1. No category

Miljörapport för 2014
Policy för hälsa, miljö och säkerhet
I det målmedvetna arbetet mot en hållbar utveckling skall INEOS Sverige
AB, förutom att följa tillämpliga lagar och frivilliga åtaganden, genomföra
ständiga förbättringar. På så sätt skall vi uppnå en hög säkerhet, en god
arbetsmiljö, god hälsa, effektiv energianvändning och minimera miljöpåverkan.
SÄKERHET HAR HÖGSTA PRIORITET och skall beaktas i alla situationer.
INEOS Sverige AB, 444 83 STENUNGSUND
0303-87 500, www.ineos.se
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN
Verksamhetsutövare:
INEOS Sverige AB
Organisationsnummer:
556027-6635
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Anlaggningsnummer:
1415-1114
Anlaggningsnamn:
INEOS Sverige AB
Postnummer:
444 83
Ort:
STENUNGSUND
Besöksadress för anl.:
Hjälmarevägen
Fastighetsbeteckningar:
Stenung 17:4 (Stenung Nedergård 2:176)
Kommun:
Stenungsund
Huvudverksamhet och verksamhetskod:
24.10 (Kemiska produkter)
Sidoverksamheter och verksamhetskoder:
40.50 (Förbränning)
63.10 (Hamnar)
Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF:
24.10 (Kemiska produkter)
Beslutad BREF saknas
Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF:
40.50 (Förbränning)
Beslutad BREF saknas
EPRTR huvudverksamhet:
4.(a).(viii) (Anläggningar för kemisk framställning av organiska baskemikalier såsom - Basplaster och
andra polymerer (polymerer, syntetfibrer, regenererad cellulosa))
EPRTR biverksamheter:
Kod för farliga ämnen:
SevF06 (Klor, 25 t)
SevF14 (Gasol, naturgas mm. 200 t)
SevF29 (Cancerogena ämnen, 0,001t)
SevK02 (Giftiga ämnen R23-R25, 200 t)
SevK08 (Extremt brandfarl. R12mm, 50t)
SevK09.2 (Miljöfarl. ämnen, R51/53, 500t)
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelse
Miljöledningssystem:
ISO 14001
Koordinater:
6442271 x 312039
Länk till anläggningens hemsida:
http://www.ineos.se
Inlämnad:2015-03-27 13:18:40
Version:1
1/2
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1
KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN
Förnamn:
Ingela
Efternamn:
Frössling
Telefonnummer:
0303-87744
Telefaxnummer:
0303-87799
E-postadress:
ingela.frossling@ineos.com
c/o:
Gatu-/boxadress:
Hjälmarevägen
Postnummer:
44483
Postort:
Stenungsund
JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT
Förnamn:
Bjarne
Efternamn:
Jenssen
Telefonnummer:
0303-87650
Telefaxnummer:
0303-87560
E-postadress:
bjarne.jenssen@ineos.com
c/o:
Gatu-/boxadress:
Hjälmarevägen
Postnummer:
44483
Postort:
Stenungsund
Inlämnad:2015-03-27 13:18:40
Version:1
2/2
Miljörapport 2014
1
SAMMANFATTNING
En säker och stabil produktion är grunden för att vår verksamhet fortsatt ska ha våra ägares
och grannars förtroende. Vi fortsätter därför att ha högt fokus på Hälsa, Miljö och Säkerhet
med ledorden ”Säker och stabil produktion”. För fjärde året i rad har inga personskador för
egen personal eller entreprenörer inträffat som krävt mer än första hjälpen.
Under året har inga rikt- eller gränsvärden överskridits för utsläpp till luft och vatten.
Produktionen har överlag varit hög.
I maj genomfördes ett planerat underhållsstopp för hela anläggningen. Det var tolv år sedan
allt var stopp samtidigt. Ett totalstopp är förutsättningen för att kunna genomföra underhåll,
inspektioner och förbättringar på gemensamma system t ex kylvattensystemet. Sedan 2012
pågår ett omfattande program för renovering av rörgator och kolonner.
Flera projekt har genomförts under året som resulterat i minskad förbrukning av ånga, el, luft,
kväve och vatten. En energigrupp samlas regelbundet för att följa upp projekt och nya idéer.
När VCM- eller PVC-produktionen är stopp får mikroorganismerna i reningsverket för lite
organiska ämnen och kväveföreningar att livnära sig på. Under vårstoppet genomfördes
lyckade försök för att hålla dem aktiva genom att ”mata” dem med metanol och urea istället.
Det svåra läget i Europa har präglat branschen i sju år nu. Efterfrågan av Suspensions-PVC
var detta år svagt i Frankrike och Tyskland, medan förbrukningen i Norden gick upp 4 %
vilket är glädjande. Försäljningen blev 2 000 ton lägre än 2013, men detta berodde på att
tillgång av VCM var något begränsad under året.
Efterfrågan av Pasta-PVC blev något vikande under andra halvan av 2014 och försäljningen
blev även här cirka 2 000 ton lägre. Marginalen för pasta-PVC lyckades bolaget att hålla så att
resultatet för Pasta-PVC blev bra.
Under året har bolaget fortsatt arbetet inom visionen ”Hållbar Kemi 2030 – Stenungsund”.
Visionen och dess projekt har presenterats i många varierande sammanhang under året.
Stenungsund 2015-03-27
Bjarne Jenssen, Verkställande Direktör
2
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
7
8
Verksamhetsbeskrivning .........................................................................................................................5
1.1
Allmän orientering .................................................................................................................. 5
1.2
Klorproduktion ........................................................................................................................ 5
1.3
VCM-produktion..................................................................................................................... 6
1.4
PVC-produktion ...................................................................................................................... 7
1.5
Driftservice.............................................................................................................................. 8
Miljöpåverkan ........................................................................................................................................10
2.1
Utsläpp till luft och vatten ..................................................................................................... 10
2.2
Avloppsströmmar .................................................................................................................. 10
2.2.1
Flöden från klorproduktionen........................................................................................ 11
2.2.2
Flöden från VCM-produktionen.................................................................................... 12
2.2.3
Flöden från förbränningsugnen ..................................................................................... 13
2.2.4
Flöde från PVC-produktionen ....................................................................................... 13
2.2.5
Lakvatten från deponier................................................................................................. 14
2.2.6
Behandling av salt kylvatten ......................................................................................... 14
2.3
Omgivningskontroll vatten.................................................................................................... 14
2.4
Punktkällor till luft ................................................................................................................ 16
2.5
Källor för olika ämnen till luft .............................................................................................. 17
2.6
Omgivningskontroll luft ........................................................................................................ 17
2.7
Undersökning av föroreningssituationen i mark ................................................................... 18
2.8
Sanering av kvicksilver vid avveckling av kvicksilverteknologin ........................................ 20
Miljöstyrning ..........................................................................................................................................20
Gällande regler, tillstånd och villkor ....................................................................................................21
4.1
Tillstånd och villkor .............................................................................................................. 21
4.1.1
Uppfyllelse av gällande villkor ..................................................................................... 22
4.2
Hänsynsreglerna i kap 2 Miljöbalken.................................................................................... 22
4.2.1
Kunskapskravet ............................................................................................................. 22
4.2.2
Huvudverksamhet för INEOS Sverige AB i Stenungsund............................................ 22
4.2.3
Lokaliseringsprincipen .................................................................................................. 23
4.2.4
Hushållning med råvaror och energi ............................................................................. 23
4.2.5
Produktvalsprincipen..................................................................................................... 24
4.2.6
Ansvar för att avhjälpa skada ........................................................................................ 24
Miljöförbättrande och säkerhetshöjande åtgärder.............................................................................27
5.1
Miljöförbättrande projekt ...................................................................................................... 27
5.2
Energibesparande projekt ...................................................................................................... 27
5.3
Riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och högriskområdet .................. 29
Produktion och förbrukning av råvaror, energi och kemikalier .......................................................31
6.1
Produktion ............................................................................................................................. 31
6.2
Energiförbrukning ................................................................................................................. 31
6.3
Förbränning av restprodukter ................................................................................................ 32
6.4
Råvaru- och kemikalieförbrukning........................................................................................ 32
Utsläpp till luft ........................................................................................................................................33
7.1
Punktutsläpp av kvicksilver, ammoniak och VOC................................................................ 33
7.2
Utsläpp av köldmedia............................................................................................................ 34
7.3
Diffusa utsläpp från VCM- och PVC-produktionen.............................................................. 34
7.4
Läcksökning .......................................................................................................................... 34
7.5
Utsläpp till luft från förbränning ........................................................................................... 35
7.6
Utsläpp från ångpannor ......................................................................................................... 35
7.7
Utsläpp från förbränningsugnen ............................................................................................ 36
Utsläpp till vatten ...................................................................................................................................37
8.1
Utsläpp med industriellt avloppsvatten ................................................................................. 37
8.2
Utsläpp med dagvatten eller via kylvattenkanalen................................................................ 38
8.3
Utsläpp av klororganiska ämnen ........................................................................................... 39
3
8.4
Analys av grundvatten........................................................................................................... 39
8.5
Utsläpp från förbränningsugnen ............................................................................................ 40
8.6
Transporter ............................................................................................................................ 41
8.7
Landansluten el...................................................................................................................... 41
8.8
Buller..................................................................................................................................... 42
9 Avfall och restprodukter........................................................................................................................44
9.1
Förbättrad avfallshantering.................................................................................................... 44
9.2
Avfallsmängder ..................................................................................................................... 44
9.3
Deponier ................................................................................................................................ 45
9.3.1
Deponi G och O............................................................................................................. 45
9.3.2
Äldre deponier............................................................................................................... 46
9.4
Uppföljning av deponi G och O ............................................................................................ 47
10 Miljödagbok år 2014 ..............................................................................................................................48
10.1 Allmänt.................................................................................................................................. 48
10.2 Incidenter med miljöpåverkan............................................................................................... 48
11 Periodiska mätningar/besiktningar ......................................................................................................49
11.1 Periodiska mätningar för förbränningsugnen ........................................................................ 49
11.2 Kalibrering av förbränningsugn ............................................................................................ 49
11.3 AST-kontroll av förbränningsugn ......................................................................................... 49
11.4 QAL2 ångpanna 2 ................................................................................................................. 49
11.5 Jämförande mätning ångpanna 2........................................................................................... 50
11.6 Periodisk besiktning Klor, VCM och PVC ........................................................................... 50
11.6.1 Klorfabriken .................................................................................................................. 50
11.6.2 Krackugnen ................................................................................................................... 50
11.6.3 PVC-fabriken................................................................................................................. 50
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Bilaga 8
Bilaga 9
Bilaga 10
Sammanställning av gällande beslut/villkor med kommentarer
Förbrukning av råvaror
Diffusa utsläpp
Läcksökning
Årligt utsläpp av metaller och klororganiska ämnen samt vattenflöden med olika
strömmar
Åtgärdslista för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och
högriskområdet
Analysresultat kontroll av lak-, grund- och ytvatten från deponi G och O
Emissionsdeklaration hela anläggningen (utdrag ur SMP)
Avfall
Metodförteckning över ackrediterade analyser enligt ISO 17025
4
1
Verksamhetsbeskrivning
1.1
Allmän orientering
INEOS Sverige AB är landets enda tillverkare av plastråvaran polyvinylklorid (PVC) och
natronlut. Produktionen av PVC uppgick under 2014 till 202 775 ton. Av försäljningen gick
cirka 10 procent till Sverige, 60 procent till resten av Europa och 30 procent till övriga
världen. Bolagets kunder tillverkar både hårda och mjuka PVC-produkter till exempel rör,
golv, tapeter, kabel, bilinredning och medicinska produkter.
Bolaget började sin verksamhet 1967 och ingår sedan 2008 i INEOS-koncernen och
affärsområdet ChlorVinyls. Bolaget är beläget vid Askeröfjorden, i sydvästra delen av
Stenungsunds storindustriområde, och ingår i den kemiska industrin i Stenungsund, som
tillkom under 60-talet. Området gränsar i norr till Borealis AB, i öster till ett småindustriområde och i söder till Stenungsundet. Närmaste planlagda bostadsområde ligger på
Stenungsön på ett avstånd av cirka 600 meter i sydvästlig riktning på andra sidan sundet.
På bolagets område finns anläggningar för tillverkning av klor, natronlut, vätgas och saltsyra,
1,2-dikloretan (EDC) och vinylklorid (VCM) samt av plastråvaran polyvinylklorid (PVC) i
form av suspensions-PVC (S-PVC) och pasta-PVC (P-PVC). S-PVC har en kornstorlek runt
0,1 mm medan P-PVC är ännu finkornigare. Utöver detta finns kontor, verkstäder, ångcentral,
reningsverk, kylstation, personalrestaurang m.m. Antalet anställda uppgick vid årets slut till
308 medarbetare, vilket är en minskning med en person jämfört med 2013. Flera personer har
gått i pension och oftast ersatts genom nyrekrytering.
1.2
Klorproduktion
De tre viktigaste råvarorna i klorproduktionen utgörs av koksalt (natriumklorid), vatten och
elenergi. Ur koksalt tillverkas klor, natronlut och vätgas i bolagets kloralkalifabrik som
bygger på elektrolys med kvicksilvermetoden.
Figur 1.1: Skiss over klorproduktionen
Saltet löses i vatten och får passera genom elektrolysceller där klorgas bildas vid anoden av
titan (pluspol) och natrium löses i katoden som består av kvicksilver (minuspol). Kvicksilvret
rinner till sekundärcellen där det lösta natriumet reagerar med vatten till vätgas och natronlut.
Kvicksilvret återcirkuleras till elektrolyscellerna i ett slutet system. Den klorgas som bildas
5
genom elektrolysen komprimeras och leds sedan till VCM-fabriken. En viss del av klorgasen
kondenseras.
Tillverkningsprocessen är elenergiintensiv och förbrukningen motsvarar cirka 75% av
bolagets totala elenergiförbrukning.
Den saltlösning som cirkuleras genom Klorfabrikens celler pH-justeras efter cellerna med
saltsyra och avkloreras med hjälp av vakuum. Lösningen pumpas sedan till saltlösarna där den
mättas med salt. Den mättade saltlösningen renas genom filtrering varefter den leds in i
cellerna igen som ren saltlösning.
Den natronlut som bildas i elektrolysprocessen är 50%-ig och leds till lagertankar. En liten
andel av den producerade natronluten späds till 20%-ig natronlut och används i Klorfabriken
för pH-justering och klorabsorption. Resterande del säljs vidare främst till
pappersmassaindustrin i Sverige.
Den vätgas som bildas kyls innan den komprimeras. Vätgasen används som bränsle i bolagets
ångcentral för egen ångproduktion, men viss andel vätgas säljs till kringliggande företag.
Vid uppstart och nedstängning av klorproduktionen eller vid störningar i EDC-produktionen
måste det klor som produceras tas om hand i en klorförstöringsanläggning. I denna anläggning
bildas natriumhypoklorit när klorgas absorberas med 20%-ig natronlut. Natriumhypokloriten
(7%-ig) används internt i kylvattenstationen för bekämpning av påväxt.
I klorfabriken uppkoncentreras också saltsyra till 34%-ig saltsyra genom att 18%-ig saltsyra
från förbränningsugnen i VCM-fabriken blandas med 100%-ig klorvätegas från
krackningsprocessen i VCM-fabriken. Den 34%-iga saltsyran avyttras sedan kommersiellt och
används främst för pH-justerande ändamål.
1.3
VCM-produktion
Tillverkningen av VCM från råvarorna eten (levereras via Borealis etenterminal) och klor sker
i tre steg:
Direktklorering av eten med klor i en HTC-reaktor varvid EDC bildas.
C2H4 + Cl2
C2H4Cl2
EDC sönderdelas i en krackeranläggning till VCM och klorväte (HCl-gas).
C2H4Cl2
C2H3Cl + HCl
Klorvätet förs till oxikloreringen där den i tre reaktorer reagerar med eten och syre under
bildning av EDC, som efter rening förs till krackeranläggningen (steg 2). I fjärde reaktorn
reagerar rest-eten med klor till EDC.
Reaktor 1-3: C2H4 + 2HCl + ½O2
C2H4Cl2 + H2O
Reaktor 4: C2H4 + Cl2
C2H4Cl2
6
Klorfabrik
Figur 1.2: Skiss över VCM-fabriken. De huvudsakliga processtegen är direktklorering (i HTC-reaktorn),
oxiklorering, krackning och EDC-rening.
Restgasströmmar från VCM-fabriken, EDC-lager och PVC-fabrik förbränns tillsammans med
flytande klorerade biprodukter i en förbränningsugn där klorinnehållet återvinns som saltsyra
och energin återvinns som ånga. Förorenat vatten från oxikloreringen förs till en
avdrivningsanläggning, varifrån klorerade kolväten återförs till fabriken medan vattnet leds
till det centrala reningsverket för processavloppsvatten, se kapitel 2.2.2.
1.4
PVC-produktion
I PVC-produktionen produceras två huvudtyper av PVC; Pasta-PVC (P-PVC) och
Suspensions-PVC (S-PVC). Råvaran är VCM och tillverkningen sker satsvis i flera olika
reaktorer för att möjliggöra det breda utbud av produkter som marknaden efterfrågar.
S-PVC framställs genom att VCM polymeriseras i en vattenlösning i slutna reaktorer om cirka
30 m3. Reaktionen avslutas normalt efter att cirka 90 % av vinylkloriden har omsatts till PVC.
Reaktorn töms till en behållare samtidigt som oreagerad vinylklorid gasas av till VCMåtervinningen. Suspensionen med PVC-korn, vatten och VCM leds till ett stripperkolonn där
resterande vinylklorid drivs av med ånga och förs till VCM-återvinningen. Suspensionen
centrifugeras och torkas med varm luft, varefter den packas i säck eller fylls i silo. Avskilt
VCM-haltigt vatten leds till VCM-återvinningen. Allt processavloppsvatten leds via ett PVCåtervinningssteg till slutbehandling i bolagets biologiska reningsverk innan utsläpp till
recipient, se kapitel 2.2.4. Den återvunna PVC:n säljs till enklare applikationer.
Pasta-PVC framställs på liknande sätt förutom att den inte kan centrifugeras beroende på att
PVC-partiklarna är mycket finkorniga (0,02 – 2 µm). Resterande VCM drivs av med ånga och
gasfasen leds till VCM-återvinning. Därefter spraytorkas dispersionen med varm luft. Efter
torksteget mals och siktas PVC-pulvret innan det packas i säck eller fylls i silo.
7
Figur 1.3: Skiss over PVC-produktionen
I VCM-återvinningen komprimeras och kyls inkommande gasströmmar varvid vinylkloriden
kondenseras. De okondenserade gaserna förs till en mebranenhet där VCM separeras ut.
Återvunnen VCM återanvänds som råvara i PVC-fabriken. Resterande gas förs till
restgasförbränningen. Inom anläggningen finns också en strippingkolonn för att driva av
vinylklorid från förorenat avloppsvatten. Avdriven VCM sammanförs med övriga
inkommande VCM-haltiga gasströmmar, medan det behandlade vattnet förs till det centrala
reningsverket.
1.5
Driftservice
Driftservice är främst en serviceavdelning för ovan nämnda fabriker, men avdelningen
levererar även värme till mekanisk verkstad, personalrestaurang och kontorslokaler.
Förnödenheterna som tillverkas och distribueras är: ånga, tryckluft, processvatten och kylvatten. Driftservice ansvarar också för in- och utleveranser samt distribution inom bolaget av
kväve, råvatten, dricksvatten och sanitärt avloppsvatten (avleds till och renas i kommunalt
reningsverk). Ansvaret för driften av det centrala reningsverket ligger också på denna
avdelning.
Allt industriellt avloppsvatten från VCM- och PVC-produktionen, utom avloppsvatten från
förbränningsanläggningen i VCM-produktionen, leds tillsammans med kondensat mm. från
ångcentralen, lakvatten från deponi O samt spolvatten och förorenat dagvatten från fabrikerna
till det centrala reningsverket.
Avloppsvattnet från PVC-produktionen leds till PVC-återvinningen (övre delen i figur 1.4).
Där justeras pH:t och sedan flockas avloppsvattnet med hjälp av en fällningskemikalie. Efter
förtjockning skiljs slammet av och pressas i en filterpress, medan det renade vattnet bräddar
av över till reningsverkets buffertbassäng. Den återvunna PVC:n säljs.
Reningsverket består av buffertbassäng, selektortankar för att förhindra bildande av icke
önskvärda bakterier, bassänger för växelvis nitrifikation, denitrifikation och reduktion av
8
organiskt material, bassänger för efterdenitrifikation, bassänger för slutsedimentering samt
filter för avskiljning av suspenderade ämnen. Reningsverket beskrivs schematiskt i figur 1.5
nedan. Det behandlade avloppsvattnet blandas med kylvatten från fabrikerna och släpps
därefter ut till Askeröfjorden.
Figur 1.4: Schematisk beskrivning över centrala reningsverket
9
2
Miljöpåverkan
2.1
Utsläpp till luft och vatten
Bolagets integrerade tillverkningskedja av PVC ger upphov till olika slag av miljöpåverkan
såsom utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller och avfall. I figur 2.1 nedan redovisas en
sammanställning över möjliga utsläpp till luft och vatten från de tre produktionsenheterna.
Figur 2.1: Möjliga utsläpp till luft och vatten från INEOS ChlorVinyls i Stenungsund
Många åtgärder tillämpas för att minska och förhindra utsläpp som till exempel utbildning i
säkert arbetssätt, träning i nödlägesberedskap, tester av säkerhetssystem, rapportering av
incidenter, att det finns klorvarnare, kloravskiljare, VCM-varnare, olika skyddsåtgärder,
förbränningsugn, VCM-återvinning och genom förebyggande underhåll. Miljöförbättrande
processförändringar som utförts under 2014 finns omnämnda under kapitel 5.
2.2
Avloppsströmmar
Figur 2.2 nedan beskriver översiktligt de avloppsströmmar som uppstår inom anläggningen
tillsammans med typiska flöden.
10
Figur 2.2: Avloppsvattenströmmar inom anläggningen med volymer per år. Lakvatten från deponi O och vissa ytor
inom området leds också till reningsverket.
2.2.1
Flöden från klorproduktionen
Allt vatten som används för rengöring inom klorproduktionen samt det regnvatten som
riskeras att kontamineras av kvicksilver samlas upp i två ”avloppsgropar” (bassänger), se figur
2.3, och renas i en reningsanläggning internt i kloranläggningen.
Figur 2.3: Avloppsreningen i klorproduktionen
I första gropen blandas avloppsvattnet och pH-justeras innan det pumpas vidare till grop 2.
Hydrazin (reduktionsmedel) tillsätts och pH justeras med lut eller saltsyra i båda groparna.
11
Syftet är att minimera kvicksilver i jonform, då kvicksilver i jonform inte kan avskiljas i
efterföljande kolfilter.
Från groparna pumpas avloppsvattnet genom ett sandfilter som fångar upp partiklar. Därefter
går genom två parallella kolfilter för att renas från kvicksilver.
Det renade avloppsvattnet möter sedan andra vattenströmmar som är kvicksilverfria. Det
sammanlagda flödet kontrolleras med avseende på kvicksilver innan det går ut till
kylvattenkanalen i närheten av kylvattenstationen.
2.2.2
Flöden från VCM-produktionen
Processavloppsvatten från VCM-produktionen samt dagvatten från delar av VCM:s område
samlas upp och leds till en intern reningsanläggning (avdrivningsanläggning), se figur 2.4.
Inkommande avloppsvatten innehåller framför allt EDC. Reningen består av flera steg där det
första är att separera den fria EDC:n i en separatortank. Det EDC-mättade vattnet behandlas
sedan i en ”hypospalter”, där en andel av de klorerade kolvätena dekomponeras vid förhöjt
pH, temperatur och tryck. Därefter leds vattnet igenom två seriekopplade avdrivningskolonner
innan det släpps till det centrala reningsverket.
Figur 2.4 Stripperanläggning för VCM-produktionens avloppsvatten
Halten EDC analyseras kontinuerligt med en online-analysator som kontrollerar att
kolvätehalten är låg. Om kolvätehalten är för hög går flödet till en bassäng under
anläggningen tills dess att eventuella fel är åtgärdade. Det finns även en tank att tillgå för att
samla upp avloppsvattnet innan det renas igen.
12
Vid start eller driftsstörning av VCM-fabriken måste det klorväte som bildats vid krackning
avledas till kylvattenkanalen innan oxikloreringen kan ta emot det fullt. Detta klorväte
neutraliseras med hjälp av natronlut.
2.2.3
Flöden från förbränningsugnen
Rökgaserna från förbränningsugnen renas i flera steg före utsläpp till atmosfären. Den saltsyra
som bildas i ett av tvättstegen koncentreras upp till 34% i klorfabriken och merparten säljs
sedan 2003.
Vid uppstart av VCM-fabriken eller vid en förbränning av bara restgaser blir mängden HCl i
rökgaserna för låg för att kunna uppkoncentreras till en tillräcklig stark syra för användande i
klorfabriken och försäljning. Den kan då bara användas till pH-justering i det centrala
reningsverket. Den mängd som då inte kan användas leds till kylvattenkanalen och därmed till
havet. Utsläppt mängd har minskat avsevärt de senaste två åren genom ett förbättringsarbete,
se tabell 8.2.
Klor i rökgaserna tvättas ur med natriumbisulfit under svagt alkaliska förhållanden. Detta
tvättvatten avleds och filtreras i påsfilter varvid suspensionshalten reduceras. Därefter leds
tvättvattnet till recipient via kylvattenkanalen.
