Småföretagets arbetsmiljö ger resultat 2014
Arbetarskyddsanvisningar och guider 5 Arbetarskyddsförvaltningen Småföretagets arbetsmiljö ger resultat 2014 Arbetarskyddsanvisningar och guider 5 Småföretagets arbetsmiljö ger resultat 2014 Arbetarskyddsförvaltningen Tammerfors 2014 ISSN 1456-257X ISBN 978-952-479-119-9 Multiprint Oy, Tammerfors 2014 26. upplaga Innehållsförteckning Till Läsaren......................................................................................... 4 Arbetarskydd ger resultat................................................................... 5 Arbetarskyddslagen........................................................................... 6 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR................................................................ 7 Arbetsavtal......................................................................................... 7 Hyrd arbetskraft............................................................................... 10 Unga arbetsagare............................................................................ 10 Inlärning i arbetet............................................................................ 11 Läroavtalsutbildning........................................................................ 13 Arbetstidsbokföring......................................................................... 13 Semester.......................................................................................... 17 Familjepolitiska ledigheter................................................................ 20 Anvisningar vid varning................................................................... 22 Permittering.................................................................................... 22 Att avsluta ett anställningsförhållande.............................................. 26 Arbetsintyg...................................................................................... 28 Anvisningar för hur ett löneintyg ska fyllas i .................................... 30 Lagstadgade skyldigheter som gäller anställningar........................... 30 Beställaransvarslagen – beställarens utredningsskyldighet vid anlitande av utomstående arbetskraft......................................... 33 Lagstadgade avgifter 2014.............................................................. 34 Utländsk arbetskraft ........................................................................ 35 ArPL-försäkringsavgifterna är lagstadgade........................................ 37 2. ARBETSMILJÖ.............................................................................. 40 Ordning och reda – kontroll över kostnaderna ............................... 42 Bedömning av småföretagens och småföretagarnas verksamhet...... 43 Maskinsäkerhet................................................................................ 45 Personlig skyddsutrustning.............................................................. 46 Kemiska agenser.............................................................................. 48 Belysning......................................................................................... 51 Buller och bullerbekämpning........................................................... 52 Vibrationer och bekämpning av vibrationer..................................... 53 Damm............................................................................................. 54 Ventilation....................................................................................... 55 Säkerhetsmärkning och signaler ...................................................... 57 3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLMÅENDE.............................................. 58 Företagshälsovård............................................................................ 58 Arbetsförmåga och lönsamhet genom välbefinnande i arbetet......... 60 Friska rörelseorgan........................................................................... 61 Psykiskt välmående.......................................................................... 62 Arbete vid bildskärm – välmående i IT-arbete................................... 63 Rökning på arbetsplatsen................................................................. 64 Arbetarskyddssamarbetet på arbetsplatsen....................................... 66 BILAGOR NYTTIGA INFORMATIONSKÄLLOR................................................... 67 Privatföretagarens första checklista.................................................. 69 Adresser och kontaktuppgifter......................................................... 71 Till Läsaren Med små- och medelstora företag avses företag som sysselsätter under 250 anställda (2003/361/EG), ett litet företag (småföretag) har under 50 arbetstagare medan ett mikroföretag sysselsätter under 10 arbetstagare. Egenföretagare har inga arbetstagare. Största delen av företagen i vårt land hör till gruppen små och medelstora företag. Informationsmaterialet om anställningsfrågor, arbetsmiljön och arbetsförhållandena har främst tagits fram för att användas av stora och medelstora företag – det vill säga för sådana arbetsplatser där det finns personer med särskild yrkeskunskap som kan tillämpa materialet. Material som lämpar sig för småföretag finns det däremot ganska lite av. Syftet med det här informationspaketet är att råda bot på bristen. I den här handboken har vi samlat lättbegriplig information kring de frågor som vi upplever att hör till de viktigaste. Materialet är avsett att utnyttjas av hela personalen. Vi har valt att främst ta upp frågor kring anställningar och arbetsmiljön. Publikationen är inte emellertid inte fullständig, och ibland ändras lagar och bestämmelser. I kapitlen hänvisas till källor för mera information. Tilläggsinformation hittar du även på webben med hjälp av rätta sökord. Du får hjälp med sökorden till exempel hos ansvarsområden för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken, NMT-centralerna och hos expertinrättningarna för olika branscher. I slutet av handboken finns en bilaga med viktiga kontaktuppgifter. Vi har byggt upp innehållet så att det ska vara möjligt att bekanta sig med ett ämnesområde åt gången. När det på arbetsplatsen uppstår ett problem som gäller arbetsförhållandena eller när en annan fråga plötsligt blir aktuell ger den här handboken förstahandsinformation. Särskilt informationen som anknyter till anställningar har koncentrerats så att varje delavsnitt avslutas med en modellblankett. Blanketterna får du kopiera och använda fritt. Blanketterna finns också på webbplatsen www.arbetarskydd.fi/ fi/webblanketter. Största delen av blanketterna kan fyllas i på webben och skrivas ut. Små- och medelstora företag som är intresserade av att utveckla arbetsförhållandena kan ha nytta av Europeiska Arbetsmiljöbyråns nätverk på webbplatsen http://fi.osha. europa.e. Webbplatsen innehåller bland annat verktyg som hjälper dig att snabbt få en överblick över grunderna i riskhantering, hur man gör upp en riskanalys på datorn och hur du hittar utomstående hjälp med hjälp av ett expertregister. Finlands författningssamling och de allmänt bindande kollektivavtalen har lagts ut på webbplatsen www.finlex.fi. Den här handboken har publicerats i pdf-format på adressen www.arbetarskydd.fi/julkaisumyynti > Webbutik > Arbetsmiljö. Bekanta dig med materialet i sin helhet och föreslå förbättringar för oss. Då är du med om att utveckla handboken så att den i framtiden bättre kan tillgodose småföretagens behov. Innehållet i handboken har producerats av social- och hälsovårdsministeriet (SHM), Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (LSSAVI) och av Arbetshälsoinstitutet (TTL) i samarbete. Eventuella förbättringsförslag tas emot av Hannu Tapola, e-postadress: hannu.tapola@stm.fi. Tfn (03) 262 72471 eller hannu.tapola@stm.fi. ARBETARSKYDDSFÖRVALTNINGEN 4 Arbetarskydd ger resultat Bättre arbetsförhållanden ger bättre produktivitet Undersökningar för att kartlägga arbetsförhållanden och arbetsmiljöer har visat att förbättrade arbetsförhållanden och satsningar på ordning och reda ökar produktiviteten avsevärt samtidigt som antalet arbetsolycksfall och frånvarosiffrorna sjunker. Bättre produktivitet kräver inte nödvändigtvis omfattande åtgärder eller extrakostnader. När arbetsförhållandena är goda och arbetsgemenskapen fungerar bra är det också möjligt att skapa välmående på arbetsplatsen och därmed höja produktiviteten. Olycksfall och sjukfrånvaro tär på resultatet Ett olycksfall eller frånvaro på grund av sjukdom innebär alltid en fysisk och psykisk prövning med ekonomiska förluster. Det uppskattas att kostnaderna till följd av olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar kan utgöra över 10 % av företagets lönekostnader. Vem betalar kostnaderna för olycksfall och sjukfrånvaro? Kostnaderna som uppstår till följd av olycksfall och frånvaro kan granskas ur samhällets, företagets och arbetstagarens perspektiv. Det uppskattas att kostnaderna till följd av olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar kan utgöra över 10 % av företagets lönekostnader. För samhället medför frånvaro till följd av att den tillgängliga arbetskraften minskar produktionsbortfall och ökade sjukvårds- och sociala utgifter. Allvarliga olycksfall och sjukdomar kan medföra kostnader för invaliditets- och förtidspensioner. Olycksfall och frånvaro höjer företagens produktionskostnader, försvagar produktiviteten och kvaliteten och inverkar negativt på konkurrenskraften och kundbetjäningen. För arbetstagaren innebär frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ofta att inkomstnivån sjunker, särskilt om frånvaron fortsätter en längre tid. Nedsatt arbetsförmåga och sjukvårdskostnader kan även leda till andra ekonomiska förluster. Läs mera: • Arbetshälsoinstitutetes webbplats.Produktivitet och resultat. www.tuottavuustyo.fi • www.henkilostotunnuslukulaskuri.fi 5 Arbetarskyddslagen (738/2002) Arbetarskyddslagen (738/2002) har som utgångspunktoch mål att arbetsplatserna på eget initiativ ser till hanteringen av säkerheten för att så effektivare främja och upprätthålla säkerheten och hälsan i arbetet och arbetstagarnas arbetsförmåga. Åtgärderna för att förbättra och upprätthålla säkerheten ska fortgå utan avbrott och ses som hela organisationens uppgift. Lagen förutsätter att det utarbetas ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet för arbetsplatsen. Arbetarskyddslagen tillämpas på arbete som utförs i arbetsavtalsförhållande och i tjänsteförhållande och på därmed jämförbara offentligrättsliga anställningar. Lagen omfattar också bestämmelser om skyldigheterna för andra personer som inverkar på säkerheten i arbetet. Sådana är tillverkare av maskiner och anordningar, importörer och montörer, projekterare, personer som genomför ibruktagnings- och revisionsbesiktningar av vissa maskiner, fastighetsägare och hamn- och fartygsinnehavare. Det ingår också straffbestämmelser i lagen. I lagen finns bestämmelser som gäller hanteringen av arbetssäkerheten och arbetsgivarens skyldighet att förbättra arbetsförhållandena. Arbetsgivarens skyldighet att identifiera och bedöma riskerna i anslutning till arbetet och risker som uppstår som en följd av arbetet betonas tydligare i den nya lagen än i den gamla. Arbetsgivaren har en allmän skyldighet att se till arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet men skyldigheten gäller inte för ovanliga och oförutsebara incidenter. Med en gemensam arbetsplats avses en sådan arbetsplats där åtminstone en utomstående arbetsgivares arbetstagare eller en s.k. egenförtagare arbetar samtidigt med arbetstagare till den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på arbetsplatsen. 6 Bestämmelser som gäller för gemensamma arbetsplatser tillämpas på alla gemensamma arbetsplatser oberoende av bransch. Dessutom ingår i lagen en bestämmelse om olika arbetsgivares samverkan i industri- eller affärshallar eller liknande lokaler. Lagen omfattar också skyldigheter för arbetstagarna. De ska följa bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren med stöd av sina befogenheter har utfärdat och även i övrigt iaktta den ordning och renlighet, omsorgsfullhet och försiktighet som arbetet och arbetsförhållandena förutsätter och som behövs för att upprätthålla säkerheten och hälsan i arbetet. Arbetstagaren ska med till buds stående medel se till såväl sin egen som också övriga arbetstagares säkerhet och hälsa. Arbetstagaren ska också undvika trakasserier och osakligt bemötande som riktar sig mot andra arbetstagare. Riskkällor och olägenheter som förekommer på arbetsplatsen och åtgärderna för att bekämpa dessa behandlas i de enskilda avsnitten i lagen. Uppmärksamhet ägnas förutom bekämpningen av traditionella olycksfallsrisker även belastningsfaktorer i arbetet och hur dessa kan minskas, ergonomi och bildskärmsarbete, avvärjning av hot om våld och ensamarbete. Likaså finns det föreskrifter om hur trakasserier och övrigt osakligt bemötande ska förhindras. Dessutom omfattar lagen bestämmelser om den byggnadstekniska säkerheten på arbetsplatsen och i arbetsmiljön och om säkerhetsaspekterna i fråga om kemiska, fysikaliska och biologiska agenser samt när det gäller maskiner och arbetsredskap. Närmare anvisningar om lagbestämmelserna har getts bl.a. i statsrådets förordning om säkerheten i drivningsarbete. Okunskap om anställningsfrågor kan komma att stå företaget dyrt. I det här avsnittet har vi därför samlat de vanligaste frågorna som småföretag brukar ställas inför. lagen om unga arbetstagare. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan inom ramen för arbetstidslagen och kollektivavtalet komma överens om olika avvikande arrangemang när det gäller arbetstiderna. De viktigaste frågorna: Lagstadgad ordinarie arbetstid Enligt arbetsavtalslagen (55/2001) ska arbetsgivaren iaktta åtminstone de löne- och övriga villkor som fastställts i branschens allmänt bindande kollektivavtal för det arbete som arbetstagaren utför eller ett därmed närmast jämförbart arbete. • I kollektivavtalen finns vanligtvis en bestämmelse om att arbetsgivaren ska teckna en grupplivförsäkring. • Enligt lagen om olycksfallsförsäkring är arbetsgivaren skyldig att ingå ett försäkringsavtal för arbetstagare som arbetar för honom eller henne mer än 12 arbetsdagar under kalenderåret. • För arbetsgivaren medför ett anställningsförhållande även skyldighet att betala avgifter för pensionsoch socialskydd. Arbetstidslagen (605/1996) Arbetstidslagen gäller för nästan allt arbete som utförs utgående från ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande. För ungdomar under 18 år gäller även 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Allmän regel: Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka men beakta också periodarbete och arbetstidöverenskommelser som grundar sig på kollektivavtal och lokala avtal. Det maximala antalet övertidstimmar per dygn enligt arbetstidslagen: under en period om 4 mån per kalenderår överenskommelse i lokala avtal (extra övertidsarbete) 138 h 250 h 80 h Läs mera: • Lagbok för arbetsplatsen, Edita Publishing Ab 2009. • Mauri Saarinen: Työsuhdeasioiden käsikirja. Edita Publishing Ab 2003. • www.finlex.fi Arbetsavtal Fördelarna med ett skriftligt avtal Ett skriftligt arbetsavtal innebär många fördelar för båda avtalsparterna. Med stöd av ett skriftligt avtal är det möjligt att på ett tillförlitligt sätt bevisa vad parterna har kommit överens om. Då man använder branschens egna avtalsformulär kan man försäkra sig om att alla sådana villkor som lagen föreskriver och som är centrala inom branschen även beaktas i avtalet. Ett skriftligt arbetsavtal förmedlar dessutom intrycket av att arbetsgivaren är en seriös avtalspartner. Detta å sin sida upprätthåller arbetsmotivationen och främjar lojaliteten. Planeringen av arbetsavtalets innehåll I planeringen av arbetsavtalets innehåll ska arbetsgivaren tillämpa åtminstone branschens kollektivavtal, arbetsavtalslagen, arbetstidslagen och semesterlagen och den arbetsavtalsmodell som används inom branschen eller en annan arbetsavtalsmodell. Lagarna och bestämmelserna och de allmänt bindande kollektivavtalen finns på nätet på webbplatsen www.finlex.fi. Åtminstone följande faktorer inverkar på hur avtalet gestaltas: • arbetsgivarens och arbetstagarens behov • bestämmelserna i arbetsavtalslagen om vilka punkter som åtminstone ska avtalas om i arbetsavtalet • minimivillkoren i branschens kollektivavtal; det är inte tillåtet att ingå ofördelaktigare avtal • bestämmelser i arbetsavtalslagen, arbetstidslagen och semesterlagen som begränsar avtalsinnehållet 7 Kopiering tillåten ARBETSAVTAL Arbetsgivare Adress Hemort Arbetstagare personbeteckning Adress ____________________________________________________________________________________ VI HAR INGÅTT AVTAL OM FÖLJANDE VILLKOR Arbetsavtalet gäller tillsvidare fr.o.m. ______ / ______ fr.o.m. ______ / ______ eller fram tills att den arbetsprestation som beskrivs nedan har slutföljts ______ ______ t.o.m ______ / ______ ___________________________________________________________________________________ grund för tidsbundenheten ___________________________________________________________ Plats där arbetet utförs/arbetsobjekt ___________________________________________________________ Arbetsbeskrivning ________________________________________________ ❑ i bifogad bilaga Avtalad prövotid ________ månader/dagar Ordinarie arbetstid ________ timmar per dag ________ timmar per vecka I peridoarbete ________ timmar / _________ per veckoperiod Uppsägningstiden och semestern bestäms i enlighet med lagen och det för branschen bindande kolektivavtalet Lön när anställningsförhållandet börjar ___________ / __________ Lönebetalningsperiod Lönedagar __________________________________________________________________________________ Slutlönen betalas: - vid uppsägning, när arbetsavtalet upphör - vid hävning, senast på den tredje vardagen efter att anställningsförhållandet avslutats Bank och kontonummer på vilket lönen betalas _________________________________________________ Naturaförmåner __________________________________________________ ❑ i bilagan Kollektivavtal som ska tillämpas ______________________________________________________________ Vi har också ingått följande överenskommelser: _________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________ Detta avtal har skrivits i två exemplar, ett för vardera avtalsparten 8 ___________________________________ _______ / _______ _______ ___________________________________ Arbetsgivarens underteckning ___________________________________ Arbetstagarens underteckning Om parterna inte har ingått ett skriftligt arbetsavtal eller avtalet inte innehåller de uppgifter som anges här nedan är arbetsgivaren skyldig att utan särskild uppmaning före utgången av den första lönebetalningsperioden ge arbetstagaren en skriftlig utredning över villkoren som gäller för anställningen. För anställningar på viss tid som varar under en månad behöver en utredning inte göras. När det gäller hyrt arbete ska informationen på den hyrda arbetstagarens begäran också ges då avtalet gäller för en tid som är kortare än en månad. Informationen ska innehålla orsaken till och varaktigheten eller en uppskattning av varaktigheten för den kundbeställning från användarföretaget som utgör bakgrunden till avtalet för viss tid och en bedömning av de andra motsvarande arbetsuppgifter än de som avtalats om i den hyrda arbetstagarens arbetsavtal och som den hyrda arbetstagarens arbetsgivarföretag kan erbjuda. Om arbetstagaren upprepade gånger och på samma villkor står i anställningsförhållande till samma arbetsgivare på viss tid som är kortare än en månad, ska utredningen ges senast en månad efter att det första anställningsförhållandet inleddes. Utredningen behöver inte ges på nytt om inte villkoren ändras. Om villkoren i arbetet ändras ska de nya villkoren meddelas skriftligt senast vid utgången av den lönebetalningsperiod som följer på ändringen. Av ett skriftligt arbetsavtal eller en utredning ska åtminstone framgå • arbetsgivarens och arbetstagarens hemort eller driftsställe • tidpunkten då arbetet inleds • giltighetstiden för ett arbetsavtal på viss tid och orsaken till att avtalet ingåtts på viss tid samt tidpunkten då arbetsavtalet kommer att upphöra eller uppskattas upphöra • prövotiden (om det avtalats om prövotid) • den plats där arbetet utförs eller, om arbetstagaren inte har någon huvudsaklig permanent plats där arbetet utförs, en utredning om de principer enligt vilka arbetstagaren arbetar på olika arbetsställen • arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter • vilket kollektivavtal som tillämpas på arbetet • enligt vilka grunder lönen och andra vederlag bestäms samt lönebetalningsperioden • den ordinarie arbetstiden • grunderna för hur semestern bestäms • uppsägningstiden eller grunden för hur uppsägningstiden bestäms • i fråga om utlandsarbete som varar minst en månad hur länge arbetet varar, den valuta i vilken penninglön utbetalas, de penningersättningar och naturaförmåner som betalas utomlands samt villkoren för hemförlovning av arbetstagaren. Arbetsavtalets längd Ordinarie anställning eller anställning på tid Arbetstagare får alltid anställas i ordinarie anställningsförhållande, det vill säga ett anställningsförhållande som gäller tillsvidare. Om en arbetsgivare vill anställa en arbetstagare för en viss tid ska han eller hon komma överens med arbetstagaren om att anställningen är tidsbunden. Arbetsavtal på viss tid får endast ingås om orsaken till att anställningen är tidsbunden är godtagbar. Grunden ska anges i arbetsavtalet. Sådana godtagbara grunder är till exempel vikariat, säsongartat arbete, tidsbestämda projekt, enskilda arbetsprestationer, praktik i samband med studier vid läroanstalter, praktiktid i samband med läroavtalsutbildning eller en annan anledning i anslutning till företagets verksamhet eller arbetsuppgiften som förutsätter ett tidsbundet avtal. Om arbetsgivaren inte kan ange en motiverad anledning till att anställningen är tidsbunden, anses arbetsavtalet gälla tillsvidare. Prövotid Syftet med en prövotid är att under en kortvarig period i början av anställningsförhållandet ta reda på vilka förutsättningar som finns för att fortsätta anställningsförhållandet. Parterna kan komma överens om att prövotid tillämpas. Då ska man också komma överens om prövotidens längd. Om det i kollektivavtalet för branschen finns en bestämmelse om prövotidens längd ska arbetsgivaren åtminstone informera arbetstagaren om prövotiden och hur lång den är när arbetsavtalet görs upp. Om arbetsgivaren inte informerar arbetstagaren om att arbetsavtalet omfattar en prövotid tillämpas inte heller prövotid i anställningsförhållandet. Prövotiden inleds när anställningen börjar och varar utan avbrott under den överenskomna tiden. Det är inte tillåtet att fortsätta prövotiden längre än vad parterna har kommit överens om. Vanligtvis varar prövotiden högst 4 månader. I anställningsförhållanden för viss tid som varar kortare än 8 månader får prövotiden utgöra högst hälften av den tid som arbetsavtalet gäller. Om prövotidens längd har egränsats i det kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren får han eller hon inte avtala om en längre prövotid. 9 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Skriftlig utredning 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Hyrd arbetskraft Hyrd arbetskraft innebär att en arbetsgivare hyr ut sina anställda att utföra arbete för en annan arbetsgivare (den som tar emot arbetet, användarföretag, uppdragsgivare, beställare). Arbetstagaren utför arbetet under ledning och övervakning av arbetsledningen hos den som tar emot arbetet. Arbetet utförs vanligen på mottagarens arbetsplats. Mottagaren av arbetet betalar ersättning till den som överlåter arbetskraften och inte till själva arbetstagaren. Arbetstagaren får sin lön av sin egen arbetsgivare. Bemanning är inte samma sak som underleverans eller underentreprenad där den som beställer arbetet och underleverantören eller underentreprenören står i ett avtalsförhållande för att uppnå ett bestämt slutresultat. Bestämmelser När en arbetsgivare enligt 1 kap. 7 § 3 momentet i arbetsavtalslagen (55/2001) med samtycke av arbetstagaren överför honom eller henne till en annan arbetsgivares förfogande övertar användarföretaget rätten att leda och övervaka arbetet och de arbetsgivarskyldigheter som har direkt samband med hur arbetet utförs och ordnas. Om en arbetsgivare (t.ex. bemanningsföretaget) som hyr ut sina arbetstagare inte är bunden av ett kollektivavtal tillämpas enligt 2 kap. 9 § det kollektivavtal som gäller för företaget som anlitar den hyrda arbetskraften. Om inget kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållandet ska villkoren som gäller den hyrda arbetstagarens lön, arbetstider och semester åtminstone motsvara avtal och rutiner som är bindande för användarföretaget och som allmänt tillämpas där. I 3 § i arbetarskyddslagen (738/2002) finns bestämmelser om hyrd arbetskraft. Enligt paragrafen är den som under sin ledning och övervakning anlitar arbetskraft som är anställd hos en annan arbetsgivare (hyrt arbete) under arbetet skyldig att iaktta arbetarskyddslagens bestämmelser som gäller arbetsgivare. Den som tar emot arbetet är enligt andra momentet skyldig att informera den hyrda arbetstagarens arbetsgivare om vilka krav på yrkeskompetens det hyrda arbetet ställer och vad som i övrigt är särskilt kännetecknande för arbetet. Arbetsgivaren ska försäkra sig om att arbetstagaren har rätt yrkeskompetens och är lämplig för arbetet. I tredje momentet åläggs mottagaren av arbetet se till att arbetstagaren blir introducerad i arbetet. 