BM_Rapport_2015-18
Husgrunder i kohage Historiska lämningar vid Bön Arkeologisk utredning Bön 1:8 m.fl. Röra socken, Orusts kommun Veronica Forsblom Ljungdahl och Magnus Rolöf Bohusläns museum Rapport 2015: 18 Husgrunder i kohage Historiska lämningar vid Bön Arkeologisk utredning Bön 1:8 m.fl. Röra socken, Orusts kommun Bohusläns museum Rapport 2015:18 ISSN 1650-3368 Författare Veronica Forsblom Ljungdahl och Magnus Rolöf Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Foto taget av Veronica Forsblom Ljungdahl. Fotot visar hagmarksgranen i Kohagen Tryck Bording AB, Borås 2015 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se Innehåll Sammanfattning...........................................................................................................................................................................6 Bakgrund..........................................................................................................................................................................................................6 Landskapsbild.......................................................................................................................................................................................6 Natur- och kulturlandskap............................................................................................................................................6 Fornlämningsmiljö.........................................................................................................................................................................6 Röra 116 :1–2.....................................................................................................................................................................................6 Historiskt källmaterial...........................................................................................................................................................6 Tidigare undersökningar...................................................................................................................................................9 Syfte och frågeställningar....................................................................................................................................9 Metod........................................................................................................................................................................................................................9 Genomförande...................................................................................................................................................................................9 Resultat................................................................................................................................................................................................................9 Sökschaktgrävning....................................................................................................................................................................9 Delområde 1 ( DO1 ).......................................................................................................................................................... 10 Delområde 2 ( DO2 )........................................................................................................................................................ 10 Delområde 3 ( DO3 )........................................................................................................................................................ 13 Delområde 4 ( DO4 )........................................................................................................................................................ 13 BM2014 :47 ( Lägenhetsbebyggelse )............................................................................................ 14 Översiktlig kartstudie....................................................................................................................................................... 