Ett mindre flöde spillvatten (T601/T604) uppstår vid förbränningsugnen vid t ex provtagning,
dränage vid filterbyte, reparationer etc. och leds till kylvattenkanalen. Flödet renas med hjälp
av påsfilter och kolfilter.
2.2.4
Flöde från PVC-produktionen
VCM-haltigt avloppsvatten samlas i en tank, på 35 m3, se skiss 2.5. VCM-gas från tanken går
via en gasklocka tillbaka till processen för PVC-tillverkning, medan vattnet tas ut som ett
kontinuerligt flöde. Vattnet pumpas från tanken via filter, spiralvärmeväxlare och tystkokare
överst till en strippingkolonn där vattnets flyktiga kolväten drivs av med ånga. Det strippade
vattnet går till reningsverket. Är halten VCM för hög går vattnet tillbaka till tanken.
13
Figur 2.5: Skiss över avgasning av VCM-haltigt avloppsvatten PVC-produktionen
Tre av produktionslinorna skiljer ut PVC-partiklarna genom att centrifugera bort vattnet.
Detta vatten innehåller mestadels ytaktiva ämnen och PVC och leds direkt till PVCåtervinningen belägen vid reningsverket, se övre delen i figur 1.4. Där justeras pH:t i vattnet
för att sedan flockas med hjälp av en fällningskemikalie. Efter förtjockning skiljs slammet av
och pressas i en filterpress, medan det renade vattnet bräddar av över till reningsverkets
buffertbassäng. Den återvunna PVC:n säljs.
2.2.5
Lakvatten från deponier
De två sista deponierna G och O sluttäcktes under 2011 slutbesiktigades 2012. Lakvattnet från
deponi O och de äldre deponierna A och B, se figur 9.1, leds till reningsverket. De mindre
mängderna lakvatten från deponi G går till recipient.
2.2.6
Behandling av salt kylvatten
I medeltal 5 m3/s saltvatten tas in genom kylvattenkanalen och pumpas genom värmeväxlare
och kyler på så sätt det slutna cirkulerande sötvattnet samt kondenserar ammoniaken i
kompressorerna i systemet för kylt kylvatten. För att undvika musselpåväxt i värmeväxlarna
tillsätts natriumhypoklorit (hypo) till saltvattnet vid inloppet till kylvattenstationen.
Natriumhypoklorit är den vanligaste kemikalien att tillsätta och rekommenderas enligt BAT.
En prövotidsutredning pågår för att undersöka om mängderna hypo kan minskas genom
förändrad doseringsmetodik. Resultaten hittills är positiva, men det tar tid att säkerställa
långtidseffekterna.
2.3
Omgivningskontroll vatten
Västerhavet är sedan länge belastat av näringsämnen och miljögifter från bl.a. nedfall,
jordbruksmark, reningsverk och industriverksamhet. Havsmiljön har påverkats av
belastningen vilket konstaterats genom t.ex miljögifter i sediment och syrefria bottnar. Man
kan också konstatera att havets ekosystem är kraftigt påverkat av utfiskning. Belastningen har
minskat under senare år efterhand som farliga ämnen fasats ut, kommunala och industriella
reningsverk förbättrats m.m. Detta gäller även utsläppen i Askeröfjorden där kväve och fosfor
minskat jämfört med för tio år sedan.
INEOS ChlorVinyls i Stenungsund deltar i omgivningskontroll inom ramen för det arbete som
bedrivs av Bohuskustens vattenvårdsförbund. I slutet av 2006 startades en undersökning då
man fångade in fisktypen tånglake från Göta älvs mynning, Stenungsund, Brofjorden och
Fjällbacka. Fjällbacka är tänkt som ett referensområde. Undersökningen visar att tånglaken är
mer påverkad utanför Stenungsund jämfört med referensområdet. Därför har kemiföretagen i
Stenungsund tillsammans med kommunens VA-verk gjort en fördjupad recipientstudie under
2011-2012 där musslor togs ut från flera stationer. Musslornas lysosomala stabilitet
analyserades som ett samlingsmått på exponeringen av miljögifter. Den lysosomala
stabiliteten är sämre i Stenungsund jämfört med referensplatsen.
Parallellt har undersökningar inom Bohuskustens Vattenvårdsförbund fortsatt med
undersökning av musslors lysosomala stabilitet och studier av tånglake och krabbtaska. En
station i studien finns i Stenungsund. Dessutom har sedimentprover analyserats från tolv
stationer i Stenungsund.
14
Figur 2.6: INEOS ChlorVinyls i Stenungsund deltar i omgivningskontroll inom ramen för det arbete som bedrivs
av Bohuskustens Vattenvårdsförbund
Trenderna i Stenungsundsområdet för de ämnen som kan relateras till INEOS verksamhet
visar:
Halterna av kvicksilver i sediment inom Stenungsundsområdet har generellt minskat sedan
1979 och har under 2000-talet varit generellt låga även utanför INEOS anläggning. Detsamma
gäller för halterna i blåmusslor.
Halterna av klorerade alifater i sediment har sedan 1995 varit lägre än rapporteringsgränsen i
Stenungsund, men 2011 uppmättes en halt högre än rapporteringsgränsen utanför INEOS
anläggning.
Halterna hexaklorbensen (HCB) har precis som kvicksilver minskat från 90-talet, men är
generellt fortfarande höga, med undantag av provtagningspunkten längst i norr i
Stenungsundsområdet. Halterna i blåmussla har varierat mellan åren, men 2011 var den under
rapporteringsgränsen.
Halterna av PCB har generellt minskat sedan 90-talet i sediementen i Stenungsundsområdet
och är idag måttligt höga. Vid senaste mätningen 2011 var halten PCB i mussla utanför
INEOS anläggning högre än miljökvalitetsnormen. I den miljötekniska undersökning som
utfördes av bolaget 2012-2013 visade resultaten att Stenunge å bidrar med PCB.
Halterna dioxiner har varierat mellan åren, men halterna i sediment inom
Stenungsundsområdet är generellt i nivå med halterna utmed hela Bohuskusten.
15
2.4
Punktkällor till luft
Figur 2.7: Punktutsläpp till luft vid normal drift
I figuren ovan finns de punktkällor markerade som bidrar till utsläpp till luft vid normal drift.
”Saltsyratillverkning”
På klorfabriken frigörs acetylen vid uppkoncentreringen av saltsyra till säljbar produkt och
blir ett utsläpp till luft. Av säkerhetsskäl leds inte acetylenet till förbränningsugnen.
EDC-utlastning
Vid lastning av EDC (7 båtar under 2013) renas gaserna via kolfilter.
Ångpannor
I ångpannorna förbränns främst vätgas och bränngas samt en mindre mängd eldningsolja.
Krackugn
I krackugnen förbränns metangas.
Förbränningsugn
I förbränningsugnen förbränns restgaser och flytande biprodukter med bränngas som
stödbränsle. Rökgaserna renas i flera steg för att avlägsna klorväte, klor och dioxiner.
PVC torkluft
Oreagerad VCM efter avslutad polymerisation i reaktorerna omhändertas i tre steg. Avdriven
VCM från de tre stegen återvinns i den sk. VCM-återvinningen och används på nytt för
polymerisation. Resterande VCM avgår i torkstegen och blir ett punktutsläpp. Största bidraget
kommer från P-PVC.
Vid stopp på förbränningsugnen
När förbränningsugnen är i drift finns det inga punktutsläpp av VOC från VCM-fabriken. Vid
stopp på förbränningsugnen leds vissa gasströmmar till en lutskrubber där klorväte och
16
restklor tvättas ur och resten går till atmosfär. Även tanklagergaser som normalt går till
förbränningsugnen går då till atmosfär. Inertgaser från PVC-fabrikens VCM-återvinning som
till största delen är renad från VCM kan buffras vid kortare stopp på förbränningsugnen
alternativt renas i kolfilter.
2.5
Källor för olika ämnen till luft
Kvicksilver
Klorfabriken. Används som katod i elektrolyscellerna.
Ammoniak
PVC-fabriken. Används för pH-reglering och vid pastatillverkning. Drivs av
till luft vid torkning av PVC.
VCM:
Huvudsakligen från torkning av främst pasta-PVC samt vid stopp av
förbränningsugnen.
EDC
Huvudsakligen från restgasströmmar från VCM-fabriken och EDC-tanklagret
när förbränningsugnen inte är i drift.
Eten
Utsläpp av eten sker främst vid start av oxikloreringen.
Acetylen
Finns i det klorväte som används för att producera säljbar saltsyra och avgår till
luft.
Alkoholer/
Aceton
Släpps ut via PVC:s skorsten vid torkning av pasta-PVC
Etylklorid
Finns i VCM-fabrikens restgasströmmar som destrueras i förbränningsugnen
2.6
Omgivningskontroll luft
Kemiföretagen gör regelbundet olika mätningar av t ex luft. Under perioden september 2006
till september 2007 genomförde IVL mätningar av kolväten i Stenungsund. De flyktiga
organiska ämnen (VOC) som ingick i mätningarna är eten, propan, propen,1,3-butadien,
bensen, VCM och EDC. För att resultaten skall bli jämförbara användes samma mätplatser
som vid mätningarna 2001-2002. Dessa är Ödsmål, Stenungsön och Västergårdsvägen.
Undersökningen upprepades under 2013-2014 och kommer att presenteras under våren 2015.
De ämnen som släpps ut till luft från bolagets verksamhet är i första hand VCM, EDC, eten,
koldioxid och NOx. Under 2006 lät bolaget IVL genomföra en spridningsberäkning för dessa
ämnen samt SO2 och etylklorid från bolagets område. Beräkningarna visade att halttillskotten
som årsmedelvärde för samtliga ämnen i studien är låga utanför bolagets område. De
understiger med god marginal de lågriskvärden som kan sägas definiera en försumbar risk.
Lågrisknivån för VCM är 1 ppb och för EDC 10 ppb.
Mätvärdena visar att bland annat att EDC-halterna har minskat något vid alla tre mätplatserna.
VCM-värdena är oförändrade.
Under 2006 gjorde Arbets- och miljömedicin i Göteborg en studie av cancerincidens i
Stenungsunds kommun. Studien är en uppföljning av tidigare undersökningar (senast
genomförd år 2000). Resultatet visar på att det inte är någon förhöjd cancerrisk i Stenungsund
jämfört med andra orter i Västra Götalands län.
17
2.7
Undersökning av föroreningssituationen i mark
Under 2012 genomfördes en samlad historisk kartläggning över INEOS område i
Stenungsund. Kartläggningen motsvarande en s.k. MIFO Fas 1-utredning. Baserat på den
historiska undersökningen och i dialog med myndigheten bedömdes det nödvändigt att utföra
en miljöteknisk provtagning (motsvarande en MIFO Fas 2-undersökning) av de riskområden
som identifierades i den historiska kartläggningen.
Under 2012 och 2013 genomfördes därför omfattande miljötekniska markundersökningar
inom området. Undersökningarna utfördes av Golder Associates AB och resultatet
presenterades i en rapport daterad 2013-04-151. Undersökningarna initierades i första hand av
kravet på att kartlägga kvicksilverförekomst i markmiljön inför beslutad avveckling av
kvicksilverbaserad klortillverkning.
De miljötekniska undersökningarna omfattade provtagningar i ett flertal media (jord, berg,
grundvatten, ytvatten, byggnadsmaterial och inomhusluft). Placering av
provtagningspunkterna baserades på den historiska kartläggningen samt fördelades över stora
delar av anläggningsområdet. Provtagning av ytvatten utfördes i havet utanför anläggningen
samt i Stenunge å. Ytvattenprovtagningen omfattade både diskret och passiv provtagning
tillsammans med utplacering av blåmusslor, för undersökning av upptag i biota.
Referensprovtagning av jord genomfördes utanför INEOS anläggningsområde för
undersökning av bakgrundshalter.
Undersökningarna omfattade även berggrundsgeologiska undersökningar med seismik,
resistivitetstomografi och konventionell sprickkartering inom delar av området. Syfte med
dessa undersökningar var att kartlägga förekomst av eventuella avsatser och djuphålor runt
Klor- och VCM-fabriken som har kunnat samla in och hålla kvar en tung, vätskeformig
förorening (kvicksilver, klorerade alifatiska kolväten i egen fas) samt möjligheterna för
spridning av förorening till omgivningen via vattenförande bergssprickor. Proverna
analyserades främst med avseende på kvicksilver och klorerade alifatiska kolväten, men även
m.a.p. dioxin, PCB, hexaklorbensen (HCB) och metylkvicksilver. I utvalda lägen utfördes
även s.k. multiparameteranalyser (screeninganalyser) för att kvalitetssäkra den historiska
sammanställningen av miljöfakta.
Resultaten av provtagningarna och de kemiska analyserna bekräftade generellt den
föroreningsbild som togs fram inom ramen för den historiska inventeringen. I rapporten
konstateras att:
1
•
Grundvattnet inom VCM-fabriken och vid EDC-tanklagret innehåller förhöjda halter
av klorerade alifatiska kolväten.
•
Klorfabriken och marken runt om visar förhöjda halter av kvicksilver och där det har
skett hantering och lagring av avfall med dioxininnehåll så förekommer lokalt
förhöjda halter av dioxin i byggnader och mark. Inga betydande halter av övriga
metaller i mark har uppmätts.
•
Marken innehåller lokalt förhöjda halter av klorerade alifater inom VCM-fabriken.
•
Lokalt förhöjda halter av petroleumkolväten i marken i anslutning till platser där
sådana produkter hanteras/lagras. Av övriga analyserade organiska ämnen har endast
spår alternativt låga halter av vissa ämnen uppmätts däribland hexaklorbensen (HCB).
Golder Associates AB, Resultatrapport, INEOS - Miljötekniska undersökningar, 2013-04-15
18
Figur 2.8: Utsättning av passiva provtagare
•
Ingen större spridning av kvicksilver i grundvatten, vare sig i ytligt eller djupt
jordgrundvatten eller berggrundvatten, verkar ha skett/sker från Klorfabriken.
•
Klorerade kolväten i form av framförallt 1,2-dikloretan (EDC) och vinylklorid
(VCM), verkar dock ha spridit sig/sprider sig från VCM-fabriken till ytligt
grundvatten, djupare liggande grundvatten (i morän) och berggrundvatten, vilket
sannolikt också gäller EDC från vissa lagringsområden.
•
Resultaten av ytvattenprovtagningen bedöms av Golder bekräfta bilden av att diffus
föroreningsspridning från INEOS till recipienterna Stenunge å och Askeröfjorden via
grundvatten är relativt liten.
•
Golder Associates AB utförde under 2013 en platsspecifik bedömning av riskerna för
hälsa och miljö baserat på resultatet av utförda miljötekniska undersökningar.
Resultatet från riskbedömningen presenterades i en rapport daterad 2014-01-142.
Sammanfattningsvis bedöms de övergripande miljömålen avseende människor som
vistas inom området idag, sediment- och vattenlevande organismer i Stenunge å och
Askeröfjorden samt människor som utnyttjar fjorden för rekreation (t.ex. för bad och
fiske), m.a.p. diffus belastning från INEOS område vara uppfyllda.
•
Risken för att vatten- och sedimentlevande organismer i Stenunge å och
Askeröfjorden är negativt påverkade till följd av diffus föroreningsspridning via
grundvatten från INEOS anläggning bedöms som liten både idag och i framtiden.
Vidare bedöms det inte föreligga någon risk för marklevande organismer då
markekosystemet inte är skyddsvärt (enligt de övergripande åtgärdsmålen).
Arbetet med den historiska kartläggningen, miljötekniska markundersökningarna samt
platsspecifika miljö- och hälsoriskbedömningen har utförts i nära samarbetet med berörda
myndigheter och rapporterna har även skickats till tillsynsmyndigheten. Utförda
undersökningar motsvarar de krav på innehåll i en s.k. ”statusrapport” enligt IED
(industriutsläppsdirektivet) och har skickats in till tillsynsmyndigheten i februari 2014.
2
Golder Associates AB, INEOS - Riskbedömning med avseende på förorenad mark och diffus spridning via
grundvatten, 2014-01-14
19
INEOS har en rutin för hantering av förorenade massor i samband med anläggningsarbeten.
Rutinen syftar till att på ett strukturerat sätt beskriva tillvägagångssätt då någon form av
grävningsarbete ska utföras inom bolagets område. Rutinen innehåller även information om
vad en anmälan till myndigheten ska innehålla och hur provtagning ska utföras.
2.8
Sanering av kvicksilver vid avveckling av kvicksilverteknologin
Enligt tillståndet från 2009 och villkor 32-33 ska en avvecklingsplan för klorproduktion
baserad på kvicksilverteknologin lämnas in till tillsynsmyndigheten. Ett utkast på
avvecklingsplan inklusive åtgärdsutredning lämnades in 30 juni 2014 som beskriver planerad
sanering och omhändertagande av processutrustning, installationer, byggmaterial och mark.
Ett pilotprojekt kommer att starta under kvartal 2 2015 för att med vakuumextraktion ta hand
om kvicksilver som ligger i mark och bergmatrisen under klorfabriken. Genom tre
värmebrunnar kommer marken att värmas upp och avdrivningen av kvicksilver kommer då att
öka successivt. Två extraktionsbrunnar kommer att suga ut förorenad markluft som kommer
att renas i befintligt system med bl a kolfilter som finns idag för klorfabrikens
dammsugarsystem.
3
Miljöstyrning
INEOS ChlorVinyls i Stenungsund är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 sedan 1993. Sedan
1999 är bolaget också miljöcertifierat enligt ISO 14001. 2006 infördes också ett
energiledningssystem och bolaget är certifierat enligt ISO 50001:2011. Miljö- och
energiledningssystemet är integrerat med kvalitetsledningssystemet. Samtliga ledningssystem
genomgår årliga externa revisioner och ett flertal interna.
Bolaget är även anslutet till Ansvar & Omsorg som är kemiindustrins internationella
åtaganden för ständiga förbättringar inom säkerhet, hälsa och miljö. Det innebär också att
bolaget öppet skall informera om sin verksamhet och de resultat som uppnås.
Ansvaret för hälsa, miljö och säkerhet (HMS) är ett linjeansvar. Ett viktigt verktyg för detta
arbete är den HMS-plan, som utformas årligen med en HMS-strategi som grund. Planen
innehåller bolagets övergripande HMS-arbete med tillhörande mål för de betydande
miljöaspekterna. Detaljmål och tillhörande handlingsplaner framgår av respektive berörd
avdelnings HMS-plan.
20
4
Gällande regler, tillstånd och villkor
4.1
Tillstånd och villkor
Bolaget har tillstånd enligt miljöbalken. Miljödomstolen i Vänersborg har utformat villkor för
verksamheten. Länsstyrelsen i Västra Götaland är tillsynsmyndighet.
Aktuella tillstånd för verksamheten under 2014:
•
Mark- och miljödomstolens deldom 2009-02-11 i mål M 3129-06 för hela
anläggningen inklusive ny klorproduktion med membranteknologi motsvarande
135 000 ton klor.
•
Mark- och miljödomstolens dom 2012-08-24 i mål M 9129-06 angående
prövotidsärendena VOC och stoft. Delvis överklagad av bolaget, se nedan.
•
Mark- och miljööverdomstolens dom 2013-02-12 i mål M 8089-12 om provisoriska
villkor för samlade utsläppen av VOC samt förbränningstemperatur.
•
2014-01-30 Dom om att villkor 34 (krav på förbränning av acetylen) upphävs.
•
2014-04-30: Dom med slutliga villkor för VOC (prövotidsutredning) samt
förbränningstemperatur för förbränningsugnen.
•
2014-05-08: Dom om förlängd igångsättningstid.
•
2014-04-29: Beslut om rättelse i punkt A1 i 2009 års dom, så att punkten anger en
total produktion och hantering av 260 000 ton vinylklorid.
•
Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen 2004:1199 om utsläpp av koldioxid,
daterat 2012-12-17, dnr 563-38837-2012.
Beslut och domar reglerar produktionsmängder, utsläpp till luft och vatten och innehåller
uppgifter om vilka åtgärder som skall vidtas samt vilka försiktighetsåtgärder som skall iakttas.
I bilaga 1 finns gällande villkor tillsammans med beskrivning om hur respektive villkor
uppfyllts.
I mars 2009 tog bolaget gällande tillstånd i drift med tillhörande villkor. Tillståndet gäller för
hela verksamheten i Stenungsund och omfattar såväl ökade produktionsvolymer som ny
teknik för klorproduktion. I november 2010 inleddes en samrådsprocess inför bolagets
ansökan om tillstånd att bygga och driva en större klorfabrik än vad tillståndet från 2009
medger. En ändringsansökan lämnades in i mars 2011. I maj 2012 genomfördes en
huvudförhandling och dom meddelades 2012-07-04 i mål nummer M 712-11. Detta
ändringstillstånd har inte tagits i anspråk.
I början av februari 2014 skickade bolaget in en ändringsansökan för ett driftscenario med
produktion av VCM och PVC utan klorfabrik. Ansökan drogs tillbaka när Miljödepartementet
skickade ut ett förslag på ändring av övergångsbestämmelserna i förordning 1998:944 som
reglerar slutdatum för klorproduktion med kvicksilvermetoden. Det slutdatum som gäller nu
harmoniserar med det BREF-dokument som offentliggjordes för klortillverkning d.v.s. 201712-10.
Bolagets ångpannor, bränngaseldade torkar för PVC, krackugnen och förbränningsugnen
omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter SFS 2004:1199. 2014 var det andra året i
handelsperioden 2013-2020.
21
Utsläppsrapport 2014 för CO2 har tillsänts Naturvårdsverket och DNV har anlitats som
ackrediterat kontrollorgan. Platsbesök och utsläppsrapport har sänts till myndigheterna.
Bolaget följer det kontrollprogram som har lämnats till tillsynsmyndigheten och som
reviderades senast i början av 2013.
4.1.1
Uppfyllelse av gällande villkor
Bolaget anser att samtliga riktvärden och gränsvärden har innehållits under 2014, möjligen
med undantag av bullernivån som beräknades till 46 dBA i januari 2014, se 8.8.
Immissionsmätningar som utfördes i januari 2014 gav 45 respektive 44 dBA som högsta
uppmätta värden. Åtgärder för att minska bullernivån genomfördes under underhållsstoppet i
maj. Nya mätningar har genomförts som visar på positivt resultat, varför riktvärdena nu
innehålls.
4.2
Hänsynsreglerna i kap 2 Miljöbalken
4.2.1
Kunskapskravet
Bolaget har ett omfattande utbildningsprogram inom hälsa, miljö och säkerhet inte minst
påkallat av bolagets övergripande HMS-policy samt miljö- och energiedningssystemet.
Bolaget bedriver säkerhets-, hälso- och miljöskyddsarbete för att minimera påverkan på
miljön och förebygga risken för anställda och kringboende. I bolagets HMS-policy sägs bl.a.
att säkerhet har högsta prioritet och att säkerhet skall beaktas i alla situationer.
4.2.2
Huvudverksamhet för INEOS Sverige AB i Stenungsund
Verksamheten vid INEOS Sverige AB:s (INEOS) anläggning i Stenungsund omfattas av
följande tre sektoriella/vertikala BREF-dokument om bästa tillgängliga teknik.
Klorproduktion:
Production of Chlor-Alkali (CAK) - BREF 12.2013 (IED)
VCM-produktion:
Large Volume Organic Chemical Industry (LVOC): BREF 02.2003 (IPPC) (D1 04.2014
(IED))
PVC-produktion:
Production of Polymer (POL) - BREF 08.2007 (IPPC)
INEOS anser att PVC-verksamheten utgör huvudverksamhet inom anläggningen då:
1. PVC-produktionen är den största och mest dominerande industriutsläppsverksamheten som
bedrivs inom INEOS anläggning i Stenungsund.
2. PVC-produktionen utgör den verksamhet inom anläggningen som har störst volymmässig
omsättning.
3. PVC-produktionen utgör den verksamhet inom anläggningen som har störst påverkan på
anläggningens ekonomiska omsättning.
4. PVC utgör tillsammans med natronlut slutprodukter i anläggningens
produktionsverksamhet.
22
5. Produktionen av PVC kan med hjälp av importerad VCM fortsätta även om lokal
produktion av klor och VCM skulle upphöra.
6. PVC-produktionen inom anläggningen har jämfört med produktionen av VCM och
produktionen av klor en större miljöpåverkan.
7. Produktionen avseende PVC har jämfört med produktionen av VCM och produktionen av
klor
•
dubbelt så stora punktutsläpp till luft
•
ett klart högre bidrag av kväve och PVC till vatten via reningsverket, men ett lägre
bidrag av organiska föreningar.
4.2.3
Lokaliseringsprincipen
INEOS:s anläggning är belägen vid Askeröfjorden, i sydvästra delen av Stenungsunds storindustriområde, och ingår i det kemiska kluster som tillkom i slutet av 60-talet. Området är
anpassat för den aktuella verksamheten och är klassat som riksintresse för petrokemisk
industri och planlagt för industriella ändamål samt har utbyggd infrastruktur och etablerade
skyddszoner.
4.2.4
Hushållning med råvaror och energi
Sedan 2006 var bolaget med i program för energieffektivisering (PFE) enligt lag 2004:1196
som avslutades under 2014. För att fullgöra programmet skulle de deltagande företagen ha ett
certifierat energiledningssystem (ISO 50 001) för att arbeta strukturerat med energifrågor.
Deltagarna skulle också göra en omfattande energikartläggning och genomföra
effektiviserande åtgärder. Moroten för de deltagande företagen var en skattereduktion med 0,5
öre/kWh på den el som används i produktionen.
Bolaget genomförde en omfattande energikartläggning och identifierade och genomförde flera
energisparande projekt varje år sedan dess. Avslutade projekt under 2014 redovisas i kapitel 5.
