1. No category

Utländskä idrottäre – Regler och
tillämpningär
Avsikten med denna skrift är att sammanställa regler till hjälp för volleybollklubbar eller andra i
motsvarande situation.
Fokus är på de mindre bemedlade idrotter som inte har kunniga organisationer eller automatiskt har
höga löner till idrottare som de stora idrotterna fotboll och ishockey. Volleyboll är ett bra exempel på
en idrott där vi tvingas ta in idrottare till så låg kostnad som över huvud taget är möjligt och där vi är
mindre organisatoriskt mogna. Därför är det viktigt att reglernas tillämpning belyses ur detta
perspektiv.
Texten nedan är till stora delar kopierade citat från webbplatserna hos RF, Skatteverket,
Försäkringskassan och Migrationsverket. Information har även hämtats från skriften ”Vård av
personer från andra länder, sjätte omarbetade upplagan” utgiven av SKL. Detta varvas med min egen
text för att få sammanhanget förklarat.
Dokumentet är utarbetat på ideell basis. Det har faktagranskats av Migrationsverket, och av RFs
skatteexpert, vilkas kommentarer har inarbetats. Författarens tack riktas till de inblandade.
Om det distribueras skall dock vare sig undertecknad eller SVBF kunna hållas juridiskt ansvariga för
fel eller kostnader som uppkommer genom tolkning av informationen i detta dokument. Det skall
uteslutande anses vara vägledande. Allt ansvar för tecknande av avtal och försäkringar faller på den
(idrottsförening eller enskild) som tecknar (eller inte tecknar) sådana avtal eller försäkringar.
Denna version slutförd och informationsinsamlingen gjord 2015-05-25.
Peter Randén
070-5400505
peter.randen@volleyboll.se
Generellt
Tre huvudsakliga aspekter är viktiga att ha koll på när man ska ta in ett utlandsproffs till laget:



arbets- och uppehållstillstånd,
skatter,
försäkringar.
Det finns många olika kombinationer och regelsystem och de styr i viss mån varandra och det är
mycket beroende på varifrån spelaren kommer. Typfallen är:



EU (inklusive EES & Schweiz),
Kanada, Australien m.fl. specialavtal för ungdomar
USA och andra ”övriga”
Vi berör i detta PM inte transferreglerna från FIVB eftersom de är mer skilda från dessa
”myndighetsrelaterade” regler.
Generellt gäller enligt Tävlingsbestämmelser 2015-2016§ 25 Spelklarhet följande:
Utländska medborgare
Utländsk medborgare ska licensieras och medges rätt att delta i officiell match först sedan han/hon:
 Uppfyllt de krav som berörda statliga myndigheter ställer på utländska medborgare för vistelse
i landet längre tid än tre månader. Dessa krav varierar beroende på nationalitet.
 Internationell transfer är helt genomförd via det transfersystem som internationella förbundet
anvisar.
 Uppfyllt de krav som Migrationsverket och Riksidrottsförbundet ställer.
 Att de avgifter som kan förekomma till både nationsförbund/föreningar och till FIVB/CEV är
reglerade.
Den som har Svenskt medborgarskap har också Svenskt pass och vice versa. Den som har dubbelt
medborgarskap, där det ena är Svenskt och det andra är utländskt, kan utgå från rätten som
tillkommer Svensk medborgare att vistas och arbeta i Sverige. Skall dock inte blandas ihop med
”förmåner enligt bosättningsbegreppet”, se Försäkringskapitlet nedan.
TB stipulerar: ”Lag i Elitserien och i kval till Elitserien måste ha minst tre spelare med svenskt
medborgarskap på spelplanen.” Detta torde gälla oavsett om spelaren utöver det Svenska
medborgarskapet har ett ytterligare. Detta skall heller inte blandas ihop med ”Federation of Origin” i
reglerna för transfer inom FIVB, men det berör vi som sagt inte vidare här.
Arbets- och uppehållstillstånd
Det finns fyra huvudgrupper av utländska medborgare
1. De som bor i Sverige och på andra grunder än idrottsliga redan har erforderliga arbets- och
uppehållstillstånd
2. De som är medborgare i den Europeiska unionen (EU), i länder som omfattas av avtalet om
europeiskt ekonomiskt samarbete (EES (Island, Liechtenstein, Norge)) eller är medborgare i
Schweiz.
3. Ungdomar medborgare i Kanada, Australien, Nya Zeeland eller Sydkorea mellan 18 och 30 år
4. Medborgare i övriga länder
#1
Förutsatt att arbetstillståndet inte är begränsat till en arbetsgivare eller yrke och att arbets- och
uppehållstillstånden gäller mer än tre månader, torde dessa boende i Sverige vara klara för spel.
#2
För EU-medborgare (med begreppet EU-medborgare avser Migrationsverket också medborgare i
EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge som också omfattas av den fria rörligheten inom EU,
vilka inte behöver uppehållstillstånd för att bo i Sverige) gäller i grunden följande (citerat från
Migrationsverkets webbinformation):




