nr 2-3
DIABETESVÅRD Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård www.diabetesnurse.se NR 2-3 2015 Vi önskar er en skön & avkopplande sommarledighet! DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 3 Ordföranden har ordet Så är ytterligare ett symposium avklarat och styrelsen pustar ut några veckor innan det är dags att börja arbetet med nästa års möte. Som vanligt är det omöjligt att göra alla nöjda, och vi har inget företag som gör något åt oss utan vi sköter allt kring symposiet själva på vår fritid så vi kan troligtvis inte bli perfekta för vi har inte de resurserna. Styrelsen anser att vi gör så gott vi kan och alternativet att betala för att få allt organiserat är för mycket för den medlemsavgift vi har. Sammanställning av utvärderingen pågår och publiceras när den är klar. Brita Liljestrand från Läkemedelsverket har också varit och pratat på ett möte som professionen (SFSD, SFD, Diabetesförbundet, barnläkarföreningen) haft tillsammans med industrin och Equalis. Självklart är vi alla positiva till att fel anmäls och rapporteras. Mötet föreslår att Diabetes professionen gör följande: • på varje Diabetes mottagning eller vårdcentral utses en diabetessjuksköterska och läkare som ansvarar för att reklamationer fungerar med en struktur och organisation där så är möjligt (Vi ser att det kan vara problem på mindre arbetsplatser att ha tid över för detta. För mycket organisation för en primärvårdsenhet. Rutiner är viktigt, kunskap och hur och vart anmälan skall skickas). • Önskvärt att det inom varje landsting byggs upp och organiseras via regionalt diabetes råd eller motsvarande en struktur och organisation kring reklamation. • SFD och SFSD informerar aktuella företag med Diabetes hjälpmedel att de snarast ska återkoppla till respektive enhet avseende rapporterad reklamation och de åtgärder de gjort. rapportering till NDR görs vid byte av insulinpump så att uppdaterat pump nr finns och att åtgärd till byte framgår T • Allvarliga tillbud med Insulinpump med tillbehör innebär att denna måste akut tas om hand av vården och skickas in till företaget med kopia på anmälan till läkemedelsverket. SFSD har som förslag att insulinpennor reklameras på Apotek som då anmäler till läkemedelsverket. Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och IVO uppmanar till att anmäla fel 4-6 Genetiken för komplikationer vid typ 2 diabetes 7 • Avstämningsmöte hur det går kommer att ske i december på nytt möte mellan professionen och industrin Ny undersökning bland unga vuxna med diabetes 8 Årets symposium i bilder 10-12 Ni som var med på symposiet har ju hört hur anmälan skall göras ni andra får läsa i tidningen. Dra er inte för att ringa och prata med Läkemedelsverket om ni är osäkra de önskar kontakt och hjälper gärna till. Hör gärna av er till mig hur det fungerar och om ni har gjort förändringar med ert sätta att arbeta med detta eller om det är problem att få till rutiner och åtgärder så jag får feedback att ta med mig till mötet. Mig kontaktar ni via ordf@sfsd.se. Ha nu en riktigt skön sommar och ladda batterierna på bästa sätt under en välförtjänt semester. Ingela Bredenberg INNEHÅLL NDR nytt 14 Årets pristagare 16-20 DiaBEST konferens 16-20 Personcentrerad vård vid insulinpump och CGM 24-30 Många fördelar med att åka på läger 31 Det finns nu en unik möjlighet till god vård för äldre 32-33 Etableringen av personliga hälsokonton påbörjas 38 Norska Diabetesforum, 2015 45 Bollakonferens 2015 46 Hälsoresultat i fokus för nya styrmodeller 48 Minska diabetesförekomsten för födda i Irak och boende i Sverige? 52-53 4 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och IVO uppmanar Det är viktigt att personal i diabetesvården uppmärksammar och anmäler negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter som används av personer med diabetes. Läkemedelsverket har endast fått in 10 rappor ter sammanlagt under 2013 och 2014 där en diabetesprodukt varit inblandad. Under samma tid fick Läkemedelsverket från tillverkarna in omkring 170 rapporter år 2013 och omkring 540 år 2014. Rapporterna gäller händelser med insulinpumpar, insulinpennor och engångsprodukter. Vad gäller blodsockermätare, blodsockerstickor och sensorer rapporterade tillverkarna totalt ungefär 15 stycken händelser under både 2013 och 2014. En av orsakerna till att rapporteringen från diabetesvården är låg kan vara att användarna idag har mer direkt kontakt med leverantörerna när det uppstår problem, vilket medför att vårdpersonalen inte alltid får kännedom om händelserna. Den stora skillnaden mellan antalet rapporter från tillverkare, i förhållande till antalet rapporter från vården, kan eventuellt även till viss del förklaras av skillnader i bedömningen av vilka negativa händelser eller tillbud som har, eller som kan leda till, dödsfall eller ett allvarligt försämrat hälsotillstånd hos en person. Utan hänsyn till ovanstående, för att kunna upptäcka fel och brister med produkterna, behöver vårdpersonalen vara proaktiv och fråga användarna hur produkterna fungerar och rapportera eventuella händelser, både till berörda tillverkare och till ansvariga myndigheter. Vad finns det för skäl att anmäla? Vårdpersonalen kan bidra till att förebygga att allvarliga händelser sker genom att aktivt uppmärksamma och anmäla negativa händelser och tillbud. Syftet med anmälningar är att förebygga onödiga händelser som i många fall leder till att patienterna/användarna måste uppsöka sjukvård. En anmälan till myndigheterna ska ses som ett tecken på en fungerande process snarare än en problematisk verksamhet. Anmälningarna kan hjälpa till att identifiera områden där det finns ett behov av förbättring och minska riskerna med produkterna. På detta sätt kan vården vara delaktig i den framtida utvecklingen av diabetesprodukterna så att produkterna blir mer säkra och ändamålsenliga. Vad är en negativ händelse? I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården beskrivs anmälningsplikten. Inom varje verksamhet ska det finnas en anmälningsansvarig och en rutin för att anmäla dessa händelser. Till en negativ händelse eller tillbud räknas • Funktionsfel och försämring av en produkts egenskaper eller prestanda, • Felaktigheter och brister i märkningen eller bruksanvisningen Som har lett till, eller kan leda till, ett allvarligt försämrat hälsotillstånd hos en person, eller dödsfall. Myndigheterna vill uppmuntra till att anmäla alla negativa händelser och tillbud med diabetesprodukter. Det kan t ex vara en insulinpump vars knappar slutat fungera, en infusionsslang som läcker eller nålar som går av och där patienten/användaren fått en påverkan eller skulle ha kunnat få en påverkan på hälsotillståndet. Även en svårhanterlig produkt eller bristfällig bruksanvisning som eventuellt kan ha varit bidragande orsak till en händelse ska rapporteras. En aktiv rapportering från diabetesvården kan på sikt bidra till ökad forskning och utveckling inom området så att kunskapsläget om oönskade effekter med diabetesprodukter kontinuerligt kan förbättras. Se även http://www.ivo.se/globalassets/ dokument/publicerat-material/informationsmaterial/hjalp_oss_att_utveckla_patientsakerheten_webb.pdf Anmälan Den blankett som ska användas för anmälan finns på webbsidorna hos Läkemedelsverket1 och Inspektionen för vård och omsorg (IVO)2. Anmälan ska skickas till tillverkaren av produkten och en kopia av anmälan ska skickas till Läkemedelsverket. När en rapport inkommer till Läkemedelsverket registreras anmälan i en intern databas. Läkemedelsverket kontrollerar att tillverkaren skickar in en rapport om händelsen till myndigheten. Fortsättning på nästa sida DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 De berörda myndigheterna vill uppmuntra till att vårdpersonal tar del av informationen om medicintekniska produkter på våra webbsidor, och samtidigt söka upp blanketten för anmälan om negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter. 5 1. https://lakemedelsverket.se/malgrupp/ Halso---sjukvard/Medicintekniska-produkter/Rappor tera-medicintekniskaolyckor-och-tillbud/ 2. http://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat-material/blanketter/medicintekniska-produkter/anmalan-neg-handelse-tillbud-medtekn-prod-2013-6.pdf Helena Dzojic Enhetschef, Läkemedelsverket Bitte Fritzson Enhetschef Socialstyrelsen Lars Asteborg Utredare, Inspektionen för vård och omsorg Britt-Marie Carlssons Stipendiefond Britt-Marie Carlssons stipendiefond inom Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD. e i d n e p i t S fond Britt-Marie Carlsson, diabetessjuksköterska från Västra Götaland, arbetade under många år för en bättre vård för personer med diabetes både lokalt och nationellt. Sedan början av 2000-talet var hon aktiv inom SFSDs styrelse och de sista åren som dess ordförande fram till hennes bortgång. En av Britt-Marie Carlssons sista önskningar var att det efter hennes död skulle instiftas en minnesfond till stöd för barn, ungdomar och unga vuxna upp till en ålder av 25 år, med diabetes. Syftet med fonden är att stötta personer med diabetes och diabetesvården genom att bidra till olika former av aktiviteter, såsom lägerverksamhet, kurser och grupputbildningar kopplade till diabetes. Ansökningar kan göras av enskilda individer med diabetes och diabetesteam på klinik. Ansökan görs elektroniskt på SFSDs hemsida, diabetesnurse.se Ge en gåva. Alla gåvor är viktiga, stora som små. Bankgiro: 516-3837. SVENSK FÖRENING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I DIABETESVÅRD ANMÄLAN om negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter Vårdenhetens dnr 1. Anmälan om medicintekniska produkter Denna anmälan har sänts till Datum Tillverkaren/leverantören Datum Läkemedelsverket Datum Inspektionen för vård och omsorg, som information 2. Anmälan om egentillverkade medicintekniska produkter Denna anmälan har sänts till Datum Inspektionen för vård och omsorg 3. Vårdenhet eller motsvarande Enhetens namn Utdelningsadress Postnummer Postort Telefon (inkl. riktnummer) Fax (inkl. riktnummer) Kontaktperson Telefon (inkl. riktnummer) E-postadress 4. Medicinteknisk produkt Tillverkare/fabrikat Produktnamn/benämning Artikelnr/typbeteckning/programversion Inköpsår Lot-nr/batch-nr/serie-nr CE-märkning Ja Nej Produkten är inte CE-märkt därför att den är upphandlad före 1998-06-14 specialanpassad (jfr LVFS 2001:5, 2003:11) under klinisk prövning (jfr LVFS 2001:5, 2003:11) avsedd för utvärdering av prestanda (jfr LVFS 2001:7) egentillverkad Annan orsak till att produkten inte är CE-märkt: SOSFS 2013:6 Bilaga 2 (2013-05) DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 7 Ny undersökning bland unga vuxna med diabetes Varannan känner sig aldrig ledig från sjukdomen! Nu kräver vi särskilda ungdomsmottagningar! En ny undersökning från Ung Diabetes, Diabetesförbundets ungdomsförbund, bland unga 18-30 år visar att sjukdomen stark påverkar vardagen. Fyra av tio tänker på sin diabetes minst 1-10 gånger i timmen.Varannan uppger att de ständigt har sin diabetes i bakhuvudet och aldrig får ledigt från den. – Vi är ensamma med sjukdomen 5 000 vakna timmar om året, sjukvården besöker vi i snitt en timme och 20 minuter om året, i många fall inte ens det. Det är rimligt att vi får tillgång till sjukvården, effektiva behandlingar och nya smarta hjälpmedel för att uppnå bästa möjliga blodsockerkontroll och minimera risken för komplikationer både på kort och lång sikt, säger Cajsa Lindberg, ordförande Ung Diabetes. Diabetes typ 1 bland barn och unga ökar och Sverige ligger i topp i världen över andelen drabbade. Många lever ett ”normalt” och bra liv med sin diabetes. Men det finns sådant som kan bli bättre, bland annat övergången från barn- till vuxenmottagning, visar undersökningen bland Ung Diabetes medlemmar. Det handlar dels om tillgänglighet till sjukvården, dels om rätten till behandling och hjälpmedel som underlättar ett flexibelt och ”fritt” liv. – Kvällsöppet, flexibilitet, rådgivning via internet, smartphones, rätt till det senaste och bästa – vilka andra ska ha det om inte vi unga som ska leva hela livet med sjukdomen? Det är mycket som händer de här åren mellan 18 och 30 och det är lätt att ens diabetes inte uppfattas som så viktig att sköta, säger Cajsa Lindberg. Undersökningen visar att de allra flesta vill ha särskilda ungdomsmottagningar, ett förslag som stöds av diabetesläkarna. Fakta diabetes typ 1: Runt 50 000 människor har typ 1-diabetes, 8 000 är barn. Antalet barn som insjuknar har nästan fördubblats sedan 80-talet. Arvsgången vid typ 1-diabetes är komplicerad och till stora delar fortfarande okänd. Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Av någon okänd anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. – Barn och ungdomar kommer att ha en mycket lång diabetesduration redan vid inträdet i vuxen ålder, vilket är väl känt påverkar risken för komplikationer på lång sikt, säger professor Mona Landin Olsson, ordförande för de svenska diabetesläkarna (SFD, svensk Förening för Diabetologi). Hela undersökningen: bifogas. Frågor: Cajsa Lindberg, ordförande Ung Diabetes, tfn +45 51 78 19 53 Mona Landin-Olsson, tfn 070-719 52 64 Presskontakt: Lena Bergling, tfn 070-2345 158 Cajsa Lindberg,, ordförande Ung Diabetes www.diabetes/ungdiabetes 8 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN Genetiken för komplikationer vid typ 2 diabetes Typ 2-diabetes kännetecknas av nedsatt insulinsekretion eller insulinaktivitet där gener samverkar med miljön och orsakar sjukdomen. Typ 2 diabetes utgör 90 procent av alla fall med diabetes. Sjukdomen ökar globalt, med en uppskattad förekomst på 592 millioner drabbade 2035. Här skriver Sami Alkayyali själv om sitt forskningsarbete. Enligt beräkningar från WHO, inträffar ca 80 procent av diabetesrelaterad dödlighet i låg- och medelinkomstländer. Sjukdomen är förknippad med förödande komplikationer med skador i njurar, ögon och nerver samt hjärtinfarkt och stroke. Varför vissa slipper komplikationer Hyperglykemi (högt blodsocker) och sjukdomens varaktighet ansågs vara de starkaste riskfaktorerna för utveckling av diabeteskomplikationer men studier har visat att vissa patienter med typ 2 diabetes utvecklar komplikationer trots en väl kontrollerad blodsockernivå, medan andra patienter med okontrollerad blodsockernivå vid lång varaktighet inte utvecklar några komplikationer. Dessa observationer tyder på att genetiska faktorer kan vara avgörande för benägenheten at utveckla komplikationer.Vidare har familjestudier demonstrerat en 50 % ärftlighet för ischemisk (syrebrist) hjärtsjukdom, 36%-75%, för diabetesnefropati (njurskador) och 52% för diabetesretinopati (ögonskador). Befolkning med hög risk Vår studie syftade 1) till att identifiera genetiska markörer associerade med diabeteskomplikationer hos patienter med typ 2 diabetes, och 2) att undersöka exponering för svält som en riskfaktor för utveckling av diabeteskomplikationer. Vi har använt oss av en befolkning i Ukraina med hög risk för hjärt-kärlsjukdomar och har hos dessa studerat gener som har samband med kardio-metabola egenskaper. Delad genetisk känslighet Vi har lyckats identifiera ett typ-2 diabetes genetiskt lokus i HMGA2-genen som är associerat med diabetesnefropati och minskad njurfunktion. Därutöver identifierade vi en variant i KCNJ11-genen som förknippas med en ökad risk för dödlighet, oavsett om samtliga dödsfall inkluderades i studien eller om endast dödlighet på grund av hjärt-kärlsjukdom togs i beaktande. Våra data visade en delad genetisk känslighet mellan mikro- och makrovaskulära komplikationer i den ukrainska populationen. Vidare tyder data på att svältexponering tidigt i livet kan påverka risken för diabeteskomplikationer i vuxen ålder. Text: Sami Alkayyali Bild: Dreamstime Avhandlingens titel: Genetics of Complications in Patients with Type 2 Diabetes. NATIONELLA RIKTLINJER Nya nationella gränsvärden för graviditetsdiabetes Förhöjda blodsockervärden innebär en risk för komplikationer hos gravida kvinnor och deras barn. Idag är gränserna för behandling av graviditetsdiabetes olika både inom och mellan landsting. För att öka jämlikheten kommer nu Socialstyrelsen med rekommenderade gränsvärden för när åtgärder bör sättas in. Rekommendationen är ett komplement till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård. Läs om remissversionen av beslutsstödet på: www.socialstyrelsen.se S E - LIX-15- 03- 05 Lyxumia tar greppet om 1 måltidstoppen För insulinbehandlade patienter med typ 2-diabetes Instruktionsfilm om Lyxumiapennan finns på www.medicininstruktioner.se till stöd för dig och dina patienter. Ref 1. Lyxumia SPC. Lyxumia® (lixisenatid) ℞, A10BX10, injektionsvätska, varje dos (0,2 ml) innehåller 10 resp. 20 mikrogram (μg) lixisenatid (50 resp. 100 mikrogram per ml). Indikation: Lyxumia är indicerat för behandling hos vuxna med diabetes mellitus typ 2 för att uppnå glykemisk kontroll i kombination med orala glukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa i kombination med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Varning och försiktighet: Typ 1-diabetes melDetta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information se litus och diabetesketoacidos. För ytterligare information se www.fass.se. www.fass.se. Förpackningar: Startförpackning med 1 grön förfylld penna 10 mikrogram + 1 lila förfylld penna 20 mikrogram. Underhållsförpackning med 2 lila förfyllda pennor 20 mikrogram. