KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Nämnden för Funktionsstöd
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-05-29 Nämnden för Funktionsstöd Sammanträde 2015-06-11 klockan 15:00 Sjöallén 9D, Kungsbacka Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Heidi Sjöstedt (M), 15 juni kl 16.30, Borgmästargatan 5A 2. Tema: Metodutvecklarnas arbete klockan 16 Lena Svensson Malmén och Linda Forsell Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 3. Månadsrapport – maj Jonas Gustafsson Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 4. Åtgärdsplan i samband med budgetuppföljning april Eva Apelvi, Jonas Gustafsson, Anita Zetterman Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 5. Hantering av höga hyror i bostäder med särskild service Bo Rundberg 6. Genomlysning personlig assistans – rapport Diana Brovall Maria Löwenadler Funktionsstöd Direkt:0300 83 45 03 funktionsstod@kungsbacka.se FS/2015:60 Nämnden för Funktionsstöd beslutar att tillstyrka att hyrorna för servicelägenheterna på Södertrappan höjs årligen under tre år fr.o.m. 160401 med 850 kronor, samt med 850 kronor 170401 och 850 kronor 180401 i enlighet med förslag från Serviceområde Fastigheter. Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) 7. Ärende Beteckning Förslag Konkurrensutsättning av det kommunala utförandet av personlig assistans Bo Rundberg FS/2015:59 Nämnden beslutar att inte konkurrensutsätta den av kommunen utförda personliga assistansen Nämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att genomföra den av förvaltningen redogjorda handlingsplanen för att sänka verksamhetskostnaderna inom personlig assistans 8. Information Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 9. Anmälan av delegeringsbeslut Nämnden för Funktionsstöd godkänner redovisning av delegeringsbeslut förtecknade i protokoll 11 juni 2015. 10. Redovisning av inkomna skrivelser Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 11. Övriga frågor Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen /Kristina Karlsson/ Maria Löwenadler Ordförande Sekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-26 Diarienummer FS/2015:60 Hantering av höga hyror i bostäder med särskild service Förslag till beslut Nämnden för Funktionsstöd beslutar att tillstyrka att hyrorna för servicelägenheterna på Södertrappan höjs årligen under tre år fr.o.m. 160401 med 850 kronor, samt med 850 kronor 170401 och 850 kronor 180401 i enlighet med förslag från Serviceområde Fastigheter. Sammanfattning Sedan servicelägenheterna på Södertrappan byggdes 2008 har Förvaltningen för Funktionsstöd genom en riktad hyresfördelning mellan brukarlägenheterna och personal/- gemensamhetslägenhet betalt en större del av totala hyresbeloppet för lägenheterna. Detta berodde från början på att lägenheterna på Södertrappan byggdes större än vad Funktionsstöd hade önskat/ beställt. Den nu alltmer höjda nivån på hyrorna i nyproduktionen av gruppbostäder och servicelägenheter har medfört att Södertrappan inte kan särbehandlas med någon form av hyressubventioner. Serviceområde Fastigheter har tagit fram ett förslag på en treårig successiv avvecklingsplan för Södertrappans hyresreducering. Samtidigt framhåller Funktionsstöd att det finns ett behov av att Kungsbacka kommun inrättar ett bidrag som kompletterar det bostadstillägg som finns för att brukare med låga inkomster (framför allt aktivitetsersättning), som kan sökas av den som bor i bostad med särskild service. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-05-26 Beslutet skickas till Förvaltningen för Service Beskrivning av ärendet Bakgrund, historik Funktionsstöd Bo Rundberg 0300-83 51 79 bo.rundberg@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Tidigare har de brukare i Kungsbacka kommun som bott i bostäder med särskild service utan undantag haft ekonomiska möjligheter att med egna inkomster klara av att betala hyran för sin bostad med särskild service. Enda undantaget har varit Södertrappans boendeenhet, en enhet med sju servicelägenheter. När Södertrappan byggdes 2008 blev lägenheterna större än vad dåvarande Handikappomsorgen hade önskat; istället för att bli 40-45 kvadratmeter blev de 57 (1 lägenhet) och 59(6 lägenheter) kvadratmeter. I samråd med kommunens Fastighetskontor fastställdes då hyresnivåerna per kvadratmeter lägre för brukarnas lägenheter och en del av hyreskostnaderna har istället burits av förvaltningen/ nämnden för Handikappomsorg/ Funktionsstöd. 2015 är hyresnivån för lägenheterna på Södertrappan cirka 5600 kronor/ månad. Om hyran hade fastställts i nivå med övriga lägenheter i området och följt hyreshöjningarna under åren skulle hyran 2015 legat på c:a 7500 kronor/ månad. Förvaltningen för service´ fastighetsenhet har räknat fram ett förslag till utfasning av den subventionering som idag finns av bostäderna för särskild service på Söderstaden/ Södertrappan. Förslaget är att hyrorna höjs med 850 kronor/ månad vid tre tillfällen, 160401, 170401 och 180401. Därefter ligger hyrorna per kvadratmeter på samma nivå som övriga hyresgäster i fastigheten. Högre hyresnivåer från 2014 Från och med 2014, då gruppbostäder och servicelägenheter togs i bruk på Onyxvägen på Kolla Parkstad har Funktionsstöd nu bostäder med särskild service som har hyror i nivåer som brukarna har svårigheter att betala med egna inkomster. (1640 kronor/ kvadratmeter och år) Detta förhållande kommer att ses även för de lägenheter