SBN 2015-05-12 1 2015-05-08 Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut 2013-10-15, § 243) SBN 2015-05-12 2 2015-05-08 SBN 2015-05-12 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Viktor Zettergren E-post: viktor.zettergren@oskarshamn.se Tel: +46 0491-764314 3 2015-05-08 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Förstudie strandpromenad Havslätt-centrum Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förstudien och förordar att alternativ 1 ska ligga till grund för kommande genomförande av strandpromenaden. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret fick 2013-02-12 i uppdrag att ta fram en förstudie för en strandpromenad mellan Havslätt och centrum. En arbetsgrupp med tjänstemän från samhällsbyggnadskontoret och tekniska kontoret har arbetat med projektet. Till stora delar kan befintliga gångvägar användas och ges en bättre utformning. Men från Villa Knutsbo och in till centrum finns tre alternativa dragningar. Alternativ 1 – Genom skogen bakom kraftvärmeverket och SAFT Alternativ 2 – Förbi oljedepåerna och sedan längs med Norra Strandgatan Alternativ 3 – Genom Kolberga, alternativt genom koloniområdet (se även karta sida 4 i Förstudie strandpromenad Havslätt – Centrum, april 2015) Arbetsgruppen föreslår att alternativ 1 ska ligga till grund för kommande genomförande av strandpromenaden. Dragningen bedöms vara det trevligaste alternativet då promenaden går igenom ett lugnare skogsområde bortom trafikerade gator. Dragningen ökar tillgängligheten till ett stadsnära skogsområde. Läs mer i Förstudie strandpromenad Havslätt – Centrum, april 2015. Bakgrund Sedan tidigare har en förstudie för en strandpromenad mellan Gunnarsö och centrum genomförts. Denna godkändes 2013-02-12. Tillsammans med projektet för Inre Hamnen bildar förstudierna ett förslag på en sammanhängande strandpromenad från Havslätt i norr till Gunnarsö i söder. I den första förstudien fastslogs riktlinjer för gestaltning och utformning av strandpromenaden som även föreslås ska gälla för de norra delarna. Strandpromenaden ska vara en sammanhållen promenad och det är därmed viktigt med en enhetlig belysning och utformning. Genomförda etapper har redan blivit populära och vid ett helt färdigt genomförande kommer strandpromenad bli ett attraktivt gångstråk som kommer hjälpa till att lyfta Oskarshamn som boendeort och besöksmål. SBN 2015-05-12 _______________________ Bodil Liedberg-Jönsson Samhällsbyggnadschef 4 ______________________ Pär Hansson Planchef ______________________ Viktor Zettergren Planarkitekt Beslutsunderlag Förstudie strandpromenad Havslätt – Centrum, april 2015 Förstudie strandpromenad Centrum – Gunnarsö, januari 2013 Strandpromenad Oskarshamn, White 2012-12-07 Skickas till För kännedom: Tekniska kontoret – Gatuavdelningen 2015-05-08 SBN 2015-05-12 5 2015-05-08 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD HAVSLÄTT - CENTRUM April 2015 SBN 2015-05-12 6 2015-05-08 Medverkand tjänstemän Viktor ZettergrenSamhällsbyggnadskontoret Frida KjällSamhällsbyggnadskontoret Göran LandeniusSamhällsbyggnadskontoret Jerry SvenssonTekniska kontoret Oskarshamn 2015 Upphovsrättsinnehavare för bilder och kartor anges inom parentes. Om inget anges äger Oskarshamns kommun upphovsrätten. Tidigare utredningar: Förstudie Strandpromenad Centrum - Gunnarsö, januari 2013 SBN 2013-02-12 Genomförd etapp av strandpromenaden i Ernemar sida 2 SBN 2015-05-12 7 2015-05-08 Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret fick i september 2011 i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att upprätta en förstudie för en strandpromenad mellan centrum och Gunnarsö. Förslag till dragning presenterades tillsammans med förslag till gestaltning, belysning med mera. Förstudien godkändes av samhällsbyggnadsnämnden 2013-02-12. Arbetet med strandpromenaden har bedrivits tillsammans med tekniska kontoret som från sin nämnd har i uppdrag att anlägga en promenad mellan campingarna i Havslätt och på Gunnarsö. Gunnarsö Med anledning av tekniska kontorets uppdrag att se till en längre sträcka utökades samhällsbyggnadskontorets uppdrag i samband med att förstudien för den södra etappen godkändes. Resultatet av det utökade uppdraget är denna förstudie för sträckan Havslätt - centrum. Riktlinjerna för gestaltning och utformning av strandpromenaden som fastslogs i arbetet med den södra etappen ska även gälla för de norra delarna. Strandpromenaden ska vara en sammanhållen promenad och det är därmed viktigt med en enhetlig belysning och utformning. Havslätt Pollaren Tall, cortenstål. (Ateljé Lyktan) Översiktskarta. Strandpromenaden ska binda ihop Havslätt och Gunnarsö. sida 3 SBN 2015-05-12 8 2015-05-08 Befintliga gångvägar Från Havslätt och söderut finns en befintlig gångväg längs med kusten vilken slutar i höjd med Villa Knutsbo och hamnens oljeupplag. Denna har under 2014 förbättrats och försetts med belysningspollare i enlighet med gestaltningen för den södra etappen. För att slippa gå längs med gatan har en kortare sträcka ny gångväg anlagts vid Homhällan. Förslag till dragning Från oljeupplaget finns idag endast mindre stigar i skogen norr om kraftvärmeverket och SAFT. Hur strandpromenaden ska gå från Villa Knutsbo till inre hamnen är inte helt självklart och tre alternativ studerades inledningsvis, se karta sida 4. Hur man än väljer att dra strandpromenaden kommer vattenkontakten att vara minimal. Studerade alternativ Alternativ 1: Gå igenom skogen bakom oljeupplagen och SAFT för att sedan ansluta till Hemvägen vid Humlans förskola. Därefter via ordinarie gång- och cykelvägnät ner till Inre hamnen. Alternativ 2: Gå runt oljedepån för att därefter ansluta och gå längs med Norra Strandgatan. Alternativ 3: Gå igenom Kolbergas villaområden (alternativt genom koloniområdet) och ut till Kolbergavägen och vidare in till Inre hamnen. sida 4 SBN 2015-05-12 9 2015-05-08 Val av alternativ Alternativ 1 föreslås som huvudalternativ. Dragningen bedöms vara det trevligaste alternativet då promenaden går igenom ett lugnare skogsområde bortom trafikerade gator. Dragningen ökar tillgängligheten till ett stadsnära skogsområde och bidrar till att öka variationen i miljöer som strandpromenaden passerar. Alternativ 2 går närmast havet men saknar ändå direkt vattenkontakt och går igenom storskaliga hamnmiljöer. Räddningstjänsten har ställt sig frågande till att gå nära oljedepån. På Norra Strandgatan kör tunga fordon och gatan används dessutom för transporter av farligt gods. Alternativ 3 har inte studerats vidare då det ansetts ligga längst ifrån syftet med promenaden och till stora delar blir en ”vanlig” gång- och cykelbana. Kostnadsberäkning Tekniska kontoret har sedan tidigare iordningställt strandpromenaden mellan Havslätt och Villa Knutsbo. Anläggandet av strandpromenaden, från Villa Knutsbo till Hemvägen, beräknas kosta 2 500 000 SEK. I detta ingår markarbeten och belysningspollare. Markbeläggningen är stenmjöl och promenaden ser ut enligt bilden här till höger. Därtill kommer kostnader för att utveckla eventuella målpunkter, läs mer under Förslag till målpunkter. Genomförd etapp av strandpromenaden i Ernemar Förslag till målpunkter Tidplan Tekniska kontoret planerar att genomföra norra etappen under 2016. För att ytterligare öka strandpromenadens attraktivitet kan målpunkter utvecklas längs med promenaden. Exempel på målpunkter kan vara utsiktsplatser, grillplatser och bad. Målpunkterna behöver inte ligga direkt längs strandpromenaden utan kan vara korta avstickare, tydlig skyltning är viktigt för att göra det lätt att hitta. Följande målpunkter har identifierats, se karta sida 4 för målpunkternas placering. A. Utsiktsplats norr om kraftvärmeverket. Härifrån får man en överblick över stora delar av centrala Oskarshamn. Platsen förses förslagsvis med sittmöjligheter. sida 5 B. Homhällan. Om/när Homhällan inte längre behövs för hamnändamål skulle platsen kunna utvecklas med exempelvis bad. C. Utsiktsplats Kolsö. I slutet av Kolsövägen finns en bit kommunal mark ut mot havet. På klipporna med utsikt mot Blå Jungfrun anläggs lämpligen en utsiktsplats med sittmöjligheter. D. Havslätt. En fortsatt utveckling av badplatsen och friluftsområdet i Havslätt stärker strandpromenaden och ökar stadens attraktivitet. SBN 2015-05-12 Samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, 572 28 Oskarshamn tel: 0491-880 00, fax: 0491-883 09, e-post: sbk@oskarshamn.se 10 2015-05-08 SBN 2015-05-12 11 2015-05-08 Godkänt i samhällsbyggnadsnämnden 2013-02-12 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM – GUNNARSÖ JANUARI 2013 SBN 2015-05-12 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Viktor Zettergren Frida Kjäll Göran Landenius Jerry Svensson 12 Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Tekniska kontoret WHITE ARKITEKTER Linda Moström Charlotta Davidsson Mikael Norman Filippa Karlsson Oskarshamn 2013 Upphovsrättsinnehavare för bilder och kartor anges inom parentes. Om inget anges äger Oskarshamns kommun upphovsrätten. Framsida: Skissteckning (White), karta och foton (Oskarshamns kommun) Förstudien godkändes 2013-02-12 av Oskarshamns kommuns samhällsbyggnadsnämnd. SID 2 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 2015-05-08 SBN 2015-05-12 13 2015-05-08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 1 - INTRODUKTION Varför behövs en strandpromenad? Vision och syfte Förstudien 4 5 5 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS Tidigare strällningstagande Riksintressen Bebyggelse och verksamheter Natur och kultur Infrastruktur Analys Slutsatser Exempel från andra städer 7 9 10 12 15 16 18 19 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD Sträckning Gestaltning och utformning Målpunkter och en fortsatt utveckling av området Etappindelning och tidplan Med utblick mot en norra etapp 23 28 33 40 45 BILAGA 1 - STRANDPROMENAD OSKARSHAMN - WHITE FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 3 SBN 2015-05-12 14 2015-05-08 DEL 1 - INTRODUKTION VARFÖR BEHÖVS EN STRANDPROMENAD? DEL 1 - INTRODUKTION Det har länge funnits tankar på att anlägga en strandpromenad i Oskarshamn och kommunen har kommit så pass långt att man säkerställt allmänhetens tillträde till strandlinjen i detaljplaner och förrättningar som gjorts längs delar av kusten. Någon sammanhängande promenad har dock aldrig anlagts. Planer på att göra de centrala kajerna inom inre hamnen mer publika har aktualiserat frågan om möjligheterna att därifrån kunna röra sig längs kusten på en säker, attraktiv och tillgänglig strandpromenad. En strandpromenad skulle hjälpa till att öka Oskarshamns attraktivitet som boende- och besöksort och vara ett rekreationsstråk som erbjuder varierande upplevelser, alltifrån hamnverksamhet till skärgårdsmiljö. Med en strandpromenad kommer turist- och rekreationsområden som Ernemar och Gunnarsö bättre till sin rätt och får en tydligare koppling till stadens centrum. Även om delar av kaj- och strandlinjen i Oskarshamns stad är privatiserad har Oskarshamns kommun cirka 32 mil fastlandskust som allmänheten till stora delar har tillträde till. Vad som saknas, både i centralorten och i kommunen i stort, är områden med god tillgänglighet och som är allmänt tillgängliga. Här fyller en strandpromenad ett viktigt syfte då den ger allmänheten tillträde till delar av strandlinjen och samtidigt erbjuder god tillgänglighet. Utsikt mot Ernemar hamn sett ifrån Hotell Corallen. SID 4 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 15 2015-05-08 VISION OCH SYFTE Visionen är att Oskarshamns stad ska ha en strandpromenad, ett sammanhängande promenadstråk som sträcker sig ifrån Gunnarsö i söder till Havslätt i norr. Syftet med strandpromenaden är i första hand att vara ett rekreationsstråk riktat till dem som är ute efter att ta en promenad eller söker en lugnare rekreation. Strandpromenaden ska vara ett komplement till de ordinarie gång- och cykelvägarna, därmed sagt ska det inte vara förbjudet att cykla eller springa längs promenaden men det ska ske på de gåendes villkor. Samhällsbyggnadskontoret fick den 21 september 2011 i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att upprätta en förstudie för en strandpromenad mellan centrum och Gunnarsö. En förstudie på en norra etapp, centrum – Havslätt, kommer att följa denna förstudie. Förstudien ska fungera som vägledning i det kommande arbetet med strandpromenadens anläggande. Målet med förstudien är att presentera: lämplig sträckning gestaltningsalternativ kostnadsberäkning Projektet har genom mervärdesavtalet och Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) kunnat ta hjälp av White arkitekter (White) för att titta närmare på strandpromenadens gestaltning. Möten med flera av områdets verksamheter har genomförts Whites arbete har dels inarbetats i denna förstudie men utgör även diskussionsunderlag för hur en bredare utveckling av området kan ske. Deras arbete presenteras i sin helhet i bilaga 1. Under arbetets gång har möten med representanter för områdets verksamheter genomförts. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 5 DEL 1 - INTRODUKTION FÖRSTUDIEN DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS SBN 2015-05-12 16 ORIENTERINGSKARTA 1. Ernemar fotbollsplaner/ Elajohallen 2. Ernemar småbåtshamn 3. Gotlandsterminalen 4. Gunnarsö camping/stugby 5. Hotell Corallen 6. Liljeholmens stearinfabrik AB 7. Oskarshamns marina 8. Oskarshamnsvarvet 9. Press och plåt AB 10. SKB:s kapsellaboratorium 11. Reningsverk SID 6 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 2015-05-08 SBN 2015-05-12 17 2015-05-08 DEL 2 – FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Här följer en genomgång av tidigare ställningstaganden som på olika sätt påverkar en framtida strandpromenad. Detaljplaner med mera För området finns följande planer: • APL1212A • A4809 • A4828 • A4872 • A4919 • A4954 • A4974 Översiktsplan och fördjupad översiktsplan Översiktsplan 2000 Oskarshamns kommun ska verka för att: • Skapa attraktiva gång- och cykelstråk för att öka användningen i ett folkhälsosyfte. (s. 69) En förlängning av den nya gång- och cykelvägen över ”Gröndalsbron” bör byggas ut till Ernemars småbåtshamn. Träd och buskar bör planteras utmed Gröndalsgatan. Cykelstråket från Gröndalsgatan genom stadsparken mot centrum bör förbättras. (ss 119-120) Fördjupad översiktplan över Oskarshamns stad I förslaget till fördjupad översiktplan för Oskarshamns stad, som är ute på granskning 2012-12-12 till 2013-02-11, finns en ambition att förbättra vattenkontakten för allmänheten och på det viset öka stadens attraktivitet. Den fördjupade översiktsplanen avser möjliggöra för en strandpromenad mellan Havslätt i norr och Gunnarsö i söder. (Del 1: s.50) Inom plan A4974 samt i lantmäteriförrättningar för Marinan 2 och Verkstaden 13 har allmänhetens passage och tillträde till strandlinjen säkerställts. I andra planer säkerställs en framtida strandpromenad genom att de tillåter hamnverksamhet där promenaden är tänkt att gå fram. Kommunen äger den mesta marken inom vilken strandpromenaden är tänkt att gå. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 7 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS Del 2 redovisar strandpromenadens förutsättningar som kommit fram genom inventering, möten, platsbesök med mera. Delen avslutas med en analys inför det kommande förslagsarbetet. Efter vissa av avsnitten har ledord för det fortsatta arbetet tagits fram. Dessa rör aspekter som ansetts viktiga att lyfta fram och som ska vägleda det fortsatta arbetet. SBN 2015-05-12 18 2015-05-08 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS Inre Hamnen Under våren 2012 startade stadsomvandlingsprojektet Inre Hamnen som avser att hantera det inre hamnområdet och arbeta fram en plan över områdets framtida markanvändning. Projektet har initierats till följd av planerna på att flytta färjeterminalen till Månskensviken och vad de markområdena som frigörs ska användas till i framtiden. I samband med detta tar man ett större grepp över den inre hamnen och ser till hur området kan utvecklas. Projektområdet sträcker sig från Gröndalsgatan - färjeterminalen längs med Skeppsbron och bort till Brädholmen och kvarteret Laxen (Bohmans)/norra kajen och slutar vid Kustbevakningens nya anläggning. I projektet är en viktig del att se till hur kajerna kan komma allmänheten till nytta och bli attraktivare att vistas längs. Under 2013 kommer parallella uppdrag att genomföras i projektet och för att inte föregå det arbetet kommer denna förstudie inte behandla området för inre hamnen. Endast en föreslagen sträckning längs kajerna presenteras. Ny färjeterminal Området som kommer behandlas i Inre hamnenprojektet SID 8 Ovan: Nuvarande färjeterminal samt utblick över området för Inre hamnen. Nedan: Markerat område för den nya färjeterminalen. För att få till en bättre färjeterminal och på sikt förhoppningsvis utöka trafiken med nya destinationer är planerna att anlägga en ny terminal vid Månskensviken, mellan Liljeholmens stearinfabrik AB och Press och Plåt AB. Projektet är beroende av att saneringen av hamnbassängen kan komma igång vilket beräknas kunna ske, om processen löper på utan att stöta på hinder, under 2013. Den nya terminalens utformning föranleder att Gröndalsgatan leds om söder om befintlig sträckning på fastighet Kristineberg 1:6. Till den nya passagerarterminalen uppförs gång- och cykelbana längs Gröndalsgatan och ut mot Liljeholmskajen där den nya terminalbyggnaden kommer ligga. I detaljplanen för färjeterminalen har det säkerställts att mark ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 Ny detaljplan för Gunnarsö 19 För Gunnarsö camping/stugby är en ny detaljplan på gång. I det arbetet fastläggs lämpligen strandpromenadens sträckning och nödvändiga rättigheter rörande tillträde och tillgänglighet. Inom området för den kommande detaljplanen föreslår förstudien en sträckning. RIKSINTRESSEN Oskarshamns hamn med anslutande farled är av Trafikverket/Sjöfartsverket utpekat som riksintresse. Området kring Ernemar småbåtshamn ingår i riksintresseområdet och är utpekat som strategiskt omvandlingsområde. Därmed finns en risk att området i framtiden kan komma tas i anspråk för hamnverksamhet men sannolikheten för ett sådant scenario får i dagsläget ses som avlägset då hamnen avser expandera inom den norra hamnen. Om en hamnutbyggnad trots allt sker flyttas fritidsbåtshamnen enligt länsstyrelsens riksintressebeskrivning lämpligen till den innersta hamnen (gästhamnen) vilken inte berörs av riksintresset. Ytterligare bostäder inom den norra delen av Ernemar kan begränsa framtida möjligheter att använda området för hamnverksamhet. Gröndalsgatan är till följd av sin betydelse för hamnen också av riksintresse. Till höger: Badplats och hopptorn. Nedan: Gunnarsö stugby. Karta över riksintresset Oskarshamns hamn (Länsstyrelsen Kalmar Län 2007:20) FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 9 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS En ny detaljplan för Gunnarsö inklusive stugbyn samt markområden på fastlandet är i startgroparna. I det arbetet fastläggs lämpligen strandpromenadens sträckning och nödvändiga rättigheter rörande tillträde och tillgänglighet. Inom området för den kommande detaljplanen föreslår förstudien en sträckning, observera att den kan komma att förändras. 2015-05-08 SBN 2015-05-12 20 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS BEBYGGELSE OCH VERKSAMHETER Döderhultsvikens södra strand har en historia som viktig plats för stadens varvsindustri och än idag bedrivs här verksamhet inom den näringen, men nu endast skeppsunderhåll. Väster om varvet ligger färjeterminalen med trafik till Gotland. Färjetrafik mellan Oskarshamn och Visby har pågått sedan 1800-talet och idag planeras för ett nytt färjeläge längre österut vid Månskensviken på den södra sidan av hamnen. 2015-05-08 Längs Gröndalsgatan ligger även tre andra industrier; SKB:s kapsellaboratorium, Press och Plåt samt Liljeholmens stearinfabrik. Här finns även stadens avloppsreningsverk. Vid Ernemar anlades år 1830 en lotsstation som var aktiv ända fram till 1973 då verksamheten flyttade till norra sidan av hamnen och Homhällan. Istället ligger här nu Ernemar småbåtshamn vilken är kommunens största hamn för fritidsbåtar. I och kring det gamla lotsstationsområdet finns idag ett tiotal bostadsfastigheter, de flesta koncentrerade runt Lotsstigen. Flera byggnader har anor från lotstiden, exempelvis finns den gamla lotsutkiken kvar. Flygbild över Ernemar hamn, gamla lotsstationen och vinterförvaringsplanen. Historisk flygbild över varvet. På markområdet för den nya färjeterminalen låg tidigare ett kopparverk och till följd av detta är marken kraftigt förorenad. Även hamnbassängen belastas av omfattande föroreningar och för tillfället pågår arbete med att kunna påbörja en sanering av denna. Saneringen är en förutsättning för att det nya färjeläget ska kunna anläggas. SID 10 Med utsikt över hamninloppet ligger Hotell Corallen lokaliserat utanför Liljeholmens fabrik. Öster om hotellet har Ernemarviken sitt inlopp, en vik som är kantad av bryggor. Längst in har Oskarshamns Marina sin verksamhet med försäljning och verkstad. I anslutning till marinan ligger en större plan för vinterförvaring av båtar. Oskarshamns Marina är till försäljning och kommer troligtvis inom en snar framtid att byta ägare. Planer finns på att möjliggöra för en bättre båtupptagningsanläggning längst in i Ernemarviken, i anslutning till marinans verksamhet och vinterförvaringsplanen. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 21 2015-05-08 Söder om vinterförvaringen har Oskarshamns AIK flera fotbollsplaner och här ligger även Elajohallen. DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS Sedan 1930-talet har Gunnarsö mer allmänt använts som badplats och blev snabbt en populär sådan. Under 30-talet uppfördes bland annat vägar och bryggor på ön. År 1958 uppfördes en stugby och idag finns även en camping på ön medans stugorna ligger på fastlandet. Nyligen tog ett privat företag över driften av campingen och stugbyn om man avser investera flera miljoner för att rusta upp och bygga nytt. De olika verksamheterna finns markerade på orienteringskartan på sida 6. Av verksamheter inom området är det flera som skulle gynnas av anläggandet av en strandpromenad och att fler människor rör sig i området. Vid möten med olika näringsidkare har alla mer eller mindre ställt sig positiva till projektet och många har själva haft egna idéer som kommit projektet till nytta. Ledord för det fortsatta arbetet: • Strandpromenaden ska fungera tillsammans med den bebyggelse och de verksamheter som finns, idag och efter hur de planerar att utvecklas. • Strandpromenaden ska komma besöks- och rekreationsnäringen till nytta och även vara en del i utvecklingen av området. • Strandpromenaden vitaliserar området, ökar dess attraktivitet och leder till liv och rörelse. Något som gynnar verksamheterna längs promenadens sträckning. Ovan: Gamla lotsutkiken Nedan: Gotlandsfärjan på väg ut. Den karakteristiska bockkranen är ett landmärke i Oskarshamn. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 11 SBN 2015-05-12 22 NATUR OCH KULTUR DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS Områdesbeskrivning Projektområdet har en blandad karaktär och erbjuder olika miljöer medan man rör sig genom det; från en urban miljö i väster till skärgårdsmiljö och natur i öster. Området som strandpromenaden är tänkt att gå igenom är redan idag mer eller mindre ianspråktaget och är bitvis ett välanvänt rekreationsområde. Exempelvis piren vid Ernemar småbåtshamn som används för både bad och grillning men även udden söder om piren används och flera stigar finns här upptrampade. 2015-05-08 Ernemarviken är en havsvik som kommit att fyllas igen under 1900-talets senare hälft. Tidigare gick viken ungefär så långt som där dagens fotbollsplaner ligger, vilket syns i den ekonomiska kartan från 1942, men på flygfoto ifrån 1973 är viken utfylld till dagens läge. Viken är relativt grund och det växer vass på en del ställen, viken kantas av flertalet bryggor. Ovan: Ernemarviken. Till vänster: Gröndalsgatan utanför Press och Plåt. Till höger: Ekonomiska kartan från 1942. Längs Gröndalsgatan (se bild ovan) och området för det nya färjeläget dominerar slyvegetation som är i behov av skötsel och på flera ställen syns bergsskärningar och hällar. Stora delar av detta område kommer att rensas och jämnas ut i samband med byggnationen av den nya färjeterminalen. Då marken är mycket förorenad, efter det kopparverk som tidigare låg på platsen, är man efterhållsam med att tillåta vegetation kring det nya färjeläget och viss sanering planeras ske. SID 12 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 23 Ernemar pir är en konstgjord vågbrytare som lagts ut mellan några öar/hällar och skyddar småbåtshamnen som ligger innanför. På den största ön och på vissa andra platser längs piren växer slyvegetation och en och annan större björk, i övrigt är piren relativt karg. Gunnarsö stugby avgränsas i norr av en kanal som är uppåt fem (5) meter bred. Kanalen går i kulvert under Lotsgårdsvägen och fortsätter ett hundratal meter åt väster in mot Ernemar gård, en gammal byggnad uppförd på slutet av 1800-talet. Till kanalen sker tillflöde av vatten via dagvattenledningar från omkringliggande gator. Inom stugbyn dominerar hällmarker och tallskog och ute på Gunnarsö ser naturen ut på liknande sätt men med ett glesare tallbestånd. På ön finns även större stenhällar ner i havet som är populära bland soldyrkare och badande. Några högre unika naturvärden har inte konstaterats inom inventeringsområdet, vissa äldre tallar och ekar har konstaterats och bör i möjligaste mån bevaras. Områdets karaktär i kombination till dess stadsnära läge gör det intressant som rekreations- och strövområde. Inom området finns möjlighet att se olika fågelarter och flera arter häckar även här. Havsörn har också skådats. Strandskydd Strandskyddets syften är att möjliggöra för alla att med stöd av allemansrätten nyttja strandområden för friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt påverka strandskyddsområdet krävs dispens. För att få dispens från strandskyddet krävs ett särskilt skäl enligt lagen, och att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt. I de flesta fall är det kommunen som prövar ansökningar om dispens. Om du planerar en åtgärd inom ett strandskyddsområde som dessutom har ett annat skydd enligt miljöbalkens 7 kapitel prövas din ansökan istället av länsstyrelsen. Detta är områden som är skyddade som naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, miljöskyddsområden, FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 13 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS Söder om Ernemar pir ligger en, till mesta delar, tallbeväxt udde som i öster ut mot Korsholmen har högre klippor som sluttar ner mot havet. På udden finns flertalet upptrampade stigar och även stengärdsgårdar (se bild nedan). 2015-05-08 SBN 2015-05-12 24 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS Natura2000-områden, landskapsbildskyddsområden och vattenskyddsområden. Strandpromenaden berörs inte av något av ovanstående. Inom stora delar av strandpromenaden är strandskyddet upphävt genom gällande detaljplaner. Inom områden som omfattas av avstyckningsplan (för strandpromenaden APL1212A) råder åter strandskydd sedan år 1964. En strandpromenad bedöms uppfylla del av strandskyddets syfte då den möjliggör för allmänhetens tillträde till strandnära områden och inte hindrar ett nyttjande. Däremot kan den komma påverka livsvillkoren för djur- och växtliv. Så länge strandpromenaden inte tar ny mark i anspråk utan följer befintliga stigar mm och avser en enklare förbättring av dessa är bedömningen att dispens ifrån strandskyddet inte krävs. Om dispens ifrån strandskyddet skulle behövas, ifall exempelvis ny mark skulle behöva tas i anspråk, kan 1:a, 3:e, 5:e och 6:e punkten enligt 7 kap. 18 c § miljöbalken åberopas som särskilt skäl. 2015-05-08 Stigande havsnivåer och översvämningsrisk En strandpromenads lokalisering nära vatten gör den utsatt för eventuella höjningar av, i det här fallet, havsnivån. Tillfälliga fluktuationer förekommer vanligt till följd av väder och vind men på sikt kan en mera permanent höjning komma ske. Vissa markområden längs kuststräckan Centrum – Gunnarsö är mera låglänt och översvämmas lätt, risk förekommer således att, om inte åtgärder görs, delar av strandpromenaden kommer översvämmas. Stora områden där strandpromenaden är tänkt att gå fram kommer, som kartan visar, att påverkas av en framtida havsnivåhöjning. På vissa platser kan det vara rimligt att redan idag anlägga promenaden på en lägstanivå som klarar en framtida höjning men ett säkerställande av alla områden skulle kräva ingrepp som inte står i proportion till investeringen. Problemen löses bäst efterhand som man ser till översvämningsriskerna för större områden. Ledord för det fortsatta arbetet: • Strandpromenaden ska anpassas efter platsens förutsättningar och inte göra större ingrepp än nödvändigt. • I första hand ska befintliga stigar användas. • Träd ska så långt som möjlig sparas. • Djur och växter ska inte påverkas negativt Vid en höjning av havsnivån med 2,5 meter riskerar följande områden att översvämmas. Mörkblå linje visar dagens kustlinje. SID 14 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 25 2015-05-08 INFRASTRUKTUR Följande avsnitt redovisar den infrastruktur i form av vägar, gång- och cykelvägar med mera som finns i anslutning till strandpromenaden. Från andra stadsdelar i Oskarshamn går det cykelväg ut till Gunnarsö längs Östersjövägen. Gång- och cykelväg finns även längs med Gröndalsgatan fram till i höjd med Nitaregatan. Från inre hamnen går cykelväg förbi Gotlandsterminalen och ner till Gröndalsgatan, härifrån forstätter ett cykelstråk genom Gröndal ner till Östersjövägen. Karta till höger visar var det finns gång- och cykelvägar, enbart gångbana finns på fler ställen. Vägar och gator Gröndalsgatan är en av de mest trafikerade gatorna inom strandpromenaden och är tillfartsväg för trafiken till Gotlandsfärjan. Verksamheterna längs gatan genererar även de tunga transporter och gatan är huvudväg för gäster till Hotell Corallen och de som besöker Ernemar och Oskarshamns Marina. Avsaknaden av gång- och cykelväg öster om Nitaregatan gör Gröndalsgata till en mindre lämpad gata för mjuka trafikanter. Östersjövägen är den andra större gatan i strandpromenadens närhet, denna är klassad som huvudgata och är tillfart för Gunnarsö och bostadsområdena Amerika, Mysingsö och till viss del även Kristineberg. Från Östersjövägen når man Gröndalsgatan via Lotsgårdsvägen. Parkering Anvisad parkering finns på grusplanen vid Gunnarsö och vid Ernemar hamn. Därutöver erbjuder de olika verksamheterna parkeringsmöjligheter för sina besökare. Enligt gällande detaljplan A4809 är ”BMX-banan”, ett mindre markområde i Befintliga gång- och cykelvägar (grön markering). Parkeringarna vid Gunnarsö och småbåtshamnen är utmarkerade med ett P. anslutning till vändplanen vid Berggrundsvägen samt ett område mellan Båtsmannen 3 och Lotsstigen utpekade som möjliga nya parkeringsplatser. Inga av dessa platser är idag iordningsställda som parkeringar. Ledord för det fortsatta arbetet: • En säker trafikmiljö för mjuka trafikanter • God tillgänglighet; längs med strandpromenaden samt kopplingen till omgivningen; hur man tar sig till och från strandpromenaden. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 15 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS Gång- och cykelvägar SBN 2015-05-12 26 ANALYS - MÅLPUNKTER Med målpunkter avses platser och verksamheter som på olika sätt drar till sig besökare. En strandpromenad kan på olika sätt komplettera dessa och komma DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS dem tillgodo. Vice versa kan de bidra de till att strandpromenaden blir välanvänd. 2015-05-08 Utöver ovan utpekade målpunkter finns ett antal mindre informella målpunkter som kan vara viktig för den enskilde, det rör sig om grillplatser, hundbad, klippbad eller bara en plats där man kan slå sig ner och se ut över havet. Bland verksamheter och platser har nedanstående identifierats som viktiga målpunkter i området. Vissa av dem berör direkt strandpromenaden medan andra ligger vid sidan om, men för områdets utveckling är de alla viktiga. Gunnarsö: Populär allmän badplats med både hopptorn och badbryggor. Här finns även camping och stugby samt äventyrsgolf, kanotuthyrning, restaurang med mera. Ernemar: Småbåtshamn, hundbad med mera. Populärt ströv- och rekreationsområde där man på flera platser har utsikt mot Blå Jungfrun, går man dessutom ut på piren kommer man nära fartygen som angör hamnen. Hotel Corallen/Liljeholmens: Hotellet erbjuder utöver övernattning restaurang och konferens. Liljeholmens stearinfabrik har en fabriksbutik som, likt hotellet, när det nya färjeläget anläggs får ett bra läge och exponeringsmöjlighet mot färjeresenärerna. Nya färjeterminalen: Terminalen kommer leda till att fler människor rör sig i området, även om de är på väg härifrån. Att ta tillvara på de möjligheter som den nya terminalen ger är viktigt för dels de närmaste verksamheterna men även för staden i stort som ges goda möjligheter att visa upp sig från en av sina bästa sidor. Ett gott intryck kan medföra att färjeresenärer i framtiden väljer att besöka Oskarshamn. Målpunkter inom området. (White arkitekter) Elajohallen/fotbollsplaner: Oskarshamns AIKs fotbollplaner med tillhörande idrottshall. Här bedrivs både träning och spelas matcher. Här ska en konstgräsplan anläggas vilket innebär att användningen ökar under vinterhalvåret. SID 16 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 27 2015-05-08 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS ANALYS - ANVÄNDAREN Vem kommer att använda strandpromenaden? Människor har olika syn på och behov av en strandpromenad. För att försöka belysa strandpromenadens användbarhet ur olika aspekter har ett antal användargrupper tagits fram, se ovan. Grupperna är framtagna av White och utifrån dem har förslag till åtgärder tagits fram. Beskrivning av de olika grupperna och vilka behov de har finns att läsa om i bilaga 1 sidorna 4-5. ANALYS - ODEFINIERADE RUM OCH BARRIÄRER I arbetet har också ingått att se till odefinierade rum och barriärer i området. Odefinierade rum handlar om upplevelsen att som gående röra sig i området, om storskalighet och avsaknad av struktur. Barriärer är inslag som på olika sätt hindrar en att ta närmaste vägen och kan vara både naturliga och anlagda. Stora industritomter kan vare en typ av barriär men även topografi kan utgöra en slags barriär. Se vidare bilaga 1 sidorna 8-11. Ovan till vänster: Användargrupper. Ovan till höger: Barriärer. Till höger: Odefinierade rum. (White arkitekter) FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 17 SBN 2015-05-12 28 SAMMANSTÄLLNING LEDORD SLUTSATSER - POTENTIAL DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS En väl utformad och underhållen strandpromenad kan bli ett välanvänt promenadstråk som bidrar till att ge oskarshamnarna ökad livskvalitet och samtidigt hjälper till att öka stadens attraktivitet. Inom den södra etappen finns bland annat kommunens största småbåtshamn, stadens största badplats, camping och stugby, hotell och inom en snar framtid en ny färjeterminal. Området är dessutom redan idag ett populärt ströv- och rekreationsområde. Området är med andra ord en viktig del av staden och har dessutom en potential som inte utvecklats till fullo ännu. Att kunna sammanföra ovanstående komponenter skulle innebära ett lyft för Oskarshamn; som boendeort, som besöksmål, eller bara som ett stopp på väg till färjan. Här kan en strandpromenad spela en central roll och bidra till att områdets potential kommer till sin rätt. Att bara anlägga en strandpromenad kommer inte räcka för att nå områdets fulla potential och insatser kommer behöva göras på ett bredare plan, utanför den direkta strandpromenaden. Det handlar om en allmän upprustning av området men också insatser på vissa enskilt viktiga platser. Förslag till detta kommer att presenteras i del 3. SID 18 2015-05-08 Bebyggelse och verksamheter: • Strandpromenaden ska fungera tillsammans med den bebyggelse och de verksamheter som finns, idag och efter hur de planerar att utvecklas. • Strandpromenaden ska komma besöks- och rekreationsnäringen till nytta och även vara en del i utvecklingen av området. • Strandpromenaden vitaliserar området, ökar dess attraktivitet och leder till liv och rörelse. Något som gynnar verksamheterna längs promenadens sträckning. Natur och kultur: • Strandpromenaden ska anpassas efter platsens förutsättningar och inte göra större ingrepp än nödvändigt. • I första hand ska befintliga stigar följas. • Träd ska så långt som möjlig sparas. • Djur och växter ska inte påverkas negativt Infrastruktur: • En säker trafikmiljö för mjuka trafikanter • God tillgänglighet; längs med strandpromenaden samt kopplingen till omgivningen; hur man tar sig till och från strandpromenaden. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 29 2015-05-08 EXEMPEL FRÅN ANDRA STÄDER UDDEVALLA Nedan följer exempel på strandpromenader i andra städer. Bilderna utgör inspiration för hur en strandpromenad i Oskarshamn kan komma att utformas och se ut. DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS UDDEVALLA UDDEVALLA Uddevalla strandpromenad är en totalt 9,3 kilometer lång promenaden. Delen som går längs med vattnet är en uppåt 3 meter bred stenmjölsgång där en längre sträcka dessutom går på brokonstruktion och hänger längs klippväggen. Längs promenaden finns flera badplatser, både sandstrand, klippbad och bad från brygga är möjligt. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 19 SBN 2015-05-12 30 2015-05-08 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS HELSINGBORG HELSINGBORG Längs Helsingborgs strandpromenad, som startar i Norra hamnen, finns möjligheter till olika aktiviteter. Promenaden är bred, runt 7 meter, och har en hårdgjord beläggning. HELSINGBORG HELSINGBORG SID 20 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 31 VARBERG VARBERG Varbergs strandpromenad har sin början i centrala staden, invid kallbadhuset och fästningen, och går sedan söderut till stadens största badstrand, Apelviken. Till stora delar är strandpromenaden en 4 meter bred asfaltspromenad men sträckor med stenmjöl finns också. Längs promenaden finns flera badplatser, både sandstrand, klippbad och bad från brygga är möjligt. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 21 DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS VARBERG 2015-05-08 SBN 2015-05-12 32 2015-05-08 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD OSKARSHAMNS STRANDPROMENAD SID 22 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 33 2015-05-08 DEL 3 – OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD STRÄCKNING I kartan på förra sidan ses förslag till sträckning av Oskarshamns nya strandpromenad. Från Gröndalsgatan vid Verkstad 14 är det strax under 4 kilometer ut till Gunnarsö. Lägger man dessutom till sträckan som kommer till inom Inre hamnen-projektet är strandpromenadens längd ifrån Brädholmen ut till Gunnarsö nästan 5 kilometer. (Promenadens totala längd kommer bli över 8 kilometer) Strävan har varit att komma nära vattnet men på vissa sträckor har förutsättningarna varit sådana att detta inte ansetts möjligt/lämpligt. På vissa ställen har strandpromenaden till följd av pågående och kommande verksamheter fått förläggas en bit ifrån vattnet. Varvs-, kapsel- och plåtindustri samt den nya färjeterminalen har föranlett att promenaden måste gå längs Gröndalsgatan. Strandpromenadens huvudsträckning ska ha god tillgänglighet*. (*vad som avses med god tillgänglighet redogörs för under rubrik Tillgänglighet och användning sida 38) Till huvudsträckningen har ett antal avstickare pekats ut. Dessa kompletterar på olika sätt huvudsträckningen och är både genväg och ibland en liten omväg till huvudsträckningen. Avstickarna presenteras på sidorna 26-27. I största mån har inga nya markområden tagits i anspråk utan till stora delar följer promenaden befintliga stigar som breddats och fått bättre markbeläggning. Här följer en mera detaljerad genomgång av sträckningen. Gröndalsgatan Gröndalsgatan kommer vid anläggandet av en ny färjeterminal att genomgå stora förändringar. Gatan kommer att dras om i en båge åt söder, runt planerad långtidsparkering och rangerområde, och extra körfält kommer också till för att den stora mängden fordon som på kort tid anländer vid färjans ankomst ska kunna tas omhand. Terminalprojektet kommer bygga ut gång- och cykelvägen, som idag slutar vid Nitaregatan, ända fram till den nya terminalbyggnaden. Därifrån är det inte långt till Hotell Corallen där den första egentliga vattenkontakten sker för strandpromenadens södra etapp. Mellan terminalen, Liljeholmens och Hotell Corallen planerar terminalprojektet för en ”stenpark”. Detta blir en mycket viktig plats i framtiden och förslag till hur denna kan hanteras presenteras under rubriken Målpunkter och en fortsatt utveckling av området, sida 34. Inom denna del är strandpromenaden detsamma som ordinarie gång- och cykelväg. Alternativ: Det vore bra om dagens sträckning av Gröndalsgatan kunde behållas i största mån och att lastbilsuppställning och långtidsparkering istället låg söder om gatan. På så vis blir strandpromenaden mer orienterbar och dessutom är möjligheten att den kommer användas av färjeresenärerna bättre om den låg centralt i området. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 23 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD Här följer en presentation av det förslag förstudien arbetat fram och de alternativ som finns kring strandpromenadens genomförande. Delen börjar med en genomgång av föreslagen sträckning och därefter följer förslag till strandpromenadens gestaltning och utformning och hur promenaden kan berikas med intressanta målpunkter. Del 3 avslutas med en genomgång av förslag till tidplan samt en kostnadsberäkning för genomförandets olika delar. SBN 2015-05-12 34 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD Liljeholmskajen - Marinan Strandpromenaden passerar ”stenparken” och rundar sedan hotellet på en bryggkonstruktion. Denna byggs samman med hotellets befintliga brygga och fortsätter sedan på Ernemarvikens västra sida, antingen på land eller fortsättningsvis på brygga. En gångbrygga längs med viken får inte begränsa segelrännan in i viken. ordnas med strandpromenaden. Marinans planer på att anlägga en upptagningsanordning för båtar samt ny brygga kan sam- 2015-05-08 med befintlig stig, gå åt sydost och ut mot platsen där piren möter land. Småbåtshamnen – Stugbyn Strandpromenaden följer Berggrundsvägen ner till infarten till fastigheten Bergvik 1. Härifrån fortsätter promenaden längs befintlig naturstig, öster om ”BMXbanan”, och fram till kanalen där en bro anläggs över till stugbyn. Ernemar småbåtshamn Stugbyn – Gunnarsö Från längst in i Ernemarviken följer strandpromenaden Gröndalsgatan fram till Lotsgårdsvägen och därifrån norrut upp till hamnplanen vid småbåtshamnen. Att promenaden inte följer Ernemarvikens östra strand beror på att befintlig fastighet, Slipen 1, har sjötomt och därmed skär av möjligheten att gå längs med vattnet. Inom stugbyn följer strandpromenaden till att börja med den befintliga vägen innan den viker av mot den lilla badviken. Promenaden passerar badviken och dansbanan och går därefter upp och rundar kullen för att sedan gå ut till den befintliga gång- och cykelbanan vid Östersjövägen. Strandpromenaden går sedan ut på Gunnarsö där den har sin ena ändpunkt i höjd med den allmänna badplatsen. Slutlig sträckning bestäms i detaljplanearbetet. Ifrån hamnplanen går strandpromenaden österut mot den gamla lotsutkiken för att sedan, längs SID 24 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 35 2015-05-08 Med ovanstående sträckning kommer strandpromenaden att passera bland annat följande platser Ernemarviken Hotell Corallen Ernemar småbåtshamn Gamla lotsutkiken Naturstig öster om BMX-banan Gunnarsö stugby FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 25 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD Ernemar kanal DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD SBN 2015-05-12 36 AVSTICKARE Till den föreslagna strandpromenaden har tre ”avstickare” pekats ut. Dessa kompletterar på olika sätt huvudsträckningen, exempelvis om man vill ta en lite längre runda eller vill bege sig ut i terrängen. Avstickarna syns på kartan som rödmarkerade prickade sträckningar och på nästa sida följer en genomgång av respektive avstickare. Avstickarna har lite olika karaktär och bjuder därför olika grader av tillgänglighet. I genomgången redogörs för sträckans tillgänglighet*. (*vad som avses med god tillgänglighet redogörs för under rubrik Tillgänglighet och användning sida 38) SID 26 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 2015-05-08 SBN 2015-05-12 Avstickare – Småbåtshamnen Tillgänglighet: God 2015-05-08 Avstickare – Piren En redan idag populär promenadväg är ut på piren som skyddar småbåtshamnen. Här kommer man som närmast havet och man har en fin utsikt ut mot Blå Jungfrun men även inåt staden. DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD Udden öster om Ernemarviken kantas av bryggor och har en befintlig slinga som går runt udden, här finns även idag en anordnad grillplats. Avstickaren är ett bra komplement till huvudpromenaden för den som vill ta en längre runda och titta på båtar. 