Som EU-medborgare har du rätt att arbeta, studera eller bo i Sverige utan uppehållstillstånd.
Vid inresan till Sverige behöver du ett giltigt pass eller ett identitetskort där
medborgarskapet framgår.
Som EU-medborgare har du rätt att börja arbeta eller studera direkt efter att du kommit till
Sverige.
EU-medborgare som vill stanna i Sverige längre än tre månader för att till exempel arbeta
eller studera, behöver från och med den 1 maj 2014 inte längre registrera sin uppehållsrätt
hos Migrationsverket.
För medborgare i Island och Norge gäller även den nordiska överenskommelsen som i praktiken
jämställer dessa medborgare med svenska. Vi gör ingen ytterligare analys här utan konstaterar att
dessa uppfyller kraven.
För Medborgare i Schweiz är det något mer komplext



Om du är medborgare i Schweiz kan du flytta till Sverige för att arbeta, […]. Ska du stanna
längre än tre månader behöver du uppehållstillstånd.
Vid inresan till Sverige behöver du ett giltigt pass.
Du får börja arbeta eller studera direkt efter det att du har kommit till Sverige. Du behöver
inte vänta på att du får ditt beslut om uppehållstillstånd.
Det är något oklart hur detta skall förhållas till Tävlingsbestämmelsernas formulering ”Uppfyllt de
krav som berörda statliga myndigheter ställer på utländska medborgare för vistelse i landet längre tid
än tre månader.” Eftersom det är tydligt i informationen från MV att man får börja arbeta utan att
vänta på beslut om uppehållstillstånd borde detsamma gälla spelklarhet.
#3
Vissa länder har slutit avtal med Sverige som ger personer mellan 18 och 30 år möjlighet att vara i
Sverige i upp till ett år. Ansökningsförfarandet är helt digitaliserat sedan april 2015. ”Du kan ansöka
via webben från ditt hemland eller något annat land utanför Sverige där du bor. […] Beslutet skickas
till den ambassad eller generalkonsulat som valdes i webbansökan. När du ska hämta ditt beslut ska
du ta med ditt pass.”
För medborgare i Australien, Nya Zeeland och Sydkorea gäller följande:
För att få tillstånd ska du:






vara mellan 18 och 30 år,
syftet med vistelsen ska vara en ferievistelse och under den tiden får den sökande
möjligheten att arbeta,
ha pengar så att du kan försörja dig under den första tiden Sverige (minst 15 000 SEK att
uppvisa på kontoutdrag),
ha en returbiljett eller tillräckligt med pengar för att köpa en,
ha en giltig sjukförsäkring (gäller inte medborgare i Australien),
inte ha några medföljande barn.
Observera särskilt kravet på heltäckande försäkring, se vidare kapitlet om Sjukvårdsförsäkring nedan.
Försäkringen måste ha en giltighetstid som täcker hela den tid ansökan avser. Ansökan beviljas längst
för den tid försäkringen gäller och kan inte förlängas i efterhand!
Arbetet ska vara tillfälligt och du behöver inte ha något erbjudande om arbete när du ansöker om
tillstånd. Du kan söka arbete efter att du kommit till Sverige.
Du kan bara få detta tillstånd en gång.
För medborgare i Kanada gäller, utöver villkoren ovan, dessutom följande.
Kanadensiska ungdomar kan få tillstånd på fem olika grunder, varav en är samma som gäller avtalen
med Australien, Nya Zeeland och Sydkorea, se ovan. Tre grunder avser studerande vid eftergymnasial
utbildning eller nyutexaminerade som behöver praktik.
En femte grund avser ”Unga medborgare som önskar få vidare yrkesutbildning i värdlandet enligt ett
i förväg avtalat anställningskontrakt till stöd för sin karriärutveckling.” inskrivet i syfte och villkor.
Detta har tillämpats på professionella idrottare som haft och hänvisat till ett anställningskontrakt
med Idrottsförening så, att idrottaren beviljats tillstånd enligt denna punkt i avtalet. Om idrottaren
söker på denna grund skall anställningskontraktet bifogas.
Tillstånd enligt avtalet med Kanada kan beviljas två gånger men bara en gång ”per bevekelsegrund”
och som längst ett år per gång. Det betyder att om en kanadensare beviljats tillstånd enligt denna
överenskommelse åberopandes anställningskontrakt, kan detta inte ske igen. Däremot kan hen
ansöka för en period till och åberopa ferievistelse.
Tillämpning har visat att idrottare, medborgare i Sydkorea, Nya Zeeland eller Australien, som har, och
hänvisar till, anställningskontrakt med Idrottsförening när de söker tillstånd enligt dessa avtal nekats
sådant och istället hänvisats att söka arbets- och uppehållstillstånd enligt särskilda regler för
professionella idrottare överenskomna mellan MV och RF (se vidare #4 nedan).
Den idrottare som avser att ta en längre ferie och tillbringa den i Sverige, och i övrigt uppfyller alla
villkor, kommer dock att beviljas tillstånd enligt avtalen. Det är sedan i linje med avtalen och deras
syfte möjligt för idrottaren att här i Sverige söka sig till och låta sig erbjudas anställning av
Idrottsförening, mot en mindre ersättning som bidrar till uppehället under ferieperioden.
Slutligen, unga idrottare enligt detta kapitel kan, när de väl är i Sverige, erbjudas anställningskontrakt
med lägre löner än de som krävs enligt #4 nedan. Observera dock att i dessa fall, i motsats till fall #4
nedan, har idrottaren rätt att samtidigt ta annat arbete hos annan arbetsgivare.
#4
För de idrottare som inte kvalar in under de tre första kategorierna återstår att söka arbets- och
uppehållstillstånd enligt de regler som gäller och den överenskommelse som finns för detta mellan
MV och RF. Även här gäller att ansökningsförfarandet är helt digitaliserat sedan april 2015. ”Du kan
ansöka via webben från ditt hemland eller något annat land utanför Sverige där du bor. […] Beslutet
skickas till den ambassad eller generalkonsulat som valdes i webbansökan. När du ska hämta ditt
beslut ska du ta med ditt pass.”
Villkoren för detta finns beskrivet på svenskidrott.se och fokuserar mycket på lönenivåer och
beskattningsbara förmåner. Några nyckelformuleringar citerade från denna information:



Om en idrottsutövare etc. uppbär kontant ersättning och/eller andra förmåner av
ekonomiskt värde för sin idrottsliga verksamhet måste ett AT/UT ha beviljats. Till sådant
räknas även betalda resor till och från Sverige, liksom fri eller subventionerad kost och logi
mm under Sverigevistelsen, även om det är det enda som utgått.
o Skälet till att förtydligandet i sista bisatsen är med i avtalet är att det förekommit att
idrottare sagt sig vara här i landet och idrotta, ”mot enda ersättningen i form av kost
och logi” och då trott att man kunnat undandra sig beskattning.
o MV meddelar att betald resa till Sverige för att medverka i try-out inte kräver att
UT/AT beviljats i förväg. UT/AT för Idrottare (enligt denna #4) kan då sökas på plats i
Sverige. Inget Moment-22 således.
Anställningen ska ge den sökande en kontant ersättning så att denne kan försörja sig med
den, efter lagstadgade skatteavdrag, under vistelsen i Sverige (f n en kontant
bruttoersättning på minst 14 300 kr per månad).
Denna kontanta ersättningsnivå får inte minskas med avdrag för diverse kostnader.
RF, med yttrande från SVBF, skall granska anställningskontrakt i tillståndsprocessen. Det skall då
framkomma bland annat att