som tas i bruk 2016 på Mååvägen i Fjärås. Där kommer vi att se hyresnivåer på över 2000 kronor/ kvadratmeter och år. De nya hyresnivåerna gör att hyressättningen på Södertrappans lägenheter inte fortsättningsvis kan vara justerade så att Funktionsstöd tar en större del av hyrorna. Serviceförvaltningens fastighetsenhet har arbetat fram ett förslag till anpassning av hyrorna på Södertrappan till principerna för hyressättningen på alla övriga bostäder med särskild service som Funktionsstöd anvisar. Det innebär en successiv hyreshöjning i tre etapper under tre år med början 2016-04-01 då hyrorna höjs 850 kronor/ månad och därefter med ett års mellanrum i ytterligare två omgångar om + 850 kronor inkluderat en beräknad "vanlig" hyreshöjning på 1,5 % årligen. Lägenheterna på BoDa, i en klass för sig Lägenheterna som byggs i Gällinge, Boda, kommer att bli större, dyrare och vara anpassade mer avancerat än något annan gruppbostad som byggts i Kungabacka, för att kunna möte de särskilda behov de boende har där. Hyreskostnaden kommer att bli preliminärt 2560 kronor/ kvadratmeter bruksarea plus 70 kronor/ kvadratmeter för el= 2630 kronor/ kvadratmeter och år och eftersom lägenheterna är på 53 kvadratmeter blir hyran 11 600 kronor/ månad. Det innebär att hyresnivån behöver hanteras särskilt då den enskilde brukaren inte normalt sett har förmågan att betala en sådan hyra. Att komma till rätta med höga hyresnivåer KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Förvaltningen för Funktionsstöd bedömer att det behöver införas någon form av dämpning av hyrorna i bostäder med särskild service. Bedömningen är att de brukare som flyttat in i nyproduktionen av bostäder med särskild service inte utan ekonomiskt tillskott klarar hyror över c:a 6500 kronor/ månad. Förvaltningen för Funktionsstöd anser att kommunen ska inrätta ett bostadstillägg som kan sökas av de brukare som har höga hyror för sin bostad med särskild service och som inte har andra inkomster än sin aktivitetsersättning eller motsvarande inkomst från försäkringskassan Administrationen av bostadstillägget föreslås hanteras av Förvaltningen för Service. Presidieöverläggning i frågan har hållits och nämndernas presidier har förslagit att fortsätta diskussionen med Kommunstyrelsens arbetsutskott. Eva Apelvi Bo Rundberg Förvaltningschef Utvecklingsledare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-26 Diarienummer FS/2015:59 Om konkurrensutsättning av det kommunala utförandet av personlig assistans Förslag till beslut Nämnden beslutar att inte konkurrensutsätta den av kommunen utförda personliga assistansen Nämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att genomföra den av förvaltningen redogjorda handlingsplanen för att sänka verksamhetskostnaderna inom personlig assistans Sammanfattning Det finns ett direktiv i 2015 års budget att ”Förvaltningen för Funktionsstöd ska under 2015 utreda förutsättningarna för att konkurrensutsätta den av kommunen idag drivna verksamheten för utförande av personlig assistans.” Det huvudsakliga skälet till att vilja konkurrensutsätta den personliga assistansen är för att sänka kostnaderna, då Kungsbacka kommun har en relativt hög timkostnad för den av kommunen utförda assistansen. Inom Förvaltningen för Funktionsstöd har man, med konsultstöd, under 2015 genomfört en genomlysning av den av kommunen utförda personliga assistansen. Genomlysningen har resulterat i en handlingsplan som med insatser för att påverka problemområden, på kort och längre sikt ska skapa förutsättningar för besparingar inom verksamheten. Utredningen visar att det även vid en konkurrensutsättning av assistansen kommer att finnas kostnader som kvarligger på kommunen, t.ex. ansvaret för vikarieinsatser hos privata utförare. Funktionsstöd har med bistånd av SKL beräknat effekterna i det interkommunala kostandsutjämningssystemet för LSS vid en konkurrensutsättning, och kommit fram till att det uppstår en ökad kostnad för Kungsbacka vid en konkurrensutsättning, då förvaltningen får minskade personalkostnader och därmed ett minskat personalkostnadsindex och får betala mer till utjämningssystemet. Förvaltningen för Funktionsstöd bedömer att vid en vägning av de olika konsekvenser som uppstår vid en konkurrensutsättning bör inte personlig assistans konkurrensutsättas. Funktionsstöd Bo Rundberg 0300-83 51 79 bo.rundberg@kungsbacka.se 1 (15) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (15) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-05-26 Beskrivning av ärendet Bakgrund: Det finns ett direktiv i 2015 års budget att ”Förvaltningen för Funktionsstöd ska under 2015 utreda förutsättningarna för att konkurrensutsätta den av kommunen idag drivna verksamheten för utförande av personlig assistans. ” Det finns kommuner som har genomfört detta. Som Karlstad och Falkenberg. Och det finns kommuner som efter utredning avstått från att konkurrensutsätta den egna assistansen, som Tyresö, Ale och Hofors De höga kostnaderna i Kungsbacka för personlig assistans är en faktor som spelat in när det gäller nämndens direktiv. Kan kostnaderna sänkas genom konkurrensutsättning av verksamheten? Har man lyckats med det i de kommuner där man konkurrensutsatt personlig assistans? Om personlig assistans Personlig assistans regleras genom lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Med personlig assistans enligt LSS avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Den