37 Tillgänglighet: God Avstickare – Udden Befintliga mindre stigar blir avstickare för den som vill ta en liten tur runt udden. Bitvis svår terräng gör avstickaren svårframkomlig och lämpar sig främst för gående. Ska fortsätta vara en naturstig. Tillgänglighet: Sämre FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 27 SBN 2015-05-12 38 2015-05-08 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD GESTALTNING OCH UTFORMNING Strandpromenadens gestaltning och utformning ska spegla dess funktion och anpassas till de platser den passerar. Detta betyder att dess olika delar kan komma att skilja sig åt något. För att ändå åstadkomma en röd tråd föreslås ett antal gestaltningselement vara genomgående för strandpromenaden; belysning och skyltning. DIMENSIONERING OCH MARKMATERIAL Strandpromenadens olika delar kommer att skilja sig åt i dimensionering och markmaterial. Strandpromenaden rör sig igenom olika områden med olika karaktär, karaktärer som riskerar förtas om en enhetlig dimensionering genomförs. Strandpromenadens syfte att i första hand vara ett rekreationsstråk för promenerande har varit vägledande för dimensioneringen. Promenadens dimensionering kan därmed hållas relativt måttlig och behöver på det viset inte göra något större ingrepp i landskapet. En dimensionering och ett slags markmaterial föreslås mer frekvent och kan sägas utgöra utgångspunkt för hur strandpromenaden ska anläggas. Det är stenmjölsgång om cirka 2 meters bredd. En bra anlagd stemjölsgång erbjuder god framkomlighet och klarar de flesta tillgänglighetskrav. De användargrupper som inte tillgodoses är de som behöver ett helt slätt asfaltunderlag, exempelvis inlinesåkare. Men som redovisas under avsnittet Tillgänglig- och användarvänlighet finns det goda möjligheter för dem att röra sig i området. Följande typsektioner visar utgångspunkten för hur strandpromenaden ska utformas och vilken markbeläggning olika avsitt kommer få. Där promenaden sammanfaller med det ordinarie gång- och cykelvägnätet blir markbeläggningen asfalt men på övriga sträckor föreslås ett markmaterial i form av stenmjöl eller likvärdigt material. Runt Hotell Corallen samt längs avsnitt av Ernemarvikens västra strand föreslås strandpromenaden gå på en bryggkonstruktion. SID 28 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 Sektion och referensbild på utgångspunkten för strandpromenadens dimensionering och markbeläggning. (White) SBN 2015-05-12 39 2015-05-08 Strandpromenaden utformas lite olika beroende på var den går fram. Där den förläggs intill en bilväg är det viktigt att den tydligt separeras ifrån denna så att den som rör sig längs strandpromenaden inte blir osäker på var man ska gå. I sektionen ovan skiljs promenaden genom att vara något upphöjd och markeras med kantsten. Längs Ernemarviken föreslås strandpromenaden bitvis förläggas till bryggkonstruktion, sektionen till vänster visar på tänkbar utformning. För samtliga sektioner se bilaga 1, sidorna15-21. (White) FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 29 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD (White) SBN 2015-05-12 40 2015-05-08 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD UTRUSTNING OCH MATERIAL; SKYLTNING, BÄNKAR MED MERA Vid val av material till skyltning och annan utrustning har förstudien sett till stadens historia och omgivningens förutsättningar. Stål och metall som anknyter till varvsindustrin och trä och granit som anknyter till områdets natur föreslås bli material som används. Skyltning För att åstadkomma en tydlig strandpromenad är skyltning en viktig del och där det ska framgå vart promenaden leder. Förslag på avstickare bör också pekas ut längs promenaden och avstickaren i sig ska om behövligt markeras ut för att brukaren inte ska tappa bort sig. Själva strandpromenaden markeras ut med skyltar där texten förslagsvis stansas ut ur ett stålstycke. Detta ger strandpromenaden ett tydligt eget uttryck som skiljer promenaden ifrån annan skyltning. Skyltarna blir även robusta och i stort sett underhållsfria. (White) I knutpunkter kompletteras skyltningen med till exempel avstånd till olika målpunkter, orienteringskarta och pedagogisk information om platsen man befinner sig på; exempelvis djur och natur som kan beskådas eller fakta om hamnen. Att dessutom ge knutpunkterna en likvärdig gestaltning kan hjälpa till att stärka strandpromenaden genom att en röd tråd skapas. White har tagit fram förslag till hur dessa ”noder” kan utformas, se ovan och nedan samt bilaga 1 sida 26. Olika målpunkterna bör i sig markeras ut med en skylt så att besökaren vet var denne befinner sig. Överst: Illustrationsplan över förslag till ”nodernas” utformning. (White) Ovan: Sektion över förslag till ”nodernas” utformning. (White) Till vänster: 3D-illustration på förslag till skyltning. SID 30 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 41 Grillplatsen inom småbåthamnen finns redan idag och är bra som den är. Grillplatsen på uddens norra sida behöver iordningställas och till den anläggs en stenmjölsgång vilken blir del av avstickaren udden. Avstickaren fortsätter sedan som naturstig runt udden. Användandet av engångsgillar är vanligt men för att dessa inte ska ligga kvar och skräpa eller riskera orsaka bränder föreslås att speciella kärl för omhändertagande av engångsgrillar placeras ut. En varm grill som slängs i ordinarie skräpkorgar riskerar starta en brand, något som kärlen för engångsgrillar är bättre konstruerade för att klara av. Utrustning Längs strandpromenaden ska det finnas bänkar eller annan form av sittmöjligheter. På så vis kan promenaden komma fler personer till godo oberoende av om man orkar gå långt eller behöver vila med jämna mellanrum. Bänkar placeras lämpligen även ut på platser som erbjuder en fin utsikt eller på annat sätt bjuder en ”behaglig” miljö. Skräpkorgar är en annan viktig komponent längs promenaden. Dessa ska placeras lättåtkomligt så att folk väljer att slänga sitt skräp där och inte i naturen. Att strandpromenaden är och upplevs som städad ger ett bättre intryck och gör den attraktivare att använda. Därtill kommer skötsel såsom tömning av skräpkorgar och underhåll. Valet av bänkar, soffor, skräpkorgar etc. föreslås följa de riklinjer som stadsmiljöprogrammet tagit fram, se bilder nedan. Kärl för engångsgrillar placeras lämpligen på strategiska platser i anslutning till där folk ofta använder engångsgrillar. Placeras kärlen ”fel” riskerar de bli oanvända och grillarna slängs i ordinarie skräpkorgar. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 31 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD Grillplatser Flera platser längs strandpromenadens sträckning används mer eller mindre flitigt som grillplatser. Av dessa föreslås att markerade platser på kartan iordningställs som permanenta grillplatser med fast eldplats och sittmöjligheter. Tillgängligheten till dessa blir god och grillplatsen kan komma många människor till nytta. 2015-05-08 SBN 2015-05-12 42 2015-05-08 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD BELYSNING För strandpromenaden föreslås att pollarbelysning blir ett genomgående inslag. Med en pollarbelysning fås en belysning som skiljer strandpromenaden från det vanliga gc-nätet och som samtidigt inte förtar upplevelsen av att röra sig längs promenaden. En vanlig stolpbelysning tenderar att mer skärma av användaren ifrån den omkringliggande miljön medans en pollarbelysning medger användaren att bibehålla ett visst mörkerseende och fortsätta uppleva sin omgivning även efter mörkrets infall. En belysning där det fortfarande går att läsa av omgivningen ger en trygghetskänsla. Pollarens design ska tala till stadens varvshistoria där stål och metall företrädesvis används. Pollaren Tall, ses till höger, utgör exempel på passande design. Avståndet mellan varje belysningspollare föreslås vara 15-20 meter. Belysningen längs strandpromenaden föreslås med en andra ord bli mera av en ledbelysning som leder en framåt och inte en där varenda meter kommer vara upplyst. Partier mellan belysningsstolparna blir mörka men genom att ta sikte mot nästa belysningspunkt kommer promenaden kunna brukas även under kvällar. Under sen natt kan belysningen dimmas eventuellt släckas ned. Piren kan bli en målpunkt även efter mörkrets infall. Belysning av hällar/klippor och träd skapar häftiga effekter. (White) Vid val av belysningsarmatur är det viktigt att få en armatur som inte bländar den som rör sig längs strandpromenaden, ljuset riktas nedåt/skärmas av. LED-lampor bör eftersträvas. För att ytterligare öka omgivningens läsbarhet efter mörkret infall är det fördelaktigt att belysa utvalda element utanför gångstråket. Således mjukas övergången mellan upplysta och annars mörka partier upp samtidigt som det blir en upplevelse att röra sig längs promenaden kvällstid. Förslagsvis sker en djupare studie av effektbelysning längs strandpromenaden. Ute på piren bör även här belysningen hållas nere och riktas neråt. Detta för att inte skapa en ljusvägg som skymmer sikten utåt havet. Längs piren föreslås också effektbelysning av enskilda objekt såsom bron och klipphällar. SID 32 Pollarbelysning vid Varamobaden, Motala. (White) FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 Pollaren Tall, cortenstål. (Ateljé Lyktan) SBN 2015-05-12 43 2015-05-08 MÅLPUNKTER OCH EN FORTSATT UTVECKLING AV OMRÅDET Ernemar: Området kring Ernemar och småbåtshamnen är i stort idag bra som det är. De viktigaste insatserna som behöver göras är att skapa en bättre struktur så att det blir lättare att röra sig och hitta i området samt en allmän upprustning av området. Det som hittills presenterats med förbättrad markbeläggning, ny belysning, skyltning med mera innebär ett lyft för området. Därtill kan ett antal satsningar, se nedan, ytterligare förbättra och stärka området som målpunkt. Längst ut på piren sker ett bättre avslut genom att platsen ges en intressant utformning. Detta kan, som föreslagits av White, ske genom en utstickande brygga/platå som tycks sväva över vattenytan. Härifrån har man utsikt in mot staden och hamnen. 2. Kring den gamla lotsutkiken föreslås att parkering ordnas upp och lekplats och grönyta anordnas. Lotsutkiken skulle kunna inrymma en verksamhet som riktar sig mot allmänheten, exempelvis utställningshall, café. Jolleklubben får fortsatt utrymme för uppställning och sjösättning av sina båtar. 1. Piren är en avstickare till strandpromenaden och är redan idag välbesökt. Förbättringar här handlar om att röja bland slyvegetationen och placera ut bänkar och skräpkorgar. Ovan: Förslag på utforming av platsen Effektbelysning av hällar, träd etc. gör att piren ”sticker ut” kvälls- och nattetid, väl synligt för exempelvis gotlandsresenärer och båtfolk som kan bli intresserade av vad som sker här. Givetvis blir det även en häftig upplevelse för de som befinner sig på land att gå ut på piren. kring lotsutkiken. (White) Ovan: Illustration på lotsutkiken Till vänster: Piren nattetid. (White) Ovan: Platsbildning längst ut på piren. Till höger: Inspiration till pirens avslutning. (White) FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 33 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD Följande förslag är komplement till den direkta strandpromenaden men anses vara en viktig del för att promenaden ska komma till sin rätt och områdets potential bättre tas tillvara. En utveckling i riktning med förslagen skulle stärka området som rekreations- och besöksmål och komma fler än bara de som använder strandpromenaden tillgodo. En vidare diskussion kring områdets utveckling föreslås! DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD SBN 2015-05-12 44 Gunnarsö: Gunnarsö är en viktig målpunkt, dels som allmän badplats och rekreationsområde men även som semesterby. Gunnarsös utveckling ska kunna ske i samklang med strandpromenadens genomförande och båda kan få nytta av varandra. Semesterbyns gäster får ett promenadstråk och kan ta sig runt i närområdet och in till centrum och oskarshamnare och andra besökare får ett upprustat område med bättre faciliteter att tillgå och använda. First Camp renoverar nu stugbyn, restaurangen med mera och vill även på sikt tillföra nya faciliteter såsom utomhuspool och utöka antalet stugor och campingplatser. En ”äventyrsstig” (presenteras på sida 36) skulle sätta Gunnarsö i en ny kontext och kunna leda till att området aktiveras ytterligare. En ny gångväg via bro eller brygga till Gunnarsö skulle göra området än mer anpassat för mjuka trafikanter och bättre länka samman Gunnarsö med stugbyn. SID 34 2015-05-08 (White) Hotel Corallen/Liljeholmens/Nya färjeterminalen: I och med anläggandet av färjeterminalen uppstår nya förutsättningar för platsen mellan Hotell Corallen, Liljeholmens fabriksbutik och terminalen. Denna kan, om den utformas rätt, komma alla verksamheterna tillgodo och hjälpa till att lyfta området och det intryck staden ger gentemot färjeresenärer och besökare. Det är här man kommer röra sig när man anlänt lite för tidigt till färjan, eller är gäst på hotellet, och vill se sig omkring. Dagens angöring till hotellet och fabriksbutiken/fabriken sker uppdelat på två infarter och skulle med fördel kunna ske på en gemensam infart. Därtill skulle de även kunna ha en gemensam parkering. White har tagit fram ett förslag till hur platsen skulle kunna gestaltas och vidare diskussion kring områdets framtida markanvändning och utformning föreslås. Platsen får inte glömmas bort om dess potential på bästa sätt ska kunna komma staden och verksamheterna till nytta. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 45 2015-05-08 Vinterförvaring: Sommartid skulle stora ytor kunna frigöras för parkering, något som periodvis efterfrågas, bara man såg till att samla alla båtkärror och vaggor till en del av planen. Bara en enklare åtgärd som att städa av området inför sommaren skulle hjälpa till att förbättra intrycket av platsen. Förslag till hur platsen kan struktureras presenteras i situationsplanen nedan. (White) En ny gång och cykelväg genom vinterförvaringsplanen underlättar för flödet av cyklister till och från exempelvis Elajohallen. Detta blir båtuppställningens showroom, där de passerande kan se de uppställda båtarna på nära håll. En bra referens är promenadstråket kring Årstaviken där det offentliga gångstråket passerar igenom båtklubbsområden. Flera båtägare har satt ut informationsskyltar om modell och historia om just sin båt (White). (White) FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 35 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD Området kring den stora grusplanen för vinterförvaring av båtar skulle vinna mycket på att ordnas upp. På det viset skulle upplevelsen av platsen förbättras och det bli trevligare att passera och uppehålla sig där. SBN 2015-05-12 46 2015-05-08 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD ÄVENTYRSSTIG Som ett komplement till strandpromenaden och för att åstadkomma ett lyft för området Ernemar – Gunnarsö föreslås att öarna Korsholmen och Janneborg tillgängliggörs med en äventyrsstig. Hängbroar och bryggor förbinder öarna med fastlandet samt med varandra. Äventyrsstigen blir något utöver det vanliga och möjliggör att användaren kan alternera sin promenadväg. Exempel på liknande hängbroar och stigar finns i Stendörrens naturreservat, Nyköping och Kungsleden/Tärnasjön, Sorsele. Via Janneborg skulle stugbyn och Gunnarsö knytas närmre varandra och semesterbyns gäster men även brukare av strandpromenaden slipper blandas med bilar, husbilar med mera vid semesterbyns reception. Ovan: Förslag till äventyrsstigt. (White) Ovan till vänster: Promenad längs äventyrsstigen. (White) Vänster vänster: Hängbro i Stendörrens naturreservat. (White) Vänster: Utsikt mot Janneborg, sett ifrån stugbyn. (Oskarshamns kommun) SID 36 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 47 2015-05-08 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD Utöver strandpromenaden föreslås, för att ytterligare stärka områdets tillgänglighet, att en regelrätt gång- och cykelväg anläggs ifrån Östersjövägen och längs Lotsgårdsvägen och in på Gröndalsgatan fram till det nya färjeläget. Se karta till höger. Cykelvägen blir ett komplement till strandpromenaden och kommer andra användargrupper till nytta. Till exempel de fotbollsspelare, inte sällan barn och ungdomar, som på ett säkert sätt ska kunna ta cykeln till träningen/matchen vid Ernemar fotbollsplaner. Speciellt nu när fotbollsplanerna även kommer användas under årets mörka månader, i och med anläggandet av en konstgräsplan, blir det extra viktigt att på ett trafiksäkert sätt kunna ta sig dit och därifrån. En cykelbana gör det dessutom lättare för exempelvis dem som snabbt vill ta sig ut till sin fritidsbåt eller de som ska ut till piren för att ta ett dopp att komma fram till sitt mål. Det är inte meningen att de i första hand ska använda sig utav strandpromenaden. De prickade gröna sträckorna är förslag till ”smitvägar” om man snabbt vill komma fram till bland annat Elajohallen. Den översta är det förslag som utgår ifrån Whites förslag till omdaning av vinterförvaringsplanen. Den södra sträckan är när man ser till den närmsta vägen mellan Elajohallen och in mot centrum ett alternativ. Särskilt om cykelbanan vid färjeläget läggs om i en båge åt söder blir detta det kortaste alternativet. Till strandpromenaden kan man ifrån gång- och cykelbanan ansluta på flertalet ställen. Dels där de sammanfaller men även vid tre anslutningssträckor (röda pilar i kartan till höger) som redan finns. Förslag till nya gång- och cykelvägar som komplement till strandpromenaden FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 37 SBN 2015-05-12 48 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD PARKERING I förslagen kring utveckling av målpunkterna behandlas i flera möjligheten till bättre parkeringsplatser. Idag är parkeringarna oordnade och sommartid kan det periodvis på vissa platser vara brist på parkeringsplatser. Ordnade parkeringar med markerade platser effektiviserar markanvändningen och möjliggör för fler att parkera nära sin målpunkt. Parkeringarna inom området behöver inte nödvändigtvis asfalteras utan kan vara enklare grusplaner. Däremot är det fördelaktigt om platserna på något sätt kan markeras ut, exempelvis med räcken, stockar eller häckar. Det senare ger ett grönt och estetiskt intryck som effektivt bryter upp ytor som lätt blir storskaliga. En god tillgång på parkeringsplatser ökar tillgängligheten till strandpromenaden och området i stort. Emellertid ska parkeringsplatser inte vara en ingående och framträdande del av upplevelsen att röra sig i området utan de ska samlas och struktureras effektivt och ges en god utformning. En djupare översyn över parkeringssituationen bör göras. Potentiella platser där parkering kan samordnas, utvecklas och vägvisas till är: • Ernemar hamn • Hotell Corallen/Liljeholmen • Vinterförvaringsplanen (sommartid) • Elajohallen • ”BMX-banan” (vid infarten till Berggrundsvägen) • Gunnarsö grusplan (tillsvidare, ny parkering studeras) Dessa finns utmarkerade i kartan på sida 44. 