och tidigare vd för IFN. Forskningsområden: Företagsägande och företagsstyrning. matti keloharju är professor i finansvetenskap vid Aalto University School of Business. Forskningsområden: Beteendeekonomi och företagsfinansiering. samuli knüpfer är assistant professor vid London Business School. Forskningsområden: Hushållens ekonomi, beteendeekonomi och företagsfinansiering. erik lindqvist är assistant professor vid Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm. Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi och politisk ekonomi. alexander ljungqvist innehar Ira Rennert Chair of Finance and Entrepreneurship vid Stern School of Business, New York University. Forskningsområden: Entreprenörskap, investment banking, börsintroduktioner, riskkapital, bolagsstyrning och företagsfinansiering. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 19 florin maican är fil.dr i nationalekonomi och verksam vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Forskningsområden: Empirisk industriell organisation, tillämpad mikroekonomi samt empirisk international finance. johannes mauritzen är fil.dr i nationalekonomi och forskar vid Norges Handelshögskola i Bergen. Forskningsområden: Energiekonomi och energimarknader, industriell organisation, miljöekonomi, statistiska och empiriska metoder. johanna möllerström är Ph.D. i nationalekonomi, verksam vid George Mason University, Washington, D.C. Forskningsområden: Beteendeekonomi, experimentell ekonomi och offentlig ekonomi. lars oxelheim är professor i internationellt företagande och finansiering vid Lunds universitet. Forskningsområden: Internationellt företagande, gränsöverskridande investeringar, finansiell integration, företags riskhantering, bolagsstyrning, belöningssystem. maria persson, fil.dr, är universitetslektor vid Lunds universitet. Forskningsområden: Internationell handel, ekonomisk integration och utvecklingsekonomi. petra persson, Ph.D., är assistant professor i nationalekonomi vid Stanford University. Forskningsområden: Offentlig ekonomi, utvecklingsekonomi. daniel rubenson, är associate professor vid Ryerson University i Toronto. Forskningsområden: Politisk ekonomi, politiskt beteende och politisk utveckling. 20 IFN ÅR S BO K 2014 laszlo sandor är doktorand vid Harvard University. Forskningsområden: Offentlig ekonomi och arbetsmarknadsekonomi. fredrik sjöholm är professor och prefekt vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Forskningsområden: Internationell ekonomi, utvecklingsekonomi och Asiens ekonomier. jonas vlachos är docent vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, utbildningsekonomi och finansiell ekonomi. daniel waldenström är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Forskningsområden: Inkomst- och förmögenhetsfördelning, skatter och historisk finansiell utveckling. verena wondratschek, Ph.D., är forskare vid Centre for European Economic Research (ZEW) i Mannheim, Tyskland. Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, utbildningsekonomi samt tillämpad mikroekonometri. yves zenou är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Forskningsområden: Social interaktion och nätverk, urban och utvecklingsekonomi, diskriminering och assimilering av invandrare samt kriminalitet. Forskningsassistenter malin tallås olsson fredrik andersson hanna thunström olga pugatšova I F N Å R SBO K 2 0 1 4 21 Knut Wicksells Centrum för Finansvetenskap Samarbete om finansiell ekonomi knut wicksells centrum för finansvetenskap i Lund (KWC) är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan i Lund och IFN. Centret har ett flerårigt finansieringsstöd från innovationsmyndigheten Vinnova. Målsättningen för centret är att producera forskning och utbildning av hög internationell klass inom området finansiell ekonomi. Forskningen har en bred multidisciplinär ansats och belyser såväl internationella som svenska förhållanden. Forskningen sker inom tre huvudområden: • makroekonomi, kriser och regleringar, • beteenden på finansmarknaderna, och • företagens utveckling och finansmarknaderna. Inom ramen för Europa 2020-strategin understryker EU-kommissionens Innovation Union behovet av bättre villkor och tillgång till finansiering för att innovativa idéer ska kunna utvecklas till produkter och tjänster. I samarbetet mellan Ekonomihögskolan i Lund och IFN utforskas samspelet mellan det institutionella ramverket – i synnerhet skatter och lagar – och ekonomisk effektivitet, stabilitet samt välfärd. 22 Forskningen fokuserar på samspelet mellan entreprenörer, riskkapitalister, private equity-fonder och etablerade företag i innovations- och omstruktureringsprocesser. Det handlar i synnerhet om hur finansiella institutioner, regler och skatter påverkar interaktioner mellan dessa aktörer. Den senaste finanskrisen visade med all önskvärd tydlighet att det krävs en bättre förståelse av samspelet mellan just finansmarknaderna och den reala ekonomin. Forskningen fokuserar även på hur marknaderna bör regleras och hur bolagsstyrningen kan förbättras. Flera artiklar har publicerats i vetenskapliga tidskrifter och ytterligare ett antal har sänts till tidskrifter för granskning eller är under utarbetande. Utbytet mellan svenska och internationella forskare har varit och är omfattande. Åtskilliga internationella forskare har besökt både Lunds universitet och IFN. Flera av forskarna som ingår i samarbetet har dessutom presenterat sin forskning vid universitet och forskningsinstitut i Europa såväl som i USA och har deltagit i internationella konferenser. IFN ÅR S BO K 2014 Forskningsprogram Program Globaliseringen och företagen Globaliseringsprocessen är central för den svenska ekonomins tillväxt. Svenska arbetstagare i den privata sektorn som är anställda i utländska företag har ökat från cirka 9 procent 1990 till närmare 30 procent i dag. Dessutom är den svenska finansmarknaden djupt integrerad med och beroende av omvärlden. svensk ekonomi är sedan länge i hög grad internationellt integrerad – ett resultat av den globaliseringsprocess som tog fart i Sverige efter krisen i början av 1990-talet. Denna process drivs dels av framväxten av finansiella marknader där företag snabbt kan göra investeringar och byta ägande över nationsgränserna, dels av framväxten av ekonomiskt starka och alltmer internationellt öppna länder som Kina och Indien. Globaliseringsprogrammet studerar en rad nyckelfrågor som berör denna process i syfte att skapa kunskap om utvecklingen av det svenska näringslivet. Graden av internationell integration i vår ekonomi har ökat sedan början av 1990-talet. Svensk export har ökat från cirka 30 procent av BNP till över 50 procent och importen har ökat i liknande utsträckning. Svenska företag har fortsatt att expandera sina verksamheter utomlands: i dag är det cirka 50 procent fler som jobbar i svenska företags utländska verksamheter än i deras svenska anläggningar. Sverige är i dag inte bara är en källa för utgående direktinvesteringar utan även mottagare av en stor mängd investeringar från utländska multinationella företag. Svenska 24 arbetstagare i den privata sektorn som är anställda i utländska företag har ökat från cirka 9 procent 1990 till närmare 30 procent i dag. Utöver detta är Sveriges finansmarknad djupt integrerad med och beroende av omvärlden, vilket ger svenska företag både möjligheter och problem. Mot denna bakgrund är det svårt att underskatta hur viktig globaliseringsprocessen är för den svenska ekonomins tillväxt. Inom globaliseringsprogrammet vid IFN analyseras olika nyckelaspekter av globaliseringens effekter på svensk ekonomi. Programmet består av flera delprojekt, där bland andra Shon Ferguson, Magnus Henrekson, Fredrik Heyman, Henrik Horn, Pehr-Johan Norbäck, Martin Olsson, Lars Oxelheim, Maria Persson, Lars Persson, Johanna Rickne, Per Skedinger, och Joacim Tåg deltar. Programmets huvudfinansiär är Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Härutöver finns enskilda projekt och forskare som erhåller projektmedel från andra finansiärer. programchef: joacim tåg IFN ÅR S BO K 2014 1 Forskningsprojekt det finns ett antal bestämningsfaktorer till den ökade globaliseringen. En viktig förklaring är de omfattande avregleringar av globala finansiella marknader som genomförts under de senaste årtiondena. Riskkapitalbolagen blir också alltmer aktiva över nationsgränserna. Ett av tio av alla förvärv som skedde över landsgränser under perioden 1998–2008 var investeringar gjorda av riskkapitalbolag. I policydebatten finns en oro att dessa förvärv drivs framför allt av finansiella fördelar och skattefördelar, och därigenom riskerar att leda till mindre effektivt ägande av företag och lägre välfärd. Syftet med detta projekt är att både teoretiskt och empiriskt studera drivkrafterna bakom förvärv som görs av riskkapitalbolag och hur denna typ av ägande påverkar samhället. projektansvarig: joacim tåg 2. Globaliseringens effekter på kapital detta projekt undersöker kapitalets ägande. Med ”den svenska ägarmodellen”, som dominerade på börsen fram till helt nyligen, avses den modell där kontrollen av företagen för det mesta var koncentrerad till en eller två ägare. Ofta har dessa ägare varit svenska familjer. Sverige är nu mitt uppe i en utveckling där den svenska ägarmodellen är på tydlig tillbakagång, för att, i varje fall delvis, ersättas av andra modeller för ägarstyrning. En viktig I F N Å R SBO K 2 0 1 4 drivkraft bakom denna utveckling är globaliseringen av ägandet. Projektet syftar till att dels öka vår förståelse för hur den svenska ägar- och kontrollmodellen påverkas av globaliseringen, dels undersöka vilka institutionella förändringar i regelverket som skulle kunna möjliggöra en effektiv styrning av bolag med spritt ägande. projektansvarig: magnus henrekson 25 Globaliseringen och företagen företagen 1. Finansmarknadernas globalisering och effekter på svensk industri 3. Globalisering, sysselsättning och löner detta projekt syftar till att empiriskt undersöka arbetsmarknadseffekter av ökad internationell integration. Projektet tar sin utgångspunkt i ny ekonomisk teori med heterogena företag och heterogen arbetskraft. Dessa nyare teoretiska arbeten resulterar i ett antal olika hypoteser om internationalisering och arbetsmarknadseffekter som vi avser att undersöka empiriskt med hjälp av svensk data. Den empiriska analysen baseras på ett stort datamaterial över svensk arbetskraft som kan matchas med data på svenska företag. Exempelvis undersöker vi löne- och sysselsättningseffekter av ökad internationalisering för olika typer av arbetskraft och i olika typer av företag. Projektet är ett samarbete mellan svenska empiriska forskare och framstående teoretiskt inriktade amerikanska forskare. projektansvarig: fredrik heyman 4. Inhemsk politik och internationella handelsavtal i en ekonomiskt alltmer integrerad värld får protektionistiska tendenser i omvärlden stor inverkan på den inhemska ekonomin. Internationella handelsavtal syftar främst till att förhindra att länder använder gränshinder, som tullar och importkvoter, i protektionistiskt syfte. Det räcker dock inte att enbart överenskomma om sådana politikinstrument, eftersom även inhemska instrument som exempelvis skatter och regleringar kan användas protektionistiskt. Den centrala klausulen i detta avseende är ”nationell behandling” (eng. national treatment) som kräver att en importerad vara inte behandlas sämre i något avseende än snarlika inhemskt producerade varor. Ett syfte med detta projekt är att bidra till förståelsen för hur principen om nationell behandling bör utformas. Ett annat är att belysa empiriskt hur inhemska politikinstrument har hanterats i tvistelösningsmekanismen i Världshandelsorganisationen (WTO). projektansvarig: henrik horn 5. Globalisering, ökad konkurrens och företagens utveckling globaliseringens utveckling gör att inhemska företag är tvungna att anpassa sig till ett tuffare affärsklimat, men handelsreformer innebär även nya import- och exportmöjligheter. Detta projekt består av huvudsakligen empiriska uppsatser där effekterna utvärderas av ökad konkurrens av olika slag, såsom handelsreformer, importkonkurrens och högre el26 priser under 2000-talet. Ett syfte med projektet är att bidra till förståelsen för hur konkurrens påverkar företags tekniska utveckling och sysselsättning, vilket kan vara till hjälp inför framtida ekonomiska reformer. projektansvarig: shon ferguson IFN ÅR S BO K 2014 Program Entreprenörskapets ekonomi den svenska industrialiseringen under slutet av 1800-talet liksom de nya företag som växte sig stora under efterkrigstiden förknippas med enskilda entreprenörer. Även bakom många av de företag som gjort entré på börslistorna sedan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet står entreprenörer. Genom att använda nationalekonomiska analysmetoder, vilka explicit belyser interaktionen mellan entreprenörer, andra aktörer och institutionella förhållanden och regelverk, kan olika effekter analyseras på ett systematiskt sätt. Vi kan exempelvis studera hur framväxten av en riskkapitalmarknad påverkar de allmänna drivkrafterna att starta nya företag. Det är också möjligt att med data för många entreprenörsföretag och en rad olika viktiga bakgrundsfaktorer för entreprenörskapet, såsom tillgång till riskkapital, erhålla mer generella insikter om hur olika institutionella faktorer påverkar entreprenörskapet. Därmed bidrar vi med värdefull kunskap om hur olika institutioner och regelverk påverkar den entreprenörsdrivna ekonomiska tillväxten, en kunskap som kan vara av avgörande betydelse för enI F N Å R SBO K 2 0 1 4 treprenörskapets framtida utveckling i Sverige. Forskningsprogrammet syftar till att belysa vilka ekonomiska grundförutsättningar, såsom bolagsägandeformer, skattesystem och allmänna institutioner, som kan bidra till att skapa en entreprenörsdriven tillväxt. Följande forskare deltar: Ola Andersson, Aron Berg, Carl Magnus Bjuggren, David Cesarini, Gunnar Du Rietz, Johan Egebark, Niklas Elert, Åsa Hansson, Andreas Haufler (University of Munich), Magnus Henrekson, Fredrik Heyman, Ulf Jakobsson, Dan Johansson (Örebro universitet), Martin Ljunge, Alexander Ljungqvist, Johanna Möllerström, Pehr-Johan Norbäck, Martin Olsson, Lars Persson, Tino Sanandaji, Mikael Stenkula, Roger Svensson, Joacim Tåg, Daniel Waldenström och Yves Zenou. Programmets huvudfinansiär under året har varit Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse. programchefer: magnus henrekson och lars persson 27 Entrepr Entr eprenörskapets enörskapets ekonomi ekonomi I forskningsprogrammet belyses vilka ekonomiska grundförutsättningar och institutionella förhållanden som bidrar till att skapa en entreprenörsdriven tillväxt. Det kan exempelvis handla om skattesystem. 2 Forskningsprojekt 1. Ägande, samverkan och konkurrens i innovationsindustrin empiriska studier visar att etablerade företag ofta tillägnar sig nya teknologier genom uppköp av små entreprenörsföretag, som ofta är finansierade med riskkapital. Vidare observerar vi att nya företagsstrategier och nya teknologier ofta introduceras på marknaden av entreprenöriella nyinträdande företag, och att dessa nya strategier och teknologier sedan tas upp av etablerade företag. Ett exem- pel är Ryanairs inträde på den europeiska flygmarknaden. Forskningsprojektets syfte är att öka vår förståelse av hur interaktionen mellan företag med olika ägandeformer sker på innovationsmarknaden och hur regelverk, såsom konkurrenslagar och företagsbeskattningssystem, påverkar denna process. projektansvarig: lars persson 2. Kommersialisering av svenska patent sverige är topprankat i världen vad avser forskning och utveckling, beviljade patent och publikationer i forskningstidskrifter. Men vi har inte så många små snabbväxande teknologibaserade företag. Syftet med detta projekt är att empiriskt analysera kommersialiseringsprocessen av intellektuellt kapital i Sverige genom att följa patent. Fyra forskningsfrågor analyseras: Vad förklarar huruvida ett patent kommersialiseras eller inte? Vad bestämmer valet av kommersialiseringssätt (sälja, licensiera eller kommersialisera i existerande eller nytt företag)? Vilka faktorer påverkar utfallet av kommersialiseringen? Vad avgör om ett patent förnyas eller förfaller? projektansvarig: roger svensson 3. Entreprenörskap, skatter och den offentliga sektorns ekonomi för att analysera entreprenörskap måste fenomenet först definieras och mätas. Tidigare forskning har förlitat sig på egenföretagande för att kvantifiera entreprenörskap. Men de allra flesta egenföretagare är vare sig innovativa eller tillväxtorienterade. 28 I det här projektet jämför vi länder, geografiska regioner samt företag ur egenföretagar- och entreprenörskapsperspektiv. projektansvarig: tino sanandaji IFN ÅR S BO K 2014 i detta projekt analyseras dels de snabbväxande företagens betydelse för sysselsättning och jobbskapande, dels hur det institutionella ramverket påverkar de snabbväxande företagen. För att analysera hur det institutionella ramverket kan förväntas påverka de snabbväxande företagen används den så kallade kompetensblocksteorin. Enligt denna teori drivs tillväxten på företagsnivå av en ständigt fortgående pro- cess där ny kunskap upptäcks, skapas och appliceras. Kompetensblocket består av de nyckelaktörer med kompletterande kompetenser som erfordras för att generera och kommersialisera nya affärsidéer: uppfinnare, entreprenörer, industrialister, venturekapitalister, aktörer på andrahandsmarknaderna, utbildad/yrkeskunnig arbetskraft och kompetenta kunder. projektansvarig: magnus henrekson 5. Entreprenörskapets politiska ekonomi Entreprenörskapets centrala betydelse för tillväxt och välståndsutveckling har på senare tid kommit att alltmer lyftas fram inom forskningen. Ofta har det tagits för givet att ökad entreprenörsaktivitet har en positiv effekt på tillväxt och jobbskapande. ”den samhälleliga belöningsstrukturen” vad gäller entreprenörskap. Entreprenörer analyseras som ekonomiska agenter vilka hela tiden söker efter en avkastning (economic rent) som överstiger den riskjusterade räntan i ekonomin. Utgångspunkten i detta projekt är att entreprenörer inte per automatik bidrar positivt till samhällsekonomin. I stället utgår vi från premissen att huruvida bidraget är positivt beror på de institutionella betingelserna i ekonomin, vilka bestämmer vad som också har kallats Huvudsyftet med projektet är att analysera hur graden av entreprenörsaktivitet, och till vilka verksamheter denna kanaliseras, bestäms av centrala institutioner i ekonomin. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 projektansvarig: magnus henrekson 29 Entrepr Entr eprenörskapets enörskapets ekonomi ekonomi 4. Politik för snabbväxande företag 6. Realekonomiska effekter av riskkapital riskkapitalbranschen har under de senaste åren vuxit snabbt och utgör i dag en viktig del av näringslivet. Sveriges riskkapitalbransch är tillsammans med Storbritanniens ledande inom Europa. I dag arbetar närmare 300 000 svenskar i ett riskkapitalägt företag. miska effekter, exempelvis på jobbskapande, FoU samt produktivitet. Vi använder en unik databas med över 450 riskkapitalutköp som sammankopplas med detaljerad bokslutsoch ägarinformation över juridiska personer i Sverige. Syftet med detta projekt är att studera branschens funktionssätt och dess samhällsekono- projektansvarig: lars persson 7. Anställningsskydd – lagstiftade och implicita kontrakt syftet med detta projekt är att öka förståelsen av hur anställningsskydd påverkar företag, individer och ekonomin som helhet. De teoretiska implikationerna av anställningsskydd är tvetydiga och det behövs därför fler empiriska studier inom detta område. Ett område som är relativt outforskat är förekomsten av implicita kontrakt om anställningsskydd. Tidigare forskning indikerar att familjeföretag på grund av sin långsiktighet och riskaversion har större möjlighet att upprätthålla implicita kontrakt där de erbjuder sina anställda en högre anställningstrygghet i utbyte mot en lägre lön. Projektet undersöker förekomst och konsekvenser av implicita kontrakt om anställningsskydd i familjeföretag. Projektet undersöker även effekten av lagstiftat anställningsskydd, hur det påverkar produktivitet, arbetsinsats, kapitalfördjupning och segmentering av arbetsmarknaden. projektansvarig: carl magnus bjuggren 8. Svensk inkomst- och förmögenhetsfördelning och mobilitet Kunskap om kopplingarna mellan generationer med avseende på inkomster och förmögenheter är av yttersta vikt för centrala samhällsvetenskapliga frågor. I detta projekt studeras intergenerationell mobilitet i inkomster och förmögenheter i Sverige från början av 1900-talet till i dag. Projektet består av att skapa nya databaser över förmögenheter och 30 arv, och utifrån dessa studera såväl frågor av allmän karaktär som en rad Sverigespecifika frågor rörande inkomst och förmögenhetsfördelning från välfärdstatens uppbyggnad, via dess expansionsfas fram till i dag. projektansvarig: daniel waldenström IFN ÅR S BO K 2014 skatterna i sverige utgör en väsentlig del av våra inkomster. Även om skattenivån har sjunkit något under senare tid är skatternas andel av BNP strax under 50 procent, vilket tillsammans med Danmark är den högsta nivån i världen. Det höga aggregerade skattetrycket i Sverige innebär att skatter många gånger påverkar de ekonomiska beslut som fattas av individer och företag. Dagens svenska skattesystem har växt fram genom en mängd beslut under årens lopp, inklusive större eller mindre skattereformer. Skattestrukturen och dess påverkan på näringslivet var exempelvis helt annorlunda för 100 år sedan. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 Syftet med detta projekt är att beskriva och analysera det svenska skattesystemets utveckling i ett långsiktigt historiskt perspektiv från mitten av 1800-talet och fram till i dag. Det svenska skattesystemet består av många olika komponenter, såsom kapital-, arbetsoch arvsskatter, som utvecklats på olika sätt och som förtjänar att studeras var för sig. I projektet kartläggs dels skattesystemets utformning och utveckling i ett långsiktigt perspektiv, dels skattesystemets funktion och hur detta påverkat ekonomin i allmänhet och näringslivets struktur, utveckling och organisering i synnerhet. projektansvarig: mikael stenkula 31 Entrepr Entr eprenörskapets enörskapets ekonomi ekonomi 9. Det svenska skattesystemet i ett historiskt och entreprenöriellt perspektiv 10. Anställningsskydd och invandrares ställning på arbetsmarknaden teoretiska modeller visar att marginalgruppers ställning på arbetsmarknaden kan försvagas av ett starkt anställningsskydd. Också den empiriska litteraturen tyder på att marginalgrupper, särskilt unga människor, missgynnas av ett starkt anställningsskydd. Däremot är vetskapen om hur invandrares ställning på arbetsmarknaden påverkas av anställningsskydd begränsad, trots att denna fråga är mycket relevant från ett policyperspektiv. Syftet med projektet är att utröna hur invandrares möjligheter till anställning och egenföretagande påverkas av anställningsskydd. projektansvarig: niklas elert 11. Ägarstruktur och företagsstyrning i den finska företagssektorn i projektet genomförs en orienterande studie av de senaste decenniernas utveckling i den finländska företagssektorn. I Finland, liksom i Sverige, har företagsstyrningen traditionellt utövats genom olika ägargruppers kontroll. Globaliseringen och en allt större andel institutionellt ägande är i detta sammanhang två viktiga förändringar under senare tid. Centrala frågor i projektet är huruvida den traditionella modellen fortfarande är lönsam och i vilken utsträckning skattestruktur och regelverk har anpassats till de nya ägarförhållandena. projektansvarig: ulf jakobsson 12. Konkurrens och risktagande – en experimentell ansats ny ekonomisk forskning pekar mot att sociala hänsynstaganden sannolikt motverkar onödigt ”socialt” risktagande. Samtidigt visar erfarenheten (som exempelvis i samband med finanskrisen) att stora risker tas på andras bekostnad i konkurrenssituationer och att det tycks finnas olika åsikter om vad som är en acceptabel nivå på det ”sociala” risktagandet. Dessa områden är tämligen outforskade och de experimentella metoder och beteendeteo32 rier som utvecklats på senare år inom nationalekonomin ger goda möjligheter att undersöka dessa mekanismer på ett bättre sätt. Ett av de delprojekt som ingår är ”Representativt risktagande och konkurrens”. I detta projekt avser vi att studera hur olika konkurrenssituationer påverkar graden av risktagande när en agents handlingar influerar vilken risk en investerare utsätts för. projektansvarig: ola andersson IFN ÅR S BO K 2014 ny forskning visar att etablerade företag i allt större grad använder uppköp av och samarbeten med små innovativa företag för att få tillgång till ny kunskap och nya teknologier. Ofta finansieras dessa företag i ett initialt skede av riskkapital. Forskning visar även att private equity-utköp, ofta med kraftig belåning, får en allt större betydelse i näringslivets omstruk- tureringsprocess. Detta sker genom att private equity-fonder identifierar och köper ut företag och sedan strukturerar om och säljer företagen vidare. projektansvarig: lars persson 14. Optioner, beskattning och entreprenöriellt företagande i usa har optionsinstrumentet fått en avgörande betydelse i den entreprenöriella sektorn. Hur kan det komma sig att optioner används avsevärt mindre och tycks fungera sämre i Sverige? I detta projekt studeras i) hur entreprenöriella företag byggs upp, ii) varför optioner kan vara ett effektivt sätt att belöna nyckelmedarbetare – I F N Å R SBO K 2 0 1 4 i synnerhet de som tar entreprenöriella beslut, iii) hur optioner bör behandlas skattemässigt, samt iv) betydelsen av kontraktsmässig flexibilitet för de institutionella placerarna. Vi analyserar framför allt optioners användning i växande entreprenöriella bolag, inte i börsnoterade företag med spritt ägande. projektansvarig: magnus henrekson 33 Entrepr Entr eprenörskapets enörskapets ekonomi ekonomi 13. Entreprenöriella innovationer och private equity-utköp: skatter och ägareffektivitet Program Tjänstesektorns ekonomi Ett vitalt näringsliv är i ständig utveckling. Industriföretagen ”tjänstefieras” genom att knyta ihop varor och tjänster. Tjänsteföretagen ”industrialiseras” genom att standardisera processer i syfte att nå högre produktionsvolymer. i dag finns fler än åtta av tio jobb i tjänstesektorn. Det senaste decenniet är det de privata tjänstebranscherna som har växande sysselsättning. Även utrikeshandeln blir mer tjänstebaserad. De skattefinansierade välfärdstjänsterna – sjukvård, skola och omsorg – har debatterats flitigt. Tillsammans med SNS driver IFN ett projekt om hur produktionen av välfärdstjänster kan förbättras. Projektet innehåller forskning som bedrivs på IFN och som läggs ut på utomstående forskare, samt populärvetenskapliga tidskrifter och offentliga seminarier som publiceras och anordnas av SNS. Relaterade projekt behandlar effekter av skolval och beteendeaspekter av institutionell design. Minimilöner är särskilt relevanta för tjänstesektorn eftersom de är bindande i flera tjänsteyrken. Tjänsteprogrammet vid IFN rymmer en kartläggning av minimilönernas nivåer och grad av differentiering samt undersökningar av minimilönernas effekter på sysselsättning etcetera. För många ungdomar och invandrare är tjänstesektorn en inkörsport till arbetslivet. Samtidigt har ett restriktivt anställningsskydd visat sig försvaga dessa gruppers ställning på arbets34 marknaden. I programmet ingår översikter av forskning om anställningsskyddets effekter och mer tillämpad forskning om LAS-reglerna. Inom handeln och besöksnäringen finns flera företag där både minimilöner och anställningsskydd har en relativt stor betydelse. Programmet innehåller svenska studier av marknadsstruktur och produktivitet inom handeln samt av lokalisering och innovationer inom besöksnäringen. Slutligen finns forskning om betydelsen av personliga egenskaper och humankapital för ekonomiska utfall. Stresstålighet och social förmåga tillhör de egenskaper som värderas i många tjänsteyrken. I programmet forskar bland andra Ola Andersson, Jannis Angelis, Andreas Bergh, Karin Edmark, Gabriel Heller Sahlgren, Fredrik Heyman, Per Hjertstrand, Henrik Jordahl, Erik Lindqvist, Florin Maican, Pehr-Johan Norbäck, Matilda Orth, Per Skedinger, Richard Öhrvall och Özge Öner. Programmets huvudfinansiärer är Almega, Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse och Stiftelsen Millenium. programchef: henrik jordahl IFN ÅR S BO K 2014 3 Forskningsprojekt tillsammans med sns (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) driver IFN ett projekt om hur det svenska systemet för produktion av välfärdstjänster kan förbättras. Projektet innehåller forskning som bedrivs på IFN och som även läggs ut på utomstående forskare. Populärvetenskap och offentliga seminarier ingår också i projektet. Dessa publiceras respektive anordnas av SNS. tjänster som skett i Sverige sedan slutet av 1980-talet. Projektets studier behandlar huvudsakligen styrning och kvalitetskontroll av välfärdstjänster (ersättningssystem, management, marknadsdynamik och kvalitetsmått) samt bidrar med en bakgrundsbeskrivning till och förklaring av hur konkurrensutsättning och privatisering har gått till i kommuner och landsting. Forskningen sätter fokus på den genomgripande omvandling i produktionen av välfärds- projektansvariga: henrik jordahl och ilinca benson (sns) 2. Effekter av skolval i projektet undersöks hur elevernas möjlighet att välja mellan olika kommunala skolor påverkat elevernas resultat. Leder skolval och konkurrens till bättre resultat genom att eleverna hittar rätt skola, att alla skolor blir bättre och alla lär sig mer? Eller finns det även elever som förlorar på ökad valfrihet? lor och friskolor. Enligt tidigare forskning har konkurrensen från friskolorna lett till bättre resultat för alla elever. Effekterna av att välja mellan kommunala skolor har inte undersökts i samma utsträckning, trots att denna reform kan ha haft nog så stora effekter som friskolereformen. Sedan början av 1990-talet har elever och föräldrar kunnat välja mellan olika kommunala sko- projektansvarig: karin edmark I F N Å R SBO K 2 0 1 4 35 Tjänst jänstesektorns esektorns ekonomi ekonomi 1. Från välfärdsstat till välfärdssamhälle 3. Beskattning och sysselsättning i tjänstesektorn syftet med detta projekt är att undersöka effekterna av skatter, närmare bestämt arbetsgivaravgifter, på sysselsättning i tjänstesektorn. Ekonomisk teori pekar på motverkande effekter av förändrade arbetsgivaravgifter. En sänkning av sådana avgifter stimulerar efterfrågan på arbetskraft på kort sikt, men på längre sikt kan lönerna drivas upp när dessa omförhandlas, vilket minskar sysselsättningen. lighet att undersöka effekter av sänkta arbetsgivaravgifter på variabler som studerats i mycket liten utsträckning eller inte alls, nämligen egentliga löner (i stället för lönesummor per anställd) och arbetstimmar. För det andra är studien fokuserad på ungdomar, vilket är en grupp som hittills endast ett fåtal studier beaktat. Projektet kan bidra till mer kunskap i främst två avseenden. För det första finns det möj- projektansvarig: per skedinger 4. Besöksnäringskluster i Sverige projektet kartlägger besöksnäringen och flera av dess attribut i syfte att illustrera denna sektors nuvarande lokalisering i svenska kommuner och landsting samt hur lokaliseringen har förändrats med tiden. I projektet utförs också en djupgående kvantitativ analys av förklaringsfaktorerna till framgång och misslyckande i besöksnäringen för att erhålla generaliserbara slutsatser som kan användas för investeringar och planering. projektansvarig: özge öner 5. Innovationer i besöksnäringen som ett första steg i detta projekt identifieras innovationer inom besöksnäringen som överensstämmer med internationella vetenskapliga och branschmässiga definitioner. I steg två insamlas detaljerade data för den svenska besöksnäringen genom att kartlägga en bred referensgrupp, som både ger möjligheter att analysera innovationer inom den svenska besöksnäringen och ger andra forskare tillgång till data som tidigare har saknats. I projektets tredje och sista steg genomförs en kvantitativ analys av innovationssatsningar inom den svenska besöksnäringen och beräknas vilken avkastning dessa satsningar har gett. 36 De tre huvudsakliga frågeställningarna är: 1) Vilka innovationer förekommer inom besöksnäringen? 2) Hur implementerar aktörer av olika slag och storlek dessa innovationer? 3) Finns det ett geografiskt mönster för innovativa företag och anläggningar inom den svenska besöksnäringen? projektansvarig: özge öner IFN ÅR S BO K 2014 forskningsprojektet har som övergripande syfte att göra en dynamisk analys av efterfrågan och marknadsstrukturen i svensk dagligvaruhandel. En stor del av de investeringar som görs i dagligvaruhandeln är ämnade att öka differentieringen butiker emellan – storlek, geografiskt läge, service etcetera. Tillsammans med stora butiker i tätorternas utkanter finns en trend att utveckla mindre butiksformat nära konsumenten. projektansvariga: matilda orth och florin maican 7. Produktivitetsdynamik och etablering av ”big-box”-butiker i detaljhandeln i projektet mäts produktivitet i detaljhandeln och analyseras de lokala marknadseffekterna av nyetableringar av så kallade big-box-butiker. Nyetablering av stora big-box-butiker och en kraftig minskning av det totala antalet butiker är en utmärkande trend i detaljhandeln. Det mest kända exemplet är expansionen av WalMart som har visat sig leda till lägre priser och utslagning av små butiker i USA. Om än i mindI F N Å R SBO K 2 0 1 4 re skala och med en mer restriktiv reglering av nya butiker följer detaljhandeln i Europa samma trend. Det finns ännu bara begränsad forskning om hur produktivitet kan mätas i handeln och vilken roll big-box-butiker och reglering av nya butiker haft för utvecklingen. projektansvariga: matilda orth och florin maican 37 Tjänst jänstesektorns esektorns ekonomi ekonomi 6. Strategisk positionering i dagligvaruhandeln 8. Vad påverkar friskolors val av etableringsort? i detta projekt undersöks friskolornas val av etableringsort, och hur detta påverkas av faktorer som varierar mellan geografiska områden. Projektet använder detaljerad information över grundskolors geografiska läge, elevbakgrund i geografiska områden, samt information över kommunernas resurstilldelning till grundskolan, under perioden 1992– 2006. projektansvarig: karin edmark 9. Beteendeaspekter av institutionell design forskningsprojektet syftar till att studera beteendemässiga aspekter av institutionell design. Utgångspunkten är att en institution är en formell och centraliserad struktur. Forskningsprojektet kommer specifikt att inrikta sig mot två olika fokusområden: a) hur formella och centraliserade institutioner ska utformas givet att specifika mål ska uppnås, och b) vilka beteendeaspekter som följer av specifika institutionella utformningar. Projektet kommer att undersöka olika frågeställningar – baserade på praktiska problem – som kan kopplas till a) och b) genom teoretisk forskning, empiriska studier och experimentella metoder. projektansvarig: ola andersson 10. Minimilöner i Sverige mycket lite är känt om de komplexa minimilönesystemen i länder där minimilönerna regleras uteslutande genom kollektivavtal, som i Sverige. avtalsområden i Sverige, dels att undersöka vilka effekter minimilönerna har på sysselsättning, lönedynamik, branschstruktur och andra centrala ekonomiska utfall. Minimilönerna är svåröverblickbara, då de bestäms branschvis och ofta differentieras efter olika karaktäristika hos arbetskraften, såsom ålder, yrke eller erfarenhet. Kunskapen om effekterna av minimilönerna för olika utfall på arbetsmarknaden är också bristfällig. Syftet med detta projekt är dels att kartlägga minimilönernas nivåer och grad av differentiering i ett antal projektansvarig: per skedinger 38 IFN ÅR S BO K 2014 syftet med detta projekt är att utröna effekter av turordningsregler på personalrörlighet och löner i olika åldersgrupper, med hjälp av länkade data för 150 företag verksamma både i Sverige och Finland. Olika enheter av samma företag i de två länderna påverkas av liknande makroekonomiska förhållanden, men är föremål för olika arbetsmarknadsregleringar. övrigt är styrkan i anställningsskyddet på ungefär samma nivå i de två länderna. Genom att fokusera på olika enheter inom samma företag i respektive land kan metodproblemen i den tidigare litteraturen hanteras. projektansvarig: per skedinger En viktig skillnad är att turordningsregler är lagreglerade i Sverige, men inte i Finland. I 12. Det kunskapsrika företagets framväxt ofta betonas den centrala roll medarbetarnas kunskaper – så kallat humankapital – spelar för företagens produktivitet. I detta projekt studeras fördelningen av humankapital mellan olika företag över tid. I många länder, däribland Sverige, har lönespridningen ökat trendmässigt under en följd av år. En viktig fråga att besvara är i vilken grad detta fenomen beror på att arbetskraft med stort humankapital i allt högre grad koncentreras till vissa företag och i vilken grad det beror på att produktivitetsskillnaderna mellan företag ökat av andra skäl. Vår förhoppning är att projektet kan bidra till en ökad förståelse för drivkrafterna bakom de förändringar i lönefördelningen som kunnat observeras de senaste 20 åren. projektansvarig: jonas vlachos 13. Personlighetens betydelse för utfall på arbetsmarknaden i det här projektet använder vi svenska data från den militära mönstringen för att studera personlighetens betydelse för lön, inkomst och arbetslöshet. I jobbannonser betonas ofta personliga egenskaper som exempelvis stresstålighet. De empiriska beläggen för att andra egenskaper än intelligens påverkar utfallet på arbetsmarknaden är dock svaga. I projektet I F N Å R SBO K 2 0 1 4 används ett personlighetsmått från den militära mönstringen i Sverige som beskriver de mönstrandes förmåga att klara av psykologiska påfrestningar. Måttet kan förväntas fånga egenskaper som även är viktiga på den civila arbetsmarknaden. projektansvarig: erik lindqvist 39 Tjänst jänstesektorns esektorns ekonomi ekonomi 11. Anställningsskydd Program Elmarknadens ekonomi För att förstå elmarknaden är det viktigt att undersöka konkurrensförhållanden på marknaden för elproduktion och studera ändamålsenlig reglering av elnäten. Elmarknadsprogrammet bedriver forskning inom båda dessa områden. Forskarna studerar elförsörjningens organisering, funktionssätt och reglering. el kan inte lagras. Konsumtionen och produktionen måste därför balanseras mycket noga för att undvika störningar i nätet och därmed elavbrott. Eftersom kostnaden för att bygga konkurrerande elnät anses för hög, är denna del av marknaden reglerad. Den nordiska elmarknaden kan därför karaktäriseras som en marknad med reglerad konkurrens. Avregleringen har inte skett utan motstånd. Många har ifrågasatt om konkurrens på elmarknaden överhuvudtaget kan fungera. Ett problem är att ett fåtal företag står för den största delen av produktionen på den nordiska elmarknaden, och att det är svårt för utomstående att ta sig in på marknaden. Syftet med programmet är att utifrån vedertagen nationalekonomisk teori och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv studera elförsörjningens organisering, funktionssätt och reglering. Programmet är finansierat av Energimyndigheten. Följande forskare medverkar i programmet: Mario Blázquez de Paz, Sara Fogelberg, Sven-Olof Fridolfsson, Pär Holmberg, Ewa Lazarczyk, Erik Lundin, Johannes Mauritzen och Thomas Tangerås. programchef: thomas tangerås För att förstå elmarknaden är det viktigt att undersöka konkurrensförhållanden på marknaden för elproduktion och studera ändamålsenlig reglering av elnäten. Elmarknadsprogrammet bedriver forskning inom båda dessa områden. 