Årsredovisning 2014 - Surahammars kommun
Årsredovisning 2014 Surahammars kommun Foto: Anders Lindberg Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-05-11 INNEHÅLL KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET...............................................................................1 ORGANISATIONSÖVERSIKT............................................................................................................................2 MANDATFÖRDELNING......................................................................................................................................2 UTVECKLING I KORTHET................................................................................................................................3 SÅ ANVÄNDS PENGARNA..................................................................................................................................3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE........................................................................................................................4 SAMHÄLLSUTVECKLING........................................................................................................................................... 4 VIKTIGA HÄNDELSER...............................................................................................................................................7 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...............................................................................................................................8 FINANSIELLA MÅL....................................................................................................................................................9 EKONOMISK ANALYS..............................................................................................................................................10 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING......................................................................................................................15 VERKSAMHETSREDOVISNING STYRELSER OCH NÄMNDER............................................................ 17 KOMMUNSTYRELSEN..............................................................................................................................................17 BARN- OCH BILDNINGSNÄMNDEN........................................................................................................................... 20 SOCIALNÄMNDEN...................................................................................................................................................23 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN.................................................................................................................................. 26 FINANSIELLA RAPPORTER............................................................................................................................28 RESULTATRÄKNING (TKR)......................................................................................................................................28 BALANSRÄKNING (TKR).........................................................................................................................................29 INVESTERINGSREDOVISNING (TKR)*........................................................................................................................31 NOTER.................................................................................................................................................................. 32 KOMMUNALÄGDA BOLAG OCH KOMMUNALFÖRBUND.....................................................................35 SURAHAMMARS KOMMUNALTEKNIK AB............................................................................................................... 35 SURAHAMMARSHUS FÖRVALTNINGS AB................................................................................................................ 36 KOLBÄCKSÅDALENS PENSIONSFÖRBUND.................................................................................................................36 MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND (MBR)...................................................................................37 VÄSTRA MÄLARDALENS KOMMUNALFÖRBUND (VMKF).........................................................................................37 REDOVISNINGSPRINCIPER............................................................................................................................38 BEGREPPSFÖRKLARINGAR ..........................................................................................................................40 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Ännu ett år har gått och det är dags att sammanfatta det i en årsredovisning. Som inledning vill jag konstatera att kommunens resultat, för fjortonde året i rad, är positivt och uppgår till 18,9 miljoner. Det är glädjande siffror, men de kommer också behövas för de utmaningar som ligger framför oss. Under året har kommunens invånarantal stigit och vi kan registrera en ökning på 84 personer. Detta är mycket glädjande, men ställer också krav på våra verksamheter. Inledningsvis har detta främst märkts av inom barnomsorgen där vi behövt bygga ut med många nya platser. Affären med Mälarenergi, gällande försäljning av vår fjärrvärmeverksamhet har fortskridit i stor politisk enighet och kunde avslutas med att Mälarenergi tog över verksamheten den 1 maj. Försäljningen måste ses i perspektiv, inte bara gällande riskreducering för kommunen, utan också ett tillskapandet av en stabil fjärrvärmetaxa över tid, för både kommunen och dess invånare. Glädjande är också att Kommunfullmäktige under året, i full politisk enighet, antagit en lokal näringslivsstrategi. Det visar på en politisk vilja att skapa ett bra företagsklimat, tillsammans med näringslivet. Det har hänt mycket positivt under året, men det bleknar tyvärr när man riktar tankarna mot den skogsbrand som drabbade oss. Branden startade den 31 juli och kom att bli den största skogsbranden i modern tid. Oavsett om man var direkt drabbad, inblandad i räddningsarbetet eller bara följde händelseförloppet på tv, så tror jag inte branden lämnade någon oberörd. Jag vill avsluta med att rikta ett stort tack till alla anställda, förtroendevalda och andra som bidragit till verksamheten under året! Tobias Nordlander Kommunstyrelsens ordförande 1 ORGANISATIONSÖVERSIKT Valnämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE Revision KOMMUNSTYRELSE Arbetsutskott Personalutskott Bygg- och miljönämnd Suraham m ars Kom m unalTeknik AB Socialnämnd Suraham m ars hus Förvaltnings AB Barn- och bildningsnämnd Kolbäcks ådalens Pens ions förbund (tidigare Gym nas ieförbund) Surahammars kommun 100 % Surahammars kommun 100 % Surahammars kommun 40% Hallstahammars kommun 60% Överförmyndarnämnd Mälardalens Brand- och Räddnings Förbund (MBR) Surahammars kommun 9,1 % Hallstahammars kommun 11,5 % Västerås Stad 79,4 % MANDATFÖRDELNING Parti Kommunfullmäktige är Surahammars kommuns högsta beslutande organ, Surahammars egen "riksdag". Kommunfullmäktige fastställer mål och riktlinjer för kommunens verksamhet. De ärenden fullmäktige beslutar om har oftast behandlats i nämnder och styrelser. De 39 ledamöterna utses efter allmänna val som genomförs samtidigt som riksdagsoch landstingsvalen. Socialdemokraterna ( S) Moderaterna (M) Vänsterpartiet (V) Centerpartiet ( C ) Folkpartiet ( FP) Sverigedemokraterna (SD) Kristdemokraterna (KD) Miljöpartiet (MP) Totalt 2 Mandat 19 6 4 3 3 2 1 1 39 Mandat efter valet 2014 15 5 4 5 2 5 1 2 39 UTVECKLING I KORTHET 2014 2013 2012 2011 2010 Allmänt Invånare 31 december Kommunal skattesats, % 9 918 22,31 9 834 22,31 9 890 22,31 9 871 22,19 9 949 22,19 Personal Personalkostnader Antal årsarbetare 337,5 605,9 322,3 601,1 307,1 665,2 296,2 597,5 290,5 594,2 Resultat Årets resultat Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 18,9 20,0 4,0 2,4 6,2 94,7% 93,7% 97,1% 97,1% 97,1% Driftsredovisning Nettokostnader inkl. finansnetto -468,3 -456,1 -460,7 -461,4 -451,1 10,0 13,5 17,1 76,0 88,9 290,8 267,7 297,5 331,3 303,5 323,9 306,8 337,0 259,9 301,3 17,5% 14,3% 10,7% 10,7% 10,9% Investeringar Nettoinvesteringar Skulder Låneskuld till kreditinstitut Borgensåtaganden Soliditet Alla belopp är i mkr om inget annat anges. SÅ ANVÄNDS PENGARNA Verksamheternas nettokostnader Så används pengarna 1,2% 5,1% 11,3% 4,5% 0,2% 6,6% 5,9% 42,9% 9,0% 19,6% 63,2% 30,5% Pedagogisk verksamhet 42,9 % Äldre- och funktionshindrade 30,5 % Gemensamma resurser 9 % Infrastruktur, skydd mm 6,6 % Individ- och familjeomsorg 5,1 % Fritid och kultur 4,5 % Politisk verksamhet 1,2 % Särskilt riktade insatser 0,2 % Personalkostnader 63,2 % Köp av verksamhet och bidrag 19,6 % Fastighetskostnader 5,9 % Övriga verksamhetskostnader 11,3 % 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SAMHÄLLSUTVECKLING Under år 2014 har världsekonomin återhämtat sig ytterligare men det är stora skillnader i återhämtningstakten. Tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring tre procent men i Euroländerna är tillväxten fortsatt mycket svag. i de offentliga trygghetssystemen och nedskrivningen av pensionsutbetalningarna är faktorer som bidragit till att hushållens sparande har stigit mycket kraftigt. Den långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck på lönebildningen. Genomsnittet för timlöneökningarna tillsammans hamnade på 2,8 procent och för år 2015 kommer siffran bli 3,0 procent enligt SKL:s decemberekonomirapport. Det ekonomiska läget i Euroländerna har försvagats under hösten 2014. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Ytterligare faktorer som påverkar är osäkerheten om det finns tillräcklig med politisk handlingskraft för att bemöta skuldkriserna på ett effektivt sätt och om Europas banker står tillräckligt väl rustade för att hantera stora nedskrivningar i statsskulderna. Sysselsättningen har stått emot den svaga tillväxten och utvecklats förvånansvärt bra och samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Trots detta är utvecklingen på arbetsmarknaden är splittrad och arbetslösheten ligger oförändrad på 8 procent. I SKL:s ekonomirapport från december räknar man med att efterfrågan i svensk ekonomi kommer att vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska kunna vara i konjunkturell balans vid mitten av år 2016. Arbetslösheten sjunker då ned till under 7 procent och löneökningarna närmar sig knappt 3,5 procent. Den osäkerhet som råder om det ekonomiska läget och den framtidstro som verkar saknas håller inte bara tillbaka hushållens konsumtion utan även företagens investeringsvilja, detta trots den mycket expansiva penningpolitiken som förts i Euroområdet. Även Sveriges återhämtning går i otakt. Tillväxten sker i ett läge då vi fortfarande befinner oss i lågkonjunktur och återhämtningen är känslig både för hur våra exportmarknader utvecklas och hur vår internationella konkurrenskraft kommer att stå sig i framtiden. Skatteunderlagtillväxten klingar av fram till 2018 i takt med att återhämtningen är fullbordad och antalet arbetade timmar kommer inte växa så fort som de förväntas göra fram till år 2016. Tillsammans med den positiva priseffekten och ökande pensioner kan det reala skatteunderlaget, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, ändå växa med drygt en procent. En betydande osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen, en för många försvagad ersättningsgrad Nyckeltal för den svenska ekonomin Pro cen tu ell fö rän drin g 2013 2014 2015 2016 2017 BNP 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 Sysselsättning, timmar 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 Öppen arbetslöshet 8,0 7,9 7,4 6,6 6,5 Konsumentpris, KPI 0,0 -0,2 0,6 2,1 3,2 Kä lla : S KL Cirkulä r 1 4 :5 9 , 2 01 4-1 2-1 9 4 Befolkning Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för alla kommuner. Av vikt är också befolkningsstrukturen. Antal invånare i Surahammars kommun uppgick till 9 918 personer den 31 december 2014, vilket är en ökning från föregående år med 84 personer. Under 2014 föddes 90 (90) barn men samtidigt avled 109 (115) personer och födelseöverskottet blev därför negativt. Flyttnettot var positivt under 2014, 100 (-32). Antal invånare per 31 december 11000 10000 9000 10 249 10 196 10 109 10 122 10 062 9 980 9 949 9 871 9 890 9 834 9 918 8000 7000 6000 5000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Surahammars kommun har en befolkningsstruktur som kännetecknas av relativt många i åldersgrupperna 7-17 år, 45-64 år samt 65-79 år. I åldersgruppen 25-44 år finns en i jämförelse med riket mindre andel av befolkningen. 