Föreläggande Södermalmshemmet (pdf, öppnas i nytt fönster)

r-I
fin
BESLUT
jngpektjongn fgrvgnj och Omsorg
2015-02-18
Avdelning mitt
Tove Hedåberg
Tove.Hedaberg@ivo.se
Örebro
Dnr 8.7.l-636l/20l5-1
kommun
Vård- och omsorgsnämnd
Box 300 00
Tg1"2013
v 2.3
1(10)
öster
701 35 ÖREBRO
Ärendet
Föreläggande
mot Vård- och omsorgsnämnd
öster, Örebro kommun
med stöd av 13 kap. 8 § socialtjänstlagen
(2001 :453), SoL
Beslut
Inspektionen
för vård och omsorg (IVO) förelägger med stöd av 13
kap. 8 § SoL, Vård- och omsorgsnämnd
öster i Örebro kommun att
senast den 4 maj 2015 vid vite om l 000 000 kronor vid Södennalmshemmet säkerställa att:
0
Samtliga avdelningar där personer med demenssjukdom
befinner
sig, är bemannade under hela dygnet på ett sådant sätt att personalen har uppsikt över och utan dröjsmål kan hjälpa och stödja de boende.
IVO förelägger dessutom Vård- och omsorgsnämnd
öster i Örebro
kommun att senast den 4 maj 2015 komma in med en redovisning av de
åtgärder som vidtagits med anledning av föreläggandet.
Av 16 kap. 4 § SoL följer att detta beslut gäller omedelbart.
Bakgrund
Med anledning av uppgifter som framkom i ett klagomålsärende
(dnr
8036/2013) öppnade IVO i augusti 2013 ett egeninitierat
ärende (dnr
33787/2013) med syfte att granska bemanningen
nattetid vid Södermalmshemmet
i Örebro kommun. IVO avsåg att granska vilken överblick personalen hade över de boende och vilka begränsningsåtgärder
som eventuellt användes.
Söderrnalmshemmet
består av två hus om sex våningar var där varje
våning utgör en avdelning. Totalt består boendet därmed av tolv avdelningar. Nio avdelningar är gruppboenden
för demenssjuka
och två avdelningar är vårdboenden
för demenssjuka.
En avdelning är för somatiskt sjuka.
Inspektionen
Box 423
för vård och omsorg
701 48 ÖREBRO
Telefon 010-788 50 00
registrator.orebro@ivo.se
www.ivo.se
Fax +46 010-788 56 46
Org nr 202100-6537
Inspektionen för vård och omsorg
Dnr 8.7. l -6361/201 5 -l
Under/ag
0
Beskrivning
0
Protokoll
0
Protokoll från möte med representanter
den 22 november 2013
0
IVO:s beslut med krav på åtgärder
0
Redovisning
0
Protokoll från personalintervj
ion den 2-3 oktober 2014
0
Yttrande
Redovisning
IVO:s
av Södennalmshemmet
från inspektion
av åtgärder
från Örebro
från www.orebro.se
den 14 augusti
2013
från Örebro kommun
den 14 april 2014
daterad den 27 maj 2014
u samt observationer
kommun
daterat
vid inspekt-
den 3 november
2014
av til/syn
inspektion
den 14 augusti
Omvårdnadspersonalen?
2013
ansvarsområde
på natten
Vid inspektionen
framkom att boendet hade en gmndbemanning
om
sex omvårdnadspersonal
nattetid. Varje personal ansvarade för två avdelningar var om totalt 18 boende. Omvårdnadspersonalen
uppgav att
de främst uppehöll sig på den avdelning där de boendes behov var som
störst men att de gav tillsyn och övrig hjälp till samtliga boende på de
avdelningar som de ansvarade för. Det innebar att den ena avdelningen
lämnades obemannad kortare och längre perioder. Omvårdnadspersonalen angav att möjligheten att överblicka avdelningen försvårades vid de
tillfällen då de uppehöll sig i en enskilds lägenhet.
Ronder genomfördes två gånger varj e natt, varav en gång tillsammans
med en kollega som ansvarade för andra avdelningar. Vid dessa tillfallen svarade en tredje kollega på larm från samtliga sex avdelningar i
huset. Detta medförde att en eller flera avdelningar lämnades utan personal från 15 minuter upp till två timmar under rond.