14 Resultat gentemot undersökningsplanen................................................................. 17 Materialets potential....................................................................................................................................................... 17 Antikvariskt bevarandevärde och pedagogisk potential............................... 17 Kommentar rörande Röra 116 :1–2.............................................................................................................. 17 Slutsatser samt åtgärdsförslag......................................................................................................... 18 Referenser.................................................................................................................................................................................................19 Litteratur.................................................................................................................................................................................................... 19 Otryckta källor................................................................................................................................................................................ 19 Tekniska och administrativa uppgifter.............................................................................. 20 Bilagor................................................................................................................................................................................................................. 21 4 Bohusläns museum Rapport 2015:18 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad. Husgrunder i kohage Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för utredningen markerad. Skala 1 :20 000. 5 6 Bohusläns museum Rapport 2015:18 Sammanfattning Bohusläns museum har genomfört en arkeologisk ut redning av fastigheten Bön 1 :8 i Röra socken, Orust kommun. Utredningen omfattade en sökschaktsgräv ning samt en översiktlig kartanalys av utredningsom rådet. Inga anläggningar av förhistorisk karaktär fram kom under utredningen men två stengrunder efter en jordkällare och trolig ängslada identifierades och doku menterades. Kartanalysen visade att de sannolikt till kommit någon gång mellan 1832 och 1847 i samband med laga skifte och registreras i FMIS som övrig kul turhistorisk lämning ( Lägenhetsbebyggelse ). Bakgrund Bohusläns Museum genomförde i oktober 2014 en särskild arkeologisk utredning av fastigheten Bön 1 :8 i Röra socken, Orust kommun. Anledningen var att Orust kommun håller på med en detaljplan för bo stadsutbyggnad på fastigheten Bön 1 :8 och småindustri och verksamheter på fastigheterna Röra-Lunden 1 :26 och 1 :39. Bohusläns museum har tidigare utfört en så kallad frivillig utredning och en avgränsande arkeolo gisk förundersökning ( L ST dnr 431-10413-2011 ) av den förhistoriska boplatsen Röra 202 :1. Efter att den tidi gare utredningen och förundersökningen gjordes så har planområdet utökats ytterligare åt söder och öster och tangerar därmed de registrerade odlingsrösena Röra 116 :1–2. Länsstyrelsen begärde därmed en komplette rande arkeologisk utredning av området. Landskapsbild Natur- och kulturlandskap Utredningsområdet är beläget strax väster om samhället Henån på norra Orust. Det ligger nordväst om och kant i kant med industriområdet Lunden och löper uppe på och längs ett höjdområde, delvis beskogat, som ligger på sydsidan av en forna havsvik som idag är dalgången från Ängs kile ned förbi Dalby, Bön och Utgård. Den centrala delen av höjdområdet utgörs av flera höjdlägen med berg i dagen drygt 50–55 meter över ha vet och sluttar ned mot sydväst där marken till största delen utgörs av åkermark. Den nordvästra delen av un dersökningsområdet är till största delen beväxt med tät barrträdsskog som övergår i tät slyskog i norra delen. Fornlämningsmiljö I närområdet finns flera fornlämningar registrerade. Strax norr om