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgift se www.fass.se. Kontaktuppgifter: Lyxumia tillhandahålls av Sanofi AB, Box 30052, 104 25 Stockholm, tel: +46 8 634 50 00, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översynen Okt 2014. Lyxumia ingår i läkemedelsförmånen i kombination med basinsulin för patienter som först har provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte är lämpliga. Sanofi AB, Tel: 08 - 634 50 00. www.sanofi.com Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com MAR S 2 015 t! era n o nti e v ub s Nu 10 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Årets symposium i bilder Årets årsmöte avklarat. Läkemedelsverket informerar! DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 11 Välbesökta utställningar! Underhållning! Kristina och Anna njuter av god mat. Utvärdering symposiet 2015 115 svar från ca 230 deltagare. Svaren fördelas enligt följande: Medicin klinik 53 svar Primärvård 52 svar Annat 10 svar ( barnklinik anges i vissa svar) UTVÄRDERING Samtliga Deltog ej Bra Skapligt Mindre bra Ämnen 16 april 1) Adolescens Kristina Berg Kelly 50 6 2) Ung Diabetes 82 27 11 4 69 34 7 4) Träningsläger Selma Spa Stig Mattsson 68 45 2 5) Implementering av Nationella Nationella Riktlinjer för Diabetesvård -Handlingsplan Eva Thors Adolfsson Anna Garmo o Birgitta Göthman 40 23 29 23 1) Rapport av olyckor och tillbud med Medicinsk tekniska produkter Läkemedelsverket 9 87 17 2 2) Ökad diabetesrisk hos barn till Invandrare Ulf Söderström 8 68 33 6 96 19 85 26 3) Nya Nationella Riktlinjer för Diabetesvård Kaija Seijbolt Ämnen 17 april 3) Posterpresentation Janeth Leksell 4) Löpsedlar NDR Swediabkids KAS 5) Mångfald 2.0 – What you see is NOT What you get Edna Eriksson 3 30 71 10 1 4 s men t a t u l s v a et har g n a lt atet! m u e s g e r n m o Arra örerna g n a r r a a fråga gärn VÄLKOMMEN TILL DET ÅRLIGA DIABETESTINGET 2 JUNI 2015 i Lund __________________________________________ Lyssna till och möt våra hälso- och sjukvårdspolitiker, läkare, diabetessjuksköterskor och Er patientförening ”Skåne ska bli bäst i Sverige på diabetesvård” – hur? Välkommen till en eftermiddag med fokus på folksjukdomen Diabetes, med inriktning på typ-2 diabetes. • • • Plats: Sjukhusaulan Skånes Universitetssjukhus Lund Datum: 2 Juni 2015 Tid: 14.30-17.30 Seminarie och debatt • Konkreta förändringar för att nå den optimala diabetesvården i Skåne? • Arbetet med implementering av framgångsfaktorer och nationella riktlinjer i diabetesvård. • Hur stöttar Hälsoval Skåne vårdcentralerna till bästa kvalité? • Vad hindrar Primärvården från att ge bäst diabetesvård? • Hur möter politikerna problem och utmaningar? • Världsledande forskning på hemmaplan till nytta för framtidens diabetsvård Under dagen deltar Stig-Åke Grönvall ordförande Diabetesföreningen i Skåne län - Sven Karlsson Verksamhetschef VO endokrinologi hud reproduktion ögon, SUS - Agneta Lindberg diabetessjuksköterska Hässleholm och ordförande i Expertgrupp Diabetes Skåne – Fredrik Löndahl ordförande Diabetesförbundet - Anna-Lena Hogerud (S) Ordförande Hälso-och Sjukvårdsnämnden - Magnus Kåregård Medicinsk Rådgivare Hälsovalskontoret - Bo-Anders Paradis & Anneli Arnell Näsby Vårdcentral - Erik Renström Professor Lund University Diabetes Center Moderator Jesper Aspegren Deltagande är avgiftsfritt och ingen anmälan krävs. Välkomna! Arrangörer är Diabetesföreningen i Skåne län i samarbete med anslutna LIF företag. 14 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 NDR-nytt Nu är den snar t här. En helt ny och mer informativ hemsida. Testning av nya hemsidan pågår Utbildningar i NDR:s regi Ett femtiotal enheter runt om i landet håller på att testa NDR:s nya hemsida. Det dröjer inte länge innan vi alla har tillgång till en helt ny, mer tillgänglig och informativ hemsida. För att kunna registrera on-line på den nya hemsidan måste tjänstekortet vara kopplat till ditt NDRkonto, vilket de flesta av våra användare nu redan har gjort.Vid frågor kontakta vår support per mail ia.almskog@registercentrum.se Vill ni lära er mer om förbättringsarbete inom diabetesvården? NDR planerat att starta kort-utbildningar i hur förbättringsarbete kan bedrivas med NDR som verktyg. Målgruppen är diabetesteam, verksamhetschefer, verksamhetsutvecklare eller liknande befattning i vården. Håll utkik på vår hemsida där vi kommer att annonsera utbildningarna. Vi tar gärna emot intresseanmälningar per mail till par.samuelsson@registercentrum.se Patientrapporterade utfallsmått (PROM)- till hösten skall den nya enkäten testas! Intresset för obesitaskirurgi ökar Ett tiotal enheter har anmält sitt intresse att testa vår nya patientenkät. De testande enheterna får tillbaka resultat på gruppnivå för de egna patienterna. Vill ni vara med och testa? Skicka intresseanmälan per mail till ebba.linder@registercentrum.se Årsrapporter för 2014 Årsrapporterna för 2014 har sammanställts och sänts ut. Har du inte fått den och vill läsa om resultaten för 2014 års diabetesvård så finns den att ladda ner i digital form på respektive registers hemsida: www.ndr.nu respektive swediabkids. ndr.nu Ta hjälp av NDR för att få koll på uppföljningen av patienter som gjort fetmaoperation! Aktivera den valbara frågan: Kirurgisk behandling av fetma. Så här gör du: Den som har admin-behörighet lägger till frågan ”Kirurgisk behandling av fetma” till NDR-formuläret. Tänk på att valfria frågor måste registreras manuellt genom inloggning i NDR. Om ni har en automatisk överföring går ni i efterhand och gör en kompletterande registrering. Sedan kan ni på ett enkelt sätt via söklistan få fram de patienter ni registrerat och följa upp deras resultat. Registrering av insulinpumpar i NDR Vi påminner om hur viktigt det att det synliggörs på vilket sätt vi använder pumparna, vilka som får den behandlingen och om det uppstår problem med den. Det är viktigt i förbättringsarbetet och i diskussioner om resurser i diabetesvården. Vi på NDR önskar alla en trevlig sommar. Soffia Gudbjörnsdottir registerhållare www.ndr.nu www.ndr.nu www.ndr.nu www.ndr.nu Sänker HbA1c. 1 5 ÅR PÅ MARKNADEN Kan ge viktminskning.*1,2 Låg risk för hypoglykemier i kombination med metformin.1,2 * Victoza® är inte avsett för behandling av övervikt. Viktförändring var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna. Referenser: 1. Victoza® SPC 03/2015. 2. Pratley et al. Int J Clin Pract. 2011:65(4):397-407. doi:10.1111/j.1742-1241.2011.02656.x. Victoza® (liraglutid), Rx, (F), ATC-kod: A10BX07 Injektionsvätska, 6 mg/ml. Indikation: Behandling av vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att uppnå glykemisk kontroll i kombination med orala blodglukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa tillsammans med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Victoza® ska inte användas till patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Victoza® är ingen ersättning för insulin. Förpackningar: Victoza® 3x3 ml förfylld injektionspenna. SPC uppdaterad 03/2015. För fullständig förskrivarinformation och pris, se www.fass.se. Subventioneras endast för patienter som först provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga. Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 www.novonordisk.se SE/VT/0515/0296 05/2015 Victoza®(liraglutid) – mer än bara sänkt blodsocker.1 16 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 SFSD SYMPOSIUM 2015 Årets Diabetessjuksköterska Gunilla Thelin Gunilla Thelin, årets diabetessjuksköterska. Gunilla Thelin, 58 år, diabetessjuksköterska vid barnkliniken Helsingborgs lasarett, är årets diabetessjuksköterska. Hon har nominerats av sina arbetskamrater och mottog priset vid en ceremoni under SFSD:s (Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård) seminariedagar 2015 i Stockholm. - Jag är lite omtumlad, detta är jätteroligt. Jag har gått till mitt arbete och inte en dag utan att jag känt att jag älskar mitt jobb. Det är roligt, stimulerande och värdefullt att möta barnen och deras föräldrar, säger Gunilla Thelin som arbetat med diabetes och barn sedan mitten av 1980-talet. Prismotiveringen lyder: " Gunilla Thelin är en diabetessjuksköterska som verkar i det tysta, gör det stora och ser möjligheterna i den växande individen.” Arbetskamraterna på barnkliniker konstaterar i nomineringen att Gunilla Thelin ”engagerar sig i varje familj och anstränger sig alltid till det yttersta för att familjerna ska känna sig trygga och erbjuder stöd skräddarsytt efter deras eget behov.” - Vi har en fantastisk diabetesvård i det här landet och barn och ungdomar med diabetes kan leva ett mycket bra liv med diabetes. Även om vi inte har löst sjukdomens gåta så kan vi göra mycket, säger Gunilla Thelin. Årets diabetessjuksköterska utses av SFSD i samarbete med Bayer HealthCare. Priset är ett forsknings- och utbildningsstipendium på 25 000 kronor. Frågor: Gunilla Thelin: 0760- 44 18 88. Lena Bergling, pressansvarig: 070-2345 158. SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 17 SFSD SYMPOSIUM 2015 Årets Omvårdnadsstipendium Johan Fischier Johan Fischier, årets omvårdnadsstipendium. Diabetessjuksköterska Johan Fischier, 51 år, Diabetes och metabolmottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala, har tilldelats Omvårdnadsstipendium 2015 på 40 000 kronor. Stipendiet delades ut vid en ceremoni under SFSD:s, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, seminariedagar i Stockholm. Stipendiet får Johan Fischier för arbete med en studie som är ”ambitiös, attraktiv och annorlunda”. Det handlar om så kallad ACT-grupputbildning (acceptance commitment therapy), vilken bygger på reflektion och medveten närvaro. Behandlingen är riktad mot en patientgrupp med typ 1-diabetes med bristande glykemisk kontroll och syftar till att förstå och reflektera över hur ett beteende kan påverka glukosnivåer och vice versa. Alla möten leds av en psykolog med inriktning mot kognitiv beteendeterapi och utbildning i ACT samt en sjuksköterska som är specialiserad på diabetes. - Man kan se det som en kurs i stresshantering för personer med en kronisk sjukdom. Person som lever med diabetes upplever mer stress, depression än andra och som är kopplat till sjukdomen. Denna kurs går ut på att ge verktyg att hantera tankar och känslor. Det är kopplat till mindfulnes och man får lära sig enkla meditativa former av stresshantering som kan praktiseras närsomhelst, exempelvis i kön på mataffären, berättar Johan Fischier om den pågående studien. Frågor: Johan Fischier: 0733-70 52 25. Lena Bergling, pressansvarig: 070-2345 158. SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse 18 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 SFSD SYMPOSIUM 2015 Årets Pedagogiskt Stipendium Marina Stenbäck Marina Stenbäck. Diabetessjuksköterska Marina Stenbäck, 57 år, vårdutvecklingsledare inom diabetes på Akademiskt Primärvårdscentrum i Stockholm, har tilldelats Pedagogiskt Stipendium 2015 på 30 000 kronor. Stipendiet delades ut vid en ceremoni under SFSD:s, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, seminariedagar i Stockholm. Stipendiet får Marina Stenbäck för sitt ”pedagogiskt problematiserande, proaktiva och person-centrerade” arbete kring grupputbildning för personer med typ 2-diabetes inom Stockholms primärvård. Marina Stenbäck visar på olika hinder och verktyg som finns i samband med att starta grupp. I studier med grupper har hon funnit att det är viktigt med fortlöpande stöd till gruppdeltagarna. - Det här gör mig glad! Patientutbildning i grupp är viktigt och det som lyfts fram i riktlinjer för att det har god effekt vid behandling av personer med diabetes.Tyvärr är det bara 15 % av patienterna som får grupputbildning i primärvården i Stockholm, konstaterar Marina Stenbäck, och pekar på organisatoriska orsaker. - Fördelen med grupputbildning är att man får träffa andra med liknande problem, patienterna känner igen sig i varandra och inser att de inte är ensam om sin sjukdom. Stipendiet delas ut med stöd av läkemedelsföretaget Lilly. Frågor: Marina Stenbäck: 070-43 28 730. Lena Bergling, pressansvarig: 070-2345 158. SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har SFSD är enspecialintresse ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 19 SFSD SYMPOSIUM 2015 Årets Poster stipendium Ann-Sofie Nilsson Neumark Ann-Sofie Nilsson Neumark. Diabetessjuksköterska Ann-Sofie Nilsson Neumark, 53 år, vid Blå Kustens Hälsocentral i Oskarshamn, har tilldelats årets Poster Stipendium på 10 000 kronor. Stipendiet delades ut vid en ceremoni under SFSD:s, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, seminariedagar i Stockholm. - Det känns underbart och hedrande att få tilldelas Poster-stipendiet. Det visar att det arbete jag gjort och lagt ner uppskattas och är nödvändigt, säger Ann-Sofie Nilsson Neumark. Stipendiet får hon för ”viktig arbete för värdighet i vården av äldre”. Titeln på hennes Poster är: Följs äldre över 80 år med diabetes enligt nationella riktlinjer? – en jämförelse av uppföljning mellan tre olika boendeformer. Det är en pågående kartläggning där Ann-Sofie Nilsson gör en retrospektiv journalgranskning av samtliga 80 år och äldre med diagnosen diabetes skrivna i en representativ kommun i Kalmar län. - Jag kom dessvärre fram till att äldre som bodde på sjukhem eller äldreboende hade sämre uppföljning på hbA1c, lipider, njurfunktion och fotstatus än de som var i eget boende. Ingen av de 277 äldre som jag tittade på hade en individuell vårdplan, vilket alla ska ha. Ansvaret ligger hos landstinget och primärvården som behöver samverka och skapa tydliga rutiner. Vården kan inte bygga på eldsjälar, det behövs tydliga riktlinjer för behandling av äldre, säger Ann-Sofie Nilsson Neumark. Frågor: Ann-Sofie Nilson Neumark: 070-602 4602. Lena Bergling, pressansvarig: 070-2345 158. SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin 20 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 SFSD SYMPOSIUM 2015 Årets Kvalitetsförbättrare Anna Garmo Anna Garmo, årets kvalitetsförbättrare. Bland landets diabetessjuksköterskor har Anna Garmo, Dalarnas Diabetesråd, utsetts till Årets kvalitetsförbättrare. Utnämningen tillkännagavs vid SFSD:s, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, symposiedagar 2015 i Stockholm. - Jättekul, men jag har bara gjort mitt jobb. Och det handlar om att försöka få en mer likvärdig vård. Oavsett om man träffar vårdpersonal i norra eller södra Dalarna ska det vara lika för alla, säger Anna Garmo. Hur når man dit? - Exempelvis genom att ha ett vårdprogram för hela Dalarna, dvs ett och samma program för hur vi ska hjälpa en person med diabetes, tidigare hade vi tre olika vårdprogram i ett och samma landsting. Jag vet inte hur mycket det märks hos patienterna men det spirar ett engagemang bland diabetessjuksköterskor och en del läkare för att vi ska bli bättre och nå så likvärdig vård som möjligt även om den är individuellt anpassad. Prismotiveringen lyder: " Anna Garmo har med stort mod tagit sig an uppgiften att förbättra diabetesvården i Dalarna. Anna har hela tiden en dialog med primärvård och diabetesmottagningar, där mångfald och meningsutbyte varit ledstjärnor. ” Stipendiet delas ut med stöd av Sanofi och är på 30 000 kronor. Frågor: Anna Garmo: 070-227 60 64. Lena Bergling, pressansvarig: 070-2345 158. SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes. www.swenurse.se/diabetesnurse DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 KALENDARIET 2015 FEND 11-12 September 2015 Stockholm, Sverige www.fend.org EASD 14-18 September 2015 Stockholm, Sverige www.easd.org ISPAD 7-10 Oktober 2015 Brisbane, Australien www.ispad.org HND SYMPOSIUM 7-9 Oktober 2015 Stockholm Waterfront www.hnd-symposium.se MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 3-4 December 2015 Stockholm Waterfront www.sls.se Nyheter om Nyheter om diabetesforskning diabetesforskning diabetesportalen.se är en ny hemsida diabetesportalen.se en ny hemsida från Lunds universitetsär Diabetescentrum. från Lunds universitets Diabetescentrum. diabetesportalen.se vänder sig till alla diabetesportalen.se sig till alla som är intresserade av vänder diabetesforskning. som är intresserade av diabetesforskning. Tonvikten ligger på populärvetenskapliga Tonvikten på populärvetenskapliga artiklar frånligger forskningsfronten och aktuartiklar från forskningsfronten och aktuella fördjupningsartiklar. ella fördjupningsartiklar. Du kan prenumerera Du kan prenumerera på nyheter. på nyheter. Du kan fråga om Du kan fråga om diabetesforskning. diabetesforskning. Välkommen Välkommen till till www.diabetesportalen.se www.diabetesportalen.se Den lättanvända svensktalande blodsockermätaren för synskadade SensoCard Plus är avsedd för gravt synskadade och de som har svårt att läsa texten på sin vanliga mätare. Mätaren får mycket positiva omdömen och används idag i samtliga landsting i Sverige. Teststickorna har apotekets varunummer 204410. Representeras i norden av Meditech Systems Scandinavia AB tel: 08 - 660 71 60 www.meditechsystems.com 21 22 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 DiaBEST konferens Den 27-28 april hölls den åttonde DiaBEST konferensen i Bergen, Norge. Konferensen vänder sig till doktorander och seniora forskare inom diabetes med anknytning till omvårdnad/vårdvetenskaplig i Norden. Som deltagare på konferensen slogs jag av det mångfald av olika projekt som pågår både i Sverige och i övriga Norden. Det är projekt som rör allt från barn och unga med diabetes, till de allra äldsta. Många projekt handlar om hur internet och appar på olika sätt kan stödja egenvårdsprocesser hos personer med diabetes och hur denna teknologi upplevs av både personerna som har diabetes och sjukvårdspersonal. Flera projekt berörde hur prevalens av diabetes ser ut inom olika vårdområden samt vilket mörkertal av personer med diabetes som finns. Fler projekt för både barn/unga vuxna samt vuxna handlade om hur mötet med personer med diabetes kan bli mer personcentrerat. Spännande var också att lyssna på en doktorand från Etiopien som har påbörjat en intervention kring egenvårdsstöd i Etiopien. Det blev i presentationen tydligt hur kultur och ekonomiska förutsättningar ger andra utmaningar än dem vi i Norden står inför. Svårigheter med att ordna utbildningen och bedriva forskning med enkäter när de flesta deltagare är analfabeter var bara ett exempel. På konferensen höll Professor Marit Kirkevold också en inspirerande föreläsning om vikten av att sammanställa och ta vara på den forskning som vi redan har men belyste också problematiken med att bara inkludera stora randomiserade kvantitativa studier i systematiska review artiklar då mycket av den kvalitativa forskningen och kunskap om hur personer som liver med diabetes faktiskt upplever och förstår sin situation går förlorad. Under konferensen fanns också möjlighet för nätverksträffar och för oss svenskar som är utspridda över landet, ex. var personer från Lund, Stockholm, Sundsvall och Umeå representerade, så gav konferensen möjlighet att få ett ansikte på personer som man tidigare bare har läst forskning eller artiklar av. Efter två intensiva dagar lämnade vi konferensen fulla av inspiration efter fina möten och med många nya forskningsidéer. DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 23 FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN Pris för försök att rädda insulinproducerande celler Per-Ola Carlsson, Uppsala universitet är årets mottagare av "The DPLU/LUDC Nordic Prize to an Outstanding Young Investigator in Diabetes Research". Hans forskningsfokus är att utveckla metoder som kan rädda de insulinproducerande cellerna hos nyinsjuknande typ 1 diabetiker och att skydda transplanterade celler från immunsystemets attack. - Det är självklart väldigt hedrande att på detta pris, säger Per-Ola Carlsson. När en person insjuknar i typ 1 diabetes finns det fortfarande en liten del fungerande insulinproducerande celler kvar. Om det skulle gå att hejda eller helt stopp sjukdomsprocessen innan alla celler är förstörda vore mycket vunnet. Blodsockerkontrollen blir avsevärt mycket enklare då det kroppsegna insulinet utsöndras enbart vid behov, det vill säga när det det injicerade inte är tillräckligt för att hålla en jämn sockernivå. Per-Ola Carlsson har i lovande försök på nyinsjuknade typ 1 diabetiker visat att behandling med egna stamceller stoppar eller helt hejdar processen. Forskarna följer patienterna regelbundet för att mäta hur mycket insulin de utsöndrar och nu utvidgar de försöken men en ny studie med fler deltagare. Se länkar nedan. När en patient får insulinproducerande celler transplanterade hamnar de i en fientlig miljö. Kroppens immunförsvar reagerar direkt på det "främmande" och försöker att oskadliggöra det. En stor del av cellerna dör på en kort kort efter transplantationen, trots att patienten tar läkemedel som hämmar immunförsvaret. Läkemedlen har många besvärande biverkningar. Per-Ola Carlsson och hans kollegor arbetar med att konstruera en kapsel som ska skydda de transplanterade cellerna från immunförsvaret, samtidigt ska kapseln tillåta att insulin utsöndras tilll blodbanan. I kapseln finns förutom celler en syrgaskammare som patienten själv fyller på en gång per dygn. - Om det fungerar bra betyder det att Per-Ola Carlsson. patienten inte behöver ta immunhäm mande läkemedel. Det är den stora vinsten, säger Per-Ola Carlsson. Hittills har tre patienter i Uppsala fått en kapsel med insulinproducerande celler inopererad. Den förste i november 2014, två till i början av 2015. Totalt ska åtta patienter testa kapseln. diabetesportalen.se återkommer med material om kapseln. Per-Ola Carlsson är professor i medicinsk cellbiologi vid Institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala RÄTTELSE FRÅN NR 1 2015 Vi ber om ursäkt att vi missat i föregående nr att skriva att artikeln "Kolhydraträkning som en ny behandlingsmetod" var en D-uppsats författad av Sara Alzghoul / Rokhosh Mahmoudi. Handledare: Björn Nordlund och Gunnel Viklund. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Universitetssjukhuset 24 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Personcentrerad vård vid insulinpump och CGM Berättelse om en liten flicka med insulinpump. Eva Isaksson är diabetessjuksköterska och forskningssjuksköterska vid Linköpings universitets sjukhus. Berättelsen har genomför ts då Eva var student vid Uppsala Universitet och deltog i kursen Personcentrerad vård vid Insulinpump och CGM. Personbeskrivning Maja 4 år Maja föddes i november 2010 och är första barnet. Hon har nu en 2-årig lillebror. Familjen bor på landet och de har höns och katter på gården. Familjen äter lakto-ovo-vegetarisk kost. Föräldrarna arbetar och syskonen är då på förskola. Maja fick diagnos Typ1 diabetes vid 18 månaders ålder april 2012. Pappa var då föräldraledig och planen var att Maja skulle börja på förskolan till hösten 2012. Hon var tidigare frisk, hade inga allergier eller överkänslighet. Ingen hereditet för diabetes eller autoimmun sjukdom. Föräldrarna kontaktar vårdcentralen 120410 då Maja hade druckit och kissat mycket några veckor. Hon hade haft både maginfluensa och förkylning under sista tiden. Besöket på vårdcentralen 120411 visade ett blodsocker på 33.3 mmol/l Hon luktade aceton och hade minskat 1 kg i vikt. Hon blev inlagd på Barn och ungdomskliniken i Linköping med diagnos diabetes typ 1. Hennes HbA1c var 104 mmol/mol, blodglukos 38.8 mmol/l och blodketoner 5.2 mmol/mol och pH 7.38 vid inläggningen. Maja var relativt opåverkad trots sitt höga blodsocker och höga blodketoner. Föräldrarna får sedvanliga samtal med diabetesteamet under vårdtiden. Föräldrarna mycket motiverade att direkt lära sig så mycket som möjligt. De tar redan första dagen efter övergång till subkutana injektioner blodsocker och gav insulininjektioner själva. Maja tolererar injektionerna och blodsockersticken bra. Majas blodsocker är relativt stabilt under vårdtiden. Föräldrarna får information om att insulinpump alltid rekommenderas i förskoleåldern. Diskussion om fördelar och nackdelar med denna behandling. CGM för långtidsbruk användes inte på kliniken 2012. Familjen skrivs ut efter 10 dagar med fortsatt regelbunden telefonkontakt med diabetessjuksköterska. Vid telefonkontakt några dagar senare framkommer att blodsockret börjat svänga mer och hon är oftare och oftare låg. Hon har precis börjat tillfriskna efter en förkylning. Insulindoserna sänks flera gånger. En del matproblem uppstår eftersom Maja äter långsamt och hinner då få lågt blodsocker och dessutom är det svårt att dosera insulin när de inte vet hur mycket hon ska äta. Ytterligare telefonsamtal med ändring av doser. Maja har nu lägre och lägre doser. Insulinpump diskuteras igen och föräldrarna bestämmer sig för detta. Information och start av insulinpump planeras. Föräldrarna har läst på och önskar att Maja ska ha en AccuCheck Combo med fjärrkontroll. Start av insulinpump den 11/6. Vid telefonkontakter dagarna efter fungerar allt bra med insulindoserna. Uppföljning av pumpstart och läkarbesök den 25/6. Allt fungerar bra. HbA1c 45 mmol/mol. När Maja haft insulinpump i ca 3 månader börjar hon på förskola och undervisning av personalen görs av diabetessköterska och föräldrarna. Indikationer för atart av insulinpump År 2012 använde ca 3000 barn i Sverige insulinpump det är ca 46 % av barn och ungdomar under 18 år. Diabetesinställningen blir ofta bättre med lägre HbA1c även hos små barn. Med insulinpump kommer insulinet på samma plats under fler dagar i följd och upptaget blir därför jämnare. Det totala insulinbehovet brukar minska med 15-20% när pumpbehandling startas. Insulinupptaget från en måltidsdos är konstant under flera dygnförutsatt att inte nålen sitter i ett lipom. (1) Flera studier visar att behandling med insulinpump kan ge färre hypoglykemier, förbättrad metabol kontroll och ökad livskvalitet hos små barn med diabetes och deras föräldrar. (2) Enligt BLF Barnläkarföreningen år 2007 är pumpindikationerna för barn DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Absolut: – Små barn där insulinadministration i tillräckligt små doser är svårt att genomföra – Barn med uppfödningsproblem – Extrem stickrädsla – Upprepade svåra hypoglykemier Relativ: – Hög plasmaglukosvariabilitet – Ketosbenägenhet– Stickrädsla – Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet (6) Enligt SBU rapporten 2013-10-22 sägs att barn är utgör en särskild patientgrupp då de ofta kan ha mycket svängande blodglukosvärden. Svårigheter att administrera och reglera små doser insulin eller ha stickrädsla. Studier som berörde barn i förskoleåldern exkluderades p.g.a. att behandlingen i kontrollgruppen inte uppfyllde kriterierna. Eftersom så många barn använder insulinpump och SAP är det angeläget att utvärdera effekten av dessa. Slutsatsen är dock att insulinpump ofta är ett förstahandsval för barn i förskoleåldern när sjukdomen bryter ut. Särskilt viktigt när det är svårt att injicera tillräckligt små doser. (3) En studie av Blackman. SM publicerad 2014 visar att insulinpump hos barn under 6 års ålder är associerad med lägre HbA1c jämfört med behandling med insulininjektioner. Detta utan ökning av svåra insulinkänningar men risken för möjlig DKA måste beaktas. Men konklusionen är att insulinpumpbehandling vanligtvis är säker och effektiv hos små barn och rekommenderad av ADA. (4) En studie av Maria Forsner publicerad 2013 tar upp föräldrars erfarenhet för barn yngre än 2 år behandlade med insulinpump. Studien visar att föräldrarna upplevde att diabetessjukdomen hotade deras barns liv och att insulinpumpbehandlingen kom som en utmanande räddning. Studie visar också att föräldrarna var i stort behov av support för att klara av diabetessjukdomen och teknologin kring insulinpumpen. Rädsla att förlora kontrollen och avsaknad av lättnad ledde till social isolering. 25 De talade speciellt om att bli beroende av diabetessköterskan. Att utbilda någon närstående kunde vara värdefullt och underlätta. Gruppträffar för föräldrar med diabetesbarn är också en möjlighet där de kan diskutera problem och strategier med andra som har liknande erfarenhet. (5) Indikationer för start av CGM Egen erfarenhet av förskolebarn som fått CGM-system för kontinuerligt bruk är att föräldrar och barn fått en mycket bättre livskvalitet och uppger att ”Nu sover vi på nätterna”. Studie på 10 förskolebarn från med enkäter vid start och efter 3 månaders CGM är gjord på Barnkliniken i Linköping och är under bearbetning. BLF har år 2013 kommit med indikationer för långtidsbruk av CGM. Gäller bl.a. annat barn där blodsocker mäts mer än 10 gånger/dygn för att nå god glykemisk kontroll och minimalt antal hypoglykemier. Avvikande glukosnivåer och svårigheter att identifiera hypoglykemier. Utvärdering bör ske regelbundet. (7) Enligt SBU-rapporten 2013-10-22 finns studier som visar förbättringar i HbA1c vid insulinpumpbehandling hos förskolebarn. Vid kombination med CGM ytterligare förbättring. Eftersom barn kan ha ett mycket svängande blodsocker och inte kan förmedla hypoglykemi och där blodsocker tas mer än 10 gånger/ dag kan CGM kombinerad med insulinpump vara användbart. Professionens indikationer är för både insulinpump tillsammans CGM är återkommande hypoglykemier, barn som tar mer än 10-15 blodsocker/dag, otillfredsställande HbA1c och möjligheter till förbättrad livskvalitet (3) Angående CGM kan man se i JDRFstudien (Juvenile Diabetes Research Foundation) där 3 olika CGM-system användes att Hba1c i åldrarna 8-14 år sänktes med 8 mmol/mol och systemet användes 6 dagar i veckan. (1) Resultat Ett par veckor efter start tycker föräldrarna att det fungerar bra men det är mycket jobb. Diskussion om att använda förlängd bolus vid kolhydratrika måltider. 2013 ändras en del i basdosen och bolusdoserna. Maja behöver så låga doser på förmiddagarna att de får ha 0,0 enheter under ett par timmar. Pumpen omprogrammeras för att kunna ge lägre doser. Frukostdosen höjs varefter. Resultatet av detta blev bättre och föräldrarna fortsätter att prover sig fram. Under sommaren får Maja vattkoppor som täcker hela kroppen och det är problem att hitta ställen att sätta pumpnålen. Blodsockret var svängande framförallt efter måltider men bra på morgonen. Med hjälp av insulinpumpen kan föräldrarna ändå på ett bra sätt hålla Majas blodsocker inom bra nivåer. Maja börjar på förskolan i augusti och där steg hennes blodsocker på förmiddagarna förmodligen av stress. Detta åtgärdades med en särskild basaldos på förskolan och en hemma. Återbesök i september. Föräldrarna är mycket skickliga att anpassa Majas doser. Fungerar bra. HbA1c 47 mmol/mol. I november börjar Majas blodsockervärden stiga och både basal och bolusdoser får höjas rejält. Vid återbesök i december träff med dietist och diabetessjuksköterska för repetition av kolhydraträkning. Kommer nu börja räkna kolhydrater och använda bolusrådet i pumpens fjärrkontroll. Ligger oftast bra i blodsocker. Korrigerar ibland med max 0.3 enheter. Februari 2013 inläggning på barnmedicinsk vårdavdelning för lunginflammation. Svårigheter med mat och dryck. Får Actrapid och glukosdropp. Har högt blodsocker och höga blodketoner. Efter ett par dagar när Maja äter bättre kan insulinpumpen kopplas på igen. Har väldigt små insulindoser men p.g.a. att det går att ge små doser med pumpen och föräldrarnas skicklighet kan Maja åka hem. Telefonuppföljning av diabetessjuksköterska 2 dagar senare. Maja mår bättre och föräldrarna justerar i pumpen både bas och bolus utefter vad Maja äter. Efter sommaren 2013 blev Majas blodsocker väldigt svängigt och i oktober startas CGM. Föräldrarna skickar kurvor och bedömning görs per telefon. Fortsättning sid 26 26 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Uppföljning efter 3 månader. Maja mår bra. Har pumpnål och sensor glutealt. Föräldrarna Uppföljning efter 3 månader. Maja mår bra. Har pumpnål och sensor glutealt. Föräldrarna mycket nöjda med CGM. Det underlättar och de är tryggare. Stor fördel att se om blodsockret mycket nöjda med CGM. Det underlättar och de är tryggare. Stor fördel att se om blodsockret är på väg uppåt eller neråt. Blodsockret svänger fortfarande, hon är ofta hög efter frukost och är på väg uppåt eller neråt. Blodsockret svänger fortfarande, hon är ofta hög efter frukost och låg före Ändringar i kosten diskuteras. Majaglutealt. stigerFöräldrarna också kraftigt blodsocker vidDet lek.underlättar och Uppföljning efter lunch. 3 månader. mår bra. Har pumpnål och sensor mycketi nöjda med CGM. Uppföljning efterattMaja 3 semånader. Majadiskuteras. mår bra. Har pumpnål och sensor glutealt. Föräldrarna låg föreStor lunch. i kosten Maja stiger kraftigt i blodsocker de är tryggare. fördelÄndringar om blodsockret är på väg uppåt eller neråt.också Blodsockret svänger fortfarande,vid honlek. är ofta hög efter att gelunch. litenÄndringar extradosi kosten insulin vid dessa tillfällen. Basaldosen ändrasvid vidlek.ettRåds parattställen. frukost Råds och låg före diskuteras. Maja stiger också kraftigt i blodsocker ge liten extrados insulin mycket med CGM. Det underlättar de är tryggare. Storändras fördel vid att se Råds attnöjda ge liten extrados vid dessaoch tillfällen. Basaldosen ettom parblodsockret ställen. vid dessa tillfällen. Basaldosen ändras vidinsulin ett par ställen. Återbesök april 2014 Har en del höga värden men väldigt få låga då sensorn gör att de hinner är på väg uppåt eller neråt. svänger är höginnan. efter frukost och Återbesök april 2014 Har en del höga väldigt få lågamen dåfortfarande, sensorn görfåatthon de hinner agera genom detta fått en höjd Återbesök april 2014 Harvärden enBlodsockret delmen höga värden väldigt låga dåofta sensorn görHar att de hinner agera innan. Har detta fått en livskvalitet. Fortfarande efterav frukost livskvalitet. Fortfarande höga genom värden efter frukost menhöjd bättre. Sänkning av basaldos innan höga frukostvärden och höjning frukostbolus görs. låg före lunch. Ändringar i kosten diskuteras. Maja stiger också kraftigt blodsocker vid lek. agera innan. Har genom detta fått en höjd livskvalitet. Fortfarande höga ivärden efter frukost men bättre. Sänkning av basaldos innan frukost och höjning av frukostbolus görs. Rådsbättre. att ge liten extrados insulin vid dessa tillfällen. Basaldosen ändras vid ett par ställen. men Sänkning av basaldos innan frukost och höjning av frukostbolus görs. Återbesök april 2014 Har en del höga värden men väldigt få låga då sensorn gör att de hinner agera innan. Har genom detta fått en höjd livskvalitet. Fortfarande höga värden efter frukost men bättre. Sänkning av basaldos innan frukost och höjning av frukostbolus görs. Återbesök i juni 2014. Svänger mindre i blodsocker. HbA1c 49. AnvänderHbA1c bolusrådet, CGM helabolusrådet, tiden, använder Återbesök i juni 2014. Svänger mindre i blodsocker. 49.har Använder harden aktivt och avanceratÅterbesök tillsammans med insulinpumpen. i juni 2014. Svänger mindre i blodsocker. HbA1c 49. Använder bolusrådet, har CGM hela tiden, använder den aktivt och avancerat tillsammans med insulinpumpen. CGM hela tiden, använder den aktivt och avancerat tillsammans med insulinpumpen. Återbesök i juni 2014. Svänger mindre i blodsocker. HbA1c 49. Använder bolusrådet, har CGM hela tiden, använder den aktivt och avancerat tillsammans med insulinpumpen. Telefonrådgivning oktober 2014 med mamma. Maja har öroninflammation och problem med höga blodsocker och blodketoner. Äter dåligt. Insulinpumpdoserna i basaldosen är höjda till 180 % och får extra insulin mellan målen. Verkar vara rejält insulinresistens. 5 Råd om att byta nål och öka basaldosen till 200 %. Blodsockret och blodketonerna sjunker och Maja mår mycket bättre och äter mer. 5 november 2014. Maja mår bra igen och är tillbaka på vanliga doser. HbA1c 51 mmol/mol. Ska på 2 månaders resa till Costa Återbesök Rica. Februari 2015. Tillbaka från resan till Costa Rica 5 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Personens upplevelse Maja och hennes föräldrars upplevelse Föräldrarna var först tveksamma till pump p.g.a. avsaknad av långtidsverkande insulin och att pumpen helt plötsligt skulle börja ge insulin ohejdat. Dessa rädslor försvann när de bekantat sig med pumpen. Det som gjorde att de bestämde sig var att kunna ge mindre doser och att kunna dela upp dosen vid måltid. De lärde sig också så småningom att använda basaldosen på ett bra sätt. Maja äter ofta och det i början var svårt att veta vad som var basal och vad som var bolus. Kolhydraträkning och användande av bolusrådet var ett stort jobb men var värt all möda. De utgår från bolusrådet men ändrar själva om hon ligger ovanligt högt eller lågt Då Maja numera har CGM och de bara vill ta 2 kalibreringsvärden kan de inte få korrigeringsvärden från pumpen men de löser det själva. Med kolhydraträkning kan de ta ut svängarna mer och med CGM vågar de numera ta i mer med doserna. Fördelar med pumpen: – Fjärrkontrollen är fantastisk, att inte behöva ta fram pumpen. Kolhydraträkning och bolusråd är mycket pyssel men det går att improvisera mycket bättre. – De korrigerar på natten utan att väcka eller sticka Maja – Mindre doser än penna kan ges. 0.1 enhet kan göra skillnad. – Bolusdosen ges i princip alltid i flera doser framför allt efter maten fylls på (omöjligt med penna och pump utan fjärrkontroll) – Maja störs inte i maten. Till frukost ges en dos 15 min. innan för att få ner förmiddagstoppen och sedan fylls det på under måltiden. Med penna hade de fått ge allt efteråt med katastrofala förmiddagsvärden. – Basaldosen känns mer skräddarsydd än långtidsverkande insulin, bra att kunna sänka och höja tillfälligt. Vid höga eller låga värden under flera dygn vid speciell tid är det bara att ändra just där. – Pumpen har fungerat utan krångel. En nål har åkt ut av misstag trots lek på förskolan. 