Extra personal sattes in till exempel vid utbrott av magsjuka
om en enskild hade uttalad oro och var uppegående nattetid.
men inte
Omvårdnadspersonalen
uppgav vid inspektionen
att de gjorde bedömningen att det behövdes en personal per våning for att täcka de boendes
behov av tillsyn och omvårdnadsåtgärder
nattetid.
2(10)
Inspektionen för vård och omsorg
Dnr 8.7.1-6361/2015-1
Larm/Lästa
dörrar
I stort sett samtliga boende hade någon form av passivt larm som var
kopplat till personalens telefoner. De enskildas lägenhetsdörrar
öppnades genom att låset aktiverades av det trygghetslarm
som den enskilde
bar. Avdelningsdörrama
var alltid låsta.
Omvårdnadspersonalen
uppgav att det på teamträffar diskuterades
och
beslutades om någon åtgärd skulle vidtas som kunde vara begränsande
för den enskilde. Nattpersonalen
deltog inte i dessa möten och kände
inte till var den enskildes eventuella samtycke var dokumenterat.
Däremot uppgav de att det framgick i genomförandeplanen
om en enskild
till exempel hade grind eller larm. Personalen uppgav att be gränsningsåtgärder aldrig användes mot den enskildes vilja.
Möte
med representanter
för Örebro
kommun
den 22 november
2013
Vid mötet diskuterades
allmänt kommunens arbete när det gäller äldre,
bemanning nattetid samt skydds- och begränsningsåtgärder.
Kommu-
nen uppgav bland annat att tanken var att det skulle tas fram en handlingsplan för en långsiktig lösning vad gäller bemanningen
låsning av dörrar på särskilda boenden.
IVO:s
beslut
nattetid
och
den 14 april 2014
IVO har i beslut den 14 april 2014 (dnr 33787/2013)
ställt krav på åtgärder som innebar att Vård- och omsorgsnämnd
öster skulle säkerställa:
0
Att samtliga avdelningar för personer med demenssjukdom
på
Södennalmshemmet
är bemannade hela dygnet på ett sådant
sätt att personalen har uppsikt och utan dröjsmål kan hjälpa och
stödja de boende.
0
Att de enskilda som bor på Södermalmshemmet
och som av något skäl inte kan öppna avdelningsdörren
vid behov och utan
dröjsmål får hjälp med detta.
Redovisning
av åtgärder
I en redovisning,
sak följande.
daterad
daterad
den 27 mai 2014
den 27 maj 2014, uppgav kommunen
Det finns en risk att täta tillsyner
av personal
i den enskildes
i huvud-
lägenhet
kan skapa otrygghet för en person som inte är orienterad i tid och rum.
Även för de personer som är orienterade uppskattas inte alltid tillsyn då
nattsömn kan störas, det kan medföra en känsla av att vara övervakad.
3(10)
Inspektionen
för vård och omsorg
Dnr 8.7.1-6361/201
Det är av största vikt att individanpassa
vården och omsorgen nattetid
utifrån dagsform för att stärka självbestämmande
och integritet och
därefter anpassa bemanningen.
Lösningen är därför inte per automatik
att utöka antalet anställda nattetid.
Nämnden
avser att vidta följande
åtgärder:
0
Nattpersonalen
ska delta i teamträffar dagtid för att verksamhetens personal ska få bättre kunskap om hela dygnets behov. På
träffarna ska det göras en värdering om personers möjlighet att
påkalla uppmärksamhet.
0
Nattronden ska inte genomföras samtidigt
neras så att personal alltid finns tillgänglig
påkallas.
0
Aktiva och passiva larm möjliggör att den enskilde skyndsamt
kan påkalla uppmärksamhet
eller hjälp. Genom att planera nattrondema finns det alltid tillgänglig personal att bistå den enskilde.
0
Sjuksköterskan
som arbetar dag och den som arbetar kväll ska
tillsammans,
dagligen, bedöma vilka våningar omvårdnadspersonalen ska utgå ifrån nattetid, utifrån de boendes dagsfonn.
0
En sensor kommer att placeras i anslutning till avdelningsdörren, troligtvis på handtaget. Når detta vidrörs kan personal, om
de inte är på plats, utan dröjsmål möta den enskilde.
i hela huset utan planär stöd eller hjälp
Passiva larm ska alltid föregås av en individuell bedömning, riskanalys
och av samtycke. Om den enskilde inte kan lämna samtycke ska en
tvärprofessionell
risk- och behovsanalys
genomföras och följas upp
kontinuerligt.