40 IFN ÅR S BO K 2014 Internationellt utbyte Först ut att presentera var Frank A. Wolak, Stanford University, som presenterade studien ”Using Information to Improve the Effectiveness of Nonlinear Pricing: Evidence from a Field Experiment”. Baserat på en så kallad randomiserad fältstudie undersöker Wolak med flera huruvida det är möjligt att minska elkonsumtionen med hjälp av information om hur elprissättningen fungerar. Flertalet av IFN:s elforskare deltog vid konferensen, däribland Ewa Lazarczyk som presenterade uppsatsen ”Private and Public Information on the Scandinavian Intra-Day Electricity Market”. Lazarczyk finner inte några signifikanta förändringar vare sig i priser eller volym I F N Å R SBO K 2 0 1 4 vid närliggande tidpunkter före publicerandet av Urgent Market Messages (UMM), vilket indikerar att trots att insiderinformation existerar så används den inte vid elhandeln. Med andra ord, Nord Pool är en effektiv marknad. Hunt Allcott, New York University, presenterade studien ”How Do Electricity Shortages Affect Productivity? Evidence from India”. Den visar hur indiska tillverkningsföretag tappar omkring 5 procent av sina intäkter på grund av återkommande strömavbrott. I 2014 års konferens deltog Hunt Allcott (New York University), Mario Blázquez de Paz (Bologna University), Sara Fogelberg (IFN), SvenOlof Fridolfsson (IFN och Konkurrensverket), Richard Green (Imperial College), Thomas Greve (University of Cambridge), Pär Holmberg (IFN), Ewa Lazarczyk (IFN), ThomasOlivier Léautier (Toulouse School of Economics), Chloé Le Coq (HHS), Matti Liski (Aalto University), Erik Lundin (IFN), Erin Mansur (Dartmouth College), Thomas Tangerås (IFN), Bert Willems (Tilburg University), Frank A. Wolak (Stanford University) och Nils-Henrik von der Fehr (University of Oslo). 41 Elmarknadens ekonomi ekonomi den 12–13 juni anordnades den trettonde upplagan av IFN Stockholm Conference i Vaxholm. Temat var ”The Performance of Electricity Markets”. Framstående elmarknadsforskare från åtta länder samlades med finansiellt stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse samt Energimyndigheten. Femton studier med olika infallsvinklar på elmarknaden presenterades. Konferensen gav forskarna möjligheten att presentera och få feedback på sina arbeten. 4 Forskningsprojekt 1. Konkurrensen på den nordiska elmarknaden den nordiska elmarknaden präglas av marknadskoncentration: ett fåtal stora aktörer kontrollerar en stor del av produktionen, och importmöjligheterna är begränsade på grund av flaskhalsar i elnätet. Samtidigt är efterfrågan okänslig för kortsiktiga ändringar i priset därför att hushållen oftast möter priser satta på månads- eller årsbasis. Koncentrerade marknader med lig efterfrågan är sårbara för det av marknadsmakt. Inte minst te årens rekordhöga prisspikar har 42 prisokänsutnyttjande senasdärför lett till spekulationer om att företagen utnyttjar sin storlek till att pressa upp priserna. I en ny studie utvecklar Thomas Tangerås och Johannes Mauritzen en metod för att utvärdera konkurrensen på vattenkraftbaserade elmarknader som den nordiska. Metoden används för att studera prisbildningen på den nordiska elbörsen, Nord Pool Spot. Forskarna studerar huruvida priserna är förenliga med hypotesen att elmarknaden genomgående kännetecknas av en fungerande konkurrens. projektansvarig: thomas tangerås IFN ÅR S BO K 2014 de svenska elpriserna steg påtagligt under 2000-talet. I en ny forskningsstudie undersöker Shon Ferguson och Mark Sanctuary hur högre elkostnader i tillverkningsbranschen påverkar importen av insatsvaror. Studien syftar till att kartlägga ifall högre elpriser ledde till att svenska företag ökade sin import av elintensiva insatsvaror under åren 2001– 2006. projektansvarig: shon ferguson 3. Gör elbolagen strategiska produktionsneddragningar? i detta projekt använder Sara Fogelberg och Ewa Lazarczyk en kvasiexperimentell forskningsdesign och data från den svenska elmarknaden för att analysera om elbolagen maskerar strategiska produktionsneddragningar som felrapporter. På en marknad utan strategiskt beteende borde felrapporterna vara oberoende av priset. I denna forskningsrapport isoleras en priseffekt på felrapporteringen, och forskarna undersöker om felrapporter delvis förklaras av ekonomiska incitament eller bara härrör från tekniska problem. projektansvariga: sara fogelberg och ewa lazarczyk 4. Konkurrenseffekter av strategisk optionshandel normalt ökar handeln med finansiella instrument välfärden i samhället genom att den bidrar till en förbättrad riskfördelning och informationsspridning mellan marknadsaktörer. Men den finansiella handeln kan även påverka konkurrensen på en marknad. I detta forskningsprojekt studeras, inom ra- I F N Å R SBO K 2 0 1 4 men för en ekonomisk-teoretisk modell, hur strategisk optionshandel påverkar konkurrensen på elmarknaden. projektansvarig: pär holmberg 43 Elmarknadens ekonomi ekonomi 2. Elprisernas effekter på importen av elintensiva insatsvaror 5. Hur påverkar marknadsspecifika nyheter elpriserna? i detta forskningsprojekt skattas effekten av marknadsspecifika nyheter, så kallade Urgent Market Messages, på prisskillnaderna mellan ”dagen-innan”-marknaden, Elspot, och den än mer kortsiktiga Elbasmarknaden. Vi undersöker hur stor del av prisskillnader- na som kan förklaras av relevant information som kommer till marknadens kännedom efter att Elspot har stängt för dagen, men som anländer i tid för att påverka handeln på Elbas. projektansvarig: ewa lazarczyk 6. Hur påverkas konkurrensen av flaskhalsar i elnätet? lagringsmöjligheterna är vanligtvis mycket begränsade i ett elkraftsystem. Utbud och efterfrågan måste vara nästan identiska i varje ögonblick. Konsekvensen blir att även tillfälliga flaskhalsar i elnätet kan få stor inverkan på elpriset. Vidare försvagas konkurrensen när flaskhalsar i nätet splittrar elmarknaden i mindre delmarknader med färre producenter per marknad. I detta forsk- ningsprojekt utvecklas en metod som kan användas för att kvantifiera i vilken utsträckning flaskhalsar påverkar konkurrensen. projektansvarig: pär holmberg 7. Ransoneringsreglers utformning och prisbildning på elbörsen elbörsen använder ransoneringsregler när marknaden inte klarerar utbud och efterfrågan till marknadspriset. I detta forskningsprojekt introduceras en ransoneringsregel som kan ge konkurrensmässigare budgivning och göra handeln effektivare. 44 projektansvarig: pär holmberg IFN ÅR S BO K 2014 Program Institutionernas ekonomi I detta forskningsprogram studeras hur människors beteende och därmed ekonomins sätt att fungera. Ekonomiskt handlande kan alltså ha kulturell grund, vilket traditionella modeller ofta missar. nationalekonomin har genomgått flera utvecklingsfaser under 1900- och 2000-talen. Först rörde sig ämnet bort från de klassiska ekonomernas breda förståelse av människans sätt att fungera och in i en mer formaliserad och abstrakt teorivärld. På senare år har återigen insikter om att institutionella, sociala och kulturella faktorer är viktiga förklaringar till hur ekonomier fungerar i olika avseenden blivit en del av den nationalekonomiska analysen. Det började med att de formella institutionernas (det vill säga lagars och reglers) betydelse för att förstå hur västvärlden har kunnat utveckla ett så högt välstånd belystes. Särskilt viktig har den privata äganderätten visat sig vara. På senare år har denna forskning kompletterats med studier av hur informella institutioner, det vill säga moraliska uppfattningar och normer, har ekonomisk betydelse, men också med ekonomiska analyser av kulturella fenomen (som religion) och sociala attityder (som tillit och tolerans). Faktorer av detta slag är också av stor betydelse för ekonomins sätt I F N Å R SBO K 2 0 1 4 att fungera. Om en stor del av befolkningen litar på andra blir det mindre kostsamt att ingå avtal med andra, eftersom ett handslag kan räcka. Och om människor i allmänhet är toleranta kan det innebära att de mest lämpade får jobb och positioner oavsett grupptillhörighet, vilket gynnar produktiviteten. Mot denna bakgrund rör forskningen i detta program främst hur sociala, kulturella och institutionella faktorer påverkar viktiga ekonomiska utfall, som inkomst, ekonomisk tillväxt och entreprenörskap. I programmet ingår följande forskare: Niclas Berggren, Andreas Bergh, Assar Lindbeck, Martin Ljunge, Therese Nilsson, Tino Sanandaji och Yves Zenou. Programmet är samfinansierat av Forte, Vetenskapsrådet samt Johan och Jakob Söderbergs stiftelse. programchef: niclas berggren 45 Institutionernas ekonomi ekonomi lagar, normer och sociala attityder påverkar 5 Forskningsprojekt 1. Förutsättningar för tillväxt – institutioner och sociala attityder i en global ekonomi projektet har tre övergripande syften. Ett av projektets mål är att undersöka hur globaliseringen påverkar tillväxtrelaterade sociala faktorer som tillit, tolerans och religion. Ett andra syfte är att undersöka hur formella institutioner, det vill säga lagar och regler, påverkar viktiga ekonomiska utfall, som ekonomisk tillväxt, entreprenörskap, innovationer, statens storlek och korruption. Vi studerar också hur globalisering påverkar uppkomsten av institutioner av detta slag. Det tredje syftet är att utföra ny forskning kring hur sociala och kulturella faktorer, som tillit, tolerans och religion, påverkar ekonomiska utfall som entreprenörskap och tillväxt. projektansvarig: niclas berggren 2. Medborgerlighet, arbete, företagande och bidragsanvändning i den svenska välfärdsstaten och Europa projektet studerar empiriskt hur kulturella attityder som exempelvis tillit bildas, hur normer förändras och hur de påverkar hur socialförsäkringar används. Analysen involverar även hur dessa attityder påverkar en- treprenörskap, arbetsutbud, inkomster och humankapital. projektansvarig: martin ljunge En ekonomi fungerar inte i ett vakuum utan består av människor av kött och blod, med moraliska värderingar, med attityder till sina medmänniskor och med förmåga att påverkas av lagar, regler och normer. Inom forskningsprogrammet Institutionernas ekonomi studeras hur faktorer av detta slag påverkar människors beteende och därmed ekonomins sätt att fungera – men också hur ekonomin i sin tur påverkar moral, normer och attityder. 46 IFN ÅR S BO K 2014 i detta projekt studeras globaliseringens effekter på att lära barn tolerans. Vi studerar hur politikens legitimitet påverkar statens storleks tillväxteffekter och hur social tillit påverkar hur snabbt reformer för att göra centralbanker mer oberoende genomförs. Ytterligare frågeställningar är hur globalisering påverkar förekoms- ten av religiös tolerans och om tolerans befrämjar entreprenörskap. Sist men inte minst studerar vi om välfärdsstaten och religion är substitut. projektansvarig: niclas berggren 4. Välfärdsstatens ekonomi det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att studera välfärdsstaten ur ett utvecklingsperspektiv. Analyser av välfärdsstaten har främst beaktat problem av statisk natur. Hur påverkar välfärdssystemens utformning incitamentsstrukturen och därmed de ekonomiska I F N Å R SBO K 2 0 1 4 aktörernas beteende? Hur påverkas grundläggande sociala normer? Tyngdpunkten ligger på socialförsäkringar och så kallade humantjänster, inklusive sjukvård. projektansvarig: assar lindbeck 47 Institutionernas ekonomi ekonomi 3. Sociala attityders ekonomiska betydelse Enskilda forskningsprojekt 1. Gynnas politiker av att förslag antas? Ett experiment med hjälp av lotteririksdagen när politiker arbetar fram förslag till lagar som sedermera antas i riksdagen kan konsekvenserna bli flera. Dels kan detta signalera att det finns stöd för den enskilda politikerns ståndpunkter, dels påverkar lagstiftningen ofta hur offentliga resurser fördelas. Bådadera kan antas gynna politikern som lade fram förslaget. Det är dock svårt att skilja effekterna från varandra. När stödet i riksdagen var helt jämnt fördelat mellan regering och opposition avgjordes ett stort antal lagförslag genom lotteri. Slumpmässigheten i proceduren kan tillsammans med individdata från skattedeklarationer användas för att identifiera politiska och materiella fördelar av att få förslag antagna i riksdagen. projektansvarig: daniel rubenson Genom att använda den så kallade lotteririksdagen som blev resultatet av 1973 års val, kan dock effekterna identifieras. 2. Utvärdering av konkurrenspolitiska styrmedel för kartellbekämpning huvudsyftet med projektet är att i en laboratoriemiljö utvärdera moderna styrmedel för att bekämpa karteller. De konkurrenspolitiska styrmedlen, för att begränsa bildandet av olagliga karteller, har under det senaste decenniet genomgått omfattande justeringar. Olika former av amnestier för kartellmedlemmar som självmant avslöjar karteller har införts i såväl USA som i EU och Sverige. Dessa konkurrenspolitiska instrument har lett till en dramatisk ökning av antalet upptäckta karteller. Det övergripande målet är dock inte att upptäcka fler karteller utan att avskräcka företag från att bilda karteller. 48 Till skillnad från andra brott är offren – konsumenterna – vanligtvis omedvetna om brottet. Därför är det närmast omöjligt att uppskatta antalet avskräckta karteller och således svårt att utvärdera effekterna av att bevilja amnesti. I projektet utvärderas de nya styrmedlen i en laboratoriemiljö där fiktiva marknader simuleras och där enskilda individer representerar företag och kan bilda karteller. Resultaten tyder på att amnestiprogram minskar benägenheten att bilda karteller. projektansvarig: sven-olof fridolfsson IFN ÅR S BO K 2014 syftet med projektet är att öka förståelsen för formella och informella institutioner som medför könsskillnader i maktfördelningen inom svensk politik. I projektet använder vi unika data över svenska politiker för att undersöka fyra centrala frågor om manlig och kvinnlig representation. Som teoretisk utgångspunkt använder vi ”citizen-candidate”-modellen som visar att politikers egenskaper och preferenser har betydelse för vilken politik som genomförs. Eftersom kön är en viktig skiljelinje för politiska preferenser innebär en lägre andel kvinnor och en högre andel män i politiken att väljarkårens preferenser inte speglas, vilket är ett demokratiskt problem. Mot bakgrund av detta vill vi öka förståelsen för formella och informella institutioner som medför könsskillnader i maktfördelningen inom svensk politik. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 Projektets fyra huvudfrågor är: • Vad kan förklara könsskillnader i karriärframgångarna hos svenska politiker? • Vilken betydelse har könskvotering för selektionen av politiker och för politiska utfall? • Hur påverkas politiska utfall av könssammansättningen i kommunfullmäktige som helhet och av könssammansättningen i dess ledarskap? • Vilken roll spelar släktband för rekryteringar, karriärer och utfall i svensk politik? projektansvarig: johanna rickne 49 Enskilda forskningsprojekt forskningsprojekt 3. Kvinnor och män i politiken – könskvotering, representation, karriärer och inflytande Forskningen i sammandrag Forskningsproduktionen vid IFN 2005–2014 Produktiviteten har ökat väsentligt under de senaste åren. 2014 blev ett rekordår. Det gäller hur vi än mäter. ökad produktivitet utan bibehållen eller höjd kvalitet har ett begränsat värde. Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett viktigt mått i sammanhanget är hur ofta vi får artiklar publicerade i de högt rankade tidskrifter som får störst genomslag i forskarvärlden. Nedan sammanfattar vi de kvantitativa och kvalitativa resultaten av vår forskning under 2014 och jämför dessa med tidigare år. Vi redovisar också hur vi går till väga för att genomföra utvärderingen. utgivning på engelska I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s working paper-serie. Serien innehåller även uppsatser som externa forskare i huvudsak författat när de varit gästforskare vid IFN. I figur 1 anges antalet utgivna working papers åren figur 1. antal working papers utgivna vid ifn, 2005–2014. 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 I F N Å R SBO K 2 0 14 2007 2008 2009 2010 2011 51 2012 2013 2014 2005–2014. Antalet låg på 23–24 per år till och med 2005. Från 2006 ökade antalet. År 2008 var ett absolut toppår i institutets historia med 56 utgivna working papers. De senaste tre åren har i genomsnitt 53 working papers givits ut. Att mäta antalet forskningsuppsatser som publiceras utanför IFN:s egen serie är inte lika enkelt. Främst beror detta på att vetenskapliga publikationer kan ta sig olika former, men även på att det blir önskvärt att justera för om arbeten är ensamförfattade eller skrivna med kollegor utanför IFN. Ett första mått ger en enkel summering av antalet publicerade tidskriftsartiklar och bokkapitel som givits ut i institutets digitala särtrycksserie med publicerade artiklar på engelska. Detta mått anges i figur 2 för tioårsperioden 2005–2014. 2014 är ett absolut toppår i IFN:s historia med 59 publicerade sådana arbeten. I figuren redovisas även antalet internationella publiceringar korrigerade för medförfattare som inte är verksamma vid IFN. Även med denna korrigering är 2014 ett absolut toppår. figur 2. antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2005–2014. 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa medförfattare som 0,58 och så vidare, enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och repliksvar räknas som en halv artikel. 52 IFN ÅR S BO K 2014 Figur 3 visar antalet publicerade refereegranskade tidskriftsartiklar med och utan justering för externa medförfattare. Även här ser vi en kraftig ökning under senare år. 2014 publicerades 56 tidskriftsartiklar (38 med justering för externa medförfattare), vilket även det är det största antalet någonsin. Eftersom det finns en betydande eftersläpning från att en artikel blir accepterad för publicering till att den ges ut är antalet accep- terade artiklar ett bättre mått på forskningsproduktiviteten under ett visst år. Från och med 2006 samlas denna information in och publiceras fortlöpande på IFN:s webbplats. År 2014 antogs 59 artiklar och bokkapitel för publicering. figur 3. antal artiklar i refereegranskade tidskrifter, 2005–2014. 