27 Nackdelar med pumpen: – Maja är aldrig fri. Det är sorgligt att ens barn är ihopkopplad med en pump och en nål pumpen är klumpig trots att Maja har växt. – För att kunna använda pumpen måsta man vara ganska teknisk, detta innebär lång inlärningsperiod för barnvakter, speciellt den äldre generationen. – Det krävs en massa material. Stort skrymmande lager att förvara hemma. – Pumpen är inte vattentät. Även om pumpen kopplas på och dos ges så märks det när hon t.ex. badat länge. Personens upplevelse av CGM Maja och hennes föräldrars upplevelse: CGM är ett annat sätt att tänka, att arbeta med trender då det inte är exakta värden, men ett värde med pil rakt ner värderas så klart helt annorlunda än en pil rakt upp. Vid ett momentant värde hade de kanske inte vågat korrigera med ett barn med skyhögt blodsocker eller hypoglykemi som följd. Fördelar med CGM: – Mycket färre fingerstick (från 8-9/dag till drygt 2) – Slippa ställa klockan på natten. (Innan 1-2 gånger/ natt, mardrömsnätter varannan timme) – Larmen ställs in som de vill ha dem och om de vaknar är det lätt att trycka på handenheten och se ett värde. Maja sover i eget rum. – Stor fördel att veta vart blodsockret är på väg för att kunna åtgärda, t.ex. häva känningar med Dextrosol i förväg och stoppa blodsockerfallet. – Lätt att utvärdera olika åtgärder kost/ insulin och basaldosändringar. – Tydlighet då värdena visualiseras med kurvan när något inte är bra och det går då snabbare att ändra doserna. – Sensorerna är lätta att sätta och lika odramatiskt som med pumpnålen. – Lättare att lämna Maja i någon annans vård kortare stunder då de inte behöver ta blodsocker. – Maja blir lite mindre annorlunda när hon inte behöver bryta sin lek föra att ta blodsocker och det går att släppa den konstanta radarn de har på henne. Det är svårt att se på Maja om hon har höga eller låga värden. – Pump och CGM ger en helt annan flexibilitet i måltiderna, hon kan sova lite längre om värdena tillåter och mattiderna kan variera lite mer. – Vid en magsjuka var CGM skönt att ha då de inte visste vart värdena skulle ta vägen. Nackdelar med CGM: -Ännu ett stick i en liten barnrumpa (dessutom klumpigare än pumpnålen) och ännu än apparat. – Handenheten måste vara inom 6 meter för att få värden. En 3-åring har den inte i fickan. – Lätt att i början ändra doserna för mycket då de går att följa hela tiden. De hittade snart en balans. – Lätt att bli beroende och stressad när det strular. Det behövs en stödtejp runt sensorn för att den ska sitta kvar vilket gör att den täcker en stor del av huden på rumpan. – Den visar ganska ofta fel värde. Sensorn är dålig på extremvärden. Slutsats: Trots att det är dyrt och de fick köpa systemet själva (med lite hjälp från Försäkringskassan) gjorde de det för att det underlättade vardagen så otroligt mycket. Ledde till bättre nattsömn och färre hypoglykemier. (Numera får de systemet av Barnkliniken) Utvärdering Sedan Maja började använda insulinpump och efterhand CGM har vardagen och livskvaliteten för föräldrarna och Maja blivit mycket bättre. Hon tolererar insulinpumpnålen och glukossensorn väl. Hon slipper ta alla insulininjektioner och 8-9 blodsocker varje dag. Hennes HbA1c har varit bra hela tiden eftersom föräldrarna även hanterade pen behandling på ett bra sätt men efter pumpstart svänger hon inte lika mycket i sina blodsockervärden. Majas föräldrar är otroligt skickliga att använda tekniken på allra bästa sätt. De är lika delaktiga och samarbetar bra. De använder de finesser som pumpen har.Vid måltider parerar de CGM-värden med bolusråd för bästa Fortsättning sid 28 28 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 dosering och ger ofta väldigt små doser vid flera tillfällen under samma måltid. De ändrar i basaldosen när blodsockrena kräver det. På förskolan har personalen ansvar och Maja kan med hjälp av insulinpump med fjärrkontroll och CGM leka med de andra barnen utan att bli störd vilket ökar hennes livskvalitet. De referenser som finns för användande av insulinpump och CGM stämmer bra med Majas situation. För insulinpump: svängande blodsocker, mindre risk för hypoglykemier, behov av mycket små insulindoser, stickrädsla och förbättrad livskvalitet. För CGM: minskning av antalet fingerstick, minskning av hypoglykemier och ökad livskvalitet. Referenslista 1. Hanås R Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna. BetaMed AB 2014 2. Wikblad. K Omvårdnad vid diabetes Studentlitteratur 2006 3. SBU-rapport 2013-10-22 4. Blackman.SM et al. Insulin pump use in young children in the T1D Exchange clinic registry is associated with lower A1c levels than injection therapy. Pediatric Diabetes 2014:567-572 5. Forsner.M et.al Parents ‘experience of caring for a child younger than two years of age treated with continuous insulin infusion. Eur Diabetes Nursing 2014; 11(1); 7-12 och att pumpen skulle få knas och börja pumpa ut insulin av sig själv helt okontrollerat. Det är ju ändå en dator, och alla vet ju vad mycket tok som en sådan kan hitta på… Båda rädslorna försvann när vi väl bekantat oss med pumpen. Fördelarna med att kunna ge mindre doser och att kunna dela upp doserna vid en måltid var väl det som fick oss att bestämma oss. Att ge 0,5, som var pennans minsta dos, var väldigt stelbent. I efterhand har vi också sett de stora fördelarna med att kunna justera basen och ställa in den timme för timme. Det var dock väldigt frustrerande innan vi hittade basdoserna. Maja äter ju ofta, och hur ska man då veta vad som hör till bas och vad som hör till bolus? Ännu mer frustrerande var det något år senare när vi bestämde oss på allvar för att ta tag i det där med att räkna kolhydrater ordentligt och skulle hitta kvoterna till måltiderna. Men det var värt allt jobb! Vi utgår alltid från bolusrådet (även om vi ändrar dosen när vi vet att hon ligger ovanligt pressat eller högt under en period), men eftersom vi inte tar så många blodsocker längre kan vi inte få hjälp av pumpen med att dra av eller lägga till för korr. Det är inget stort problem, vi hittar på själva. Den stora skillnaden mellan att räkna kolhydrater jämfört med att inte göra det är att vi vågar ta ut svängarna. 6. BLF Kliniska riktlinjer 2005 för insulinpumpbehandling hos barn och tonåringar Nu vet vi när hon har ätit många kolhydrater, och då vågar vi ge stora doser. Förr trodde vi nog att vi borde ge mycket till viss mat, men vi vågade inte ta i tillräckligt eftersom doserna kändes så hisnande höga. Vi fegade ur helt enkelt. 7. BLF Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning (CGM)2014 för barn och ungdomar med T1DM (Där kommer även CGM-mätningen in, nu vet vi att vi oftast hinner parera om vi givit för mycket, så då vågar vi bränna i.) Bilagor: Pumptankar från två småbarnsföräldrar. Några tankar om CGM från två småbarnsföräldrar Pumptankar från två småbarnsföräldrar Ni rekommenderade oss att ha pump istället för pennor till Maja. Vi förstod varför men var först ganska motvilliga till det. Jag var framförallt rädd för två saker: att vara utan långtidsverkande insulin Fördelar med pumpen: • Fjärrkontrollen är fantastisk! Det hade varit mycket bökigt att mickla med pumpen varje gång. • Med kolhydratsräkning och bolusråd är det visserligen mer pyssel när man håller på, men man behöver inte fundera så mycket i efterhand på om det var dosen som blev fel eller om det är något annat när värdena inte blir som man har tänkt sig. • Man kan korrigera på natten utan att Maja behöver vakna eller stickas. • Mindre doser än penna, och det är tur. För oss kan 0,1 enhet hit eller dit spela stor roll. • Vi ger i princip alltid måltidsinsulinet i flera doser allt eftersom vi fyller på maten. Det hade varit omöjligt med penna, och det hade varit svårt också med en pump utan fjärr. Nu kan vi greja hur vi vill utan att Maja störs i maten alls. (Till frukost är detta extra viktigt. Vi ger alltid första dosen insulin en kvart innan frukost för att försöka få ner förmiddagstoppen. Sedan fyller vi på med insulin så snart hon får något nytt på tallriken. Hade vi gett med penna hade vi antingen fått ge allting efteråt, vilket skulle ge katastrofala förmiddagsvärden, eller ge flera gånger. Antalet kolhydrater till frukost varierar rätt kraftigt, så hon får olika doser varje morgon.) • Basaldosen känns mycket mer skräddarsydd än långtidsverkande insulin. Det är toppen att kunna höja och sänka basaldosen tillfälligt. Ibland har vi det bara höjt någon timme eller så, men är hon sjuk eller ligger konstigt av någon annan anledning kan vi förnya ändringen så att den till slut legat i ett par dygn. Får vi knasiga värden flera dygn en viss tid på dygnet kan vi gå in och ändra precis där. Det blir ju ett ökat finlir och mer jobb, men för oss är det värt det. • Vi har haft väldigt lite problem med krångel. Jag tror att en enda nål har slitits ut av misstag, och pumpen har ju fungerat i stort sett felfritt fram till nu (och nu är den utbytt). Hon har nästan aldrig fastnat i med slangen, och varken barn på dagis eller lillebror har ryckt i den så att det har gjort något. Nackdelar: • Maja är aldrig fri. Det är sorgligt att ens barn alltid är ihopkopplad med en pump och alltid har nålar i kroppen. Det blir mer påtagligt att allt inte är som det ska med henne. I början kändes pumpen så stor i förhållande till hennes lilla kropp. Nu är hon ju större, så det är inte lika tydligt även om den fortfarande är ganska klumpig. • För att kunna ge insulin måste man vara ganska teknisk. Det innebär att det är en ganska lång inlärningsperiod för barnvakter, särskilt för dem i den lite äldre generationen… DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Å andra sidan är det säkert många barnvakter som inte skulle klara att ge insulin med penna på grund av sprutan, så det går väl på ett ut. Det är svårt med barnvakt överhuvudtaget; det är ju en så komplex sjukdom. • Det krävs en massa grejer. Vi har en stor låda med diabetesgrejer nere, och sedan har vi ett förråd med saker på övervåningen med eftersom allt inte får plats där nere… Nu bor vi stort, så det gör inget, men det är verkligen en otrolig massa saker vi behöver, och de är ganska skrymmande eftersom allting är portionsförpackat. • Det är synd att inte pumpen är vattentät. Även om vi ”kopplar upp” Maja med jämna mellanrum så märks det alltid när hon har badat en längre tid. Några tankar om CGM från två småbarnsföräldrar Vi har nu haft en egen CGM i drygt två månader, och det här är våra erfarenheter så långt En CGM innebär ett annat sätt att tänka på i och med att den inte visar exakta värden. Istället tänker vi väldigt mycket trender. Ett värde på 14 med en pil rakt upp värderar vi såklart helat annorlunda än ett värde på 14 och en pil rakt ner. E 29 Guld värt när man har ett barn med hoppiga värden! Vi har sovrummen placerade så att handenheten kan ligga inne hos oss men ändå nå in till Maja sensor i rummet bredvid. • Stor fördel att veta åt vilket håll blodsockret är på väg så att man inte skjuter på i fel riktning. • Vi har hävt flera känningar innan de kommit genom att ge socker i förväg och därmed stoppa blodsockerfallet. • Lätt att utvärdera olika åtgärder med kost/ge insulin en kvart före frukost/basaländringar osv. • Det blir tydligare i och med att värdena visualiseras med kurvan när något inte är som det ska, t ex när kroppen kämpar mot en infektion, och man kan därmed snabbare ändra basal och bolusdoser. • När man väl fått in snitsen är sensorerna ganska lätta att sätta, och för Maja är det lika odramatiskt som när vi sätter pumpnålen. • Det gör det lättare att lämna Maja i någon annans vård kortare stunder, mellan målen. För att följa CGM:en behövs inte samma kunskaper som att ta blodsocker och hela tiden värdera hennes beteende. tt momentant blodsockertest skulle ha givit 14, och utifrån det hade vi kanske valt att inte korrigera med en skyhög unge som följd, eller korrigera med en låg dotter en halvtimme senare. • Maja blir lite mindre annorlunda eftersom hon slipper bryta sin lek för blodsockertagning ett antal gånger om dagen, och vi kan släppa lite på den konstanta radarn vi har på henne för att upptäcka när hon beter sig underligt. Pilarna är inte helt pålitliga och kan ändras ganska snabbt, men i och med att man kan följa värdena bakåt genom kurvan på handenheten får man ändå en känsla av vad som håller på att hända. Eftersom hon är så tålig både när det gäller låga och höga värden är hon väldigt hög eller låg när vi väl kan se det på henne, trots gedigen övning från vår sida. Fördelar med CGM: • Mycket färre stick i Majas fingrar och händer (vi har gått från i snitt 8-9 stick om dagen till drygt 2). • Vi slipper ställa klockan på natten (vi har satt den på en-två gånger per natt i snitt, enstaka nätter inte alls, mardrömsnätter varannan timme). CGM:en larmar vid höga och låga värden (gränser som man kan ställa in själv och därmed anpassa efter det behov man har just då) och vaknar man till av annan anledning kan man trycka på en knapp och se värdet istället för att börja förhandla med sig själv om man ska ta ett blodprov eller inte. • Pump + CGM ger en helt annan flexibilitet i måltiderna. Idag kan vi låta henne sova på morgonen om värdena tillåter det, och vi behöver inte vara lika stenhårda i våra mattider som förut eftersom vi både kan se innan maten hur bråttom det är och kan följa upp konsekvenserna av ändrade rutiner i efterhand. • Maja fick sin första magsjuka i julas, och då var det väldigt skönt att ha en CGM eftersom vi inte hade den minsta aning om vart värdena skulle ta vägen. Hade vi inte haft den hade vi nog stuckit en gång i timmen. Nackdelar med CGM: • Det är väldigt dyrt. • Det är ännu en nål på en liten barnrumpa (den är betydligt klumpigare än pumpnålen) och ännu en apparat att hålla reda på. Förr satte vi pumpnålen varannan gång på vänster och varannan gång på höger skinka, men nu får vi sätta den på samma eftersom sensorn sitter på den andra. När vi byter båda, byter vi sida på dem. Hittills fungerar det utan att det blir flammigt eller knöligt. • Handenheten måste vara inom sex meter, annars registreras inte värdena eftersom sändaren saknar minne. Som vuxen har man den lätt i fickan, men på en treåring fungerar inte det. Maja har den i lilla pumpryggsäcken på dagis, men hemma låter vi den ofta ligga centralt så att hon slipper kånka runt på den i onödan. • I början är det lätt att peta för mycket i diabetesen i och med att man kan ständigt kan följa värdena. Ganska snabbt hittade vi dock en balans. • Det är lätt att bli beroende och därmed bli lite stressad när den strular (vilket den ju gör ofta för oss eftersom vi kör sensorn tills den helt enkelt inte pallar mer). • Vi måste stödtejpa runt sensorn för att den ska sitta kvar, och det täcker en stor del av huden på rumpan. • Den visar ganska ofta fel värde. Extremvärden är den dålig på, och har Maja varit låg men fått socker har CGM:en en fördröjning på upp till en halvtimme innan värdet börjar stiga. Ibland säger CGM:en att hon är låg men när vi dubbelkollar med fingerstick stämmer det inte. Man får ta hänsyn till beteendet också, men det gäller väl i och för sig vid vanlig blodsockertagning också. Övriga tankar Det verkar skilja mellan landsting om man får CGM eller inte. I vissa landsting får man låna bara enstaka veckor eller bekosta helt själv, i andra får man CGM en längre tid om man har tillräckliga skäl (dåligt hbA1c eller tränar extremt). Motiveringen att man ska få ha en CGM för att hbA1c är dåligt är märkligt eftersom det många gånger ligger väldigt mycket arbete bakom ett bra hbA1c. Fortsättning på sid 30 30 Ska man missköta sin diabetes för att få tillgång till ett hjälpmedel som underlättar så pass mycket? Vi förstår tanken bakom resonemanget, att de som har, sämst förutsättningar ska få mest hjälp, men det blir ändå knäppt för oss som är uppe mycket på nätterna för att stävja hoppiga värden. Man kan köpa systemet privat (se nedan), men det blir en klassfråga eftersom det är väldigt dyrt. De som kanske behöver det mest (ensamstående) har förmodligen inte råd att köpa det. Kostnader om man köper privat Om man ska följa tillverkarens rekommendationer är kostnaden följande för Dexcom Platinum, privat köp: Handenhet + sändare 8000 kr (Garanti för handenhet är 1 år, garanti för sändare ½ år) Ny sändare kostar 4375 kr) Sensorer 4 st. för 3125 kr = ca 780 kr styck (Garanti 1 vecka/sensor) Kostnad per år: 8000 + 4375 + 40625 = 53 000 kr/år Sensorerna går att starta om efter en veckas körning, och vi kör dem tills de DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 lossnar eller slutar fungera. Hittills har sensorerna hållit i snitt knappt två veckor. Det halverar sensorkostnaden. Amanda har sin sensor på rumpan (fungerar inte på magen, hon är för tunn, det gjorde ont och den visade nästan inga värden) och där utsätts den för en hel del slitage. Enligt hörsägen vet vi att en sensor kan hålla längre, det rekord vi känner till är sex veckor, men det är nog verkligen undantag att den håller så länge. De sensorerna har suttit på magen eller armen. Försäkringskassan och försäkringsbolag Vi har lämnat in en ny vårdbidragsansökan till Försäkringskassan där vi angivit ökade merkostnader enligt beräkningarna ovan. Det ledde till att vi fick vårt skattefria belopp ökat till max och det gav för vår del en skattesänkning på ca 750 kr/månad. Det räcker till knappt en sensor i månaden. Eftersom vi upplever att CGM hjälper oss så otroligt mycket i vardagen har vi valt att ha ett eget system ändå, och det betyder att vi lägger i stort sett hela vårdbidraget på CGM. Vårt försäkringsbolag (If) bidrar ingenting till CGM, men vi vet att andra fått t ex handenheten betald av sitt bolag (tror det är Trygg Hansa). Inget bolag bidrar så vitt vi vet med sensorerna. Slutsats Trots att det är så dyrt har vi valt att köpa in systemet själva, och det gör vi för att vi tycker att det underlättar vår vardag så otroligt mycket. För oss är det värt det, och vi lider med dem som inte har råd att använda CGM trots att det skulle hjälpa föräldrarna till bättre nattsömn och leda till färre hypoglykemier för barnen. Författare: Eva Isaksson Kursledare: Anna Lindholm Olinder Jarl Hellman Personcentrerad vård vid insulinpumpbehandling och kontinuerlig glukosmätning, 7,5 hp, VT 2015 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 31 Många fördelar med att åka på läger Här träffar vi Johan Rosén, som har varit på diabetesläger 4 gånger, och går till botten med vad det är som är så bra med att åka på läger med andra som har samma sjukdom. Star tskottet kom när Johans föräldrar anmälde honom till ett läger när han var liten, för att få honom att se att han inte var ensam med sin sjukdom. Genom att åka på läger och få chans att träffa andra unga med diabetes har Johan, tillsammans med sin diabetes, utvecklats