2015-05-08 KOLLEKTIVTRAFIK Den kollektivtrafik som idag trafikerar i närheten av strandpromenaden är begränsad till skolskjutstider, bussar går således inte under lov. I framtiden vore det bra om kollektivtrafiken till området kan förbättras. Detta skulle komma boende i området och ut mot Mysingsö till nytta och även göra det lättare för oskarshamnare och besökare att ta sig ut till Gunnarsö och strandpromenaden. En kollektivtrafikförbindelse till den nya färjeterminalen skulle kunna ingå i detta. TILLGÄNGLIGHET OCH ANVÄNDNING Strandpromenaden ska ha en god tillgänglighet längs hela huvudsträckningen. Med god tillgänglighet menas att det oberoende om man går eller har rullator, rullstol eller barnvagn ska vara möjligt att ta sig fram längs promenaden. Markbeläggningen kommer att skifta längs sträckningen där stenmjöl kommer vara vanligt. Ifrån Liljeholmens och in till centrum kommer strandpromenaden ha en hårdgjord markbeläggning, företrädesvis asfalt. Ut mot Gunnarsö får man, om asfaltunderlag eftersträvas, hålla sig till Gröndalsgatan, Lotsgårdsvägen med mera, eller förhoppningsvis den nya cykelvägen längs med dessa. Kartan på nästa sida visar på var asfaltunderlag finns. De enda delarna av strandpromenaden som inte tillgänglighetsanpassas är avstickaren på udden samt äventyrsstigen. Att tillgänglighetsanpassa dessa delar skulle innebära ett stort ingrepp i naturen och inte passat väl med tanken bakom dess funktion. Tillgänglighet handlar även hur man tar sig till och från strandpromenaden vilket föregående tre rubriker behandlar. Det ska gå att ansluta till och från promenaden SID 38 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 49 White kollade även på hur förslaget kan komma att nyttjas av användargrupperna. Till höger och nedan ses tre av användargrupperna, samtliga finns presenterade i bilaga 1 på sidorna 22 och 23. DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD på flera ställen och på det viset kan användaren även välja att variera sina promenader. Ett antal angränsande gång- och cykelvägar föreslås att på sikt anläggas och skapa ett nät av gångstigar varierat med cykelvägar. På sida 44 ses en karta över hela förslaget med strandpromenad och omkringliggande infrastruktur för gående och cyklister. 2015-05-08 Färjeresenären Promeneraren Rödmarkerade områden visar på var asfaltunderlag finns. Inom stugbyn går idag en mindre asfaltsväg (streckad dragning), denna kan komma att få en annan markbeläggning i framtiden. Övernattaren FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 39 SBN 2015-05-12 50 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD ETAPPINDELNING OCH TIDPLAN För strandpromenadens genomförande föreslås följande etappindelning. Under varje etapp redovisas vilka tillstånd, lov, dispenser mm som kan behövas för att genomföra etappen. Även en första kostnadsuppskattning av respektive etapp redovisas. Etapperna A, B, D, E och F avser strandpromenadens huvudsträckning, etapp C och D1 är mera fristående men berikar strandpromenaden med intressanta avstickare/målpunkter och ger området det där lilla extra. Etapp A • I en första etapp kopplas Gunnarsö stugby samman med Ernemar småbåtshamn. Strandpromenaden rör sig ifrån Lotsutkiken på befintlig gångstig, längs Bergrundsvägen och ner i naturområdet mot kanalen. Den sista delen ifrån Berggrundsvägen ner till kanalen är den del där strandpromenaden kommer göra störst förändring gentemot befintlig situation. Men även här följer promenaden till stora delar en mindre befintlig stig och smärre avsteg görs endast för att kunna spara träd och växtlighet som anses bevarandevärd. • Inom etappen iordningsställs och tillgängliggörs grillplatsen som ligger på uddens norra sida (Grön Markering) • Avstickaren Udden, som ska vara en naturstig, markeras ut. • Se även beskrivningar under rubrikerna Sträckning och Avstickare, sidorna 23-27. • För gestaltning och utformning se typsektion D, E, F (se bilaga 1 sidorna 1718) Tillstånd: Strandskyddsdispens för anläggande av bro samt iordningsställande av ny stig ner till grillplatsen. Tidplan: 2013 Beräknad kostnad: 1.500 tkr SID 40 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 2015-05-08 SBN 2015-05-12 51 Etapp B Liljeholmskajen – marinan – Ernemar småbåtshamn är den andra etappen som föreslås genomföras. När denna står klar har två viktiga aktörer inom besöksnäringen, Hotell Corallen och Gunnarsö Semesterby, kopplats samman och strandpromenaden gör att dess besökare på ett bra sätt kan röra sig i och uppleva mer av omgivningarna. • Avstickare inom småbåtshamnen görs i ordning. Här finns en befintlig grillplats (Grön Markering) som inte kräver någon upprustning. • Se även beskrivningar under rubrikerna Sträckning och Avstickare, sidorna 23-27. • För gestaltning och utformning se typsektion B, C, J (se bilaga 1 sidorna 16-20) Tillstånd: Mark-/bygglov, tillstånd för vattenverksamhet. Tidplan: 2014 Beräknad kostnad: 3.000 tkr Etapp C • Den tredje etappen avser piren och är en etapp som är friställd övriga etapper då den inte berör huvudstråket för strandpromenaden. Beroende på hur piren ska utvecklas medför det olika kostnader, se beräknade kostnad nedan. Den lägre summan är vad en allmän upprustning uppskattas gå på, därutöver kan piren berikas, exempelvis enligt vad som redovisas på sida 33, på olika sätt vilket medför en högre investeringskostnad. Detta skulle hjälpa till att lyfta området och göra piren till en intressant målpunkt. • Se även beskrivning under rubriken Avstickare, sidorna 26-27. • För gestaltning och utformning se typsektion K (se bilaga 1 sida 20) Tillstånd: Mark-/Bygglov, ev tillstånd för vattenverksamhet. Tidplan: 2015+ Beräknad kostnad: 350-3.000 tkr (beroende på hur målpunkten ska utvecklas) FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 41 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD • 2015-05-08 SBN 2015-05-12 52 Etapp D DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD • Stugbyn – Gunnarsö; Inom detaljplanearbetet säkerställs strandpromenadens dragning och strandskyddet upphävs. Promenaden följer lämpligen utpekad sträckning men inom detaljplanearbetet kan förändringar komma påverka det förslaget. Ny förbindelse mellan stugbyn och Gunnarsö, via Janneborg, uppförs.Anläggandet inom stugbyn och på Gunnarsö åligger i första hand verksamhetsutövaren, kommunen kan bistå med viss hjälp. • Se även beskrivning under rubriken Sträckning, sidorna 23-25. • För gestaltning och utformning se typsektion G, H. I, L, M (se bilaga 1 sidorna 19-20) Tillstånd: Detaljplan, mark-/bygglov, tillstånd för vattenverksamhet. Tidplan: 2014 Beräknad kostnad: ~ SID 42 2015-05-08 Etapp D1 • Äventyrsslingan; naturstig från udden, på hängbro, ut till Korsholmen. Sedan från Korsholmen på bro längs grundet ner till Janneborg där stigen ansluter till den nya förbindelsen mellan Gunnarsö och stugbyn. • Se även beskrivning under rubriken Äventyrsstig, sida 36. • För gestaltning och utformning se typsektion N1-N4 (se bilaga 1 sida 21) Tillstånd: Strandskyddsdispens, mark-/ bygglov, tillstånd för vattenverksamhet. Tidplan: 2015+ Beräknad kostnad: 7.900 tkr FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 53 Etapp E Färjeterminalen anläggs och strandpromenaden förlängs från Hotell Corallen in till Sjösättningsgatan. Arbetet sker inom terminalprojektets ramar. • Inom detta projekt tillfaller uppgiften att genomföra avstickaren söder om Liljeholmens stearinfabrik. • Se även beskrivning under rubriken Sträckning, sidorna 23-25. • För gestaltning och utformning se typsektion A (se bilaga 1 sida 16) Etapp F • Inre Hamnen; när det nya färjeläget står klart och det gamla inte längre behövs är det viktigt att snarast fortsätta anläggandet av strandpromenaden in till Brädholmen. Inom en övergångsperiod kan strandpromenaden tillfälligt, genom skyltning, ledas via Verkstadsgatan för att åstadkomma en sammanhängande promenad mellan Brädholmen och Gunnarsö. Tillstånd: Nödvändiga tillstånd utreds och ordnas inom arbetet för Inre Hamnen. Tidplan: 2016 + Beräknad kostnad: ~ Tillstånd: Nödvändiga tillstånd ordnas inom terminalprojektet. Tidplan: 2015/2016 Beräknad kostnad: ~ FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 43 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD • 2015-05-08 SBN 2015-05-12 54 2015-05-08 DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD DET SAMLADE FÖRSLAGET SID 44 FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SBN 2015-05-12 55 2015-05-08 MED UTBLICK MOT EN NORRA ETAPP DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD I samband med att denna förstudie avslutas påbörjas arbetet med att ta fram förslag till sträckning för en norra etapp mellan centrum och Havslätt. Detta arbete har redan tjuvstartat något och en första idéskiss till dragning kan ses i kartan här bredvid. Likt södra etappen kommer stora delar av den norra etappen gå längs befintliga stigar och på redan ianspråktagen mark. På sträckan Homhällan – Havslätt finns redan idag en bra promenadstig längs vattnet och här handlar det om att förbättra och föra in de gestaltningselement som förstudien för södra etappen arbetat fram. Tanken är att stora delar av arbetet som genomförts i denna första förstudie ska komma norra etappen tillgodo och därmed snabba upp arbetsprocessen. FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013 SID 45 SBN 2015-05-12 56 Arbetet med strandpromenaden har genomförts med stöd av det mervärdesavtal som tecknats mellan SKB, dess ägare och Oskarshamns kommun. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ägs av de företag som äger kärnkraftverk i Sverige. Det är till största delen Vattenfall AB och Eon Kärnkraft Sverige AB. Under många decennier har SKB utvecklat system för att på ett säkert sätt ta hand om radioaktivt avfall, främst använt kärnbränsle. Efter avslutad platsvalsprocess har SKB valt Forsmark i Östhammars kommun för att bygga slutförvaret för det använda kärnbränslet. I Oskarshamn planeras för en inkapslingsanläggning. Både Östhammar och Oskarshamn har i många år frivilligt deltagit i platsundersökningsprocessen och tidigare i förstudierna. Kommunernas frivilliga medverkan och konstruktiva samarbete har starkt bidragit till att lokaliseringsprocessen så här långt varit framgångsrik. SKB och SKB:s ägare menar att kommunerna har tagit ett nationellt ansvar i slutförvarsfrågan. Kommunernas aktiva medverkan är en förutsättning också för det fortsatta arbetet. Mot denna bakgrund har kommunerna och SKB och SKB:s ägare tecknat ett avtal om att tillföra mervärden till kommunerna. Kort uttryckt handlar det om att skapa goda långsiktiga förutsättningar att bedriva verksamhet i de två kommunerna. Samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, 572 28 Oskarshamn tel: 0491-880 00, fax: 0491-883 09, e-post: sbk@oskarshamn.se 2015-05-08 SBN 2015-05-12 57 STRANDPROMENAD OSKARSHAMN 2012-12-07 2015-05-08 SBN 2015-05-12 58 Innehåll Inledning sid 3 Analys av användargrupper sid 4 Befintlig situation sid 6 Analysdiagram sid 8 Sammanställning och konkretisering av mål sid 12 Översikt, plan sid 13 Koncept för strandpromenaden sid 14 Strandpromenaden, plan sid 15 Normalsektioner sid 16 Uppföljning av användargrupper sid 22 Projekt 1 - Den röda tråden sid 24 Projekt 2 - Månskensviken sid 28 Projekt 3 - Navet vid marinan sid 29 Projekt 4 - Lotsutkiken sid 30 Projekt 5 - Piren sid 31 Projekt 6 - Arkipelagstigen sid 32 s i d 2(34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 2015-05-08 SBN 2015-05-12 59 2015-05-08 Inledning Bakgrund Upplägg Detta arbete är utfört under hösten 2012 på uppdrag av Oskarshamns Kommun. Bakgrunden är ambitionen att skapa en sammanhängande strandpromenad från centrum och vidare utmed kusten. Detta arbete omfattar det som avses bli etapp 1, från Oskarshamnsverken till Gunnarsö. Dokumentet är avsett som ett idéprogram, där generella gestaltningsidéer och specifika lösningar redovisas. Det underliggande syftet är både att föreslå spännande lösningar och att inspirera till kommande fortsatt arbete. Dokumentet är uppbyggt kring en analysdel, som sedan övergår i en förslagsdel. Analysen gäller de förutsättningar som är befintliga, samt till viss del planerade förändringar (främst terminalbygget) som påverkar strandpromenaden. Förslagsdelen är till en början övergripande, men fördjupas sedan i olika nivåer. Avsnitt utmed strandpromenaden mm redovisas som normalsektioner som täcker in sträckan i helhet, men där lokala avvikelser blir ett måste i ett fortsatt projekteringsskede för att ta hänsyn till platsspecifika förutsättningar. Vissa platser och företeelser har dock valts ut för mer ingående studier, dessa kallas ”projekt”, och skall ha som syfte att utgöra underlag för ett fortsatt förslagsarbete. Fokus ligger på platsernas disposition samt på redovisning av lämpliga referensplatser. 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 3 (34) SBN 2015-05-12 60 2015-05-08 Analys av användargrupper En analys av vilka som använder området ger en bra grund för riktade åtgärder. Vi utgår från elva olika användargrupper som kan anses vara flitiga besökare. Det är grupper som av olika skäl och på olika sätt rör sig i området. Nedan listar vi deras behov som sedan vägs samman och blir utgångspunkter för förslaget. Joggaren Småbarnsföräldern Båtägaren Inlinesåkaren Övernattaren Vem? Joggaren bor i Oskarshamn och tränar regelbundet. Tar gärna en tur i närområdet. Lokalkännedomen är ganska god, hittar alltid hem men har svårt att hitta den där klockrena rundan. Vem? Småbarnsföräldern är föräldraledig och tar gärna promenader med barnvagn. Bor i området eller tar en tur hit med bil. Promenaderna bör inte sträcka sig alltför långt från hemmet eller bilen. Sträckan varieras gärna från dag till dag. Vem? Fritidsbåtsägare som har båten i Ernemar hamn. Bor antingen i Oskarshamn eller i regionen. Vem? Inlinesåkaren tar turer för motionens skull, men tar aldrig tiden på rundan. Vill se vackra vyer och har ofta en målpunkt på halva turen, antingen en fikaplats eller en kiosk. Vem? Person som å yrkets vägar tillfälligt vistas i området och övernattar på hotell. Huvudsakliga syftet med sin vistelse i denna del av Oskarshamn är jobbet, men på kvällen kan det bli lite ledig tid och det kan vara skönt med en promenad eller löptur. Behov/Önskemål: Relativt långt och tydligt löpstråk, och rundan får gärna vara upplevelserik och full med vackra vyer. Vill kunna ta tiden och behöver veta hur lång sträcka man har sprungit. Bra belysta stråk för sena kvällar. Bra material att löpa på, helst inte asfalt! s i d 4(34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N Behov/Önskemål: Vackra promenadstigar, med rullvänligt markmaterial. Vill inte trängas och riskera att krocka med cyklister, bilar eller andra snabba trafikanter. Kan tänka sig att ta en lunch/kaffe/glasspaus någonstans. 