Syftet med passiva larm är inte att ersätta personal utan
att hjälpa personalen att få vägledning om vilken avdelning de ska befinna sig på och på så sätt utan dröjsmål hjälpa och stödja de boende
som är i behov av det.
En utvärdering kommer att göras av förvaltningen
i oktober för att utreda om vidtagna åtgärder medfört att personalen får en tillfredsställande överblick och utan dröjsmål möter de personer som påkallar hjälp
och stöd.
lVO:s
inspektion
den 2-3 oktober
2014
Med anledning av den redovisning som nämnden lämnade till IVO beslutades om en oanmäld inspektion med syfte att följa upp redovisningen och granska om personalen hade uppsikt och om enskilda omgående
fick den hjälp och det stöd de behövde.
5-1
4(10)
Inspektionen
för vård och omsorg
Omvårdnadspersonalens
Dnr 8.7.1-6361/2015-1
ansvarsområde på natten
Vid inspektionen uppgav omvårdnadspersonalen
att grundbemanningen
och arbetssättet var oförändrat sedan den senaste inspektionen
i augusti
2013. De uppgav även att ronderna fungerade på samma sätt som tidigare. En förändring som hade skett var dock att det hade införts en ny
rutin som innebar att nattpersonalen
skulle delta i teamträffar på dagen.
Detta hade inte påbörjats ännu men fanns med på schemat. En annan
förändring var att det hade införts en rutin som innebar att sjuksköterskan skulle tala om Vilken avdelning personalen skulle utgå ifrån. Personalen var lite osäker på vad den nya rutinen skulle innebära mer konkret.
Omvårdnadspersonalen
uppgav vid inspektionen
att de försökte hinna
med. De uppgav också att situationen ibland kunde vara kaotisk men att
de hjälpte varandra. Vidare uppgav personalen att det borde vara fyra
personal per hus. En personal per våning skulle vara för mycket.
På fråga om hur ofta och hur länge en avdelning kunde lämnas obemannad svarade omvårdnadspersonalen
att det var olika men att de
alltid gick när någon larmade. De uppgav också att de tittade till avdelningarna regelbundet även om ingen larmade och att bedömningen
om
hur ofta detta skedde utgick från vilka som bodde på avdelningen.
AV de observationer
som gjordes av IVO:s inspektörer vid inspektionen
framgick att personalen gick för tillsyn på annan avdelning och var
borta som längst 30 minuter. Det observerades
också att det var möjligt
för personalen att höra ljud från avdelningen när de befann sig i personalrummet och i avdelningens
gemensamma
utrymme. Däremot var det
inte möjligt för personalen att, på annat sätt än genom larm, höra ljud
från andra avdelningar.
Larm/Lästa
dörrar
Omvårdnadspersonalen
uppgav att samtliga boende hade trygghetslarm. Rörelselarrn och dörrlarrn ”ingick i rummet”. Personalen kunde
se på sina telefoner vilken typ av larm som aktiverades. Personalen
beskrev att när någon var nyinflyttad så sattes rörelselarrnet på. Sedan
gjorde arbetsterapeuten
och sjukgymnasten
en bedömning av om det
räckte med trygghetslarm.
Personalen beskrev också att dörrlannen
inte
alltid var på men att det var en rutin att man satte på dörrlarmet på kvällen. Även vid de observationer
som gjordes vid inspektionen
framstod
det som om det var personalen på respektive avdelning som avgjorde
om dörrlarmen skulle vara aktiverade eller inte.
5(10)
Inspektionen
för vård och omsorg
Dnr 8.7.1-6361/20l5-l
Avdelningsdörrama
var låsta och öppnades med ”tags” som personal
och anhöriga hade. Personalen uppgav att det även fanns en boende
som hade en tag då hon gick ut och rökte själv. Hon hade dörrlarm så
att personalen såg när hon var på väg ut. Personalen beskrev också att
det på en av avdelningsdörrama
hade installerats ett nytt larm på försök. Personalen var lite osäker på hur larmet fungerade.
Vid inspektionen observerades
att dörren till köket och det gemensamma rummet var låst på en avdelning på grund av att en boende var
uppe på natten. Vid ett tillfälle under natten noterades att en person var
uppe och ryckte i dörren till köket samt till en annan lägenhetsdörr.
