Nationella prov- som stöd eller som tidstjuv?
Nationella prov- som stöd eller som tidstjuv? En kvantitativ studie om lärares uppfattning av nationella prov High stakes- as supporting or as time consuming? A quantitative study on teachers’ perceptions of high stakes Åsa Melin Institutionen för Humaniora och Samhällsvetenskap Magisterprogram i Utbildningsledning och Skolutveckling Avancerad nivå, 15 hp Handledare: Getahun Yacob Abraham Examinator: Hector Perez Prieto Datum Löpnummer Abstract In recent years, more of high stakes (National exam- NP) have been introduced in Sweden and now (2015) the government has decided that the NP in social sciences- and natural science in 6th grade is optional in order to reduce teachers' administrative burden. Based on these reforms, to have more tests in more grades and also on the decision to remove the test, the purpose of this study is to examine how teachers perceive the work of the (NP). A quantitative research was done in the form of questionnaires. The study was based on questionnaires regarding the time for working with the NP and of the intention that the NP should be a support for teachers. The result of the study is linked to school development and the constructivist theory of learning. The results show that teachers perceive work with NP takes a lot of time, where as the time for administration seems to take slightly lesser time than the time for assessing the exams. The results also indicate that teachers perceive NP as supportive, mainly in relation to the curriculum. The result also shows if management gives priority to work with NP it affects teachers' perception of it positively. Key words; High stakes, school development, school management Sammanfattning De senaste åren har fler nationella prov (NP) införts i svensk skola och nu (2015) har sittande regering tagit beslut om att göra NP i samhällsorienterande- och naturorienterande ämnen i årskurs 6 frivilliga i syfte att minska lärares administrativa börda. Utifrån dessa reformer, både att införa fler prov i fler årskurser men också utifrån beslutet att göra vissa prov frivilliga var syftet med uppsatsen att undersöka hur lärare uppfattar arbetet med NP. En kvantitativ totalundersökning gjordes i form av en enkätstudie. Uppsatsen utgick från frågeställningar beträffande tiden för arbetet med NP samt intentionen att NP ska vara ett stöd för lärare. Resultatet i denna studie kopplas till skolutveckling och den konstruktivistiska teorin om lärande. Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att arbetet med NP tar mycket tid, där den administrativa tiden upplevs ta något mindre tid än vad tiden för bedömning uppfattas ta. Resultatet visar också att lärarna uppfattar NP som stödjande, främst i förhållande till styrdokumenten samt att lärarnas uppfattningar om NP påverkas av ledningens prioritering av arbetet med NP. Då ledningen prioriterar arbetet med NP påverkas lärares uppfattning av provet positivt. Nyckelord; Nationella prov, Skolutveckling, skolledning Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................................. 5 Syfte ..................................................................................................................................................... 6 Frågeställningar ................................................................................................................................... 6 Förklaringar och avgränsningar ........................................................................................................... 6 Bakgrund och tidigare forskning ............................................................................................................. 7 Nationella prov .................................................................................................................................... 7 Tid för arbete med NP ....................................................................................................................... 12 Teoretiska utgångspunkter ................................................................................................................... 13 Vetenskapsteori................................................................................................................................. 13 Skolutvecklingsteori .......................................................................................................................... 14 Skolutveckling och Skoleffektivitet................................................................................................ 15 Skoleffektivitet .............................................................................................................................. 15 Top-down- perspektiv ................................................................................................................... 16 Skolutveckling ................................................................................................................................ 16 Bottom-up- perspektiv .................................................................................................................. 17 Metod .................................................................................................................................................... 18 Enkätkonstruktion och operationalisering ........................................................................................ 18 Statistiska analyser och kodning av rådata ....................................................................................... 19 Urval och bortfall ............................................................................................................................... 20 Bortfallsanalys ................................................................................................................................... 21 Index .................................................................................................................................................. 21 Validitet och reliabilitet ..................................................................................................................... 23 Etiska överväganden ......................................................................................................................... 24 Resultat.................................................................................................................................................. 25 Lärares uppfattning om tiden för arbetet med NP ........................................................................... 26 Lärares uppfattning av hur NP är ett stöd för dem ........................................................................... 30 Diskussion .............................................................................................................................................. 37 Metoddiskussion ............................................................................................................................... 37 Lärares uppfattning av tiden för arbetet med NP ............................................................................. 38 Lärares upplevelse av NP som stöd ................................................................................................... 39 Vidare forskning ................................................................................................................................ 41 Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 42 Bilaga 1 .................................................................................................................................................. 44 Bilaga 2 .................................................................................................................................................. 49 Bilaga 3 .................................................................................................................................................. 50 Bilaga 4 .................................................................................................................................................. 52 Bilaga 5 .................................................................................................................................................. 55 Bilaga 6 ...................................................................................................................................................... Tabeller och figurer Tabell 1: Index för administrativt arbete............................................................................................... 22 Tabell 2: Index för utförande och efterarbete ...................................................................................... 22 Tabell 3: Index för stöd .......................................................................................................................... 23 Tabell 4: Variabler som rör upplevelsen om tiden är rimlig. ................................................................. 26 Tabell 5 Signifikanstest rimlig tid förberedelser.................................................................................... 27 Tabell 6 Signifikanstest rimlig tid förberedelser.................................................................................... 28 Tabell 7: Mann-Whitney U-test för Stadiums upplevelse av tid ........................................................... 28 Tabell 8: Korrelationstest av ledningens prioritering och tiden för efterarbete................................... 29 Tabell 9 och 10 Medelvärden för tid gällande bedömning/utförande och tid för administrativt arbete Tabell 11: Medelvärden för upplevelsen av den administrativa tiden, fördelat på ämnen ................. 29 Tabell 12: Medelvärden för uppfattningen av tid för utförande och bedömning av NP, fördelat på ämnen.................................................................................................................................................... 29 Tabell 13: Frekvenstabell för upplevd stress för lärare ......................................................................... 31 Tabell 14:Korstabell för upplevd stress fördelat på stadier .................................................................. 31 Tabell 15: Medelvärden för index av uppfattningen av NP som stöd, fördelat på stadier ................... 32 Tabell 16: Medelvärden gällande stöd; i tolkning av kunskapskrav, planering av undervisning och i betygsättning fördelat på stadier .......................................................................................................... 32 Tabell 17: Lärares uppfattning om NP är relevant i förhållande till kursplanerna ................................ 33 Tabell 18: Lärares uppfattning av om NP tydliggör mål och bedömningsnivåer .................................. 33 Tabell 19: Lärares uppfattning om NP ger eleverna möjlighet att visa vad de kan .............................. 33 Tabell 20: Medelvärde gällande uppfattning av att använda proven för att utveckla eleverna .......... 34 Tabell 21: Medelvärden gällande inställning till NP för lärare som inte har NP i sitt ämne ................. 34 Tabell 22: Analys av lärares uppfattning om NP som stöd i förhållande till uppfattningen av hur ledningen prioriterar ............................................................................................................................. 