Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

SBN 2015-05-12
1
2015-05-08
Handlingar till
samhällsbyggnadsnämnden
(urval enligt KS beslut 2013-10-15, § 243)
SBN 2015-05-12
2
2015-05-08
SBN 2015-05-12
Tjänsteställe/handläggare
Samhällsbyggnadskontoret
Planavdelningen
Viktor Zettergren
E-post: viktor.zettergren@oskarshamn.se
Tel: +46 0491-764314
3
2015-05-08
Beslutsinstans
Samhällsbyggnadsnämnden
Förstudie strandpromenad Havslätt-centrum
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förstudien och förordar att alternativ 1 ska ligga till grund för
kommande genomförande av strandpromenaden.
Ärendet
Samhällsbyggnadskontoret fick 2013-02-12 i uppdrag att ta fram en förstudie för en strandpromenad
mellan Havslätt och centrum. En arbetsgrupp med tjänstemän från samhällsbyggnadskontoret och
tekniska kontoret har arbetat med projektet.
Till stora delar kan befintliga gångvägar användas och ges en bättre utformning. Men från Villa
Knutsbo och in till centrum finns tre alternativa dragningar.
Alternativ 1 – Genom skogen bakom kraftvärmeverket och SAFT
Alternativ 2 – Förbi oljedepåerna och sedan längs med Norra Strandgatan
Alternativ 3 – Genom Kolberga, alternativt genom koloniområdet
(se även karta sida 4 i Förstudie strandpromenad Havslätt – Centrum, april 2015)
Arbetsgruppen föreslår att alternativ 1 ska ligga till grund för kommande genomförande av
strandpromenaden. Dragningen bedöms vara det trevligaste alternativet då promenaden går igenom
ett lugnare skogsområde bortom trafikerade gator. Dragningen ökar tillgängligheten till ett stadsnära
skogsområde.
Läs mer i Förstudie strandpromenad Havslätt – Centrum, april 2015.
Bakgrund
Sedan tidigare har en förstudie för en strandpromenad mellan Gunnarsö och centrum genomförts.
Denna godkändes 2013-02-12. Tillsammans med projektet för Inre Hamnen bildar förstudierna ett
förslag på en sammanhängande strandpromenad från Havslätt i norr till Gunnarsö i söder.
I den första förstudien fastslogs riktlinjer för gestaltning och utformning av strandpromenaden som
även föreslås ska gälla för de norra delarna. Strandpromenaden ska vara en sammanhållen
promenad och det är därmed viktigt med en enhetlig belysning och utformning.
Genomförda etapper har redan blivit populära och vid ett helt färdigt genomförande kommer
strandpromenad bli ett attraktivt gångstråk som kommer hjälpa till att lyfta Oskarshamn som
boendeort och besöksmål.
SBN 2015-05-12
_______________________
Bodil Liedberg-Jönsson
Samhällsbyggnadschef
4
______________________
Pär Hansson
Planchef
______________________
Viktor Zettergren
Planarkitekt
Beslutsunderlag
Förstudie strandpromenad Havslätt – Centrum, april 2015
Förstudie strandpromenad Centrum – Gunnarsö, januari 2013
Strandpromenad Oskarshamn, White 2012-12-07
Skickas till
För kännedom:
Tekniska kontoret – Gatuavdelningen
2015-05-08
SBN 2015-05-12
5
2015-05-08
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD
HAVSLÄTT - CENTRUM
April 2015
SBN 2015-05-12
6
2015-05-08
Medverkand tjänstemän
Viktor ZettergrenSamhällsbyggnadskontoret
Frida KjällSamhällsbyggnadskontoret
Göran LandeniusSamhällsbyggnadskontoret
Jerry SvenssonTekniska kontoret
Oskarshamn 2015
Upphovsrättsinnehavare för bilder och kartor anges inom parentes.
Om inget anges äger Oskarshamns kommun upphovsrätten.
Tidigare utredningar:
Förstudie Strandpromenad Centrum - Gunnarsö, januari 2013
SBN 2013-02-12
Genomförd etapp av strandpromenaden i Ernemar
sida 2
SBN 2015-05-12
7
2015-05-08
Bakgrund
Samhällsbyggnadskontoret fick i september
2011 i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden
att upprätta en förstudie för en strandpromenad
mellan centrum och Gunnarsö. Förslag
till dragning presenterades tillsammans
med förslag till gestaltning, belysning
med mera. Förstudien godkändes av
samhällsbyggnadsnämnden 2013-02-12.
Arbetet med strandpromenaden har bedrivits
tillsammans med tekniska kontoret som
från sin nämnd har i uppdrag att anlägga en
promenad mellan campingarna i Havslätt och
på Gunnarsö.
Gunnarsö
Med anledning av tekniska kontorets
uppdrag att se till en längre sträcka utökades
samhällsbyggnadskontorets uppdrag i
samband med att förstudien för den södra
etappen godkändes. Resultatet av det utökade
uppdraget är denna förstudie för sträckan
Havslätt - centrum.
Riktlinjerna för gestaltning och utformning
av strandpromenaden som fastslogs i arbetet
med den södra etappen ska även gälla för
de norra delarna. Strandpromenaden ska
vara en sammanhållen promenad och det är
därmed viktigt med en enhetlig belysning och
utformning.
Havslätt
Pollaren Tall, cortenstål.
(Ateljé Lyktan)
Översiktskarta. Strandpromenaden ska binda ihop Havslätt och Gunnarsö.
sida 3
SBN 2015-05-12
8
2015-05-08
Befintliga gångvägar
Från Havslätt och söderut finns en befintlig gångväg
längs med kusten vilken slutar i höjd med Villa Knutsbo
och hamnens oljeupplag. Denna har under 2014
förbättrats och försetts med belysningspollare i enlighet
med gestaltningen för den södra etappen. För att slippa
gå längs med gatan har en kortare sträcka ny gångväg
anlagts vid Homhällan.
Förslag till dragning
Från oljeupplaget finns idag endast mindre stigar i
skogen norr om kraftvärmeverket och SAFT. Hur
strandpromenaden ska gå från Villa Knutsbo till
inre hamnen är inte helt självklart och tre alternativ
studerades inledningsvis, se karta sida 4. Hur
man än väljer att dra strandpromenaden kommer
vattenkontakten att vara minimal.
Studerade alternativ
Alternativ 1: Gå igenom skogen bakom oljeupplagen
och SAFT för att sedan ansluta till Hemvägen vid
Humlans förskola. Därefter via ordinarie gång- och
cykelvägnät ner till Inre hamnen.
Alternativ 2: Gå runt oljedepån för att därefter
ansluta och gå längs med Norra Strandgatan.
Alternativ 3: Gå igenom
Kolbergas villaområden
(alternativt genom koloniområdet)
och ut till Kolbergavägen och
vidare in till Inre hamnen.
sida 4
SBN 2015-05-12
9
2015-05-08
Val av alternativ
Alternativ 1 föreslås som huvudalternativ. Dragningen
bedöms vara det trevligaste alternativet då promenaden
går igenom ett lugnare skogsområde bortom trafikerade
gator. Dragningen ökar tillgängligheten till ett stadsnära
skogsområde och bidrar till att öka variationen i miljöer
som strandpromenaden passerar.
Alternativ 2 går närmast havet men saknar ändå direkt
vattenkontakt och går igenom storskaliga hamnmiljöer.
Räddningstjänsten har ställt sig frågande till att gå nära
oljedepån. På Norra Strandgatan kör tunga fordon och
gatan används dessutom för transporter av farligt gods.
Alternativ 3 har inte studerats vidare då det ansetts ligga
längst ifrån syftet med promenaden och till stora delar
blir en ”vanlig” gång- och cykelbana.
Kostnadsberäkning
Tekniska kontoret har sedan tidigare iordningställt
strandpromenaden mellan Havslätt och Villa Knutsbo.
Anläggandet av strandpromenaden, från Villa Knutsbo
till Hemvägen, beräknas kosta 2 500 000 SEK.
I detta ingår markarbeten och belysningspollare.
Markbeläggningen är stenmjöl och promenaden ser ut
enligt bilden här till höger.
Därtill kommer kostnader för att utveckla eventuella
målpunkter, läs mer under Förslag till målpunkter.
Genomförd etapp av strandpromenaden i Ernemar
Förslag till målpunkter
Tidplan
Tekniska kontoret planerar att genomföra norra etappen
under 2016.
För att ytterligare öka strandpromenadens attraktivitet
kan målpunkter utvecklas längs med promenaden.
Exempel på målpunkter kan vara utsiktsplatser,
grillplatser och bad. Målpunkterna behöver inte ligga
direkt längs strandpromenaden utan kan vara korta
avstickare, tydlig skyltning är viktigt för att göra det lätt
att hitta. Följande målpunkter har identifierats, se karta
sida 4 för målpunkternas placering.
A. Utsiktsplats norr om kraftvärmeverket. Härifrån
får man en överblick över stora delar av centrala
Oskarshamn. Platsen förses förslagsvis med
sittmöjligheter.
sida 5
B. Homhällan. Om/när Homhällan inte längre
behövs för hamnändamål skulle platsen kunna
utvecklas med exempelvis bad.
C. Utsiktsplats Kolsö. I slutet av Kolsövägen
finns en bit kommunal mark ut mot havet. På
klipporna med utsikt mot Blå Jungfrun anläggs
lämpligen en utsiktsplats med sittmöjligheter.
D. Havslätt. En fortsatt utveckling av badplatsen
och friluftsområdet i Havslätt stärker
strandpromenaden och ökar stadens attraktivitet.
SBN 2015-05-12
Samhällsbyggnadskontoret
Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, 572 28 Oskarshamn
tel: 0491-880 00, fax: 0491-883 09, e-post: sbk@oskarshamn.se
10
2015-05-08
SBN 2015-05-12
11
2015-05-08
Godkänt i samhällsbyggnadsnämnden 2013-02-12
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD
CENTRUM – GUNNARSÖ
JANUARI 2013
SBN 2015-05-12
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Viktor Zettergren
Frida Kjäll
Göran Landenius
Jerry Svensson
12
Samhällsbyggnadskontoret
Samhällsbyggnadskontoret
Samhällsbyggnadskontoret
Tekniska kontoret
WHITE ARKITEKTER
Linda Moström
Charlotta Davidsson
Mikael Norman
Filippa Karlsson
Oskarshamn 2013
Upphovsrättsinnehavare för bilder och kartor anges inom parentes.
Om inget anges äger Oskarshamns kommun upphovsrätten.
Framsida: Skissteckning (White), karta och foton (Oskarshamns kommun)
Förstudien godkändes 2013-02-12 av Oskarshamns kommuns samhällsbyggnadsnämnd.
SID 2
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
2015-05-08
SBN 2015-05-12
13
2015-05-08
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
DEL 1 - INTRODUKTION
Varför behövs en strandpromenad?
Vision och syfte
Förstudien
4
5
5
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
Tidigare strällningstagande
Riksintressen
Bebyggelse och verksamheter
Natur och kultur
Infrastruktur
Analys
Slutsatser
Exempel från andra städer
7
9
10
12
15
16
18
19
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
Sträckning
Gestaltning och utformning
Målpunkter och en fortsatt utveckling av området
Etappindelning och tidplan
Med utblick mot en norra etapp
23
28
33
40
45
BILAGA 1 - STRANDPROMENAD OSKARSHAMN - WHITE
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 3
SBN 2015-05-12
14
2015-05-08
DEL 1 - INTRODUKTION
VARFÖR BEHÖVS EN STRANDPROMENAD?
DEL 1 - INTRODUKTION
Det har länge funnits tankar på att anlägga en strandpromenad i Oskarshamn och
kommunen har kommit så pass långt att man säkerställt allmänhetens tillträde
till strandlinjen i detaljplaner och förrättningar som gjorts längs delar av kusten.
Någon sammanhängande promenad har dock aldrig anlagts.
Planer på att göra de centrala kajerna inom inre hamnen mer publika har aktualiserat frågan om möjligheterna att därifrån kunna röra sig längs kusten på en säker,
attraktiv och tillgänglig strandpromenad.
En strandpromenad skulle hjälpa till att öka Oskarshamns attraktivitet som boende- och besöksort och vara ett rekreationsstråk som erbjuder varierande upplevelser, alltifrån hamnverksamhet till skärgårdsmiljö.
Med en strandpromenad kommer turist- och rekreationsområden som Ernemar
och Gunnarsö bättre till sin rätt och får en tydligare koppling till stadens centrum.
Även om delar av kaj- och strandlinjen i Oskarshamns stad är privatiserad har
Oskarshamns kommun cirka 32 mil fastlandskust som allmänheten till stora delar
har tillträde till. Vad som saknas, både i centralorten och i kommunen i stort,
är områden med god tillgänglighet och som är allmänt tillgängliga. Här fyller
en strandpromenad ett viktigt syfte då den ger allmänheten tillträde till delar av
strandlinjen och samtidigt erbjuder god tillgänglighet.
Utsikt mot Ernemar hamn sett ifrån Hotell Corallen.
SID 4
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
15
2015-05-08
VISION OCH SYFTE
Visionen är att Oskarshamns stad ska ha en strandpromenad, ett sammanhängande promenadstråk som sträcker sig ifrån Gunnarsö i söder till Havslätt i norr.
Syftet med strandpromenaden är i första hand att vara ett rekreationsstråk riktat till
dem som är ute efter att ta en promenad eller söker en lugnare rekreation. Strandpromenaden ska vara ett komplement till de ordinarie gång- och cykelvägarna, därmed
sagt ska det inte vara förbjudet att cykla eller springa längs promenaden men det ska
ske på de gåendes villkor.
Samhällsbyggnadskontoret fick den 21 september 2011 i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att upprätta en förstudie för en strandpromenad mellan centrum och Gunnarsö. En förstudie på en norra etapp, centrum – Havslätt, kommer
att följa denna förstudie.
Förstudien ska fungera som vägledning i det kommande arbetet med strandpromenadens anläggande.
Målet med förstudien är att presentera:
lämplig sträckning
gestaltningsalternativ
kostnadsberäkning
Projektet har genom mervärdesavtalet och Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB)
kunnat ta hjälp av White arkitekter (White) för att titta närmare på strandpromenadens gestaltning. Möten med flera av områdets verksamheter har genomförts
Whites arbete har dels inarbetats i denna förstudie men utgör även diskussionsunderlag för hur en bredare utveckling av området kan ske. Deras arbete presenteras
i sin helhet i bilaga 1.
Under arbetets gång har möten med representanter för områdets verksamheter
genomförts.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 5
DEL 1 - INTRODUKTION
FÖRSTUDIEN
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
SBN 2015-05-12
16
ORIENTERINGSKARTA
1. Ernemar fotbollsplaner/
Elajohallen
2. Ernemar småbåtshamn
3. Gotlandsterminalen
4. Gunnarsö camping/stugby
5. Hotell Corallen
6. Liljeholmens stearinfabrik AB
7. Oskarshamns marina
8. Oskarshamnsvarvet
9. Press och plåt AB
10. SKB:s kapsellaboratorium
11. Reningsverk
SID 6
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
2015-05-08
SBN 2015-05-12
17
2015-05-08
DEL 2 – FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Här följer en genomgång av tidigare ställningstaganden som på olika sätt påverkar
en framtida strandpromenad.
Detaljplaner med mera
För området finns följande planer:
• APL1212A
• A4809
• A4828
• A4872
• A4919
• A4954
• A4974
Översiktsplan och fördjupad översiktsplan
Översiktsplan 2000
Oskarshamns kommun ska verka för att:
• Skapa attraktiva gång- och cykelstråk för att öka användningen i ett folkhälsosyfte. (s. 69)
En förlängning av den nya gång- och cykelvägen över ”Gröndalsbron” bör byggas ut till Ernemars småbåtshamn. Träd och buskar bör planteras utmed Gröndalsgatan. Cykelstråket från Gröndalsgatan genom stadsparken mot centrum bör
förbättras. (ss 119-120)
Fördjupad översiktplan över Oskarshamns stad
I förslaget till fördjupad översiktplan för Oskarshamns stad, som är ute på granskning 2012-12-12 till 2013-02-11, finns en ambition att förbättra vattenkontakten
för allmänheten och på det viset öka stadens attraktivitet. Den fördjupade översiktsplanen avser möjliggöra för en strandpromenad mellan Havslätt i norr och
Gunnarsö i söder. (Del 1: s.50)
Inom plan A4974 samt i lantmäteriförrättningar för Marinan 2 och Verkstaden 13
har allmänhetens passage och tillträde till strandlinjen säkerställts. I andra planer
säkerställs en framtida strandpromenad genom att de tillåter hamnverksamhet där
promenaden är tänkt att gå fram.
Kommunen äger den mesta marken inom vilken strandpromenaden är tänkt att
gå.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 7
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
Del 2 redovisar strandpromenadens förutsättningar som kommit fram genom inventering, möten, platsbesök med mera. Delen avslutas med en analys inför det kommande förslagsarbetet.