Denna person hade inget trygghetslarm
på sig och kunde därför inte gå
in i sin egen lägenhet. Efter en kort stund kom personalen och ledde
den boende till dennes lägenhet igen genom att tala lugnande med
denne. När den boende vistades i sin lägenhet lästes dörren upp till köket och det gemensamma
utrymmet. Personalen beskrev att samma
arbetssätt användes på en annan avdelning då det även där fanns en
person
Yttrande
som var uppe på natten.
från kommunen
daterat
den 3 november
I ett yttrande, daterat den 3 november
vudsak följande.
2014
2014, uppgav
kommunen
i hu-
Det framkommer i intervjuerna med nattpersonalen
att det fortfarande
sker generella ronder. Det är en brist från ledningen att den inte har
infört individuella tillsyner, trots att det är en planerad åtgärd. Med anledning av det har enhetscheferna
tagit fram en ny rutin som innebär att
de generella ronderna tas bort och ersätts med individuellt inplanerade
tillsyner som planeras utifrån genomförandeplanerna.
Arbetet under
natten ska följas upp genom en signeringslista
som lämnas till enhetscheferna varj e morgon efter avslutat pass. Enhetscheferna
ska genom
signeringslistan
följa upp att den individuella planeringen
följts samt
återföra resultatet av uppföljningen
i samband med möten med nattpersonalen. Den nya rutinen börjar gälla från och med den l december
2014.
Larm på en avdelningsdörr
har prövats på en avdelning vilket har resulterat i att personalen snabbt har kunnat uppmärksamma
och hjälpa boende som vill ut. Upphandling pågår för övriga avdelningar på Södermalmshemmet.
Nattpersonalen
ska dokumentera
och kommunicera
ansvarig sjuksköterska,
arbetsterapeut
och ansvarig
med omvårdnadsenhetschef om
6(10)
Inspektionen
för vård och omsorg
vård- och omvärdnadsbehovet
förändras. Därefter
beslut om det finns ett behov av extra resurs.
Skälen
fattas ett gemensamt
för beslutet
Tillämpliga
0
Dnr 8.7.1-6361/2015-1
bestämmelser
l kap. 1 §, 3 kap. 3 §, 5 kap. 5 § och 13 kap. 8 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL
Bedömning
Bemanning
Enligt 3 kap. 3 § SOL ska insatser inom socialtjänsten
vara av god kvalitet. För utförandet av uppgifter inom socialtj änsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Detta förutsätter enligt
förarbetena bland annat att omsorgs- och vårdinsatser utformas utifrån
den enskildes individuella behov, förutsättningar
och önskemål. För
många äldre är närheten till personal dygnet rur1t av avgörande betydelse för känslan av trygghet (prop. l996/97:l24
s. 53 och 122).
Enligt 5 kap. 5 § andra stycket SoL ska kommunen inrätta särskilda
boendeformer
för äldre människor som behöver särskilt stöd. Ett särskilt boende kännetecknas
främst av krav på att bostaden ska vara utformad och utrustad så att den boende kan fortsätta leva ett så sj älvständigt liv som möjligt, krav på att de tjänster som den enskilde behöver ska kunna ges alla tider på dygnet samt krav på att det ska finnas
tillgång till personal som dels kan bedöma när social eller medicinsk
vård krävs, dels också svara för att sådan ges (prop. 2005/062115 s. 75).
Personer med demenssjukdom
är en utsatt grupp med behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser.
I särskilda boenden för äldre med
demenssjukdom
är närheten till personal dygnet runt särskilt viktig för
att uppnå trygghet och säkerhet. Avsikten med boendeformer
för service och omvårdnad är att garantera att den som behöver kan få den
kvalificerade
tillsyn och omvårdnad som krävs. Det medför att bemanningen måste vara sådan att personalen har uppsikt över de boende
samt att personalen finns tillgänglig och kan ge det stöd och den hjälp
de boende behöver.
IVO kan konstatera att på natten har personalen på Södermalmshemmet
ansvar för två avdelningar var om totalt 18 boende. De två avdelningarna ligger på olika våningsplan vilket innebär att minst hälften av alla
avdelningar ständigt är helt obemannade.
