1. No category

Kallelse
Kommunstyrelsen
Tid: Onsdagen den 6 maj 2015 kl. 08.00
Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet
Ärenden
Föredraganden
1.
Upprop
2.
Val av justerare samt fastställande av tid för
justering
3.
Godkännande av dagordning
4.
Tillägg till detaljplan avseende Ryk 2:7 - beslut
om samråd och granskning
Dnr 2014/KS0061
Cecilia Friberg, mark- och
exploateringschef
Sara Bylund, planingenjör
Kl 08.00-08.15
5.
Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för
perioden 2015-2021 för Västerhavets
vattendistrikt
Dnr 2015/KS0213
Här finns fler handlingar:
Vattenmyndigheten Västerhavet
Henrik Olsson, miljöchef
Kl 08.15-08.35
6.
Yttrande över förslag till åtgärdsprogram för
havsmiljön
Dnr 2015/KS0214
Här finns fler handlingar:
Havs- och vattenmyndigheten
Henrik Olsson, miljöchef
Kl 08.15-08.35
7.
Yttrande över regionalt
trafikförsörjningsprogram
Dnr 2015/KS0187
(Kompletterande handling sänds ut senare)
Helena Grimm, miljöplanerare
Kl 08.35-08.50
8.
Internkontrollplan för kommunstyrelsen 2015
Dnr 2015/KS0200
Lena Palm, kommunchef
9.
Uppföljning av samtliga nämnders
internkontrollplaner 2014
Dnr 2014/KS0069
Lena Palm, kommunchef
Kallelse
Kommunstyrelsen
10.
Information om arbetet inom
Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund
Dnr 2014/KS0007
11.
Information från SOLTAK AB
Dnr 2014/KS0023
12.
Information om geotekniskt arbete i Lilla Edets
kommun
Dnr 2014/KS0142
13.
Anmälan om inkomna skrivelser
14.
Anmälan av delegeringsbeslut
Ingemar Ottosson (S)
Ordförande
~f~
.t,
`~"~`
LILLA EDETS
Q ~I
~~
\'_~:~ K O M M U N
~~
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-04-22
Tillägg till detaljplan avseende Ryk 2:7 - beslut om samråd och
granskning
Dnr 2014/KS0061
Sammanfattning
Fastighetsägaren till Ryk 2e7 fick 2014-03~0~ positivt planbesked av kommunstyrelsen.
för planändring avseende fastigheten l~yk 2:7, Ett förslag till ändring av detaljplan har
upprättats och föreslås handlägåas med enkelt planförfarande, enligt PBL 2010:900,
Detaljplanen innebär ändringar och tillägg till gällande plan "Förslag till stadsplan för
dei av Ryk Nedra 2.9 m.flo" med Lantmäteriets beteckning 1.5-STY-3484, antagen av
ko~rnunfullmäktige 197804-27, Ändringen i detaljplanen avser fastigheten I~yk Zo7~
G~~lande plan anger användning allmäni ändamål Tillägg till plan anger a.n~~äx~d~i.~b
bostad samt kontoro
En geoteknisk bedömning har utförts och den visar att stabiliteten i fastigh~t~z~ i~~d~r~s
vara tillfredställande för d~ befintliga förhållandena samt med de planerade
förändringarna I planområdets sydöstra. delar överstiger jorddjupen 1 meter och loan
vara upptill 10 meter, Den geoteknislca bedömnin~ei~ anger att det rekommenderas
kompletterande geotekriiska utredningar vid bybglovshandläggning om området
planeras atp förändras/bebyggas för att säl~erställ~ att det inte finns risk för skred
I~Iarl{och exploateringsavdelningen har bedömt att förslaget inte medför någon.
betydande miljöpåverkan, Förlaget har bedömts med grund. i planbeskrivnin~~n. att
infen särskild miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas,
I kommunens översiktsplan ÖP 2012y laga kraft 201207-115 ligger planområdet inom
befiniligt detaljpla.nelagt bebyggelseområde rased huvudsakligen bostäder.
Beslutsunderlag
Tillägg till plankarta med tillägg till planbestämmelser, 2014/KS0061~18
Tillägg till planbeskrivning, 2014/KS0061p18
F'asti~hetsförteckning, 2014/KS0061m15
Remisslista, 2014/KS0061-1i
Underliggande plan, 15-STY~3484 enligt Lantmäteriets beteckning, 2014/KSU061-16
PM Geoteknik? Resmo fastighets AB,Ryk 2;7, Lilla Edet, 2015-04-02, 2014/KS006120
Finansiering
Planavtal är undertecknat 2014-09-30, där beställaren är finansiär z alla delar,
~~
.~_
.~_
DILLA EDETS
R
~~
W
W
--~-\:_"_:/
...-.
KO M M U N
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-04-22
Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen sänder ut en underrättelse och ger tillfälle till samråd kring
planförslaget under tre veckor enligt remisslzsta.
2. Kommunstyrelsen. beslutar att efter samrådet sända ut planförslaget för granskning.
i
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-04-09
2014/KS0061-19
214
Tillägg till detaljplan avseende Ryk 2:7 - beslut om samråd och
granskning
Dnr 2014/KS0061
Sammanfattning
Fastighetsägaren till Ryk 2:7 fick 2014-03-05 positivt planbesked av kommunstyrelsen
för planändring avseende fastigheten Ryk 2:7. Ett förslag till ändring av detaljplan har
upprättats och föreslås handläggas med enkelt planförfarande, enligt PBL 2010:900.
Detaljplanen innebär ändringar och tillägg till gällande plan ”Förslag till stadsplan för
del av Ryk Nedra 2.9 m.fl.” med Lantmäteriets beteckning 15-STY-3484, antagen av
kommunfullmäktige 1978-04-27. Ändringen i detaljplanen avser fastigheten Ryk 2:7.
Gällande plan anger användning allmänt ändamål. Tillägg till plan anger användning
bostad samt kontor.
En geoteknisk bedömning har utförts och den visar att stabiliteten i fastigheten bedöms
vara tillfredställande för de befintliga förhållandena samt med de planerade
förändringarna. I planområdets sydöstra delar överstiger jorddjupen 1 meter och kan
vara upptill 10 meter. Den geotekniska bedömningen anger att det rekommenderas
kompletterande geotekniska utredningar vid bygglovshandläggning om området
planeras att förändras/bebyggas för att säkerställa att det inte finns risk för skred.
Mark-och exploateringsavdelningen har bedömt att förslaget inte medför någon
betydande miljöpåverkan. Förlaget har bedömts med grund i planbeskrivningen att
ingen särskild miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas.
I kommunens översiktsplan ÖP 2012, laga kraft 2012-07-11, ligger planområdet inom
befintligt detaljplanelagt bebyggelseområde med huvudsakligen bostäder.
Beslutsunderlag
Tillägg till plankarta med tillägg till planbestämmelser, 2014/KS0061-18
Tillägg till planbeskrivning, 2014/KS0061-18
Fastighetsförteckning, 2014/KS0061-15
Remisslista, 2014/KS0061-17
Underliggande plan, 15-STY-3484 enligt Lantmäteriets beteckning, 2014/KS0061-16
PM Geoteknik, Resmo fastighets AB, Ryk 2:7, Lilla Edet, 2015-04-02, 2014/KS006120
sid- 2 -
Finansiering
Planavtal är undertecknat 2014-09-30, där beställaren är finansiär i alla delar.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att sända ut en underrättelse och ge tillfälle till samråd kring
planförslaget under tre veckor enligt remisslista.
Kommunstyrelsen beslutar att efter samrådet sända ut planförslaget för granskning.
Sara Bylund
Planingenjör
sara.bylund@lillaedet.se
0520-65 95 68
Beslutet expedieras till
Fastighetsägare Ryk 2:7
Mark-och exploateringschef
Planingenjör
sid 2/2
Norconsult ~~~
Kr~mmun~tyrelsen
'nr.
~`1 ~ 1,~-S ~O ~Q I -15
Samrådshandling
FASTIGHETSFÖRTECKNING TILL DETALJPLAN
FÖR RYK 2:7 MFL
AVD A
FASTIGHETER
Inom planområdet
Fastighet
Agare, adress
Ryk 2:7
Resmo Fastighets AB
Furuhäll 360
463 93 Västerlands
Angränsande planområdet
Ryk 2:4
Göran Ingmar Ingmarsson
Ströms Säteri 100
463 32 Lilla Edet
Ryk 2:8
Lars-Olow Lohman
Kommunvägen 2
463 32 Lilla Edet
Anita Lohman
Kommunvägen 2
463 32 Lilla Edet
Ryk 2:9
Lilla Edets Kommun
463 80 Lilla Edet
Ryk 2:10
Margaretha Madeleine Pettersson
Kommunvägen 6
463 32 Lilla Edet
Johan Magnus Pettersson
Kommunvägen 6
463 32 Lilla Edet
Ryk 2:79
Hjärtums Församling
Fuxernavägen 10
463 33 Lilla Edet
1 ~Z~
Norconsult ~~~
AVD B
SAMFÄLLIGHETER
Planområdet är inte berört av någon samfällighet.
AVD C
SERVITUT OCH ANDRA SÄRSKILDA RÄTTIGHETER
Rättigheter av betydelse saknas.
Göteborg 2015-03-31
Norconsult AB
Mark och exploatering
Cl,/1,S
Hans Johans
Lantmätare
~ a~
n
~U~,GQ/
Monica Skytt
Produktionsassistent
Z ~Z>
~0 AVERYo
~0.
Ryk 2:7
Ryk 2:4
Ryk 2:8
Resmo Fastighets AB
Göran Ingmar Ingmarsson
Lars-Olow Lohonan
Furuhäll 360
Ströms Säteri 100
Kommunvägen 2
463 93 Västerlanda
463 32 Lilla Edet
463 32 Lilla Edet
Ryk 2:10
Ryk 2:10
Ryk 2:79
Margaretha Madeleine Pettersson
Johan Magnus Pettersson
Hjärtums Församling
Kommunvägen 6
Kommunvägen 6
Fuxernavägen 10
463 32 Lilla Edet
463 32 Lilla Edet
463 33 Lilla Edet
Laser, Colour Laser
Inkjet
63.5 x 33.5 mni x 24
r_cr;
lNW'dJ.~å1I0~3~.84'BGy.C~tIl
~ff:Näl; __~~~~ u,~~~»
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Lantmäteriet i Västra Götalands län
Info
Skicka alltid digitalt ‐ m
Adress till kontor ansva
Nämnder och råd
Miljö‐ och byggnämnden
Individnämnden
Kultur‐ och fritidsnämnd
Omsorgsnämnden
Tekniska nämnden
Utbildningnämnden
Kommunala pensionärsrådet
Kommunala handikappsrådet
Företag, organisationer etc. med väsentligt intresse av förslaget
Räddningstjänsten Lilla Edet
Hjärtums elförening
Posten
Statens Geotekniska instutut
SGU
hyresgästföreningen
Förpacknings och tidningsinsamlingen, FTI
Enligt fastighetsförteckning
Kända sakägare
Ryk 2:7
Ryk 2:4
Ryk 2:8
Ryk 2:8
Ryk 2:9
Ryk 2:10
Ryk 2:10
Ryk 2:79
Skickas centralt
kända bostadsrättsinne
Hyresgäster och boend
Kontaktperson
Paula Franco de Castro
arig för Lilla Edets kommun
E‐post kontaktperson
Paula.Franco.de.Castro@lansstyrelsen.se
Ordförande nämnd
Carlos Rebelo Da Silva
Peter Spjuth
Kjell Johansson
Kim Pedersen
Leif Kinnunen
Leif Håkansson
Kim Pedersen
Leif Kinnunen
Göran Andersson/ Karl Magnus Strömberg goran.andersson@lillaedet.se/karlmagnus.
Bernt Sidney Johansson
Anette Andersson
anette.e.andersson@posten.se
sgi@swedgeo.se
info.v‐sverige@hyresgastforeningen.se
ehavare (skicka till styrelsen som vidarebefodrar till bostadsrättsinnehavare)
de som berörs (Skicka till fastighet samt inkludera information om att de ska vidarebefo
Resmo fastighets AB
Göran Ingmar Ingmarsson
Lars‐Olow Lohman
Anita Lohman
Lilla Edets kommun
Margatetha Madeleine Pettersson
Johan Magnus Pettersson
Hjärtums församling
Telefon kontaktperson
010‐224 47 84 Adress
Samhällsbyggnadsenheten, Länsstyre
Box 1111
0520‐659852/0520‐659859
0520-47 05 70
Lilla Edets kommun Räddningstjänste
Sannerby 115
Myndighetsfunktionen, Hugo
Grauers gata 5B
Sveriges geologiska undersökning, bo
Box 7304
ordra till ev. hyresgäster och boende)
Postadress
403 40 Göteborg
E‐post
Telefonnummer centralt
samby.vastragotaland@lansst010‐224 40 00
462 28 VÄNERSBORG
463 80 Lilla Edet
463 92 Lilla Edet
info_post@vgregion.se
010‐4413800
412 96 GÖTEBORG
751 28 Uppsala
402 36 Göteborg
sgu@sgu.se
lillaedet@ftiab.se
08‐56614400
Utskick antal (Handlingar)
Utskick antal (utredningar)
Utskick antal (Fastighetsförteckning)
DNR: 2014/KS0061
SAMRÅDSHANDLING, UPPRÄTTAD 2015-04-09
Tillägg till planbeskrivning avseende fastigheten Ryk 2:7
Ändring av detaljplan för del av Förslag till stadsplan för del av Ryk Nedra 2:9 m.fl. i Lilla
Edets kommun. (15-STY-3484).
Lilla Edets kommun, Västra Götalands län
Detaljplanen består av:
·
Tillägg till plankarta med tillägg till planbestämmelser
Till detaljplanen hör följande handlingar:
·
·
·
·
Tillägg till planbeskrivning
Fastighetsförteckning
Underliggande detaljplan (15-STY-3484)
PM Geoteknik, Resmo fastigheter Ryk 2:7, Lilla Edet, 2015-04-02
Norconsult AB
Theres Svenssons gata 11
417 55 Göteborg
www.norconsult.se
Kartor/ortofoton godkända från sekretessynpunkt för spridning © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 109-2012/4174.
3 (10)
Bakgrund
Fastighetsägaren till Ryk 2:7 vill utöka antalet lägenheter inom befintlig byggnad. Fastigheten har tidigare
använts som pastorsexpedition av svenska kyrkan. Eftersom gällande detaljplan anger allmänt ändamål (A)
som användning för fastigheten krävs en planändring som tillåter bostadsändamål (B) för att möjliggöra
utökningen. Kommunen har gett positivt planbesked för prövning av planändring på fastigheten Ryk 2:7
med enkelt planförfarande i enlighet med PBL.
Planens syfte och huvuddrag
Syftet med detaljplanen är att ändra tillåten markanvändning så att bostadsändamål medges inom fastigheten.
Fastighetsägarens avsikt är att bygga ytterligare tre lägenheter utöver den redan befintliga lägenheten i
mellanplanet av fastigheten. Det ger sammanlagt fyra lägenheter på fastigheten Ryk 2:7. Bottenvåningen ska
användas till kontor.
Avvägningar enligt miljöbalken
Mark- och exploateringsavdelningen gör bedömningen att den aktuella planens genomförande inte kommer
att innebära sådan betydande påverkan som avses i 4 kap 34§ PBL, avseende miljö, hälsa, hushållning av
mark och vatten och andra naturresurser. En miljöbedömning med en miljökonsekvensbeskrivning behövs
därför inte.
4 (10)
Plandata
Översiktskarta på fastighetens läge
Översiktskarta med fastigheten
Fastigheten är belägen i Ström, väster om Lilla Edets tätort. Planområdet omfattar ca 1607 m2 och ägs av
Resmo Fastighets AB. Planområdet avgränsas åt söder av Kommunvägen, i väster och öster av
fastighetsgränserna och åt norr av ett skogsområde.
5 (10)
Tidigare ställningstaganden
Översiktliga planer
Området ingår i Bebyggelseområde (DPL) huvudsakligen bostäder i gällande översiktsplan ÖP 2012,
antagen i juli 2012. På andra sidan vägen anges tätortsutbyggnad, bostäder och service.
Detaljplaner
Fastigheten ingår i stadsplan för Ryk nedra, 2:9 m fl (antagen i oktober 1976). Gällande detaljplan anger
allmänt ändamål och 7,5 m byggnadshöjd.
Riksintresse
Området berörs inte av riksintresse.
Program och miljökonsekvensbeskrivning
Fastigheten berörs inte av naturvårdsprogram eller kulturhistoriskt värdefull miljö.
Förutsättningar och förändringar
Mark och vegetation
Planområdet utgörs huvudsakligen av hårdgjord mark samt gräsyta. Fastigheten ligger på kanten av en
bergskulle som fortsätter norrut. Marken söder om fastigheten består av platt åkermark.
Geotekniska förhållanden
En geoteknisk bedömning, PM Geoteknik 2015-04-02 utförd av Ramböll, är gjord på fastigheten. Den visar
att det mestadels är berg direkt under jordskorpan. Vid det sydöstra hörnet av fastigheten är det osäkert vilket
djup jordlagren har men marken bedöms ändå möjlig att bebygga. En noggrannare geoteknisk undersökning
med grundläggningsförslag görs i samband med bygglovprocessen.
Fornlämningar
Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet.
6 (10)
Bostäder
Fastigheten inrymmer idag en bostadslägenhet. Ändringen av planen gör det möjligt att bygga ytterligare
lägenheter inom befintlig byggnad genom att medge bostadsändamål och kontor (BK) istället för allmänt
ändamål (A). Avsikten är att upprätta de nya lägenheterna på plan två och tre, med två lägenheter på plan två
och en lägenhet på plan tre. Bottenvåningen ska användas för kontor.
Den ändrade planen medger inga nya bostadshus inom fastigheten. En byggrätt för kompletterande förråd
och nytt flerbilsgarage skapas.
Exploateringsgrad, byggnadshöjd och takvinkel regleras genom tillkommande planbestämmelser.
Befintlig byggnad i mitten av bilden.
Offentlig och kommersiell service
Kommersiell och offentlig service finns i Lilla Edets centrum, cirka en km från planområdet.
Gatunät, trafik
Gång-och cykelväg finns idag längs Kungälvsvägen. Avstånd till närmaste bussförbindelse är cirka 250
meter.
7 (10)
Parkering, angöring
Parkeringsplatser till de nya bostäderna ska tillgodoses inom fastigheten. En mindre förrådsbyggnad bakom
huvudbyggnaden avses rivas för att ge plats åt parkeringsyta.
Teknisk försörjning
Idag går en ledning genom området som avses tas bort. Ett nytt u-område för ledning anges i den östra delen
av planområdet, mot fastigheten 2:8.
Området har utbyggt VA-system.
Genomförande
Organisatoriska frågor
Tidplan
Planarbetet handläggs med enkelt planförfarande i enlighet med Plan- och bygglagens (SFS 2010:900) 5 kap
7, 38 §§.
För detaljplanen gäller följande preliminära tidplan:
Samråd
Granskning
Antagande
Andra kvartalet 2015
Andra kvartalet 2015
Andra/tredje kvartalet 2015
Genomförandetid
Genomförandetiden är tio år från det datum planen vinner laga kraft. Planen beräknas vinna laga kraft under
hösten 2015, tre veckor efter antagande om planen inte överklagas. Vald genomförandetid ger en skälig tid
för utbyggnad av planområdet.
Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad rätt att efter ansökan om bygglov få bygga i
enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut är fastighetsägaren inte längre garanterad byggrätt.
Planen fortsätter dock att gälla till dess den ändras eller upphävs av kommunen.
Huvudmannaskap, allmän plats
Inom detaljplanen finns ingen allmän plats utlagd.
8 (10)
Ansvarsfördelning
Fastighetsägare och exploatör ansvarar för utbyggnad, drift och underhåll av kvartersmark. Inom U-område
ansvarar respektive ledningshavare för Utbyggnad, drift och underhåll.
Avtal
Planavtal undertecknades 2014-09-24 mellan exploatör och kommun. Avtalet reglerar bland annat fördelning
av kostnader för upprättande av detaljplan.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetsbildning, konsekvensbeskrivning
Fastighetsbildning och övriga fastighetsrättsliga åtgärder kan ske med stöd av detaljplanen.
Fastighetsindelningsbestämmelser bedöms inte vara nödvändiga inom planområdet.
Ryk 2:7 är i privat ägo. Detaljplanen innebär inga förändringar av fastighets-indelningen.