10 Enligt fjärde momentet ska den som tar emot arbetet i den mån det behövs uppge för företagshälsovården och arbetarskyddsfullmäktig att arbetet inleds. Vilka skyldigheter har arbetstagarens egen arbetsgivare? Arbetstagarens egen arbetsgivare ska: • ordna företagshälsovård för arbetstagarna som hyrs ut • informera arbetstagaren om kraven på yrkeskunskap som ställs i arbetet och om arbetets art • försäkra sig om att arbetstagaren har tillräcklig yrkeskompetens, erfarenhet och är lämplig för arbetet Vilka skyldigheter har den som tar emot arbetet? Den som tar emot arbetet ska: • innan arbetet inleds informera den som överlåter arbetet om vilka krav på yrkeskompetens som ställs i arbetet vad som är kännetecknande för det • informera arbetsplatsens företagshälsovård och arbetarskyddsfullmäktig om att hyrd arbetskraft kommer att börjar arbeta • se till att arbetstagaren får tilläcklig information om olägenheter och risker som förekommer i arbetet och om vilka arbetarskyddsåtgärder som förutsätts • informera arbetstagaren om eventuella särskilda risker i anslutning till arbetet och om hälsokontroller som krävs (arbetsuppgifter som medför särskild risk för att insjukna, nattarbete) • introducera arbetstagaren i arbetet och förhållandena på arbetsplatsen och i åtgärder som gäller arbetarskyddet • se till säkerheten och hälsan i arbetet medan arbetet pågår gång, det vill säga personlig skyddsutrustning, ändamålsenliga personalrum, trygga arbetsredskap och den ergonomiska dimensioneringen av arbetsmiljön • vid behov introducera arbetstagaren i arbetarskyddssamarbete och informationen på arbetsplatsen samt hur företagshälsovården har ordnats. Guide om hyrt arbete på www.mol.fi Vem är ung arbetstagare? Vilka arbeten får unga arbetstagare utföra? Lagen om unga arbetstagare (998/1993) gäller arbetstagare under 18 år. Unga arbetstagare får inte anlitas för arbetsuppgifter som kan vara skadliga för hans eller hennes fysiska eller psykiska utveckling. Arbetet får inte kräva större ansträngning eller ansvar av den unga än vad som med tanke på den unga personens ålder och krafter kan anses vara skäligt. Statsrådets förordning om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare (475/2006) innehåller närmare bestämmelser. Social- och hälsovårdsministeriet har gett en förordning om en förteckning över exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare (188/2012). 15-åringar En ung person som har fyllt 15 år och som har fullgjort sin läroplikt får anställas i ett ordinarie anställningsförhållande. 14-åringar Arbetet får inte störa skolgången. En 14- eller 13-åring som under samma kalenderår fyller 14 får utföra lätt arbete. Skoleleven får under skolornas ferier arbeta under högst halva ferietiden. Medan skolarbetet pågår får skoleleven arbeta tillfälligt eller utföra kortvariga arbetsprestationer. 13-åringar eller yngre personer Med tillstånd av ansvarsområdet för arbetarskyddet får även barn som är yngre än 13 år arbeta som tillfälliga aktörer eller assistenter vid konstnärliga, kulturella och liknande evenemang. Arbetsavtal En 15-åring kan själv ingå ett arbetsavtal. För unga som inte har fyllt 15 år ingår vårdnadshavaren, det vill säga vanligtvis någondera av föräldrarna, avtalet. Med tillstånd av vårdnadshavaren kan den unga arbetstagaren också själv ingå arbetsavtalet. Vårdnadshavaren har rätt att häva en ung persons arbetsavtal om vårdnadshavaren med tanke på den unga personens fostran, utveckling eller hälsa anser det nödvändigt. Om den unga arbetstagaren eller vårdnadshavaren begär det ska arbetsgivaren ge en skriftlig utredning om villkoren som gäller anställningen INNAN parterna ingår arbetsavtalet. Det här gäller inte hushållsarbete i arbetsgivarens hem som varar endast en dag. Läkarundersökning Om anställningsförhållandet är avsett att vara över tre månader ska den unga arbetstagaren på arbetsgivarens bekostnad genomgå en hälsoundersökning inom en månad efter det att anställningsförhållandet inleddes. Hälsoundersökningen behöver inte genomföras om arbetet är lätt affärs- och kontorsarbete eller annat därmed jämförbart lätt arbete eller om den unga kan uppvisa ett läkarintyg som inte är äldre än 12 månader och som tillräckligt klart utvisar att han eller hon är lämplig för arbetet. Förteckning över unga arbetstagare Arbetsgivaren ska föra en förteckning över alla unga personer vars anställningsförhållande varar minst 2 månader. Av förteckningen ska framgå: • den unga personens fullständiga namn och födelsedatum • adress • vårdnadshavarens namn och adress • datum när anställningsförhållandet inleddes • utredning över arbetsuppgifterna. Guide om hyrt arbete på www.tem 11 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Unga arbetstagare 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Kopiering tillåten Unga personers arbetstider Ordinarie arbetstid 13–15 åringar 15–17 åringar UNDER FERIERNA 7 h/dygn 35 h/vecka 8 h/dygn 40 h/vecka UNDER SKOLTERMINEN Lediga dagar 7 h/dygn Skoldagar 2 h/dygn Sammanlagt 12 h/vecka OBS! 13–15 åringar Skoldagens och arbetstidens längd sammanlagt högst 8 h/dygn (Undantagstillstånd kan beviljas om yrkesutbildningen förutsätter det) Övertidsarbete Förbjudet Högst 80 h/år (med undantagstillstånd ytterligare 40 h/år) 48 h/vecka 15–17 arbetstiden högst 9 h/dygn Placering av arbetstiden Kl 8-20 (i hushållsarbete till kl 23) Kl 6-22 (i hushållsarbete till kl 23) 15 år fyllda i tvåskiftesarbete pga av yrkesutbildning senast till kl. 24 Lunch ½ h, om arbetstiden 4 ½ h/dygn som ovan Dygnsvila utan avbrott 14 h/dygn 12 h/dygn 38 h/vecka som för vuxna Veckovila Inlärning i arbetet Yrkesstuderande får praktisk erfarenhet av arbetsuppgifterna inom sin bransch redan under studietiden. I varje treårig yrkesinriktad grundexamen ingår åtminstone 20 studieveckor (ca ½ år) inlärning i arbetet, det vill säga studier som avläggs på arbetsplatser. Bestämmelser om inlärning i arbetet finns i lagen (630/1998) och förordningen (811/1998) om yrkesinriktad utbildning. Dessutom styrs den arbetsplatsförlagda inlärningen av arbetsmarknadsorganisationernas rekommendationer och ställningstaganden och av branschernas kollektivavtal. De allmänna målen för inlärningen i arbetet är att • utöka arbetslivets ansvar för utbildningen • underlätta rekryteringen av yrkesutbildad arbetskraft för företagen 12 • främja sysselsättningen och överföringen av unga till arbetsmarknaden • öka de studerandes kunskap om arbetsmarknaden och om spelreglerna i arbetslivet • öka samarbetet mellan skolan och arbetslivet. Inlärningsperioderna gagnar alla parter mest då de planeras väl på förhand. Inlärningen i arbetet främjas av att den studerande är väl förberedd. Även arbetsplatsen kan förbereda sig på att ta emot den studerande. Arbetsplatsen och läroanstalten kommer skriftligen överens om de allmänna arrangemangen för inlärningen i arbetet. I avtalet kommer parterna bland annat överens om målen för inlärningsperioden, utbildningens centrala innehåll (inlärningsuppgifterna), inlärningsperiodens längd och när den ska infalla. Dessutom fastställs parternas uppgifter. Arbetsplatsen, läraren och den studerande har alla sina egna uppgifter när det gäller ordnandet av inlärning i arbetet. De viktigaste uppgifterna har vi samlat i följande avsnitt: Arbetsplatsens uppgifter: • informera läroanstalten om de förhållanden som råder i arbetet och arbetsmiljön och om arbetsredskap • ingå skriftliga avtal med läroanstalten om ordnande av inlärning i arbetet • utse en ansvarig arbetsplatshandledare som styr och bedömer den studerandes inlärning i arbetet • svara för den studerandes säkerhet i arbetet under perioden för inlärning i arbetet • ge den studerande en bild av hur arbetsgemenskapen fungerar och utvecklas • informera personalen på arbetsplatsen om inlärningen i arbetet. Lärarens uppgifter: •planera inlärningen i arbetet tillsammans med den studerande och arbetsplatshandledaren • ge arbetsplatshandledaren kunskap om den studerandes läroplan, mål och övrig information som behövs • klarlägga arbetsuppgifternas ändamålsenlighet under de olika inlärningsperioderna, planera inlärningsuppgifterna och klarlägga inlärningsuppgifternas mål för arbetsplatshandledaren • hjälpa och stödja den studerande i de olika skedena av inlärningsprocessen • konkret delta i styrningen och bedömningen av den studerande Den studerande ansvarar för att han eller hon • iakttar ordningen på arbetsplatsen samt anvisningarna och föreskrifterna om arbetet och skyddet i arbetet • utför de uppgifter som överenskommits med arbetsplatshandledaren och läraren och iakttar överenskommelserna i avtalet om inlärning i arbetet. Arbetsplatshandledaren utses av arbetsplatsen och har som uppgift att bedöma den studerandes inlärning på arbetsplatsen. I bedömningen av den arbetsplatsförlagda inlärningen deltar arbetsplatshandledaren, den studerande och läraren. Den studerande gör en bedömning av inlärningen, till exempel genom att föra en inlärningsdagbok (Word-dokument). Hur arbetsplatshandledaren och läraren deltar i bedömningen av den studerande kommer parterna överens om från fall till fall. Föremål för bedömningen är bland annat den studerandes tekniska färdigheter, det vill säga hur den studerande klarar av sina inlärningsuppgifter och de sociala färdigheterna (till exempel förmågan att arbeta självständigt och i grupp, noggranhet, pålitlighet, iakttagande av arbetstider). Inlärningen i arbetet bör enligt arbetsmarknadsorganisationernas rekommendation ordnas utan astälningsförhållande. Om man ändå ingår ett arbetsavtal ska kollektivavtalets bestämmelser om lönen följas. Arbetsplatsens personal kan inte ersättas genom inlärande i arbetet och inlärningen i arbetet påverkar inte de anställdas arbetsförhållanden. • www.edu.fi/tone • www.oph.f • Handboken Arbetarskydd för studerande under inlärning i arbetet (på finska).Koulutusyhtymä Salpaus. Läroavtalsutbildning Läroavtalsutbildningen är en arbetslivsbaserad utbildningsform som gör det möjligt att avlägga en yrkesinriktade grundexamen på andra stadiet och yrkes- och olika specialyrkesexamina. Dessutom är det möjligt att genomgå tilläggsutbildningar som inte är examensinriktade. Läroavtalsutbildningen lämpar sig både för unga och för vuxna som vill skaffa sig en yrkesinriktad grundexamen och utveckla sina yrkeskunskaper. Även företagare kan med stöd av ett läroavtal utbilda sig inom det egna företaget. Med läroavtalsutbildning avses studier på arbetsplatsen i samband med utförandet av praktiska arbetsuppgifter som vid yrkesläroanstalter eller utbild- ningscentra för vuxna kompletteras med teoretiska studier. Utgångspunkten för läroavtalsutbildningen är ett tidsbundet arbetsavtal som arbetsgivaren och en läroavtalsstuderande som har fyllt minst 15 år ingår. Läroavtalsutbildningen är en examensinriktad eller examensförberedande utbildning på 2-4 år. Som tillläggsutbildning varar utbildningen mellan 4 och 12 månader. Till läroavtalet fogas alltid en individuell studieplan som utarbetas utgående från en läroplan eller grunderna för en fristående examen som Utbildningsstyrelsen har godkänt. 13 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Allmänt avtal om ordnande av inlärning i arbetet 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Vänd dig till den lokala arbetskraftsbyrån när du som arbetsgivare söker en person med en viss utbildnings- eller arbetserfarenhet för läroavtalsutbildning. Du kan också anlita arbetsförmedlingen på webbplatsen www.oppisopimus.net som är avsedd för parterna i ett läroavtal. Kontakta utbildningsinspektören i din hemkommun om du vill ha mer information om läroavtalsutbildning. Vilka rättigheter och skyldigheter medför utbildningen? Arbetsgivaren får utbildningsersättning av statliga medel för de utgifter som utbildningen medför. Den studerande ska få åtminstone praktikantlön i enlighet med kollektivavtalet. På arbetsplatsen ska en ansvarig utbildare utses som i praktiken svarar för utbildningen. Arbetsgivaren ska se till att den studerande kan delta i den teoretiska undervisningen i enlighet med sin personliga studieplan. Efter avslutad utbildning får den studerande ett intyg av arbetsgivaren som innehåller en bedömning av den studerandes prestationer inom arbetsplatsutbildningen. Läroavtalsutbildning lämpar sig för företag bl.a. i följande fall: • företaget behöver ny arbetskraft som det inte genast ställs stora krav på i fråga om kunskap och färdigheter • det finns inte personer med lämplig utbildning på arbetsmarknaden • det finns ett behov av att utbilda personalen för helt nya arbetsuppgifter • arbetstagarens uppgifter förutsätter tilläggsutbildning för specialisering inom yrkesbranschen. Arbetstidsbokföring Arbetstidslagen (605/1996) förutsätter att arbetsgivaren på förhand planerar arbetstagarnas arbetstider och utarbetar arbetstidsscheman. När företaget til�lämpar genomsnittlig arbetstid ska ett system för utjämning av arbetstiden göras upp på förhand. Arbetsgivaren ska bokföra utförda arbetstimmar i en förteckning som kallas arbetstidsbokföring. Arbetstidsbokföringen kan kombineras med lönebokföringen. Lönebokföringen i sig erätter inte en arbetstidsbokföring. Arbetsgivaren får själv välja hur bokföringen utformas. Avgörande är att alla de uppgifter som behövs antecknas tydligt och klart och att de är lätta att avläsa. I moderna datasystem har de krav som arbetstidslagen ställer på arbetstidsbokföringen vanligtvis beaktats. Vilka uppgifter behövs? Av arbetstidsbokföringen ska framgå: • antalet utförda arbetstimmar • övertidsarbete och förhöjd lön som betalts för övertidsarbete • söndagsarbete och förhöjd lön som betalts för söndagsarbete 14 • arbetsledares beräknade övertids- och söndagsarbete när man har avtalat om månadsersättning. • Arbetstimmarna ska föras in i arbetstidsbokföringen så att de kan avläsas utan särskilda räkneoperationer. Utförda arbetstimmar förs in i arbetstidsbokföringen fördelat så att de dagliga arbetstimmarna och arbetstimmarna som utförts under en fyra månaders perioder syns separat, detsamma gäller övertidsarbete. Anteckna alltid de faktiska arbetstimmarna oberoende av ersättningen som betalas för dem. I praktiken ska arbetstids- och lönebokföringen omfatta : • arbetsskiftsförteckning (arbetstidsschema) • utjämningsschema för arbetstiden (när genomsnittlig arbetstid tillämpas) • grundverifikat (timsedel, stämpelkort och så vidare) • arbetstidskombination • lönekort En bokföringsbyrå kan även sköta arbetstids- och lönebokföringen vid sidan om annan bokföring. ti on Övertidsstimmar (tidigare gjorda arbetstimmar + timmar som samlats nu) 100 % 50 % Övertid per vecka / periodövertid 100 % 50 % Övertid per dygn Ersättning för veckovila Nattarbete Kvällsarbete Merarbete Söndagsarbete gjorda arbetstimmar Utfall kl. Arbetsskift kl. må to lö sö sammanlagt må ti on to under pågående 4 månader ____ /____ – ____ /____ från början av perioden fr h h lö sammanlagt sammanlagt € sö Lönegrund Arbetstagare _____________________________________________ från årets början ____________________________________________ fr Period år __________ vk _______ – _______ gjorda arbetstimmar Företag __________________________________________ ARBETSSKIFTFÖRTECKNING / ARBETSTIDSBOKFÖRING betalt € Kopiering tillåten 15 16 51–52 49–50 47–48 45–46 43–44 41–42 39–40 37–38 35–36 33–34 31–32 29–30 27–28 25–26 23–24 21–22 19–20 17–18 15–16 13–14 11–12 9–10 7–8 5–6 3–4 1–2 må ti on Dagar Veckor Arbetade timmar Företag to fr lö sö må ti on to fr Arbetstagare lö sö År tot Övertid per dygn Tot. antalet Sö Mer- Kvälls- Natttimmar arbete arbete arbete arbete 50% 100% TYÖAJAN SEURANTALOMAKE 50% 100% Övertid per vecka tot dygn vecka Övertidstimmar fr.o.m. början av året Lönegrund 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Kopiering tillåten Semesterkvalifikationsår Året mellan 1.4 och 31.3 som föregår semesterperioden. Rätten till semester räknas utgående från den här tiden. Semesterperiod En arbetstagare slutar inte tjäna in semester om han eller hon direkt övergår att vara anställd hos en sådan arbetsgivare där den tidigare arbetsgivaren på basis av ägande, avtal eller något annat arrangemang innehar bestämmanderätten eller hos en arbetsgivare som står i ett så kallat nära förhållande till den tidigare arbetsgivaren. Tiden mellan den 2.5. och 30.9. Arbetstagarens rätt till ledighet Full semesterkvalifikationsmånad En kalendermånad för vilken arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 14 arbetade dagar eller s.k. dagar likställda med arbetade dagar. Om en arbetstagare enligt avtal arbetar så få dagar att han eller hon inte kan räkna sig till godo en enda kvalifikationsmånad med 14 arbetade dagar, eller om endast en del av kalendermånaderna innefattar 14 arbetade dagar, anses som en full kvalifikationsmånad en kalendermånad för vilken arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 35 arbetade timmar eller timmar likställda med arbetade timmar. Om anställningsförhållandet vid utgången av kvalifikationsåret utan avbrott har varat en kortare tid än ett år, har arbetstagaren rätt till semester under 2 vardagar för varje full kvalifikationsmånad. Arbetstagare som när kvalifikationsåret slutar har varit anställd i över ett år, har rätt till 2,5 dagar semester för varje full kvalifikationsmånad. Om parterna har ingått flera arbetsavtal på viss tid i följd som medför att anställningsförhållandet fortsätter utan avbrott eller om anställningsförhållandet endast avbryts kort anses det har fortgått utan avbrott. Månad April Maj Juni Juli Aug Sep En arbetstagare som enligt avtal arbetar färre än 14 dagar eller 35 timmar varje kalendermånad och därför inte tjänar in semester har, om arbetstagaren så önskar, ändå rätt till ledighet under 2 vardagar för varje kalendermånad som arbetsgivaren har varit anställd, förutsatt att anställningsförhållandet fortsätter. Sparad ledighet Arbetstagaren och arbetsgivaren får avtala om att den del av semestern som överstiger 18 dagar tas ut som sparad ledighet under följande semesterperiod eller efter den. Arbetstagaren har rätt att spara den del av semestern som överstiger 24 dagar, om inte detta innebär betydande svårigheter för produktionseller serviceverksamheten på arbetsplatsen. Hur ska semester ges? Arbetstagaren ska få sommarsemester (24 dagar) under semesterperioden 2.5–30.9. Vintersemester (den del av semestern som överstiger 24 vardagar) ges efter semesterperioden innan följande års semesterperiod inleds, det vill säga mellan 1.10 och 30.4. Okt Nov Dec Jan Feb Mars Sammanlagt Faktiska arbetsdagar Dagar likställda med arbetade dagar Dagar som berättigar till semester, sammanlagt Semesterdagar 17 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Semester Kopiering tillåten UTRÄKNING AV SEMESTERLÖN / SEMESTERERSÄTTNING Arbetsgivare ____________________________________________________________________________________________ Arbetstagare __________________________________________________________ födelsedatum och år ______________ Semesterkvalifikationsår _________ – __________ Anställningen började _________ ❑ Anställningsförhållandet fortgår Anställningen avslutades ______________ Rätt till semester/ledighet _______ månader x _______ dagar = ________ vardagar Formel för uträkning av semesterlönen 1. Månadsavlönade Månadslön vid semesterns början Arbetsdagar i månaden _________________ e _____________ arbetsdagar under semesterperioden e /dag semesterlön / semesterersättning e = _______________ x ________________ = _____________________ 2. Timavlönade enligt semesterlagen Förtjänsten under semesterkvalifikationsåret för tid i arbetet utan förhöjningsandelar för övertids- och nödarbete e Gjorda arbetstimmar + 1/8 av övertids- och nödarbeten ____________________ : ____________ = ___________ x ___________ x __________ = _______________ Vid behov Antalet arbetsdagar per vecka delat med fem Genomsnittlig dagslön e/dag Koefficient enligt semesterlagen Semesterlön/ semestererästtning e 3. Timavlönade enligt semesterlöneavtal Förtjänsten under semesterkvalifikationsåret för tid i arbetet utan förhöjningsandelar för övertids- och nödarbete e _______________________ : Gjorda arbetstimmar Genomsnittlig timavlönade e/dag Koefficient enligt semesterlöneavtal ______________ = _____________ x ______________ Semesterlön/ semestererästtning e = _____________________ 4. Procentbaserad semesterlön/semesterersättning Förtjänsten under semesterkvalifikationsåret för tid i arbetet utan förhöjningsandelar för övertids- och nödarbete e ________________________ + Lön som inte betalts för tid likställd med arbete sammanlagt Ersättnings % 9 eller 11,5 eller enl.kollekt. avtal ________________ = ___________ x ________________ Semesterlön/ semestererästtning e = ________________ Lemestertidpunkt Semesterlön Betalt __________ – __________ = ___________ dagar ___________ e ________________ __________ – __________ = ___________ dagar ___________ e ________________ __________ – __________ = ___________ dagar ___________ e ________________ Sparade lediga dagar ___________ = ________ sammanlagt dagar Semesterpenning enligt kollektivavtalet __________ e x __________ % = ___________ e För semester _________________ – ________________ = ________________ e Betalt ______________ För semester _________________ – ________________ = ________________ e Betalt ______________ För semester _________________ – ________________ = ________________ e Betalt ______________ http://www.arbetarskydd.fi/fi/forward/file/311 Arbetsgivaren och arbetstagaren får komma överens att • arbetstagaren tar ut den del av semestern som överstiger 12 vardagar i en eller flera delar • semestern ges under en period som börjar vid ingången av det kalenderår under vilket semesterperioden infaller och upphör före semesterperiodens början följande år. • den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut inom ett år från semesterperiodens utgång. • den semester som intjänas innan anställningsförhållandet upphör tas ut under den tid anställningsförhållandet fortgår. • på arbetstagarens initiativ avtala om att den del av semestern som överstiger 24 vardagar tas ut i form av förkortad arbetstid. Detta avtal ska ingås skriftligt. Förskjutning av semester till följd av sjukdom En arbetstagare har rätt att skjuta på sin semester, om han eller hon är förmögen till följd av sjukdom, olycksfall eller förlossning. Semesterlön och semesterersättning Du kan använda blanketten på sidan 18 vid uträkningen av semesterlöner och semesterersättningar. Semesterlönen för en månadsavlönad arbetstagare räknas genom att månadslönen divideras med antalet arbetsdagar i den aktuella månaden och genom att multiplicera resultatet, dvs. dagslönen med antalet semesterdagar i semesterperioden. Semesterlönen för arbetstagare med tim- eller ackordlön beräknas så att den lön som under kvalifikationsåret har betalats till arbetstagaren eller förfallit till betalning för arbetad tid – frånsett den förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete eller för lag- eller avtalsenligt övertidsarbete – divideras med antalet arbetsdagar som arbetstagaren arbetat under kvalifikationsåret ökat med en åttondel av antalet arbetstimmar som arbetstagaren har arbetat övertid. Om arbetstagaren enligt avtal arbetar färre eller fler än fem dagar per vecka, multipliceras den ge- nomsnittliga dagslönen med antalet arbetsdagar per vecka och divideras med fem. Den genomsnittliga dagslönen multipliceras med en koefficient som bestäms på basis av antalet semesterdagar och som anges i 11 § i semesterlagen eller med en koefficient enligt avtal om semesterlön. Procentbaserad ersättning tillämpas huvudsakligen för att beräkna semesterersättningen för deltidsanställda och personer som intjänar ledigheter. Semesterlönen är 9 % av den lön som under kvalifikationsåret betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid, frånsett den förhöjning som betalas för nödarbete eller för lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden uppgår semesterlönen till 11,5 procent. Den lön som semesterlönen baserar sig på utökas kalkylmässigt med utebliven lön för frånvarotid som likställs med arbetad tid.Semesterlönen beräknas som procentbaserad även om arbetstagarens arbetstid och sålunda lön har ändrats under semesterkvalifikationsåret. Det är möjligt att avvikande avtal om procenten har ingåtts i kollektivavtal (t.ex. byggbranschen 18,5 %, deltidsanställda inom handeln 10 % eller 12,5 %). Semesterlönen ska betalas innan semestern börjar förutom för en högst sex dagar lång semester. Till en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas semesterersättningen i samband med ledigheten eller senast vid semesterperiodens utgång. När anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren rätt att i stället för semester få semesterersättning för den tid för vilken han eller hon fram till dess inte har fått semester eller semesterersättning. Vid beräknandet av semesterersättningen iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms om semesterlön. När arbetsgivaren betalar semesterlön eller semesterersättning är han eller hon skyldig att ge arbetstagaren ett lönekvitto av vilket semesterlönens eller semesterersättningens belopp och beräkningsgrunder framgår. Arbetsgivaren ska föra bok över arbetstagarens semestrar och sparade ledigheter samt över de löner och ersättningar som bestäms med stöd av semesterlagen i en semesterbokföring. Semestrarnas längd och tidpunkt samt lönernas och ersättningarnas belopp och beräkningsgrunder ska framgå av semesterbokföringen. 19 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Semester ges arbetstagare vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte når en uppgörelse om när semetsern ska tas. 