undersökningsområdet ligger boplat sen Röra 202 :1. År 2011 gjorde Bohusläns museum en avgränsande arkeologisk förundersökning av fornläm ningen. Vid undersökningen framkom en förhistorisk flatmarksgrav som registrerades som Röra 265 ( se un der Tidigare undersökningar nedan ). Norr om Röra 202 :1 ligger fornborgen Geteborgen ( Röra 5 :1 ) och söder om utredningsområdet återfinns en pestgrav ( Röra 79 :1 ). Registrerade gravar i närom rådet ( Röra 14 :1, 113 :1 ) ligger på något högre krönlä gen mellan 65–75 meter över havet. Förutom dessa så finns det även ett par registrerade bytomter i närområ det ( Röra 176 :1 och Röra 194 :1 ). Röra 116 :1–2 Ett tiotal meter väster om utredningsområdet återfinns Röra 116 :1–2. De är registrerade som röjningsösen i FMIS med status övrig kulturhistorisk lämning. I re gistret beskrevs de ursprungligen som två stensättnings liknande odlingsrösen, cirka 3 meter i diameter och 0,3 meter höga med stenar om 0,15–0,30 meter, med kom mentaren »Troligen odlingssten«. Det noteras att det ena av rösena har en synlig kantkedja på västra sidan. De besöktes inte i revideringsinventeringen 1990. Be siktning och bedömning av Röra 116 :1–2 ingick i den ursprungliga undersökningsplanen men prioriterades bort efter nedräkning av kostnader. Rösena besiktiga des snabbt i fält ändå men det var inte möjligt att säga något om deras status eller konstruktion då de var över vuxna av enbuskar och knappt synliga. Historiskt källmaterial Ett antal historiska kartor berör området kring Ut gård, Lunden och Bön. Storskifteskartorna härrör från 1780-talet, men ingen av de som studerats berör direkt det aktuella utredningsområdet. En geometrisk karta från 1786 visade sig svårrektifierad men borde ligga kant i kant med utredningsområdet, i övrigt är det främst inä gomarkerna mot väst som omfattas av storskifteskartorna. Det är istället i en jämförelse mellan laga skifteskar tan från 1832, en hemmansklyvningskarta från 1847 och den äldre ekonomiska kartan från 1936 som man kan förstå de iakttagelser som gjordes i fält. Detta redogörs för under resultatdelen nedan. Husgrunder i kohage Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8B2b ( 8121 ), med översikt över utredningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 :10 000. 7 8 Bohusläns museum Rapport 2015:18 Figur 4. Karta över tidigare utförda arkeologiska insatser i området. Skala 1 :5 000. Husgrunder i kohage Tidigare undersökningar Några tidigare arkeologiska insatser har gjorts i om rådet inför ny detaljplan av och runt industriområdet Röra-Lunden. Norr om det aktuella utredningsområdet utförde Bohusläns museum sommaren 2010 en frivil lig arkeologisk utredning i samband med Bohus-plans projektering på fastigheterna Bön 1 :8 och Dalby 1 :11 ( Ortman 2011 ). Vid utredningen påträffades ett områ de med slagen flinta och förhistorisk keramik. Fynden bedömdes dock inte vara av sådan art eller omfattning att de föranledde någon fortsatt antikvarisk insats. De taljplaneområdet berörde dock en känd fornlämning, Röra 202 :1 som är registrerad som en boplats. Bohusläns Museum utförde vid två senare tillfällen under 2011 en avgränsande arkeologisk förundersökning av boplatsen vid vilken det framkom ett antal anläggningar i form av rännor, en trolig härd och ett fyndförande lager/sten packning ( Ortman & Rolöf 2012 ). Även ett kulturpå verkat utkastlager registrerades nedslänt om fornläm ningen. I ett av schakten påträffades en anläggning i form av en stenpackning som tolkades som en grav och registrerades som Röra 265. Boplatsområdet fick även en ny utbredning som revideringsanmäldes till FMIS. Syfte och frågeställningar Syftet med särskild utredning är att identifiera alla lämningar inom utredningsområdet och bedöma de ras antikvariska status och bevarandevärde samt pe dagogiska potential, för att kunna utgöra ett plane ringsunderlag för beställaren och beslutsunderlag för Länsstyrelsen i den fortsatta antikvariska hanteringen. Målgrupper var Orust kommun, Länsstyrelsen, andra myndigheter samt undersökare. Riktade frågeställningar motsvarade : • Finns okända förhistoriska ( grav/boplats lämningar ) inom utredningsområdet ? • Finns historiska lämningar inom utrednings området och uppfyller de kulturmiljölagens rekvisit för fornlämning ( 1850 ) ? En frågeställning om status på Röra 116 :1–2 priori terades bort i planeringsstadiet efter Länsstyrelsens re videring av undersökningsplanen. 