Ledningsrätt
Inom detaljplanen finns områden med ”u” redovisade. Inom dessa områden kan ledningsrätt alternativt
servitut för underjordiska ledningar upplåtas. Eventuellt säkerställande av ledningars bestånd genom
ledningsrätt, servitut eller nyttjanderätt ansvarar respektive ledningsägare för. Ändring av ledningar kan
göras genom komplettering av befintliga servitut och ledningsrättar.
Servitut
Servitut kan bli aktuellt för ledningsstråk. Bildande av servitut kan ske genom lantmäteriförrättning eller
genom avtal med berörda fastighetsägare.
Ansökan om lantmäteriförrättning
Fastighetsägare/exploatör respektive ledningshavare ansöker om och betalar för lantmäteriförrättningar som
krävs för att genomföra detaljplanen
Utbyggnad av tekniska anläggningar
VA, Dagvatten
Utbyggnad ansluts till det befintliga kommunala VA-nätet.
Trafik
Befintliga vägar finns i anslutning till planområdet.
9 (10)
El- och teleförsörjning, uppvärmning
Planområdet är anslutet till el- och telenät. El-anslutningsavgifter uttages i enlighet med gällande taxa.
Tekniska utredningar/undersökningar
Fastighetsägaren bekostar och beställer nödvändiga tekniska utredningar.
Tillstånd
Berörd fastighetsägare/exploatör ansöker om och bekostar samtliga erforderliga tillstånd (t ex bygglov,
tillstånd enligt miljöbalken mm) som erfordras för verksamhet och/eller för åtgärder inom detaljplanen.
Respektive tillståndsmyndighet uttager taxa för att behandla tillståndsansökan.
Ekonomiska frågor
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Planens genomförande kräver inga större investeringar av kommunen.
Ekonomiska konsekvenser för exploatören
Exploatörerna svarar för kostnader för utbyggnad inom respektive kvartersmark, anslutningsavgifter (VA, el,
tele mm), fastighetsbildning och kostnader enligt exploateringsavtalet. Inom planområdet skapas nya
byggrätter för bostäder.
Ekonomiska konsekvenser för övriga
Inga kostnader uppstår för övriga.
Konsekvenser
Föreslagen planändring är förenlig med kommunens övergripande mål för området och medför ingen
betydande påverkan på miljö eller människor. De planerade bostäderna klarar det allmänna riktvärdet, dvs
ekvivalent ljudnivå 55dBA, som gäller vid nybyggnation av bostäder. Närheten till utbyggd service, skola
och handel, och kollektivtrafik inom Lilla Edet innebär att fastigheten är lämplig för bostadsändamål. De nya
bostäderna ger dessutom ett ökat underlag för tätortsutvecklingen som planeras på Stallgärdet.
Behovsbedömning
En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas om detaljplanen medger en användning som innebär
betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser.
10 (10)
Kommunen bedömer att utbyggnaden av nya bostäder och garage på Ryk 2:7 inte kommer att innebära en
betydande miljöpåverkan. Planen innebär en naturlig utveckling av fastigheten för bostadsändamål.
Utbyggnaden är i överensstämmelse med kommunens översiktsplan, från 2012.
Miljökvalitetsnormer
Gällande miljökvalitetsnormer ska beaktas vid planläggning. Planläggning får inte medföra att
miljökvalitetsnormer överskrids. Planarbetet bedöms inte innebära att miljökvalitetsnormer överskrids.
Mätningar har inte gjorts.
Medverkande
Upprättande av planhandlingar:
Uppdragsansvarig planarkitekt Erik Wikström
Norconsult AB
För Lilla Edets kommun, Västra Götalands län:
Sara Bylund
Planingenjör
Lilla Edets kommun
Cecilia Friberg
Mark- och exploateringschef
Lilla Edets kommun
UPPLYSNINGAR
Ryk
2:79
Planprocessen enligt PBL (2010:900)
2:25
Grundkartebeteckningar
2:14
Kvartersmark
2:10
BK
+33,15
Staket
e1 250
70
byggnader
Belysning
2:12
2:7
u
Tele, stolpe
ledningar
78
+28,
2:8
u
+22,
+30,42
2
Byggnader
BK III
N=6446400
Dike
2:13
e1 100
+31,58
UTNYTTJANDEGRAD
e1 000
2:11
+26,
58
Utformning och omfattning
II
Koordinatsystem grundkarta:
Plan: Sweref 99 12 00
+24,
99
2
+23,
+22,
7
42
+23,
42
+23,
11
+22,
86
SKALA A3 1:1000
0
10
20
30
40
50
100 m
Kvartersmark
A
PLANHANDLINGAR
Avseende fastigheten Ryk 2:7
plankarta (15-STY-3484)
beskrivning (15-STY-3484)
grundkarta
Lilla Edets kommun
Lilla Edets kommun
BESLUT
Antagen av KF
Sara Bylund
I UNDERLIGGANDE PLAN
Ansvarig planarkitekt Norconsult
Cecilia Friberg
Mark- och exploateringschef
Lilla Edets kommun
Laga kraft
PM Geoteknik
Resmo fastighets AB
Ryk 2:7, Lilla Edet
Göteborg 2015-04-02
Ryk 2:7, Lilla Edet
PM Geoteknik
Datum
Uppdragsnummer
Utgåva/Status
2015-04-02
1320010687-003
Slutversion
Tobias Kristensson
Uppdragsledare
Carine Bouzas
Handläggare
Ramböll Sverige AB
Box 5343, Vädursgatan 6
402 27 Göteborg
Telefon 010-615 60 00
Fax
www.ramboll.se
Unr 1320010687-003
Organisationsnummer 556133-0506
Tobias Kristensson
Granskare
Innehållsförteckning
1.
Inledning ........................................................................................................ 1
2.
Syfte ............................................................................................................... 1
3.
Beskrivning ..................................................................................................... 2
3.1
Lokalisering ....................................................................................................... 2
3.2
Topografi och ytbeskaffenhet ............................................................................... 3
3.3
Geotekniska förhållanden .................................................................................... 4
4.
Stabilitetsförhållanden .................................................................................... 7
5.
Slutsatser och rekommendationer .................................................................. 7
Figurer
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
1
2
3
4
5
6
Lokalisering av fastigheten Ryk 2:7 ..................................................... 2
Vy från sydöstra änden mot norr ......................................................... 3
Vy från nordöstra änden mot sydväst ................................................... 4
Bedömda jorddjup utifrån platsbesöksobservationer .............................. 5
Berg i dagen, norra delen av fastigheten .............................................. 6
Vy från söder mot nordost, berg i dagen syns vid träden ........................ 6
Bilagor
v:\46\15\1320010687-003\3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pm geoteknik.docx
Bilaga 1
Skredrisker Göta älv, karta nr 11 (GÄU)
i
PM Geoteknik
Ryk 2:7, Lilla Edet
Unr 1320010687-003
1. Inledning
På uppdrag av Resmo fastighets AB har Ramböll Sverige AB utfört en översiktlig
geoteknisk utredning i fastigheten Ryk 2:7 i Lilla Edets kommun.
Inom fastigheten ska en ändring av detaljplanen genomföras i form av ändring av
användning för det befintliga huset samt ny garagebyggnad i norra delen av
området.
2. Syfte
Syftet med utredningen har varit att utföra en okulär besiktning i fastigheten för
att bedöma stabilitetsförhållanden i fastigheten då den ligger intill rött område
enligt Göta älv utredningen.
v:\46\15\1320010687-003\3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pm geoteknik.docx
Okulär besiktning utfördes den 31 mars 2015 av geotekniker Carine Bouzas,
Ramböll Sverige AB.
1 av 7
PM Geoteknik
Ryk 2:7, Lilla Edet
Unr 1320010687-003
3. Beskrivning
3.1
Lokalisering
Fastigheten Ryk 2:7 ligger väster om Kungälvsvägen och ca 500 m väster om
Göta älv. Den begränsas av Kommunvägen och åkermark i söder, Ryk 2:10 i
väster, Ryk 2:8 i öster och Ryk 2:9 i norr där ett vattentorn finns.
v:\46\15\1320010687-003\3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pm geoteknik.docx
Figur 1 Lokalisering av fastigheten Ryk 2:7
2 av 7
PM Geoteknik
Ryk 2:7, Lilla Edet
Unr 1320010687-003
3.2
Topografi och ytbeskaffenhet
Fastigheten består dels av asfalterade ytor och dels av gräsytor.
Asfalterade ytor ligger söder och norr om huset. Den asfalterade ytan som ligger
norr om huset används som parkering i dagsläget. En mindre byggnad ligger även
strax norr om parkering.
Den kvarstående ytan av fastigheten består av gräs med enstaka träd (totalt 5
st). Berg i dagen förekommer på flera ställen (se detaljerad beskrivning under
avsnitt 3.3).
Marknivåer varierar kraftigt inom fastigheten och stiger mot norr. Höjdskillnaden
mellan lägsta och högsta punkt bedöms vara ca 10 m enligt mätningarna som
visas på grundkartan.
v:\46\15\1320010687-003\3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pm geoteknik.docx
Figur 2 Vy från sydöstra änden mot norr
3 av 7
PM Geoteknik
Ryk 2:7, Lilla Edet
Unr 1320010687-003
Figur 3 Vy från nordöstra änden mot sydväst
3.3
Geotekniska förhållanden
Enligt SGU:s jordartskarta består jorden av postglacial finlera som vilar på berg i
den södra och sydöstra delen av fastigheten och berg i den norra delen.
v:\46\15\1320010687-003\3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pm geoteknik.docx
Vid platsbesök observerades berg i dagen på flera ställen (se figur 4). Jorddjupen
kontrollerades med hjälp av en 1 m lång muk över gräsytans område. I den norra
delen av fastigheten har berg påträffats ytligt med jorddjup mindre än 0,4 m. I
den sydöstra delen av fastigheten visar observationer att jorddjupen är större än
1 m och enligt SGU:s jordartskarta kan jorddjupen vara upp till 10m.
Figur 4 nedan visar bedömda jorddjupen över fastigheten utifrån
platsbesöksobservationer. Avgränsningar mellan jorddjupsområden är bedömda
och väldigt ungefärliga.
4 av 7
PM Geoteknik
Ryk 2:7, Lilla Edet
Unr 1320010687-003
v:\46\15\1320010687-003\3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pm geoteknik.docx
Figur 4 Bedömda jorddjup utifrån platsbesöksobservationer
5 av 7
PM Geoteknik
Ryk 2:7, Lilla Edet
Unr 1320010687-003
v:\46\15\1320010687-003\3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pm geoteknik.docx
Figur 5 Berg i dagen, norra delen av fastigheten
Figur 6 Vy från söder mot nordost, berg i dagen syns vid träden
6 av 7
PM Geoteknik
Ryk 2:7, Lilla Edet
Unr 1320010687-003
4. Stabilitetsförhållanden
Fastigheten Ryk 2:7 ligger på gult område enligt karta från Göta älv utredningen
och intill rött område, se bilaga 1, vilket betyder att fastigheten ligger väldigt nära
ett område med hög skredrisk mot Göta älv.
Observationer från platsbesök visar att berg ligger i eller nära i dagen i en stor del
av fastigheten samt att jorddjupen omkring berget är små. Det befintliga huset
bedöms vara grundlagt på berg, vilket innebär att befintlig mark ej belastas.
Risk för skred i fastigheten med de befintliga förhållandena bedöms vara låg.
Planer som anser ändring i användning av befintligt hus samt byggnation av
garagebyggnad i norra delen av området bedöms ej påverka
stabilitetsförhållanden för fastigheten med förutsättning att garagebyggnad
grundläggs på berg.
5. Slutsatser och rekommendationer
Stabilitet i fastigheten Ryk 2:7 bedöms vara tillfredställande för de befintliga
förhållandena samt med de planerade ändringarna (garagebyggnad i norra delen).
Planerad garagebyggnad skall grundläggas på berg så att ingen pålastning av
marken sker. Under byggnation ska eventuella uppfyllnader och byggmaterial
läggas på de områden där berg går i eller nära i dagen.
v:\46\15\1320010687-003\3_teknik\g\dokument\beskrivningar\pm geoteknik.docx
Om sydöstra delen av fastigheten, där jorddjupen överstiger 1 m och kan vara
upp till ca 10 m, planeras att förändras/bebyggas rekommenderas kompletterande
geotekniska undersökningar utföras för att säkerställa att det inte finns risk för
skred.
7 av 7
PM Geoteknik
Ryk 2:7, Lilla Edet
Unr 1320010687-003
5/2
4/2
5/2
4/1
5/2
Vänersborg
20
21
22
23
30
31 24
32
25
33
26
Göteborg
27
28
29
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
6
7
5
3
4
2
Ryk 2:7, Lilla Edet PM Geoteknik Bilaga 1
29/400
5/1
4/2
5/1
1/2
1/1
1/3
5/1
1
5/2
29/600
4/1
1/1
5/1
4/2
4/1
29/800
Trollhättan
5/2 1/2
LillaEdet
30/000
5/1
1/3
5/1
Ale
1/2
5/1 30/200
Kungälv
3/2
2/2
1/1
30/400
1/2
4/2
1/3
30/600
5/2
4/2
4/3
5/1
11 30/800 3/1
1/2
2/1 1/1
5/1
2/2
5/2
1/2
1/4
31/000
1/2
4/1
4/2
Skredrisker
Göta älv
4/3
3/1
2/2
31/200
3/2
Dagens risknivåer
4/4
4/1
2/2
2/3
2/3
4/4
31/400
4/2
2/4
3/4
4/5
1/5
1/2
2/1
3/1
1/3
1/3
2/3
3/3
2/3 31/600
1/1
5/1
2/5
4/3
2/5
31/800
4/2
1/5
3/5
4/1
1/3
2/3
4/3
3/2
3/3
© SGI, Lantmäteriet
3/1
2/1
32/200
4/4
2/2
2/3
3/3
4/2
5/1
3/1
l
l
l
l
llll
llll
llll
llll
4/2
32/000
1/4
1/3
LÅG
LITEN
MEDEL
MÅTTLIG
HÖG
STOR
Sekundära effekter
- förhöjd påverkan
på älven
2/5
1/4
1/3
Klimatpåverkan
l
l
l
l
Berg/Fastmark
Sannolikhetsklass/konsekvensklass
2/5
Längdmätning
Utredd sektion
1/2
1:10 000 (A3)
2012-03-26
0
100
200 Meter
±
Blad 11
.~_ .~.
W W
~"f
t7
LILLA EDETS
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-04-22
~~
Yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt
över förslag till Förvaltningsplan, förslag till
Miljökvalitetsnormer nch förslag till Åtgärdsprogram med
tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021
Dnr 2015/KS0213-5
Sammanfattning
Vattenmyndigheten för Västerhavet har remitterat förslag ti11 förvaltningsplan, förslag
till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram rned tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021. Samrådet pågår mellan 1 februari
till 30 apri12015. Lilla Edets kommun har fått svarstiden förlängd ti11 den 5 maj.
Fördelningen av kostnaderna för åtgärder mellan olika myndigheter, kommuner och
verksamhetsutövare är inte möjlig att göra utifrån information i remissen. Många
åtgärder i åtgärdsprogrammet är riktade till kommunen i dess roll som myndighet,
verksamhetsutövare, markägare och ansvarig för den fysiska planeringen. Åtgärderna är
oftast redovisade på ett övergripande sätt där kostnaderna är uträknade ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv. Den totala kostnaden för Sverige beräknas till knåppt
tre miljarder kr för styrmedel och till drygt fyra miljarder för fysiska åtgärder per år. Det
är därför svårt att identifiera kostnaderna knutna till Lilla Edets kommuns ansvar.
Ekonomiska konsekvenserna för markägare, inte minst för jordbruket behöver närmare
belysas.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från miljöchefen, daterad 2015-04-10
Samrådsförslag på Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer samt Åtgärdsprogram för
perioden 2015-201 för Västerhavets vattendistrikt Dnr 2015/KS0213~1
Finansiering
Det är svårt att beräkna kostnaderna för ett genomförande av föreslagna åtgärder.
Kostnaderna är oftast beskrivna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv där fördelningen
mellan kommun, myndighet och verksamhetsutövare inte är närmare.redovisada Ibland
är kostnaderna redovisade per åtgärd inom respektive vattenförekomst som sällan följer
`
kommungränserna.
Remissen. ger därför inte tillräckligt kunskapsunderlag för kommunen att bedöma
omfattningen av det ansvar som kommunen kan komma att få. Finansieringslösningar
för kommunens ansvar behöver redas ut.
~~'
.r,
.r_
LILLA EDETS
`'"'i'
Q~
~~
KOMMUN
\~-/
l~ommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-04-22
1(rkande
Ingemax Ottosson (S), ordförande, lämnar följande yrkande:
1. Kommunstyrelsen skickar kommunledningsförvaltningens yttrande som Lilla Edets
kommuns yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt.
2. Kommunstyrelsen ställer sig även bakom Sveriges kommuners och landstings
yttrande.
Julia Färjhage(C)lämnar följande yrkande:
Lilla Edets kommun begär enligt Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten
på vattenmiljön 6 kap. 4§ 3p att regeringen ges möjlighet att pröva förslaget till
åtgärdsprogram.
Lilla Edets kommun menar att Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikts
förslag till åtgärdsprogram (Vattenmyndighetens dnr 537-34925-2014)inte uppfyller
Förordningen (2004:660)om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön vad gäller de
krav på analys som framgår av förordningen 6 kap. 6§.
Lilla Edets kommun menar att analysen inte belyser de ekonomiska kostnader som
förslaget medför på ett sådant sätt som förordningen kräver. Därutöver menar Lilla
Edets kommun att det saknas en analys av relationen mellan åtgärdernas ekonomiska
kostnader och den nytta de föreslagna åtgärderna skulle medföra.
Mot bakgrund av detta menar vi att förslaget till åtgärdsprobam allvarligt avviker från
Förordningen(2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och att därmed
regeringen ska ges möjlighet att pröva förslaget till åtgärdsprogram.
Beslutsgång
Ordföranden.ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet bifaller
ordförandens yrkande.
Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen
1. Kommunstyrelsen skickar kommunledningsförvaltningens yttrande som Lilla Edets
kommuns yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt.
2. Kommunstyrelsen ställer sig även bakom Sveriges kommuners och landstings
yttrande.
Beslutet expedieras till
Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt (inkl yttrandet)
io
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-04-10
2015/KS0213
000
Yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt
över förslag till Förvaltningsplan, förslag till
Miljökvalitetsnormer och förslag till Åtgärdsprogram med
tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021
Dnr 2015/KS0213-5
Sammanfattning
Vattenmyndigheten för Västerhavet har remitterat förslag till förvaltningsplan, förslag
till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021. Samrådet pågår mellan 1 februari
till 30 april 2015. Lilla Edets kommun har fått svarstiden förlängd till den 5 maj.
Fördelningen av kostnaderna för åtgärder mellan olika myndigheter, kommuner och
verksamhetsutövare är inte möjlig att göra utifrån information i remissen. Många
åtgärder i åtgärdsprogrammet är riktade till kommunen i dess roll som myndighet,
verksamhetsutövare, markägare och ansvarig för den fysiska planeringen. Åtgärderna är
oftast redovisade på ett övergripande sätt där kostnaderna är uträknade ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv. Den totala kostnaden för Sverige beräknas till knappt
tre miljarder kr för styrmedel och till drygt fyra miljarder för fysiska åtgärder per år. Det
är därför svårt att identifiera kostnaderna knutna till Lilla Edets kommuns ansvar.
Ekonomiska konsekvenserna för markägare, inte minst för jordbruket behöver närmare
belysas.
Ärendet
Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs
av Ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svenskt lagstiftning via Miljöbalken
och Vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet
med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten.
Vattenförvaltningen ska bedrivas i sexårscykler och i förevarande fall behandlar
remissen perioden mellan 2015-2021. Arbetet med förvaltningsplan och åtgärdsprogram
är ett led i detta arbete.
Förvaltningsplanen Redovisar för tillståndet i vattenmiljön och hur man arbetar
med vattenförvaltningen. Förvaltningsplanen redovisar även hur man ska arbeta
med vattenförvaltningen framöver.
Miljökvalitetsnormerna Vattendelegationen för Västerhavet beslutar om
miljökvalitetsnormerna i sitt geografiska område. Miljökvalitetsnormerna anger
vilken kvalitet vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt och utgör därmed
utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet.