enskilde kan ha rätt till statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken om behovet av grundläggande hjälp enligt LSS överstiger 20 tim. per vecka. Det är försäkringskassan som bedömer behov och fattar beslut om assistans över 20 tim/ vecka. Om det grundläggande behovet understiger 20 tim./ vecka är det kommunen som bedömer behov och fattar beslut om assistans enligt LSS. Den som har beviljats personlig assistans enligt LSS eller socialförsäkringsbalken har rätt att själv välja vem som ska utföra assistansen. Den enskilde kan välja att själv vara arvbetsgivare och anställa sina assistenter, att anlita ett privat företag eller kooperativ eller låta kommunen vara utförare. Kommunen kan utföra assistansen i egen regi eller ge uppdrag åt annan utförare. Kostnaderna för den personliga assistansen har ökat kraftigt varje år sedan LSS-lagstiftningen infördes, och personlig assistans blev en ny insats. Sedan 1997 har de samlade kostnaderna för personlig assistans stigit med c:a 16 % per år. De samlade kostnaderna för assistansersättning var 2006 16,1 miljarder, 23,8 miljarder 2010 och 25 miljarder 2012. 1994 hade 6100 personer personlig assistans med i genomsnitt 66 beviljade assistanstimmar per vecka. 2010 var det genomsnittliga antalet timmar 113 per vecka. 2015 har 16128 personer i Sverige assistans KUNGSBACKA KOMMUN 3 (15) efter beslut från Försäkringskassan enligt Socialförsäkringsbalken. Genomsnittligt antal timmar/ vecka i dessa ärenden är 124,52. Samtidigt har 4100 personer beslut om assistans enligt § 9:2 LSS med genomsnittlig insats 42 timmar/ vecka. Kommunens basansvar Kommunen har alltid kostnadsansvar för de första 20 timmarna per vecka, oavsett utförare. D.v.s. om de grundläggande behoven inte uppnår 20 timmar per vecka har kommunen hela ansvaret, både för beslut och kostnader. Om det utgår statlig assistansersättning (de grundläggande behoven överstiger 20 tim per vecka) har kommunen kostnadsansvaret för de första 20 timmarna. Kommunen ska således alltid ombesörja personlig assistans eller ge ekonomisk ersättning för att den enskilde ska kunna anordna assistansen på annat sätt än genom kommunen om assistansen understiger 20 tim per vecka (grundläggande behov). Kommunen är också skyldig att på den enskildes begäran anordna/ utföra assistans även om den enskilde fått assistansersättning från Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken. Kommunen kan då ta ut en avgift motsvarande ersättningen från Försäkringskassan. Vidare ansvarar kommunen för tillfälligt utökat behov av assistans, till exempel vid resa, samt för att tillhandhålla vikarie eller stå för ersättning för vikarie vid ordinarie assistents sjukdom (prop 1992/93:159 s.73) Utbetalning av assistansersättning Om en person har personlig assistans som utförs av kommunen kan Försäkringskassan besluta att assistansersättningen (över 20 tim per vecka) ska utbetalas till kommunen i den utsträckning som den motsvarar utgiften till kommunen för sådan hjälp. Om den enskilde inte själv kan ta hand om assistansersättningen kan Försäkringskassan besluta att ersättningen ska betalas ut till någon annan person eller till kommunen för att användas till kostnader för den enskildes assistans. Utöver detta kan Försäkringskassan också på begäran från den enskilde besluta att assistansersättningen ska betalas ut till annan fysisk person, eller till en juridisk person eller till en kommun. Tillståndskrav Från och med den 1 januari 2011 måste bolag, stiftelser, föreningar och andra privata aktörer som vill driva enskild verksamhet i form av personlig assistans enligt LSS få tillstånd från Socialstyrelsen innan verksamheten startar. Detta gäller även de som har valt att anordna sin egen assistans inom ramen för en juridisk person, exempelvis aktiebolag, handelsbolag eller kooperativ. Ett beviljat tillstånd gäller för hela landet. Handläggningstiderna hos Socialstyrelsen ligger på 4-6 månader, men kan variera. Vid upphandling kan krav om att utföraren ska ha ett giltigt tillstånd för hela avtalsperioden ställas. Assistansberättigade som själva anställer sina personliga asistenter behöver inte söka tillstånd, men är skyldiga att anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Anmälningsplikten omfattar endast de assistansberättigade som valt att anställa sina assistenter i eget namn, d.v.s. utan att bilda aktiebolag, KUNGSBACKA KOMMUN 4 (15) handelsbolag, förening eller kooperativ. Detsamma gäller för de vårdnadshavare som organiserar assistansen för sitt minderåriga barn. Verksamhetens omfattning i Kungsbacka kommun Antal brukare och assistanstimmar 2013 års siffror, enligt kpb: Nyckeltal Personlig assistans LSS 9:2 Personlig assistans SFB Antal timmar 75 384 175 799 Antal brukare 32 63 Kronor/ tim brutto, kommunal regi 405 399 Kronor/ brukare, brutto, kommunal kostnad 694 620:- 344 862 Tim/ v per brukare 46 128 Andel % av LSS totalkostnad i kommunen 9 14 I Kungsbacka kommun hade 2014 86 brukare personlig assistans med beslut enligt socialförsäkringsbalken, varav 29 personer hade utförandet i kommunal regi. Det kommunala utförandet för dessa ärenden uppgår till totalt 193 936 timmar på årsbasis. Kommunen hade för ärenden med beslut enligt socialförsäkringsbalken år 2014 kostnadsansvar för cirka 90 000 timmar, oavsett utförare (kostnadsansvaret för de första 20 timmarna i veckan). Utöver ovanstående hade 30 personer personlig assistans med beslut