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Familjepolitiska ledigheter Bestämmelser Föräldraledighet I fjärde kapitlet i arbetsavtalslagen (55/2001) och i sjukförsäkringslagen (1224/2004) ingår bestämmelser om familjeledigheter. Familjeledigheternas längd bestäms i sjukförsäkringslagen medan anmälningsfristerna framgår av arbetsavtalslagen. Arbetstagarna har en subjektiv rätt till familjeledigheterna. Anmälningstiderna måste emellertid följas.När det gäller partiell ledighet kan arbetsgivaren i bestämda fall vägra gå med på ledigheten. En gravid arbetstagare har rätt att före nedkomsten delta i medicinska undersökningar utan löneavdrag om dessa undersökningar måste utföras under arbetstid. • 158 vardagar • vilken som helst av föräldrarna kan ta ut ledigheten, vardera i högst två perioder • minst 12 vardagar/period • ANMÄLAN SKA GÖRAS TILL ARBETSGIVAREN 2 månader innan ledigheten inleds • vanligtvis utan lön • berättigar till semester Moderskapsledighet • 105 vardagar varav 30-50 dagar före den beräknade nedkomsten • ANMÄLAN SKA GÖRAS TILL ARBETSGIVAREN 2 månader innan ledigheten inleds • eventuell lön bestäms enligt kollektivavtalet • berättigar till semester Faredskapsleghet Faderskapspenning betalas sammanlagt för högst 54 vardagar, emellertid så att det under moderskapsoch faderskapsledighetsperioden betalas faderskapspenning för sammanlagt 18 vardagar. Faderskapspenningen som betalas under moderskaps- och faderskapsledigheten kan indelas i högst fyra perioder. Faderskapspenning som betalas utanför moderskapsoch faderskapsledighetsperioden får delas in i högst två delar. Rätten till faderskapspenning fortsätter fram till att barnet fyller två år eller fram till att det har gått två år sedan ett fosterbarn omhändertogs. Under den period som det betalas moderskapsoch föräldraskapspenning på grund av att ett nytt barn har fötts betalas faderskapspenning för sammanlagt högst 42 vardagar så att högst 24 av vardagarna baserar sig på ett tidigare barn födelse och högst 18 vardagar på det nya barnets födelse. Då ska faderskapsledigheten som baserar sig på det tidigare barnets födelse tas ut i en period. • ANMÄLAN SKA GÖRAS TILL ARBETSGIVAREN 2 månader innan ledigheten inleds • ingen lön betalas, om inte andra överenskommelser har ingåtts t.ex. i kollektivavtalet • berättigar till semester 20 Vårdledighet • tills barnet fyller 3 år • vilken som helst av föräldrarna kan ta ut ledigheten • i högst två perioder • en period ska omfatta minst en månad • ANMÄLAN SKA GÖRAS TILL ARBETSGIVAREN 2 månader innan ledigheten inleds • utan lön • berättigar inte till semester • rätt till vårdledighet för adopterade barns föräldrar, se 4 kap. 3 § i arbetsavtalslagen Partiell vårdledighet • då anställningsförhållandet har fortgått i sammanlagt 6 månader under de 12 sista månaderna • båda föräldrarna förvärvsarbetar • senast till utgången av juli under det år som barnets andra läsår i skolan avslutas • arbetstid 6 h/dygn och 30 h/vecka, om inte annat överenskommits • föräldrarna får inte ta ut partiell vårdledighet samtidigt för att sköta barnet. Föräldrarna kan dela på omsorgen så att den ena föräldern har hand om barnet på förmiddagen och den andra föräldern på eftermiddagen eller så att de har hand om barnet varannan dag eller varannan vecka • AVTALET SKA INGÅS 2 månader innan vårdledigheten börjar, om det inte har överenskommits om kortare tid. • arbetsgivaren kan vägra gå med på arrangemanget endast om ledigheten medför avsevärda olägenheter med tanke på produktionen eller tjänsterna på arbetsplatsen • när det gäller långtidssjuka eller handikappade barn som behöver särskild vård och omsorg eller barn med förlängd läroplikt, se 4 kap. 4 § i arbetsavtalslagen Kopiering tillåten BLANKETT FÖR ANMÄLAN OM FAMILJELEDIGHETER Arbetstagare _________________________________________________________________________________ Arbetsgivare _________________________________________________________________________________ ANMÄLAN OM LEDIGHET börjar ❑ MODERSKAPSLEDIGHET [ADOPTIONSLEDIGHET] ____ / ____ – ______ ❑ FÖRÄLDRALEDIGHET ____ / ____ – ______ upphör ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ ❑ FADERSKAPSLEDIGHET (18 vardagar i högst fyra perioder) 1. delen ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ 2. delen ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ 3. delen ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ 4. delen ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ ❑ Faderskapsledighet s.k. pappamånad ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ ❑ VÅRDLEDIGHET FÖR BARN UNDER 3 ÅR ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ ❑ PARTIELL VÅRDLEDIGHET ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ ❑ TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ ❑ TVINGANDE FAMILJESKÄL ❑ TVÅRD AV NÄRSTÅENDE ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ ____ / ____ – ______ Dessutom har vi kommit överens om ___________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________________________________ ____________________________________________ _____ / _____ 20 ______ Tid och ort ________________________________________________________________________________________ Arbetstagare Arbetsgivare 21 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Tillfällig vårdledighet • när ett barn under 10 år insjuknar plötsligt • högst fyra arbetsdagar • eventuell lön och semester bestäms enligt kollektivavtalet • ANMÄLAN TILL ARBETSGIVAREN så snabbt som möjligt Frånvaro från arbetet av tvingande familjeskäl • när arbetstagaren måste vara borta från arbetet av tvingande och oförutsedda skäl till följd av sjukdom eller olycka som drabbat familjen • tillfällig frånvaro • ANMÄLAN TILL ARBETSGIVAREN så snabbt som möjligt • på arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren lämna en tillförlitlig utredning som motivering för sin frånvaro Frånvaro från arbetet för vård av familjemedlem eller en annan närstående Om en arbetstagare måste vara frånvarande från arbetet för särskild vård av en familjemedlem eller en annan närstående ska arbetsgivaren sträva efter att ordna arbetet så att arbetstagaren kan vara frånvarande under en bestämd tid. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om ledighetens längd och andra arrangemang. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om återgången till arbetet under pågående ovan nämnd ledighet. Om överenskommelse inte nås, får arbetstagaren av grundad anledning avbryta ledigheten genom att underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad före återgången till arbetet. På arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren lägga fram en utredning om grunden för frånvaron och avbrytandet av frånvaron. Anvisningar vid varningar När en arbetstagare allvarligt har försummat eller brutit mot förpliktelser som följer av arbetsavtalet, kan arbetsgivaren ha en saklig grund att säga upp arbetstagaren. I sådana fall får arbetsgivaren emellertid inte säga upp arbetstagaren utan att först ge en VARNING. Efter att arbetsgivaren har gett arbetstagaren en varning ska arbetstagaren fortfarande få en möjlighet att rätta till sitt förfarande. Det är viktigt att varningen ges skriftligt så att man vid behov senare kan bevisa att den har getts. Orsaken till varningen ska uppges så noggrant som möjligt (t.ex. hur och när arbetstagaren har försummat sina förpliktelser). Varningar behöver inte ges i sådana särskilda fall då grunden för uppsägningen är en så grov förseelse mot arbetsavtalet att arbetstagaren även utan varning borde ha förstått att förfarandet var klandervärdigt. Kollektivavtalen innehåller ofta bestämmelser om permittering, varningar och uppsägningar. Förutom lagarna ska även bestämmelserna i kollektivavtalet följas. Permittering Permittering betyder att arbetsgivaren avbryter arbetet och lönebetalningen för en viss tid eller tillsvidare medan anställningsförhållandet i övrigt fortsätter. En permittering kan också genomföras så att den ordinarie arbetstiden förkortas. Grunder • arbetsgivaren får permittera en arbetstagare på ekonomiska eller produktionsmässiga grunder eller om arbetsgivarens möjligheter att erbjuda arbete tillfäl22 ligt har minskat och arbetsgivaren inte skäligen kan ordna annat lämpligt arbete eller sådan utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov. • en arbetstagare som är anställd på viss tid kan vanligtvis endast permitteras om arbetsgivaren skulle har rätt att permittera den ordinarie arbetstagare vars vikarie arbetstagaren är. • arbetsgivaren och arbetstagaren får även avtala om permittering på viss tid om permitteringen är nödvändig med tanke på arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska situation. Kopiering tillåten VARNING ARBETSTAGARE Namn Personbeteckning __________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ARBETSGIVARE Namn _____________________________________________ FO-nummer ___________ Adress ______________________________________________________________________ Tfn. ______________________________________________________________________ Företaget utfärdar följande varning. Orsak till varningen: ______________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Om överträdelserna fortsätter kan arbetsgivaren vidta åtgärder för att avsluta anställningsförhållandet. Ort och datum _____________________________ ______ / ______ Underskrift ______________________________________________________ ______ Denna varning har delgetts mig: Ort och datum ___________________________ Arbetstagarens underskrift ______________________________________________________ ______ / ______ _______ Följande personer har bevittnat delgivningen av varningen: Ort och datum ___________________________ ______ / ______ ______ Underskrift ___________________________________________________ 23 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Förfarandet Förhandsinformation: • när arbetsgivaren har fått kännedom om behovet av permittering ska han eller hon utan dröjsmål informera arbetstagaren utgående från de uppgifter som finns tillgängliga. • i förhandsinformationen ska arbetsgivaren uppge orsaken till permitteringen, hur omfattande den kommer att vara, hur den kommer att genomföras, när den kommer att börja och hur länge den kommer att vara. • arbetstagarna eller deras representanter ska ges möjlighet att bli hörda om den förhandsinformation som har getts. Permitteringsvarsel: • arbetsgivaren ska senast 14 dagar innan permitteringen börjar personligen meddela arbetstagaren om grunderna för permitteringen, när den inleds, hur länge den kommer att vara eller uppskattas vara, om inte annat har avtalats om i kollektivavtalet • meddelandet ska ges för kännedom till företrädaren för de arbetstagare som permitteringen gäller och till arbetskraftsmyndigheterna om permitteringen gäller minst 10 arbetstagare. Intyg över permittering: • arbetsgivaren ska på arbetsgivarens begäran ge ett skriftligt intyg över permitteringen av vilket framgår åtminstone grunderna för permitteringen, tidpunkten då den börjar och hur länge den kommer att fortgå. För arbetskraftsmyndigheterna är det också anledning att uppge när anställningsförhållandet inleddes. Återgång till arbetet efter permittering och uppsägning • en arbetstagare som är permitterad tillsvidare ska få meddelande om att arbetet kommer att återupptas minst sju dagar innan, om inte annat har överenskommits. • arbetsgivaren ska följa det normala uppsägningsförfarandet när han eller hon säger upp en arbetstagare som är permitterad. • om tiden för meddelandet om permittering enligt lag eller avtal är längre än 14 dagar har arbetsgivaren rätt att dra av 14 dagars lön från uppsägningstidens lön. Arbetstagarens rättigheter • arbetstagaren har rätt att ta emot annat arbete medan permitteringen pågår och säga upp ett sådant arbetsavtal med fem dagars uppsägningstid. • arbetstagaren får medan permitteringen varar säga upp sitt arbetsavtal utan uppsägningstid utom under de sju föregående dagarna innan permitteringen upphör om arbetstagaren känner till när permitteringen kommer att upphöra. • när permitteringen har varat utan avbrott i minst 200 dagar har arbetstagaren rätt att då han eller hon säger upp sitt arbetsavtal som ersättning få lön för den uppsägningstid som arbetsgivaren följer. Arbetsgivaren har rätt att dra av högst 14 dagars lön från uppsägningstidens lön. Uppsägning efter att permitteringen har pågått utan avbrott i minst 200 kalenderdagar Arbetstagaren har rätt att få lön för uppsägningstiden • om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagare under permitteringen • om arbetstagaren säger upp anställningsförhållandet efter att permitteringen har pågått utan avbrott i minst 200 dagar I båda fallen har arbetstagaren rätt att få lön för uppsägningstiden. 24 Om uppsägningstidens lönebelopp Arbetsgivaren får dra av 14 dagars lön från lönen för uppsägningstiden, ifall arbetstagaren är permitterad på basis av en permitteringsvarsel på 14 dagar. Observera Det är inte tillåtet att avbryta permitteringen för att kringgå bestämmelserna. Därför avbryts inte en fortgående permitteringen till exempel av semester. Arbetsgivaren kan inte kräva att en permitterad arbetstagare ska återvända till arbetet för uppsägningstiden. Kopiering tillåten PERMITTERINGSVARSEL ARBETSTAGARE Namn:___________________________________________________________________________________ Personbeteckning ____________________ Anställningsförhållandet inleddes _____________________ ARBETSGIVARE Namn________________________________________________________FO-nummer _______________ Adress:___________________________________________________________________________________ Tfn:___________________________________________________________________________________ ORSAK TILL PERMITTERINGEN ___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ PERMITTERINGENS ART 1. Permitteras helt❑ 2. Förkortning av arbetstiden som motsvarar permittering ❑ efter vilken arbetstiden är _________ h/dag ________ dagar/vecka ________ h/vecka PERMITTERINGENS LÄNGD ❑ inleds 1. Tillsvidare ______ / ______ _______ Uppskattad längd ________________________________________ 2. På viss tid ❑ inleds upphör ______ / ______ _______ ______ / ______ _______ Ort och datum _____________________________ ______ / ______ _______ Underskrift _________________________________________________________ Denna permitteringsvarsel har delgetts mig: Ort och datum ____________________________ ______ / ______ _______ Arbetstagarens underskrift ___________________________________________ Följande personer har bevittnat delgivningen av varningen: Ort och datum ____________________________ ______ / ______ _______ Underskrift _________________________________________________________ 25 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Att avsluta ett arbetsavtal Uppsägning, uppsägningstid och tidsbundna avtal Ett arbetsavtal som gäller tillsvidare avslutas vanligtvis genom att en av parterna säger upp avtalet. Efter att avtalet har sagts upp börjar uppsägningstiden som parterna har kommit överens om eller som bestäms i kollektivavtalet eller lagen. Under prövotiden kan arbetsavtalet avslutas av vardera parten. Det är emellertid inte tillåtet att avsluta ett arbetsavtal under prövotiden på sådana grunder som avses i 2 kapitlet 2 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (diskrimineringsförbud och opartiskt bemötande) eller andra grunder som med tanke på prövotidens syfte är ovidkommande. Arbetsgivaren får inte heller häva arbetsavtalet om han eller hon har försummat att informera arbetstagaren om att det bindande kollektivavtal som tillämpas innehåller en bestämmelse om prövotid. Ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid upphör utan särskild uppsägning eller uppsägningstid när den avtalade tiden löper ut eller det avtalade arbetet blir färdigt. Uppsägningsskydd Arbetsgivaren får avsluta ett arbetsavtal som gäller tillsvidare endast på sakliga och vägande grunder. Sådana grunder ärtill exempel: • om arbetstagaren gör sig skyldig till allvariga förseelser och försummelser eller om arbetstagarens personliga förutsättningar att utföra arbetet väsentligt förändras eller • om arbetet varaktigt minskar på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker eller på grund av att arbetsgivarens verksamhet omorganiseras. Om arbetstagaren har försummat sina förpliktelser som han eller hon har utgående från anställningsförhållandet, får arbetsgivaren inte säga upp arbetstagaren förrän arbetsgivaren har gett honom eller henne en varning och möjlighet att rätta till sitt handlingssätt. Innan arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska han eller hon, efter att ha hört arbetstagaren, dessutom utreda om det finns en möjlighet att undvika uppsägningen genom att omplacera arbetstagaren. Om arbetstagarens arbete har minskat väsentligt och varaktigt får arbetsgivaren inte säga upp arbetstagaren om han eller hon kan omplaceras eller utbildas för andra uppgifter genom att arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren annat arbete som motsvarararbetet som avses i arbetsavtalet. 26 Om sådant arbete inte finns ska arbetsgivaren erbjuda arbetstagaren annat arbete som motsvarar hans eller hennes utbildning, yrkesskicklighet eller erfarenhet. Om branschens kollektivavtal inte innehåller andra bestämmelser och parterna inte har avtalat om uppsägningstidens längd i arbetsavtalet bestäms uppsägningstiden enligt lagen så här: ARBETSGIVAREN säger upp ARBETSTAGAREN säger upp sig Anställningen varar Uppsägnings- Anställningen tid varar Uppsägnings- tid 0–1 år 14 dagar under 5 år 14 dagar 1–4 år 1 mån över 5 år 1 månad 4–8 år 2 månader 8–12 år 4 månader över 12 år 6 månader En olaglig uppsägning kan bli dyr Innan arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska han eller hon försäkra sig om att uppsägningen grundar sig på fakta och att det finns en giltig orsak. Det lönar sig för arbetsgivaren att be om hjälp och råd hos den egna fackorganisationen. Om arbetsgivaren inte är fackligt ansluten kan han vända sig till arbetarskyddsmyndigheten för råd. Arbetarskyddsmyndigheten avgör inte uppsägningstvister. Myndigheten kan i bästa fall meddela sin uppfattning om hur uppsägningsskyddet ska tolkas utgående från den information som myndigheten får. Endast en domstol kan i sista hand avgöra om uppsägningsskyddet har iakttagits eller inte så att beslutet är bindande för parterna. Om arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal och arbetstagaren anser att uppsägningsgrunderna är olagliga kan tvisten i sista hand avgöras genom att arbetstagaren väcker skadeståndstalan mot arbetsgivaren vid allmän domstol. Ifall domstolen fastställer att uppsägningen är olaglig dömer den arbetsgivaren att betala arbetstagaren ersättning på olagliga grunder. Ersättningen bestäms utgående från arbetstagarens lön och utgörs av minst 3 månaders och högst 24 månaders lön. Skadeståndstalan ska väckas senast två år efter att anställningsförhållandet har upphört. Om talan inte väcks inom två år förlorar arbetstagaren rätten till ersättning. Kopiering tillåten MEDDELANDE OM UPPSÄGNING AV ANSTÄLLNING EFTER ATT PERMITTERING HAR FORTGÅTT I MINST 200 DAGAR Arbetsgivarens namn _________________________________________________________________________ FO-nummer _________________________________________________________________________________ Adress_______________________________________________________________________________________ Arbetstagarens namn _________________________________________________________________________ Adress_______________________________________________________________________________________ Jag har hittills varit permitterad utan avbrott i mer än 200 kalenderdagar. Utgående från 5 kap 7 § i arbetsavtalslagen (55/2001) meddelar jag därför att jag avslutar mitt anställningsförhållande. Jag begär en ersättning som motsvarar uppsägningstidens lön. _____________________________ _____ / _____ ________ ___________________________________________________ arbetstagarens underskrift Jag har idag delgetts ovanstående uppsägning. ___________________________________________________ arbetsgivarens underskrift Delgivningen till arbetsgivaren intygas av Ort och datum _______________________________________________________________________________ Underskrift___________________________________________________________________________________ 27 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Rätt att häva ett arbetsavtal Om en av avtalsparterna har gjort sig skyldig till särskilt grov försummelse eller kränkande beteende kan arbetsavtalet undantagsvis avslutas genom hävning. Då upphör arbetsavtalet att gälla omedelbart utan uppsägningstid. Hävning av ett arbetsavtal kräver att den ena avtalsparten har gjort sig skyldig till en så grov gärning att det inte skäligen kan förutsättas att avtalsförhållandet fortsätter ens för den tid som uppsägningstiden varar. Arbetsintyg Arbetstagaren har rätt att på begäran få ett skriftligt arbetsintyg när anställningen upphör. Det är arbetstagaren själv som ska begära att få ett arbetsintyg av arbetsgivaren. Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetsintyget utan dröjsmål, vanligtvis inom ca en vecka efter att arbetstagaren har begärt att få det. Arbetsintygets innehåll Det lönar sig för arbetsgivaren att innan arbetsintyget skrivs fråga arbetstagaren vilka uppgifter han eller hon vill att ska anges i intyget. Den kortaste modellen innehåller endast uppgifter om anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. Endast på arbetstagarens uttryckliga begäran får arbetsintyget innehålla en bedömning av arbetstagarens arbetskicklighet och uppförande och orsakerna till att anställningsförhållandet upphörde eller någotdera av dessa alternativ. Med orsaken till att anställningsförhållandet upphörde avses inte uttryckliga, preciserade grunder för uppsägningen eller hävandet av arbetsavtalet. Det räcker med att ange på vems begäran anställningsförhållandet upphör och på vilket sätt, t.ex. att anställningsförhållandet upphörde genom att arbetstagaren sade upp sig. Om arbetsgivaren har sagt upp arbetsavtalet på grund av att arbetet var slutfört eller på grund av någon annan ekonomisk orsak eller av produktionsmässiga orsaker finns det emellertid anledning att ange detta, det här gäller också om anställningsförhållandet upphör på grund av ett arbetsavtal på viss tid löper ut. Om arbetsintyget på arbetstagarens begäran enbart ska innehålla orsaken till att anställningsförhållandet upphörde, men inte en bedömning av arbetsskickligheten eller uppförandet, får orsaken inte beskrivas så att den samtidigt innehåller en bedömning av arbetsskickligheten eller uppförandet. 28 Nytt arbetsintyg korrigerar fel och brister Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagaren ett nytt korrigerat arbetsintyg, om uppgifterna i intyget är felaktiga eller om arbetsgivaren t.ex. har angett orsakerna till att anställningsförhållandet upphörde eller gett en bedömning av arbetstagarens arbetsskicklighet eller uppförande trots att arbetstagaren inte bett om att dessa uppgifter ska finnas i arbetsintyget. Samma skyldighet gäller också om arbetsgivaren har skrivit ut ett arbetsintyg med sådana uppgifter som enligt lagen inte får anges i arbetsintyget. Skyldigheten att ge arbetsintyg gäller i tio år. Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagaren ett arbetsintyg i 10 år efter att anställningen avslutades. Begäran om ett arbetsintyg över arbetstagarens arbetsskicklighet och uppförande ska emellertid göras inom fem år från det att anställningsförhållandet upphörde Ifall det har förflutit mer än 10 år sedan anställningen avslutades är arbetsgivaren skyldig att ge ett arbetsintyg endast om det inte innebär orimliga svårigheter för arbetsgivaren. Brott mot bestämmelserna om arbetsintyg anmäls En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna om arbetsintyg ska dömas till böter för överträdelse av bestämmelserna i arbetsavtalslagen. Om arbetstagaren har begärt ett arbetsintyg men inte har fått det kan han eller hon informera arbetarskyddsmyndigheten om förseelsen. Om arbetsgivaren trots arbetarskyddsmyndighetens uppmaning inte ger arbetstagaren ett intyg kan arbetarskyddsmyndigheten förelägga vite för att förstärka kravet och anmäla överträdelsen hos allmän åklagare. Kopiering tillåten ANMÄLAN OM AVSLUTANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE Arbetsgivare __________________________________________________ tfn. ___________________ Adress _________________________________________________________________________________ Arbetstagare ___________________________________________________ tfn. ___________________ Adress _________________________________________________________________________________ UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL Genom den här anmälan kommer ovanstående parters arbetsavtal att ❑ sägas upp ❑ hävas Orsak till uppsägningen eller hävningen _____________________________________________________ ________________________________________________________________________________________ Anställningsförhållandet inleddes __________ / __________ Arbetsavtalets uppsägningstid __________ månad(er) Datum för uppsägningen __________ / __________ ______ Anställningsförhållandet upphör __________ / __________ ______ Datum _________ / _________ __________________________________________ ______ ______ arbetsgivarens/arbetstagarens underskrift Hörande ❏ ❑ arbetstagaren/arbetsgivaren har hörts i ärendet __________ / __________ ______ har beretts tillfälle att bli hörd Arbetstagaren/arbetsgivaren har delgetts ❑ ❑ ❑ ❑ hävning under prövotid uppsägning på grund av omständighet som beror på arbetstagaren/arbetsgivaren uppsägning på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker hävning av andra skäl: ________________________________________________________________________________________ Meddelandet om uppsägning har delgetts arbetstagaren/arbetsgivare Datum _________ / _________ ______ _______________________________________________ arbetstagarens/arbetsgivarens namnteckning Vi bevittnar delgivningen av detta meddelande Datum _________ / _________ ______ ________________________________________________ ________________________________________________ 29 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Anvisningar för ifyllande av löneintyg Lönekvitto Löneintyget till arbetslöshetskassan Arbetsgivaren ska i samband med betalningen av lön ge arbetstagaren en löneberäkning av vilken lönebeloppet och de grunder enligt vilka lönen bestäms framgår. Lönekvittot behövs när man ska utreda eventuella räknefel eller andra misstag som har begåtts vid lönebetalningen. Om arbetsgivaren inte ger ett lönekvitto ska arbetstagaren omedelbart påpeka detta till arbetsgivaren. Om arbetstagaren anser att all lön för utfört arbete inte har betalts ska arbetstagaren begära att arbetsgivaren rättar till lönebeloppet. Om arbetsgivaren trots begäran låter bli att ge ett lönekvitto är det en straffbar gärning i enlighet med 13 kap. 11 § 2 mom. i arbetsavtalslagen. När anställningsförhållandet upphör eller när permitteringen inleds ska arbetsgivaren ge arbetstagaren ett löneintyg för arbetslöshetsförmån. I löneintyget anges den s.k. stabiliserade löneinkomsten för minst den tidsperiod under vilken arbetstagaren har uppfyllt arbetsvillkoret i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (43/44 kalenderveckor). Om arbetstiden varierar per vecka (t.ex. 0–40 h/vecka), ska dessutom en utredning om veckoarbetstid fyllas i. Den stabiliserade löneinkomsten anges med hjälp av arbetsgivarens löneintyg. Lönekvittot kan användas som löneintyg om de uppgifter som behövs framgår av kvittot. Löneintygen ska sändas direkt tillarbetstagarens arbetslöshetskassa. Vid utredningen av enskilda arbetstagares inkomster ska arbetsgivaren emellertid direkt ge kassan de uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Arbetslöskassan har rätt att få alla de uppgifter som behövs. Lagstadgade skyldigheter i anslutning till anställning Här har vi samlat exempel på de viktigaste avgifter som arbetsgivarna är skyldiga att betala. Avgifterna uppgår till en viss procentandel av de skattepliktiga löner som arbetsgivaren betalar. Dessutom är arbetsgivaren även skyldig att innehålla arbetstagarens lagstadgade andelar av arbetstagarens skattepliktiga lön. Pensionsskyddscentralen, som är det centrala verket för arbetspensionsskyddet, ger information om arbetspensionsförsäkringarna. Försäkringsbolagen har hand om försäkringsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare. De ger också information om försäkringsskyddet enligt lagen om pension för företagare. Skadeförsäkringsbolagen som sköter olycksfallsförsäkringsärenden ge information om olycksfallsförsäkringar och om arbetstagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgifter. Kortvariga anställningar eller korttidsjobb Skyldigheten att ordna pensionsskydd för korttidsanställda gäller: • anställningar som varar under en månad • anställningar som varar minst en månad • med en lön som uppgår till minst 56,55 €/månad (2014) • alla anställningar där arbetsgivaren är ett privat hushåll Avgifterna betalas för skattepliktiga löner och semesterersättningar Redovisning av försäkringspremierna Arbetsgivaren betalar försäkringspremien senast den 20:de dagen den månad som följer på lönebetalningen. Arbetsgivaren redovisar hela försäkringspremien till försäkringsbolaget på samma blanketter som används för betalningen av ArPL-premierna. Registrerade arbetsgivare får förhandsifyllda blanketter. Försäkringarna kan även skötas maskinellt. Närmare information ger försäkringsbolagen. 