Certifiering för energiledningssystemet genomfördes år 2006. Så långt som möjligt har
energiledningssystemet och miljöledningssystemet integrerats. Praktiskt sett medför det att
energimål och handlingsplaner för energiledningssystemet årligen uppdateras i samband med
uppdatering av miljöledningssystemet. För konstruktionsavdelningen innebär det vid
projektering och modifiering att energianvändningen skall värderas innan ny utrustning köps.
Exakta rutiner för detta finns i bolagets konstruktionshandbok. Energianvändning skall vara
med i alla steg i ett projekt från idéstudie till idrifttagning. Inköpsavdelningen har rutiner som
säkerställer att energieffektiviteten beaktas vid inköp av utrustning.
INEOS ChlorVinyls medverkar i olika satsningar inom branschen. I det tioåriga
förbättringsarbetet inom programmet Vinyl 2010 överskreds de högt satta målen. Arbetet
fortsätter nu i en ny satsning under en tioårsperiod, se gärna www.vinylplus.eu.
Kemiföretagen i Stenungsund presenterade under 2010 sin gemensamma vision ”Hållbar
Kemi 2030 – Stenungsund”. Projektets vision lyder:
”2030 är Stenungsund navet för tillverkning av hållbara
produkter inom kemiindustrin. Vår verksamhet är baserad på
förnybara råvaror och energi och bidrar till ett hållbart
samhälle.”
Mer information om visionsprojektet finns på www.kemiforetagenistenungsund.se
23
Flera projekt och samarbeten pågår inom ramen för projektet. INEOS deltar bland annat i
projektet ”Hållbar hantering av plastavfall från sjukvården” och som finansieras av Vinnova.
Projektet Skogskemi avslutades under året vars syfte var att utveckla tre olika gröna
baskemikalier så att bland annat Kemiföretagen i Stenungsund kan ersätta dagens fossila
råvarubas. Projektet var ett tvåårigt samprojekt mellan skogsindustriföretag, kemiföretagen i
Stenungsund och flera universitet. I följdprojektet ”Närodlad plast” vill deltagande företag ta
tillvara restprodukter från skogsbruket och koppla ihop olika tekniska möjligheter och på så
sätt skapa en värdekedja hela vägen från skogen till färdiga produkter som bärkassar eller
korkar till mjölkkartonger.
I början av 2013 togs en vattenplan fram där olika möjligheter att hushålla bättre med vatten
redovisades efter en grundlig inventering. Det är svårt att identifiera stora förbättringar, då den
dominerande mängden används vid produktion av natronlut och PVC. För natronluten är
vattnet en del av produkten. Vid produktion av PVC är torrhalten vid polymerisationen
optimerad sedan många år.
4.2.5
Produktvalsprincipen
Bolaget har rutiner för att riskbedöma de kemikalier som bolaget använder och följer årligen
upp möjligheten att byta ut miljö- och hälsopåverkande kemikalier. Vid införande av en ny
kemikalie utförs riskbedömningen av en grupp som representerar kompetenser inom
produktion, miljö, säkerhet och arbetsmiljö. I rutinen ingår att om en ny kemikalie ska införas
i ordinarie produktion ska tillsynsmyndigheten informeras. Kemikaliegranskning sker också
vid införande av laboratorie- eller verkstadskemikalier. Substitution till mindre miljö- eller
hälsofarliga kemikalier sker löpande inom ramen för vad som är tekniskt möjligt och
ekonomiskt rimligt.
4.2.6
Ansvar för att avhjälpa skada
Verksamheten omfattas av Sevesodirektivet (Seveso II: Lagstiftning om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor). Bolaget tillämpar
skyddsbarriärer. Principen är att skyddsbarriärer för en verksamhet ska omfatta både
skadeförebyggande och skadebegränsande barriärer. Det första omfattar t.ex. ”tekniskt sund
teknik” (styrsystem, gasdetektorer, avstängningsventiler mm.), instruktioner, rutiner och
övervakning. Exempel på skadebegränsande barriärer är invallningar samt interna och externa
nödlägesinsatser.
Vid huvudporten till bolagets anläggning finns en skyddsstation som är bemannad dagtid samt
en ledningscentral som bemannas vid nödläge. På skyddsstationen finns utrustning för
bekämpning av brand och läckage samt gasskyddsbuss och en pulversläckningsbil.
Brandvattensystem med brandposter, vattenkanoner, sprinkler och skumsystem finns inom
området.
Internt nödlägeslarm ges från tyfoner och lampor vid nödläge och personalen skall då handla
enligt den interna nödlägesplanen. Bedöms ett nödläge kunna skada människor, egendom eller
miljö utanför staketet startar Räddningstjänsten Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA).
Bolaget har tillsammans med de övriga kemiföretagen i Stenungsund ett samarbets- och
samverkansavtal med Räddningstjänsten. Detta innebär bland annat att industrin
tillhandahåller drygt 30 stycken deltidsbrandmän som rycker ut vid olyckor som sker på
någon av industrierna. Sex av dessa brandmän arbetar på bolaget.
Varje år övas den interna nödlägesplanen tillsammans med kommunens räddningstjänst.
Scenariot i årets nödlägesövning var ett läckage på en ledning för flytande klorväte i VCMfabriken.
24
Figur 4.1: Sambandsmännen lyssnar till chefen för nödlägescentralen under årets övning
Bolaget bedriver ett omfattande arbete med säkerhets-, hälso- och miljöfrågor för att
kontrollera de risker som är förbundna med verksamheten. En uppdaterad säkerhetsrapport
lämnades in i april 2012.
Bolaget har en gemensam policy för process- och personsäkerhet, hälsa och miljö/energi:
”I det målmedvetna arbetet mot en hållbar utveckling skall INEOS Sverige AB, förutom att
följa tillämpliga lagar och frivilliga åtaganden, genomföra ständiga förbättringar. På så sätt
skall vi uppnå en hög säkerhet, en god arbetsmiljö, god hälsa, effektiv energianvändning och
minimerad miljöpåverkan.”
I HMS-policyn finns också beskrivet hur genomförandet av ovanstående ska ske.
Bolaget har reviderats med gott resultat efter följande HMS-principer som är gemensamma för
hela INEOS-koncernen:
HMS-principer för processäkerhet
Produktionschef är ansvarig för processutrustningens tekniska tillstånd.
Underhållschef är ansvarig för underhåll av processutrustning och säkerhetssystem.
Ansvaret för att definiera och upprätthålla rätt intervall för driftparametrar måste vara tydligt i
organisationen.
Driftinstruktioner och definierade intervall för driftparametrar skall följas. Avvikelser måste
rapporteras och utredas.
Alla ändringar måste riskvärderas och följa anvisningen för modifiering.
Risker i processen måste identifieras, värderas, revideras och åtgärdas systematiskt.
All utrustning måste genomgå periodiskt återkommande inspektioner för att säkerställa
processens tillförlitlighet och säkerhetssystemens pålitlighet.
Säker drift eller nedkörning av processen skall alltid prioriteras före fortsatt produktion.
Vid tveksamhet skall processen alltid köras till säkert läge.
Vi skall ha en nödlägesplan som baseras på identifierade risker och som övas regelbundet.
25
HMS-principer för beteendebaserad säkerhet:
Vi tror att alla olyckor och personskador kan förhindras.
Varje medarbetares främsta ansvar är att arbeta på ett säkert sätt.
Alla har skyldighet att stoppa ett pågående arbete om de känner att situationen är osäker.
Förväntningarna och kraven på säkert beteende är desamma för alla på anläggningen.
Alla måste känna till och efterleva regler och rutiner.
Vi skall hjälpa varandra att undvika farliga handlingar och farliga förhållanden.
Alla personskador och incidenter måste rapporteras och utredas.
Riskvärdering skall utföras före, under och efter utfört arbete.
Alla i ledande ställning har ett särskilt ansvar för att befrämja och upprätthålla dessa principer.
Vi skall bara utföra sådana arbetsuppgifter som vi har kompetens för.
Fig 4.2: Dags för ”Min Take 2”- en personlig riskbedömning
innan start av en arbetsuppgift
26
5
Miljöförbättrande och säkerhetshöjande åtgärder
INEOS i Stenungsund har under 2014 vidtagit åtgärder med syfte att höja säkerheten (se
främst 5.3) och begränsa utsläppen till mark, vatten och luft. Flera energibesparande projekt
av skiftande storlek har genomförts under året.
5.1
Miljöförbättrande projekt
Under varje stopp framför allt av VCM-produktionen får mikroorganismerna för lite föda i
form av organiska föreningar. Under vårstoppet som var ett totalstopp av samtliga
produktionsanläggningar gjordes försöket med att mata mikoorganismerna i reningsverket
med metanol för att ersätta kolkällor och urea för att ersätta kvävekällor. Då försöket föll väl
används nu metoden vid stopp.
Under 2012-2013 inträffade några läckage på rörledningar. Därför pågår sedan 2012 ett
omfattande program för renovering av rörgator och kolonner.
5.2
Energibesparande projekt
Fig 5.1: Den nya saltvattenpumpen bullrar mindre och ger möjlighet
till optimering av kylvattenmängd.
Ny saltvattenpump 2
En av de tre saltvattenpumparna för kylvatten byttes ut i februari 2014. Mängden kylvatten
har tidigare styrts genom antalet pumpar som är i drift. Den nya pumpen är effektivare och
saltvattenflödet kan varieras efter kylvattenbehovet. Det innebär att det inte pumpas mer
27
kylvatten än vad som behövs och därmed inte heller doseras mer hypoklorit (för att bekämpa
musslor) än vad som behövs. Dessutom går den nya saltvattenpumpen mycket tystare.
Energibesparingen motsvarar 1500 MWh eller 570 000 kr/år.
Driften av saltvattenpumparna på KKV har automatiserats genom ett program som styr och
optimerar pumparnas drift utifrån flera parametrar. Automatiseringen garanterar optimalt
körsätt och förenklar för operatörerna som inte behöver sköta detta manuellt längre.
Minskad ångförbrukning till avdrivarkolonner på PVC
Under senaste åren har flera förändringar genomförts som sparar ånga på avdrivarkolonnerna
på PM7 och 9. Den senaste förändringen innebär att bottenångan har minskats då S6770
produceras, vilket motsvarar en besparing på 564 000 kr/år.
Fig 5.2: Mindre bottenånga i strippingkolonnen på PM9 sparar energi
Återvinning av kondensat
Att återvinna kondensat sparar både vatten och energi. En tidigare studie har visat att energi
motsvarande 1.8 Mkr finns att spara genom att återföra kondensat från kondensatfällor i
VCM-fabriken. Motsvarande besparing i PVC-fabriken ligger runt 240 kkr. En pump för att
återföra kondensatet från en förvärmare för EDC innan krackern installerades 2011, men var
för liten. Med den nya ångdrivna pumpen ska nu kondensatet kunna återvinnas och bli ny
ånga.
28
Frekvensstyrd MAVA-pump
I slutet av 2013 installerades frekvensstyrning på en av de tre pumparna för matarvatten till
ångpannorna och automatisk start-stopp på de andra två. Förändringen innebär en besparing på
470 MWh/år eller 250 000 kr/år.
Pump i EDC-utlastningen
Den pump som används för att lasta ut EDC till fartyg har tidigare körts kontinuerligt för
cirkulation. Nu körs den bara i samband med överpumpning och provtagning. Detta ger en
energibesparing på cirka 80 000 kr/år.
Minskad förbrukning av tryckluft och kväve
Genom den nya luftkompressorn som installerades 2013 är det nu lönsamt att minska läckage
och förbrukning av tryckluft. Tidigare kompressor gick lika mycket oavsett uttag av tryckluft,
men för den nya är produktionen av tryckluft proportionell mot energiåtgången.
Under vårstoppet, då allt var tyst i klorfabriken, genomfördes en läcksökning på tryckluft- och
kvävesystemet. Enligt den entreprenör som genomförde läcksökningen är det inte ovanligt att
så mycket som hälften av allt kväve som förbrukas i själva verket läcker ut. Varje kubikmeter
kväve kostar 70 öre. Efter läcksökningen och åtgärder minskade kväveförbrukningen från i
snitt 143 till 33 Nm3/h. Det motsvarar en besparing på 700 000 kr/år.
I PVC-fabriken har kvävgasflödet på tanken för processvatten minskats. Genom denna
förändring sparas kväve motsvarande 135 000 kr/år. En liknande förändring ska värderas även
för andra tankar med kvävgasflöde.
5.3
Riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och
högriskområdet
Enligt villkor 28 i bolagets tillstånd ska bolaget upprätta och till tillsynsmyndigheten inge en
tidsatt plan för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellanrisk- och
högriskområdet i riskmatriserna från genomförda riskanalyser. Planen finns i sin helhet som
bilaga 6. Följande projekt/utredningar har genomförts under 2014:
I samband med förstudien för utbyte av PM8:s autoklaver har en detaljerad analys utförts
kring åtgärder för att minska sannolikheten för en skenande reaktion. Ett nytt SIL-klassat
säkerhetssystem och ombyggnad av initiatorsatsningssystemet är inkluderat i projektet. En
autoklav (Au11) ersattes under 2014 och anslöts till ett nytt SIL-klassat säkerhetssystem där
initiatorsatsning ingår. Plan finns att byta resterande fyra autoklaver i PM8. I samband med
det kommer även dessa att få motsvarande säkerhetssystem (Åtgärd 2.4, 2.6).
Flera lyckade försök gjordes 2012 med att använda samma initiatorsystem för PM82 som
används för PM8, vilket är ett säkrare initiatorsystem med betydligt mindre risk för en
okontrollerad reaktion. Polymerisationerna gick bra, men produkten blev gul istället för vit.
Under 2015 kommer marknadsavdelningen försöka att övertyga kunden om att produkten är
fortsatt bra och endast har ändrat färg.
Satsningssystemet för befintlig initiator har förbättrats de senaste åren, varpå risken för
okontrollerad reaktion har minskat betydligt.
Gasdetektorer (LEL) installerades 2014 i VCM-fabrikens processarea och PVC-fabrikens
VCM-återvinningsarea. Åtgärdsinstruktioner har tagits fram. Utvärdering pågår innan de kan
användas för automatisk stängning av ventiler.
En förstudie har genomförts för att utvärdera möjligheten till leverans av gasformig klor till
29
VCM-fabriken istället för kondenserad klor (Åtgärd 23.1). En förångning av klor vid
klorfabriken är möjlig och skulle reducera mängden hanterad flytande klor. Planen är att
genomföra detta i samband med byggnation av ny klorfabrik.
En förstudie har genomförts för installation av HCl-varnare i rökgaserna från krackugnen för
att kunna detektera ett läckage i krackugnen i ett tidigt skede (Åtgärd 10.1). Larm för
kolmonoxid i rökgaserna har lagts till, vilket kan användas som en tidig indikation på HClläckage. Fortsatt värdering av HCl-larm skall ske under 2015 i samband med en fördjupad
riskanalys.
Invallningar för lagertankar för saltsyra och natronlut (Åtgärd 8.1 och 9) blev värderade inom
en prövotidsredovisning som skickades in 2014. Nu inväntas beslut från miljödomstolen.
Fig 5.3: Gasdetektorer har installerats i VCM-fabrikens processarea och PVC-fabrikens VCM-återvinningsarea (till höger om gångbron i bilden)
30
6
Produktion och förbrukning av råvaror, energi och kemikalier
6.1
Produktion
Under 2014 tillverkades följande produkter (se tabell 6.1) vid bolaget. För de produkter vars
tillverkningskapacitet regleras i tillstånd anges även tillståndsgiven produktion samt
motsvarande tillverkning år 2012-2014.
Tabell 6.1: Produkter tillverkade vid INEOS ChlorVinyls i Stenungsund
Produkt
Typ av produkt
Produktion
2014
[ton]
Produktion
2013
[ton]
Produktion
2012
[ton]
Klor
Natriumhydroxid (100%)
Vätgas (såld)
Saltsyra (34%)
Natriumhypoklorit
1,2-Dikloretan (EDC)
1,2-Dikloretan (EDC)
Vinylklorid (VCM)
Etylklorid
Suspensions-PVC
Pasta-PVC
mellanprodukt
för avsalu
för avsalu
för avsalu
mellanprodukt
bruttotillverkning
för avsalu
mellanprodukt
för avsalu
för avsalu
för avsalu
111 138
125 264
259
23 661
1 065
144 028
45 844
134 742
265
126 133
76 642
114 643
129 531
184
26 277
734
147 423
25 575
150 091
310
128 700
80 034
104 874
118 202
207
24 112
713
134 644
29 498
130 486
286
134 835
78 074
Tillståndsgiven
hantering
och
produktion
[ton]
135 000
150 000
50 000
190 000
260 000
260 000
Produktionen har under 2014 i stort sett följt produktionsplanen, men det större
underhållsstoppet i maj påverkade volymerna.
Det svåra läget i Europa har präglat branschen i sju år nu. Efterfrågan av suspensions-PVC var
detta år svagt i Frankrike och Tyskland, medan förbrukningen i Norden gick upp 4 % vilket är
glädjande. Försäljningen blev 2 000 ton lägre än 2013, men detta berodde på att tillgång av
VCM var något begränsad under året.
Efterfrågan av pasta-PVC blev något vikande under andra halvan av 2014 och försäljningen
blev även här cirka 2 000 ton lägre. Marginalen för pasta-PVC lyckades bolaget att hålla så att
resultatet för pasta-PVC blev bra.
6.2
Energiförbrukning
Energi i form av elkraft är en viktig råvara för kloralkalifabriken. Förbrukning av elenergi för
hela bolaget uppgick under 2014 till 497 GWh, varav kloralkalifabrikens elektrolys svarade
för 376 GWh. Detta motsvarar 76% av bolagets totala elkraftförbrukning. Energiförbrukning
i samband med förbränning framgår av tabell 6.2.
31
Tabell 6.2: Energiförbrukning i samband med förbränning
Anläggning
Energikälla
Ångcentralen
VCM-prod:
Krackugn
VCM-prod:
Förbränningsugn
Energiförbrukning
2014
[GJ]
Energiförbrukning
2013
[GJ]
Energiförbrukning
2012
[GJ]
olja
bränngas
vätgas
totalt
12 086
183 458
313 656
509 200
40 400
192 470
341 322
574 192
39 423
266 515
316 828
622 766
metan
378 998
115 648
648
43 387
416 522
87 954
9 948
44 844
364 600
2
70 081
14 322
47 508
159 683
142 746
131 911
371 978
381 678
387 637
bränngas
metan
flytande
klorerade
biprodukter
totalt
förbränningsugnen*
PVC-fabrik
bränngas
1) exklusive processrestgaser.
6.3
Förbränning av restprodukter
Tillståndet medger en förbränning av flytande klorerade biprodukter med en takt av 720 kg/h.
Förbränningstakten följs kontinuerligt räknat som kilo per minut. Förbränningen har i snitt
under året motsvarat 61 % av tillåten tillförd mängd (720 kg/h) och inte överskridit maximal
nivå (12 kg/min). Villkoret har därmed innehållits.
En förbränningstakt på 720 kg/h som justeras för ugnens tillgänglighet (96,87%) inklusive
planerade underhållsstopp ger en tillåten mängd förbrända klorerade biprodukter motsvarande
6 110 ton. Under 2014 har 3 843 ton flytande klorerade biprodukter förbränts, motsvarande
siffra för år 2013 var 3 972 ton.
6.4
Råvaru- och kemikalieförbrukning
De viktigaste råvarorna för produktionen vid INEOS i Stenungsund är koksalt, eten, klorgas
och vinylklorid. Vatten, syre och kväve förbrukas också i stor mängd och i mindre mängder
en rad kemikalier. Förbrukningen av de mest väsentliga råvarorna under år 2012-2014
framgår av tabell 6.3.
Tabell 6.3: Råvaru- och kemikalieförbrukning
Ämne
Koksalt
Eten
Klor
Vinylklorid
Mängd 2014
[ton]
191 146
77 455
103 700
201 923
Mängd 2013
[ton]
196 319
77 455
106 144
208 132
Mängd 2012
[ton]
179 646
69 409
104 874
211 230
Förbrukningen av vatten, som tas från Hällungen, uppgick till 1,16 miljoner m3 år 2014, vilket
motsvarar en minskad förbrukning jämfört med 2013 även om hänsyn tas till att produktionen
var något lägre. Övrig förbrukning av viktiga råvaror framgår av bilaga 3.
32
7
Utsläpp till luft
7.1
Punktutsläpp av kvicksilver, ammoniak och VOC
Nedan redovisas utsläppen kvicksilver från kloralkalifabriken, ammoniak från PVC-fabriken
samt VOC (flyktiga klorerade kolväten) från VCM- och PVC-fabriken. Observera att
punktutsläpp även inkluderar utsläpp från hamn, EDC-lager och reningsverk. Av siffrorna för
2014 framgår att tillståndsgivna utsläppsmängder har innehållits med marginal. Villkoret för
klorerade VOC är 55 ton. Under 2014 var andelen klorerade VOC 20 ton.
Tabell 7.1: Utsläpp till luft exklusive diffusa utsläpp.
Klorfabriken
PVC-fabriken
Klorfabriken
Mängd
2014
[kg]
15,2
5 600
150 500
Mängd
2013
[kg]
15,5
4 800
90 700
Mängd
2012
[kg]
16,7
4 900
16 700
VCM-fabriken
PVC-fabriken
VCM-fabriken
PVC-fabriken
VCM-fabriken
PVC-fabriken
VCM-fabriken
VCM-fabriken
VCM-fabriken
PVC-fabriken
PVC-fabriken
Klorfabriken
835
15 466
6 880
406
83
310
2 537
1 247
240
5 900
710
7 140
5 944
16 580
4 718
1 267
78
216
1 678
1 617
275
2 300
560
7 700
1 620
15 188
8 720
907
94
194
4 915
1 286
417
3 020
350
6 900
42 933
41 991
42 679
Ämne
Källa
Kvicksilver
Ammoniak
Vätgas
VOC
VCM
-
Eten
-
Etan
-
EDC
Etylklorid
Dikloreten
Alkoholer
Aceton
Acetylen
VOC-totalt
Villkor
30 kg/år
15 ton/år
80 ton/år
I bilaga 10 finns en metodförteckning över de metoder som bolagets laboratorium är
ackrediterade för enligt kraven i ISO 17025.
Bidragen från hamn, lager och reningsverk ingår i ovanstående siffror för VCM-fabriken:
Hamn:
Utsläppt mängd EDC till luft från båttankar vid lastning har uppmätts till
2,5 kg
Tanklager:
1 184 kg EDC
Reningsverk:
141 kg VCM och 29 kg EDC.
Det var normal nivå på utsläpp av kvicksilver till luft. Underhållsstoppet i maj bidrog med en
högre nivå för aktuell månad.
De sammanlagda utsläppen (VOCtot), från Produktion VCM uppgick under 2014 till 11,6 ton.
Utsläppens storlek är direkt relaterade till antalet planerade och oplanerade stopp. Första
kvartalet bjöd på två oplanerade stopp. Det är framför allt eten som släpps ut vid start och
stopp.
Det största punktutsläppet av VCM härrör från torkluften från pasta-PVC. Antal gram VCM
per ton producerad mängd pasta-PVC följs upp som en KPI (Key Performance Index). Det
bidrar till ett stort fokus på att t ex strippingen körs optimalt. För 2014 var målet 210 g
VCM/ton pasta-PVC och utfallet blev 203 g/ton.
33
Tabell 7.2: VCM-utsläpp till luft från PVC-produktionen - årsmedelvärde
Ämne
2014
[kg/ton]
2013
[kg/ton]
2012
[kg/ton]]
VCM från S-PVC
VCM från P-PVC
0,0016
0,20
0,0008
0,21
0,0009
0,19
Riktvärde
Månadsmedelvärde
[kg/ton]
0,01
0,3
Inget månadsmedelvärde, som rapporteras i kvartalsrapporterna, har överskridits. Utsläppen
från produktion av S-PVC är avsevärt lägre än riktvärdet. För P-PVC är nivån låg i en
internationell jämförelse.
7.2
Utsläpp av köldmedia
På bolaget finns ett stort antal kylanläggningar som innehåller olika typer av köldmedia. En
speciell köldmediarapport har tillsänts länsstyrelsen.
Den totalt installerade köldmediamängden är 4 288 kg HFC samt cirka 2 ton propen. 423 kg
köldmedia har behövt fyllas på under året, men mängden propen har minskat med 0,3 ton
motsvarande mängd bör betraktas som utsläppt mängd till luft. Den sista mängden av HCFC
har bytts ut under året (7,5 kg).
7.3
Diffusa utsläpp från VCM- och PVC-produktionen
Även under 2014 har storleken på diffusa utsläpp mätts med spårgasmetoden där SF6 används
som spårgas, se bilaga 3. Osäkerheterna är många vid kvantifiering av diffusa utsläpp och
därmed är resultatet behäftat med en relativt hög onoggrannhet. Fördelar med spårgasmetoden
jämfört med andra metoder är att spårgasmetoden används av flera andra petrokemiska
industrier, samt att spårgasen används som intern standard och därigenom ger en säkerhet vid
själva kvantifieringen av utsläppet. Flera andra välkända alternativa metoder fungerar inte för
klorerade kolväten.
Under året har sju mätningar utförts, vars utfall är relativt homogent.
Tabell 7.3: Resultat från mätning av diffusa utsläpp med spårgasmetoden.
Ämne
VCM
EDC
Etylklorid
Kloroform
Totalt
2014
[ton/år]
15
10
6
7
2013
[ton/år]
21
14
3
8
2012
[ton/år]
24
24
3
7
46
58
38
7.4
Läcksökning
Läcksökning har utförts vid Klor-, VCM/DS- och PVC-produktionen under 2014. Resultaten
av läcksökningarna redovisas i bilaga 4.