Förvaltningsplanen och miljökvalitetsnormerna ligger till grund för de motiv till
åtgärder som presenteras i åtgärdsprogrammet.
sid- 2 -
Åtgärdsprogrammet anger vilka åtgärder kommuner och myndigheter ska vidta
för att uppnå god status med beaktande av föreslagna miljökvalitetsnormer. De
åtgärder som Vattenmyndigheten föreslår är de åtgärder som bedömts vara mest
kostnadseffektiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
VISS (vatteninformationssystem i Sverige, http://www.viss.lansstyrelsen.se/) är en
webbaserad karttjänst som där man kan söka ut enskilda vattenförekomster, dess
miljöstatusklassning och se förlag på åtgärder för att förbättra statusklassningen. Tanken
är att man ska använda VISS tillsammans med åtgärdsprogrammet.
sid 2/6
sid- 3 -
Allmänna synpunkter
Kommunens synpunkter är i det följande i huvudsak inriktade på åtgärdsprogrammet.
För att åtgärdsprogrammet ska få önskad genomslagskraft för bättre vattenkvalitet så
behöver flera insatser (information, vägledning, tillsyn och bidrag) samordnas mellan
kommuner, styrande myndigheter och verksamhetsutövare. Avvägningar och
prioriteringar behöver också klargöras i åtgärdsprogrammet för att maximal miljönytta
ska kunna uppnås per avsatt krona.
Många åtgärder i åtgärdsprogrammet är riktade till kommunen i dess roll som
myndighet, verksamhetsutövare, markägare och ansvarig för den fysiska planeringen.
Åtgärderna är oftast redovisade på ett övergripande sätt där kostnaderna är uträknade ur
ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den totala kostnaden för Sverige beräknas till
knappt tre miljarder kr för styrmedel och till drygt fyra miljarder för fysiska åtgärder per
år.
Fördelningen av kostnaderna för åtgärder mellan olika myndigheter, kommuner och
verksamhetsutövare är inte möjlig att göra utifrån information i remissen. Det är därför
svårt att identifiera kostnaderna knutna till Lilla Edets kommuns ansvar.
Ekonomiska konsekvenserna för markägare, inte minst för jordbruket behöver närmare
belysas.
Åtgärdsområden i Lilla Edet
Två åtgärdsområden berör Lilla Edets kommun, Göta älvs huvudfåra och Bäveån.
Dessa åtgärdsområden har definierats utifrån huvud- och/eller delavrinningsområden.
Kostnaderna är redovisade i åtgärdsprogrammets bilaga 1 för respektive åtgärdsområde
vilket gör det svårt att få en övergripande bild av kostnaden i kommunen. Kostnaderna
är inte heller uppdelade på kommun, länsstyrelse och verksamhetsutövare vilket
försvårar kostnadsberäkningar ytterligare.
Åtgärdsområdet för Göta älvs huvudfåra berör elva kommuner, Ale, Alingsås, Essunga,
Göteborg, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Stenungsund, Trollhättan, Uddevalla och
Vänersborg. I detta åtgärdsområde finns flera problem så som t.ex. fysiska förändringar
t.ex. vattenkraft, dammar och andra barriärer, med övergödning där jordbruket står för
60 % av den antroprogena fosforbelastningen och reningsverk står för ca 15 % av
belastningen. Problem finns också med miljögifter och försurning.
Den i remissen angivna totala kostnaden för att komma nära reduktionsbehovet av
fosfor inom åtgärdsområdet uppgår till 71 miljoner per år. Att åtgärda enskilda avlopp
till normal skyddsnivå beräknas kosta 35 miljoner (halva totalkostnaden) men åtgärden
motsvarar knappt 10% av reduktionsbehovet. Detta faktum gör att frågan om
prioritering av åtgärder bör belysas ytterligare. Den resterade hälften av totalkostnaden
ligger huvudsakligen inom jordbruksområdet på åtgärder som skyddszoner, diken och
våtmarker.
Åtgärdsområdet för Bäveån berör fyra kommuner (Lilla Edet, Trollhättan, Uddevalla
och Vänersborg) och där finns liknande problematik som i Göta älv med fysiska hinder,
övergödning mm.
Den totala kostnaden för att komma nära reduktionsbehovet av fosfor inom
åtgärdsområdet för Bäveån uppgår till ca 41 miljoner per år. Att åtgärda enskilda avlopp
till normal skyddsnivå beräknas i detta åtgärdsområde kosta ca 40 miljoner (nära hela
totalkostnaden) då motsvarar åtgärden ca 43% av reduktionsbehovet.
sid 3/6
sid- 4 -
Synpunkter på förslagna åtgärder
Under denna punkt redovisas i huvudsak de åtgärder som enligt åtgärdsprogrammet är
riktade till kommuner.
Åtgärd 1, kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig
verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav att så att miljökvalitetsnormer
för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på
utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormer för vatten följs.
Kommentar: a) Det behövs tydligare vägledning vad som gäller för
miljökvalitetsnormer i samband med prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet. b)
För en mindre kommun är det svårt att åtgärda förorenad mark då det oftast är kopplat
till stora kostnader. Här behövs även vägledning för hur miljökvalitetsnormerna ska
användas.
Åtgärd 2, kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor
från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till
att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln
av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte
följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormer för vatten så att god kemisk
status och god ekologisk status kan uppnås.
Kommentar: Det behövs ett tydligare regelverk om miljökvalitetsnormer. Det kan även
behövas ytterligare resurser om tillsynen ska intensifieras.
Åtgärd 3, kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som
bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa,
miljökvalitetsnormerna för vatten.
Kommentar: Kommunens handlingsplan för enskilda avlopp kommer att behöva
uppdateras med informationen i VISS för att säkerställa att prioriteringen är aktuell.
Åtgärd 4, kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre
reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som
bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa,
miljökvalitetsnormerna för vatten.
Kommentar: Arbetet med att minimera mängden tillskottsvatten i kommunens
avloppsystem kommer att behöva intensifieras vilket kommer att kräva ökade resurser.
Åtgärd 5, kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande
enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att
uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden
genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat,
behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller
motsvarande, b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för
näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis
storskaliga musselodlingar.
Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormer för vatten följs.
Kommentar: Ansvarsfördelningen är otydlig och behöver analyseras och klargöras.
Behovet av kunskapsstödjande insatser för alla som definieras ha ansvar för åtgärder är
stor.
sid 4/6
sid- 5 -
Åtgärd 6, kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och
framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.
Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för
nuvarande och framtida allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn
av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov
revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt
skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och
enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens
uttag är mer än 10 m3/dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala
vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt- och grundvattentäkter
har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer
eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten.
Kommentar: Lilla Edets kommun jobbar idag med föreskrifter till vattenskyddsområdet
för Göta Älv. Därefter följer arbetet med beslut om ytterligare vattenskyddsområden i
kommunen.
Inom ramen för arbetet med översiktlig planering och i kommunens översiktsplan
beaktas vattenförsörjningsplanen.
Åtgärd 7, kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och
prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.
Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna.
Kommentar: Här har redan idag länsstyrelsen möjlighet att ställa krav. Hur
kommunerna ska arbeta med miljökvalitetsnormer behöver belysas ytterligare.
Åtgärd 8, kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i
områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa
miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med
länsstyrelserna.
Kommentar: Frågan om behov av en regional avloppsvattenplan behöver klarläggas.
Åtgärd 9, kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot
vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det
kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder
bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras
efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket.
Kommentar: Detta medför stora kostnader för kommunen och bör därför samordnas vid
upprustning av befintligt vägnät eller i samband med exploateringar. Frågan om
eventuella krav på enskilda väghållare saknas.
Beslutsunderlag
Samrådsförslag på Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer samt Åtgärdsprogram för
perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt Dnr 2015/KS0213-1
Finansiering
Det är svårt att beräkna kostnaderna för ett genomförande av föreslagna åtgärder.
Kostnaderna är oftast beskrivna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv där fördelningen
mellan kommun, myndighet och verksamhetsutövare inte är närmare redovisad. Ibland
sid 5/6
sid- 6 -
är kostnaderna redovisade per åtgärd inom respektive vattenförekomst som sällan följer
kommungränserna.
Remissen ger därför inte tillräckligt kunskapsunderlag för kommunen att bedöma
omfattningen av det ansvar som kommunen kan komma att få. Finansieringslösningar
för kommunens ansvar behöver redas ut.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen skickar kommunledningsförvaltningens yttrande som Lilla Edets
kommuns yttrande till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt.
Henrik Olsson
Miljöchef
henrik.olsson@lillaedet.se
0520-65 96 54
Beslutet expedieras till
sid 6/6
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
2015-04-24
Vårt dnr:
Bilaga 1
14/6709, 6711,
6712, 6713, 6722
Era dnr:
537-34925-2014
537-9859-2014
537-5058-14
537-5346-2014
537-7197-14
Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
Tove Göthner
Sändlista
Förslag till förvaltningsplan m.m. för perioden 20152021 för de fem vattenmyndigheterna
Sammanfattning




Det saknas finansiering av många av åtgärderna i åtgärdsprogrammen. Kommunerna kan inte pekas ut som ansvariga för åtgärder för att utföra Sveriges
åtaganden, när finansieringsprincipen inte tillämpas.
Åtgärdsprogrammen är så övergripande formulerade att de riskerar leda till åtgärdsunderskott i vattenmiljön. Kostnaderna är underskattade och nyttorna är
överskattade.
Åtgärdsprogrammen ger inte den styrning och det stöd för prioriteringar som
behövs.
Om kommuner ska åta sig åtgärder för att Sverige ska uppnå EU:s vattendirektiv utan finansiering förutsätter vi att det sker genom en dialog mellan vattenmyndigheterna och ledningen i respektive kommun, för att stat och kommun
ska kunna kraftsamla kring de viktigaste åtgärderna.
Synpunkter på systematisk nivå
Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) utgångspunkt är att god vattenkvalitet i
sjöar och vattendrag samt rent dricksvatten är värden som ska värnas men SKL ifrågasätter om de nu remitterade åtgärdsprogrammen kommer att ge detta resultat. Mycket
har förbättrats men det återstår mycket innan åtgärdsprogrammen är funktionella och
kan få avsedd styrkraft.
Statlig finansiering saknas
Regeringen måste ta ansvar för åtgärder och finansiering. Sverige är unikt med att låta
miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med stora konsekvenser för samhälle och
miljö fastställas i frånvaro av politiska beslutsprocesser.
Beslutsunderlagen till åtgärdsprogrammen har blivit bättre sedan förra cykeln 20092015, men det går inte att genomföra vattenförvaltningen så att miljökvalitetsnormerna följs genom åtgärdsprogrammen. Därmed kommer heller inte riksdagens miljökvalitetsmål att kunna nås. Det behövs ett omtag.
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se
2015-04-24
Vårt dnr:
14/6709, 6711, 6712,
6713, 6722
Era dnr:
537-34925-2014
537-9859-2014
537-5058-14
537-5346-2014
537-7197-14
Det saknas fortfarande finansiering av åtgärderna i åtgärdsprogrammen. Kommunerna
kan inte åläggas åtgärder för att utföra Sveriges åtaganden, utan att det först har klarlagts vad åtgärderna kommer att kosta och hur de ska finansieras. Problemen går inte
att lösa utan offentlig finansiering.
Havs- och vattenmyndigheten och vattendelegationerna är förhindrade att lämna förslag som riktar sig mot regeringen. Därmed saknar åtgärdsprogrammen de viktigaste
styrmedlen, åtgärderna och nödvändig finansiering. Staten undandrar sig ett ansvar
samtidigt som kostnadsdrivande åtgärder läggs på kommunala reningsverk och andra i
samhället. Härtill kommer att åtgärdsprogrammen ska vara vägledande i samband med
myndighetsutövning mot enskilda med stöd av miljöbalken och att miljökvalitetsnormen ska beaktas i den fysiska planeringen enligt PBL. Detta anser SKL är orimligt.
Avsaknad av prioritering och politisk förankring
Det finns systemfel i Sveriges sätt att hantera EU:s vattendirektiv. Det saknas politisk
förankring av genomförandet. En mer ändamålsenlig statlig organisation och politisk
styrning är nödvändig.
SKL är kritiska till hur processen och dialogen med kommunerna har gått till. Åtgärdsprogrammen måste vara förankrade i lokalpolitiken.
Kravet i vattenförvaltningsförordningen om samråd med kommuner bör tillämpas och
innebära tidiga och återkommande kontakter under cykelns gång. Ett omfattande
remissförfarande efter fem års arbete är otillräckligt. Vi anser att vattenmyndigheterna
måste utvärdera hur arbetet under den innevarande åtgärdscykeln gått till.
SKL har i juni 2014 hemställt till regeringen att ansvarsfördelningen och finansieringen av åtgärderna måste klargöras. Dialog med ledningen i varje kommun måste
ske för att stat och kommun ska kunna kraftsamla kring de viktigaste åtgärderna. Detta
är nödvändigt om kommunerna ska kunna bidra till förbättrad vattenkvalitet i Sverige.
Åtgärdsprogrammen och åtgärdsförslagen är formulerade på en så övergripande nivå
att det riskerar leda till att önskvärda åtgärder inte genomförs och målen inte uppnås.
När det inte sker någon prioritering bland åtgärderna, försvåras uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna.
En lokal tillsynsmyndighet har ansvar för tillsyn av flera olika sorters verksamheter
inom miljöbalkens område. Tillsynsbehovet ska speglas i kommunens behovsutredning. Vatten är en av många aspekter inom miljötillsynen. Om staten anser att tillsynen ska fokusera och kraftsamla inom just vattenfrågor är det en förutsättning att
kommuner får besked och finansieringsstöd från staten i vad kommunerna ska prioritera och hur.
2 (7)
2015-04-24
Vårt dnr:
14/6709, 6711, 6712,
6713, 6722
Era dnr:
537-34925-2014
537-9859-2014
537-5058-14
537-5346-2014
537-7197-14
Svensk överimplementering
Ett åtgärdsprogram får bara omfatta sådana åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormer ska kunna följas.1 Åtgärder som behövs i största allmänhet för att genomföra
vattenförvaltningen uppfyller inte det kravet. Det gör heller inte åtgärder som mer allmänt vore positiva för vattenmiljön, men som inte kopplar till en miljökvalitetsnorm.
Sådana åtgärder måste strykas eller skrivas om.
Ett exempel är vattenmyndigheternas krav på HaV att ta fram vägledning om recipientkontroll och på länsstyrelserna att besluta om kontrollprogram. Åtgärden leder
till vällovlig datainsamling om vattenmiljön för att följa upp statusen (allmänt bra för
vattenförvaltningen och statens miljöövervakning) men inte till att en miljökvalitetsnorm följs (syftet).
De nu föreslagna åtgärdspunkterna är utformade som att NN behöver göra XX genom
att göra YY, särskilt i områden där/så att miljökvalitetsnormen för vatten följs.
Sådana formulerade åtgärder måste göras om eller ändras till att utformas I de fall
miljökvalitetsnormen för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, behöver NN
göra XX genom att göra YY.
Vattenmyndigheterna bör analysera för vilka vattenförekomster som målåret för God
ekologisk status bör flyttas fram till 2027. Vi ifrågasätter om Sverige uppfyller kraven
i ramdirektivet för vatten.
Synpunkter på åtgärdsprogrammen
Det är bra att förvaltningsplaner och åtgärdsprogram blivit mer konkreta sedan 2009.
Det är också positivt att vattenförekomsternas status bedömts med stöd av mer data,
även om mycket brister kvarstår.
Ett gemensamt problem med vattenmyndigheternas material är omfattningen, med
mycket text och upprepningar. Det är svårt att följa analysen från problem till åtgärder
och åtgärdskombinationer. Konsekvensutredningen görs separat och innehåller i sin
tur nya åtgärdsuppgifter som inte framgår av åtgärdsdelen. Upplägget och omfattningen försvårar transparensen. Vattenmyndigheterna har utformat åtgärdsprogrammen på olika sätt.
Vattenmyndigheterna måste beakta rättssäkerheten. Här anser vi att Vattenmyndigheten för Västerhavets modell med remitterade åtgärdsprogram som innehåller bilagor
om åtgärdsområdena är tydligast. Övriga vattenmyndigheters remitterade åtgärdspro-
1
5 kap. 4 § miljöbalken
3 (7)
2015-04-24
Vårt dnr:
14/6709, 6711, 6712,
6713, 6722
Era dnr:
537-34925-2014
537-9859-2014
537-5058-14
537-5346-2014
537-7197-14
gram består av både tryckta och webbaserade delar, en blandning som ger sämre överblick och sammanhang. Hänvisningar på webbsidorna till underlagsmaterial som inte
ingår i remissen förvirrar om vad som ska besvaras. Det framstår inte tydligt vad som
ingår i åtgärdsprogrammet och remissen.
Kostnadsberäkningar
Kostnaderna är underskattade och nyttorna är överskattade. Schabloner har använts
för att beräkna kostnaderna. Åtgärderna för att uppnå miljökvalitetsnormerna för
vatten behöver relateras till rimlighetsavvägningen i de allmänna hänsynsreglerna,
2 kap 7 § miljöbalken.
Kommuner har påpekat för oss att stora brister och fel på data och kostnader föreligger i databasen VISS. Data har ofta visat sig inte vara kvalitetssäkrad i kontakt med
kommunen. Åtgärdskraven i åtgärdsprogrammen blir då fel och miljökvalitetskraven
nås inte. Nyttan överskattas och kostnaderna underskattats. Följden blir att åtgärder är
orimliga eller inte genomförbara. Kvalitetssäkringen av data om möjliga åtgärder och
nyttan från dessa måste bli bättre. Vattenmyndigheterna måste ta fram ett mer komplett underlag som visar på bördefördelning mellan olika aktörer.
Åtgärdsprogrammen riskerar att inte åstadkomma den nytta som de utlovar. Sverige
riskerar att rapportera felaktiga data och åtgärder till EU och få svårförklarad kritik
tillbaka.
Formulering av åtgärder
Åtgärdsprogrammet beskriver vilka styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder som myndigheter och kommuner ”behöver” utföra. Enligt SKL måste det tolkas som vad kommunerna ”bör” utföra, eftersom det inte finns någon fungerande finansieringsprincip
för detta. SKL anser även att förslagen är för övergripande formulerade och inte tillräckligt konkreta. SKL bedömer att åtgärdsprogrammen tyvärr inte ger den styrning
och det stöd för prioriteringar som behövs.
Enskilda avlopp
Vattenmyndigheterna tar upp behovet av att åtgärda undermåliga enskilda avlopp i avrinningsområden. Två slags operativa styrmedelsåtgärder finns i åtgärdsprogrammen –
tillsyn med stöd av miljöbalken (kommunerna, åtgärd 3) samt vatten och avloppsplanering (kommunerna, åtgärd 8). Åtgärderna rör enskilt respektive allmänt avlopp.
Det finns 100 000-tals enskilda avlopp att åtgärda, vilket är mycket kostsamt. Då är
samspelet mellan när vattentjänstlagen respektive miljöbalken ska tillämpas viktig.
4 (7)
2015-04-24
Vårt dnr:
14/6709, 6711, 6712,
6713, 6722
Era dnr:
537-34925-2014
537-9859-2014
537-5058-14
537-5346-2014
537-7197-14
För att underlätta för fastighetsägare och vatten- och avloppsorganisationer att prioritera mellan enskilt eller allmänt avlopp och investera rätt, behöver åtgärdsprogrammen bli betydligt mer konkreta.
Åtgärdsprogrammen behöver ange i vilka områden de enskilda avlopp eller grupper
av sådana finns, som signifikant påverkar följsamheten till miljökvalitetsnormen God
ekologisk status. Att allmänt peka ut alla enskilda avlopp i ett avrinnings- eller åtgärdsområde och överlåta till andra att välja efter eget huvud duger inte. Vattenmyndigheterna skjuter över sitt eget ansvar på kommuner och kommunala VA-huvudmän.
SKL skulle ha önskat ett åtgärdsprogram där berörd kommun och stat gjorde en tydlig
prioritering och tog tag i de åtgärder som är viktigast först. Enligt åtgärdsprogrammet
behöver kommunen ställa krav på enskilda avlopp. Det är fastighetsägarens ansvar att
åtgärda det enskilda avloppet. Beroende av var de enskilda avloppen är lokaliserade
påverkar de vattenkvaliteten olika. Det vore därför önskvärt att göra en prioritering av
de avlopp som har störst betydelse först. I vissa kommuner har kommunernas planering och vad man tidsmässigt prioriterar först också betydelse. Vi anser att stat och
kommun tillsammans borde ha haft en sådan typ av dialog för att hitta åtgärder som
ger mest effekt.