30 Kopiering tillåten ARBETSINTYG Namn: ________________________________________________________________________________________ Personbeteckning: _________________________ – _________ har varit anställd hos oss i följande arbetsuppgifter:________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________ _______________________________________________________________________________________________ Anställningsförhållandet inleddes: ____ / ____ _______ Anställningsförhållandet upphörde: ____ / ____ _______ På begäran intygar jag dessutom att arbetstagaren i sitt arbete har visat ___________________________________________________ arbetsskicklighet ____________________ ___________________________________ uppförande Orsaken till att anställningsförhållandet upphörde: ________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________ ________________________________________ ____ / ____ _______ Tid och ort _______________________________________________________________ Företagets namn _______________________________________________________________ Underskrift 31 Kopiering tillåten LÖNEKVITTO arbetstagare yrke arbetsgivare lönegrund e/månad/vecka/timme 1. grundlön 2. naturaförmåner 3. övertid sammanlagt 4. skiftes- och periodtillägg 5. annan skattepliktig förtjänst 6. skattepliktig brutto sammanlagt 7. avdrag före förskottsinnehållning 8. förskottsinnehållning 9. medlemsavgifter 10. pensionavgift 11. arb.lösh.förs. avgift 12. förskott och andra avdrag avdrag totalt betaldag ska betalas sammanlagt tilläggsutredningar LÖNEINTYG personens efter- och förnamn yrke födelsetid arbetsgivarens namn och orten där arbetsplatsen ligger anställningsförhållandet inleddes löneuppgifter anställningsförhållandet avslutades inflöde från föreg.kalenderår inflöde från innevarande kalenderår lön från den senaste lönebetlaningsperioden lön underställd förskottsinnehållning semesterpenning och semesterersättning förskottsinnehållning arbetspensions- och arb.lösh. försäkr.avgifter skiftes- och periodtillägg tilläggsinformation ❑ utredning om veckoarbetstid bifogad* datum arbetsgivarens/företrädarens underskrift och kontaktuppgifter *Om arbetstiden varierar från vecka till vecka (t.ex. 0-40 t/vecka), ska en utredning om veckoarbetstid alltid fyllas i. I utredningen uppges de gjorda arbetstimmarna och lönerna för varje vecka. Löneuppgifterna ska anges för veckor som åtminstone uppfyller arbetsvillkoret 43/34. 32 Webbplatsen www.palkka.fi är ett avgiftsfritt lönebetalningsprogram för småarbetsgivare. Programmet underlättar betalningen av löner och lagstadgade avgifter. På webbplatsen kan arbetsgivaren skriva ut bland annat löneintyg och lönesammandrag. Det är också möjligt att arkivera löneuppgifter i 11 år med hjälp av programmet. Palkka.fi-tjänstens telefonrådgivning: Tfn 020 697 034 (mån-fre kl. 8.00–16.15). Närmare upplysningar: • www.palkka.fi • www.etk.fi • www.etera.fi • www.vero.fi • www.yrittajat.fi • www.fkl.fi • www.varma.fi Granskning av kreditupplysningar Företags och privata personers betalningsstörningar kan kontrolleras i kreditupplysningsregistret på Suomen Asiakastieto Oy:s webbplats www.asiakastieto.fi eller per telefon (099 1488 6256 (tjänsten är avgiftsbelagd). Det är endast tillåtet att granska betalningsstörningar som gäller arbetstagare eller arbetssökande inom bestämda yrkesgrupper. Arbetsgivaren kan kontrollera sådana personers upplysningar vars arbetsuppgifter förutsätter särskild pålitlighet. Hit hör arbetsuppgifter som innebär hantering av avsevärda penningsummor, betydande beslutanderätt, arbete som utförs i arbetsgivarens privata bostad och liknande arbetsuppgifter (Kreditupplysningslag 527/2007, Lag om integritetsskydd i arbetslivet 759/2004). Beställaransvarslagen – beställarens utredningsskyldighet vid anlitande av utomstående arbetskraft Lagens syfte Beställaransvarslagen främjar lika konkurrens mellan företagen och att arbetsvillkoren iakttas. Enligt lagen är den som beställer arbetet, företaget eller den offentliga sammanslutningen, skyldig att säkerställa att avtalspartnern fullgör sina lagstadgade förpliktelser. Vem gäller lagen? Beställarlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2007, gäller beställare som anlitar hyrda arbetstagare eller som har ingått ett avtal om underleverans i anknytning till sådana arbetsuppgifter som normalt utförs i beställarens verksamhet. Utredningsskyldigheten gäller beställare när arbetet utförs i beställarens lokaler eller arbetsställen och underleverantörer sysselsätter arbetstagare. Ett undantag är emellertid byggnadsarbete som i sin helhet omfattas av lagen. Lagen tillämpas också på utländska företag när arbetet utförs i Finland. Mindre underleverantörsavtal (värde under 7500 €) och avtal om hyrt arbete (sammanlagt högst 10 arbetsdagar) omfattas inte av lagen. Lagen tillämpas inte om beställarens avtalspartner anses vara tillförlitlig (till exempel staten, en kommun, ett offentligt aktiebolag), när avtalspartnern bedriver en etablerad verksamhet och om avtalsförhållandet kan betraktas som etablerat. Näringsidkare inom lantbruk och fiskerinäringen liksom privata hushåll omfattas inte av lagen. Utredningsskyldighetens innehåll Innan beställaren ingår ett avtal om anlitande av en hyrd arbetstagare eller arbete som baserar sig på ett underleverantörsavtal, ska beställaren begära av avtalspartnern och avtalspartnern ska lämna: • en utredning om huruvida företaget är infört i förskottsuppbördsregistret, arbetsgivarregistret och i registret över mervärdesskattskyldiga (www.ytj.fi) • ett utdrag ur handelsregistret • ett intyg över att skatterna är betalda, ett intyg över skatteskuld eller en utredning över att det har gjorts upp en betalningsplan för skatteskulden skatt • ett intyg över tecknad pensionsförsäkring och över att pensionsförsäkringsavgifterna har betalts eller en utredning över att en betalningsöverenskommelse om förfallna pensionsförsäkringsavgifter har gjorts • en utredning om vilket kollektivavtal som ska til�lämpas på arbetet eller om de centrala anställningsvillkoren 33 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Tjänsten Palkka.fi 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR När avtalet ingås får uppgifterna inte vara äldre än tre månader. Beställaren ska också förvara utredningarna i minst två år efter att avtalet har upphört att gälla. om försummelseavgift fattas av ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket i Södra Finland (filialen i Helsingfors). Försummelseavgift Lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006) Om beställaren försummar att uppfylla sin utredningsskyldighet kan det leda till att en försummelseavgift påförs. Försummelseavgiften per avtal ligger mellan 1500 och15 000 euro. Beslutet Närmare uppgifter: • www.arbetarskydd.fi Lagstadgade arbetsgivarkostnader för betalda löner 2014 PENSIONSFÖRSÄKRINGSPREMIER Lönetagarens andel (Arbetsgivarens andel) Total redovisning ArPL-försäkringspremie (beror på företagets storlek och arbetstagarnas ålder) (Försäkringsbolagen) 5,55 % 7,05 % (över 53 år) 18,65 % 17,15 % 24,2 % ArPL-försäkringspremie tillfällig arbetsgivare lönebeloppet under 8 100 €/6 månader 5,55 % 18,65 % 24,2 % ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE (Olycksfallsförsäkringsbolagen) Lönetagarens andel (Arbetsgivarens andel) Helhetsredovisning För lönebetalningen upp till 1 990 500 euro För den del av lönebetalningen som överstiger 1 990 500 euro 0,50 % 0,75 % 1,25 % 0,50 % 2,95 % 3,45 % För delägare i företaget 0,19 % 0,75 % 0,94 % OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING (Olycksfallsförsäkringsbolagen) Avgiften varierar beroende på försäkringsbolag, bransch och hur farligt arbetet är mellan 0,1 och 7 % försäkringsbolaget räknar ut och lägger till arbetslöshetsförsäkringspremien GRUPPLIVFÖRSÄKRINGSPREMIE i genomsnitt 0,068 % SOCIALSKYDDSAVGIFT 2,14 % (Betalas i samband med redovisningen av förskottsinnehållningen till skatteverkets konto) Exempel på avgifter som avdras av arbetstagarens lön och arbetsgivarens lönebikostnader Procentandelarna varierar från år till år. De nya publiceras i slutet av året. De finns tillgängliga på webben, t.ex. på webbplatsen www.vero.fi. Ange ”arbetsgivarens pensions- och försäkringspremier” som sökord. 34 Utländska personers rätt att förvärvsarbeta i Finland baserar sig på deras nationalitet. EU-medborgare och därmed jämförbara (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz) får arbeta i Finland utan särskilt tillstånd. Medborgare i länder utanför EU (medborgare i ett tredje land) ska ha ett giltigt tillstånd. Nationaliteten och det eventuella tillstånd som ger rätt att uppehålla sig i Finland framgår av ett giltigt resedokument som berättigar till gränsöverskridning. Vanligtvis är resedokumentet ett pass. Arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter Arbetsgivaren ska förvissa sig om att den utländska person som anställs eller som redan är anställd har rätt att arbeta, det vill säga har det uppehållstillstånd som krävs (se närmare bilagan på följande sida). Arbetsgivaren ska bevara alla uppgifter om den utländske arbetstagarens rätt att arbeta i fyra år efter att anställningsförhållandet upphör så att de är lätt tillgängliga för arbetarskyddsmyndigheterna. Ifall arbetsgivaren eller arbetsgivarens företrädare avsiktligt eller av oaktsamhet har en utländsk arbetstagare anställd hos sig utan att den utländska arbetstagaren har rätt att förvärvsarbeta, kan arbetsgivaren eller företrädaren för arbetsgivaren dömas till straff. När en arbetsgivare anställer en arbetstagare som är medborgare i ett land utanför EU är arbetsgivaren skyldig att utan dröjsmål lämna följande handlingar till arbetstillståndsenheten vid arbets- och näringsbyrån (TE-byrån): • utredning över de centrala villkoren i arbetet bland annat de huvudsakliga arbetsuppgifterna, arbetets varaktighet, platsen där arbetet utförs eller en utredning över arbetsobjekten. lönen, kollektivavtalet som tillämpas och uppsägningstiden, grunden för en tidsbunden anställning och • en försäkran över att dessa villkor överensstämmer med lagar och kollektivavtal. • arbetsplatsens förtroendeman, förtroendefullmäktige och arbetarskyddsfullmäktig ska få: • den utländske arbetstagarens namn och information om vilket kollektivavtal som tillämpas. Skyldigheten att lämna uppgifter till TE-byrån och förtroendepersonerna gäller också huvudentreprenörer och dem som huvudsakligen låter utföra arbete (uppdragsgivare*) när dessa sysselsätter en utländsk arbetsgivares arbetstagare i entreprenader eller underleverans eller som hyrd arbetskraft. Det är straffbart att försumma dessa skyldigheter. Arbetstagare som utstationerats i Finland, företrädare och skyldigheterna för den som låter utföra arbetet En utstationerad arbetstagare arbetar i huvudsak på annat håll än i Finland och hans eller hennes arbetsgivare utanför i en EU-medlemsstat eller utanför EU har utstationerat arbetstagaren i Finland för en begränsad tid. När en arbetsgivare utomlands utstationerar en arbetstagare i Finland, kan stationeringen basera sig på • ett entreprenadavtal mellan det finländska* och det utländska företaget(=underleverans), • ett avtal om uthyrning av arbetskraft som ingåtts mellan ett utländskt bemanningsföretag och ett finländskt företag* (= hyrt arbete) eller • en företagsintern förflyttning (=utlandskommendering). Företrädare Om företaget som utstationerar arbetstagaren inte har ett driftsställe i Finland och den utstationerade arbetstagarens arbete varar sammanlagt mer än 14 dagar ska de finländska part som låter utföra arbetet se till att det utstationerande företaget iutser en företrädare i Finland. Skyldigheten att utse en företrädare ska beaktas till exempel avtal om underleverans. En företrädare för ett utländskt företag i Finland är bemyndigat av det utstationerande företaget att ha hand om myndighetsärenden i Finland på företagets vägnar. Företrädaren ska utses senast när arbette iFinland inleds och bemyndigandet ska fortgå i minst 12 månader efter att arbetet i Finland har avslutats. När det gäller villkoren i anställningsförhållandet tillämpas lagen om utstationerade arbetstagare på de utstationerade arbetstagarna. En utstationerad arbetstagares minimilön till exempel bestäms i enlighet med de finländska lagarna och bestämmelserna om lön. Olycksfallsförsäkringsskydd Arbete som har utförts i Finland försäkras i regel i Finland oberoende av arbetstagarens eller arbetsgivarens nationalitet. Avgångslandets socialskydd kan i vissa situationer tillämpas på arbetstagarna, ifall Finland och den andra staten har ingått ett avtal om socialskydd. Det här intygas med ett så kallat A1- eller E101-todistus. Tillsyn Syftet med tillsynen är att utländska arbetstagare ska vara likställda med finländska arbetstagare. Anställ- 35 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Utländsk arbetskraft 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Kopiering tillåten GRUNDEN FÖR UTLÄNDSKA ARBETSTAGARES RÄTT ATT ARBETA (Utlänningslagen 301/2004; 86 a § 3 mom.) Arbetsgivare Arbetstagarens uppgifter Namn Födelsetid ❑ Medborgare i en EU- eller EES-medlemsstat ❑ ❑ förutsätter uppehållstillstånd för arbetstagare tillståndet är specifikt för yrkesområdet eller arbetsgivaren Giltigt tillstånd vilken bransch _____________________________________ Utlänningslagen 78 § ❑ med stöd av uppehållstillstånd med rätt att förvärvsarbeta ❑ Familjemedlem till en medborgare i en EU- eller EES-medlemsstat ❑ permanent eller kontinuerligt uppehållstillstånd ❑ uppehållstillstånd som baserar sig på familjeband ❑ bygg-, reparations- och underhållsarbete vid beskickningar ❑ studerande högst 25h/vecka under den tid då undervisning ordnas ❑ annan orsak, vilken ___________________________________________ ___________________________________________ Utlänningslagen 77 § ❑ annat uppehållstillstånd för förvärvsarbete ❑ ❑ utifrån en inbjudan eller ett avtal, bl.a. lärare arbete som baserar sig på leveransavtal (max. 6 månader ❑ annan orsak, vilken _________________________ ___________________________________________ Utlänningslagen 79 § ❑ rätt att arbeta utan uppehållstillstånd ❑ ❑ ❑ ❑ bär- och fruktplockning (högst 3 månader) på basis av friheten att tillhandahålla tjänster bilchaufför i gränsöverskridande trafik annan orsak, vilken __________________________ ____________________________________________ Anställningsförhållandet inleds _____ / ____ 20 ____ Anställningsförhållandet upphör _____ / _____ 20 ____ Vid behov bifogas kopior av sidan med personuppgifter i passet och sidan som gäller arbetstagarens uppehållstillstånd (om arbetstagaren har uppehållstillstånd). De uppgifter som Ni lämnar kommer att kontrolleras i utlänningsregistret. 36 företrädare för utstationerade arbetstagare. Vid behov underrättar arbetarskyddsmyndigheten polisen om brister som man upptäcker vid tillsynen. Obs! Skyldigheterna i lagen om beställarens ansvar gäller också dessa. Närmare information: • www.arbetarskydd.fi ArPL– försäkringsavgifterna är lagstadgade Småföretagare ska som arbetsgivare betala arbetspensionspremie för sina arbetstagare. Premien bestäms utgående från innehållsprocenten på föregående sida och lönen. År 2014 tillexempel är 5,55 %. Arbetsgivaren redovisar hela beloppet till Arbetspensionskassan och drar av arbetstagarens ande (5,55 %) i samband med betalningen av lönen. Pensionspremier betalas inte för semesterersättningar i enlighet med ArPL. Löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie (år 2014) för on maksettujen palkkojen ensimmäisestä 1 990 500 eurosta 0,50 % ja sen ylittävältä osalta 0,50 %. Arbetsgivaren bär upp arbetslöshetsförsäkringspremien av löntagaren och olycksfallsförsäkringsfonden bär upp avgifterna av arbetsgivaren. Arbetsolycksfallsförsäkringen är obligatorisk när arbetsgivaren har en arbetstagare eller flera arbetstagare anställda i anställningsförhållande i mer än 12 dagar under kalenderåret. Ifall man då arbetet inleds vet att gränsen på 12 dagar kommer att överskridas ska försäkringen tecknas då arbetet börjar. Försäkringsbolaget bär upp försäkringsavgiften som betalas i förskott enligt en avgiftsfaktor som räknas ut på basis av lönen, försäkringsformen och riskerna som uppträder i arbetet. Den slutgiltiga avgiften betalas när arbetet är slutfört och försäkringsbolaget har fått meddelande om lönebetalningen. Arbetsgivaren får återbäring eller måste vid behov betala en tilläggsavgift. Socialskyddsavgiften betalas endast utgående från löner som betalas till anställda arbetstagare. Avgiften betalas till länsskatteverket med samma giroblankett som används vid betalningen av förskottsinnehållningen. På giroblanketten anges det sammanlagda lönebeloppet som under en kalendermånad har betalats till löntagaren och den sammanlagda summan av förskottsinnehållningen. Socialskyddsavgiften beräknas utgående från den lön som under kalendermånaden har betalats till löntagaren (se räkneexemplet). Privata hushåll som arbetsgivare är befriade från skyldigheten att innehålla avgifterna, ifall lönen som betalas en arbetstagare är högst 1500 euro under ett kalenderår. Tillfällig arbetsgivare En tillfällig arbetsgivare betalar under beskattningsåret lön åt högst fem löntagare vars anställningsförhållande inte varar hela kalenderåret. Om arbetsgivaren börjar betala löner regelbundet ska han eller hon anmäla det hos länsskatteverket innan betalningarna inleds. Betalningstid Arbetsgivaren ska i regel betala pensionsförsäkringsavgifterna senast den 20:e dagen i den kalendermånad som följer på lönebetalningen. Förskottsinnehållningen och socialskyddsavgifterna betalas senast den 10:nde dagen i den kalendermånad som följer på lönebetalningen. Om den sista betalningsdagen råkar vara en lördag eller en helg får avgiften betalas på den första påföljande vardagen. Skatten betalas in på kontot till det länsskatteverk inom vars verksamhetsområde arbetsgivarens hemkommun ligger. Dröjsmålsräntan under årets först del är 8,5 %. Giroblankett En arbetsgivare som tillfälligt betalar lön (tidigare oregistrerad arbetsgivare) använder giroblanketten ”skatter på eget initiativ” vid betalningen av förskottsinnehållningen och arbetsgivarens socialskyddsavgifter. Blanketter finns på skattebyråerna, posten och bankerna. En företagare som regelbundet betalar lön (tidigare registrerad arbetsgivare) får av skattemyndigheterna förhandsifyllda giroblanketter för betalning av skatter när etableringsanmälan har lämnats in. 37 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR ningsvilloren och arbetsörhållandena ska uppfylla minimivillkoren i den finländska lagstiftningen. I samband med arbetarskyddsinspektionerna övervakas att utländska arbetstagare har fått tillräcklig undervisning och handledning för sina arbetsuppgifter på ett språk som arbetstagaren förstår. Särskilt övervakas omständigheter som anknyter till utländska arbetstagares rätt att förvärvsarbeta och skyldigheten att utse en 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR Lönens sammansättning: Penninglön (grundlön + semesterlön/-ersättning) 2 000 € 1) Förskottsinnehållning (t.ex. 30 %) – 600 € Pensionsavgift som bärs upp av arbetstagaren 5,55 % – 111 € Arbetslöshetsförsäkringspremie 0,50 % – 10 € Belopp som utbetalas 1 279 € Lönebikostnader som arbetsgivaren redovisar: • ArPL tillfällig arbetsgivare 24,2 % x 2 0002) 464 € • Socialskyddsavgift 2,14 % x 2 000 42,80 € • Olycksfallsförsäkringspremie (beror på branschen) 0,5 % x 2 000 10 € • Arbetslöshetsförsäkringspremie 1,25 % x 2 0003) 25 € • Eventuell grupplivförsäkring enligt kollektivavtalet ca 0,1 % Sammanlagt 1) 2) 3) (inkl. AT:s andel 111 €) (inkl. AT:s andel 10 €) 2€ 563,80 € (inkl. AT:s andel 121 €) Om övriga tillägg (t.ex. semesterpeng, ersättning för förkortad arbetstid) avtalas branschvis i kollektivavtalen. Arbetsgivaren redovisar arbetsgivarens och arbetstagarens ArPL-avgift till försäkringsbolaget före den 20:e i den kalendermånad som följer på lönebetalningen. I exemplen ingår i beloppet som ska redovisas 111 € som har innehållits från arbetstagarens lön. Olycksfallsförsäkringsbolaget bär upp arbetsgivarens och arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgifter separat, grupplivförsäk- ringspremien igen i samband med olycksfallsförsäkringen. I exemplen ingår i beloppet som ska redovisas 10 € som har inne- hållits från arbetstagarens lön. Löneintyg Kvitton avsedda för löntagare och lönebetalare finns att köpa i bokhandlar. Företagarens eget socialskydd Det är synnerligen viktigt att en företagare är medveten om vilka sociala risker som finns i anslutning till den egna livssituationen och hur FöPL-inkomsten och FöPL-avgiften inverkar på utkomsten i en risksituationen. Företagare ska teckna en försäkring enligt lagen om pension för företagare (FöPL) för den tid som företagaren idkar företagsverksamhet. Lantbruksföretagare ska teckna en försäkring i enlighet med lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) Dessa försäkringar är obligatoriska och kan inte ersättas med en frivillig pensionsförsäkring. FöPL- och LFöPL-försäkringsskyddet tryggar företagarens och hans eller hennes familjs utkomst i olika risksituationer i livet, t.ex. då sjukdom drabbar, arbetet upphör eller en familjemedlem avlider. Sålunda skyddar den lagstadgade försäkringen företagaren redan under hans eller hennes aktiva arbets och inte enbart efter uppnådd pensionsålder. Lantbruksföretagarna tecknar en obligatorisk OFLA-arbetsolycksfallsförsäkring. Den lägsta FöPL-arbetsinkomsten ger inte tillräcklig ekonomisk trygghet. 38 Det är viktigt att välja en tillräckligt hög FöPLarbetsinkomst/FöPL-försäkringsavgift. Se exemplet på hur arbetsinkomsten inverkar på socialskyddet i bilagan till den här handboken. Företagarens frivilliga pensionsförsäkring Genom att ingå en frivillig pensionsförsäkring kan företagaren komplettera sin lagstadgade arbetspension. I Finland låg den genomsnittliga pensionen som baserar sig på tiden i arbetetpå 1344 €, den som betalas av FöPL på 1086 € och den som betalas av OFLA på 541 €. Här ingår också de arbetspensioner som betalas av den offentliga och den privata sektorn. Företagarnas frivilliga olycksfallsförsäkring och livförsäkring Företagarna omfattas vanligen inte av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen och den lagstadgade olycksfallsförsäkringen ersätter inte olycksfall som inträffar under fritiden. Därför bör företagare ingå en olycksfallsförsäkring för företagare som ersätter olycksfall och yrkessjukdomar som inträffar under ar- Ansvarsförsäkringar En ansvarsförsäkring för verksamheten täcker den skadeståndsskyldighet som företaget på grund av verksamhetens natur har enligt lagen. En produktansvarsförsäkring täcker den ersättningsskyldighet som ett företag enligt lagen har när en produkt som företaget tillverkar eller importerar förorsakar en skada. En avbrottsförsäkring ersätter bortfall av försäljning för den tid då skadan varade, rörliga löner och kostnader som uppstår i samband med begränsningen av avbrottsskador. En rättskyddsförsäkring lämpar sig för nästan alla branscher och nästan alla företag med verksamhet i Finland. Rättskyddsförsäkringen ersätter kostnader för ombud och kostnader som uppstår på grund av bevisföring. Försäkringen ersätter skador som inträffar under den tid som försäkringen gäller. Skadan har inträffat då tvisten bevisligen har uppstått eller då den försäkrade har delgetts stämning. 39 1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR bets- och fritiden. Företagaren kan dessutom försäkra sina familjemedlemmar. 