2010 2011 2012 2013 2014 Det ökande antalet i åldersklasserna 65-79 samt 80+ kommer att innebära större framtida krav på kommunal service, främst inom äldreomsorgen. Befolkningsstrukturen har stor betydelse för om kommunen får eller får lämna bidrag i kostnadsutjämningen. Många barn och ungdomar samt många äldre innebär högre kostnader vilket kostnadsutjämningen ska kompenseras för. Den relativt låga andelen i de barnafödande åldersklasserna kan betyda negativa konsekvenser för den framtida befolkningsutvecklingen. Befolkningsstruktur och utveckling 30,0% 25,0% 2010 20,0% 2011 15,0% 2012 10,0% 2013 5,0% 2014 0,0% Riket 2014 0-6 år 7-17 år 18-24 år 25-44 år 5 45-64 år 65-79 år > 80 år Näringsliv och arbetsmarknad Utbildningsnivå Kommunen samverkar med företagen i kommunen och vill tillsammans skapa ett positivt företagsklimat som inspirerar människor till att starta, driva och utveckla företag. Utbildningsnivån är viktig för att företagen ska kunna rekrytera utbildad personal och är även en viktig konkurrensfaktor vid företagens framtida val av etableringsort. Surahammar har lika hög andel invånare med tre års gymnasial utbildning som både länet och riket. Däremot är andelen invånare med eftergymnasial utbildning något lägre än länet och betydligt lägre än riket. Kommunen driver tillsammans med den lokala företagsorganisationen Företagarna ett projekt som heter Optimalt Företagsklimat. Syftet med projektet, som löper på två år, är att arbeta fram en handlingsplan för att nå den sedan tidigare framtagna näringslivsstrategin som finns i kommunen. För Surahammars utveckling är det viktigt att underlätta tillgången till utbildning för både företag och enskilda. I kommunen finns framgångsrika tillverkningsföretag där Uponor är den största privata arbetsgivaren. Idag finns en mångfald av företag inom olika branscher bl.a. har vi ett kluster av företag inom internetförsäljning. Under 2014 slutfördes ett mycket lyckat projekt som hette Företagsutveckling Surahammar, som var finansierat av Europeiska Socialfonden. Projektet riktade sig till redan etablerade företag och dess kompetensutveckling. En viktig faktor för att kommuninvånarna ska ha möjlighet till högre utbildning är en bra infrastruktur så att människor lätt kan ta sig till orter med högskola och universitet Till årets företagare utsågs Henrik Levay som driver Smedja Levay AB i Ramnäs Hantverkshus. Totalt fanns 461 företag vid utgången av 2014, vilket är en ökning med 10 företag jämfört med året innan. Av dessa är merparten enmansföretag. Infrastruktur Många företag i Surahammar är verksamma inom industrin och många har drabbats av den minskade exporten. Trots denna påverkan visar arbetsförmedlingens statistik att den sammantagna arbetslösheten inklusive personer i program med aktivitetsstöd minskade med 0,7 % år 2014 i jämförelse med 2013. Enligt statistiken var 6,6 % av Surahammars kommuns invånare i åldern 16 – 64 år arbetslösa eller i program under år 2014 (länet 7,5 %). Det är viktigt att erbjuda invånarna väl fungerande kommunikationer, främst för att skapa större funktionella arbetsområden. Pålitligare och snabbare förbindelser är en förutsättning för att fler ska resa kollektivt och där för kommunen en ständig dialog med trafikhuvudmannen. Kollektivtrafikresandet måste öka för att minska miljö- och klimathoten. Den nya satsningen på tågtrafiken där tåg körs direkt till Stockholm utan byte i Västerås har slagit väl ut under året. Planerna för 2015 är därför att utöka turerna till att inte endast omfatta helger utan även vardagar. Detta kommer att medföra bättre förutsättningar för långpendling från kommunen. Restiden är 1 timme 44 min från Virsbo, 1 timme 36 min från Ramnäs och 1 timme 31 min från Sura. Boende Den största framgångsfaktorn gällande tillväxt för en kommun är befolkningen. Surahammars kommun kan erbjuda både attraktiva bostäder och boendemiljöer i alla tre tätorterna samtidigt som kommunen har närheten till Västerås. Från 15 december 2014 gäller nya tidtabeller för Expressbusslinje 514 med avgång en gång i timmen vid rusningstrafik, vilket gör det enklare att pendla både till och från Surahammars kommun. Under 2014 påbörjades omvandlingen av gamla högstadieskolan i Surahammar till att bli boende för personer över 50 år. Totalt har 22 lägenheter, både 2:or och 3:or, byggts och är inflyttningsklara 1 april 2015. 6 VIKTIGA HÄNDELSER Försäljning av fjärrvärmen Kommunen har under en längre tid haft förhandlingar med Mälarenergi angående en övergång av fjärrvärmeverksamheten. Under våren kunde en försäljning genomföras och fjärrvärmeverksamheten såldes den 1 maj 2014. Digitalisering och förstelärare Den tidigare påbörjade digitala satsningen i kommunens skolor har fortsatt och inom förskolan finns en MAC-dator och en iPad på varje avdelning. Grundskolan har utökat antalet förstelärare från 2 personer till 12 personer. Branden i Västmanland Branden i Västmanland är den enskilt största som har drabbat Sverige i modern tid. De fyra kommunerna som drabbades är Surahammar, Sala, Fagersta och Norberg. Arbetet med att hantera denna situation genomfördes med hjälp av personer från hela landet och det kommer att fortgå ett bra tag framöver. När den akuta situationen var över började arbetet med utvärderingar, dokumentation och hur ska kommunerna gå vidare med framtida händelser som kommer efter branden. Comeniusprojektet Hammarskolan stod som värd för ett femtiotal elever och lärare från sju europeiska länder inom det Comeniusprojekt som skolan deltar i. Fler demensboendeplatser Socialnämnden har fattat beslut om att utöka antalet platser på demensboendet på Källbo i Surahammar från åtta till tolv platser. Invigning av Ramnäs Cykelpark Ramnäs cykelklubb har under året iordningsställt en cykelpark som till största delen finansierats med medel från arvsfonden. Invigning av Kulturhistorisk vandringsled Den historiska vandringsleden med dess informationstavlor som berättar om olika platser och Surahammars historia, invigdes i juni månad. Det är ett promenadstråk som börjar vid Stenhuset går via Förrådsholmen, Kanalbanken och åter till Stenhuset. Konstutställningar Virsbo Under året har ett flertal konstutställningar ägd rum i Virsbo. Kvarteret Vråken Under våren påbörjades rivningen av gamla Skogslundsskolan. Under hösten har totalt 22 lägenheter byggts i den gamla skolan och är inflyttningsklara 1 april 2015. 7 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden vilket leder till krav på långsiktig planering. Det vill säga väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot behoven på längre sikt. Förbrukas det mer pengar än som kommer in ett år innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer som måste betala för denna överkonsumtion. Resultat (mkr) 25,0 20,0 15,0 10,0 Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det ska upprättas mål och riktlinjer som är av betydelse och som omfattar både ekonomi och verksamhet. 5,0 0,0 2010 Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige i Surahammar de finansiella mål som ligger till grund för uppföljning och värdering av kommunens ekonomiska hushållning nästkommande år. Nya lagregleringar säger att riktlinjerna ska ta sin utgångspunkt från det ekonomiska läget samt att de även bör ha ett långsiktigt perspektiv. 2011 2012 2013 2014 Resultatutjämningsreserv Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under angivna förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. På så sätt skapas större stabilitet för verksamheterna. Då det är frivilligt att tillämpa RUR finns det ett stort lokalt utrymme hur hanteringen ska utformas, men det ska framgå i riktlinjerna för god hushållning och fullmäktige ska besluta om hur reserven ska hanteras. Resultat Surahammars kommuns ekonomiska resultat är positivt för fjortonde året i rad. Resultatet för 2014 uppgår till 18,9 miljoner kronor. Med det resultatet når vi resultatmålet på 2 % av skatteintäkter och bidrag och överstiger budgeterat resultat med 14 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget förklaras främst av att kommunen har kvar medel ur oförutsedda posten, mer intäkter från staten samt avtal som omförhandlats gällande företagshälsovård och lokaltrafik. Fullmäktige har inte beslutat i sina riktlinjer om reservering till resultatutjämningsreserv för år 2014. Resultatet för hela koncernen uppgår till 24 miljoner kronor. 8 FINANSIELLA MÅL Under år 2001 antog Surahammars kommun dels en ekonomistyrningsplan och dels mål och riktlinjer för kommunens ekonomiska hållbarhet. Dessa mål och riktlinjer ska omarbetas under år 2015. Mål och riktlinjerna är utformade så att de dels ska visa åt vilket håll kommunen är på väg och dels situationen vid ett speciellt tillfälle. De övergripande finansiella målen kan sammanfattas och rangordnas enligt nedan: 1. 2. 3. 4. Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat Nyinvesteringar ska finansieras fullt ut med skattemedel Säkerställande av pensionsskuldsutbetalningen ska ske Återbetalning av låneskulden Punkt 3 är ännu ej aktuell eftersom tillförda medel saknas i tillräcklig utsträckning för att göra eventuella placeringar. Utfall Utfall Utfall 2014 2013 2012 Positiv > 2% 96% 98% Positiv 18 920 3,9% 94,7% 96,1% 17,5% 19 998 4,2% 93,7% 95,8% 14,3% 3 996 0,9% 97,1% 99,1% 10,7% > 100% 451,8% 327,5% 195,1% 38,2% 55,8% 58,2% -- -- -- M ål 1 - Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat Mål Resultatutveckling (tkr) Nettoresultatandel av skatteintäkter Nettokostnadsandel totalt exkl. finans Nettokostnadsandel totalt inkl finans Soliditet M ål 2 - Nyinvesteringar ska finansieras fullt ut med skattemedel Självfinansiering av årets investeringar Årets nettoinvesteringar /planenliga avskrivningar 100-102% M ål 4 -Återbetalning av låneskulden Amortering ska göras med 50% av årets resultat En förutsättning för att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att följsamheten mellan löpande intäkter och kostnader är god. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto visar hur stor del av skatteintäkterna som används i den löpande verksamheten. För att klara ekonomisk hushållning bör detta mått ligga på 97- 98%. Nettokostnadsandelen ligger bra till i förhållande till kommunens mål. 9 EKONOMISK ANALYS Styrelser och nämnders resultat Kommunalskatt, % En viktig del i den finansiella kontrollen utgörs av kommunens budgetföljsamhet. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelse och nämnder klarar av att bedriva sin verksamhet inom givna ramar. Den nämnd som uppvisar störst positiv avvikelse jämfört med budget är Kommunstyrelsen där merparten kan förklaras av att kommunens post för oförutsedda utgifter endast utnyttjades med 701 tkr jämfört med budgeterat 4 650 tkr. Budgetavvikelsen för alla nämnder blev +10,3 mkr. 2014 Budge t Utfall Avvik e ls e Kommunsty relsen 129,7 120,0 9,7 Barn- och bildningsnämnden 154,7 154,3 0,5 Socialnämnden 152,2 153,6 -1,4 5,6 4,0 1,6 442,2 431,9 10,3 Sum m a 2012 2011 2010 Kommunen 22,31 22,31 22,31 22,19 22,19 Landstinget 10,38 10,38 10,38 10,50 10,50 TOTALT 32,69 32,69 32,69 32,69 32,69 Alla kommuner är genom inkomstutjämningen garanterade 115 % av medelskattekraften, vilket innebär att staten skjuter till mellanskillnaden i inkomstutjämningsbidrag. Styrelser och nämnder, nettokostnader (mkr) By gg- och miljönämnden 2013 Under år 2014 fick Surahammars kommun 78,3 mkr i inkomstutjämningsbidrag. Övriga statsbidrag som Surahammar fick år 2014 är regleringsbidrag (2,3 mkr) och strukturbidrag (1,0 mkr). Intäkter i övrigt är verksamhetsanknutna avgifter, som tas ut av brukarna för tillhandahållna tjänster samt hyror. Beträffande verksamheternas intäkter är de 11,5 mkr högre än de budgeterade. Främsta anledningen är att en stor del av intäkterna från Migrationsverket (4,4 mkr) inte var budgeterade samt att kommunen erhöll ytterligare nästan 1,0 mkr i statsbidrag för mest sjuka äldre. Gällande branden i Västmanland, som startade i slutet av juli fick kommunen 2,0 mkr i bidrag från staten vilket även motsvarade kommunens kostnader. Intäkter och kostnader Skatteintäkterna och de generella statsbidragen är kommunens dominerande inkomstkälla och svarade 2014 för 84 % av kommunens intäkter. Intäkternas storlek är beroende av skattesatsens nivå och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Surahammars kommuns egna skatteunderlag ökade med 1,5 % vid den senaste taxeringen (2013 års inkomster). Kostnaderna för år 2014 uppgick för den kommunala verksamheten till 527,7 miljoner kronor i jämförelse med de budgeterade kostnaderna på 532,5 miljoner kronor. Den kommunala skattesatsen är oförändrad mellan år 2010 och 2014. Skatteväxling för hemsjukvården (+0,16 %) och kollektivtrafiken (-0,04 %) ägde rum 2012. Kommunens avskrivningar blev 0,9 mkr högre än budgeterat. I detta ligger nedskrivningskostnader för tre skolor med (2,3 mkr). 10 Investeringar och självfinansieringsgrad Under 2014 har kommunen nettoinvesterat för 10,0 mkr jämfört med 13,5 mkr år 2013. De största projekten som avslutats under året är Björnstugan och upprustningen av Virsboskolan som delvis blivit färdig. Ytterligare två projekt som blivit färdiga är uterum på äldreboendet Österängen samt renovering av hopptornet på Campingbadet. Under 2015 beräknas resterande del av Virsboskolan vara färdigställd. Kommunens finansnetto är -7,1 mkr, vilket kan jämföras med 2013 då finansnettot uppgick till -10,1 mkr. Främsta orsaken till förbättringen är att två relativt stora lån omsattes under året till lägre ränta vilket påverkar finansnettot positivt. Under år 2014 har ingen nyupplåning skett i kommunen. Löpande amorteringar har skett med 2,8 mkr och ett lån på 4,2 mkr har lösts i sin helhet under året. Kommunens låneskuld har därför minskat och uppgick den 31 december 2014 till 290,7 mkr. Låneskulden utgör en ränterisk där en procents höjning av räntan innebär ökade kostnader med 1,6 mkr/år på kort sikt. Det är viktigt att kommunen har en bra balans mellan fasta och rörliga lån för att minimera risken och för Surahammars del löper 160 mkr med rörlig ränta (55 %) och 133 mkr med fast ränta. Avskrivningarna för 2014 blev 0,9 mkr högre än budget. Investeringar (mkr) 100,0 80,0 60,0 Under året har kommunen haft en mycket god likviditet i förhållande till sina betalningsströmmar och likviditeten uppgick vid årsskiftet till 95,8 mkr. Det är en förbättring då likviditeten vid årets början uppgick till 56,9 mkr. Likviditeten visar på betalningsberedskapen på kort sikt och sammantaget bedöms den vara god för kommunen. 40,0 20,0 0,0 2010 2011 2012 2013 Nettoinvesteringar 2014 Avskrivningar Investeringsutrymmet för 2014 uppgick till 45,1 mkr vilket innebär att årets investeringar finansierats helt med egna medel. Låneskuldens utveckling (mkr) 320,0 310,0 300,0 290,0 280,0 270,0 260,0 250,0 240,0 230,0 Självfinans iering % 500,0% 4 5 1,8 % 400,0% 3 2 7 ,5 % 300,0% 19 5 ,1% 200,0% 100,0% 3 1,7 % 3 4 ,5 % 2010 2011 2010 2011 2012 2013 2014 2013 2014 0,0% 2012 2013 2014 Finansnetto (mkr) Tillgångar och skulder 2010 Kommunens ekonomi är utsatt för olika typer av finansiella risker. Flera av dessa kan reduceras via en genomtänkt finanspolicy och en aktiv omvärldsbevakning. Vikande skatteunderlag och förändringar i skatteutjämningssystemet är exempel på händelser som drastiskt kan förändra kommunens finansiella ställning. 0,0 -2,0 -4,0 -6,0 -8,0 -10,0 -12,0 Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och borgensavgifter, samt finansiella kostnader bestående av räntekostnader på kommunens upptagna lån och pensionsskuld. 11 2011 2012 Avsättningar Kommunen har haft två avsättningar, som gjordes innan rekommendationen för avsättningar och ansvarsförbindelser (RKR 10.2) omarbetades. Leasing ( tkr) 2014 Operationell leasingavtal > tre år Årets kostnader inv enarier & utrustning Årets kostnader fordon Årets kostnader hy ra Den ena avsättningen gjordes för att möta avvecklingskostnaderna inom Kolbäcksådalens gymnasieförbund och den andra avsåg skolomställning. 1 891 1 550 1 518 Fram tida leasingavgifter inventarier utrustning och hyra som förfaller inom ett år som förfaller senare än ett år men inom fem år senare än fem år Båda avsättningarna har upplösts under år 2014. Fram tida leasingavgifter fordon som förfaller inom ett år som förfaller senare än ett år men inom fem år senare än fem år Leasingåtaganden Kommunen leasar bilar och vissa inventarier samt hyr skolan i Ramnäs av Ramnäs Fastigheter AB, som är ett helägt dotterbolag till Surahammarshus Förvaltnings AB. Leasingkostnaden för skolan är 1 518 tkr per år. Avtalet tecknades på femton år och löper till år 2026. 3 020 8 249 10 626 1 863 2 328 0 De höga framtida leasingbeloppet beror på att hy ran för skolan finns med fram till år 2026. Soliditet Merparten av kommunens leasingavtal löper på 36 månader. Under år 2014 leasades bilar och transportmedel, med avtalstid 36 månader, för 1 550 tkr (1 716 tkr år 2013). Inventarier leasades för 1 891 tkr (1 663 tkr), varav trygghetslarm 978 tkr (722 tkr). Under år 2014 har kommunen leasat hjälpmedel från landstinget med 450 tkr, som ingår i kostnaden för leasade inventarier. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten kan beskrivas som ett mått på kommunens långsiktiga ekonomiska styrka. Förändringen i detta finansiella mått är beroende av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar samt det ekonomiska resultatet. Kommunen bedriver verksamhet i externt förhyrda lokaler, där avtalstiden understiger tre år men med möjlighet att förlänga med ett år i taget om ingen uppsägning inkommer. Hyreskostnaden för detta uppgick till 4 273 tkr, vilket är en ökning med 50 tkr från föregående år. Ju högre soliditeten är desto mindre är kommunens låneskuldsandel. Surahammars kommun ligger under rikssnittet för soliditet för kommuner i liknande storlek. Den låga andelen egenfinansiering gör att kommunen är känslig för ekonomiska påfrestningar. Inkluderas ansvarsförbindelsen för pensionsskuld blir utfallet negativt, -30,9%. När det gäller leasingavtal som är operationella, överstiger tre år och inte är uppsägningsbara ska upplysningar lämnas enligt RKR 13.2. För de avtal Surahammars kommun har där avtalstiden överstiger tre år är avtalstiden för inventarier mellan fyra och sex år och för avtalet gällande hyra av skolan i Ramnäs på femton år. Kommunens soliditet har blivit avsevärt mycket bättre de senaste två åren till följd av goda resultat. Soliditeten år 2014 uppgår till 17,5 % vilket är en ökning med 3,2 procentenheter mot föregående år. 30,0% 20,0% 10 ,9 % 10 ,7 % 10 ,7 % 14 ,3 % 17 ,5 % 10,0% 0,0% -10,0% 2010 2011 2012 2013 - 4 2 ,5 % - 4 1,2 % - 3 9 ,3 % - 3 7 ,3 % 2014 -20,0% -30,0% - 3 0 ,9 % -40,0% -50,0% Soliditet 12 Soliditet inkl. pensionsskuld Borgensåtaganden och pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser (mkr) Surahammars kommuns samlade borgensansvar uppgick till 267,7 mkr vid årsskiftet 2014-12-31, en minskning med 63,6 mkr. 2014 Pensionsavsättningar Pensioner som ansvarsförbindelser Den stora minskningen av borgensåtaganden härrör till att kommunen sålde bort fjärrvärmedelen från det kommunala bolaget Surahammars KommunalTeknik AB till Mälarenergi under år 2014 och därmed kunde lån lösas i bolaget och borgenåtaganden minska i kommunen. Finansiell placering 2013 36,9 33,7 258,5 269,0 0,0 0,0 Sum m a pe ns ions förplik te ls e r 295,4 302,7 Återlånade medel 295,4 302,7 Balanskravsavstämning Kommunallagen anger att kommunens ekonomi ska planeras och styras så att ett resultat i balans uppnås där intäkterna ska överstiga kostnaderna i både budget och utfall. Om intäkterna är lägre än kostnaderna något år ska detta återställas inom de närmaste tre åren. Lagen medger att avvikelse från denna regel får ske om kommunen kan åberopa synnerliga skäl och kommunen slipper då återställningen. Under vissa villkor är det möjligt att reservera till, eller disponera medel från en Resultatutjämningsreserv (RUR) Vidare under året har kommunen gått in i ett nytt borgensåtagande på 30,0 mkr för det helägda bolaget SurahammarsHus AB för ombyggnation av skolan i Surahammar till lägenheter. Borgensåtagandet gällande VAFAB har ökat med 1,3 mkr jämfört med år 2013. Till Surahammars KommunalTeknik AB finns en generell säkerhet på 41,8 mkr som ej var utnyttjad vid årsskiftet. Kommunen ska upprätta en balanskravsutredning vid varje bokslut där huvudprincipen är att realisationsvinster inte ska räknas in bland intäkterna. Genom de nya reglerna gällande RUR ökar tydligheten genom att balanskravet avser ett specificerat balanskravsresultat. Surahammars kommun är medlem i Kommuninvest och har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges samtliga förpliktelser. Särskilt regressavtal finns som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna. Balanskravsutredning (mkr) Kommunen har inte gjort några borgensförluster under 2014. Årets resultat Kommunens skuld till arbetstagare och pensionstagare redovisas enligt den kommunala redovisningslagen. Modellen kallas för blandmodellen, vilket innebär att pension som intjänats före 1998 tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensioner intjänade efter 1998 redovisas som skuld i balansräkningen. 0,0 Vissa realisationsv inster enl undantagsmöjlighet 0,0 Vissa realisationsförluster enl undantagsmöjlighet 0,0 Orealiserade förluster i v ärdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat Balanskrav sunderskott från tidigare år Sum m a Balanskravsresultat att reglera I kommunens finansiella mål och riktlinjer finns som mål att utbetalningarna för denna skuld ska säkerställas, när ekonomin så tillåter, genom att avsätta pengar (placeringar) eller lösa in delar av ålderskollektivet (partiell inlösen) för att minska utbetalningarna framöver. 0,0 + 18,9 medel till resultatutjämningsreserv sy nnerliga skäl (ändrad RIPS-ränta) Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. + 18,9 Samtliga realisationsv inster 0,0 + 18,9 0,0 + 18,9 0,0 Sammanställningen visar att Surahammars kommun uppfyller balanskravet och att inga beslut behöver fattas om att täcka underskott under kommande räkenskapsår. Ansvarsförbindelsen för pensioner minskar med 10,5 mkr jämfört med år 2013. 13 Framtiden En ytterst viktig faktor för kommunen är befolkningen och den har under ett antal år minskat men under 2014 ökade befolkningen med 84 personer. Ett vikande befolkningsunderlag innebär minskade skatteintäkter och bidrag, vilket ger sämre möjligheter att upprätthålla kommunal service och tvärt om. Samtidigt sätter den förändrade befolkningsstrukturen press på kommunerna. I Surahammars kommun kommer antalet äldre att öka väsentligt under de närmaste åren och för att rymma de förväntade kostnadsökningarna kommer det att krävas anpassningar av verksamheterna. I SKL:s rapport i december påpekas att de resursbehov som följer av den demografiska förändringen framöver kommer leda till att kommunerna inte kommer att uppnå tumregeln gällande att resultatet ska motsvara två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Mer troligt är att kommunernas resultat istället motsvarar en procent. Kommunens strategiska arbete borde inriktas på att ”få fart” på befolkningsutvecklingen. Kommunen marknadsförs som den attraktiva mindre kommunen med bra boende, skola, attraktivt fritidsliv och endast tio minuters pendling till Västerås. Ett viktigt arbete som kommer att påbörjas under år 2015 är att fastställa en bredbandsstrategi för att se till att tillgången är den bästa för kommunen. Utvecklingen inom arbetsmarknaden är även viktig för kommunen då kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt försörjningsstöd har stark koppling till denna. Här är det viktigt att bibehålla och utveckla infrastrukturen så att medborgarna kan erbjudas goda kommunikationsmöjligheter för arbete och studier. Kommunen har haft relativt bra skatteunderlag under senaste åren och i SKL:s rapport i december förväntas skatteunderlaget öka starkt (4,8 procent) för kommunsektorn. Däremot tillkommer inga generella statliga tillskott, vilket innebär att intäktsförstärkningen från skatter och generella bidrag dämpas. 