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Anm.: Den högra stapeln anger antalet artiklar justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa medförfattare som 0,58 och så vidare, enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och repliksvar räknas som en halv artikel. Måtten ovan fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid IFN. Det är dock stora kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. Med enstaka undantag gäller att I F N Å R SBO K 2 0 14 forskning som publiceras i ämnets topptidskrifter får ett mångdubbelt större genomslag. För att ta hänsyn till publikationernas kvalitet har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i bilagan på sidan 56. 53 figur 4. antal publiceringspoäng baserat på ifn:s poängskala 2005–2014. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Anm.: Den högra stapeln anger antalet publiceringspoäng justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa medförfattare som 0,58 och så vidare, enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och repliksvar ger en halv poäng. Figur 4 visar antalet kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng. Här ser vi en ökning i utfallet för denna avgörande aspekt av forskningen under senare år. Den kvalitets- och författarjusterade publiceringspoängen för 2014 uppgår till 129 (160 poäng utan författarjustering), vilket är mer än 20 procent bättre än den tidigare toppnoteringen från 2012. IFN:s forskare publicerar även böcker och avhandlingar – se tabell 1. Under 2014 publicerades 15 böcker, vilket är det största antalet ett enskilt år i IFN:s 75-åriga historia. tabell 1. böcker och avhandlingar skrivna av ifn-forskare, 2007–2014. 2007 Böcker på engelska 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2 4 3 2 4 1 2 2 2 1 3 2 2 4 2 8 Antologier på engelska 3 3 Böcker på svenska 2 1 Antologier på svenska 1 1 2 1 1 3 4 3 TOTALT 6 7 8 7 4 14 9 15 1 54 IFN ÅR S BO K 2014 utgivning på svenska Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, det vill säga att kommunicera sin forskning även utanför forskarsamhället, numera explicit ingår i IFN:s verksamhet har publikationer på svenska en väsentlig betydelse. I de flesta fall skriver forskarna artiklar för svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt och Ekonomiska Samfundets Tidskrift, men skrivandet kanaliseras även genom samlingsvolymer, expertrapporter, utredningar och böcker. Ofta handlar det om att popularisera egen och andras forskning. Ett annat viktigt inslag är att på forskningsbasis analysera frågor av hög ekonomisk-politisk relevans. Vi ger ut dessa arbeten i institutets svenska serie med publicerade artiklar. År 2014 innehöll denna serie 26 publikationer. För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas numera också populärvetenskapliga artiklar och recensioner i svenska tidskrifter som Balans, Respons och Arena samt i internationella magasin och skriftserier. Under 2014 publicerade IFN:s forskare 13 sådana bidrag. För att på ett tydligt sätt samla uppsatser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar finns sedan 2006 skriftserien IFN policy papers. I denna serie utkom 6 arbeten. I serien Forskningsöversikter samlar vi kortare och längre rapporter som ger en översikt av forskningsläget på för IFN centrala områden (ingår ofta även i andra serier). Översikterna ska vara författade av IFN-forskare. De kortare bidragen har i regel publicerats i IFN:s nyhetsbrev. Övriga forskningsöversikter är ofta resultatet av de enskilda forskarnas samarbeten med myndigheter och andra uppdragsgivare. Under 2014 utkom 9 längre och 2 kortare översikter. figur 5. antal arbeten i ifn:s serie med svenska artiklar, 2005–2014. 35 30 25 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Anm.: Den högra stapeln anger antalet särtryck justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa medförfattare som 0,58 och så vidare, enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). IFN:s forskare har också i betydande grad deltagit i samhällsdebatten med egna inlägg i dagspress och andra medier. Totalt 38 debatt- I F N Å R SBO K 2 0 14 artiklar/krönikor publicerades under 2014, bland annat 10 bidrag i Dagens Nyheter och 15 i Svenska Dagbladet. 2013 var antalet 42. 55 BILAGA IFN:s poängsystem poängsystem för kvalitetsjust kvalitetsjustering ering av forskningsproduktionen forskningsproduktionen PUBLICERINGSKANAL Topp-5-tidskrifter inom economics: American Economic Review, Econometrica, Journal of Political Economy, Quarterly Journal of Economics och Review of Economic Studies. Topptidskrifter inom economics alldeles under topp-5, inkl. policyinriktade tidskrifter med mycket hög impact: Journal of Economic Perspectives, Journal of Economic Literature, Brookings Papers on Economic Activity, Economic Policy och NBER Macroeconomics Annual. POÄNG 10 8 Absoluta topptidskrifter utanför fältet economics, t.ex. Journal of Finance, American Political Science Review, Academy of Management Journal, Science Nature, PNAS och American Journal of Sociology. 8 Övriga topptidskrifter inom economics rankade lägst nr 30 enligt Academic Journal Quality Guide (ABS) eller lägst nr 20 enligt det s.k. IF-måttet och Kodrzycki och Yus (2006) impact per tidskrift och per artikel. 6 Tidskrifter utanför economics som är listade i Social Sciences Citation Index, SSCI, och har en impact factor, IF, större än 3. 5 Tidskrifter inom economics i intervallet 31–50 enligt ABS, 21–40 enligt Kodrzycki och Yu eller i intervallet 21–50 enligt IF-måttet. 4 Övriga tidskrifter inom economics som är poängsatta enligt ABS eller IF-måttet samt tidskrifter utanför economics som är listade i SSCI med IF mellan 2 och 3. 3 Övriga refereegranskade tidskrifter utanför economics som är listade i SSCI. 2 Övriga refereegranskade tidskrifter. 1 Bokkapitel i högprestigebokserier och/eller på ett av de ledande akademiska förlagen. I undantagsfall, t.ex. bidrag i Elseviers Handbook-serie, kan poängen bli lika hög som för bidrag i topptidskrift. Övriga bokkapitel (boken bör vara registrerad i EconLit). 2–4 1 I sammanställningen ingår arbeten utförda vid IFN till sitt fulla värde. I det fall en anställd och affilierad forskare skriver tillsammans räknas arbetet till 100 procent. Arbeten utförda av affilierade forskare ingår till 50 procent. Det senare gäller även för arbeten publicerade av forskare som lämnat IFN, men där IFN anges som en av flera affilieringar i den publicerade artikeln. För att arbeten av en affilierad forskare ska tas med som en IFN-publikation krävs därutöver i normalfallet att det ger en total vikt på åtminstone 0,25, vilket i praktiken innebär att arbeten med tre eller fler medförfattare inte räknas in. 2013 byttes det så kallade KMS-måttet ut mot ABS, Academic Journal Quality Guide, Version 4. Samtidigt utvidgades kategorin som ger 6 poäng till topp-30. År 2013 höjdes även kraven för hur stor IF som krävs i poängsättningen av tidskrifter utanför economics. Dessa förändringar påverkar bara poängsättningen från 2013 och framåt. 2009 utvidgades kategorin tidskrifter som ger 4 poäng från topp-21–40 i Journal Citation Reports (avser de drygt 300 tidskrifter som är med i Social Sciences Citation Index, SSCI) till topp-21–50 och till detta läggs de tidskrifter som är topp-21–40 enligt Kodrzycki och Yu, men inte är topp-50 enligt Journal Citation Reports. Anledningen till att inte KY-listan vidgas till topp-50 är att dessa börjar bli ganska gamla (baseras på perioden 1996–2003). Den som är intresserad av en mer omfattande diskussion av effekten av att använda olika mått på forskningsproduktion hänvisas till: Harvey, Charles, Aidan Kelly, Huw Morris och Michael Rowlinson (2010), Academic Journal Quality Guide, Version 4. London: Association of Business Schools (ABS). Henrekson, Magnus och Daniel Waldenström (2011), ”How Should Research Performance Be Measured? A Study of Swedish Economists”. The Manchester School 79(6), 1139–1156. KY-måtten och den rangordning de ger upphov till beskrivs i: Kodrzycki, Yolanda K. och Pingkang David Yu (2006), ”New Approaches to Ranking Economics Journals”. Contributions to Economic Analysis & Policy 5(1), artikel 24. Publikationer och akademiska seminarier Publicerade artiklar Under denna rubrik finns samlat artiklar som publicerats i refereegranskade vetenskapliga tidskrifter, populärvetenskapliga tidskrifter och rapporter. De anges nedan i bokstavsordning efter den första författarens efternamn. På nästa uppslag återfinns artiklar publicerade på engelska. Artiklar på svenska Henrekson, Magnus och Tino Sanan- Berggren, Niclas (2014), ”Ekonomins Folke, Olle, Torsten Persson och Johanna grund i kultur och institutioner”. Eko- Rickne (2014), ”Personröster och poli- daji (2014), ”Beskattning av per- nomiska Samfundets Tidskrift 67(1), tisk makt”. Ekonomisk Debatt 42(1), sonaloptioner och innovativt entre- 6–15. 17–26. prenörskap”. Sid. 735–766 i Neutral Berggren, Niclas (2014), ”Institutionernas Hansson, Åsa (2014), ”Dags för en ny skat- ekonomi – betydelsen av lagar, moral tereform”. Ekonomisk Debatt 42(4), och attityder”. Kapitel 2, sid. 25–42, i 42–53. Magnus Henrekson och Göran Albinsson Bruhner, red., IFN 1939–2014 – 75 år av ekonomisk forskning. Stockholm: Ekerlids Förlag. Bergh, Andreas (2014), ”Utlandsföddas svårigheter på den svenska arbetsmarknaden – partiernas lösningar är otillräckliga”. Ekonomisk Debatt 42(4), 67–78. stabilitet. Slutbetänkande av Företagsskattekommittén. Bilaga 5 till SOU 2014:40. Stockholm: Finansdeparte- Henrekson, Magnus (2014), ”75 år med IFN – dåtid, nutid, framtid”. Kapitel 1, sid. 7–23, i Magnus Henrekson och Göran Albinsson Bruhner, red., IFN 1939–2014 – 75 år av ekonomisk forskning. Stockholm: Ekerlids Förlag. mentet och Fritzes. Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji (2014), ”Kapitalskatter och företagande”. Sid. 673–734 i Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. Slutbetänkande av Företagsskattekom- Henrekson, Magnus (2014), ”Ett skattepa- mittén. Bilaga 4 till SOU 2014:40. radis för de redan rika”. Kapitel 8, sid. Stockholm: Finansdepartementet och 129–151, i Mats Bergstrand, red., En Fritzes. Delmar, Frédéric och Karl Wennberg skattereform för 2000-talet – elva röster (2014), ”Entreprenörskap och eko- om hur Sverige får ett bättre skattesy- nomisk tillväxt – en kritisk granskning”. stem. Visby: Juridisk Reportagebyrå. Organisation och Samhälle 1(1), 26–29. bolagsskatt – för ökad effektivitet och Henrekson, Magnus (2014), ”Om den Edmark, Karin, Markus Frölich och Ve- känsliga balansen mellan krav och rena Wondratschek (2014), ”Hur har förväntningar – på sig själv och andra”. 1990-talets skolvalsreformer påverkat Sid. 103–123 i Carl Uggla, red., Till elever med olika familjebakgrund?”. minne av Jacob Palmstierna – en an- Rapport 2014:15. Uppsala: IFAU. tologi. Stockholm: Ekerlids Förlag. Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji (2014), ”Påverkar skatter på ägarnivån företags och företagares beteende?”. Ekonomisk Debatt 42(7), 45–55. Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji (2014), ”Superentreprenörskap och de globala obalanserna”. Sid. 81–108 i Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Lars Oxelheim och Thomas Persson, red., Egebark, Johan och Mathias Ekström Henrekson, Magnus (2014), ”Sverige kan EU och de globala obalanserna – Euro- (2014), ”Kan passiva människor göra inte slå sig till ro”. Sid. 147–172 i Mats paperspektiv 2014. Stockholm: Santérus världen grönare?”. Ekonomisk Debatt Ögren Wanger, red., Position Sverige – Förlag. 42(3), 63–71. om innovation, hållbarhet och arbetsmarknad. Stockholm: Ekerlids Förlag. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 59 Jakobsson, Ulf och Daniel Wiberg (2014), ”Vem ska styra de svenska företagen?”. Rapport nr 8 i projektet Företagsamt son Bruhner, red., IFN 1939–2014 – 75 Sanandaji, Tino (2014), ”Utanförskapets ägande. Stockholm: Svenskt Näringsliv. år av ekonomisk forskning. Stockholm: karta – en uppföljning av Folkpartiets Ekerlids Förlag. rapportserie”. Johansson, Dan, Hans-Peter Larsson, Stockholm: Stiftelsen Den Nya Välfärden. Erik Norrman, Tino Sanandaji, Mi- Precht, Elisabeth (2014), ”Ingen kommu- kael Stenkula och Arvid Malm (2014), nikation utan forskning – ingen föränd- Skedinger, Per (2014), ”Lönedynamik ”Företagsskattekommittén och entre- ring utan kommunikation”. Kapitel 3, bland lågavlönade”. Underlagsrapport prenörskapet”. red., sid. 43–49, i Magnus Henrekson och till Näringspolitiskt Forum Rapport #10. Göran Albinsson Bruhner, red., IFN Stockholm: Konjunkturinstitutet. Stockholm: Entreprenörskapsforum. 1939–2014 – 75 år av ekonomisk forsk- Arvid Malm, Lindbeck, Assar (2014), ”Fenomenet Piketty”. Ekonomisk Debatt 42(7), 11–20. Oxelheim, Lars (2014), ”Berikande år av samarbete med nordiska forskningsinstitut”. Kapitel 9, sid. 123–139, i ning. Stockholm: Ekerlids Förlag. Rickne, Johanna (2014), ”Könskvotering och kvinnors karriärer. En jämförelse av svenska politiska partier”. Statsvetenskaplig Tidskrift 116(2), 207–228. Lönebildningsrapporten 2014. Svensson, Roger (2014), ”Patentboxar som indirekt FoU-stöd”. Näringspolitiskt Forum Rapport #7. Stockholm: Entreprenörskapsforum. Svensson, Roger (2014), ”Statlig finansiering till småföretag?”. Stockholm: Timbro. Magnus Henrekson och Göran Albins- Artiklar på engelska Andersson, Ola, Cédric Argenton och (2014), ”Different Problem, Same Solu- cial Trust and Central-Bank Indepen- Jörgen W. Weibull (2014), ”Robustness tion: Contract-Specialization in Ven- dence”. European Journal of Political to Strategic Uncertainty”. Games and ture Capital”. Journal of Economics & Economy 34(June), 425–439. Economic Behavior 85(May), 272–288. Management Strategy 23(2), 396–426. Bergh, Andreas (2014), ”What are the Po- Apicella, Coren, Anna Dreber och Jo- Berggren, Niclas (2014), ”The Calculus licy Lessons from Sweden? On the Rise, hanna Möllerström (2014), ”Salivary of Consent at Fifty: Insights for Libe- Fall and Revival of a Capitalist Welfare Testosterone Change Following Mone- ralism”. Independent Review 18(3), State”. New Political Economy 19(5), tary Wins and Losses Predicts Future 373–389. 662–694. Financial Risk-taking”. Psychoneuroendocrinology 39(January), 58–64. Asoni, Andrea och Tino Sanandaji (2014), ”Taxation and the Quality of Entrepreneurship”. Journal of Economics 113(2), 101–123. Berggren, Niclas (2014), ”The Soft Side of Bergh, Andreas och Christian Bjørnskov Economic Freedom”. The Annual Pro- (2014), ”Trust, Welfare States and In- ceedings of the Wealth and Well-Being come Equality: Sorting out the Cau- of Nations Vol. 6, 43–66. sality”. European Journal of Political Berggren, Niclas och Therese Nilsson Economy 35(September), 183–199. (2014), ”Market Institutions Bring Bergh, Andreas och Carl Hampus Lytt- Ballester, Coralio och Yves Zenou (2014), Tolerance, Especially Where There Is kens (2014), ”Measuring Institutional ”Key Player Policies When Contextual Social Trust”. Applied Economics Let- Quality in Ancient Athens”. Journal of Effects Matter”. Journal of Mathemati- ters 21(17), 1234–1237. Institutional Economics 10(2), 279–310. cal Sociology 38(4), 233–248. Bengtsson, Ola och Dan Bernhardt Berggren, Niclas, Sven-Olov Daunfeldt Bergh, Andreas och Therese Nilsson och Jörgen Hellström (2014), ”So- (2014), ”Is Globalization Reducing Ab- 60 IFN ÅR S BO K 2014 solute Poverty?”. World Development Chun Zhu (2014), ”Globalization and Haufler, Andreas, Pehr-Johan Norbäck 62(October), 42–61. Imperfect Labor Market Sorting”. Jour- och Lars Persson (2014), ”Entrepreneu- nal of International Economics 94(2), rial Innovations and Taxation”. Journal 177–194. of Public Economics 113(May), 13–31. Bergh, Andreas och Therese Nilsson (2014), ”When More Poor Means Less Poverty: On Income Inequality and Dewan, Torun, Macartan Humphreys Helsley, Robert W. och Yves Zenou (2014), Purchasing Power”. Southern Econo- och Daniel Rubenson (2014), ”The ”Social Networks and Interactions in mic Journal 81(1), 232–246. Elements of Political Persuasion: Con- Cities”. Journal of Economic Theory tent, Charisma and Cue”. Economic 150(March), 426–466. Bergh, Andreas, Irina Mirkina och Therese Nilsson (2014), ”Globalization Journal 124(574), F257–F292. Henrekson, Magnus (2014), ”Entrepre- and Institutional Quality – A Panel Edmark, Karin, Markus Frölich och Ve- neurship, Innovation and Human Data Analysis”. Oxford Development rena Wondratschek (2014), ”Sweden’s Flourishing”. Small Business Econo- Studies 42(3), 365–394. School Choice Reform and Equa- mics 43(3), 511–528. Berliant, Marcus och Yves Zenou (2014), ”Labor Differentiation and Agglomera- lity of Opportunity”. Labour Economics 30(October), 129–142. tion in General Equilibrium”. Internatio- Erlingsson, Gissur Ó., Jonas Linde och nal Regional Science Review 37(1), 36–65. Richard Öhrvall (2014), ”Not so Fair Bourdet, Yves och Maria Persson (2014), ”Expanding and Diversifying South Mediterranean Exports through Trade Facilitation”. Development Policy Review 32(6), 675–699. Cesarini, David, Magnus Johannesson och Sven Oskarsson (2014), ”Pre-Birth Factors, Post-Birth Factors, and Voting: Evidence from Swedish Adoption Data”. American Political Science Review 108(1), 71–87. Coe, Robert och Gabriel Heller Sahlgren (2014), ”Incentives and Ignorance in Qualifications, Assessment, and Ac- after All? Perceptions of Procedural Fairness and Satisfaction with Democracy in the Nordic Welfare States”. International Journal of Public Administration 37(2), 106–119. Erlingsson, Gissur Ó., Kåre Vernby och Richard Öhrvall (2014), ”The SingleIssue Party Thesis and the Sweden Democrats”. Acta Politica 49(2), 196–216. Folke, Olle (2014), ”Shades of Brown and Green: Party Effects in Proportional Election Systems”. Journal of the European Economic Association 12(5), 1361–1395. Hansson, Åsa och Cécile Brokelind i Gabriel Heller Sahlgren, red., Tests (2014), ”Tax Incentives, Tax Expenditu- Worth Teaching to Incentivising Quali- res Theories in R&D: The Case of Swe- ty in Qualifications and Accountability. den”. World Tax Journal 6(2), 168–200. Education. Davidson, Carl, Fredrik Heyman, Steven Matusz, Fredrik Sjöholm och Susan I F N Å R SBO K 2 0 1 4 Market Institutions Affect Job Creation and Productivity Growth”. IZA World of Labor 2014(38), 1–10. Henrekson, Magnus och Gunnar Du Rietz (2014), ”The Rise and Fall of Swedish Wealth Taxation”. Nordic Tax Journal 1(1), 9–35. Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji (2014), ”Small Business Activity does not Measure Entrepreneurship”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS) 111(5), 1760–1765. Hjertstrand, Per och James L. Swofford (2014), ”Are the Choices of People Stochastically Rational? A Stochastic Test of the Number of Revealed Prefe- countability”. Kapitel 5, sid. 74–99, London: Centre for Market Reform of Henrekson, Magnus (2014), ”How Labor rence Violations”. Empirical Economics 46(4), 1495–1519. Horn, Henrik och Petros C. Mavroidis (2014), ”Multilateral Environmental Hansson, Åsa och Karin Olofsdotter Agreements in the WTO: Silence (2014), ”Labor Taxation and FDI De- Speaks Volumes”. International Journal cisions in the European Union”. Open of Economic Theory 10(1), 147–166. Economies Review 25(2), 263–287. 