1. No category

Kolonisternas Hus, Hornsbergs Strand 20, 112 17 Stockholm
Ordf. Lennart Pöppel, mobil 0708-77 47 20
2015-09-05
Stockholms stadsbyggnadskontor
Registraturen
Box 8314
104 20 Stockholm
Synpunkter på förslag till ”Program för Tyngdpunkt Farsta i stadsdelen Farsta”,
Dnr 2012-09102
Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar – FSSK inlämnar härmed sina synpunkter på ovan nämnda
planförslag. FSSK är samverkansorgan för hela Stockholms Koloniträdgårdsrörelse och företräder mer än
70 olika koloniträdgårdsföreningar inom Stockholms stad med mer än 7000 medlemmar och deras familjer. Trots att FSSK av fullmäktige anses företräda kolonirörelsens intressen och regelbundet för samverkanssamtal med staden bl. a i det av fullmäktige tillsatta ”Forum för koloniträdgårdar”, har detta ärende
inte delgetts oss direkt. Vi finner det anmärkningsvärt och önskar att Stadsbyggnadsnämnden i fortsättningen översänder alla handlingar gällande stadsbyggnadsärenden som tydligt berör koloniträdgårdsverksamheten till FSSK för att inhämta den samlade koloniträdgårdsrörelsens synpunkter.
Koloniträdgårdsverksamheten i Stockholm
Stockholms stad har en lång och stolt tradition vad avser koloniträdgårdsverksamheten i staden. I huvudsak kan sägas att koloniträdgårdarna uppstod i början av förra seklet kring år 1900. Rörelsen växte kraftigt och utvecklades i hela staden för att ge främst stadens mindre bemedlade invånare möjlighet att odla
grönsaker och frukt och möjliggöra vistelse i en mer hälsobringande miljö än stadens täta bostadskvarter.
Särskilt under de båda krigsperioderna spelade verksamheten en betydande roll för livsmedelsförsörjningen i staden. Tillsammans med medlemmarna i koloniträdgårdsföreningarna utvecklade staden verksamheten till ett betydande inslag i stadens verksamheter. Ända fram till stadsdelsnämndsreformen fanns
ett särskilt kommunalt kontor som handlade denna verksamhet. Under 1970-talet utvecklades särskilda
modeller för hur verksamheterna skulle utformas och skötas i staden. I huvudsak har dessa former kunnat
bibehållas även efter stadsdelsnämndsreformen och den senaste omförhandlingen av gällande avtal och
regler. Stockholms regelverk för koloniträdgårdsverksamheten innebär att även mindre bemedlade Stockholmare kan delta och att koloniområdena är öppna parkområden för alla stadens invånare och besökare.
Koloniträdgårdar och odlingslotter - ett verktyg för att uppnå viktiga samhällsmål
Att ha tillgång till en trädgård, odlingslott eller koloniträdgård är naturligtvis en stor tillgång för de tätortsbor som så önskar. Men det har också upprepade gånger slagits fast av beslutsfattare i stat och kommuner samt av olika forskare att det är en samhällsnyttig verksamhet som bedrivs i koloniträdgårdsföreningarna. Koloniträdgårdsrörelsen är en mer än hundraårig folkrörelse och en allmännyttig ideell organisation som grundades med sociala ambitioner som främsta drivkraft. Vår verksamhet formas av idéer om
folkhälsa, sundhet, gemenskap, rekreation, livsmedelsförsörjning och civil beredskap. Vi vill särskilt
framhålla följande punkter som visar koloniträdgårdsrörelsens samhällsnytta:
* Trivselvärden i staden. Vi förordar att koloniområdena är öppna för allmänheten och att de därmed
utgör ett inslag i stadens grönstruktur. De är därigenom uppskattade promenadområden för många som
bor i staden förutom att de utgör ett rekreationsområde för kolonisterna. Trädgårdsverksamheten är ett
värdefullt komplement till stadens bostadsområden och en del av stadens park- och naturmiljö.
* Främjar ekologisk livsstil. Att själv odla köksväxter, frukt och bär och kompostera avfallet är att i sin
egen livsföring kunna tillämpa en ökad medvetenhet i miljöfrågor. Trädgården kan bli en länk mellan
landsbygdens odlingslandskap och livet i tätorten och göra kretsloppstänkandet begripligt. Trädgårdsodlingen är därför en inkörsport till en ekologiskt rimligare livsstil och ett långsiktigt hållbart modernt samhälle.