2 012-12- 07 Behov/Önskemål: Bra infrastruktur med framkomlighet på vägarna för eventuell transport med båtvagn. Bra parkering för bilen, även långtidsparkering under semesterveckorna till sjöss. Gärna ordning och reda och välstädat. Ytorna måste vara funktionella. Behov/Önskemål: Bra rullvänligt underlag, rent och snyggt. Vill inte komma i konflikt med andra trafikanter, men är relativt van att ta sig fram bland folk... Behov/Önskemål: Tydligt markerat promenadstråk/löpspår, bra belysning. Stort behov av god orienterbarhet eftersom det för många är första besöket i Oskarhamn, eller till och med Sverige. Gärna vackra vyer, vill se något genuint Oskarshamnskt! SBN 2015-05-12 61 2015-05-08 Analys av användargrupper Fotbollsbarnet Badsugen ungdom Campinggästen Hundägaren Färjeresenären Promeneraren Vem? Fotbollsbarnet tränar och spelar match på planerna vid Elajohallen. Har egentligen ingen målpunkt kopplat till vattnet, men rör sig i området. Bor relativt nära och cyklar eller går själv till träningen. Har vuxit upp i närheten och har mycket god lokalkännedom. Vill undvika stora vägarna som innebär en risk att bli påkörd. Vem? Cykelburen person, boende i Oskarshamn, vars mål en vacker sommardag är att nå en badplats i kustbandet. Antingen badet vid Gunnarsö eller i en egen favoritbadvik. Vem? Övernattande gäst på campingen, oftast mer än en natt. Både återkommande stamgäst och förstagångsbesökare. Cyklar och går, ofta utan stress. Använder badplatsen och tar gärna kvällspromenader. Vem? Alla som har en hund som tar en lång eller kort promenad med denna. Ofta god lokalkännedom, men vissa är långväga besökare och har inte koll på området. Hundbadet är en populär målpunkt. Behov/Önskemål: Trevlig transport till fler målpunkter i närområdet, men även in till stan. Tydlig skyltning och god orienterbarhet är ett måste eftersom lokalkännedomen är dålig. Man vill veta var stråket leder. Bra belysning av stråken, då kvällen kan bli sen. Vem? Gotlandsresenär som kommit 30 minuter för tidigt till färjekön. Vill gärna ta en promenad under väntetiden eftersom man just har suttit i bilen i flera timmar, men vill inte förvirra sig bort för långt, måste ju vara på plats när det är dags att borda. Behov/Önskemål: Vackert promenadstråk, platser där man (rätt tid på året) kan släppa hunden lös. Skräpfria stigar, och gott om uppsamlingskärl för hundpåsar. Parkering för bilen för de som inte bor i närheten. Bra belysning på vissa stigar för de sena promenaderna, men vid denna tid på dygnet finns inte behovet av att gå precis överallt. Vem? Boende i området som tar promenader på rutin. God lokalkännedom och ofta förekommande promenader gör att nyhetens behag i en tillrättalagd gångväg snart avtar. Däremot är man mer intresserad av skiftningar i omgivningen, såsom båttrafiken till och från hamnen, djur- och naturlivet i skärgården eller bara årstidernas skiftningar. Behov/Önskemål: Cykelbanor separerade från övrig trafik, bra belysning. Behov/Önskemål: Snabb cykelväg som leder fram så nära som möjligt till badplatsen. Vägen är enbart transportväg. Behov/Önskemål: Vill ha tydligt promenadstråk i terminallägets närområde, som inte är för långt. Upplever gärna vackra vyer, men har redan sett sig mätt på hamnområdet... Köper gärna något i en kiosk, fik eller lättare servering. 2 012-12- 07 Behov/Önskemål: Promenaderna måste framförallt kännas trygga, god belysning är viktigt liksom ordning, reda och att det är välstädat. Promenaden behöver inte vara strapatsrik, men rik på utblickar. STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 5 (34) SBN 2015-05-12 62 2015-05-08 Befintlig situation 1 Området bjuder på stor variation i uttryck och skala. Utmed Gröndalsgatan (1) och fram till det som skall bli nya Gotlandsterminalen har industrin satt sin tydliga prägel. Vägsektionen är bred, beläggningskanterna otydliga, och trafiklösningarna för alla trafikslag förutom större transporter är underordnade. Öster om Månskensviken ligger Hotell Corallen på en klippavsats. Utsikten mot hamninloppet och Östersjön är fantastisk (2), och läget har utnyttjats till att skapa vistelseytor (bl a en utomhuspool) i bästa läge. Topografin har stark karaktär med karg mark och berg i dagen (3), med huvudsaklig högvuxen vegetation i form av tall och björk. Mycket mark består av fyllnadsmassor, och är troligtvis rejält förorenad med anledning av de industrier som legat här tidigare. Detta har bidragit till 4 5 8 7 s i d 6 (34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 2 3 att partier med ruderat mark har bildats (4), med stark karaktär. Den flacka ytorna som utfyllandsmarken bidrar till utnyttjas bl a till uppställningsplaner för fritidsbåtar samt till fotbollsplaner (5). Tongivande i området är annars småbåtshamnen (6) och Oskarshamns Marina. Antalet fritidsbåtar är stort och bryggorna många. Småbåtshamnen ligger orienterad kring den äldre lotsstationen, och skyddas av en vågbrytande pir (7). Bortom dessa miljöer finns partier med förvisso inte orörda, men vackra, skärgårdspärlor (8). Upptrampade stigar i terrängen är väl använda (9), men knappast tillgängliga i en vidare mening. Mest tongivande karaktärsskapare i området är dock klipphällar och stenblock med röd Oskarshamnsgranit, som här på Gunnarsö (10). 9 6 10 SBN 2015-05-12 63 2015-05-08 Planerad terminalbyggnad 2 Hotell Corallen Befintlig situation en 7 Lilje holm Piren 1 Småbåtshamn Lotsutkik 3 4 Marina Befintlig sträckning av Gröndalsgatan Planerad sträckning av Gröndalsgatan Ernemar Övre Uppställningsplan för fritidsbåtar Vattenreningsverk 6 5 Fotbollsplaner 8 Elajohallen Korsholmen 9 10 Kristineberg Gunnarsö stugby Skala 1:5000 0 100 Gunnarsö 200 300 400 500 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 7(34) SBN 2015-05-12 64 2015-05-08 Analysdiagram Industrihamn, storskaligt Småbåtshamn, småskaligt Camping & rekreation Övergripande karaktär Målpunkter Det här området rymmer många olika karaktärer. Närmast centrum löper bandet av industrier och spår av den storskaliga verksamhet som länge funnits här. När man närmar sig Ernemar och småbåtshamnen övergår det storskaliga i en mer lättillgänglig, mänsklig skala och här känns det i stället väldigt småskaligt. Ju längre söderut man rör sig, desto mer kommer man ifrån det byggda och landskapet skiftar karaktär mer mot naturmark. Det är fortfarande ett småskaligt landskap som förutom utblickarna mot det öppna havet ger en intim känsla. Området har idag ett antal målpunkter, av varierande slag. Den nya färjeterminalen för Gotlandsfärjorna, Liljeholmens outlet eller hotellet Corallen. För båtfolket är Marinan och småbåtshamnen tydliga målpunkter. Idrotten och fotbollen har en tydlig målpunkt i Elajohallen med tillhörande fotbollsplaner. Vad gäller rekreation och bad är den stora målpunkten s i d 8 (34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 badet på Gunnarsö. Här finns både lekplats, kiosk och minigolf som attraherar. De kanske mindre uttalade men för många väl så viktiga målpunkterna är de små platserna längs med stranden som bildar grillplats, hundbad, klippbad eller en trivsam plats där man kan slå sig ned och känna sig ostörd. SBN 2015-05-12 65 2015-05-08 Analysdiagram P P P P P Gångväg (cykelbar) P G/C-väg P Struktur motorfordon Huvudvägarna från centrum till området är Gröndalsgatan i norr och Östersjövägen i söder. Dessa två vägar känns idag något överdimensionerade, särskilt Gröndalsgatan. Något som kommer ändras i och med flytten av färjeterminalen. Generellt bör man se till att vägarna svarar mot ett behov. Att överdimensionera vägarna ger bara ett ogästvänligt och ödsligt intryck. En viktig länk mellan de båda är Lotsgårdsvägen, en idag ganska anonym väg som skulle kunna gestaltas bättre. Struktur fotgängare och cyklister Det finns några större parkeringar i områden varav den största är den vid Gunnarsö. Elajohallen har en parkering, likaså hamnen och marinan. Corallen och Liljeholmen har varsina parkeringar och den nya färjeterminalen kommer att få en ny långtidsparkering. Gatan är bred och bilar kan stå invid den. Vid behov av fler parkeringar skulle man önska att strukturera de parkeringsytor som finns och att titta på en tydligare parkering längs gatan. Vägnätet för cyklister är idag bristfälligt. Det saknas länkar och cyklister leds ofta in på villagator, ett otydligt och trafikfarligt alternativ. Cykelvägen från stan mot Gunnarsö, längs Östersjövägen är tydlig, separerad från biltrafik och erbjuder ett bra alternativ att ta sig ut till campingen och badplatsen. Delen av Gröndalsgatan som ska leda ut mot färjeterminalen kommer att få en tydlig g/c-väg. Här är det viktigt att få med sig cykelstråket förbi färjeterminalen ut mot havet. 2 012-12- 07 För fotgängare är hamnen med dess storskaliga karaktär en barriär. Den som ska ut till Ernemar eller Gunnarsö “sipprar” hellre genom villaområdena. Det finns fina små mer eller mindre uttalade stigar i området och längs med vattnet som skulle vinna på att länkas i ett gångsystem. STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 9 (34) SBN 2015-05-12 66 2015-05-08 Analysdiagram Odefinierade rum Barriärer Storskalighet och industrimark ger ofta odefinierade rum så även här. Runt Liljeholmen finns flera platser som faller ut. Där Gröndalsgatan kommer fram till Liljeholmen möts man av ett stort odefinierat rum. Likaså ute vid kajen. När man svänger in mot Corallen finns en stor grusyta som i dagsläget känns omotiverat ödslig. Runt Marinan är rumskänslan också bristfällig. Även själva uppställningsplatsen skulle kunna styras upp med viss struktur. Ute vid det gamla Lotshuset blir skalan plötslig alltför stor, grusytan faller ut och platsen känns rörig. s i d 10 (34) Östersjövägen känns överdimensionerad och dåligt definierad i sitt rumsliga sammanhang. Även entrén till Gunnarsö camping skulle behöva en bättre rumslig gestaltning. S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 Barriärerna i området kan sägas vara av två karaktärer. Dels de industriella storskaliga barriärerna såsom Liljeholmsindustrin med dess tomt och vattenredningsverket. Även färjeterminalen kommer att bli en form av barriär med stora ytor avsedd för infrastruktur. Dels har vi naturmark och topografi som också bildar barriärer i landskapet. Dessa kan dock ha vissa kvaliteter som avgränsare och rumsbildande element om de används på ett bra sätt. Ett exempel på det är bergsskärningen vid infarten till området som skulle kunna belysas. SBN 2015-05-12 67 2015-05-08 Analysdiagram Utblickar - hav Naturmark Havet är ett viktigt element i en kustnära stad! Den som rör sig ut mot vattnet vill gärna så tidigt som möjligt få utblickar mot det öppna havet, och vill känna vart man är på väg. Eftersom Oskarshamn har en stor hamnindustri känns vattenkontakten i centrum och vidare ut längs med kustlinjen väldigt urban eller industriell. Det är först förbi småbåtshamnen och ut på småöarna som det öppna fria havet blir riktigt påtagligt. Det här området av Oskarshamn innehåller många fina naturområden. Skog, hav och skärgård erbjuder fantastiska rekreationsmöjligheter. Till “naturmark” räknar vi de grönområden som inte är bebyggda eller används till tillfälligt boende såsom camping. Det är mark med potential att nyttja till rekreation. 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 11(34) SBN 2015-05-12 68 2015-05-08 Sammanställning och konkretisering av mål Då önskemål och behov som de olika användargrupperna har på den nya strandpromenaden vägs samman, kan ett antal gemensamma mål urskiljas och konkretiseras. Tydligt markerat stråk. Upplevelserikt stråk. Vackra vyer och utblickar. God orienterbarhet. God belysning. Strandpromenaden bör genom materialval och utförande signalera en tydlig identitet där igenkänningsfaktorn är hög. Stråket ska tåla att kunna angöras vid olika platser, av olika personer, utan att förlora sin tydlighet som sammanhållande och sammanlänkande stråk. Stråket bör på ha en tydligt slut och på sikt, när den eventuellt är sammanlänkad med centrala delarna av staden, även en tydlig början. Strandpromenaden är i första hand ett rekreativt stråk, och dess rekreativa värden är främst variationen av kontexter som stråket rör sig igenom. Vissa besökare söker just en viss typ av miljö, andra söker variationen i sig. Det är därför viktigt att de olika miljöerna får sätta sin prägel på strandpromenaden, att stråket skiftar karaktär på ett naturligt sätt beroende på omgivningen, utan att göra avkall på vare sig tillgänglighet eller på stråkets sammanhållande funktion. Vyerna och utblickarna i marin miljö, oavsett om det är mot hamnen och sjöfarten eller om det är mot klippor och hav, har ett tydligt släktskap med ambitionen om ett upplevelserikt stråk. Det är viktigt att förstå siktlinjernas betydelse för strandpromenaden och att hävda och utveckla dessa. Det måste tydligt kommuniceras att strandpromenaden leder någonstans, och var den leder. Tydlig skyltning med målpunkter och sträckor är viktigt, inte minst ur trygghetssynpunkt. Men en god orienterbarhet handlar om mer än bara strandpromenaden, det omfattar även en bra och lättförstålig struktur för hela området. Att vägar och gator är tydligt markerade och skyltade, att motor- och cykeltrafik till målpunkter även utanför det vattennära området förenklas. Ett bra belyst stråk är viktigt för trygghetsupplevelsen. Men bra belyst innebär inte automatiskt kraftigt belyst. Ljussättningen måste gestaltas utmed strandpromenaden på ett sätt så att stråket befolkas även på kvällar och nätter, men utan att förstöra de upplevelsevärden som finns i ett landskap i mörker. Ett belysningsprogram för området i sin helhet bör tas fram. Variation av tillgänglighetsnivåer. En säker trafiklösning. Bra parkeringsmöjligheter. Välskött och städat. Varierat utbud av målpunkter. Det ska finnas möjlighet att välja olika vägar och stigar i området beroende på vilken tillgänglighetsnivå man föredrar. Mjukt material i form av stenmjöl och upptrampade stigar föredras av löpare och djurtassar, medan släta och hårda ytor eftersöks av hjulburna. Genom att skapa ett nätverk av varierande tillgänglighetsnivåer kan alla få tillgång till området i den grad de vill. I området sker, och kommer fortsätta att ske, transporter som ställer vissa krav på framkomlighet, exempelvis båttransporter. Strandpromenadens utbyggnad får inte innebära ett försvårande av denna verksamhet eftersom mycket av områdets karaktär ligger där i. Samtidigt måste fotgängares och cyklisters trafiksäkerhet beaktas, genom att prioritera dessa trafikslag gynnas en ökning av cykeloch gångstråk, och bidrar till en minskning av skrymmande motortrafik. Fler parkeringsytor måste skapas eftersom det stundtals (främst i samband med större träningar eller match) blir överfullt med parkerade bilar som därmed utgör en fara i trafiken och en försämring av tillgängligheten. Samtidigt är tomma parkeringsytor inget att eftersträva. Detta öppnar upp för ett samutnyttjande av vissa ytor, som fungerar som parkering under en viss period då trycket är stort, samt har en annan funktion under en annan period. För att området i stort ska bidra till en positiv syn på Oskarshamn samt att det ska bli välbesökt och tryggt krävs att anläggningen underhålls, och dessutom hålls ren. Ett gott utbud av skräpkorgar är ett måste. Skötseln kan fördelas så att intressenter i området kan avtalas att stå för en viss del. Ett utrustningsprogram bör tas fram som bl a omfattar skräpkorgar mm. Det finns relativt gott om målpunkter, från kommersiella och tydliga till små och informella, och dessa bör framhävas och gynnas. De informella “smultronställen” som finns utmed kustbandet måste dock värnas för att fortsätta vara just informella, området måste rymma både det tillrättalagda och det enkla. Möjligheter måste finnas för eventuell utbyggnad av kommersiella mål, och området har ett visst behov av bl a en matbutik eller kiosk. s i d 12(34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 SBN 2015-05-12 69 2015-05-08 13 6 Översikt 3 Ny terminalbyggnad 1. Gröndalsgatan behåller sin ursprungliga sträckning, med långtidsparkeringen och terminalområdet på var sin sida. Terminalområde 2. G/C-vägen går inne på terminalområdet istället för utmed Liljeholmeens industri. 