35 Tabell 23 a, b, c: Analys av hur lärare uppfattar NP som stöd i förhållande till uppfattningen av hur ledningen prioriterar och uppfattningen av tiden ................................................................................ 35 Figur 1: Fördelning av stadium .............................................................................................................. 25 Figur 2: Antal arbetade år; 0-5 år, 5-10 år o s v..................................................................................... 25 Figur 3: Lärares uppfattning om tiden gällande förberedelser av NP lutar åt för mycket eller för lite tid ............................................................................................................................................................... 27 Figur 4: Lärares uppfattning om tiden gällande efterarbete lutar åt för mycket eller för lite tid ........ 27 Inledning Utbildning och skola är en viktig del i en nations infrastruktur. Hur skolan ska göras och utföras på bästa sätt är en fråga som ständigt debatteras inom den svenska politiken. Åsikter går isär och beslut gällande skolan tas utifrån ideologi och resultat från externa och nationella tester (Pettersson, 2012). Sedan 1860 har det i Sverige funnits olika centralt utarbetade prov. Från början var tanken med proven att de skulle ta avstamp i lärarens och elevernas behov kopplat till undervisningen. Under 1990-talet reformerades betygssystemet, från det relativa till det måloch kunskapsrelaterade, vilket också förändrade proven till att bli målrelaterade. Även om en nationell uppföljning fanns i standard- och centralprov var de mer riktade mot att differentiera eleverna betygs- och resultatmässigt medan nationella proven skulle mäta den individuella kunskapsnivån. Det första preliminära uppdraget att utveckla nationella prov gavs till Skolverket 1992. De nya nationella proven ska nu vara stödjande för betygsättning och inte som standardproven styrande. År 1999 kom ett nytt provuppdrag med syftet att främja nationell likvärdighet, stötta resultatkontroll samt kvalitetssäkringar av utbildningen. Från 2004 tillskrevs det nationella provsystemet flera olika syften, däribland att vara ett stöd för lärare gällande bedömning och betygsättning. År 2006 flaggas det för sämre resultat i skolan och den socialdemokratiska regeringen tillsätter en utredning som ger förslag om tydligare mål, fler avstämningstillfällen och fler nationella prov, vilket sedan alliansregeringen (20062014) sjösätter. För att stärka uppföljningen av elevers kunskaper infördes nationella prov i årskurserna 3, 6 och 9 samt utöver ämnena matematik, engelska och svenska även i ämnena SO och NO för åk 6 och 9. (Lundahl, 2009) I skrivande stund har sittande regering beslutat att Nationella prov (NP) i SO och NO ska vara frivilliga i åk 6 från våren 2015 i övriga ämnen och stadier är inga ändringar föreslagna eller gjorda. De olika reformerna inom skolan har lett till olika undersökningar som visar att lärare uppfattar arbetet med NP som positivt när det gäller elevers möjligheter att nå målen. Vidare har lärare uttryckt att proven blir som en bekräftelse på att de bedömningar som lärare gör är rätt (Lundahl & Forsberg, 2006). I en rapport från Lärarnas riksförbund gällande NP och skriftliga omdömen från 2010 framkom att lärare generellt var positiva till effekterna av NP. 5 Emellertid uppger övervägande del av de tillfrågade lärarna att de inte getts tillräcklig med tid för arbetet med NP. Sammanfattningsvis visar rapporten att lärares arbetsbörda under läsåret, gällande NP och skriftliga omdömen, ökat med 200 timmar (Lärarnas Riksförbund 2010). I den arbetsmiljöundersökning som Lärarnas Riksförbund gjorde 2011 framkom att 90 procent av lärarna upplever att de administrativa arbetsuppgifterna ökat jämfört med hur det såg ut fem år tidigare (Lärarnas Riksförbund, 2011). Beslutet att göra NP i SO och NO frivilliga i årskurs 6 grundar sig i att regeringen vill minska lärares administrativa börda. Frågan är hur lärare upplever arbetet med NP. Vi får tro att besluten och åtgärderna är förankrade i en vilja att utveckla skolan, frågan är om besluten leder till förbättringar? Syfte Enligt statens intentioner ska NP vara ett stöd för lärare. Genom att söka efter samband och variationer gällande lärares uppfattning av tiden för arbetet med NP och NP som ett stöd för lärare är syftet med uppsatsen att undersöka hur lärare uppfattar arbetet med NP kopplat till statens intentioner att NP ska vara ett stöd för lärare. Resultatet kan användas som en del i underlag för utgå från lärares uppfattningar för att förbättra det som (eventuellt) behöver förbättras. Frågeställningar • Vilka mönster och vilka variationer finns i uppfattning om tiden för arbetet med NP hos lärare i årskurserna 4-6 och 7-9? • Vilka mönster och vilka variationer finns i uppfattningen hos lärare i årskurserna 4-6 och 7-9 gällande att NP är ett stöd för lärare? Förklaringar och avgränsningar Uppsatsen berör de nationella proven i Sverige. I den forskning, skriven på engelska, som används i uppsatsen används begreppet ”High-stakes” för de tester som är nationella och som görs i syfte att mäta elevers kunskaper och för att staten ska kunna göra jämförelser samt utvärdera hur undervisningen fungerar på lokal nivå. I uppsatsen har jag valt att använda förkortningen NP för de olika High-stakes som berörs i litteraturen då syftet med dem är detsamma som NP i Sverige. 6 Studien är avgränsad till att utgå från svaren från respondenter i en mellanstor svensk stad i Sverige. Den ger en bild av deras uppfattning av arbetet med NP. Dock kan inte sägas att studien utgör en empirisk generalisering gällande inställningen till NP hos alla Sveriges lärare då inget statistiskt urval är gjort. Uppsatsens diskussion och slutsatser tar avstamp i tidigare forskning samt mina egna erfarenheter från yrkesverksamhet i den praktiska skolvärlden. Bakgrund och tidigare forskning Nationella prov Christian Lundahl har skrivit boken; Varför nationella prov- framväxt dilemman, möjligheter (2009) där han berör de nationella provens historia med tyngdpunkt i grundskolans nationella prov de senaste 25 åren. Lektor Wigforss nämns som den som lade grunden för att standardisera betygsättning utifrån centralt utarbetade prov i början av 1930-talet. Lärarens omdöme var det som skulle gälla och standardproven var till för att förbättra för den enskilda klassläraren. Under 1940 uppstod ett utgallringsbehov och testerna kom att bli mer av psykologisk art. Testen mätte skillnader på individer men inte primärt ifråga om relevans för skolarbetet. Lärare reagerade och menade att dessa tester var långt från skolan och att de inte gagnade lärarna. Skolpsykologin integrerade inte med den pedagogiska verksamheten men måtten användes nu som utvärdering av verksamheten. Ett ökat behov av central utvärdering och en ändrad kunskapssyn i skolan tillsammans med kritik mot prov och bedömning under 1970-talet bidrar till att frågor om validitet i konstruktionen av proven blir viktigare än tidigare. Kunskapssynen i Lgr 80 satte kunskapens användbarhet i centrum. Genom arbetet med referensgrupper och genom att efterfråga vilka prov lärare ville ha kände sig lärarna lyssnade på vilket troligen bidrog till att provens legitimitet började växa enligt Lundahl (2009). År 1994 ges Skolverket i uppdrag att fasa ut standardproven och centralproven till förmån för de nationella proven som utvecklas för att stötta resultatkontroll, gynna nationell likvärdighet samt kvalitetssäkra utbildningen. Först 2004 tillkommer att NP ska vara som ett stöd för lärare. Svenska skolans sämre resultat leder 2006 till en ökning av NP, både i ämnen och i årskurser. (Lundahl, 2009). Historien visar att NP haft olika syften vilka också tycks påverka lärares inställning till proven. Lundahls intention är att beskriva och synliggöra de dilemman som finns med de nationella proven. Ett av dessa dilemman, som också berörs i denna uppsats handlar om proven som stödjande för lärare. Provens dilemman handlar vidare om människosyn, kunskapssyn, bedömning, styrinstrument och om proven mäter det som det 7 är tänkt att de ska mäta. Centralt gällande provens funktion och hur de utformas är den strävan om jämlikhet som finns i svenska skolan menar Lundahl (2009). Konkretiseringen av kursplaner och betygskriterier tillsammans med kommentarsmaterial synliggör Skolverkets tolkning av nationella prov som utvecklande och som ett stöd för läraren i dennes profession. Vidare anser Lundahl (2009) att ”ju mer bedömningar används i administrativa syften desto svårare blir det att verka för dess formativa och pedagogiska användning”. (Lundahl, 2009, s. 180 f) I ytterligare en bok beskriver Lundahl (2010) att lärare generellt är nöjda med innehållet i NP och att de känner sig bekräftade i sina egna värderingar av elevernas kunskaper men också att rättningen av proven tar mycket tid, vilket avses undersökas i denna uppsats; hur lärare upplever tiden för arbetet med NP. Sveriges regering beslutar 2015 att göra NP i årskurs 6 frivilliga i ämnena SO och NO. I Wales beslutades år 2004 att helt överge tidigare nationellt lagstadgade nationella prov vilket föranlett forskning gällande hur det påverkat undervisning och lärande (Collins, Reiss, & Stobart, 2010). Författarna har använt sig av både en kvalitativ som en kvantitativ metod för att jämföra effekterna av avskaffandet (Wales) av NP samt effekterna av att utföra (England) NP i naturvetenskap för elever i åldrarna 10-11 år. Över 100 skolor har deltagit i undersökningen och telefonintervjuer har gjorts med över 600 verksamma inom skolan. Undersökningen visar att borttagandet av proven inte lett till någon radikal förändring i lärares praktik medan en skillnad syns i det sätt som undervisningen görs. I England syns en starkare koppling i undervisningen till det som proven tar upp jämfört med i Wales där mer frihet gällande innehåll i undervisningen tycks ge eleverna undervisning av mer undersökande karaktär. Intressant i undersökningen är att lärare i Wales har fortsatt att använda valfria nationella tester för att validera sina bedömningar. Författarna menar att denna fortsättning av att använda nationella test kan spegla både lärarnas egen brist på förtroende i sina bedömningar men också att det kan bero på upplevda krav från föräldrar och lokala myndigheter för objektivitet och synliggörandet av resultat som då kan ses som bevis för vad eleverna kan/inte kan. Lärarna, både i England och i Wales rapporterade själva om en brist på förtroende gällande bedömning av elevers färdigheter i naturvetenskap jämfört med de nationella provresultaten. Den allmänna åsikten är att läraren gör en mer pålitlig uppskattning av elevernas kunskaper, vilket också skulle stärka idén att NP ska vara stöd för en likvärdig bedömning. I studien framkommer att lärare i England skulle välkomna ett slut på de nationella proven då de anser att det skulle innebära en större frihet i att exempelvis omfatta mer undersökande vetenskap i sin undervisning. De uppgav också att de skulle fortsätta med 8 valfria tester som stöd för deras bedömning vilket författarna menar ligger i linje med förändringarna i praktiken redovisade i Wales. Fyra år efter avskaffandet av nationella prov i Wales, rapporterar lärare