enligt LSS § 9:2, vilket omfattar cirka 75 000 timmar. Av dessa har 8 personer utförandet i kommunal regi, vilket uppgick till 22 464 timmar. Sammanlagt har därmed 116 personer i kommunen personlig assistans beviljad enligt LSS och socialförsäkringsbalken. Av dessa har 37 personer utförandet i kommunal regi, vilket omfattar 216 400 timmar. Fördelning mellan assistansanordnare 2014 Anordnare Riket, %, Halland, %, KUNGSBACKA KOMMUN 5 (15) Kommun 34,3 42,8 Företag 53,2 49,9 Kooperativ 9,3 5,3 Egen 2,2 2,0 Statlig assistansersättning och kommunalt kostnadsansvar Schablonbeloppet för assistansersättning per timme enligt 51 kap 11 § första stycket socialförsäkringsbalken, det s.k. timbeloppet, fastställs årligen av regeringen och uppgår till 284 kronor år 2015. Om det finns särskilda skäl kan ett högre belopp beviljas, dock högst upp till 12 procent över timbeloppet, 318:-. Enligt bokslut 2014 medförde det förhöjda timbeloppet en total ersättning till kommunen om xxx kr per timme. Ersättningen från försäkringskassan uppgick år 2014 totalt till 48 153 tkr, inklusive förhöjt timbelopp. Ersättningen till försäkringskassan, kostnadsansvaret för de 20 första timmarna för personer med statlig assistansersättning, uppgick till 8 042 tkr för de av kommunen utförda SFB-ärendena och 14 717 tkr för av andra utförda SFB-ärenden 2014. Denna kostnad kommer att kvarstå för kommunen oavsett om konkurrensutsättning genomförs eller ej, men kan variera något från år till år beroende på antal beslut. Kommunen har utöver ovanstående också kostnadsansvar för alla ärenden med beslut enligt LSS. Kostnaden för LSS-ärenden uppgick 2014 till tkr, varav kostnaden för det kommunala utförandet av LSS-ärenden uppgick till xxx tkr. Nettokostnaden för personlig assistans uppgick 2014 till 27 472 tkr enligt bokslut. Personal 2014 Befattning Enhetschefer Administratörer Personliga assistenter PAN-anställda Antal personer Antal helårsanställda 5 Endast timanställda 5 5 162 31 Möjliga former av konkurrensutsättning En konkurrensutsättning skulle gälla det kommunala utförandet av personlig assistans. Två former av konkurrensutsättning är möjliga när det gäller utförandet av kommunala insatser KUNGSBACKA KOMMUN 6 (15) Vid konkurrensutsättning enligt lagen om valfrihetssystem, LOV, uppstår konkurrens först när avtal har tecknats och godkända aktörer ska konkurrera om att brukarna ska välja dem som utförare av beviljad assistans. Priset är fastställt på förhand och leverantörer konkurrerar med kvalitet. Kommunens kravspecifikation ska fortlöpande annonseras på Kammarkollegiets nationella webbplats, Valfrihetswebben. Alla utförare som uppfyller dc krav som kommunen har ställt i sin kravspecifikation har rätt att delta i systemet. Antalet utförare kan således inte begränsas. En leverantör kan när som helst begära att få prövning hos kommunen om att få delta i systemet. Vid konkurrensutsättning enligt LOV krävs ett s.k. ickevalsalternativ, dvs. en på förhand utsedd utförare som används i de fall där den enskilde inte aktivt själv väljer utförare. Ickevalsalternativet kan utses genom offentlig upphandling eller genom att en turordningslista bland de godkända utförarna tillämpas så att ickevalsalternativet roterar. Vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, råder konkurrens fram till dess att kommunen har tecknat avtal med en eller flera utförare (enligt ett på förhand bestämt antal). Den eller de som lämnar bästa anbud i förhållande till kommunens kravspecifikation/ förfrågningsunderlag vinner anbudet. Bästa anbud kan beräknas utifrån pris och/ eller kvalitet beroende på hur kravspecifikationen har utformats. Bedömning Brukaren har enligt nuvarande lagstiftning redan möjlighet att välja utförare av assistansen. Konkurrensutsättning enligt LOV bedöms därmed inte ge någon större effekt gällande brukarens valfrihetsmöjligheter. Vidare skulle ett valfrihetssystem enligt LOV medföra att kommunen behöver utföra granskning/tillsyn av fler utförare än vid upphandling enligt LOU. Uppföljning, granskning och tillsyn vid LOV ökar också med antalet leverantörer. Om valfrihet enligt LOV införs måste det också finnas en större administrativ beredskap än vid LOU eftersom ansökningar löpande ska granskas och avtal tecknas och följas upp. Mot denna bakgrund bedöms det inte vara lämpligt att genomföra konkurrensutsättning enligt LOV. Resterande del av utredningen kommer därför endast att göras utifrån bedömning av möjligheten till upphandling enligt LOU. Funktionsstöds handlingsplan för att sänka kostnaderna inom personlig assistans Inom kommunens egen personliga assistans i Kungsbacka har man för att sänka de idag höga enhetskostnaderna inom personlig assistans, upprättat en handlingsplan för att skapa förutsättningar på längre sikt och för att skapa besparingseffekter på kort sikt. KUNGSBACKA KOMMUN 7 (15) De problemområden som handlingsplanen avser att påverka är följande: På längre sikt • • • • • • • • • • Klargöra roller chef/ administratör Utreda personalbehov av chefer och administratörer Säkerställa rätt kompetens hos administratörerna (utbildning/ nyrekrytering) Skapa en budgetmodell som är tydlig att följa Upprätta rutiner för ekonomiprocesser samt utbilda enhetscheferna Arbeta med personalkulturen Schemaläggningsprocessen (både på kort och lång sikt) Se över bemanningspoolen Förändring av rekryteringsprocessen Utveckla IT-system (Medvind, Magna Cura etc) På kort sikt • • • • • • • • Schemaläggningsprocessen Ta bort all överrapporteringstid Dra ner på dubbelbemanning som är av arbetsmiljöskäl Minska inköpta timmar av omsorgsteamet (hemtjänsten) Ta bort all inköpt nattinsats av ÄO Ta över omsorgsteamets insatser på samma sätt som natten Minska sjukskrivningstalen Minska övertid Vid en konkurrensutsättning minskar valfriheten för brukaren, eftersom kommunen som utförare av assistans inte kommer att finnas kvar, förutsatt att inte kommunen kommer att lägga eget anbud på utförande vid en ev. konkurrensutsättning. Erfarenheter från andra kommuner: Falkenberg: Falkenberg har haft som utgångspunkt vid beslut om att konkurrensutsätta kommunens personliga assistans att ett bra avtal ger förutsättningar för en bättre styrning av assistansen. Man har inte sett att det funnits förutsättningar inom den egna verksamheten att sänka kostnaderna för en för dyr assistans. När man beslutat om konkurrensutsättning började brukare söka sig från kommunens assistans till privata utförare. Från tidigare upp mot 60 kommunalt utförda assistanser har enheten inom Frösunda som nu utför kommunens assistansdel, endast c:a 15 brukare/ ärenden. Entreprenaden är på fyra år, men det är troligt att Frösunda inte är intresserade av en förlängning av entreprenaden med mindre än KUNGSBACKA KOMMUN 8 (15) att man ges en förhöjd ersättning för dyra ärenden. Det är de dyra ärendena (för utföraren) som finns kvar i Frösundas entreprenaddel. Under tiden entreprenaden pågått har också en del av tidigare kommunalt utförda assistanser sökt sig över till Frösundas privata assistansenhet. Karlstad Samtal med beställarchef Mikael Lindh, Karlstad kommun Karlstad har haft höga enhetskostnader för opersonlig assistans. I kostnad per brukare, utfall 2013 har Karlstad en nettotimkostnad för personlig assistans i egen regin på 113:-/ tim. Kungsbacka hade då 119:-/ tim. , medan medelnettokostnaden för de 56 kommunerna i Ensolutions mätning var 82:-/ tim. Karlstad kommun beslöt att konkurrensutsätta den av kommunen utförda personliga assistansen och från 131201 drivs den av Frösunda. Kontraktet är på fyra år. Anmärkningsvärt är att det inte gjordes någon mer ingående utredning eller analys innan konkurrensutsättningen. ( Andra kommuner har kontaktat Karlstad, för att få del av en sådan analys, men det finns ingen sådan gjord.) Däremot föregicks beslutet av en politisk debatt. Medarbetarna inom assistansen som gick med till Frösunda gick på kommunens avtal första året, (s.k. inträdesförhandling) men i princip hade de inget annat kommunalt jobb att går tillbaka till om man inte ville fortsätta hos Frösunda. Frösunda får i ersättning den statliga ersättningen som Försäkringskassan fastställer. Den skall även täcka kostnader för sjukfrånvaro/ vikariekostnader. Den ekonomiska målsättningen med konkurrensutsättningen var att spara 6 miljoner årligen. Det handlar om c:a 100 brukare som får assistans. Det har inte varit några större rörelser av brukare mellan olika utförare. Vid utvärderingen av anbuden fanns andra aktörer också med, men Frösunda framstod som i en kategori för sig. Dock ser man nu att Frösunda troligen undervärderade behovet av arbetsledning, men det har man får korrigera, och fått anställa fler chefer. Det har varit problem med kvalitén under den första tiden, och kommunen har fått göra extra uppföljningar av verksamheten. Hofors Hofors kommun genomförde 20111 en utredning för att klargöra förutsättningarna inför beslut om att upphandla den av kommunen utförda personliga assistansen. Utredningen mynnade i att det ”för närvarande inte går att försvara ett genomförande av en upphandling av kommunens ansvar som assistansanordnare. Motivet är att effekterna inom det statliga utjämningssystemet för LSS ger ett mycket negativt utfall för Hofors kommun vid ett genomförande”. Man ansåg det vara bättre att arbetet inriktas på att utreda alternativa möjligheter för att minska kostnaderna för personlig assistans. KUNGSBACKA KOMMUN 9 (15) Ale kommun Även Ale kommun bedömde, likt Hofors att en konkurrensutsättning av den personliga assistansen som utförs i kommunen skulle innebära för kommunen ogynnsamma effekter i det statliga systemet för kostnadsutjämning mellan kommunerna inom LSS-området. Tyresö I Tyresö beslutade Socialnämnden 2012 att inte konkurrensutsätta den personliga assistansen efter att socialförvaltningen utrett och avrått från konkurrensutsättning. Som skäl anför man att man istället förordar att man bl.a. skall omstrukturera budgeten för att uppnå en tydligare beställar- och utförarorganisation. Man vill därigenom tydliggöra förutsättningarna för egenregin att utföra assistansen inom ramen för en av kommunen fastställd timersätning. Tyresö har inte beaktat eventuella ekonomiska konsekvenser för kommunen av förändringar i underlaget för LSS kostnadsutjämningssystem. Konsekvensanalys Ansvar och uppföljning Till skillnad från övriga utförare som den assistansberättigade kan välja och där kommunen inte kan reglera utförandets kvalitet skulle ett kommunalt upphandlat alternativ vara föremål för reglering genom avtal och kvalitetsuppföljning. Kommunen har vid upphandling fortsatt ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och föreskrifter som gäller för utförandet och i enlighet med det avtal som tecknas med kommunen. Vid upphandling enligt LOU kan den enskilde i praktiken välja den upphandlade utföraren som privat utförare