14 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Syftet med personalekonomisk redovisning är att återge och följa upp ett antal personalstrategiska nyckeltal samt att ge en samlad beskrivning över kommunens största investering och viktigaste resurs, medarbetarna. Redovisningen innehåller personalstatistik där jämförelse sker med föregående år. Antal 250 2 18 200 15 9 2013 100 Antal årsarbetare, vilket mäter det faktiska antal som arbetat i de olika verksamheterna exklusive olika former av frånvaro, har ökat något vilket är en följd av det ökade behov enligt ovan. Antal timavlönade medarbetare har ökat vilket är en negativ utveckling och ett viktigt område för att vända trenden i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. En bakgrund till införandet av önskad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg var bl.a. att minska timavlönade till förmån för tillsvidareanställdas önskemål om utökade anställningar. 17 2 150 Anställningar Antal anställningar mäts den 31 december och både antal tillsvidare och antal tidsbegränsade har ökat jämfört med samma datum 2013. En anledning till det är att så kallade konverteringar har skett, dvs. vissa tidsbegränsade avtal omvandlas enligt lag till tillsvidare efter viss tid. Ytterligare en anledning är ökade behov inom förskolan till följd av fler barn samt ökat behov av riktade resurser. Även behovet inom hemtjänst och särskilda boenden har ökat vilket lett till något fler anställningar. 229 70 50 9 87 91 81 95 72 2014 15 0 -25 26-35 36-45 46-55 56-60 61- Ålder Pensionsavgångar Sammanställningen i tabellen nedan bygger på att medarbetare går i pension vid 65 års ålder, men de flesta av kommunens medarbetare kan enligt lag stanna kvar i anställningen fram till 67 år. Kommunen står inför relativ stora pensionsavgångar de närmaste åren och det ställer krav på vår förmåga att arbeta strategiskt med framtida rekryteringar och att vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunen har under året deltagit i det länsövergripande projektet Lyskraft där ett delområde är att utveckla vårt lokala arbete med kompetensförsörjning, vilket innebär en rad olika områden och aktiviteter. Förtroendevalda och ledningsgrupp har initialt deltagit i utbildningen. Antal 30 Genomsnittlig sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger förhållandevis högt och inom verksamheten för äldre har sedan flera år medarbetarna möjlighet att önska sin sysselsättningsgrad en gång/år. Önskad sysselsättningsgrad är en viktig jämställdhetsaspekt och en konkurrensfaktor både för att behålla våra medarbetare och för att vara attraktiv arbetsgivare vid framtida rekryteringar. Ålderssammansättning Ålderssammansättningen bland de tillsvidareanställda medarbetarna visar enligt bilden nedan att den största gruppen återfinns inom åldrarna 46-55 år och därefter i gruppen 36-45 år. Under året har antal medarbetare upp till 35 år ökat varav nästan en fördubbling skett bland de som är yngre än 25 år. 25 20 22 23 24 22 20 15 10 17 5 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Årtal Sjukfrånvaro – förebyggande och hälsofrämjande arbete Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro innebär att all sjukfrånvaro ställs i relation till all arbetad tid, oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron ökade totalt något under 2014 och det är främst längre sjukfrånvaro. Inom kommunen är det stora variationer där Socialförvaltningen har en total sjukfrånvaro på 8,1 % och står därmed för den högsta andelen av sjukfrånvaron. Barn- och bildningsförvaltningen har en total sjukfrånvaro på 4 % och står för den lägsta andelen av sjukfrånvaron. På nästa sida syns utvecklingen över sjukfrånvaron totalt i kommunen de senaste fem åren. 15 Procent 7 6 5 4 3 2 1 0 4 ,4 2010 4 ,9 2011 5 ,6 2012 5 ,5 2013 6 ,2 2014 Årtal Det är av stor vikt att både det rehabiliterande och förebyggande arbetet fortgår och utvecklas. Under året har övergripande riktlinjer för rehabiliterande arbetet tagits fram och förankrats. Syftet med dessa är att tydliggöra våra olika ansvarsområden samt beskriva processen och olika funktioner. 2014 660,0 85,0 605,9 2013 638,0 76,0 601,1 varav timavlönade Andel tillsvidare anställda kvinnor Andel tillsvidare anställda män 70,04 71,22 89% 90% 11% 10% Genomsnittlig sysselsättningsgrad, tillsvidareanställda 2014 - kvinnor 93% - män 97% 2013 93% 98% Personalkostnader (tkr) Totalt Lönekostnad Total sjuklönekostnad Övertidsskuld exkl. PO Semesterskuld exkl. PO Uppföljningen av sjukfrånvaron pågår kontinuerligt i dialog med cheferna och under år 2014 har olika insatser, både rehabiliterande- och förebyggande, genomförts på grupp- och individnivå. Trots att vi mäter sjukfrånvarons utveckling är det viktigt att poängtera att hela 59 % av medarbetarna inte hade någon sjukfrånvaro alls under året. Kostnaden i form av sjuklön på ca 3,9 milj. visar endast en liten del av vad sjukfrånvaro egentligen kostar då den inte tar hänsyn till produktionsbortfall och merkostnader i verksamheten, individens lidande mm. From april har tjänsten sjuk- och friskanmälan införts i hela kommunen vilket upplevs positivt. Kommunens chefer och skyddsombud deltog i början av året i gemensam kompetensutveckling och målsättningen är nu att fortsätta med just gemensamma satsningar då det är av stor vikt att utveckla dialogen och kompetensutveckling inom området arbetsmiljö. Ergonomiföreläsningar för administrativa funktioner har genomförts med syfte att förebygga ohälsa. Många medarbetare nyttjar den hälsofrämjande förmånen på Ekängsbadet där bad och gym är kostnadsfri. Under våren sponsrade kommunen anmälningsavgiften till det motionsloppet ”Vårruset” i Västerås där ca 100 stycken deltog. Totalt har ca 1,2 miljon investerats under året i olika rehabiliterande, förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter. Antal anställningar - tillsvidare - viss tids - antal årsarbetare 2014 337 540 237 027 4 351 917 12 440 2013 322 483 226 946 3 955 837 12 450 Ålderssammansättning Tillsvidareanställda - 25 26-35 36-45 46-55 56-60 61Visstidsanställda -25 26-35 36-45 46-55 56-60 61- 2014 2013 15 81 172 229 91 72 9 70 159 218 87 95 10 9 27 22 8 9 7 14 18 27 3 7 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i % - kvinnor - män 2014 6,1 6,0 6,9 2013 5,5 5,7 4,2 Sjukfrånvaro -29 år Sjukfrånvaro 30-49 år Sjukfrånvaro 50 år Sjuk över 59 dagar 2,8 5,8 7,3 52,7 3,0 6,3 5,4 50,8 59% 61% 60% 63% 2014 16 4 2013 11 2 Andel medarbetare utan sjukfrånvaro* a med sjukfrånvaro upp till 0,99 % Pensionsavgångar - varav vid 65 år 16 VERKSAMHETSREDOVISNING STYRELSER OCH NÄMNDER KOMMUNSTYRELSEN Verksamhetsbeskrivning Enligt kommunallagen skall styrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har huvudansvaret för kommunens ekonomiska förvaltning. Detta sker genom budget- och uppföljningsprocesser, vilka finns reglerade i kommunens styrdokument. Nämnden består även av ledningsgrupp, övrig administration (ekonomi, löner, personal, post- och växel), kultur- och turism, IT-verksamhet, tekniska verksamheter samt de kommunalförbund där Surahammars kommun ingår. Enheten handhar även företagshälsovården, ansvaret för facklig verksamhet (MBL, skyddskommitté etc.) samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I den ekonomiska ramen för kommunstyrelsen som ”nämnd” ingår den politiska verksamheten med nämnder, kommunstyrelse och fullmäktige samt administrativt stöd. Där ingår även revisionen som både består av förtroendevalda (fem personer) samt köp av professionella revisorer. Inom detta område ingår även partistöd. Inom den tekniska enheten ingår fastigheter, grönområden, skog samt gator och vägar. Årets resultat Budget 2014 Utfall 2014 Avvikelse Utfall 2013 21 493 3 284 460 53 317 1 258 1 462 5 492 3 606 3 388 25 435 20 162 3 094 459 52 515 1 214 1 337 5 807 2 579 3 971 24 256 -787 4 963 6 107 127 -6 505 701 119 999 1 332 190 0 802 45 125 -315 1 027 -583 1 179 787 -215 547 -7 793 3 949 9 656 24 108 2 978 450 54 475 1 025 1 415 3 974 4 758 4 160 25 741 Centralförvaltning Politisk verksamhet Revision Köp av verksamhet Bidrag Facklig verksamhet Central vaktmästarenhet Personalvård Arbetsmarknadsåtgärder Fastigheter Upplösning avsättning skolomställning Parker o grönområden Gator o vägar Skogsvård Fastigheter ej bolagen, netto Oförutsett Summa 4 748 6 655 120 -5 712 4 650 129 656 Verksamheterna under Kommunstyrelsen visar ett överskott mot budget på totalt 9 656 tkr. 4 242 6 968 162 -4 952 53 129 558 Länstrafik/Brukslinjen uppvisar ett underskott om 880 tkr mot budget. Huvudorsaken är att fördelningen mellan skolskjuts och övrig trafik ändrats och att högre kostnader än tidigare belastar Länstrafiken. Varje år har kommunen valt att ha en post för oförutsedda utgifter. Under 2014 har denna inte utnyttjats så mycket och vid årets slut återstod det 3 949 tkr, som bidrar till att Kommunstyrelsen uppvisar ett stort överskott. Kostnaderna för gymnasieskolan är 881 tkr lägre än budgeterat. Orsaken är de skalfördelar som kunnat fås genom fördjupad samverkan med Västerås Stad. Det fortsatta samarbetet med Västra Mälardalens kommunalförbund har medfört att kostnaderna har blivit lägre än budget för bl.a. IT-verksamheten. 17 Avtalet med kommunens företagshälsovård har skrivits om under året och medfört betydligt lägre kostnader än budgeterat. Näringsliv Under 2014 har Näringslivsenheten arbetat vidare med att öka kommunikationen mellan företag och företag men också mellan företag och kommunen. Tekniska enheten uppvisar överskott på totalt 1 179 tkr. Den milda vintern har bidragit till att kostnaderna för el- och fjärrvärme blev 2 800 tkr lägre samtidigt som kostnaderna för reparationer och akut underhåll blev högre än budgeterat. Surahammars kommun samverkar aktivt med företagen för att utveckla näringslivet. Det har skapats mötesplatser som ger förutsättningar för företagare, politiker och tjänstemän att träffas och lära känna varandra. Att öka "kontaktytorna" mellan samhällets olika funktioner leder till ökad förståelse och utveckling. Dialogluncher har startats upp i kommunen där kommunalråd, kommunchef, näringslivsutvecklare och lokala företagare har träffats för gemensam lunch. Syftet med luncherna är att öka dialogen och att lokala företagen kan berätta vad som kan göras för att det ska bli lättare att driva och utveckla företag i Surahammars kommun. Årets verksamhet Under år 2014 fördjupade kommunen samarbetet ytterligare med Västra Mälardalens Kommunalförbund då kommunen bytte till samma ekonomisystem som övriga medlemskommunerna. Personalavdelningen har omarbetat avtalen med kommunens företagshälsovård och avtalen som gäller för bl.a. skolskjutsar har setts över. Tre av industritomterna vid 66:an, södra infarten till Surahammar har sålts under året vilket är mycket glädjande. Under året har förskolan Björnstugan färdigställts. Även stora delar av Virsboskolan har rustats under året men kommer att avslutas först år 2015. Under året har kommunfullmäktige med full enighet antagit en lokal näringslivsstrategi. Marknadsföring Informationsenheten har publicerat nio artiklar med kommuninformation i Västmanlands Läns Tidning, VLT. Det har varit olika teman; till exempel ITverktyg i barnomsorgen och företagande, såväl som ren information till invånarna och de som funderar på att flytta till kommunen. En besökskarta för åren 2014 och 2015 blev färdig i maj och de informationstavlor som finns runt om i kommunen uppdaterades. 