9 Metod Utredningen avsågs utföras genom en okulär besiktning av utredningsområdet för att hitta lämpliga platser för antingen sökschakts- eller provgropsgrävning för hand där framkomlighet med maskin inte var möjlig. Even tuella anläggningar skulle beskrivas genom plandoku mentation och eventuell sonderingsundersökningas för att klargöra art och karaktär. Fynd skulle bedömas över siktligt i fält och återdeponeras. Särskilt angelägna fynd kunde komma att tillvaratagas. Inmätning och doku mentation skulle ske enligt sedvanlig arkeologisk praxis. Genomförande Området besiktigades den 7 oktober vilket resulte rade i att ett antal ytor valdes ut som intressanta för sökschaktgrävning. Även de två högsta bergskrönen inom undersökningsområdet besöktes för att se om det kunde finnas lämningar på dem. Vid besiktningen bortprioriterades några ytor som bedömdes som to pografiskt olämpliga ur fornlämningssynpunkt. Den nordöstra delen av området bestod av dels ett täkt område och dels av ett väldigt kuperat parti med stora stenblock och tät barrskog. Här var det omöjligt att ta sig in med maskin och inga provgropar grävdes heller då ytan bedömdes att vara topografiskt olämplig och inte intressant ur fornlämningssynpunkt. Täktområ det var starkt söndergrävt vilket ledde till att dessa två ytor prioriterades bort. Även det sydvästligaste hörnet av undersökningsområdet prioriterades bort då det var ganska sankt. GPS-problem vid inmätning av schakten i delområde 4 i södra delen ledde till att dessa schakt fick digitaliseras in i efterhand. Resultat I resultatdelen redovisas besiktningen och de urval som gjordes. Sedan beskrivs insatserna delområde för del område och vilka resultat de gav. Kartanalysen redogörs för i en egen separat del. I bilagedelen finns data från schaktgrävningen, anläggningar och fynd. Sökschaktgrävning Totalt drogs 29 sökschakt inom utredningområdet. Inga förhistoriska lämningar kunde iakttas. Inom ut redningsområdet fanns flera bergskrön som besiktiga des okulärt utan resultat. Spår av aktivitet i historisk 10 Bohusläns museum Rapport 2015:18 Figur 5. Planöversikt schakt och påträffade anläggningar. Skala 1 :2 000. tid i form av två stengrunder, flera stengärdesgårdar, ett täktområde, odlingsten och en äldre väg dokumente rades översiktligt. Delområde 1 ( DO1 ) Efter besiktning delades undersökningsområdet upp i fyra delområden utifrån topografi. Delområde 1 be stod av en smalare remsa mellan den mindre vägen i norr och ett bergsimpediment som löpte i väst-östlig riktning. Ovanpå bergsimpedimentet i nord-sydlig riktning löpte en äldre stengärdesgård som mättes in. Vegetationen bestod av ganska tät slyskog med björk och asp och gräsbevuxen mark. Bitvis var det svårt att komma in med maskin och en del mindre träd fick tas ned. Tre schakt ( S 1-3 ) grävdes på den här ytan och den sterila gulgrå lergrunden kom relativt snabbt un der förna och ett tunt matjordslager. Inget av schakten innehöll anläggningar eller fynd. Delområde 2 ( DO2 ) Området avgränsades av bergsimpediment i väst och sydöst, av stengärdesgård i sydväst och täktområdet. Täktområdet dokumenterades genom inmätning lik som den äldre körväg som löpte i nordväst-sydöstlig riktning från de påträffade husgrunderna mot indu striområdet i öst. Även ett påträffat vattenhål inom Husgrunder i kohage 11 Figur 6. Pia Claesson övervakar schaktning i delområde 1. Foto från norr Veronica Forsblom Ljungdahl. området mättes in. Inom delområdet hittades äldre husgrunder ( se mer nedan under rubriken BM2014 :47 ). Vegetationen runt husgrunderna var glesare än på delområde 1 och utgjordes av lägre, tät markväxtlighet som björnbärssnår. På platsen växte även syrén vilket högst