2 3. Ny entréplats för Corallen/Liljeholmen. Se projekt 2 - Månskensviken. 4. Gemensam infart för Liljeholmen och 1 Corallen, samt gemensam parkering. 5. Utveckla ruderat park med lek. Långtidsparkering 6. Passage utanför berget på träbrygga. 7. Ny sträckning av cykelväg, närmare till fotbollsplan och vidare ut till strandpromenaden. Se även projekt 3. 8. Del av planen samutnyttjas till parkeringsyta under sommartid. Se även projekt 3. 9. Förbättrad promenadslinga på udden. 10. Upprustad grillplats 11. Utkikstorn och lek. Se även projekt 4. 12. Piren utvecklas till en kvällsupplevelse med effektbelysning av klippor mm. En möjlighet att uppleva hamnmiljön utan bländningsrisk. Se projekt 5. 13. Brygga vid pirens ände, tydlig målpunkt. Se projekt 5. 14. Sittplatser 15. Förbättrad hundrastplats och hundbad. 16. Utökad parkering vid Elajohallen. 17. Upprustad grillplats. 18. Upprustad grillplats. 19. Direkt koppling från idrottsområdena till strandpromenaden. 20. Ny gångbro över kanalen, utloppet rensas på vass. 21. Lekplats, viktig målpunkt 22. Ny gångbro till Korsholmen. Punkt 22-27, se projekt 6. 23. Utsiktspunkt. 24. Brygga grundlagd på grynna. 25. Utsiktspunkt. 26. Ny gångbro/dragflotte till badplatsen på Gunnarsö. Skala 1:5000 27. Ny gångbro. 28. Badplats. 0 100 200 300 29. Dansbana. 30. Ny gångbro till som entré till Gunnarsö. 31. Huvudstråket fortsätter söderut. Avfart mot Gunnarsö med mindre skala. 14 12 9 5 10 4 15 11 8 7 Gata 17 Befintlig G/C-väg alt. mindre körväg 16 Ny eller bearbetad G/C-väg Ny eller bearbetad promenadväg 22 Ny eller bearbetad stig 19 23 18 20 24 25 21 28 27 29 26 30 400 500 31 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 13 (34) SBN 2015-05-12 70 2015-05-08 Koncept Strandpromenaden är ett begrepp som inte alltid innebär en stig som går så nära vattnet som möjligt. Anledningen till det är en sammanvägning av resonemang kring vad ett sådant stråk bör innebära. Strandpromenaden skall vara ett rekreativt promenadstråk mellan olika målpunkter. Det innebär att den inte kan vara omotiverat mycket avvikande från snabbaste vägen mellan två punkter, men samtidigt kan den inte vara raka vägen eftersom det rekreativa värdet på en sådan väg inte är tillräckligt stort. Strandpromenaden ska också uppfylla vissa krav i form av tillgänglighet, trygghet och orienterbarhet. Man ska kunna ta sig fram på markmaterial som anses som tillgängliga. Starkare lutningar än 5% skall undvikas. Den skall vara fullgott upplyst så att snubbelrisken minimeras och man ser vilka man möter. En tydlig identitet och skyltning gör att man är medveten om var man är. Ju fler som använder stråket under dygnet desto tryggare upplevs det. Men strandpromenaden är inte den enda vägen att ta sig fram i området. För att den ska fungera som rekreativt och välfrekventerat stråk behöver den understödjas av en god infrastruktur som underlättar orienterbarheten och som möjliggör transport till och från området utan att innebära en konflikt med de som söker rekreationen. Strandpromenaden skall kunna angöras var som helst utmed sin sträckning utan att dess identitet ifrågasätts. Från strandpromenaden utgår också ett antal avstickare, små stigar och stickspår, ut i omgivande landskap dit den som vill kan söka sig. Kraven på tillgänglighet och belysning är lägre här, som ett led i att låta vissa stigar få förbli strapatsfyllda, och för att spara upplevelsen av ett landskap i mörker. Behovet av relativt opåverkade stråk, och av en mer äventyrlig upplevelse måste tillgodoses. Strandpromenadens totala längd i denna etapp är ca 3,5 km. s i d 14(34) Understödjande struktur S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 Strandpromenaden Avstickare SBN 2015-05-12 71 2015-05-08 B Pro jekt Strandpromenaden 2 Pr t5 ek oj J K Pr oje kt A 4 D C Pro jekt 3 N1 E F1 F2 Strandpromenaden är i praktiken en tillgängliggjord sträcka mellan ett antal punkter, noder. Noderna gestaltas med enhetliga material, och ges informationstavlor mm som ökar orienterbarheten. Igenkänningsfaktorn är hög, och noderna blir strandpromenadens identitetsbärare. Se projekt 1 - Den röda tråden. N1 N4 N3 N2 L Strandpromenaden normalsektioner A-I N1 jekt Pro G Avstickare normalsektioner J-N 6 Noder N2 M H Skala 1:5000 0 100 200 300 400 500 I 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 15 (34) SBN 2015-05-12 72 2015-05-08 B Strandpromenaden A Normalsektioner För läge i plan, se sid 15. A Skala 1:100 0 B 2 4 6 8 10 Från centrum och innerstaden fortsätter strandpromenaden ut mot hamnen, färjeterminalen och Gunnarsö. Gröndalsgatan är första etappen på denna del av strandpromenaden. Här samsas fotgängare med biltrafik och cyklister och strandpromenaden känns urban. Stråket flankeras av stående skivor av fartygsplåt som avgränsar mot långtidsparkeringen. Mellan gatan och gång/cykelvägen planteras stora Silverpilar, och mellan gatan och färjeterminalen planteras rikligt med kaveldun som blir ett tema längs med denna sträcka (A). Första etappen på strandpromenaden är nådd när man kommer ut till färjeterminalen och platsen utanför Liljeholmens outlet och Corallen, och här finns också promenadens andra NOD. Efter kajen och färjeterminalen går promanden vidare ut på B bryggor som börjar nedanför hotell Corallen, smiter runt hörnet och löper vidare in i viken (B). Nu går stråket nära vattnet. Småbåtarna ligger på andra sidan viken och skalan blir mindre. A s i d 16 (34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 SBN 2015-05-12 73 2015-05-08 Strandpromenaden Normalsektioner För läge i plan, se sid 15. C Skala 1:100 0 2 4 6 D 8 10 Väl framme vid Marinan viker promenaden av österut vid en NOD. Promenaden går vidare längs med bilvägen. Kantsten mellan asfaltsvägen och strandpromenadens stenmjölsyta ger en bra avgränsning och en säkrare promenad (C). Vägen svänger av ner C småbåtshamnen , mot en tydlig NOD, med rikligt liv under sommarhalvåret. Turister blandas med båtägare. Strandpromenaden löper vidare förbi Lotshusplatsen och längs med stranden (D) mot nästa NOD. Här kan man välja avstickaren mot Piren eller att gå vidare längs promenaden, in i skogen. C D D 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 17(34) SBN 2015-05-12 74 2015-05-08 Strandpromenaden E F Normalsektioner För läge i plan, se sid 15. E Skala 1:100 0 F 2 4 6 8 10 Promenaden kommer fram till en NOD som även är en parkering och angöringspunkt till strandpromenaden för bilburna. Från parkeringen ansluter promenaden till bilvägen med en kanstensavgränsning (E). Den korsar bilvägen och övergår till att återigen bli E stig i skogen en (F1). Stigen slingrar sig fram i strandbrynet nära vassen, havet skymtar fram då och då, och på vissa ställen där terrängen inte medger en tillgänglig stenmjölsstig övergår stigen till att bli en träbrygga (F2). Slutligen kommer man fram till en öppning, en grillplats. Stigen fortsätter och når snart fram till den liten kanal som sträcker sig rakt in mot land mot en vacker herrgårdsbyggnad som fond. Även denna plats är en viktig angöringsplats till strandpromenaden och här finns då en NOD. Över kanalen fortsätter stråket via en bro. F2 F1 s i d 18 (34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 SBN 2015-05-12 75 2015-05-08 Strandpromenaden Normalsektioner För läge i plan, se sid 15. G Skala 1:100 0 2 4 6 H 8 I 10 G Efter bron ändrar omgivningen Gunnarsö karaktär igen och stugby tar vid. Genom stugbyn går strandpromenaden, bitvis längs den lilla stugbygatan, på en något smalare stenmjölsstig. Intimt och småskaligt (G). Promenaden lämnar stuggatan, passerar en NOD, och övergår i en egen stig som följer stranden, passerar kärnan av stugbyn med dansbana och öppen gräsyta (H). Strandpromenaden fortsätter genom stugbyn och letar sig så småningom ut Östersjövägen till där den ansluter till g/c-vägen. Promenaden blir återigen asfaltsbelagd med generösa mått likt infarten vid färjeterminalen (I). Man kommer återigen ut i det mer storskaliga rummet. För att ta ner skalan på g/c-vägen planteras trädgrupper mellan gatan och g/c-vägen. Strandpromenaden avslutas i en NOD H vid entrén till Gunnarsö. G I H I 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 19 (34) SBN 2015-05-12 76 2015-05-08 J K Avstickare L Normalsektioner För läge i plan, se sid 15. J Skala 1:100 0 M K 2 L M 4 6 8 10 Den första avstickaren är småbåtshalvön. Den utgår från småbåtshamnens nod, och ligger centralt i området och kommer förmodligen användas flitigt av småbåtsägare, Corallengäster, färjeresenärer och andra som rör sig längs strandpromenaden. Stigen anläggs med stenmjöl och med relativt generösa mått. (J). Den är belyst nattetid och längs med vägen finns sittplatser och en grillplats. J K Piren är nästa naturliga avstickare. Här rör sig i fotgängare på en tunga ut i havet på en 1,8 m bred stenmjölsstig (K). Längst ut ligger en “svävande” brygga som målpunkt. Se projekt 5. För att variera promenaden genom stugbyn kan man välja att hoppa på klippor och smyga på stigar nära vattnet (L, M). L M s i d 20 (34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 SBN 2015-05-12 77 2015-05-08 Avstickare Normalsektioner För läge i plan, se sid 15. N Skala 1:100 0 2 4 6 8 10 Arkipelagstigen är kanske den mest spännanade avstickaren. Här kommer havet verkligen nära och stigen går bokstavligen genom skärgården, och består av stigar (N1), träbryggor över grynnor (N2) eller på hängbroar mellan öarna (N3, N4). Se projekt 6. N1 N N2 N3 N4 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 21(34) SBN 2015-05-12 78 2015-05-08 Användargrupper Åter till användargrupperna! Hur påverkar förslaget deras nyttjande av området? Hur tillgodoses deras önskemål och behov? Joggaren har fått en tydlig löprunda i varierande terräng och miljö. Just vår joggare brukar starta vid nya parkeringen vid marinan och ta en löptur via Gunnarsö stugby, sedan tillbaka via arkipelagstigen och båthamnen, ganska tuff runda på ca 2,5 km. Båtägaren upplever att Ernemar har hamnat i allas blickfång i och med att Lotsutkiken och piren har blivit uppfräschade målpunkter. Att fler rör sig i området gör att risken för stöld och skadegörelse känns mindre, men även att fler har fått upp ögonen för båtklubben. s i d 22(34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N Inlinesåkaren följer strandpromenaden från centrum ut till Gunnarsö i huvudsak på gator, men på bra underlag. I och med att gående håller till på stenmjölsytorna blir det mindre konflikter. Svängen förbi båthamnen är pricken över i:et. 2 012-12- 07 småbarnsföräldern För innebär de bredare gångvägarna att det är lättare att ta promenader i området, framförallt kan man nu röra sig betydligt närmare vattnet och i miljöer som man tidigare inte kom åt. Övernattaren har upptäckt en perfekt promenad/löpslinga där det är lätt att anpassa längden efter hur mycket tid man har fått över. Ett par timmar efter landning på Oskarshamns Flygplats befinner sig just vår övernattare på en svajande gångbro över vattnet vid Korsholm. SBN 2015-05-12 79 2015-05-08 Användargrupper Fotbollsbarnet slipper att snedda genom skogsdungar och åka på trafikerade gator under mörka kvällar. Att parkeringsmöjligheterna vid Elajohallen byggs ut underlättar naturligtvis de dagar man skjutsas till träningen. Hundägaren kan alternera sina promenader beroende på väder och tid på dygnet. Långpromenaden på lördagen går nästan alltid ute på arkipelagstigen, men under sommaren lockar hundbadet på piren mer... Badsugen ungdom har fått en bättre cykelväg till även Campinggästen kan ta kvällspromenader som sträcker sig längre andra badplatser än Gunnarsö. Den egna favoritbadklippan/grillplatsen är lätt att nå, och lätt att förklara för andra hur man hittar dit. Med arkipelagstigen kan man även nå nya badklippor, fast till fots förstås.. än runt Gunnarsö. Med hyrcykel hittar man lätt in till stan, och på vägen tillbaka blir det middag på Corallen. Att hemfärden sker ganska sent på kvällen spelar ingen roll, strandpromenaden är upplyst och det är folk i rörelse. färjeresenären Promeneraren kollar till både småbåtshamnen och stora På 30 minuter har fått en aha-upplevelse. Under sin promenad i väntan på bordning har denna fått se ett smörgåsbord av vad Oskarshamns friluftsliv kan erbjuda. Nästa år blir det nog ett par övernattningar i Oskarshamn innan Gotlandsresan. hamnen efter att igår ha gått utmed vikarna innanför Gunnarsö. Det är en häftig upplevelse att gå på piren i mörkret med de effektbelysta klipporna. Från bryggan längst ut ser man de upplysta undervattensklipporna samtidigt som farledens fyrar. 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 23 (34) SBN 2015-05-12 80 2015-05-08 Skärmar för att leda blicken, skärma av och skapa rumsligheter. Tre olika varianter för användning tillsammans i sekvenser eller separat. Tålig och robust Oskarshamnsgranit och strandväxter Stål med laser/vattenskuren text. Ett tydligt och återkommande objekt utmed strandpromenaden. ...armeringsnät... s i d 24(34) ... fartygsplåt... S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N ... varmförzinkad plåt... 2 012-12- 07 ... utskuren text... ... tjärat och bränt trä... Infotavla Ram Belysningspollare Stenblock Vägvisare Armeringsnät Tjärat/bränt trä Den röda tråden är ett samlingsnamn för en rad åtgärder, främst när det gäller utrustning och material, som syftar till att få strandpromenaden att kännas som en sammanhållen och medvetet gestaltad sträcka. Eftersom förutsättningarna och kontexten är så pass olika utmed promenadens sträckning är ett enhetligt utförande när det gäller markmaterial och mått en omöjlighet. En röd tråd bör hellre uppnås genom en god och enhetlig gestaltning av utrustningsdetaljer, växtval och markmaterial på vissa nyckelplatser, framför allt noderna. Detta skapar ett pärlband av mentala hållplatser utmed sträckan och orienteringen underlättas då den kan baseras på en sekvens av dessa punkter. tillsammans med en tydlig skyltning gör detta området mer tillgängligt för de användargrupper utan god lokalkännedom, vilket är betydelsefullt för en ökad aktivering av området och därmed en ökad trygghetsupplevelse. Stålplåt Projekt 1 - Röda tråden Stålplåt, eventuellt cortenstål. Tydligt släktskap med vägvisaren. SBN 2015-05-12 81 2015-05-08 Se sidan 27. Projekt 1 - röda tråden Blidsbergs, serie Botan. Sittbänk Vid noderna Alternativ 1 Fartygsplåt och vfz. Vid grillplatserna. Kan tyckas enkelt, men de små detaljerna är viktiga. En återkommande design på vedkorg signalerar ett omhändertaget område. Stålplåt. ... strandråg, kvanne och kaprifol... bord soffa bänk skräpkorg parkstolpe vägbelysning Vedkorg Utrustning och material Alternativ 2 Fartygsplåt och lackering RAL 7016. Alternativ 3 Cortenstål och lackering RAL 8019. ...ved vid grillplatserna... ... röd granit ... 