Efter vissa av avsnitten har ledord för det fortsatta arbetet tagits fram. Dessa rör
aspekter som ansetts viktiga att lyfta fram och som ska vägleda det fortsatta arbetet.
SBN 2015-05-12
18
2015-05-08
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
Inre Hamnen
Under våren 2012 startade stadsomvandlingsprojektet Inre Hamnen som avser att
hantera det inre hamnområdet och arbeta fram en plan över områdets framtida
markanvändning. Projektet har initierats till följd av planerna på att flytta färjeterminalen till Månskensviken och vad de markområdena som frigörs ska användas till i framtiden. I samband med detta tar man ett större grepp över den inre
hamnen och ser till hur området kan utvecklas. Projektområdet sträcker sig från
Gröndalsgatan - färjeterminalen längs med Skeppsbron och bort till Brädholmen
och kvarteret Laxen (Bohmans)/norra kajen och slutar vid Kustbevakningens nya
anläggning. I projektet är en viktig del att se till hur kajerna kan komma allmänheten till nytta och bli attraktivare att vistas längs.
Under 2013 kommer parallella uppdrag att genomföras
i projektet och för att inte
föregå det arbetet kommer
denna förstudie inte behandla
området för inre hamnen. Endast en föreslagen sträckning
längs kajerna presenteras.
Ny färjeterminal
Området som kommer
behandlas i Inre hamnenprojektet
SID 8
Ovan: Nuvarande färjeterminal samt utblick över området för Inre hamnen.
Nedan: Markerat område för den nya färjeterminalen.
För att få till en bättre färjeterminal och på sikt förhoppningsvis utöka trafiken med
nya destinationer är planerna
att anlägga en ny terminal vid
Månskensviken, mellan Liljeholmens stearinfabrik AB och
Press och Plåt AB. Projektet är
beroende av att saneringen av
hamnbassängen kan komma
igång vilket beräknas kunna
ske, om processen löper på
utan att stöta på hinder, under
2013.
Den nya terminalens utformning föranleder att Gröndalsgatan leds om söder om
befintlig sträckning på fastighet Kristineberg 1:6. Till den nya passagerarterminalen uppförs gång- och cykelbana längs Gröndalsgatan och ut mot Liljeholmskajen
där den nya terminalbyggnaden kommer ligga. I detaljplanen för färjeterminalen
har det säkerställts att mark ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
Ny detaljplan för Gunnarsö
19
För Gunnarsö camping/stugby är en
ny detaljplan på gång. I det arbetet
fastläggs lämpligen strandpromenadens sträckning och nödvändiga
rättigheter rörande tillträde och
tillgänglighet. Inom området för den
kommande detaljplanen föreslår
förstudien en sträckning.
RIKSINTRESSEN
Oskarshamns hamn med anslutande farled är av Trafikverket/Sjöfartsverket
utpekat som riksintresse. Området kring Ernemar småbåtshamn ingår i riksintresseområdet och är utpekat som strategiskt omvandlingsområde. Därmed finns en
risk att området i framtiden kan komma tas i anspråk för hamnverksamhet men
sannolikheten för ett sådant scenario får i dagsläget ses som avlägset då hamnen
avser expandera inom den norra hamnen. Om en hamnutbyggnad trots allt sker
flyttas fritidsbåtshamnen enligt länsstyrelsens riksintressebeskrivning lämpligen
till den innersta hamnen (gästhamnen) vilken inte berörs av riksintresset. Ytterligare bostäder inom den norra delen av Ernemar kan begränsa framtida möjligheter att använda området för hamnverksamhet.
Gröndalsgatan är till följd av sin betydelse för hamnen också av riksintresse.
Till höger: Badplats och hopptorn.
Nedan: Gunnarsö stugby.
Karta över riksintresset Oskarshamns hamn
(Länsstyrelsen Kalmar Län 2007:20)
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 9
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
En ny detaljplan för Gunnarsö inklusive stugbyn samt markområden på fastlandet
är i startgroparna. I det arbetet fastläggs lämpligen strandpromenadens sträckning
och nödvändiga rättigheter rörande tillträde och tillgänglighet. Inom området för
den kommande detaljplanen föreslår förstudien en sträckning, observera att den
kan komma att förändras.
2015-05-08
SBN 2015-05-12
20
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
BEBYGGELSE OCH VERKSAMHETER
Döderhultsvikens södra strand har en historia som viktig plats för stadens varvsindustri och än idag bedrivs här verksamhet inom den näringen, men nu endast
skeppsunderhåll. Väster om varvet ligger färjeterminalen med trafik till Gotland.
Färjetrafik mellan Oskarshamn och Visby har pågått sedan 1800-talet och idag
planeras för ett nytt färjeläge längre österut vid Månskensviken på den södra sidan
av hamnen.
2015-05-08
Längs Gröndalsgatan ligger även tre andra industrier; SKB:s kapsellaboratorium,
Press och Plåt samt Liljeholmens stearinfabrik. Här finns även stadens avloppsreningsverk.
Vid Ernemar anlades år 1830 en lotsstation som var aktiv ända fram till 1973 då
verksamheten flyttade till norra sidan av hamnen och Homhällan. Istället ligger
här nu Ernemar småbåtshamn vilken är kommunens största hamn för fritidsbåtar.
I och kring det gamla lotsstationsområdet finns idag ett tiotal bostadsfastigheter,
de flesta koncentrerade runt Lotsstigen. Flera byggnader har anor från lotstiden,
exempelvis finns den gamla lotsutkiken kvar.
Flygbild över Ernemar hamn, gamla lotsstationen och vinterförvaringsplanen.
Historisk flygbild över varvet.
På markområdet för den nya färjeterminalen låg tidigare ett kopparverk och till
följd av detta är marken kraftigt förorenad. Även hamnbassängen belastas av
omfattande föroreningar och för tillfället pågår arbete med att kunna påbörja en
sanering av denna. Saneringen är en förutsättning för att det nya färjeläget ska
kunna anläggas.
SID 10
Med utsikt över hamninloppet ligger Hotell Corallen lokaliserat utanför Liljeholmens fabrik. Öster om hotellet har Ernemarviken sitt inlopp, en vik som är kantad
av bryggor. Längst in har Oskarshamns Marina sin verksamhet med försäljning
och verkstad. I anslutning till marinan ligger en större plan för vinterförvaring av
båtar. Oskarshamns Marina är till försäljning och kommer troligtvis inom en snar
framtid att byta ägare. Planer finns på att möjliggöra för en bättre båtupptagningsanläggning längst in i Ernemarviken, i anslutning till marinans verksamhet och
vinterförvaringsplanen.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
21
2015-05-08
Söder om vinterförvaringen har Oskarshamns AIK flera fotbollsplaner och här
ligger även Elajohallen.
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
Sedan 1930-talet har Gunnarsö mer allmänt använts som badplats och blev snabbt
en populär sådan. Under 30-talet uppfördes bland annat vägar och bryggor på ön.
År 1958 uppfördes en stugby och idag finns även en camping på ön medans stugorna ligger på fastlandet. Nyligen tog ett privat företag över driften av campingen
och stugbyn om man avser investera flera miljoner för att rusta upp och bygga
nytt.
De olika verksamheterna finns markerade på orienteringskartan på sida 6.
Av verksamheter inom området är det flera som skulle gynnas av anläggandet av
en strandpromenad och att fler människor rör sig i området. Vid möten med olika
näringsidkare har alla mer eller mindre ställt sig positiva till projektet och många har
själva haft egna idéer som kommit projektet till nytta.
Ledord för det fortsatta arbetet:
• Strandpromenaden ska fungera tillsammans med den
bebyggelse och de verksamheter som finns, idag och
efter hur de planerar att utvecklas.
• Strandpromenaden ska komma besöks- och rekreationsnäringen till nytta och även vara en del i utvecklingen av området.
• Strandpromenaden vitaliserar området, ökar dess
attraktivitet och leder till liv och rörelse. Något som
gynnar verksamheterna längs promenadens sträckning.
Ovan: Gamla lotsutkiken
Nedan: Gotlandsfärjan på väg ut. Den karakteristiska bockkranen
är ett landmärke i Oskarshamn.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 11
SBN 2015-05-12
22
NATUR OCH KULTUR
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
Områdesbeskrivning
Projektområdet har en blandad karaktär och erbjuder olika miljöer medan man
rör sig genom det; från en urban miljö i väster till skärgårdsmiljö och natur i öster.
Området som strandpromenaden är tänkt att gå igenom är redan idag mer eller
mindre ianspråktaget och är bitvis ett välanvänt rekreationsområde. Exempelvis
piren vid Ernemar småbåtshamn som används för både bad och grillning men
även udden söder om piren används och flera stigar finns här upptrampade.
2015-05-08
Ernemarviken är en havsvik som kommit att fyllas igen under 1900-talets senare
hälft. Tidigare gick viken ungefär så långt som där dagens fotbollsplaner ligger,
vilket syns i den ekonomiska kartan från 1942, men på flygfoto ifrån 1973 är viken
utfylld till dagens läge. Viken är relativt grund och det växer vass på en del ställen,
viken kantas av flertalet bryggor.
Ovan: Ernemarviken.
Till vänster: Gröndalsgatan
utanför Press och Plåt.
Till höger: Ekonomiska
kartan från 1942.
Längs Gröndalsgatan (se bild ovan) och området för det nya färjeläget dominerar
slyvegetation som är i behov av skötsel och på flera ställen syns bergsskärningar
och hällar. Stora delar av detta område kommer att rensas och jämnas ut i samband med byggnationen av den nya färjeterminalen. Då marken är mycket förorenad, efter det kopparverk som tidigare låg på platsen, är man efterhållsam med att
tillåta vegetation kring det nya färjeläget och viss sanering planeras ske.
SID 12
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
23
Ernemar pir är en konstgjord vågbrytare som lagts ut mellan några öar/hällar och
skyddar småbåtshamnen som ligger innanför. På den största ön och på vissa andra
platser längs piren växer slyvegetation och en och annan större björk, i övrigt är
piren relativt karg.
Gunnarsö stugby avgränsas i norr av en kanal som är uppåt fem (5) meter bred.
Kanalen går i kulvert under Lotsgårdsvägen och fortsätter ett hundratal meter åt
väster in mot Ernemar gård, en gammal byggnad uppförd på slutet av 1800-talet.
Till kanalen sker tillflöde av vatten via dagvattenledningar från omkringliggande
gator.
Inom stugbyn dominerar hällmarker och tallskog och ute på Gunnarsö ser naturen ut på liknande sätt men med ett glesare tallbestånd. På ön finns även större
stenhällar ner i havet som är populära bland soldyrkare och badande.
Några högre unika naturvärden har inte konstaterats inom inventeringsområdet, vissa äldre tallar och ekar har konstaterats och bör i möjligaste mån bevaras.
Områdets karaktär i kombination till dess stadsnära läge gör det intressant som
rekreations- och strövområde.
Inom området finns möjlighet att se olika fågelarter och flera arter häckar även
här. Havsörn har också skådats.
Strandskydd
Strandskyddets syften är att möjliggöra för alla att med stöd av allemansrätten
nyttja strandområden för friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för djur- och
växtlivet.
För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt påverka strandskyddsområdet
krävs dispens. För att få dispens från strandskyddet krävs ett särskilt skäl enligt
lagen, och att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt. I de flesta fall är det
kommunen som prövar ansökningar om dispens.
Om du planerar en åtgärd inom ett strandskyddsområde som dessutom har ett annat skydd enligt miljöbalkens 7 kapitel prövas din ansökan istället av länsstyrelsen.
Detta är områden som är skyddade som naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, miljöskyddsområden,
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 13
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
Söder om Ernemar pir ligger en, till mesta delar, tallbeväxt udde som i öster ut
mot Korsholmen har högre klippor som sluttar ner mot havet. På udden finns
flertalet upptrampade stigar och även stengärdsgårdar (se bild nedan).
2015-05-08
SBN 2015-05-12
24
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
Natura2000-områden, landskapsbildskyddsområden och vattenskyddsområden.
Strandpromenaden berörs inte av något av ovanstående.
Inom stora delar av strandpromenaden är strandskyddet upphävt genom gällande
detaljplaner. Inom områden som omfattas av avstyckningsplan (för strandpromenaden APL1212A) råder åter strandskydd sedan år 1964.
En strandpromenad bedöms uppfylla del av strandskyddets syfte då den möjliggör
för allmänhetens tillträde till strandnära områden och inte hindrar ett nyttjande.
Däremot kan den komma påverka livsvillkoren för djur- och växtliv.
Så länge strandpromenaden inte tar ny mark i anspråk utan följer befintliga stigar
mm och avser en enklare förbättring av dessa är bedömningen att dispens ifrån
strandskyddet inte krävs. Om dispens ifrån strandskyddet skulle behövas, ifall
exempelvis ny mark skulle behöva tas i anspråk, kan 1:a, 3:e, 5:e och 6:e punkten
enligt 7 kap. 18 c § miljöbalken åberopas som särskilt skäl.
2015-05-08
Stigande havsnivåer och översvämningsrisk
En strandpromenads lokalisering nära vatten gör den utsatt för eventuella höjningar av, i det här fallet, havsnivån. Tillfälliga fluktuationer förekommer vanligt
till följd av väder och vind men på sikt kan en mera permanent höjning komma
ske. Vissa markområden längs kuststräckan Centrum – Gunnarsö är mera låglänt
och översvämmas lätt, risk förekommer således att, om inte åtgärder görs, delar av
strandpromenaden kommer översvämmas.
Stora områden där strandpromenaden är tänkt att gå fram kommer, som kartan
visar, att påverkas av en framtida havsnivåhöjning. På vissa platser kan det vara
rimligt att redan idag anlägga promenaden på en lägstanivå som klarar en framtida höjning men ett säkerställande av alla områden skulle kräva ingrepp som inte
står i proportion till investeringen. Problemen löses bäst efterhand som man ser
till översvämningsriskerna för större områden.
Ledord för det fortsatta arbetet:
• Strandpromenaden ska anpassas efter platsens förutsättningar och inte göra större ingrepp än nödvändigt.
• I första hand ska befintliga stigar användas.
• Träd ska så långt som möjlig sparas.
• Djur och växter ska inte påverkas negativt
Vid en höjning av havsnivån med 2,5 meter riskerar
följande områden att översvämmas. Mörkblå linje visar
dagens kustlinje.
SID 14
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
25
2015-05-08
INFRASTRUKTUR
Följande avsnitt redovisar den infrastruktur i form av vägar, gång- och cykelvägar
med mera som finns i anslutning till strandpromenaden.
Från andra stadsdelar i Oskarshamn går det cykelväg ut till Gunnarsö längs Östersjövägen. Gång- och cykelväg finns även längs med Gröndalsgatan fram till i
höjd med Nitaregatan. Från inre hamnen går cykelväg förbi Gotlandsterminalen
och ner till Gröndalsgatan, härifrån forstätter ett cykelstråk genom Gröndal ner
till Östersjövägen. Karta till höger visar var det finns gång- och cykelvägar, enbart
gångbana finns på fler ställen.
Vägar och gator
Gröndalsgatan är en av de mest trafikerade gatorna inom strandpromenaden och
är tillfartsväg för trafiken till Gotlandsfärjan. Verksamheterna längs gatan genererar även de tunga transporter och gatan är huvudväg för gäster till Hotell Corallen
och de som besöker Ernemar och Oskarshamns Marina. Avsaknaden av gång- och
cykelväg öster om Nitaregatan gör Gröndalsgata till en mindre lämpad gata för
mjuka trafikanter.
Östersjövägen är den andra större gatan i strandpromenadens närhet, denna är
klassad som huvudgata och är tillfart för Gunnarsö och bostadsområdena Amerika, Mysingsö och till viss del även Kristineberg.
Från Östersjövägen når man Gröndalsgatan via Lotsgårdsvägen.
Parkering
Anvisad parkering finns på grusplanen vid Gunnarsö och vid Ernemar hamn.
Därutöver erbjuder de olika verksamheterna parkeringsmöjligheter för sina besökare.
Enligt gällande detaljplan A4809 är ”BMX-banan”, ett mindre markområde i
Befintliga gång- och cykelvägar (grön markering). Parkeringarna vid Gunnarsö och småbåtshamnen är utmarkerade med ett P.
anslutning till vändplanen vid Berggrundsvägen samt ett område mellan Båtsmannen 3 och Lotsstigen utpekade som möjliga nya parkeringsplatser. Inga av dessa
platser är idag iordningsställda som parkeringar.
Ledord för det fortsatta arbetet:
• En säker trafikmiljö för mjuka trafikanter
• God tillgänglighet; längs med strandpromenaden samt
kopplingen till omgivningen; hur man tar sig till och
från strandpromenaden.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 15
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
Gång- och cykelvägar
SBN 2015-05-12
26
ANALYS - MÅLPUNKTER
Med målpunkter avses platser och verksamheter som på olika sätt drar till
sig besökare. En strandpromenad kan på olika sätt komplettera dessa och komma
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
dem tillgodo. Vice versa kan de bidra de till att strandpromenaden blir välanvänd.