troligt hörde ihop med husetableringen. Hus grunderna var kraftig överväxta av mossa och träd som lönn och gran. Bakom dessa ändrade växtligheten på sig och övergick i tät granskog med mossbevuxen mark. Ett av träden, en gran som var markant äldre än de an dra, hade växt på ett sådant sätt att den troligen är ett så kallat »hagmarksträd« ( se omslag ) som stått relativt ensam på en betesmark eller ängsmark och därför har kunnat växa sig väldigt bred. Det indikerade att den täta skogen till trots så har ytan förmodligen använts som betes-eller hagmark och växt igen först i senare tid. Intill husgrunderna lades sex schakt ( schakt 4–8 och 11 ). I schakt 7 framkom en mörkfärgning ( se figur 9 ) som skulle kunna utgöra en äldre nedgrävning men annars innehöll inget av schakten några anläggningar. I flera av schakten kom enstaka recenta fynd som spik, flintgods, fajans och krossat taktegel. I schakt 4 hitta des ett mynt från 1871 i matjorden och i schakt 8 kom en koncentration med krossade ostron- och snäckskal i matjordslagret. Samtliga fynd kopplas till den histo riska bebyggelsen. Delområdet skars i öster av ett brant bergskrön. Klip pan sköt ut något och bildade ett mindre överhäng så 12 Bohusläns museum Rapport 2015:18 Figur 7. Del av täktområdet och vattenhål. Foto från nordväst Veronica Forsblom Ljungdahl. Figur 8. Schakt 10 lades intill ett överhäng. Pia Claesson rensar. Foto från nordöst Veronica Forsblom Ljungdahl. Figur 9 (till höger). Foto över schakt 7 med den undersökta mörkfärgningen/gropen i mitten. Foto från norr Veronica Forsblom Ljungdahl. Husgrunder i kohage schakt 10 lades precis intill berget för att se om det gick att fånga om det eventuellt varit någon form av akti vitet på platsen i skydd av berget. Utöver enstaka bitar bearbetad kvarts och ett avslag i flinta hittades histo riska fynd som yngre rödgods, flintgods och buteljglas i matjordslagret. 13 Delområde 3 ( DO3 ) Terrängen på delområde 3 utgjordes av ett bergskrön ( 50–55 meter över havet ) och en sluttning mot sydväst som vid tillfället utgjordes av hagmark. Mot industri området i sydöst övergick krönet i ett brant stup. En bit ner i sluttningen låg ett vattenhål i en svacka i berget. Här löpte också en stengärdesgård som mät tes in. Strax nedanför krönet fanns en platå som bedöm des kunna vara intressant så åtta schakt ( schakt 16–22 ) drogs här och uppe på krönet. Alla schakt var tomma förutom schakt 16 som innehöll en lös stenpackning som låg i matjordslagret upp emot bergsidan. Schak tet breddades något för att följa anläggningen och den fotograferades och beskrevs. Den gav ett osorterat och luckert intryck och bedömdes vara odlingsten som på förts på bergsidan från den intilliggande hagmarken. Delområde 4 ( DO4 ) Området låg i den sydligaste delen av undersök ningsområdet och utgjordes av hagmark. Norr om Figur 10. Odlingssten i schakt 16. Foto från söder Veronica Forsblom Ljungdahl. Figur 11. Översikt över delområde 4 med industriområdet Röra-Lunden i bakgrunden. Foto från norr Veronica Forsblom Ljungdahl. 14 Bohusläns museum Rapport 2015:18 Figur 12. Översikt över jordkällaren. Foto från sydväst Veronica Forsblom Ljungdahl. delområde 4, längre upp i sluttningen, ligger odlings rösena Röra 116–1 :2. Här grävdes tio schakt som samt liga var likartade med en tjock förna och ett sandigt matjordslager på cirka 0,15 m innan den sterila lergrun den kom på ungefär 0,3 meter. Inga anläggningar eller fynd hittades i något av schakten. BM2014 :47 ( Lägenhetsbebyggelse ) Inom delområde 2 fanns lämningar efter två kraftigt övervuxna stengrunder. De undersöktes okulärt och be skrevs samt mättes in. Den ena bestod av en nedgrävd och övertorvad stengrund med en yttre begränsning på cirka 9,7 meter. Taket hade rasat in men de ungefärliga måtten på det inre rummet var 4,2×3,3×1,5 meter. Ste narna i konstruktionen varierade mellan 0,5–0,7 meter i storlek. Då den var täckt av växtlighet så var det svårt att se om stenarna var tillhuggna men de var i alla fall placerade med godsidan in mot rummet på den nor ra