På klorfabriken identifierades tre mindre läckor på vätgassystemet på våren och en på höstens
läcksökning. På VCM/DS och PVC-fabriken identifierades 63 läckor vid vårens mätningar
och 81läckor under hösten. De flesta av läckor åtgärdas direkt, medan vissa läckor kan vara
svåra att åtgärda under drift och får vänta till nästa stopp.
34
7.5
Utsläpp till luft från förbränning
Vid förbränning av de olika bränslen som används i ångcentralen, krackugnen, förbränningsugnen och gasbrännarna i PVC-fabriken bildas kväveoxider (beräknade som NO2),
koldioxid samt koloxid i enlighet med redovisade mängder i tabell 7.4-5 nedan.
Tabell 7.4: Utsläpp av NO2 till luft från förbränning
Anläggning
Ångpanna 1
Ångpanna 2
Krackugn
Förbränningsugn
PVC-torkar
Totalt
NO2 2014
[ton]
1,8
10,5
5,3
10,2
7,0
NO2 2013
[ton]
5,3
13,1
5,7
12,2
10,9
NO2 2012
[ton]
7,8
14,8
4,9
11,7
10,7
Villkor
[ton]
34,8
47,2
50,0
80 ton/år
Tabell 7.5: Utsläpp av CO2 och CO till luft från förbränning
Anläggning
Ångpanna 1
Ångpanna 2
Krackugn
Förbränningsugn
PVC-torkar
Totalt
CO2 2014
[ton]
611
7 963
20 834
11 615
15 149
CO2 2013
[ton]
1 555
9 808
22 095
13 123
16 328
CO2 2012
[ton]
927
13 122
13 169
11 151
15 913
CO 2014
[ton]
0,4
0,4
157
CO 2013
[ton]
0,2
0,5
95
CO 2012
[ton]
0,3
0,7
93
56 172
62 910
54 282
158
96
94
.
Utsläppsmängderna ovan vad gäller förbränningsugnen baseras på kontinuerlig mätning. Det
gäller även koldioxidmängderna för PM7-9. Övriga värden härrör från årlig periodisk mätning
av ackrediterat externt företag.
7.6
Utsläpp från ångpannor
Då bolagets ångpannor 1 och 2 tillsammans har en effekt som överskrider 50 MW faller de
under föreskriften NFS 2013:252. Två mätningar görs per år av oberoende företag för att
verifiera att utsläppsvärdena (NOx, SO2 och stoft) ligger under begränsningsvärdena. Samtliga
mätvärden var med marginal under begränsningsvärdena.
För NOx som mäts kontinuerligt uppfylls även kraven i 41 § med marginal:
41 § För ett kalenderår ska det anses att ett krav för utsläpp till luft enligt begränsningsvärdena i denna
förordning följs, om kontinuerliga mätningar av utsläppen under förbränningsanläggningens faktiska
drifttid det kalenderåret visar att
1. inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet,
2. inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 procent av begränsningsvärdet,
3. minst 95 procent av de validerade timmedelvärdena understiger 200 procent av begränsningsvärdet,
Mängden utsläppt SO2 är proportionell mot förbränd mängd olja (EO1) i ångpanna 1 och 2.
Mängden SO2 uppgår till 0,28 ton 2014, vilket ska jämföras med 0,91 ton 2013.
35
7.7
Utsläpp från förbränningsugnen
Enligt miljödomen från 2009 finns det ett antal villkor för utsläpp till luft från
förbränningsugnen. I tabell 7.6 finns en sammanställning av villkoren tillsammans med
villkorsuppfyllelse. Som framgår av tabellen uppfyller bolaget alla villkor.
Årets två mätningar av dioxin gav resultatet 0,005 och 0,02 ng/ m3. (Riktvärde 0,3 ng/ m3) till
ett årsutsläpp motsvarar det 1,4 mg, vilket är lägre än 2013.
Tabell 7.6 Utsläpp rökgaser från förbränningsugn
Ämne
CO
HCl
TOC
NOx
Gränsvärde
Dygnsmedelvärde1)
3
[mg/Nm torr gas vid 11
vol-% O2-halt]
50
10
10
200
Villkorsuppfyllelse
[% av värdena under
gränsvärde]
100
100
100
100
Gränsvärde
2)
Halvtimmesvärde
3
[mg/Nm torr gas vid 11
vol-% O2-halt]
100
60
-
Villkorsuppfyllelse
[% av värdena under
gränsvärde]
99,9
99,9
-
1) Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av dygnsmedelvärdena under året underskrider värdet
2) Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av halvtimmesvärdena under året underskrider värdet
36
8
Utsläpp till vatten
Bolagets kontrollprogram beskriver provtagning av de strömmar som når recipient. De
strömmar som ligger till grund för bolagets villkor provtas dagligen eller regelbundet varje
vecka och redovisas under 8.1. Inga gräns- eller riktvärden för utsläpp till vatten har
överskridits.
De strömmar som går ut från anläggningen till recipient provtas en gång per år för analys av
metaller, klorfenoler, klorbensener och dioxiner. Då provtas även filterhusslam från
klorproduktionen och slam från reningsverket. I bilaga 5 redovisas dessa mängder, vilket ger
en bra översikt över vilka strömmar som ger störst bidrag. Dessa så kallade årsanalyser
baseras i de flesta fall på samlingsprov från fyra dygnsprov eller stickprov som tagits under
fyra dagar. Men då de är uttagna under en kort tid finns det alltid en risk att mängderna som
räknas fram utifrån årsflöden inte är helt representativa.
8.1
Utsläpp med industriellt avloppsvatten
Processavloppsvatten från Produktion VCM- och PVC-produktionen renas i det centrala
reningsverket utformat med biologisk rening med kvävereduktion och avskiljning av fasta
partiklar innan det släpps ut i kylvattenkanalen. Före avledning till reningsverket behandlas
processvloppsvattnet från ovan nämnda fabriker i avdrivningsanläggningar. Utsläpp med
industriellt avloppsvatten till Askeröfjorden presenteras tillsammans med värden för år 20122014 och motsvarande villkor i tabell 8.1. Totalt har 743 244 m3 avloppsvatten renats under
året.
Tabell 8.1: Utsläpp med industriellt avloppsvatten
Mängd
2014
[kg]
0,38
5 081
Mängd
2013
[kg]
0,28
4 598
Mängd
2012
[kg]
0,32
4 772
3 578
2 730
3 833
162
116
74
PVC-fabrik
PVC-fabrik
998
6 182
919
4 094
1 018
3 140
VCM-fabrik
VCM- och
PVC-fabrik
8,4
8,2
7,6
7,5
24
7,9
Ämne
Källa
Kvicksilver
NPOC
Kväve (Ntot)
Klorfabriken
VCM- och
PVC-fabrik
PVC-fabrik
Fosfor (Ptot)
Reningsverket
PVC
Susp. ämnen (inkl.
PVC)
EDC
VCM
Villkor
1)
1 kg/år*
Riktvärde 12,75 ton*
Gränsvärde 20 ton/år
Riktvärde 6 ton*
Gränsvärde 9 ton/år
Riktvärde resthalt 10 mg/l*
Riktvärde 300 kg/år*
Riktvärde resthalt 0,5 mg/l*
Gränsvärde 6 ton/år
Riktvärde 8 ton*
Gränsvärde 20 ton/år
Riktvärde 0,15 ton*
Riktvärde 0,05 ton*
*Riktvärdet gäller som rullande 12-månaders värde
1) Inkluderar industriavloppsvatten från klorfabriken och dagvatten. Här redovisas endast utsläpp från klorabriken. I
villkoret tillkommer dagvattenmängden i tabell 8.2.
I bilaga 10 finns en metodförteckning över de metoder som bolagets laboratorium är
ackrediterade för enligt kraven i ISO 17025.
Reningssteget för kvicksilver i klorfabriken har fungerat bra under året
Några störningar till reningsverket samt underhållsstoppet i maj för hela anläggningen har
påverkat reningsverket så att året visar på något högre utsläpp än de två tidigare. Samtliga
utsläppsmängder ligger med marginal under gränsvärdena.
Vad gäller årligt utsläpp av metaller via industriellt avloppsvatten hänvisas till bilaga 5
och till emissionsdeklarationen (bilaga 8).
37
8.2
Utsläpp med dagvatten eller via kylvattenkanalen
Dagvatten
Dagvattenflödet (ofta kallat ytvatten) har under året uppgått till 227 589 m3. Provtagning sker
före en utjämningsbassäng som kallas ”ytvattenbassängen”. Dagvattnet från
ytvattenbassängen släpps till Askeröfjorden via kylvattenkanalens utlopp.
Överskottssyra
Till kylvattenkanalen leds även den del av saltsyran från förbrännings-anläggningen som inte
kan användas internt för pH-justering i andra driftenheter eller för tillverkning av 34%-ig
saltsyra, se kapitel 2.2.3. I bilaga 5 redovisas innehållet av metaller, dioxiner, klorbensener
och klorfenoler för denna överskottssyra. Mängden överskottssyra har minskats ytterligare i år
bland annat genom de förbättringar som gjorts av förbränningen av flytande biprodukter och
genom att öka koncentrationen av syran från rökgastvätten.
Klorväte
Vid start och stopp av oxikloreringen måste 100%-ig klorvätegas från krackugnen ledas ut till
kylvattenkanalen. Sedan hösten 2007 doseras lut i samband med att klorväte leds ut för att
neutralisera pH i utgående vatten. I tabell 8.2 redovisas mängden klorväte och mängden som
inte neutraliserats.
Neutralisering av klorväte
Den natronlut som används vid neutralisering är av samma kvalitet som säljs som produkt.
Produkten natronlut analyseras varje dag med avseende på metaller och andra ämnen såsom
kalium och kalcium. Kalium är den dominerande föroreningen.
Klorering saltvärmeväxlare
Som beskrivs i kapitel 2.2.6 doseras natriumhypoklorit för att förhindra att
saltvattenvärmeväxlarna växer igen med musslor. Nu pågår ett prövotidsutredning med målet
att minska doseringen genom att dosera i pulser. Denna hypokloritlösning innehöll under 2014
i genomsnitt 7,7 g/liter natriumklorat. En beräkning av motsvarande utsläpp finns redovisad i
tabell 8.2.
I bilaga 5 redovisas innehållet av metaller, dioxiner, klorbensener och klorfenoler i den mängd
hypo som doserats till kylvattnet.
Blödström från klorproduktionens saltlösning
En del av saltlösningen ”blöds” ut för att inte sulfathalten i den cirkulerande saltlösningen ska
bli för hög. Blödströmmen leds till kylvattenkanalen och innehåller en viss mängd klorat.
Under 2014 innehöll den i snitt 7,2 g/liter vilket innebär ett årsutsläpp på 19 ton.
38
Tabell 8.2: Utsläpp till recipient via industriellt dagvatten/kylvattenkanal
Ämne
Källa
Överskott av saltsyra (räknat som
100%-ig)
Klorväte till kylvattenkanalen 100%
- varav ej neutraliserad
Na-hypokloritlösning (ca 7%) varav
Natriumklorat
Natriumklorat från blödström
Kvicksilver
Förbränningsugn
VCM
EDC
NPOC
Dagvatten (YA) +T605
3
Dagvatten (YA) +T605
Dagvatten
Krackugn
Krackugn
Saltvärmemeväxlare
Saltlösning Klorprod.
1
Dagvatten (YA)
Natronlut för neutraliser.
Natriumhypoklorit
2
Mängd
2014
43 ton
Mängd
2013
41 ton
Mängd
2012
102 ton
204 ton
2 ton
339 ton
2,1 ton
19,0 ton
0,055 kg
0,003 kg
0,089 kg
147 ton
3 ton
453 ton
2,3 ton
14,4 ton
0,028 kg
0,002 kg
0,069 kg
277 ton
9 ton
715 ton
4,1 ton
15,7 ton
0,034 kg
0,008 kg
0,085 kg
2,4 kg
3,3 kg
2 053 kg
1,6 kg
2,1 kg
1 321 kg
2,2 kg
10,1 kg
1 842 kg
1) Ingår i våra villkor och är inräknat i tabell 7.5
2,3) T605 är tvättvatten från förbränningsugnen. Innehåller normalt lägre halter än detektionsgränsen.
8.3
Utsläpp av klororganiska ämnen
I tabell 8.3 nedan samt i bilaga 5 följer en sammanställning för år 2014 vad gäller utsläpp av
klororganiska ämnen till vatten. Vid ett flertal av provtagningsplatserna förekommer
parametrarna i halter under detektionsgräns. För att ge en så rättvisande bild som möjligt har
utsläppt mängd därför angivits som ett spann där den nedre gränsen anger mängden under
förutsättning att halter under detektionsgräns = 0 medan den övre representerar mängden
under förutsättning att halter under detektionsgräns = detektionsgräns.
Tabell 8.3: Utsläpp av klororganiska ämnen till vatten
Ämne
Dioxiner
(PCDD/PCDF, I-TEQ)
Klorfenoler
Klorbensener
Mängd 2014
[gram]
Mängd 2013
[gram]
Mängd 2012
[gram]
0,005-0,011
0,004- 0,029
0,0079- 0,012
114-1055
63-171
33-707
68-171
245-863
167-341
Då mängderna ovan baseras på resultat från ett provtagningstillfälle, vilket sedan
multiplicerats med årsflöden, medför det att spridningen år till år kan vara betydande.
En rapport från 2012 redovisade en undersökning av miljöföroreningar inom
Stenungsundsrecipienten3. Den visar en förhöjd mängd av PCB i musslor fångade utanför
bolaget där vatten från Stenunge å, renat avloppsvatten från Borealis Polyeten och INEOS går
ut. Resultatet överensstämmer inte med tidigare undersökningar där den senaste är från 2006.
INEOS undersökte därför på nytt sitt innehåll av PCB i utgående strömmar. Endast
avloppsströmmen från klorfabriken har en halt strax över detektionsgränsen, men andelen
dioxinliknande PCB:er är låg. PCB-halten har analyserats i Stenunge å i samband med INEOS
kartläggning av föroreningar i mark under 2012. Resultaten visar att bidraget av PCB från
Stenunge å är större än från klorfabriken.
8.4
Analys av grundvatten
Från 2010 följs föroreningar upp varje kvartal från två grundvattenbrunnar belägna vid PM7
och PM9. Två prov är uttagna under året. Resultaten finns i bilaga 7 tillsammans med de
prover som analyserades under 2009-2014. Liksom tidigare prover är föroreningshalterna
högre vid PM7 än vid PM9 främst när det gäller för VCM och EDC. EDC-halten vid PM9
3
Marine Monitoring, Analys av miljöföroreningar inom Stenungsundsrecipienten, J. Hammar, Å. Granmo
39
varierar under åren. De övriga ämnena som analyseras ligger under de kanadensiska
riktvärdena för vattenlevande organismer för PM9, men i vissa fall över för PM7.
8.5
Utsläpp från förbränningsugnen
Avloppsvatten som uppstår i förbränningsugnen släpps ut via kylvattenkanalen. Innan vattnet
släpps ut filtreras det genom ett påsfilter. Nedan följer en sammanställning av villkoren och
bolagets utsläpp i förhållande till dessa.
•
pH avloppsvatten ska mätas kontinuerligt och ligga mellan 7 och 11: Bolaget har
kontinuerlig mätning. Inget värde har varit under respektive över de satta gränserna.
•
Flödesproportionellt 24-timmarsprov av totalt suspenderat material: Bolaget har
flödesproportionell provtagning och analyserar suspenderat material varje vardag.
•
Flödesproportionellt 24-timmars prov minst en gång/månad för analys av Hg, Cd, Tl,
As, Pb, Cr, Cu, Ni och Zn.
•
Bolaget skickar ett flödesproportionellt månadssamlingsprov för analys till externt
laboratorium.
Tabell 8.4: Utsläpp till vatten från förbränningsugnen.
Parameter
Halt*
[mg/l]
Susp.material
100% av värdena har varit <45 mg/l
As
0,0071
Cd
0,00024
Cr
0,014
Cu
0,009
Hg
0,001
Ni
0,012
Pb
0,004
Zn
0,035
F-TEQ
0,071 ng/l
*Medelvärde av månads- eller dygnsanalyser
Riktvärde
[mg/l]
<45 mg/l
0,05
0,05
0,5
0,5
0,03
0,5
0,05
0,5
0,3 ng/l
Vid de fall som halten har varit under detektionsgränsen har halten räknats som om halten var
lika med detektionsgränsen. Det ger ett högre värde än verkligheten.
Som framgår av tabellen uppfyller bolaget villkoren. Dioxinhalten har minskat under året från
en högre nivå.
40
8.6
Transporter
Transporter av farliga och mycket farliga produkter över 1000 årston under 2014 redovisas i
tabell 8.5 nedan. Från och med november 2013 är det tidigare dotterbolaget Svenskt Natron
och INEOS Sverige AB sammanslagna. 2014 blir därför första året som redovisningen för
natronlut även omfattar ett helt års trading av natronlut som mestadels går via fartyg direkt till
kund eller extern lagertank.
Tabell 8.5: Transporter av farliga produkter 2014
Produkt
Natronlut (50 %)
Saltsyra (34%) ut
Saltsyra (35%) in
Svavelsyra (75%) ut
Svavelsyra (98%) in
Vinylklorid (VCM) in
Vinylklorid (VCM) ut
1,2-dikloretan (EDC) ut
1,2-dikloretan (EDC) in
Etylklorid
Eldningsolja 1
Med båt
[ton]
147 872
67 269
45 842
3 623
-
Med järnväg
[ton]
119 951
5 354
665
261
-
Med bil
[ton]
143 727
18 197
587
1 839
1 448
13
347
Ett övergripande mål inom INEOS Sverige AB är att använda transportlösningar som ger
minsta möjliga miljöpåverkan. Som en konsekvens svarar intermodala transporter
(kombitrafik bil + båt och / eller järnväg) för en stor andel av de totala transporterna.
Intermodala lösningar ger förhållandevis låg energiförbrukning per tonkilometer och bidrar
dessutom till att minimera trafiken på ett överbelastat vägnät.
Trots ett brett kontaktnät i transportbranschen finner bolaget ibland att goda lösningar saknas.
INEOS skapar då lösningar för att minska landtransporterna. Detta gäller framförallt
transporter in i Ryssland, där INEOS chartrar fartyg för transport av PVC till Baltikum för
vidare transport till Ryssland och Ukraina med bil och järnväg.
Bolaget tillämpar sedan 2006 miljöstyrande hamnavgifter. Hamnavgiften reduceras om
fartygen kan uppvisa certifikat från Sjöfartsverket som visar att fartygen har låga utsläpp av
svaveldioxid eller NOx. Vidare reduceras avgiften för fartyg med dubbelt skrov, vilket alla har
nu, och separata ballasttankar. Avgift för avfallshantering ingår i hamnavgiften.
8.7
Landansluten el
Bolaget har tidigare utrett förutsättningarna för att förse fartyg som anlöper bolagets hamn
med landansluten el. Utredningen visade att det finns svårigheter att förse fartygen med el då
olika fartyg kräver olika frekvenser och spänning och i vissa fall har krav på oavbruten ström
för fartygens säkerhetssystem. Ytterligare en försvårande omständighet är vid lossning av
brandfarliga varor då all utrustning ska vara ex-klassad, vilket medför en relativt hög
investeringskosnad.
Under 2013 installerade bolaget landström som anpassades till det saltfartyg som då stod för
flest leveranser. Men leverantörer och fartyg varierar mellan åren. Under 2014 har 30% av
saltfartygen kunnat koppla in sig till landström.
41
Figur 8.2: Den nybyggda båten Helge ansluter sig till landel i INEOS hamn för att lossa salt
En saltbåt ligger vid kaj under cirka 1.5 dygn en gång i veckan. Den aktuella saltbåten slipper
då att använda sina hjälpmotorer under liggtiden.
8.8
Buller
Villkoret för anläggningen är att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder som
riktvärde inte överstiger 45 dB(A). Om hörbara toner eller impulsljud förekommer ska det
angivna värdet sänkas med 5 dB(A) enheter. Nattetid får momentanvärden vid bostäder inte
överstiga 55 dB(A).
Under hösten 2012 startade en bullerkartläggning av både inre och yttre miljö som görs var
sjätte år. Resultatet av mätningarna var klara i januari 2014. Resultaten visade att den
beräknade ekvivalenta ljudnivån har ökat generellt sedan motsvarande kartläggning 2006, se
tabell 8.6. Vid närmaste bostadshus på Stenungsön (mätpunkt 1) och mätpunkt 2 uppfyllde
bolaget inte riktvärdet 45 dBA. Främst under underhållsstoppet i maj 2015 gjordes flera
åtgärder som har resulterat till 0-2 dB sänkning av bullernivån i kontrollpunkterna. Därmed
uppfyller bolaget riktvärdet.
Den viktigaste åtgärden var en rengöring av ljuddämparen till skorstenen för torkluft från
PM8/82. Ljudnivån är hela 10 dBA lägre buller i skorstenens mynning jämfört med 2013.
Därtill har flera mindre åtgärder gjorts på VCM-fabriken bl a har en friblåsningsventil försetts
med ny ljuddämpare och isolering av rör och ventiler vid restgasreningen har återställts.
42
Figur 8.2: Karta med kontrollpunkterna för bulllerberäkningar och immissionsmätningar.
Tabell 8.6: Beräknat externbuller vid kontrollpunkter
År
2006
2013
2015
Mätpunkt 1
42
46
44
Mätpunkt 2
Mätpunkt 3
Mätpunkt 4
44
46
45
42
45
45
38
40
39
Kontrollpunkt A
45
-
Kontrollpunkt B
42
-
Efter en fråga från kommunen om mätpunkt 1 verkligen representerar närmaste hus, infördes
kontrollpunkt A tillfälligt för att utreda frågan. Kontrollpunkt A ligger på tomten till den
närmaste bostaden på Stenungsön. Kontrollpunkt A går inte att använda vid
imissionsmätningar av praktiska skäl, då den kräver inträde på ägarens tomt nattetid, viket är
svårt att kommunicera i god tid beroende på att vädersituationen snabbt kan växla. Som
framgår av de beräknade bullernivåerna ligger närmaste hus mer skärmat än mätpunkt 1,
varför bolaget kommer fortsätta att mäta vid mätpunkt 1. Det är en fördel att behålla samma
mätpunkter för att kunna jämföra med tidigare mätningar. Kontrollpunkt B infördes för att
beräkna INEOS bidrag vid närmaste bostäder åt sydost.
I januari 2014 utfördes immissionsmätningar i de mätpunkter som ingår i kontrollprogrammet.
Resultaten visar att bullernivån har ökat, men att den inte är högre än 45 dBA. Inga nya
immissionsmätningar genomförts efter bulleråtgärderna.
Tabell 8.7: Immissionsmätningar vid mätpunkterna
År
2011
2014
Mätpunkt
1
41
45
Mätpunkt
2
42
44
Mätpunkt
3
37
42
Mätpunkt
4
36
43
43
9
Avfall och restprodukter
9.1
Förbättrad avfallshantering
Under 2010 påbörjade bolaget ett arbete för att förbättra avfallshanteringen. Under 2011 valde
bolaget Stena Recycling som från den 1 september samma år har totalentreprenad för allt
avfall.
En kartläggning av bolagets avfallsströmmar och vad de består av genomfördes efter att Stena
valdes som leverantör. En stödgrupp med representanter för olika avdelningar och funktioner
med en styrgrupp engagerades i detta arbete. En avfallshandbok togs fram med tydliga
anvisningar om hur och var avfall ska sorteras.
Fig 9.1: Klara riktlinjer om hur avfallet ska sorteras i källsorteringshandboken
En analys av de olika avfallsfraktioner som genomfördes i början av projektet visade att 82%
hamnade som blandsopor. Här fanns den största potentialen till intäkter och miljövinst. En
plockanalys visade sedan vad blandsoporna innehöll för fraktioner och var de uppstod. Genom
en 16 personer stark stödgrupp och dessutom genom dialog med avdelningarna kunde
placering av återvinningsplatser och återvinningskärl beslutas. Med hjälp av information,
utbildning, tävling m.m. engagerades alla medarbetare för att nå uppsatta mål.
Den stora och kostsamma fraktionen blandsopor finns alltså inte längre. Istället sorteras det
t ex i fraktionerna brännbart avfall, träavfall och mjukplast. Genom detta har kostnaden för
avfallet minskat betydligt och det har blivit en miljövinst.
Arbetet med att följa upp och hitta nya förbättringsmöjligheter har fortsatt under 2013, men
endast små justeringar har varit möjliga att finna i det väl fungerande systemet.
Under 2014 har tydligare rutiner och ansvarsfördelning tagits fram för de fraktioner av farligt
avfall som uppkommer sällan.
9.2
Avfallsmängder
Årsrapport från Stena Recycling finns i bilaga 9 tillsammans med en rapport över de
fraktioner som vi skickar direkt till mottagare, t ex kvicksilverhaltigt avfall. En förenklad
sammanställning återfinns i tabell 9.1 som motsvarar den uppdelning som rapporteras i SMP
(Svenska MiljörapporteringsPortalen). Den komposterbara fraktionen vägs inte in efter
hämtning via kommunen, varför mängden inte finns att tillgå annat än antal hämtningar som
regleras enligt avtal. Dock har den ökat betydligt sedan september 2011, då det komposterbara
nu sorteras ut i matsal och vissa större avdelningar.