om pedagogiskt betydande förändringar i sin undervisning gällande praxis inom vetenskapen. Författarna är tydliga med att en generalisering till andra ämnen ska göras med försiktighet men att det för vetenskapen tycks uppenbart att lärande kan berikas och att ”inte himlen faller ner” (min översättning) när nationella prov inte är lagstadgade (Collins, Reiss, & Stobart, 2010, s. 284). Emellertid används valfria nationella tester vilket tycks uppskattas. Andra forskare som också tittat på NP är Klenowski & Wyatt-Smith (2010) vars slutsats är att fokus gällande NP bör ligga på lärares möjligheter att arbeta med proven. Det är lärares användning av och arbete med NP som är grundläggande för att förbättra lärandet, inte provet i sig och regeringar och politikers krav för att förbättra utbildning och resultat måste samverka med lärares möjligheter att arbeta tillsammans med proven. Möjligheter till samarbete i arbetet med NP är också en del som undersöks i denna uppsats. Författarna menar att samarbete gällande proven och bedömning leder till positiva konsekvenser för lärarna då ett gemensamt mål och en samsyn tenderar öka motivationen att utveckla sin undervisning. Om inte tillräckliga möjligheter ges menar dock författarna att proven istället kan resultera i oavsiktliga konsekvenser som inte avser att förbättra inlärning och uppnå likvärdiga bedömningar. Författarna till The Pardoxes of high stakes testing (Madaus, Higgins, & Russell, 2009) menar att NP har goda intentioner gällande lärandet och likvärdighet men att de också påverkar lärandet negativt på olika sätt. Genom olika intervjuer och enkätundersökningar har undersökningar gjorts vilka presenteras i artikeln. Kombinationen mellan intentionen med proven i förhållande till de negativa konsekvenserna gör användandet av NP paradoxalt enligt författarna. Dels handlar de negativa konsekvensera om att lärare ägnar större uppmärksamhet åt det som ska testas vilket begränsar innehållet i undervisningen, dels testats inte alla delar vilket också för med sig en begränsning av kursplanens innehåll samt att det kan påverka innehållet mellan klasser vilket skulle påverka likvärdigheten. Författarna presenterar olika undersökningar av intresse för denna uppsats, exempelvis en som är gjord av nationella kommissionen i England under 1990 talet som visade att NP förhindrar undervisning som ska 9 utveckla aktiva elever med ett kritiskt tänkande (Mauds et al., 2009). Vidare visar författarna att undersökningar av amerikanska lärare under de senaste 40 åren synliggör att tiden i klassrummet ägnas åt det som förväntas komma på NP och för att förbereda eleverna inför provet och att lärare uppfattar proven som stressande. Intressant är dock att de skolor som får högre resultat också är de som förberett eleverna under hela året jämfört med de som når lägre resultat. Lärarna ansåg också att resultaten på nationellt konstruerade prov inte visar vilken kvalitet varje enskild skola har på den utbildning som eleverna får. Vidare beskriver lärare att eleverna upplever stress inför och under provet. Författarna beskriver proven som politiskt välmenande men med flera negativa effekter. De menar dock att det inte är testet i sig som är orsak till det negativa utan att det är hur effekterna av resultaten påverkar lärare, elever och politiker som leder till oavsiktliga negativa konsekvenser (Mauds et al., 2009). Skolverkets rapport gällande NP, Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan. Omfattning, användning och dilemman (Skolverket, 2004) menar att det finns en motsättning mellan ambitionen att NP ska vara stödjande samt utvecklande och NP som kontrollerande samt styrande. Rapporten bygger bland annat på ett representativt urval och totalt ingick 740 grundskolor i en enkätundersökning och intervjuer har genomförts på ett mindre urval om fyra 1-9 skolor med rektorer och lärare (år 5 och år 9). Enkätsvaren och intervjuerna visar att lärare i hög grad är nöjda med proven, att de anser att proven stödjer bedömning och måluppfyllelse samt ger ett förtydligande av kunskapskraven. De anses också vara en hjälp för att identifiera elevers svaga och starka sidor. Lärarna är dock tveksamma till att proven skulle leda till ett förtydligande av betygssystemet (Skolverket, 2004). Vidare visar undersökningen att rektorerna betonar vikten av proven högre än vad lärarna gör och endast några få procent av lärarna anser att prov borde finnas i fler ämnen. Flera av lärarna anser dock att diagnostiska material i fler ämnen vore bra och att de själva inte ges möjlighet att konstruera lika bra prov och att det trots mycket arbete med proven är värt att arbeta med dem. Flertalet lärare anser inte att proven påverkar innehållet i undervisningen i någon större utsträckning men svarar också att både ämnesinnehåll och arbetssätt påverkas. De lärare som anser att undervisningen påverkas värderar oftast detta som positivt. En majoritet av lärarna uppger att eleverna upplever proven som stressande och att proven diskriminerar elever med annat modersmål än svenska. De diagnostiska materialen som redan finns på skolverket används inte i någon hög utsträckning. Sammanfattningsvis anser både lärare och rektorer att proven är väl värda sina insatser i förhållande till vad de ger tillbaka (Skolverket, 2004). 10 Tobiassen & Thomassen (2000) har skrivit en rapport till Skolverket med syftet att visa på olika problemställningar för att få igång en debatt gällande om målen med NP fungerar som tänkt. De har gjort en liten kvalitativ studie, utan anspråk på att ge en helhetsbild av det svenska provsystemet. De har observerat och intervjuat provkonstruktörer, lärare och administrativ personal. När undersökningen gjordes användes NP i tre ämnen, matematik, svenska och engelska. Författarna ifrågasätter fokus på tre ämnen och ställer frågan; ”Går det på sikt mot en 3-fagsskole? Det var vel ikke meningen?” (Tobiassen & Tomassen, 2000, s. 10). Vilket är intressant i sammanhanget att proven i SO och NO nu görs frivilliga i årskurs 6. Enligt författarna (2000) tycks problemen med NP främst vara tiden för bedömning, där lärare upplever att det tar för lång tid att rätta och att det ges för lite resurser och möjligheter att göra det inom ramen för arbetstiden. Vidare beskrivs genomförandet som problematiskt främst gällande organisation och att de ska utföras på bestämda tidpunkter, lärare upplever det som pålaga uppifrån då de inte själva kan styra när de ska göras. Proven bör bli en mer integrerad del av hela undervisningsprocessen, menar författarna. Även om bedömningen anses ta tid anses också proven vara en bekräftelse på att läraren bedömt rätt och proven ger en extra trygghet. På frågan om NP ska avskaffas eller bör finnas i flera ämnen är inte lärarna helt överens några anser att det snarast bör finns fler än färre prov och i alla ämnen medan någon menar att de bör avskaffas helt då de tar lång tid att genomföra och rätta samt är dyra att ta fram och distribuera. Generellt anser lärarna att fler ämnen kan få NP på villkoret att tid ges åt lärarna att rätta dem. Gällande om NP är ett stöd anser de intervjuade att proven stämmer väl överens med styrdokumenten och att de är intressanta för eleverna att arbeta med samt att de hjälper elever i inlärningsprocessen. Lärarna upplever också att NP hjälper dem att planera arbetet framöver. Författarna ställer i det sammanhanget en intressant fråga; ”Kanskje kan proven på dette nivået derved sies å ha en viss arbeidsbesparende effekt?” (Tobiassen & Tomassen 2000, s. 19) Vidare beskriver författarna att proven också ansågs stimulera till en mer generell pedagogisk diskussion hos personalen. Enligt författarna blir det viktigt att lärare ges tid och utrymme samt stimuleras att föra dessa diskussioner. Författarna (a.a.) ställer frågan om inte arbetet med NP bör systematiseras för att kunna vidareutvecklas och att ledningen har en betydelse för att detta kan ske. 11 Tid för arbete med NP Författarna till Administrationssamhället (Forsell & Ivarsson/Westerberg, 2014) menar att vi i allt större utsträckning ägnar oss åt administrativt arbete och att den ökande administrationen i skolan kan sättas i samband med förändringar av skolans styrning. Enligt externa mätningar har den svenska skolan blivit sämre vilket leder till slutsatser att förändringar måste göras. Skolan är ofta synlig i den politiska debatten och en ständigt återkommande valfråga med reformer och förändringar som följd. Reformer inom skolans område; mål- och resultatstyrning, kommunaliseringen, friskolereformer och den nya läraplanen har på olika sätt förändrat arbetet för de som verkar i skolan. Forsell & Ivarsson/Westerberg (2014) har i sin bok valt att fokusera på förändringar utifrån hur lärare och rektorer använder sin arbetstid med fokus på den administrativa delen av arbetesuppgifterna. De lyfter fram att det har gjorts ett antal studier gällande lärares arbetstid med skilda resultat men menar dock att dessa tidigare undersökningar fokuserat på arbetsuppgifter utan att definiera dessa som antingen administrativa eller som exempelvis det för-och efterarbete som lärare utför i samband med undervisning. Frågan om lärares arbetstid är högst aktuell enligt författarna då flera fackliga undersökningar visat att lärare upplever att de administrativa uppgifterna ökat. De uppgifter som främst tillkommit enligt lärarna i undersökningarna var skriftliga omdömen och rutiner i samband med NP, vilket gör undersökingen intressant för denna uppsats. Vidare presenteras ett uttalande av lärarförbundets ordförande från 2011 gällande en undersökning där 8 av 10 lärare sagt att arbetsbördan ökat och att byråkrati och pappersarbete är en stor del. Anledningen till att de administrativa uppgifterna ökat är skolans komplexa och omfattande styrning enligt Forssell & Ivarsson/Westerberg. Krav på granskningar, att skolor och resultat ska jämföras skapar behov av dokumentation och administration och fler nationella prov i fler ämnen och årskurser bidrar också till en ökad administration menar författarna. (a.a) Gällande tiden för arbetet med NP har Barbara Comber & Helen Nixon (2009) skrivit en artikel om lärares arbete och pedagogik i en tid av ansvar. Artikelns undersökning gjordes i Australien och riktar sig till mellanstadielärare i socioekonomiskt utsatta områden med syftet att undersöka vad lärare anser påverkar deras arbete. De har använt sig av intervjuer, mötesanteckningar samt en mall för elektronisk rapportering. Undersökningen visar att lärare anser att deras arbete främst består av administrativt arbete och att utveckla relationer med eleverna. Olika politiska förändringar tycktes inte nämnvärt påverka det arbete lärare utför i 12 klassrummen men politiska förändringar ansågs dock leda till mer pappersarbete vilket negativt påverkade möjligheterna att skapa goda relationer enligt lärarna. De extra administrationskraven försvårade det arbete som lärare behöver ha tillsammans med eleverna menar författarna och förändrade arbetsvillkor behövs för att lärare ska kunna skapa bättre villkor för eleverna. Lärares arbete ska bestå i det som gynnar elever och lärare, vilket inte definieras som administration enligt författarna (Comber & Nixon 2009). Sammanfattningsvis kan sägas att tidigare forskning runt NP visar att lärare generellt är positiva till NP gällande provens utformning och