2015-05-08
Utöver ovan utpekade målpunkter finns ett antal mindre informella målpunkter
som kan vara viktig för den enskilde, det rör sig om grillplatser, hundbad, klippbad
eller bara en plats där man kan slå sig ner och se ut över havet.
Bland verksamheter och platser har nedanstående identifierats som viktiga målpunkter i området. Vissa av dem berör direkt strandpromenaden medan andra
ligger vid sidan om, men för områdets utveckling är de alla viktiga.
Gunnarsö: Populär allmän badplats med både hopptorn och badbryggor. Här
finns även camping och stugby samt äventyrsgolf, kanotuthyrning, restaurang med
mera.
Ernemar: Småbåtshamn, hundbad med mera. Populärt ströv- och rekreationsområde där man på flera platser har utsikt mot Blå Jungfrun, går man dessutom ut på
piren kommer man nära fartygen som angör hamnen.
Hotel Corallen/Liljeholmens: Hotellet erbjuder utöver övernattning restaurang
och konferens. Liljeholmens stearinfabrik har en fabriksbutik som, likt hotellet,
när det nya färjeläget anläggs får ett bra läge och exponeringsmöjlighet mot färjeresenärerna.
Nya färjeterminalen: Terminalen kommer leda till att fler människor rör sig i området, även om de är på väg härifrån. Att ta tillvara på de möjligheter som den nya
terminalen ger är viktigt för dels de närmaste verksamheterna men även för staden
i stort som ges goda möjligheter att visa upp sig från en av sina bästa sidor. Ett gott
intryck kan medföra att färjeresenärer i framtiden väljer att besöka Oskarshamn.
Målpunkter inom området. (White arkitekter)
Elajohallen/fotbollsplaner: Oskarshamns AIKs fotbollplaner med tillhörande
idrottshall. Här bedrivs både träning och spelas matcher. Här ska en konstgräsplan
anläggas vilket innebär att användningen ökar under vinterhalvåret.
SID 16
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
27
2015-05-08
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
ANALYS - ANVÄNDAREN
Vem kommer att använda strandpromenaden?
Människor har olika syn på och behov av en strandpromenad. För att försöka
belysa strandpromenadens användbarhet ur olika aspekter har ett antal användargrupper tagits fram, se ovan. Grupperna är framtagna av White och utifrån dem
har förslag till åtgärder tagits fram. Beskrivning av de olika grupperna och vilka
behov de har finns att läsa om i bilaga 1 sidorna 4-5.
ANALYS - ODEFINIERADE RUM OCH BARRIÄRER
I arbetet har också ingått att se till odefinierade rum och barriärer i området.
Odefinierade rum handlar om upplevelsen att som gående röra sig i området,
om storskalighet och avsaknad av struktur. Barriärer är inslag som på olika sätt
hindrar en att ta närmaste vägen och kan vara både naturliga och anlagda. Stora
industritomter kan vare en typ av barriär men även topografi kan utgöra en slags
barriär. Se vidare bilaga 1 sidorna 8-11.
Ovan till vänster: Användargrupper.
Ovan till höger: Barriärer.
Till höger: Odefinierade rum.
(White arkitekter)
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 17
SBN 2015-05-12
28
SAMMANSTÄLLNING LEDORD
SLUTSATSER - POTENTIAL
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
En väl utformad och underhållen strandpromenad kan bli ett välanvänt promenadstråk som bidrar till att ge oskarshamnarna ökad livskvalitet och samtidigt
hjälper till att öka stadens attraktivitet.
Inom den södra etappen finns bland annat kommunens största småbåtshamn,
stadens största badplats, camping och stugby, hotell och inom en snar framtid en
ny färjeterminal. Området är dessutom redan idag ett populärt ströv- och rekreationsområde.
Området är med andra ord en viktig del av staden och har dessutom en potential
som inte utvecklats till fullo ännu. Att kunna sammanföra ovanstående komponenter skulle innebära ett lyft för Oskarshamn; som boendeort, som besöksmål,
eller bara som ett stopp på väg till färjan. Här kan en strandpromenad spela en
central roll och bidra till att områdets potential kommer till sin rätt.
Att bara anlägga en strandpromenad kommer inte räcka för att nå områdets fulla
potential och insatser kommer behöva göras på ett bredare plan, utanför den direkta strandpromenaden. Det handlar om en allmän upprustning av området men
också insatser på vissa enskilt viktiga platser. Förslag till detta kommer att presenteras i del 3.
SID 18
2015-05-08
Bebyggelse och verksamheter:
• Strandpromenaden ska fungera tillsammans med den bebyggelse och de verksamheter som finns, idag och efter hur de planerar att utvecklas.
• Strandpromenaden ska komma besöks- och rekreationsnäringen till nytta och
även vara en del i utvecklingen av området.
• Strandpromenaden vitaliserar området, ökar dess attraktivitet och leder till liv
och rörelse. Något som gynnar verksamheterna längs promenadens sträckning.
Natur och kultur:
• Strandpromenaden ska anpassas efter platsens förutsättningar och inte göra
större ingrepp än nödvändigt.
• I första hand ska befintliga stigar följas.
• Träd ska så långt som möjlig sparas.
• Djur och växter ska inte påverkas negativt
Infrastruktur:
• En säker trafikmiljö för mjuka trafikanter
• God tillgänglighet; längs med strandpromenaden samt kopplingen till omgivningen; hur man tar sig till och från strandpromenaden.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
29
2015-05-08
EXEMPEL FRÅN ANDRA STÄDER
UDDEVALLA
Nedan följer exempel på strandpromenader i andra städer.
Bilderna utgör inspiration för hur en strandpromenad i Oskarshamn kan komma
att utformas och se ut.
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
UDDEVALLA
UDDEVALLA
Uddevalla strandpromenad är en totalt 9,3 kilometer lång promenaden. Delen
som går längs med vattnet är en uppåt 3 meter bred stenmjölsgång där en längre
sträcka dessutom går på brokonstruktion och hänger längs klippväggen.
Längs promenaden finns flera badplatser, både sandstrand, klippbad och bad från
brygga är möjligt.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 19
SBN 2015-05-12
30
2015-05-08
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
HELSINGBORG
HELSINGBORG
Längs Helsingborgs strandpromenad, som startar i Norra hamnen, finns möjligheter till olika aktiviteter. Promenaden är bred, runt 7 meter, och har en hårdgjord
beläggning.
HELSINGBORG
HELSINGBORG
SID 20
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
31
VARBERG
VARBERG
Varbergs strandpromenad har sin början i centrala staden, invid kallbadhuset och
fästningen, och går sedan söderut till stadens största badstrand, Apelviken. Till
stora delar är strandpromenaden en 4 meter bred asfaltspromenad men sträckor
med stenmjöl finns också.
Längs promenaden finns flera badplatser, både sandstrand, klippbad och bad från
brygga är möjligt.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 21
DEL 2 - FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANALYS
VARBERG
2015-05-08
SBN 2015-05-12
32
2015-05-08
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
OSKARSHAMNS STRANDPROMENAD
SID 22
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
33
2015-05-08
DEL 3 – OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
STRÄCKNING
I kartan på förra sidan ses förslag till sträckning av Oskarshamns nya strandpromenad. Från Gröndalsgatan vid Verkstad 14 är det strax under 4 kilometer
ut till Gunnarsö. Lägger man dessutom till sträckan som kommer till inom Inre
hamnen-projektet är strandpromenadens längd ifrån Brädholmen ut till Gunnarsö
nästan 5 kilometer. (Promenadens totala längd kommer bli över 8 kilometer)
Strävan har varit att komma nära vattnet men på vissa sträckor har förutsättningarna varit sådana att detta inte ansetts möjligt/lämpligt. På vissa ställen har strandpromenaden till följd av pågående och kommande verksamheter fått förläggas en
bit ifrån vattnet. Varvs-, kapsel- och plåtindustri samt den nya färjeterminalen har
föranlett att promenaden måste gå längs Gröndalsgatan.
Strandpromenadens huvudsträckning ska ha god tillgänglighet*.
(*vad som avses med god tillgänglighet redogörs för under rubrik Tillgänglighet och
användning sida 38)
Till huvudsträckningen har ett antal avstickare pekats ut. Dessa kompletterar på
olika sätt huvudsträckningen och är både genväg och ibland en liten omväg till
huvudsträckningen. Avstickarna presenteras på sidorna 26-27.
I största mån har inga nya markområden tagits i anspråk utan till stora delar följer
promenaden befintliga stigar som breddats och fått bättre markbeläggning.
Här följer en mera detaljerad genomgång av sträckningen.
Gröndalsgatan
Gröndalsgatan kommer vid anläggandet av en ny färjeterminal att genomgå stora
förändringar. Gatan kommer att dras om i en båge åt söder, runt planerad långtidsparkering och rangerområde, och extra körfält kommer också till för att den
stora mängden fordon som på kort tid anländer vid färjans ankomst ska kunna tas
omhand.
Terminalprojektet kommer bygga ut gång- och cykelvägen, som idag slutar vid
Nitaregatan, ända fram till den nya terminalbyggnaden. Därifrån är det inte långt
till Hotell Corallen där den första egentliga vattenkontakten sker för strandpromenadens södra etapp. Mellan terminalen, Liljeholmens och Hotell Corallen planerar
terminalprojektet för en ”stenpark”. Detta blir en mycket viktig plats i framtiden
och förslag till hur denna kan hanteras presenteras under rubriken Målpunkter och
en fortsatt utveckling av området, sida 34.
Inom denna del är strandpromenaden detsamma som ordinarie
gång- och cykelväg.
Alternativ: Det vore bra om
dagens sträckning av Gröndalsgatan kunde behållas i största
mån och att lastbilsuppställning
och långtidsparkering istället
låg söder om gatan. På så vis blir
strandpromenaden mer orienterbar och dessutom är möjligheten att den kommer användas
av färjeresenärerna bättre om
den låg centralt i området.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 23
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
Här följer en presentation av det förslag förstudien arbetat fram och de alternativ
som finns kring strandpromenadens genomförande. Delen börjar med en genomgång
av föreslagen sträckning och därefter följer förslag till strandpromenadens gestaltning
och utformning och hur promenaden kan berikas med intressanta målpunkter. Del
3 avslutas med en genomgång av förslag till tidplan samt en kostnadsberäkning för
genomförandets olika delar.
SBN 2015-05-12
34
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
Liljeholmskajen - Marinan
Strandpromenaden passerar
”stenparken” och rundar sedan
hotellet på en bryggkonstruktion. Denna byggs samman
med hotellets befintliga brygga
och fortsätter sedan på Ernemarvikens västra sida, antingen
på land eller fortsättningsvis på
brygga. En gångbrygga längs
med viken får inte begränsa
segelrännan in i viken.
ordnas med strandpromenaden.
Marinans planer på att anlägga
en upptagningsanordning för
båtar samt ny brygga kan sam-
2015-05-08
med befintlig stig, gå åt sydost
och ut mot platsen där piren
möter land.
Småbåtshamnen – Stugbyn
Strandpromenaden följer Berggrundsvägen ner till infarten till
fastigheten Bergvik 1. Härifrån
fortsätter promenaden längs befintlig naturstig, öster om ”BMXbanan”, och fram till kanalen där
en bro anläggs över till stugbyn.
Ernemar småbåtshamn
Stugbyn – Gunnarsö
Från längst in i Ernemarviken
följer strandpromenaden Gröndalsgatan fram till Lotsgårdsvägen och därifrån norrut upp till
hamnplanen vid småbåtshamnen. Att promenaden inte följer
Ernemarvikens östra strand
beror på att befintlig fastighet,
Slipen 1, har sjötomt och därmed
skär av möjligheten att gå längs
med vattnet.
Inom stugbyn följer strandpromenaden till att börja med
den befintliga vägen innan den
viker av mot den lilla badviken.
Promenaden passerar badviken
och dansbanan och går därefter
upp och rundar kullen för att
sedan gå ut till den befintliga
gång- och cykelbanan vid Östersjövägen. Strandpromenaden
går sedan ut på Gunnarsö där
den har sin ena ändpunkt i höjd
med den allmänna badplatsen.
Slutlig sträckning bestäms i
detaljplanearbetet.
Ifrån hamnplanen går strandpromenaden österut mot den gamla
lotsutkiken för att sedan, längs
SID 24
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
35
2015-05-08
Med ovanstående sträckning kommer strandpromenaden att passera bland annat
följande platser
Ernemarviken
Hotell Corallen
Ernemar småbåtshamn
Gamla lotsutkiken
Naturstig öster om BMX-banan
Gunnarsö stugby
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 25
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
Ernemar kanal
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
SBN 2015-05-12
36
AVSTICKARE
Till den föreslagna strandpromenaden har tre ”avstickare”
pekats ut. Dessa kompletterar på olika sätt huvudsträckningen,
exempelvis om man vill ta en lite längre runda eller vill bege sig
ut i terrängen. Avstickarna syns på kartan som rödmarkerade
prickade sträckningar och på nästa sida följer en genomgång av
respektive avstickare.
Avstickarna har lite olika karaktär och bjuder därför olika grader
av tillgänglighet. I genomgången redogörs för sträckans tillgänglighet*.
(*vad som avses med god tillgänglighet redogörs för under rubrik
Tillgänglighet och användning sida 38)
SID 26
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
2015-05-08
SBN 2015-05-12
Avstickare – Småbåtshamnen
Tillgänglighet: God
2015-05-08
Avstickare – Piren
En redan idag populär promenadväg är ut på piren som
skyddar småbåtshamnen. Här
kommer man som närmast
havet och man har en fin utsikt
ut mot Blå Jungfrun men även
inåt staden.
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
Udden öster om Ernemarviken
kantas av bryggor och har en befintlig slinga som går runt udden,
här finns även idag en anordnad
grillplats. Avstickaren är ett bra
komplement till huvudpromenaden för den som vill ta en längre
runda och titta på båtar.
37
Tillgänglighet: God
Avstickare – Udden
Befintliga mindre stigar blir
avstickare för den som vill ta en
liten tur runt udden. Bitvis svår
terräng gör avstickaren svårframkomlig och lämpar sig främst
för gående. Ska fortsätta vara en
naturstig.
Tillgänglighet: Sämre
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 27
SBN 2015-05-12
38
2015-05-08
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
GESTALTNING OCH UTFORMNING
Strandpromenadens gestaltning och utformning ska spegla dess funktion och anpassas till de platser den passerar. Detta betyder att dess olika delar kan komma att
skilja sig åt något. För att ändå åstadkomma en röd tråd föreslås ett antal gestaltningselement vara genomgående för strandpromenaden; belysning och skyltning.
DIMENSIONERING OCH MARKMATERIAL
Strandpromenadens olika delar kommer att skilja sig åt i dimensionering och
markmaterial. Strandpromenaden rör sig igenom olika områden med olika karaktär, karaktärer som riskerar förtas om en enhetlig dimensionering genomförs.
Strandpromenadens syfte att i första hand vara ett rekreationsstråk för promenerande har varit vägledande för dimensioneringen. Promenadens dimensionering
kan därmed hållas relativt måttlig och behöver på det viset inte göra något större
ingrepp i landskapet. En dimensionering och ett slags markmaterial föreslås mer
frekvent och kan sägas utgöra utgångspunkt för hur strandpromenaden ska anläggas. Det är stenmjölsgång om cirka 2 meters bredd.
En bra anlagd stemjölsgång erbjuder god framkomlighet och klarar de flesta
tillgänglighetskrav. De användargrupper som inte tillgodoses är de som behöver
ett helt slätt asfaltunderlag, exempelvis inlinesåkare. Men som redovisas under
avsnittet Tillgänglig- och användarvänlighet finns det goda möjligheter för dem att
röra sig i området.
Följande typsektioner visar utgångspunkten för hur strandpromenaden ska
utformas och vilken markbeläggning olika avsitt kommer få. Där promenaden
sammanfaller med det ordinarie gång- och cykelvägnätet blir markbeläggningen
asfalt men på övriga sträckor föreslås ett markmaterial i form av stenmjöl eller
likvärdigt material. Runt Hotell Corallen samt längs avsnitt av Ernemarvikens
västra strand föreslås strandpromenaden gå på en bryggkonstruktion.
SID 28
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
Sektion och referensbild på
utgångspunkten för strandpromenadens dimensionering och markbeläggning.
(White)
SBN 2015-05-12
39
2015-05-08
Strandpromenaden utformas lite olika beroende på var den går fram. Där den förläggs intill en bilväg är det viktigt att den tydligt separeras ifrån denna så att den som
rör sig längs strandpromenaden inte blir osäker på var man ska gå. I sektionen ovan
skiljs promenaden genom att vara något upphöjd och markeras med kantsten.
Längs Ernemarviken föreslås strandpromenaden bitvis förläggas till bryggkonstruktion, sektionen till vänster visar på tänkbar utformning.
För samtliga sektioner se bilaga 1, sidorna15-21.