Kontant bruttolön är lägst den nivå som fastställts av RF & MV i oktober kalenderåret innan
(f.n. 14300 kr/månad)
Kostnader för flygbiljetter till och från Sverige, om dessa enligt anställningsavtalet bekostas
av Idrottsföreningen, skall inte dras av från bruttolönen
Om fritt boende eller andra förmåner avtalats i anställningskontraktet skall dessa inte dras av
från bruttolönen
Om Idrottsföreningen, utöver kontant bruttolön på f.n. 14300 kr/mån enligt anställningsavtalet skall
erbjuda fri bostad, skall förmånen av denna redovisas enligt vad som gäller enligt Skatteverkets
regler (se nedan, skattefritt under A-SINK). Om Idrottaren själv skall bekosta sitt boende skall detta
regleras utanför anställningsavtalet i separat hyreskontrakt med hyresvärd, oavsett om detta är
Idrottsföreningen eller annan part. Detsamma gäller flygbiljetter; om dessa erbjuds fritt av
Idrottsföreningen skall det redovisas på föreskrivet sätt, alternativt bekostas dessa av Idrottaren
själv.
Skatteregler
Det finns ett antal regler som är av betydelse för beskattning av utländska idrottare och dessa kan i
varierande grad kombineras.
För det första måste man avgöra om idrottaren är ”obegränsat skattskyldig enligt
Inkomstskattelagen” eller ”skattskyldig för särskild inkomstskatt (A-SINK)”. Detta styrs av att
idrottaren för att kunna beskattas enligt A-SINK måste vistas mindre än 6 månader i Sverige. Detta är
noga (ett dygn över tiden diskvalificerar), och reglerna om hur man kvalificerar för ytterligare period
är komplicerade, men förenklat måste man vara utanför Sverige lika länge som man varit här för att
det ska räknas som ny period om man kommer tillbaka. Vistelseperioden bryts alltså inte av att
idrottaren åker hem på jullov någon vecka.
För det andra är det väsentligt att veta att oavsett om man beskattas enligt Inkomstskattelagen eller
A-SINK gäller ”Halva Prisbasbeloppsregeln”. Detta innebär att om ersättningen (inklusive
skattepliktiga förmåner) till idrottaren understiger ett halvt prisbasbelopp (22.250 kr för kalenderåret
2015) per kalenderår är Idrottsföreningen befriad från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter.
Inkomstskattelagen
Om idrottaren skall beskattas enligt Inkomstskattelagen (för att hen vistas i Sverige mer än 6
månader) får det bland annat följande konsekvenser:





Idrottaren måste lämna underlag för att få samordningsnummer och särskild
beräkningsgrund (skattejämkning) på blankett SKV 4402,
Föreningen skall redovisa avdragen preliminärskatt och i förekommande fall
arbetsgivaravgifter i Skattedeklaration,
Alla förmåner som fria flygbiljetter eller fri bostad skall tas upp till förmånsbeskattning,
Föreningen skall lämna kontrolluppgift till Skatteverket,
Idrottaren måste deklarera.
Oklarheter


Vi ser att Skatteverket ofta missar att rätt hantera grundavdraget som skall vara månatligt
för den som inte är bosatt i Sverige hela året, vid beslut om särskild beräkningsgrund
(jämkning) och/eller vid slutligt skattebeslut. Det är också oklart i blankett och anvisningar till
självdeklarationen hur och var man skall uppge under vilken tid man varit bosatt i landet (i
tidigare års självdeklarationer var detta tydligt, oklart hur länge sedan detta togs bort).
Idrottaren behöver lämna ny ansökan om särskild beräkningsgrund (jämkning) inför det nya
kalenderåret (förutsatt säsongsvistelse typiskt september – maj). Föreningen är skyldig att
inhämta detta från Idrottaren, men i praktiken fungerar det dock att tillämpa samma beslut
även andra kalenderåret om inga betydande skillnader föreligger.

Värderingen av fri bostad är oerhört komplex och är till och med olika för beräkning av
skatteavdrag och arbetsgivaravgifter respektive uppgift i självdeklaration. Särskilt oklart är
det hur man skall värdera inneboende i rum hos annan privatperson (spelare, klubbledare
eller annan). Föreningen må göra en värdering och uppge ett värde på förmånen, och vara
beredd att motivera detta. I övrigt avstår jag från att lämna vidare vägledning i ärendet.
A-SINK
Om idrottaren skall beskattas enligt A-SINK (för att hen vistas i Sverige mindre än 6 månader) får det
bland annat följande konsekvenser:




Idrottaren/föreningen rekvirerar och erhåller Samordningsnummer på särskild blankett (SKV
2730)
Förmåner som fria flygbiljetter eller fritt boende skall inte tas upp till beskattning
Föreningen redovisar månadsvis A-SINK till Skatteverket och gör skatteavdrag med 15 % på
beskattningsbar inkomst
Föreningen skall redovisa avdragen preliminärskatt och i förekommande fall (om inte halva
PBB-regeln är tillämplig) arbetsgivaravgifter i Skattedeklaration
Notera: A-SINK avser aktiv idrottare. Motsvarande SINK finns för till exempel tränare, då skattesatsen
är 20 % istället för 15 %. Regler i övrigt för SINK behandlas inte vidare här.
Halva Prisbasbeloppsregeln
Enkelt uttryckt innebär regeln att för Idrottare som ersätts med max 22.249 kr under 2015 belastas
Idrottsföreningen inte med Arbetsgivaravgifter. Detta gäller oavsett om Idrottaren beskattas enligt
Inkomstskattelagen eller A-SINK.
Typfallen kan beskrivas så



Beskattning enligt Inkomstskattelagen, värdet av fri bostad och flygbiljetter beskattas
o Det är lätt hänt att för kalenderår (höst respektive vår var för sig för en spelare som
är här en säsong) komma över 22.249 kr.
o Arbetsgivaravgifter beräknas på bruttolön såväl som värdet av förmånerna.
Beskattning enligt A-SINK, värdet av fri bostad och flygbiljetter beskattas inte
o Spelare med låga kontantlöner och kort vistelsetid kan för kalenderår komma under
22.250 kr.
o Ingen arbetsgivaravgift debiteras då under kalenderåret i fråga.
Unga idrottare enligt #3 ovan (från något av 4 länder)
o Kan erbjudas relativt låga löner
o Beroende på typ av bostadslösning (fritt, hyreskontrakt etc.) och ersättningsmodell
för flygbiljetter samt beroende på A-SINK eller inte, blir många gånger relativt små
förmånsbelopp skattepliktiga
o Kan komma under 22.250 för kalenderår även vid något längre vistelse
o Ingen arbetsgivaravgift debiteras då under kalenderåret i fråga.
Försäkringsskydd
Som villkor för tillstånd typ #4 ovan föreskriver MV bland annat: ”Försäkringsskyddet, såvitt avser
sjuk- och olycksfallsförsäkring, ska överensstämma med vad som är brukligt inom respektive
idrottsgren och nivå.”
MV meddelar att detta avser det vi kan kalla licensförsäkringen. MV granskar inte att den sökande
har komplett sjukvårdsförsäkring. Av det nedanstående följer att idrottare från länder utanför
EU/EES då riskerar att stå helt utan försäkringsskydd för ”vanliga åkommor” (benbrott,
lunginflammation…) och riskerar att få höga sjukvårdskostnader. En heltäckande sjukvårdsförsäkring
måste därför betraktas som moraliskt obligatorisk och bör granskas om inte annat av SVBF för
spelklarhet. Vem som betalar, Idrottsföreningen eller spelaren, kan sägas vara en sak för
kontraktsförhandlingarna, men vi kan inte acceptera att denna försäkring saknas.
För tillstånd enligt typ #3 ovan, ungdomar, föreskrivs komplett sjukvårdsförsäkring i villkoren för att
få tillstånd beviljat.
Lagstadgade förmåner