44
Tabell 9.1: Redovisning av avfallsmängder vid INEOS ChlorVinyls i Stenungsund
År 2014
[ton]
År 2013
[ton]
År 2012
[ton]
305
371
196
335
1
240
774
Bortskaffande
externt:
Farligt avfall
Ej farligt avfall
28
1 572
67
1 661
1
46
1 480
Summa totalt
2 276
2 210
2 540
Avfall
Återvinning externt:
Farligt avfall
Ej farligt avfall
1)
Korrigerat mot förra miljörapporten med ivägskickat Hg-avfall. Rapporterat
i efterhand till Länsstyrelsen.
År 2011 var det första året som reningsverksslammet deponerades externt helt och hållet.
Slammet tillsammans med PVC-slam som inte går att återvinna utgör 99% av fraktionen ej
farligt avfall som måste deponeras.
Under 2014 återvanns 543 ton PVC ur avloppsvattnet och levererades till kunder för
tillverkning av plastprodukter.
Tabell 9.2: Redovisning av återvunnen PVC
Återvunnen PVC
År 2014
[ton]
År 2013
[ton]
År 2012
[ton]
543
438
385
PVC torr
9.3
Deponier
9.3.1
Deponi G och O
Deponi G och O är sluttäckta sedan 2011. De analyser som gjorts av lakvatten, ytvatten och
grundvatten återfinns i bilaga 7.
Deponi O etablerades 1980 och bedöms rymma cirka 40 000 m3 avfall. Deponi O innehåller
endast avfall från egen produktion. Det avfall som har deponerats har varit PVC-avfall från
PVC-produktionen, PVC-slam från reningsverket samt bio-/kemslam från reningsverket.
Lakvatten från deponin avleds till bolagets reningsverk.
Deponi G innehåller byggavfall enbart från den egna verksamheten. Mellanlagring av bioslam
från det egna reningsverket har från tid till annan skett på deponin och det kan inte uteslutas
att bioslam också har deponerats permanent på deponin. Deponiytans storlek är ca 0,8 ha och
mängden avfall i deponin bedöms vara i storleksordningen 40 000 m3. Ytan är täckt med jord
och insådd med gräs, frånsett en mindre del där sluttäckning har skett under året. Lakvattnet
från deponin avbördas till ett ytvattendike via ett installerat sand- och grusfilter. Analysvärden
på dess grundvatten redovisas i bilaga 7 och är lägre än kriterierna för skydd av grundvatten.
45
9.3.2
Äldre deponier
Ytterligare avslutade deponier framgår av figur 9.2
Figur 9.2 Samtliga deponier
Deponi A
Aktiv 1969-1980
Area 5 000 m2
Volym 8 000 m3
PVC-avfall
Lakvatten avleds till reningsverket
Avslutningsplan godkänd 1999
Stängd och sluttäckt
Deponi B
Aktiv 1975-1993
Area 2 000 m2
Volym 6 000 m3
Kemslam bl a från VCM-fabriken, förorenad jord
Lakvatten avleds till reningsverket
Avslutningsplan godkänd 1999
Stängd och sluttäckt
Deponi D
Aktiv 1977-2004
Area 100 m2
Cirka 400 ton
Deponi för farligt avfall
Deponin är urgrävd och avfallet omhändertaget externt
Deponiyta rengjord
Avslutad och godkänd 2004
Deponi K
Aktiv 1981-1982
Area 500 m2
46
Volym 1 000 m3
PVC-avfall, kemslam och bioslam
Avslutningsplan godkänd 1999
Stängd och sluttäckt
Deponi L
Aktiv 1972-1981
Area 5 000 m2
Volym 10 000 m3
PVC-avfall
Avslutningsplan godkänd 1999
Stängd och sluttäckt
Deponi N
Sannolikt bioslamblandad jord. Endast schaktmassor i form av sten, sand och grus har
påträffats vid skruvborrprovtagning. Avskriven som deponi.
9.4
Uppföljning av deponi G och O
Enligt kontrollprogrammet, som speglar Naturvårdsverkets förskrifter (NFS 2004:10, 2010:4),
ska kontroller av yt- och grundvatten i anslutning till deponi G och O utföras. Resultaten visas
i tabellform i bilaga 7 och indikerar som sig bör en obetydlig påverkan. Deponierna ska även
mätas in årligen för att följa eventuell sättning. Mätningen görs på fyra punkter på respektive
deponi. Dessa punkter har försetts med betongplattor som har grävts ner enligt
rekommenderad standardmetod.
En inmätning utfördes våren 2012 och följdes upp 2013. Tyvärr gick det inte att jämföra
koordinaterna mellan de två mätningarna, så 2013 års mätning utgör den höjd som kommande
mätningar jämförs med, sk nollmätning. I bilaga 9 redovisas mätningarna där även 2015 års
mätning är med. Sättningen på de två deponierna de senaste två åren är liten och jämnt
fördelad. I vissa punkter mindre än mätonoggrannheten.
Lakvattenvolymer följs upp och har varit föremål för frågor då mängderna inte har varit tydligt
minskande. Golder fick uppdraget att utreda om det finns brister i deponins konstruktion som
gör att grundvattnet går in i deponin och vilka risker det kan innebära.
Utredningen bekräftar att deponin har en sluttäckning som uppfyller de krav som kan ställas
på en modern deponi klassad för farligt avfall och att utförandet har följt godkänd
avslutningsplan. Avfallet är inte klassat som farligt avfall, men deponin har utformats för att
motsvara kraven för farligt avfall, främst för att avlasta reningsverket under deponins
efterbehandlingsfas (30 år efter sluttäckning).
I samband med projektet att kartlägga förorenad mark, genomfördes hydrogeologiska
utredningar där det framgick att den ostliga delen av anläggningen har ett grundvattenflöde
(både ytligt och djupt) som följer ursprunglig riktning vilket är mot Stenunge å. Deponi O
ligger i denna riktning. Det dränerade grundvattnet som når deponin samlas upp i en dränering
norr om deponin för att undvika att grundvattenströmning når de deponerade massorna.
Deponins ledningsnät och övriga ledningar är utformade så att både lakvatten och dränerat
grundvatten leds till lakvattenbrunnen, vilket gör att det vi definierar som lakvatten egentligen
är en mindre mängd lakvatten utspätt med grundvatten.
Fördelen med att grundvattnet dräneras till lakvattensystemet, och därmed leds till
reningsverket, är att eventuella föroreningar i grundvattnet inte riskerar att spridas ut från
området i riktning mot Stenunge å. Nackdelen är att reningsverket belastas med mer vatten än
vad som kan vara nödvändigt och att det inte blir en korrekt uppföljning av den egentliga
lakvattenmängden. Men detta bedömer inte bolaget vara ett problem.
47
10
Miljödagbok år 2014
10.1
Allmänt
En detaljerad redovisning av incidenter har under året löpande lämnats i kvartalsrapporterna
till Länsstyrelsen eller i separata rapporter. I kapitel 10.2 beskrivs de viktigaste
miljöhändelserna/incidenterna.
10.2
Incidenter med miljöpåverkan
Läckage EDC-kolonn
En korrosionsskada under isoleringen på EDC-kolonnen orsakade ett läckage av 300-350 kg
EDC som förgasades till atmosfär. Någon påverkan på personers hälsa eller miljö bedöms inte
ha förekommit. Kolonnen tjockleksmättes och avisolerades för att kunna åtgärda skadan.
Bakomliggande orsak var ett olämpligt utförande av isolerplåten med avseende på
vattenavvisning.
Störning reningsverket
Den 6 april uppstod problem i VCM-fabrikens interna avloppsvattenrening vilket orsakade att
kloroform gick ner till reningsverket. Detta påverkade mikroorganismerna och kvävereduktionen minskade. Det medförde ökad kvävehalt ut till recipient och även ökad mängd
kloroform. Orsaken var en störning i VCM-fabrikens interna vattenrening. Inga
villkorsgränser överskreds. Rutiner har förändrats för att händelsen inte ska upprepas.
Åsknedslag
Ett åsknedslag inträffade tisdagen 8 juli i backen inne på bolagets område och förorsakade en
del skador på elektrisk och instrumentell utrustning. I klorfabriken löste båda likriktarna ut och
en del instrumentfel uppstod. Som följd stoppade även HTC och förbränningsugnen.
Överfyllnad lutvagn
Vid lastning av 50 % natronlut till järnvägsvagn valde operatören fel volym - 48 m3 istället för
38 m3. När nivån hade nått manluckan rann det över då överfyllnadsskyddet inte hade brutit
lastningen. Luten rann ner till reningsverket, där det larmade för högt pH. Buffertbassängen
stängdes och pH:t kunde regleras. Incidenten medförde ingen störning på det biologiska steget.
Flera åtgärder har genomförts för att säkra att överfyllnadsskyddet ska fungera.
48
11
Periodiska mätningar/besiktningar
Under året har periodiska mätningar/besiktningar utförts av bolaget DGE Mark och Miljö
enligt nedan:
11.1
Periodiska mätningar för förbränningsugnen
Periodiska mätningar syftar till att kontrollera att förbränningsugnen uppfyller villkor och de
utfördes 28-30 maj samt 16-17 december 2014. Kontroll av stoft, HF, SO2, Dioxiner,
Kvicksilver och tungmetaller ingår. Som man kan se i tabellen innehålls alla riktvärden med
god marginal.
Tabell 11.1: Sammanställning av uppmätta halter i rökgasen
Ämnen
Gränsvärde
[mg/Nm torr gas vid 11
vol-% O2-halt]
3
Provdag
Stoft
HF
SO2
Cd + Tl
Hg
As+Cu+Mn+Ni+Pb+
Sn+V
Dioxin (I-TEQ)
Uppmätt halt i rökgasen
[mg/Nm torr gas vid 11 vol-% O2-halt]
3
28-30/5
16-17/12
10
1
50
0,05
0,03
0,5
<1,0
<0,1
<0,1
<0,001
<0,001
<0,026
<1,0
<0,1
<0,1
<0,001
<0,001
<0,022
0,1ng/ Nm torr gas vid
11 vol-% O2-halt
<0,01
0,02
3
11.2
Kalibrering av förbränningsugn
Enligt SS-EN 14181 ska en sk. QAL2-kalibrering genomföras var tredje år, vilket var utfördes
2012 för parametrarna NO, NOx, HCl, CO och CO2. Då TOC-värdena normalt är så låga görs
endast en AST-kontroll (ref. Handbok för praktisk tillämpning av standarden SS-EN 14181).
11.3
AST-kontroll av förbränningsugn
AST-kontroll genomförs i syfte att verifiera kalibrerfunktioner framtagna vid
QAL2-kalibrering av bolagets automatiska mätsystem (AMS). AST-kontrollen
utförs genom parallellmätning med standardreferensmetod (SRM). Metoden för
genomförande och beräkningar följer svensk standard SS-EN 14181och ska genomföras en
gång per år. Av parametrar som omfattas av NFS 2002:28 har bolaget kontinuerlig mätning
avseende kväveoxider (NOx), kolmonoxid (CO), kolväten (TOC) och väteklorid (HCl) vid
förbränningsugnen.
Samtliga variabilitets- och kalibreringskontroller var godkända vid kontrollen som
genomfördes 28 maj 2014.
11.4
QAL2 ångpanna 2
Bolagets kontinuerliga mätsystem ska vart femte år kalibreras genom parallellmätning med
referensmetod, en sk. QAL2-kalibrering, vilket gjordes senast 2012. Syftet är att få fram en
kalibrerfunktion för omräkning av bolagets mätresultat till en standardreferensmetod för
respektive parameter. Enligt standarden SS-EN 14181:2004 ska en funktionskontroll utföras
innan QAL2-kalibreringen genomförs.
49
Utförd variabilitetskontroll var godkänd för samtliga parametrar efter kalibreringen.
11.5
Jämförande mätning ångpanna 2
Jämförande mätning utfördes 26-27 maj 2014 enligt NFS 2004:6 för NO, NO2, O2 och
rökgasflöde. Krav avseende standardavvikelse och systematisk skillnad enligt NFS 2004:6
innehålls, förutom systematisk skillnad för syrehalt. Ny mätning gjordes 16-17 december då
samtliga krav uppfylldes.
11.6
Periodisk besiktning Klor, VCM och PVC
Periodisk besiktning genomfördes vecka 22 2014 med kompletterande flödesmätning vid
PM8 den 2 oktober 2014.
11.6.1 Klorfabriken
Utförd jämförande mätning har visat på relativ god överensstämmelse för Hg mellan INEOS
mätningar jämfört med DGE:s,
11.6.2 Krackugnen
Jämförande mätning gjordes för krackugnen m a p CO och CO2. En viss skillnad vid
jämförelse av mätvärden för CO, men relativt god överensstämmelse för CO2, och O,.
Krackugnen ingår i utsläppshandeln av koldioxid, men då beräknas CO2 utifrån förbrukad
mängd bränsle.
11.6.3 PVC-fabriken
CO, CO2, NOx, O2 och rökgasflöde uppmättes av DGE för att ingå i INEOS årsrapportering.
Täthetskontroll utfördes för provtagningssystemet för VCM och VOC vid PM8:s skorsten.
Kontrollen föranledde inga anmärkningar.
50
BILAGA 1
Sammanställning av gällande beslut/villkor med kommentarer
BILAGA 1
1
Sammanställning av uppfyllande av tillstånd, villkor m.m
med kommentarer
A
TILLSTÅND
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 och beslut i protokoll aktbilaga 94 i mål M
3129-06
1. Tillstånd enligt miljöbalken att vid bolagets anläggningar inom fastigheten Stenung 17:4
i Stenungsunds kommun i Västra Götalands län bedriva och utöka verksamheten till en
högsta årlig produktion och hantering av:
Klor
Lut
Saltsyra
EDC
VCM
PVC
135 000 ton/år
150 000 ton/år
50 000 ton/år
190 000 ton/år
260 000 ton/år
260 000 ton/år
Samt att uppföra de anläggningar och vidta de åtgärder som behövs för att nå dessa
produktionsnivåer.
Mängderna redovisade under 6.1
2. Tillstånd att vid nämnda anläggningar, genom förbränning tillsammans med brännbara
restgaser frånd produktionen (inklusive acetylenhaltiga restgaser från saltsyratillverkningen i klorfabriken), återvinna flytande klorerade biprodukter till en högsta
tillförd mängd av 720 kg per timme.
Förbränningstakten följs kontinuerligt räknat som kilo per minut. Förbränningen
har i snitt under året motsvarat 61 % av tillåten tillförd mängd (720 kg/h) och
inte överskridit maximal nivå (12 kg/min). Se textdel kapitel 6.3.
3. Tillstånd enligt miljöbalken att vid befintlig hamn bedriva den hamnverksamhet som
behövs för den aktuella verksamheten, bl a innefattande maximaltt 200 fartygsanlöp
per år.
91 fartyg har anlöpt bolagets hamn.
4. Tillstånd att enligt miljöbalken att för verksamhetens kylbehov från Askeröfjorden via
befintliga intagsanordningar bortleda 6,5 m3/s ytvatten som årsmedelvärde, dock högst
10 m3/s som momentanvärde.
I medeltal har cirka 6 m3/s bortletts och maximalt har 7 m3/s bortletts.
B
IGÅNGSÄTTNINGSTID m.m
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
5. Miljödomstolen förordnar att verksamheten i tillkommande anläggningar ska ha satts
igång senast fem år från dagen för verkställbart tillstånd.
Bolaget väntar fortfarande på beslut från ägarna om framtida klorproduktion och
skickade därför i mars 2014 in en ansökan om förlängning av igångsättningtid.
Bolaget har fått beslut om förlängning till 2017-12-10.
6. Bolaget ska senast två år efter domen vunnit laga kraft informera tillsynsmyndigheten
om bolaget tänker ta tillståndet i anspråk.
Bolaget har meddelat länsstyrelsen att bolaget tagit tillståndet i anspråk
förutom de delar som rör uppförandet av ny klorfabrik.
C
SLUTLIGA VILLKOR
Utsläpp till luft
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
1. Om inget annat framgår av nedan angivna villkor ska verksamheten – inbegripet
åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för
omgivningen – bedrivas i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget uppgett eller
åtagit sig i målet.
2. Under den befintliga klorfabrikens återstående driftstid får utsläppet av kvicksilver till
luft som riktvärde inte överstiga 30 kg per år.
Årsutsläpp: 15,2 kg
Villkoret uppfyllt
3. Ammoniak till luft 15 ton/år
Årsutsläpp: 5,6 ton
Villkoret uppfyllt
4. Bolaget ska upprätta, ajourhålla och följa ett läcksöknings- och åtgärdsprogram för
utsläpp av flyktiga organiska ämnen från verksamheten. Programmet ska omfatta
undersökningar, minst två gånger per år, av förekomst av diffusa läckage från
processutrustning m.m. i anläggningen. Läckor och diffusa utsläpp ska åtgärdas och
begränsas i möjlig och skälig omfattning. Mätningarna av diffusa utsläpp ska ske med
flödeskontinuitetsmetoden eller minst likvärdig metod. Programmet ska inges till
tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att denna dom har vunnit laga kraft.
Läcksökningsprogram inlämnades till tillsynsmyndigheten 2009-10-09.
Läcksökning har utförts enligt de läcksökningsinstruktioner som finns för klor,
VCM respektive PVC-produktionen, se bilaga 5.
Villkoret uppfyllt
5. I syfte att minska diffust utsläpp av VOC ska bolaget, i samband med planerat
underhåll, läcksökning eller när annars anledning till utbyte förkommer, välja sådan
utrustning att så täta enheter som möjligt erhålls, vilket innefattar val av bästa möjliga
teknik vad avser flänsar, ventiler, kompressorer, pumpar, provuttag och annan
processutrustning där läckage potentiellt kan förekomma.
Hänsyn till villkoret tas vid projektering av ny utrustning.
Villkoret uppfyllt
6. Utsläppet av kväveoxider från verksamheten (ångpannor, VCM-fabrikens krackugn,
förbränningsugnen och PVC-fabrikens torkparti) får som riktvärde inte överstiga 80 ton
per år.
Årsutsläpp: 34 ton
Villkoret uppfyllt
Förbränningsanläggningen
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
7. Restgaser från VCM-fabriken (oxikloreringen, EDC-reningen och VCM-reningen), från
PVC-fabriken (VCM-återvinningen) och från avluftningen vid EDC-tanklagret ska ledas
till förbränningsugnen.
Restgaser har letts till förbränningsugnen som har haft en tillgänglighet
på 96,9 % inklusive planerade stopp, se kapitel 6.3.
Villkoret uppfyllt
8. Upphävt genom dom 2012-08-24 i mål nr M 3129-06. Ersätts av P3.
9. Temperaturen ska mätas och registreras kontinuerligt av minst tre termoelement i
ugnen.
Villkoret uppfyllt
10. Upphävt genom dom 2012-08-24 i mål nr M 3129-06. Ersätts av villkor 42.
11. Upphävt genom dom 2014-04-30 i mål nr M 3129-06. Ersätts av villkor 42.
12. Utsläppet till luft från förbränningsanläggningen får inte överstiga följande
utsläppsgränsvärde (efter kontinuerlig mätning validerade värden uttryckta som
mg/Nm3 torr gas vid 11% O2 ):
Dygn
Halvtimme2)
1)
CO
50
100
HCl
10
60
TOC
10
NOx
200
1)Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av dygnsmedelvärdena understiger värdet
2) Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av halvtimmesmedelvärdena understiger dygnsvärdet
100% av halterna är under kravet för dygnsmedelvärdena. 99.9% av
halvtimmesvärdena för CO och HCl är under riktvärdet.
Villkoret uppfyllt
13. Utöver vad som anges i villkor 12 får utsläppen till luft från förbränningsanläggningen
inte överstiga följande utsläppsgränsvärden (efter periodisk bestämning erhållna
mätvärden uttryckta som mg/Nm3 torr gas vid 11% O2):
Stoft
HF
SO2
CD+Tl
Hg
Sb+As+Pb+Cu+Mn+Ni+V
PCDD/F (I-TEQ)
10
1
50
0,05
0,03
0,5
0,1ng/Nm3
Alla halter är under gränsvärdena, se tabell 11.1.
Villkoret uppfyllt
14. Utsläpp till vatten från förbränningsanläggningens rökgasrening får inte överstiga
följande riktvärden (ofiltrerade prover)
pHa)
7-11
Susp b)
45 mg/l
c)
Hg
0,03 mg/l
Cd, As, Pb (vardera) c)
0,05 mg/l
Cr,Cu,Ni,Zn (vardera) c)
0,05 mg/l
Dioxind)
0,3 ng/l
a) Prov och bestämning efter kontinuerlig mätning
b) Prov och bestämning på dygnsprov
c) Prov och bestämning på dygnsprov minst en gång per månad
d) Prov och bestämning på två stickprov per år
Alla halter är under riktvärdena, se tabell 8.4.
Villkoret uppfyllt
15. Förbränningsugnen ska ha utrustning för kontinuerlig mätning av utsläpp till luft.
Mätresultaten ska kvalitetssäkras enligt SS-EN 14181. Kontinuerlig mätning ska ske av
CO, O2, TOC, NOx och HCl. Utsläppen av stoft, SO2, HF, tungmetaller, dioxiner och
furaner ska bestämmas två gånger om året.
Se textdel kapitel 11.
Villkoret uppfyllt
Vattenhushållning
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
16. Bolaget ska fortlöpande vidta skäliga åtgärder för att begränsa råvattenförbrukningen.
För arbetet ska bolaget upprätta och ajourhålla en tidsatt plan.
En vattenhushållningsplan skickades till Länsstyrelsen i början av januari 2013.
Utsläpp till vatten
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
17. Bolaget ska sträva efter att begränsa utsläppet av kvicksilver till vatten. Under den
befintliga klorfabrikens drifttid får utsläppet av kvicksilver med processavloppsvatten
och dagvatten som riktvärde inte överstiga 1 kg per senaste gångna
tolvmånadersperiod.
Årsutsläpp: 0,42 kg
18. Processavloppsvatten från VCM- och PVC-fabrikerna ska renas i ett reningsverk
utformat för biologisk rening med kvävereduktion och avskiljning av fasta partiklar eller
någon annan minst likvärdig teknik innan avloppsvattnet släpps till kylvattenkanalen.
Reningsverket ska drivas med största möjliga reningseffekt vad gäller såväl icke
klorerad som klorerad organisk substans.
Bolagets reningsverk har en biodenitrobassäng där reduktion av organiska
föreningar och kväve sker genom växelvisa anaerob och aeroba
förhållanden. Driften av reningsverket har varit god under året.
Villkoret uppfyllt
19. Före avledning till det gemensamma reningsverket ska processavloppsvatten från
VCM- och PVC-fabriken behandlas i avdrivningsanläggningar. Processvatten från
VCM-fabriken ska dessutom förbehandlas vid förhöjda värden av tryck, temperatur och
pH
Se textdel kapitel 2.2.2 och 2.2.4
Villkoret uppfyllt
20. Föroreningsinnehållet i det utgående avloppsvattnet från reningsverket får inte
överstiga följande värden
Riktv1)
Gränsv2)
PVC
8
Susp.ämnen 8
20
EDC
0,15
VCM
0,05
NPOC
12,75
17
Totalkväve
6
9
Fosfor
0,3
1) ton/12 mån
2) ton/år
Härutöver gäller att resthalterna av totalfosfor och totalkväve i det utgående vattnet från
reningsverket som riktvärde och medelvärde för senaste gångna tolvmånadersperiod
inte får överstiga 0,5 resp. 10 mg/l
Inga av dessa rikt- eller gränsvärden har överstigits under året, se kapitel 8.1.
Villkoret uppfyllt
Buller
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
21. Buller från bolagets anläggningar ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån
utomhus vid bostäder som riktvärde inte överstiger 45 dB(A). Om hörbara toner eller
impulsljud förekommer ska det angivna värdet sänkas med 5 dB(A)-enheter. Nattetid
får momentanvärden vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Tillkommande utrustning
och installationer ska konstrueras för att innehålla Naturvårdsverkets riktvärde för natt
avseende nyetablerad industri.
Se kapitel 8.8. Riktvärdet uppfylls både för beräknade och uppmätta värden för
kontrollpunkterna.
Energihushållning
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
22. Bolaget ska fortlöpande och vidta åtgärder för att hushålla med energi och optimera
energianvändningen i verksamheten. Energiaspekten ska beaktas vid utbyte och
underhåll av utrustning i anläggningsdelar.
Detta ingår som rutin vid alla projekt, modifieringar och underhållsarbeten vilket
beskrivs i företagets instruktion KHB 01.03-01
Villkoret uppfyllt
23. Bolaget ska för detta ändamål ha en tidsatt energieffektiviseringsplan som ska
uppdateras vart tredje år. Uppdateringen bör omfatta en förnyad samlad kartläggning
av verksamhetens energiförbrukning jämte förutsättningar för ytterligare
energieffektivisering.
Bolaget under början av 2012 uppdaterat den befintliga energikartläggningen för
VCM/DS och PVC. En energikartläggning har utförts påbörjades under 2011 och
blev klar i början av 2012. Den omfattar de delar av klorproduktionen som kommer
att finnas kvar efter konverteringen.
Villkoret uppfyllt
Kemikalieval
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
24. Bolaget skall med utgångspunkt från tillgänglig kunskap bedöma riskerna för negativ
påverkan på miljö och människors hälsa som kan orsakas av de kemiska produkter och
ämnen som används i den ordinarie produktionen. Baserat på riskbedömningen ska
bolaget byta ut miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och ämnen mot sådana som
bedöms vara mindre farliga eller vidta andra riskbegränsande åtgärder. För arbetet ska
bolaget upprätta och ajourhålla en plan. Ett förslag till plan ska inges till
tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2010.
En plan skickades in till tillsynsmyndigheten i slutet av 2010 som kompletterades
under 2011, se kapitel 4.2.5. Planen uppdateras en gång per år.