2
* Främjar biologisk mångfald i staden. Intensivt odlade trädgårdar är biotoper med en mångfald och
artrikedom som är unik i staden. Koloniområden, hemträdgårdar, parker och naturområden kan i ett medvetet planeringsarbete formas till en sammanhängande grönstruktur i staden. Många trädgårdar är levande
genbanker med ett otal kulturväxter som odlas vidare i generationer.
* Ett instrument i friskvård och äldreomsorg. Trädgårdsodling i liten skala betyder frisk luft, lagom motion, ett levande intresse att dela med likasinnade i sin omgivning, bidrag till en näringsriktig kost, trivsel
och skönhet i närmiljön. Koloniträdgårdarna ger förutsättningar för en social samvaro över generationsgränser. Mycket av det som man på olika sätt försöker åstadkomma i friskvård, rehabilitering och äldreomsorg finns inbyggt i koloniträdgårdsverksamheten.
* Stärker kulturell identitet och bidrar till integration. I koloniträdgårdsområdena möts människor med
olika bakgrund och från olika kulturer kring ett gemensamt intresse. Här förmedlas odlingskunskap och
kultur genom praktisk samverkan. Många invandrare har fört in nya element i vår trädgårdskultur och ges
en bättre möjlighet till integration genom arbetet kring det gemensamma trädgårdsintresset i koloniträdgårdarna.
* En skola i närdemokrati. Koloniområdena förvaltas normalt av en förening bildad av alla områdets
kolonister. Föreningen är den självklara basen för studier, fester och andra arrangemang. I verksamheten
får medlemmarna erfarenhet av att på demokratisk väg lösa konflikter och ta gemensamt ansvar. För
många nya medborgare är koloniföreningen den första kontakten med svensk föreningstradition.
* Bidrar till livsmedelsförsörjningen. Det kan idag kännas främmande att tänka på trädgårdarna som en
resurs i folkhushållet. Faktum är ändå att fritidsodlingen står för en icke obetydlig del av de köksväxter,
frukter och bär som konsumeras. Ur beredskapssynpunkt kan det också vara viktigt att det inte bara finns
odlingsmark tillgänglig, utan att det också finns elementära kunskaper om odling liksom en levande fritidsodling.
* Främjar ett långsiktigt hållbart samhälle. Trädgårdarna är en inkörsport till en ekologiskt rimligare
livsstil och har betydelse för en miljövänlig och säker livsmedelsproduktion. Detta är viktiga komponenter för en långsiktigt hållbar stad.
Avsaknaden av en beskrivning av koloniträdgårdsverksamheten i ”Tyngdpunkt Farsta”
Det är med ytterst stor förvåning vi måste konstatera att programförslaget näst intill helt saknar en beskrivning av befintlig koloniträdgårdsverksamhet liksom av framtida sådan i det aktuella planområdet.
I Spacescapes rapport från 2012 finns en del beskrivningar som ändå påtalar koloniträdgårdsverksamhet
(odlingslotter) som en del av områdets markanvändning. Under rubriken ”Offentlighet” talas om att den
öppna bebyggelsestrukturen i Farsta leder till stora diffusa ytor. I detta sammanhang sägs att ”delar av
dessa ytor skulle kunna göras om till exempel till privata odlingslotter”. Under rubriken ”Rekreation”
framhålls att tillgången till grönytor redan idag är bristfällig i Farsta. I deras beskrivning av gröntypologin
kan de befintliga koloniområdena identifieras. I texten kan emellertid inget återfinnas som tar upp frågan
om Farstabornas tillgång till trädgårdar eller odlingsmark.
Till skillnad från den ovan beskrivna rapporten (som ingår i underlaget för planförslaget), framhålls det i
planförslaget att ” 1950-talets stadsplan för Farsta har också lämnat stora områden som grönytor, såväl
inne i Farsta som i dess randområde. Karakteristiskt för Farsta är närheten till stora naturområden av hög
kvalitet.” Hur dessa motsatta skrivningar skall tolkas kan ifrågasättas. Ett gemensamt konstaterande från
oss är att man helt förbigår Farstabornas nuvarande och framtida behov av tillgång till trädgårdar och
odlingsmark bl. a i form av koloniträdgårdar eller fritidsträdgårdar/odlingslotter.