som stöd vid bedömningar samt tolkning av styrdokumenten. Det framgår också att lärare upplever att det saknas tillräckligt med tid och resurser för att arbeta med NP på ett gynnsamt sätt. Även ledningens ansvar för att möjliggöra arbetet med NP synliggörs. Forskningen visar också att politiska förändringar med krav på dokumentation som följd visar en betydande ökning av lärares administrativa uppgifter. Skolan är i ständig politisk debatt och ännu finns inte ett svar på frågan om hur skolan utvecklas på bästa sätt. Dock kan sägas att gemensamt för utveckling av skolan är medvetna processer som genomförs och som pågår i verksamheten, det är inget som ”bara händer”. Nedan presenteras uppsatsens teoretiska anknytning samt olika synsätt på skolutveckling. Teoretiska utgångspunkter Vetenskapsteori Uppsatsen är deduktiv då uppsatsens frågeställningar utgår från det som tidigare forskning och undersökningar lyfter fram och som visar att lärare uppfattar NP som stöd i vissa avseenden, exempelvis i tolkning av styrdokument men också att lärare uppfattar arbetet med NP som tidskrävande. Införandet av fler NP i svensk skola kan kopplas till skoleffektivitetsperspektivet där tester och jämförelser görs för att få en bild av vilken/vilka skolor som kan användas som goda exempel. Skolutvecklingsperspektivet å andra sidan vill utgå från lärarnas uppfattningar gällande hur skolan kan utvecklas. Den socialkonstruktivistiska teorin menar att samarbete ger möjlighet till gemensamma reflektioner och kreativt tänkande .Goda lärmiljöer där lärares uppfattningar tas tillvara blir i sammanhang som berör lärare betydelsefulla. Uppsatsens intention, i en positivistisk 13 anda, är att undersöka vilka mönster och vilka variationer som finns i uppfattningen hos lärare i årskurserna 4-6 och 7-9 gällande NP. Ur ett epistemologiskt perspektiv anses det möjligt att komma i närheten av någon form av objektiva sanningar, vilket förutsätter empiriska undersökningar (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, 2007). Utifrån ett ontologiskt perspektiv antas det finnas mönster som kan ordnas, jämföras och generaliseras gällande lärarnas uppfattningar om NP. För att kunna göra jämförelser och se mönster i lärares uppfattningar gjordes såldes en enkätstudie (se bilaga 1). Undersökningen är således kvantitativ. Emellertid kan inte det hermeneutiska perspektivet frångås helt då de enkätsvar som redovisas och som analyseras också tolkas av mig som uppsatsförfattare. Såldes blir den verklighet som redovisas påverkad av de val och tolkningar som gjorts i bearbetningen av materialet (jmf Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Emellertid är uppsatsens intention inte främst att få en förståelse för hur lärare upplever arbetet med NP utan intentionen är att objektivt förklara hur lärare uppfattar arbetet med NP Skolutvecklingsteori Skolutvecklingsforskning är en relativt ung vetenskapsgren och kan förstås utifrån processer initierade och utförda i den enskilda organisationen samt utifrån ett styrningsperspektiv där beslut tas av politiker som de på lokal nivå förväntas förverkliga. NP är ett exempel på politiska beslut som ska förverkligas på lokal nivå. Till stor del har arbetssättet i skolan byggts på det av tradition förmedlingspedagogiska arbetssättet, behaviorismens inlärningsteori, där en framgångsrik elev är duktig på att memorera och återge vetenskapligt baserade sanningar och lösningar på problem som läraren förmedlat. (Dysthe, 1996, Egidius, 2009) Under 1900- talet satte dock konstruktivismen sin prägel på pedagogiskt utvecklingsarbete och i och med Lgr11 har det konstruktivistiska synsättet tagit en tydlig plats i skolan. För att vara en framgångsrik elev i skolan krävs nu god förmåga att se likheter och skillnader, att kunna urskilja mönster samt dra slutsatser av det som studeras. Dessa delar framgår i alla kursplaner i Lgr 11 (Skolverket, 2011) vilket också avspeglas i NP. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bör lärare ha tid för samtal, reflektion och samarbete så att undervisningen ger eleverna rätt förutsättningar att träna och utveckla förmågorna, detsamma gäller arbetet med NP(Jönsson 2013, Lundahl 2009). 14 Socialkonstruktivism är en riktning inom konstruktivismen som innebär att kunskap skapas och accepteras inom gruppen (lärare) snarare än inom individen och att kunskap inte blir kunskap förens den uppfattas och bearbetas i ett sammanhang. Verksamhetsintegrerat lärande och problembaserat lärande bygger exempelvis på grundtankar inom konstruktivismen (Dysthe, 1996, Egidius, 2009). Hans-Åke Scherp (2007) företräder tanken om att skolutveckling handlar om problemlösning, vilket Scherp kallar; Problembaserad Skolutveckling (PBS). Främst handlar skolutveckling ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv om att skapa goda lärmiljöer där kreativt tänkande stimuleras av problematiska situationer. Scherp betonar skolledarnas betydelse för det konstruktivistiska synsättet på skolutveckling och menar att de har ett ansvar för att rätt förutsättningar finns för att hantera de pedagogiska utmaningar som skolan ställs inför, i denna uppsats fokuseras utmaningarna på det ökade antalet NP. Skolutveckling och Skoleffektivitet Hur skolan ska förbättras finns det olika perspektiv och teorier om och den amerikanska forskaren Fullan (refererad till i Groth 2010) menar att den amerikanska skolutvecklingsforskningen kan delas in i fyra faser från 1960-talet till 1990-talet och att dessa faser utmynnade i två politiskt och filosofiskt motsatta reformriktningar. Dels inriktningen `restructuring´ som främst fokuserar på förändringar i skolors arbetsprocesser och det som händer inom skolan från vilket forskningsgrenen även kallat `school improvement´ härstammar, i Sverige oftast kallat Skolutveckling. Dels är det `intensification´ som fokuserar på standardiserade prov, kursplaner och sådant som påverkar skolan utifrån, även kallat `school effectiveness´, i Sverige ofta kallat Skoleffektivet (Groth, 2010). Forskning om förändringsprocesser i skolan kan således delas upp i två olika perspektiv; `skolutvecklings- och skoleffektivitetsforskning´. Gemensamt är en önskan om kvalitetsförbättring av verksamheten. Oberoende av vilket utvecklingsperspektiv som diskuteras påverkas utveckling av skolledarens roll, organisationens utformning, skolkulturen och kommunikation. (Groth, 2010, Scherp & Scherp, 2007, Scherp & Berg, 2003) Nedan presenteras inriktningarna kort. Skoleffektivitet Lennart Grosin menar att skolutveckling snarast handlar om skoleffektivitet och att skolutveckling är en utveckling av framgångsrika skolor där främst lednings- och styrningsstrategier 15 uppmärksammas. Genom att studera andra lyckade skolor samt använda tydliga mål, formulerade av empirisk forskning och instanser ovanför skolan samt genom att återkommande göra utvärderingar och kontrollera måluppfyllelse blir skolan effektiv enligt Grosin (Scherp & Berg, 2003). Fler NP i skolan är en del i att kunna kontrollera måluppfyllelse samt ha kontrollverktyg för att jämföra skolors prestationer och skoleffektivitet kan förenklat sammanfattas om ett ”topdown-perspektiv” där goda skolexempel, utifrån, ska implementeras på den egna skolan samt att utvärderingar och kontroll behövs för att utröna vilka skolor som är effektiva så att de kan användas (Scherp & Berg, 2003). Top-down- perspektiv I ett top-down perspektiv använder man insatser som är grundade på empirisk forskning som generellt sett är utmärkande för en effektiv skola och som formulerats ovanför den enskilda skolan. I takt med ökande internationella kunskapsmätningar ökar också kraven på tydlig och mätbar effektivitet vilket i sin tur leder till uppbyggnaden av ett växande kontrollsystem (Groth, 2010). Politiska partier använder resultaten på mätningarna för att vinna gehör för sina politiska visioner och ideologiska uppfattningar om vad som är bäst för skolan. Vilket exempelvis synliggörs med OECD:s uttalanden om behov av skolförbättringar i Sverige utifrån resultaten i Pisa (Regeringen, 2015). I svenska politikers strävan att nå internationella framgår med bra resultat i internationella tester har nationella prov i fler ämnen och i fler årskurser införts och en ny myndighet, Skolinspektionen, infördes 2008. Dessa reformer för skolutveckling skapades ”uppifrån” genom politiska beslut (Pettersson, 2012, Groth, 2010). Skolutveckling Skolutveckling/school improvement handlar om att förbättringar av skolan ska ta sin utgångspunkt i det som verksamma i skolan upplever som behov av förbättringar och förändringar vilket är det perspektiv som företräds av Scherp. Skolutveckling handlar främst om att skapa goda lärmiljöer där kreativt tänkande stimuleras av problematiska situationer. Lärares förståelse av sitt uppdrag tillsammans med möjligheter att lösa de problem de ställs inför leder till förbättringar vilket hör samman med bottom-up perspektivet (Scherp & Berg, 2003, Scherp & Scherp, 2007). 16 Bottom-up- perspektiv I ett bottom-up perspektiv utgår man från varje enskild skolas vardagsproblem istället för centralt preciserade utvecklingsområden. Idén är att förändringar diskuteras och förankras innan beslut tas. På central nivå betyder det att man utgår från att det finns en bred enighet innan politiska beslut tas, på lokal nivå innebär det att aktörerna själva tillskrivs förmåga och vilja att föreslå och initiera förslag på förändringar. Detaljkontroll och regelstyrning minskas då det finns tilltro till de som är i verksamheten (i detta fall lärare). Under 1990-talet visar sig detta genom att lärare och skolledare fick ett ökat ansvar för den enskilda skolans utveckling (Groth, 2010, Scherp & Scherp, 2007). Beslut om NP fattas på central nivå, av politiker. Införandet av fler prov i fler ämnen och stadier visar på ett tydligt skoleffektivitetsperspektiv där NP blir en del i underlag för att mäta skolors framgång. Uppsatsens intention är dock att undersöka uppfattning av NP utifrån lärares perspektiv. 