61 Jakobsson, Ulf och Timo Korkeamäki Maican, Florin och Richard J. Sweeney Sanandaji, Tino (2014), ”The Interna- (2014), “Ownership and Governance of (2014), ”Costs of Misspecification in tional Mobility of Billionaires”. Small Large Finnish Firms”. Prime Minister’s Break-Model Unit-Root Tests”. Applied Business Economics 42(2), 329–338. Office Report 6/2014. Helsinki: Prime Economics 46(1), 111–118. Minister’s Office. Sandewall, Örjan, David Cesarini och Mauritzen, Johannes (2014), ”Scrapping a Magnus Johannesson (2014), ”The Karlsson, Martin, Therese Nilsson och Wind Turbine: Policy Changes, Scrap- Co-Twin Methodology and Returns Stefan Pichler (2014), ”The Impact of ping Incentives and Why Wind Turbi- to Schooling – Testing a Critical As- the 1918 Spanish Flu Epidemic on Eco- nes in Good Locations Get Scrapped sumption”. nomic Performance in Sweden”. Journal First”. Energy Journal 35(2), 159–183. (January), 1–10. of Health Economics 36(July), 1–9. Labour Economics 26 Maurseth, Per Botolf och Roger Svensson Skedinger, Per (2014), ”Effects of Payroll König, Michael D., Claudio J. Tessone (2014), ”Micro Evidence on Internatio- Tax Cuts for Young Workers”. Nordic och Yves Zenou (2014), ”Nestedness nal Patenting”. Economics of Innovation Economic Policy Review (1), 125–167. in Networks: A Theoretical Model and and New Technology 23(4), 398–422. Some Applications”. Theoretical Economics 9(3), 695–752. Nilsson Hakkala, Katariina, Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm (2014), Liu, Xiaodong, Eleonora Patacchini och ”Multinational Firms, Acquisitions and Yves Zenou (2014), ”Endogenous Peer Job Tasks”. European Economic Review Effects: Local Aggregate or Local Ave- 66(February), 248–265. rage?”. Journal of Economic Behavior & Organization 103(July), 39–59. Ljunge, Martin (2014), ”Social Capital and Health: Evidence that Ancestral Trust Promotes Health Among Children of Immigrants”. Economics & Human Biology 15(December), 165–186. Ljunge, Martin (2014), ”Social Capital and Political Institutions: Evidence that Democracy Fosters Trust”. Economics Letters 122(January), 44–49. tion in a 150-year Perspective”. Nordic Tax Journal 2(2), 10–42. Stenkula, Mikael, Dan Johansson och Gunnar Du Rietz (2014), ”Marginal Taxation on Labour Income in Sweden Norbäck, Pehr-Johan och Lars Persson (2014), ”Born to be Global and the Globalisation Process”. World Economy 37(5), 672–689. from 1862 to 2010”. Scandinavian Economic History Review 62(2), 163–187. Tangerås, Thomas (2014), ”Network Competition with Income Effects”. RAND Norbäck, Pehr-Johan, Lars Persson och Robin Douhan (2014), ”Entrepreneurship Policy and Globalization”. Journal of Development Economics 110(September), 22–38. Journal of Economics 45(3), 645–673. Waldenström, Daniel (2014), ”Swedish Stock and Bond Returns, 1856–2012”. Kapitel 6, sid. 223–292, i Rodney Edvinsson, Tor Jacobson och Daniel Wal- Norbäck, Pehr-Johan, Lars Persson och Joacim Tåg Stenkula, Mikael (2014), ”Swedish Taxa- denström, red., Historical Monetary ”Acquisitions, and Financial Statistics for Sweden, Entry, and Innovation in Oligopolistic Volume II: House Prices, Stock Returns, dence on the Intergenerational Trust Network International National Accounts, and the Riksbank Transmission Among Children of Immi- Journal of Industrial Organization Balance Sheet, 1620–2012. Stockholm: grants”. Journal of Economic Behavior & 37(November), 1–12. Sveriges Riksbank och Ekerlids Förlag. Ljunge, Martin (2014), ”Trust Issues: Evi- Organization 106(October), 175–196. (2014), Industries”. Persson, Mikael, Anders Sundell och Westerlund, Joakim och Per Hjertstrand Lyhagen, Johan och Johanna Rickne Richard Öhrvall (2014), ”Does Elec- (2014), ”Indirect Estimation of Semi- (2014), ”Income Inequality Between tion Day Weather Affect Voter Turnout? Parametric Binary Choice Models”. Chinese Regions: Newfound Harmony Evidence from Swedish Elections”. Oxford Bulletin of Economics and Sta- or Continued Discord?”. Empirical Electoral Studies 33(March), 335–342. tistics 76(2), 298–314. Economics 47(1), 93–110. 62 IFN ÅR S BO K 2014 Artiklar accepterade för publicering i vetenskapliga tidskrifter och redigerade volymer Nedan redovisas artiklar som under året antagits för publicering i vetenskapliga tidskrifter och samlingsvolymer. Notera att de artiklar som publiceras samma år som de accepteras redovisas även i den engelska listan med publicerade artiklar. Artiklarna redovisas i den ordning de har accepterats, det vill säga sist accepterad står först. Bergh, Andreas och Magnus Henrekson, Henrekson, Magnus och Mikael Sten- Patacchini, Eleonora, Giuseppe Ragusa ”Government Size and Growth: A Re- kula, ”Swedish Taxation Since 1862: An och Yves Zenou, ”Unexplored Dimen- joinder”, Journal of Economic Surveys. Introduction and Overview”, i Magnus sions of Discrimination in Europe: Ho- Henrekson och Mikael Stenkula, red., mosexuality and Physical Appearance”, Swedish Taxation: Developments since Journal of Population Economics. Bigoni, Maria, Sven-Olof Fridolfsson, Chloe Le Coq och Giancarlo Spagnolo, ”Trust, Leniency and Deterrence”, Journal of Law, Economics and Organization. Andersson, Fredrik, Niklas Elert och Karl Wennberg, ”The Impact of Entrepreneurship Education in High School on Long-Term Entrepreneurial Performance”, Journal of Economic Behavior 1862. New York: Palgrave Macmillan. Health: Evidence that Ancestral Trust Bjuggren, Sandra Gottschalk, Werner Promotes Health Among Children of Hölzl, Dan Johansson, Mika Maliranta Immigrants”, Economics & Human och Anja Myrann, ”An International Biology. Cohort Comparison of Size Effects on Job Growth”, Small Business Economics. Berggren, Niclas, Christian Bjørnskov och David Lipka, ”Legitimacy and the Cost of Government”, Public Choice. Chiu, Hui, Lars Oxelheim, Clas Wihlborg och Jianhua Zhang, ”Macroeconomic Fluctuations as Sources of Luck in CEO Compensation”, Journal of Business Ethics. Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji, ”Merciful yet Effective Elderly Care Performance Management Practices”, Measuring Business Excellence. Fridolfsson, Sven-Olof och Thomas Tangerås, ”Nuclear Capacity Auctions”, Energy Journal. Journal. Exporting and Low Export Survival”, brekt, Lars Oxelheim och Thomas Review of World Economics. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 the Political Process on Corporate Tax Policy”. Constitutional Political Economy. Piekkari, Rebecca, Lars Oxelheim och Work Processes of Corporate Boards”, gions”, i Antonina Bakardjieva Engel- och Northampton, MA: Edward Elgar. Perry Williams, ”The Importance of Trond Randøy, ”The Silent Board: How ”How to Combine High Sunk Costs of Global Imbalances. Cheltenham, UK, Hansson, Åsa, Susan Porter och Susan Language Diversity May Influence the Gullstrand, Joakim och Maria Persson, Persson, red., The EU’s Role in Fighting Aversion”, Management Science. a 150-year Perspective”, Nordic Tax Europe in Robert Tyran och Erik Wengström, Stenkula, Mikael, ”Swedish Taxation in Compared to Other Industrialised Re- ”Superentrepreneurship Andersson, Ola, Håkan Holm, Jean”Deciding for Others Reduces Loss Angelis, Jannis och Henrik Jordahl, & Organization. Ljunge, Martin, ”Social Capital and Anyadike-Danes, Michael, Carl Magnus Ferguson, Shon, ”Endogenous Product Differentiation, Market Size and Prices”, Review of International Economics. 63 Corporate Governance: An International Review. Johansson, Dan, Mikael Stenkula och Gunnar Du Rietz, ”Capital Income Taxation of Swedish Households, 1862 to 2010”, Scandinavian Economic History Review. Fiva, Jon och Olle Folke, ”Mechanical Snyder, James M., Olle Folke och Shigeo Mikael Stenkula, red., Swedish Taxa- and Psychological Effects of Electoral Hirano, ”Partisan Imbalance in Re- tion: Developments since 1862. New Reform”, British Journal of Political gression Discontinuity Studies Based York: Palgrave Macmillan. Science. on Electoral Thresholds”, Political Sci- Erikson, Robert S., Olle Folke och James ence Research and Methods. Du Rietz, Gunnar, Dan Johansson och Mikael Stenkula, ”Swedish Labor In- M. Snyder, ”A Gubernatorial Helping Hansson, Åsa och Cécile Brokelind, ”Tax come Taxation (1862–2013)”, i Magnus Hand? How Governors Affect Presiden- Incentives, Tax Expenditures Theories Henrekson och Mikael Stenkula, red., tial Elections”, Journal of Politics. in R&D: The Case of Sweden”, World Swedish Taxation: Developments since Tax Journal. 1862. New York: Palgrave Macmillan. Davidson, Carl, Fredrik Heyman, Steven Matusz, Fredrik Sjöholm och Susan Sjöholm, Fredrik, ”Foreign Direct In- Du Rietz, Gunnar, Dan Johansson och Zhu, ”Globalization and Imperfect vestments in Southeast Asia”, i Ian Mikael Stenkula, ”Swedish Capital In- Labor Market Sorting”, Journal of In- Coxhead, red., Routledge Handbook of come Taxation (1862–2013)”, i Magnus ternational Economics. Southeast Asian Economics. London: Henrekson och Mikael Stenkula, red., Tangerås, Thomas, ”Renewable Electricity Policy and Market Integration”, Energy Journal. Berggren Niclas, Andreas Bergh och Christian Bjørnskov, ”What Matters Routledge. Swedish Taxation: Developments since Bergh, Andreas och Christian Bjørnskov, 1862. New York: Palgrave Macmillan. ”Trust, Welfare States and Income Stenkula, Mikael, ”Taxation of Real Estate Equality: Sorting out the Causality”, in Sweden (1862–2013)”, i Magnus European Journal of Political Economy. Henrekson och Mikael Stenkula, red., Swedish Taxation: Developments since for Growth in Europe? Institutions ver- Forssbaeck, Jens och Lars Oxelheim, ”The sus Policies, Quality versus Instability”, Multifaceted Concept of Transparency”, Journal of Economic Policy Reform. i Jens Forssbaeck och Lars Oxelheim, Stenkula, Mikael, ”Taxation of Goods red., Oxford Handbook of Economic and Services in Sweden (1862–2013)”, and Institutional Transparency. New i Magnus Henrekson och Mikael Sten- York: Oxford University Press. kula, red., Swedish Taxation: Develop- Ljunge, Martin, ”Trust Issues: Evidence on the Intergenerational Trust Transmission from Children of Immigrants”, Journal of Economic Behavior and Organization. Erlingsson, Gissur, Jonas Linde och Richard Öhrvall, ”Distrust in Utopia? Oxelheim, Lars och Kevin C. Clarkson, ”Cronyism and the Determinants of Chairman Compensation”, Journal of Du Rietz, Gunnar och Magnus Hen- Political Support in Iceland before and rekson, ”Swedish Wealth Taxation after the Financial Crisis of 2008”, Gov- (1911–2007)”, i Magnus Henrekson och ernment and Opposition. Mikael Stenkula, red., Swedish Taxa- Joacim Tåg, ”Acquisitions, Entry, and Innovation in Oligopolistic Network ments since 1862. New York: Palgrave Macmillan. Andersson, Martin och Magnus Henrekson, ”Local Competitiveness Fostered Business Ethics. Public Perceptions of Corruption and Norbäck, Pehr-Johan, Lars Persson och 1862. New York: Palgrave Macmillan. tion: Developments since 1862. New preneurship”, i David B. Audretsch, Albert N. Link och Mary Walshok, red., Oxford Handbook of Local Competitiveness. Oxford: Oxford University Press. Cherchye, Laurens, Thomas Demuynck, York: Palgrave Macmillan. Du Rietz, Gunnar, Magnus Henrekson Industries”, International Journal of och Daniel Waldenström, Industrial Organization. ish Inheritance and Gift Taxation ”Swed- (1885–2004)”, i Magnus Henrekson och 64 through Local Institutions for Entre- Bram De Rock och Per Hjertstrand, ”Revealed Preference Tests for Weak Separability: An Integer Programming Approach”, Journal of Econometrics. IFN ÅR S BO K 2014 Berggren, Niclas och Therese Nilsson, Karlsson, Martin, Therese Nilsson och Tangerås, Thomas, ”Network Competi- ”Market Institutions Bring Tolerance, Stefan Pichler, ”The Impact of the tion with Income Effects”, RAND Jour- Especially Where There Is Social Trust”, 1918 Spanish Flu Epidemic on Eco- nal of Economics. Applied Economics Letters. nomic Performance in Sweden – An Edmark, Karin, Markus Frölich och Verena Wondratschek, ”Sweden’s School Choice Reform and Equality of Opportunity, Labour Economics. Coe, Robert och Gabriel Heller Sahlgren, ”Incentives and Ignorance in Qualifications, Assessment, and Account- Investigation into the Consequences of an Extraordinary Mortality Shock”, Journal of Health Economics. och Lars Persson, ”Entrepreneurial Innovations and Taxation”, Journal of Public Economics. Holmberg, Pär och Ewa Lazarczyk, Tests Worth Teaching to: Incentivising ”Comparison of Congestion Manage- Quality in Qualifications and Account- ment Techniques: Nodal, Zonal and ability. London: Centre for Market Discriminatory Pricing”, Energy Jour- Reform of Education. nal. Robin Douhan, Patacchini, Eleonora, Giuseppe Ragusa ”Entrepreneurship och Yves Zenou, ”Unexplored Dimen- Policy and Globalization”, Journal of sions of Discrimination in Europe: Development Economics. Religion, Homosexuality and Physical Bergh, Andreas och Therese Nilsson, ”Is Globalization Reducing Absolute Poverty?”, World Development. Liu, Xiaodong, Eleonora Patacchini och Yves Zenou, ”Peer Effects: Local Aggregate or Local Average?”, Journal of Economic Behavior and Organization. Zenou, Yves, ”A Dynamic Model of Weak and Strong Ties in the Labor Market”, Journal of Labor Economics. Appearance” i Tito Boeri, Eleonora Patacchini och Giovanni Peri, red., Unexplored Dimensions of Discrimination. Oxford, UK: Oxford University Press. Bourdet, Yves och Maria Persson, ”Expanding and Diversifying SouthMediterranean Exports through Trade Facilitation”, Development Policy Review. Persson, Maria, ”Trade Preferences from a Policy Perspective”, i Oliver Morrissey, Henrekson, Magnus och Gunnar Du Ricardo Lopez och Kishor Sharma, red., Rietz, ”The Rise and Fall of Swedish Handbook on Trade and Development. Wealth Taxation”, Nordic Tax Journal. Cheltenham, UK, och Northampton, Mauritzen, Johannes, ”Now or Later? Trad- MA: Edward Elgar. ing Wind Power Closer to Real-time and Henrekson, Magnus, ”Entrepreneurship, How Poorly Designed Subsidies Lead to Innovation and Human Flourishing”, Higher Balancing Costs”, Energy Journal. Small Business Economics. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 65 gen W. Weibull, ”Robustness to Strategic Uncertainty”, Games and Economic Behavior. Haufler, Andreas, Pehr-Johan Norbäck ability”, i Gabriel H. Sahlgren, red., Norbäck, Pehr-Johan, Lars Persson och Andersson, Ola, Cédric Argenton och Jör- Working papers Nedan redovisas IFN working papers-serie. All ny forskning presenteras i ett working paper där målgruppen i första hand är andra forskare. 999. Henrekson, Magnus: ”Entrepre- 1008. Bengtsson, Ola och Daniel Eke- 1017. Lundborg, Per och Per Skedinger: neurship, Innovation and Human blom: ”The Bright but Right View? A ”Minimum Wages and the Integra- Flourishing”. New Type of Evidence on Entrepre- tion of Refugee Immigrants”. 1000. Du Rietz, Gunnar och Magnus Henrekson: ”Swedish Wealth Taxation (1911–2007)”. 1001. Egebark, Johan och Niklas Kaunitz: ”Do Payroll Tax Cuts Raise Youth Employment? ”. 1002. Folke, Olle, Torsten Persson och Johanna Rickne: ”Preferential Voting, Accountability and Promotions into Political Power: Evidence from Sweden”. 1003. Jia, Ruixue, Masayuki Kudamatsu neurial Optimism”. 1018. Stenkula, Mikael: ”Taxation of Real 1009. Tangerås, Thomas och Johannes Mauritzen: ”Real-time versus Dayahead Market Power in a Hydrobased Electricity Market”. 1019. Anyadike-Danes, Michael, Carl Magnus Bjuggren, Sandra Gottschalk, Werner Hölzl, Dan Johans- 1010. Andersson, Ola, Marieke Huy- son, Mika Maliranta och Anja sentruyt, Topi Miettinen och Ute Myrann: ”An International Cohort Stephan: ”Person-Organization Fit Comparison of Size Effects on Job and Incentives: A Causal Test”. Growth”. 1011. Erixson, Oscar: ”Health Responses 1020. Andersson, Martin och Magnus to a Wealth Shock: ”Evidence from a Henrekson: ”Local Competitive- Swedish Tax Reform”. ness Fostered through Local Insti- och David Seim: ”Political Selection 1012. Ferguson, Shon och Rikard Forslid: in China: the Complementary Roles ”Sizing Up the Impact of Embassies of Connections and Performance”. on Exports”. 1013. Forssbaeck, Jens och Lars Oxel- och Mikael Stenkula: ”Swedish heim: ”The Multi-Faceted Concept Capital Income Taxation (1862– of Transparency”. 1014. Möllerström, tutions for Entrepreneurship”. 1021. Roine, Jesper och Daniel Waldenström: ”Long-Run Trends in the 1004. Du Rietz, Gunnar, Dan Johansson 2013)”. Estate in Sweden (1862–2013)”. Johanna, Distribution of Income and Wealth”. 1022. Persson, Petra och Maya RossinSlater: Bjørn- ”Family Ruptures and Intergenerational Transmission of Stress”. 1005. Tangerås, Thomas och Joacim Tåg: Atle Reme och Erik Ø. Sørensen: ”International Network Competi- ”Luck, Choice and Responsibility: 1023. Moricz, Sara och Fredrik Sjöholm: tion”. An Experimental Study of Fairness ”The Effect of Elections on Eco- Views”. nomic Growth: Results from a 1006. Erixson, Oscar och Henry Ohlsson: ”Estate Division: Equal Sharing as 1015. Fogelberg, Sara och Ewa Lazarc- Choice, Social Norm, and Legal zyk: ”Strategic Withholding through Requirement”. Production Failures”. Natural Experiment in Indonesia”. 1024. Adams, Renée, Matti Keloharju och Samuli Knüpfer: ”Match Made at Birth? What Traits of a Million 1007. Berggren, Niclas och Therese Nils- 1016. Welander, Anna, Carl Hampus son: ”Globalization and the Trans- Lyttkens och Therese Nilsson: mission of Social Values: The Case ”Globalization and Child Health in 1025. Lundborg, Per och Per Skedinger: of Tolerance”. Developing Countries: The Role of ”Employer Attitudes towards Refu- Democracy”. gee Immigrants”. 66 Swedes Tell Us about CEOs”. IFN ÅR S BO K 2014 1026. Davidson, Carl, Fredrik Heyman, 1036. Bergh, Andreas: ”Explaining Cross- Steven Matusz, Fredrik Sjöholm Country Differences in Labor Mar- och Susan Chun Zhu: ”Global ket Gaps between Immigrants and Engagement and the Occupational Natives in the OECD”. Structure of Firms”. 1027. Waldenström, Daniel: Stock and Bond Returns, 1856– 2012”. 1028. Bjuggren, Carl Magnus: ”Sensitivity to Shocks and Implicit Employment Protection in Family Firms”. 1029. Elinder, Mikael och Lovisa Persson: ”Property Taxation, Bounded Rationality and House Prices”. 1030. Edmark, Karin, Markus Frölich och Verena Wondratschek: ”Sweden’s School Choice Reform and Equality of Opportunity”. 1031. Skedinger, Per: ”Effects of Payroll Tax Cuts for Young Workers”. Rationing in Multi-Unit Auctions”. the Energy Efficiency Gap”. 1039. Bergh, Andreas och Christian Bjørnskov: ”Trust Us to Repay: So- Tino in Europe Compared to Other Indus- 1040. Svensson, Roger: ”Re-Coinage in Medieval Sweden”. 1041. Heyman, Fredrik, Pehr-Johan Nor- 1050. Asoni, Andrea och Tino Sanandaji: ”Does College Education Reduce Small Business Failure?”. bäck och Rickard Hammarberg: 1051. Lindbeck, Assar, Mårten Palme och ”Foreign Direct Investment, Source Mats Persson: ”Sickness Absence Country Heterogeneity and Man- and Local Benefit Cultures”. agement Practices”. of Relative Income Improvements on Demand for Redistribution”. 1033. Ohlsson, Henry, Jesper Roine och 1043. O’Brien, Diana Z. och Johanna Daniel Waldenström: ”Inherited Rickne: ”Gender Quotas and Wom- Wealth over the Path of Develop- en’s Political Leadership”. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 och trialised Regions”. Tax Avoidance”. facturing Firms”. Magnus Sanandaji: ”Superentrepreneurship and Sovereign Credit Ratings”. Role of Ideology, Family Firms and Leakage: A Study of Swedish Manu- 1049. Henrekson, cial Trust, Long-Term Interest Rates (and Holier) Than Thou? The Effect ary: ”Firm Productivity and Carbon 1048. Mauritzen, Johannes: ”The Silver ity Price Spikes Can Help Overcome ström och David Seim: ”Richer 1035. Ferguson, Shon och Mark Sanctu- Size and Regional Hierarchy”. M&A Outcomes”. tion in Sweden, 1885–2004: The malization and Empirical Tests”. 