(White)
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 29
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
(White)
SBN 2015-05-12
40
2015-05-08
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
UTRUSTNING OCH MATERIAL;
SKYLTNING, BÄNKAR MED MERA
Vid val av material till skyltning och annan utrustning har förstudien sett till
stadens historia och omgivningens förutsättningar. Stål och metall som anknyter
till varvsindustrin och trä och granit som anknyter till områdets natur föreslås bli
material som används.
Skyltning
För att åstadkomma en tydlig strandpromenad är skyltning en viktig del och
där det ska framgå vart promenaden
leder. Förslag på avstickare bör också
pekas ut längs promenaden och avstickaren i sig ska om behövligt markeras ut
för att brukaren inte ska tappa bort sig.
Själva strandpromenaden markeras ut
med skyltar där texten förslagsvis stansas ut ur ett stålstycke. Detta ger strandpromenaden ett tydligt eget uttryck som
skiljer promenaden ifrån annan skyltning. Skyltarna blir även robusta och i
stort sett underhållsfria.
(White)
I knutpunkter kompletteras skyltningen med till exempel avstånd till olika målpunkter, orienteringskarta och pedagogisk information om platsen man befinner sig på; exempelvis djur och natur som kan beskådas eller fakta om hamnen.
Att dessutom ge knutpunkterna en likvärdig gestaltning kan hjälpa till att stärka
strandpromenaden genom att en röd tråd skapas. White har tagit fram förslag till
hur dessa ”noder” kan utformas, se ovan och nedan samt bilaga 1 sida 26.
Olika målpunkterna bör i sig markeras ut med en skylt så att besökaren vet var
denne befinner sig.
Överst: Illustrationsplan över förslag till ”nodernas” utformning. (White)
Ovan: Sektion över förslag till ”nodernas” utformning. (White)
Till vänster: 3D-illustration på förslag till skyltning.
SID 30
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
41
Grillplatsen inom småbåthamnen finns redan idag och är bra som den är. Grillplatsen på uddens norra sida behöver iordningställas och till den anläggs en stenmjölsgång vilken blir del av avstickaren udden. Avstickaren fortsätter sedan som
naturstig runt udden.
Användandet av engångsgillar är
vanligt men för att dessa inte ska
ligga kvar och skräpa eller riskera
orsaka bränder föreslås att speciella kärl för omhändertagande av
engångsgrillar placeras ut. En varm
grill som slängs i ordinarie skräpkorgar riskerar starta en brand, något som kärlen för engångsgrillar är
bättre konstruerade för att klara av.
Utrustning
Längs strandpromenaden ska det finnas bänkar eller annan form av sittmöjligheter. På så vis kan promenaden komma fler personer till godo oberoende av om
man orkar gå långt eller behöver vila med jämna mellanrum. Bänkar placeras
lämpligen även ut på platser som erbjuder en fin utsikt eller på annat sätt bjuder en
”behaglig” miljö.
Skräpkorgar är en annan viktig komponent längs promenaden. Dessa ska placeras lättåtkomligt så att folk väljer att slänga sitt skräp där och inte i naturen. Att
strandpromenaden är och upplevs som städad ger ett bättre intryck och gör den
attraktivare att använda. Därtill kommer skötsel såsom tömning av skräpkorgar
och underhåll.
Valet av bänkar, soffor, skräpkorgar etc. föreslås följa de riklinjer som stadsmiljöprogrammet tagit fram, se bilder nedan.
Kärl för engångsgrillar placeras
lämpligen på strategiska platser i
anslutning till där folk ofta använder
engångsgrillar. Placeras kärlen ”fel”
riskerar de bli oanvända och grillarna slängs i ordinarie skräpkorgar.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 31
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
Grillplatser
Flera platser längs strandpromenadens sträckning används mer eller mindre flitigt
som grillplatser. Av dessa föreslås att markerade platser på kartan iordningställs
som permanenta grillplatser med fast eldplats och sittmöjligheter. Tillgängligheten
till dessa blir god och grillplatsen kan komma många människor till nytta.
2015-05-08
SBN 2015-05-12
42
2015-05-08
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
BELYSNING
För strandpromenaden föreslås att pollarbelysning blir ett genomgående inslag.
Med en pollarbelysning fås en belysning som skiljer strandpromenaden från det
vanliga gc-nätet och som samtidigt inte förtar upplevelsen av att röra sig längs
promenaden. En vanlig stolpbelysning tenderar att mer skärma av användaren
ifrån den omkringliggande miljön medans en pollarbelysning medger användaren
att bibehålla ett visst mörkerseende och fortsätta uppleva sin omgivning även efter
mörkrets infall. En belysning där det fortfarande går att läsa av omgivningen ger
en trygghetskänsla.
Pollarens design ska tala till stadens varvshistoria där stål och metall företrädesvis
används. Pollaren Tall, ses till höger, utgör exempel på passande design. Avståndet
mellan varje belysningspollare föreslås vara 15-20 meter.
Belysningen längs strandpromenaden föreslås med en andra ord bli mera av en
ledbelysning som leder en framåt och inte en där varenda meter kommer vara
upplyst. Partier mellan belysningsstolparna blir mörka men genom att ta sikte mot
nästa belysningspunkt kommer promenaden kunna brukas även under kvällar.
Under sen natt kan belysningen dimmas eventuellt släckas ned.
Piren kan bli en målpunkt även efter mörkrets infall. Belysning av hällar/klippor och träd skapar häftiga effekter.
(White)
Vid val av belysningsarmatur är det viktigt att få en armatur som inte bländar den
som rör sig längs strandpromenaden, ljuset riktas nedåt/skärmas av. LED-lampor
bör eftersträvas.
För att ytterligare öka omgivningens läsbarhet efter mörkret infall är det fördelaktigt att belysa utvalda element utanför gångstråket. Således mjukas övergången
mellan upplysta och annars mörka partier upp samtidigt som det blir en upplevelse att röra sig längs promenaden kvällstid. Förslagsvis sker en djupare studie av
effektbelysning längs strandpromenaden.
Ute på piren bör även här belysningen hållas nere och riktas neråt. Detta för att
inte skapa en ljusvägg som skymmer sikten utåt havet. Längs piren föreslås också
effektbelysning av enskilda objekt såsom bron och klipphällar.
SID 32
Pollarbelysning vid Varamobaden, Motala. (White)
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
Pollaren Tall, cortenstål.
(Ateljé Lyktan)
SBN 2015-05-12
43
2015-05-08
MÅLPUNKTER OCH EN FORTSATT UTVECKLING AV OMRÅDET
Ernemar:
Området kring Ernemar och småbåtshamnen är i stort idag bra som det är. De
viktigaste insatserna som behöver göras är att skapa en bättre struktur så att det
blir lättare att röra sig och hitta i området samt en allmän upprustning av området.
Det som hittills presenterats med förbättrad markbeläggning, ny belysning, skyltning med mera innebär ett lyft för området. Därtill kan ett antal satsningar, se
nedan, ytterligare förbättra och stärka området som målpunkt.
Längst ut på piren sker ett bättre avslut genom att platsen ges en intressant
utformning. Detta kan, som föreslagits av White, ske genom en utstickande
brygga/platå som tycks sväva över vattenytan. Härifrån har man utsikt in mot
staden och hamnen.
2. Kring den gamla lotsutkiken föreslås att parkering
ordnas upp och lekplats
och grönyta anordnas.
Lotsutkiken skulle kunna
inrymma en verksamhet
som riktar sig mot allmänheten, exempelvis utställningshall, café. Jolleklubben får fortsatt utrymme
för uppställning och
sjösättning av sina båtar.
1. Piren är en avstickare till strandpromenaden och är redan idag välbesökt. Förbättringar här handlar om att röja bland slyvegetationen och placera ut bänkar
och skräpkorgar.
Ovan: Förslag på utforming av platsen
Effektbelysning av hällar, träd etc. gör att piren ”sticker ut” kvälls- och nattetid,
väl synligt för exempelvis gotlandsresenärer och båtfolk som kan bli intresserade av vad som sker här. Givetvis blir det även en häftig upplevelse för de som
befinner sig på land att gå ut på piren.
kring lotsutkiken. (White)
Ovan: Illustration på lotsutkiken
Till vänster: Piren nattetid.
(White)
Ovan: Platsbildning längst ut på piren.
Till höger: Inspiration till pirens avslutning.
(White)
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 33
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
Följande förslag är komplement till den direkta strandpromenaden men anses vara
en viktig del för att promenaden ska komma till sin rätt och områdets potential
bättre tas tillvara. En utveckling i riktning med förslagen skulle stärka området som
rekreations- och besöksmål och komma fler än bara de som använder strandpromenaden tillgodo. En vidare diskussion kring områdets utveckling föreslås!
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
SBN 2015-05-12
44
Gunnarsö:
Gunnarsö är en viktig målpunkt, dels som allmän badplats och rekreationsområde
men även som semesterby. Gunnarsös utveckling ska kunna ske i samklang med
strandpromenadens genomförande och båda kan få nytta av varandra. Semesterbyns gäster får ett promenadstråk och kan ta sig runt i närområdet och in till centrum och oskarshamnare och andra besökare får ett upprustat område med bättre
faciliteter att tillgå och använda.
First Camp renoverar nu stugbyn, restaurangen med mera och vill även på sikt
tillföra nya faciliteter såsom utomhuspool och utöka antalet stugor och campingplatser.
En ”äventyrsstig” (presenteras på sida 36) skulle sätta Gunnarsö i en ny kontext och
kunna leda till att området aktiveras ytterligare. En ny gångväg via bro eller brygga
till Gunnarsö skulle göra området än mer anpassat för mjuka trafikanter och bättre
länka samman Gunnarsö med stugbyn.
SID 34
2015-05-08
(White)
Hotel Corallen/Liljeholmens/Nya färjeterminalen:
I och med anläggandet av färjeterminalen uppstår nya förutsättningar för platsen
mellan Hotell Corallen, Liljeholmens fabriksbutik och terminalen. Denna kan,
om den utformas rätt, komma alla verksamheterna tillgodo och hjälpa till att lyfta
området och det intryck staden ger gentemot färjeresenärer och besökare. Det är
här man kommer röra sig när man anlänt lite för tidigt till färjan, eller är gäst på
hotellet, och vill se sig omkring.
Dagens angöring till hotellet och fabriksbutiken/fabriken sker uppdelat på två
infarter och skulle med fördel kunna ske på en gemensam infart. Därtill skulle de
även kunna ha en gemensam parkering.
White har tagit fram ett förslag till hur platsen skulle kunna gestaltas och vidare
diskussion kring områdets framtida markanvändning och utformning föreslås.
Platsen får inte glömmas bort om dess potential på bästa sätt ska kunna komma
staden och verksamheterna till nytta.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
45
2015-05-08
Vinterförvaring:
Sommartid skulle stora ytor kunna frigöras för parkering, något som periodvis efterfrågas, bara man såg till att samla alla båtkärror och vaggor till en del av planen.
Bara en enklare åtgärd som att städa av området inför sommaren skulle hjälpa till
att förbättra intrycket av platsen.
Förslag till hur platsen kan struktureras presenteras i situationsplanen nedan.
(White)
En ny gång och cykelväg genom vinterförvaringsplanen underlättar för flödet av
cyklister till och från exempelvis Elajohallen. Detta blir båtuppställningens showroom, där de passerande kan se de uppställda båtarna på nära håll. En bra referens
är promenadstråket kring Årstaviken där det offentliga gångstråket passerar igenom
båtklubbsområden. Flera båtägare har satt ut informationsskyltar om modell och
historia om just sin båt (White).
(White)
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 35
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
Området kring den stora grusplanen för vinterförvaring av båtar skulle vinna
mycket på att ordnas upp. På det viset skulle upplevelsen av platsen förbättras och
det bli trevligare att passera och uppehålla sig där.
SBN 2015-05-12
46
2015-05-08
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
ÄVENTYRSSTIG
Som ett komplement till strandpromenaden och för att åstadkomma ett lyft för
området Ernemar – Gunnarsö föreslås att öarna Korsholmen och Janneborg tillgängliggörs med en äventyrsstig.
Hängbroar och bryggor förbinder öarna med fastlandet samt med varandra.
Äventyrsstigen blir något utöver det vanliga och möjliggör att användaren kan
alternera sin promenadväg.
Exempel på liknande hängbroar och stigar finns i Stendörrens naturreservat, Nyköping och Kungsleden/Tärnasjön, Sorsele.
Via Janneborg skulle stugbyn och Gunnarsö knytas närmre varandra och semesterbyns gäster men även brukare av strandpromenaden slipper blandas med bilar,
husbilar med mera vid semesterbyns reception.
Ovan: Förslag till äventyrsstigt. (White)
Ovan till vänster: Promenad längs äventyrsstigen. (White)
Vänster vänster: Hängbro i Stendörrens naturreservat. (White)
Vänster: Utsikt mot Janneborg, sett ifrån stugbyn. (Oskarshamns kommun)
SID 36
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
47
2015-05-08
GÅNG- OCH CYKELVÄGAR
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
Utöver strandpromenaden föreslås, för att ytterligare stärka områdets tillgänglighet, att en regelrätt gång- och cykelväg anläggs ifrån Östersjövägen och längs Lotsgårdsvägen och in på Gröndalsgatan fram till det nya färjeläget. Se karta till höger.
Cykelvägen blir ett komplement till strandpromenaden och kommer andra
användargrupper till nytta. Till exempel de fotbollsspelare, inte sällan barn och
ungdomar, som på ett säkert sätt ska kunna ta cykeln till träningen/matchen vid
Ernemar fotbollsplaner. Speciellt nu när fotbollsplanerna även kommer användas
under årets mörka månader, i och med anläggandet av en konstgräsplan, blir det
extra viktigt att på ett trafiksäkert sätt kunna ta sig dit och därifrån.
En cykelbana gör det dessutom lättare för exempelvis dem som snabbt vill ta sig ut
till sin fritidsbåt eller de som ska ut till piren för att ta ett dopp att komma fram till
sitt mål. Det är inte meningen att de i första hand ska använda sig utav strandpromenaden.
De prickade gröna sträckorna är förslag till ”smitvägar” om man snabbt vill komma fram till bland annat Elajohallen. Den översta är det förslag som utgår ifrån
Whites förslag till omdaning av vinterförvaringsplanen. Den södra sträckan är när
man ser till den närmsta vägen mellan Elajohallen och in mot centrum ett alternativ. Särskilt om cykelbanan vid färjeläget läggs om i en båge åt söder blir detta det
kortaste alternativet.
Till strandpromenaden kan man ifrån gång- och cykelbanan ansluta på flertalet
ställen. Dels där de sammanfaller men även vid tre anslutningssträckor (röda pilar
i kartan till höger) som redan finns.
Förslag till nya gång- och cykelvägar som komplement till strandpromenaden
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 37
SBN 2015-05-12
48
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
PARKERING
I förslagen kring utveckling av målpunkterna behandlas i flera möjligheten till
bättre parkeringsplatser. Idag är parkeringarna oordnade och sommartid kan det
periodvis på vissa platser vara brist på parkeringsplatser. Ordnade parkeringar
med markerade platser effektiviserar markanvändningen och möjliggör för fler att
parkera nära sin målpunkt.
Parkeringarna inom området behöver inte nödvändigtvis asfalteras utan kan vara
enklare grusplaner. Däremot är det fördelaktigt om platserna på något sätt kan
markeras ut, exempelvis med räcken, stockar eller häckar. Det senare ger ett grönt
och estetiskt intryck som effektivt bryter upp ytor som lätt blir storskaliga.
En god tillgång på parkeringsplatser ökar tillgängligheten till strandpromenaden
och området i stort. Emellertid ska parkeringsplatser inte vara en ingående och
framträdande del av upplevelsen att röra sig i området utan de ska samlas och
struktureras effektivt och ges en god utformning.
En djupare översyn över parkeringssituationen bör göras. Potentiella platser där
parkering kan samordnas, utvecklas och vägvisas till är:
• Ernemar hamn
• Hotell Corallen/Liljeholmen
• Vinterförvaringsplanen (sommartid)
• Elajohallen
• ”BMX-banan” (vid infarten till Berggrundsvägen)
• Gunnarsö grusplan (tillsvidare, ny parkering studeras)
Dessa finns utmarkerade i kartan på sida 44.
2015-05-08
KOLLEKTIVTRAFIK
Den kollektivtrafik som idag trafikerar i närheten av strandpromenaden är begränsad till skolskjutstider, bussar går således inte under lov.
I framtiden vore det bra om kollektivtrafiken till området kan förbättras. Detta
skulle komma boende i området och ut mot Mysingsö till nytta och även göra det
lättare för oskarshamnare och besökare att ta sig ut till Gunnarsö och strandpromenaden. En kollektivtrafikförbindelse till den nya färjeterminalen skulle kunna
ingå i detta.
TILLGÄNGLIGHET OCH ANVÄNDNING
Strandpromenaden ska ha en god tillgänglighet längs hela huvudsträckningen.