SKL anser att åtgärd 3 för kommuner behöver handla om vilka enskilda avlopp som
ska prioriteras i en kommun eller ett område, inte endast ”kommunen behöver ställa
krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp”. Myndigheternas vägledning till kommunerna måste öka drastiskt. När enskilda avlopp förekommer i ett större sammanhang
kan det bli aktuellt att tillämpa 6 § vattentjänstlagen, om det behövs för att skydda
miljön.
Vattenskyddsområden
SKL anser att åtgärd 6 för kommunerna (kommunerna behöver säkerställa långsiktigt
skydd för dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs) i
första hand ska tas bort, i andra hand omformuleras. Skydd av dricksvatten regleras i
7 kap miljöbalken, där gällande rätt säger att både kommuner och länsstyrelser får inrätta vattenskyddsområden. Utifrån gällande lagstiftning är vattenmyndigheternas förslag till åtgärd felriktad. Både länsstyrelser och kommuner får inrätta vattenskyddsområden. Vattenmyndigheternas beslut kan inte styra om skyldigheter och flytta kostnadsansvar på eget bevåg.
Lagstiftning är överordnad vattenmyndigheternas förvaltningsbeslut om bindande åtgärdsprogram. Härtill ska läggas att kommuner som försöker inrätta vattenskyddsområden fastnar i länsstyrelsernas långa handläggningstider och låga prioritering av
5 (7)
2015-04-24
Vårt dnr:
14/6709, 6711, 6712,
6713, 6722
Era dnr:
537-34925-2014
537-9859-2014
537-5058-14
537-5346-2014
537-7197-14
ärendena. Den pågående Dricksvattenutredningen ser för närvarande över ansvarsförhållanden om inrättande av vattenskyddsområden. Av båda skälen ovan bör åtgärden
antingen strykas, eller formuleras om med anledning av gällande rätt.
Vem som ska finansiera inrättandet utifrån gällande lagstiftning beror på syftet med
inrättandet – att skydda täkten och uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten är ett
syfte, att skydda förutsättningarna för god dricksvattenkvalitet för att kunna uppfylla
kraven i livsmedelslagstiftningen är ett annat. Medan det senare kan finansieras med
VA-avgifter förutsätter det första skattefinansiering. Enligt 30 § vattentjänstlagen får
dricksvattenproducenter bara finansiera åtgärder eller insatser som skapar nytta för
VA-kollektivet som betalar VA-avgifterna, s.k. nödvändiga kostnader.
Småskalig vattenkraft och vandringshinder
Åtgärdsprogrammens förslag till åtgärd nr 9 för kommunerna (åtgärder mot vandringshinder i vatten) innebär ökad tillsyn på t.ex. kraftverk och dammar. Fiskvägar
eller utrivningar ska enligt förslaget genomföras vid alla dammar. Detta resulterar i en
konflikt med klimatmålen, ökad andel förnyelsebar energi och mål för att bevara
kulturmiljöer.
I denna del är det grova underskattningar av kostnader, samt en förenklad problembild. Fler åtgärder krävs och totalt sett kommer denna typ av åtgärder kosta mer än
vad som angetts. Produktionsbortfall från vattenkraft blir avsevärt större än vad som
antytts.
Det kommer att bli mycket oattraktivt att äga dammar i framtiden om förslaget antas.
Det kommer att bli problem med herrelösa dammar, och många attraktiva natur- och
kulturmiljöer, när ingen längre vill ta ägaransvaret för dammar. Det är utövandet av
ägaransvaret som säkrar att många av sjöarna och kvarndammarna inte torrläggs samt
att underhållet sköts för att minimera dammbrott och andra översvämningsrisker.
Vattenmyndigheterna har inte beskrivit effekterna, kostnaderna, samt den praktiska
genomförbarheten av föreslagna åtgärder och miljökvalitetsnormer.
Sveriges Kommuner och Landsting
6 (7)
2015-04-24
Vårt dnr:
14/6709, 6711, 6712,
6713, 6722
Era dnr:
537-34925-2014
537-9859-2014
537-5058-14
537-5346-2014
537-7197-14
Sändlista
Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 GÖTEBORG
Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt
Länsstyrelsen i Norrbottens län
971 86 LULEÅ
Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt
Länsstyrelsen i Västmanlands län
721 86 VÄSTERÅS
Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Länsstyrelsen Kalmar län
391 86 KALMAR
Bottenhavets vattendistrikt
Länsstyrelsen Västernorrland
871 86 HÄRNÖSAND
7 (7)
dT
~P~
°~° `~
a~.
~~~~~/
LILLA E D ETS
KO M M U N
~
~~:.
~z y=
~~
~
~,
~
~~ ~ ,
~~
Dnr 2015/0261
Länsstyrelsen i Västra Götalands län-har upprättat förslag till förvaltningsplan, förslag
till miljökvalitetsnormer nch förslag till åtgärdsprogram med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt.
Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs
av Ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svenskt lagstiftning via Miljöbalken
och Vattenförvaltningsförordningen och innebäx att det behövs en helhetssyn i arbetet
med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En
viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter, organisationer, företag och
privatpersoner, är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från
olika aktörer så beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt.
Kommunstyrelsen slca yttra sig angående ovanstående samrådshandlingar. Iföljebrevet
ställs tio frågor angående innehållet i samrådshandlingarna.
Samrådet pågår mellan 1 februari ti1130 apri12015.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från avdelningschef daterad den 2 mars 2015
Yttrande daterat den 2 mars 2015
Beslut
Miljö- och byggnämnden föreslår att kommunstyrelsen antar yttrande daterat den 2
mars 2015, dnr 2015/0261-2.
Beslutet expedieras till
Kommunstyrelsen
i9
,~
.f.
.t.
W W
.~..~.
,~;
~_
DILLA EDETS
KOMMUN
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-04-22
§ 40
Yttrande över förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön
Dnr 2015/0214
Sammanfattning
Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om ett åtgärdsprogram för havsmiljön för att
uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden. ~tgärdsprogrammet riktar sig till
myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att
miljökvalitetsnormerna för havsmil]ön ska kuraria följas för att på sikt uppnå god
miljöstatus.
Kommunstyrelsen ska yttra sig an6ående ovanstående åtbärdsprogram. Iföljebrevet
ställs seY frågor som Havs- och vattenmyndigheten vill ha svar på.
Samrådet pågår mellan 1 februari till 30 apri1201So
Åtgärdsprogramet har enbart två åtgärder som direkt berör kommunen:
• Myndigheter och kommuner som arbetar med åtgärder i. havsmiljön behöver
rapportera vilka åtgärder som genomförts och hur dessa påverkar
miljökvalitetsnormerna för havsmil]ön,
• Vid revidering av de kommunala avfallsplanerna idenrifiera och belysa hur
avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt
sätta. upp målsättningar för ett sådant arbete.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från r~iljöchefen9 daterad 201503-02
Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, dnr ?015/0200-1
Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har inga synpunkter på åtgärdsprogrammet.
i~
.. .s.
`'"'"~'
LILLA EDETS
~~_
!~
~ö~~~
KOMMUN
..: ~:
~-
~•
~r.
~~`- ~•~
.y.~
Dnr 2015/0200
~arr~manfattning
Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om ett åtgärdsprogram för havsmiljön för att
uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden. Åtgärdsprogrammet riktar sig till
myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att
miljökvalitetsnormerna för havsmiljön ska kunnå följas för att på sikt uppnå god
miljöstatus.
Kommunstyrelsen ska yttra sig angående ovanstående åtgärdsprogram. Iföljebrevet
ställs sex frågor som Havs- och vattenmyndigheten vill ha svar på.
Samrådet pågår mellan 1 februari ti1130 apri12015.
Åtgärdsprogramet har enbart två åtgärder som direkt berör kommunen:
• Myndigheter och kommuner som arbetar med åtgärder i havsmiljön behöver
rapportera vilka åtgärder som genomförts och hur dessa påverkar
miljökvalitetsnormerna för havsmiljön.
• Vid revidering av de kommunala avfallsplanerna identifiera och belysa hur
avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt
sätta upp målsättningar för ett sådant arbete.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från avdelningschef daterad den 2 mars 2015.
Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, dnr 2015/0200-1
Beslut
Miljö- och byggnämnden har inga synpunkter på åtgärdsprogrammet.
Beslutet expedieras till
Kommunstyrelsen
Henrik Olsson, miljö- och bygglovschef
Zo
1/2
MISSIV
Datum
Dnr
2015-02-01
3563-14
Handläggare
Telefon
Ylva Engwall
ylva.engwall@havochvatten.se
010- 698 6000
Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion
Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om ett åtgärdsprogram för havsmiljön för att
uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden. Åtgärdsprogrammet riktar sig till andra
myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att
miljökvalitetsnormerna för havsmiljön ska kunna följas för att på sikt uppnå god
miljöstatus.
Alla Europas kuststater arbetar sedan 2008 gemensamt med genomförandet av
havsmiljödirektivet för att Europas hav ska uppnå och upprätthålla god miljöstatus.
Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och havsmiljöförordningen.
En viktig del i genomförandet är att alla som berörs ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Tanken med samrådet är just detta - en möjlighet för alla berörda att lämna sina
synpunkter för att åtgärdsprogrammet för havsmiljön ska bli så bra som möjligt.
Samrådet pågår mellan 1 februari till 30 april 2015. Delar av samrådsunderlaget,
”Förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön. Bakgrund och förutsättningar”, har funnits
tillgängligt sedan 6 november (se www.havochvatten.se/hmd-atgard), detta för att visa
sambanden med de regionala vattenmyndigheternas samråd som pågår mellan 1
november 2014 till 30 april 2015. Kungörelse av samrådet skedde 1 november 2014.
Under samrådet kommer Havs- och vattenmyndigheten också informera om kommande
havsplanering – ett viktigt verktyg för att uppnå och bibehålla god miljöstatus. Arbete
med havsplanering grundar sig på en egen lagstiftning och havsplaneringsdirektivet som
beslutades 2014. På detta sätt hoppas vi kunna förmedla en helhetsbild över hur de olika
delarna i förvaltningen hänger samman för att på så vi underlätta för deltagarna i
samrådet.
På nationell nivå hålls samrådsmöten den 5 och 6 februari i Stockholm. Särskild
inbjudan har skickas ut till dessa möten. På regional nivå informeras om samrådet i
samband med länsstyrelsernas informationsmöten om vattenförvaltningens samråd.
Mer information om samrådet finns på Havs- och vattenmyndighetens webbplats,
http://www.havochvatten.se/hmd-atgard.
Havs- och
vattenmyndigheten
Box 11 930
404 39 Göteborg
Besök och leverans
Ekelundsgatan 1
41118 Göteborg
Telefon 010-698 60 00
Fax
havochvatten@havochvatten.se
www.havochvatten.se
Plusgiro 59 90 51-0
Bankgiro 757-8438
Organisationsnummer
202100-6420
2/2
Vi hoppas på ett stort deltagande under samrådet för åtgärdsprogrammet för havsmiljön
och att vi får in många synpunkter på samrådsunderlaget. Frågeställningar vi gärna ser
belysta är:






Ser ni möjlighet att omformulera vissa åtgärder för att snabbare uppnå god
miljöstatus?
Finns det föreslagna åtgärder som inte bör genomföras?
Är det tydligt hur åtgärdsprogrammen som tas fram inom vattenförvaltningen
och åtgärdsprogrammet för havsmiljön hänger ihop?
Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna av
åtgärdsprogrammet är?
Har ni förslag på ytterligare åtgärder som inte finns med i förslaget?
Har ni förslag på alternativa finansieringsmodeller för åtgärder?
Synpunkter på samrådshandlingarna ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten
senast den 30 april 2015. Remissynpunkter skickas i wordformat med e-post till
havochvatten@havochvatten.se. Ange diarienumret 3563-14 i e-postmeddelandets
ärendemening. Eventuella frågor under remisstiden kan ställas till Ylva Engwall
(ylva.engwall@havochvatten.se) eller Linda Rydell(linda.rydell@havochvatten.se).
Med vänlig hälsning,
Björn Sjöberg
bjorn.sjoberg@havochvatten.se
Kollektivtrafiknämnden 2015‐02‐25 Remiss ‐ Till kommunerna i Västra Götaland: Regionalt trafikförsörjningsprogram – årlig avstämning Hösten 2012 fastställde Västra Götalandsregionen regionalt trafikförsörjnings‐
program för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. Enligt överenskomna samverkansformer mellan region och kommuner skall programmet följas upp och stämmas av en gång per år. Målen för kollektivtrafiken utgår från kollektivtrafiken som ett av flera verktyg att gå i riktning mot Visionen om Det Goda Livet. Sammanfattningsvis visar uppföljningen att kollektivtrafiken under en treårsperiod har utvecklats positivt när det gäller resandeutveckling och miljöanpassning. När det gäller invånarnas nöjdhet med kollektivtrafiken och anpassning av hållplatser för funktionsnedsatta går utvecklingen långsammare. Det krävs samverkan mellan kommun och region för att nå målen i programmet. Avstämningen innehåller därför också frågor om hur kommun och region kan nå längre tillsammans. Syfte med årlig avstämning: *Trafikförsörjningsprogrammet – rör vi oss i rätt riktning? Medskick inför revidering av programmet 2016 *Vidareutveckla samverkansformerna för en högre måluppfyllelse Följande dokument bifogas och ingår i avstämningen: 1: Uppföljning 2014 – Trafikförsörjningsprogram 2: Åtgärdslista för stärkt dialog och samverkan Nedan ställs ett antal frågor kopplade till trafikförsörjningsprogrammet och samverkan som vi gärna ser att kommunen beaktar i sitt remissvar. Frågorna är indelade i tre områden; ‐ 1. Frågor om trafikförsörjningsprogrammets mål och inriktning ‐ 2. Frågor om kommunens arbete med hållbart resande ‐ 3. Frågor kopplat till samverkansformerna inom kollektivtrafiken Vi önskar kommunen svar senast den 26 maj 2015. Svaret skickas till: kollektivtrafik@vgregion.se För frågor omkring remissen hänvisas till Maria Larsson (maria.a.larsson@vgregion.se) på kollektivtrafiksekretariatet. 1/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram – årlig avstämning | VGR Kollektivtrafiknämnden 2015‐02‐25 1. Frågor om trafikförsörjningsprogrammet
Bakgrund Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling fram till 2025, med etappmål till 2016. Målen i trafikförsörjningsprogrammet är kopplade till strategier som kollektivtrafiknämnden formulerar sitt uppdrag till Västtrafik utifrån. Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas och utvecklas i regionen. Enligt trafikförsörjningsprogrammet ska kollektivtrafiksatsningar i första hand ske där det finns störst potential att öka, samtidigt som det skall finnas ett rimligt utbud i hela Västra Götaland. Samtliga kommunalförbund har pekat ut stråk enligt kartan som tillsammans utgör ett prioriterat regionalt nät i regionen. Detta nät ska utvecklas som en stomme för att binda ihop regionen och möjliggöra resor till/från viktiga målpunkter innanför och utanför länsgränsen. I relationer med större resandeunderlag ska matartrafik med buss kontinuerligt utvecklas efter behov. Utveckling av pendelparkeringar för bil och cykel vid stråkens knutpunkter är också viktiga åtgärder för ett effektivt sammanhängande regionalt nät. En landsbygdsutredning har arbetats fram som anger mål för minimiutbud. Sammantaget visar uppföljningen att trafikförsörjningsprogrammets mål och inriktning har styrt kollektivtrafikens utveckling även om takten i viss mån påverkas av begränsningar i t ex infrastruktur, fordon eller ekonomi. Uppföljningen bifogas. 2/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram – årlig avstämning | VGR Kollektivtrafiknämnden 2015‐02‐25 Dags för revidering Vi står inför en revidering av trafikförsörjningsprogrammet. Processen med revideringen kommer vara återkommande i kollektivtrafikråden under 2015. Samtliga kommuner ingår i kollektivtrafikråden. Under våren planeras workshops i samtliga delregionala råd. Exempel på frågor som kommer att behandlas är om befintliga mål och strategier täcker de viktigaste uppgifterna för kollektivtrafikens utveckling. Fråga: Vi står inför en revidering av trafikförsörjningsprogrammet ‐ I samband med denna remiss kan kommunerna göra generella inspel till arbetet med att revidera trafikförsörjningsprogrammet. Tidigare avstämningar kommer också att beaktas i revideringen. Exempel på synpunkter som kommit upp bland remissvaren de två senaste åren är att programmet inte är tillräckligt tydligt kring mål för social hållbarhet, t ex när det gäller trygghet och säkerhet. Kommuner har också lyft oro kring alltför stark fokusering på att kostnadseffektivt nå resandemålet, medan andra kommuner ser behov av ytterligare fokusering på resande och effektivitet. 2. Hållbart resande – hur kan vi nå längre tillsammans?
