FAKTA för Sjuksköterskor 14:00 - 14:15 14:15 - 15:00 15:00 - 15:15 15:15 - 15:30 15:30 - 16:00 16:00- 16:15 16:15 FAKTA för Sjusköterskor 2015-11-23 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning, Att tänka på kring behandling och medicinering. Vad ska sköterskan i telefonrådgivningen tänka på i samtalet? Fika - hämtas och intas på ord. sittplats Hur jobbar vi? Marie & Theresia Frågestund/samtal med Panel (Per, Marie, Theresia) Utifrån Pers föreläsning och Marie/Theresias exempel Göran Introducering av FAKTA:s underbara värld - Susanne Avslut - Marita • • • • • • • • • • Varför FAKTA för Sjuksköterskor? Fakta dokument alltmer betydande plats i Vc. uppdrag Frekvent flöde av nya Fakta dok. varje månad i MPG Fakta ”obligat” för läkargruppen Stärka team känslan/arbetet Ökar attraktionen som arbetsgivare i landet - rekrytering Sköterskor i telefon ”styr” dagens arbete på Vc. – viktiga! Möjlighet att arbeta med kraft i länet med viktiga områden 250 ssk och 170 läkare - gemensamt nå samma mål Öka kvaliten i vården vi bedriver med de ”senaste” rönen Ytterligare professioner? (ange enhet via Infoga sidfot) 2015-11-23 Hypertoni – Per (ange enhet via Infoga sidfot) 2015-11-23 Hypertoni är största hotet mot global hälsa Ger ökad risk för framför allt hjärt– kärlsjukdom, stroke, demens och njursjukdom Läkartidningen 2013 Hok 2015-11-11 2015-11-23 Hypertoni i Sverige 2 miljoner individer i Sverige har hypertoni (30 % av vuxna, 50%> 60 år) Hypertoni är den vanligaste diagnosen i svensk primärvård < 50% har behandling 30% uppnår målblodtrycket! Hok 2015-11-11 2015-11-23 Riskökning i relation till blodtryck Hok 2015-11-11 2015-11-23 Hypertonikompikationer Stroke Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Njurskada Hok 2015-11-11 2015-11-23 Arteriella kärlskador Varför hypertoni Essentiell hypertoni 95 % Sekundär hypertoni 5 % Hok 2015-11-11 2015-11-23 ålder ärftlighet stress motion salt övervikt alkohol njursjukdomar hormonella orsaker kärl Målblodtryck helst inom 7-12 mån • • • Majoritet : < 140/90 Diabetes: < 140/85 Njursjukdom < 130/80 • Ålder > 80 år 140-150/90 • Ålder > 90 år Hok 2015-11-11 2015-11-23 Ej behandla BT gränser Mottagningsblodtryck Hemblodtryck 24 –tim BT-mätning BT dagtid BT natt Hok 2015-11-11 2015-11-23 Systolisk 140 135 130 135 120 Diastolisk 90 85 80 85 70 Hok 2015-11-11 2015-11-23 Hok 2015-11-11 2015-11-23 Hemblodtrycksmätning • Hok 2015-11-11 2015-11-23 SBU. Hemblodtrycksmätning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU Alert-rapport nr 2010-04. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se Hemblodtrycksmätning • • • • • • Hok 2015-11-11 2015-11-23 Blodtrycksmätningen skall utföres sittande efter 5 min vila med båda benen på golvet, stöd för ryggen och armen i hjärthöjd, vilande på ett bord. Du bör avstå från rökning, kaffe, hård fysisk aktivitet eller liknande minst en timme innan mätningen. Gör 2 mätningar på morgonen 06:00 – 10:00 innan frukost och 2 mätningar på kvällen 18:00 – 22:00 Gör mätningar dagligen under 7 dagar. Hok 2015-11-11 2015-11-23 24 – timmars blodtryck • Medeltryck dag 130 - 135/80 - 85mmHg - natt 120/70 mmHg. • Dipping: nedgång 10 - 15/10 mm Hg • under natten. • Förutsäger CV