18 Verksamhetsmål I budget för år 2014 fastställde Kommunfullmäktige verksamhetsmål för verksamheter under Kommunstyrelsen. I nedanstående tabeller redovisas utfall för dessa mål. Kanslienheten Process Mål Utfall Motioner, beredning av kanslienheten Underlag ska i 90 % av fallen vara överlämnat till politisk instans senast 45 arbetsdagar efter uppdragets mottagande Uppfyllt Process Mål Utfall Företagsbesök, planerade Nyhetsbrev via epost Minst 25 företag ska besökas 39 planerade företagsbesök Minst fyra brev ska skickas till kommunens företag Antalet Nyhetsbrev var 11 under året. Näringslivsenheten Informationsenheten Process Mål Utfall Webben, aktualitetshållande Uppdatering av samtliga sidor av webben ska ske minst var 6:e månad Det ska tillkomma minst en nyhetsartikel på webbens förstasida varje vecka. 70 % av alla sidor blev uppdaterade enligt målet Webben, nyhetsflöde Antalet nyhetsartiklar per arbetsvecka var i genomsnitt 3,4. Framtiden Kommunens IT-verksamhet kommer att omorganiseras under våren 2015 och ska övergå till förbundet inom VMKF. Kommunen kommer även att fördjupa samarbetet ytterligare då scanning av leverantörsfakturor införs, vilket ska skötas av förbundet för samtliga medlemskommuner. Centrum i Surahammar är en av kommunens stora utmaningar. Många lokaler står tomma och skulle behöva nya hyresgäster Under året har näringslivsenheten etablerat kontakter med de privata fastighetsägarna i centrum för att tillsammans försöka hitta lösningar. Ytterligare en utmaning är bristen på fiber för att skapa möjlighet till snabb datatrafik. Problemet finns främst på Enbärsvägen där många stora e-handelsföretag är etablerade. Många av de lokala företagen anger brist på tillgång till snabb datatrafik som ett tillväxthinder. Verksamheten för gator och vägar kommer att fortsätta sitt arbete med att byta ut den gamla gatubelysningen. Under 2015/16 kommer projektet ”Optimalt Företagsklimat” att genomföras. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Företagarna Hallstahammar-Surahammar, Surahammars kommun, Swedbank och Sparbanksstiftelsen. Även Svenskt Näringsliv stödjer projektet. Syftet med projektet är att förbättra företagsklimatet i Surahammars kommun. 19 BARN- OCH BILDNINGSNÄMNDEN Verksamhetsbeskrivning Barn- och bildningsnämnden svarar för pedagogisk verksamhet, bibliotek, badhus och föreningsstöd. Under 2014 har ansvaret för matproduktion och lokalvård flyttats till kommunstyrelsen. Grundsärskola erbjuds elever med utvecklingsstörning. Grundsär finns på Hammarskolan för samtliga årskurser. Centralt placerade finns skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, IT-pedagog, läspedagoger och verksamhetsutvecklare. Logoped- och psykologtjänst köps för utredningar och handledning av personalen. Den pedagogiska verksamheten omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola och fritidsgårdsverksamhet. En fristående förskola finns i kommunen. Förskolan består av sju förskolor. I Virsbo finns förskolan Galaxen, i Ramnäs förskolorna Åsen och Lärkan och i Surahammar finns förskolorna Äventyret, Ängsgården, Skogsgläntan och Björnstugan. Verksamheten leds av två förskolechefer. Förskolan Ekot är en fristående förskola och tillhör Ekot AB. Fritidsgård finns i Virsbo, Ramnäs och Surahammars tätort. I kommunen finns sex grundskolor: Virsboskolan i Virsbo (F-åk 6), Bäckhammarskolan (F-åk 6) i Ramnäs, Nytorpsskolan och Starbäcksskolan (åk F-åk 3), Tuppkärrsskolan (åk 4-6) och Hammarskolan (åk 7-9) i Surahammars tätort. Grundskolorna leds av fyra rektorer. Folkbibliotek finns i Virsbo och Surahammars tätort och i Ramnäs finns möjlighet att låna böcker. Kulturspåret erbjuder elever på mellanstadiet att under åttaveckorsperioder prova på olika kulturaktiviteter. Det kan vara film, läseklubb, teater, keramik, foto etc. Biblioteket har ett särskilt uppdrag att erbjuda tjänster och medier till språkliga minoriteter och personer med funktionsnedsättning. Vidare erbjuds service till studenter och ”boken kommer” för äldre och funktionshindrade. Utställningar och föreläsningar är andra aktiviteter som anordnas på biblioteket. Biblioteket anordnar också barnverksamhet i form av bl.a. knattebio och barnteater. Förskola erbjuds barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar arbetar eller studerar. Barn till arbetssökande och föräldralediga har möjlighet att vara i förskolan på deltid. Även barn med eget behov tas emot. Från och med 1 augusti det år barnen fyller 3 år gäller kostnadsfri allmän förskola, 15 tim/vecka. Ekängsbadet svarar förutom för badverksamhet även för simundervisning för skolans elever och vissa motionsaktiviteter. Förskoleklassen är en egen skolform för 6-åringar. Den är obligatorisk att anordna, men det är inte obligatoriskt att delta. Samtliga kommunens 6-åringar går dock i förskoleklass. Verksamheten finns på Virsboskolan, Bäckhammarskolan, Nytorpsskolan och Starbäcksskolan. Fritidshem (skolbarnomsorg) erbjuds barn mellan 6 och 12 år vars föräldrar arbetar eller studerar. Fritidshem finns på Virsboskolan, Bäckhammarskolan, Nytorpsskolan och Starbäcksskolan. Eleverna har vid behov rätt till skolbarnsomsorg upp t.o.m. 12 års ålder. 20 Årets resultat Budget 2014 Utfall 2014 Avvikelse Utfall 2013 40 293 30 721 18 353 14 845 10 650 7 100 2 382 -5 700 2 011 3 419 1 950 4 868 2 618 8 835 12 396 154 741 40 894 32 329 18 301 14 515 10 925 5 074 1 989 -5 566 1 591 3 308 1 833 4 809 2 478 9 030 12 741 154 253 -600 -1 608 52 330 -275 2 026 394 -134 420 111 117 59 139 -195 -345 489 38 795 32 381 16 592 16 437 9 629 6 854 1 616 -5 650 1 555 2 845 1 677 4 575 1 864 8 274 13 264 150 710 Förskolan Mellersta rektorsområdet Södra rektorsområdet Norra rektorsområdet Interkommunala ersättningar Skolskjutsar Centralt pedagogiskt Intäkter förskola/fritids Utvecklare, SYO, Kulturpedagog Elevvård Ekängsbadet Biblioteket Fritid Lokalvårdsgruppen Restaurangtjänst Summa Barn- och bildningsnämnden redovisar ett överskott jämfört med budget med 489 tkr. Skolornas utvecklingsarbete har haft fortsatt fokus på att utveckla undervisningen för att öka måluppfyllelsen. Förskolan har utökad bemanning dels för att nyckeltalet på i genomsnitt 19 barn på tre tjänster inte skall överskridas och dels på grund av att barn med behov av särskilt stöd har tillkommit. Satsningen på förstelärare har fortsatt och i kommunen finns från halvårsskiftet 2014 tolv tjänster som förstelärare. Tjänsterna är fördelade på alla skolor. Kostnaden för rektorsområdena överskrider budget på grund av att resurser tillsatts för barn med behov av särskilt stöd och utökat antal barn med behov av fritidsplats. Under året har tre delprojekt inom ”skapande skola” genomförts och filmprojekt har genomförts i årskurs ett, fyra och sju. Tuppkärrskolan har med framgång deltagit i tävlingen Lego League. De vann regionfinalen och gjorde bra resultat i den nordiska finalen i Köpenhamn. Interkommunala ersättningar överskrider budget främst på grund av att flertalet högstadieelever från Virsbo väljer annan skola. Skolinspektionen har genomfört en regelbunden tillsyn av skolverksamheten i Surahammars kommun. Skolinspektionen konstaterar att många elever ges en utbildning som fungerar väl utifrån de områden som granskats. Den samlade bilden av kunskapsresultaten visar dock att kommunen behöver bedriva ett fortsatt utvecklingsarbete så att alla elever når målen för utbildningen. Utifrån Skolinspektionens granskning har vissa förbättringsåtgärder genomförts under hösten 2014. Skolskjutsar ger ett överskott mot budget. Utvecklare visar ett överskott bl.a. därför att den budgeterade sommarskolan inte genomfördes sommaren 2014. Årets verksamhet För att ge plats åt alla barn vars föräldrar önskar förskola har en tillfällig avdelning varit i bruk under våren 2014. Förskoleverksamheten har erbjudit tillsyn till klockan 21.30 under vardagar. Biblioteket har fortsatt utvecklingen till en mötesplats för alla medborgare genom att bl.a. erbjuda föredrag, utställningar, musik och litteraturcirklar. Kommunen har deltagit i två matematikprojekt som startade under 2013. Det är dels den av SKL anordnade mattesatsningen PISA 2015 som fortsatt under 2014 och dels det av Skolverket anordnade ”mattelyftet”. ”Mattelyftet” avslutades officiellt vid halvårsskiftet 2014 men kommunen har fortsatt satsningen utan statligt stöd. 21 Verksamhetsmål Fokusområden Sammantaget kan konstateras att 2014 varit ett bra år resultatmässigt. En förflyttning av fokus till själva undervisningen och lärarnas vilja och beredskap att lära av varandra är definitivt framgångsfaktorer. Pedagogiska planeringar är till stor hjälp för eleverna att se och förstå vad de förväntas lära sig och formativ bedömning och coachning uppmuntrar eleverna i sin utveckling. Utmaningar till eleverna som lätt når skolans mål är ett område som behöver utvecklas mer, men arbetet är påbörjat och resultaten goda. Den största utmaningen är att hitta vägar att nå de elever som är i svårigheter, både socialt och inlärningsmässigt, och för detta behövs kraftsamling från fler håll än bara skolan. Under 2014 har arbetet med uppmärksammade områden inom skolan fortsatt: ˗ Studiero (läraren är ledare med tydlig struktur och rutiner) ˗ Mer medvetet arbete mot läroplanernas mål ˗ Bedömning och betyg ˗ Satsning på IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) ˗ Utmaningar för högpresterande elever ˗ Skolnärvaro ˗ Rutiner för stadieövergångar Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats mycket under året. Utvecklingsarbetet har koncentrerats på några viktiga metoder som forskningen visat vara framgångsfaktorer. Formativ bedömning och kollegialt lärande är två sådana faktorer som ger mycket positiva resultat. En tydlig målsättning, som att 40 % av alla satta betyg i alla ämnen ska vara A-C, har också stor betydelse för inriktningen på diskussioner och lärande i lärargrupperna. För ytterligare information om verksamhetsmålen hänvisas till ”Kvalitetsrapport för den pedagogiska verksamheten kalenderåret 2014”. Framtiden Antalet platser i förskolan har utökats från årsskiftet 14/15 genom att ytterligare en avdelning iordningställts på Ängsgårdens förskola. I Ramnäs har förskolan Lärkans lokaler utökats med en modul som tas i bruk under 2015. Förstelärargruppens betydelse är svår att avgöra efter en så kort period, men ambitionen är att de tillsammans med rektorerna ska bilda navet i kommunens skolutveckling. Kommunen kommer att fortsätta satsningen på att fler skall nå kunskapskraven och väsentligt fler skall nå de högre betygen. Satsningen på ämnesutveckling fortsätter och kommunen har för avsikt att anmäla intresse av att delta i statens satsning på ”läslyftet” med start höstterminen 2015. Resultat och måluppfyllelse Målsättningen i kommunen är att andelen betyg A-C ska vara 40 %. Vårterminen 2014 uppnåddes målet i sju av tio ämnen i årskurs sex och i tio av 16 ämnen i årskurs nio. Resultaten på ämnesproven var också bättre än på länge, framförallt i årskurs tre och sex. Upprustningen av Virsboskolan kommer att slutföras under 2015. Fr.o.m. januari 2015 har badhuset söndagsöppet och istället stängt på måndagar. 