Hela resan – hållbara resor Hållbart resande handlar inte bara om kollektivtrafik. Det handlar om vanor, attityder och möjligheter att ta sig dörr till dörr. Ofta är det mest hållbara alternativet en kombination av färdmedel, som t ex cykel och kollektivtrafik‐ där närtrafiken utgör ett viktigt komplement. Eller samåkning till en pendelparkering för att sedan resa vidare med tåg. Eller om att helt undvika en resa genom att jobba hemma eller ha telefonmöten. Kollektivtrafiknämnden har avsatt medel för att utveckla kompetens‐ och projektstöd för mobility management, som ska kunna användas av kommuner och företag. Mobility management handlar om att påverka resenärernas beteende med hjälp av styrmedel, incitament och verktyg som underlättar hållbart resande. Här kan nämnas verktyg för samåkning för landsbygd och stad, kunskap om koncept som ”gröna resplaner” för verksamheter/företag mm. För att nå resultat krävs engagemang lokalt. 3/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram – årlig avstämning | VGR Kollektivtrafiknämnden 2015‐02‐25 Samhällsbyggnad och kollektivtrafik hand i hand Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat handlägger översiktsplaner och Västtrafik svarar på detaljplaner. Gemensamma projekt inom t ex Uddevalla, Mark och Öckerö kommun har lett till ömsesidigt kunskapsbyggande och visar att fördjupad samverkan i tidiga skeden av översiktsplaneringen kan ge resultat. Vi deltar gärna vid fler gemensamma projekt och utredningar i tidiga skeden. Att tänka samhällsplanering och transportsystem innebär att tänka utanför kommungränser och även länsgränser och se till resenärens behov. Det är en viktig gemensam uppgift. Västtrafik har lämnat över den information som lämnats av kommunen vid de dialogmöten som hölls med Västtrafik under hösten 2014. Kartan nedan sammanfattar informationen. Vi förstår att kartan inte är fullständig, men ser att den kan utgöra en början på att bygga upp en helhetsbild för hur utbyggnadsplanering och kollektivtrafikförsörjning stöder varandra. Vi kommer fortsätta utveckla denna karta och tar gärna emot kompletteringar från kommunen. Åtgärder Trafikförsörjningsprogrammet är framtaget i samråd med kommunerna med utgångspunkten att det krävs åtgärder som både kommunerna och regionen gör. Exempel på åtgärder som kommunerna i första hand råder över är 4/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram – årlig avstämning | VGR Kollektivtrafiknämnden 2015‐02‐25  Anpassning av hållplatser och gångvägar till hållplatser för personer med funktionsnedsättning (prioriterade hållplatser är utpekade i programmet).  Prioritera förtätning av bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafikförsörjning  Mobility management‐åtgärder, utveckling av gång‐cykel, pendelparkeringar, restriktiv parkeringspolicy mm  Samordning av skoltider och kollektivtrafik för att optimera kapaciteten  Framkomlighet för kollektivtrafiken i städer och samhällen (signalprioritering, körvägar osv)
 Resepolicy med fokus på hållbara resor inom kommunens egna verksamheter Frågor: ‐
‐
‐
Med vilka åtgärder kan kommunen göra störst skillnad för att utveckla ett mer hållbart resande utifrån kommunens förutsättningar? Goda exempel som skulle vara av värde att lyfta i kollektivtrafikråden? Vilken betydelse har de prioriterade stråken för kommunens utbyggnadsplanering? 3. Kontinuerlig utveckling av samverkan
Samverkan kring strategiska kollektivtrafikfrågor Beslutsmandatet i kollektivtrafikfrågor ligger hos Västra Götalandsregionen (inklusive Västtrafik) som är ansvarig för kollektivtrafiken i länet. Kollektivtrafikråden är regionens och kommunernas gemensamma arena för samråd kring långsiktiga utvecklingsfrågor för kollektivtrafiken i Västra Götaland (samt Kungsbacka). Samtliga kommuner ingår i kollektivtrafikråden. 2015 lyfts kollektivtrafiken in i BHU (Beredningen för Hållbar Utveckling). BHU blir därmed det formella samverkansorganet när det gäller att enas kring t ex inriktning för trafikförsörjningsprogrammet. För att värna om tid för fördjupad dialog mellan region och kommun behöver frågan om det regionala kollektivtrafikrådet också behöver finnas kvar övervägas. Den frågan kommer lyftas på BHU under våren. De delregionala kollektivtrafikråden ändrar i viss mån skepnad från 2015. Boråsregionen liksom Göteborgsregionen har beslutat att det delregionala kollektivtrafikrådet ska lyftas in i kommunalförbundets regi. Fyrbodal har redan sedan tidigare denna organisation. I Skaraborg finns inget beslut om förändring jämfört med föregående mandatperiod. Till skillnad från ordinarie kommunalförbundsmöten innebär de beslutade samverkansformerna för 5/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram – årlig avstämning | VGR Kollektivtrafiknämnden 2015‐02‐25 kollektivtrafiken att representanter från Västra Götalandsregionen också deltar vid de möten då kommunalförbundet väljer att ha kollektivtrafikråd. Ständiga förbättringar – ett strukturerat arbete I de beslutade samverkansformerna som antogs i samband med skatteväxlingen står att en utvärdering av samverkansformerna ska ske senast 2017. Redan 2013 genomförde kollektivtrafikråden en utvärdering som ledde till en åtgärdslista med 21 förbättringsåtgärder som nu successivt implementeras – det är den vi arbetar vidare med. Ansvaret för att genomföra åtgärderna ligger på såväl kollektivtrafiknämnden och Västtrafik som varje kommun och kollektivtrafikråden. Listan med beslutade åtgärder och genomförda aktiviteter bifogas remissen. Bland de 21 åtgärderna ingår att kollektivtrafiknämnden tillsammans med representanter från råden och Västtrafik, ska besöka samtliga kommuner för att beskriva kollektivtrafikens styrning, roller, mandat och former för samverkan. Detta planeras ske under 2015. Vi kommer kontakta kommunen för att planera för ett sådant besök. Frågor: ‐ Hur ser kommunen på uppföljningen av beslutade åtgärder för samverkan? Är det något som saknas? Någon åtgärd som behöver prioriteras tydligare? Något som nu känns mindre relevant? ‐ Hur går det med de åtgärder som kommunen ansvarar för? ‐ Kollektivtrafiken integreras i BHU där övriga gemensamma strategiska regionutvecklingsfrågor hanteras. Finns det några medskick från kommunen för att förändringen ska falla ut på bästa möjliga sätt? Förslag på förbättringar, åtgärder, osv gällande samverkan kommer lyftas till kollektivtrafikråden. 6/6 Regionalt trafikförsörjningsprogram – årlig avstämning | VGR 2014 års uppföljning av
trafikförsörjningsprogrammet
Innehåll
Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Inledning .................................................................................................................................................. 3 Det övergripande målet ...................................................................................................................... 6 Delmål 1: Resandet fördubblas ........................................................................................................... 9 Delmål 2: Nöjdhet 85‐90 procent ...................................................................................................... 16 Delmål 3: Förbättra för alla resenärsgrupper ................................................................................... 20 Delmål 4: Miljöpåverkan minskas ..................................................................................................... 24 1 Sammanfattning
2012 fastställde regionfullmäktige trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Programmet sträcker sig fram till 2025 och följs upp en gång per år. Föreliggande uppföljning avser helår 2014. Trafikförsörjningsprogrammet innehåller ett övergripande mål att kollektivtrafikens marknadsandel skall öka. Till det övergripande målet kopplas fyra delmål – ett resandemål, ett nöjdhetsmål, ett tillgänglighetsmål och ett miljömål. Resandet under de senaste tolv månaderna varit i stort sett oförändrat jämfört med året dessförinnan. Om 2014 års resande jämförs med år 2012 är den totala ökningen sju procent. En stor del av den ökningen beror på införandet av trängselskatt i Göteborg i januari 2013. Bedömningen är att det fortfarande finns goda möjligheter att nå resandemålen till 2025. De flesta resenärerna är nöjda med sin senaste resa, men nöjdheten generellt med kollektivtrafiken ligger på 54 procent. En förhållandevis låg nivå, men med en marginell ökning jämfört med föregående år. Med denna utvecklingstakt bedöms det svårt att nå målet med 85‐90 procents nöjdhet. Kollektivtrafikens tillgänglighet för alla resenärsgrupper utvecklas totalt sett åt rätt håll. Åtgärderna sker i huvudsak genom anpassning av fordon och hållplatser som båda går åt rätt håll men något för långsamt när det gäller anpassning av hållplatser. Det är stor variation mellan olika kommuner. Långsiktigt fram till år 2025 bedöms det möjligt att nå målet men kortsiktigt fram till år 2016 behöver takten öka för att anpassa hållplatserna. Uppföljningen visar generellt sett en positiv utveckling i riktning mot miljömålet. Redan 2014 uppnås målen till 2016 när det gäller andel förnybara drivmedel och utsläpp. Kollektivtrafikens miljöpåverkan minskar i snabbare takt än vad gällande lagstiftning påbjuder. Däremot utvecklas inte energiförbrukningen i rätt riktning. 2 Inledning
Trafikförsörjningsprogrammetstyrande Västra Götalandsregionen är regional kollektivtrafikmyndighet enligt kollektivtrafiklagen från 2012. Varje kollektivtrafikmyndighet ska enligt lagen ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjningsprogrammet fastställdes av regionfullmäktige i hösten 2012. Syftet med programmet är att beskriva kollektivtrafikens strategiska inriktning och att vara vägledande för kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik. Programmet har en långsiktig målbild som sträcker sig till år 2025. Trafikförsörjningsprogrammetföljsuppförtredjegången Det regionala trafikförsörjningsprogrammet följs upp en gång per år. Syftet med uppföljningen är att visa hur kollektivtrafiken utvecklas i jämförelse med målen. Uppföljningen är också viktig som underlag för prioriteringar. Figur 1 Mål och indikatorer för kollektivtrafiken som beslutats av Västra Götalandsregionen Det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Målet är preciserat med fyra delmål med strategier. Uppföljningen genomförs med hjälp av indikatorer för både det övergripande målet och för delmålen (Tabell 1). För att visa både nuläge och trend redovisas indikatorerna med basår 2010 samt för uppföljningsåret 2014. Observera att några av indikatorerna inte följs upp årligen, till exempel tillgänglighet och arbetsmarknadsregioner. Några indikatorer har också tillkommit och en har tagits bort. 3 Tabell 1 Sammanfattning av måluppfyllnaden, trend från år 2010 samt det senaste årets utveckling Mål Måltal Övergripande mål: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Kollektivtrafiken står för 33 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland. I Göteborgsregionen står kollektivtrafiken för 40 % av de motoriserade resorna. Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2025 Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2016 Indikatorer
Ö1. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel OK Vi är på gång att nå målet. OK Vi är på gång att nå målet. Delmål 2: Minst 85‐90 % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanp
assat för att möjliggöra hela resan 4 Utveckling 2013‐2014 Ö2. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel ‐ Göteborgsregionen Ö3. Regionförstoring
Ö4. Regionförtätning
Ö5. Andel invånare som är nöjda med kollektivtrafiken Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006 Trend från 2010* Kollektivtrafiken ska öka till 380 miljoner resor Bra Vi bedömer att målet till 2025 kommer att nås. Varning Vi är inte riktigt nära att nå målet. Minst 85 – 90 % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Ok Vi är på gång att nå målet. Det utpekade nätet ska bestå av minst 770 hållplatser år 2025. 100 % av kollektivtrafikens fordon skall vara anpassade 2025. Varning Vi är inte riktigt nära att nå målet. 1.1. Antal resor gjorda med kollektivtrafiken 1.2 Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät 1.3 Förändring i trafikutbudet 1.4 Andelen invånare med mindre än 45 minuter till sin delregionala huvudort 1.5 Utbud av kommersiell trafik 1.6 Kostnad per utbudskilometer för Västtrafik (SEK) 1.7 Andel av ersättning till trafikoperatörer som styrs av resandeincitament 2.1. Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken 2.2 Andelen utförda turer med kollektivtrafiken 2.3 Andelen turer som är punktliga 2.4 Andelen invånare med mindre än 30 minuter till sin kommunala huvudort 2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken 3.1 Andel anpassade fordon Bra Vi bedömer att målen kommer att nås till 2025. Ok Vi är på gång att nå våra mål. 3.2 Andel anpassade prioriterade knutpunkter och hållplatser 3.3 Andel knutpunkter med ledsagning Kvalitativ uppföljning av aktiviteter Mål Måltal Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2025 Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025 År 2025 ska personresandets negativa påverkan minskas genom att marknadsandelen för kollektivtrafik är minst 33 %. 95 % av kollektivtrafikens persontransportarbete ska utföras med fossilfri energi År 2025 ska kollektivtrafiken använda 25 % mindre energi per persontransportarbete jämfört med 2010. Bra Vi bedömer att målen kommer att nås till 2025. Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2016 Bra Vi bedömer att målen för 2016 kommer att nås . Indikatorer
4.1 Andel fordonskm med biodrivmedel och el 4.2 Utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskm 4.3 Energianvändning för buss (kWh/personkm) *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från föregående års uppföljning. 5 Går åt fel håll Går ej att bedöma/ej aktuell att bedöma Utveckling 2013‐2014 Kvalitativ uppföljning av mobility management‐
åtgärder År 2025 ska kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar per personkm ha minskat med minst 60 % jämfört med 2009. Går åt rätt håll Oförändrat Trend från 2010* Detövergripandemålet
Det övergripande målet har fokus på hållbarhet. Med den negativa påverkan som dagens transporter har på miljön är det nödvändigt att kraftigt öka det kollektiva resandet och se kollektivtrafiken som en plattform i ett framtida hållbart transportsystem. Tabell 2 Övergripande mål för kollektivtrafiken Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Måltal Kollektivtrafiken står för 33 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland. I Göteborgsregionen står kollektivtrafiken för 40 % av de motoriserade resorna. Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2025 Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2016 Indikatorer
Ö1. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel OK Vi är på gång att nå målet OK Vi är på gång att nå målet Ö2. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel ‐ Göteborgsregionen Ö3. Regionförstoring Trend från 2010* Utveckling 2013‐2014 Ö4. Regionförtätning
Ö5. Andel invånare som är nöjda med kollektivtrafiken *Bedömningen av trenden är baserad på på statistik från föregående års uppföljning. Målet är att fler ska nyttja kollektivtrafiken och det ska ske en överflyttning från andra motoriserade färdmedel till kollektivtrafiken. Målet handlar också om regionförstoring och vikten av en attraktiv kollektivtrafik i en tillväxtregion. Det ska även finnas en grundläggande tillgänglighet för alla invånare, oavsett var man bor och vilka förutsättningar man har. Ö1‐Ö2:Kollektivtrafikensmotoriserademarknadsandel
Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel motsvarar resandet med kollektivtrafik och taxi dividerat med resandet med kollektivtrafik, taxi, bil, moped och motorcykel. Andelen resor med kollektivtrafik i Västra Götaland samt Göteborgsregionen (inklusive Kungsbacka) har ökat de senaste åren enligt Kollektivtrafikbarometern1, vilket visas i Figur 2 på nästa sida, men i stort sett ligger 2014 på samma nivå som 2013. 1
Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets‐ och attitydundersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. 6 Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel
40%
35%
30%
25%
20%
Västra Götaland
2011
2012
Göteborgsregionen (inklusive Kungsbacka)
2013
2014
Figur 2 Utveckling av kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel utifrån Kollektivtrafikbarometerns resultat för år 2011‐2014 Ö3:Regionförstoring;antallokalaarbetsmarknadsregionerochbefolkningsstorlek
Regionförstoring avser vidgade lokala arbetsmarknader (LA), vilket enligt utredningar gynnar sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. De definieras utifrån pendlingsstatistik från SCB. Kollektivtrafiken har en viktig funktion att möjliggöra en hållbar regionförstoring. Idag finns det åtta LA‐regioner i Västra Götaland (inklusive Åmål som tillhör Karlstad, se Figur 3 nedan), jämfört med 13 LA‐regioner år 1990. Figur 3 Lokala arbetsmarknader i Västra Götaland år 2013 samt nattbefolkning i respektive arbetsmarknad Ö4:Regionförtätning;ökadpendlinginomLA‐regioner
Regionförtätning beskriver huruvida befintliga arbetsmarknadsregioner stärks genom att pendlingen ökar. Indikatorn beräknas som ökningen av all pendling mellan kommunerna i en lokal arbetsmarknad dividerat med hela den förvärvsarbetande nattbefolkningen. I Tabell 3 visas pendlingsökningen mellan år 2005 och 2013 i förhållande till nattbefolkningen 2013 inom en LA‐
region. Samtliga regioner uppvisar ökad pendling, vilket tyder på att arbetsmarknadsregionerna förstärkts under denna period. Särskilt gäller det arbetsmarknadsregionerna kring de fyra huvudnoderna i Västra Götaland. 7 Tabell 3 Antal invånare per lokal arbetsmarknad samt förändrad pendling (antal personer) mellan år 2005 och år 2013. LA‐region Nattbefolkning
Göteborg 1 094 535
Pendlingsökning/
nattbefolkning
4,4 %
Trollhättan‐Vänersborg 201 522
1,41 %
Borås Skövde 194 063
180 355
2,01 %
2,86 %
72 545
24 783
14 290
190 059
0,39 %
2,92 %
0,84 %
1,81 %
Lidköping‐Götene Strömstad Bengtsfors‐Dals‐Ed Karlstad (Åmål ingår) Källa: SCB Ö5:Andeleninvånaresomärnöjdamedkollektivtrafiken
De senaste åren har nöjdheten hos invånarna varit runt 45 procent och andelen missnöjda har minskat ett par procentenheter under 2014 jämfört med tidigare år (Figur 4).2 Det bör dock betonas att nöjdheten hos resenärerna är betydligt högre (se indikator 2.1). Invånarnöjdhet 2011‐2014
100%
80%
60%
Missnöjda
40%
Varken eller
Nöjda
20%
0%
2011
2012
2013
2014
Figur 4 Nöjdhet bland invånarna i Västra Götaland år 2011‐2014. Källa: Kollektivtrafikbarometern 2
Siffran avser länet Västra Götaland, inte Västtrafiks område där även Kungsbacka ingår. Källa: Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik. 8 Delmål1:Resandetfördubblas
För 2025 gäller att resandet ska öka till ca 380 miljoner resor, med ett delmål år 2016 på 304 miljoner resor (Figur 5). Utgångspunkten är att den huvudsakliga resandeökningen ska utgöras av bilister som väljer att ställa bilen och istället resa med kollektivtrafiken. Under 2006 genomfördes 201 miljoner resor med kollektivtrafiken. För att tågtrafiken ska kunna öka krävs en kraftig ökning av järnvägens kapacitet, och av den anledningen har det långsiktiga målet för tågtrafiken flyttats fram till 2035. Tabell 4 Delmål resande Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006. Måltal Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2025 Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2016 Kollektivtrafiken ska öka till 380 miljoner resor Bra Vi bedömer att målet till 2025 kommer att nås OK Vi är inte riktigt nära att nå målet Indikatorer
Trend från 2010* 1.1. Antal resor gjorda med kollektivtrafiken 1.2 Kollektivtrafikens restidskvot i prioriterat kollektivtrafiknät 1.3 Förändring i trafikutbudet
Utveckling 2013‐2014 1.4 Andelen invånare med mindre än 45 minuter till sin delregionala huvudort 1.5 Utbud av kommersiell trafik 1.6 Kostnad per utbudskilometer 1.7 Andel ersättning till trafikoperatörer som sker via resandeincitament *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra årets uppföljning Delmålet följs upp genom sju indikatorer som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Baserat på tidigare års utveckling, planerade investeringar och införandet av trängselskatten är bedömningen att målet till 2025 kommer att nås. Däremot är det en utmaning att nå målnivån för resandet till 2016. 9 1.1 Antalresorgjordamedkollektivtrafiken
Utförda resor samt resandemål (milj. resor/år)
400
350
300
250
200
150
100
50
0
2006
2012
2013
2014
2016
2025
Figur 5 Resandeutvecklingen mellan år 2006, 2012 ‐2014 samt mål för 2016 och 2025 För Västtrafik som helhet är resandet i stort sett oförändrat, 278 Stämplingsbenägenhet Utfallet från biljettstatistiken miljoner, 2014 jämfört med 2013. Sett på längre sikt har resandet korrigeras löpande med hänsyn till med kollektivtrafiken ökat med 39 procent mellan 2006 och 2014. stämplingsbenägenhet främst i Göteborgsområdet Resandemålet för 2016 bedöms som svårt att nå. Till 2025 krävs resandeökningar omkring 3 procent per år vilket bedöms som möjligt med fortsatta satsningar och samverkan med kommuner kring samordnad samhällsplanering. För varje delregion finns mål för resandet uppsatta för 2016 och 2025. Utfallet och målen framgår av Figur 6. Även för delregionerna, som för Västtrafik som helhet, har resandet varit nästan oförändrat mellan 2013 och 2014. Generellt sett kan man se att spårvagnstrafiken minskar och andra trafikslag är oförändrade eller ökar svagt. Antal resor (milj.) med kollektivtrafik i, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg
Antal resor (milj.) med kollektivtrafik i Göteborgsregionen
300
221
200
238
239,0
20
262
15
12,6
13,2
13,4
15,3 15,2 15,0
14,5
16,9
12,2
9,8
10
169
7,9
9,6 9,3 9,9
5
100
0
Fyrbodal
0
2006
12,7
2012
2013
2014
Måltal
2006
Sjuhärad
2012
2013
Skaraborg
2014
Måltal
Figur 6 Antal resor med kollektivtrafik i Göteborgsregionen (t v) samt i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg (t h) år 2006, 2012‐2014. Måltal för år 2016 är angivna med grön stapel. 10 1.2.Kollektivtrafikensrestidskvotiprioriteratkollektivtrafiknät
Restidskvoten är kollektivtrafikens restid i förhållande till den tid resan skulle ta med bil. Målet är att restidskvoten ska vara högst 1,2 för buss och 0,8 för tåg. Restidskvoterna redovisas för regionala långväga relationer och starka kommunrelationer. Restidskvoten beräknas genom en kombination av restider för bil från Google Maps och restider för kollektivtrafik från Samtrafikens riksdatabas för 2014. Endast den riktningen med kortast restid redovisas per relation. På grund av metodförändring är resultatet för 2014 inte jämförbart med tidigare rapporter. Restiden för bil motsvara den verkligt uppmätta restiden mellan två orter. Restiden med kollektivtrafiken motsvara den restid som blir enligt tidtabellen och tar därmed inte hänsyn till förseningar. Där tåg och pendeltåg finns redovisas restidskvoten för dessa även om bussen är snabbare. Vid bytesresor mellan tåg och buss redovisas kvoten som tåg. Observera att restidskvoten inte säger något om det totala utbudet under dagen eller attraktiviteten i att pendla mellan orter. Gröna staplar i figurerna motsvarar reserelationer som uppnår målet om en kvot på 0,8 eller mindre för tåg och 1,2 eller mindre för buss. Orange staplar visar kvoter som är upp till 10 % högre än målet och röda staplar visar kvoter som är mer än 10 % högre än målet.