Med god tillgänglighet menas att det oberoende om man går eller har rullator,
rullstol eller barnvagn ska vara möjligt att ta sig fram längs promenaden.
Markbeläggningen kommer att skifta längs sträckningen där stenmjöl kommer
vara vanligt. Ifrån Liljeholmens och in till centrum kommer strandpromenaden
ha en hårdgjord markbeläggning, företrädesvis asfalt. Ut mot Gunnarsö får man,
om asfaltunderlag eftersträvas, hålla sig till Gröndalsgatan, Lotsgårdsvägen med
mera, eller förhoppningsvis den nya cykelvägen längs med dessa. Kartan på nästa
sida visar på var asfaltunderlag finns.
De enda delarna av strandpromenaden som inte tillgänglighetsanpassas är avstickaren på udden samt äventyrsstigen. Att tillgänglighetsanpassa dessa delar skulle
innebära ett stort ingrepp i naturen och inte passat väl med tanken bakom dess
funktion.
Tillgänglighet handlar även hur man tar sig till och från strandpromenaden vilket
föregående tre rubriker behandlar. Det ska gå att ansluta till och från promenaden
SID 38
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
49
White kollade även på hur förslaget kan komma att nyttjas av
användargrupperna. Till höger och
nedan ses tre av användargrupperna, samtliga finns presenterade
i bilaga 1 på sidorna 22 och 23.
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
på flera ställen och på det viset kan användaren även välja att variera sina promenader. Ett antal angränsande gång- och cykelvägar föreslås att på sikt anläggas och
skapa ett nät av gångstigar varierat med cykelvägar. På sida 44 ses en karta över
hela förslaget med strandpromenad och omkringliggande infrastruktur för gående
och cyklister.
2015-05-08
Färjeresenären
Promeneraren
Rödmarkerade områden visar på var asfaltunderlag finns. Inom stugbyn går idag en
mindre asfaltsväg (streckad dragning), denna kan komma att få en annan markbeläggning i framtiden.
Övernattaren
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 39
SBN 2015-05-12
50
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
ETAPPINDELNING OCH TIDPLAN
För strandpromenadens genomförande föreslås följande etappindelning. Under
varje etapp redovisas vilka tillstånd, lov, dispenser mm som kan behövas för att
genomföra etappen. Även en första kostnadsuppskattning av respektive etapp
redovisas. Etapperna A, B, D, E och F avser strandpromenadens huvudsträckning,
etapp C och D1 är mera fristående men berikar strandpromenaden med intressanta avstickare/målpunkter och ger området det där lilla extra.
Etapp A
•
I en första etapp kopplas Gunnarsö stugby samman med Ernemar småbåtshamn. Strandpromenaden rör sig ifrån Lotsutkiken på befintlig gångstig, längs
Bergrundsvägen och ner i naturområdet mot kanalen. Den sista delen ifrån
Berggrundsvägen ner till kanalen är den del där strandpromenaden kommer
göra störst förändring gentemot befintlig situation. Men även här följer promenaden till stora delar en mindre befintlig stig och smärre avsteg görs endast
för att kunna spara träd och växtlighet som anses bevarandevärd.
•
Inom etappen iordningsställs och tillgängliggörs grillplatsen som ligger på uddens norra sida (Grön Markering)
•
Avstickaren Udden, som ska vara en naturstig, markeras ut.
•
Se även beskrivningar under rubrikerna Sträckning och Avstickare, sidorna
23-27.
•
För gestaltning och utformning se typsektion D, E, F (se bilaga 1 sidorna 1718)
Tillstånd: Strandskyddsdispens för anläggande
av bro samt iordningsställande av ny stig ner
till grillplatsen.
Tidplan: 2013
Beräknad kostnad: 1.500 tkr
SID 40
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
2015-05-08
SBN 2015-05-12
51
Etapp B
Liljeholmskajen – marinan – Ernemar småbåtshamn är den andra etappen
som föreslås genomföras. När denna står klar har två viktiga aktörer inom
besöksnäringen, Hotell Corallen och Gunnarsö Semesterby, kopplats samman
och strandpromenaden gör att dess besökare på ett bra sätt kan röra sig i och
uppleva mer av omgivningarna.
•
Avstickare inom småbåtshamnen görs i ordning. Här finns en befintlig grillplats (Grön Markering) som inte kräver någon upprustning.
•
Se även beskrivningar under rubrikerna Sträckning och Avstickare, sidorna
23-27.
•
För gestaltning och utformning se typsektion B, C, J
(se bilaga 1 sidorna 16-20)
Tillstånd: Mark-/bygglov, tillstånd för vattenverksamhet.
Tidplan: 2014
Beräknad kostnad: 3.000 tkr
Etapp C
•
Den tredje etappen avser piren och är en etapp som är friställd övriga etapper
då den inte berör huvudstråket för strandpromenaden. Beroende på hur piren
ska utvecklas medför det olika kostnader, se beräknade kostnad nedan. Den
lägre summan är vad en allmän upprustning uppskattas gå på, därutöver kan
piren berikas, exempelvis enligt vad som redovisas på sida 33, på olika sätt
vilket medför en högre investeringskostnad. Detta skulle hjälpa till att lyfta
området och göra piren till en intressant målpunkt.
•
Se även beskrivning under rubriken Avstickare, sidorna 26-27.
•
För gestaltning och utformning se typsektion K (se bilaga 1 sida 20)
Tillstånd: Mark-/Bygglov,
ev tillstånd för vattenverksamhet.
Tidplan: 2015+
Beräknad kostnad: 350-3.000 tkr (beroende på hur
målpunkten ska utvecklas)
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 41
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
•
2015-05-08
SBN 2015-05-12
52
Etapp D
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
•
Stugbyn – Gunnarsö; Inom detaljplanearbetet säkerställs strandpromenadens
dragning och strandskyddet upphävs. Promenaden följer lämpligen utpekad
sträckning men inom detaljplanearbetet kan förändringar komma påverka
det förslaget. Ny förbindelse mellan stugbyn och Gunnarsö, via Janneborg,
uppförs.Anläggandet inom stugbyn och på Gunnarsö åligger i första hand
verksamhetsutövaren, kommunen kan bistå med viss hjälp.
•
Se även beskrivning under rubriken Sträckning, sidorna 23-25.
•
För gestaltning och utformning se typsektion G, H. I, L, M (se bilaga 1 sidorna
19-20)
Tillstånd: Detaljplan, mark-/bygglov,
tillstånd för vattenverksamhet.
Tidplan: 2014
Beräknad kostnad: ~
SID 42
2015-05-08
Etapp D1
•
Äventyrsslingan; naturstig från udden, på hängbro, ut till Korsholmen. Sedan
från Korsholmen på bro längs grundet ner till Janneborg där stigen ansluter
till den nya förbindelsen mellan Gunnarsö och stugbyn.
•
Se även beskrivning under rubriken Äventyrsstig, sida 36.
•
För gestaltning och utformning se typsektion N1-N4 (se bilaga 1 sida 21)
Tillstånd: Strandskyddsdispens, mark-/
bygglov, tillstånd för vattenverksamhet.
Tidplan: 2015+
Beräknad kostnad: 7.900 tkr
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
53
Etapp E
Färjeterminalen anläggs och strandpromenaden förlängs från Hotell Corallen
in till Sjösättningsgatan. Arbetet sker inom terminalprojektets ramar.
•
Inom detta projekt tillfaller uppgiften att genomföra avstickaren söder om
Liljeholmens stearinfabrik.
•
Se även beskrivning under rubriken Sträckning, sidorna 23-25.
•
För gestaltning och utformning se typsektion A (se bilaga 1 sida 16)
Etapp F
•
Inre Hamnen; när det nya färjeläget står klart och det gamla inte längre behövs
är det viktigt att snarast fortsätta anläggandet av strandpromenaden in till
Brädholmen. Inom en övergångsperiod kan strandpromenaden tillfälligt, genom skyltning, ledas via Verkstadsgatan för att åstadkomma en sammanhängande promenad mellan Brädholmen och Gunnarsö.
Tillstånd: Nödvändiga tillstånd utreds och
ordnas inom arbetet för Inre Hamnen.
Tidplan: 2016 +
Beräknad kostnad: ~
Tillstånd: Nödvändiga tillstånd ordnas
inom terminalprojektet.
Tidplan: 2015/2016
Beräknad kostnad: ~
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 43
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
•
2015-05-08
SBN 2015-05-12
54
2015-05-08
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
DET SAMLADE FÖRSLAGET
SID 44
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SBN 2015-05-12
55
2015-05-08
MED UTBLICK MOT EN NORRA ETAPP
DEL 3 - OSKARSHAMNS NYA STRANDPROMENAD
I samband med att denna förstudie avslutas påbörjas arbetet med att ta fram förslag till sträckning för en norra etapp mellan centrum och Havslätt. Detta arbete
har redan tjuvstartat något och en första idéskiss till dragning kan ses i kartan här
bredvid.
Likt södra etappen kommer stora delar av den norra etappen gå längs befintliga
stigar och på redan ianspråktagen mark. På sträckan Homhällan – Havslätt finns
redan idag en bra promenadstig längs vattnet och här handlar det om att förbättra
och föra in de gestaltningselement som förstudien för södra etappen arbetat fram.
Tanken är att stora delar av arbetet som genomförts i denna första förstudie ska
komma norra etappen tillgodo och därmed snabba upp arbetsprocessen.
FÖRSTUDIE STRANDPROMENAD CENTRUM - GUNNARSÖ 2013
SID 45
SBN 2015-05-12
56
Arbetet med strandpromenaden har genomförts med stöd av det mervärdesavtal som tecknats mellan SKB, dess ägare och Oskarshamns kommun.
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ägs av de företag som äger
kärnkraftverk i Sverige. Det är till största delen Vattenfall AB och Eon
Kärnkraft Sverige AB.
Under många decennier har SKB utvecklat system för att på ett säkert
sätt ta hand om radioaktivt avfall, främst använt kärnbränsle. Efter avslutad platsvalsprocess har SKB valt Forsmark i Östhammars kommun
för att bygga slutförvaret för det använda kärnbränslet. I Oskarshamn
planeras för en inkapslingsanläggning.
Både Östhammar och Oskarshamn har i många år frivilligt deltagit i
platsundersökningsprocessen och tidigare i förstudierna. Kommunernas
frivilliga medverkan och konstruktiva samarbete har starkt bidragit
till att lokaliseringsprocessen så här långt varit framgångsrik. SKB och
SKB:s ägare menar att kommunerna har tagit ett nationellt ansvar i
slutförvarsfrågan.
Kommunernas aktiva medverkan är en förutsättning också för det
fortsatta arbetet. Mot denna bakgrund har kommunerna och SKB och
SKB:s ägare tecknat ett avtal om att tillföra mervärden till kommunerna.
Kort uttryckt handlar det om att skapa goda långsiktiga förutsättningar
att bedriva verksamhet i de två kommunerna.
Samhällsbyggnadskontoret
Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, 572 28 Oskarshamn
tel: 0491-880 00, fax: 0491-883 09, e-post: sbk@oskarshamn.se
2015-05-08
SBN 2015-05-12
57
STRANDPROMENAD
OSKARSHAMN
2012-12-07
2015-05-08
SBN 2015-05-12
58
Innehåll
Inledning
sid 3
Analys av användargrupper
sid 4
Befintlig situation
sid 6
Analysdiagram
sid 8
Sammanställning och konkretisering av mål
sid 12
Översikt, plan
sid 13
Koncept för strandpromenaden
sid 14
Strandpromenaden, plan
sid 15
Normalsektioner
sid 16
Uppföljning av användargrupper
sid 22
Projekt 1 - Den röda tråden
sid 24
Projekt 2 - Månskensviken
sid 28
Projekt 3 - Navet vid marinan
sid 29
Projekt 4 - Lotsutkiken
sid 30
Projekt 5 - Piren
sid 31
Projekt 6 - Arkipelagstigen
sid 32
s i d 2(34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
2015-05-08
SBN 2015-05-12
59
2015-05-08
Inledning
Bakgrund
Upplägg
Detta arbete är utfört under hösten 2012
på uppdrag av Oskarshamns Kommun.
Bakgrunden är ambitionen att skapa en
sammanhängande strandpromenad från
centrum och vidare utmed kusten. Detta
arbete omfattar det som avses bli etapp 1, från
Oskarshamnsverken till Gunnarsö.
Dokumentet är avsett som ett idéprogram,
där generella gestaltningsidéer och specifika
lösningar redovisas. Det underliggande syftet
är både att föreslå spännande lösningar och att
inspirera till kommande fortsatt arbete.
Dokumentet är uppbyggt kring en analysdel,
som sedan övergår i en förslagsdel. Analysen
gäller de förutsättningar som är befintliga,
samt till viss del planerade förändringar
(främst terminalbygget) som påverkar
strandpromenaden. Förslagsdelen är till en
början övergripande, men fördjupas sedan i
olika nivåer. Avsnitt utmed strandpromenaden
mm redovisas som normalsektioner som täcker
in sträckan i helhet, men där lokala avvikelser
blir ett måste i ett fortsatt projekteringsskede för
att ta hänsyn till platsspecifika förutsättningar.
Vissa platser och företeelser har dock valts ut
för mer ingående studier, dessa kallas ”projekt”,
och skall ha som syfte att utgöra underlag för
ett fortsatt förslagsarbete. Fokus ligger på
platsernas disposition samt på redovisning av
lämpliga referensplatser.
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 3 (34)
SBN 2015-05-12
60
2015-05-08
Analys av användargrupper
En analys av vilka som använder området ger
en bra grund för riktade åtgärder. Vi utgår från
elva olika användargrupper som kan anses vara
flitiga besökare. Det är grupper som av olika
skäl och på olika sätt rör sig i området. Nedan
listar vi deras behov som sedan vägs samman
och blir utgångspunkter för förslaget.
Joggaren
Småbarnsföräldern
Båtägaren
Inlinesåkaren
Övernattaren
Vem?
Joggaren bor i Oskarshamn och
tränar regelbundet. Tar gärna en tur
i närområdet. Lokalkännedomen är
ganska god, hittar alltid hem men har
svårt att hitta den där klockrena rundan.
Vem?
Småbarnsföräldern är föräldraledig och
tar gärna promenader med barnvagn.
Bor i området eller tar en tur hit med bil.
Promenaderna bör inte sträcka sig alltför
långt från hemmet eller bilen. Sträckan
varieras gärna från dag till dag.
Vem?
Fritidsbåtsägare som har båten
i Ernemar hamn. Bor antingen i
Oskarshamn eller i regionen.
Vem?
Inlinesåkaren tar turer för motionens
skull, men tar aldrig tiden på rundan. Vill
se vackra vyer och har ofta en målpunkt
på halva turen, antingen en fikaplats eller
en kiosk.
Vem?
Person som å yrkets vägar tillfälligt
vistas i området och övernattar på
hotell. Huvudsakliga syftet med sin
vistelse i denna del av Oskarshamn är
jobbet, men på kvällen kan det bli lite
ledig tid och det kan vara skönt med en
promenad eller löptur.
Behov/Önskemål:
Relativt långt och tydligt löpstråk, och
rundan får gärna vara upplevelserik och
full med vackra vyer. Vill kunna ta tiden
och behöver veta hur lång sträcka man
har sprungit. Bra belysta stråk för sena
kvällar. Bra material att löpa på, helst
inte asfalt!
s i d 4(34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N Behov/Önskemål:
Vackra promenadstigar, med rullvänligt
markmaterial. Vill inte trängas och riskera
att krocka med cyklister, bilar eller andra
snabba trafikanter. Kan tänka sig att ta
en lunch/kaffe/glasspaus någonstans.
2 012-12- 07
Behov/Önskemål:
Bra infrastruktur med framkomlighet
på vägarna för eventuell transport
med båtvagn. Bra parkering för
bilen, även långtidsparkering under
semesterveckorna till sjöss. Gärna
ordning och reda och välstädat. Ytorna
måste vara funktionella.
Behov/Önskemål:
Bra rullvänligt underlag, rent och snyggt.
Vill inte komma i konflikt med andra
trafikanter, men är relativt van att ta sig
fram bland folk...
Behov/Önskemål:
Tydligt markerat promenadstråk/löpspår,
bra belysning. Stort behov av god
orienterbarhet eftersom det för många är
första besöket i Oskarhamn, eller till och
med Sverige. Gärna vackra vyer, vill se
något genuint Oskarshamnskt!
SBN 2015-05-12
61
2015-05-08
Analys av användargrupper
Fotbollsbarnet
Badsugen ungdom
Campinggästen
Hundägaren
Färjeresenären
Promeneraren
Vem?
Fotbollsbarnet tränar och spelar
match på planerna vid Elajohallen. Har
egentligen ingen målpunkt kopplat
till vattnet, men rör sig i området. Bor
relativt nära och cyklar eller går själv
till träningen. Har vuxit upp i närheten
och har mycket god lokalkännedom. Vill
undvika stora vägarna som innebär en
risk att bli påkörd.
Vem?