2 012-12- 07 Materialval i utrustningsdetaljer kretsar kring stål, trä, och lokal granit. Växtmaterialet utgörs av strandrelaterade arter. Det finns olika metoder att behandla stålet som material, men oavsett vilket tillvägagångsätt man förordar bör man bör vara konsekvent med utförandet. Varmförzinkning (vfz) är ett sätt att uppnå lång livslängd och tålig yta. De estetiska egenskaperna kan dock upplevas lite triviala och ett alternativ är att lackera ytan. Dock har Cortenstål oslagbart vacker patina och ger mer karaktär till området. Ett intressant alternativ till corten är att använda fartygsplåt där stålet är obehandlat. Plåten kommer angripas av rost på ett vackert, men lite mer svårberäknat sätt. Genom att kombinera ovanstående behandlingar ges några alternativa tillvägagångssätt. Det ska betonas att miljöaspekterna i valet av behandling av ståldetaljer och trä bör ytredas ytterligare, eftersom metoderna ofta innebär en stor miljöpåverkan. Även när det gäller trämaterialet bör behandlingsmetod väljas omsorgsfullt. För att slippa kostsamt underhållsarbete och för att koppla an till äldre tiders sätt att behandla trä bör trädetaljer tjäras eller värmebehandlas (brännas). Genom att använda sig av laserskärning till att skapa symboler och text på exempelvis skyltar är man inte lika beroende av materialets ytskick. Därmed förbättras livslängden och behovet av underhåll minskas. Utrustningsdetaljerna skall andas robusthet och elegans. Mycket av markmaterialet på strandpromenaden utgörs av stenmjöl. Ett enkelt sätt att inarbeta mer karaktär i ett annars ganska vanligt markmaterial vore att tillverka det av krossad Oskarshamnsgranit. Den röda kulören kommer att ge stenmjölet en extra dimension. STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 25 (34) SBN 2015-05-12 82 2015-05-08 Projekt 1 - Röda tråden Noderna är platser som återfinns i knutpunkter utmed strandpromenaden. Beroende på platsens beskaffenhet utformas de i olika storlekar och med olika innehåll. Den minsta kan bestå av en stålkant, den röda graniten, en belysningspollare och vägvisaren. Den största innehåller dessutom en bänk, ramen och en informationstavla. Trots olikheter i storlek och innehåll är noderna tydligt igenkänningsbara. Det är mellan dessa som strandpromenaden sträcker sig, och man vet att det alltid finns information att tillgå. På sin promenad siktar man alltid mot nästa nod, och med hjälp av dem är det alltid lätt att hitta tillbaka. granitblock och strandplantering ram och informationsskylt sk ing lsn Hä ! mn ha ars nO frå bänk n! am rsh ska vägvisare ing lsn Hä nO frå Utskurna hål i plåten ger titthål genom vilka ögat skapar sina egna vykort in ån g fr lsn Hä s i d 26 (34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 k Os ! mn ha ars SBN 2015-05-12 83 2015-05-08 Projekt 1 - röda tråden Belysningen utmed strand- promenaden har två huvudsyften. För det första skall vägen vara bra upplyst så att den upplevs som trygg och riskfri att gå på. Ljusbilden kan dock vara olika och avstånden mellan ljuskällorna kan vara längre än konventionellt eftersom det i naturmiljöer ofta ger intrycket av att vara tillräckligt tätt placerade. Att ytan mellan två ljuspunkter blir förhållandevis mörk konpenseras av den ”pärlbandseffekt” som uppstår. Detta gäller främst pollare. För det andra ska belysningen användas som ett gestaltningsverktyg. Bergskärningar och klippor är vackra att belysa med släpljus då gynnsamma skuggeffekter i ytans struktur uppstår. Att belysa vertikala ytor såsom bergsidor och trädkronor återskapar också den rumsbildande effekt som dessa objekt har dagtid. Belyst trädkrona. Ljussättning av klipphäll. Ljussättning av bergsida. ”Tall”, Ateljé Lyktan. ”Bysted”, Louis Poulsen. 2 012-12- 07 ”Bianca”, Ateljé Lyktan ”Toldbod”, Louis Poulsen STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 27(34) SBN 2015-05-12 84 2015-05-08 Projekt 2 - Månskensviken Månskensviken är samlingsnamnet för den plats som bildas framför Liljeholmens norra entré, hotell Corallen och den nya terminalanläggningen. Platsen hamnar i en helt annan kontext än vad den befunnit sig i tidigare, med anledning av den nya terminalen. Platsen kommer vara mer publik, och mer folk kommer att både vistas på och röra sig naturligt igenom den. De viktigaste faktorerna för en lyckad platsbildning är att ytorna samutnyttjas av alla intilliggande intressenter, att den utgör entréyta både för hotell Corallen och för Liljeholmen, samt att parkering samutnyttjas liksom en gemensam infart. Strandpromenaden passerar rakt över platsen och det är här det blir extra viktigt att sälja in promenadstråket, att tydligt visa att det finns och var det leder. Det är från den här punkten som många användare utan god lokalkännedom påbörjar sin promenad, och att stråket har en tydligt gestaltad väg över och bortom platsen är en väsentlig del av få besökare att ta ett första steg. Skala 1:500 0 10 20 “Stenblocksbastioner” “Spotters park” Gräsytor, röd granit, sittplatser, och träd Plats för nod gemensam entréyta med besöksparkering angöring trappa Schöneberger südgelände, Berlin Liljeholmens lastområde Strandpromenad går över entréplats till terminalbyggnad parkering mellan träd Stålkant mot planteringsyta. bussuppställning Staket/skärm mot industritomt infart s i d 28 (34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 30 40 50 SBN 2015-05-12 85 2015-05-08 Projekt 3 - Navet vid marinan Strandpromenaden Nod Marinans uppställningsplan har samma problematik som alla uppställningsplaner. På vintern är den full med båtar, och på sommaren är den till stor del tom. Men riktigt så enkelt är det inte, planen blir skräpig och under sommaren står oftast kärror och vaggor kvar tillsammans med täckmaterial mm. Att städa planen vid ett tillfälle bygger på att samtliga båtar måste vara sjösatta till ett visst datum vilket inte fungerar på en marina där marknadsidén innebär att kunden kan sjösätta och ta upp båten när som helst under året. Sommartid, bilparkering 100-150 platser Vintertid, uppställning och förvaring av båtar Per och manen vint t del erfö Ny g rvar för upp /c-v ing äg g av bställnin eno åtar g mko rsar plan en En bra lösning kan vara att växelvis nyttja en del av planen. Energi kan läggas på att städa undan delen närmast gatan för att på så sätt bilda skapa parkeringsmöjligheter under sommartid. Vaggor och kärror kan ställas undan från just denna del. Permanent del för uppställning och vinterförvaring av båtar En ny g/c-väg dras tvärs genom planen för att underlätta flödet av cyklister till och från exempelvis Elajohallen. Detta blir båtuppställningens showroom, där de passerande kan se de uppställda båtarna på nära håll. En bra referens är promenadstråket kring Årstaviken där det offentliga gångstråket passerar igenom båtklubbsområden. Flera båtägare har satt ut informationsskyltar om modell och historia om just sin båt. Skala 1:2000 0 50 100 150 Vinteruppställda båtar vid Årstaviken. Gångvägen passerar precis intill. 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 29 (34) SBN 2015-05-12 86 2015-05-08 Projekt 4 - Lotsutkiken P- pla pla ts ts P- cy ke lP Lotshuset lek båtuppläggning Lekskeppet Zansibar, 3dform Jolleklubben Skala 1:1000 0 20 40 60 80 Gamla lotshuset i Höganäs 100 Här passerar strandpromenaden en slags udde och plats där det gamla lotshuset och jolleklubben ligger. Vi föreslår att göra den gamla lotsen till en offentlig byggnad. Här skulle man kunna gå upp för att se på utsikten, bevittna en kappsegling, se en utställning eller kanske ta en fika.. Det tydliga och för omgivningen höga huset ges en värdig plats och yta att stå på, entrén öppnas upp med en större dörr, fasaden putsas upp och byggnaden ges ett namn, “Lotsutkiken”. Parkeringar för bil och cykel organiseras längs strandlinjen och en central grönyta med solitära tallar ger struktur åt platsen. Jolleklubben får en tilltagen grusplan med uppställning för sina båtar. En vattennära lek med marint tema placeras nära Lotshuset. s i d 30 (34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N “Jimmys” av Monika Gora 2 012-12- 07 SBN 2015-05-12 87 2015-05-08 Bryggan Projekt 5 - Piren Turistvej ... ... Piren är en naturlig avstickare från strandpromenadens nod strax öster om småbåtshamnen. Här blåser det om öronen och man omges av vatten och får utblickar mot havet och skärgården. Man är väderutsatt och känner sig nära havet! För att göra denna känsla starkare föreslår vi att vegetationen gallras så att endast knotiga fina exemplar av buskträd står kvar längs med promenaden. Vi tydliggör en 1.80 m bred stenmjölsstig som leder ut mot ett tydligt mål, en brygga som sträcker sig ut över vattnet- mot det oändliga. Vi gallrar vid entrén till promenaden så att besökaren redan i början av stigen ser ut över de kala klipporna. Bron ut görs diskretare och mer inbjudande. Hundbadet görs tillgängligt och på två ställen anordnas sittplatser längs med promenaden ut mot bryggan. Piren får en spännande belysning nattetid. Utvalda klippor belyses med svagt släpljus, bryggan belyses underifrån och förstärker känslan av att den svävar och längst ut på bryggan belyses havsbotten... Sittplatser Stora Flatgrundet. 2 hundar. Lotshuset Sittplatser Hundbad skala 1:500 Skala 1:2000 0 50 100 150 Ny utformning av bro, viktig entré Nod 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 31(34) SBN 2015-05-12 88 2015-05-08 Projekt 6 - Arkipelagstigen Skala 1:2000 0 KORSHOLMEN 50 Hängbro Arkipelagstigen är den mest äventyrliga avstickaren från strandpromenaden. Tillgänglighetsnivån är lägre med tanke på att den mest består av upptrampad stig och hängbroar, dessutom är stigen inte upplyst. Det är viktigt att bevara vissa delar i området från alltför stor inverkan för att behålla det mera äventyrliga uttrycket och för att kunna ge möjlighet att uppleva naturmark i så hög grad som möjligt. Genom anläggandet av hängbroar till ön Korsholmen och till öarna och skären söder om, ges tillträde till platser som många inte har haft möjlighet att besöka förut. Längst ut i kustbandet är utsikten god. Söder om korsholmen anläggs en brygga på den större grynnan, vilket ger ett spännande sätt att röra sig nära vattnet. En dag med hög sjögång är det inte säkert att stråket går att använda vilket bidrar till det mera ”vilda” intrycket. Bryggor och broar gör dock att eventuell båttrafik till viken försvåras, vilket gör att sundet mellan fastlandet och Korsholmen måste ha relativt hög segelfri höjd. Möjlighet finns också att förbinda stigen med Gunnarsö med en bro eller dragflotte. Grillplats/utsiktsplats Träbrygga grundlagd på grynna Vistelse- och mötesplats Grillplats/utsiktsplats Eventuell bro till Gunnarsö, alternativt dragflotte/färja Brygga GUNNARSÖ s i d 32(34) S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 100 150 SBN 2015-05-12 89 2015-05-08 Projekt 6 - Arkipelagstigen Stendörrens naturreservat Hängbro, Solstadström Hamra nationalpark Oskarshamn 2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN s i d 3 3 (34) SBN 2015-05-12 90 Medverkande Linda Moström Charlotta Davidsson Mikael Norman Filippa Karlsson S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07 2015-05-08 SBN 2015-05-12 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Viktor Zettergren E-post: viktor.zettergren@oskarshamn.se Tel: +46 0491-764314 91 2015-05-08 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag nr 2/15 - Förslag att det läggs in ett kallbadhus i plan över Havslätt Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser att det inte är möjligt att komplettera den antagna detaljplanen med bestämmelser för ett kallbadhus. Däremot är det intressant att utreda om det finns behov av ett kallbadhus i Oskarshamn. Nämnden anser emellertid att frågan om ett kallbadhus bör studeras i ett vidare perspektiv där olika placeringsalternativ vägs mot varandra. Ärendet Oskarshamns kommun har fått in ett medborgarförslag angående förslag om att lägga in ett område för kallbadhus i den plan över Havslätt som kommunfullmäktige antog vid sitt sammanträde 201501-12. Detta innebär att detaljplanen inte längre kan ändras. Frågan om ett kallbadhus måste därför hanteras i ett annat sammanhang. Samhällsbyggnadsnämnden har från kommunstyrelsen fått ärendet på remiss. Det finns inte något planstöd för uppförande av ett kallbadhus i Havslätt. Fritidskontoret har inlett ett arbete som utreder Havslätts friluftsområdes fortsatta utveckling. Projektet är indelat i två etapper där första etappen färdigställdes under våren 2013. Första etappen handlade främst om att förbättra och utveckla området kring elljusspåren med bland annat utegym och grillplats. Etapp två har påbörjats under 2015 och handlar om en fortsatt utveckling av bad- och campingområdet. Frågan om ett kallbadhus i området diskuterades under remissrundan för etapp ett hösten 2010. Då bestämdes att förslaget skulle tas upp i arbetet med etapp två. Samhällsbyggnadskontoret anser att förutsättningarna för placeringen av ett kallbadhus i Oskarshamns bör utredas utifrån stadens behov i ett helhetsperspektiv innan en lämplig plats pekas ut för ändamålet. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef _______________________ Viktor Zettergren Planarkitekt ______________________ Pär Hansson Planchef SBN 2015-05-12 Beslutsunderlag Medborgarförslag nr 2/15 Skickas till Kommunstyrelsen För kännedom: Fritidskontoret 92 2015-05-08 SBN 2015-05-12 93 2015-05-08 Beslut om föreskrifter om undantag för kompletteringsåtgärder inom strandskyddsområde SBN 2015-05-12 94 2015-05-08 SBN 2015-05-12 95 2015-05-08 SBN 2015-05-12 96 2015-05-08 SBN 2015-05-12 97 2015-05-08 SBN 2015-05-12 98 BILAGA 1 2015-05-08 Fullföljdshänvisning Hur man överklagar hos Regeringen, miljö- och energidepartementet VEM KAN ÖVERKLAGA Beslutet får överklagas av den som beslutet angår om det gått honom eller henne emot. Det får även överklagas av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen eller Fiskeriverket. VEM SKA PRÖVA ÖVERKLAGANDET Länsstyrelsens beslut kan skriftligen överklagas hos Regeringen, miljödepartementet . HUR MAN UTFORMAR ÖVERKLAGANDET I skrivelsen ska Ni - tala om vilket beslut Ni överklagar, t.ex. genom att ange ärendets nummer (diarienumret) och dag för beslutet redogöra varför Ni anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt redogöra för hur Ni anser att beslutet ska ändras Ni kan givetvis anlita ombud att sköta överklagandet åt Er. Behöver Ni veta mer om hur Ni ska gå till väga, så ring eller skriv till Länsstyrelsen. ÖVRIGA HANDLINGAR Om Ni har handlingar eller annat som Ni anser stöder Er ståndpunkt, så bör Ni skicka med det. VAR INLÄMNAS ÖVERKLAGANDET Er skrivelse ska lämnas/skickas till Länsstyrelsen och inte till Regeringen, miljö- och energidepartementet Länsstyrelsens adress och telefonnummer finner Ni längst ner på denna sida. SENASTE DATUM FÖR ÖVERKLAGANDET Länsstyrelsen måste ha fått Er skrivelse inom tre veckor från den dag beslutet kungjorts i ortstidning, annars kan Ert överklagande inte tas upp till prövning. UNDERTECKNA ÖVERKLAGANDET Ni ska underteckna skrivelsen och förtydliga namnteckningen. Uppge personnummer/organisationsnummer, yrke, postadress och telefonnummer till bostaden samt adress och telefonnummer till arbetsplatsen och ev. annan plats där Ni är anträffbar. Postadress Besöksadress Telefon E-post 391 86 Kalmar Malmbrogatan 6 Växel 010-2238 000 kalmar@lansstyrelsen.se
© Copyright 2024