Restidskvot tåg/bil 2014
1,8
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
Figur 7 Restidskvoter tåg/bil i november 2014 för relationer mellan utpekade noder i regionen. Källa: Google maps/Samtrafikens riksdatabas för 2014 1,8
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
Restidskvot buss/bil 2014
Figur 8 Restidskvoter buss/bil i november 2014 för relationer mellan utpekade noder i regionen där rimliga tågförbindelser inte förekommer. 11 1.3Förändringitrafikutbudet
Förändringen i trafikutbudet mäts i antal tidtabellkilometer för hela regionen. Antalet tidtabellkilometer för Västra Götaland uppgick under 2014 till 141 miljoner kilometer, vilket är i nivå med 2013. 1.4Andeleninvånaremedmindreän45minmedkollektivtrafiktillsindelregionalahuvudort
Om kollektivtrafiken ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen måste den erbjuda hög tillgänglighet till arbetsplatser och andra viktiga målpunkter. En tidsmässig gräns för många pendlare är 45 minuters restid. Kartan i Figur 9 visar kollektivtrafikens räckvidd jämfört med bilen. Kartan ska ses som en övergripande illustration. År 2013 hade 72 procent av invånarna mindre än 45 minuter till sin närmsta delregionala huvudort med kollektivtrafik, jämfört med 96 procent med bil. Detta kan jämföras med 71 respektive 95 procent för 2010. Det har skett både förbättringar och försämringar av tillgängligheten i olika relationer, men sett till hela Västra Götaland är tillgängligheten i stort sett oförändrad. För att utveckla tillgängligheten behöver samhällsbyggnaden utvecklas så att fler människor bor i eller enkelt tar sig till noderna till det prioriterade kollektivtrafiknätet, parallellt som trafiken byggs ut. Figur 9 Restid till regionala huvudorter i Västra Götaland enligt 2014 års tidtabell. Källa: Västra Götalands tillgänglighetsatlas via Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 12 1.5Utbudavkommersielltrafik
Ett syfte med kollektivtrafiklagen är att ge fler aktörer tillträde till marknaden och att invånarnas resmöjligheter med kollektivtrafiken därigenom ska öka. De linjer som tillkommit är framförallt riktade mot speciella marknadssegment – flygplatser och turism (Tabell 5). Tabell 5 Trafikoperatörer som bedriver kommersiell trafik under 2014 Bolag Linjesträckning FAC Flygbussarna Aircoaches AB Nils Ericson Terminalen ‐ Landvetter Flygplats FAC Flygbussarna Aircoaches AB Nils Ericson Terminalen ‐ Säve Flygplats 2014 Hela året Hela året Strömma Buss AB (Interbus) Rundtur Göteborg 15 maj – 31 aug DVVJ Stiftelsen Dal‐Västra Värmlands Järnväg Järnvägstrafik Bengtsfors ‐ Mellerud 16 jun – 31 aug 1.5.1Trafikpliktsbeslut2014
Enligt den nya kollektivtrafiklagen som trädde i kraft 2012 ska varje regional kollektivtrafikmyndighet fatta beslut om allmän trafikplikt. Det gäller sådan trafik som anses vara av allmänt intresse och som inte bedöms komma tillstånd, eller åtminstone inte i samma omfattning, utan ersättning från samhället. Alla beslut om allmän trafikplikt ska kunna härledas ur det regionala trafikförsörjningsprogrammet. För Västra Götalands del har trafikplikt beslutats för nedanstående trafik från och med 2014‐01‐31  Flexlinjetrafik i Göteborg och Mölndal  Flexlinjetrafik i Göteborg  Flexlinjetrafik i Mölndal Från 2014‐12‐04 gäller allmän trafikplikt på nedanstående trafikupplägg:  Regiontrafik Fyrstad som förbinder Tvåstadsområdet med Uddevalla och Bohuskusten.  Expressbusstrafik mellan Stenungsund och Göteborg.  Expressbusstrafik mellan Västra Hisingen och Landvetter/Härryda dels genom centrala Göteborg och dels via Västra Frölunda och Mölndal.  Trafikering på E6 sträckan Stora Högamotet – Kungälvsmotet. Från 2015‐01‐01 gäller allmän trafikplikt på nedanstående trafikupplägg:  Linjetrafik med buss i Orust kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Trafik mellan Orust och Uddevalla samt Stenungsund/Göteborg.  Linjetrafik och skoltrafik med buss i Tjörns kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Trafik mellan Tjörn och Stenungsund/Göteborg.  Linjetrafik med buss i Alingsås kommun samt viss kommungräns överskridande trafik.  Linjetrafik med buss och flexlinjetrafik i Lerums kommun samt viss kommungränsöverskridande trafik. Expressbusstrafik till och från Göteborg. 13 1.6Effektivitetsmåttfördelmål1–kostnadperutbudskilometer
Efterfrågan på kollektivtrafik påverkas av förändringar i konjunktur och arbetsmarknad och det är svårt att förutse resenärernas reaktion på ändringar av priser och tjänster. Kostnaderna styrs bland annat av vilka trafikslag som används inom kollektivtrafiken, exempelvis leder en ökad andel tåg till en ökad kostnad per kilometer, men också till fler sittplatser per tur. För Västtrafik ökar kostnaden per utförd kilometer under de senaste åren i löpande prisnivå. Figur 10 nedan beskriver hela Västtrafiks kostnad i förhållande till produktionen och det är många faktorer som påverkar. Generellt har utvecklingen av index i trafikavtal haft en stor påverkan, vilka styrs av kostnader för bränsle och personal. Dessutom påverkar ökade krav på miljö och kvalitet i samband med nya trafikupphandlingar, resandeutveckling och därmed incitamentens storlek till trafikföretagen samt den allmänna kostnadsutvecklingen för Västtrafik i övrigt. För 2014 påverkar dessutom särskilt ökade kostnader för spårvagnstrafiken, tågtrafiken samt nedlagda kostnader för utveckling av nytt sortiment och nya försäljningskanaler. Kostnad per utbudskilometer
60,00
50,00
SEK
40,00
30,00
20,00
10,00
0,00
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 10 Utvecklingen av Västtrafiks kostnad per utbudskilometer mellan år 2008 och 2014. Källa: Västtrafik 14 1.7Effektivitetsmåttfördelmål1‐andelersättningtilloperatörersomskerviaresandeincitamenti
trafikavtal
En strategi för att öka resandet är att öka andelen resandeincitament i trafikavtalen. Andelen ersättning i avtalet som styrs av resandeincitament varierar i dagens trafikavtal. Under 2014 har cirka 70 procent av avtalen resandeincitament. 28 procent av det totala antalet avtal har en andel som överstiger 10 procent av ersättningen. För att det ska vara lämpligt med en hög andel resandeincitament krävs att det finns stora volymer och potential för ökat resande inom avtalet. Där så är lämpligt har Västtrafik ambitionen att i nya avtal öka andelen resandeincitament som ett led i att tillsammans med trafikföretagen öka resandet inom Västra Götaland. Grunden är den så kallade Västtrafikmodellen som innebär ett tydligare partnerskap där trafikföretagen får större inflytande och ansvar för frågor som ska bidra till ökat resande. Därmed blir resandeincitament ett viktigare instrument för att motivera trafikföretagens delaktighet. Figur 11 nedan visar hur stor andel av ersättningen, i trafikavtal som har ett resandeincitamentsinslag, som överstiger 10 procent av ersättningen. Andel incitament över 10 %
30%
2010
25%
2011
20%
2012
15%
2013
10%
2014
5%
0%
Figur 11 Andel trafikavtal med resandeincitament som överstiger 10 procent. Källa: Västtrafik 15 Delmål2:Nöjdhet85‐90procent
För att nå målet om en ökad kollektivtrafikandel är det viktigt att invånare och resenärer är nöjda med kollektivtrafiken. Viktiga faktorer för nöjdhet är pålitlighet, punktlighet samt att det ska vara enkelt och smidigt att ta sig till sin kommunala huvudort för att kollektivtrafiken ska kunna vara ett attraktivt alternativ till bilen. Tabell 6 Delmål nöjdhet Minst 85‐90 procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025. Måltal Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2025 Minst 85 – 90 % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 OK Vi är på gång att nå målet. Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2016 Varning Vi är inte riktigt nära att nå målet. Indikatorer
Trend från 2010* 2.1. Andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken 2.2 Andelen utförda turer med kollektivtrafiken 2.3 Andelen turer som är punktliga 2.4 Andelen invånare med mindre än 30 minuter till sin kommunala huvudort 2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken** Utveckling 2013‐2014 *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra årets uppföljning. ** För 2.5 har uppgifter från 2013 jämförts med 2011 och 2012. Delmålet följs upp genom fem indikatorer som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Baserat på tidigare års utveckling och planerade åtgärder framöver är bedömningen att det återstår en del arbete för att målet ska nås. 2.1Andelenresenärersomärnöjdamedkollektivtrafiken
Kollektivtrafikbarometerns undersökningar baseras på ett urval av hela befolkningen som uppger att de reser med Västtrafik minst en gång i månaden. Statistik för 2014 visar att andelen resenärer som är nöjda med Västtrafik uppgår till 54 procent vilket är en marginell ökning jämfört med tidigare år, se Figur 12. Andelen resenärer som är nöjda med sin senaste resa har ökat något under 2014 till 79 procent. Det finns inte någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män vad gäller nöjdheten. Andelen resenärer som är nöjda med Västtrafik 100%
80%
60%
Missnöjda
40%
Varken eller
Nöjda
20%
0%
2011
2012
2013
2014
Figur 12 Resenärernas nöjdhet med Västtrafik Källa: Kollektivtrafikbarometern 16 2.2Andelenutfördaturermedkollektivtrafiken
Pålitlighet mäts genom andelen utförda tidtabellslagda turer. Om pålitligheten är 100 procent körs samtliga turer i tidtabellen. Västtrafiks mål är att andelen utförda turer ska vara 99,8 procent för buss, 98,5 procent för spårvagn samt 99,5 procent för tåg. För 2011 kan inte pålitligheten för busstrafiken redovisas eftersom den då endast följdes upp per avtal. Det bör också noteras att pålitlighet för buss och spårvagn mäts på olika sätt, för busstrafiken ingår endast turer som blivit helt inställda medan det för spårvagn även ingår delsträckor som inte utförts. Under 2011 skedde betydande förbättringar av pålitligheten. Denna utveckling har fortsatt under 2012 ‐ 2014 för regiontåg och buss. För pendeltåg syns dock en väldigt liten minskning till 2014 och för spårvagn har pålitligheten minskat sedan 2012. Figur 7 visar pålitligheten för respektive trafikslag avrundat till en decimal. Vagnbrist är en viktig orsak till den relativt stora andelen inställda spårvagnsturer. Tabell 7 Andel av de tidtabellslagda turerna som genomfördes i sin helhet år 2011 ‐ 2014 Andel utförda turer med kollektivtrafiken (%) Trafikslag 2011 2012 2013 2014 i.u 99,8 99,9 99,9 Fartyg 99, 9 100 98,4 99,9 Spårvagn 97,4 96 96,1 95 Pendeltåg 97,2 97,5 98,8 98,6 Regiontåg 93,5 96,9 98,3 Buss 91,2 Källa: Västtrafik 2.3Andelenturersomärpunktliga
Definitionen av punktlighet skiljer sig mellan trafikslagen på grund av deras olika förutsättningar. Västtrafiks mål är att punktligheten ska vara 80 procent för buss, 83 procent för spårvagn samt 95 procent för tåg. Tabell 8 visar andelen punktliga turer avrundat till heltal. För samtliga trafikslag har punktligheten ökat under 2014 jämfört med 2013. Tabell 8 Punktlighet per trafikslag år 2011 ‐ 2014 Andel turer som är punktliga (%) Trafikslag 2011 2012 2013 2014 Buss stadstrafik** 77 78 78 79 Fartyg 84 82 84 85 Spårvagn 81 80 78 79 Pendeltåg 90 92 93 95 Regiontåg 90 91 90 92 ** Gäller stadstrafik i Göteborg, Mölndal och Partille Källa: Västtrafik 17 Att spårvagn, expressbuss och stombuss avgår i rätt tid betyder att de avgår mindre än en halv minut för tidigt eller mindre än 3 minuter för sent. För pendeltåg menas att tåget är i tid om det kommer fram till slutstationen inom 4 minuter jämfört med tidtabell och för regiontåg om det kommer fram till slutstation inom 6 minuter jämfört med tidtabell. 2.4Andeleninvånaremedmindreän30minmedkollektivtrafiktillsinkommunalahuvudort
Resorna till den kommunala huvudorten är arbets‐ och skolresor, resor för inköp eller fritidsaktiviteter. Andelen invånare i Västra Götaland som hade mindre än 30 minuter med kollektivtrafik till sin kommunala huvudort uppgår enligt beräkningar till 83 procent. Detta är en liten minskning sedan 2010 då motsvarande värde var 85 procent. Sett till hela Västra Götaland är tillgängligheten i stort sett oförändrad, men det är skett både förbättringar och försämringar i olika relationer. I tillgänglighetsdatabasen finns inte närtrafik med eftersom den inte är tidtabellslagd. Det gör att tillgängligheten till kommunala centra för annat än arbetspendling är bättre än vad kartan visar. Det är främst de ytmässigt stora kommunerna med relativt gles befolkning som har områden där restiden överstiger 45 minuter med kollektivtrafik. Det gäller främst områden i Dalslandskommunerna, nordöstra och södra Skaraborg samt vid länsgränsen i Sjuhärad (Figur 13). Figur 13 Tillgänglighet med kollektivtrafik i minuter till kommunala huvudorter med 2014 års tidtabell och befolkning. Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 18 2.5.Allmänhetensupplevelseavförseningarikollektivtrafiken
SOM‐institutet genomför varje år en undersökning om allmänhetens vanor och attityder på temat Samhälle, Opinion och Medier. Inom denna undersöks bland annat hur allmänheten uppfattar förseningar inom kollektivtrafiken. I samtliga delregioner har andelen som upplever förseningar som ett stort problem minskat eller varit oförändrat mellan 2011 och 2013. I Göteborgsregionen har andelen som upplever att förseningar är ett större problem högre än i övriga delregioner (Figur 14), men även här har andelen som anser att det är ett stort problem minskat. Undersökningen för 2013 är senaste tillgängliga statistik. Resenärernas upplevelse av förseningar
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Litet problem
Stort problem
201120122013201120122013201120122013201120122013201120122013
Totalt
Göteborgs‐
regionen
Sjuhärad
Skaraborg
Fyrbodal
Figur 14 Invånarnas uppfattning av förseningar år 2011, 2012 och 2013. Källa: SOM‐institutets årliga undersökning till 6 000 av Västra Götalands invånare 19 Delmål3:Förbättraförallaresenärsgrupper
Många resenärer har en funktionsnedsättning som gör det svårt att åka kollektivt. Dessa resenärer utgör ingen homogen grupp och det är stor skillnad på hur olika funktionsnedsättningar försvårar resandet. Tabell 9 Delmål tillgänglighet för alla resenärsgrupper Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan. Måltal Det utpekade nätet ska bestå av minst 770 hållplatser år 2025. 100 % av kollektivtrafikens fordon skall vara anpassade 2025. Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2025 Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2016 Indikatorer
Trend från 2010* Utveckling 2013‐2014 3.1 Andel anpassade fordon
Bra Vi bedömer att målen kommer att nås till 2025 Ok Vi är på gång att nå våra mål. 3.2 Andel anpassade prioriterade knutpunkter och hållplatser 3.3 Andel knutpunkter med ledsagning Kvalitativ uppföljning av aktiviteter *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra årets uppföljning Delmålet följs upp genom tre indikatorer samt en kvalitativ uppföljning som beskrivs mer ingående i detta kapitel. Baserat på de senaste årens utveckling och planerade åtgärder framöver är bedömningen att delmålet kommer att nås till år 2025, även om hållplatserna inte åtgärdas i den takt som funktionshinderstrategin anger. 3.1Andelanpassadefordon
Under 2011 var drygt 60 procent av bussarna i Västra Götalandsregionen tillgänglighetsanpassade, en andel som ökat till 92 procent år 2014 (tabell 10). De fysiska åtgärder som Västtrafik har fokuserat på är att anpassa reseplaneraren, fordonen och hållplatserna. Fordonen har anpassats med lågt golv eller ramp/lift samt rullstolsplats för resenärer som har svårt att röra sig. Fordonen anpassas också för dem som har svårt att se och höra genom att det installeras audiovisuella utrop. Fordonen anpassas successivt efterhand som upphandling sker och nya fordon handlas upp. De äldre modellerna av spårvagnar är inte tillgänglighetsanpassade fullt ut. Spårvagnstrafiken planeras så att trafiken i första hand utförs med tillgänglighetsanpassade fordonsindivider, vilket innebär att närmare 70 procent av alla spårvagnsturer utförs med anpassade fordon i högtrafik. I lågtrafik är antalet tillgänglighetsanpassade turer högre. 20 Tabell 10 Andel tillgänglighetsanpassade fordon avseende aspekterna ramp/lift, rullstol samt utrop och visning av destination och nästa hållplats, år 2011‐2014. Andel (%) anpassade fordon Trafikslag** Ramp/lift Rullstol 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013
Audiovisuellt utrop 2014 2011 2012 Totalt 2013 2014 2011 2012 2013
2014 Buss 97 98 98 97 97 98 98 98 59 77 92 92 86 91 92 92 Spårvagn 50 53 53 53 52 54 55 55 52 54 55 55 51 54 53 53 Tåg 99 99 100 100 96 97 98 100 75 81 85 96 75 81 83 96 Fartyg*** 88 88 85 85 79 78 85 88 39 41 52 47 40 40 52 47 ** gäller per fordonsindivid *** vissa fartyg har manuellt utrop och ingår inte i ovanstående tabell Källa: Databasen FRIDA genom Västtrafik 3.2 Andel anpassade prioriterade knutpunkter och hållplatser Fram till och med 2016 finns ekonomiska medel avsatta i den regionala infrastrukturplanen för att genomföra ytterligare anpassningar av knutpunkter och hållplatser. Målet för anpassning av hållplatser ser inte ut att uppfyllas till 2016. Det krävs en kraftsamling vilket bara är möjligt att genomföra genom god samverkan mellan kommunerna, Trafikverket och Västtrafik. För att ytterligare tydliggöra måluppfyllelsen arbetar Västra Götalandsregionen och Västtrafik med att utveckla modell för uppföljning och redovisning av tillgänglighet på hållplatser och terminaler. I funktionshinderstrategin finns mer information om detta arbete. I arbetet med tillgänglighetsanpassning ingår även utbyggnad av realtidsskyltar. Kartan i Figur 15 visar andelen prioriterade knutpunkter och hållplatser för varje kommun som är anpassade enligt funktionshinderstrategin. I januari 2015 var totalt sett 45 procent av de prioriterade noderna anpassade. En direkt jämförelse av antalet anpassade noder med 2012 är inte möjlig då metoden för att göra urvalet av anpassade hållplatser har ändrats i årets uppföljning jämfört med den föregående. Om samma bedömningsgrunder använts som i den förra uppföljningen skulle andelen hållplatser som ansetts anpassade vara 67 procent. Exempel på ombyggnader som färdigställts under 2013‐2014 per delregion. Göteborgsregionen: Fyrbodal: Angereds centrum Kungshamns busstation Chalmers Sjuhärad: Simonsland Wieselgrensplatsen Alingsås station/Alingsåsterminalen Skaraborg: Mölndals station Gullspångs bstn Mariestads station 21 Figur 15 Andel anpassade hållplatser i det prioriterade nätet per kommun i Västra Götaland år 2014 3.3Andelknutpunktermedledsagning
Ledsagningsservice är tillgänglig den tid Västtrafik trafikerar hållplatsen. Tjänsten ingår i biljettpriset och är öppen för alla resenärer som anser sig i behov av den. Under 2014 erbjöds ledsagningsservice vid byte på 64 större byteshållplatser (Figur 16), vilket är en fördubbling jämfört med 2010. 22 1 Kungssten 2 Eketrägatan 3 Hjalmar Brantingsplatsen 4 Brunnsbotorget 5 Östra Sjukhuset 6 Heden 7 Nils Ericson Terminalen 8 Nordstan 9 Kungsportsplatsen 10 Göteborgs C 11 Drottningtorget 12 Linnéplatsen 2 4 6 3 5 8 9 7 10 11 12 1 Figur 16 Antal knutpunkter med ledsagningstjänst år 2014. Källa: Västtrafik
Kvalitativuppföljningavaktiviteterisyfteattfrämjajämlikhet,jämställdhet,integrationoch
barnperspektiv