Cykelburen person, boende i
Oskarshamn, vars mål en vacker
sommardag är att nå en badplats
i kustbandet. Antingen badet vid
Gunnarsö eller i en egen favoritbadvik.
Vem?
Övernattande gäst på campingen, oftast
mer än en natt. Både återkommande
stamgäst och förstagångsbesökare.
Cyklar och går, ofta utan stress.
Använder badplatsen och tar gärna
kvällspromenader.
Vem?
Alla som har en hund som tar en lång
eller kort promenad med denna. Ofta
god lokalkännedom, men vissa är
långväga besökare och har inte koll
på området. Hundbadet är en populär
målpunkt.
Behov/Önskemål:
Trevlig transport till fler målpunkter i
närområdet, men även in till stan. Tydlig
skyltning och god orienterbarhet är ett
måste eftersom lokalkännedomen är
dålig. Man vill veta var stråket leder. Bra
belysning av stråken, då kvällen kan bli
sen.
Vem?
Gotlandsresenär som kommit 30
minuter för tidigt till färjekön. Vill gärna ta
en promenad under väntetiden eftersom
man just har suttit i bilen i flera timmar,
men vill inte förvirra sig bort för långt,
måste ju vara på plats när det är dags
att borda.
Behov/Önskemål:
Vackert promenadstråk, platser där
man (rätt tid på året) kan släppa
hunden lös. Skräpfria stigar, och gott
om uppsamlingskärl för hundpåsar.
Parkering för bilen för de som inte bor i
närheten. Bra belysning på vissa stigar
för de sena promenaderna, men vid
denna tid på dygnet finns inte behovet
av att gå precis överallt.
Vem?
Boende i området som tar promenader
på rutin. God lokalkännedom och
ofta förekommande promenader gör
att nyhetens behag i en tillrättalagd
gångväg snart avtar. Däremot är
man mer intresserad av skiftningar i
omgivningen, såsom båttrafiken till
och från hamnen, djur- och naturlivet
i skärgården eller bara årstidernas
skiftningar.
Behov/Önskemål:
Cykelbanor separerade från övrig trafik,
bra belysning.
Behov/Önskemål:
Snabb cykelväg som leder fram så nära
som möjligt till badplatsen. Vägen är
enbart transportväg.
Behov/Önskemål:
Vill ha tydligt promenadstråk i
terminallägets närområde, som inte
är för långt. Upplever gärna vackra
vyer, men har redan sett sig mätt på
hamnområdet... Köper gärna något i en
kiosk, fik eller lättare servering.
2 012-12- 07 Behov/Önskemål:
Promenaderna måste framförallt
kännas trygga, god belysning är viktigt
liksom ordning, reda och att det är
välstädat. Promenaden behöver inte vara
strapatsrik, men rik på utblickar.
STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 5 (34)
SBN 2015-05-12
62
2015-05-08
Befintlig situation
1
Området bjuder på stor variation i uttryck och skala.
Utmed Gröndalsgatan (1) och fram till det som skall
bli nya Gotlandsterminalen har industrin satt sin tydliga
prägel. Vägsektionen är bred, beläggningskanterna
otydliga, och trafiklösningarna för alla trafikslag förutom
större transporter är underordnade.
Öster om Månskensviken ligger Hotell Corallen på en
klippavsats. Utsikten mot hamninloppet och Östersjön
är fantastisk (2), och läget har utnyttjats till att skapa
vistelseytor (bl a en utomhuspool) i bästa läge.
Topografin har stark karaktär med karg mark och berg i
dagen (3), med huvudsaklig högvuxen vegetation i form
av tall och björk. Mycket mark består av fyllnadsmassor,
och är troligtvis rejält förorenad med anledning av de
industrier som legat här tidigare. Detta har bidragit till
4
5
8
7
s i d 6 (34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
2
3
att partier med ruderat mark har bildats (4), med stark
karaktär. Den flacka ytorna som utfyllandsmarken bidrar
till utnyttjas bl a till uppställningsplaner för fritidsbåtar
samt till fotbollsplaner (5).
Tongivande i området är annars småbåtshamnen (6) och
Oskarshamns Marina. Antalet fritidsbåtar är stort och
bryggorna många. Småbåtshamnen ligger orienterad
kring den äldre lotsstationen, och skyddas av en
vågbrytande pir (7). Bortom dessa miljöer finns partier
med förvisso inte orörda, men vackra, skärgårdspärlor
(8). Upptrampade stigar i terrängen är väl använda
(9), men knappast tillgängliga i en vidare mening.
Mest tongivande karaktärsskapare i området är dock
klipphällar och stenblock med röd Oskarshamnsgranit,
som här på Gunnarsö (10).
9
6
10
SBN 2015-05-12
63
2015-05-08
Planerad terminalbyggnad
2
Hotell Corallen
Befintlig situation
en
7
Lilje
holm
Piren
1
Småbåtshamn
Lotsutkik
3
4
Marina
Befintlig sträckning av Gröndalsgatan
Planerad sträckning av Gröndalsgatan
Ernemar Övre
Uppställningsplan
för fritidsbåtar
Vattenreningsverk
6
5
Fotbollsplaner
8
Elajohallen
Korsholmen
9
10
Kristineberg
Gunnarsö stugby
Skala 1:5000
0
100
Gunnarsö
200
300
400
500
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 7(34)
SBN 2015-05-12
64
2015-05-08
Analysdiagram
Industrihamn,
storskaligt
Småbåtshamn,
småskaligt
Camping & rekreation
Övergripande karaktär
Målpunkter
Det här området rymmer många olika karaktärer.
Närmast centrum löper bandet av industrier och
spår av den storskaliga verksamhet som länge
funnits här. När man närmar sig Ernemar och
småbåtshamnen övergår det storskaliga i en
mer lättillgänglig, mänsklig skala och här känns
det i stället väldigt småskaligt. Ju längre söderut
man rör sig, desto mer kommer man ifrån det
byggda och landskapet skiftar karaktär mer mot
naturmark. Det är fortfarande ett småskaligt
landskap som förutom utblickarna mot det
öppna havet ger en intim känsla.
Området har idag ett antal målpunkter, av
varierande slag. Den nya färjeterminalen för
Gotlandsfärjorna, Liljeholmens outlet eller
hotellet Corallen. För båtfolket är Marinan och
småbåtshamnen tydliga målpunkter. Idrotten
och fotbollen har en tydlig målpunkt i Elajohallen
med tillhörande fotbollsplaner. Vad gäller
rekreation och bad är den stora målpunkten
s i d 8 (34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
badet på Gunnarsö. Här finns både lekplats,
kiosk och minigolf som attraherar. De kanske
mindre uttalade men för många väl så viktiga
målpunkterna är de små platserna längs
med stranden som bildar grillplats, hundbad,
klippbad eller en trivsam plats där man kan slå
sig ned och känna sig ostörd.
SBN 2015-05-12
65
2015-05-08
Analysdiagram
P
P
P
P
P
Gångväg (cykelbar)
P
G/C-väg
P
Struktur motorfordon
Huvudvägarna från centrum till området är
Gröndalsgatan i norr och Östersjövägen i
söder. Dessa två vägar känns idag något
överdimensionerade, särskilt Gröndalsgatan.
Något som kommer ändras i och med flytten
av färjeterminalen. Generellt bör man se
till att vägarna svarar mot ett behov. Att
överdimensionera vägarna ger bara ett
ogästvänligt och ödsligt intryck. En viktig länk
mellan de båda är Lotsgårdsvägen, en idag
ganska anonym väg som skulle kunna gestaltas
bättre.
Struktur fotgängare och cyklister
Det finns några större parkeringar i områden
varav den största är den vid Gunnarsö.
Elajohallen har en parkering, likaså hamnen och
marinan. Corallen och Liljeholmen har varsina
parkeringar och den nya färjeterminalen kommer
att få en ny långtidsparkering. Gatan är bred
och bilar kan stå invid den. Vid behov av fler
parkeringar skulle man önska att strukturera
de parkeringsytor som finns och att titta på en
tydligare parkering längs gatan.
Vägnätet för cyklister är idag bristfälligt. Det
saknas länkar och cyklister leds ofta in på
villagator, ett otydligt och trafikfarligt alternativ.
Cykelvägen från stan mot Gunnarsö, längs
Östersjövägen är tydlig, separerad från
biltrafik och erbjuder ett bra alternativ att ta
sig ut till campingen och badplatsen. Delen
av Gröndalsgatan som ska leda ut mot
färjeterminalen kommer att få en tydlig g/c-väg.
Här är det viktigt att få med sig cykelstråket
förbi färjeterminalen ut mot havet.
2 012-12- 07 För fotgängare är hamnen med dess storskaliga
karaktär en barriär. Den som ska ut till Ernemar
eller Gunnarsö “sipprar” hellre genom
villaområdena. Det finns fina små mer eller
mindre uttalade stigar i området och längs
med vattnet som skulle vinna på att länkas i ett
gångsystem.
STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 9 (34)
SBN 2015-05-12
66
2015-05-08
Analysdiagram
Odefinierade rum
Barriärer
Storskalighet och industrimark ger ofta
odefinierade rum så även här. Runt
Liljeholmen finns flera platser som faller ut. Där
Gröndalsgatan kommer fram till Liljeholmen
möts man av ett stort odefinierat rum. Likaså
ute vid kajen. När man svänger in mot
Corallen finns en stor grusyta som i dagsläget
känns omotiverat ödslig. Runt Marinan är
rumskänslan också bristfällig. Även själva
uppställningsplatsen skulle kunna styras upp
med viss struktur. Ute vid det gamla Lotshuset
blir skalan plötslig alltför stor, grusytan faller ut
och platsen känns rörig.
s i d 10 (34)
Östersjövägen känns överdimensionerad och
dåligt definierad i sitt rumsliga sammanhang.
Även entrén till Gunnarsö camping skulle
behöva en bättre rumslig gestaltning.
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
Barriärerna i området kan sägas vara av två
karaktärer. Dels de industriella storskaliga
barriärerna såsom Liljeholmsindustrin med
dess tomt och vattenredningsverket. Även
färjeterminalen kommer att bli en form av barriär
med stora ytor avsedd för infrastruktur. Dels
har vi naturmark och topografi som också bildar
barriärer i landskapet. Dessa kan dock ha vissa
kvaliteter som avgränsare och rumsbildande
element om de används på ett bra sätt. Ett
exempel på det är bergsskärningen vid infarten
till området som skulle kunna belysas.
SBN 2015-05-12
67
2015-05-08
Analysdiagram
Utblickar - hav
Naturmark
Havet är ett viktigt element i en kustnära stad!
Den som rör sig ut mot vattnet vill gärna så
tidigt som möjligt få utblickar mot det öppna
havet, och vill känna vart man är på väg.
Eftersom Oskarshamn har en stor hamnindustri
känns vattenkontakten i centrum och vidare
ut längs med kustlinjen väldigt urban eller
industriell. Det är först förbi småbåtshamnen
och ut på småöarna som det öppna fria havet
blir riktigt påtagligt.
Det här området av Oskarshamn innehåller
många fina naturområden. Skog, hav
och skärgård erbjuder fantastiska
rekreationsmöjligheter. Till “naturmark” räknar
vi de grönområden som inte är bebyggda
eller används till tillfälligt boende såsom
camping. Det är mark med potential att nyttja till
rekreation.
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 11(34)
SBN 2015-05-12
68
2015-05-08
Sammanställning och konkretisering av mål
Då önskemål och behov som de olika
användargrupperna har på den nya
strandpromenaden vägs samman, kan ett antal
gemensamma mål urskiljas och konkretiseras.
Tydligt markerat stråk.
Upplevelserikt stråk.
Vackra vyer och utblickar.
God orienterbarhet.
God belysning.
Strandpromenaden bör genom materialval
och utförande signalera en tydlig identitet där
igenkänningsfaktorn är hög. Stråket ska tåla
att kunna angöras vid olika platser, av olika
personer, utan att förlora sin tydlighet som
sammanhållande och sammanlänkande stråk.
Stråket bör på ha en tydligt slut och på sikt, när
den eventuellt är sammanlänkad med centrala
delarna av staden, även en tydlig början.
Strandpromenaden är i första hand ett rekreativt
stråk, och dess rekreativa värden är främst
variationen av kontexter som stråket rör sig
igenom. Vissa besökare söker just en viss typ
av miljö, andra söker variationen i sig.
Det är därför viktigt att de olika miljöerna får
sätta sin prägel på strandpromenaden, att
stråket skiftar karaktär på ett naturligt sätt
beroende på omgivningen, utan att göra avkall
på vare sig tillgänglighet eller på stråkets
sammanhållande funktion.
Vyerna och utblickarna i marin miljö, oavsett om
det är mot hamnen och sjöfarten eller om det
är mot klippor och hav, har ett tydligt släktskap
med ambitionen om ett upplevelserikt stråk. Det
är viktigt att förstå siktlinjernas betydelse för
strandpromenaden och att hävda och utveckla
dessa.
Det måste tydligt kommuniceras att
strandpromenaden leder någonstans,
och var den leder. Tydlig skyltning med
målpunkter och sträckor är viktigt, inte minst ur
trygghetssynpunkt.
Men en god orienterbarhet handlar om mer än
bara strandpromenaden, det omfattar även en
bra och lättförstålig struktur för hela området.
Att vägar och gator är tydligt markerade
och skyltade, att motor- och cykeltrafik till
målpunkter även utanför det vattennära området
förenklas.
Ett bra belyst stråk är viktigt för
trygghetsupplevelsen. Men bra belyst innebär
inte automatiskt kraftigt belyst. Ljussättningen
måste gestaltas utmed strandpromenaden
på ett sätt så att stråket befolkas även på
kvällar och nätter, men utan att förstöra de
upplevelsevärden som finns i ett landskap i
mörker. Ett belysningsprogram för området i sin
helhet bör tas fram.
Variation av tillgänglighetsnivåer.
En säker trafiklösning.
Bra parkeringsmöjligheter.
Välskött och städat.
Varierat utbud av
målpunkter.
Det ska finnas möjlighet att välja olika vägar
och stigar i området beroende på vilken
tillgänglighetsnivå man föredrar. Mjukt material
i form av stenmjöl och upptrampade stigar
föredras av löpare och djurtassar, medan
släta och hårda ytor eftersöks av hjulburna.
Genom att skapa ett nätverk av varierande
tillgänglighetsnivåer kan alla få tillgång till
området i den grad de vill.
I området sker, och kommer fortsätta att
ske, transporter som ställer vissa krav på
framkomlighet, exempelvis båttransporter.
Strandpromenadens utbyggnad får inte
innebära ett försvårande av denna verksamhet
eftersom mycket av områdets karaktär ligger
där i.
Samtidigt måste fotgängares och cyklisters
trafiksäkerhet beaktas, genom att prioritera
dessa trafikslag gynnas en ökning av cykeloch gångstråk, och bidrar till en minskning av
skrymmande motortrafik.
Fler parkeringsytor måste skapas eftersom
det stundtals (främst i samband med större
träningar eller match) blir överfullt med
parkerade bilar som därmed utgör en fara i
trafiken och en försämring av tillgängligheten.
Samtidigt är tomma parkeringsytor inget
att eftersträva. Detta öppnar upp för ett
samutnyttjande av vissa ytor, som fungerar
som parkering under en viss period då trycket
är stort, samt har en annan funktion under en
annan period.
För att området i stort ska bidra till en positiv
syn på Oskarshamn samt att det ska bli
välbesökt och tryggt krävs att anläggningen
underhålls, och dessutom hålls ren. Ett gott
utbud av skräpkorgar är ett måste.
Skötseln kan fördelas så att intressenter i
området kan avtalas att stå för en viss del.
Ett utrustningsprogram bör tas fram som bl a
omfattar skräpkorgar mm.
Det finns relativt gott om målpunkter, från
kommersiella och tydliga till små och informella,
och dessa bör framhävas och gynnas. De
informella “smultronställen” som finns utmed
kustbandet måste dock värnas för att fortsätta
vara just informella, området måste rymma både
det tillrättalagda och det enkla.
Möjligheter måste finnas för eventuell
utbyggnad av kommersiella mål, och området
har ett visst behov av bl a en matbutik eller
kiosk.
s i d 12(34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
SBN 2015-05-12
69
2015-05-08
13
6
Översikt
3
Ny terminalbyggnad
1. Gröndalsgatan behåller sin ursprungliga
sträckning, med långtidsparkeringen och
terminalområdet på var sin sida.
Terminalområde
2. G/C-vägen går inne på terminalområdet
istället för utmed Liljeholmeens industri.
2
3. Ny entréplats för Corallen/Liljeholmen.
Se projekt 2 - Månskensviken.
4. Gemensam infart för Liljeholmen och
1
Corallen, samt gemensam parkering.
5. Utveckla ruderat park med lek.
Långtidsparkering
6. Passage utanför berget på träbrygga.
7. Ny sträckning av cykelväg, närmare
till fotbollsplan och vidare ut till
strandpromenaden. Se även projekt 3.
8. Del av planen samutnyttjas till parkeringsyta
under sommartid. Se även projekt 3.