enormt. Detta är något som även syns på hans värden. - Det har varit en brutal utveckling som har varit väldigt intressant att se måste jag säga. För några år sedan var jag hög i mitt hba1c, sen när jag åkte på läger fick jag chansen att jämföra det med andra och diskutera hur andra gör. Jag fick lära mig många tricks jag kan använda mig av och även hur kroppen fungerar och hur jag kan använda den på ett bättre sätt tillsammans med min diabetes. Så nu har jag ett hba1c på 5 faktiskt, delvis tack vare att jag fått lära mig så otroligt mycket på de läger jag åkt på. Läger är även en chans att bygga upp ett bra nätverk med personer som har diabetes, vilket kan vara användbart när du är tillbaka i din vardag och stöter på nya problem som du vill vädra med någon som förstår. - Jag kommer från en liten stad som heter Vimmerby och där är det inte speciellt många som har diabetes. Det innebär att jag framförallt fått vara själv med min diabetes och lära andra hur den fungerar. Men i och med att jag har deltagit på läger kan jag senare prata med lägerdeltagarna via Facebook och liknande, vilket jag också gjort när jag har behövt. Jag har fått ett kontaktnät genom lägren som jag kan få hjälp av och diskutera saker även långt efter att lägret är slut. Minilumpen en klar favorit än så länge Johan beskriver lägret som klockrent. Detta bland annat för att han lärde sig otroligt mycket om sig själv och sin diabetes på det. - Lägret var verkligen lärorikt ur ett diabetesperspektiv och jag utvecklades väldigt mycket som person. Det handlade mycket om strategi och taktik, hur man ska klara sig att vara ute i skogen en hel dag och göra tuffa övningar, samtidigt som man skötte sin diabetes. Tack vare att vi alla hade diabetes kunde vi komplettera varandra med våra styrkor och svagheter, samt diskutera hur vi skulle tackla de uppgifter vi fick.Till exempel ifall vi skulle vara ute i skogen en hel dag och röra oss och behövde sänka våra insulindoser, då fördes det hela tiden en diskussion om hur man skulle klara dagen, vil- ket var väldigt lärorikt. Att få diskutera med andra som har diabetes och därmed lära sig nya sätt att tackla sjukdomen på är onekligen en fördel med att åka på läger. Johan tycker dock att det absolut bästa med att åka på läger tillsammans med Ung Diabetes är förståelsen man möter från de andra deltagarna. - Alla vet hur det känns att ha diabetes. Det finns hela tiden en underton av förståelse som gör att man får en väldigt bra kontakt med andra, så det är något väldigt speciellt helt enkelt att åka på läger med andra som har diabetes. En slags gemenskap, väldigt annorlunda på ett väldigt bra sätt. Minilumpen arrangeras även i sommar och inbjudan hittar ni på vår hemsida; www.ungdiabetes.se 32 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Det finns nu en unik möjlighet till god vård för äldre Äldrestandarden är det enkla namnet och det mer krångliga är ”Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinär t och särskilt boende” på den standard som SIS (Swedish Standard Institut) lanserade den 15 april. I arbetet, som har skett på uppdrag av Socialdepartementet, i regi av SIS, så har en arbetsgrupp med kunniga människor med lång erfarenhet av omsorgsområdet utarbetat en ny metodik för god och jämförbar äldreomsorg. Det kan tyckas märkligt och väl teknokratiskt att standardisera vård av äldre när ledordet som ofta används är personcentrering. Men standardisering ger ett verktyg för äldreomsorgen att ge den bästa omsorgen till den äldre personen med fokus på personcentrering. Standarden kan användas för att följa upp att omsorgen fyller de krav som finns i form av lagar och förskrifter både i den egna verksamheten som utförare och även som beställare av omsorg. I arbetsgruppen som tagit fram standarden finnas ca 50 intresseorganisationer, däribland Diabetesförbundet, fackförbund, kommuner och landsting, privata företag, myndigheter och högskolor. Lena Insulander har som utredare på Svenska Diabetesförbundet deltagit i arbetsgruppen som tagit fram standarden. Lillemor Fernström var Diabetesförbundets representant i det inledande arbetet under 2012. Standarden är inte en skrivbordsprodukt. Alla som deltagit i arbetet med den nya standarden har mångårig erfarenhet av vårdens och omsorgens vardag med både sina problem och möjligheter. Denna standard försöker knyta ihop och dra nytta av innehållet i socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Standarden sätter hela tiden den äldre i centrum och täcker in omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre personer med omfattande behov. Den som ger omsorg utifrån denna nytänkande standard kan planera, leda och genomföra samt hela tiden mäta, utvärdera och förbättra sin verksamhet. Omsorgen blir nu både rättvist och opartiskt jämförbar. Detta gäller både när omsorgen utförs av en kommun eller när den har upphandlats. Med hjälp av standarden finns ett hjälpmedel för att skapa underlag till internt förbättrings- och utvecklingsarbete. Fem argument varför Sveriges kommuner borde använda standarden för kvalitet i äldreboenden och hemtjänst 1. Det blir enklare att beställa tjänster och ställa kvalitetskrav på utövare. 2. Det blir enklare med uppföljning och analys av verksamheter. 3. Det blir tydligare vad som ska utgöra grund för internt förbättringsarbete. 4. Det blir tydligare vem som ansvarar för vad. 5. Det går att certifiera tjänster och på så sätt säkerställa kvaliteten. Efter lanseringen kommer information om standarden att föras ut på olika sätt till möjliga användare. Positivt är att redan när standarden var ute på remiss för ett år sedan så började kommuner och utförare att använda den i sitt arbete. Det är ett tecken på att det finns ett behov av detta arbetsredskap.Ytterligare ett led i lanseringen är att SIS kommer att erbjuda utbildning som syftar till att förstå och använda kraven som finns specificerade i standarden. Den utbildningan kommer att starta under hösten. Grunden i arbetet var hela tiden att nå en trygg och säker äldreomsorg med självbestämmande och delaktighet för den äldre personen och dennes närstående. Standarden syfte är också att stödja personalen i att skapa en miljö som ger möjlighet till funktionsbevarande och meningsfulla aktiviteter för de äldre – samtidigt som den säkrar en god arbetsmiljö för personalen. En god vårdkvalitet kräver också en bra arbetsmiljö. Äldreomsorg är en komplex verksamhet som kräver samsyn och samverkan mellan alla medverkande för att säkra och utveckla kvaliteten. DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Genom tydliga krav på vad som förväntas av den som bedriver äldreomsorgsverksamhet, blir det även tydligt för de äldre och deras närstående vad som är god omsorg. Alla blir vinnare. Kvaliteten kommer inte längre att avgöras av vilken utförare som driver äldreboendet eller var i landet den äldre råkar bo. Standarden finns tillgänglig och är gratis att ladda ner eller beställa från och med den 15 april på www.sis.se Lena Insulander, styrelseledamot i SFSD. 33 FAKTARUTA Äldreomsorgen kostar kommunerna cirka 90 miljarder kronor om året, vilket motsvarar 2,7 procent av BNP. Cirka 89 000 personer bor i äldreboenden runt om i Sverige och cirka 220 000 har hemtjänst. Enligt en undersökning som OECD presenterade 2014 har Sverige en väldigt bra äldreomsorg. Näst efter Nederländerna är Sverige det land inom EU som satsar mest resurser på äldreomsorgen. Men det finns mycket kvar att göra för att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen. 34 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN Diabetiska fotsår och kärlkirurgisk åtgärd Targ Elgzyri är diabetesläkare och forskare. I sitt avhandlingsarbete har han undersökt hur läkningen av fotsår hos diabetespatienter påverkas beroende på vad som görs för att förbättra prognosen. Här skriver han själv om sitt avhandlingsarbete. Targ Elgzyri Syftet med de fyra delarbeten som presenteras i denna avhandling var att studera dels utfall av fotsår samt identifiera faktorer relaterade till utfall och dels risken för att utveckla nya sår efter läkning av tidigare sår hos patienter med diabetes, fotsår och uttalad perifer kärlsjukdom. Patienter med diabetes och fotsår med ett systoliskt tåtryck <45 mmHg eller ett ankeltryck <80 mmHg som uppsökte och behandlades av ett multidisciplinärt diabetes-fotteam behandlades enligt ett vårdprogram. Alla patienter följdes upp kontinuerligt till läkning eller död oberoende av kärlkirurgisk åtgärd (revaskularisering). Trettiosex procent av patienterna läkte primärt, 16% efter mindre amputation (amputation genom eller nedom fotleden), 13% efter större amputation (amputation ovanför fotleden) och 27% dog oläkta. Hos patienter utan revaskularisering, läkte 38% primärt, 12% läkte efter mindre amputation, 17% läkte efter större amputation och 33% dog oläkta. Samsjuklighet, svårighetsgraden av perifer kärlsjukdom och graden av sårskada var starkt relaterade till sämre sårläkning oavsett revaskularisering. Tiden från ankomsten till diabetes-fotteamet till revaskularisering var också relaterad till sannolikheten för läkning utan större amputation. Efter läkning av tidigare sår, utvecklade 34% nya sår på samma fot inom observationstiden.Tjugotvå procent av patienter som utvecklade nya sår genomgick en amputation innan de nya såren läkte. Lägre grad av maximal sårskada som förelåg för det tidigare såret, och öppen rekonstruktiv kärlkirurgi, var relaterad till lägre risk för utveckling av nya sår. Patienter med diabetes och fotsår orsakat av nedsatt cirkulation hade en medianöverlevnad på 33 månader. Sammanfattningsvis visar denna avhandling att hos patienter med diabetes och fotsår orsakat av nedsatt cirkulation är sannolikheten för sårläkning starkt relaterad till samsjuklighet, graden av sårskada, och svårighetsgraden av perifer kärlsjukdom. Resultatet visar också att fotsår orsakat av nedsatt cirkulation hos patienter med diabetes som inte är tillgängliga för revaskularisering kan läka utan större amputation. Vid nedsatt perifer cirkulation är, förutom revaskularisering, tiden till revaskularisering också viktig för sårläkning utan större amputation. Efter sårläkning, har dessa patienter hög risk för att utveckla nya sår. Graden av tidigare sårskada och rekonstruktiv kärlkirurgi påverkade risken för utveckling av nya sår. Text: Targ Elgzyri Länk till avhandlingen Outcome of Ischaemic Foot Ulcers in Patients with Diabetes, with or without Revascularization “ MIN VARDAG KRÄVER ÖVERBLICK - MIN DIABETES ENDAST EN BLICK!” PR IS VI NN AN DE D E S IG N FREESTYLE PRECISION NEO 2 SMART VAL – FÖR BÄTTRE BLODGLUKOSKONTROLL FÖR PATIENTER SOM ANVÄNDER INSULIN1 Snabb och tillförlitlig blodglukosmätning3 Liten bloddroppe, ingen kodning och resultat på 5 sekunder. Smart pekskärm Ikonstyrd och med tydliga siffror. Informerar när blodglukosmönster behöver uppmärksammas När patientens mätningar ligger för lågt eller för högt för många gånger säger FreeStyle Precision Neo till. www.abbott-diabetes.se 020-190 11 11 Abbott Scandinavia AB · Abbott Diabetes Care · Hemvärnsgatan 9 · Box 1498 · 171 29 Solna 1 Smart defined as 1) blood glucose trend indicators 2) insulin dose logging capability 3) the ability to test both blood glucose and ketones using the same monitoring system. 2 MDEA 2014 Winners: Over-the-Counter and Self-Care Products - Posted in Design Services by MDDI Staff on June 11, 2014. 3 Performance meets ISO 15197:2013 standards: 95% of results within ± 0.83mmol/L at glucose < 5.55mmol/L and within ± 15% at glucose ≥ 5.55mmol/L. Freestyle and other brandmarks are trademarks of Abbott Diabetes Care Inc. in various jurisdictions. © Rev 1, SEOTH150029, Feb 2015 . 36 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN Typ 2 diabetes kanel, gurkmeja och grönt te I dagens välfärdsländer är typ 2 diabetes, övervikt och hjär tkärlsjukdomar ett växande problem. Dessa följdsjukdomar av ett ohälsosamt leverne är mycket kostsamma, dels för samhället men även för individen. Här skriver Jennie Wickenberg om sin forskning för att ta reda på om kanel, gurkmeja eller grönt te kan var gynnsamt vid typ 2 diabetes. En enkel kostbehandling som minskar nivån av cirkulerande blodsocker skulle kunna minska risken för dessa välfärdssjukdomar. Här skriver Jennie Wickenberg själv om sin forskning. Orsaken till typ 2-diabetes är nedsatt insulinkänslighet. Det innebär att insulinet inte längre fungerar lika effektivt i muskler, lever och fettvävnad. Sockret i blodet behövs för att muskler, lever och fettvävnad ska kunna fungera. För att sockret ska kunna komma in i cellerna behövs insulin. Nedsatt insulinkänslighet medför att sockermolekyler stannar kvar i blodbanan. Till slut leder detta till att sockret reagerar med röda blodkroppar och blodfetter, som i sin tur fastnar i kärlväggen. Detta tror man utlöser en inflammation i kärlväggen, vilket så småningom resulterar i åderförkalkning. IGT (Impaired glucose tolerance) är ett tillstånd där individen har lätt förhöjda blodsockernivåer i fasta och efter en sockerbelastning. IGT anses vara en stor riskfaktor för utveckling av diabetes och räknas därför som ett förstadium till diabetes. Huvudsyftet med denna avhandling var att försöka finna kost som är hälsofrämjande, framförallt avseende diabetes, i både förebyggande syfte men även för att minska komplikationer till följd av diabetes. Gurkmeja Gurkmeja har tidigare, framförallt i studier med möss, uppvisat egenskaper som främjat insulinkänslighet. Det aktiva ämnet i gurkmeja heter curcumin och i djurförsök har man sett att curcumin påverkar, via en rad olika mekanismer, insulinkänslighet och blodfetter. Inga kliniska studier var tidigare gjorda på människor och vi ville undersöka om gurkmeja sänker blodsocker- och insulinnivåer. mätmetod som endast utskilde den direkta effekten på insulin och blodsockersvar. Problemet med gurkmeja och curcumin, är att kroppens upptagningsförmåga är extremt låg och därför behövs stora mängder för att uppnå hälsofrämjande effekter. Stora mängder av gurkmeja är omöjligt att inta, på grund av sin smak och konsistens, och gurkmeja förlorar därmed sin plats som kostbehandling. Studie I Fjorton friska individer serverades en glukosbelastning med kapslar med gurkmeja ena gången och utan gurkmeja nästa gång. Blodsocker och insulin mättes varje 15:e minut upptill 150 minuter efter intag. Ingen statistiskt säkerställd skillnad i blodsockernivå uppmättes men gurkmeja gav ett betydande högre insulinsvar. I cellstudier har man funnit att curcumin i gurkmeja påverkar bukspottskörtelns celler till att utsöndra insulin. I vår studie fick vi ett högre insulinsvar men ingen skillnad i blodsocker, vilket kan anses märkligt. Men i friska individer är sockernivån i blodet mycket välreglerat och korrigeras snabbt vid tendens till lågt blodsockervärde. Förmodligen var detta en del av förklaringen. Det behövs fler humana studier då vår var en liten studie med en Grönt te Många studier har genomförts med fokus på grönt te och dess antioxidanta egenskaper. Avseende grönt te och dess effekt på insulinkänslighet har resultaten varit motstridiga. Grönt te innehåller antioxidanter som kallas för katechiner. För att öka insulinkänslighet är den mest aktiva katechinen den s.k. epigallokatechin gallate. Vi ville undersöka om grönt te kan påverka insulinkänsligheten men även mättnadsgraden. DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 37 FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN Studie II Fjorton friska försökspersonerna serverades en måltid bestående av 50 g kolhydrater med ena gången grönt te och andra gången varmt vatten. Blodsocker och insulin mättes varje 15:e minut upptill 120 minuter efter intag. Ingen statistiskt säkerställd skillnad i insulinnivå uppmättes men en betydande skillnad i blodsockersvar samt mättnadsgrad uppmättes där grönt te gav ett högre blodsockersvar samt en längre mättnadskänsla. Resultatet blev delvis i motsats till vad vi hade förväntat oss. Blodsockersvaret var högre vid intag av grönt te jämfört med referensen men individerna kände en högre mättnadsgrad. Det finns studier som försökt hitta orsaken till det förhöjda blodsockersvaret genom att testa att ge grönt te vid olika tidpunkter. Grönt te har då primärt haft en sänkande effekt på blodsockret men efter tid har lodsockersvaret stigit. Spekulationer kring grönt te och dess effekt på olika vävnader har påbörjats men ännu är detta oklart. Aptit och mättnad är komplext och involverar många organ i kroppen. I vår studie fick vi signifikant högre mättnadsgrad, där förklaringen förmodligen är multifaktoriell. Grönt te och dess aktiva substans har i cellstudier påverkat hjärnan och aptitcentrat men humana studier har gett olika resultat. Vår studie var liten samt mätte endast den direkta effekten, således behövs det dels långtidsstudier men även ett högre deltagarantal Kanel I tidigare cell- och djurstudier har antioxidanter från kanel visat sig öka blodsockerupptaget genom att höja insulinkänsligheten. Om kanel skulle kunna hjälpa till att höja insulinkänsligheten, så betyder det alltså att kanel indirekt skulle kunna minska uppkomsten av åderförkalkning. Intresset för kanel och dess effekt hos patienter med typ 2 diabetes blev stort efter en studie i Pakistan, där patienterna fick en betydande sänkning av både blodsocker och blodfetter efter ett intag av kanel. I västvärlden har studier med motstridiga resultat redovisats, vilket har resulterat i olika hypoteser. En hypotes anses vara att patienter med typ 2 diabetes i västvärlden är mycket väl behandlade och har inte samma nytta av ett intag av kanel. En annan hypotes att det är stor variation avseende kanelsorter, dosering samt behandlingslängd. Vår forskargrupp har i tidigare studier på människor visat att ett intag av 6 gram (engångsdos) av ”vanlig” kanel (sorten Cassia) sänker blodsockersvaret signifikant jämfört med placebo. I studien fick försökspersonerna äta risgrynsgröt utan kanel ena gången och med kanel andra gången. Neutral risgrynsgröt har ett GI (glykemiskt index) på 100, men med 6 g kanel sänktes detta till 56. Cassiakanelen innehåller ett ämne som heter koumarin, som enligt vissa anses vara skadligt för levern vid för höga doser. Därför beslutade vi oss för att genomföra en studie med en annan kanelsort, Ceylonkanel, som innehåller lägre halter koumarin. I cellförsök har båda sorterna av kanel visat upp positiva effekter på insulinkänsligheten. Studie III Tio individer med försämrad