En kartläggning och analys om hur strategin för funktionshindersanpassning även påverkar andra resenärsgrupper har genomförts under 2014. Analysen beaktar kön och jämställdhet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder (barn och äldre). Kollektivtrafiksekretariatet deltar som regional myndighet i ett Vinnovaprojekt, där VTI är koordinator, som handlar om jämställdhet i länstransportplaneringen. Syftet är att utveckla praktisk kunskap för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB). Som inledande aktivitet i revideringen av trafikförsörjningsprogrammet har kollektivtrafiksekretariat bjudit in kommuntjänstemän och andra intressenter från Västra Götaland till två workshop‐tillfällen med temat social hållbarhet. Deltagarna fick föredragningar med inspiration och verktyg för hur social hållbarhet bättre kan beaktas i det dagliga arbetet. Uppgiften i workshopen var bland annat att identifiera aspekter där kollektivtrafiken kan bidra till en ökad social hållbarhet. 23 Delmål4:Miljöpåverkanminskas
Kraven på kollektivtrafikens fordon när det gäller utsläppsnivåer är höga och ställs i samband med att trafiken upphandlas. Tabell 11 Delmål om kollektivtrafikens miljöpåverkan Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till 2025. Måltal 


År 2025 ska personresandets negativa påverkan minskas genom att marknadsandelen för kollektivtrafik är minst 33 %. 95 % av kollektivtrafikens personkilometer ska utföras med fossilfri energi År 2025 ska kollektivtrafiken använda 25 % mindre energi per personkilometer jämfört med 2010. År 2025 ska kollektivtrafikens utsläpp av kväveoxider och partiklar per personkilometer ha minskat med minst 60 % jämfört med 2009. Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2025 Bra Vi bedömer att målet kommer att nås till 2025 Bedömning av mål‐
uppfyllelse till 2016 Bra Vi bedömer att målen för 2016 kommer att nås Indikatorer
4.1 Andel fordonskm med biodrivmedel och el 4.2 Utsläpp av kväveoxider och partiklar per fordonskm 4.3 Energianvändning för buss (kWh/personkm) Kvalitativ uppföljning av mobility management‐
åtgärder Trend från 2010* Utveckling 2013‐14 *Bedömningen av trenden är baserad på statistik från förra årets uppföljning Delmålen följs upp genom tre indikatorer samt en kvalitativ uppföljning. Baserat på tidigare års utveckling och planerade åtgärder är bedömningen att målet kommer att nås till år 2025. Statistiken som används för uppföljning av detta delmål kommer från databasen FRIDA och utgår från en branschgemensam överenskommelse om beräkningsförutsättningar. Eftersom el till spårvagnar och tåg i dagsläget inte ingår i denna statistik går det inte att redovisa energianvändning och utsläpp för dessa trafikslag. 4.1Andelfordonskilometermedbiodrivmedelochel
De biodrivmedel som används för kollektivtrafiken i Västra Götaland är biodiesel, etanol och biogas. Utöver biodrivmedel används förnybar el för framdrift av spårvagnar och tåg. Andelen fordonskilometer med förnybara drivmedel 2010 var 27 procent och har fram till och med 2014 ökat till 67 procent (Figur 17). Den främsta anledningen är ökningen av biodiesel i bussarna. Antalet biogasbussar i Västtrafiks trafik har ökat från knappt 200 bussar år 2012 till ungefär 330 bussar under 2014. 24 Andel fordonskilometer med förnybara/fossila bränslen
80%
70%
60%
50%
2010
40%
2012
30%
2013
20%
2014
10%
0%
Biodiesel
Biogas
El
Etanol
Diesel
Förnybart drivmedel
Naturgas
Bensin
Fossilt drivmedel
Figur 17 Andel fordonskilometer med förnybara bränslen år 2010 och 2012‐2014. Källa: Databasen FRIDA 4.2Utsläppavkväveoxiderochpartiklarperfordonskilometerochpersonkilometer
Halterna av kväveoxider och partiklar i luften är reglerade enligt miljökvalitetsnormerna. Kväveoxider bildas vid all förbränning vid hög temperatur och merparten av kväveoxidutsläppen härrör från trafiken. Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av 1980‐talet, men ligger fortfarande över miljökvalitetsnormen vid vissa hårt trafikerade vägar i storstäderna. Den största källan till partiklar (PM10) bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Utsläppen av partiklar för bussar har varit konstant ca 0,02 gram/kWh sedan 2012. 25 Beräknade utsläpp av kväveoxider för bussar (gram per fordonskilometer)
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 18 Utsläpp av kväveoxider för buss i gram per fordonskilometer år 2010‐2014. Källa: Databasen FRIDA Utsläppen av såväl partiklar som kväveoxider har minskat om utsläppen ställs mot det totala trafikarbetet, fordonskilometer, för Västrafiks fordon och detta har skett kontinuerligt sedan år 2010. Jämförelse mellan utsläpp under 2012‐2014 finns i Tabell 12. Utsläppen för kväveoxider har legat på en relativt jämn nivå de senaste åren. Tabell 12 Utsläpp av kväveoxider respektive partiklar per personkilometer år 2012 ‐2014 Utsläpp per personkilometer Trafikslag 2012 Buss Spårvagn Tåg Fartyg* 0,33 0 0,05 ‐ Kväveoxider (g) 2013 2014 0,35 0 0,03 4,8 0,32 0 0,04 4,8 2012 Partiklar (mg) 2013 2014 2 0 1,1 ‐ 2,2 0 0,7 143,7 2,2 0 0,7 139,5 *Data finns från 2013 och 2014 Källa: Databasen FRIDA 4.3Energianvändningperpersonkilometerförbuss
Målet om minskad energianvändning per personkilometer följs upp med hjälp av databasen FRIDA. Inledningsvis har målet följts upp med det beräknade nyckeltalet kWh per fordonskilometer för busstrafiken (Tabell 13). Energiförbrukningen minskar inte för buss och målet för 2025 är att kollektivtrafiken ska använda 25 procent mindre energi jämfört med 2010. Tabell 13 Utvecklingen av energiförbrukning för buss per fordonskilometer mellan år 2010‐2014. KWh per fordonskilometer Buss 2010 3,82 2011 3,84 2012 3,80 2013 3,84 2014 3,86 Källa Databasen FRIDA Från och med år 2012 redovisas även nyckeltalet energiförbrukning per personkilometer. Energianvändningen per personkilometer inkluderar både energieffektiviteten för fordonet (bränsleförbrukning) och hur effektivt fordonet utnyttjas (hur många personer som färdas i fordonet). Tabell 14 Energiförbrukning per personkilometer för Västtrafiks busstrafik år 2012‐2014. KWh per personkilometer Buss 2012 0,35 Källa: Databasen FRIDA 26 2013 0,39 2014 0,39 Kvalitativuppföljningavmobilitymanagement‐åtgärder
Kollektivtrafiksekretariatet har under 2014 påbörjat arbetet med att bygga upp en organisation och kompetens för att aktivt jobba med Mobility Management. Mobility Management är ett samlingsbegrepp för åtgärder som gör att den infrastruktur och kollektivtrafik som finns ska kunna nyttjas mer effektivt. Exempel på åtgärder är att stötta projekt för cykling och samåkning och att sprida information om hållbara resalternativ till kommuner och företag. Syftet med detta arbete är att stärka kollektivtrafiken, men också att arbeta bredare genom att stötta andra aktörers arbete, för att nå ett hållbart transportsystem. Detta arbete sker i nära samverkan med Västtrafik, Trafikverket, kommunalförbund och kommunerna i regionen. Västra Götalandsregionens deltagande i arbetsgruppen Nya Vägvanor inom Västsvenska paketet fortlöper (tidigare kallades arbetsgruppen för MIIT). Under 2014 har Kollektivtrafiksekretariatet aktivt deltagit i det Vinnovafinansierade forsknings‐ och utvecklingsprojektet GoSmart. UbiGo, ett delprojekt inom GoSmart, gick ut på att testhushåll i sin vardag skulle använda en ny samlad resetjänst som kombinerade olika transportslag. Tjänsten erbjöd en helhetslösning för kollektivtrafik, hyrcykel, bilpool, hyrbil och taxi. 70 hushåll ingick i testet som pågick i sex månader. Erfarenheter från bland annat UbiGo ligger till grund för Kollektivtrafiknämndens beslutat att ge Västtrafik i uppdrag att arbeta vidare med att ta fram en kombinerad mobilitetstjänst via en innovationsupphandling. Projektmedlen för att utveckla och skapa nya kollektivtrafiklösningar på landsbygden och i skärgården har inte gått åt i den utsträckning som beräknats. Två projekt har startat och diskussioner förs med flera kommuner och föreningar om att starta ytterligare projekt. Samåkningsprojektet i Broddetorp fortsätter även under 2015 och är ett projekt som vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i media. Ytterligare ett lyckat projekt är Handlarrundan i Sörbygden som tillkom dels för att rädda lanthandeln och dels för att kunna ge den åldrande befolkningen i bygden en möjlighet att via anropstyrda inköpsresor en gång i veckan få åka till affären. Båda projekten förväntas fortsätta på egen hand efter projekttidens slut. 27 Kollektivtrafiksekretariatet arbetar med den långsiktiga och strategiska
utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland.
Uppföljning av åtgärder för att stärka dialog
och samverkan mellan kollektivtrafiknämnden,
Västtrafik och kommunerna
I oktober 2013 beslutade regionala kollektivtrafikrådet att starta ett arbete med att förbättra dialog och samverkan mellan kommunerna, kollektivtrafiknämnden och Västtrafik.
Parterna har därefter enats om 21 åtgärder för att förbättra samverkansformerna. Detta
dokument är en uppföljning av det pågående arbetet.
Förslag till åtgärder
Nedan beskrivs åtgärderna i en sammanfattande tabell utifrån tre mål och ansvariga parter.
För respektive part föreslås fem eller sex åtgärder. På efterföljande sidor ges en mer detaljerad beskrivning av åtgärderna.
Text satt i blå box (i den löpande texten på följande sidor) anger en åtgärd för att nå målet.
Mål
Förtydliga
roller och
mandat
Bedriva en
mer
effektiv
samverkan
Öka förtroendet och
förståelsen
mellan
parterna
Västtrafik
Kommunerna
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafikråden
11) Tydliggöra
styrmodellen
mellan KTN och
VT.
17) Tydliggör syftet
med kollektivtrafikråden.
1) Använda
kommunerna
som en
kunskapskälla
6) Utse en ansvarig
tjänsteman med
tid att bereda
frågor inför DKR
2) Tydliggöra och
utveckla arenor
för att diskutera
operativa frågor
7) Tydliggör rådsmedlemmars
mandat och
roller.
3) Genomföra
dialogmöte med
kommunerna på
politisk nivå
8) Förbättra informationsutbytet
mellan kommunens tjänsteman
och politiker
12) Anpassa förankringsprocesserna till kommunerna
19) Effektivisera
DKR- mötena
och gör dem
mer likartade.
13) Utveckla former
för medborgardialoger.
20) Förtydliga
remissförfarandet.
4) Ta fram bättre
underlag vid
trafikförändringar.
9) Öka kommunernas inflytande
på strategiska
dokument
21) Sprid kunskap
om kollektivtrafikens organisation.
5) Stärka
kommunteamet
samt tydliggöra
geografiskt
ansvar för trafikutveckling
10) Involvera kollektivtrafiken tidigt
i samhällsplaneringen
14) Öka dialog och
samarbete om
trafikförsörjningsprogrammet.
15) Tydliggör vem
som har tolkningsföreträde
vid målkonflikter.
16) Ansvar att
sprida kunskap
om kollektivtrafikens organisation.
18) Tydliggör rådsmedlemmars
mandat och roller.
Västtrafik
1. Använda kommunerna som kunskapskälla i en strukturerad process
Kommunerna har kunskap om lokala förutsättningar, en kunskap som i större utsträckning bör beaktas
och användas av Västtrafik. Löpande sker informations- och kunskapsutbyte via de etablerade kontaktvägarna mellan kommun och Västtrafik. Därutöver behöver Västtrafik säkerställa att information sammanställs från kommunerna minst en gång per år, i samband med uppstart av arbete med ny trafikplan.
Västtrafik begär in skriftlig information från kommunerna i samband med uppstart av arbetet.
Detta görs samtidigt som Västtrafik bjuder in till inledande dialogmöten om trafikplanen. På
så sätt har varje kommun ett skrivet dokument till dialogmötena som underlag.
Västtrafik har kommunicerat kontaktvägarna mellan kommunerna och Västtrafik,
genom att ta fram en informationsfolder som skickats ut.
en
Årlig
mo
återk e
d
man
2. Tydliggöra och utveckla arenor för att diskutera operativa frågor
Beslutsmandatet för operativa frågor ligger hos Västtrafik men kommunerna önskar att det tydligare
framgår var, när och hur de kan diskutera och påverka operativa frågor.
Västtrafik har tagit fram och kommunicerat en årskalender till kommunerna där det
tydligt framgår när och i vilket forum det finns möjlighet för kommunerna att lämna
synpunkter.
Samtidigt finns önskemål om att dialog och samarbete ska ske mer utifrån funktion, exempelvis landsbygdstrafik, tågtrafik och stadstrafik. Västtrafik avser därför att förstärka dialogen och diskussionerna
runt specifika funktioner/teman som berör hela regionen. Det kan till exempel röra stadstrafik och tågtrafik (ett exempel är de dialogmöten om tågtrafik som nu hålls i stormötesform) men också andra typer
av funktioner som upphandling och marknadsföring.
Västtrafik har bjudit in till särskilda dialogmöten runt specifika funktioner/teman.
Därmed skapas ytterligare möjligheter att mötas för att diskutera mer operativa
frågor.
en
Årlig
omåterk e
mand
3. Genomföra dialogmöten med kommunerna på politisk nivå
I samband med att arbetet med ny trafikplan drar igång bjuder Västtrafik in till inledande dialogmöten
med respektive kommun. Inbjudan har tidigare främst vänt sig till kommunens tjänstemän. Eftersom
kommunerna nu önskar utökad dialog på politisk nivå, kommer inbjudan framöver att gå även till
politiker.
Inbjudan till höstens dialogmöten med respektive kommun, skickas till både
tjänstemän och politiker i kommunen. För att underlätta planeringen har Västtrafik
utarbetat och kommunicerat ut en mötesplan till kommunerna i god tid.
t
mför
Geno
en
Årlig
mo
k
åter
e
mand
4. Ta fram bättre underlag vid trafikförändringar
Kommunerna efterfrågar ett bättre underlag, i så god tid som möjligt från Västtrafik vid trafikförändringar. Det gäller framförallt i samband med neddragningar. Bl a efterfrågas resandestatistik nedbrutet
på linje, hållplats och tid. Varför görs förändringarna och vilka blir konsekvenserna? Önskemål om den
efterfrågade statistiken är inte alltid möjlig att tillgodose med dagens teknik. Västtrafik upphandlar för
närvarande ett nytt kundräkningssystem vilket på sikt kan tillgodose en del av kommunernas önskemål.
Manuella räkningar är också möjliga vid neddragning av trafik.
I arbetet med att ta fram trafikplanen, arbetar Västtrafik med en mer strukturerad
konsekvensanalys, där effekter av samtliga trafikförändringar beskrivs mer i
detalj. Det kommer därmed att finnas ett bättre underlag vid dialogen med
berörda kommuner.
Så god framförhållning som möjligt ska eftersträvas för att möjliggöra åtgärder
för att till exempel öka resandet på en sträcka.
en
Årlig
omåterk e
mand
5. Stärka kommunteamet samt tydliggöra geografiskt ansvar för trafikutveckling
Kommunerna har framfört synpunkter på resursbrist hos Västtrafik. Samtidigt har trafikutvecklarna
endast haft ansvar per avtal (trafikföretag), vilket har medfört ett otydligt geografiskt ansvar vad gäller
trafikutvecklingen.
Flera kommuner önskar att Västtrafik förstärker med ytterligare trafikutvecklare som har geografiska
ansvarsområden.
Sedan hösten 2013 har kommunteamet förstärkts och det finns nu en kommunkoordinator per delregion. Dessutom har fyra trafikutvecklare fått geografiska
ansvarsområden, vilket de inte hade tidigare.
t
mför
Geno
Kommunerna
6. Utse en ansvarig tjänsteman med tid att bereda frågor inför DKR
Rådsstrukturen bygger på att frågor är väl förberedda och förankra inför beslut. Tjänstemän i varje
kommun måste ta en aktiv del i beredningarna för att den politiska beslutsgången ska fungera.
Idag har de flesta kommuner en ansvarig tjänsteman med ”övergripande
funktion”, med tid avsatt för att bereda frågor för råden. Beroende på
kommunernas storlek har de naturligtvis olika förutsättningar att avsätta tid och
resurser.
Följs
e
pand
fortlö
7. Tydliggör rådsmedlemmars mandat och roller
Rådsstrukturen är tänkt att spegla BHU-processen för kollektivtrafiken. För att kunna göra det behöver
de delregionala råden ges samma funktion som kommunalförbunden när det gäller strategiska kollektivtrafikfrågor. Därmed är det viktigt att kommunen har gett sin representant det tydliga uppdraget och
mandatet som samverkansformerna förutsätter. För att råden ska fungera krävs också god närvaro från
kommunerna vid de delregionala råden.
Flera delregioner har sett över organisationen av råden i och med en ny mandatperiod.
Kommunerna ska säkerställa att representanten har mandat att företräda
kommunen i de delregionala kollektivtrafikråden. Den politiker som får
mandatet har ansvar för förankringen i den egna kommunen, av de frågor som
behandlas i råden. Detta är viktigt att göra vid byte av ledamöter.
tet
Arbe er
ätt
forts
8. Förbättra informationsutbytet mellan kommunens tjänsteman och politiker
Vid tjänstemännens beredningsgruppsmöten diskuteras kollektivtrafikfrågorna lite mer ingående jämfört med i råden. Ett syfte med beredningsgrupperna är att förbereda DKR-mötena. I samband med
arbetet med att förbättra samverkansformerna har framkommit att det i många kommuner finns brister
i informationsutbytet mellan ansvarig tjänsteman och politiker. Det är angeläget att det finns ett informationsutbyte mellan tjänstemän och ansvariga politiker som sitter i DKR.
Kommunerna bör avsätta tid för ökat informationsutbyte mellan ansvarig
tjänsteman och politiker som en förberedelse inför DKR-möten.
De delregionala råden kan överväga att bjuda in handläggargruppen
(tjänstemännen) till DKR-mötena.
upp,
Följs
ägs
överv
9. Öka kommunernas inflytande på strategiska dokument
Kommunerna behöver bli mer delaktiga vid framtagandet av strategiska dokument, t ex trafikförsörjningsprogrammet. På så sätt ökar det kommunala inflytandet och ömsesidig förståelse och förtroende.
Vid detta arbete företräder den kommunala tjänstemannen inte specifikt sin egen kommun utan sin
delregion eller till och med hela Västra Götaland.
Behovet av kommunalt engagemang och resurser är i detta fall projektstyrt. Här handlar det ofta om att
man turas om inom kommunkollektivet att medverka mer aktivt i en utsedd arbetsgrupp eller
liknande.
Kommunerna har avsatt resurser för kommunalt engagemang i landsbygdsutredningen, och till en arbetsgrupp till revideringen av trafikförsörjningsprogrammet.
tet
Arbe er,
ätt
forts pp
u
s
följ
10. Involvera kollektivtrafiken tidigt i samhällsplaneringen
Det är viktigt att säkerställa att kollektivtrafiken finns med i både den strategiska översiktsplaneringen
och i mer detaljerad planering i kommunerna. Att tidigt involvera kollektivtrafikansvariga parter ökar
den ömsesidiga förståelsen och ger samtidigt möjlighet att lyfta in vad som ger bäst förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling.
Några kommuner har samarbetat med Västtrafik och kollektivtrafiknämnden i
samhällsplaneringsfrågor i tidiga skeden.
tet
Arbe er
ätt
forts
Kollektivtrafiknämnden
11. Tydliggöra styrmodellen mellan KTN och VT
Relationen mellan kollektivtrafiknämnden och Västtrafik behöver tydliggöras mer. Kommunerna behöver mer kunskap om vilka frågor som beslutas var och hur styrningen över Västtrafik ser ut.
Kollektivtrafiknämnden tar fram ett dokument som beskriver styrmodellen och
samverkan inom kollektivtrafiken. I den årliga avstämningen med kommunerna om
kommande års inriktning förtydligas styrmodellen för kollektivtrafik.
tet
Arbe er
tt
ä
forts
12. Anpassa förankringsprocesserna till kommunerna
Nämnden behöver vara tydlig i hur förankringen av olika dokument förväntas ske, om det är en remiss
eller inte samt vilket svar som förväntas tillbaka. Kommunerna har långa beslutsprocesser och det behöver kollektivtrafiknämnden ta hänsyn till.
Kollektivtrafiknämnden har tagit ansvar för att tydligt ange förankringsprocessers
tidplaner och form. Planerade processer läggs sedan upp med tidplan på
kollektivtrafikrådens webbplats.
tet
Arbe er,
ätt
forts pp
u
följs
13. Utveckla former för medborgardialog
Medborgardialog är ett sätt att involvera användarna i samhällsprocessen. En sådan dialog kan göras
på många olika sätt och i olika format. Den grundläggande tanken är att bättre kunna identifiera vad
användarna efterfrågar både nu och i framtiden. Förhållandet mellan invånare och myndigheter håller
på att omdefinieras och intensifieras.