17 Metod Undersökningen i denna uppsats är kvantitativ och har den positivistiska vetenskapsteorin som grund, där observationer och mätningar görs i syfte att finna och uttrycka samband gällande lärares uppfattningar av arbetet med NP. En webenkät gick ut till verksamma lärare på 4-6 och på 7-9 i en mellanstor kommun i Sverige, vilket i denna undersökning är populationen. Undersökningen är en så kallad totalundersökning och inget urval har således gjorts. Det innebär att ingen empirisk statistisk jämförelse kan göras med riket. Teoretiska antaganden kan dock göras utifrån resultatet. Undersökningen är kvantitativ i fråga om insamlade data men har också kvalitativa egenskaper i fråga om tolkningen av resultaten (Trost, 2007). Gällande möjlighet för reflektion och samarbete påverkas det av vilka förutsättningar som ges av de som leder verksamheten. Således har uppfattningen av ledningens prioriteringar av arbetet med NP jämförts med uppfattningen av tiden för arbetet med NP samt med uppfattningen av NP som stöd för lärare. I första steget togs en kontakt med skolchefen och utvecklingspedagog i kommunen gällande om intresse fanns av att ta del av undersökningen. Detta bemöttes positivt. Sedan skrevs ett missivbrev (se Bilaga 2) där de etiska forskningsprinciperna om exempelvis möjlighet att avsluta deltagandet och konfidentialitet förtydligades. Enkäten utformades i olika steg för att öka validiteten. Till att börja med tillfrågades olika lärare om deras syn på NP. Utifrån vad som kom fram under dessa samtal gjordes en enkät som testades på tre verksamma lärare. Efter återkoppling och förslag på förbättringar redigerades enkäten som skickades ut till 132 lärare tillsammans med missivbrevet. Missivbrevet mailades också ut till rektorerna på de olika skolorna i kommunen med en önskan om att de skulle informera om enkäten och be lärarna att svara på den. Efter en och en halv vecka skickades en påminnelse ut och slutligen inkom 53 stycken respondenter. Enkätkonstruktion och operationalisering Konstruktionen av enkäten gjordes tillsammans med en annan student i kursen Skolutveckling och ledarskap på Kau vt15. Anledningen var dels att få ett större underlag av frågor med möjlighet att göra olika tester dels för att minimera antalet enkäter då det finns risk för att enkättrötthet minskar svarsfrekvensen. Enkäten utformades, som nämnts, i flera steg. Vi valde 18 att använda elektronisk webenkät då både utskick och sammanställning av resultat underlättas. Detsamma gäller transkriberingen från excellarket till SPSS, genom att överföra data från ett program till ett annat minimeras risken för felskrivningar jämfört med om resultaten ska föras in manuellt. Enkäten konstruerades i enkätverktyget i Google drive och består av 78 frågor där de första fem frågorna är bakgrundsfrågor av typen nominalskala; kön, antal arbetade år, stadie, ämne/alternativt inte har NP i sin undervisning. Resterande frågor är främst av typen ordinalskala med fyra standardiserade svarsalternativ; instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer till viss del och instämmer inte alls med följande kodning; 4 = Instämmer helt 3 = Instämmer till stor del 2 = Instämmer till viss del 1 = Instämmer inte alls Således innebär höga värden att respondenterna instämmer i att det är rimligt med tid samt att upplevelsen av det som efterfrågas är positivt, exempelvis frågan; NP leder till högre måluppfyllelse Två ordinalfrågor riktade till tiden för arbetet med NP har två svarsalternativ; för mycket tid och för lite tid. Enkäten avslutas med möjlighet att ge egna kommentarer vilket lämnar möjlighet att få med det vi möjligen missat att fråga om eller annat som av respondenterna upplevs vara av vikt. Enkätfrågorna är indelade i fem teman; 1, bakgrundsfrågor, 2, lärares inställning till och uppfattning av NP, 3, frågor om tiden som används för NP, 4, frågor om arbetet med NP, samt avslutningsvis frågor ställda till 5, lärare som inte har NP i sitt/sina ämnen. Enkäten har en förhållandevis hög grad av standardisering då enkäten ser likadan ut för alla respondenter samt har fasta svarsalternativ och den skickades ut till alla samtidigt. Svarssituationen kan dock inte anses ha en hög standardisering då respondenterna själva valt när de svarat på enkäten (Trost, 2007). Statistiska analyser och kodning av rådata Till att börja med gjordes en kodnyckel (se bilaga 3). Sedan skapades en databas i SPSS, enkätsvaren överfördes som färdig fil och vi kodade sedan in variablerna i variable view. Vi gav ogiltiga bortfall ett eget värde (99). I första skedet gjorde flera olika tester, till att börja med frekvenstabeller för att kunna upptäcka eventuella misstag samt få en bild av svaren. Två 19 av variablerna omkodades, då frågan om upplevd stress (för lärare och för elever) och svaret instämmer helt fick ett högt värde, vilket kan tolkas som att stress upplevs positivt i förhållande till övriga frågors svar på instämmer helt vilket exempelvis kan jämföras med variabeln ”upplevt stöd från ledningen” där instämmer helt ger ett högt värde, vilket kan anses som positivt värde. För att undvika det kodades de två nämnda variablerna om så att svaret instämmer helt fick ett lågt värde, värde 1 istället för 4. (Detsamma gjordes för alla alternativ på variablerna). Vidare gjordes medelvärdesanalyser, korstabeller och multivariata samvariationstest, så kallade regressionstester. Utifrån resultaten söktes efter variationer och samband som gav svar på frågeställningarna. T-tester gjordes för att testa signifikansnivåer. Då inga intervallskalor finns och det inte heller finns en normalfördelning i analysunderlaget valde jag att komplettera T-testerna med Mann Whitney- tester (Field 2013). Försök till multivariata analyser gjordes i crosstabulation, men då underlaget är för litet går inga slutsatser att dra av de testerna. Jag valde istället att göra bivariata korstabeller där olika variabler provades mot varandra i flera steg. En regressionsanalys där en kontrollvariabel lades in gjordes också. Tillsammans med korrelationstest av de variabler jag valt att använda ger det underlag för att se hur fler variabler än två påverkar och påverkas av varandra. (Barmark & Djurfeldt, 2015). Gällande frågan om lärares uppfattning av tid användes variablerna från fråga 22-35 i enkäten (se bilaga 1). I första hand gjordes frekvenstabeller, utifrån dessa gavs en bild av lärares uppfattning av tiden för arbetet med NP. Sedan gjorde korstabeller för att söka efter variationer. Utifrån analyserna som visade vissa skillnader i uppfattningen skapades index för tiden för administrativt arbete och tiden för utförandet samt bedömning vilka testades med historgram. (bilaga 4) Vidare syntes en påverkan av ledningens prioritering vilket föranledde att göra olika analyser av samvariation. Urval och bortfall Utifrån uppsatsens intention att undersöka hur lärare uppfattar arbetet med NP utgår undersökningen från svar från lärare i en mellanstor svensk kommun i Sverige. Genom att välja en kommun och göra en totalundersökning utan någon form av urval kan inga statistiska slutsatser dras. Enkäten skickades ut till 132 lärare i årskurserna 1-9. Det var 53 som svarade 20 och det externa bortfallet är således högt. Anledningen kan tänkas vara den enkättrötthet som tycks råda (Örstadius, 2015). Den låga svarsfrekvensen gör att det inte går att dra slutsatser som skulle gälla alla kommunens lärare. Emellertid kan det ge en bild av hur flera lärare i den frågade kommunen upplever arbetet med NP. Vi tog kontakt med administrativ personal för hjälp med adresser för utskick, vilket var svårt att få hjälp med. Således har vi själva sammanställt maillistor utifrån skolornas personalkataloger. Valet att skicka ut till alla lärare, oavsett om de arbetar med NP eller inte grundar sig dels i svårigheter att veta vem av lärarna som handhar NP utifrån personalkatalogen dels i nyfikenhet gällande hur de som inte har provet upplever arbete med NP. Bortfallsanalys Det externa bortfallet är som nämnts stort, endast 53 respondenter av 132 utskickade enkäter. Ett 20-tal mail kom tillbaka som frånvarande, tjänstledig, föräldraledig och sjukskriven. I övrigt är vi förvånade av det stora bortfallet då många lärare diskuterar NP och arbetet med proven. Trolig anledning till få respondenter är enkättrötthet samt den höga arbetsbelastning som råder i skolan under maj, ironiskt nog med många NP. Det interna borfallet beror främst på de lärare som inte har NP i sitt ämne och som inte svarat på de första frågorna, vilket SPSS räknat som system missing. I övriga fall, där respondent valt att inte svarat är det kodat som 99. Det finns inget mönster i de icke svarade, ingen fråga är mer representerade än någon annan utan bortfallet är slumpmässigt och sporadiskt förekommande vid ett fåtal tillfällen. Index För att svara på frågan om hur tiden uppfattas gjordes ett index över de frågor som berör administrativt arbete (frågorna 22, 25-27 och 33-35 i enkäten, bilaga 1) och ett index över de frågor som berörde tiden för utförande och efterarbete gällande NP (frågorna 29-32 i enkäten bilaga 1), dessa skapades deduktivt utifrån litteratur- och forskningsöversikten och testades med Cronbach´s Alpha (tabell 1-3 och i bilaga 4). 21 Tabell 1: Index för administrativt arbete Tabell 2: Index för utförande och efterarbete Gällande uppsatsens frågeställning om hur lärare uppfattar att arbetet med NP är ett stöd söktes efter variationer och samband genom frekvenstabeller i första hand följt av att göra korstabeller. Precis som uppfattningen om tid testades upplevelsen av ledningens prioriteringar i förhållande till upplevelsen av stöd. För att få en tydligare bild av upplevelsen av stöd gjordes index för stöd (tabell 3)som också granskades med histogram (bilaga 4) innan de användes i regressionsanalys för att se hur uppfattningen av stöd påverkas av olika faktorer. De interna konsistenserna av index är relativt goda. Endast mellan 15-18 % av variationen beror på sådant som kan betecknas som mätfel. Runt 75-80% beror på hur respondenterna har besvarat frågorna. 22 Tabell 3: Index för stöd Validitet och reliabilitet Genom att använda standardiserade svarsalternativ samt enkla begrepp i enkäten, som vanligtvis används gällande NP och genom att enkäten skickades ut på remiss ökar reliabiliteten gällande att respondenterna inte missförstår frågorna. Emellertid kan sägas att reliabiliteten är bristande då ingen förklaring av respondenternas tolkning av de olika svarsalternativen i enkäten är gjord. Gällande respondenternas möjlighet att svara på enkäten när det själva passar dem minskar reliabiliteten då svaren kan komma att påverkas av trötthet eller liknande. Validiteten är god då det som är tänkt att undersökas också undersöks genom de frågor som finns i enkäten samt genom de analyser som gjorts av svaren. Emellertid påverkas validiteten av det stora bortfallet då undersökningen inte kan sägas representera lärarna i den valda kommunen. I det stora hela kan dock sägas att reliabilitet och validitet, utifrån de förutsättningar som råder i undersökningen, är god då enkätfrågorna mäter det som är tänkt att mätas, vilket också förstärks av testerna i Cronbach´s Alpha (Bell 2011, Trost 2007). 23 Etiska överväganden Forskningskravet, att forskning inriktas på väsentliga frågor samt håller hög kvalitet, att metoder förbättras samt kunskaper utvecklas är enligt de forskningsetiska principerna grundläggande för all forskning (Vetenskapsrådet, 2011). Vidare beskriver vetenskapsrådet individskyddskravet vid forskning som innebär att personliga livsförhållanden ska vara just personliga och att ingen får utsättas för psykisk eller fysisk skada på något sätt. Genom att utgå från fyra grundläggande huvudkrav ska individskyddskravet upprätthållas, dessa fyra krav är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Genom missivbrevet som följde enkäten (se bilaga 2) synliggjordes informationskravet. I brevet framgår vad undersökningen syftar till, att den är anonym, att svaren endast behandlas av författarna till uppsatsen och att det är frivilligt att delta. Ingen av deltagarna är under 15 år och utifrån frivillighet att delta kan sägas att samtycke finns om respondenten valt att svara på enkäten. Enkätsvaren sparades enbart i de fall respondenten väljer att trycka på ”skicka in”. Respondenten väljer själv att avsluta och inte fullfölja enkäten om den så önskar, vilket förvisso kunde ha framgått tydligare i enkätens inledning. Vi skickade ut en påminnelse och bad även rektorer i den undersökta kommunen att påminna om att svara på enkäten. Detta kan dock inte anses som otillbörlig påtryckning då valet att svara eller inte är respondentens. Det fanns inte heller någon form av kontroll på vem som inte svarat eller inte. Ett visst beroendeförhållande kan tänkas finnas då vi som gör undersökningen arbetar i kommunen emellertid avhjälps det av att identifiering av vem eller vilka som svarat i det närmaste är omöjligt att utröna, vilket dels beror på det stora bortfallet. Även om kön, ålder, arbetade år och ämne i sak skulle kunna härleda till ett antal alternativa personer finns ingen möjlighet att definitivt avgöra vem som svarat och vem som inte svarat. Gällande konfidentialitetskravet framgår av missivbrevet att endast vi författare behandlar det insamlade materialet och att inga personuppgifter är insamlade. Respondenterna har också möjlighet att ta del av resultatet. 