22 SOCIALNÄMNDEN Verksamhetsbeskrivning Individ och familjeomsorgen Socialnämnden har ansvar för hemsjukvården. Verksamheten omfattar individ- och familjeomsorgen, missbruksenheten, kommunpsykiatri, familjecentral, flyktingmottagningen och boende för ensamkommande. Individ- och familjeomsorgen svarar också för vuxenutbildningen. Boenden för ensamkommande flyktingungdomar finns på Knuthagsgatan och Hallonvägen. Inom verksamheten finns också gruppboenden och dagverksamhet för personer med funktionsnedsättning samt boendestöd och fritidsverksamhet. Även personliga assistenter, ledsagare enligt LSS, korttidsboende och avlastningshem för barn med funktionsnedsättning ingår. Verksamheten erbjuder bl.a. familjerådgivning, föräldrautbildning, tjejgrupper och gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Färdtjänst tillhandahålls för personer som på grund av funktionshinder inte kan använda allmänna kommunikationer. Vård och omsorg Hemtjänsten är organiserad i tre hemtjänstgrupper, en i vardera tätort. Verksamheten består av hemtjänst, serviceboende, gruppboende för dementa, vårdboende och korttidsboende för rehabilitering och avlastning. Dessutom ingår dagvård, rehabilitering i eget boende och hobbyverksamhet för pensionärer. Serviceboenden finns på Österängen i Surahammar, Städet i Ramnäs och Dynabacken i Virsbo. På Källbogården finns gruppboenden för dementa och vårdboende. På Källbogården finns dessutom ett korttidsboende samt dagvård. Socialnämnden erbjuder stöd till anhöriga i form av avlastningsplatser, dagvård för dementa och stöd till anhöriga som vårdar närstående i hemmet. Genom anhörigstöd erbjuds gruppverksamhet, samtalskontakt och kortare avlastning. Det finns tre gruppboenden för personer med funktionsnedsättning, två på Vallgatan i Surahammar och ett på Österängen. Årets resultat Individ och familjeomsorg Komvux Miss bruks enheten Global Psykiatrin LSS-boende i annan kommun Ledsagare, kontakt, stöd via LSS LSS- personlig assistent LSS-verksamhet exkl. personlig assistent Hemtjäns t inkl Dynabacken & Städet Larm Särskilda boenden inkl Österängen Sjukgymnastik/Arbetsterapi/Dagvård Kommunsjuksköterskor Färdtjänst Gemensamt Flyktingfonden Summa Budget 2014 Utfall 2014 Avvikelse Utfall 2013 25 414 1 326 2 775 0 1 417 500 1 181 7 153 22 441 30 558 1 135 39 173 4 224 9 113 1 350 4 443 23 612 2 423 3 971 -2 977 1 310 518 785 8 386 22 843 32 616 524 41 036 4 008 8 096 1 074 5 360 152 203 153 585 1 802 -1 097 -1 196 2 977 107 -18 396 -1 233 -402 -2 058 611 -1 863 216 1 017 276 -917 0 -1 382 27 130 1 664 3 173 -1 910 1 403 371 1 648 7 257 20 869 29 173 599 37 395 3 068 8 876 788 1 157 -1 000 141 660 23 Socialnämnden visar ett underskott på 1 382 tkr. Årets verksamhet Individ- och familjeomsorgen Ny socialchef tillträdde 11 augusti. Nya mål togs i nämnden under hösten och kan därför inte utvärderas till årets redovisning. Verksamheterna inom Individ- och familjeomsorgen uppvisar en stor positiv avvikelse i jämförelse med den tilldelade budgetramen. Främsta anledningen är minskade personalkostnader, som blivit en följd av att det inte har varit full bemanning av socialsekreterare under året. Individ och familjeomsorgen Kostnaden för försörjningsstöd minskade under 2014 för andra året i rad och understeg budgetramen med 476 tkr. Global, som arbetar med ensamkommande flyktingungdomar, visar ett överskott då verksamheten kostat mindre än intäkterna från Migrationsverket. Under 2014 är placeringar av barn och ungdomar fortsatt hög men har stabiliserats. Under året har ett antal placeringar av missbrukare skett. Missbruksenhetens överskridande mot budget beror på högre kostnader för placeringar, då ett flertal placeringar övergått från barn/ungdom till vuxen under året. Under året har nya riktlinjer tagits fram för att börja arbeta mer aktivt mot arbetslösheten och flyktinggrupper. Kostnaden för den kommunala vuxenutbildningen har varit 1 097 tkr högre än budgeterat då fler personer studerat på yrkesutbildningar under hösten 2014. Vård och omsorg Ett stort problem år 2014 har varit långa väntetider, framförallt till demens- och vårdboende, där ett beslut ska fastställas inom tre månader. Under år 2014 har väntetiden varit ca sex månader. Kommunens brist på platser har medfört att medicinskt färdigbehandlade patienter inte kunnat flytta hem utan varit kvar på sjukhus till en kostnad av ca 700 tkr. Kommunens egna korttidsplatser har därför utökats under året. Vård och omsorg Äldre- och handikappomsorgen uppvisar ett stort underskott totalt sett med 3 957 tkr i jämförelse med den tilldelade budgetramen. Främsta anledningen är ökade personalkostnader inom ett flertal olika verksamheter. Arbetet under hösten har varit att hitta lösning på att förtäta antal platser i befintliga boenden. Förslag finns att Centralpunkten, som har sin verksamhet på Österängen, görs om till boende med ca sju platser. Centralpunktens verksamhet är då tänkt att flytta till lokaler på Ängsgården. Hemtjänsten har haft högre vårdtyngd än beräknat under hela året, vilket har medfört att extra personal varit inne kontinuerligt. För särskilda boenden är det i första hand demensboende som överskrider budget då verksamheten utökats med fyra platser fr.o.m. hösten 2014. Högt tryck på hemtjänsten, inte speciellt många fler brukare men betydligt mer vårdkrävande, vilket har medfört konsekvenser genom mer personal och att vissa mål inte kunnat tillgodoses. Målet gällande social och fysisk aktivitet till alla har exempelvis inte varit möjligt under året i den utsträckning som varit önskvärt. Personalen har trots det ordnat gruppaktiviteter. LSS-verksamheten har haft högre kostnader när det gäller den dagliga verksamheten då fler ansökt om detta och en ny grupp, Björken, startade i augusti. När det gäller boende är det utökad bemanning som leder till överskridandet av budgeten. Daglig verksamhet inom området för funktionshindrade har utökats med en avdelning fr.o.m. augusti p.g.a. att fler personer har sökt insatser. LSS- personlig assistentverksamheten har även haft högre personalkostnader än beräknat. Inom omvårdnadslyftet har 39 i personalen antingen genomfört någon gymnasiekurs eller validerat en kurs. Ingen hel omvårdnadsutbildning har genomförts. 24 Framtiden Individ och familjeomsorgen Dagverksamheten för omsorgstagare inom LSS kommer att flytta under våren 2015 till nya större lokaler för att anpassa den större verksamheten med fler brukare. Det förebyggande arbetet måste utvecklas så att antalet placeringar framförallt på institution kan hållas nere. Antalet äldre kommer att öka väsentligt under de närmaste åren. Även om de äldre förväntas bli friskare än idag så kommer det ändå att innebära att kostnaden för äldreomsorgen kommer att öka kraftigt. Antalet platser i särskilda boende måste utökas och antalet personer med hemtjänst kommer att bli fler. Vård och omsorg Nya trygghetslarm, digitalt analoga, kommer att installeras inom kommunen. Under år 2015 kommer mycket att hända gällande tekniken inom äldre- och handikappomsorgen. Ett nytt datasystem införs, Pulsen Combine, för dokumentation och hemtjänsten kommer att införa teknik som innebär kvalitetssäkring för att brukarna får den insats de är beviljade. Nämnden kommer då även att få tydliga nyckeltal varje månad om var personalen lägger sin tid ex planering och tid hos kund, som bör ligga på 75 % av arbetstid. I dagsläget har vi ingen uppfattning hur tiden förläggs. 25 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Verksamhetsbeskrivning Plan- och byggkontoret Vidare tar Bygg- och Miljönämnden beslut i de frågor som kommunfullmäktige delegerat till nämnden, yttra sig och lämna de upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Plan- och byggkontoret handlägger ärenden som rör byggande och planering samt tillstånds och tillsynsverksamhet, upprättar detalj- och översiktsplaner, ansvarar för kommunens kartverksamhet, byggnads- och fastighetsregister, adress- och lägenhetsregister, storkopiering internt/externt, adressering, bygglovshantering, bostadsanpassning, ventilationskontroll, hissar, energideklarationer, trafikföreskrifter samt trafikfrågor m.m. Miljökontoret Miljökontoret bedriver tillsyn enligt lagstiftningen inom områdena miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel. Dessutom handläggs naturvårdsfrågor inom kontoret. Tillsynen bedrivs genom inspektioner, provtagningar, information och rådgivning till verksamhetsutövare, näringsidkare och privatpersoner. Förvaltningen behandlar frågor rörande vägsamfälligheter, skrotbilar, blomlådor samt enkelt avhjälpta hinder (EAH) till kommunala offentliga lokaler och platser i kommunen. Kontoret servar allmänheten, kommunen och kommunens bolag med handlingar, kartunderlag och ritningar. Årets resultat Bygg och Plan Vägs amfälligheter Miljö- och hälsoskydd Bostadsanpassning Summa Budget 2014 Utfall 2014 Avvikelse Utfall 2013 2 511 92 1 347 1 650 5 600 1 416 105 1 003 1 512 4 036 1 095 -13 344 138 1 564 1 881 85 869 1 955 4 790 Bygg- och miljönämnden visar ett överskott mot budget på totalt 1 564 tkr. arkitekt. I slutet av 2014 har kartteknikern fått en ny titel - Planarkitekt. Under stora delar av året har tjänster varit vakanta vilket har medfört att personalkostnaderna understiger de budgeterade för alla verksamheter inom nämnden. På plankontoret har utgifter kopplat till detalj- och översiktsplanen har varit låga. Bygg I början av april började en kvalificerad administratör som slutade sin anställning under sommaren. Byggnadsinspektören blev sjukskriven i september och har varit det under resterade av 2014. När den kvalificerade administratören slutade startades omedelbart en rekryteringsprocess för att hitta en byggnadsinspektör. Kommunen anställde en ny byggnadsinspektör vilket var en mycket lyckad rekrytering. Under senhösten tog kommunen hjälp av Hallstahammars kommun kring handläggning av parkeringstillstånd samt KAK:s bostadsanpassningshandläggare. Personalsituationen under 2014 har inneburit att arbetet inom byggs områden har haltat under vissa perioder och ibland har väntetiden blivit lång. Läget stabiliserade sig under sista kvartalet och är nu stabilt. I slutet av 2014 har väntetiden på bygglov, parkeringstillstånd samt bostadsanpassning oftast effektuerats på mindre än en vecka. Årets verksamhet Plan Kommunens karttekniker har under året producerat digitala kartor, illustrationer etc. i bland annat verktyget QGIS. Dessa kunskaper har också används i arbetet med den nya översiktsplanen. Översiktsplaneprocessen fortlöper och kommer att ställas ut i början av 2015. Samtliga kartor och illustrationer har gjorts av kartteknikern. Vidare har kartteknikern hjälpt informationsansvarige med bilder till Surahammar.se samt samverkat med andra kommuner i länet. Under 2014 har också kartteknikern genomfört sin första detaljplaneprocess tillsammans med en extern 26 Livsmedel Miljö Totalt har 278 ärenden inkommit till miljökontoret under året. Sedan år 2014 har alla naturvårdsfrågor förutom kalkning av sjöar avvecklats. Miljökontoret har haft förstärkning från Västerås miljö- och hälsoskyddsförvaltning för att få hjälp med livsmedelstillsynen samt verksamhetsplanering. Denna insats var också ett led i en kompetensförstärkning av befintligt inspektör samt chef som inte arbetat med livsmedelstillsyn tidigare samt verksamhetsplanering enligt livsmedelslagen. Kontrollbesöken under 2014 har varit 37 stycken till antalet och bedrivits oanmälda. Registreringar har genomförts för 9 verksamheter. Totalt har 72 ärenden handlagts av miljökontoret. Hälsoskydd Under första halvåret 2014 var den ordinarie livsmedelsinspektören föräldraledig. Miljökontoret har haft förstärkning från Västerås miljö- och hälsoskyddsförvaltning för att få hjälp med livsmedelstillsynen samt verksamhetsplanering. Denna insats var också ett led i en kompetensförstärkning av befintligt inspektör samt chef som inte arbetat med livsmedelstillsyn tidigare samt verksamhetsplanering enligt livsmedelslagen. Kontrollbesöken under 2014 har varit 37 stycken till antalet och bedrivits oanmälda. Registreringar har genomförts för 9 verksamheter. Totalt har 72 ärenden handlagts Naturvård Kalkning har skett av 8 sjöar inom kommunen, 85 % av kalkkostnaden har erhållits som statligt bidrag. Verksamhetsmål Miljökontoret Proce s s M ål Antal be s lut Antal be s lut s om s ke tt inom m åle t % Anmälan enligt § 38 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Beslut ska i 90 % av fallen fattas inom 20 arbetsdagar från mottagandet 0 0 100 Anmälan om installation av värmepump Beslut ska i 90 % av fallen fattas inom 10 arbetsdagar från mottagandet 21 21 100 Ansökan om tillstånd för enskild avloppsanläggning Beslut ska i 90 % av fallen fattas inom 15 arbetsdagar från mottagandet 7 7 100 Registrering av livsmedelsanläggning Beslut ska i 90 % av fallen fattas inom 20 arbetsdagar från mottagandet 9 9 100 Framtiden Processen med översiktsplan fortlöper och den kommer att ställas ut i början av 2015. 