sockeromsättning (IGT) serverades en glukosbelastning med kapslar med Ceylonkanel ena gången och utan Ceylonkanel nästa gång. Blodsocker och insulin mättes varje 15:e minut upptill 180 minuter efter intag. Ingen statistiskt säkerställd skillnad i blodsocker- eller insulinnivå uppmättes. Ceylonkanel innehåller låga doser av koumarin och vissa studier tyder på att det är just koumarin som har positiva egenskapen att motverka diabetes, vilket kan förklara vårt resultat. Koumarins gifteffekt på levern har varit omdiskuterat och ifrågasatt. Studier avseende Cassiakanel har även fått motstridiga resultat och dess effekt på insulinkänslighet har tidigare bekräftats med indirekta mätmetoder. En direkt mätmetod av insulinresistens är euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (förklaras nedan). Vi ville verifiera hypotesen (med hjälp av clamping) att Cassiakanel ökar insulinkänsligheten hos patienter med nedsatt insulinkänslighet samt att den inte påverkar levern. Vid euglykemisk hyperinsulinemisk clamp är patienten fastande och en nål sätts i vardera armen. I den ena armen kopplas ett insulindropp, och mängden insulin beräknas utifrån patientens kroppsyta. I den andra armen kopplas ett 20 % socker dropp. Under de första 10 minuter justeras insulinet enligt en speciell beräkning så kallad ”insulintrappa” och följs därefter av en underhållsdos i 120 minuter beräknat på 80 mU/m kroppsyta/min. Målet är att hålla blodsockernivån konstant, på en normal fastenivå på ca 5,0 mmol/L. För att uppnå detta tas blodsockermätningar var 5:e minut och hastigheten av tillsats socker justeras genom att öka eller minska sockerdroppet. Dropphastigheten av socker de sista 60 minuterna av undersökningen fungerar som ett mått på individens insulinkänslighet. En individ som har en normal insulinkänslighet kräver större mängder socker för att hålla sockernivån normal. Däremot kräver en individ som har en nedsatt insulinkänslighet nästan inget socker, vilket tyder på insulinresistens. Studie IV I studie IV ingick 21 individer med IGT, med 10 respektive 11 personer i varje grupp. Matchade i ålder, kön och BMI, jämfördes grupperna efter ett intag av kapslar motsvarande 6 gram Cassiakanel två gånger om dagen med placebokapslar. Försökspersonerna följdes under 12 veckor. Förändring av BMI, blodfetter, leverprover, blodsockersvar mättes fastande vecka 0, v 6 och v 12. Förändringar i insulinresistens mättes med hjälp av euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (se ovan). Inga statistiskt säkerställda skillnader i insulinkänslighet eller leverprover uppmättes. Trots höga doser cassiakanel såg vi ingen förändring avseende insulinkänsligheten, men dock inte heller någon förändring i leverprover. Det finns vissa studier som har påvisat positiva resultat mot diabetes vid behandling med Cassiakanel och andra som inte har kunnat påvisa detta. Vad denna skillnad beror på är oklart men i nuläget finns det inget bevis, utifrån våra studier, att behandla med varken Cassiaeller Ceylonkanel för att motverka diabetes. Text: Jennie Wickenberg Bild: Dreamstime 38 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Etableringen av personliga hälsokonton påbörjas eHälsomyndigheten har fått i uppdrag att tillhandahålla en elektronisk tjänst som ger invånarna möjlighet att i ett personligt hälsokonto kostnadsfritt lagra uppgifter om sin hälsa. Tjänsten kommer att kallas HälsaFörMig. Den tekniska plattformen för tjänsten är upphandlad; idag har avtal tecknats med vinnande leverantör, Capgemini Sverige AB, och etableringen kan börja inom kort. HälsaFörMig utgår ifrån individens behov av att dokumentera och följa upp sin hälsa under hela livet. Ibland är man patient och besöker vården, däremellan kan man ha behov av att samla hälsoinformation från andra parter, genom egen dokumentation eller i olika appar. eHälsomyndigheten tillhandahåller en säker lagringsplats för denna information. Det blir individen själv som äger innehållet, och HälsaFörMig blir ett komplement till andra tjänster som finns inom vården. - Detta är en riktig milstolpe för oss. Vi ser en stor potential i den här tjänsten och i hur den kan bidra till att invånarna kan engagera sig i sin hälsoutveckling. Vi har haft ett nära samarbete med vårdaktörer för att säkerställa att invånarna ska kunna få sin vårdinformation utlämnad till HälsaFörMig, säger Torsten Håkansta, generaldirektör. En stor del av nyttan för individen kommer tillföras genom applikationer som utvecklas av tredjepartsaktörer. - Vi har sett ett stort intresse från såväl offentliga som privata aktörer som vill utveckla applikationer som kan anslutas till HälsaFörMig. Det är vår uppgift att skapa denna möjlighet, sen väljer individen vilka tjänster hon eller han vill använda för att bearbeta och visa upp sin information. Under hösten kommer vi att hålla informationsmöten för tredje- partsleverantörer där de kan få reda på mer detaljer kring hur man ansluter sig till HälsaFörMig, säger Eva Leach, chef för avdelningen Invånartjänster och ansvarig för HälsaFörMig. Capgemini med partners tilldelades uppdraget i maj 2013, men upphandlingen överklagades då och avtal har först nu slutits mellan Capgemini och eHälsomyndigheten. För mer information: Eva Leach, Chef avdelning Invånartjänster, 010- 458 63 50 eva.leach@ehalsomyndigheten.se Eva Reimers, kommunikationschef, 010458 62 26 eva.reimers@ehalsomyndigheten.se Läs mer om HälsaFörMig på www.ehalsomyndigheten.se eHälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014, har ca 130 medarbetare och är placerad centralt i Stockholm. eHälsomyndigheten ska bidra till en bättre hälsa, vård och omsorg genom att samordna regeringens satsningar på e-hälsa samt följa utvecklingen på e-hälsoområdet. eHälsomyndigheten har uppdraget att lagra och förmedla de elektroniska recepten i Sverige samt att samla in, bearbeta och förmedla statistik om den nationella läkemedelsförsäljningen. eHälsomyndigheten ansvarar också för att utveckla ett personligt hälsokonto där privatpersoner kan lagra, överblicka, och administrera sin hälsoinformation. VAD MAN GÖR, DE BRYR SIG OM NÄR MAN GÖR DET SER UT UNDER TIDEN. OCH HUR DE NOVOPEN® 5 KOMMER IHÅG*: • Antal timmar sedan senaste injektion.1 • Antal enheter som senast injicerades.1 • Och den kan användas med alla våra insuliner. NOVOPEN® ECHO HJÄLPER BARNEN ATT KOMMA IHÅG*: • • • • Antal timmar sedan senaste injektion.2 Antal enheter som senast injicerades.2 Den kan användas med alla våra insuliner. Och den kan dosera med halva enheter. Både NovoPen® 5 och NovoPen® Echo kan dessutom göras extra personliga med snygga klisterdekorer som kan beställas via Novo Nordisk Beställningsservice, telefon 0200-771810. Referenser: 1. NovoPen® 5 bruksanvisning. 2. NovoPen® Echo bruksanvisning. * Visar antal enheter och hur många timmar som gått sedan injektion de senaste 12 timmarna. Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 www.novonordisk.com 01/2015 SE/NE/0115/0001 Våra flergångspennor för insulin har personlighet. 40 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Presentation av SFSD Styrelse 2015 ORDFÖRANDE Ingela Bredenberg Arbetar på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Har arbetat som diabetessjuksköterska sedan 1984 och varit med i föreningen sedan dess. Startade min karriär på Diabetesmottagningen på Södertälje sjukhus men har de senaste 20 åren arbetat i Huddinge. Eftersom jag inte flyttat runt så hoppas jag att ni förstår att jag trivts fantastiskt bra på mina arbetsplatser då de inte varit så många. Trivs med att vara där det händer saker innan det händer. Mycket studier och tidig information om nyheter. Få vara med och prova nya hjälpmedel innan de släpps. Kan inte tänka mig något annat arbete. Ingela Bredenberg Lena Insulander Gudrun Andersson Marianne Lundberg VICE ORDFÖRANDE Lena Insulander Arbetar sedan januari 2015 på Svenska Diabetesförbundet som intressepolitisk handläggare/utredare. Jag startade mitt arbete som diabetessjuksköterska 1984 i primärvården på Liljeholmens vårdcentral i Stockholm. Omkring 1987 började jag på LUCD (Landstingets UndervisningsCentrum för Diabetes). Under tiden på LUCD utbildade jag mig till lärare och tog en fil. mag i vårdpedagogik förutom vidareutbildning inom diabetes. Mina intresseområden har varit och är livsstilsförändringar och blodsockermätning. Redan tidigt använde vi på LUCD oss av empowerment och personcentrering inom pedagogiken. Jag slutade på LUCD 2008 och arbetade på Överviktscentrum Karolinska med utbildning i överviktsarbete till primärvården. Jag har arbetat kliniskt på Spånga vårdcentral sedan 1997 och slutade med det i december 2014. KASSÖR Gudrun Andersson Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Omval 2 år Har suttit i styrelsen sedan 2012. Jag började arbeta som ny färdig sjuksköterska 1987 på Karolinska sjukhuset, Solna. Först arbetade jag på kvinnokliniken och efter första sommaren fick jag ett vikariat på en av Endokrinklinikens vårdavdelningar och det var också där min diabetesbana började. Sedan 1994 arbetar jag som diabetessjuksköterska på en dagvårdsavdelning/ mottagning. På kliniken behandlas ca 1300 patienter med diabetes. Min första diabetesutbildning gick jag i Uppsala 1991. Efter det så har jag flera kurser i diabetes och kardiologi. Senaste kursen jag har gått är Diabetes- med inriktning mot vuxenlärande som jag avslutade december 2011. Den finaste merit jag har är att jag 2007 blev utsedd till årets diabetessjuksköterska. I styrelsen är mitt uppdrag nu att försöka sköta hemsidan. Sedan hösten 2014 har jag också sakta tagit över kassörs uppdraget. Att få arbeta inom diabetesvården är otroligt stimulerande och trevligt. Att vi äntligen har blivit specialistsjuksköterska är fantastiskt roligt. SEKRETERARE Marianne Lundberg Jag arbetar som diabetessjuksköterska på Endokrin på Skånes universitetssjukhus i Malmö sedan slutet av förra seklet. Tidigare arbetade jag som forskningssjuksköterska på kliniken och gjorde bl.a. insulinclampundersökningar, vilket ledde till att jag gick första diabeteskursen 1996. Nästa diabetessteg blev att vara med i ett förändringsarbete av klinikens diabetes dagvårdsavdelning för att göra patientundervisningen där mer personcentrerad. Där väcktes intresset för patientens och professionens lärande. Hur lär vi, när lär vi, varför lär vi? Inte alltid för att någon annan säger att vi ska göra det uppenbarligen. Nästa steg var att läsa pedagogik och vuxet lärande samt att läsa in kandidatexamen i omvårdnad. Sedan 2006 är jag kursansvarig lärare i kurserna Omvårdnad vid diabetes 1-30 hp vid Malmö Högskola. Jag har i 6 år varit med i FEND´s styrelse, den europeiska diabetessjuksköterskeorganisationen Foundation of European Nurses in Diabetes. Diabetessjuksköterskans roll är viktig och ett steg framåt är ju möjligheten framöver att kunna läsa till Specialistsjuksköterska med inriktning Diabetesvård. Förhoppningsvis får patienterna då ännu bättre diabetesomvårdnad. DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 41 VETENSKAPLIG SEKRETERARE Janeth Leksell För tillfället ingår jag i styrelsen som vetenskaplig sekreterare. Det är ett jättespännande uppdrag. I min vardag arbetar jag med diabetesfrågor på Akademiska sjukhuset i Uppsala och vid Högskolan Dalarna. På akademiska sjukhuset ansvarar jag för utbildning av diabetessjuksköterskor på den nationella arenan. Därtill bidrar jag med min omvårdnadskompetens i olika diabetesprojekt som pågår på ett universitetssjukhus. Idag är jag huvudhandledare för en doktorand (Therese Granström) och biträdande handledare för två doktorander (Maria Svedbo Engström och Karin Johansson). Jag tilltalas av begreppet kompetens och har tillsammans med övriga i styrelsen lobbat för att diabetessjuksköterskor får en specialistsjukskötersketitel.Tidig höst kommer SFSD att anordna ett möte för de lärosäten som är intresserad av att starta en sådan utbildning. Jag svärmar för ordet patientmakt! Underbart ord. Den största utmaningen är att utarbeta strategier så att patienten verkligen känner att hen är Herre på täppan. En utmaning som jag tycker att vi i föreningen borde ventilera oftare. LEDAMÖTER Annelie Arnell Diabetessjuksköterska på Vårdcentralen Näsby, Kristianstad, sedan år 2010. Sjusköterskeexamen 1998 och därefter arbete på medicinsk akutvårdsavdelning (MAVA) på Centralsjukhuset Kristianstad (CSK) år 1998-2003. Arbetade sedan på akutmottagningen på CSK under några år och under denna tid läste jag min vidareutbildning till distriktssköterska i Lund, och avlade också då min kandidatexamen i omvårdnad. År 2011 läste jag ”Vård av personer med diabetes II”, med tyngdpunkt på pedagogik och den vuxna människans lärande 15-30hp. Startade år 2012 ett kvalitetsprojekt, Diabetes Q, på min arbetsplats. Detta i syfte dels att förbättra omhändertagandet av patienter med diabetes typ II och dels att hitta ett arbetssätt grundat på effektivitet och kvalitet. Projektet som nu avslutades i slutet av 2014 har visat sig vara ett vinnande koncept och har mynnat ut i att våra patienter i högre utsträckning når sina målvärden, liksom i ett nytt och effektivt arbetssätt för oss i diabetesteamet på Vårdcentralen Näsby. Intresset för kvalitets- och förbättringsarbete är stort. Vi vet ju att patienter med diabetes som inte når behandlingsmålen har en sämre prognos. Risken för komplikationer på hjärta och i hjärna, ögon och njurar är större, risken att dö i förtid är ökad jämfört med de patienter som faktiskt uppnår behandlingsmålen. Förändringar i vården sker ju i dag i allt snabbare takt och kraven ökar, det gör det svårt att förutse hur morgondagens sjukvård ska se ut, eller kommer att se ut. Det behövs en ständig utveckling för att hitta nya arbetssätt vilka ska skapa mervärde både för patienter och för personal. Agneta Lindberg Är distriktssköterska och har arbetat med diabetes i primärvården sedan 1998, har läst 30 hp diabetes och skrivit magisteruppsats med inriktning på patientundervisning vid diabetes, men den är inte godkänd och jag har ännu inte gjort rättningarna. Varit samordnare och koordinator för diabetesvården i region Skåne tills 2006, då den funktionen togs bort pga omorganisering. Har sedan 2008 arbetat på diabetesmottagningen vid Hässleholms sjukhus. Är medkursansvarig för diabeteskurserna 1-15 hp och 16-30 hp på högskolan i Kristianstad sedan 2006. Är handledare i olika förbättringsprogram i region Skåne på 20 %. Jag har sedan i höstas axlat rollen som ordförande i Region Skånes expertgrupp för diabetes och är koordinator för NDR i Skåne. Föreläser för Sanofi Aventis, Astra zeneca samt Novo Nordisk i olika diabetessammanhang. Jag är med i diabetesföreningen i Skåne och medansvarig för lägerverksamheten i Skåne för barn och ungdomar 9-17 år. Jag har ett brinnande intresse för diabetes och patient/personcentrerad vård och vill bidra till en jämlik och säker vård för personer med diabetes, bl a genom förbättringsarbete med fokus på NDR och registerdata som också är ett av mina stora intressen. Ingela Lavin Jag heter Ingela Lavin och arbetar som diabetessjuksköterska på barn- och ungdomskliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Ursprungligen kommer jag från Uddevalla men studier och kärlek förde mig till Umeå där jag nu bor med min man och två snart vuxna barn. Jag har arbetat inom barnsjukvården hela mitt yrkesliv, först som barnsköterska men vidareutbildade mig snart till sjuksköterska och därefter barnsjuksköterska. Jag har arbetat inom neonatologi och barnonkologi, men sedan 1997 har jag arbetat som diabetessjuksköterska vilket jag trivs mycket bra med. Jag ser fram emot att få jobba i SFSD:s styrelse. De frågor jag brinner mest för är förstås sådant som rör diabetes hos barn och ungdomar. Jag vill arbeta för en jämlik och rättvis vård i landet där barn och ungdomar får den hjälp och stöd de behöver i skola och förskola, där personer med diabetes får tillgång till de hjälpmedel och den behandling de behöver och där storleken på vårdbidrag inte beror på vilken handläggare du har på försäkringskassan. Jag är också intresserad av frågor som rör diabetessjuksköterskornas utbildning och yrkesroll. Janeth Leksell Annelie Arnell Agneta Lindberg Ingela Lavin Victoria Carter Färdig sjuksköterska 1990 och av en slump hamnade jag på dåvarande diabetesavdelning på Alingsås lasarett och fick ansvar för de nydebuterade, skrev bland annat en behandlingsplan och var medlem i vårt lokala heter Ingela och arbetar som diabetessjuksköterska på barn- och ungdo diabetesråd. Jobbat i Saudi och i England några år. Kom tillbaka till Alingsås 1998 ochJagfick jobb på Lavin stroke/ rehab avd. År 2000 fick jag erbjudande att börja arbeta på mottagningen och då 30 % på diabetesmottagNorrlands universitetssjukhus i Umeå. Ursprungligen kommer jag från Uddevalla ningen, detta har med åren öka och idag arbetar jag 70 % som diabetessjuksköterska.kärlek Läst förde 30 HP migdiabetes till Umeå där jag nu bor med min man och två snart vuxna barn och har nu börjat läsa min kandidatexamen för att så småningom kunna läsa in specialistkompetensen på Jagmottagning har arbetat inom barnsjukvården hela mitt yrkesliv, först som barnsköterska diabetes. Sedan oktober är jag samordnare för regionala diabetesrådet. Vi har på vår arbetat och arbetar mycket aktivt med utvecklingsarbete och det gör arbetet extra roligt. mig Jag älskar (det och därefter barnsjuksköterska. Jag har arbetat inom snart tillteknik sjuksköterska gör hela teamet) och vi har många pumpar och CGM. barnonkologi, men sedan 1997 har jag arbetat som diabetessjuksköterska vilket med. Viktoria Carter Jag ser fram emot att få jobba i SFSD:s styrelse. De frågor jag brinner mest för är rör diabetes hos barn och ungdomar. Jag vill arbeta för en jämlik och rättvis vård För oss är det två saker som räknas vid diabetesbehandling. Den ena är Behandlingsresultat Läs mer om pumpvalet på rubinmedical.se Detta är en kurs för dig som är läkare eller sjuksköterska och som vill utveckla och - bästa möjliga vård för patienter diabetes förbättra diabetesvården på din arbetsplats. Du kommermed att skapa en plan för att i team uppnå ett mer strukturerat och kostnadseffektivt omhändertagande av patienter VT 2015även få en ökad kompetens i olika behandlingsformer med diabetes. 7,5 Duhp, kommer samt fördjupade kunskaper i nationella och internationella riktlinjer för diabetesvård. 