Villkoret uppfyllt
25. Vid val av nya kemiska produkter eller ämnen för användning i den ordinarie
produktionen ska bolaget utgår från sådana där information om hälso- och
miljöfarlighet, såsom nedbrytbarhet, toxicitet (akut, kronisk, eko- och reproduktions-)
och bioackumulerbarhet finns tillgänglig så att en riskbedömning av användningen kan
göras. Utifrån riskbedömningen ska bolaget välja sådana kemiska produkter och
ämnen som bedöms vara mindra miljö- och hälsoskadliga. Innan för verksamheten nya
kemiska ämnen börjar användas i produktionen ska tillsynsmyndigheten informeras.
Rutiner för detta arbete skall upprättas senast 31 december 2010 och därefter hållas
aktuella.
Rutiner har skickats till tillsynsmyndigheten i slutet av 2010 och kompletterats
2011.
Villkoret uppfyllt
Avfall
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
26. Farligt avfall ska lagras i täta behållare på underlag som är ogenomsläppligt så att spill,
föroreningar och förorenat vatten kan samlas upp.
Farligt avfall lagras på två stycken betongplattor inom bolagets område.
Villkoret uppfyllt
27. Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer vid
verksamheten. Avfallet ska sorteras och i första hand återvinnas. Bolaget ska ha en
avfallsplan som syftar till att avfallsmängderna och avfallets farlighet minskar samt att
avfallet i så hög grad som möjligt återanvänds, återvinns, eller utnyttjas för
energiproduktion. Avfallsplanen ska följas upp och hållas aktuell. Avfallsplanen ska
även omfatta reparation och underhåll samt om- och tillbyggnader vid verksamheten.
En avfallsplan har skickats in till tillsynsmyndigheten under 2011 och som ska
uppdateras under 2013 när vi utvärderar vad som ytterligare går att förbättra. .
Fr.o.m. 1 september, 2011 har bolaget en entreprenör för avfall. Tillsammans med
entreprenören identifierades flera förbättringsområden och nya rutiner togs fram
som bland annat leder till ökad sortering och ökad återvinning. Personalen har fått
utbildning. Läs mer i kapitel 8.
Villkoret uppfyllt
Säkerhetsfrågor
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
28. Bolaget ska fortlöpande vidta åtgärder för att minska riskerna för allvarliga
kemikalieolyckor. Bolaget ska för detta arbete upprätta och till tillsynsmyndigheten inge
en tidsatt plan för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellanrisk- och
högriskområdet i riskmatriser från genomförda riskanalyser.
Se textdelen kapitel 5.4. Riskminskande åtgärder har tagits fram och rapporterades
i säkerhetsrapporten april 2012. Status för uppföljning av åtgärderna återfinns i
bilaga 6.
29. Klortransporter till och från anläggningen ska i möjlig mån undvikas. Vid en eventuell
situation som kräver transport av klor via järnväg ska räddningstjänst och
tillsynsmyndigheten informeras i förväg
Inga klortransporter har skett under 2014.
Villkoret uppfyllt
Transporter
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
30. Bolaget ska följa utvecklingen i frågan om standardisering och tekniska förutsättningar
för landel försörjning av fartyg samt meddela tillsynsmyndigheten så snart som
förutsättningarna härför klarlagts.
Landel erbjuds nu till de saltbåtar som anpassats eller byggts för att
passa anslutningen, se textdel kapitel 8.7.
Villkoret uppfyllt
Kontroll
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
31. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas och följas för verksamheten och dess påverkan
på omgivningen. Förslag till reviderat kontrollprogram ska lämnas till
tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att denna dom har vunnit laga kraft,
eller vid annan tidpunkt som tillsynsmyndigheten medger.
Ett reviderat kontrollprogram lämnades in till länsstyrelsen oktober 2009. En
uppdatering skedde senast 2013-03-05.
Avveckling
Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06
32. Bolaget ska till tillsynsmyndigheten i god tid före en nedläggning av hela verksamheten
inge en avvecklingsplan och i fråga om del av verksamheten en anmälan om
nedläggning. Om det finns behov får tillsynsmyndigheten efter en sådan anmälan
föreskriva att en avvecklingsplan ska ges in.
33. Bolaget ska, vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer, till denna inge en plan
för konvertering av klorproduktionen vid verksamheten. Planen ska omfatta
nedstängning, tömning, utrymning och ev. rivning av nuvarande produktionsutrustning,
byggnader och anläggningar, ev. återvinning eller bortskaffande av avfall från arbetena,
sanering och övriga efterbehandlingsåtgärder föranledda härav samt mål för saneringsoch övriga efterbehandlings-åtgärder jämte försiktighets- och skyddsåtgärder
föranledda av planerade arbeten.
INEOS har under 2014 lämnat in ett utkast till avvecklingsplan. Regelbundna
samrådsmöten med tillsynsmyndigheten. Pilotprojekt för att sanera Hg pågår.
34. Senast vid utgången av år 2013 ska acetylenhaltiga gaser från tillverkningen av
saltsyra ledas till förbränningsugnen.
Se deldom 2012-08-24 i mål M 3129-06. En ansökan om upphävande av villkor
lämnades in under hösten 2013 och upphävdes i dom 2014-01-30.
35. Förbränningsugnen ska drivas med största möjliga tillgänglighet, bl a genom
reservhushållning av väsentliga korrosionsutsatta anläggningsdelar och väsentlig
instrumentering. Vid driftavbrott i förbränningsugnen ska restgaserna så långt möjligt
buffras eller återvinnas i systemet eller renas med hjälp av skrubberanläggning (klor
och klorväte) eller kolfilter (VOC) före utsläpp till atmosfären.
Se deldom 2012-08-24 i mål M 3129-06.
Villkoret uppfyllt, se textdel kapitel 6.3.
36. Vid driftproblem i stripperanläggningen ska EDC-haltigt vatten så långt som möjligt
ledas till bufferttank för tillfälligt omhändertagande i avvaktan på rening.
Se deldom 2012-08-24 i mål M 3129-06.
Beskrivs i gällande driftsinstruktion VDI 20.1.4.
Villkoret uppfyllt
37. Senast vid utgången av 2015 ska åtgärder vidtas så att stoftutsläppet till luft från PM7
3
varaktigt kan hållas under 10 mg/Nm .
Se deldom 2012-08-24 i mål M 3129-06.
Förprojekt pågår med plan på färdig installation hösten 2015.
38. Bolaget ska senast 6 månader efter det att denna dom vunnit laga kraft till
tillsynsmyndigheten inge ett förslag till reviderat kontrollprogram för verksamheten och
dess miljöpåverkan.
Se deldom 2012-08-24 i mål M 3129-06.
Ett reviderat kontrollprogram lämnades in till länsstyrelsen oktober 2013-03-05.
Villkoret uppfyllt
39. Det samlade utsläppet av VOC från verksamheten (exkl. diffusa utsläpp) får inte
överstiga 80 ton per år. Det samlade utsläppet av klorerad VOC från verksamheten
(exkl. diffusa utsläpp) får inte överstiga 55 ton per år.
Se dom 2014-04-30 i mål M 3129-06
Årsutsläpp VOC: 43 ton
Årsutsläpp VOC-Cl: 20 ton
Villkoret uppfyllt
40. Utsläppet av VCM till luft från tillverkning av PVC får från respektive tillverkningsmetod
(exkl. diffusa utsläpp) inte överstiga följande värden, beräknade som medelvärde för
månad.
Suspensions-PVC 0,01 kg/ton PVC
Pasta-PVC
0,3 kg/ton PVC
Med VOC i ovan angivna villkor avses VCM (vinylkloridmonomer), EDC (dikloretan),
eten, etan, etylklorid, dikloreten, alkoholer, aceton, acetylen, propan, metylklorid och
kloroform. Skulle andra flyktiga ämnen visa sig förekomma i utsläppet får
tillsynsmyndigheten besluta att sådant ämne ska omfattas av definitionen av VOC.
Årsmedelvärde för S-PVC: 0,0016 kg/ton
Årsmedelvärde för P-PVC: 0,20 kg/ton
Villkoret uppfyllt
41. Förbränningen av restgaser och flytande klorerade biprodukter får inte ske vid start av
ugnen förrän den nått en förbränningstemperatur av 1050 °C. Förbränning ska därefter
såsom målsättning ske vid en temperatur av lägst 1080°C.
Villkoret uppfyllt
42. Tillförseln av klorerade restgaser och biprodukter ska avbrytas
•
•
om den registrerade ugnstemperaturen underskrider 1050 °C i 30 minuter eller
om halterna av föroreningar i rökgaserna överstiger i slutligt villkor 12 föreskrivna
utsläppsgränsvärden för halvtimme (avser CO och HCl).
Tillförseln får återupptas när normal drift uppnåtts.
Förbränningen är reglerad så att den har 1080°C som målsättningsvärde och
avbryts om temperaturen understiger 1050°C. Högprioriterade larm kommer in när
halten HCl, CO, TOC eller NOx momentant kommer upp till den nivå som
motsvarar riktvärde för dygnsvärde. Enligt driftinstruktionen ska då
skiftarbetsledaren kontaktas för beslut om åtgärder.
Villkoret uppfyllt
Provisoriska föreskrifter
G1
Utsläppet av klor med ventilationsluften från den befintliga eller den planerade
klorfabriken får inte överstiga 1,5 mg/m3 räknat som månadsmedelvärde och riktvärde.
Fyra mätningar har genomförts under året. Resultaten går tyvärr inte att
finna. Resultaten var med stor sannolikhet normala.
G2:
Utsläppet från klorförstöringen vid den nuvarande eller den planerade klorfabriken får
inte överstiga 3 mg/m3 som månadsmedelvärde och riktvärde, dock högst 15 kg/d
räknat som månadsmedelvärde och riktvärde över drifttiden.
Halten klorgas övervakas med onlinemätare som ligger stabilt lågt med en enstaka
peak under kort tid.
Villkoret uppfyllt
P1
Har ersatts av slutligt villkor 39.
P2
Har ersatts av slutligt villkor 40.
P3
Har ersatts av slutligt villkor 41.
P4
Har ersatts av slutligt villkor 42
2
Tillstånd
För gällande tillstånd, se miljörapporten punkt 4.1.
BILAGA 2
Förbrukning av råvaror
BILAGA 2
Förbrukning av råvaror 2014
I tabell B 2.1 framgår förbrukning av råvaror för de olika tillverkningsenheterna.
Tabell B 2. 1: Förbrukning av råvaror
Råvara
Enhet
Förbrukning
2014
Förbrukning
2013
Förbrukning
2012
Klorfabriken
Koksalt (natriumklorid)
ton
191 146
196 319
179 646
Eten
Klor
Syrgas (100%)
ton
ton
Nm3
72 73
103 700
3 065 287
77 455
106 144
3 210 896
69 409
104 874
2 439 351
Vinylklorid
varav
inköpt vinylklorid
Emulgeringsmedel
Suspensionsmedel
Initiatorer
Övriga organiska och oorg. ämnen
ton
201 923
208 132
211 230
ton
ton
ton
ton
ton
67 270
2 967
241
475
510
57 293
3 200
246
385
456
80 486
3 175
253
512
474
VCM-fabriken
PVC-fabriken
BILAGA 3
Diffusa utsläpp
BILAGA 3
Sammanställning av diffusa utsläppsmätningar 2014
Inledning
Under året har sju mätningar av diffusa utsläpp utförts med spårgas metod under
sommaren då förutsättningarna för bra mätningar är störst.
Osäkerheterna är många vid kvantifiering av diffusa utsläpp och därmed är resultatet
behäftat med en hög onoggrannhet. Fördelar med spårgasmetoden jämfört med andra
metoder är att spårgasmetoden används av flera andra petrokemiska industrier samt att
spårgasen själv används som intern standard och därigenom ger en säkerhet vid själva
kvantifieringen av utsläppet.
Utvärderingsmodell
Beräkningen av diffusa utsläpp görs med hjälp av spårgas teknik då man släpper ut SF6
(svavelhexaflourid). Metoden är utvecklad av NILU (Norska institutet för luftvårds
forskning). Med hjälp av mängden utsläppt SF6, koncentrationen av SF6, och
koncentrationen av VCM, EDC, etylklorid och kloroform i samtliga punkter beräknas
utsläppen som kg/timme och sedan till ton/år.
Villkor för att en mätning ska komma tillstånd är att vindriktningen är sådan att plymen
”fångas” av mätpunkterna, detta innebär för företagets del sydvästliga till nordvästliga
vindar. Vindhastigheten skall vidare vara högre än 2 m/s och vara konstant under
mätningen. Dessutom får inte luftfuktigheten vara för hög då adsorbenten i rören drar åt
sig fukt som orsakar problem vid analysen.
Analysteknik
Provtagningen sker genom att rör fyllda med adsorbent placeras ut i 10-11 punkter i en
cirkelbåge runt anläggningen. En bestämd luftvolym pumpas igenom rören under ca 1
timma. De klorerade kolvätena fastnar på adsorbenten. För kvantifiering av de klorerade
kolvätena används analysinstrumenten ATD (Automatisk Termisk Desorption) och en
gaskromatograf med flamjonisationsdetektor och en electron capture detektor. Kolrören
desorberas med hjälp av ATD:n. Därefter injiceras ämnena automatiskt på
gaskromatografen där separation sker. Halterna erhålls i nanogram i varje mätpunkt som
sedan räknas om till vol-ppb med hjälp av den luftvolym som har pumpats genom rören.
Provtagning av SF6 sker genom att fylla en teflonpåse med hjälp av en pump under ca 1
timma. För kvantifiering av SF6 används en gaskromatograf med en electron capture
detektor. Injektionen sker manuellt med hjälp av en spruta. Halterna erhålls i
nanogram/liter.
Resultat
Nedan redovisas resultatet av de sju mätningarna.
Datum
VCM
EDC
Etylklorid
Kloroform
ton/år
ton/år
ton/år
ton/år
2014-04-20
22,8
2,3
11,9
10,9
2014-06-09
18,8
16,4
3,2
8,2
2014-06-12
18,1
15,6
10,3
4,4
2014-06-19
4,0
2,2
8,4
1,1
2014-07-16
12,9
10,4
2,0
4,4
2014-07-30
21,6
14,4
4,9
15,3
2014-08-06
7,4
9,2
2,1
3,1
Medelv.
15
10
6
7
BILAGA 4
Läcksökning
BILAGA 4
Läcksökning
Läcksökning har utförts i fabrikerna under 2014 med avseende på olika parametrar
som framgår av tabell B 5.1. Läcksökningsprogram finns för respektive
produktionsenhet som en instruktion:
Klor: KDI
VCM: VDI 60-3-2-1
PVC: PMPROC 2050
Tabell B 4.1: Parametrar avseende läcksökning
Anläggning
System
Klor Produktion
VCM Produktion
PVC Produktion
Driftservice
Klorgas, flytande klor, HCl-gas, vätgas och freon
EDC, etylklorid, VCM
VCM
Vätgas och bränngas
Resultatet av årets läcksökningar framgår av följande sammanfattningar.
Klor Produktion
Systematisk läcksökning har skett två gånger under året. Klorfabriken har totalt 17
läcksökningsområden med cirka 50 sökobjekt som omfattar flytande och gasformig
klor, klorväte och vätgas.
Tre mindre läckor upptäcktes vid vätgassystemet vid vårens läcksökning och en vid
höstens som har åtgärdats.
VCM/DS
Systematisk läcksökning har genomförts två gånger under året. Områden där
läcksökning utförts omfattas av VCM:s till- och frångående ledningssystem, inklusive
lagerområde för EDC, VCM och etylklorid, tillhörande utlastningsramper och
Driftservice.
Läcksökningsområdena har delats upp i 321 objekt omfattande 23 362 mätpunkter. och
omfattade EDC, VCM, etylklorid, HCl, klor, kolväten och restgas. Läckorna av kolväten
delas in i tre storleksintervall:
Slight (S) < 300 ppm, Medium (M) 300-800 ppm och Alarm > 800 ppm
Läckor med klor eller klorväte indikeras med ammoniak och anges endast i en nivå:
”indikering”.
De läckor som varit möjliga att åtgärda direkt har åtgärdats direkt. Övriga åtgärdas vid
närmaste underhållsstopp.
Resultatet från den senaste mätomgången framgår av tabell B 5. 2-3.
Tabell B 4.2: Resultat från läcksökning i VCM/DS våren 2014
Ämnen
Antal
EDC
VCM
Etylklorid
HCl
Klor
Oklorerade
kolväten (inkl.
bränngas)
Restgas
Ammoniak
Lut
Totalt antal läckor
0
0
1
0
0
0
Nivå
1 slight
0
1
3
5
Tabell B 4.3: Resultat från läcksökning i VCM/DS hösten 2014
Ämnen
Antal
EDC
VCM
Etylklorid
HCl
Klor
Oklorerade
kolväten (inkl.
bränngas)
Restgas
Ammoniak
Lut
7
0
0
0
0
1
Totalt antal läckor
9
Nivå
3 Alarm, 4 Medium
1 Slight eten
0
0
5
PVC Produktion
Läcksökning av ledningar och system med flytande eller gasformig VCM genomfördes
under vår och höst. Som metod används ECVM´s metod för beräkning av diffusa
utsläpp. Läcksökningsområdena har delats upp i 1387 mätpunkter och omfattade VCM.
De läckor som varit möjliga att åtgärda direkt har åtgärdats direkt. Övriga åtgärdas vid
närmaste underhållsstopp. Även läckor med så låga utsläpp som 1 ppm räknas in.
Tabell B 4.4: Antal läckor Produktion PVC
Inspekterade
objekt
Vår
Höst
1387
1384
Antal läckor
53
68
I tabell B4.4 redovisas resultatet som kg VCM från 2009-2014.
Mätningarna visar att utsläppen är på samma nivå som tidigare år.
Tabell B 4.4: Diffusa utsläpp redovisat som kg VCM per år
Utomhus
(kg/år)
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
60
82
78
48
44
51
56
47
31
Utomhus
Läckor <1
(kg/år)
26
25
27
18
47
47
44
44
46
Inomhus
(kg/år)
Totalt (kg)
1035
1009
902
958
1084
1061
1488
1175
1302
1121
1116
1007
1024
1130
1159
1588
1267
1379
BILAGA 5
Årligt utsläpp av metaller och klororganiska ämnen samt
vattenflöden med olika strömmar
Flöden
INEOS
2014
Förbränningsugn
VCM-fabrik
Klorfabrik
Filterhuslam
till deponi
8,22 ton vått slam
Avloppsvatten till
recipient
38 516 m3
Avloppsvatten
till reningsverk
90 015 m3
T601/T604 till recipient
789 m3
Klorering av
saltvärmeväxlare
414 m3
Ytavloppsvatten till
recipient
226 418 m3
Slam
1 438 ton vått slam
Reningsverk
Utlopp T605
till recipient
3 354 m3
Överskottssyra
(medel 4% HCl)
till recipient
2 112 m3
PVC-fabrik
Avloppsvatten till
recipient
749 018 m3
ReN 20150226
Metaller
INEOS
2014
Förbränningsugn
VCM-fabrik
Klorfabrik
Filterhusslam
till deponi
As 26 g/år
Cd 2,8 g/år
Cr 40 g/år
Cu 1085 g/år
Hg 172 g/år
Ni 495 g/år
Pb 944 g/år
Zn 3539 g/år
Klorering av
saltvärmeväxlare
As 0 - 2 g/år
Cd 0 - 0,1 g/år
Cr 8 - 8 g/år
Cu 0 - 6 g/år
Hg 41 - 41 g/år
Ni 5 g/år
Pb 1 - 1 g/år
Zn 42 g/år
Totalt utsläpp av metaller till recipient
As 217 - 1163 g/år
Cd 199 - 202 g/år
Cr 3813g/år
Cu 17 259 g/år
Hg 428- 443 g/år
Ni 4802 - 4803 g/år
Pb 943 - 945 g/ år
Zn 30519 - 30561 g/år
Avloppsvatten till recipient
As 217 g/år
Cd 0 - 2 g/år
Cr 813 g/år
Cu 778 g/år
Hg 353 g/år
Ni 674 g/år
Pb 202 g/år
Zn 7241 g/år
Metaller i slam
As 26 - 675 g/år
Cd 64,8 g/år
Cr 3,014 kg/år
Cu 22,713 kg/år
Hg 678 g/år
Ni 13,472 kg/år
Pb 944 - 1458 g/år
Zn 39,519 kg/år
Avloppsvatten
till reningsverk
As 1125 g/år
Cd 8 g/år
Cr 10262 g/år
Cu 12512 g/år
Hg 293 g/år
Ni 15753 g/år
Pb 161 g/år
Zn 14042 g/år
Ytavloppsvatten till
recipient
As 0 - 116 g/år
Cd 13 g/år
Cr 1198 g/år
Cu 7381 g/år
Hg 15 g/år
Ni 1990 g/år
Pb 358 g/år
Zn 10438 g/år
T601/T604 till
recipient
As 0 - 24 g/år
Cd 0,1 g/år
Cr 487 g/år
Cu 151 g/år
Hg 1 - 1 g/år
Ni 282 g/år
Pb 5 g/år
Zn 321 g/år
Reningsverk
Slam
As 0 - 649 g/år
Cd 62 g/år
Cr 2974 g/år
Cu 21628 g/år
Hg 506 g/år
Ni 12977 g/år
Pb 0-514 g/år
Zn 35,980 kg/år
Avloppsvatten till recipient
As 0 - 749 g/år
Cd 185 g/år
Cr 1130 g/år
Cu 8614 g/år
Hg 0 -15 g/år
Ni 1363 g/år
Pb 375 g/år
Zn 12359 g/år
Överskottssyra
till recipient
As 0 - 11 g/år
Cd 0 - 0,4 g/år
Cr 129 g/år
Cu 298 g/år
Hg 14 g/år
Ni 450 g/år
Pb 0 - 2,0 g/år
Zn 0 - 42 g/år
Utlopp T605
till recipient
As 0,37 - 44 g/år
Cd 0,64 – 0,81 g/år
Cr 48 g/år
Cu 31 g/år
Hg 3,6 g/år
Ni 38 - 39 g/år
Pb 2,3 – 2,5 g/år
Zn 118 g/år
PVC-fabrik
Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0
Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen
Notera att Hg-värden för IA Klor, IA Reningsverket och YA baseras på veckoanalyser.
ReN 20150226
Dioxiner
INEOS
2014
Klorfabrik
Filterhuslam
till deponi
7,0 mg/år
Till luft
1,4 mg/år
VCM-fabrik
Avloppsvatten till
recipient
4,6 – 5,0 mg/år
Avloppsvatten
till reningsverk
2,7 – 2,97 mg/år
Totalt dioxinutsläpp recipient: 5,1 – 11,5 mg/år
Dioxin till luft
7,8 mg/år
Dioxin i slam:
15,4 – 17,5 mg/år
Utlopp T605
till recipient
0,21 – 0,22 mg/år
T601/T604 till recipient
0,29 mg/år
Klorering av
saltvärmeväxlare
0,0 - 0,07 mg/år
Ytavloppsvatten till
recipient
0,00 – 1,3 mg/år
Förbränningsugn
Slam
8,4 - 10,5 mg/år
Överskottssyra
(medel 4% HCl)
till recipient
0,00 – 0,12 mg/år
Reningsverk
Avloppsvatten till
recipient
0,00 – 4,4 mg/år
PVC-fabrik
Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0
Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen
ReN 20150226
Klorbensener
INEOS
2014
Klorfabrik
Filterhusslam
till deponi
11,0 g/år
Förbränningsugn
VCM-fabrik
Avloppsvatten
till reningsverk
26,1 g/år
Avloppsvatten
till recipient
38,1 g/år
T601/T604 till recipient
0 – 0,09 g/år
Klorering av
saltvärmeväxlare
25 g/år
Reningsverk
Ytavloppsvatten till
recipient
0 – 24,9 g/år
Överskottssyra
(medel 4% HCl)
till recipient
0 – 0,23 g/år
Slam
97,3 g/år
Avloppsvatten till recipient
0 – 82,4 g/år
Totalt klorbensenutsläpp recipient: 63-171 g/år
Klorbensener i slam:
108 g/år
Summa:
171-279 g/år
Utlopp T605
till recipient
0 - 0,37 g/år
PVC-fabrik
Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0
Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen
ReN 20150226
Klorfenoler
INEOS
2014
Klorfabrik
Filterhusslam
till deponi
0,69 – 0,97 g/år
Avloppsvatten
till reningsverk
75 kg/år
Avloppsvatten till
recipient
94 – 100 g/år
T601/T604 till recipient
0,5 – 1,1 g/år
Klorering av
saltvärmeväxlare
18,6 – 18,6 g/år
Ytavloppsvatten till
recipient
0 – 181 g/år
Förbränningsugn
VCM-fabrik
Reningsverk
Utlopp T605
till recipient
0,9 – 2,7 g/år
Överskottssyra
(medel 4% HCl)
till recipient
0 – 2,0 g/år
Slam
234 - 335 g/år
PVC-fabrik
Avloppsvatten till recipient
0 - 749 g/år
Totalt klorfenolutsläpp recipient: 114 – 1055 g/år
Klorfenoler i slam:
235 – 336 g/år
Summa:
247 – 1391 g/år
Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0
Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen
ReN 20150226
BILAGA 6
Åtgärdslista för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom
mellan- och högriskområdet
ÅTGÄRDER RISKANALYS KLORFABRIKEN
Revisionsdatum:
2015-02-19
ASW
Ansvarig
Rev.
Tidplan
tidplan
Klart/datum
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
4
Läckage klor utomhus
inklusive avspänningskärl
Värdera automatisk stängning av ventiler vid ett
klorutsläpp utomhus vid klorlager.