Den som inte är folkbokförd i Sverige, EU eller EES riskerar att få betala hela kostnaden själv
vid vård inom den Svenska sjukvården. Detta följer av Hälso- och Sjukvårdslagen och diverse
relaterade bestämmelser.
o Folkbokföring kan inte ske om avsikten är att vara bosatt i Sverige kortare tid än 12
månader.
o Den som avser bo i Sverige mer än 12 månader blir folkbokförd, får personnummer,
och blir därmed berättigad till sjukvårdsförmåner.
Den som är medborgare/bosatt i ett annat EU/EES-land har i praktiken samma rätt till
subventionerad nödvändig sjukvård som den som är folkbokförd här.
För turister gäller: ”För att styrka sin rätt till nödvändig vård i Sverige ska en patient från ett
annat EU/EES-land eller Schweiz inför landstinget kunna visa upp ett giltigt EU-kort”.
För den som arbetar: ”De personer som arbetar i Sverige, som inte anses bosatta här och
kommer från andra EU/EES-stater är i regel registrerade i den svenska Försäkringskassan.”
Och ”Försäkringskassan betalar ersättning till landstingen för både nödvändig och planerad
vård av denna kategori patienter som inte är bosatta i Sverige.”
o För medborgare/boende i EU/EES och Schweiz med samordningsnummer kan
ansökan göras om Försäkringskassans ”Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för
personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz” för att få sjukvård på samma
villkor som den som är folkbokförd i Sverige.
Socialförsäkringsbalken styr förmåner som sjukpenning. Den som kommer till Sverige och
har ett anställningsförhållande omfattas av dessa förmåner och skall (kan) registreras hos
Försäkringskassan för att vara berättigad till dessa. Denna registrering påverkar dock inte
rätten till subventionerad sjukvård för den som är bosatt utanför EU/EES.
o Den förmån som kan vara aktuell är sjukpenning efter 14 dagar. Registrering hos FK
kan då göras i samband med ansökan om sjukpenning
o Registrering för andra förmåner, som barnbidrag, behandlas inte vidare här.
Sjukvårdsförsäkring
För den idrottare som inte skyddas tillräckligt enligt de lagstadgade förmånerna beskrivet ovan måste
kompletterande sjukvårdsförsäkring tecknas. Det gäller till exempel (men inte uteslutande)
ungdomar från andra delar av Kanada än Québec, från Nya Zeeland och Sydkorea enligt tillstånd #3
ovan, samt alla övriga kommande från utanför EU/EES. Detta är så viktigt att SVBF bör granska detta
inför spelklarhetsbeslut. Om spelaren kan uppvisa försäkringsbevis från hemlandet för ”förlängd
heltäckande reseförsäkring” kan detta vara tillräckligt. Detta är dock sannolikt dyrt och ovanligt och
ställer dessutom krav på att Idrottsföreningen försäkrar sig om att omfattning är tillräcklig.
Den sjukvårdsförsäkring som erbjuds på Svenska marknaden är Folksams ”Försäkring för olycksfall
och akut sjukdom K 97”. Information från Folksams produktblad:
Försäkringen lämnar ersättning för läke- och resekostnader vid olycksfallsskada och
akut sjukdom i Sverige intill högst 300 000 SEK kronor. I ersättningen för läke- och
resekostnader inkluderas även ersättning för tandbehandlingskostnader och för
förhöjda hemtransportkostnader.
Ersättning lämnas enligt det fullständiga villkoret K 97.
Premie per 30 dagar: 800 kronor per försäkrad
Observera att denna försäkring måste tecknas även för eventuellt medföljande familjemedlem
(främst aktuellt i typfall #4 ovan). Den är inte begränsad till idrottsskador, och även medföljande kan
bli sjuk.
Särskilda regler för vissa länder
Sverige har sjukvårdsavtal med Algeriet, Australien, Israel och Québec. Avtalet med Israel avser
endast förlossningsvård. Avtalet med Algeriet avser akut vård, avtalet med Australien avser
nödvändig vård och avtalet med Québec avser all vård under vistelse här. Det innebär att personer
från ovanstående länder har rätt till nämnda vård på samma avgiftsvillkor som bosatta i Sverige.
För att kunna få vård enligt dessa avtal krävs, för Australien och Algeriet endast pass, medan från
Québec gäller/krävs följande: ”Endast för den som arbetar eller studerar för kortare tid än ett år.
Försäkringsintyg från Québec och intyg om arbetstillstånd”.
För medborgare i dessa länder kan det vara aktuellt att mer noggrant granska om behovet av extra
sjukvårdsförsäkring föreligger eller inte.
Övriga försäkringar
Två ytterligare försäkringstyper har nämnts av SVBFs försäkringsrådgivare Provins Insurance.
Lönekostnadsförsäkring, kan vara aktuellt om kontraktet med spelaren är sådant att full lön (med
vidhängande sociala kostnader) fortsatt skall betalas ut även om spelaren inte kan fullgöra sina
åtaganden på grund av sjukdom. Spelaren omfattas dock normalt (se ovan) av rätten till sjukpenning
enligt samma regler som andra (1 karensdag, 14 dagar sjuklön 80 % från arbetsgivaren, därefter
sjukpenning från FK). Om vistelsen är kortare än sex månader kan dock sjukpenninggrundande
inkomst beräknas utslaget på 12 månader varför sjukpenningen kan bli mycket låg. Vid planerad
vistelse mer än sex månader är detta dock inget problem.
Vårdkostnadsförsäkring som jag antar vänder sig till Elitidrottare folkbokförda i Sverige och ger
access till omedelbar privatvård som alternativ till Landstingsvården med potentiell risk för köer och
väntetider. Detta har dock inget specifikt med internationella idrottare att göra.
För ytterligare information om dessa försäkringar, kontakta Provins Insurance AB på telefon
063-55 65 00. Kontaktperson för Volleybollförbundet är Gunnar Ageskär.