24 Resultat Enkätfrågorna (se bilaga1) har berört lärares inställning till NP. Frågorna har exempelvis berört hur lärare arbetar med NP, hur de använder proven; formativt eller summativt, som förberdelser, som underlag för betyg eller som stöd i bedömning samt hur lärare uppfattar proven gällande att vara ett stöd för lärare. Svarsfrekvensen på enkäten är 40,1 procent. Det är 23 av de 53 respondenterna (43,4 procent) som arbetar i årskurserna 4-6 och 25 av respondenterna (47,2 procent) arbetar i årskurserna 79. Fem av respondenterna (9,4 procent) arbetar både i årskurserna 4-6 och 7-9. (se figur 1) Av samtliga respondenter var 43 stycken kvinnor och 10 stycken var män. 12 av respondenterna har inte NP i sitt ämne. De allra flesta av respondenterna, 34 procent har arbetat mellan 11-15 år (se figur 2). Figur 1: Fördelning av stadium . Figur 2: Antal arbetade år; 0-5 år, 5-10 år o s v 25 Lärares uppfattning om tiden för arbetet med NP Flera frågor ställdes gällande upplevelsen av tiden för arbetet före NP och efter NP. Resultatet av upplevelsen av tiden utgår från de frågor i enkäten som berör tid för arbetet med NP utifrån olika variabler, se tabell1, samt genom att ställa frågor som rör om upplevelsen av om tiden lutar åt för mycket/för lite tid. Tabell 4: Variabler som rör upplevelsen om tiden är rimlig. Sammantaget konstateras att lärarna i hög grad upplever att det lutar åt att tiden för arbetet med NP tar mycket tid (figur 3 och 4) där bedömning får det lägsta medelvärdet. (Tabell 4) Det är 65,2 % som svarat att det lutar åt för mycket tid gällande förarbetet och 73, 9 % svarar att det lutar åt för mycket tid gällande efterarbetet (se bilaga 5, tabell 2 och tabell 4). Det är 17.8 % som svarat att de instämmer helt gällande att det är rimligt med tid till förarbete och endast 8,7 % har svarat att de instämmer helt gällande att det är rimligt med tid för efterarbete (se bilaga 5, tabell 1). Gällande efterarbetet svarar total 34,8 % att det inte alls är rimligt med tid medan endast 11,1 % svarar detsamma gällande förarbetet (bilaga 5, tabell 1 och tabell 3). Rimligen kan det tänkas beror på att arbetet inför provet ses som en del av undervisning och jämfört med 26 bedömningen av proven upplevs det inte lika betungande. Det syns också på siffrorna för bedömning av proven där endast 4,3 % av lärarna svarat att de instämmer helt gällande om tiden för bedömning är rimlig. Runt 40 % instämmer helt gällande att tiden för beställning och iordningställande av klassrum är rimlig vilket kan anses vara delar av förarbete (se bilaga 6). Figur 3: Lärares uppfattning om tiden gällande förberedelser av NP lutar åt för mycket eller för lite tid Figur 4: Lärares uppfattning om tiden gällande efterarbete lutar åt för mycket eller för lite tid Tittar man på fördelningen av tidsuppfattningen på de olika stadierna skiljer det sig åt mellan stadierna. Fler på 7-9 anser att det är rimligt med tid för förberedelser än vad lärarna på 4-6 anser (se bilaga 5, tabell 1) Signifikanstest, T-test, visas i tabell 5 och 6 nedan samt kompletteringen med Mann-Whitney U-test i tabell 7. Tabell 5 Signifikanstest rimlig tid förberedelser 27 Tabell 6 Signifikanstest rimlig tid förberedelser Tabell 7: Mann-Whitney U-test för Stadiums upplevelse av tid Lärarna är generellt överens om att arbetet med NP lutar åt för mycket tid. Det framgår också att 4-6 anser att det i högre utsträckning lutar åt för mycket tid vilket samvarierar med att 4-6 i högre utsträckning upplever att det inte alls är rimligt med tid för förberedelser (se bilaga 5, tabell 1). Efterarbetet är det som upplevs ta mest tid av båda stadierna, jämfört med förarbetet vilket troligen hänger samman med bedömningen av proven som har det lägsta medelvärdet av de variabler som mäter uppfattningen av tid (tabell 4). Fördelningen mellan stadierna är ungefärligt lika i uppfattningen att efterarbete tar för mycket tid (bilaga 5, tabell 4) På frågan om ledningen prioriterar arbetet med planering, genomförande och bedömning är medelvärdet 2,36. Ett korrelationstest gjordes gällande tiden för efterarbetet och uppfattningen att ledningen prioriterar tid för planering, genomförande och bedömning (fråga 58 i enkäten, bilaga 1). Testet visar att det finns en korrelation mellan ledningens prioritering och den upplevda tiden för efterarbetet (tabell 8) Sambandet är positivt och variationen i uppfattningen av rimlig tid kan förklaras av variationen i ledningen prioriterar till 9 % då R2 är =0.09 28 Tabell 8: Korrelationstest av ledningens prioritering och tiden för efterarbete Tabell 9 och 10: Medelvärden för tid gällande bedömning/utförande och tid för administrativt arbete Medelvärdena gällande tiden för utförande och bedömning av NP jämfört med tiden för administrativt arbete på de båda stadierna visar att den administrativa tiden upplevs rimlig i något högre utsträckning än vad tiden för efterarbetet gör (tabell 9 och 10). Tabell 10: Medelvärden för upplevelsen av den administrativa tiden, fördelat på ämnen Tabell 11: Medelvärden för uppfattningen av tid för utförande och bedömning av NP, fördelat på ämnen 29 Då resultatet gällande ämnesfördelningen är skev blir också resultaten mycket vaga. Jag påvisar ändock den skillnad som ämnet matematik och NO visar, trots endast en respondent. Respondentens svar gällande matematik kan tänkas bero på att ämnet har mindre av textbedömningar vilket kan påverka upplevelsen om att bedömning lutar mer åt rimlig tid än vad förarbetet gör. Gällande NO, som också har en respondent och lägre medelvärde på administrativt arbete jämfört med utförande och bedömning, kan en förklaring vara att ämnet har mer arbete inför provet exempelvis gällande beställningar av material än vad övriga ämnen har. Sammantaget visar resultatet gällande lärares upplevelse av tiden att lärarna uppfattar tiden för arbetet med NP som negativ i bemärkelsen att de upplever att det är ”för mycket tid”. Resultatet visar också att det är en viss skillnad mellan stadierna och ämnen men att lärarna sammantaget upplever bedömningsarbetet och utförandet av NP som mer tidskrävande än den administrativa tiden. Det syns också på frågan om uppfattningen av om det lutar åt för mycket/för lite tid där en skillnad finns gällande för- och efterarbete där efterarbetet upplevs för mycket tid i något högre utsträckning. Upplevelsen av att ledningen prioriterar arbetet påverkar lärarnas inställning till tiden för arbetet med NP. Lärares uppfattning av hur NP är ett stöd för dem Om NP ska vara ett stöd för lärare och en del i att skapa goda lärmiljöer torde upplevelsen av provet vara positivt gällande lärares uppfattning av provet, elevernas lärande samt provets koppling till styrdokumenten. Jag har således delat upp resultatet i tre delar under denna frågeställning, stöd utifrån; lärarperspektiv, styrdokument samt elevernas lärandeperspektiv. Respondenterna upplever att NP är stressande för lärare, där 45,7 % svarat att de instämmer helt och endast 2,2 % svarat att de inte alls instämmer (tabell 13). Det är fler lärare på 7-9 som upplever stress jämfört med 4-6.(tabell 14) På frågan om lärarna upplever NP som ett stöd i planeringen av undervisning anser majoriteten av lärarna att NP till viss del (50 %) och till övervägande del (28,3%) är ett stöd i planering av undervisning (Bilaga 5, tabell 7 ). 30 Vidare anser lärarna att det är ett stöd i tolkningen av kunskapskraven, 35,6 % instämmer helt och endast 2,2 % instämmer inte alls. I åk 7-9 är det ingen som upplever att det inte skulle vara ett stöd i tolkning av kunskapskraven jämfört med 4,3 % i 4-6. Det är dock något fler i 46 som helt och till stor del instämmer med att det är stöd i tolkning av kunskapskraven (tabell 9 och Bilaga 5, tabell 16). Index för stöd visar ett något högre medelvärde för 4-6 (tabell 15) vilket är intressant i sammanhanget av att regeringen gör proven i SO och NO i åk 6 frivilliga vt 15 samt helt tar bort dem vt 16. Emellertid visar T-test (bilaga 4) att den skillnaden inte är signifikant utan att skillnaden till 50 % kan beror på slumpen. Resultatet gällande upplevd stress visar att färre på 4-6 (22 %) instämmer helt i upplevd stress jämfört med 7-9 (68 %) (tabell 14). Tabell 12: Frekvenstabell för upplevd stress för lärare Tabell 13:Korstabell för upplevd stress fördelat på stadier 31 Tabell 14: Medelvärden för index av uppfattningen av NP som stöd, fördelat på stadier Tabell 15: Medelvärden gällande stöd; i tolkning av kunskapskrav, planering av undervisning och i betygsättning fördelat på stadier Generellt tycks lärarna vara positiva till NP i förhållande till styrdokumenten, vilket kan ses som ett stöd för lärare. De anser också att proven är relevanta i förhållande till kursplanerna, ingen av respondenterna har svarat att de inte är relevanta och övervägande instämmer helt och till stor del. (tabell 17) Även på frågan om NP tydliggör mål och bedömningsnivåer har de flesta ansett att NP gör det, endast 4, 4 % har svarat att de inte alls instämmer. (tabell 18). Däremot anser inte majoriteten av lärarna att NP ger eleverna möjlighet att visa vad de kan. Även här har endast 4, 4 % svarat att de anser att eleverna ges möjlighet att visa vad de kan (tabell 19). Ges inte eleverna möjlighet till det torde det innebära att NP i det avseendet knappast kan räknas som ett stöd för lärare. 32 Tabell 16: Lärares uppfattning om NP är relevant i förhållande till kursplanerna Tabell 17: Lärares uppfattning av om NP tydliggör mål och bedömningsnivåer Tabell 18: Lärares uppfattning om NP ger eleverna möjlighet att visa vad de kan Medelvärdena gällande inställningen till elevernas möjlighet att utvecklas av provet är låga. Lärare tycks skeptiska till provens möjlighet att utveckla eleverna (Tabell 20). Intressant är det låga medelvärdet på genom träning högre måluppfyllelse i förhållande till det något högre medelvärdet gällande att eleverna utvecklas av att träna inför NP. Det är tydligt att lärare inte tycks anse att måluppfyllelse eller högre resultat påverkas av träning, vilket kan förklara det 33 låga medelvärdet, 2,19 på inställningen att träning ger bättre resultat. Sammantaget visar de låga medelvärdena att provet inte uppfattas som stöd för elevernas inlärning samt inte uppfattas bidra till högre måluppfyllelse. Tabell 19: Medelvärde gällande uppfattning av att använda proven för att utveckla eleverna De lärare som inte har NP i sitt ämne tycks inte heller anse att införandet av NP skulle förbättra för eleverna, möjligen skulle det kunna höja ämnets status där medelvärdet är något högre. Lägsta medelvärdet finns gällande om NP i deras ämne skulle påverka måluppfyllelsen, vilket respondenterna inte anser att det skulle i någon hög utsträckning (tabell 21). Tabell 20: Medelvärden gällande inställning till NP för lärare som inte har NP i sitt ämne Genom att göra en bivariat regressionsanalys gällande lärares uppfattning av NP som stöd och ledningens prioriteringar visas att 25 % av variansen på den beroende variabeln förklaras av den oberoende variabeln samt att när lärares upplevelse av att ledningen prioriterar arbetet med NP ökar ett steg ökar också lärarnas känsla av att NP är ett stöd med 30,7 % (tabell 22 och 23 a, b, c) Signifikansnivån är på ,001. Vidare lades indexvariabeln för tid in vilket också visar att ledningens stöd och uppfattningen av tiden för arbetet med NP påverkar uppfattningen av stöd positivt (23 c). 