JL
2013
5
Explosion i Cl2-förgasare
Utredning/ provtagning för att säkerställa hur stora
marginalerna är om man missar ett avdrag
JL
110930
Klart/120327
5.1
Läckage klorpump
Larm axialspel
JL
110630
Klart/110719
UH-plan byte pump årligen
JSt
110630
Klart/110719
HAx
2013
2017
PeA
2012
2018
HMS&K
2013
Fördjupad riskanalys (HAZOP) kring hantering
kondenserad klor
Värdera invallning av 505-05
2017
Kommentar
Ev. åtgärd värderas i samband med
riskanalys, se nr 5.2 nedan. Avvaktar
beslut om ny Klorfabrik.
Provtagning utförd. Visar på mycket låga
halter. Provtagningsfrekvens 2 gånger per
år.
Larm finns för L, LL, H, HH. Pumpen
stoppar vid hög temperatur.
5.2
Totalhaveri lagertank
8.1
Större saltsyrautsläpp från
lagertank (505-05, 505-36)
9
Läck på luttankar eller rör i
förbindelse med tank.
10
Brusten slang vid båtlastning Säker Jobbanalys kring arbetsmomentet
JL
111231
11
Utsläpp av lut vid utlastning
järnvägsvagn (överfyllnad)
UH-plan kontroll överfyllnadsskydd
JSt
110630
Avslås/110719 Inget behov av UH-plan då kontroll
utföres dagligen av personal i klorlagret.
12.1
Utsläpp av lut vid
bilutlastning (överfyllnad)
UH-plan kontroll överfyllnadsskydd
JSt
110630
Klart/111209
Kontroll 2 gånger per år
13
Cellexplosion
Värdera mätning i fuktig klor vilket ger en snabbare
indikering på vätgasinnehåll
JL
2012
Klart
Inkluderat i Klorprojektet
Invallning utreds i prövotidsärende
ÅTGÄRDSLISTA KLOR
Ska genomföras efter beslut om ny
Klorfabrik.
I samband med reparation av tanken
förbättrades underlaget under tanken.
Förbättrad invallning finns med som
förslag till åtgärd i utredningen.
Utredning
inskickad till
Miljödomstolen Q2
2014. Väntar
på svar.
Utredning
Förbättrad invallning finns med som
inskickad till förslag till åtgärd i utredningen.
Miljödomstolen Q2
2014. Väntar
på svar.
Klart/111209
Sida 1 (2)
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
16
Läckage vid anolyttanken och Värdera klordetektorer inomhus.
kringutrustning
Ansvarig
19, 21, Klorutsläpp inomhus
23, 25
Se nr 16 ovan
19
Klorutsläpp
Värdera utbyte av material (till polyesterlindad PVC) i
förebyggande syfte.
19.1
Explosion klortork
Se över åtgärdsinstruktion för hög vätgashalt.
22
Svavelsyrautsläpp (75 och 98 Värdera installation av nöddusch på övre betongplan
%-ig)
26.1
Klorförstöring ur funktion
37
Utläckage av svavelsyra
38
Utläckage av svavelsyra vid
lastning av bil
40
Läckage i kompressorrum 3
(vätgasupparbetn.)
Ökad buffervolym, samt automatisk nödstoppsfunktion
av klorfabriken i samband med konvertering
Klorfabrik
Undersök om det finns hög-hög larm på tankarna, och
om så inte är fallet värdera om det ska installeras.
Tidplan
Rev.
tidplan
2013
Klart/datum
JL
2012
JL
120331
Klart
PAh
111031
Klart/111209
BOJ
2012
2016
2015
2017
Kommentar
Klart
Bedömningen är att befintlig instruktion
är OK.
Frågan har tagits upp i lokala
skyddskommittén på Klor. Beslut att
nöddusch skall installeras.
JL
110630
Klart/120327
Värdera överfyllnadsskydd
JL
110630
Avslås/110719 Behövs ej då två personer är närvarande
vid lastningen och det finns nödstopp.
Ha en komplett vätgasdetektor i reserv.
JL
110630
Klart/110719
Reserv finns redan.
Klart/110719
Larm och stoppfunktion finns redan vid 4
respektive 6 mm.
Denna skadehändelse kommer att försvinna i samband
med ny Klorfabrik
2015
42
Mekanisk skada på
kompressorn
Undersök möjligheten att stoppa kompressorn vid hög
vibration.
JL
110630
48
Utsläpp av kväve inomhus
Ta fram förslag till ”standard” för att hantera
kväverisken i slutna utrymmen. (Dubbla mätare? Larm
till kontrollrum?)
HAx
2012
49
Kväve i arbetsluftnätet vid
klorkompressorn
Se över driftinstruktion för växling från luft till kväve.
PAh
111030
ÅTGÄRDSLISTA KLOR
2017
2015
Klart/111209
Förslag till lösning för utrymmena för
kvävekompressorer PVC har tagits fram.
Värdering om detta ska bli standard
kvarstår.
Bedömningen är att befintlig instruktion
är OK.
Sida 2 (2)
ÅTGÄRDER RISKANALYS PVC-FABRIKEN
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
1.2
VCM-läckage
satsningspumpar samt
antändning
Skenande reaktion i
autoklaver PM8 och PM82
2.4, 2.6
Revisionsdatum:
Ansvarig
Tidplan
Snabbare stängning utlopp kula
BOJ
2012
Detaljerad analys kring åtgärder för att minska
sannolikheten för skadehändelsen i projektet Nya
autoklaver
JoA
Q4 2012
2015-02-19
ASW
Rev.
Klart/datum
Tidplan
2013
Klart /Q4 2013
PM8:
Klart/Q4 2012
PM82:
2015
3, 4.1
VCM-läckage manlucka
(framför allt problem PM8)
4.3
VCM-läckage vid öppning av Se till att rutin/checklista efterföljs vid öppning av
bottenventil av misstag under gorator
pågående rensning av gorator
11.1, 11.2, VCM-läckage i VCM11.3
återvinningen.
Värdering av annan typ av manluckstätning i samband
med projekt nya autoklaver (typ PM9/Au11)
GSn
Q4 2012
JoA
2012
Gasvarnare (LEL)
JKt
2014
Fjärravstängningsventiler
JKt
2015
Spridnings- och konsekvensberäkningar
HAx
2012
Återinföra rutin för upprullning av presseningar under
sommarhalvåret
JoA
2012
Rutin för utrymning av kontrollrum
HAx
2012
ÅTGÄRDSLISTA PVC
Kommentar
Vid testning av hydraulventiler stänger
dessa inom erfoderlig tid på alla VCMkulor. Testas årligen
PM8: Felträdsanalys skenande auto-klaver
utförd. Nytt säkerhetssystem
initiatorsatsning inkluderat i projekt nya
autoklaver. Au11 utbytt och har SILklassat säkerhetssystem (Q2 2014)
PM82: Åtgärder kring initiatorsatsning
utförda. Försök ny initiator utfört. Fler
försök krävs. PVC blir gul.
Marknadsfråga att övertyga kund om att
produkten är bra, endast annan färg .
Klart/Q4 2012 Inkluderat i projekt nya autoklaver
Klart/Q4 2012 Alla berörda operatörer har fått en
genomgång av denna instruktion. Ska
följas upp med Operational Audits nästa
år.
Klart /Q3 2014 Installerade Q3 2014. Utvärdering pågår.
2016
LEL-varnarna måste utvärderas innan de
kan användas för automatisk stängning av
ventiler
Klart/Q1 2012 Beräkningar gjorda för
säkerhetsrapporten.
Klart/Q3 2012
2015
Ta fram rutiner så att det blir en samsyn
för alla 3 fabrikerna. Därefter
övningsscenario för skiftlagen.
Sida 1 (2)
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
Ansvarig
Tidplan
Nytt förstärkt kontrollrum
BOJ
2015
Rev.
Klart/datum
Tidplan
2017
Kommentar
Inkluderat i projeket för konvertering
Klorfabrik
16
Utsläpp kväve i
kvävekompressorrummen
PM7 och PM9
Se över barriärer.
JoA
2012
Klart/Q4 2012 Förslag framtaget för förbättrade och nya
barriärer. Genomförande kvartstår. Grön
lampa utanför kvävekompressorrummen
och personlig gasmätare.
17.1
Inspektion i tankar mm. med
kvävemiljö
Översyn märkning tankar/centrifug PM82
JoA
2012
Klart/Q3 2012
25
Sönderfall av MEK-peroxid i Se över märkning spränglucka.
doseringstank
MBr
2012
Klart/Q1 2012
MBr
2012
Klart/Q1 2012
Se över risken med att rutinmässigt arbete pågår i
närheten av sprängluckor.
ÅTGÄRDSLISTA PVC
Sida 2 (2)
ÅTGÄRDER RISKANALYS VCM-FABRIKEN
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
1.2
Brott på röranslutning (25
mm) eller brott på grov
ledning från Borealis (eten)
Gasvarnare eten (LEL)
8.1, 8.2 Brott på EDC-rör ansl 50 mm Gasvarnare EDC (LEL)
inlopp förångaren eller andra
mindre EDC- läckage
Revisionsdatum:
2015-02-19
ASW
Rev.
Klart/datum
Tidplan
Ansvarig
Tidplan
Kommentar
ÅB
2013
2014
Klart /Q3 2014 Installerade Q3 2014. Utvärdering pågår.
ÅB
2013
2014
Klart /Q3 2014 Installerade Q3 2014. Utvärdering pågår.
ASW
2013
2015
Planera detaljerad riskanalys under 2015
för att kunna riskvärdera åtgärden. ASW
tar kontakt med Blenda.
9
Stort läckage utlopp R201
20.1,
20.2
Utsläpp av EDC från
destillationssystemet
10.1
Rörbrott på krackugnsslingan HCl-varnare i avgasströmmen
16.1,
16.2
Utläckage av kondenserad
propen
Gasvarnare propen (LEL)
ÅB
2013
2014
Klart /Q3 2014 Installerade Q3 2014. Utvärdering pågår.
16.2
Utläckage av kondenserad
propen
Sektioneringsventiler
ÅB
2014
2016
17.1,
17.2
Utläckage av kondenserad
VCM
Gasvarnare VCM (LEL)
ÅB
2013
2014
LEL-varnarna måste utvärderas innan de
kan användas för automatisk stängning av
ventiler
Klart /Q3 2014 Installerade Q3 2014. Utvärdering pågår.
17.2
Utläckage av kondenserad
VCM
Sektioneringsventiler
ÅB
2014
2016
16.2,
17.2
Utläckage av kondenserad
propen eller VCM
Rutin för utrymning av kontrollrum
HAx
2012
2015
ÅB/JKt
2012
2015
BOJ
2015
2017
Undersök möjligheten att köra VCM och PVC
fabrikerna från alternativ byggnad
Nytt förstärkt kontrollrum
ÅTGÄRDSLISTA VCM
LEL-varnarna måste utvärderas innan de
kan användas för automatisk stängning av
ventiler
Arbete har påbörjats med att se över vad
som krävs för att nödstoppa på ett
effektivare sätt, dvs så att det går att starta
fabriken relativt omgående igen samt med
målsättningen att minimera utsläpp.
Inkluderat i projeket för konvertering
Klorfabrik
Sida 1 (2)
Nr
Skadehändelse
Åtgärd
23.1
Utsläpp av flytande klor
Utvärdera möjligheten till leverans av gasformig klor
till VCM-fabriken (Förgasning i klorlagret?
Tryckhöjning av gasformig klor?)
24.2
36
Rev.
Klart/datum
Tidplan
Ansvarig
Tidplan
PeA
2012
VCM-utsläpp pumpar VCM- Värdera tätningslösa pumpar
lager
SÅS
2012
2014
Vid byte av pump eller vid nyinstallation,
sker det till tätningslös pump. (Kostnad c:a
600 KSEK per pump)
Läckage bränngas (vätgas)
ångcentralen
OB
2012
Klart/2012
Så små mängder så att det finns inte behov
enligt beräkningar OB.
Utred fjärrstyrd avstängningsventil vätgas
ÅTGÄRDSLISTA VCM
2013
Utvärdering
klar
Q2/2013
Kommentar
Förstudie klar, ser ut att fungera. Kommer
att genomföras senast i samband med ny
Klorfabrik (eller alternativ lösning).
Sida 2 (2)
BILAGA 7
Analysresultat kontroll av lakvatten, grundvatten och
ytvatten från deponi G och O och inmätning
BILAGA 7
Jämförelsevärden för vatten till recipient
För att relatera halterna av föroreningar i företagets olika vattenströmmar har en
sammanställning gjorts av riktvärden från två olika myndigheter.
För att beräkna riktvärden för förorenad mark som ger ett skydd mot förorening av
grundvatten använder Naturvårdsverkets riktvärdesmodell haltkriterier för grundvatten. De är
till för att användas som underlag för riktvärdesberäkningen och utgör egentligen inte
riktvärden för grundvatten som kan användas för bedömning av uppmätta halter. Som
kriterium för halt i grundvatten har de valt 50% av dricksvattennormen som i första hand
kommer från Livsmedelsverket och i andra hand från WHO.
Canadian Quality Guidlines har riktvärden som är utfärdade av Canadian Council of
Ministers of the Environment (CCME) och gäller vatten som går till vattenlevande
organismer. Dessa två källor har använts för att bedöma halterna i de olika vattenflöden som
finns inom området vilka vissa går till recipient.
*) Riktvärdet beror av hårdheten på vattnet. Ju hårdare, desto högre värde. Värdena i tabellen gäller som lägsta
gräns.
Analys av grundvatten
Grundvatten från brunn PM7
Datum
2009-09-10
2009-09-11
2009-09-15
2010-12-01
2011-03-21
2011-04-14
2011-08-11
2011-11-14
2012-04-13
2012-06-18
2013-06-28
2013-10-28
2014-03-19
2014-10-03
VCM
Etylklorid Kloroform
(Vi-ppm)
0,39
0,26
0,31
0,19
0,39
u.d
0,23
0,3
0,2
0,48
0,49
0,69
0,29
0,21
(Vi-ppm)
0,007
0,006
0,005
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
(Vi-ppm)
0,19
0,18
0,19
0,13
0,15
u.d
0,12
0,1
0,09
0,07
0,1
0,1
0,09
0,09
Koltetraklorid
Triklor-eten
EDC
(Vi-ppm)
0,003
0,008
u.d*
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
(Vi-ppm)
0,09
0,07
0,09
0,05
0,09
u.d
0,06
0,03
0,02
0,03
0,04
u.d
u.d
u.d
(Vi-ppm)
0,8
0,59
0,69
0,35
0,88
0,02
0,78
1,2
0,05
0,55
0,32
0,44
0,09
0,12
Koltetraklorid
(Vi-ppm)
0,003
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
Triklor-eten
EDC
(Vi-ppm)
0,004
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
(Vi-ppm)
0,04
0,03
0,02
0,02
0,03
0,36
1,1
0,07
0,41
0,59
0,14
0,3
0,07
0,05
0,08
0,02
0,06
u.d
u.d
0,05
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
*) under detektionsgräns
Grundvatten från brunn PM9
Datum
2009-09-16
2009-09-17
2010-12-02
2011-03-21
2011-08-09
2011-11-10
2012-04-12
2012-06-15
2013-06-26
2013-10-24
2014-03-18
2014-10-02
VCM
(Vi-ppm)
0,02
0,03
0,03
0,02
0,02
u.d
0,02
0,07
0,03
0,04
0,02
0,02
Etylklorid Kloroform
(Vi-ppm)
0,003
0,004
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
(Vi-ppm)
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
0,09
0,14
0,02
u.d
u.d
u.d
u.d
1,1,2
Trikloretan
(Vi-ppm)
0,003
0,005
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
u.d
Deponi G grundv 2014
NPOC
Tot-N
pH
Konduktivitet
VCM
EtCl
CHCl3
CCl4
Metanol
EDC
Trikloreten
Kloretanol
1.1.2-trikloretan
Pentaklorbensen
Hexaklorbensen
Klorbensener s:a
Pentaklorfenol
1:a halvåret
2:a halvåret
31 mg/l
2,0 mg/l
7,2
990 uS/cm
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01mg/l
< 1,0 mg/l
< 0,01 mg/l
14 mg/l
1,7 mg/l
7,5
300 uS/cm
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01mg/l
< 1,0 mg/l
< 0,01 mg/l
<0,01 ug/l
<0,01 ug/l
<0,11 ug/l
<0,05 ug/l
<0,01 ug/l
<0,01 ug/l
<0,11 ug/l
<0,05 ug/l
WHO-PCB-TEQ Lb
0 ng/l
WHO-PCB-TEQ Ub
0,013 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Lb
0 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Ub
0,0059 ng/l
Alifater C5-C35
0,019 mg/l
Hexaklorbutadien
<0,01 ug/l
Lb: Lower bound. Resultat angivna < räknas som 0
1:a halvåret
ug/l
As
1,48
Cd
<0,004
Cr
0,432
Cu
0,288
Hg
<0,002
Ni
1,41
Pb
<0,02
Zn
29,5
0 ng/l
0,0064 ng/l
0 ng/l
0,0059 ng/l
<0,01 mg/l
<0,01 ug/l
2:a halvåret
2,13
<0,001
0,438
1,62
0,00374
1,95
0,176
25
ug/l
Deponi G lakvatten 2014
1:a kvartalet
2:a kvartalet
3:e kvartalet
4:e kvartalet
NPOC
Tot-N
17 mg/l
21 mg/l
40 mg/l
37 mg/l
35 mg/l
38 mg/l
26 mg/l
14 mg/l
As
Cd
Cr
Cu
Hg
Ni
Pb
Zn
µg/l
1,46
0,0145
1,44
1,24
0,00582
2,86
<0,05
9,46
Deponi O grundvatten 2014
NPOC
Tot-N
pH
Konduktivitet
VCM
EtCl
CHCl3
CCl4
Metanol
EDC
Trikloreten
Kloretanol
1.1.2-trikloretan
Pentaklorbensen
Hexaklorbensen
Klorbensener s:a
Pentaklorfenol
1:a halvåret
2:a halvåret
15 mg/l
1,5 mg/l
7,5
840 uS/cm
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 1,0mg/l
< 0,01 mg/l
16 mg/l
1,6 mg/l
7,6
1055 uS/cm
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 1,0mg/l
< 0,01 mg/l
<0,01 ug/l
<0,01 ug/l
<0,11 ug/l
<0,01 ug/l
<0,01 ug/l
<0,01 ug/l
<0,11 ug/l
<0,05 ug/l
WHO-PCB-TEQ Lb
0 ng/l
WHO-PCB-TEQ Ub
0,013 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Lb
0 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Ub
0,0059 ng/l
Alifater C5-C35
<0,01 mg/l
Hexaklorbutadien
<0,01 ug/l
Lb: Lower bound. Resultat angivna < räknas som 0
1:a halvåret
ug/l
As
0,598
Cd
<0,002
Cr
0,22
Cu
<0,1
Hg
<0,002
Ni
0,421
Pb
0,0198
Zn
1,02
0,00 ng/l
<0,0064 ng/l
0,000 ng/l
<0,0059 ng/l
<0,01 mg/l
<0,01 ug/l
2:a halvåret
0,571
<0,002
0,194
0,221
0,00267
0,504
0,18
1,84
ug/l
Deponi O lakvatten 2014
1:a kvartalet
2:a kvartalet
3:e kvartalet
4:e kvartalet
NPOC
Tot-N
Susp. Substans
PVC
6,8 mg/l*
40 mg/l
7,0 mg/l
2,1 mg/l
34 mg/l
18 mg/l
6,3 mg/l
3,8 mg/l
22 mg/l
48 mg/l
160 mg/l
1,1 mg/l
22 mg/l
43 mg/l
49 mg/l
0,24 mg/l
VCM
EtCl
CHCl3
CCl4
Metanol
EDC
Trikloreten
Kloretanol
1.1.2-trikloretan
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
<1,0 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
0,11
0,35 mg/l
< 0,01 mg/l
<1,0 mg/l
0,07 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
<1,0 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
<1,0 mg/l
< 0,01 mg/l
* NPOC analys Alcontrol
Deponi O ytvatten 2014
NPOC
Tot-N
pH
Konduktivitet
VCM
EtCl
CHCl3
CCl4
Metanol
EDC
Trikloreten
Kloretanol
1.1.2-trikloretan
Pentaklorbensen
Hexaklorbensen
Klorbensener s:a
Pentaklorfenol
1:a halvåret
2:a halvåret
6,8 mg/l
1,1 mg/l
7,5
840 uS/cm
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01mg/l
< 1,0 mg/l
< 0,01 mg/l
14 mg/l
1,7 mg/l
7,5
300 uS/cm
< 0,01 mg/l
<0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,09 mg/l
< 0,01 mg/l
< 0,01mg/l
< 1,0 mg/l
< 0,01 mg/l
<0,01 ug/l
<0,01 ug/l
<0,11 ug/l
<0,05 ug/l
<0,05 ug/l
<0,01 ug/l
<0,11 ug/l
<0,05 ug/l
WHO-PCB-TEQ Lb
<0,00 ng/l
<0,00 ng/l
WHO-PCB-TEQ Ub
0,013 ng/l
<0,0064 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Lb
<0,00 ng/l
<0,00 ng/l
I-PCDD/F_TEQ Ub
0,0059 ng/l
<0,0059 ng/l
Alifater C5-C35
<0,01 mg/l
<0,01 mg/l
Hexaklorbutadien
<0,03 ug/l
<0,01 ug/l
Lb: Lower bound. Resultat angivna < räknas som 0
1:a halvåret
ug/l
2:a halvåret
ug/l
As
0,506
0,498
Cd
0,0105
0,0267
Cr
0,475
1,02
Cu
3,15
5,89
Hg
0,00677
0,0205
Ni
3,52
2,68
Pb
0,0362
0,81
Zn
18,1
91,5
Inmätning av deponi G och O
Inmätning görs årligen på fyra punkter. Nollmätningen utfördes i september 2013. Deponi G Nollmätning
X
1
6 440 626,23
2
6 440 653,44
3
6 440 652,60
4
6 440 632,27
Y
139 075,88
139 046,67
139 016,86
138 987,30
Deponi O Nollmätning 130904
X
Y
4
6 440 255,24
139 175,89
7
6 440 239,44
139 206,34
9
6 440 220,46
139 215,29
10
6 440 204,50
139 219,29
Z
17,051
17,945
19,537
19,789
140404
Z
16,987
17,886
19,488
19,746
Z
10,618
11,253
11,587
11,014
140404
Z
10,553
11,192
11,498
10,921
Diff (m)
‐0,064
‐0,059
‐0,049
‐0,043
150122
Z
16,991
17,896
19,495
19,754
Diff (m)
‐0,060
‐0,049
‐0,042
‐0,035
Diff (m)
‐0,065
‐0,061
‐0,089
‐0,093
150122
Z
10,545
11,187
11,485
10,898
Diff (m)
‐0,073
‐0,066
‐0,102
‐0,116
BILAGA 8
Emissionsdeklaration hela anläggningen
(utdrag ur SMP)
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
CEN/ISO
0
Luft
Cd
0,18
kg/år
M
1
Luft
Cl2,oorg-H
Cl
742,
kg/år
E
2
3
4
5
Luft
Luft
Luft
Luft
CO2
CO2
CO2
CO2
56172000,
11615000,
0,
611000,
kg/år
kg/år
kg/år
kg/år
C
M
E
C
PER
PER
6
7
8
Luft
Luft
Luft
CO2
CO2
CO2
7963000,
20834000,
15149000,
kg/år
kg/år
kg/år
C
C
C
Version: 1
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
SS-EN
14385:200
4
Flöde Kommentar
-
Totalt Ut
-
Totalt Ut
PER
Fossilt
Biogent
Fossilt
Totalt
Del
Del
Del
Ut
Ut
Ut
Ut
PER
PER
PER
Fossilt
Fossilt
Fossilt
Del
Del
Del
Ut
Ut
Ut
RedovEnlFskr
Förbränningsug
nen.
Högre värde,
orsak okänd.
Mätningar
utförts för året
som har varit
normala men
vars värden
inte
dokumenterats
korrekt.
Mängden är
därför en
uppskattning
att nivån är
samma för
2014.
Ångpanna 1
Reservpanna
vars drifttid
varierar mellan
åren.
Ångpanna 2
Krackugn
PVC-torkar
1/8
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
Flöde Kommentar
9
Luft
Cr
0,62
kg/år
M
CEN/ISO
SS-EN
14385:200
4
-
Totalt Ut
10
Luft
Cu
1,4
kg/år
M
CEN/ISO
SS-EN
14385:200
4
-
Totalt Ut
11
Luft
DCE
12537,
kg/år
M
OTH
-
Totalt Ut
-
Del
Ut
Diffust utsläpp
-
Del
Ut
VCM-fabriken
-
Totalt Ut
-
Totalt Ut
Totalt Ut
-
Totalt Ut
RedovEnlFskr
Förbränningsug
nen
Högre värde än
2013. Orsak
okänd.
Förbränningsug
nen
GC-analys
+
spårgasme
tod
12
Luft
DCE
10000,
kg/år
M
PER
Spårgasm
etod
13
Luft
DCE
2537,
kg/år
M
OTH
14
Luft
DX-ITEQ
0,0000014
kg/år
M
CEN/ISO
15
16
Luft
Luft
HFC
Hg
0,
15,2
kg/år
kg/år
E
M
CEN/ISO
17
Luft
Kloroform
7000,
kg/år
M
OTH
GC-analys
SS-EN
1948-1:20
06
EN
ISO/IEC
17025:200
5
Spårgasm
etod
Version: 1
Förbränningsug
nen. Normal
nivå.