I allmänhet är det inte möjligt
för personalen att, på annat sätt än genom lann, höra ljud från någon
annan avdelning än den de befinner sig på. Vid inspektionen
den 2-3
7(10)
Inspektionen
för vård och omsorg
Dnr 8.7.1-6361/2015-l
oktober 2014 observerade IVO:s inspektörer att personalen gick för
tillsyn på annan avdelning och var borta som längst 30 minuter. Vid
samma inspektion observerades
en boende i korridoren utan lann som
inte kom in i sin lägenhet under den korta stund som personalen var
frånvarande. Vidare observerades vid inspektionen
att personalen låste
dörren till köket och det gemensamma
utrymmet på en avdelning då en
av de boende var uppe.
Mot bakgrund av det som anförts ovan gör IVO bedömningen
att personalen på Söderrnalmshemmet
inte har den överblick över de
avdelningar som lämnas obemannade
som ska finnas i denna typ av
verksamhet samt att personer med demenssjukdom
lämnas utan tillsyn
kortare och längre perioder varje natt. Under dessa perioder måste personalen förlita sig på larm för att kunna uppmärksamma
om någon boende är i behov av hjälp och situationen innebär också att personalen
ibland ser sig tvingad att låsa dörren till köket och det gemensamma
utrymmet. Detta är en brist. Nämnden ska därför säkerställa att samtliga avdelningar för personer med demenssjukdom
på Södermalmshemmet är bemannade på ett sådant sätt att personalen under hela dygnet har uppsikt över avdelningarna
och utan dröjsmål kan hjälpa och
stödja de boende.
Av den redovisning och det yttrande som inkommit från Örebro kommun framgår att kommunen anser att täta tillsyner kan skapa otrygghet
och att lösningen därför inte per automatik är att utöka antalet anställda
nattetid. Istället beskriver kommunen andra typer av åtgärder såsom att
de generella ronderna tas bort och ersätts med individuellt inplanerade
tillsyner. Kommunen beskriver också att aktiva och passiva larm möjliggör för den enskilde att påkalla uppmärksamhet
eller hjälp. IVO ifrågasätter inte att vissa individer kan uppleva otrygghet om tillsynema
blir för täta och att det därför är bra med individuellt inplanerade tillsyner. IVO ifrågasätter inte heller att larm kan hjälpa den enskilde att
påkalla personalens uppmärksamhet.
Såsom beskrivits ovan anser dock
IVO att nattbemanningen
på Södermalmshemmet,
där minst hälften av
alla avdelningar ständigt är obemannade,
är otillräcklig för att säkerställa att personalen har uppsikt över och utan dröjsmål kan hjälpa och
stödja de boende. De åtgärder som kommunen avser att vidta förändrar
därför inte IVO:s bedömning i denna del.
Läsning av dörrar
Enligt l kap. l § SoL ska socialtjänstens
verksamhet bygga på respekt
för människors sj älvbestämmanderätt
och integritet. SoL bygger således på frivillighet och det finns ingen grund för tvångsåtgärder
enligt
lagen. Ytterdörren till en särskild boendeform kan vara låst, detsamma
8(10)
Inspektionen
för vård och omsorg
Dnr 8.7.1-636l/20l
gäller dörrar till avdelningar och enheter. Låset måste dock vara konstruerat så att den enskilde själv kan låsa upp. Om den enskilde av något skäl inte sj älv kan öppna dörren måste den enskilde utan dröjsmål
kunna få hjälp av personalen med att öppna den eller få den hjälp som
är påkallad.
På Södermalmshemmet
är avdelningsdörrarna
låsta och öppnas med
”tags”. Endast en av de boende har en egen ”tag”. Ett Iarm har installerats på en av avdelningsdörrama
och nämnden har uppgett att upphandling pågår för larm på övriga avdelningsdörrar.
Vidare uppger nämnden
att larmet på avdelningsdörren
har resulterat i att personalen snabbt har
kunnat uppmärksamma
och hjälpa de boende som vill ut.
IVO kan inte ifrågasätta nämndens bedömning att Södennalmshemmets
personal genom larmet på avdelningsdörren
snabbt har kunnat uppmärksamma de boende som vill ut. Bemanningen
måste dock vara sådan att personalen vid ett sådant larm utan dröjsmål också har möjlighet
att hjälpa den boende att öppna dörren eller ge annat stöd som den boende behöver. Denna förutsättning
omfattas dock av det krav som
ställts ovan att nämnden ska säkerställa att samtliga avdelningar för
personer med demenssjukdom
på Södennalmshemmet
är bemannade
på ett sådant sätt att personalen under hela dygnet har uppsikt över avdelningama och utan dröjsmål kan hjälpa och stödja de boende.