av assistansen utanför ramen för det uppdrag som utföraren har genom avtal med kommunen. I det fall den enskilde väljer samma företag utan att ha preciserat att den väljer kommunen/kommunens utförare som utförare av assistansen omfattas inte utförandet av de villkor och kvalitetskrav som tecknades vid upphandlingen. Utifrån den erfarenhet som Funktionsstöd har idag av fördelningen av den idag beslutade assistansen, är det sannolikt att det finns brukare som inte är intressanta som kunder hos privata utförare av personlig assistans. Det är de brukare vars insatser är dyrare än den ersättning för assistans som utbetalas från kommun och Försäkringskassan, främst de ärenden som har dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl. KUNGSBACKA KOMMUN 10 (15) Utjämningssystemet för LSS-kostnader Utjämningssystemet syftar till att garantera alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden. För Kungsbacka kommun beräknar SCB en avgift om cirka 51 mkr för utjämningsåret 2015, totalt för LSS-verksamheterna. Inför ställningstagande om konkurrensutsättning bör det beaktas om en konkurrensutsättning skulle medföra några ekonomiska konsekvenser utifrån utjämningssystemet för LSS-kostnader. Om det kommunala utförandet av personlig assistans skulle konkurrensutsättas kan det medföra en viss avgiftsökning för kommunen med anledning av att personalkostnadsindex sjunker. Kungsbacka har ett relativt högt personalkostnadsindex. Det är dock inte storleken på detta index som är intressant för att belysa de ekonomiska effekterna av en konkurrensutsättning, Det är istället skillnaden mellan tidigare index och det som framräknas när entreprenaden är igång. SKL uppger att generellt kan man beräkna att förändringen i underlaget för LSS-utjämningen som blir följden av en konkurrensutsättning innebär en reducering av beräknad kostnadssänkning med 65-70 %. Insats personlig assistans LSS Avgift till FK för LSS LASS-beslut Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice korttidsvistelse korttidstillsyn Särskilt boende, barn Familjehem Särskilt boende, vuxna daglig verksamhet Summa Justering prislista 343194 25714000 171579 63527 25411 63527 254108 139759 1030034 370812 824027 195438 Antal beslut 31 1 87 48 61 32 117 57 12 0 137 165 Standardkostnad Kungsbacka 2013 10639014 25714000 14927373 3049296 1550071 2032864 29730636 7966263 12360408 0 112891699 32247270 253108894 KUNGSBACKA KOMMUN 11 (15) Summa Antal invånare Standardkostnad per inv riket Standardkostnad per inv Kungsbacka Skillnad riket-Kungsbacka per inv 78123 4238 3585 -652 Då många parametrar påverkar utfallet i utjämningssystemet, såsom det totala antalet beviljade insatser enligt LSS, antalet beslut enligt socialförsäkringsbalken, folkmängd, övriga kommuners omfattning av omsorgen osv. är det dock svårt att med exakthet beräkna vilka kostnadseffekter en konkurrensutsättning skulle medföra utifrån utjämningssystemet. Frågan om personalkostnadsindex påverkan behöver studeras innan vi kan säga hur det påverkar en ev konkurrensutsättning. Ekonomi En upphandling beräknas kunna ge minskade kostnader i relation till de överkostnader som nu föreligger i förhållande till ersättningen från Försäkringskassan. Detta genom att kommunen i en upphandling kan sätta ett maximalt pris som är satt i relation till ersättningen från Försäkringskassan. Summan bör inkludera utförarens kostnader för sjuklöneinträde och administrativ ersättning för eventuella tilläggsuppdrag enligt LSS, exempelvis vid resor. Vid en konkurrensutsättning kommer Funktionsstöd även fortsättningsvis att ha kostnader för personlig assistans utöver de som utgör ersättning till utföraren: • Kommunen har alltid ansvaret för de första 20 tim/ v för ärenden enl. socialförsäkringsbalken. • Kommunen har ansvar för sjuklöneinträde • Kommunen kommer att ha en kostnad för uppföljning/ kontroll av den konkurrensutsatt verksamheten Sammantaget bedöms kommunens kostnader kunna minska med minst 2,4 miljoner kronor årligen vid konkurrensutsättning av personlig assistans. (37:-/ tim x 216 000 timmar x o,3) Vid konkurrensutsättning bör kommunen betala ut en subvention per utförd assistanstimme till den upphandlade utföraren under det första år som den nya utföraren är skyldig att tillämpa det kommunala kollektivavtalets villkor (se avsnitt om personal nedan). Detta för att ge entreprenören möjligheten att klara de merkostnader som en verksamhetsövergång kommer att innebära. Besparingarna är därmed möjlig först från och med konkurrensutsättningens andra år. KUNGSBACKA KOMMUN 12 (15) Orsaker till kostnadsskillnader mellan kommunal och privat verksamhet Kommuner har enligt kollektivavtal en högre kostnad för nattbemanning än de flesta privata utförare. Detta då kommunen för åtta timmars nattbemanning betalar ut fyra timmars lön med OB-ersättning + fyra timmars jourersättning medan en privat utförare ofta kan betala ut åtta timmars jourersättning genom tillämpning av annat avtal. Kommuner har i regel också ett lägre heltidsmått än privata utförare. Det kommunala kollektivavtalet medger fler semesterdagar utöver de lagstadgade 25 i takt med arbetstagarens stigande ålder, något som oftast inte medges vid privata företag. Vidare har kommuner i regel också en högre omställningskostnad än privata företag till följd av längre uppsägningstider. Privata företag har betydligt större andel PAN-anställningar än vad kommunen har. Dessa anställningar