Förra året
angivet i ton,
dvs 1000 ggr
för lågt
registrerat
värde. Nu i kilo.
2/8
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
18
Luft
19
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
158000,
kg/år
M
CEN/ISO
Luft
CO
(kolmonoxi
d)
NH3
5600,
kg/år
M
OTH
20
Luft
NOx
34800,
kg/år
M
CEN/ISO
21
Luft
NOx
7000,
kg/år
M
CEN/ISO
22
Luft
NOx
12300,
kg/år
M
CEN/ISO
23
Luft
NOx
15500,
kg/år
M
CEN/ISO
24
Luft
Pb
0,2
kg/år
M
CEN/ISO
25
Luft
SO2
279,
kg/år
C
PER
26
Luft
SO2
190,
kg/år
C
PER
Version: 1
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
SS-EN
15058:200
4
Egen
metod
SS-EN
14792:200
5
SS-EN
PVC
14792:200
5
SS-EN
VCM
14792:200
5
SS-EN
VCM
14792:200
5
SS-EN
14385:200
4
DS
Flöde Kommentar
-
Totalt Ut
-
Totalt Ut
-
Totalt Ut
-
Del
Ut
PVC-torkar
-
Del
Ut
Ångpannor
-
Del
Ut
-
Totalt Ut
Krackugn och
förbränningsug
n
Förbränningsug
n
-
Totalt Ut
-
Del
Ut
RedovEnlFskr
Bygger på en
mätning.
ÅP1 + ÅP2
Lägre SO2
tack vare att
mindre mängd
olja eldats
2014.
Ångpanna 1
Lägre SO2
tack vare att
mindre mängd
olja eldats
2014.
3/8
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
27
Luft
SO2
89,
kg/år
C
PER
28
Luft
Stoft
95,
kg/år
M
CEN/ISO
29
Luft
VCM
31808,
kg/år
M
CEN/ISO
30
Luft
VCM
15000,
kg/år
M
PER
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
DS
SS-EN
13284-1
EN
ISO/IEC
17025:200
5
Spårgasm
etod
EN
ISO/IEC
17025:200
5
Flöde Kommentar
-
Del
Ut
-
Totalt Ut
-
Totalt Ut
-
Del
Ut
Diffusa utsläpp
-
Del
Ut
Punktutsläpp
VCM o PVC
Olycka
-
Del
Ut
Totalt Ut
31
Luft
VCM
16301,
kg/år
M
CEN/ISO
32
33
Luft
Vatten
VCM
Cd
0,
0,2
kg/år
kg/år
E
M
CEN/ISO
EN
ISO/IEC
17025:200
5
6442129 x
311861
34
Vatten
Cr
3,8
kg/år
M
CEN/ISO
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
35
Vatten
Cu
17,2
kg/år
M
CEN/ISO
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
Version: 1
RedovEnlFskr
Ångpanna 2
Rapporterades
även förra året,
men råkade ta
bort värdet.
Förbränningsug
nen
Total mängd
VCM
Ovanligt hög
halt i renat
industriavloppsv
atten från RV.
Baseras på ett
prov.
4/8
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
36
Vatten
DCE
11,7
kg/år
M
CEN/ISO
37
Vatten
Hg
0,527
kg/år
M
CEN/ISO
38
Vatten
Hg
0,089
kg/år
M
CEN/ISO
39
Vatten
Hg
0,003
kg/år
M
CEN/ISO
40
Vatten
Hg
0,055
kg/år
M
CEN/ISO
41
Vatten
Hg
0,38
kg/år
M
CEN/ISO
42
Vatten
N-tot
3578,
kg/år
M
CEN/ISO
43
Vatten
Pb
0,94
kg/år
M
CEN/ISO
Version: 1
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
Flöde Kommentar
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
6442129 x
311861
-
Del
Ut
Hg i hypoklorit
6442129 x
311861
-
Del
Ut
6442129 x
311861
-
Del
Ut
Hg via lut som
används för
neutralisering
av HCl
Dagvatten (YA)
6442129 x
311861
-
Del
Ut
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
RedovEnlFskr
Ut från
reningsverket
(IA)
5/8
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
44
Vatten
PCP
0,047
kg/år
M
CEN/ISO
45
Vatten
Pentaklorb
ensen
0,0089
kg/år
M
CEN/ISO
46
Vatten
QV
1019,
1000m M
3/år
CEN/ISO
47
Vatten
QV
749,
1000m M
3/år
CEN/ISO
48
Vatten
QV
226,
1000m M
3/år
CEN/ISO
49
Vatten
QV
5,5
1000m M
3/år
CEN/ISO
50
Vatten
QV
38,
1000m M
3/år
CEN/ISO
51
Vatten
TOC
6605,
kg/år
CEN/ISO
Version: 1
M
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
Flöde Kommentar
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
Tiopotens för
hög 2013.
Felräknat.
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
Tiopotens för
hög 2013.
Felräknat.
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
6442129 x
311861
-
Del
Ut
6442129 x
311861
-
Del
Ut
6442129 x
311861
-
Del
Ut
6442129 x
311861
-
Del
Ut
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
RedovEnlFskr
Renat
industriavloppsv
atten från RV
(IA)
Dagvatten (YA)
Tvättvatten fr
förbränningsug
n + området
runt.
Från
klorfabriken (IA
Klor)
6/8
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
52
Vatten
VCM
10,6
kg/år
M
CEN/ISO
53
Vatten
Zn
30,5
kg/år
M
CEN/ISO
54
Återvinnin
g-extern
Återvinnin
g-extern
Bortskaffa
nde-extern
FA
305,
t/år
M
Avfall, ej
FA
FA
371,
t/år
28,
55
56
57
58
Bortskaffa Avfall, ej
nde-extern FA
ER
Eldningsolj
a, lätt
59
ER
60
ER
61
ER
62
ER
Version: 1
Tillförd
effekt
Tillförd
effekt
Tillförd
effekt
AndraFlyta
ndeÄmnen
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
6442129 x
311861
-
Totalt Ut
WEIGH
-
Totalt Ut
M
WEIGH
-
Totalt Ut
t/år
M
WEIGH
-
Totalt Ut
1572,
t/år
M
WEIGH
-
Totalt Ut
3,36
GWh/å M
r
PER
-
Totalt In
80,
MW
E
-
Totalt In
30,
MW
E
DS
-
Del
In
Olja används
som backup t
ex när Borealis
har stopp.
Varierar därför
år till år.
Ångpanna 1
och 2
Ångpanna 1
50,
MW
E
DS
-
Del
In
Ångpanna 2
12,
GWh/å M
r
-
Totalt In
CRM
EN
ISO/IEC
17025:200
5
EN
ISO/IEC
17025:200
5
Flöde Kommentar
RedovEnlFskr
Kan variera
pga händelser
under året.
Flytande
klorerade
biprodukter
7/8
MILJÖRAPPORT
Emissionsdeklaration
Ref Mottagare Parameter
63
ER
64
ER
65
ER
66
ER
67
ER
68
ER
69
ER
Version: 1
För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1
Ev.anm
Värde
.
Enhet
Meto
d
Metodkod
AndraBrän
nbaraGase
r
AndraBrän
nbaraGase
r
AndraBrän
nbaraGase
r
AndraBrän
nbaraGase
r
AndraBrän
nbaraGase
r
AndraBrän
nbaraGase
r
374,9
GWh/å M
r
CRM
84,3
GWh/å M
r
CRM
50,
GWh/å M
r
103,
AndraBrän
nbaraGase
r
Metodbes
Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ
krivning
Flöde Kommentar
-
Totalt In
DS
-
Del
In
Vätgas
ångpanna 2
PER
DS
-
Del
In
Bränngas
ångpanna 2
GWh/å M
r
PER
PVC
-
Del
In
Bränngas
PVC-torkar
105,3
GWh/å M
r
CRM
VCM
-
Del
In
Metan
Krackugn
0,18
GWh/å M
r
CRM
VCM
-
Del
In
32,1
GWh/å M
r
CRM
VCM
-
Del
In
Metan
Förbränningsug
n.
Backupgas till
bränngas.
Varierar mellan
åren.
Bränngas
förbränningsug
n
RedovEnlFskr
8/8
BILAGA 9
Avfall
2014-01-01 - 2014-12-31
Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: Ineos Sverige AB
Rapporteras som Övriga avfallsfraktioner
Avfallskod
200140
Artikelbenämning
Artnr
Enhet
Beh. Kod.
Transportör
Mottagare
1899
5 420,00 Kg
R4
Stena Recycling AB
SR Tingstad
Blandskrot
1899
6 960,00 Kg
R4
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
Blandskrot
1899
1 000,00 Kg
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Stenungsund FA
Blandskrot
1899
88 120,00 Kg
R4
Uddevalla Lastbilcentral
AB
SR Tingstad
Komplext skrot för fragm
1875
500,00 Kg
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Stenungsund FA
Smide Sax 11 Ocharg.
1826
1 000,00 Kg
R4
Uddevalla Lastbilcentral
AB
SR Tingstad
Vajer / Staglina
1855
5 420,00 Kg
R4
Uddevalla Lastbilcentral
AB
SR Tingstad
Aluminium Legerat Ofärgat
513
3 980,00 Kg
R4
Uddevalla Lastbilcentral
AB
SR Tingstad
Blandkabelskrot
765
774,00 Kg
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Tingstad
Cu-Skrot, Sekunda
727
1 079,00 Kg
R4
SR Tingstad
114 253,00 Kg
Smide Gasskärning
1833
19 380,00 Kg
R4
Stena Recycling AB
SR Tingstad
Smide Gasskärning
1833
6 880,00 Kg
R4
Uddevalla Lastbilcentral
AB
SR Tingstad
SUMMA ENHET
200136
Kvant.
Blandskrot
SUMMA ENHET
120199
Dekl nr
26 260,00 Kg
Elektronikskrot
400
449,00 Kg
R4
Stena Recycling AB
SR Stenungsund FA
Elektronikskrot
400
4 655,00 Kg
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Stenungsund FA
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Stenungsund FA
SUMMA ENHET
Vitvaruskrot
SUMMA ENHET
5 104,00 Kg
1873
1,00 St
1,00 St
1/7
2014-01-01 - 2014-12-31
Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: Ineos Sverige AB
160214
Elmotorer
766
SUMMA ENHET
200101
5 968,00 Kg
R3
Dansereds Transport AB SR Sävenäs
Sekretesspapper, Makulerat
3425
244,00 Kg
R3
Stena Recycling AB
Wellpapp, löst, 1.05
3846
11 160,00 Kg
R3
Dansereds Transport AB SR Sävenäs
Wellpapp, löst, 1.05
3846
800,00 Kg
R3
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
SR Stenungsund FA
SR Stena Sekretess
18 172,00 Kg
Plast
3628
0,00 Kg
R1
Schenker AB
Polyeten-film transparent
3881
4 210,00 Kg
R3
Dansereds Transport AB SR Sävenäs
PVC-Plast
3618
2 000,00 Kg
R3
Stena Recycling AB
Ragn-Sells Heljestorp
AB
6 210,00 Kg
Brännbart Verksamhetsavfall, Utsort.
3905
6 000,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Uddevalla
Brännbart Verksamhetsavfall, Utsort.
3905
12 150,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
Uddevalla Energi AB
Brännbart Verksamhetsavfall, Utsort.
3905
12 240,00 Kg
R1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Renova Miljö AB
Brännbart Verksamhetsavfall, Utsort.
3905
62 800,00 Kg
R1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
SR Uddevalla
R3
Stena Recycling AB
Gryaab AB
Fettavskiljaravfall
93 190,00 Kg
3450
SUMMA ENHET
200102
SR Tingstad
3431
SUMMA ENHET
190809
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Kontorspapper
SUMMA ENHET
191210
R4
15 180,00 Kg
SUMMA ENHET
200139
15 180,00 Kg
7 500,00 Kg
7 500,00 Kg
Glas, färgat
3301
240,00 Kg
R5
Stena Recycling AB
Renova Miljö AB
Glas, färgat
3301
420,00 Kg
R5
Stenungsunds Bud AB
SR Stenungsund FA
Glas, ofärgat
3302
320,00 Kg
R5
Stena Recycling AB
Renova Miljö AB
SUMMA ENHET
980,00 Kg
2/7
2014-01-01 - 2014-12-31
Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: Ineos Sverige AB
160103
Gummidäck m. Fälg, Ej producentansvar
3687
89,00 Kg
SUMMA ENHET
061399
X011817
2 760,00 Kg
D1
Stena Recycling AB
Uddevalla Energi AB
Deponi avfall
3904
X011817
1 780,00 Kg
D1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Renova Miljö AB
Deponi avfall
3904
X011817
14 080,00 Kg
D1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
SR Uddevalla
D1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
SR Uddevalla
Industriavfall till deponi, Utsort.
18 620,00 Kg
3904
8 560,00 Kg
Kompost
8 560,00 Kg
3923
69,00 St
SUMMA ENHET
170504
Schaktmassor/Fyllnadsmassor
3641
Renova Miljö AB
26 520,00 Kg
D1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Ragn-Sells Heljestorp
AB
26 520,00 Kg
Reningsverksslam
3672
X012554
31 720,00 Kg
D1
Larssons Gräv &
Transport Orust AB
Hässleholm Miljö AB
Reningsverksslam
3672
X012554
255 040,00 Kg
D1
Stena Recycling AB
Hässleholm Miljö AB
Reningsverksslam
3672
X012554
1 231 280,00 Kg
D1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Hässleholm Miljö AB
Rest PVC, avvattningscont.
3672
X016524
7 980,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
Hässleholm Miljö AB
Rest PVC, avvattningscont.
3672
X016524
67 800,00 Kg
R1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Hässleholm Miljö AB
R1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Ragn-Sells Heljestorp
AB
SUMMA ENHET
190805
R3
69,00 St
SUMMA ENHET
070212
SR Stenungsund FA
3904
SUMMA ENHET
200201
Stena Recycling AB
Deponi avfall
SUMMA ENHET
191209
R1
89,00 Kg
Slam Avvattnat
SUMMA ENHET
1 593 820,00 Kg
3672
15 640,00 Kg
15 640,00 Kg
3/7
2014-01-01 - 2014-12-31
Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: Ineos Sverige AB
200138
Trä, flisbart
3601
13 280,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
Kungälvs Transporttjänst
AB
Trä, flisbart
3601
83 520,00 Kg
R1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Renova Miljö AB
Trä, sekunda
3602
1 700,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
Kungälvs Transporttjänst
AB
Trä, sekunda
3602
9 740,00 Kg
R1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Renova Miljö AB
SUMMA ENHET
108 240,00 Kg
Vänligen notera att statistiken som visas inte är juridiskt bindande. Det kan också förekomma vissa periodiserade avvikelser då utförda arbeten och tjänster inte är administrativt
behandlade vid det aktuella rapportdatumet. Priser per artikel är preliminära tills artikeln är fakturerad. Klicka på artikelbenämningen så framgår det i det nya rapportfönstret om
artikeln är fakturerad. Vid tomt fält är artikeln ej fakturerad.
Rapporteras som Farligt avfall
Avfallskod
150202
Artikelbenämning
Absorbenter, trasor & filterdukar
Artnr
Dekl nr
3732
Aerosoler
3931
PUR-skum flaskor
3255
Transportör
Mottagare
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
X011354
156,00 Kg
D10
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
120,00 Kg
D10
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
276,00 Kg
Gasflaskor
3548
7,00 St
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
Gasflaskor
3548
4,00 St
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Stenungsund FA
D9
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
D1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Renova AB
SUMMA ENHET
Alkaliskt avfall, fast
11,00 St
3019
SUMMA ENHET
170601
Beh. Kod.
R1
1 874,00 Kg
SUMMA ENHET
200115
Enhet
1 874,00 Kg
SUMMA ENHET
160504
Kvant.
Asbest, bunden
SUMMA ENHET
421,00 Kg
421,00 Kg
3506
220,00 Kg
220,00 Kg
4/7
2014-01-01 - 2014-12-31
Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: Ineos Sverige AB
070209
Aktivt kol inneh.klorerade kolväten/saltsyra
3230
300825.
10 990,00 Kg
D10
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
Filterstrumpor inneh klorerade kolväten/lut
3230
300827
2 949,00 Kg
D10
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
Filterstrumpor inneh klorerade kolväten/saltsyra
3230
300830
995,00 Kg
D10
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
D10
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
R1
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
R1
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
R1
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
SUMMA ENHET
190111
Koks inneh klorerade kolväten
14 934,00 Kg
3230
300828
SUMMA ENHET
200127
Färg- lack-, limburkar, Lösningsmedelbaserat /
blandat
3 510,00 Kg
3743
2 609,00 Kg
SUMMA ENHET
110198
Gasmaskfilter
2 609,00 Kg
3539
X012104
SUMMA ENHET
160114
Glykol
3934
370,00 Kg
370,00 Kg
HotMix
3110
1 410,00 Kg
R1
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
Spillolja
3958
3 920,00 Kg
R9
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Spillolja
3958
12 300,00 Kg
R9
Stena Recycling AB
SR Stenungsund FA
82,00 Kg
R1
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
41,00 Kg
R1
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Stenungsund FA
SUMMA ENHET
191211
17 630,00 Kg
PVC med mjukgörare (säckar)
3110
PVC med mjukgörare (säckar)
3110
SUMMA ENHET
200121
265,00 Kg
265,00 Kg
SUMMA ENHET
130208
3 510,00 Kg
Lysrör
SUMMA ENHET
X017338
123,00 Kg
3701
3 000,00 St
3 000,00 St
5/7
2014-01-01 - 2014-12-31
Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: Ineos Sverige AB
070107
EDC-slam > Sakab
3759
X012180
SUMMA ENHET
070204
EDC/vatten - Sakab 635372
Cyclohexanon med PVC
3759
300489
3752
X011380
Sakab AB
485,00 Kg
R1
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
4 122,00 Kg
D10
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
Grus kontaminerat med klorerade kolväten (EDC)
3328
300829.
8 172,00 Kg
R3
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
Katalysator inneh kopparklorid/aluminiumoxid
12 294,00 Kg
3228
NiCd, batterier
300826
6 233,00 Kg
6 233,00 Kg
3703
811,00 Kg
811,00 Kg
Oljeavskiljaravfall, toppfas
3673
1 420,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Oljeavskiljaravfall, toppfas
3673
3 500,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Stenungsund FA
R1
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
Oljefilter
4 920,00 Kg
3702
SUMMA ENHET
130403
Stena Recycling AB
300829
SUMMA ENHET
160107
R1
3328
SUMMA ENHET
130506
10 040,00 Kg
Grus kontaminerat med klorerade kolväten (EDC)
SUMMA ENHET
160602
Sakab AB
485,00 Kg
SUMMA ENHET
160807
Stena Recycling AB
10 040,00 Kg
SUMMA ENHET
170503
R1
50 180,00 Kg
SUMMA ENHET
070104
50 180,00 Kg
202,00 Kg
202,00 Kg
Sludge
3368
93 560,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Göteborg FA
Sludge
3368
96 040,00 Kg
R1
Stena Recycling AB
SR Stenungsund FA
SUMMA ENHET
189 600,00 Kg
6/7
2014-01-01 - 2014-12-31
Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215)
Hierarki: Ineos Sverige AB
160506
Småkemikalier
3932
SUMMA ENHET
200114
Surt avfall, övrigt
Ackumulatorblyskrot
3941
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
1 366,00 Kg
D9
Stenungsunds Bud AB
SR Göteborg FA
R4
Stenungsunds Bud AB
SR Tingstad
1 366,00 Kg
452
SUMMA ENHET
200137
D10
192,00 Kg
SUMMA ENHET
160601
192,00 Kg
919,00 Kg
919,00 Kg
Trä, impregnerat
3603
2 650,00 Kg
R1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Solör Bioenergi
Recycling AB
Trä, Impregnerat, Kreosot, slipers / reglar
3203
8 950,00 Kg
R1
Uddevalla Lastbilcentral
AB
Solör Bioenergi
Recycling AB
SUMMA ENHET
11 600,00 Kg
Vänligen notera att statistiken som visas inte är juridiskt bindande. Det kan också förekomma vissa periodiserade avvikelser då utförda arbeten och tjänster inte är administrativt
behandlade vid det aktuella rapportdatumet. Priser per artikel är preliminära tills artikeln är fakturerad. Klicka på artikelbenämningen så framgår det i det nya rapportfönstret om
artikeln är fakturerad. Vid tomt fält är artikeln ej fakturerad.
7/7
2014
Avfallsslag
enhetEWC-kod
Farligt avfall
Klor
Hg-slam, låghaltigt, mittränna ton
Hg-kontaminerade utfällningar aton
Hg-slam, låghaltigt
Hg-slam, höghaltigt
ton
Klorerat gummi/polyester
ton
Filter för klorgasrening
ton
06 04 04
06 04 04
06 04 04
06 07 02
06 07 99
06 07 99
VCM
Förbrukad katalysator
Klorkolvätehaltigt avfall
Klorerade filterpåsar/aktivt kol
Grus förorenat med klorkolv
07 01 05
07 01 07
07 01 09
07 01 11
ton
ton
ton
ton
deklarations- jan feb mar apr maj jun jul
nummer
aug sept okt nov
Omhänder- Behandling
tagare
dec TOT
619840
413266
0,083
0 SAKAB
0,083 SAKAB
Förbränning
409738
417386
1,2
1,6
0 SAKAB
1,2 SAKAB
1,6 SAKAB
Förbränning
Förbränning
0
0
0
0
SAKAB
SAKAB
SAKAB
SAKAB
BILAGA 10
Metodförteckning över ackrediterade analyser enligt ISO 17025
Bilaga 2 Datum Beteckning 2014‐11‐10 Ackrediteringens omfattning INEOS Sverige AB, Laboratoriet, Stenungsund, 1154 Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp 2013/3353 Mätområde Kemiska analyser Fosfor, totalt Hach/Lange LCK 349
VA 021‐01 Spektrofotometri
1:1, 4 GC HeadSpace
1:1, 4 0,01 – 0,5 mg/l
Kolväten och klorkolväten Vinylklorid (VCM) Etylklorid Kloroform Koltetraklorid 1,2‐dikloretan (EDC) Trikloreten Kloretanol 1,1,2‐Trikloretan Konduktivitet ISO 10301:1997 VAM 601‐1 0,01 – 12 mg/l
0,01 – 12 mg/l
0,01 – 12 mg/l
0,01 – 12 mg/l
0,01 – 12 mg/l
0,01 – 12 mg/l
1,0 – 12 mg/l
0,01 – 12 mg/l
SS EN 27 888, utg. 1
VA 002‐01 1:1, 4 0,5 – 20 mS/m
FIMS
1:1, 4 0,01 – 3,0 µg/l
Kvicksilver SS‐EN ISO 1483:2007
Kvicksilver SS‐EN ISO 1483:2007 mod.
SS‐EN 13346:2000 FIMS
10:2, 4 Kväve, totalt SS‐EN ISO 11905‐1, utg. 1
VA 052‐1‐01 FIA
Autoanalyser 1:1, 4 0,1 – 5 mg/l
TOC‐analysator
1:1, 4 2 – 15 mg/l
0,01 – 3,0 mg/kg TS
Organiskt kol, icke flyktigt (NPOC) SS‐EN 1484, utg. 1
VA 047‐01 pH SS‐EN ISO 10523:2012 VA 001‐01 1:1, 4 3 – 11 pH‐enheter
Suspenderade ämnen SS EN 872 :2005, mod.
VA 011 :01 1:1, 4 >1,5 mg/l
Torrsubstans Vinylklorid SS‐EN 12880, utg. 1 VA 013‐01 Egen metod VAM 728‐1 GC‐FID 20 – 500 mg/l
1:1, 4 10:2, 4 4:1 0,05 – 16 vol ppm
Gas‐ och flödesmätning Gashastighet/gasflöde SS‐EN ISO 16911‐1
LIV 476‐1 Differentialtryck/
Beräkning PM 8 4:1
Flödesmätning F.d. SNV Allmänna råd 90:2 KVA 035 Ekolod
Triangulärt överfall (ytavlopp) 1:4
1(2) 10 – 100 m3/h
Bilaga 2 Datum Beteckning 2014‐11‐10 Ackrediteringens omfattning INEOS Sverige AB, Laboratoriet, Stenungsund, 1154 Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Flödesmätning Flödesmätning F.d. SNV Allmänna råd 90:2
KVA 035 F.d. SNV Allmänna råd 90:2 KVA 035 Ekolod
Triangulärt överfall (industriavlopp) Elektromagnetisk
(klorfabrik) 2013/3353 Mätområde 1:4
10 – 150 m3/h
1:4
1 – 10 m3/h
Provtagning Avloppsvatten, provtagning SS 02 81 48, utg. 1
LIV 401‐1 LIV 452‐1 LIV 420‐1 Luft, provtagning kolväten LIV‐477‐1 1:4
4:1
Ändringar är markerade med fet stil Synpunkter och tolkningar omfattas inte av ackrediteringen. Om laboratoriet ändå redovisar synpunkter och tolkningar i provningsrapporten omfattas provningen inte av ackrediteringen. Förklaringar 1 1 Provtyper 1:1 1:2 1:3 1:4 Sötvatten/Bassängbad Dricksvatten Havsvatten/Brackvatten Avloppsvatten/Lakvatten 4 Luft och rök 4:1 4:2 4:3 4:7 Industriutsläpp, luftemissioner Omgivningsluft Inomhusluft Processgaser Vatten 10 Fasta miljöprover 10:1 10:2 10:3 10:4 Organiskt avfall Jord ‐ Slam/sediment 2 Mätområde Mätområde avser metodens arbetsområde vid analys. Vid högre halter kan eventuellt provet spädas ner till aktuellt arbetsområde. 2(2)