34 Tabell 21: Analys av lärares uppfattning om NP som stöd i förhållande till uppfattningen av hur ledningen prioriterar 1 Tabell 22 a, b, c: Analys av hur lärare uppfattar NP som stöd i förhållande till uppfattningen av hur ledningen prioriterar och uppfattningen av tiden Sammanfattningsvis visar resultatet gällande lärares uppfattningar av NP som stöd att provet upplevs stödjande, främst gällande arbetet med styrdokumenten och tolkning av kunskapskraven. Respondenterna tycks dock inte anse att proven stödjer eleverna, varken gällande att proven ger eleverna möjlighet att visa vad de kan eller gällande att proven används för att träna och utveckla eleverna. Vidare visar resultatet att lärare på 7-9 upplever NP som stressande i högre utsträckning än vad 4-6 lärare gör. 1 Jag är medveten om problematiken gällande att använda mig av en regressionsanalys. Tydligare beskrivning av problemet ges i metoddiskussionen. Histogram för index för stöd samt index för tid finns i Bilaga 4. 35 Lärare som inte har NP i sitt ämne upplever inte att NP skulle vara lärande och stödjande i någon hög utsträckning. Något högre medelvärde får uppfattningen att NP skulle öka ämnets status. Ledningens prioritering påverkar lärares inställning till proven och även lärares upplevelse av NP som stöd. En ökning av ledningens prioritering skulle påverka lärarnas uppfattning om NP som stöd positivt. 36 Diskussion Med tanke på att detta är en totalundersökning kan inga generella slutsatser dras utifrån resultatet. Diskussionen tar sin utgångspunkt i undersökningens resultat, tidigare forskning och egna yrkeserfarenheter. De slutsatser som redovisas kan således inte sägas gälla för andra kommuner, skolor eller lärare, emellertid kan resultatet kopplas till teori och ge en bild av hur en del av den undersökta kommunens lärare uppfattar arbetet med NP. Nedan diskuteras uppsatsens metod följt av en diskussion av resultatet utifrån uppsatsens frågeställningar. Metoddiskussion Till att börja med kan konstateras att underlaget är litet. Genom att göra en webenkät som mailades ut fanns en förhoppning om att få många respondenter. Med facit på hand hade kanske antalet respondenter ökat något om vi valt att själva åka ut till skolorna och berätta om syftet med enkäten istället för att enbart maila ut den. Trots påminnelse är svarsfrekvensen låg. Den låga svarsfrekvensen inverkar på möjligheterna att göra olika tester i SPSS. Exempelvis var ämnesfördelningen skev. Hela 57 % av respondenterna uppgav att de har flera ämnen med NP vilket påverkade möjligheterna att dra generella slutsatser utifrån ämnestillhörighet. Emellertid var fördelningen mellan stadier relativt lika vilket gjorde att tester gällande variationer mellan stadier kunde göras. Genom att inte ha några variabler med intervallskalor försvårades vissa tester, exempelvis regressionsanalys. Genom att använda mig av index (exempelvis för upplevelsen av stöd) gjordes ändock en regressionsanalys. Ordinalskalorna lades in i en indexvariabel som kodades som intervallskala trots att inte stegen mellan svarslaternativen är exakta. Även om variabeln i strikt bemärkelse är en ordinalskala och inte en intervallskala användes regressionsanalysen efter att jag kontrollerat om de index jag gjorde kunde användas. Till det användes histogram vilket indikerade en normalfördelning av svaren. Enkäten i sig hade många frågor, vilket är en nackdel. Konstruktionen av enkäten är emellertid bra och gjordes i flera steg vilket är en fördel gällande validitet. Vi började med att prata med lärare om deras upplevelse av NP vilket gjorde att frågorna utgick från det som ofta diskuteras på skolor vilket minskar risken för feltolkningar. I efterhand konstateras att en mer grundlig genomläsning av litteraturen innan konstruktion av enkäten skulle kunna ge frågor 37 som mer stringent tangerar det som ämnades undersökas. Eftersom enkäten konstruerades tillsammans med annan student innehåller den också ett stort antal frågor, vilket vi såg som en fördel till att börja med. Dock skulle antalet frågor kunna minskas. Flertalet av frågorna kändes inte relevanta vid analyserna och har således inte heller använts. Kanske hade färre frågor också lett till fler respondenter? Ett möjligt problem med frågorna vilket påverkar både reliabilitet och validitet är frågorna 19 och 21 i enkäten(bilaga 1) lutar åt; för mycket tid eller för lite tid. Det finns en möjlighet att otydlighet i frågeställningen skulle kunna leda till att de som svarat för lite tid skulle kunna mena att de har för lite tid för att arbeta med proven. Det framgår av enkäten vad som är tänkt, men det går inte att bortse från att de som läser frågorna och alternativen tolkar dessa på sitt sätt, vilket självklart kan påverka resultatet till att visa något som kanske inte var tänkt från respondentens sida. Detsamma gäller tolkningen av resultaten. Även om uppsatsens resultat utgår från enkätsvaren tolkas resultaten av mig vilket påverkar validiteten. Vid tolkningar finns alltid en risk för att vara tendensiös, genom att ha detta i åtanke och genom att göra olika tester minskas dock risken, vilket är fallet i denna undersökning. Valet att göra en totalundersökning kändes relevant utifrån intresset att se hur uppfattningen gällande NP ser ut i kommunen men ett urval hade ökat möjligheterna till signifikanstester vilket hade varit mer intressant i ett så pass aktuellt ämne som NP. Lärares uppfattning av tiden för arbetet med NP Resultaten för elever i svenska skolan har blivit sämre och politiska beslut tas i syfte att göra resultat och skolan bättre. Genom att skapa goda lärmiljöer betonas det konstruktivistiska perspektivet på skolutveckling. Ska skolan bli bättre menar Scherp (2007) att utrymme måste ges för samtal och reflektion. Flera av besluten, i detta fall införandet av NP i flera ämnen och stadier, upplevs ta tid från lärarnas övriga arbete, vilket påverkar möjligheten att skapa goda lärmiljöer negativt. Resultatet i denna undersökning visar också tydligt lärares uppfattning av tiden för arbetet med NP som att det tar för mycket tid. Dock tycks det som om tiden för bedömning avproven är det som upplevs ta mest tid. Regeringen har tagit beslut gällande NP i SO och NO i syfte att minska lärares administrativa arbete. Dock visar undersökningens resultat att lärare upplever att tiden för genomförande samt bedömning av proven är mer tidskrävande än hur de upplever det administrativa arbetet. Enligt den socialkonstruktivistiska 38 teorin skapas kunskap inom grupper, genom samtal och bearbetning i ett sammanhang, det rimmar illa med politiska beslut som styr verksamheten utan att tid och möjlighet getts för att utvärdera och bearbeta, i detta fall NP i SO och NO i åk 6. Uppfattningen om provet påverkas av ledningens prioriteringar vilket kan tänkas vara en del i lärares önskan att få tid för samtal, reflektion och bearbetningar. Redan år 2000 ifrågasatte Tobiassen och Thomassen (2000) fokus på ”tre-ämnesskolan”. Genom att ta bort NP i åk 6 blir det åter igen ett fokus på tre ämnen, vilket kan ifrågasättas utifrån att undersökningar visar att lärare tenderar att undervisa för proven. Tiden för bedömning har varit fokus för flera undersökningar gällande lärares upplevelse av NP. I Thomassen och Tobiassen (2000) uppgavs att lärarna ansåg sig ha för lite resurser och att ledningen har betydelse för arbetet med NP vilket kan tänkas samvariera med resultat i denna undersökning gällande att om ledningen prioriterar arbetet med planering, genomförande och bedömning påverkas lärarnas uppfattning av arbetet med provet positivt. Ledningens betydelse för skolutveckling poängteras också av Scherp som utgår från det konstruktivistiska synsättet på skolutveckling. Enligt Scherp måste förutsättningar ges av skolledare för att lärarna ska kunna hantera pedagogiska utmaningar, förstå sitt uppdrag och tillsammans ges möjligheter att arbeta med att lösa de problem de ställs inför, exempelvis bedömningen av NP. Enligt resultatet påverkas lärarnas inställning till NP av hur och om ledningen prioriterar arbetet med NP. Proven upplevs stödja tolkning av kunskapskraven och tydliggör mål och bedömningsnivåer men upplevs också stressande för lärarna. Möjligen är det som undersökningen från Wales visar, att valfria tester som stöd för bedömning kanske ska användas? Lärares upplevelse av NP som stöd NP syfte är att vara stödjande samt öka måluppfyllelsen, gynna likvärdig bedömning och kvalitetssäkra utbildningen. Redan från början av nationella provens historia i Sverige var proven till för att förbättra för läraren. Undersökningar visar att lärare generellt är nöjda med proven men att de tar lång tid att bedöma och rätta. 39 Enligt Comber & Nixon (2009) påverkar inte politiska beslut och förändringar lärares arbete i klassrummet nämnvärt medan andra undersökningar visar att undervisningen tenderar at styras mot det som proven ska mäta. Uppsatsens resultat visar att lärarna inte i någon hög utsträckning tränar inför proven. Lärarna tycks dessutom inte se någon fördel med att träna inför provet då de inte anser att de leder till högre resultat och eller måluppfyllelse, vilket är intressant utifrån den undersökning som gjordes i England under 1990 talet (2009). Den undersökningen i visar att de som tränat på proven också var de som nådde högre resultat, vilket förvisso inte är förvånande. Intressant blir det då Skoleffektivitetsforskning behöver och använder utvärderingar och kontroller för att utröna vilka skolor som är effektiva, så att de goda exemplen kan spridas vidare. Om inte lärarna ”tränar inför proven” kanske det påverkar provens resultat? Provens resultat är sedan det som politiska beslut ska fattas på, enligt Skoleffektivitet, vilket blir problematiskt i nämnda situation. Skolverkets rapport från 2004 visar också proven upplevdes stödja bedömning, i mitt fall kan det tolkas som förtydligande av kunskapskraven. Intressant är att respondenterna i undersökningen 2004 var tveksamma till om proven skulle leda till ett förtydligande av betygssystemen, vilket respondenterna i denna undersökning upplever att proven gör. Det kan bero på väl utformade NP där konstruktörerna lyckats väl med syftet att proven ska vara ett stöd för lärare, det kan också bero på att åk 4-6 precis påbörjat betygssättning vilket kan påverka deras upplevelse av att proven ger en tydlighet då lärarna kan tänkas vara i behov av stöd och konkretisering. I Wales valde många lärare att använda frivilliga NP för att validera sina bedömningar, Collins, Reiss & Stobart (2010) menar att det kan spegla lärarnas brist på förtroende för sina egna bedömningar eller upplevda