upphör när uppdraget (assistansen) upphör. Det innebär att kommunen som arbetsgivare oftare hamnar i situationer av att behöva omplacera/ omdisponera personalresurser, vilket ibland medför extrakostnader. Sjuklönekostnaderna uppgick år 2014 för egen regi till 1 445 tkr och för privata utförare till 624 tkr. Då det inte kan krävas att en upphandlad utförare ska stå för sjuklönekostnader för andra privata utförare (annan utförare som brukaren själv har valt eller assistenter som brukaren själv har anställt) kvarstår kostnaden om ca 624 tkr för kommunen även efter konkurrensutsättning. Kommunens egna sjuklönekostnader för personlig assistans, upphör dock då krav om att utföraren ska stå för sina egna sjuklönekostnader, även vid ordinarie assistents sjukdom, kan ställas vid upphandlingen. Den av kommunen utförda personliga assistansen har haft relativt få ärenden med förhöjd ersättning. Det är troligt att de privata utförarna, i varje fall de större företagen, mer systematiskt arbetar med att argumentera hos Fk för förhöjd ersättning i de ärenden det kan bli aktuellt. Statistik på detta saknas. Den av kommunen utförda personliga assistansen har i några ärenden tvingats sätta in dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl. Då utgår ingen förhöjd ersättning från FK (enbart när brukarens behov motiverar dubbelbemanning). Hos privata utförare förekommer inte dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl. Företagen nekar till att åta sig dessa assistansuppdrag, även vid direkt förfrågan/ ansökan. Kommunens personliga assistans har mer punktinsatser, som tar tid, men genererar lite ersättning, t.ex. vändningar på natten. Privata utförare kan välja bort dessa ärenden, dock inte vid en konkurrensutsättning Personal Totalt berörs 162 tillsvidareanställda personliga assistenter samt 31 timanställda assistenter enligt PAN (på begäran av brukaren). Vidare berörs också fyra enhetschefer och fem administratörer. Av§ 6 b lagen om anställningsskydd (LAS) framgår att vid verksamhetsövergång övergår de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Förvärvaren är skyldig att tillämpa KUNGSBACKA KOMMUN 13 (15) kollektivavtalets villkor under ett år. Arbetstagaren är, enligt § 6 b LAS, inte skyldig att gå över till den nya arbetsgivaren. Risk för övertalighet inom kommunen kan därmed uppstå. Vid verksamhetsövergång undantas i regel arbetsledning och administrativ personal från den automatiska övergången. Den nya arbetsgivaren kan eventuellt vilja ta över någon av de berörda efter särskilda förhandlingar, i övrigt finns risk för arbetsbrist och övertalighet gällande denna grupp. Gällande PAN-anställda omfattas de inte av LAS utan det är upp till den nya utföraren att anställa dessa personer. De som är anställda enligt PAN omfattas således inte av övergångsbestämmelserna vid verksamhetsövergång till följd av konkurrensutsättning. Exakt vilka konsekvenser som kan uppstå för de anställda som omfattas av verksamhetsövergång vid konkurrensutsättning går inte att uppskatta innan dess att det står klart vilken utförare som skulle bli aktuell. Nämnas bör dock att jourersättningen kan påverkas då vissa anställningsformer och kollektivavtal medger lägre jourersättning än det kommunala kollektivavtalet. I vissa fall tillämpas också kortare uppsägningstider samt högre heltidsmått Vidare medger det kommunala kollektivavtalet fler semesterdagar utöver de lagstadgade 25 i takt med stigande ålder, vilket inte alltid är fallet vid tillämpning av andra kollektivavtal. Arbetstagarnas ålders-, invaliditets- och efterlevandeförmåner som upparbetats hos kommunen undantas från principen om automatisk verksamhetsövergång. Ansvaret för pensionsförmåner enligt kollektivavtal övergår dock på den nya utföraren. För närvarande, våren 2015, genomför man införandet av årsarbetstid inom kommunens personliga assistans. Arbetstagarorganisationer ska fortlöpande informeras enligt 19 § Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Om frågan avser konkurrensutsättning ska MBL-förhandling ske enligt 11 § MBL. Nämnden eller den som nämnden utsett som ansvarig ska genomföra förhandling innan dess att beslut fattas. Brukare Om det kommunala utförandet av personlig assistans konkurrensutsätts berörs 37 brukare. Målsättningen skulle vid en upphandling vara att alla brukare får behålla sina assistenter som följer med till den nya utföraren. Att all personal väljer att gå över till en ny arbetsgivare kan dock inte garanteras och en del brukare kan tvingas byta assistent/ assistenter. Det kan därmed inte uteslutas att en konkurrensutsättning kan medföra negativa konsekvenser för en del brukare. I sammanhanget bör dock nämnas att brukaren, liksom i nuläget, alltid har möjlighet att byta assistansanordnare om han/hon inte är nöjd med utförandet. Beslut om personlig assistans och antal beviljade timmar påverkas inte. Inte heller brukarens inflytande och styrning över assistansen. Tänkbart scenario vid konkurrensutsättning resp. om man inte konkurrensutsätter kommunens utförande av personlig assistans Vid en konkurrensutsättning av den personliga assistansen i Kungsbacka kan vi förvänta oss följande: KUNGSBACKA KOMMUN 14 (15) • Ersättningen fastställs till det timbelopp fk utbetalar • Brukarnas valfrihet, avseendet att kunna välja kommunal utförare av personlig assistans minskar • En betydande andel av de brukare som haft kommunen som utförare går över till