44 Detta är en kurs för dig som är läkare eller sjuksköterska och som vill utveckla DIABETESVÅRD och NR 2-3 2015 förbättra diabetesvården på din arbetsplats. Du kommer att skapa en plan för att i Bakgrund team uppnå ett mer strukturerat och kostnadseffektivt omhändertagande av patienter Diabetessjukvården står inför stora utmaningar. examinationer. Samtliga fysiska och webbaserade med diabetes. Du kommer även få en ökad kompetens i olika behandlingsformer Antalet äldre blir allt fler och omhändartagandet av aktiviteter är obligatoriska. Kursen förutsätter aktiva samt fördjupade kunskaper i nationella och internationella riktlinjer för diabetesvård. tion Diabetesteamet i primärvården a patienter form med typ 2-diabetes har blivit mer komplext. inDet s r u blir allt svårare för den enskilde läkaren att följa K studier vad gäller litteraturläsning och genomförande av uppgifter, t ex loggböcker, gruppövningar och diskussionsuppgifter. Bakgrund upp och behandla denna patientgrupp. Att arbeta med Diabetessjukvården står inför stora utmaningar. examinationer. Samtliga fysiska och webbaserade diabetesteam i primärvården har visat sig vara ett Antalet äldre blir allt fler och omhändartagandet av aktiviteter är obligatoriska. Kursen förutsätter aktiva effektivt sätt att förbättra behandlingsresultatet under patienter med typ 2-diabetes har blivit mer komplext. studier gäller litteraturläsning och genomförande Tid och vad plats Denna kurs är avsedd för team som består av minst dessa omständigheter. Det blir allt svårare för den enskilde läkaren att följa av uppgifter, t ex loggböcker, gruppövningar Kursen är webbaserad och kursstart och är 1 september, 2015, en läkare och en sjuksköterska och som vill ut- - bästa möjliga vård för patienter med diabetes, 7,5 hp upp och behandla denna patientgrupp. Att arbeta med diskussionsuppgifter. med två fysiska kursträffar 1 september samt 17 november. veckla och förbättradiabetesteam diabetes-i primärvården vården påhardin arbetsvisat sig vara ett Mål effektivt sätt att plats. Du kommer att skapa enförbättra planbehandlingsresultatet för att i teamunder Plats: Karolinska Institutet Alfred Nobels allé 12, Efter avslutad kurs dessa ska deltagaren kunna Campus Syd, Huddinge, Plan 6, Akademiskt primärvårdscentrum omständigheter. uppnå ett mer strukturerat och kostnadseffektivt (APC), LUCD. Skapa en plan för att starta en diabetesmottagning omhändertagande av patienter med diabetes. Du med diabetesteam. Mål Mer information kommer även få en ökad kompetens i olika behandEfter kurs ska deltagaren kunna Ökade kunskaper omavslutad olika behandlingsformer vid Frågor om kursens innehåll lingsformer samt fördjupade kunskaper Skapa en plan för att starta iennationella diabetesmottagning Nouha Saleh Stattin, med. dr samt kursansvarig diabetes och uppföljning. med diabetesteam. och internationella riktlinjer för diabetesvård. Karolinska Institutet Kompetens i att tillämpa ett patientcentrerat Ökade kunskaper om olika behandlingsformer vid Akademiskt primärvårdscentrum SLL förhållningssätt närdiabetes det gäller livsstilsförändringar. Ur kursinnehållet och uppföljning. E-post: nouha.saleh-stattin@sll.se Applicera vårdprogram samt nationella Kompetens i tillämpa och ett patientcentrerat • Typ 1- och 2-diabetes, biokemi,att patofysiologi, insulinTel: 08-524 889 47 förhållningssätt när av det gäller livsstilsförändringar. internationella riktlinjer i utveckling frissättning och resistens. • Behandlingsstrategier: Administrativa frågor samt nationella och diabetesvården.nyApplicera olika patientgrupper, teknikvårdprogram och applikationer för Ulla Finati, projektkoordinator internationella riktlinjer i utveckling av Karolinska Institutet Uppdragsutbildning mobila enheter • Nationella diabetsregistret (NDR) diabetesvården. E-post: ulla.finati@ki.se samt Kursupplägg nat. och intern. riktlinjer för vårdprogram. • PlaKursen är en webbaserad distansutbildning med två Tel: 08-524 838 91 Kursupplägg nering för optimal diabetesvård. • Screening och prefysiska träffar. Kritiskt ochärkreativt tänkande är viktiga med två För mer info och anmälan: www.ki.se/uppdragsutbildning Kursen en webbaserad distansutbildning diabetes. • Äldre ochfysiska demens. • Beteendeförändring träffar. lärarandeaktiviteter Kritiskt och kreativt tänkande utgångspunkter i utbildningens och är viktiga • Munhälsa • Akuta och sena komplikationer. utgångspunkter i utbildningens lärarandeaktiviteter och Pris: 11 900 SEK exkl moms Karolinska Institutet Uppdragsutbildning | Berzelius väg 3, 171 77 Stockholm Tel: 08 524 800 00 | Fax:Institutet 08 508 846 20 | E-post: uppdragsutbildning@ki.se Karolinska Uppdragsutbildning | Berzelius väg |3,ki.se/uppdragsutbildning 171 77 Stockholm Tel: 08 524 800 00 | Fax: 08 508 846 20 | E-post: uppdragsutbildning@ki.se | ki.se/uppdragsutbildning Har du något att berätta? Händer det något hos dig som du vill förmedla till oss andra så är du välkommen att skriva om det i tidningen. Vi tar gärna emot reportage från er medlemmar. Har du något projekt på gång? Provat något nytt arbetssätt? Fått positiv eller negativ respons på något du gjort som kan hjälpa oss kollegor att utveckla en bättre vård för våra patienter med diabetes. Skrivit uppsats, skicka en sammanfattning eller abstrakt. Berätta stort som smått med få eller många ord. Du bestämmer. Vill du ha med en bild skicka den separat. Eventuell artikel skickas till: victoria@sfsd.se DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 45 Norska Diabetesforum, 2015 Jag besökte i år Diabetesforum i Norge. Tema for årets konferens var ”Diabetes gjennom livet - alles ansvar". Då jag var inbjuden talare var det en ynnest att få deltaga i konferensen kostnadsfritt. Programmet fokuserade på ansvar utifrån samhällets, vårdarens och patientens perspektiv vilket även genomsyrar de nya nationella behandlingsriktlinjer vid diabetes i Norge. Därtill belystes hur det kan vara att leva med diabetes genom livets alla faser. Det är alltid trevligt och gemytligt att möta våra norska kollegor. Konferensen präglades av glädje och någon slags nytändning gällande Diabetes. Det visade sig i det engagemang runt det nystartade Norska nationella diabetesregistret.Till dags datum är ca 5 % av alla uppskattade personer med diabetes i Norge inkluderade i registret. Att jämföras mot Sveriges siffra där diabetesregistret innehåller knappt 90 % uppskattade svenska personer med diabetes. Mitt personliga intryck från konferensen var: Övergången från barn till vuxen. Det pågår en studie utifrån frågeställningen: ”Er helsetjensten god nok ved overgang fra barn till vuxen?” – Med målet att förbättra vårdkvaliteten för denna grupp av personer med diabetes. Projektet drivs av barnläkarförförbundet i samarbete med allmänläkarföreningen i Norge. Ungdomar har deltagit i gruppintervjuer och beskrivit sina erfarenheter och upplevelser vid övergången från barn till vuxenvården inom diabetessfären. Äldre och diabetes, dels pågår en kartläggningsstudie diabetes som beskriver -kunskap hos den personal som finns närmast den åldrande patienten och dels utifrån betydelsen av en god fotvård. Preliminära resultatet var rätt nedslående då det visade sig att till exempel personal är osäkra hur hypo- resp hyperglykemi ska hanteras. Psykologi och diabetes. Vi fick ta del av ett inspelat möte mellan två damer i 55 års åldern som förde en dialog om hur det var att just leva med diabetes hela livet. En annan person som fascinerade mig var Karianne Viken. Hon berättade på ett distanserat och humoristiskt sätt hur livet med diabetes har framskridit. Vi fick följa hennes resa från att hon som 5 åring får diabetes och till livet efter att hon genomgått organtransplantation. Karianne har valt att skriva en bok om hennes livsresa, benämnd: ” Smil det videre”. Boken är en härlig läsupplevelse där betydelsen av närvaro liksom frånvaro av medmänsklighet betonas. Läs den! Se bilden. Avslutningsvis kan jag bara konstatera att det är kul att möta kollegor från närliggande länder. Dela erfarenheter, reflektioner och tankar är livgivande. Just det där med nyanser i dialogen finner jag alltid spännande. Janeth Leksell 46 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Bollakonferens 2015 Mottagare av B-M Carlssons Minnesfond Här kommer en liten resumé från helgens happening! 1-3 maj gick för tredje året i rad vår konferens av stapeln! Vi tackar ödmjukast för ert bidrag! Redan efter lunch på fredagen började de första deltagarna droppa in! Förväntansfulla och glada delades de första badgen och goodiebagsen ut! Efter lunch bjöd vi in Carina Erlandsson, vårdenhetschef på ögonmottagningen på MSE för den medicinska föreläsningen om ögon och diabetes! Kl 18 hade ca 25 personer anslutit till våran middag på Nybergs sportbar som dagen till ära hade premiäröppning! Nytt för iår; lördagsfeeling! En mycket uppskattad punkt på schemat! Vi fortsatte kvällen med en föreläsning av Anna Larsson, vice ordf i Diabetes Föreningen Katrineholm m.o, sjukhuspräst och typ 1a med ett intresse för forskning! Hon pratade om psykisk hälsa och ohälsa! Ett känsligt ämne som vi alla måste bemöta mer! Att starta lördagen med hotellfrukost kändes såklart lyxigt och man märkte att deltagarna var sugna på att kicka igång helgen! Kaffe, block, pennor, dextrosol, vatten, frukt, ja allt som behövdes för en förmiddag i konferenslokalen var uppdukat! Vi arrangörer tog ordet och presenterade dagarnas fortsatta agenda för att sen få äran att ta del av Anton Källviks föreläsning; • Träna utan hinder! En glad kille med typ1 som spelat amerikansk fotboll i Svenska landslaget! Ja, en riktig energiknippe! Dansa på ett Broadway-pass på Friskis o Svettis, en walk & talk i Katrineholm eller diskutera valfritt diabetesämne i konferenslokalen var de saker som fanns att välja på! Under kvällen bjöds det på matig buffé och underhållning i form av Katrineholmsbandet Double Inn som spelar irländsk musik! Ulf i bandet har typ 1 och är med på våra lokala fikaträffar i Katrineholm! En sen lördagsnatt och en tidig söndagsfrukost följdes av en lång föreläsning av Anna S Larsson! Hennes företag heter Själalyft och timmarna handlade enkelt om det; att lyfta själen! Hon pratade om vikten att hitta sin egen väg till att må bra! Vi fick en motivationsskiva och fick olika verktyg på plats om hur vi kan må bättre! Vi är tacksamma för det bidrag som gjort det möjligt för oss att genomföra denna one of a kind-helg! Av diabetiker för diabetiker med deltagare från hela Sverige! Vi kör nästa år igen och tar tacksamt emot tips idéer och sponsringar! BollaKonferens 2015 via Linda Gustavsson Projektansvarig Kontinuerlig glukosmätning från Dexcom gör Melvins föräldrar trygga. Melvin Wendin fick typ 1-diabetes när han var tio månader. – Utan kontinuerlig mätning hade vi tvingats sticka honom 25– 30 gånger per dygn, säger mamma och pappa Peter och Jessica. Melvin Wendin är två år gammal. I slutet av 2013 konstaterades han vara typ 1-diabetiker. – Det var en chock, säger Melvins mamma Jessica Wendin. Vi har totalt sju barn i familjen och det drabbade ju faktiskt – på olika sätt – alla i familjen. Melvin fick direkt en Dexcom kontinuerlig glukosmätare (CGM). – Jag vet faktiskt inte hur vi hade klarat oss utan den, säger Melvins pappa Peter Wendin. Melvins blodsocker är extremt ojämnt och kan falla från 30 till 3 på 40 minuter – och vice versa. – Utan Dexcom CGM hade vi tvingats att mäta hans blodsocker minst en gång i timmen, även på natten. Vi hade aldrig fått sova. Och alltid varit oroliga. Mäter blodsockret hela tiden Utrustningen mäter kontinuerligt glukosvärdet via en liten sensor som sitter på Melvins mage och som skickar värdet var femte minut till en mottagare som hans föräldrar bär. På natten ligger den fristående mottagaren i föräldrarnas sovrum – och varnar direkt om Melvin är på väg att bli hög eller få en känning. Peter eller Jessica kan agera direkt. – Vi är helt beroende av Melvins CGM, fortsätter Jessica. De två timmar som mätaren kalibreras när vi satt en ny sensor känns som en evighet! Trygghet och kontroll – Den stora fördelen med CGM är tryggheten, att man i god tid – tack vare larm och trendpilar – kan förhindra känningar och höga värden, säger Peter. Ser vi att värdet snabbt är på väg upp eller ner kan vi kompensera med kolhydrater eller insulin direkt. – En annan stor fördel är ju också att mottagaren är fristående och inte integrerad med pump. När Melvin leker på sitt rum har vi total kontroll och känner oss trygga i förvissningen om att vi vet hur han ligger. För mer information om kontinuerlig glukosmätning från Dexcom, kontakta NordicInfu Care på 08-601 24 40, diabetes@infucare.se Filmer om Melvin och fler Dexcom-användare finns på www.CGMInfuCare.nu. FaceBook: facebook.com/CGMInfuCare. NordicInfu Care AB, Box 1225, 131 28 Nacka Strand www.infucare.se 48 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Hälsoresultat i fokus för nya styrmodeller Flytta fokus från produktion och vårdvolymer till medicinska resultat och patienthälsa. Det är målet för samarbetsprojektet Sveus, där sju landsting arbetar för att ta fram nya uppföljnings- och ersättningsmodeller för hälso- och sjukvården. Styrningen av hälso- och sjukvården har debatterats flitigt de senaste åren. En utmaning som ofta lyfts fram är att landstingens uppföljning fokuserar på att räkna arbetsinsatser i vården istället för att utvärdera vilken patienthälsa som uppnås. Antalet undersökningar och behandlingar mäts noga, men vi vet mindre om hur mycket bättre patienterna mår i förhållande till de resurser som satsas. Kvalitetsregistren och de öppna jämförelserna har inneburit stora framsteg för möjligheten att jämföra kvaliteten på vården i Sverige. Nu arbetar sju landsting för att ta nästa steg och integrera medicinska resultat i landstingens uppföljning. Målet är att ta fram så kallade värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem, ett arbete som sker i samverkan med specialistföreningar, kvalitetsregister och patientföreningar. Begreppet värdebaserad vård anknyter till de amerikanska ekonomerna Michael Porters och Elizabeth Teisbergs idéer om värde för patienten, där värde definieras som hälsoutfall per krona. – Med dagens system riskerar vi att missa viktiga förbättringsmöjligheter när det gäller vad som faktiskt bidrar mest till patientens hälsa. Ibland riskerar ersättningssystemen till och med att hindra vårdgivarna från att utveckla nya smarta sätt att arbeta. Inom Sveus-samarbetet tar vi fram modeller som fokuserar på medicinska resultat i stället för på produktion och antal insatser, säger Ingrid Bengtsson Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Skåne. Sveus arbete med att utveckla nya uppföljnings- och ersättningssystem bedrivs i separata forskningsprojekt för åtta olika patientgrupper: bröstcancer, diabetes, förlossningsvård, höft- och knäprotesoperationer, obesitaskirurgi, osteoporos, ryggkirurgi och stroke. Det konkreta resultatet blir bland annat webbaserade analysverktyg som ger vårdgivare och landsting bättre möjligheter att löpande följa upp både medicinska resultat och resursåtgång. Utgångspunkten är existerande datakällor, framförallt landstingens databaser och de nationella kvalitetsregistren. Syftet är att möjliggöra uppföljning av hela vårdkedjan för varje patientgrupp, från den första kontakten med vården till alla de undersökningar, behandlingar och återbesök som en patient deltar i för att få hjälp. I förlängningen är tanken att vårdgivare ska premieras när de åstadkommer goda hälsoutfall och nöjda patienter med låg resursförbrukning. Marie Röllgårdh är chef för uppföljning och analys på hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen. Hon lyfter fram samarbetet med specialistoch patientföreningarna som en viktig framgångsfaktor. – Att de som berörs av uppföljnings- och ersättningssystemen också är med och påverkar utformningen av systemen är avgörande för att vi ska lyckas. De som jobbar inom vården måste vara delaktiga i hur den mäts och utvärderas, säger Marie Röllgårdh. De pågående forskningsprojekten beräknas vara klara under 2015, men liknande arbete som bedrivits i Stockholms läns landsting har redan visat positiva effekter. Där infördes 2009 ett så kallat vårdepisodersättningssystem för höftoch knäprotesoperationer. Detta har lett till ökat fokus på patientnytta, samtidigt som kostnaderna har minskat genom bättre resursutnyttjande. – I projektet för höft- och knäprotesoperationer har vi sett en bättre samordning av hela vårdkedjan. Vårdgivarna lägger större fokus på patienternas hälsa, bland annat genom att arbeta mer aktivt för att undvika komplikationer, säger Holger Stalberg, projektledare i Sveus och medicinsk rådgivare vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Stockholms läns landsting. Samarbetet inom Sveus startade 2013. De första uppföljningssystemen kommer att tas i bruk under hösten 2014 och de sista beräknas bli färdiga under 2015. DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 49 FAKTARUTA Sveus – Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården Medverkande landsting: Region Skåne Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län Jämtlands Läns landsting Västra Götalandsregionen Stockholms Läns Landsting Landstinget i Östergötland FAKTARUTA Konferens: Hur ska svensk hälso- och sjukvård organiseras och styras i framtiden? Perspektiv på värdebaserad vård i Sverige. Den 25–26 november 2014 anordnade Sveus en konferens om värdebaserad vård. Professor Michael E. Porter gästade konferensen där teoretiska och praktiska aspekter på värdebaserad vård, tidiga resultat från Sveus-arbetet samt andra aktuella arbeten i Sverige och utomlands presenterades och diskuterades. Läs mer om konferensen på www.sveus.se SFSD önskar sina läsare en skön sommar! 