2. ARBETSMILJÖ 2. ARBETSMILJÖ Betydelsen av arbetsmiljöplanering och dess mål I arbetarskyddslagen betonas vikten at att ingripa i förebyggande syfte när det gäller arbetsförhållandena och inte först då missförhållanden och risker uppträder. Här spelar arbetsmiljöplaneringen en avgörande roll. De viktigaste besluten om arbetsmiljön, arbetslokalerna, konstruktioner, arbetsmetoder och arbetsutrustning som används i arbetet och olika substansers säkerhet fattas redan i planeringsskedet. Vid den tidpunkten kan besluten verkställas allra effektivast. Det blir oftast mycket dyrare att tvingas korrigera i efterhand och då är det inte alltid längre möjligt att uppnå ett optimalt resultat. En välplanerad arbetsmiljö som funktionerar bra främjar förbättringen av produktiviteten och det ekonomiska resultatet. God planering Ta fram goda planeringsrutiner för att utveckla ditt företag. Oberoende om planeringen gäller • nya arbetsrum • sanering av gamla arbetsrum • ändringar i produktions- eller arbetsmetoderna • anskaffning av maskiner och anordningar • så gäller för alla att utöver planeringstemat även ha vilja att utveckla samarbetet och informationsflödet i företaget. Allas hjärnor i bruk Moderna företag poängterar allt mera en föregripande planering. Det lönar sig att integrera planeringen i företagets normala verksamhet. Kontakt arbetarskyddsmyndigheten när du har frågor om utformningen av arbetsmiljön på din arbetsplats. Arbetsgivarens planeringsskyldighet Paragraferna 12 och 13 i arbetarskyddslagen ålägger arbetsgivaren en planeringsskyldighet. Paragraf 12 gäller arbetsmiljön och säkerheten i arbetet när det gäller konstruktionerna i arbetsmiljön, paragraf 13 gäller dimensioneringen av arbetet och belastning. Bestämmelserna ska följas när arbetsgivaren börjar planera förändringar i konstruktionerna på arbetsplatsen eller i arbetsmiljön och när nya arbetslokaler byggs, det genomförs ändringar i lokalerna och när förhållandena ändras. De här skyldigheterna gäller när planeringen genomförs som arbetsgivarens interna planering, När uppgiften överlåts till en utomstående projekterare ska denne också få tillräcklig information om planeringsobjektet i fråga om hälsa och säkerhet. I sådana fall bär den utomstående projekteraren även eget ansvar så som avses i 57 § i arbetarskyddslagen. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att projekteraren är tillräckligt kompetent för att utföra planeringsuppgiften på rätt sätt. Det förutsätts inte att arbetsgivaren i sin egenskap av beställare av planerna ger projekteraren information om gällande bestämmelser. 40 Fallexempel: I ett underleverantörsföretag i metallbranschen med ca arbetstagare började det förekomma långa sjukfrånvaron som uppgick till ca 7 % av den effektiva arbetstiden. Det hade inträffat några allvarliga olyckor på arbetsplatsen där nyanställda hade varit inbladande. Som en följd av den hårda konkurrensen hade företaget tvingats utveckla sina produktionsmetoder, svets- och monteringsställen och sålunda genomloppstiderna i allmänhet. Uppdragsgivarna ställde också allt högra krav. Työpaikalle perustettiin suunnitteluryhmät, jotka ryh-tyivät vetämään prosessia työn ohella. Arbetarskyddsmyndigheten deltog i planeringen i början genom att utreda frågor som gällde arbetssäkerheten. Samarbetet fortsatte på begäran av arbetsgivaren ett flertal gånger. Tack vare välplanerade förbättringar har: • produktionen stigit med nästan 20 % • kvaliteten på produkterna har förbättrats • frånvaron har minskat med en tredjedel • allvarliga olyckor har kunnat undvikas • antalet mindre olyckor har sjunkit med hälften • arbetstagarnas arbetsmotivation har förbättrats • den allmänna ordningen blivit exemplarisk • arbetslokalerna blivit representativa För att arbetsförmågan ska bevaras och för att främja säkerheten och hälsan på arbetsplatsen ska arbetsgivaren ha ett program som omfattar behoven av att utveckla arbetsförhållandena på arbetsplatsen och verkningarna av faktorerna i anslutning till arbetsmiljön. De mål som ställs upp utifrån verksamhetsprogrammet ska beaktas vid verksamheten för utvecklandet av arbetsplatsen och i planeringen. Målen ska tas upp med arbetstagarna eller deras företrädare. Att utarbeta ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet är en lagenlig skyldighet som gäller alla företag oberoende av företagets storlek. Ett enskilt mål kan t.ex. vara en förbättrad fysisk arbetsmiljö som uppnås med hjälpmedel eller nya arbetsredskap som underlättar arbetet. Minskad psykisk belastning kan vara ett enskilt mål som man strävar att uppnå genom arbetsrotation och genom att gestalta arbetsuppgifterna på nytt för att sålunda öka trivseln och arbetsmotivationen. Utredning och bedömning av rutinerna och riskerna i arbetet När arbetet med att sammanställa ett verksamhetsprogram inleds gäller det att först utvärdera de rutiner som behövs för att arbetarskyddet ska kunna förverkligas och att utreda och bedöma de risker som arbetet medför. Utredningen och bedömningen av riskerna ska omfatta alla arbeten som kan förutses, hit hör också service, driftsstopp och arbeten som utförs utanför arbetsplatsen (underentreprenader osv.) och arbete som utomstående utför på arbetsplatsen. Dessutom är det viktigt att beakta de särskilda behov som unga, kvinnor, personer med nedsatt funktionsförmåga och äldre kan ha. Vid behov måste sakkunniga anlitas för att bedöma riskerna )exponering för kemikalier, buller etc.). Det lönar sig att ta hänsyn till arbetarskyddsmyndigheternas, företagshälsovårdens och försäkringsbolagens uppfattningar om arbetsförhållandena och hur dessa kan utvecklas. Utredningar Det är viktigt att arbetsförhållandena och tillståndet som råder på arbetsplatsen klarläggs i samband med styrningen och utvecklingen av arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatsen. • vilka slags arbeten som utförs på arbetsplatsen • hur ser arbetsmiljön ut och • hurdan personal utför arbetet och vilka redskap och metoder tillämpas. Dessutom ska omständigheterna kring bevarandet av arbetsförmågan hos arbetsplatsens arbetstagare utre- das liksom vilka principer och praktiska tillvägagångssätt som gäller för den hälsofrämjande verksamheten på arbetsplatsen. En bra informationskälla för arbetsförhållandena på arbetsplatsen är arbetsplatsutredningen som företagshälsovården gör. Arbetsplatsutredningen innehåller information om riskerna i arbetet och arbetsförhållandena och deras betydelseför arbetstagarnas hälsa. När det aktuella läget har utvärderats ställs målen för arbetarskyddsverksamheten upp och utvecklingsbehovet bedöms både på kort och på lång sikt. Utformningen Vilket innehåll, vilken form och omfattning verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet ska ha bestäms utgående från företagsbranschen, storleken, produktions- och servicesätten och behovet av arbetarskyddsåtgärder. Verksamhetsprogrammet kan omfatta hela företaget. Det kan också utarbetas ett principprogram på företagsnivå som sedan kompletteras med preciserade program för företagets olika enheter. Det är också möjligt att olika arbetsenheter följer sina egna detaljerade program. Det är arbetsgivaren som svarar för att verksamhetsprogrammet utarbetas. Det är mycket viktigt att arbetsgivaren engagerar sig i det här arbetet. Programmet utarbetas i samarbete med arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktig. Det kan utgöra en egen fristående handling eller ingå i andra instruktionshelheter inom företaget, t.ex. kvalitets- eller säkerhetssystemet eller i personalpolitiska föreskrifter. Verksamhetsprogrammet är en viktig del av säkerhetsledningen på arbetsplatsen och nära förbundet med företagets strategi. Vid uppdateringen av programmet lönar det sig att datera det och ange vilka personer som har deltagit i arbetet. Ett omsorgsfullt utarbetat verksamhetsprogram för arbetarskyddet gör företagets arbetarskyddsverksamhet klar, tydlig och välstrukturerad. Innehåll I verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet fastställs arbetsgivarens och arbetstagarnas arbetarskyddsuppgifter, dessutom presenteras arbetarskyddsorganisationens uppbyggnad, företagshälsovården och dess uppgifter. Av verksamhetsprogrammet ska också framgå hur frågor som gäller arbetarskyddet och arbetsförmågan beaktas i handledningen och arbetsintroduktionen. I verksamhetsprogrammet ska det också ingå en beskrivning av arbetsmiljön och utvecklingsmålen, vilka åtgärder som vidtas för att målen ska uppnås, vilka objekt som ska följas upp, hur arbetarskyddsaspekter beaktas i företagets verksamhet och uppföljningen och uppdateringen av programmet. 41 2. ARBETSMILJÖ Verksamhetsprogram för arbetarskyddet 2. ARBETSMILJÖ Den lagstadgade jämställdhetsplanen och åtgärderna för att uppnå jämställdhet mellan könen kan också ingå i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet. Företagets säkerhetsanvisningar, information om ansvarspersoner och om hur anvisningarna ska tillämpas ska också fogas till verksamhetsprogrammet, om anvisningarna inte redan ingår i programmet. Säkerhetsanvisningarna består bland annat av • tillstånd att röra sig på vissa områden, arbetstillstånd • skyddsanvisningar för arbete vid farliga maskiner • anvisningar för ur arbetsmaskintrafiken på arbetsplatsen ska ordnas • bruks- och rutinanvisningar för arbetsmetoder som förutsätter specialåtgärder • anvisningar för åtgärder i samband med rån och våldssituationer • anvisningar för eftervården i samband med hotsituationer • förebyggande av arbetsplatsmobbing, konfliktslösningsmodell • vårdhänvisning för missbrukare • anvisningar för ensamarbete • anvisningar för brandsäkerhet • anvisningar för upprätthållande av beredskapen för första hjälpen. Verksamhetsprogrammet ska vara ett verktyg för styrning. Därför ska det följas upp och revideras för att motsvara förändringar i förhållandena på arbetsplatsen. Det är viktigt att alla på olika företagsnivåer i organisationen engagerar sig för att de mål som ställs upp i programmet ska uppnås och för att åtgärder som förutsätts också genomförs. Närmare upplysningar: • Ergonomia ja käytettävyys suunnittelussa, Väyrynen – Nevala – Päivinen. Teknologiindustrin 2004. • Elmeri. Observationer av den industriella arbetsmiljön. Arbetshälsoinstitutet, arbetarskyddsförvaltningen 2000. • www.ttl.fi/fi/toimialat/pienyritykse • www.rakennustieto.fi Ordning och reda – kostnaderna under kontroll Det har visat sig att god ordning har en positiv inverkan på företagets kapital-, råvaru- och personalkostnader. God ordning och reda betyder: 1 Förbättrad produktivitet och kvalitet Onödigt arbete undviks när material och arbetsredskap är i bra skick och när de förvaras på sina rätta platser. 2 Ökad arbetsmotivation och trivsel i arbetet Det är trevligare och mer givande att arbeta i en miljö där det råder ordning. Trivsel höjer arbetsmotivationen. 3 Ökad prestige för företaget Vid sidan om produktkvaliteten är också företagsbilden ett viktigt varumärke. En positiv företagsbild höjer kundernas förtroende och underlättar också materialanskaffningen. 4 Förbättrad driftsäkerhet för företaget Råvaruspill, felaktiga produktleveranser och annat som innebär onödigt arbete orsakar extra kostnader och kräver tid. Leveranstiderna drar ut, vilket i sin tur leder till att beställare och produkttillverkare känner sig osäkra. 42 5 Minskad frånvaro på grund av olycksfall och sjukdom God ordning medför färre olycksfall och lägre sjukfrånvaro. Oftast beror olycksfallen på att arbetstagarna halkar, faller, stöter ihop med föremål, snubblar eller träffas av fallande föremål osv. Kom i håg att företagaren själv betalar lönekostnaderna för 1-3 dagar, om han eller hon inte har tagit en särskild försäkring för detta ändamål. 6 Minskad personalomsättning En kraftig personalomsättning tyder på att allt inte står rätt till i företaget. Nyanställda ska alltid få handledning och de ska få möjlighet att öva sig i sina arbetsuppgifter. En långsam personalomsättning betyder förutom bättre kvalitet på lång sikt också kostnadsbesparingar. 7 Lägre lagerinvesteringar God ordning innebär mer plats.Lagerkontrollen underlättas.Kapitalet som binds till råvaror och halvfabrikat minskar. God ordningoch reda är ett steg i riktning mot inkörningen av kvalitetsledningssystem. God ordning betyder också konkurrensfördelar. Läs mera: Arbetslokalerna på ett företag inom metallbranschen var ostädade och det rådde dålig ordning. Varje morgon blev arbetstagarna tvungna att leta efter sina verktyg i mer än en timme. Företagets VD räknade ut att de produktiva arbetstid som arbetstagarna på grund av oordningen använde för att leta reda på sina arbetsredskap kom att kosta företaget 1,46 euro per minut eller 168 euro per dag. • Tuttava-työkirja järjestyksen ja siisteyden kehittämiseen. Arbetshälsoinstitutet. • Työhygienia - työolot ja niiden parantaminen. Arbetshälsoinstitutet 2006. • Arbetarskyddet i Finland. Social- och hälsovårdsministeriet. B Bedömning av småföretags och företagares verksamhet För bedömningen av verksamheten kan t.ex. följande enkla blankett användas. Den grundläggande tanken är en förbättrad lönsamhet. Mätinstrumentets delområden har delats in i fyra helheter (Ledning, Personal, Processer, Ekonomi) enligt vad de olika delområdena närmast anknyter till. Områdena har inte placerats i ordningsföljd enligt betydelsen. Det är vart och ett företags sak att självt fastställa hur viktiga de olika delområdena är. Företaget väljer för sin eget mätinstrument antingen alla 19 delområden, en del av dem (de som utgör de viktigaste) eller låter andra för företaget viktiga delområden som kan mätas/bedömas ingå i mätinstrumentet. Hela mätinstrumentet kan ha en användningsfrekvens på t.ex. ett halvt år eller ett år allt efter företagets eget beslut. Ett förenklat mätinstrument för en vecka anges i kursiv i mätinstrumentet (tre delområden). Delområdena har valts ut så att de nära anknyter till verksamhet som följs upp dagligen i företaget, är ”känsliga” för förändringar oc inte förutsätter ”extra” arbete. De är inte direkta barometrar för välmående i arbetet, men visar vilka förutsättningar som är nödvändiga för att välmående i arbetet ska kunna bevaras och utvecklas. Därefter väljs de nödvändiga utvecklingsåtgärderna ut (de viktigaste 1–3), närmare planer för dessa, tidtabellerna för åtgärderna och vem som ansvarar för dem. 43 2. ARBETSMILJÖ Till exempel: 2. ARBETSMILJÖ Bedömning av småföretags och företagares verksamhet DELOMRÅDEN GENOMFÖRANDE godkänns inte 0 1 2 Berömligt 3 Ledning 1 Information/kommunikation (intern, extern) Fungerar inte Alla personer i företaget är underrättade om det de behöver veta Konstant utveckling via initiativ och dokumentering 2 Utveckling av funktionerna Bedrivs inte 3 Befogenheter/ansvar Ansvar och befogenheter har inte fastställts Verksamhet, gemensamma Överenskommelser, regelbundet återkommande justeringar arbetsrotationen fungerar Säkerhetskultur Säkerheten beaktas inte Inga planer Fungerande verksamhetsprogram för arbetarskyddet, Principen om fortgående förbättring fungerar Utvecklingssamtal och respons Förs inte, ges inte Regelbundna utvecklingssamtal, respons allt efter situation 4 5 fördelat enligt var och ens förmåga, kunskap och Personal 6 Fördelningen av arbetsbelastningen Ojämn, inte flexibel Uppgifterna delas i enlighet med kunskap, orkande och t.ex. familjesituationen 7 Motivation / arbetsglädje Det känns tungt att arbeta Hög, alla vet vilka uppgifter de har, känner till företagets verksamhet, mål och värderingar 8 Samarbetets smidighet, mobbning Arbetet löper inte, mobbning Arbetet planeras gemensamt och man ser till att arbetskollegan också klarar sig i sitt arbete 9 Arbetsmiljö (fysikalisk, kemisk, biologisk,fysisk och psykisk belastning, risk för olycksfall, ordning/reda) Inte i ordning Systematiskt i ordning tiIl alla delar Riskbedömning och korrigerande åtgärderGjorda, företaget har resurslagt den fortgående utvecklingsverksamheten 10 Arbetetskvalitet (inre och yttre) Dålig, reklamationer Reklamationer sällsynta, korrigerande åtgärder genomförs så snabbt som möjligt 11 Yrkeskunskap (utbildning, erfarenhet, mentoring) Synnerligen dålig Uppmuntras till utveckling som stöds, uppgifterna utvecklas i enlighet med kompetensen Processer 12 Kvalitetsledningsystem/ system för styrning av verksamheten Nej Skriftligt (certifierat/auditerad), grund för fortgående förbättring av verksamheten 13 Företagshälsovården Har inte ordnats, fungerar inte Kontroller vid nyanställning/återkommande kontroller Arbetsplatsbesök, as-samarbete, sjukvård 14 Tidtabeller (intern och extern) Håller inte Planering av tidtabeller. Uppföljning och dokumentering Odefinierade Skriftliga, överenskommet vem, vad, hur,när, priser, sanktioner 15 Klient- och leverantörsavtal 16 Kundtillfredsställelse Synnerligen dålig Mäts regelbundet, korrigerande åtgärder genomförs genast (se 10) 17 Företaget verkar i nätverk Medverkar inte Medverkar i nätverk enligt principen win-win bl.a. fördelen av riktmärkning Uppdaterad och följs noggrant upp Ekonomi 18 Fakturering Inte uppdaterad 19 Kostnadsplanering och -uppföljning Nej 44 Ja, regelbunden uppföljning och Snabba reaktioner på avvikelser Har du för avsikt att skaffa nya maskiner? Om jag köper en begagnad maskin? Bestämmelserna om maskinsäkerhet är innehållsmässigt likadana inom hela det europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Tillverkaren säkerställer själv att maskinen uppfyller kraven på överensstämmelse. Tillverkaren förser även maskiner som överensstämmer med kraven med en CE-märkning och lämnar en försäkran om överensstämmelse samt finsk- och svenskspråkiga bruksanvisningar med maskinen. Myndigheterna förhandsgranskar inte maskinerna. Begagnade maskiner som anskaffas inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska överensstämma med bestämmelserna i användarbeslutet (403/2008). I användarbeslutet åläggs arbetsgivaren skyldigheter som han eller hon ska beakta vid anskaffning, ibruktagning, användning, i samband med underhåll och service, i undervisning och handledning som ges arbetstagarna och när arbetsredskapen granskas och besiktigas. Vilket ansvar bär tillverkaren för maskinens säkerhet? I planerings- och konstrueringsskedet ska tillverkaren • bedöma de risker som maskinen ger upphov till • utreda alla krav som gäller maskinen • planera och konstruera maskinen så att den uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som ställs i maskinbeslutet (srf om maskiners säkerhet 400/2008 gäller nya maskiner som släpps på marknaden fr.o.m. 29.12.2009, kraven på maskiner som har släppts före 29.12.2009 finns i srf 1314/1994). Det enklaste sättet att konstruera en maskin så att den överensstämmer med kraven är att följa de harmoniserade standarderna (de s.k. C-standarderna) • förse maskinen med nödvändiga uppgifter, utarbeta bruksanvisningar och förse maskinen med de märkningar som krävs • säkerställa tillgången till maskinens tekniska dokumentation • tillämpa ett förfarande för bedömning av överensstämmelsen med kraven (t.ex. när det gäller maskiner som nämns i bilaga IV vid behov låta ett anmält organ genomföra en typkontroll eller tillämpa ett s.k. förfarande för fullständig kvalitetssäkring, om maskinen inte har tillverkats i enlighet med de harmoniserade standarderna som gäller för den) • utarbeta och underteckna en EU-försäkran om överensstämmelse • förse maskinen med CE-märkning Maskiner som importeras från områden utanför det europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska uppfylla de krav som ställs på nya maskiner vid den tidpunkt då importen äger rum. Kontrollera att maskinen uppfyller kraven i gällande bestämmelser! Hur ansvarar arbetsgivaren för maskinsäkerheten? Arbetsgivaren ska • anskaffa endast sådana maskiner till arbetsplatsen som uppfyller kraven • i vissa fall överta tillverkarens uppgifter, t.ex. när maskinen konstrueras för eget bruk (om en maskin eller en sammansatt konstruktion har flera leverantörer ska det för den slutgiltiga konstruktionen anges en ansvarig leverantör som förser maskinen med CE-märkningen) och försäkran om överensstämmelse i fråga om kvalitet • se till att all arbetsutrustning regelbundet underhålls och repareras, säkerställa att styrsystemen och skyddsanordningarna fungerar felfritt och utan avbrott genom besiktningar, testningar, mätningar och andra lämpliga metoder följa med att arbetsutrustningen är funktionsduglig. • se till att vissa kranar och lyftanordningar genomgår ibruktagnings- och revisionsbesiktningar Maskiner som används på arbetsplatsen ska åtminstone uppnå den säkerhetsnivå som anges i användarbeslutet. Maskiner som tillverkas i enlighet med maskinbeslutet eller maskinförordningen ska uppnå den säkerhetsnivå som förutsätts i beslutet. 45 2. ARBETSMILJÖ Maskinsäkerhet 2. ARBETSMILJÖ Fråga sakkunniga om råd Läs mera: • arbetarskyddsmyndigheterna (övervakar för utom maskiner som används i arbete även maskinerna som finns på marknaden) • anmälda organ (genomför EG-typkontroller) • Finlands Standardiseringsförbund SFS • Teknologindustrin rf • Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi • MTT/Vakola ger mer information om standardiseringen av lant- och jordbruksmaskiner. • Statsrådets beslut om säkerhetsföreskrifter för maskiner (1314/1994), maskinbeslutet (upphävt 29.12.2009) • Statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008), maskinförordningen, i kraft 29.12.2009 • Statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning (403/2008), användarförordningen • SFS-EN standarder. • Koneturvallisuus.Koneiden tekniset vaatimukset ja vaatimustenmukaisuus. Arbetarskyddsanvisningar och guider16, arbetarskyddsförvaltningen 2008. • Koneturvallisuus. Säädökset ja soveltaminen. Arbetarskyddsanvisningar och guider 57. Arbetarskyddsförvaltningen 2007 (tilllämpningsguide för det upphävda maskinbeslutet). • Käyttöasetuksen soveltamissuosituksia. Arbetarskyddsanvisningar och guider 91. Arbetarskyddsförvaltningen 2009. • Koneenmaahantuonti. Ohjeita maahantuojille, ostajalle ja rahoittajalle. Arbetarskyddsanvisningar och guider 22 2010. Personlig skyddsutrustning •Skyddshjälmar •Hörselskydd •Ögon- och ansiktsskydd •Andningsskydd •Handskydd •Skyddsskor •Fallskydd •Skyddsklädsel Personlig skyddsutrustning ska användas om det inte är möjligt att undanröja riskerna med hjälp av tekniska lösningar! Märk ut de arbetsställen där skyddsutrustning ska användas (Srb 976/1994) Använd skyddshjälm Använd hörselskydd Gör så här: • bedöm riskerna, anlita företagshälsovårdens eller arbetarskyddsmyndighetens sakkunskap • välj en CE-märkt skyddsutrustning som är avsedd för arbetet • läs bruksanvisningen • planera användningen av skyddsutrustningen och visa hur den ska användas • övervaka att skyddsutrustningen används • se till att skyddsutrustningen alltid är i ett sådant skick att den kan användas. • Skyddsutrustningen är avsedd för personligt bruk • Arbetsgivaren står för kostnaderna för skyddsutrustningen • Det ska finnas tillräckligt med skyddsutrustningar på arbetsplatsen 46 Närmare information: • Statsrådets beslut om personlig skyddsutrustning (1406/1993). • Statsrådets beslut om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (1407/1993) • Val och användning av personlig skyddsutrustning. Arbetarskyddsanvisningar och guider 11. Arbetarskyddsförvaltningen 2010. • Kuulosi on tärkeä. Arbetarskyddsförvaltningen 2010. • Henkilönsuojaimet. Valmistajan ja myyjän opas. Arbetarskyddsförvaltningen 2006. • Henkilönsuojaimet työssä. Arbetshälsoinstitutet, Arbetarskyddscentralen, social- och hälsovårdsministeriet 2007. • Henkilösuojaimet sähkö- ja telealan töissä. Arbetshälsoinstitutet 1990. 2. ARBETSMILJÖ Exempel på användningen av personlig skyddsutrustning Skyddutrustning Arbeten där speciell lagstiftning förutsätter användning av skyddsutrustning Arbeten som i allmänhet kräver skyddsutrustning Skyddshjälmar fallande föremål, slag, sidotryck, elektriska stötar byggnadsarbeten, bultpistolarbeten sprängnings- och brytningsarbeten, skogsavverkning, arbeten ombord på fartyg jordbyggnad, arbeten i mekaniska verkstäder, gjuterier, mast- och stolparbeten, virkeshantering, tillverkning av betongprodukter, stuveri, - lastnings och lagerarbeten Hörselskydd buller, slagljud fortgående buller som överstiger 85 dB(A) eller slagljud över 200 Pa, trycklyftsborrning och andra arbeten med hög bullernivå, arbeten med bultpistoler, sprängnings- och brytningsarbeten, användning av motorsåg och röjningssåg svetsning slagborrning, djupborrning, arbeten i mekaniska verkstäder, (t.ex. med pressar, handmaskiner) och smedjor, gjuterier, inom trävaru- och stenindustrin, snöplogning Ögon- och ansiktsskydd splitter, partiklar, damm, stänk, gnistor, strålning skogsarbeten (motorsåg, röjningssåg), arbete med bultpistoler, sprängnings- och brytningsarbeten, arbeten ombord på fartyg, laserarbeten slipning, skärning, mejsling, stenbearbetning, smidande, kornblästring, hantering av kemikalier, svetsning, skärbränning Andningsskydd damm, gaser, syrebrist asbestarbeten, sprängnings- och brytningsarbeten, exponering för bensen och bly, arbeten i lasttankar ombord på fartyg, cisterner och slutna rum, målning, sprutmålning (arbeten ombord på fartyg), arbete som utförs i frys- och kylrum ombord på fartyg, svetsning, hantering av bekämpningsmedel målning, sprutmålning, hantering av bekämpningsmedel, cisternarbete, avloppsarbete, hantering av mögliga varor och liknande, arbeten som innebär exponering för kemiska eller biologiska agenser Handskydd mekaniska risker, kemikalier, strålning, hetta, kyla arbete ombord på fartyg, hantering av farliga kemikalier arbete i verkstäder, träarbete, arbete i slakterier och annat arbete som innebär hantering av livsmedel, avfallshantering, hantering av kemikalier, svetsning Skyddsskor fallande föremål, spik i foten, halkning, skärskada av sågkedja, kemikalier, hetta, kyla byggnadsarbeten, sprängnings- och brytningsarbeten (t.ex. borrning och skalning), drivning, arbeten på fartyg jord- och skogsbruksarbeten, arbete i verkstäder, stuveri, transport, lagring, kyllagring Fallskydd för att förhindra eller stoppa fall, stöd under arbete byggnadsarbeten, arbete i hängställningar, sprängnings- och brytningsarbeten, arbeten ombord på fartyg stolp- och mastarbeten, arbeten i gruvor och stenbrott, fastighetsskötsel (gå upp på taket, snöröjning och andra takarbeten), fönstertvättning, arbete i cisterner, silor och schakt, räddningsarbeten, nedhissning av skadad person Skyddsklädsel skärskador orsakade av motorsåg, kyla, hetta, ljusbågsbildning, smältmetallstänk, varningsklädsel, kemikalier Skogsarbete: drivning, skydd mot skärskador i samband med användning av motorsåg, varselklädsel på avverkningsområden, asbestarbeten, hantering av bekämpningsmedel, arbeten ombord på fartyg, arbete som utförs i trafiken jord- och skogsbruksarbeten, arbeten med mycket kalla eller heta material, hantering av kemikalier, hälsovård, avfallshantering, stolp- och mastarbeten, i el-arbete med risk för ljusbåge Räddningsvästar Drunkning arbeten i samband med avverkning och flottning av timmer med risk för att falla i vattnet fiskeri, lotsverksamhet 47 2. ARBETSMILJÖ Kemiska agenser Farliga kemikalier Påskrifter Tillverkaren eller importören av kemikalier är skyldig att förse produktförpackningen med riktiga påskrifter. Förpackningen ska vara försedd med information om kemikaliens farliga egenskaper, trygg användning, skyddsbehovet och första hjälpen. Det är arbetsgivarens skyldighet att säkerställa att en förpackning som innehåller farliga kemikalier förses med rätt påskrift. Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatabladet är en handling som den som levererar kemikalien är skyldig att lämna. Av säkerhetsdatabladet framgår ämnets sammansättning, kemiska och fysikaliska egenskaper och det innehåller upplysningar om kemikaliens farlighet. Säkerhetsdatabladet innehåller också nödvändiga säkerhets- och skyddsåtgärder och anvisningar om t.ex. första hjälpen och släckning. En förteckning över kemikalier som används på arbetsplatsen och säkerhetsdatabladen ska finnas tillgängliga för arbetstagarna på arbetsplatsen. Rätt hantering Kemikalierna är planerade och tillverkade för ett bestämt ändamål. Därför ska de också användas enligt anvisningarna. Rätt användning av kemikalierna medför förbättrad säkerhet i arbetet samt kostnadsbesparingar. Ge akt på kärlet Kemikalier säljs vanligtvis i förpackningar som är försedda på rätt sätt med bruks- och skyddsanvisningar. Kemikalierna bör förvaras i den ursprungliga förpackningen. Om en kemikalie placeras i en annan förpackningen ska den nya förpackningen förses med samma information som den ursprungliga. Agenser som uppstår i arbetet Oberoende av om det gäller kemikalier eller agenser som uppstår i arbetet ska exponeringen minimeras. Kemikaliska agenser kan också uppstå under arbetets gång (t.ex. svetsångor och slipdamm) eller som mellan- eller slutprodukter i samband med olika processer. Kemiska agenser: Kemikalier som används eller annars förekommer i arbetsmiljön (t.ex. processrelaterade agenser, t.ex. svetsånga) 48 Kemikalie: Ämnen eller ämnesblandningar som har sitt ursprung i naturen eller är tillverkade av människan, d.v.s. är syntetiska kemikalier. Till sin konsistens kan kemikalierna vara ett grundämne, en kemisk förening eller en blandning. Vem exponeras för kemikalierna? Det är arbetsgivarens skyldighet att för varje enskild arbetstagares del klarlägga i hur stor utsträckning arbetstagaren utsätts för kemiska agenser och vilken art av exponering det är fråga om. Bedömningen görs på basis av erfarenhet, befintlig information och arbetshygieniska och biologiska mätningar av exponeringen. Kemikalieförteckningen används som utgångspunkt för bedömningen av agenserna, men även kemiska agenser som uppkommer i arbetet ska beaktas. Bedömningen av agenserna som ingår i riskbedömningen genomförs med beaktande av • bindande gränsvärden för orenheter i luften (asbest, bensen, bly, vinylklorid och hårdträdamm) • bindande gränsvärden för biologiska prov, d.v.s.biomonitoring (bly i blod) • referensgränsvärden för biologiska prov, d.v.s. biomonitoring (etylbensen, svavelkis, toluen) • koncentrationer som befunnits skadliga i luften på arbetsplatsen (htp-värde = minsta koncentration som anses kunna medföra skada för arbetstagaren. Fastställt för ca 550 ämnen.) Företagshälsovården bistår arbetsgivaren i bedömningen av exponeringen för kemiska agenser. Företagshälsovården gör upp en arbetsplatsutredning i vilken bl.a. exponeringen för kemikaliska faktorer bedöms. Vid behov följer företagshälsovården upp arbetstagarnas exponering i samband med hälsoundersökningar. Informera alla Det är inte nog med att arbetsgivaren har information om kemikalierna. Det är lika viktigt att alla som arbetar på arbetsplatsen och som kommer i kontakt med kemikalierna också har kunskap om dem. Det är också viktigt att på förhand informera sig om kemikaliernas egenskaper och att beakta dem i planeringen och samt att alla användare får handledning i hur kemikalierna ska användas. Åtgärder för avvärjning Det lönar sig att placera problemen i ordningsföljd enligt viktighet och göra upp en tidtabell för förbättringsåtgärderna. När det rimligen är möjligt ska sådana kemikalier eller metoder som medför minst risker väljas. Det här bör beaktas i arbetsplatsens riskbedömning. Tekniska avvärjningsåtgärder ska prioriteras framför enskilda. Det här innebär att man först ska förhindra att faror och riskfaktorer uppstår. Om det inte är möjligt ska utsläppen i luften på arbetsplatsen minimeras med hjälp av tekniska åtgärder. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga för att förhindra exponering ska skyddsutrustning användas. Genom arbetshygieniska mätningar kan man utvärdera agenshalten i inandningsluften. Mätningar kan genomföras när utgångsläget bedöms och för att fastställa hur de insatta avvärjningsåtgärderna har lyckats och om de är tillräckliga. Man kan förhindra att agenser slipper ut i luften på arbetsplatsen t.ex. genom att ordna lokalventilation eller genom att isolera arbetet från andra lokaler. Dessutom behövs en tillräckligt effektiv allmänventilation. Allmänventilationen är tillräcklig endast då orenheterna inte är skadliga och det är fråga om små mängder. Riskbedömning: Utredningen och bedömningen av farorna i arbetet ingår i arbetsgivarens uppgifter. Anlita vid behov utomstående hjälp för bedömningen. Företagshälsovården bistår med hjälp i bedömningen av agenserna i arbetet och i utvecklingen av arbetsförhållandena. Riskbedömningen ska regelbundet ses över för att vara aktuell. Riskkälla: kan vara vilken som helst omständighet som kan orsaka skada, t.ex. kemikalier, material, anordningar, arbetsmetoder eller arbetsrutiner som uppstår eller används i arbetet. Risk: är låg eller hög sannolikhet för att en skada ska uppstå på grund av riskkällan. Säkerhetsdatablad och kemikalieförteckning Säkerhetsdatabladet är en handling som den som levererar kemikalien är skyldig att lämna. Av säkerhetsdatabladet framgår ämnets sammansättning, kemiska och fysikaliska egenskaper och även information om kemikaliens farlighet. Säkerhetsdatabladet innehåller också nödvändiga säkerhets- och skyddsåtgärder och anvisningar om t.ex. första hjälpen och släckning. En förteckning över kemikalier som används på arbetsplatsen och säkerhetsdatabladen ska finnas till- gängliga för arbetstagarna på arbetsplatsen. Med hjälp av dem ska det ges undervisning och handledning i trygg användning av kemikalierna. Säkerhetsdatabladet är den viktigaste informationskällan när det gäller kemikaliens farliga egenskaper och åtgärderna i anslutning till en trygg användning. Kemikalieförteckningen förs av arbetsgivaren. I förteckningen registreras alla kemikalier som används på arbetsplatsen, kemikaliernas klassificeringar och märkningar, användningsmål och information om säkerhetsdatabladet. Det lönar sig att också föra in uppgifter om var kemikalien används och i vilka mängder. Skydda andningen, huden och ögonen Kemikalierna råkar lättast in i organismen via inandningen. Lättflyktiga ämnen sprider sig snabbt i luften på arbetsplatsen och tas upp i kroppen via andningsvägarna. Finfördelat damm, rök, dimma och stänkdimma eller damm kan tränga ända till lungblåsorna Huden är också en betydande exponeringsväg. Risken för exponering är omfattande särskilt via skadad hud, den tunna huden i ansiktet och på halsen. När det gäller att förebygga exponering är det viktigt att komma ihåg att tillämpa omsorgsfulla arbetsmetoder. Skyddsutrustningen ska väljas med tanke på användningsändamålet: dammskydd skyddar inte mot ånga, andningsskydd försedda med gasfilter lämpar sig inte för arbeten som alstrar damm. Det är viktigt att skydda huden när man hanterar kemikalier. Oskyddad eller fel skyddad hud exponeras för kemikalier. Skyddshandskar som skyddar mot kemikalier är ogenomsläppliga och inte blir fuktiga hör till den grundläggande utrustningen i hanteringen av kemikalier. Kemikaliebeständig skyddsklädsel skyddar huden mot stänk och gasformiga agenser som absorberas via huden. Ögonskydd skyddar mot stänk i ögonen. 49 2. ARBETSMILJÖ • vilka och hur farliga kemikalier används • vilka och hur farliga agenser uppstår under arbetets gång • vem exponeras och i vilket arbetsskede • hur omfattande är exponeringen (gränsvärden) • vilka avvärjningsåtgärder behövs och tidtabeller för dessa • fortgående uppföljning 2. ARBETSMILJÖ I säkerhetsdatabladet finns anvisningar om hur kemikalien ska användas på ett tryggt sätt, vilken personlig skyddsutrustning som är lämplig vid hanteringen och anvisningar för första hjälpen. Kemikalietillverkaren eller importören ger experthjälp. Gamla farosymboler Om användningen av kemikalien medför fara för arbetstagaren och faran inte kan elimineras med hjälp av tekniska åtgärder ska arbetstagaren använda personlig skyddsutrustning.. Rätt hantering Kemikalierna är planerade och tillverkade för ett bestämt ändamål. De ska användas i enlighet med anvisningarna. Rätt användning av kemikalierna medför förbättrad säkerhet i arbetet samt kostnadsbesparingar. Nya piktogram EU-förordningarna är som sådana bindande lagstiftning för medlemsländerna. REACH-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning EG nr 1907/2006: Registration, Evaluation Authorisation and Restrictions of Chemicals) Syftet med förordningen är att förbättra skyddet av människors hälsa och miljön. I förordningen ingår bl.a. registrering av ämnen, utvärdering och tillståndsförfarande liksom förbud mot och begränsningar av ämnen, preparat och föremål. Även regleringen av säkerhetsdatablad och övrig information i distributionskedjan ingår i REACH. Arbetsplatsen ska identifiera och uppfylla de egna REACH-förpliktelserna: arbetsplatser som använder kemikalier är åtminstone nedströmsanvändare så som avses i REACH-förordningen. På arbetsplatsen kan det också finnas tillverkare, importörer eller distributörer i enlighet med vad som avses i förordningen Nedströmsanvändare: En aktör inom EU-området som använder ämnet – antingen som sådant eller ingående i en blandning – i sin industriella eller professionella verksamhet. CLP-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning EG nr 1272/2008: Classification, Labelling and Packaging of substances and mixtures) 50 I CLP förordningen ges kriterier för hur kemikalier (ämnen eller blandningar) ska klassificeras som farliga. Förordningen föreskriver också hur farliga kemikalier ska märkas och förpackas för att kunna användas tryggt. Farliga kemikalier kan vara till exempel brandfarliga, akut giftiga eller farliga för vattenmiljön. Till varningsmärkningen hör förutom farosymboler olika faro- och skyddsangivelser och signalord. Förpackningsmärkning och emballage Kemikalietillverkaren eller importören är skyldig att förse förpackningen med rätt information. På förpackningen ska finnas information om kemikaliens faroegenskaper (R- eller H [hazard, enligt CLP]- faroangivelser) och om trygg användning, skyddsbehov och eventuella första hjälpen-åtgärder (S- eller P[precaution, enligt CLP]-skyddsangivelser). På grund av de långa övergångstiderna i lagstiftningen kan det på marknaden förekomma varningsetiketter och varningsmärken enligt både den gamla och den nya lagstiftningen. Alla som medverkar i kemikaliens distributionskedja ansvarar för sin del för att rätt förpackning och rätt märkning används. En arbetsplats som använder en kemikalie är en del av distributionskedjan. Läs mera • Bestämmelser om trygg hantering av kemikalier på arbetsplatsen finns bl.a. i statsrådets förordning om kemiskaagenser i arbetet (715/2001). Närmare information om arbetsplatsens skyldigheter finns på arbetarskyddsförvaltningens webbplats www.arbetarskydd.fi. • Arbetarskyddsinstitutets kemikaliesäkerhetssidor www.ttl. fi/sv/kemikaliesakerhet/Sidor/default.aspx • Pienyritysten kemikaali-ja turvallisuusriskien hallinta, Tukes 2010 • Työhygienia.Kemialliset ja fysikaaliset tekijät, Arbetarskyddsförvaltningen 2008 • En särskild lagstiftning reglerar i omfattande utsträckning den trygga hanteringen av kemikalier. Närmare information på Säkerhets- och Kemikalieverket Tukes webbplats www.tukes. fi/sv/ Tjanstomraden/. • Med stöd av nationella kemikalielagar förebyggs och bekämpas bl.a.hälsoskador som orsakas av kemikalier. Kemikalielagen och bestämmelser som utfärdats med stöd av den: www. kemikaalineuvottelukunta.fi/42 • REACH-förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, EG nr 1907/2006 trädde i kraft 1.6.2007.För en del av förpliktelserna som ingår i lagen har fastställts en övergångstid fram till 2018. www. reachneuvonta.fi • Kemikaliedelegationens broschyr om nedströmsanvändarens REACH-förpliktelser: www.kemikaalineuvottelukunta.fi/c/ document_library&get_file?folderld=117868name=DLFE-129.pdf • CLP-förordningen om klassificering, märkning och förpackning trädde i kraft 20.1.2009 • Förordningen innehåller bestämmelser om en övergångstid för klassificering, märkning och förpackning fram till 1.12.2010 och för motsvarande information om blandningar fram till 1.6.2015. www.clpneuvonta.fi/ • Kasvinsuojeluaineet ja työturvallisuus, Arbetarskyddscentralen 2010 Belysning Belysningen i arbetslokalerna omfattar det naturliga dagsljuset (fönster), artificiell belysning som fungerar med hjälp av nätström och vid behov av t.ex. batteridriven nödbelysning. Som en del av belysningen uppfattas även åtgärder för att förhindra för mycket ljus och bländning t.ex. med reflektorer, markiser och persienner. God belysning gör det möjligt att urskilja detaljer, den bländar och värmer inte, den är ekonomisk och främjar säkerheten och trivseln i arbetet. En dålig belysning skapar otrivsel, minskar arbetseffektiviteten, orsakar felbedömningar som kan leda till olycksfall Måttliga skillnader i ljusstyrkan förbättrar belysningsintrycket. För stora skillnader försvårar å sin sida seendet särskilt om man blir tvungen att turvis betrakta ljusa och mörka ytor. Bakgrunden hos objektet som betraktas liksom den omedelbara omgivningen bör vara ljusare än själva objektet. Fullständigt vita bord eller bordsytor bör undvikas. Vitmålade väggytor är ändamålsenliga, de reflekterar upp till 90 % av ljuset. Då behövs mindre ljuseffekt och man kan undvika att det alstras för mycket värme under heta sommarmånader (en kalkstruken yta reflekterar ca 60 % och en tegelyta ca 10-30 % av ljuset). Tillräcklig belysning IInomhus där arbetstagarna ständigt uppehåller sig, rör sig eller arbetar bör den allmänna belysningen vara 150-200 lux. Tumregeln är att effekten hos ett lysrör ska vara minst 10W/golvkvadratmeter. När arbetet förutsätter hög grad av exakthet och omfattar upprepande arbetsrörelser ska den lägsta belysningsnivån vara högre, i allmänhet minst 400 lux, vilket uppnås med hjälp av punktbelysning. Under sommaren lönar det sig vanligtvis att minska på både det artificiella och det naturliga ljusflödet (släck lampor, använd markiser och persienner). Vid användningen av arbetsmaskiner utomhus rekommenderas som belysningsstyrka på arbetsområdet minst 60 lux och minst 120 lux om arbetet kräver exakthet. Ögats prestanda Med åldern försvagas synen. Fokuseringen på avstånd blir långsammare och risken för bländning ökar. En person på 40 år behöver dubbelt så mycket och en 60-åring mångdubbelt mer ljus än en 20-åring. Det är viktigt att i planeringen ta hänsyn till att behovet av ljus ökar kraftigt i medelåldern. 51 2. ARBETSMILJÖ Kemikaliens emballage ska vara hållbart och säkert och alla uppgifter som behövs med tanke på säkerhet och identifiering, varningsmärkning och bruksanvisningar ska framgå. Använd inte fel kärl – när förpackningen byts ut ska det nya emballaget förses på samma sätt som det ursprungliga! 2. ARBETSMILJÖ De vanligaste bristerna när det gäller belysning: • armaturen har inte rengjorts; belysningseffekten minskar • lamporna används för länge • lysrör och starter för gamla • blinkande lysrör försvårar koncentrationen • felriktad armatur eller skärmyta • bländande ljusinfall från fönster • ommöblering i arbetslokalen utan beaktande av ljusförhållandena • hand- och sladdlampor utan avskärmning • för stor kontrast/bländning mellan ljusstyrka och bakgrund • glänsande ytor på synobjektet hindrar seende • föråldrad och oekonomisk installering, lampor alstrar onödig värme och orsakar onödiga kostnader • en bra belysning förbättrar enligt undersökningar lönsamheten och minskar tröttheten i arbetet Närmare information • Bildskärmsarbete. Arbetarskyddsanvisningar och guider 1. Arbetarskyddsförvaltningen 2009. • Valaistussuositukset 9 -1986. Sisävalaistus. Suomen Valoteknillinen Seura ry • Valaistussuositukset 10 -1990. Ulkotyö- ja piha-alueet. Suomen Valoteknillinen Seura Ry. • www.valosto.com • SFS-EN-12464-1, Ljus och belysning. Belysning av arbetsplatser. Finlands Standardiseringsförbund SFS 2003. Buller och bullerbekämpning Hur påverkar buller människan? Buller är ljud som stör eller skadar hörseln. Kraftigt buller, särskilt stötar och impulsbuller, orsakar bestående nedsatt hörsel. Att hörseln försvagas märks vanligtvis först då det är för sent. Buller inverkar också på blodcirkulationen och orsakar stressreaktioner och störningar i sömnen. Buller inverkar störande på arbetsprestationen, särskilt användningen av telefon och övrig muntlig kommunikation, och leder till fel och inexakta resultat. Buller kan även öka risken för olycksfall. Även i kontorsmiljöer kan ljud vara störande, trots att de inte leder till hörselskador. Mål för bullerbekämpningen Bullerbekämpningen har två syften: • att skapa en god arbetsmiljö med låg bullernivå • att förebygga hörselskador Hörselskydd kan vara det enda sättet att skydda hör seln tills bullret har reducerats till en ofarlig nivå. Kom ihåg att hörselskyddet endast är en tillfällig lösning! I första hand ska bullret dämpas med hjälp av tekniska åtgärder. 52 bullernivå maximal exponeringstid per dygn 85 dB 8 timmar 88 dB 4 timmar 94 dB 1 timme 100 dB 15 minuter 115 dB 0 Beräkna bullerexponeringen: www.tyosuojelu.fi/fi/melulaskin Tumregler: • Om du inte kan höra ett normalt samtal på en meters avstånd överstiger ljudnivån 85 dB. • Motorsågar och tryckluftsapparater alstrar ca 100 dB (i ett oskyddat öra). Risken för hörselskador börjar stiga vid en exponeringsnivå på 80 dB och stiger drastiskt om den dagliga exponeringen överstiger värdena i tabellen. Om bullernivån överstiger 80 dB ska arbetsgivaren ge arbetstagaren hörselskydd och reservera möjlighet till hörselkontroller. Bullerförordningen förutsätter att ett bullerbekämpningsprogram upprättas och genomförs om den genomsnittliga bullerexponeringen tangerar eller överskrider 85 dB eller om maximivärdet av det ovägda momentana ljudtrycket överskrider 140 pascal (137 dB) även då ska arbetstagarna använda hörselskydd. Arbetarskyddsmyndigheterna hjälper arbetsplatserna att göra upp bullerbekämpningsprogram och med att skaffa tjänster. Bullerbekämpningsprogram Arbetsplatsens bullerbekämpningsprogram innehåller planer på hur man t.ex. går till väga för att • endast anskaffa utrustning med låg bullernivå • avlägsna eller ersätta arbetsskeden eller metoder som orsakar buller • dämpa bullerkällor • kapsla in maskiner • förhindra bullerspridningen genom avskiljning Närmare information: • Srf om skydd av arbetstagare mot risker som orsakas av buller (85/2006) • Buller i arbetet. Arbetarskyddsanvisningar och guider 2. • http://www.ttl.fi Vibrationer och vibrationsbekämpning Vibrationsförordningen Bedömning av exponering och risker Statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot risker som orsakas av vibrationer i enlighet med EU:s direktiv om vibrationer fastställer insats- och gränsvärden vid exponering för vibrationer och de skyldigheter som följer om dessa inte iakttas. De exponeringsvärden som fastställs i förordningen tillämpas på allt arbete som utförs med hjälp av nya maskiner från och med den 6 juli 2007. I arbete som utförs med s.k. gamla maskiner får exponeringsvärdena överskridas fram till den 6 juli 2010 och inom skogs- och lantbruket ännu fram till den 6 juli 2014. Tillverkaren av en maskin eller anordning eller den som släpper en maskin eller anordning på marknaden ska lämna alla uppgifter som behövs om vibrationsutsläppet hos mobila arbetsmaskiner och handburna eller handdrivna maskiner. Handvibrationer kan ge upphov till vita fingrar och ledskador. Kroppsvibrationer igen kan medföra t.ex. besvär lokaliserade till nedre delen av ryggen. Arbetsgivaren ska utreda den eventuella exponeringen för vibrationer som arbetstagarna utsätts för och identifiera källan. Vid behov ska arbetsgivaren mäta exponeringsnivån och bedöma hur omfattande risken för arbetsgivarens hälsa och säkerhet är. Bedömningen och mätningen ska utföras av en sakkunnig inom företagshälsovården eller en annan person som har tillräcklig förmåga och kunskap att bedöma och mäta vibrationer. Vid behov ska utomstående sakkunniga anlitas. Både kroppsvibration och handvibration kan förekomma som stötar som innehåller vibrationer. I förordningen anges inte gräns- eller insatsvärden för skakningar men den hälsorisk som de medför ska bedömas. Vanligtvis äventyrar slagborrmaskiner, bilningshammare och skruvdragare hälsan om de inte är dynamiskt välbalanserade, åtminstone om de används en längre tid. Även roterande hantverksmaskiner som t.ex. slipskivor kan orsaka excentricitet. För övrigt orsakar roterande maskiner tämligen lite vibrationer. De bästa motorsågarna till exempel har en vibrationsemission på ca 2,5 m/s2 vilket innebär att de skulle kunna användas många timmar utan avbrott under en dag. Om vibrationsnivån hos en handhållen maskin är 10 m/s2 får maskinen användas högst 2 timmar per dag (2 h är den faktiska exponeringstiden). På motsvarande sätt får en maskin med en vibrationsnivå på 20 m/s2 användas högst en halv timme. Insatsvärdena för exponeringen uppnås när dessa värden minskas med en fjärdedel. Insatsvärden och exponeringsgränser för vibrationer Gränsvärdet för exponering för handvibration är 5 m/s2 och insatsvärdet 2,5 m/ s2. Gränsvärdet för exponering för kroppsvibration är 1,15 m/s2 och insatsvärdet 0,5 m/ s2. Alla värden anges för en genomsnittlig referensperiod på åtta timmar och i tre riktningar. 53 2. ARBETSMILJÖ Den dagliga exponeringen i örongången får under inga omständigheter överskrida 87 dB eller en momentan nivå på 140 dB. 2. ARBETSMILJÖ Hos mobila arbetsmaskiner är exponeringstiderna ofta långa. Vid körning en längre tid i terrängen, på istäckta åkrar och dåliga vägar överskrids vanligtvis insatsgränsen för kroppsvibrationer, ibland överskrids också exponeringsgränsen, särskilt om man kör för hastigt och utan last. I det här fallet är det vibrationerna i horisontalled som är avgörande. Vid höga hastigheter kan vibrationer i höjdled i samband med landsvägskörning bli för kraftiga. Vibrationsbekämpningsprogram Arbetsgivaren ska utarbeta ett vibrationsbekämpningsprogram om insatsvärdet för arbetstagarens exponering för vibrationer överskrids. Programmet är en fritt formulerad handling i vilken orsakerna till att insatsvärdet har överskridits klarläggs. Målet för hur risker som vibrationsexponeringen medför kan avlägsnas eller reduceras till en så låg nivå som möjligt ska också anges i programmet. Av programmet ska också framgå vilken nivå som eftersträvas, med hjälp av vilka metoder och resurser, vem som är ansvarig för åtgärderna och vilken tidtabell som följs. Det är viktigt att beakta hur tekniken utvecklas och hur tillgängliga de bekämpningsåtgärder är som riktas in på vibrationskällan, hit hör t.ex. balansering och utjämning av körbanor. Undervisning och handledning, personlig utrustning maskiner ska användas och vilka körsätt som ska tilllämpas och vid behov även för annan verksamhet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas sådana metoder genom vilka arbetstagaren själv kan minska vibrationsexponeringen t.ex. genom att ändra arbets- eller körsättet, justera stolen, använda säkerhetsbälte och genom att hålla körbanorna i skick. Ofta uppstår den största exponeringen på grund av att maskiner går med för hög hastighet då de är tomma. Personer som utsätts för vibrationer medan de arbetar utomhus ska ha varma vattentäta handskar som ändå tillåter kontakt med arbetsredskapen. Handskar minskar i allmänhet inte nämnvärt vibrationsexponeringen men håller händerna varma och därigenom minskas de skadeverkningar som vibrationerna för med sig. De anses också utgöra en del av vibrationsbekämpningsprogrammet. Genom att märka ut maskinerna på rätt sätt kan arbetsgivaren hjälpa arbetstagaren att alltid välja maskiner som bäst lämpar sig och är tryggast för arbetet som ska utföras. Närmare information: • Statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008) • Statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot risker som orsakas av vibrationer (48/2005) • Vibrationer i arbetet. Arbetarskyddsanvisningar och guider 43. Arbetarskyddsförvaltningen. • Riktgivande handbok för god praxis avseende tillämpningen av direktiv 2002/44/EG (vibrationer i arbetet) • www.ttl.fi Arbetsgivaren ska ge arbetstagare som exponeras för vibrationer den undervisning och handledning i valet av arbetsredskap och arbetsmetoder och i hur arbets- Damm På arbetsplatserna förekommer det många olika slags damm. Industrigrenen och arbetsuppgifterna inverkar på vilka dammarter som uppträder. Damm som spelar en viktig roll för hälsan är bl.a. mineraldamm (kvarts, asbest, andra fibermineraler) och organisak damm (mjöldamm, trädamm, djurepitel, mögeldamm). Damm bildas t.ex. i samband med arbete som utförs inom metallindustrin. Sådana arbeten är bl.a. malning, sågning, borrning, slipning, gallring, sandblåsning, svetsning. Om materialet innehåller metaller och föreningar av dessa (arsenik, aluminium, kvicksilver, kadmium, kobolt, krom, bly, nickel, järn eller zink), ökar dammets skadlighet tydligt. Kvartsdamm är en vanlig olägenhet på arbetsplatser där sten (bl.a. bergsborrning och brytning), sand (bl.a. gjuterier, jordbearbetning, markbyggnadsar54 bete), mineraler och andra produkter med koncentrationer av kvarts. Även inom byggbranschen exponeras man för kvartsdamm när man utför vanliga byggnads- och reparationsarbeten. Kvarts kan orsaka dammlungsjukdomar och till och med lungcancer. Asbestfibrer som tidigare användes allmänt hör till de mineraldamm som är mycket skadliga för hälsan. Yrkessjukdomar som damm ger upphov till är i regel olika sjukdomar i andningsorganen. Om dammet är giftigt eller om det innehåller giftiga beståndsdelar kan även andra organ påverkas. Vissa damm kan ge upphov till eksem. Mineraldamm eller organiska damm som nämndes tidigare hör till de mest betydande förorsakarna av yrkessjukdomar. Dessutom kan asbest och kvarts ge upphov till silikos och höjer risken för att insjukna i cancer. Yrkesrelaterade hudsjukdomar förorsakas av organiska damm, cement- allergiska symtom eller sjukdomar. Dammallergener är äggviteämnen som gör en person med ärftlig benägenhet till överkänslighet utsatt. Organogena damm framkallar vanligtvis en känslighetsreaktion som kan ge upphov till eksem, snuva eller en astmasjukdom. Känsligheten är vanligtvis bestående så att personen får symtom när hon eller han exponeras på nytt. Därför är det viktigt att undvika exponering i den utsträckning det är möjligt. Frågan om hur nanomaterial ska användas på ett tryggt sätt utgör aktuellt en utmaning. Dammhalter kan minkas genom att man minskar användningen av dammigt material ( pelletts eller material i vätskeform i stället för mjöl) skyddar anordningar och maskiner med huvor, genom arbeta dammfritt och använda andningsskydd, om arbetet inte annars kan utföras dammfritt. Källor: • Rantanen S, Pääkkönen R 2008. Kemialliset ja fysikaaliset tekijät. Arbetarskyddspublikationer 86, Arbetshygien, Arbetarskyddsförvaltningen, Tammerfors 2008 • Starck J, Kalliokoski P, Kangas J, Pääkkönen R, Rantanen S, Riihimä-ki V, Karhula A-L 2008. Arbetshygien. 