risk bättra än office BT. Hok 2015-11-11 2015-11-23 När och hur ska vi använda 24timmars blodtrycksmätning och hemblodtryck? • • • • • • Hok 2015-11-11 2015-11-23 Första utredning av personer med högt BT – 24 tim mätning Vid stress i samband med mottagningsbesök Höga blodtryck men avsaknad av organpåverkan Osäker diagnos Oönskade eller oväntade effekter av terapin Uteblivet behandlingssvar Hok 2015-11-11 2015-11-23 Hok 2015-11-11 2015-11-23 Hok 2015-11-11 2015-11-23 Etablerad organskada och diabetes Cerebrovaskulär Ålder sjukdom Män >55 år Vänsterkammarhypertr * Stroke/TIA Kvinnor >65 år ofi Mikroalbuminuri Hjärtsjukdom Rökning och/eller eGFR 30-60 * Hjärtinfarkt BMI>30 eller bukfetma ml/min (bukomfång män >102 * Angina Pectoris Ankel-brachialindex * Hjärtsvikt cm, kvinnor >88 cm) <0,9 Dyslipidemi Njursjukdom Pulstryck hos äldre >60 (eGFR<30 ml/min) Nedsatt glukostolerans mmHg Hereditet för hjärtkärlsjukdom Perifer artärsjukdom Diabetes Riskfaktorer för hjärtsjukdom Hok 2015-11-11 2015-11-23 Subklinisk organskada Hur behandla Hok 2015-11-11 2015-11-23 Viktigt med tidig intervention Intervention Sjukdom 1 (t ex hypertoni) Sjukdom 2 (t ex hjärtsvikt) Hok 2015-11-11 2015-11-23 Icke farmakologisk behandling • • • • • • Hok 2015-11-11 2015-11-23 Rökstopp Viktreduktion BMI < 26 bukomf. < 102 mån < 86 sm kvinnor Motion > 30 – 40 min snabb promenad minst 5 ggr/vecka. Modererad alkohol konsumption < 3 dl. vin/ 8 cl starksprit dygn för män. Drygt hälften för kvinnor. Saltrestriktion Stressreduktion Medicinsk behandling • • • • • • • Hok 2015-11-11 2015-11-23 1. ACE-hämmare (Enalapril) 1. ARB ( Losartan) 1. Ca-antagonist (Amlodipin) 1. Thiazid (Hydroklortiazid , Hygropax) 2. Betablokerare ( Atenolol) 3. Spironolakton 4. Alfablockerare Doxazosin Sjuksköterskebaserad blodtrycksmottagning Så här jobbar vi! Bakgrundsfakta VC Aroma • • • • • • • • Antal listade: 8 104 Antal med diagnos hypertoni (I10): 1 206 2 sjuksköterskor med blodtrycksmottagning 3-4 dagar/vecka 5 specialister i allmänmedicin 6 ST-läkare inom allmänmedicin 6 st hemblodtryckmätare 1 st 24-timmars blodtrycksmätare Ledningssystem, rutindokument hypertoni Antal besök blodtrycksmottagning • • • • 1 januari – 10 november 2015 Antal besök: 1 127 Antal patienter: 742 Antal 24hmätningar: 94 Hemblodtrycksmätningar: 120 Nydiagnostiserad hypertoni Sjuksköterskans ansvar • Göra tillräckligt många blodtrycksmätningar under tillräckligt lång tid för att kunna fastställa diagnos hypertoni, se ovan. • Inför läkarbesök: Sjuksköterska förbereder levnadsvaneformulär, EKG, midjemått, längd, vikt, samt provtagning (enligt enhetens labbpaket för nydebuterad hypertoni). Uppföljning hypertoni Ansvarsfördelning • Patienter med andra samtidiga sjukdomar eller medicinering följs med läkarbesök. • Patienter som inte bedöms vara i behov av regelbundna läkarbesök följs via blodtrycksmottagningen. • Patienter med vitrockshypertoni eller signifikant vitrocksreaktion ska följas med blodtrycksmätning i hemmet via blodtrycksmottagningen, se nedan. Om diagnosen hypertoni har satts på korrekt sätt, är hemblodtrycksmätning ett bra sätt att göra detta på. Men i valet av metod kan tillgång på mätutrustning och patientens åsikt vara