väggen. Öppningen såg ut att ha kunna ha varit åt söder och det var troligen en kallmurad konstruktion. Den tolkades i sammanhanget som att förmodligen ha varit en jordkällare. Öster om jordkällaren låg ytterligare en stengrund med måtten 9,8×7,6 meter med stora syllstenar på 0,8– 1,2 meter. Också den här grunden var kraftigt överväxt och det var svårt att urskilja om det fanns något spis röse eller inte. En eventuell trappsten på den västra si dan noterades dock och fotades. Tolkningen i fält var att det förmodligen rörde sig om en mindre lada, på grund av avsaknad av spisröse och den enkla syllen med stora, omurade stenblock. Översiktlig kartstudie På 1786 års storskifteskarta över utängarna på Utgård, Lunden och Bön tangeras utredningsområdet, som lig ger utanför det karterade området men i text anges vara »Lundens betes-hage«, söder om en äldre ( idag försvun nen ) vägsträckning som löper över ängsmarkerna i norr. På 1832 års laga skifteskarta har vägsträckningen hamnat i anslutning till höjdområdets norra kant, och ängsmarkerna tagits upp som ett antal åkerlyckor. På denna karta finns inga angivna byggnader eller någon vägsträckning inom utredningsområdet motsvarande det som sågs i fält. Den södra inmätta gärdesgården Husgrunder i kohage Figur 13. Översikt över stengrunden som tolkas som att ha varit en ängslada. Foto från nordväst Veronica Forsblom Ljungdahl. Figur 14. Stenen som eventuellt skulle kunna vara en trappsten till ängsladan. Foto från väst Veronica Forsblom Ljungdahl. 15 16 Bohusläns museum Rapport 2015:18 Figur 15. Utsnitt ur 1832 års laga skiftes- och hemmanklyvningskarta med aktuellt utredningsområde markerat, liksom de påträffade husgrunderna, vägen och gärdesgårdarna. Skala 1 :4 000. korrelerar med en av laga skiftesgränserna. De norra gärdesgårdarna anges inte på denna karta, eller mot svaras av någon gränsdragning. Nästa karta visar läget i den norra delen av utred ningsområdet femton år senare, år 1847. Åkerlyckorna norr om berget är i stort sett oförändrade, liksom väg sträckningen som löper vidare runt berget västerut in på Böns inägomark. Man kan nu också se två byggna der på kartan söder om vägen, förvisso inte på exakt samma positioner som de inmätta husgrunderna, men så pass nära att de med säkerhet korrelerar. Området de ligger i namnges som del av »Kohagen« och anges ha »blandad ler och sandbotten«. Kartan gjordes i sam band med en hemmansklyvning, den nya gränsen löper tvärs över norra utredningsområdet och den inmätta gärdesgården här löper delvis i samma sträckning som gränsen, utom i en snutt som snarare tycks följa ber gets begränsning. Den inmätta lilla vägen som iakttogs i fält inom del område 2 syns inte på denna karta, men finns därme mot inritad på den äldre ekonomiska kartan från 1936. Vid det här laget har dock byggnaderna försvunnit. På 1975 års ekonomiska karta visas vare sig bygg nader eller den lilla vägsträckningen på platsen, och nu har även vägen norr om utredningsområdet bytt riktning från att fortsätta västerut, för att istället löpa norrut ( dagens sträckning ). Utifrån detta kan man få en översiktlig bild av platsens historiska användning. Husgrunder i kohage 17 Figur 16. Utsnitt ur 1847 års hemmanklyvningskarta med aktuellt utredningsområde markerat, liksom de påträffade husgrunderna, vägen och gärdesgårdarna. Skala 1 :4 000 Området har utifrån sin topografiska belägenhet och markkaraktär använts som betesmark långt tillbaka, åtminstone belagt sedan slutet av 1700-talet. Vid mit ten av 1800-talet namnges området dessutom Kohagen. Byggnaderna har tillkommit någon gång mellan 1832 och 1847, i samband med laga skifte. Gärdesgårdarna här kan ha haft en boskapshållande funktion snarare än gränsvisande ; att de inte på klassiskt laga skifte-manér löper tvärs över bergsryggen efter hemmansklyvningen 1847 antyder det. Den lilla vägsnutten som anges på äldre ekonomiska kartan bör ha uppkommit på grund av byggnaderna och fanns kvar efter att byggnaderna försvunnit, vilket skett någon gång före 1936. Resultat gentemot undersökningsplanen Under