9. Förbättrad promenadslinga på udden.
10. Upprustad grillplats
11. Utkikstorn och lek. Se även projekt 4.
12. Piren utvecklas till en kvällsupplevelse med
effektbelysning av klippor mm. En möjlighet
att uppleva hamnmiljön utan bländningsrisk.
Se projekt 5.
13. Brygga vid pirens ände, tydlig målpunkt. Se
projekt 5.
14. Sittplatser
15. Förbättrad hundrastplats och hundbad.
16. Utökad parkering vid Elajohallen.
17. Upprustad grillplats.
18. Upprustad grillplats.
19. Direkt koppling från idrottsområdena till
strandpromenaden.
20. Ny gångbro över kanalen, utloppet rensas på
vass.
21. Lekplats, viktig målpunkt
22. Ny gångbro till Korsholmen. Punkt
22-27, se projekt 6.
23. Utsiktspunkt.
24. Brygga grundlagd på grynna.
25. Utsiktspunkt.
26. Ny gångbro/dragflotte till badplatsen på
Gunnarsö.
Skala 1:5000
27. Ny gångbro.
28. Badplats.
0
100
200
300
29. Dansbana.
30. Ny gångbro till som entré till Gunnarsö.
31. Huvudstråket fortsätter söderut. Avfart mot
Gunnarsö med mindre skala.
14
12
9
5
10
4
15
11
8
7
Gata
17
Befintlig G/C-väg alt.
mindre körväg
16
Ny eller bearbetad G/C-väg
Ny eller bearbetad
promenadväg
22
Ny eller bearbetad stig
19
23
18
20
24
25
21
28
27
29
26
30
400
500
31
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 13 (34)
SBN 2015-05-12
70
2015-05-08
Koncept
Strandpromenaden är ett begrepp som
inte alltid innebär en stig som går så nära
vattnet som möjligt. Anledningen till det är en
sammanvägning av resonemang kring vad ett
sådant stråk bör innebära.
Strandpromenaden skall vara ett rekreativt
promenadstråk mellan olika målpunkter. Det
innebär att den inte kan vara omotiverat mycket
avvikande från snabbaste vägen mellan två
punkter, men samtidigt kan den inte vara raka
vägen eftersom det rekreativa värdet på en
sådan väg inte är tillräckligt stort.
Strandpromenaden ska också uppfylla vissa
krav i form av tillgänglighet, trygghet och
orienterbarhet. Man ska kunna ta sig fram
på markmaterial som anses som tillgängliga.
Starkare lutningar än 5% skall undvikas. Den
skall vara fullgott upplyst så att snubbelrisken
minimeras och man ser vilka man möter. En
tydlig identitet och skyltning gör att man är
medveten om var man är. Ju fler som använder
stråket under dygnet desto tryggare upplevs
det.
Men strandpromenaden är inte den enda vägen
att ta sig fram i området. För att den ska fungera
som rekreativt och välfrekventerat stråk behöver
den understödjas av en god infrastruktur som
underlättar orienterbarheten och som möjliggör
transport till och från området utan att innebära
en konflikt med de som söker rekreationen.
Strandpromenaden skall kunna angöras var
som helst utmed sin sträckning utan att dess
identitet ifrågasätts.
Från strandpromenaden utgår också ett
antal avstickare, små stigar och stickspår, ut i
omgivande landskap dit den som vill kan söka
sig. Kraven på tillgänglighet och belysning
är lägre här, som ett led i att låta vissa stigar
få förbli strapatsfyllda, och för att spara
upplevelsen av ett landskap i mörker. Behovet
av relativt opåverkade stråk, och av en mer
äventyrlig upplevelse måste tillgodoses.
Strandpromenadens totala längd i denna etapp
är ca 3,5 km.
s i d 14(34)
Understödjande struktur
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
Strandpromenaden
Avstickare
SBN 2015-05-12
71
2015-05-08
B
Pro
jekt
Strandpromenaden
2
Pr
t5
ek
oj
J
K
Pr
oje
kt
A
4
D
C
Pro
jekt
3
N1
E
F1 F2
Strandpromenaden är i praktiken en tillgängliggjord sträcka
mellan ett antal punkter, noder. Noderna gestaltas med
enhetliga material, och ges informationstavlor mm som ökar
orienterbarheten. Igenkänningsfaktorn är hög, och noderna
blir strandpromenadens identitetsbärare.
Se projekt 1 - Den röda tråden.
N1
N4 N3
N2
L
Strandpromenaden normalsektioner A-I
N1
jekt
Pro
G
Avstickare normalsektioner J-N
6
Noder
N2
M
H
Skala 1:5000
0
100
200
300
400
500
I
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 15 (34)
SBN 2015-05-12
72
2015-05-08
B
Strandpromenaden
A
Normalsektioner
För läge i plan, se sid 15.
A
Skala 1:100
0
B
2
4
6
8
10
Från centrum och innerstaden fortsätter
strandpromenaden ut mot hamnen,
färjeterminalen och Gunnarsö.
Gröndalsgatan är
första etappen på denna del av
strandpromenaden. Här samsas
fotgängare med biltrafik och cyklister och
strandpromenaden känns urban. Stråket
flankeras av stående skivor av fartygsplåt
som avgränsar mot långtidsparkeringen.
Mellan gatan och gång/cykelvägen
planteras stora Silverpilar, och mellan
gatan och färjeterminalen planteras rikligt
med kaveldun som blir ett tema längs
med denna sträcka (A). Första etappen
på strandpromenaden är nådd när man
kommer ut till färjeterminalen och platsen
utanför Liljeholmens outlet och Corallen,
och här finns också promenadens andra
NOD.
Efter kajen och färjeterminalen går
promanden vidare ut på
B
bryggor
som börjar nedanför hotell
Corallen, smiter runt hörnet och löper
vidare in i viken (B). Nu går stråket nära
vattnet. Småbåtarna ligger på andra
sidan viken och skalan blir mindre.
A
s i d 16 (34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
SBN 2015-05-12
73
2015-05-08
Strandpromenaden
Normalsektioner
För läge i plan, se sid 15.
C
Skala 1:100
0
2
4
6
D
8
10
Väl framme vid Marinan viker
promenaden av österut vid en NOD.
Promenaden går vidare längs med
bilvägen. Kantsten mellan asfaltsvägen
och strandpromenadens stenmjölsyta
ger en bra avgränsning och en säkrare
promenad (C). Vägen svänger av ner
C
småbåtshamnen
,
mot
en tydlig NOD, med rikligt liv under
sommarhalvåret. Turister blandas med
båtägare. Strandpromenaden löper
vidare förbi Lotshusplatsen och längs
med stranden (D) mot nästa NOD. Här
kan man välja avstickaren mot Piren eller
att gå vidare längs promenaden, in i
skogen.
C
D
D
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 17(34)
SBN 2015-05-12
74
2015-05-08
Strandpromenaden
E
F
Normalsektioner
För läge i plan, se sid 15.
E
Skala 1:100
0
F
2
4
6
8
10
Promenaden kommer fram till en
NOD som även är en parkering och
angöringspunkt till strandpromenaden
för bilburna. Från parkeringen ansluter
promenaden till bilvägen med en
kanstensavgränsning (E). Den korsar
bilvägen och övergår till att återigen bli
E
stig i skogen
en
(F1). Stigen
slingrar sig fram i strandbrynet nära
vassen, havet skymtar fram då och då,
och på vissa ställen där terrängen inte
medger en tillgänglig stenmjölsstig
övergår stigen till att bli en träbrygga
(F2). Slutligen kommer man fram till en
öppning, en grillplats. Stigen fortsätter
och når snart fram till den liten kanal
som sträcker sig rakt in mot land mot
en vacker herrgårdsbyggnad som
fond. Även denna plats är en viktig
angöringsplats till strandpromenaden
och här finns då en NOD. Över kanalen
fortsätter stråket via en
bro.
F2
F1
s i d 18 (34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
SBN 2015-05-12
75
2015-05-08
Strandpromenaden
Normalsektioner
För läge i plan, se sid 15.
G
Skala 1:100
0
2
4
6
H
8
I
10
G
Efter bron ändrar omgivningen
Gunnarsö
karaktär igen och
stugby tar vid. Genom stugbyn
går strandpromenaden, bitvis längs den
lilla stugbygatan, på en något smalare
stenmjölsstig. Intimt och småskaligt (G).
Promenaden lämnar stuggatan,
passerar en NOD, och övergår i
en egen stig som följer stranden,
passerar kärnan av stugbyn med
dansbana
och öppen gräsyta
(H). Strandpromenaden fortsätter genom
stugbyn och letar sig så småningom ut
Östersjövägen
till
där den
ansluter till g/c-vägen. Promenaden blir
återigen asfaltsbelagd med generösa
mått likt infarten vid färjeterminalen
(I). Man kommer återigen ut i det
mer storskaliga rummet. För att ta
ner skalan på g/c-vägen planteras
trädgrupper mellan gatan och g/c-vägen.
Strandpromenaden avslutas i en NOD
H
vid entrén till
Gunnarsö.
G
I
H
I
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 19 (34)
SBN 2015-05-12
76
2015-05-08
J
K
Avstickare
L
Normalsektioner
För läge i plan, se sid 15.
J
Skala 1:100
0
M
K
2
L
M
4
6
8
10
Den första avstickaren är
småbåtshalvön.
Den utgår
från småbåtshamnens nod, och ligger
centralt i området och kommer förmodligen användas flitigt av småbåtsägare,
Corallengäster, färjeresenärer och andra
som rör sig längs strandpromenaden.
Stigen anläggs med stenmjöl och med
relativt generösa mått. (J). Den är belyst
nattetid och längs med vägen finns sittplatser och en grillplats.
J
K
Piren är nästa naturliga avstickare.
Här rör sig i fotgängare på en tunga ut i
havet på en 1,8 m bred stenmjölsstig (K).
Längst ut ligger en “svävande” brygga
som målpunkt. Se projekt 5.
För att variera promenaden genom stugbyn kan man välja att
hoppa på klippor
och
smyga på stigar nära vattnet (L, M).
L
M
s i d 20 (34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
SBN 2015-05-12
77
2015-05-08
Avstickare
Normalsektioner
För läge i plan, se sid 15.
N
Skala 1:100
0
2
4
6
8
10
Arkipelagstigen
är kanske
den mest spännanade avstickaren. Här
kommer havet verkligen nära och stigen
går bokstavligen genom skärgården, och
består av stigar (N1), träbryggor över
grynnor (N2) eller på hängbroar mellan
öarna (N3, N4).
Se projekt 6.
N1
N
N2
N3
N4
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 21(34)
SBN 2015-05-12
78
2015-05-08
Användargrupper
Åter till användargrupperna! Hur påverkar
förslaget deras nyttjande av området? Hur
tillgodoses deras önskemål och behov?
Joggaren har fått en tydlig löprunda i varierande terräng och
miljö. Just vår joggare brukar starta vid nya parkeringen vid marinan och
ta en löptur via Gunnarsö stugby, sedan tillbaka via arkipelagstigen och
båthamnen, ganska tuff runda på ca 2,5 km.
Båtägaren upplever att Ernemar har hamnat i allas blickfång i och
med att Lotsutkiken och piren har blivit uppfräschade målpunkter. Att fler
rör sig i området gör att risken för stöld och skadegörelse känns mindre,
men även att fler har fått upp ögonen för båtklubben.
s i d 22(34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N Inlinesåkaren följer strandpromenaden från centrum ut till
Gunnarsö i huvudsak på gator, men på bra underlag. I och med att gående
håller till på stenmjölsytorna blir det mindre konflikter. Svängen förbi
båthamnen är pricken över i:et.
2 012-12- 07
småbarnsföräldern
För
innebär de bredare gångvägarna att
det är lättare att ta promenader i området, framförallt kan man nu röra sig
betydligt närmare vattnet och i miljöer som man tidigare inte kom åt.
Övernattaren har upptäckt en perfekt promenad/löpslinga där
det är lätt att anpassa längden efter hur mycket tid man har fått över. Ett
par timmar efter landning på Oskarshamns Flygplats befinner sig just vår
övernattare på en svajande gångbro över vattnet vid Korsholm.
SBN 2015-05-12
79
2015-05-08
Användargrupper
Fotbollsbarnet slipper att snedda genom skogsdungar och
åka på trafikerade gator under mörka kvällar. Att parkeringsmöjligheterna
vid Elajohallen byggs ut underlättar naturligtvis de dagar man skjutsas till
träningen.
Hundägaren
kan alternera sina promenader beroende på väder
och tid på dygnet. Långpromenaden på lördagen går nästan alltid ute på
arkipelagstigen, men under sommaren lockar hundbadet på piren mer...
Badsugen ungdom har fått en bättre cykelväg till även
Campinggästen kan ta kvällspromenader som sträcker sig längre
andra badplatser än Gunnarsö. Den egna favoritbadklippan/grillplatsen
är lätt att nå, och lätt att förklara för andra hur man hittar dit. Med
arkipelagstigen kan man även nå nya badklippor, fast till fots förstås..
än runt Gunnarsö. Med hyrcykel hittar man lätt in till stan, och på vägen
tillbaka blir det middag på Corallen. Att hemfärden sker ganska sent på kvällen
spelar ingen roll, strandpromenaden är upplyst och det är folk i rörelse.
färjeresenären
Promeneraren kollar till både småbåtshamnen och stora
På 30 minuter har
fått en aha-upplevelse. Under
sin promenad i väntan på bordning har denna fått se ett smörgåsbord
av vad Oskarshamns friluftsliv kan erbjuda. Nästa år blir det nog ett par
övernattningar i Oskarshamn innan Gotlandsresan.
hamnen efter att igår ha gått utmed vikarna innanför Gunnarsö. Det är en
häftig upplevelse att gå på piren i mörkret med de effektbelysta klipporna.
Från bryggan längst ut ser man de upplysta undervattensklipporna
samtidigt som farledens fyrar.
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 23 (34)
SBN 2015-05-12
80
2015-05-08
Skärmar för att leda blicken,
skärma av och skapa
rumsligheter. Tre olika varianter
för användning tillsammans i
sekvenser eller separat.
Tålig och robust
Oskarshamnsgranit
och strandväxter
Stål med laser/vattenskuren
text. Ett tydligt och
återkommande objekt utmed
strandpromenaden.
...armeringsnät...
s i d 24(34)
... fartygsplåt...
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N ... varmförzinkad plåt...
2 012-12- 07
... utskuren text...
... tjärat och bränt trä...
Infotavla
Ram
Belysningspollare
Stenblock
Vägvisare
Armeringsnät
Tjärat/bränt trä
Den röda tråden är ett samlingsnamn
för en rad åtgärder, främst när det gäller
utrustning och material, som syftar till att
få strandpromenaden att kännas som en
sammanhållen och medvetet gestaltad sträcka.
Eftersom förutsättningarna och kontexten är
så pass olika utmed promenadens sträckning
är ett enhetligt utförande när det gäller
markmaterial och mått en omöjlighet. En röd
tråd bör hellre uppnås genom en god och
enhetlig gestaltning av utrustningsdetaljer,
växtval och markmaterial på vissa nyckelplatser,
framför allt noderna. Detta skapar ett pärlband
av mentala hållplatser utmed sträckan och
orienteringen underlättas då den kan baseras
på en sekvens av dessa punkter. tillsammans
med en tydlig skyltning gör detta området mer
tillgängligt för de användargrupper utan god
lokalkännedom, vilket är betydelsefullt för en
ökad aktivering av området och därmed en ökad
trygghetsupplevelse.
Stålplåt
Projekt 1 - Röda tråden
Stålplåt, eventuellt
cortenstål. Tydligt
släktskap med
vägvisaren.
SBN 2015-05-12
81
2015-05-08
Se sidan 27.
Projekt 1 - röda tråden
Blidsbergs,
serie Botan.
Sittbänk
Vid noderna
Alternativ 1
Fartygsplåt och vfz.
Vid grillplatserna. Kan
tyckas enkelt, men de
små detaljerna är viktiga.
En återkommande design
på vedkorg signalerar ett
omhändertaget område.
Stålplåt.
... strandråg, kvanne och kaprifol...
bord
soffa
bänk
skräpkorg
parkstolpe
vägbelysning
Vedkorg
Utrustning och material
Alternativ 2
Fartygsplåt och lackering RAL 7016.
Alternativ 3
Cortenstål och lackering RAL 8019.
...ved vid grillplatserna...
... röd granit ...
2 012-12- 07 Materialval i utrustningsdetaljer kretsar kring
stål, trä, och lokal granit. Växtmaterialet utgörs
av strandrelaterade arter. Det finns olika
metoder att behandla stålet som material, men
oavsett vilket tillvägagångsätt man förordar bör
man bör vara konsekvent med utförandet.
Varmförzinkning (vfz) är ett sätt att uppnå
lång livslängd och tålig yta. De estetiska
egenskaperna kan dock upplevas lite triviala
och ett alternativ är att lackera ytan.