1047. Öner, Özge: ”Retail Productivity: In- Lining of Price Spikes: How Electric- 1042. Karadja, Mounir, Johanna Möller- ”The Glass Ceiling in Politics: For- among harju: ”Initial Offer Precision and Waldenström: ”Inheritance Taxa- 1034. Folke, Olle och Johanna Rickne: Health 1038. Hukkanen, Petri och Matti Kelo- 1032. Henrekson, Magnus och Daniel ment: Sweden, 1810–2010”. Promotes Children of Immigrants”. vestigating the Influence of Market 1037. Holmberg, Pär: ”Pro-Competitive ”Swedish Trust 1044. Elert, Niklas och Magnus Henrekson: ”Evasive Entrepreneurship and Institutional Change”. 1045. Berggren, Niclas, Christian Bjørnskov och David Lipka: ”Legitimacy and the Cost of Government”. 1046. Ljunge, Martin: ”Social Capital and Health: Evidence That Ancestral 67 Policy papers 64. Henrekson, Magnus: ”Utanförskapet 66. Delmar, Frédéric och Karl Wennberg: 68. Heller Sahlgren, Gabriel: ”Slänger vi – fortfarande en het politisk potatis ”Entreprenörskap och ekonomisk pengarna i sjön? Resurser, reformer om 20 år?”. tillväxt: en kritisk granskning”. och utbildningspolitiska slutsatser”. 65. Heyman, Fredrik, Pehr-Johan Nor- 67. Albinsson Bruhner, Göran: ”Vofför bäck och Lars Persson: ”Produktivi- gör di på dette viset? Nasjonalöko- tet och företagsdynamik i svenskt nomerne”. 69. Skedinger, Per: ”Lönedynamik bland lågavlönade”. näringsliv 1996 till 2009”. Böcker på svenska Andersson, Fredrik, Nils Janlöv och Clas sorgen. Rapport till Expertgruppen för ägarbeskattningen. Rapport till Expert- Rehnberg (2014), Konkurrens, kon- studier i offentlig ekonomi 2014:1. gruppen för studier i offentlig ekonomi trakt och kvalitet – hälso- och sjukvård Stockholm: Fritzes. 2014:3. Stockholm: Fritzes. i privat regi. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och Carlsson, Benny och Mats Lundahl Lindqvist, Erik (2014), Institutionsvård, Myndigheten för vårdanalys 2014:5. (2014), Ett forskningsinstitut växer incitament och information – en ESO- Stockholm: Fritzes. fram – IUI från grundandet till 1950. rapport om placering av ungdomar Stockholm: Ekerlids Förlag. med sociala problem. Rapport till Angelis, Jannis och Henrik Jordahl (2014), Att styra och leda äldreomsorg. Expertgruppen för studier i offentlig Chamberlain, Johanna och Magnus ekonomi 2014:8. Stockholm: Fritzes. Hur går det till och vad kan förbättras? Henrekson, red. (2014), Institutet för Stockholm: SNS Förlag. Näringslivsforskning – publikationer Svensson, Roger (2014), Effektivt stöd för 1939–2013. Stockholm: Ekerlids Förlag. FoU, innovationer och företagande. Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Lars Stockholm: Fores. Oxelheim och Thomas Persson, red. Henrekson, Magnus och Göran Albins- (2014), EU och de globala obalanserna. son Bruhner, red. (2014), IFN 1939– Wennström, Johan (2014), Lärare utan Europaperspektiv 2014 – 75 år av ekonomisk forskning. frihet – när vänstern och högern Stockholm: Ekerlids Förlag. kidnappade lärarprofessionen. Stock- 2014. Stockholm: Santérus Förlag. holm: Samhällsförlaget. Bergman, Mats och Henrik Jordahl Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji (2014), Goda år på ålderns höst? En (2014), Företagandets förutsättningar ESO-rapport om konkurrens i äldreom- – en ESO-rapport om den svenska 68 IFN ÅR S BO K 2014 Böcker på engelska Bergh, Andreas (2014), Sweden and the Sahlgren, Gabriel Heller, red. (2014), Sanandaji, Tino och Nima Sanandaji Revival of the Capitalist Welfare State. Tests Worth Teaching to: Incentivising (2014), SuperEntrepreneurs – and How Cheltenham, UK, och Northampton, Quality in Qualifications and Account- your Country Can Get Them. London, MA: Edward Elgar. ability. London, UK: Centre for Market UK: Centre for Policy Studies. Reform of Education. Forssbaeck, Jens och Lars Oxelheim, red. (2014), Oxford Handbook of Economic and Institutional Transparency. New York, NY: Oxford University Press. Avhandling Lazarczyk, Ewa (2014), Essays on Electricity Markets: Information and Trading. Doktorsavhandling i nationalekonomi. Stockholm: Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm. Populärvetenskap och recensioner Berggren, Niclas (2014), ”Militärtjänst- Henrekson, Magnus (2014), ”Förord”. Sanandaji, Tino (2014), ”Piketty’s Miss- göring under tvång eller frivillighet?”, Sid. 9–12 i Benny Carlson och Mats ing Entrepreneurs”, National Review Ekonomisk Debatt 42(3). Lundahl, Ett forskningsinstitut växer Online, November 13. Berggren, Niclas och Therese Nilsson (2014), ”Nationalekonomers politiska relevans”, Ekonomisk Debatt 42(4). Berggren, Niclas och Therese Nilsson (2014), ”Påvens ekonomiska snedsteg”, Ekonomisk Debatt 42(1). Bergh, Andreas (2014), ”Kärnproblemet är arbetsmarknaden – inte invandringen”, Ekonomisk Debatt 42(8). Henrekson, Magnus (2014), Bokanmälan: ”Edmund Phelps: Mass Flourishing: How Grassroots Innovation Created Jobs, Challenge, and Change”, Ekonomisk Debatt 42(1). I F N Å R SBO K 2 0 1 4 fram – IUI från grundandet till 1950. Stockholm: Ekerlids Förlag. Henrekson, Magnus (2014), Education Crisis, But It Wasn’t Caused ”Särskilt yttrande av sakkunnige Magnus Henrekson”. Sid. 586–589 i SOU 2014:40, Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. Slutbetänkande av Företagsskattekommittén. Stockholm: Finansdepartementet och Fritzes. Henrekson, Magnus (2014), ”Utbilda för arbete”, Axess 13(1). Mellander, Charlotta, Therese Norman och Özge Öner (2014), ”Här bor väljarna”, Fokus, 15 september. 69 Sanandaji, Tino (2014), ”Sweden Has an by School Choice”, National Review Online, 21 juli. Wennström, Johan (2014), ”Dubbelstöten mot skolan”, Axess, 13(6). Wennström, Johan (2014), ”En sakkunnigs bekännelser”, Fokus, 7 november. Forskningsöversikter Andersson, Martin och Magnus Henrek- Henrekson, Magnus (2014), ”How Labor Slutbetänkande av Företagsskattekom- son (2014), ”Local Competitiveness Market Institutions Affect Job Creation mittén. Bilaga 4 till SOU 2014:40. Fostered through Local Institutions and Productivity Growth”. IZA World of Stockholm: Finansdepartementet och for Entrepreneurship”. IFN working Labor 38, 1–10. Fritzes. paper nr 1020. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning. Berggren, Niclas (2014), ”Institutionernas ekonomi – betydelsen av lagar, moral och attityder”. Kapitel 2, sid. 25–42, i Magnus Henrekson och Göran Albinsson Bruhner, red., IFN 1939–2014 – 75 år av ekonomisk forskning. Stockholm: Ekerlids Förlag. Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji Svensson, Roger (2014), ”Patentboxar som (2014), ”Påverkar skatter på ägarnivån indirekt FoU-stöd”. Näringspolitiskt företags och företagares beteende?”. Forum Rapport #7. Stockholm: Entre- Ekonomisk Debatt 42(7). prenörskapsforum. Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji (2014), ”Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap”. Sid. 735–766 i Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabi- Berggren, Niclas (2014), ”Ekonomins litet. Slutbetänkande av Företagsskat- grund i kultur och institutioner”. Eko- tekommittén. Bilaga 5 till SOU 2014:40. nomiska Samfundets Tidskrift 67(1). Stockholm: Finansdepartementet och Heller Sahlgren, Gabriel (2014). ”Slänger Fritzes. vi pengarna i sjön? Resurser, reformer Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji och utbildningspolitiska slutsatser”. (2014), ”Kapitalskatter och företagan- IFN policy paper nr 68. Stockholm: de”. Sid. 673–734 i Neutral bolagsskatt Institutet för Näringslivsforskning. – för ökad effektivitet och stabilitet. Temaartiklar i nyhetsbrev under 2014 gavs ifn:s Nyhetsbrev ut dels på svenska, dels på engelska. I den svenska serien utkom 9 nummer, och i den engelska serien utkom 2 nummer. Under året har följande temaartiklar författats av IFN-forskare: Fridolfsson, Sven-Olof (2014), ”Mark- Orth, Matilda (2014), ”Mindre strikt Power Reduces Incentives to Invest reglering in Nuclear Power”, IFN Newsletter, no. detaljhandeln”. IFN:s Nyhetsbrev, nr 1. Stockholm: Research Institute of 5. Stockholm: Institutet för Närings- Industrial Economics (IFN). livsforskning. 70 ökar produktiviteten i IFN ÅR S BO K 2014 IFN:s seminarieserie onsdagen den 22 januari Tommaso Nannicini, Bocconi University, Milano: ”How Do Voters Respond to Information? Evidence from a Randomized Campaign”. Medförfattare: Chad Kendall och Francesco Trebbi. onsdagen den 29 januari Jiří Schwarz Jr, Czech National Bank and Charles University, Prag: ”Patents: Means to Innovation or Strategic Ends?”. Medförfattare: Martin Štépánek. onsdagen den 5 februari Allan Sørensen, Aarhus University: ”Explaining the Size Differences of Exporter Productivity Premia: Theory and Evidence”. Medförfattare: Ingo Geishecker och Philipp J. H. Schröder. onsdagen den 12 februari Dan-Olof Rooth, Linnéuniversitetet, Växjö: ”Do Politicians Change Public Attitudes?”. Medförfattare: Gordon B. Dahl och Magnus Carlsson. onsdagen den 19 februari Iftikhar Hussain, University of Sussex, Brighton: ”Not Just Test Scores: Parents’ Demand Response to School Quality Information”. onsdagen den 5 mars Zouheir El-Sahli, Lunds universitet: ”Exotic Trade and Trade in Exotics: The Effect of Containerization on the Extensive Margin of Trade”. Medförfattare: Daniel M. Bernhofen och Richard Kneller. onsdagen den 12 mars Kerstin Enflo, Lunds universitet: ”Locomotives of Local Growth: The Short- and Long-Term I F N Å R SBO K 2 0 1 4 Impact of Railroads in Sweden”. Medförfattare: Thor Berger. onsdagen den 19 mars Amil Petrin, University of Minnesota, Minneapolis: ”Trade, Endogenous Quality, and Welfare in Motion Pictures”. Medförfattare: Fernando Ferreira och Joel Waldfogel. måndagen den 24 mars Mar Reguant, Stanford University: ”Strategic Bidding in Sequential Markets: Evidence from Wind Farms”. Medförfattare: Koichiro Ito. onsdagen den 26 mars Teodora Borota, Uppsala universitet: ”Innovation Policy in an Interdependent World: A European Perspective”. Medförfattare: Giammario Impullitti. onsdagen den 2 april Kai Liu, Norwegian School of Economics, Bergen: ”How Does Labor Demand React to Changes in the Supply of Skills?”. Medförfattare: Pedro Carneiro och Kjell Salvanes. onsdagen den 9 april Erik Hurst, University of Chicago: ”The Allocation of Talent and U.S. Economic Growth”. Medförfattare: Chang-Tai Hsieh, Charles I. Jones och Peter J. Klenow. onsdagen den 23 april Erik Ø. Sørensen, Norwegian School of Economics, Bergen: ”Teaching through Television: Experimental Evidence on Entrepreneurship Education in Tanzania”. Medförfattare: Kjetil Bjorvatn, Alexander W. Cappelen, Linda Helgesson Sekei och Bertil Tungodden. 71 onsdagen den 7 maj Ludger Wößmann, Ifo och University of Munich: ”Returns to Skills around the World: Evidence from Piaac”. Medförfattare: Eric A. Hanushek, Guido Schwerdt och Simon Wiederhold. onsdagen den 14 maj Björn Öckert, Institutet för arbetsmarknadspolitisk och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala: ”Inside the Black Box of Class Size: Mechanisms, Behavioral Responses, and Social Background”. Medförfattare: Peter Fredriksson och Hessel Oosterbeek. onsdagen den 21 maj Wolfram Schlenker, Columbia University, New York: ”Airports, Air Pollution, and Contemporaneous Health”. Medförfattare: Wolfram Schlenker. onsdagen den 28 maj Jan-Eric Nilsson, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Stockholm: ”Optimal Supply of Public Transport – Subsidising Production, Consumption or Both?”. Medförfattare: Joakim Ahlberg och Roger Pyddoke. onsdagen den 4 juni Mattias Engdahl, Uppsala universitet: ”Foreign Demand and Border Regions”. onsdagen den 11 juni Paolo Pinotti, Bocconi University, Milano: ”Trust, Firm Organization, and the Structure of Production”. Medförfattare: Federico Cingano. the Same: Founding, Hiring, Retention, and the Evolution of Organizational Diversity”. Medförfattare: Christopher I. Rider. onsdagen den 10 september Alexander Libman, Frankfurt School of Finance & Management: ”Anti-Western Conspiracy Thinking and Expectations of Collusion: Evidence from Russia and China”. Medförfattare: Björn Vollan. onsdagen den 17 september Pierre-Guillaume Méon, Free University Brussels: ”Political Stereotypes”. Medförfattare: Carmelo Licata. onsdagen den 24 september Nicolas Serrano-Velarde, Bocconi University, Milano: ”Risk Management and Rating Segmentation in Credit Markets”. Medförfattare: Giacomo Rodano och Emanuele Tarantino. onsdagen den 1 oktober Zhanar Akhmetova, University of New South Wales, Australia: ”Multi-Destination Exporters under Resource Constraints and Demand Uncertainty”. Medförfattare: Cristina Mitaritonna. onsdagen den 8 oktober Andy Philpott, University of Auckland: ”Supply Function Equilibrium with Taxed Benefits”. Medförfattare: Tony Downward och Keith Ruddell. onsdagen den 18 juni Rita Ginja, Uppsala universitet: ”Evaluating a Universal Health Insurance Program: Evidence from Mexico”. Medförfattare: Gabriella Conti. onsdagen den 15 oktober Alex Coad, University of Sussex, Brighton: ”Penrose Effects of Growth on Survival: Peering across the Growth Distribution”. Medförfattare: Julian S. Frankish, Richard G. Roberts och David J. Storey. onsdagen den 3 september Jing Chen, Copenhagen Business School: ”Still onsdagen den 22 oktober Laurent Bach, Handelshögskolan i Stockholm: 72 IFN ÅR S BO K 2014 Mikael Stenkula, IFN, presenterar resultat av IFN:s historiska skatteprojekt inför en stor skara intresserade. ”Why Do Shareholder Votes Matter?”. Medförfattare: Daniel Metzger. onsdagen den 5 november David Skarbek, King’s College London: ”Criminal Rituals”. Medförfattare: Peng Wang. onsdagen den 3 december Daniel Rubenson, Ryerson University, Toronto, och IFN: ”Policy Deliberation and Voting Behavior: A Campaign Experiment in the Philippines”. Medförfattare: Leonard Wantchekon, Gabriel López–Moctezuma, Thomas Fujiwara och Cecilia Pe Lero. onsdagen den 12 november Martina Björkman Nyqvist, Handelshögskolan i Stockholm: ”Information is Power: Experimental Evidence on the Long-Run Impact of Community Based Monitoring”. Medförfattare: Damien de Walque och Jakob Svensson. torsdagen den 4 december Shaker Zahra, University of Minnesota, Minneapolis: ”Intra- and Cross-Industry Knowledge in the Interactive Entertainment Industry”. Medförfattare: Nachiket Bhawe. onsdagen den 19 november Astri Muren, Stockholms universitet: ”Gender and Economic Preferences in a Large Random Sample”. Medförfattare: Anne Boschini, Anna Dreber, Emma von Essen och Eva Ranehill. onsdagen den 10 december Paul Nystedt, Internationella Handelshögskolan i Jönköping: ”Does Tallness Pay Off in the Long Run? Height and Life-Cycle Earnings”. Medförfattare: Elisabeth Lång. onsdagen den 26 november Mikael Stenkula, IFN: ”Swedish Taxation: Developments Since 1862”. Medförfattare: Magnus Henrekson. onsdagen den 17 december Martin Rode, University of Navarra: ”StolperSamuelson Democratizes”. Medförfattare: Christian Bjørnskov. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 73 Brown bag-seminarier I denna seminarieserie presenteras arbeten på ett tidigare stadium, jämfört med forskarseminarier; se föregående sidor. Pär Holmberg, IFN, talar om ”Pro-Competitive Rationing in Multi-Unit Auctions” på ett brown bag-seminarium. måndagen den 13 januari Jonas Kolsrud, Uppsala universitet: ”Optimal Mixed Public-Private Unemployment Insurance”. måndagen den 17 mars Lovisa Persson, Uppsala universitet: ”Property Taxation, Bounded Rationality and Housing Prices”. Medförfattare: Mikael Elinder. måndagen den 20 januari Karolina Stadin, Uppsala universitet: ”The Dynamics of Firms’ Factor Demand”. måndagen den 31 mars Joacim Tåg, IFN: ”Liquidity Constraints and Entrepreneurship: Does the Wealth of Family and Friends Matter?”. måndagen den 27 januari Richard Friberg, Handelshögskolan i Stockholm: ”Strategy in the Face of Risk and Uncertainty”. måndagen den 10 februari Anna Sandberg, Handelshögskolan i Stockholm: ”Competing Biases: Effects of Gender and Nationality in Sports Judging”. måndagen den 3 mars Mario Blazquez de Paz, University of Bologna: ”Designing Electricity Auctions in Presence of Transmission Constraints”. 74 måndagen den 7 april Özge Öner, Internationella Handelshögskolan i Jönköping: ”Location and Co-Location in Retail: A Probabilistic Approach Using Geo-Coded Data for Metropolitan Retail Markets”. Medförfattare: Johan P. Larsson. tisdagen den 8 april Samuli Knüpfer, IFN och London Business School: ”Match Made at Birth”. Medförfattare Matti Keloharju. IFN ÅR S BO K 2014 måndagen den 28 april Gustaf Bruze, Aarhus University: ”Social Mobility in Denmark: Evidence from Consumption Data”. måndagen den 6 oktober Robert Ritz, University of Cambridge: ”A Strategic Perspective on Competition in International Gas Markets”. måndagen den 5 maj Shon Ferguson, IFN, och Johan Gars, Beijer Institute of Ecological Economics: ”The Transmission of Productivity Shocks via International Trade: Lessons from Agriculture”. måndagen den 13 oktober Per Skedinger, IFN: ”Seniority Rules and Employment Dynamics: Evidence from MultiCountry Linked Employer–Employee Data”. Medförfattare: Petri Böckerman och Roope Uusitalo. måndagen den 12 maj Pär Holmberg, IFN: ”Pro-Competitive Rationing in Multi-Unit Auctions”. måndagen den 2 juni Johannes Mauritzen, IFN och Norwegian School of Economics, Bergen: ”Sun and Lemons: Getting over Information Asymmetries in the California Solar Market”. måndagen den 9 juni Amrita Ray Chaudhuri, Tilburg University: ”Acquisitions by Multinationals and Trade Liberalization”. måndagen den 25 augusti Martin Ljunge, IFN: Social Capital and Red Tape: ”Evidence that Regulation Fuels Mistrust”. måndagen den 1 september Ludek Kouba, Mendel University: ”I wanna live my life: Locus of Control Support for the Welfare State”. Medförfattare: Hans Pitlik. måndagen den 27 oktober Martin Strieborny, Lunds universitet: ”Suppliers, Investors, and Equity Market Liberalizations”. måndagen den 3 november Nikita Koptyug, Handelshögskolan i Stockholm: ”Asymmetric Information in Online Car Auctions: Are Resellers Better Appraisers?”. måndagen den 24 november Vivek Ghosal, Georgia Institute of Technology, Atlanta: ”Policy Changes, Political Preferences, and Cartel Enforcement”. Medförfattare: D. Daniel Sokol. måndagen den 8 december Shon Ferguson, IFN: ”Offshoring, Productivity and Demand for Skilled and Unskilled Labour”. måndagen den 15 december Mathias Ekström, IFN och Norwegian School of Economics, Bergen: ”Fairness in a WinnerTakes-All Society”. tisdagen den 9 september Frank Wolak, Stanford University: ”Testing for Market Efficiency with Transactions Costs: An Application to Convergence Bidding in Wholesale Electricity Markets”. Medförfattare: Akshaya Jha. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 75 Utländska gästforskare Samarbete stimulerar! IFN:s gästforskarprogram är omfattande. Internationellt ledande forskare bjuds in till IFN för kortare eller längre tid. Så stärks kontaktytor och samarbete stimuleras mellan IFNforskare och forskarkollegor från andra delar av världen. F rank A. Wolak är verksam vid Stanford University i Kalifornien. Han leder ett energioch hållbarhetsprogram och är ett globalt tungt namn inom energiforskning. Han har under de senaste tio åren deltagit i en rad konferenser arrangerade inom ramen för IFN:s forskningsprogram Elmarknadens ekonomi. Under hösten 2014 besökte Frank Wolak Sverige och IFN i två omgångar. Varför? – IFN har ett antal toppforskare inom energi- Frank A. Wolak var gästforskare på IFN hösten 2014. På bilden ses han under ett brown bag-seminarium på institutet. och miljöekonomi. En stor del av min nuvarande forskning fokuserar på elmarknadens struktur och analys av vilka konkurrensfaktorer som ger marknadsresultat. Till följd av mina besök på IFN har jag dessutom påbörjat gemensam forskning med både Pär Holmberg och Thomas Tangerås. Men det är inte bara disputerade forskare som kommer till IFN inom ramen för gästforskarprogrammet. Laszlo Sandor är doktorand vid Harvard University. Han har besökt IFN vid ett flertal I F N Å R SBO K 2 0 1 4 tillfällen, bland annat en längre tid under 2014. Han forskar tillsammans med David Seim, IFN. De studerar hur förmögenhet, arbete och hälsa påverkar människors sparande och vice versa. Sandor minns den första gången han kom till IFN och säger att ”diskussionerna på forskarseminariet var livliga!”. Vilken är skillnaden mellan att forska på IFN och på Harvard? – Det är givande att äta lunch och fika tillsammans med andra forskare. Och att människor talar jobb hela dagen. Visst har vi platser där vi kan umgås även på Harvard men det är en mer sammansvetsad grupp på IFN. Och det tycker jag är fantastiskt. Frank Wolak håller med. Han säger att i motsats till Stanford så är det ju först och främst forskning och inte akademisk utbildning som bedrivs på IFN. – Under mina vistelser på IFN har jag möjlighet att enbart fokusera på forskning och får dessutom samarbeta med forskare som studerar liknande frågor. Wolak förklarar att hans interaktion med forskarna på IFN givit honom fördjupad förståelse dels för budreglerna på spotmarknaden och dels för hur terminsmarknaderna för el påverkar konkurrensen på elmarknaden. – Alla på IFN är extremt gästvänliga. Min produktivitet ökar medan jag är där, vilket mer än väl uppväger resan till Stockholm. Dessutom har umgänget med IFN-forskarna breddat mina forskningsintressen och min forskningskompetens. 77 Utländska gästforskare under året Amil Petrin, University of Minnesota, besökte Stockholm och IFN i mars 2014. Han höll ett forskarseminarium på temat “Trade, Endogenous Quality and Welfare in Motion Pictures”. I förteckningen anges de gästforskare som under året tillbringat tre dagar eller fler på IFN. Därutöver har ett stort antal internationella forskare besökt IFN i samband med workshops och vetenskapliga konferenser. Allan Sørensen, Aarhus University, Danmark. Lotta Moberg, George Mason University, Washington, D.C., USA. Iftikhar Hussain, University of Sussex, England. Amil Petrin, University of Minnesota, USA. Ludék Kouba, Tjeckien. Erik Hurst, University of Chicago, USA. Joseph Briggs, New York University, USA. Wolfram Schlenker, Columbia University, New York, USA. Alexander Libman, Frankfurt School of Finance & Management, Tyskland. Hunt Allcott, New York University, USA. Pierre-Guillaume Méon, Free University Brussels, Belgien. Amrita Ray Chaudhuri, Tilburg University, Nederländerna. Mendel University, Prag, Zhanar Akhmetova, University of New South Wales, Australien. Bert Willems, Tilburg University, Nederländerna. Robert Ritz, University of Cambridge, England. Frank Wolak, Stanford University, Kalifornien, USA. Dan Kovenock, Chapman University, Kalifornien, USA. Andy Philpott, University of Auckland, Nya Zeeland. Christian Bjørnskov, Aarhus University, Danmark. Ayca Tekin Korhu, TED University, Ankara, Turkiet. 78 IFN ÅR S BO K 2014 Publika aktiviteter IFN-forskare aktiva i debatten Under Almedalsveckan deltar en rad IFN-forskare i debatten. I Almedalen 2014 presenterade Henrik Jordahl (mitten) och Jannis Angelis (höger) en rapport som ingår i det för IFN och SNS gemensamma forskningsprojektet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle. Att göra forskningsresultat tillgängliga för intresserade utanför forskarvärlden är en prioriterad del av IFN:s verksamhet. Det långsiktiga målet är att vara en aktör med starkt förtroende hos ledande beslutsfattare, experter och opinionsbildare. ifn:s kommunikation styrs främst av nya resultat inom forskningen och inte av debattens svängningar. IFN strävar efter att hitta former för kommunikation som möjliggör resonemang och dialog, dels med makthavare och opinionsbildare, dels med en intresserad allmänhet. Varje år deltar en rad forskare från IFN i seminarier och debatter under Almedalsveckan. Så även sommaren 2014. Förutom medverkan i seminarier kommenterade flera av forskarna olika frågor i tv: Andreas Bergh var med i SVT:s morgonsoffa och diskuterade den franske ekonomen Thomas Pikettys teorier. Magnus Henrekson ”grillade” Anders Wallner (MP) i 80 SVT och diskuterade skatter i EFN tv. Johanna Rickne gav som nationalekonom sin syn på bland annat Fredrik Reinfeldts tal. En rapport skriven av Jannis Angelis och Henrik Jordahl, IFN, presenterades av SNS på ett fullsatt Almedalsseminarium: Att styra och leda äldreomsorg – hur går det till och vad kan förbättras? Undersökningsresultaten tyder på att ledning och styrning i allmänhet fungerar väl på svenska äldreboenden. ”Stora [privata] företag sticker ut”, förklarade Henrik Jordahl i Almedalen. Det är dessa som är bäst på att styra och leda verksamheten. Men, sa han, spridningen är stor mellan boenden inom alla driftformer: kommunala, ideella och vinstdrivande företag. IFN ÅR S BO K 2014 Policyseminarier 17 juni Entreprenören som försvann? att läsa: “Small Business Activity Does not Measure Entrepreneurship”. Artikeln publicerades den 4 februari 2014 i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS). Från vänster ses professor Magnus Henrekson, vd IFN, Thomas Gür, moderator, Lena Apler, styrelseordförande Collector, samt ekon.dr Joacim Tåg, IFN. Foto: Fredrik Eriksson. entreprenörskap var temat för ett seminarium som IFN arrangerade strax före midsommar. Förutom Magnus Henrekson och Joacim Tåg, IFN, deltog Lena Apler, styrelseordförande Collector. I en inledande presentation förklarade Magnus Henrekson att ”entreprenörskap inte handlar om småföretagande, utan om framväxt av nya storföretag”. Fyra femtedelar av egenföretagarna har inga anställda och små ambitioner att växa. Henrekson kommenterade den franske ekonomen Thomas Pikettys teorier: ”Piketty accepterar att entreprenörer är innovativa och värdeskapande, men menar att de är få som blivit rika på det sättet.” Vilket inte stämmer med verkligheten, sa han. Magnus Henrekson förklarade att Piketty missar företagares roll. Piketty ”talar om rika som I F N Å R SBO K 2 0 1 4 tjänar mer än de skapar för samhället, men inte om innovativa entreprenörer som skapar mer värde än de tjänar”. Lena Apler höll med. Hon sa att som entreprenör ”måste man ha en vision och en dröm om att vilja bli stor, annars drivs inte företaget framåt”. Hon menade att ”man kan vara jätteduktig som egenföretagare med fem anställda men då är man inte entreprenör”. Joacim Tåg ansåg att entreprenörer är av stort värde för samhället (Piketty menar att värdet är mindre eftersom han anser att det finns få entreprenörer). Framgångsrika entreprenörer återinvesterar pengar de tjänat på ett bolag i andra nya företag. Samtidigt är de förebilder för andra entreprenörer och dessa får därmed ett mål att sikta mot, sa Joacim Tåg. 81 19 augusti När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen att läsa: Lärare utan frihet – när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen (Samhällsförlaget), av Johan Wennström. Kan laddas ner på ifn.se. Johan Wennström, IFN, i ett scensamtal med Anna Ekström, generaldirektör Skolverket, om lärarnas roll i undervisningen. Foto: Karl Gabor. i en ny bok förklarar Johan Wennström, IFN, att såväl vänstern som högern i decennier har underminerat lärares yrkesstolthet och självständighet. Detta har bidragit till kunskapsskolans förfall. Boken kommenterades på ett seminarium av Anna Ekström, generaldirektör Skolverket, och Jonas Vlachos, skolforskare IFN och Stockholms universitet. ”Lärarna är helt avgörande för skolans resultat”, sa Ekström och förklarade att hälften av dagens lärare ångrar sitt yrkesval. Hon menade att lärarna måste ges förutsättningar och ansvar. ”När lärare inte tillåts vara fria styrs skolan efter kontroversiella näringslivsprinciper, som i utbildningssystemet resulterat i mäthysteri och överdrivna dokumentationskrav”, skriver Johan Wennström. Han visar hur både vänsterns och högerns tankeriktningar, från 1960talet och framåt, format dagens skola – och ansvarar för resultaten. 82 På seminariet den 19 augusti kommenterade Jonas Vlachos Wennströms bok och förklarade att både vänstern och högern haft problem med skolans roll i samhällsbygget: ”Min käpphäst är att det som mest hämmat lärarnas autonomi är den fastslagna, skarpa gränsen för betyget godkänt/icke godkänt.” Forskningen, sa Vlachos, visar att nyrekryteringen av lärare fungerade bra fram till mitten av 1990-talet. Men vi vet egentligen inte vilka orsakerna till förändringen är. Anna Ekström påpekade att man måste titta på kraven för lärarnas behörighet. ”I dag är det en förfärande låg procent av lärare i främst naturvetenskap men även moderna språk som är behöriga lärare.” Vad gäller lärarnas autonomi så menade hon att vi behöver hitta en balans mellan kontroll och autonomi. ”Det är viktigt eftersom forskarna visar positiva samband mellan lärarnas sätt att undervisa och elevernas kunskaper.” IFN ÅR S BO K 2014 28 augusti Är Sverige fortfarande en kapitalistisk välfärdsstat? att läsa: Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State (Edward Elgar Publishing), av Andreas Bergh. Från vänster ses Assar Lindbeck, IFN, Andreas Bergh, IFN, och Irene Wennemo, skribent och senare statssekreterare. Foto: Cecilia Larsson Lantz. plötsligt gick det överstyr på 70-talet, förklarade Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, och Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, när de på ett seminarium utvecklade sina tankar om den svenska välfärdsstaten. De var överens om att den svenska välfärden i vissa delar behöver reformeras. ”Men det är svårt för politiker att reformera när det inte är kristider”, sa Lindbeck. Seminariet arrangerades med anledning av att Andreas Bergh skrivit boken Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State (Edward Elgar Publishing, 2014). Irene Wennemo, skribent och senare statssekreterare i Arbetsmarknadsdepartementet, deltog också i diskussionen. I boken förklarar Andreas Bergh hur ett land framgångsrikt kan kombinera ökat välstånd med en relativt jämlik fördelning. Han besvarade frågan som var rubriken för seminariet: Är Sverige fortfarande en kapitalistisk välfärdsstat? de guldägg, sa Bergh, som i boken konstaterar att i det svenska framgångsreceptet har kapitalismen och kapitalisterna använts som välståndsgenererande kraft för att skapa jobb och skatteintäkter. ”Vi har visserligen laborerat med höga kapitalskatter och inkomstskatter men det var just under den tiden det inte gick så bra för Sverige.” – Det ter sig för mig underligt att vi fokuserar på vinsten snarare än styrsystem, kvalitetsuppföljning och att ge incitament på rätt sätt. Kapitalism skapar välstånd därför att alla aktörer har incitament att fråga sig vad folk vill köpa, vad vi ska göra och hur vi ska göra det, snarare än att vända sig till staten i hopp om subventioner. Assar Lindbeck påpekade att det kommunala självstyret inte fungerar som det borde. ”Om kommunerna vill olika så ska staten gripa in och höja nivån för alla så att ingen släpar efter.” Han påpekade att detta ”måste ju vara kostnadsdrivande”. – Ja, gåsen [läs: kapitalismen] värper fortfaranI F N Å R SBO K 2 0 1 4 83 6 november ”Svågerkapitalism”– ett hot mot välståndet att läsa: A Capitalism for the People: Recapturing the Lost Genius of American Prosperity (Basic Books), av Luigi Zingales. Här ses från vänster Magnus Henrekson, IFN, Christian Bjørnskov, Århus universitet, Luigi Zingales, University of Chicago, och Cecilia Garme, moderator. Foto: Karl Gabor. luigi Zingales, professor vid University of Chicago, är kritisk till svågerkapitalism, det vill säga att politikerna gynnar särintressen. I stället för en väl fungerande marknad kännetecknas denna kapitalism av subventioner, skattelättnader enbart för vissa och svag konkurrens. När han den 6 november talade på ett seminarium arrangerat av IFN förklarade han att statens makt behöver begränsas och demokratin vitaliseras. Christian Bjørnskov, professor vid Århus universitet, och Magnus Henrekson, professor och vd för IFN, kommenterade och diskuterade Zingales presentation. Svågerkapitalism (crony capitalism) gynnar ofta stora företag men i regel inte den enskilde, menade Luigi Zingales. Vad vi, enligt honom, behöver är snarare en fri marknad än en anpassning till enskilda affärsintressen. Det handlar snarare om att vara pro-market än pro-business, sa han på seminariet. Han menade att när intressegrupper av olika slag 84 försöker påverka beslutsfattare för att säkra särintressen, korrumperar detta demokratin. Han illustrerade med en anekdot nackdelarna med stöd och subventioner till företag: – Jag besökte Grand Canyon och där finns skyltar med texten: Mata inte de vilda djuren. Förklaringen jag fick var att om turisterna matar djuren så glömmer de snart bort hur de själva kan hitta mat och klarar sig inte på egen hand. Det är på precis samma sätt med företag! Får de ett ständigt tillskott av stöd och subventioner av olika slag så kan de snart inte klara sig utan dessa. Christian Bjørnskov höll med Luigi Zingales om diagnosen men var mer tveksam till receptet: bland annat att avskaffa alla subventioner till förmån för så kallade pigouvianska skatter – en skatt som syftar till att överföra samhällets kostnader på konsumenten, exempelvis tobaksskatt. IFN ÅR S BO K 2014 17 november IFN 75 år – välbesökt jubileumsseminarium att läsa: Ett forskningsinstitut växer fram – IUI från grundandet till 1950 (Ekerlids Förlag), av Benny Carlson och Mats Lundahl. Många kom för att delta i seminariet som markerade IFN:s 75-årsjubileum. Det var även urpremiär för en kortfilm om IFN. Foto: Bosse Johansson. ifn grundades 1939 – då som Industriens Utredningsinstitut (IUI). Den 17 november firades denna vitala 75-åring på ett seminarium där tre nya böcker om institutet presenterades. En film om IFN visades för första gången och ett scensamtal hölls om hur den nationalekonomiska forskningen förändrats under de gångna 75 åren. I samtalet deltog nuvarande och tidigare forskare på institutet: Karolina Ekholm, statssekreterare, Magnus Henrekson, vd IFN, Assar Lindbeck, professor IFN och SU, samt Birgitta Swedenborg, tidigare vice vd SNS. Växelverkan mellan forskning och politik var ett centralt tema i det samtal som fördes på scenen under jubileumsseminariet. Vad har förändrats inom nationalekonomisk forskning, frågade Thomas Gür, moderator. – Förståelsen har ökat för många viktiga ekonomiska frågor, exempelvis inflationens bestämningsfaktorer och betydelsen av politiska institutioner, sa Birgitta Swedenborg som var verksam som forskare på IUI 1969–1981 samt 1986–1990. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 Institutet för Näringslivsforskning – publikationer 1939–2013 (Ekerlids Förlag), red. Johanna Chamberlain och Magnus Henrekson. IFN 1939–2014 – 75 år av ekonomisk forskning (Ekerlids Förlag), red. Göran Albinsson Bruhner och Magnus Henrekson. Michael Treschow, styrelseordförande IFN, avslutade jubileumsseminariet. Han tackade alla i dag och tidigare på IFN verksamma forskare för deras insatser. ”Det är ni som skapat denna vitala 75-åring!” Hon fortsatte: – I dag vet vi mer och frågorna ställs på ett annat sätt. Dessutom har antalet ämnesområden exploderat, vilket medfört en specialisering. Samtidigt har antalet disputerade ekonomer ökat mycket kraftigt. Assar Lindbeck höll med. Han förklarade att det numera ställs mycket större krav på analystekniken. Att det krävs matematiska modeller både inom teoretisk och empirisk forskning. 85 Forskningens villkor under de gångna 75 åren diskuterades under jubileumsseminariet. Från vänster ses Birgitta Swedenborg, Assar Lindbeck, Magnus Henrekson, Karolina Ekholm och Thomas Gür. Foto: Bosse Johansson. Karolina Ekholm pekade på datorernas och informationsteknologins ökande betydelse inom forskningen. Hon menade att denna utveckling skapat nya förutsättningar för analyser och givit oss högre krav. Magnus Henrekson förde in samtalet på globaliseringens stora betydelse för forskningsmarknaden. Han förklarade med ett exempel: 1946 publicerades den första vetenskapliga artikeln författad av en forskare på IUI i en internationell tidskrift. Nästa artikel publicerades internationellt först 1965. Men numera rör det sig om närmare 50 sådana publiceringar per år. – I dag kan vem som helst som har förmågan bevisa sig på en internationell marknad och därmed köra om dig. Det innebär att IFN bara kan skapa möjligheter för enskilda att verka inom ramen för de frågor som människor lyssnar till. Forskarna ansöker själva om anslag till sin egen forskning. I den meningen är friheten fullständig. Det finns helt enkelt ingen äldre professor eller chef som kan peka med hela handen och säga vad de yngre forskarna ska göra. Läs mer på ifn.se. Efter diskussioner och presentationer vidtog jubileumsmingel. Från vänster ses: Hans Wibom, verkställande ledamot i Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse (MMW), Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv och ledamot i IFN:s styrelse, Marcus Wallenberg, MMW och SEB, Ulf Kristersson, vice ordförande riksdagens finansutskott, och Tomas Nicolin, ledamot i IFN:s styrelse. 86 IFN ÅR S BO K 2014 3 och 4 december Global Award tilldelas Shaker Zahra Vid prisutdelningen i Stockholm ses från höger Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum, Shaker Zahra och Magnus Henrekson, IFN. Den 4 december höll Shaker Zahra ett akademiskt seminarium på IFN. Titeln var “Intra- and Cross-Industry Knowledge in the Interactive Entertainment Industry”. shaker zahra, professor på Carlson School of Management vid University of Minnesota, USA, mottog den 3 december Global Award for Entrepreneurship Research 2014. Ceremonin hölls på Musikaliska Akademien i Stockholm. Priset har delats ut sedan 1996 och prissumman är 100 000 euro. Prisets grundare är Entreprenörskapsforum, IFN är medgrundare och medfinansiär är Vinnova. Melker Schörling är donator. Entreprenörskapsforum arrangerade prisceremonin. Shaker Zahra är mest känd för sin forskning om entreprenörskapets betydelse för företags skapande, absorption och omvandling av I F N Å R SBO K 2 0 1 4 kunskap. I sin prisföreläsning förklarade han hur viktiga informella nätverk är för att främja entreprenörskap i befintliga företag. Zahra menade att intraprenörskap är viktigt för att lära sig hur möjligheter skapas och upptäcks i ett företag. Denna kunskap kan användas för att skapa nya marknader och därmed lönsamhet och tillväxt. Han förklarade att intraprenörskap skapar nya former av kunskap genom att överföra och dela med sig av idéer, integrera och kombinera kunskap inom så kallade intraprenöriella noder. Läs mer på e-award.org. 87 IFN-forskare på externa konferenser och seminarier IFN ska vara en källa till kunskap och information om frågor som är relevanta för svenskt näringsliv. I denna anda medverkar institutets forskare regelbundet som föreläsare och deltagare i olika sammanhang där beslutsfattare, rådgivare och opinionsbildare möts. Exempel på aktiviteter som IFN-forskare deltagit i under 2014: ”Forskning på SCB-data vid IFN”. Föredrag på Statistiska centralbyrån i Örebro. Martin Olsson och Joacim Tåg, 140121. ”Avreglering av bostadsmarknaden – långa perspektiv och konkreta förslag”. Seminarium arrangerat av Bokriskommittén. Assar Lindbeck, 140122. ”Damned if you do, damned if you do not – Immigration, labour-market participation, and the EU”. Lunchseminarium arrangerat i Bryssel av European Centre for International Political Economy. Andreas Bergh, 140122. ”Välfärdstjänster i privat regi – framväxt och drivkrafter”. Forskningrapporten Välfärdstjänster i privat regi: framväxt och drivkrafter presenteras av SNS i Malmö/Lund. Henrik Jordahl, 140129. ”Familjens betydelse för ett fungerande samhälle”. Seminarium arrangerat av KDU. Martin Ljunge, 140301. 