Redovisning av läget för koloniträdgårdsverksamhet och liknande i Farstaområdet
I det område som planförslaget omfattar finns idag tre fritidsträdgårdsföreningar med sammanlagt ca 170
odlingslotter. D.v.s. ca 17 lotter per 1000 bostäder. Därtill finns en till vår organisation ansluten förening
med stugor intill Hökarängsbadet. Alldeles intill det aktuella planområdet finns även Farstanäsets stugförening.
3
Farsta Gårds koloniträdgård ligger intill Farsta Gård och nära inpå Farstabadet. Forsåns trädgårdsförening
ligger invid Forsån som går mellan Magelungen och Drevviken. Intill Nynäsvägen vid Klockelund ligger
idag Larsboda koloniträdgårdsförening. Alla dessa tre föreningar har avtal med staden av karaktären
lägenhetsarrende.
I planförslaget sägs ytterst lite om vad som eventuellt planeras för dessa områden. Trots att planförslaget
genomsyras av många fina ord om att utveckla och stärka parkmiljöerna och de gröna sambanden. Istället
befarar vi att beskrivningar som att ”tillgängliggöra natur- och parkområden” eller att ”stärka natur- och
rekreationsvärdena”, liksom att ”få ett effektivt markutnyttjande”, kan komma att användas som förevändningar för att radera markområden för odlingslotter och koloniområden. Ibland förekommer det att
beslutsfattare och planerare ser våra koloniområden som privat mark som endast är till gagn för våra
medlemmar. I Stockholm är detta en vanföreställning eftersom vi tillsammans med staden vill värna om
koloniområdenas öppna karaktär och arbeta för att våra trädgårdsområden utgör viktiga inslag i stadens
parkmiljöer till alla invånares glädje och rekreation.
För Larsboda koloniområde finns redan idag beslut om att området skall upplösas och bebyggas med
bostadshus. Det har emellertid utlovats att områdets kolonister kan få ett nytt markområde tilldelat av
staden i ett läge närmare Forsån. Vi förutsätter att staden uppfyller dessa löften och till fullo kompenserar
kolonisterna för besväret att byta område. Likaså har staden utlovat att iordningställa det nya området till
samma standard som det man lämnar. Tyvärr måste vi ändå konstatera att det nya områdets läge är av
sämre kvalitet än det man lämnar och att många gamla kolonister torde avstå från att följa med till det nya
området. På detta sätt medverkar stadens styrande till att slå sönder en av Stockholms bäst fungerande
fritidsträdgårdsföreningar.
Vad gäller Farsta Gårds och Forsåns koloniföreningar förutsätter vi att planförslaget inte förändrar deras
verksamhet eller inkräktar på deras markområden. Vi hyser en förhoppning om att de i planförslaget
framförda idéerna om att utveckla stadsparken kallad ”Farstastråket” liksom promenadstråket kallat
”Strandstråket” inte påverkar dessa koloniområden utan istället fördjupar deras karaktärer av inslag i
parkmiljön utefter dessa stråk. Även det ev. flyttade koloniområdet Larsboda bör ingå tydligare i planeringen för det nya Strandstråket och bli ett viktigt komplement till detta.
Hökarängens friluftsförenings område vid Karlsvik
Turerna kring vår medlemsförening Hökarängens friluftsförening och dess fortsatta existens intill Hökarängsbadet på markområdet som kallas Karlsvik förtjänar ett särskilt avsnitt i detta sammanhang.
I dagarna innan vi färdigställt denna skrivelse med vårt yttrande över planförslaget nås vi av beskedet från
staden att stadsbyggnadsnämnden beslutat att ” … verka för att tillsammans med campingstugeägarna
hitta en lösning som respekterar områdets karaktär. Samtidigt måste området tillgängliggöras för allmänheten. Kontoret ska pröva alternativa utformningar som möjliggör att en betydande del av campingstugorna kan stå kvar eller flyttas inom området.” Vi förväntar oss att detta beslut innebär att samtliga
tidigare beslut om uppsägningar av dessa stugägare dras tillbaka och att staden snarast inleder förhandlingar med föreningen och med oss om hur området skall utformas och upplåtas i framtiden.