den inledande besiktningen kunde några ytor prioriteras bort vilka inte utreddes med grävande insat ser. Några gärdesgårdar som iakttogs i fält ( inom delom råde 3 ) blev aldrig inmätta. Gärdesgårdsdokumentation ingår förvisso som regel inte i utredningsuppdraget, även om det underlättar vid jämförelse med kartstu dier. Utöver detta genomfördes uppdraget som planerat. Materialets potential Antikvariskt bevarandevärde och pedagogisk potential Ur fornlämningssynpunkt innehar området inga anti kvariska bevarandevärden. Som historisk miljö betrak tat representerar det ett flerhundraårig hagmarksbruk där byggnader, gärdesgårdar, vattenhål och vägsträck ning vuxit fram. Med tanke på närområdets höga ex ploateringsgrad, lämningarnas igenväxta och delvis förstörda ( täktverksamhet ) karaktär bedöms dock den pedagogiska potentialen som begränsad. Kommentar rörande Röra 116 :1–2 Odlingsrösena Röra 116 :1–2 berördes inte direkt av ut redningen, men det bör ändå nämnas att forskningen 18 Bohusläns museum Rapport 2015:18 Figur 17. Utsnitt ur 1975 års ekonomiska karta med aktuellt utredningsområde markerat, liksom de påträffade husgrunderna, vägen och gärdesgårdarna. Skala 1 :4 000. kring odlingsrösen/röjningsrösen de senaste åren har förändrat synen på lämningstypen. Övergångstyper är inte ovanliga. Därtill kommer att många förhistoriska röjningsrösen och även äldre gravar blivit påförda od lingssten i historisk tid, varför mörkertalet fornlämning ar i uppodlade och röjda områden är större än man trott. Slutsatser samt åtgärdsförslag De påträffade bebyggelselämningarna registreras i FMIS med den interimistiska beteckningen BM2014 :47. Kart studien har belagt att etableringen av dessa skett före 1850, men i samband med laga skiftesomställningen, varför antikvarisk status som Övrig kulturhistorisk lämning föreslås. Denna omfattas inte av formellt lag skydd, även om man ändå kan ta hänsyn till dem i en fortsatt planprocess, exempelvis genom att helt eller del vis undvika dem vid markexploatering. Inga ytterligare antikvariska åtgärder i övrigt föreslås. Länsstyrelsen är beslutande om fortsatta insatser. Husgrunder i kohage Referenser Litteratur Ortman, O. 2011. Bön 1 :8 och Dalby 1 :11. Röra socken, Orust kommun. Bohusläns museum Rapport 2011 :9. Uddevalla. Ortman, O. & Rolöf, M. 2012. Lämningar i Bön. Boplatslämningar och en nyupptäckt grav i Röra. Röra socken, Orust kommun. Bohusläns museum Rapport 2012 :12. Uddevalla. 19 Otryckta källor 14-RÖR-23 ( 1784 ). Lantmäterimyndigheternas arkiv. 14-RÖR-24 ( 1786 ). Lantmäterimyndigheternas arkiv. 14-RÖR-27 ( 1783 ). Lantmäterimyndigheternas arkiv. 14-RÖR-147 ( 1832 ). Lantmäterimyndigheternas arkiv. 14-RÖR-183 ( 1847 ). Lantmäterimyndigheternas arkiv. Henån 43 Röra NO ( 1936 ). Rikets allmäna kartverks arkiv. Henån J133-8b2b77 ( 1975 ). Rikets allmäna kartverks arkiv 20 Bohusläns museum Rapport 2015:18 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-13456-2014 Västarvet dnr :VA 577-2014 Västarvet pnr : 11904 Fornlämningsnr : Län : Västra Götalands län Kommun : Orust Socken : Röra Fastighet : Bön 1 :8 m. fl. Ek. karta : 8B2b/8121 Läge : X 6459215, Y 303316 Meter över havet : 40–50 Koordinatsystem : Sweref 99 TM Höjdsystem : RH2000 Uppdragsgivare : Orust kommun Ansvarig institution : Bohusläns museum Projektledare : Magnus Rolöf Fältpersonal : Pia Claesson, Veronica Forsblom Ljungdahl Konsulter : Stene entreprenad Fältarbetstid : 2014-10-07–08 Arkeologtimmar : 32 Undersökt yta : 21 800 m2 Arkiv :Bohusläns museums arkiv Fynd : Inga fynd omhändertogs Husgrunder i kohage Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Bilaga 2. Anläggningstabell 21 Bilaga 1. Schakttabell Schakt Fornlämning eller område Löpmeter Lager (m) Schaktdjup (m) Anl Fynd S1 DO1 4,6 0-0,08 förna 0,08-0,35 matjord 0,35+ grågul lera 0,4 Nej Nej S2 DO1 3,4 0,06 förna 0,06-0,32 matjord 0,32+ grågul lera 0,35 Nej Nej S3 DO1 3,6 0-0,04 förna 0,04-0,29 matjord 0,29+ 0,4 Nej Nej S4 DO2 5,0 0-0,05 förna 0,05-0,35 matjord 0,35-0,45 grågul lera 0,45 Nej Ja Ett mynt, valör 25 öre från 