88 Åsa Hansson, IFN, presenterade forskning på seminariet ”Den stora bolagsskattereformen – vad händer efter valet?” som arrangerades av Entreprenörskapsforum. ”Seminarium med Anders Borg och Annie Lööf om svenskt företagsklimat”. Finans- och Näringsdepartementen arrangerade ett seminarium med anledning av Världsbankens rapport om företagsklimatet i Sverige. Magnus Henrekson, 140310. ”Globala obalanser i världsekonomin”. Europaforum 2014 i Hässleholm. Lars Oxelheim, 140327. IFN ÅR S BO K 2014 ”Vem ska styra de svenska företagen?”. Seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv, inom ramen för projektet Företagsamt ägande. Ulf Jakobsson, 140508. ”Sveriges monetära och finansiella historia”. Riksbanken presenterar boken Historical Monetary and Financial Statistics for Sweden, Volume II: House Prices, Stock Returns, National Accounts, and the Riksbank Balance Sheet, 1620–2012. Daniel Waldenström, 140523. ”Förutsättningar för företagande – ett seminarium om ägarbeskattningens effekter”. Presentation av rapporten Företagandets förutsättningar – en ESO-rapport om den svenska ägarbeskattningen. Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, 140526. ”Statlig finansiering till småföretag?”. Forskningsrapport med samma namn presenteras av Timbro. Roger Svensson, 140527. ”Austrian economics and the methodological foundations of a free society”. Diskussion arrangerad av Liberty Fund i Nennig i Tyskland. Niclas Berggren, 140529. ”Vi betalar inte, vi betalar inte! Vad kan vi lära oss av Sveriges skattereformer?”. Seminarium arrangerat av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland i Esbo. Mikael Stenkula, 140609. ”Krossa glastaket i politiken!”. Liberala Kvinnor arrangerar ett seminarium med bland andra Birgitta Wistrand och Olle Wästberg. Olle Folke och Johanna Rickne, 140826. ”Reflections on the role of economics in WTO dispute settlement”. Ett möte i Bryssel arrangerat av företaget Frontier Economics. Henrik Horn, 141002. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 ”Customs 2020 high-level seminar on the future of electronic customs with special focus on single window implementation in the Customs Union”. Konferens anordnad av det italienska EU-presidentskapet och EU-kommissionen. Maria Persson, 141014. ”Den stora bolagsskattereformen – vad händer efter valet?”. Seminarium arrangerat av Entreprenörskapsforum. Åsa Hansson, 141015. ”Attractive places for creative people”. Ambassadörsdagar i Värnamo om vad som påverkar bygden. Özge Öner, 141024. ”Shape education: what’s wrong with making a profit from education?”. Diskussion arrangerad av den brittiska fackliga lärarorganisationen ATL Gabriel Heller Sahlgren, 141112. ”Mäta och styra välfärd”. Presentation inom ramen för konferens arrangerad av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Jannis Angelis, 141113. ”Europeisk integration i svensk ekonomisk forskning”. Seminarium arrangerat av det Svenska Nätverket för Europaforskning i Ekonomi, SNEE, och Lars Oxelheim, IFN och LU. En rad forskare från IFN presenterade uppsatser och/eller kommenterade: Roger Svensson, Fredrik Sjöholm (affilierad), Karin Edmark, Magnus Henrekson, Tino Sanandaji, Åsa Hansson, Martin Ljunge, Thomas Tangerås, Matilda Orth och Florin Maican (affilierad), 20–23 maj 2014. 89 Närvaro i media Seminarier är ett av de sätt som IFN når ut med forskning till media och allmänhet. Bilden är från ett seminarium den 19 augusti då Johan Wennströms bok Lärare utan frihet – när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen presenterades. SVT Forum fanns på plats och inspelningen sändes vid flera tillfällen i SVT. forskare vid ifn deltar aktivt i media med egna debattinlägg och en löpande dialog med journalister. Utöver egna debattartiklar har IFN:s forskare och gästforskare medverkat eller omnämnts i ett stort antal ledare, nyhetsartiklar och reportage i både tryckt form och etermedia. Under 2014 förekom IFN:s namn, forskare eller forskning i fler än 800 artiklar i traditionella medier, det vill säga tidningar, radio och tv. Flertalet av dessa finns listade på IFN:s webbplats. Närmare 45 procent av artiklarna var notiser som förekom i ett stort antal tidningar, oftast utsända från TT. Forskare som förekom på detta sätt var bland andra Richard Öhrvall som i valrörelsen svarade på frågor om valstatistik, och Karin Edmark som intervjuades om en studie om skolval. Många är de ledarskribenter och debattörer som 90 hänvisar till IFN-forskning. Allt fler av forskarna har under de senaste åren kommit att delta i främst radio men även tv. Det handlar då oftast om rena nyhetsinslag eller olika former av samhällsprogram. Några exempel: Rakt på med Mats Knutson, Ekot och Ekonomiekot lördag, Studio ett, Gomorron Sverige, Vetenskapsradion, Radio Sweden, P1 Morgon, Vetandets värld, Rapport och Aktuellt, EFN tv, Agenda, Dokument inifrån, och Axess tv. IFN var även närvarande på Facebook och Twitter. Ett antal enskilda forskare skrev regelbundet på bloggar. Under valrörelsen bloggade Richard Öhrvall i Svenska Dagbladet om valstatistik. På ekonomibloggen Ekonomistas skrev bland andra tre forskare som är affilierade till IFN: Johanna Möllerström, Jonas Vlachos och Daniel Waldenström. Under året IFN ÅR S BO K 2014 publicerades ett antal egenproducerade poddsändningar om IFN:s forskning. Dessa finns tillgängliga på institutets webbplats. Detsamma gäller en fem minuter lång film om IFN och hur det är att forska på institutet. Filmen presente- rades i samband med att IFN firade 75 år den 17 november. Policyinriktade debattartiklar och krönikor under 2014: Bergh, Andreas (2014), ”När robotarna gör våra jobb”. Svenska Dagbladet, 22 december. Andersson, Rune, Hans Bergström, Lars Calmfors, Kjell-Olof Feldt, Åsa Hansson, Magnus Henrekson, Sven-Olof Lodin, Peter Melz, Erik Åsbrink och Ann Öberg (2014), ”Skattesystemet ett lappverk – en ny stor reform behövs”. Dagens Nyheter, 22 januari. Bergman, Mats och Henrik Jordahl (2014), ”Så kan äldreomsorgen utvecklas”. Svenska Dagbladet, 20 februari. Bakardjieva Engelbrekt, Antonina, Moa Mårtensson, Lars Oxelheim och Thomas Persson (2014), ”Valet avgörande för EU:s roll som global aktör”. Hufvudstadsbladet, 20 februari. Bergh, Andreas (2014), ”Kommunal popsång ger ingen välfärd”. Svenska Dagbladet, 7 februari. Bergh, Andreas (2014), ”Vad det orangea kuvertet inte berättar”. Svenska Dagbladet, 17 mars. Bergh, Andreas (2014), ”Överspelat överskottsmål”. Svenska Dagbladet, 2 juni. Bergh, Andreas (2014), ”Forget Piketty: How Sweden combined wealth and equality through capitalism”. City A.M., 28 augusti. Bergh, Andreas (2014), ”Goda skillnader”. Svenska Dagbladet, 22 september. Bergh, Andreas (2014), ”Underlig kamp för högre inflation”. Svenska Dagbladet, 2 november. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 Bergman, Mats och Henrik Jordahl (2014), ”Vinstdebatten är inte faktabaserad”. Svenska Dagbladet, 9 september. Booth, Philip, Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren (2014), ”Pisarapporten säger inget om vad som fungerar väl”. Dagens Nyheter, 13 januari. Folke, Olle, Jenny Madestam och Johanna Rickne (2014), ”En röst är aldrig bortkastad”. Svenska Dagbladet, 13 september. Heller Sahlgren, Gabriel och Julian Le Grand (2014), ”Let schools compete and students will be winners”. Financial Times, 18 februari. Henrekson, Magnus (2014), ”Problemet var inte jobben, utan kommunikationen”. Svenska Dagbladet, 16 oktober. Henrekson, Magnus (2014), ”Tvångsamortering fel sätt att minska hushållens skulder”. Dagens Nyheter, 17 december. Henrekson, Magnus och Tino Sanandaji (2014), ”Dagens företagsskatter gynnar de rika och passiva”. Svenska Dagbladet, 25 maj. Henrekson, Magnus och Johan Wennström (2014), ”Hindra omgående skolor att konkurrera med betyg”. Dagens Nyheter, 17 oktober. 91 Henrekson, Magnus, Ulf Jakobsson och Daniel Wiberg (2014), ”AP-fondens kritik leder ingenstans”. Dagens Industri, 3 juni. Henrekson, Magnus, Anders Wall, Mårten Torson Lindberg och Peder Johnson (2014), ”Allmän värnplikt ger sociala fördelar”. Svenska Dagbladet, 12 september. Holmberg, Pär (2014), ”S-förslaget riskerar att höja elpriset i Malmö”. Kvällsposten, 24 januari. Larsson, Hans Peter, Arvid Malm, Erik Norrman och Mikael Stenkula (2014), ”Företagsskattekommittén glömmer entreprenörerna”. Dagens Nyheter, 12 juni. Larsson, Hans Peter, Arvid Malm, Erik Norrman och Mikael Stenkula (2014), ”Skatteförslaget värt att rädda”. Svenska Dagbladet, 14 oktober. Lindqvist, Erik (2014), ”Kontrollera privata ungdomshem hårdare”. Dagens Samhälle, 29 oktober. ”Piketty, kapitalismen och en växande ojämlikhet”. Neo, 15 juli. Tangerås, Thomas och Erik Lundin (2014), ”Vi kan stänga två kärnkraftsreaktorer”. Expressen, 15 juli. Thomasson, Anna, Gissur Erlingsson, Richard Öhrvall, med flera (2014), ”Vässa styrningen av kommunala bolag”. Dagens Samhälle, 27 november. Vlachos, Jonas (2014), ”Bara få av skolans mål är möjliga att mäta”. Dagens Nyheter, 8 maj. Wennberg, Karl, Johanna Rickne och Tomas Hjelström (2014), ”Slutsats om lägre vinst för kvinnlig vd saknar grund”. Dagens Nyheter, 10 mars. Wennström, Johan (2014), ”Högern och vänstern lika skyldiga till läraryrkets ras”. Dagens Nyheter, 19 augusti. Möllerström, Johanna (2014), ”Svenskarna tror att de är fattigare än vad de är”. Svenska Dagbladet, 28 september. Wessberg, H.G., Rune Andersson, Ingemar Hansson, Åsa Hansson, Peter Melz och Anita Saldén Enérus (2014), ”Bolagsvinster ska inte kunna flyttas ut till skatteparadis”. Dagens Nyheter, 12 juni. Oxelheim, Lars och Pontus Engtröm (2014), ”Nya grepp krävs för att främja företagande”. Svenska Dagbladet, 18 juli. Wiberg, Daniel (2014), ”Volkswagens bud kan inte klassas som fientligt”. Dagens Nyheter, 20 mars. Sanandaji, Tino (2014), ”Sweden Has an Education Crisis, But It Wasn’t Caused by School Choice”. National Review Online, 21 juli. Sanandaji, Tino (2014), ”Elefanten i rummet”. Realtid.se, 16 september. Sanandaji, Tino (2014), ”Bara forskningen kan bota Moderaterna”. Realtid.se, 16 december. Sanandaji, Tino (2014), ”Uppluckrad LAS löser inte integrationen”. Realtid.se, 30 december. Sanandaji, Tino och Nima Sanandaji (2014), 92 IFN ÅR S BO K 2014 IFN-forskare skriver i Ekonomisk Debatt sedan 2006 ingår det explicit i en IFN-forskares arbetsuppgifter att medverka till den så kallade tredje uppgiften genom att när så är lämpligt kommunicera sin forskning även utanför akademin. Detta kan ske på många olika sätt och omfattningen av denna del av verksamheten är därför inte helt lätt att kvantifiera. Ett mått på institutets närvaro i den svenska policydiskussionen är att mäta hur stor andel av artiklarna i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt som författats av IFN-forskare. En tidskrift som läses av många ekonomiskt intresserade journalister och opinionsbildare. 1973, det år då tidskriften startades. Resultatet redovisas i tabell 1 nedan. Sett över hela perioden har cirka 9 procent av de publicerade artiklarna haft åtminstone någon författare anställd vid IFN. Under 2000-talets första år föll dåvarande IUI:s andel till ungefär hälften, men efter namnbytet och strategiförändringen 2006 har andelen ökat kraftigt. Under åren 2010–2014 har knappt 17 procent av alla artiklar som publicerades i Ekonomisk Debatt åtminstone någon medförfattare från IFN och med författarjustering var andelen drygt 13 procent. En fördel med att mäta antalet artiklar i Ekonomisk Debatt är att statistiken är tillgänglig sedan tabell 1. ifn-forskares närvaro i ekonomisk debatt, 1973–2014. 1973–2014 1973–79 1980–89 1990–99 2000–09 2010–14 1 621 266 385 318 437 215 Antal artiklar med minst en författare från IUI/IFN 158 24 18 33 47 36 Andel av det totala antalet artiklar med författarmedverkan från IUI/IFN (%) 9,7 9,0 4,7 10,4 10,8 16,7 Medförfattarjusterat antal artiklar av IUI/IFN-forskare 134,14 23,5 18 26,7 37,8 28,1 Andel av det totala antalet artiklar efter medförfattarjustering (%) 8,3 8,8 4,7 8,4 8,7 13,1 Totalt antal artiklar Anm.: Endast ordinarie artiklar har medtagits, det vill säga repliker & kommentarer, recensioner etcetera, har uteslutits. Justering för medförfattare har gjorts genom att dela med antalet medförfattare. Om en IUI/IFN-forskare samförfattat med en person utanför räknas det som en halv artikel och så vidare. Ekonomisk Debatt har utkommit med 8 nummer per år sedan 1973 och i normalfallet har varje nummer innehållit 3–5 artiklar. En artikel skriven av en affilierad forskare räknas som en halv artikel. I F N Å R SBO K 2 0 1 4 93 Finansiärer Finansiering av forskningen IFN finansieras av en rad stiftelser och organisationer – både privata och offentliga. Anslagsgivare (i bokstavsordning) är: almega Branschorganisationen Almega bidrar tillsammans med Stiftelsen Millenium med grundfinansiering till institutets forskning om tjänstesektorn. arbetarskyddsfonden i finland Arbetarskyddsfonden grundades 1979 genom lagen om arbetarskyddsfonder. Fondens uppgifter grundar sig på lagen om arbetarskyddsfonder och på de stadgar som ministeriet har fastställt. Arbetarskyddsfondens uppgift är att finansiera forsknings- och utvecklingsverksamhet som förbättrar arbetsförhållanden och främjar säkerheten och produktiviteten i arbetskollektiven. energimyndigheten Energimyndigheten arbetar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, främjar och stöder forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Forte finansierar både grundforskning och behovsstyrd forskning. från välfärdsstat till välfärdssamhälle IFN och SNS driver sedan 2011 ett gemensamt projekt i syfte att studera hur det svenska I F N Å R SBO K 2 0 1 4 systemet för produktion av välfärdstjänster kan förbättras. Finansiärer är för närvarande AFA Försäkring, Aleris, Attendo, Axcel, Bräcke Diakoni, Capio, Diaverum, EQT, IK Investment Partners, Investor, Katrineholms kommun, Magnora, Nordic Capital, Nordic Healthcare Group, Praktikertjänst, Procuritas, SKL, Stockholms Läns Landsting, Sven och Dagmar Saléns Stiftelse, Svensk Försäkring, Team Olivia, Tillväxtverket, Triton, Täby kommun, Valedo Partners och Vinnova. handelns utvecklingsråd Handelns Utvecklingsråd är en av Sveriges största finansiärer av handelsforskning. Syftet är att öka kunskapen om handel, till nytta för handelsföretag, anställda inom handeln och kunder. jan wallanders och tom hedelius stiftelse och tore browaldhs stiftelse Stiftelsernas ändamål är att stödja samhällsvetenskaplig forskning inom främst ekonomisk historia, ekonomisk geografi, företagsekonomi, nationalekonomi och ekonometri. Stiftelserna är huvudfinansiär till IFN:s forskningsprogram Entreprenörskapets ekonomi. johan och jakob söderbergs stiftelse Stiftelsen ger i första hand bidrag till undervisning, utbildning eller forskning främst inom områdena medicin, ekonomi, naturvetenskap, juridik och kultur. 95 karl-adam bonniers stiftelse Projektet avser forskning om hur det enskilda företaget/entreprenören påverkas av det juridiska systemet (skatter, regleringar och så vidare). Tyngdpunkten ligger på de företagsekonomiska och juridiska aspekterna av företagande/entreprenörskap. konkurrensverket Konkurrensverkets uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer. marianne och marcus wallenbergs stiftelse Stiftelsens ändamål är att främja vård och uppfostran av barn, att stödja undervisning och utbildning samt att främja vetenskaplig forskning. ragnar söderbergs stiftelse Ragnar Söderbergs Stiftelse stödjer vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd varvid företrädesvis de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena ska komma ifråga. skatter, entreprenörskap och företagande Projektet avser forskning om företagsbeskattning med utgångspunkt från företaget och företagaren/entreprenören. De som initialt finansierar projektet är Mellby Gård AB, L.E. Lundbergföretagen AB, Carl Bennet AB, Mexab Holding AB och Stena AB. svenskt näringsliv Svenskt Näringsliv bidrar med knappt 30 procent av kostnaderna, vilket täcker stora delar av de fasta utgifterna. Samtliga forskningsprojekt finansieras dock med övriga anslag. sven svenssons stiftelse för numismatik Sven Svenssons Stiftelse för numismatik har, utan inbördes rangordning, till ändamål att inköpa föremål som saknas i myntkabinettets samlingar, bidra till utgivande av publikationer, som kunna tjäna svensk numismatisk forskning, samt att stödja forskare på detta område. torsten söderbergs stiftelse Torsten Söderbergs Stiftelse har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd varvid företrädesvis de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena ska komma ifråga. vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som utvecklar och finansierar grundforskning och forskningsinformation av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden. vinnova Vinnovas verksamhet styrs av regeringens instruktion och det årliga regleringsbrevet. Vinnovas huvuduppgift är att främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. stiftelsen millenium Stiftelsens ändamål är att genom undervisning och utbildning främja arbete mot ungdomsvåld samt att främja vetenskaplig forskning och kultur. 96 IFN ÅR S BO K 2014 2015-02-17 11:01:39 IFN är ett oberoende och privat forskningsinstitut inom nationalekonomi. Institutets uppgift är att bedriva forskning av högsta internationella kvalitet på områden av central betydelse för näringslivets utveckling i och utanför Sverige. På IFN bedrivs forskning inom fem program: globaliseringen och företagen, entreprenörskapets ekonomi, tjänstesektorns ekonomi, elmarknadens ekonomi och institutionernas ekonomi. Inom dessa program ryms ett stort antal projekt om allt från minimilöner, via skatter till tillitens betydelse för ekonomin. www.ifn.se Årsbok 2014 OMSLAG 5,5 mm.indd 1 ÅRSBOK 2014 IFN vill vara en källa till kunskap om näringslivets förutsättningar och utveckling för beslutsfattare, experter, rådgivare och journalister som berörs av och intresserar sig för näringslivets villkor. I dagens kunskapsintensiva och globala konkurrens ökar specialiseringen, men också behovet av breda samhällsperspektiv. Forskarna vid IFN förenas av övertygelsen att nationalekonomisk metod erbjuder ett kraftfullt verktyg för att förstå samhället. INSTITUTET FÖR NÄRINGSLIVSFORSKNING Institutet för Näringslivsforskning årsbok 2014
© Copyright 2024