628 s, Institutet för arbetshälsa, Helsingfors Ventilation Ventilation är hantering av inneluft och utsläpp med hjälp av luft- och värmeteknik. Utsläppen kan vara kalla eller varma gaser, ånga (även vattenånga), imma, damm eller endast het luft och värmestrålning. Ventilationen i arbetslokalerna kan ordnas enligt 1) kolvprincipen (s.k. rena utrymmen, målarverk- städer, berg) 2) skiktprincipen (‘fattigas kolvprincip’; vanliga produktionsutrymmen, flertal värmekällor) 3) zonprincipen (t.ex. i högra lokaler) 4) blandprincipen (mindre utsläpp små rum) 1–3 är undanträngande metoder. Om stora utsläppsmängder blir det i allmänhet aktuellt med punktutsugning (i samband med metoderna 2 och 3). Fel begås ofta i planeringen och i installationsfasen av ventilationen. Det krävs särskild kunskap för planeringen. Här om någonstans gäller den gamla regeln om bra planering är halva jobbet. För att ventilationen ska fungera ändamålsenligt är det viktigt att den används rätt. Det vanligaste felet är att underhåll och justeringar försummas. Det är möjligt att samtidigt minska behovet av ventilation och spara in på produktions- och energikostnaderna genom att minimera uppkomsten av orenheter (läckagen undersöks, rätta arbetsmetoder och maskiner med litet utsläpp) och genom att avlägsna orenheter med hjälp av punktutsugning genast då de uppkommer. Typiska användningsändamål för punktutsugning eller kapslingar med undertryck och dragskåp är: • anordningar som alstrar heta gaser och ångor • bassänger som avdunstar föroreningar • målnings – och limarbeten och rengöring med lösningsmedel • hanteringen av kemikalier • svetsarbete • dammbildande rengöring • högeffektiva bearbetningsmetoder Målnivåerna som uppställts för luftförhållandena inomhus grundar sig på hälsan och trivseln och är en viktig utgångspunkt i planeringen av ventilationen. Bestämmelserna i arbetarskyddslagen (738/2002) och bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen ålägger arbetsgivaren skyldigheter i anslutning till målnivåerna. Social- och hälsovårdsministeriet har ge55 2. ARBETSMILJÖ damm, glas- och bergsull och vissa metalldamm (nickel, kobolt, färgämnesdamm). Det är särskilt dammstorleken, det vill säga partiklarnas storlek som inverkar på vilka skadeverkningar dammet har. Större partiklar fastnar i de övre andningsvägarna och ger eventuellt upphov till astmaliknande symtom medan mindre partiklar igen tränger in i lungblåsorna, det vill säga ändra fram till alveolerna. Nanopartiklar är mycket små och tränger längst in i andningsorganen. Nanomaterial används industriellt och nya tillämpningar utvecklas i snabb takt. Man känner emellertid inte ännu till hur nanomaterialen inverkar på hälsan. Vissa material kan medföra ohälsa för dem som exponeras för dem. Användningen av asbest förbjöds för tiotals år sedan i Finland, men man kan exponeras för asbest vid reparationer eller när gamla rör, väggar eller andra konstruktioner rivs. För rivningsarbetet behövs arbetarskyddsmyndighetens tillstånd. Dessutom förutsätts att arbetstagarna använder synnerligen effektiva personliga skyddsutrustningar. Organiska, det vill säga organogena damm är spannmåls-, mjöl-, enzym-, trä-, textil-, läder- och djurdamm. Mögel och mikrober kan också räknas som organiska damm. Flera organiska damm är allergena för människan, det vill säga att de framkallar 2. ARBETSMILJÖ Riktvärden för temperaturförhållanden och luftrörelser utgående från belastningen i arbetet: Klassificering av arbetet Värmeproduktion Rekommenderad temperatur Luftrörelse Lätt arbete i sittande ställning < 150 W 21–25°C < 0,1 m/s Annat arbete i sittande ställning 150–300 W 19–23°C < 0,1 m/s Medeltungt arbete 300–400 W 17–21°C < 0,5 m/s Tungt arbete 400– 12 - 17°C < 0,7 m/s nom sin förordning 109/2005 fastställt vilka de minsta möjliga koncentrationerna för luftföroreningar på arbetsplatsen som anses vara skadliga är (htp-värde). Arbetsgivaren ska beakta dessa i planeringsskedet och i bedömningen av arbetsförhållandena. I del D2 av Finlands byggbestämmelsesamling ingår också bestämmelser och anvisningar som kan tillämpas på arbetslokaler. Målet ska vara minst en miniminivå som är förankrad i lagen och som och gäller för alla arbetsplatser, men om det är möjligt väljs en mer avancerad målnivå. I planeringen av ventilationen kan man som utgångspunkt välja t.ex. den bästa möjliga teknik som finns tillgänglig eller sträva efter att minska hälsoriskerna i största möjliga mån. Temperaturförhållandena I arbetarskyddslagen ställs krav på vilka temperaturförhållanden som ska råda under normala förhållandena i arbetslokaler. I Finlands byggbestämmelsesamling har ett allmänt projekteringsvärde som ska iakttas i vistelsezoner fastställts. Under uppvärmningsperioden tillämpas temperaturen 21°C som projekteringsvärde, under sommarperioden tillämpas i allmänhet temperaturen 23°C. Dessutom har riktgivande värden för enskilda lokaler fastställts. Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren begränsa arbetstagarnas exponering för fysikaliska agenser som medför olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa. Fysikaliska agenser är t.ex. temperaturförhållanden, fuktighet, drag, buller, tryck, vibrationer och strålning. Exponering för hetta, kyla, drag eller värmestrålning kan bero på produktionsmetoderna, arbetets art, maskiner och anordningar och på arbetsmiljön. Statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (577/2003) förutsätter att fönster och glasväggar i arbetslokaler med beaktande av arbetets art är av sådant material eller så skyddade att arbetstagarna i sitt arbete inte blir utsatta för hälsoskadlig solvärme. 56 Vilka åtgärder som väljs i syfte att minska exponeringen beror på egenskaperna hos agensen och på arbetets art. Liksom när det gäller övriga arbetshygieniska faktorer bör man sträva efter att förhindra att exponering uppstår. Om det inte är möjligt att genom tekniska metoder uppnå ett tillräckligt tillfredsställande resultat kan exponeringstiden minskas genom pauser i arbetet eller genom att arbetsuppgifterna varieras. De skadliga följderna av exponeringen kan minskas genom att arbetstagarna använder personlig skyddsutrustning. Gränsvärden och rekommendationer för temperaturförhållandena Temperaturförhållandena ska bibehålla människans värmebalans och värmetrivsel. Temperaturförhållanden omfattar förutom temperaturen bl.a. också luftfuktigheten, luftrörelserna (drag) och värmestrålningen. Övriga faktorer som inverkar är arbetets art, hur tungt det är och på vilket sätt det utförs och klädseln. Den rekommenderade relativa luftfuktigheten ligger mellan 30 och 70 %. Arbete i kyla Köldproblem uppträder vanligtvis i temperaturer under 10° C. Främst utsätts arbetstagarna naturligtvis arbeten exponeras arbetstagarna hela året för hetta. För att skydda arbetstagarna mot för mycket hetta ska arbetsgivaren vidta åtgärder t.ex. genom att effektivera ventilationen eller genom att förkorta exponeringstiden. Det är arbetsgivarens skyldighet att med hjälp av tekniska åtgärder se till att temperaturen på arbetsplatsen inte överstiger +28° C när temperaturen utomhus är under +25 ° C. Om temperaturen på arbetsplatsen trots tekniska åtgärder på grund av hetta överstiger +28 ° C ska arbetet underlättas genom att exponeringstiden förkortas. Vid lätta och medeltunga tvångsstyrda arbeten har en exponeringstid etablerats om 50 minuter per 1 timme vid en temperatur som understiger 33° C och 45 minuter per 1 timme vid temperaturer som överstiger +33 ° C. Det innebär en 10-15 minuters paus per timme. Vid temperaturer som översti- torkningen belastar blodcirkulationen. Utan skyddsåtgärder kan arbete i hetta leda till solsting, svimning och t.o.m. till värmeslag. Närmare information: • HTP-värden 2009. Koncentrationer som befunnits skadliga. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2009:11. • Finlands Byggbestämmelsesamling. Miljöministeriet. • Teollisuusilmastoinnin suunnitteluopas. TAKE. Rapport 27 • www.ttl.fi • www.arbetarskydd.fi Säkerhetsmärkning och signaler Om de risker som arbetstagaren utsätts för inte kan undvikas eller minskas tillräckligt med hjälp av allmänna tekniska eller byggnadstekniska åtgärder eller genom omorganiseringar av arbetet ska arbetsgivaren • anordna säkerhetsmärkning • undervisa och handleda arbetstagarna eller deras representanter i vad säkerhetsskyltarna betyder Signalmärkningen indelas i: • information, t.ex. om. -reservutgångar - första hjälpen -brandbekämpning - handtecken och muntliga meddelanden Anvisningarna i tabellen gäller alla skyltar med varselfärg! Närmare uppgifter om säkerhetsmärkning och signaler och hur de används finns i statsrådets beslut 976/1994. • förbudinformation, t.ex. om Rökning förbjuden • varningar Allmän fara • påbud Använd skyddshjälm Varselfärg Betydelse eller syfte Instruktioner och information Röd förbud farligt beteende larm vid fara stanna, sluta,n ödavbrytare, evakuera utrustning för brandbekämpning utmärkning, placering Gul eller orangegul varning se upp, vidta skyddsåtgärder, ta reda på Blå påbud krav på visst beteende eller viss åtgärd använd personlig skyddsutrustning Grön nödutgång, första hjälpen dörrar, utgångar, utrymningsleder, utrustning, anordningar ingen fara återgång till det normala 57 2. ARBETSMILJÖ ger dessa och vid tungt fysiskt arbete ska särskilda skyddsåtgärder vidtas. Hit hör en utredning av riskerna för att arbetstagaren ska drabbas av värmesjuka, användning av särskild skyddsutrustning och många pauser. Tekniska lösningar i anslutning till ventilation och isolering av värmekällor ska naturligtvis prioriteras. Arbetstagarna kan själva minska värmebelastningen genom att välja för arbetet lämplig, lätt och löst sittande klädsel. Det är viktigt att vätske- och saltbalansen upprätthålls i kroppen. Om vätskebristen inte ersätts, stiger temperaturen i de inre organen och ut- 3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE 3 ARBETE, HÄLSA OCH VÄLMÅENDE Företagshälsovård Vad betyder företagshälsovård? Arbetsgivaren ska ordna företagshälsovård för arbetstagaren, när det finns minst en arbetstagare på arbetsplatsen. Företaghälsovårdsarbetet utgår från företagets behov som kartläggs av arbetsgivaren, arbetstagarna och personalen inom företagshälsovården gemensamt. Detta samarbete inom företagshälsovården och fastställande av gemensamma mål är en förutsättning för en genomslagskraftig företagshälsovård.. Målen för företagshälsovården: • en frisk och trygg arbetsmiljö • en välfungerande arbetsgemenskap • förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar • upprätthållande och främjande av arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga. Företagshälsovården genomförs i enlighet med god yrkespraxis som grundar sig på samarbete och kunskap om sambandet mellan arbete och hälsa. Vad gör företagshälsovården? Stödjer arbetsförmågan En av företagshälsovårdens viktigaste uppgifter är att stödja arbetsförmågan. Företagshälsovården hjälper arbetsplatsen att utarbeta en plan för hur arbetsförmågan ska stödjas och hur faktorer som hotar arbetsförmågan ska kunna förebyggas. Dessa s.k. handlingsrutiner för hantering av arbetsförmågan beskrivs på arbetsplatser med färre än 20 arbetstagare skriftligt i arbetsplatsutredningen eööer en särskild handling som är förutsättning för den ersättning på 60 % som Folkpensionsanstalten betalar för förebyggande företagshälsovård. I praktiken innebär det bl.a. att arbetsgivaren och arbetsttagaren har kommit överens om när chefen tar upp problem med arbetoförmågan, hur intygen över sjukledighet lämnas till företagshälsovården och hur man inom gemenskapen stödjer återgången till arbetet efter sjukledighet. uppgifter ingår arbetsplatsutredningen i vilken man bedömer agenserna på arbetsplatsen, arbetets fysiska och psykosociala belastning, arbetsarrangemangen och riskerna för olycksfall och våld. En utredning över beredskapen för första hjälpen ingår också i arbetsplatsutredningen. För små företag har en lätt användbar handlingsmodell (PIRA) tagits fram. Med hjälp av den kan företaget bedöma riskerna så som förutsätts i arbetarskyddslagen och samtidigt göra upp en arbetsplatsutredning tillsammans med företagshälsovården. IInformerar och ger råd Företagshälsovården kan till exempel besvara frågor om utvecklingen av arbetet, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen, upprätthållandet och främjandet av arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga samt om förebyggandet av arbetsoförmåga. Företagshälsovården har också som uppgift att informera om sunda och trygga arbetsmetoder, yrkessjukdomar, andra arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall i arbetet samt hur de kan förebyggas. Företagshälsovårdens uppgifter omfattar också råd för ett tidigt fastställande av missbruk, vård och vårdhänvisning. Bedömer arbetsförmågan och följer med hälsotillståndet I hälsoundersökningen för nyanställda utreder företagshälsovårdspersonalen om arbetstagaren lider av särskilda men, skador eller sjukdomar eller särskild överkänslighet (allergi) som eventuellt kan försvåras i arbetet eller på grund av vilken arbetstagaren är olämplig för arbetsuppgiften I alla hälsoundersökningar bedöms arbetstagarens arbetsförmåga och vid behov vidtas åtgärder för att upprätthålla av den. Arbetstagare som exponeras bl.a. för lösningsmedel, damm och buller genomgår regelbundna hälsokontroller för att man ska förebygga yrkesjukdomar och bedöma för stor exponering. Medverkar i ordnande av utbildning i första hjälpen Modellen 30–60–90 Utreder och bedömer 30 dagar: Arbetsgivaren ska anmäla en sjukfrånvaro till företagshälsovården senast då frånvaron har pågått i en månad. Småarbetsplatser och företagshälsovården kan tillsammans genomföra och effektivisera identifieringen och hanteringen av riskerna/hälsoriskerna på arbetsplatsen. I företagshälsovårdens grundläggande 60 dagar: Ansökan om sjukdagpenning ska göras inom två månader. Företagshälsovården bedömer arbetstagarens kvarstående arbetsförmåga och behov 58 90 dagar: Arbetstagaren ska lämna ett utlåtande till Folkpensionsanstalten om den kvarstående arbetsförmågan och möjligheterna att orka i arbetet senast då sjukpenning hade betalts under den maximala tiden på 90 vardagar. Var erbjuds tjänsterna? Arbetsgivaren kan ingå avtal om företagshälsovårdstjänster för arbetstagarna med en hälsocentral, en privat läkarstation som erbjuder företagshälsovårdstjänster eller med hälsocentraler som företag har inrättat tillsammans. För företagare lönar det sig att ingå avtal om företagshälsovårdstjänster även för sig själv. Hurdana avtal kan ingås? Lagstadgad företagshälsovård ska ordnas för alla arbetstagare. Den består av ovan nämnda åtgärder i den utsträckning som behövs med tanke på vilka problem det finns i arbetsmiljön och vilka krav arbetsuppgiften ställer. om företaget tillämpar en modell för hantering av arbetsförmågan. I enlighet med ersättningsregeln kan Folkpensionsanstalten också ersätta kostanderna för sjukvård på. Då ska företagaren komma överens om sjukvårdstjänsterna med samma tjänsteproducent som erbjuder tjänsterna inom den förebyggande företagshälsovården. Räddningsplan Arbetstagare kan själva påverka sin hälsa genom sina arbetssätt och genom att hålla sig i bra kondition. För arbetsgivaren lönar det sig att stödja hälsofrämjandet. Den som äger eller innehar en byggnad, verksamhetsutövare eller andra sammanslutningar är i sin verksamhet skyldig att förhindra att farliga situationer uppstår, ha beredskap att skydda människor, egendom och miljön och att vidta räddningsinsatser på eget initiativ och att trygga utrymningen vid eldsvåda och andra farliga situationer. (Räddningslag 379/2011). En räddningsplan förutsätts också på arbetsplatser där antalet anställda och antalet tillfälliga besökare vanligtvis uppgår till minst 50 personer. Det är byggnadens eller objektetes innehavare som ansvarar för att räddningsplanen utarbetas. Om flera verksamhetsutövare arbetar i byggnaden är det innehavaren av byggnaden som är skyldig att i samverkan med verksamhetsutövarna ta fram en plan. Beredskap för första hjälpen på arbetsplatsen Företaget kan också välja att ingå ett avtal om sjukvård för arbetstagarna. Sjukvårdstjänsterna kan också omfatta företagaren eller arbetsgivaren. Vad kostar företagshälsovård? Om företagshälsovården genom förebyggande åtgärder lyckas minska sjukfrånvaron bland arbetstagarna med några dagar per år har kostnaderna för företagshälsovården redan sparats in. Arbetstagare De genomsnittliga kostnaderna för företagshälsovården uppgick 2010 till 342 euro per arbetstagare. Av det här beloppet ersatte Folkpensionsanstalten 156 euro. Folkpensionsanstalten ersätter 50 % av sjukvårdskostnaderna och 60 % av förebyggande verksamhet, om det på arbetsplatsen finns en skriftlig modell för uppföljning och hantering av arbetsförmåga samt tidigt stöd. De kvarstående kostnaderna kan företaget dra av i beskattningen. Företagaren själv Till den förebyggande företagshälsovården hör hälsokontroller och arbetsplatsutredningar. Folkpensionsanstalten ersätter dessa kostnader med 60 % På arbetsplatsen ska det finnas en beredskap för första hjälpen som är särskilt inriktad på speciella förhållanden som råder på arbetsplatsen, till exempel risker som användningen av kemikalier medför. I beredskapen för första hjälpen ingår: • ändamålsenliga utrustningar och redskap, • personer som kan ge första hjälpen, • kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas vid olycksfall eller sjukdomsfall för att snabbt få hjälp. Arbetsgivaren ska anmäla olycksfall som kräver undersökningar till arbetarskyddsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller endast allvarliga olycksfall och olycksfall med dödlig utgång. Närmare information: • www.ttl.fi • www.kela.fi • www.spek.fi 59 3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE av rehabilitering. Arbetsgivaren ska tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården utreda arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta. 3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Arbetsförmåga och produktivitet genom välmående i arbetet Välmående i arbetet innebär trygg, sund och produktivt arbete i företaget där yrkeskunniga arbetstagare och arbetsgemenskaper leds väl. Hela arbetsgemenskapen upplever arbetet som meningsfullt och belönande och arbetet är en viktig del av deras livshantering. Vem ska medverka? För att uppnå välmående i arbetet behövs insatser av alla medlemmar i arbetsgemenskapen utan beaktande av ålders- eller yrkesbegränsningar. Om arbetstagare från andra företag arbetar på företaget (med t.ex. städning, service och underhåll) ska åtgärder för välmående i arbetet också gälla dessa arbetstagare. Vilka åtgärder främjar välmående i arbetet? Arbetsgivarens åtgärder har en avgörande betydelse. Hit hör bl.a. säkerheten i arbetsmiljön, det därmed förbundna verksamhetsprogrammet för arbetarskyd- det, introduktionen i arbetet, rådgivning liksom också utvecklingen av arbetet, arbetsmetoderna och arbetsgemenskapens samverkan. Arbetstagaren kan också själv inverka på sin hälsa genom sina levnadsvanor, sitt arbetssätt och genom att hålla konditionen uppe, det lönar sig också för arbetsgivaren att stödja sådan friskvård. Särskilt riktas åtgärder in på personer som konstateras visa symtom på en hotande arbetsoförmåga, sjukdom eller nedsatt funktionsförmåga. Företagshälsovården har en viktig roll när det gäller att identifiera svårigheter, hänvisa till vård eller vid behov till rehabilitering. Vilka är fördelarna? En god arbetsförmåga höjer produktiviteten och minskar sjukfrånvaron. Arbetsgivaren visar på ett konkret sätt visa att han eller hon värdesätter arbetstagarna och ser till deras välbefinnande. När arbetslivet börjar Friska personer Personer med symptom • • • • introduktion i arbetet utbildning hälsorådgivning utvecklande av arbetet och arbetsmiljön • öppen rehabilitering • friskvård • utvecklande av arbetet och arbetsmiljön • sjukvård1) 1) då när det har ordnats möjlighet inom företagshälsovården Närmare information: • Ahonen G, Bjurström L-M, Hussi T. Työkykyä ylläpitävän toiminnan taloudelliset vaikutukset. Social- och hälsovårdsministeriet, Folkpensionsanstalten och Arbetshälsoinstitutet 2001. • arbetsplatsens företagshälsovård • www.ttl.fi/tyohyvinvointi • www.tyohyvinvointifoorumi.fi • www.ttk.fi 60 Ålderspension Sjuka personer/ personer som är delvis arbetsförmögen • • • • • yrkesrehabilitering medicinsk rehabilitering åtgärder som är inriktade på arbetsplatsen och arbetet omplacering sjukvård1) Rörelseorganens funktionsförmåga Rörelseorganens (förkortningen TULE från finskans tuki- ja liikuntaelimet används allmänt på finska) funktionsförmåga och hälsa spelar en viktig roll när det gäller arbetsförmågan. Arbetsförmågan främjas när • arbetsinnehållet och arbetsmetoderna, • arbetsredskapen och strukturerna på arbetsplatsen • de fysiska och psykiska kraven som ställs i arbetet redan i planeringsstadiet anpassas till arbetstagarnas individuella egenskaper Dessutom är det viktigt att säkerställa att arbetstagarna kan klara av belastningarna i arbetet och får hjälp med att utjämna arbetsbelastningen. Det är viktigt att ta hänsyn till de individuella särdragen på olika arbetsplatser. Beakta följande punkter i hanteringen av riskerna som gäller rörelseorganen, introduktionen i arbetet och utvecklingen av kompetensen: • hanteringen av tunga lyft • överbelastande arbetsställningar och -rörelser • ensidigt upprepande arbetsrörelser • grepp som förutsätter armstyrka • mekaniskt tryck; t.ex. av handverktyg • ensidigt belastande arbete • vibrationers inverkan: kropps- och handvibrationer • belysningens och temperaturförhållandenas betydelse • olycksfall • arbetets organisering • psykosociala faktorer Utred och utveckla Utred om arbetstagarna utsätts för skadlig fysisk belastning eller risk för olycksfall i arbetet, särskilt vid manuell hantering av laster och bördor, vid bildskärmsarbete eller när de utför ensidigt upprepande arbete. Utveckla utgående från utredningen i samarbete med arbetstagarna arbetsrutiner och metoder och bedöm hur lyckade de är. Om dessa omständigheter inte ges tillräcklig uppmärksamhet kan det leda till att arbetstagarna drabbas av sjukdomar i rörelseorganen som medför • förlust av arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga • frånvaro och därmed förbundna kostnader • förändringar i arbetsgemenskapens arbetsklimat • förlust av en yrkeskunnig arbetsinsats • försvagad produktivitet och kvalitet i arbetet Anlita sakkunniga Sakkunnig hjälp i frågor som berör belastningen i arbetet, utredningar och utvecklingsåtgärder ger företagshälsovården och Arbetshälsoinstitutet. Regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet ger också information om arbetsgivarens skyldigheter. Närmare information: • Manuell hantering i arbetet. Arbetarskyddsanvisningar och guider 23. Arbetarskyddsförvaltningen. • Bildskärmsarbete. Arbetarskyddsanvisningar och guider 1. Arbetarskyddsförvaltningen. • Toisto-Repe. Toistotyön arviointimenetelmä. Arbetshälsoinstitutet 2004. • Näppärä. Näyttöpäätetyön ergonomian ja työympäristön arviointi. Arbetshälsoinstitutet och social- och hälsovårdsministeriet 2004. • Työkuormituksen arviointimenetelmä TIKKA. Arbetshälsoinstitutet 2005. • Ergonomistandarder; www.sfs.f. • Europeiska Arbetsmiljöbyrån: http://fi.osha.europa.e • Arbetshälsoinstitutet www.ttl.fi. 61 3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Friska rörelseorgan främjar smidigare arbete och förebygger sjukdomar 3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Psykiskt välmående Möjligheter: Risker: • ett småföretag är en arbetsgrupp • självständiga arbetsprestationer • ensamarbete • vilja att axla för många roller • tendens att ta för stora risker eller råka ut för överbelastning • otillräcklig vila och återhämtning Ett småföretag är en arbetsgrupp Risker vid ensamarbete Det sociala stödet spelar en avgörande roll i hanteringen av psykisk belastning och stress (uppmuntran, stöd av överordnade och arbetskramrater). Bedömningen av arbetsbelastningen, hanteringen av arbetet och möjligheterna att förutsäga förändringar är lättare i en arbetsgrupp än inom stora arbetsgemenskaper. En strikt arbetsfördelning ökar ensamarbetet och även isoleringen. Konflikter, diskriminering eller en för kraftig konkurrens kan förstöra det inre stödet. Ensamarbete försvagar förmågan att identifiera stressfaktorer, skadliga krav och mobbning. Självständiga arbetsprestationer Vilja eller tvång att delta för mycket Arbetsuppgifter som tillåter självständighet ger större möjligheter till självförverkligande. Självständigt arbete och arbetshantering främjar inlärning,kompetensutveckling och stresshantering Ett sätt att förverkliga självständigheten är att utföra alla uppgifter. Småföretagare är arbetsgivare, arbetstagare, sakkunnig i skattefrågor, arbetarskyddschef osv. Välmåendet försvagas av ständigt varierande arbetsuppgifter och en klar bild av det egna arbetet. Möjlighet att välja utmanande mål Tendensen att ingå risker ökar i takt med de psykiska belastningarna I småföretag och arbetsgrupper är möjligheter att ställa upp utmanande mål bättre än normalt. Förmågan att känna igen sina starka och svaga sidor är bättre än normalt. Särskilt ensamarbete leder till att det blir allt svårare att urskilja möjliga utmaningar från omöjliga. Om utmaningarna förvandlas till mått av det egna individuella människovärdet ökar också benägenheten att ingå oskäliga risker. Närmare information: • Osakligt bemötande. Arbetarskyddsanvisningar och guider 42. Arbetarskyddsförvaltningen. • Suomela T, Pakkala L. Elän täydesti – näkökulmia yrittäjän työhön ja terveyteen. Arbetshälsoinstitutet 2004. 