1871. Krossat taktegel, flintgods (ca 1900) och en knapp. S5 DO2 4,0 0-0,05 förna 0,05-0,35 matjord 0,35+ brungul lera 0,4 Nej Nej Enstaka recenta fynd i matjordslagret som fönsterglas, flintgods och krossat taktegel. S6 DO2 4,8 0-0,05 förna 0,05-0,3-0,4 matjord 0,4+ grågul lera 0,5 Nej Nej Enstaka recenta fynd om flintgods och en spik. S7 DO2 4,7 0-0,06 förna 0,06-0,31 matjord 0,31+ brungrå lera 0,4 Ja Nej En oregelbunden grop 0,4×0,48×0,2 m. Tolkas som att höra till torpbebyggelsen. S8 DO2 8,6 0-0,04 förna O,04-0,49 matjord 0,49+ grå lera 0,5 Nej Nej Koncentration med krossade snäckskal högt upp i matjorden. S9 DO2 6,8 0-0,04 förna 0,04-0,3 matjord 0,3+ 0,3 Nej Nej Intill vattenhål. S10 DO2 5,3 0-0,03 förna 0,03-0,23 matjord 0,23+ brun lera 0,35 Nej Nej Under klippöverhäng. Blandade recenta fynd som buteljglas, glaserat rödgods av yngre typ och stengods. S11 DO2 9,0 0-0,04 förna 0,04-0,24 matjord 0,24+ rödbrun sand 0,35 Nej Nej Recenta fynd om flintgods, buteljglas och fönsterglas. S12 DO4 5,8 0-0,05 förna 0,05-0,3-0,35 matjord 0,35+ brungrå lera 0,4 Nej Nej S13 DO4 5,1 0-0,05 förna 0,05-0,3-0,35 matjord 0,35+ brungrå lera 0,4 Nej Nej S14 DO4 3,3 0-0,04 förna 0,04-0,29 matjord 0,29+ gråbrun sand 0,4 Nej Nej S15 DO4 3,7 0-0,04 förna 0,04-0,29 matjord 0,29+ gråbrun sand 0,4 Nej Nej S16 DO3 5,6x4,3 0-0,03 förna 0,03-0,23 matjord 0,23+ berg 0,23 Ja Nej Anm På bergskrön. Packning med odlingsstenar 0,05-0,15 m i matjordslagret. Schakt Fornlämning eller område Löpmeter Lager (m) Schaktdjup (m) Anl Fynd S17 DO3 4,7 0-0,04 förna 0,04-0,3 matjord 0,3+ brun sand 0,3 Nej Nej S18 DO3 4,8 0-0,03 förna 0,03-0,23 matjord 0,23+ brun sand 0,4 Nej Nej S19 DO3 5,1 0-0,03 förna 0,03-0,23 matjord 0,23+ brun sand 0,4 Nej Nej S20 DO3 7,3 0-0,04 förna 0,04-0,3 matjord 0,3+ brun sand 0,3 Nej Nej S21 DO3 7,0 0-0,04 förna 0,04-35 matjord 0,35+ brungrå lera 0,35 Nej Nej S22 DO3 5,1 0-0,04 förna 0,04-0,19 matjord 0,19+ brun lera 0,35 Nej Nej S23 DO3 5,9 0-0,04 förna 0,04-35 matjord 0,35+ brungrå lera 0,35 Nej Nej S24 DO4 6,5 0-0,03 förna 0,03-0,23 matjord 0,23+ gråbrun lera 0,35 Nej Nej S25 DO4 2,6 0-0,03 förna. 0,03-0,23 matjord 0,23+ gråbrun lera 0,35 Nej Nej S26 DO4 3,7 0-0,03 förna. 0,03-0,23 matjord 0,23+ gråbrun lera 0,35 Nej Nej S27 DO4 7,8 0-0,03 förna. 0,03-0,23 matjord 0,23+ gråbrun lera 0,35 Nej Nej S28 DO4 5,5 0-0,03 förna 0,03-0,23 matjord 0,23+ gråbrun lera 0,35 Nej Nej S29 DO4 5,3 0-0,03 förna. 0,03-0,23 matjord 0,23+ gråbrun lera 0,35 Nej Nej Anm Bilaga 2. Anläggningstabell Beteckning Hus 1 Område DO2 Typ Jordkällargrund Storlek (m) Yttre begränsning 9,7 i diameter. Inre rum 4,2×3,3 Djup/höjd (m) Beskrivning Inre höjd på grund 1,6 Nedgrävd stengrund för jordkällare med övertorvad jordvall. Ev. kallmurad konstruktion med stenar 0,5-0,7 m. Stenarnas godsida in mot rummet.Taket var inrasat men det såg ut som att ingången bör ha varit åt söder. Hela konstruktionen var kraftigt överväxt. DO2 Husgrund 9,8×7,6 Delvis övertorvad husgrund med stora syllstenar 0,8-1,2 m. Även den här grunden var kraftigt överväxt. Troligen rör det sig om en grund till en ängslada. En eventuell trappsten på grundens västra sida fotades. - DO1-2 Stengärdesgård Cirka 100 Äldre stengärdesgård som troligen avgränsat betesmarken åt V-SV. Ej dokumenterad. - DO2 Täktområde Område norr om bergsimpediment och sydöst om torpbebyggelse med tydliga täktgropar. Ej dokumenterat. - DO2 Väg Äldre körväg genom täktområdet. Ej dokumenterad. Lös packning med stenar i matjordslagret uppe på bergskrön i SÖ delen av UO. Stenar 0,05-0,15 m som låg i en 2 m bred sträng längs bergssidan. Packningen tunnade ut i slänten mot SV men såg ut att fortsätta åt NV. Då de bedömdes vara odlingssten så utvidgades schaktet inte mer åt det hållet. Ej inmätt. Hus 2 - DO3 Odlingsröse - DO3 Stengärdesgård Cirka 31 Äldre stengärdesgård. Ej dokumenterad eller inmätt. Husgrunder i kohage Historiska lämningar vid Bön Arkeologisk utredning Bön 1:8 m.fl. Röra socken, Orusts kommun Veronica Forsblom Ljungdahl och Magnus Rolöf Bohusläns museum Rapport 2015: 18
© Copyright 2024