27 FINANSIELLA RAPPORTER RESULTATRÄKNING (TKR) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kommune n B udge t 2014 Not 1, 8 81 111 2, 8 -532 515 varav pensionsutbetalningar -12 000 Avskrivningar 3 Ve rks amhe te ns ne ttokos tnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Re s ultat före e xtraordinära pos te r Utfall 2014 92 666 -527 718 4 5 6 7, 8 Utfall 2013 100 451 -522 297 Konce rne n Utfall 2014 171 835 -578 110 Utfall 2013 195 643 -586 080 -11 460 -25 200 -476 604 -26 138 -461 190 -24 215 -446 060 -37 313 -443 588 -39 598 -430 035 410 829 78 474 700 -8 500 409 076 78 180 1 353 -8 489 404 598 71 530 824 -10 893 409 076 78 180 1 804 -21 349 404 598 71 530 499 -26 588 4 900 18 930 19 998 24 124 20 003 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader 0 0 Aktuell skatt Uppskjuten skatt Åre ts re s ultat 1 -2 4 900 28 18 930 19 998 24 124 20 003 BALANSRÄKNING (TKR) Kommune n Utfall 2014 Not TILLGÅNGAR Anläggnings tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader & tekniska anläggn. Maskiner & inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggnings tillgångar Utfall 2013 Konce rne n Utfall 2014 Utfall 2013 9 10 11 316 851 12 589 67 221 396 660 330 114 16 031 67 221 413 365 587 985 72 520 15 961 676 466 589 804 157 608 18 217 765 629 B idrag till s tatlig infras truktur 12 11 836 12 350 11 836 12 350 Oms ättnings tillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa oms ättnings tillgångar 13 14 15 464 28 939 95 793 125 196 464 38 427 56 920 95 810 705 39 001 119 489 159 194 3 558 47 779 61 219 112 556 533 692 521 526 847 496 890 534 18 930 0 74 685 93 615 19 998 0 54 667 74 665 24 124 0 42 492 66 616 20 003 0 24 751 44 755 SUM M A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ege t kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa e ge t kapital 16 Avs ättningar Pensionsavsättning Andra avsättningar Summa avs ättningar 17 18 36 896 12 413 49 309 33 713 20 284 53 997 37 999 13 934 51 933 34 908 16 923 51 831 Skulde r Långfristiga Kortfristiga Summa s kulde r 19 20 292 860 97 909 390 769 299 744 93 121 392 864 606 078 122 869 728 947 684 646 109 303 793 949 533 692 521 526 847 496 890 534 2 000 2 000 258 468 267 706 268 957 331 338 SUM M A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRB INDELSER Ställda pante r Fastighetsinteckningar Ans vars förbinde ls e r Pensionsförpliktelser äldre än 1998 Borgensåtaganden 21 22 29 KASSAFLÖDESANALYS (TKR) Not DEN LÖPANDE VERKSAM HETEN Årets resultat Avskrivningar Pensioner Reavinster/ förluster Övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verk samheten före förändring av rörelsek apitalet: Ökning (-)/minskning (+) förråd/varulager Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Minskning av avsättning pga avbetalningar KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAM HETEN Kommune n 2014 2013 18 930 26 138 3 183 0 270 48 521 19 998 24 215 4 557 0 3 109 51 880 0 9 488 4 788 -5 455 57 341 213 9 592 -2 271 -2 721 56 692 INVESTERINGAR Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Försäljningar av finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR -9 938 525 0 0 -9 413 -14 189 0 0 0 -14 189 FINANSIERING Nyupptagna lån Erhållna bidrag för investeringar Amortering av skulder Ökning (+)/minskning (-) av långfristiga fordringar KASSAFLÖDE FINANSIERING 0 25 -6 771 0 -6 746 0 124 -6 183 0 -6 059 UTB ETALNING AV B IDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR -2 310 -1 518 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida me de l vid åre ts början Likvida me de l vid åre ts s lut 38 872 56 920 95 793 34 925 21 994 56 920 30 23 INVESTERINGSREDOVISNING (TKR)* B udge t proje kte t totalt Lokalinve s te ringar Avslutade projekt utfall 2014 Teknikrum Tuppkärrsskolan Hopptorn Campingbadet Österängen uterum Björnstugan - ny avdelning Virsboskolan etapp 1&2 Pågående projekt utfall 2014 Virsboskolan Utbyggnad förskolan Lärkan Brandlarm Dynabacken Tennistältet Virsbo - armaturer Övrigt fastigheter Parke r, gator & vägar Avslutade projekt utfall 2014 Lekplatser & Parker Asfaltering Pågående projekt utfall 2014 Gatubelysning Spången Ramnäs Övriga inve s te ringar Avslutade projekt utfall 2014 Diskmaskiner Förskolan Skurmaskiner städ Datorer Inventarier Barn- och bildningsnämnden Verksamhetssystem Pro Capita Inköp bilar Pågående projekt utfall 2014 Verksamhetssystem Pulsen Combine Verksamhetssystem IFO Skol IT Inventarier äldreoms orgen Övrigt Totalt Utfall varav Avvike ls e proje kte t utfall 2014 avs lutade totalt proje kt 13 499 8 600 12 606 9 244 5 713 2 888 -644 -644 100 250 500 3 730 4 020 105 125 522 4 474 4 019 105 125 37 10 2 611 -5 125 -22 -744 1 4 899 3 362 2 825 1 565 2 960 300 74 0 1 623 677 547 96 419 1 511 677 547 90 0 5 170 3 570 4 260 3 098 2 468 1 631 472 472 570 3 000 543 2 555 354 1 277 27 445 1 600 1 162 837 1 500 100 1 144 18 819 18 3 785 905 1 979 1 031 1 979 1 031 -126 -126 150 150 130 300 175 0 130 152 154 203 204 188 130 152 154 203 204 188 20 -2 -24 97 -29 -188 2 880 948 948 750 800 1 000 300 30 271 150 494 15 18 271 150 494 15 18 22 454 18 846 10 160 -298 * Investeringsredovisningen innehåller endast avslutade/pågående projekt. Beslutade projekt som ännu ej startats ingår inte. 31 NOTER Not 1 Intäkter En ligt redovisnin gen Av går in t erna p ost er Summa Verksamhetens intäkter Försäljn in g av varo r och t jänst er T axor och avgift er Hy ror o ch arrenden Bidrag Öv riga int äkt er Utfall 2014 Utfall 2013 95 51 9 -2 853 92 666 101 5 67 -1 116 100 451 92 666 7 315 12 00 3 8 791 60 73 6 3 821 100 451 6 243 1 2 245 8 515 6 8 616 4 833 I v e r k s a m h e t e n s in t ä k t e r f ö r 2 0 13 in g å r jä m f ö r e ls e s t ö r a n d e p o s t e r m e d 7 6 12 t k r , s e n o t 8 . Not 2 Kostnader En ligt redovisnin gen Av går in t erna p ost er Summa kostnader Verksamhetens kostnader Lö ner Arbet sgivarav gift er Förändring sem est erlönesk uld Inkö p av m at erial och t jän st er Öv riga k ost nader P ension sko st nader Lö neskat t på pen sionskost nad -530 571 2 853 -527 718 -523 393 1 096 -522 297 -527 718 -236 928 -70 603 -99 -137 932 -54 704 -21 779 -5 674 -522 297 -226 946 -67 021 5 09 -148 908 -52 495 -22 005 -5 432 I v e r k s a m h e t e n s k o s t n a d e r f ö r 2 0 13 in g å r jä m f ö r e ls e s t ö r a n d e p o s t e r m e d 2 13 5 t k r , s e n o t 8 . Not 3 Avskrivningar M askiner o in ven t arier Fast ighet er, anläggn ingar Nedskrivn in gar Summa -4 610 -19 203 -2 325 -26 138 -4 984 -19 231 0 -24 215 Not 4 Skatteintäkter P relim inär sk at t eint äk t P rognos slut avräkning inn ev år * Slut avräkn ingsdifferens föreg år ** Summa 410 0 85 69 -1 078 409 076 406 7 73 2 36 -2 411 404 598 * ) 7 (-2 55 kr) per in vån are * *) M ellanskillnad m ellan progn os ( -244 ) k r/in vån are och slut lig (-353 ) k r/in vån are 32 Not 5 Statsbidrag Inkom st ut jäm ningsbidrag St rukt urbidrag Fast ighet savgift Regleringsavgift Kost nadsut jäm ningsav gift LSS ut jäm n in gsavgift Summa St at sbidrag m axt ax a m m Not 6 Finansiella intäkter Rän t eint äkt er Övriga finansiella int äkt er Summa Not 7 Finansiella kostnader Rän t or p å lån Rän t a pensio nslöft en Rän t a lev erant örssk uld Övriga finansiella ko st n ader Summa Utfall 2014 Utfall 2013 7 8 264 1 02 4 1 8 119 2 28 3 -15 432 -6 07 7 78 180 3 29 7 76 5 26 771 17 9 16 4 503 -20 3 96 -7 790 71 530 3 142 9 26 4 27 1 353 511 313 824 -6 70 7 -342 -3 -1 43 7 -8 489 -7 396 -3 105 -12 -380 -10 893 I f in a n s ie lla k o s t n a d e r f ö r 2 0 13 in g å r jä m f ö r e ls e s t ö r a n d e p o s t e r m e d 2 5 14 t k r , s e n o t 8 . Not 8 Jämförelsestörande poster Realisat ionsvinst er Åt erbet alning AFA Rät t else bidrag t ill infrast rukt ur Sänkn ing av diskont erin gsränt an Summa Not 9 Mark, byggnader etc Markreserv Ingående anskaffningsv ärde Verksam hetsfastigheter Ingående anskaffningsv ärde Nedskrivnin g Ut rangering Invest ering under året Ackum ulerade avskriv nin gar Fastigheter för affärsverksa m h et Ingående anskaffningsv ärde Ackum ulerade avskriv nin gar Publika fastigheter Ingående anskaffningsv ärde Invest ering under året Ackum ulerade avskriv nin gar På gående a rbeten Summa 0 0 0 0 0 0 7 612 -2 135 -2 514 2 963 29 4 80 2 9 480 2 28 249 4 91 071 -2 32 5 -457 8 36 5 -268 40 5 0 8 76 -876 53 6 49 1 10 036 3 86 5 -60 253 5 474 316 851 29 48 0 29 4 80 237 610 4 87 833 0 0 3 238 -25 3 462 0 876 -876 53 58 5 1 08 655 1 381 -56 4 51 9 45 8 330 133 Utfall 2014 Utfall 2013 1 0 703 50 1 6 8 -2 4 6 9 80 -40 1 99 5 81 1 54 5 -35 0 1 88 -1 11 7 1 304 2 80 3 -1 49 9 12 588 13 960 5 6 4 92 -9 56 0 3 23 6 -36 2 09 498 2 32 0 0 -8 49 74 -1 04 7 1 573 2 80 3 -1 23 0 16 031 Not 11 Finansiella anläggningtillgångar Aktier 5 6 694 Suraham m arsh us Fö rv alt n in gs AB 34 2 0 0 Suraham m arsKo m m un al T ek n ik AB 11 9 0 0 Sura Visio n AB 6 40 0 Vafab M iljö AB 2 19 4 Fö ren ade sm åk o m m un ers fö rsäk rin g 2 00 0 An delar 1 013 Suraham m ars Folk et s H us 1 00 0 Ö vriga 13 Långfristig utlå ning 9 514 Fo lket s Hus Surah am m ar 6 62 4 W irsbo Ry t t arfören in g 1 50 K om m un in v est * 5 40 K om m un in v est fö rlagslån 2 20 0 Summa 67 221 56 694 3 4 2 00 1 1 9 00 6 40 0 2 19 4 2 00 0 1 013 1 00 0 13 9 514 6 62 4 1 50 5 40 2 20 0 67 221 Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag t ill Cit yban an 11 8 3 6 1 2 3 50 Not 10 Maskiner & inventarier Maskiner o in ventarier In gåen de an sk affningsv ärde N edsk riv ning/ut rangerin g In v est ering un der året A ck um ulerade av sk rivn in gar Bilar In gåen de an sk affningsv ärde Fö rsäljn ing un der året N edsk riv ning/ut rangerin g In v est ering un der året A ck um ulerade av sk rivn in gar Fö rbä ttring i anna ns fastighet In gåen de an sk affningsv ärde A ck um ulerade av sk rivn in gar Summa C it y b a n a n m e d 12 8 6 5 t k r . B id r a g e t r e d o v is a s i b a la n s r ä k n in g e n o c h u p p lö s e s p å 2 5 å r . 4 64 464 Not 14 Fordringar Växelk assa 7 Handk assa 7 Kundfo rdrin gar 3 87 4 Fö rut bet alda k o st nader/upp lup na int äk t er5 45 6 M o m sfordrin gar 3 82 7 Öv riga fordrin gar 10 2 1 0 Fo rdran Sk at t everk et 5 55 8 Summa 28 939 Utfall 2013 Not 15 Kassa och bank Ban k o ch P o st giro Summa 95 793 95 793 5 6 9 20 56 920 Not 16 Eget kapital IB Balanserat result at Året s Result at Ko rrigering föregåen de år UB Balan serat result at Av sät t n in g grust äkt Av sät t n in g Gy m nasiefö rbundet Summa 74 578 18 930 20 93 507 88 0 93 615 5 4 5 79 1 9 9 98 Not 17 Avsättning pensionsskuld Arbet st agare Garan t i o ch v isst idsp ension er Av sät t n in g lö n esk at t P en sion ssk uld M BR Summa 26 747 0 6 489 3 660 36 896 2 4 4 02 0 5 9 20 3 3 91 33 713 Ingående av sät t n in g p en sion er P en sion sut bet alningar Ny int jänad p en sio n Rän t e- och belo pp supp räkn in gar Sänk n in g av disk on t erin gsrän t an Fö rän dring av lö nesk at t Öv rigt Summa avsatt till pensioner P en sion ssk uld M BR Summa Auktualiseringsgrad KPA 30 322 -1 3 0 2 3 319 342 0 569 -1 4 33 236 3 660 36 896 79% 2 6 2 37 -1 2 18 1 7 46 5 91 2 0 23 7 97 1 46 30 322 3 3 91 33 713 77% Förvaltningen av pension sm ed el P en sion sm edlens an v än dn in g -An vän da m edel, sk åt erlån in g Summa 26 747 26 747 2 4 4 02 24 402 0 0 12 413 12 413 4 14 5 8 28 1 4 0 42 20 284 2 9 0 75 2 2 489 -38 1 292 860 297 523 2 4 64 -24 3 299 744 Not 18 Övriga avsättningar Av sät t n in g Gy m nasiefö rbundet Av sät t n in g sk olom st älln in g Av sät t n in g Cit y banan Summa K o m m u n f u llm ä k t ig e b e s lu t a d e u n d e r 2 0 0 9 a t t m e d f in a n s ie r a Not 13 Förråd Lager i v erk sam h et en Summa Utfall 2014 4 64 464 7 5 2 92 0 1 1 8 81 3 51 5 9 49 4 1 0 6 05 38 427 33 Not 19 Långfristiga skulder Kredit in st it ut Inv est erin gsbidrag Ack up p lösnin g in vest eringsbidrag Summa 7 4 5 78 88 0 74 665 Utfall 2014 Not 20 Kortfristiga skulder Ko rt frist iga sk ulder kredit inst it ut 2 72 7 Up p lup n a k ost nader/fö rut bet alda int äk t 21 er 5 2 0 Sem est er-, ferie- o ch up peh ållslön 18 7 0 0 P erson alen s k ällskat t 4 95 1 Up p lup n a so ciala av gift er 5 76 7 Leveran t ö rssk ulder 20 1 1 1 M o m sskulder 0 P ension , in div iduell del in k l lön esk at t 15 6 9 3 Öv rigt 8 43 9 Summa 97 909 Utfall 2013 3 13 18 4 5 21 05 1 4 11 6 02 76 0 47 0 1 97 0 2 0 5 42 6 08 6 93 121 Not 21 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar Ingåen de an svarsfö rbin delse Ränt e- o ch basbelop psup präk nin gar Öv rigt in k l "brom sen " Sän k n in g av disko n t eringsrän t an Året s ut bet aln ingar Summa pensionsförpliktelse Lö nesk at t Utgående ansvarsförbindelse 2 16 4 47 2 23 2 -1 24 0 0 -9 43 3 208 006 50 4 6 2 258 468 Not 22 Borgensåtagande Ko m m un ala bo lag Öv riga fö ret ag/fören in gar Summa Utfall 2014 Utfall 2013 2 4 2 55 6 25 150 267 706 307 455 2 3 8 83 331 338 Not 23 Övriga ej likviditetspåverkande Up plö sn ing erh ålln a bidrag Up plö sn ing bidrag st at lig in frast rukt ur Fö rän dring av sät t nin g Cit yban an Fö rän dring av sät t nin g Sk olo m st älln in g Fö rän dring av ö vriga av sät t ningar Rät t elser BR Övr ej likviditetspåv. poster poster -13 8 514 681 -78 7 0 0 270 2 04 9 13 6 28 3 -1 02 1 1 6 6 20 -10 3 47 216 447 5 2 5 10 268 957 Surahammars kommun har i oktober 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Surahammars kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kr och totala tillgångar till 290 729 650 160 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 539 904 182 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 525 046 662 kr. Mellan samliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. 