I den tidigare beslutade planen för området vid Karlsvik ingick att samtliga stugor skulle sägas upp och
avhysas utan kompensation. Istället skulle staden upplåta en del av området för bebyggelse av ett 40-tal
radhus. I de dåvarande underlagen framförde Stadsmuseet att stugorna hade ett kulturhistoriskt värde
framförallt genom att de berättar en del av arbetarklassens fritidshistoria. Området har även konstaterats
inneha stora naturvärden med värdefulla ekskogar och våtmarker. Det bör särskilt poängteras att naturvärdena har kunnat upprätthållas och förstärkas genom existensen av stugområdet. På många andra områden i Stockholm har liknande naturområden vuxit igen och förlorat sin speciella ekskogskaraktär. I samband med att det nu aktuella planförslaget ”Tyngdpunkt Farsta” gick ut på remiss togs frågan om områdena utefter Drevvikens strand med som en del av detta nya förslag. Likaså presenterades ett mycket
hastigt ihopsatt nytt förslag beträffande en ändrad exploatering av dessa bägge områden. Trots detta kvarstod i det nya förslaget att stugorna (”campingstugorna”) skulle rivas utan kompensation samtidigt som
ett mindre antal ”stadsvillor” med upp till ca 150 lägenheter skulle byggas på berget. Denna byggnation
fordrade att en större väg måste sprängas fram som en slinga över berget. Hökarängens friluftsförening
presenterade emellertid ett alternativt förslag i vilket samtliga stugor kunde behållas samtidigt som områ-
4
dets tillgänglighet för allmänheten skulle förbättras. Antalet nya bostäder i områdets närhet skulle trots
detta kunna utökas. Vi vill uttrycka vårt fulla stöd för föreningens i detta sammanhang framlagda alternativa förslag. Vi vill framhålla att deras förslag innebär att både de kulturhistoriska värdena och naturvärdena kan bevaras samtidigt som området görs bättre tillgängligt för allmänheten.
Vi anser att föreningens förslag ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med planerna för naturparken i
området Karlsvik nära Hökarängsbadet i enlighet med det ovan anförda beslutet i Stadsbyggnadsnämnden.
Koloniträdgårdsverksamhet i det framtida Farsta
I planförslaget talas om att detta medför en kraftig förtätning av bostadsområdena och ett nästan dubblerat
invånarantal. Trots detta framhålls i planförslaget att detta medverkar till ”att stärka natur- och rekreationsvärdena”, ”att befintliga parkytor kan upprustas och att nya sådana kan skapas”, ”att befintliga grönytor kan knytas samman … vilket stärker de rekreativa och ekologiska värdena” osv. Planförslaget vill
således försköna den kraftiga exploateringen och förtätningen med omskrivningar som hävdar att naturvärden, grönytor, parkmiljöer, lekmiljöer, rekreationsytor, strandpromenader, ekologiska samband och
biologisk mångfald stärks och förbättras.
Ingenting sägs emellertid om att förbättra invånarnas möjligheter att odla och skapa egna trädgårdar, trots
att vi upplever ett starkt och ökat intresse för trädgårdsverksamhet av olika slag i vårt samhälle. Köerna
till våra koloniträdgårdsföreningar i Stockholm blir bara längre och längre. Detta gäller både föreningar
med stugor och sådana utan stugor. På senare år har olika former av ny stadsodling och gerillaodling
tillkommit som ett resultat av människors längtan efter att odla och bruka jord trots att man bosatt sig i
den täta staden.
Vi finner det nödvändigt att i förslaget även ta med frågan om hur invånarnas tillgång till trädgårdar och
odlingsområden kan utvecklas och stärkas. Med hänvisning till den allt större efterfrågan av mark för
egna trädgårdar och odlingar inom tätortsområdena under beteckningar som odlingslotter, fritidsträdgårdar, koloniträdgårdar och stadsodling anser vi att staden i samband med all planering av nya bostadsområden måste överväga att avsätta lämpliga markområden för sådan upplåtelse. Det kan behöva utarbetas en policy för hur staden i framtiden skall skapa goda förutsättningar för fler invånare att få möjlighet att odla och verka i en egen trädgård nära sitt bostadsområde.
Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar
Lennart Pöppel
Ordförande
Tel hem 08-91 50 48
Mobil 0708-77 47 20
Kansli 08-618 70 56