Larm och samtycke
Samtliga lägenheter på Södermalmshemmet
har dörrlarm. Vid inspektionen den 2-3 oktober 2014 framstod det som om det var personalen på
respektive avdelning som avgjorde om dessa skulle vara aktiverade
eller inte. Personalen uppgav dock att det var arbetsterapeuten
och
sjukgymnasten
som gjorde en bedömning av om en person var i behov
av ytterligare Iarm förutom trygghetslarmet,
såsom rörelselarm eller
dörrlarm. Av kommunens redovisning framgår att om den enskilde inte
kan lämna samtycke ska en tvärprofessionell
risk- och behovsanalys
genomföras och följas upp kontinuerligt.
Mot bakgrund av det som kommit fram vill IVO påtala vikten av att en
individuell bedömning av den boendes behov och inställning görs i
varje enskilt fall när dörrlann övervägs. Det är denna bedömning som
ska ligga till grund för ställningstagandet
om ett dörrlann ska vara aktiverat eller inte.
Föreläggande
Enligt 13 kap. 8 § SoL har IVO möjlighet att förelägga den som ansvarar för en verksamhet som står under tillsyn, att avhjälpa missförhållan-
5-1
9(10)
Inspektionen
för vård och omsorg
Dnr 8.7.1-6361/201
den som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser
de har rätt till. Ett sådant föreläggande
får förenas med vite. Av prop.
2008/O9:160 s. 82 framgår att ett exempel när föreläggande
ska kunna
utfärdas år när ett demensboende
inte på ett tillfredsställande
sätt kan
erbjuda ett tryggt boende för målgruppen.
IVO konstaterar att den brist avseende bemanning som framgår av
ovanstående,
utgör ett missförhållande
av betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till. IVO har i tidigare beslut påtalat
att Vård- och omsorgsnämnd
öster i Örebro kommun måste åtgärda
bristen avseende obemannade
avdelningar för personer med demenssjukdom utan att verksamheten
har åtgärdat bristen. IVO bedömer därför att beslutet om föreläggande
ska förenas med vite av kännbar storlek.
Mot denna bakgrund och med stöd av vad som ovan anförts finner IVO
att förutsättningar
föreligger för att Vård- och omsorgsnämnd
öster i
Örebro kommun, med stöd av 13 kap. 8 §, ska föreläggas att åtgärda de
missförhållanden
som konstaterats.
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören
Gunilla Hult
Backlund. I den slutliga handläggningen
har avdelningschefen
Ewa
Sunneborn och chefsjuristen
Anna Sundberg deltagit. Inspektören Tove
Hedåberg har varit föredragande.
För Inspektionen
för vård och omsorg
Qwxtttármøéaøitød
Tagit;
Gunilla
Hult Backlund
Tove Hedåberg
Hur man överklagar,
se bilaga
1
5-1
10(10)
l_l
'\_7F\
inspektionen
förvardochomsorg
BILAGA 1
1(1)
Hur man överklagar
Den som vill överklaga Inspektionen
för vård och omsorgs (IVO:s) beslut ska skriva till
Förvaltningsrätten
i Karlstad. Skrivelsen ställs alltså till förvaltningsrätten
men ska
skickas eller lämnas enligt följande:
Postadress:
Besöksadress:
Inspektionen
Inspektionen
för vård och omsorg,
för vård och omsorg,
Box 423, 701 418 Örebro
Olaigatan 15, Orebro
Överklagandet
ska ha kommit in till IVO inom tre veckor från den dag då klaganden
fick del av beslutet. Tiden för överklagande
för det allmänna räknas dock från den dag
beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagandet
infaller på en lördag, söndag eller helgdag,
midsommar-, jul-, eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
Överklagandet
ska vara skriftligt. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas
och den ändring i beslutet som klaganden begär. Vidare ska IVO:s diarienummer
anges.
Inspektionen
för värd och omsorg
Box 423
701
48
Telefon
010-788
registrator@ivo.se
ÖREBRO
www_iVo_5e
50 00
Fax +46 010-788
Org
nr 202100-6537
56 46