34 -13 7 5 15 3 80 0 -6 6 2 4 18 3 109 KOMMUNALÄGDA BOLAG OCH KOMMUNALFÖRBUND I koncernbokslutet ingår Surahammars kommun, de kommunalägda bolagen Surahammars Kommunalteknik AB (100 %) och Surahammarshus Förvaltnings AB (100 %) samt Kolbäckådalens pensionsförbund (40 %). de bolag/förbund där kommunen har en ägarandel om minst 20 procent. Förvärvsmetoden innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning motsvarar ägd andel i företaget/förbundet. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering i SURAHAMMARS KOMMUNALTEKNIK AB Organisationsnummer: 556200-1551 Ordförande – Britt-Inger Fröberg VD – Martin Johansson Verksamhetsbeskrivning Årets verksamhet Surahammars KommunalTeknik AB är ett av kommunen helägt bolag med uppgift att producera och distribuera energi och vatten, uppsamla, borttransportera och rena eller distribuera avloppsvatten respektive avfall. Organisationen tillhandahåller även resurser för ledning och förvaltning av fastigheter. Kommunen, som är ägare, och Mälarenergi AB avslutade under våren 2014 förhandlingar angående övertagande av fjärrvärmeverksamheten. Verksamheten såldes den 1 maj 2014. Lagning av en stor vattenläcka på sjöledningen till Nordanöverken i Virsbo. Lagning större läckor på Hjulmakarvägen samt Bruksgatan. På dricksvattennätet har fyra stycken vattenläckor reparerats, dessutom har tre stycken vattenläckor på servisledningar lagats. Byte/revision av vattenmätare kommer att fortsätta de kommande åren. Under 2014 byttes 2012c:a 500 stycken ut. 65340Under året har det investerats 2,1 Mkr( 2,4 Mkr). Surahammars KommunalTeknik AB är moderbolag i en koncern med dotterbolagen Surahammars Energiverk AB och Suravision AB. Nyckeltal (tkr) Omsättning Resultat e finansiella poster 2014 2013 49 455 69 497 2 012 -105 Soliditet i % 16,1% 6,2% 6,0% Aktiekapital 3 700 3 700 3 700 Eget kapital 11 803 7 072 105 478 199 723 Balansomslutning 1 103 Framtiden Bolaget kommer att ta fram VA plan för att kunna planera reinvestering av VA nät. Taxan kommer att 204behöva 406 höjas inför år 2016. 7 177 35 SURAHAMMARSHUS FÖRVALTNINGS AB Organisationsnummer: 556373-8250 Ordförande – Anders Tollin VD – Martin Johansson Verksamhetsbeskrivning Årets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Surahammars kommun förvärva, äga, förvalta fastigheter eller tomträtter och bygga bostäder, affärslägenheter och kollektiva anordningar, småhus och därmed förenlig verksamhet. Under våren 2014 påbörjades byggnation av 22 stycken lägenheter i kvarteret Vråken. Dessa uppförs som så kallat ”50+- boende”. Detta innebär att lägenheterna uppförs med särskilt hänsynstagande för att kunna erbjuda ett livslångt boende. Bolagets verksamhet kan även omfatta uppförande av småhus för försäljning. Under 2014 slutfördes fasadmålning av Surahammarshus Förvaltnings AB är moderbolag i en koncern med dotterbolaget Ramnäs Fastigheter AB. Totalt har 31,4 mkr (1,0 mkr) investerats. Nyckeltal (tkr) Omsättning 2014 2013 37 385 37 385 109 -94 Resultat e finansiella poster Soliditet i % 3,2% 3,6% Aktiekapital 4 000 4 000 Eget kapital Balansomslutning Skogsbacken. ROT-åtgärder har genomförts på fastigheten Nybygget. 7 857 7 748 245 741 213 437 Framtiden Efterfrågan på marklägenheten samt s.k. +55boenden är fortsatt hög. Inflyttning i kvarteret Vråken etapp 1 är planerad till den 1:a april 2015. Arbete gällande kvarteret Vråken etapp 2 pågår samt arbete gällande ytterligare nyproduktion. KOLBÄCKSÅDALENS PENSIONSFÖRBUND Organisationsnummer: 222000-0745 Verksamhetsbeskrivning Nyckeltal (tkr) Kolbäcksådalens pensionsförbund bildades gemensamt av Hallstahammars kommun och Surahammars kommun 2012-11-01. Kolbäcksådalens pensionsförbund är den för förbundsmedlemmarna gemensamma organisationen som ska förvalta den pensionsskuld som uppstått i det tidigare för medlemmarna gemensamma Kolbäcksådalens gymnasieförbund. 2014 Omsättning 0 219 136 Soliditet i % -21,1% -115,0% Eget kapital -463 -681 2 193 592 Resultat e f inansiella poster Balansomslutning Förbundets verksamhet ska, i den mån den inte täcks på annat sätt, finansieras genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Kostnaden fördelas enligt principen 60/40 mellan Hallstahammars kommun och Surahammars kommun. 36 2013 0 MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND (MBR) Organisationsnummer: 222000-1271 Verksamhetsbeskrivning Mälardalens Brand- och räddningsförbund utgör en gemensam organisation för den verksamhet som enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor annars åvilar var och en av förbundsmedlemmarna. Förbundet består av Västerås-, Hallstahammars- och Surahammars kommun. Surahammars kommun har en andel i förbundet på 9,1 %. VÄSTRA MÄLARDALENS KOMMUNALFÖRBUND (VMKF) Organisationsnummer: 222000-1578 Verksamhetsbeskrivning Västra Mälardalens Kommunalförbund är ett kommunalförbund för räddningstjänst samt visst administrativt stöd för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner. Surahammars kommun deltar i teknikarbetet kring telefoni och IT-systemdrift. 37 REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning (1997:614) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Fr.o.m räkenskapsåret 2014 tillämpas komponentavskrivning på nya anläggningstillgångar. Leasingavtal Rekommendation nr 13.2 gällande Redovisning av leasingavtal innebär att klassificering ska göras av leasingavtal, antingen som finansiellt eller operationellt. De leasingavtal som finns i Surahammars kommun klassificeras som operationella. Periodisering av kostnader och intäkter Kostnader och intäkter är i huvudsak periodiserade så att de belastar respektive tillgodoräknas rätt år. Redovisningen har varit öppen för transaktioner t o m januari 2013. Därefter har kostnader och intäkter av väsentlig betydelse hänförts till redovisningsåret. Citybanan Kommunfullmäktige beslutade under 2009 att medfinansiera Citybanan tillsammans med många andra kommuner och landsting. Löner och övriga löneförmåner för december belastar innevarande år och har ändrats sedan år 2013 då endast vikariekostnaderna belastade innevarande år och resterande kostnader redovisades enligt kontantprincipen Medfinansiering redovisas som ”Bidrag till infrastruktur” i balansräkningen och resultaträkningen påverkas genom en ”upplösning” under 25 år med början 2013. Likvidmässigt kommer utbetalningar att göras under perioden 2013 – 2017. Nedskrivning av kundfordringar Nedskrivning av kundfordringar redovisas i driften på respektive verksamhet. För vissa fordringar har amorteringsplan gjorts och då finns dessa kvar i balansräkningen. Pensionsskuld Pensionsskulden redovisas enligt ”blandmodellen”. KPA:s beräkningar utgör underlag. Pensionsåtaganden inkl löneskatt före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är beräknade enligt RIPS07. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar. Avskrivningar för samtliga anläggningstillgångar påbörjas samma år som objektet har anskaffats. Pågående projekt samt markreserv skrivs inte av. Extraordinära intäkter och kostnader För att hänföras till extraordinära intäkter/kostnader måste kostnaden/intäkten uppgå till ett väsentligt belopp, ej ingå i den ordinarie verksamheten samt vara av engångskaraktär. Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ca 20 000 kr (halvt prisbasbelopp). Skatteintäkter Skatteintäkter redovisas enligt Rådets rekommendationer. Det innebär att den preliminära slutavräkningen periodiseras för innevarande år. Skillnad mellan prognos och det verkliga utfallet bokförs året efter bokslutsåret. Enligt Rådets rekommendationer ska slutavräkningen baseras på Sveriges Kommuner och landstings (SKL) decemberprognos. Avskrivningstiden för olika typer av anläggningstillgångar fastställs med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men med egna bedömningar i vissa fall av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Avskrivningar beräknas enligt metoden linjär avskrivning på historiska anskaffningsvärden. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: Maskiner och inventarier: 3, 5 och 10 år Fastigheter och anläggningar: 10, 15, 20, 30, 40 och 50 år Fr.o.m. räkenskapsåret 2012 har erhållna investeringsbidrag bokförts som en förutbetald intäkt och intäktsförs under anläggningens nyttjandetid (avskrivningstid). 38 Principer för sammanställd redovisning I koncernbokslutet ingår Surahammars kommun, Surahammars Kommunalteknik AB samt dess helägda dotterbolag Surahammars Energiverk AB och Sura Vision AB och Surahammarshus Förvaltnings AB med dess helägda dotterbolag Ramnäs Fastigheter AB. Även Kolbäcksådalens Pensionsförbund ingår i koncernbokslutet. Mälardalens Brand- och räddningsförbund ingår inte längre i kommunens koncernbokslut. Jämförelsetalen för koncernbokslutet 2012-12-31 har korrigerats. Samtliga ingående bolag/förbund har kalenderår som räkenskapsår. Slutliga uppgifter ligger till grund för koncernbokslutet. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens aktieinnehav i företagen reduceras mot det egna kapitalet i de båda bolagen. Med proportionell konsolidering menas att om dotterföretagen ej är ägda till 100 %, så tas endast ägda andelar av räkenskaperna med i koncernredovisningen. Elimineringar har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive bolag samt mellan bolagen. 39 BEGREPPSFÖRKLARINGAR Finansnetto Finansnettot utgörs av finansiella intäkterna reducerat med de finansiella kostnaderna. I de finansiella intäkterna ingår ränteintäkter, borgensavgifter, utdelningar på aktier och andelar samt eventuella realiserade kursvinster på utlandslån och räntebidrag. I de finansiella kostnaderna ingår räntekostnader på lånat kapital och nyupparbetade pensioner under året samt eventuella kursförluster på utlandslån. Resultaträkning Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av eget kapital, något som också kan utläsas genom att jämföra balansräkningen för de två senaste åren. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur de har använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och intäkter. Rörelsekapitalet Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Skillnaden mellan tillförda och använda medel ger förändringen av rörelsekapitalet vilket också kan utläsas ur Soliditet balansräkningen om man minskar omsättningstillgångarna Soliditeten är ett mått som visar kommunens finansiella med de kortfristiga skulderna och jämför med föregående styrka på lång sikt. Den visar det egna kapitalet i år. förhållande till totala tillgångar. From 1998 är pensionsskulden flyttad till ansvarsförbind-else varvid Balansräkning ingående eget kapital 1998 justerades med samma belopp. Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder P.g.a. detta redovisas två soliditetsmått i årsredoviskommunen har på bokslutsdagen. Man kan också säga att ningen. den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder och eget kapital). Likviditet Likviditeten är ett mått som visar betalningsförmåga på Kortfristiga tillgångar och skulder kort sikt. Den visar kortfristiga tillgångar i förhållande till Kortfristiga tillgångar och skulder skall vara betalda/bli kortfristiga skulder. betalda inom ett år. Mkr = miljoner kronor. Tkr = tusen kronor. 40
© Copyright 2024