Kollektivtrafiknämnden tar ansvar för avvägningar och aktiviteter för medborgardialog kring de frågor som nämnden beslutar om. Kollektivtrafiknämnden har
i samband med revideringen av trafikförsörjningsprogrammet genomfört både en
digital medborgardialog och fokusgrupper i olika delar av Västra Götaland.
tet
Arbe er,
ätt
forts pp
u
följs
14. Öka dialog och samarbete om trafikförsörjningsprogrammet
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska revideras till 2016. Kommunerna och Västtrafik behöver involveras i processen i framtagandet av programmet så att parterna får en så gemensam av syn på
kollektivtrafikens utveckling i Västra Götaland som möjligt. Det är viktigt dels för en ökad ömsesidig
förståelse men också eftersom samhällsbyggnad och kollektivtrafikens utveckling behöver gå hand i
hand. Tidplanen behöver vara utformad så att det finns tid för förankring i kommunerna.
Arbetet med revideringen är i gång. En arbetsgrupp med tjänstemän från
kommunerna (8 st) samt Västra Götalandsregionen (3 st) bereder. Två större temaworkshops har hållits på tjänstemannanivå. Under våren 2015 planeras workshops
i varje delregionalt kollektivtrafikråd.Tidplanen är utformad för att medge
förankringstid i varje kommun.
tet
Arbe er
ätt
forts
15. Tydliggör vem som har tolkningsföreträde vid målkonflikter
Målkonflikter är en del av programmets tillämpning. Målen handlar om miljö, resande, marknadsandel,
nöjdhet och kollektivtrafik för alla grupper. Kollektivtrafiknämnden har beslutanderätten att göra avvägningar vid målkonflikter.
Kollektivtrafiknämnden för dialog kring övergripande avvägningar mellan
mål i kollektivtrafikråden samt i den årliga avstämningen genom remiss till
kommunerna.
tet
Arbe er
ätt
forts
16. Ansvara för att sprida kunskap om kollektivtrafikens organisation
Det är tydligt att kommuner, regionen och Västtrafik hade olika förväntningar på roller, arbetsformer
och ansvar efter skatteväxlingen. Insatser bör göras för att öka kunskapen om kollektivtrafikens nya
organisation. Till våren 2015 föreslås att kollektivtrafiknämnden tar initiativ till att politiker från DKR,
RKR och Västtrafik besöker kommunfullmäktige inom sin delregion och informerar om roller, mandat
och ansvar, samt för dialog om trafikförsörjningsprogrammet.
Kollektivtrafiknämnden planerar att genomföra en kommunturné med ihop med
kommunrepresentanterna i RKR och Västtrafik hösten 2015.
ring
Plane ad
rj
påbö
Kollektivtrafikråden
17. Tydliggör syftet med kollektivtrafikråden
Kollektivtrafikråden är forum för att utveckla kollektivtrafiken långsiktigt. Råden ska därmed fokusera
på strategiska frågor. Ibland tar frågor av operativ och detaljerad karaktär (som kanske bara berör en
kommun) upp för stor del av rådens arbete. Råden bör årligen ha en genomgång av syftet med rådet
och vilken typ av frågor som ska prioriteras. Ett gemensamt dokument kan tas fram till stöd för kollektivtrafikråden, i form av en kortfattad arbetsordning.
Råden arbetar nu med revideringen av trafikförsörjningsprogrammet.
Tjänstemannagruppen ska utarbeta ett förslag till gemensam arbetsordning för
kollektivtrafikråden som sedan kan beslutas i vart och ett av råden.
tet
Arbe er
ätt
forts
Inom ramen för rådens arbete skall det finnas möjlighet att adjungera två politiker från
Västtrafiks styrelse. Politikerna i råden har då möjlighet att diskutera strategiska frågor
med Västtrafik. Även tjänstemän från Västtrafiks kommunteam bör närvara på råden och bör ha en informationspunkt om övergripande aktuella frågor.
Västtrafiks styrelse har utsett två politiker som kan adjungeras till respektive
kollektivtrafikråd (vid behov).
Följs
upp
18. Tydliggör rådsmedlemmars mandat och roller
Politiker i de delregionala råden har mandat att företräda sin egen kommun (se kommunens ansvar).
De två DKR-politikerna skall ha mandat att företräda sin delregion när de sitter i det regionala rådet.
Ibland råder tvivel om att de två DKR-politikerna har detta mandat. Motsvarande tvivel finns även på
tjänstemannanivå i Göteborgsområdet där de två DKR-sekreterarna utgörs av kommuntjänstemän.
Sekreterarna i övriga tre delregioner har sin anställning på kommunalförbundet.
I de delregionala råden, där det finns behov, bör beslut tas i att förtydliga
mandaten i enlighet med avtalet om samverkansformer kommun/region.
BHU utgör regionalt samrådsforum för kollektivtrafik från och med 2015.
si
mför
Geno DKR
varje
19. Effektivisera DKR-mötena och gör dem mer likartade
De fyra delregionala råden bör ha likartade agendor för sina möten, men på dagordningen bör också
finnas möjlighet att behandla frågor som är unika och speciella för en delregion. De administrativa
rutinerna för framtagning av agendor, utskick, minnesanteckningar mm kan förbättras. Avgränsningen
mellan informationsärenden och beslutsärenden bör förtydligas. Mötena utvärderas regelbundet för
ständig utveckling och effektivisering.
Tjänstemännen hos kollektivtrafiksekretariatet, DKR-sekreterarna och Västtrafiks kommunteam har börjat att i högre grad förbereda gemensamma agendor till de fyra
beredningsgrupperna och till delregionala kollektivtrafikråden (DKR).
DKR-mötena avslutas med en ”mötesutvärdering” som leds av ordföranden (fortsätter så länge det finns ett behov.
t,
mför
Geno upp
följs
20. Förtydliga remissförfarandet
Årlig uppföljning- och avstämning av trafikförsörjningsprogrammet skall ge underlag för kollektivtrafiknämndens årliga uppdrag till Västtrafik. Varje år skickar kollektivtrafiknämnden ut den årliga uppföljningen- och avstämningen på remiss till respektive kommun. Detta är enda tillfället där kollektivtrafiknämnden remitterar ärenden direkt till enskilda kommuner.
Alla andra strategiska dokument och frågeställningar remitterar kollektivtrafiknämnden till kollektivtrafikråden. Det är då upp till respektive råd om man vill remittera vidare till sina kommuner. De delregionala råden avger ett yttrande för sin delregion. Det skall finnas tillräckligt med remisstid så att kommunerna kan behandla ärendet i kommunstyrelsen.
Ett aktivitetsschema över pågående projekt med beslutsdatum finns tillgängligt på
rådens hemsida.
att
Forts ing
ater
uppd
21. Sprid kunskap om kollektivtrafikens organisation
Det är tydligt att kommuner, regionen och Västtrafik hade olika förväntningar på roller, arbetsformer och
ansvar efter skatteväxlingen. Insatser bör göras för att öka kunskapen om kollektivtrafikens nya organisation. Till våren 2015 föreslås att politiker från DKR, RKR och Västtrafik besöker kommunfullmäktige
inom sin delregion och informerar om roller, mandat och ansvar.
Kollektivtrafiknämnden planerar att genomföra en kommunturné med ihop med
kommunrepresentanterna i RKR och Västtrafik hösten 2015.
Dialogmötet den 27 mars 2014 var ett steg att öka förståelsen för varandras
förutsättningar och villkor samt förtydliga ansvar, mandat och roller.
te
Arbe t
ja
r
påbö
_~_ .~.
W
W
\_;~_:/
LILLA EDETS
KOMMUN
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-04-22
§ 42
internkontrollplan för kommunstyrelsen 2015
Dnr 2015/KS0200
Sar~°imanfattning
~V~.je nämnd och styrelse ska enligt internkontrollreglementet årligen upprätta en
int :nkontrollplan och även årligen redovisa uppföljr~in~en till kommuns~yrelsen~
F~: jande granskningsområden föreslås för kommunstyrelsen 2015:
BeFiö~igheter a Vad görs med en medarbetares behörighet då de avslutar sin ~u~ställ~in~.
Verkställighet ~- Kontroll. av verkställighet av politiska beslut i kommunfullrr~äktige ~~~
kommunstyrelse 2014.
IVerifikatione~°- Kontroll. av att verifikationer är kompletta, d v s att relevanta. h.andlixi~ar
kan. kopplas till fakturan.
Personc~lförmnner; gåvor och representation -Kontroll av att Vä~leåande regler- orre
håvor, förmåner och belöningar efterlevs
beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad 20].5-04-18
Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen
Korramunstyrelsen fastställer internkontrollplan 2015 för kommunstyrelsen enligt ovan.
13
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-04-21
2015/KS0200-4
000
Internkontrollplan för kommunstyrelsen 2015
Dnr 2015/KS0200
Sammanfattning
Varje nämnd och styrelse ska enligt internkontrollreglementet årligen upprätta en
internkontrollplan och även årligen redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen.
Följande granskningsområden föreslås för kommunstyrelsen 2015:
Behörigheter - Vad görs med en medarbetares behörighet då de avslutar sin anställning.
Verkställighet – Kontroll av verkställighet av politiska beslut i kommunfullmäktige och
kommunstyrelse.
Verifikationer- Kontroll av att verifikationer är kompletta, d v s att relevanta handlingar
kan kopplas till fakturan.
Personalförmåner, gåvor och representation – Kontroll av att Vägledande regler om
gåvor, förmåner och belöningar efterlevs
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad 2015-04-18
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen fastställer internkontrollplan 2015 för kommunstyrelsen enligt ovan.
Lena Palm
kommunchef
lena.palm@lillaedet.se
0520-65 95 04
Beslutet expedieras till
Samtliga avdelningar inom kommunledningsförvaltningen
.~. .~.
`'~"'~'
ul4..~!
\:_=
~_
LILLA EDETS
KOMMUN
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-04-22
§ 43
Uppföljning samtliga nämnders internkontrollplaner 2Q14
Dnr 2014/KS0069
Sammanfattning
Enligt internkontrollreglementet ska varje nämnd anta en särskzld plan för uppföljning
av den interna kontrollen. Nämnden ska i samband med årsredovisningens upprättande
rapportera resultatet från uppföljningen av den. interna kontrollen inorm nämnden till
kommunstyrelsen.
Samtliga nämnder utom miljö- och byggnämnden har antagit internlcontrollplan för
2014.
Av de nämnder som antagit in.terkontrollplan är det utbildningsnämnden., kultur- och
fritidsnämnden och överförmyndarnämnden song inte redovisat resultatet av
uppföljningen.. Vad avser överförmyndarnämnd~n så dar extern grax~sknina skett av
länsstyrelsen. Granskningen har genomförts utan azimärkningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från korilmunchefen 2014-04m]8~
Yrkande
Ingemar Ottosson (S), ordförande° lämnas följande yrl~ande:
1. Kommunstyrelsen uppmanar kulturs och fritzdsnämnder~ och utbildningsnämnden
att redovisa uppföljningen för 2014 till kommunstyrelsen,
2. Kommunstyrelsen uppmanar miljö och byggnämnden att de ska följa.
interkantrollreglementet och anta en särskild plan 2015 för uppföljning av den
znterna, kontrollen samt att följa upp densamma.
3e Kommunstyrelsen bedömer den interna kantrollen är genom.föz°d på ett
tillfr~dställande sätt av individnämnden9 omsorgsnämnden ich
samhällsbyggnadsnämnden,
4, I~ommlznstyrelsen anser den interna kontrollen för överförmyndar~riämnden
genomförd med hänvisning till Länsstyrelsen granskning°
Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen
_
1 o Kommunstyrelsen uppmanar kultur och fritidsnämnden och utbildningsnämnden
att redovisa uppföljningen för 2014 till kommunstyrelsen,
2, Kommunstyrelsen uppmanar miljö och byggnämnden att de ska följa
interkontrollreglementet och anta en särskild plan 2015 för uppföljning av den
interna kontrollen samt att följa upp densamma.
~~~
i~
.,, .~.
W
W^.,.
T
~~
LILLA EDETS
`~
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-04-22
3. Kommunstyrelsen bedömer den interna kontrollen är genomförd på ett
tillfredställande sätt av individnämndens omsorgsnämnden och
samhällsbyggnadsnämnden.
4. Kommunstyrelsen anser den interna kontrollen för överförmyndarnämnden
genomförd med hänvisning till Länsstyrelsen granskning,
is
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-04-21
2014/KS0069-25
000
Uppföljning samtliga nämnders internkontrollplaner 2014
Dnr 2014/KS0069
Sammanfattning
Enligt internkontrollreglementet ska varje nämnd anta en särskild plan för uppföljning
av den interna kontrollen. Nämnden ska i samband med årsredovisningens upprättande
rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till
kommunstyrelsen.
Samtliga nämnder utom miljö- och byggnämnden har antagit internkontrollplan för
2014.
Av de nämnder som antagit interkontrollplan är det utbildningsnämnden, kultur- och
fritidsnämnden och överförmyndarnämnden som inte redovisat resultatet av
uppföljningen. Vad avser överförmyndarnämnden så har extern granskning skett av
länsstyrelsen. Granskningen har genomförts utan anmärkningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från kommunchefen 2014-04-18.
Förslag till beslut
1. Kommunstyrelsen uppmanar kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden
att redovisa uppföljningen för 2014 till kommunstyrelsen.
2. Kommunstyrelsen uppmanar miljö- och byggnämnden att följa
interkontrollreglementet och anta en särskild plan 2015 för uppföljning av den
interna kontrollen samt att följa upp densamma.
3. Kommunstyrelsen bedömer den interna kontrollen är genomförd på ett
tillfredställande sätt av individnämnden, omsorgsnämnden och
samhällsbyggnadsnämnden.
Lena Palm
Kommunchef
lena.palm@lillaedet.se
0520-65 95 04
Beslutet expedieras till
Samtliga nämnder
., ~~,
`~"~`'
Q~
\\-~=/
.,
LILLA EDETS
KOMMUN
R
~r,
•~~•
;~.. ,~,
~..
~~...~, ~ ~~~
Dnr 2014/IN024
Interkontrollen syftar främst till att genom stickprovskontroller skapa möjlighet till en
fördjupad kontroll som komplement till den ordinarie regelbundna uppföljningen och
därmed öka det samlade uppföljningssystemets tillförlitlighet.
Internkontrollplanen för 2014 anger fyra områden för granskning. Dessa är utvalda med
utgångspunkt från en väsentlighets- och riskbedömning.
Sammanfattningsvis visar den genomförda internkontrollen att det föreligger allvarliga
brister vid myndighetsutövningen inom IFO. Kunskapen om gällande rutiner är
otillräcklig. Inför 2015 har därför ett flertal åtgärder vidtagits. Bland annat har
Individnämnden fattat beslut om en personalförstärkning med fyra årsarbetare.
Internkontrollen är ett viktigt instrument ur ett verksamhetsutvecklingsperspektiv. De
områden som valts ut för kontroll är relevanta och visar på förbättringsområden som
kommer att följas upp ytterligare.
Beslutsunderlag
Individnämndens arbetsutskott § 44/2015.
Tjänsteskrivelse från förvaltningschef daterad den 17 februari 2015.
Beslut
Individnämnden godkänner internkontrollrapport för 2014.
Beslutet expedieras till
Kommunfullmäktige
Kommunrevisionen
,,~,
{
i'!.
....~`
~,
io
,,4
i.
tet.
-4+
`~'`'"
~~~-~/
LILLA EDETS
KOMMUN
•
•
•
.•gir
• •
~.~.
•-
1
Dnr 2014/ON037
Interkontrollen syftar främst till att genom stickprovskontroller skapa möjlighet till en
fördjupad kontroll som komplement till den ordinarie regelbundna uppföljningen och
därmed öka det samlade uppföljningssystemets tillförlitlighet. Internkontrollen är ett
viktigt instrument ur ett verksamhetsutvecklingsperspel~tiv. De områden som valts ut för
kontroll är relevanta och visar på förbättringsområden som kommer att följas upp
ytterligare.
Resultaten från uppföljningen redovisas löpande efter varje kontrolltillfälle till
omsorgsnämnden och en gång per år till kommunfullmäktige och kommunrevisionen.
Internkontrollplanen för 2014 anger sex områden för uppföljning: Kontroll av
verkställighet gällande rutiner för hantering av privata medel,kontroll av rutiner för
avgiftshantering, konholl av rutiner för social dokumentation, kontroll av att rutiner för
omprövning av biståndsbeslut enligt SOL och LSS sker inom föreskriven tid, kontroll
av att genomförandeplaner upprättas och följs upp samt kontroll av systematiskt
brandskydd vid Ängshöken och Pilgården
Sammanfattningsvis pekar kontrollrapporterna på att vissa brister föreligger.
Förbättringsåtgärder har presenterats. Dessa områden kommer att följas upp i
kommande års internkontroll.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från förvaltningschef daterad den 17 februari 2015.
Beslut
Internkontrollrapport för 2014 godkänns
Beslutet expedieras till
Kommunfullmäktige
Kommunrevisionen
li
F
.t.
.~_
.'~"~' LILLI~ EDENS
.Q..~I.
~==~-/
Ka~1MUN
~~
i~kn~~ka n~r~nd~ra protokoll 201503-04
§17
lJppf~l~~~ng arg in~e~nkonirolipla~ 2014
E~~rs ~coMn~~g,
Kommunstyrelsen
~' ,'
I., .. _
~.
dnr 2014/5075
Ärende
Enligt Lilla Edets kommuns internkontrollreglemente framgår följande:
Inför varje verksamhetsår ska nämnden besluta om en särskild plan för uppföljning av
den interna kontrollen. Olika granskningsområden ska väljas ut med utgångspunkt från
en väsentlighets- och riskbedömning. Omfattningen av planen är beroende av nämndens
och dess verksamheters omfattning och volym och även avhängig den väsentlighetsoch riskbedömning som gjorts.
åammanfatining
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 27 februari 2014 att förvaltningen under året
skulle utföra kontroller enligt nedan:
Process
rutin/system
Abonnentregister
Renhållning
Kontrollmoment
Att alla
bostadsfastigheter har
renhållningsabonnemang eller
dispens. Kontroll
register/karta.
Abonnentregister slam Att alla bostäder har
antingen slamtömning
eller är påkopplade till
kommunalt VA. Kontroll
re ister/ VA-karta.
Intäkter slamtömning
Att entreprenören
redovisar korrekta
intäkter och kostnader
avseende tömningar
hos abonnenter. Att
kommunen får intäkter
för slambehandling vid
Ellbo.
Uppföljning av
Avstämning månadsvis
driftsentreprenadavtalet av arbetsuppgifter och
med Leifab angående
utförande.
ekonomi och utförande
Kontrollansvar
Frekvens
Metod
Rapportering
till
Risk
bedömning
Handläggare 1 gång/år
Stickprov
Teknisk chef
Allvarlig
Handläggare 1 gång/år
Stickprov
Teknisk chef
Allvarlig
Ekonom
Entreprenörens Teknisk chef
redovisning
samt egna
beräkningar.
Stickprov.
1 gång/år
Teknisk chef 1
gång/månad
Nämnden
Måttlig
Allvarlig
Samhällsbyggnadsnämndens beslut dnr 2014/5002-3 § 12
~~,
~y~~ 9
.t,
~P,
`""""~'
-~
-~- f~ILLA EDETS
\:_~~ KOM~[UN
~~
tekniska nämnden protokoll 2015-03-04
Bislut
Tekniska nämnden godkänner Förvaltningens uppföljning av internkontrollplanen för
2014
Beslutet expedieras
~ritt~Inger. I~orlander, tekniska avdelningen
~'~'v ,f ''`;~
io
LILLA EDETS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-05-06
Sidan
1/ 1
SKRIVELSER
Diarienummer
Ärende- och handlingsrubrik
2015/KS0206-3
Protokoll 2015-04-13
Namn
Kommunala pensionärsrådet
LILLA EDETS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-05-06
Sidan
1/ 1
DELEGATIONSBESLUT
Diarienummer
Ärende
2015/KS0005-5,7-8,10
12-16, 19
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015
2015/KS0015-1
Höjning av ungdomslöner 2015, ersätter tidigare beslut
2015/KS0015-5
Särskild ersättningför sjuksköterskor under semesterperioden 2015
2015/KS0045-2
Delegation av arbetsmiljöuppgifter 2015
2015/KS0218-1
Tillämpning av schablonbestämmelser i kommunens bestämmelser om arvoden och
ersättningar till förtroendevalda
2015/KS0221-4
Förändrad organisationsstruktur, kommunledningsförvaltningen
2015/KS0222-3
Rekrytering av avdelningschefer
2015/KS0229-11
Utbetalningsinstruktion avseende upphandlad kredit
2015/KS0233-1
Anställd till tjänsten som löneadministratör
2015/KS0250-6
Hembygdsföreningen i Lilla Edets användande av gamla kommunvapnet
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2015-04-22 i de delar de inte blir föremål för beslut i kommunstyrelsen.