50 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Diabetesförbundet inspirerar till fysisk aktivitet Diabetesförbundet har släppt ett helt nytt material om motion. I motionsmaterialet varvas tips och personliga erfarenheter av enkel vardagsmotion och mer fysiskt krävande motionsformer, dessutom förklarar experter vad som faktiskt händer i kroppen när man rör på sig. Syftet är att motivera personer med typ 2-diabetes till fysisk aktivitet. Materialet är gratis att beställa på diabetes.se. Lena Wennerström, 63 år, tränar gruppträning flera gånger i veckan. Det är knappast någon nyhet att kroppen behöver röra på sig för att må bra. Förutom att man blir starkare och smidigare så blir man gladare, och inte minst påverkas blodsockret på ett positivt sätt. För att inspirera fler personer med diabetes att röra på sig så har Diabetesförbundet nu lanserat ett nytt material. – För många är det lättare sagt än gjort att komma igång att motionera. Vi vill göra det lite enklare, det ska kännas roligt att röra på sig, säger Karin Engström, kommunikatör på Diabetesförbundet. Karin har varit ansvarig för att ta fram materialet, men uppdraget kommer i förlängningen från medlemmarna. – Vi försöker alltid lyssna på vilket material våra medlemmar vill ha. De är för dem vi finns till, vårt uppdrag är att göra det lättare att leva med diabetes, säger Karin. Hon berättar att vården ofta beställer Diabetesförbundets material. Det ser hon som ett gott betyg och ett kvitto på att materialet håller hög klass. – Vi har extremt höga krav på det vi publicerar. Vårt material är helt oberoende och genom vårt nära samarbete med professionen får vi ett helhetsperspektiv på allt ifrån symptom, sjukdomsbeskrivning och komplikationer till tips och förslag på egenvård, säger hon. Samtidigt poängterar hon att Diabetesförbundets material aldrig kan eller ska ersätta sjukvårdens information. - Vi representerar patientperspektivet på ett unikt sätt, som ett komplement till sjukvårdens information, säger Karin. I dagsläget finns allt material från Diabetesförbundet att beställa på webben. Det mesta är gratis. Kontaktuppgifter: Carina Wide, kommunikatör Diabetesförbundet E-post: carina.wide@diabetes.se tel. 08564 821 09 Träna hellre en liten kort stund än inte alls, tipsar JamesGray, 67 år! MATERIALTOPPEN 1. Låt dig inspireras! Vad äter vi som är vuxna och har diabetes. 2. Bamse och Lill-Mickel 3. Diabetes en folksjukdom 4. Fina fötter 5. Hej kompis! DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 51 Hitta din motivation ! Motio BESTÄLL MATERIAL PÅ DIABETES.SE n för dig typ 2- diab som har etes. KOSTNADSFRITT! VISA DITT STÖD. DELTA I EASD5K RUN! KOSTNADSFRITT! Diabetes-Mot ionsbroschyr .indd 1 21/04/15 16:03 Visa ditt stöd. Delta i EASD5K run! – loppet där alla är välkomna att gå eller springa för diabetes Onsdagen den 16 september kl. 18.30 arrangeras gång- och löploppet EASD5K. Loppet är helt kostnadsfritt. Bjud in dina patienter och kollegor att delta i EASD5K Vi uppmuntrar alla som vill och kan till aktivt deltagande i loppet, så att vi får så stor uppslutning som möjligt. Ta chansen och genomför loppet tillsammans med dina kollegor och patienter! Start och mål: Stockholms stadion. Operativ arrangör: föreningen Spårvägen. Vill du anmäla dig till loppet som deltagare redan nu görs det här: www.eventbrite.com/e/5keasd-2015-registration-15302231386 För mer information kontakta Karin Engström på Diabetesförbundet: karin.engstrom@diabetes.se 52 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 Minska diabetesförekomsten för födda i Irak och boende i Sverige? Under 2010-2012 gjordes en befolkningsbaserad studie av 1398 personer födda i Irak och 757 personer födda i Sverige med olika bakgrunder, men alla boendes i Malmö. Syftet var att se förekomst av tänkbara riskfaktorer som ligger bakom diabetes typ 2 i denna grupp, men också att visa på skillnader i metabol kontroll och insulinsekretion/resistens. Studien heter MEDIM, vilket står för ’betydelsen av Migration och Etnicitet för Diabetesutvecklingen I Malmö’. Anledningen till att invandrare från Irak valdes, var att det är den enskilt största utomeuropeiska invandrargruppen i Malmö, med ca 10.000 personer. I studien gjordes en hälsoundersökning som omfattade glukosbelastning, mätning av vikt/midjemått/blodtryck och blodprover fastande för kontroll av bl.a. blodglukos, HbA1c och blodfetter. Deltagarna fick även besvara flera frågeformulär om ärftlighet för diabetes, levnadsvanor (fysisk aktivitet, kost, tobak och alkohol) läkemedelsanvändning och förekomst av andra kroniska sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdom, diabetes etc. Deras fysiska aktivitet mättes med en aktivitetsmätare som de bar en vecka runt midjan, en s.k. ActiGraph. 2 hade ökat midjeomfång, vilket betyder över 102 cm för män respektive över 88 cm för kvinnor. (1) Vad som även framkom i MEDIM studien, var att diabetes uppkommer i genomsnitt 6 år tidigare i livet för den som är född i Irak jämfört med i Sverige (47 år jämfört med 53 år). (2) I åldersgruppen över 60 år hade drygt 30% av den irakiskfödda gruppen diabetes. (3) Vad gäller insulinresistensen så sågs här även en skillnad. Insulinresistensen är ökad i den irakiska gruppen oberoende av andra diabetesdrivande riskfaktorer såsom övervikt, fetma, ärftlighet för diabetes och fysisk inaktivitet. (4). Huvudansvarig projektledare för MEDIM studien är familjeläkare Louise Bennet. Under dessa år arbetade jag som forskningssköterska i studien, men min grundtjänst har jag som diabetessköterska och distriktssköterska på Flyktinghälsan i Malmö. Med bakgrund av denna studies resultat där det har setts att svenskar med irakisk bakgrund är en högriskgrupp för diabetes typ 2 med ökad insulinresistens och ett tidigare diabetesinsjuknande, är det inte svårt att se vilken enormt ökat antal diabetespatienter vi har framför oss att möta, inte bara i Malmö. Kan vi på något sätt förhindra eller fördröja insjuknandet i diabetes typ 2? Kan vi förebygga diabetes med hjälp av grupputbildning livsstil? De frågorna har vi bland annat ställt oss efter studiens resultat och sedan januari i år pågår det en livsstilsinterventionsstudie för att identifiera kulturella och Resultat från MEDIM visar att det var en dubbel så hög diabetesförekomst i den irakiska jämfört med den svenskfödda gruppen (11.6 jämfört med 5.8%). Mer än varannan i den irakiska gruppen hade ärftlighet för diabetes. De flesta i den irakiska gruppen som hade diabetes typ Till dags dato har det publicerats 14 artiklar om MEDIM studiens resultat och i Läkartidningen nr 16 2015 ses en sammanställning av artiklarna. sociala faktorer av betydelse för en varaktig livsstilsförändring hos individer med hög risk för diabetes. (5) Studien är inriktad på de som ännu inte har fått diabetes, är födda i Irak och bor i Malmö. Interventionen ger stöd till motivation och beteendeförändring och hur man ska bemöta hinder till förändrade levnadsvanor och lösningar att ta sig förbi dessa hinder. Studien förmedlar även kunskap om vad som är hälsosam livsstil. Studiedesignen för interventionsstudien ser ut så här: Under våren 2015 hälsoundersöks ca 100 personer i Malmö mellan 30-65 år, med ett midjemått mer än 102 cm hos män respektive mer än 88 cm hos kvinnor. De undersöks vid tre tillfällen för bla blodfetter, Hba1c, glukos och insulininsöndring efter glukosbelastning. Hälften av dem har slumpvis erbjudits grupputbildning. Kvinnor och män är i separata grupper. De erbjuds stöd i att öka sin fysiska aktivitet/ gå ner i vikt/ se över matintaget, genom information både i mindre grupp och i seminarieform, diskussioner, samtal och praktiska matlagningsomgångar. I denna studie är jag engagerad som hälsocoach. Hälsocoacher och arabisktalande tolk träffar deltagarna, ca 4-6 personer per grupp, vid sex olika gruppträffar under knappt 5 månader, där fokus ligger på att medvetandegöra vad hälsosam respektive ohälsosam livsstil innebär. Vi arbetar med att motivera och stärka varje delta- DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 gare utefter deras egna önskningar om vad de kan tänka sig att förändra och deras egna mål. Vi diskuterar även i grupp vilka hinder som kan tänkas komma. Gruppdeltagare uttrycker just önskan om att få ta del av andras erfarenheter i samma situation och hur de tänker kring det. Det är ett sätt att inspirera varandra till en varaktig förändring. Vi erbjuder ekonomiskt bidrag till de som är intresserade av att köpa kort på något aktivitetscenter ex Friskis och Svettis eller Hälsans hus som är enbart för kvinnor. Målet är att den aktivitet som de är intresserade av, ska de kunna fortsätta med när studien är över.Vi försöker t.ex. inspirera till nyttiga mellanmål genom att servera det som fika under träffarna. Alla deltagarna i interventionsgruppen har erbjudits att få vara med på en föreläsning av en dietist utbildad i Irak samt närmare information om varför det är viktigt med att se över livsstilen och information om MEDIM studiens resultat. Deltagarna erbjuds även att vara med på matlagningskurs som drivs i regi från ABF. Maträtter och matdiskussionerna är anpassade efter den kultur som deltagarna är vana vid. De råd som ges kring mat är utefter Livsmedelsverkets generella rekommendationer och den motion som minst bör göras är 30 min aktivitet dagligen, men helst mer aktivitet än så, någon gång i veckan. Något som individen är van vid att äta dagligen kan i vissa fall vara så naturligt så att denne inte reflekterar över att det inte uppfattas som självklart för alla runt om i världen. Deltagarna har en förförståelse i samtalen/diskussionerna, som gör det lättare att hålla diskussionerna intressanta för alla medverkande. En man berättade exempelvis, att han åt två brödskivor till maten jämfört med 6 stycken tidigare. Här är det lätt att tänka att han har totalt minskat sitt dagliga brödintag med 4 stycken brödskivor, men en gruppdeltagare fyllde i samtalet att så brukar de äta bröd 3 gånger per dag i deras kultur. Jo, mycket riktigt, mannen som berättade om minskningen från sex skivor bröd till två, brukade äta så tre gånger per dag och hade inte reflekterat över att det inte var så alla brukade göra, men han insåg här att han hade behövt vara tydlig med det, för att vi skulle förstå att han har totalt minskat sitt brödintag med 12 brödskivor. Vad som i mitt tycke kan anses slående i diskussionerna är mängden mat av enskilt slag. Vid genomgång av matvanor är 53 det inte ovanligt att mängden ägg är fler än två styck per person till frukost. Det kan vara 4-5 stycken och upp till 8 stekta ägg per dag! Att direkt fråga en person ”vad äter du till frukost/lunch respektive kvällsmat”, kan försvåra ens förståelse för matintaget. Att vara öppen i frågan och be om en fullständig beskrivning av en dags matintag ger betydligt mer. En kvinna berättade att hon steg upp kl 05 för att be och åt då ett kex och drack kaffe. Vid 07 åt hon ett äpple och kl 9.30 åt hon sin frukost, som bestod av arabiskt bröd med bredbar ost och en kopp te. Därefter ett mellanmål vid kl 12 och lunch åt hon kl 16.30. På kvällen åt hon en smörgås och te. Hon hann exempelvis därmed berätta om två mellanmål innan hon kom till vad hon själv benämnde frukost! Gruppdeltagarna är snabba till att hjälpa varandra och stötta varandra. En kvinna skulle genast direkt efter gruppträffen följa med en annan till Hälsans Hus på Rosengård i Malmö, så att hon verkligen hittade dit. Det är en glädje i rummet med många härliga och varma skratt där alla verkar vara villiga att hjälpa varandra att förbättra sin livsstil. Deltagarna stöttar varandra, men de ställer också frågor eller ger varandra råd, som för oss ibland kan låta lite burdust. En man sa att han var nöjd med sin kondition och fysisk och inte ville fylla i en planering om förändringar han kunde tänka sig genomföra vad gäller mat och motion. Hans bordsgranne mitt emot var snabb och kontrade ”vad gjorde han då runt bordet med oss alla?”. Utifrån det började diskussion om nyttan med förändring och när mannen lämnade rummet, hade han ett par små tänkbara förändringar som han skulle börja med. Gången efter hade han redan kommit igång och hade även andra planer på hur han ska kunna öka på sin motion. Alla har även fått var sin stegmätare och vilket i sig sporrar dem att dagligen öka antalet steg. Det kräver en hel del av deltagaren att komma upp i den rekommenderade mängden steg på 10 000 steg. Det är underbart att se hur stolta de är när de har nått dagens mål. Vad som måste kommas ihåg är att det här är människor som har varit utsatta för mycket sorg och elände. Många är arbetslösa. Många har sömnsvårigheter. De berättar också om en stress som finns hos dem både från krigen men som även fortsatt nu på grund av alla oroligheter i deras hemland. En annan svårighet är att nå alla dem som behöver det, att lyckas motivera dem och få dem inse vikten av en förändring nu, när midjemåttet är förhöjt. De har inte tid just nu eller de har inte möjlighet just nu att prioritera sin hälsa. Det i sig, är en utmaning att nå dem och få dem delaktiga! Att som diabetessköterska ha förmånen att få vara med och leda dessa grupper för att förhindra eller fördröja insjuknandet av diabetes är otroligt givande. Jag har lärt mig mycket om den irakiska matkulturen och motionsvanor, men framför allt hur positiv gruppdynamiken är, där deltagaren känner sig trygg med att kunna säga och fråga vad den vill och den genuina hjälpsamhet som finns bland deltagarna. Jag önskar och hoppas att fler grupputbildningar kan komma till stånd, just inriktade för dem med mångkulturell bakgrund. Många av gruppdeltagarna uttrycker att de är så glada och tacksamma att vi vill engagera oss i dem. Vi hoppas med denna studie utveckla ett arbetsmaterial, som ska kunna användas inom vården för att stötta till bättre levnadsvanor, i befolkningsgrupper med olika kulturell bakgrund. Katarina Balcker Hälsocoach och forskningssköterska/ Diabetessjuksköterska/Distriktssköterska Katarina.balcker@med.lu.se . Bennet L, Groop L, Lindblad U, Agardh CD, Franks PW. Ethnicity is an independent risk indicator when estimating diabetes risk with FINDRISC scores; A cross sectional study comparing immigrants from the Middle East and native Swedes. Primary Care Diabetes 2014 Jan 25. pii: S1751-9918(14)00003-5. PMID: 24472421. 2. Bennet L, Lindblad U, Franks PW. A family history of diabetes determines poorer glycaemic control and younger age of diabetes onset in immigrants from the Middle East compared with native Swedes. Accepted Diabetes & Metabolism August 22nd 2014. 3. Bennet L, Groop L, Franks P, Lindblad U, Arvidsson D, Nilsson P. Dubbelt så hög risk för diabetes typ 2 hos svenskar födda i Irak. Läkartidningen 2015;112:DD3T 4. Bennet L, Groop L, Franks PW. Ethnic differences in the contribution of insulin action and secretion to Type 2 diabetes in immigrants from the Middle East compared to native Swedes. Diabetes Research and Clinical Practice 2014. DOI:10.1016/j.diabres. 2014.04.025. 5. Saha S, Leijon M, Gerdtham U, Sundquist K, Sundquist J, Arvidsson D, Bennet L. A culturally adapted lifestyle intervention addressing a Middle Eastern immigrant population at risk of diabetes: The MEDIM (impact of Migration and Ethnicity on Diabetes In Malmo): study protocol for a randomized controlled trial. Trials 2013;14(1):279. 54 DIABETESVÅRD NR 2-3 2015 SFSD:S STYRELSE: Ordförande Ingela Bredenberg Endokrinmottagningen C2:84 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 14186 Stockholm ordf@sfsd.se Vice ordförande Lena Insulander Svenska Diabetesförbundet 172 22 Sundbyberg lena@sfsd.se Sekreterare Marianne Lundberg Endokrinologiska kliniken, jan Waldenströms g 17, plan 5 205 02 Malmö sekr@sfsd.se Kassör Gudrun Andersson Endokrinologidagvården Karolinska universitetssjukhuset, Solna 171 76 Stockholm gudrun@sfsd.se Vetenskaplig sekreterare Janeth Leksell Högskolan Dalarna 791 88 Falun vetsekr@sfsd.se Diabetesvård ges ut av Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD). SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes. SFSD:s uppgift är • att verka för sjuksköterskans professionella utveckling inom diabetesvården • att stimulera och medverka till vidareutveckling av den medicinska och omvårdnadsvetenskapliga forskningen inom diabetesvården • att medverka till en likvärdig och kunskapsbaserad diabetesvård i alla delar av landet • att utgöra ett forum för remisser av utredningar avseende diabetesvården i Sverige • att utveckla samverkan med andra organisationer, nationellt och internationellt, vilka har betydelse för diabetesvårdens utveckling Utgivare: Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD Adress: c/o SSF, Baldersgatan 1, 114 27 Stockholm Prenumerationer: Pris 200 SEK per år. Gör din beställning genom att kontakta redaktören via e-mail: victoria@sfsd.se Adressändring: Medlemmar i SFSD kontaktar medlemsansvarig: Agneta Lindberg agneta@sfsd.se Övriga kontaktar redaktören, se ovan. Ansvarig utgivare: Ingela Bredenberg ordf@sfsd.se Chefredaktör: Victoria Carter victoria@sfsd.se Redaktion: Victoria Carter victoria@sfsd.se Agneta Lindberg Diabetesmottagningen, Ingång H Esplanadgatan, Hässleholms sjukhus 281 25 Hässleholm agneta@sfsd.se Annonsering: Annonsstopp för Diabetesvård Nr 2-3 2015 är 4 maj med utgivning i juni Nr 4, 2015 är 4 september med utgivning i oktober Nr 1 2016 är 12 jan med utgivning i februari Victoria Carter Diabetesmottagningen Alingsås Lasarett 441 85 Alingsås victoria@sfsd.se Annonsutrymme bokas hos victoria@sfsd.se eller edit.johansson@responstryck.se 033-480 712 Annelie Arnell Vårdcentralen Näsby 291 38 Kristianstad annelie@sfsd.se Ingela Lavin Barn och Ungdoms kliniken NUS 901 85 Umeå ingelalavin@sfsd.se Tryckeri: Responstryck AB, Box 414, 501 13 Borås 033-480 700 www.responstryck.se ISSN-nummer: 1652-697X Tresiba® – duration i över 42 timmar.2 Tresiba® (insulin degludek), Rx, (F), ATC- kod: A10AE06. Injektionsvätska, lösning 100E/ml. Injektionsvätska, lösning 200E/ml. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Referenser: 1. Tresiba® SPC 04/2015 www.fass.se. 2. Kurtzhals P, Heise T, Strauss HM, et al. Multi-hexamer formation is the underlying mechanism behind the ultra-long glucose-lowering effect of insulin degludec. Diabetes 2011;60(Suppl.1):LB12 (Abstract 42-LB). At Novo Nordisk, we are changing diabetes. In our approach to developing treatments, in our commitment to operate profitably and ethically and in our search for a cure. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 1 års ålder. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig användning av pioglitazon. Byte från andra insulinpreparat. Förpackningar: Tresiba® FlexTouch® 100E/ml 5x3 ml förfylld injektionspenna, Tresiba® FlexTouch® 200E/ml 3x3 ml förfylld injektionspenna Tresiba® Penfill® 100E/ml 5x3 ml cylinderampull. SPC uppdaterad 04/2015. För fullständig förskrivarinformation och pris, se www.fass.se. Subventioneras vid typ 1-diabetes. Subventioneras vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. insulin degludek Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 www.tresiba.se www.novonordisk.com SE/TB/0315/0076(1) 05/2015 NYHET – TRESIBA® (insulin degludek) ÄR GODKÄNT FÖR BEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR FRÅN 1 ÅRS ÅLDER.1
© Copyright 2024