privata utförare • Få av de som jobbat inom personlig assistans, kommunal verksamhet kommer att anställas i annan del av socialtjänsten (är inte anställningsbara) • Dubbelbemanning i ärenden av arbetsmiljöskäl kommer att minska, eller upphöra • Efter ett år kommer de som tidigare varit anställda på kommunens huvudavtal, att få försämrade anställningsvillkor, större heltidsmått (40 tim istället för 37 tim ger en skillnad i lönekostnader på 16 :-/ tim, och annat jouravtal, t.ex. • Det företag som erhåller entreprenaden (troligen på 4 år) kommer efter hand att bli allt mindre intresserad av att fortsätta entreprenaden, allt eftersom färre brukare kommer att vara kvar som kunder inom den ”kommunala ” delen, och de som är kvar , i många fall genererar höga kostnader för utföraren • (De enhetschefer som finns inom verksamheten (den kommunala) kommer att drabbas av övertalighet) • (De administratörer som verksamheten (kommunala) haft kommer att drabbas av övertalighet) • Kommunens nettokostnader för personlig assistans kommer att minska (besparing) • Kommunens beräkningsgrund för LSS-kostnadsutjämningen kommer att påverkas ogynnsamt för kommunen (ändring i personalkostnadsindex minskar möjligheterna till minskning av kostnaderna). • Kommunen förlorar inflytandet över personliga assistansen avs. möjligheten att skapa heltidstjänster inom verksamheten • Kommunen kommer att ha kvar kostnader för vikarier och för tillfälliga, ej förutsedda insatser, samt för de första 20 timmarna inom personlig assistans, Socialförsäkringsbalken samt kostnaden för personlig assistans enl. LSS 9:2 på en kostnadsnivå motsvarande FK´s ersättning Om man väljer att inte konkurrensutsätta kan följande scenario förväntas: • Förvaltningen genomför den åtgärdsplan som planerats för att sänka kostnaderna inom personlig assistans. Se beskrivning ovan. • Viss dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl kommer att finnas kvar inom verksamheten • Enhetskostnaden inom verksamheten kommer att sjunka jämfört med verksamhetsåret 2014 KUNGSBACKA KOMMUN 15 (15) • Valfriheten kommer att behållas avs. att kunna välja kommunen som utförare • Kontinuiteten bibehålls för brukarna som har kommunen som utförare av assistansen • Inflytandet över strävan att erbjuda heltidstjänster inom kommunen behålls inom området personlig assistans Förvaltningens bedömning Socialförvaltningen bedömer att kostnaderna för utförandet av personlig assistans kan minskas med ca 2,4 mkr årligen genom konkurrensutsättning av det kommunala utförandet, jämfört med kostnadsläget 2014. Kostnadsbesparingar är möjliga först från och med år två. Men en sammantagen bedömning av de konsekvenser som kan tänkas uppstå vid en upphandling av kommunens ansvar som assistansanordnare ger som resultat att inte föreslå en upphandling. Det främsta skälet till detta är att det statliga kostnadsutjämningssystemet för LSS-verksamheter har en konstruktion som gör att Kungsbacka skulle förlora så pass mycket på en upphandling att kostnadssänkningen för kommunen vid en upphandling minskas avsevärt. Därför föreslås istället att inrikta ansträngningarna på att genomföra den åtgärdsplan som formulerats efter belysningen av den av kommunen utförda assistansen. Bo Rundberg Utvecklingsledare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-06-02 Diarienummer NFS/2015-06-11 # 9 Delegeringsbeslut maj Förslag till beslut Nämnden för Funktionsstöd godkänner redovisning av delegeringsbeslut förtecknade i protokoll 11 juni 2015. Sammanfattning Följande delegeringsbeslut har fattats under maj 2015: • 34 gynnande beslut enligt SoL 4 kap 1 och 2 §§ • 18 gynnande beslut enligt LSS 9 § punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 10 • 3 avslag enligt LSS 9 §§ 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 10 • 1 delavslag enligt SoL 4 kap 1 och 2 §§ • 1 delavslag enligt LSS 9 §§ 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 10 • Godkännande av LOV-företag för att utföra ledsagarservice och avlösarservice i hemmet: Hemservice i Halland AB Företaget är sedan 2009 godkända för att utföra hemtjänstinsatser i Kungsbacka kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-06-02 Maria Löwenadler Nämndsekreterare Funktionsstöd Maria Löwenadler 0300 83 45 03 funktionsstod@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Inkomna skrivelser 2015-04-29 - 2015-06-03 Inkom/Skickades Beskrivning Öppet brev till Kungsbackas politiker, revisorer 2015-05-19 och fackliga organisationer - inkommen skrivelse Tillhör ärende FS/2015:61 Ärendemening Öppet brev till Kungsbackas politiker, revisorer och fackliga organisationer E-post till ordförande 2015-05-26 FS/2015:61 Öppet brev till Kungsbackas politiker, revisorer och fackliga organisationer Svar från ordförande 2015-05-26 FS/2015:61 Öppet brev till Kungsbackas politiker, revisorer och fackliga organisationer Fråga från anhörig angående privat regi inom Daglig verksamhet Svar från ordförande 2015-05-27 FS/2015:62 2015-05-27 FS/2015:62 Brev till brukare - utbetalning av omsorgsbidrag 2015-05-28 FS/2015:66 Fråga angående privat regi i daglig verksamhet Fråga angående privat regi i daglig verksamhet Utbetalning av omsorgsbidrag Brev till brukare - Förändring av avgift 2015-05-28 FS/2015:67 KF § 75/2015 2015-05-29 FS/2015:68 Förändring av avgift från och med 1 maj 2015 Regler för minnesgåva till medarbetare och förtroendevalda inom Kungsbacka kommun
© Copyright 2025