vägledande. • Viktigt att ange i journalen, i fritext under rubriken ”Målblodtryck”, att vitrockshypertoni eller vitrocksreaktion föreligger, för att kunna erbjuda korrekt uppföljning och för att underlätta bedömning av framtida mottagningsblodtryck. • Patienter (både med och utan antihypertensiv behandling) med uppmätt förhöjt blodtryck vid läkarbesök, rekommenderas omkontroll av blodtryck av sjuksköterska, innan ställningstagande till åtgärd görs. • Patienter där blodtryckssänkande medicinering har justerats i samband med besök hos läkare eller sjuksköterska följs upp via blodtrycksmottagningen efter 4-6 veckor. • Patienter med diabetes och hypertoni följs upp av diabetssjuksköterska, avseende båda sjukdomarna. Omfattning • • Uppföljning ska göras en gång årligen. Oavsett vilken yrkeskategori som står för uppföljningen ska minst följande inkluderas: – Genomgång av livsstilsfaktorer/levnadsvanor och total hälsoprofil, samt livsstilsrådgivning. – Status: Blodtryck och midjemått. – Labb: Sker utifrån individens samlade risk för hjärt-kärlsjukdom och behandling, samt biologisk ålder. – fP-Glukos och kreatinin: Tas på alla. – K: Tas på alla med behandling med ARB/ACE eller Spironolakton. – Lipidstatus: Kan undvaras om värdena tidigare legat bra och stabilt, eller om lipidsänkande behandling inte bedöms bli aktuellt. – U-Alb/-Krea-index: Tas regelbundet på alla som någon gång haft mikroalbuminuri, samt om blodtrycket vid kontroll är dysreglerat. – EKG: Tas vid dysreglerat blodtryck. Blodtrycksmottagningen • • • • Vid nydebuterad hypertoni bör patienten följas med relativt täta kontroller (cirka 4-6 veckors intervall) till dess att målblodtryck uppnåtts. Sjuksköterska titrerar självständigt blodtryckssänkande läkemedel tills målvärde uppnåtts, och ansvarar för provtagning (kreatinin och kalium) vid dosökning av och behandling med ARB/ACE eller Spironolakton. Se faktadokument hypertoni. Sjuksköterska återkopplar till PAL vid avvikelser avseende kreatinin (t.ex. kreatininstegring > 20-30% efter nyinsättning eller dosökning av ARB/ACE eller Spironolakton) och kalium, samt misstänkta läkemedelsbiverkningar. Regelbunden kontroll av blodtrycket kan även göras med hemblodtrycksmätning: – Rekommenderas för patienter med känd vitrockshypertoni och -reaktion, samt för patienter som har en egen blodtrycksmätare. Kan användas både för årliga kontroller och för uppföljning av läkemedelsjusteringar. – Utförs enligt instruktion i FAKTA-dokument med 2 mätningar morgon och kväll i 7 dagar. Bilaga 1 och bilaga 2. – Vid användning av patientens egen mätare ska den vara kontrollerad och jämförd med blodtrycksmätare på mottagningen en gång årligen. Viktigt att journalföra att sådan kontroll är gjord, samt eventuella avvikelser i blodtrycksvärden. • • Sjuksköterska skickar hem kallelse för: – Provtagning – Informationsblad och registreringsblankett för hemblodtrycksmätning – Levnadsformulär Tid för uppföljande telefonsamtal till sjuksköterska Tankar för framtiden • Automatiska mätningar utan besök vid • Årskontroll med hemblodtrycksmätning och enbart telefonkontakt - för patienten - sparar tid, endast ett besök - för vården - sparar tid • Andra patientgrupper
© Copyright 2024