62 Riskbedömning Datateknik tillämpas numera i nästan allt arbete. Arbetet som utförs med hjälp av datamaskiner är mycket varierande t.ex. i fråga om mängden data som behandlas, hanteringen av materialet, användningen av datormusar eller blickpunkten. Dessutom kan det ingå förhandlingar och kontakter i arbetet som äger rum eller förmedlas via datamaskiner eller annan datateknisk utrustning. Enligt bestämmelserna i statsrådets beslut om arbete vid bildskärm (1405/1993) ska i bedömningen av bildskärmsarbetsplatserna tas hänsyn till den skadliga fysiska och psykiska belastningen och de synkrav som arbetet ställer. Riskbedömningen av arbetet vid bildskärm ska vara omfattande och göras upp skilt för varje enskild arbetsuppgift. Vid identifieringen av riskerna ska faktorer som inverkar på den fysiska och psykiska belastningen beaktas, t.ex. • placeringen av bildskärm, tangentbord och datormus och övrig kringutrustning • dimensioneringen och justeringen av arbetsstället • synkraven • programmens användbarhet • belysnings- och temperaturförhållandena • arbetsgemenskapens stöd och ledningen av arbetet • informations- och kontaktmängderna och kvaliteten • påverkningsmöjligheterna i arbetet. Arrangera arbetet Arbete vid bildskärm belastar ryggen, nacken, axlarna, armarna och ögonen. Bildskärmsarbetet ska ordnas så att den stundom ensidiga arbetsbelastningen som arbete vid bildskärm innebär avbryts av andra uppgifter och arbetsmoment. Det är viktigt att lägga in tillräckligt med pauser i arbetet. Under pauserna ska arbetstagarna röra på sig, tänja på musklerna och förebygga att ögonen blir trötta genom att rikta blicken på annat än bildskärmen. Kontrollera att: • möblerna är lämpliga och rätt dimensionerade för arbetstagarna • arbetstagarens kroppsmått beaktas med tanke på arbetsstolen • arbetsplanet och bildskärmen kan justeras • det finns tillräckligt med plats för tangentbordet, musen och övrigt material • det finns tillräckligt med bordsyta för att arbets- tagaren ska kunna vila armarna, vid behov kan arbetstagaren använda handlovsstöd • belysningen är med tanke på arbetet och hälsan rätt placerad • ljudförhållandena; särskilt i arbete som kräver koncentration • dataomfattningen och den tid som används stödjer en lämplig belastning i arbetet • vid behov tillgång till handledning Ögon- och synundersökningar Företagshälsovården ska ordna ögonundersökningar och undersökningar av synförmågan för sådana arbetstagare som utför arbete vid bildskärm. Synförmågan ska vara tillräckligt god för det arbete som utförs antingen utan glasögon eller korrigerad med glasögon som är lämpliga för arbetet. Särskilda glasögon Enligt statsrådets beslut ska arbetsgivaren skaffa arbetstagarna särskilda glasögon som lämpar sig för bildskärmsarbete om vanliga, för privat bruk avsedda glasögon inte lämpar sig för arbetet även efter att ergonomiska korrigeringsåtgärder har genomförts. Bildskärmsglasögonen skiljer sig från vanliga för privat bruk avsedda glasögon vanligtvis genom avvikande styrka, linstyp och linskonstruktion. Endast personer med åldersynthet och i undantagsfall personer under 45 år behöver särskilda bildskärmsglasögon om arbetsmiljön inte kan utformas så att vanliga, för privat bruk avsedda glasögon är tillräckliga. Det krävs att behovet av särskilda glasögon eller eventuell annan utrustning motiveras klart och tydligt i ögonläkarens eller optikerns utlåtande för att man ska få ersättning för glasögonen eller utrustningen. Om arbetstagaren ordineras endast ett par glasögon i samband med en synundersökning är dessa glasögon inte sådana särskilda glasögon som avses i statsrådets beslut, eftersom de även lämpar sig för annat bruk. Närmare information: • Bildskärmsarbete. Arbetarskyddsanvisningar och guider 1. Arbetarskyddsförvaltningen. • Näppärä. Näyttöpäätetyön ergonomian ja työympäristön arviointi. Arbetshälsoinstitutet och social- och hälsovårdsministeriet 2004. • Europeiska Arbetsmiljöbyrån: www.tyosuojelutietopankki.fi • Arbetshälsoinstitutet www.ttl.fi • Arbetshälsoinstitutet: www.ttl.fi > På svenska > Ergonomi 63 3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Arbete vid bildskärm – välmående i IT-arbetet 3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Rökning på arbetsplatsen Tobaksröken är ett cancerframkallande ämne. Passiv rökning ökar risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar och risken för reproduktionsstörningar. Därför är det viktigt att skydda icke-rökande arbetstagare mot tobaksrök. Arbetsgivaren ska se till att rökning förbjuds i sådana lokaler som enligt tobakslagen ska vara rökfria. Hit räknas till exempel arbetsgemenskapens allmänna och gemensamma rum. Arbetsgivaren är också skyldig att övervaka att förbudet följs. Dessutom ska arbetsgivaren förbjuda eller begränsa rökningen i övriga lokaler så att arbetstagarna inte ofrivilligt utsätts för tobaksrök. Innan rökningen förbjuds eller begränsas ska arbetsgivaren ta upp tobaksrökningen på arbetsplatsen med arbetstagarna eller deras representant. En ändring av tobakslagen enligt vilken rökning förbjuds i restauranger trädde i kraft den 1 juni 2007 i syfte att skydda restauranganställda mot tobaksrök. Rökning är tillåten endast i särskilda rökrum från vilka röken inte får spridas ut i restauranglokalen. Det är förbjudet att äta och dricka i rökrummet. Det är också förbjudet att arbeta i rökrum, med undantag av nödvändigt arbete som brand- och räddningsväsendet utför eller arbete som utförs av ordnings- och säkerhetsskäl. Det är tillåtet att städa i rökrum först efter det att rummet vädrats noggrant. En gravid arbetstagare får inte utföra arbetsuppgifter som medför att hon exponeras för tobaksrök. Om det inte är möjligt att ordna arbete i rökfria rum har hon rätt till särskild moderskapsledighet. Arbetstagare under 16 år får inte heller utföra arbete som kan medföra exponering för tobaksrök. En person som har fyllt 16 år men inte 18 år får utföra den här typens arbetsuppgifter endast i enlighet med fastställda förutsättningar så att särskilda hälsorisker inte uppstår. rökning förbjuden Rökning är tillåten • i för ändamålet reserverade och utmärkta rum, i vilka ventilationen har ordnats så att röken inte kan spridas till rökfria rum. Åtgärder vid exponering Om bedömningen visar att arbetstagarna exponeras i betydande grad för tobaksrök ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att minska exponeringen för tobaksrök. Nya bedömningar ska göras regelbundet. Arbetsgivaren ska också följa med vilka effekter åtgärderna har för att minska exponeringen, ge arbetstagarna information om riskerna som tobaksröken orsakar och om åtgärderna för att minska exponeringen. Arbetsgivaren ska också anmäla arbetstagare som exponeras för tobaksrök i det s.k. ASA-registret (registret över dem som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som föranleder risk för cancersjukdom) som förs av Arbetshälsoinstitutet. Arbetsgivaren ska se till att företagshälsovården genomför de i lagen förutsatta hälsoundersökningarna av exponerade personer. Tillsynen av tobakslagen Tobaksrökning förbjuden på arbetsplatsen • i lokaler och rum dit kunderna eller publiken har ohindrat tillträde • i arbetsgemenskapens gemensamma rum, hit hör korridorer, mötesrum, vilo- och kafferum och därmed jämförbara rum • i tvätt- och omklädningsrum, toaletter • Inomhus i skolor och daghem och i utrymmen utomhus • i restauranger med undantag av särskilda rökrum. Arbetsgivaren övervakar att dessa rum har märkts ut och att förbudet iakttas. 64 Tillsynen över tobakslagen har indelats i uppgiftsområden mellan ett flertal olika myndigheter. Ansvarsområdena för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken övervakar att tobakslagen följs på arbetsplatserna. För klienternas del övervakas lagen av kommunala hälsoinspektörer. Medborgarna kan vid behov kontakta tillsynsmyndigheterna. Allmän ledning och styrning av tobakslagen: • Social och hälsovårdsministeriet Allmän tillsyn, tillsyn över tobaksförsäljning och reklam: • Tillsyns- och tillståndsverket för social- och hälsovården Valvira Närmare information: 3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Myndigheter som övervakar att tobakslagen följs: • Statsrådets beslut om tobaksrök i omgivningen och avvärjande av cancerrisk i samband därmed i arbete (1153/1999) • Statsrådets beslut om ändring av bilagan till statsrådets beslut om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1154/1999) • Social- och hälsovårdsministeriets förordning om rökrum i restauranger och andra förplägnadsrörelser (964/2006) • Lag omändring av lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning (700/2006) Regional tillsyn över tobakslagen: • Regionförvaltningsverken Lokal tillsyn av detaljhandeln och tobaksrökning: • kommunala hälsoinspektörer Tillsyn av arbetsgivarens skyldigheter i enlighet med tobakslagen, tillsyn över cancerrisken av tobaksrök från omgivningen: • ansvarsområdena för arbetarskyddet Övervakning av tobaksrökningen på evenemang för allmänheten: • polismyndigheterna 65 3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Arbetarskyddssamarbetet på arbetsplatsen Främjandet av säkerheten i arbetet på arbetsplatsen förutsätter alltid samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lagen och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet och arbetarskyddsavtalen bestämmer vilka samarbetsorgan som ska bildas för arbetarskyddsverksamheten. Med stöd av dem ska det på arbetsplatsen utses en arbetarskyddschef och vid behov ska också en arbetarskyddsfullmäktig väljas och en arbetarskyddskommission tillsättas. Arbetarskyddschefen Arbetsgivaren utser till sin företrädare för arbetarskyddssamarbetet en arbetarskyddschef som ska vara väl förtrogen med arbetarskyddsförhållandena på arbetsplatsen och arbetarskyddsbestämmelserna. Arbetarskyddschefen ska ges tillräckliga befogenheter för att han eller hon ska kunna sköta sin uppgift. Företagaren kan också själv vara arbetarskyddschef. 66 Utses ARBETARSKYDDSCHEF arbetsgivarens representant Väljs ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG i företag med flera än 10 arbetstagare Grundas ARBETARSKYDDSKOMMISSION kommer Arbetarskyddsfullmäktig Arbetstagare och övriga anställda väljer en arbetarskyddsfullmäktig och två vicefullmäktige som representerar dem gentemot arbetsgivaren och arbetarskyddsmyndigheterna. Fullmäktig ska väljas om det arbetar minst tio arbetstagare och anställda på arbetsplatsen. Arbetstagare och anställda kan också komma överens om att välja en gemensam arbetarskyddsfullmäktig. Bekanta dig med det kollektivavtal som tillämpas inom branschen. Arbetarskyddskommission Arbetarskyddskommissionen är ett samarbetsorgan för olika personalgrupper i arbetarskyddsfrågor. Om man inte har kommit överens om någon annan form av samarbete ska det på en arbetsplats där minst 20 personer regelbundet arbetar tillsättas en arbetarskyddskommission. alltid till representant för arbetstagare och tjänstemän till samarbetsorgan i ett företag med minst 20 arbetstagare om man inte överens om andra samarbetsformer Ansvarsområdena för arbetarskyddet har som uppgift att övervaka att lagar och bestämmelser som gäller arbetarskyddet följs. De har också som uppgift att utveckla säkerheten och hälsan i arbetet, ge anvisningar, råd och utlåtanden om hur arbetarskyddsbestämmelserna ska tillämpas. Ansvarsområdena för arbetarskyddet samarbetar med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna i frågor som gäller arbetarskyddet. www.rfv.fi/, www.arbetarskydd.fi Närings-, trafik- och miljöcentralerna ger stöd i frågor som gäller grundande av företag , tillväxt och utveckling genom att erbjuda råd, utbildning och utvecklingstjänster och finansiering. Tekes och innovationsombudens tjänster liksom tjänster i anslutning till företagspersonal är fås via NTM-centralerna. Personaltjänsterna gäller både rekrytering, utbildning och sakkunnighjälp när förändringar genomförs. En del av NTM-centralernas tjänster genomförs via de regionala TE-byråerna. Nya företagare till exempel kan ansöka om startpeng för företagare via TE-byrån. NTM-centralerna beslutar om största delen av EUfinansierade projekt som berör företag. EU:s nya programperiod gäller 2014–2020. Förverkligande av den nya programperioden borde inledas under 2014. Projekten kan gälla enskilda företags utvecklingsbehov eller vara mera omfattade projekt över företagsgrupper. I samarbete med olika aktörer är det möjligt att bygga upp utbildningsprojekt i syfte att utveckla personalens kunskaper. NTM-centralerna ansvarar också för styrningen av nationell finansiering till lönestöd för personer som är delvis arbetsförmögna och hjälper för sin del personer som är delvist arbetsförmögna att delta i arbetslivet. www.ely-keskus.fi Arbetarskyddscentralen Arbetarskyddscentralen producerar material som arbetsplatserna kan använda i anslutning till arbetssäkerhet och välmående i arbete. Förutom material producerar Arbetarskyddscentralen utbildning, konsultering och information i anslutning till utvecklingen av arbetsmiljön och arbetsgemenskapen. Arbetarskyddscentralen driver också systemet med arbetarskyddskort. Dessutom för Arbetarskyddcentralen registret över arbetarskyddspersonal. Till registret ska arbetsplatserna (lagstadgad skyldighet) uppge aktuella uppgifter om personer som deltar i samarbetet för arbetarkydd (arbetarskyddschef, arbetarskyddsfullmäktige) och om den BILAGOR Nyttiga informationskällor som producerar företagshälsovårdstjänsterna. Läs mera: www.ttk.fi Kommunernas näringsverksamhet drivs antingen av kommunerna själva eller av kommunernas gemensamma näringsföretag. De känner ofta bäst till regionens andra näringstjänster och kan ge råd om var man enklast får den hjälp som behövs. Dessutom är det enklast att hantera kontakterna till kommunförvaltningen via dem, till exempel i tomtfrågor. Arbetarskyddsfonden finansierar forsknings- och utvecklingsverksamhet som förbättrar arbetsförhållandena och främjar säkerheten och produktiviteten i arbetsgemenskapen. Arbetarskyddsfondens finansieringsformer utgörs av forsknings- och utvecklingsprojekt, utvecklingsbidrag, informations- och utbildningsprojekt samt stipendier. Informations- och utbildningsprojekten indelas i olika finansieringsformer: kommunikationsprodukt och metod, utbildnings- och inlärningsmetod, konferens och seminarium, informationskampanj och projektinformation. För varje finansieringsform har det ställts upp detaljerade villkor för finansieringen. Anslag för information om projekt och utvecklingsbidrag ansökas om utan beaktande av ansökningstider. Övriga projekt kan ansökas om två gånger per år. Ansökningarna lämnas in via ansökningsystemet på webben. Läs mera www.tsr.fi På Arbetarskyddsfondens webbplats finner du information om undersökningar och resultat. Arbetslivsprogrammet TEKES/Tyke (Tekes / Liideri – Affärsverksamhet, produktivitet och arbetsglädje 2012–2018 (2012– 2018). Syftet med Liideriprogrammet är att hjälpa företag att modernisera sin affärsverksamhet genom att utveckla ledarskapet, arbetssätten och arbetstagarnas kompetens. Viktiga teman i programmer är arbetstagarnas deltagande i utvecklingen av företaget och utvecklingen av nya arbetssätt. Programmet erbjuder finansiering och sakkunnighjälp för företagsprojekt som har en tillväxt av affärsverksamhet med hjälp av innovationer som mål. Arbetshälsoinstitutet driver nationell forskning om arbetarskydd och arbetshälsa. Arbetshälsoinstitutet säljer sina tjänster även till företag. På Arbetshälsoinstitutets webbplats finns nyttig information om utvecklingen av arbetarsäkerhet och välmående i arbetet. www.ttl.fi 67 BILAGOR Europeiska socialdfonden (ESF) stödjer bland annat åtgärder för arbetstagarnas orkande i arbetet och förbättrande av arbetsförmågan. Vanligtvis genomförs projekten med hjälp av företagshälsovården eller genom att företaget ansluter sig till övriga företagare inom samma bransch eller på samma på ort. Ansökningarna handläggs av NTM-centralerna och regionförvaltningsverken. NTM-centralerna informerar om möjligheterna att få finansiering från Europeiska socialfonden för att lösa problem som uppstår särskilt på grund av strukturförändringar i arbetslivet. Det huvudsakliga syftet med fondens program 3 är bekämpning av arbetslösheten redan på förhand och särskilt prioriteras arbetstagare och aställda i små och mellanstora företag. Det praktiskaste sättet för småföretag att skapa omfattade och genomslagskraftiga projekt är att gå samman i nätverk. 68 Europeiska Arbetsmiljöbyråns uppgift är att samla och förmedla information om arbetshälsa. Arbetsmiljöbyrån driver ett datanät på Internet tillsammans med sina nationella samarbetspartner. Syftet är att sprida ny kunskap om hälsan och säkerheten i arbetet. Dessutom erbjuder nätverket praktiska lösning ar för främjandet av säkerheten och hälsan i arbetet. Europeiska Arbetsmiljöbyråns samarbetspartner i Finland är social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning. Arbetsmiljöbyråns webbplats finns på adressen https://osha.europa.eu, den finländska nationella webbplatsen har adressen https:// osha.europa.eu/fi. BILAGOR Kom åtminstone ihåg det här Du ansvarar själv för ditt eget välmående och din egen säkerhet Privatföretagarens första checklista Hälsa, säkerhet och arbetsförmåga Samarbetspartner och nätverk • Det är många faktorer som inverkar på hur en person lämpar sig som privatföretagare, bland annat förmågan att klara av stress, de sociala färdigheterna och andra personliga egenskaper, kunskaperna om branschen och yrkesfärdighet, hälsotillstånd och de närståendes stöd. • Reservera tid för familjen, kamrater, utbildning, hälsofrämjande aktiviteter och återhämtning från arbetet. • Företagshälsovårdens uppgift är att stödja företagarens arbetsförmåga och orkande, identifiera sjukdoms- och riskfaktorer som beror på arbetet samt informera om hur dessa kan undvikas. Anslut dig till företagshälsovården och satsa på en hög säkerhetskultur. • Har du en ersättare för semestrar, sjukdomstider och när arbetet hopar sig? Vad gör du själv och vad gör dina partner? Även företagare måste återhämta sig. • Med vem funderar du på hur utvecklingen av affärsverksamheten ska se ut? • Bilda nätverk och anslut dig till en företagarförening/branschorganisation. Hos dem får du hjälp och nyttig information. Ekonomiska frågor • Betala tillräckligt mycket i företagarpensionsavgifter (bland annat FöPL- och LFöPL-premier). Då garanterar du ett rimligt ekonomiskt skydd i sjukdoms- och dödsfall eller om du blir arbetsoförmögen. Genom att betala tillräckliga pensionspremier förvissar du dig om en tillräcklig basnivå för föräldrapenning och din senare pension. • Ta på förhand reda på om din företagsidé kan säkra din utkomst på lång sikt • Ta inte för stora ekonomiska risker i förhållande till din kapacitet • Undvik att få betalningsanmärkningar, fakturera och betala dina egna räkningar i tid • Medverka i grå ekonomi, ärligt arbete ska löna sig • Förvissa dig om tjänstens eller produktens kvalitet • Ingå avtalen skriftligt och anlita vid behov en sakkunnig • Kom ihåg att beakta din egen lön, semesterlön, pensionsavgift och andra pensioner, inköpstjänster, din rekreation, kostnaderna för användningskapitalet, avskrivningar och din vinstandel. laskuri/Varma När företaget växer Socialskydd laskuri/Lähitapiola laskuri/Etera • Teckna alla försäkring du behöver: heltidsolycksfallsförsäkring, livförsäkring, frivillig pensionsförsäkring och de ansvarsförsäkringar du behöver (produktansvarsförsäkring, avbrottsförsäkring, rättskyddsförsäkring). Ta reda på om försäkringen även omfattar eventuella yrkessjukdomar. Innan du anställer din första arbetstagare och tilläggspersonal ska du ta reda på vilka lagstadgade ansvar och skyldigheter du har som arbetsgivare.Utbilda dig och anlita utomstående hjälp. 69 BILAGOR Exempel på hur en företagares arbetsinkomst/FöPL-avgift inverkar på socialskyddet • en privatföretagare som inleder sin företagsverksamhet, ålder 30 år, uppskattad pensionsålder 64 år Arbetsinkomst € /år FöPLförsäkrings-avgift €/år Sjukdagpenning,€ Föräldradagpenning, € Arbetslöshetsdagpenning, €* Ålderspension €/ månad 7 500 1 363 24 19 0 300 309 22 000 3 998 51 55 32,66 eller 56 879 908 42 000 7 633 92 105 32,66 eller 83 1 678 1 733 *grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning (förutsätter medlemskap i arbetslöshetskassa) Exempel på ett företagarnätverk kunder fadderföretagare den egna banken det egna försäkringsbolaget andra företagare skattemyndigheten företagshälsovård Webbplatser: bokföringsbyrå YRITTÄJÄ företagsråd 70 Invaliditetspension, € /månad av NTMcentralen eller lantbrukets rådgivningstjänster www.yrityssuomi.fi www.omayrityssuomi.fi www.yrittajat.fi www.perheyritystenliitto.fi www.pienyrittajat.fi www.arbetarskydd.fi www.ttk.fi www.ttl.fi www.stm.fi www.finlex.fi bankförbindelse www.tyokyvyntuki.fi FÖRFATTNINGSBAS OCH KOLLEKTIVAVTAL MED ALLMÄNBINDANDE KARAKTÄR www.finlex.fi SÖKNING EFTER E-TJÄNSTER OCH BLANKETTER INOM DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN www.suomi.fi/asiointi EUROPEISKA ARBETSMILJÖBYRÅNS DATABAS FÖR AREBETARSKYDD PÅ WEBBEN https://osha.europa.eu/svu BILAGOR Adresser och kontaktuppgifter Social- och hälsovårdsministeriet www.stm.fi Sitra Jubileumsfonden för Finlands självständighet www.sitra.fi Finlands standardiseringsförbund SFS www.sfs.fi Suomen Taloushallintoliitto ry www.taloushallintoliitto.fi Finlands miljöcentral SYKE www.ymparisto.fi/syke UTVECKLINGS- OCH FINANSIERINGSTJÄNSTER FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samling av webblänkar www.te-palvelut.fi/te/fi/ Institutet för hälsa och välfärd THL www.thl.fi ANSVARSOMRÅDENA FÖR ARBETARSKYDDET www.arbetarskydd.fi Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund Teknologiska utvecklingscentralen TEKES www.tvl.fi NTM-CENTRALERNA www.ely-keskus.fi/sv Teknologiska utvecklingscentralen TEKES www.tekes.fi ARBETSHÄLSOINSTITUTET www.ttl.fi/sv/ ÖVRIGA SAKKUNNIGA Pensionsskyddscentralen www.etk.fi/sve Europeiska kemikaliemyndigheten http://ec.europa.eu/echa Finnvera Oyj www.finnvera.fi Inspecta Oy www.inspecta.fi Uppfinningsstiftelsen www.keksintosaatio.fi Centralhandelskammaren www.keskuskauppakamari.fi Kemikaliedelegationen www.kemikaalineuvottelukunta.fi Giftinformationscentralen www.myrkytystietokeskus.fi tfn (09) 471 977 (direkt) tfn (09) 4711 (växel) https://oma.yrityssuomi.fi/ Patent- och registerstyrelsen www.prh.fi SMI-stiftelsen www.pkt.fi Strålskyddscentralen STUK www.stuk.fi Säkerhets- och kemikalieverket TUKES www.tukes.fi/sv Arbets- och näringsministeriet www.tem.fi/sv www.yrityssuomi.fi www.omayrityssuomi.fi Arbetarskyddsfonden www.tsr.fi Arbetarskyddscentralen www.ttk.fi/sv Försäkringscentralen www.vakes.fi NATIONELLA ARBETSMARKNADS- OCH INTRESSEORGANISATIONER AKAVA rf www.akava.fi Finlands Näringsliv EK www.ek.fi Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf www.mtk.fi Perheyritysten liitto www.perheyritystenliitto.fi Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC www.sak.fi Finlands Kommunförbund www.kommunerna.net Finlands Småföretagare www.pienyrittajat.fi Företagarna i Finland www.yrittajat.fi Tjänstemannacentralorganisationen STTK www.sttk.fi Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovård VALVIRA www.valvira.fi 71 Informationsmaterial om anställningsfrågor, arbetsmiljöns utformning och arbetsförhållandena har främst utarbetats för att användas av stora och medelstora företag – det vill säga för sådana arbetsplatser där det finns personer med särskild yrkeskunskap som kan tillämpa materialet. Material som lämpar sig för småföretag finns det däremot ganska lite av. Syftet med det här informationspaketet är att råda bort på den bristen. I handboken, har vi samlat lättbegriplig information kring frågor som vi anser vara viktiga. Boken är avsedd att utnyttjas av hela personalen. Vi har valt att främst ta upp frågor om anställningar och arbetsmiljön. Publikationen är inte fullständig och därför avslutas avsnitten med hänvisningar till andra källor. Beställning av publikationer: Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Stödtjänstenheten för ansvarsområdena för arbetarskyddet PB 272, 33101 Tammerfors • per telefon vardagar kl. 9–15 tfn 0295 018 698 • per e-post: tyosuojelu.julkaisumyynti@avi.fi • webbshop: www.tyosuojelu.fi/julkaisumyynti ISSN 1456-257X ISBN 978-952-479-119-9 www.arbetarskydd.fi
© Copyright 2024