Dock har Cortenstål oslagbart vacker patina
och ger mer karaktär till området. Ett intressant
alternativ till corten är att använda fartygsplåt
där stålet är obehandlat. Plåten kommer
angripas av rost på ett vackert, men lite mer
svårberäknat sätt. Genom att kombinera
ovanstående behandlingar ges några alternativa
tillvägagångssätt.
Det ska betonas att miljöaspekterna i valet av
behandling av ståldetaljer och trä bör ytredas
ytterligare, eftersom metoderna ofta innebär en
stor miljöpåverkan.
Även när det gäller trämaterialet bör
behandlingsmetod väljas omsorgsfullt. För
att slippa kostsamt underhållsarbete och för
att koppla an till äldre tiders sätt att behandla
trä bör trädetaljer tjäras eller värmebehandlas
(brännas).
Genom att använda sig av laserskärning till att
skapa symboler och text på exempelvis skyltar
är man inte lika beroende av materialets ytskick.
Därmed förbättras livslängden och behovet av
underhåll minskas. Utrustningsdetaljerna skall
andas robusthet och elegans.
Mycket av markmaterialet på strandpromenaden
utgörs av stenmjöl. Ett enkelt sätt att inarbeta
mer karaktär i ett annars ganska vanligt
markmaterial vore att tillverka det av krossad
Oskarshamnsgranit. Den röda kulören kommer
att ge stenmjölet en extra dimension.
STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 25 (34)
SBN 2015-05-12
82
2015-05-08
Projekt 1 - Röda tråden
Noderna är platser som återfinns
i knutpunkter utmed strandpromenaden.
Beroende på platsens beskaffenhet utformas
de i olika storlekar och med olika innehåll. Den
minsta kan bestå av en stålkant, den röda
graniten, en belysningspollare och vägvisaren.
Den största innehåller dessutom en bänk,
ramen och en informationstavla.
Trots olikheter i storlek och innehåll är noderna
tydligt igenkänningsbara. Det är mellan dessa
som strandpromenaden sträcker sig, och man
vet att det alltid finns information att tillgå. På
sin promenad siktar man alltid mot nästa nod,
och med hjälp av dem är det alltid lätt att hitta
tillbaka.
granitblock och strandplantering
ram och informationsskylt
sk
ing
lsn
Hä
!
mn
ha
ars
nO
frå
bänk
n!
am
rsh
ska
vägvisare
ing
lsn
Hä
nO
frå
Utskurna hål i plåten ger
titthål genom vilka ögat
skapar sina egna vykort
in
ån
g fr
lsn
Hä
s i d 26 (34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
k
Os
!
mn
ha
ars
SBN 2015-05-12
83
2015-05-08
Projekt 1 - röda tråden
Belysningen utmed strand-
promenaden har två huvudsyften. För det första
skall vägen vara bra upplyst så att den upplevs
som trygg och riskfri att gå på. Ljusbilden
kan dock vara olika och avstånden mellan
ljuskällorna kan vara längre än konventionellt
eftersom det i naturmiljöer ofta ger intrycket
av att vara tillräckligt tätt placerade. Att ytan
mellan två ljuspunkter blir förhållandevis mörk
konpenseras av den ”pärlbandseffekt” som
uppstår. Detta gäller främst pollare.
För det andra ska belysningen användas som
ett gestaltningsverktyg. Bergskärningar och
klippor är vackra att belysa med släpljus då
gynnsamma skuggeffekter i ytans struktur
uppstår. Att belysa vertikala ytor såsom
bergsidor och trädkronor återskapar också
den rumsbildande effekt som dessa objekt har
dagtid.
Belyst trädkrona.
Ljussättning av klipphäll.
Ljussättning av bergsida.
”Tall”, Ateljé Lyktan.
”Bysted”, Louis Poulsen.
2 012-12- 07 ”Bianca”, Ateljé Lyktan
”Toldbod”, Louis Poulsen
STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 27(34)
SBN 2015-05-12
84
2015-05-08
Projekt 2 - Månskensviken
Månskensviken är samlingsnamnet för
den plats som bildas framför Liljeholmens
norra entré, hotell Corallen och den nya
terminalanläggningen. Platsen hamnar i en helt
annan kontext än vad den befunnit sig i tidigare,
med anledning av den nya terminalen. Platsen
kommer vara mer publik, och mer folk kommer
att både vistas på och röra sig naturligt igenom
den. De viktigaste faktorerna för en lyckad
platsbildning är att ytorna samutnyttjas av alla
intilliggande intressenter, att den utgör entréyta
både för hotell Corallen och för Liljeholmen,
samt att parkering samutnyttjas liksom en
gemensam infart. Strandpromenaden passerar
rakt över platsen och det är här det blir extra
viktigt att sälja in promenadstråket, att tydligt
visa att det finns och var det leder. Det är från
den här punkten som många användare utan
god lokalkännedom påbörjar sin promenad,
och att stråket har en tydligt gestaltad väg över
och bortom platsen är en väsentlig del av få
besökare att ta ett första steg.
Skala 1:500
0
10
20
“Stenblocksbastioner”
“Spotters park”
Gräsytor, röd granit,
sittplatser, och träd
Plats för nod
gemensam entréyta
med besöksparkering
angöring
trappa
Schöneberger südgelände, Berlin
Liljeholmens lastområde
Strandpromenad
går över entréplats
till terminalbyggnad
parkering mellan träd
Stålkant mot planteringsyta.
bussuppställning
Staket/skärm
mot industritomt
infart
s i d 28 (34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
30
40
50
SBN 2015-05-12
85
2015-05-08
Projekt 3 - Navet vid marinan
Strandpromenaden
Nod
Marinans uppställningsplan har samma
problematik som alla uppställningsplaner.
På vintern är den full med båtar, och på
sommaren är den till stor del tom. Men riktigt
så enkelt är det inte, planen blir skräpig och
under sommaren står oftast kärror och vaggor
kvar tillsammans med täckmaterial mm. Att
städa planen vid ett tillfälle bygger på att
samtliga båtar måste vara sjösatta till ett visst
datum vilket inte fungerar på en marina där
marknadsidén innebär att kunden kan sjösätta
och ta upp båten när som helst under året.
Sommartid, bilparkering 100-150 platser
Vintertid, uppställning och förvaring av båtar
Per
och manen
vint t del
erfö
Ny g
rvar för upp
/c-v
ing
äg g
av bställnin
eno
åtar g
mko
rsar
plan
en
En bra lösning kan vara att växelvis nyttja en del
av planen. Energi kan läggas på att städa undan
delen närmast gatan för att på så sätt bilda
skapa parkeringsmöjligheter under sommartid.
Vaggor och kärror kan ställas undan från just
denna del.
Permanent del för uppställning
och vinterförvaring av båtar
En ny g/c-väg dras tvärs genom planen
för att underlätta flödet av cyklister till
och från exempelvis Elajohallen. Detta
blir båtuppställningens showroom, där de
passerande kan se de uppställda båtarna på
nära håll. En bra referens är promenadstråket
kring Årstaviken där det offentliga gångstråket
passerar igenom båtklubbsområden. Flera
båtägare har satt ut informationsskyltar om
modell och historia om just sin båt.
Skala 1:2000
0
50
100
150
Vinteruppställda båtar vid Årstaviken. Gångvägen passerar
precis intill.
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 29 (34)
SBN 2015-05-12
86
2015-05-08
Projekt 4 - Lotsutkiken
P-
pla
pla
ts
ts
P-
cy
ke
lP
Lotshuset
lek
båtuppläggning
Lekskeppet Zansibar, 3dform
Jolleklubben
Skala 1:1000
0
20
40
60
80
Gamla lotshuset i Höganäs
100
Här passerar strandpromenaden en slags udde
och plats där det gamla lotshuset och jolleklubben
ligger. Vi föreslår att göra den gamla lotsen till en
offentlig byggnad. Här skulle man kunna gå upp
för att se på utsikten, bevittna en kappsegling,
se en utställning eller kanske ta en fika.. Det
tydliga och för omgivningen höga huset ges en
värdig plats och yta att stå på, entrén öppnas
upp med en större dörr, fasaden putsas upp
och byggnaden ges ett namn, “Lotsutkiken”.
Parkeringar för bil och cykel organiseras längs
strandlinjen och en central grönyta med solitära
tallar ger struktur åt platsen. Jolleklubben får en
tilltagen grusplan med uppställning för sina båtar.
En vattennära lek med marint tema placeras nära
Lotshuset.
s i d 30 (34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N “Jimmys” av Monika Gora
2 012-12- 07
SBN 2015-05-12
87
2015-05-08
Bryggan
Projekt 5 - Piren
Turistvej ... ...
Piren är en naturlig avstickare från
strandpromenadens nod strax öster om
småbåtshamnen. Här blåser det om öronen
och man omges av vatten och får utblickar mot
havet och skärgården. Man är väderutsatt och
känner sig nära havet! För att göra denna känsla
starkare föreslår vi att vegetationen gallras så
att endast knotiga fina exemplar av buskträd
står kvar längs med promenaden. Vi tydliggör
en 1.80 m bred stenmjölsstig som leder ut mot
ett tydligt mål, en brygga som sträcker sig ut
över vattnet- mot det oändliga. Vi gallrar vid
entrén till promenaden så att besökaren redan
i början av stigen ser ut över de kala klipporna.
Bron ut görs diskretare och mer inbjudande.
Hundbadet görs tillgängligt och på två ställen
anordnas sittplatser längs med promenaden ut
mot bryggan. Piren får en spännande belysning
nattetid. Utvalda klippor belyses med svagt
släpljus, bryggan belyses underifrån och
förstärker känslan av att den svävar och längst
ut på bryggan belyses havsbotten...
Sittplatser
Stora Flatgrundet.
2 hundar.
Lotshuset
Sittplatser
Hundbad
skala 1:500
Skala 1:2000
0
50
100
150
Ny utformning av bro,
viktig entré
Nod
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 31(34)
SBN 2015-05-12
88
2015-05-08
Projekt 6 - Arkipelagstigen
Skala 1:2000
0
KORSHOLMEN
50
Hängbro
Arkipelagstigen är den mest äventyrliga
avstickaren från strandpromenaden.
Tillgänglighetsnivån är lägre med tanke på
att den mest består av upptrampad stig och
hängbroar, dessutom är stigen inte upplyst.
Det är viktigt att bevara vissa delar i området
från alltför stor inverkan för att behålla det
mera äventyrliga uttrycket och för att kunna ge
möjlighet att uppleva naturmark i så hög grad
som möjligt. Genom anläggandet av hängbroar
till ön Korsholmen och till öarna och skären
söder om, ges tillträde till platser som många
inte har haft möjlighet att besöka förut.
Längst ut i kustbandet är utsikten god. Söder
om korsholmen anläggs en brygga på den
större grynnan, vilket ger ett spännande sätt att
röra sig nära vattnet. En dag med hög sjögång
är det inte säkert att stråket går att använda
vilket bidrar till det mera ”vilda” intrycket.
Bryggor och broar gör dock att eventuell
båttrafik till viken försvåras, vilket gör att sundet
mellan fastlandet och Korsholmen måste ha
relativt hög segelfri höjd. Möjlighet finns också
att förbinda stigen med Gunnarsö med en bro
eller dragflotte.
Grillplats/utsiktsplats
Träbrygga grundlagd på grynna
Vistelse- och mötesplats
Grillplats/utsiktsplats
Eventuell bro till Gunnarsö,
alternativt dragflotte/färja
Brygga
GUNNARSÖ
s i d 32(34)
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
100
150
SBN 2015-05-12
89
2015-05-08
Projekt 6 - Arkipelagstigen
Stendörrens naturreservat
Hängbro, Solstadström
Hamra nationalpark
Oskarshamn
2 012-12- 07 STR ANDPROMENAD OSK ARSHAMN
s i d 3 3 (34)
SBN 2015-05-12
90
Medverkande
Linda Moström
Charlotta Davidsson
Mikael Norman
Filippa Karlsson
S T R A N D P R O M E N A D O S K A R S H A M N 2 012-12- 07
2015-05-08
SBN 2015-05-12
Tjänsteställe/handläggare
Samhällsbyggnadskontoret
Planavdelningen
Viktor Zettergren
E-post: viktor.zettergren@oskarshamn.se
Tel: +46 0491-764314
91
2015-05-08
Beslutsinstans
Samhällsbyggnadsnämnden
Medborgarförslag nr 2/15 - Förslag att det läggs in ett
kallbadhus i plan över Havslätt
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsnämnden anser att det inte är möjligt att komplettera den antagna detaljplanen
med bestämmelser för ett kallbadhus. Däremot är det intressant att utreda om det finns behov av ett
kallbadhus i Oskarshamn. Nämnden anser emellertid att frågan om ett kallbadhus bör studeras i ett
vidare perspektiv där olika placeringsalternativ vägs mot varandra.
Ärendet
Oskarshamns kommun har fått in ett medborgarförslag angående förslag om att lägga in ett område
för kallbadhus i den plan över Havslätt som kommunfullmäktige antog vid sitt sammanträde 201501-12. Detta innebär att detaljplanen inte längre kan ändras. Frågan om ett kallbadhus måste därför
hanteras i ett annat sammanhang.
Samhällsbyggnadsnämnden har från kommunstyrelsen fått ärendet på remiss.
Det finns inte något planstöd för uppförande av ett kallbadhus i Havslätt.
Fritidskontoret har inlett ett arbete som utreder Havslätts friluftsområdes fortsatta utveckling.
Projektet är indelat i två etapper där första etappen färdigställdes under våren 2013. Första etappen
handlade främst om att förbättra och utveckla området kring elljusspåren med bland annat utegym
och grillplats. Etapp två har påbörjats under 2015 och handlar om en fortsatt utveckling av bad- och
campingområdet. Frågan om ett kallbadhus i området diskuterades under remissrundan för etapp ett
hösten 2010. Då bestämdes att förslaget skulle tas upp i arbetet med etapp två.
Samhällsbyggnadskontoret anser att förutsättningarna för placeringen av ett kallbadhus i
Oskarshamns bör utredas utifrån stadens behov i ett helhetsperspektiv innan en lämplig plats pekas
ut för ändamålet.
_______________________
Bodil Liedberg Jönsson
Samhällsbyggnadschef
_______________________
Viktor Zettergren
Planarkitekt
______________________
Pär Hansson
Planchef
SBN 2015-05-12
Beslutsunderlag
Medborgarförslag nr 2/15
Skickas till
Kommunstyrelsen
För kännedom:
Fritidskontoret
92
2015-05-08
SBN 2015-05-12
93
2015-05-08
Beslut om föreskrifter om undantag för
kompletteringsåtgärder inom strandskyddsområde

SBN 2015-05-12
94
2015-05-08
SBN 2015-05-12
95
2015-05-08
SBN 2015-05-12
96
2015-05-08
SBN 2015-05-12
97
2015-05-08
SBN 2015-05-12
98
BILAGA 1
2015-05-08
Fullföljdshänvisning
Hur man överklagar hos Regeringen, miljö- och
energidepartementet
VEM KAN ÖVERKLAGA Beslutet får överklagas av den som beslutet angår om det gått
honom eller henne emot. Det får även överklagas av
Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen eller
Fiskeriverket.
VEM SKA PRÖVA
ÖVERKLAGANDET
Länsstyrelsens beslut kan skriftligen överklagas hos
Regeringen, miljödepartementet .
HUR MAN UTFORMAR
ÖVERKLAGANDET
I skrivelsen ska Ni
-
tala om vilket beslut Ni överklagar, t.ex. genom att ange
ärendets nummer (diarienumret) och dag för beslutet
redogöra varför Ni anser att Länsstyrelsens beslut är
felaktigt
redogöra för hur Ni anser att beslutet ska ändras
Ni kan givetvis anlita ombud att sköta överklagandet åt Er.
Behöver Ni veta mer om hur Ni ska gå till väga, så ring eller
skriv till Länsstyrelsen.
ÖVRIGA HANDLINGAR
Om Ni har handlingar eller annat som Ni anser stöder Er
ståndpunkt, så bör Ni skicka med det.
VAR INLÄMNAS
ÖVERKLAGANDET
Er skrivelse ska lämnas/skickas till Länsstyrelsen och inte
till Regeringen, miljö- och energidepartementet
Länsstyrelsens adress och telefonnummer finner Ni längst ner
på denna sida.
SENASTE DATUM FÖR
ÖVERKLAGANDET
Länsstyrelsen måste ha fått Er skrivelse inom tre veckor från
den dag beslutet kungjorts i ortstidning, annars kan Ert
överklagande inte tas upp till prövning.
UNDERTECKNA
ÖVERKLAGANDET
Ni ska underteckna skrivelsen och förtydliga namnteckningen.
Uppge personnummer/organisationsnummer, yrke, postadress
och telefonnummer till bostaden samt adress och
telefonnummer till arbetsplatsen och ev. annan plats där Ni är
anträffbar.
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post
391 86 Kalmar
Malmbrogatan 6
Växel 010-2238 000
kalmar@lansstyrelsen.se