krav från exempelvis föräldrar att synliggöra vad eleven kan eller inte kan. Det kan också, som resultatet visar i denna undersökning och som Skolverkets undersökning 2004 visar, vara så att frivilliga tester skulle användas för att lärare upplever att NP förtydligar kunskapskrav och tydliggör mål och kriterier. Ledningens prioritering tycks viktig för både upplevelsen av tiden för arbetet med NP och för uppfattningen att NP är ett stöd för lärare. Troligen beror det på att om ledningen prioriterar arbetet med NP som exempelvis bedömning av proven skulle också förutsättningar ges till goda lärmiljöer där utrymme ges för att göra ett bra arbete, samtala, sambedöma och reflektera och utveckla. Ges lärarna de förutsättningar som behövs, om ledningen prioriterar, 40 skulle förmodligen arbetet med NP utvecklas till det bättre, vilket i sin tur möjligen skulle kunna ge resultera i högre resultat på NP. Skoleffektivitetsperspektivet synliggörs i politiska beslut om NP. Införandet av NP i fler stadier och i fler ämnen gjordes i syfte att få underlag för att mäta skolors framgång. Även beslutet att ta bort NP i SO och NO i åk 6 är styrt uppifrån, dock med ett annat syfte än ovan. Beslutet att ta bort proven grundar sig i en önskan om att underlätta lärares arbetsbörda vilket förvisso är en god tanke. Tittar man på beslutet ur ett skolutvecklingsperspektiv torde dock lärares uppfattning om proven utrönas innan beslut. Denna undersökning, förvisso en totalundersökning med få respondenter, visar att lärarna uppfattar proven som stödjande i förhållande till styrdokumenten och att uppfattningarna om att det är för mycket tid främst riktar sig till tiden mot bedömning jämfört med tiden för administration och att resultatet om uppfattningen av både tid och stöd skulle påverkas positivt om ledningen prioriterar arbetet med NP. Rätt förutsättningar kan tänkas ge bättre lärandemiljöer vilket tycks påverka lärarnas uppfattning av arbetet med NP i positiv riktning. Vidare forskning Denna undersökning har gett tankar om vidare forskning, till att exempelvis undersöka hur lärare skulle önska att arbetet med NP skulle gå till. Vad önskar lärare att ledningens prioriteringar ska leda till och utmynna i? Vidare skulle forskning om lärares uppfattning av NP utifrån statens intentioner på ett urval ge resultat som kan signifikanstestas vilket vore än mer intressant. Om intentionen med NP är att de ska vara ett stöd för lärare torde lärare få ge uttryck för hur de upplever proven och för vilket stöd de anser att de önskar. En undersökning gällande hur ledning anser att de stöder lärares arbete med NP samt hur lärare uppfattar att ledningen stöder (alternativt vad de saknar stöd i) gällande arbetet med NP vore intressant att undersöka i syfte att utröna om det finns ett glapp mellan uppfattningarna. 41 Litteraturförteckning Barmark, M., & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda- att förstå och förändra världen med siffror. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (2011). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Collins, S., Reiss, M., & Stobart, G. What happens when high-stakes testing stops? Teachers´perceptions of the impact of compulsoary national testing in Wales. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, ss. 273-286. Comber, B., & Nixon, H. (den 3 09 2009). Teachers´work and pedagogy in an era of accountability. Studies in the cultural Politics of Education, ss. 333-345. Djurfeldt, G. Larsson, R. O, Stjärnhagen, (2010) Statistisk verktygslåda 1- samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur. Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wägnerud, L. (2007). Metodpraktikan:Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Vällingby: Nordstedts Juridik AB Esteban, A. (2015 16 mars). Nationella prov frivilliga redan i år. Hämtat från http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/255346 den 16 03 2015 Field, A. (2013). Discovering Statistics using IBM SPSS Statistics, London: SAGES Publications Forssell, A., & Westerberg, A. I. (2014). Administrationssamhället. Lund: Studentlitteratur. Groth, E. (2010). Perspektiv på skolans utveckling- en tankebok för lärare, skolledare och skolpolitiker. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. Stockholm: Gleerups. Klenowski, W., & Smith, C. W. (2010). Standards,teacher judegement and moderation in context of national curriculum and assessement reform. Assessement matters 2, 107-131. Lundahl, C. & Forsberg, E. (2006). Kunskapsbedömningar- utvärdering, betyg och nationella prov. i E. Forsberg, & E. Wallin, Skolans kontrollregim- ett kontraproduktivt system för styrning? (ss. 19-39). Stockholm: Stockholms universitet. Lundahl, C. (2009). Varför nationella prov?-framväxt, dilemman, möjligheter (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Lundahl, C. (2010). Nationella prov- ett redskap med tvetydiga syften. i C. Lundahl, & M. F. (red), Bedömning i och av skolan-praktik, principer, politik (ss. 223-240). Lund: Studentlitteratur. Lärarnas Riksförbund. (2010). Låt inte lärarna betala reformerna. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. 42 Lärarnas Riksförbund. (2011). Lärares arbetstid, en arbetsmiljöfråga. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. Madaus, G., Higgins, J., & Russell, M. (2009). The Paradoxes of High Stakes Testing : How They Affect Students, Their Parents, Teachers, Principals, Schools, and Society. Charlotte, USA: Information Age Publishing, INC. Pettersson, D. (2012). Internationella kunskapsmätningar och deras funktioner. i C. Lundahl, & M. F. (red), Bedömning i och av skolan-praktik, principer, politik (ss. 259-274). Lund: Studentlitteratur. Regeringen (2015) OECD överlämnar granskning av svensk skola. Hämtat från http://www.regeringen.se/sb/d/19865/a/258627 den 18 05 2015 Skolinspektionen (2013). Olikheterna är för stora, omrättning av nationella prov i grund- skolan och gymnasieskolan. Stockholm: Skolinspektionen; Dnr U2011/6544/GV. Scherp, H.-Å. (., & Berg, G. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling; Liber. Scherp, H.-Å., & Scherp, G.-B. (2007). Lärande och skolutveckling- Ledarskap för demokrati och meningsskapande. Karlstad: Karlstad university studies. Skolinspektionen. (2012). Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grund- skolan och gymnasieskolan under tre år. Stockholm: Skolinspektionen; Dnr U2009/4877/G. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. SKOLFS 2013:173. Skolverkets föreskrifter om ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan läsåret 14/15. Statens skolverks författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket. (2014). Nationella prov. Hämtat från http://www.skolverket.se/bedomning/nationellaprov den 16 03 15 Tobiassen, J., & Thomassen, E. (2000). Det nationella provsystemet -sett med norske oyne. Stockholm: Skolverket. Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2011). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Örstadius, K. (2015, 18 januari). Sveriges officiella statistik hotar att bli missvisande. Dagens Nyheter Hämtat från: http://www.dn.se/nyheter/sverige/sveriges-officiella-statistik-hotar-att-blimissvisande/ den 13 05 2015 43 Bilaga 1 Nationella Prov Detta är en enkät som berör lärares inställning till och arbete med de NP. Del 1 och 2 besvaras av de lärare som har eller har haft NP i sina ämnen. Del 3 besvaras enbart av de lärare som undervisar i ett ämne som idag ej har NP. Svaren kommer sammanställas och användas i examensarbeten i Magisterprogrammet i Utbildningsledning & Skolutveckling vid KAU vt 15 *Obligatorisk Bakgrundsfrågor * 1. Vilket stadium arbetar du på? o 4-6 o 7-9 o både 4-6 och 7-9 2. Antal arbetade år, som lärare o 0-5 o 5-10 o 11-15 o 16-20 o fler än 20 * 3. Kön o obestämd o man o kvinna * 4. Vilket/Vilka ämnen undervisar Du i? o Matte o NO o Svenska o Engelska o SO o Ämne utan NP 5. Jag har/har haft ämnen med nationella prov? * o Ja o Nej (Om Nej, gå vidare till Del 3 fråga 65) Del 1: Nedan följer frågor om arbetet med Nationella Prov (NP) Nedanstående frågor besvaras enligt följande värden på ordinalskalenivån: Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls 6. NP är under läsåret en naturlig del i min undervisning. 7. Jag använder enbart NP under åk 6 och/eller åk 9 som direkta förberedelser inför 8. Jag utgår från innehållet i NP:n när jag planerar min undervisning. 9. Gamla NP används i syfte att förbereda eleverna för provsituationen. 10. Gamla NP används som diagnoser i syfte att visa hur eleverna ligger till 11. Jag arbetar med gamla bedömningsanvisningar och elevexempel tillsammans med eleverna. 12. Ledningen samordnar tid för bedömning och sambedömning. 13. Vi lärare samordnar tid för bedömning och sambedömning. 14. Jag bedömer mina egna elevers NP. 15. Jag gör sambedömningar av NP tillsammans med mina ämneskollegor. 16. Jag ger eleven summativ återkoppling av provresultaten. 17. Jag ger eleven formativ återkoppling av provresultaten. 18. I relation till övrig undervisning lägger jag rimligt med tid på förberedelserna för NP 19. Utifrån ditt svar; lutar det åt o För mycket tid o För lite tid 20. I relation till övrig undervisning lägger jag rimligt med tid på efterarbetet med NP 21. Utifrån ditt svar; lutar det åt o För mycket tid o För lite tid Nedan följer påståenden om tid som används för arbete med och runt NP Det som efterfrågas gällande “rimligt” är hur du upplever arbetet utifrån hur viktigt du anser att det som efterfrågas är i förhållande till dina övriga arbetsuppgifter. Fokusera på tiden för arbetet, värdera exempelvis inte vikten av att göra gruppindelningar på ett bra sätt. Jag upplever att tiden för arbetet som görs med NP är rimlig gällande; 22. beställning av prov och material till NP 23. planering och anpassning utifrån elevers särskilda behov 24. iordningställande av klassrum 25. gruppindelningar för muntliga prov/laborationer 26. schema/hålltider (ex muntliga proven) 27. salsbokning/byte av sal/klassrum 28. tid för samtal med övriga lärare gällande planering och dylikt inför NP 29. elevernas genomförande av proven i förhållande till övriga ämnen/undervisning 30. min enskilda bedömning av proven 31. sambedömningen av proven 32. samtal med kollegor om bedömning/resultat 33. återkoppling av provresultat till elever 34. återkoppling av provresultat till föräldrar 35. registrering av resultaten Del 2: Lärares inställning till och uppfattning av Nationella Prov (NP) 36. NP är relevanta i förhållande till kursplanerna. 37. NP är ett stöd för mig i tolkningen av kunskapskraven. 38. NP ger en heltäckande bild av elevens förmågor i ämnet. 39. NP är ett stöd för mig i planeringen av undervisningen. 40. Bedömningsanvisningar och elevexempel bidrar till en likvärdig bedömning. 41. NP är ett stöd för mig i betygsättningen. 42. NP bidrar till likvärdig betygsättning i ämnet. 43. NP är relevanta för elevers lärande. 44. De delar som tas upp i NP:n väger tyngre än andra delar i kunskapskraven. 45. NP har betydelse för betygsättningen. 46. Det är viktigt att arbeta med gamla NP i syfte att förbereda dem för provet. 47. Det är viktigt att arbeta med gamla NP i syfte att tydliggöra mål och bedömningsnivåer. 48. NP ökar elevernas förståelse av ämnet. 49. NP bidrar till att en elev motiveras till att nå bättre resultat 50. NP ger alla elever möjligheten att visa vad de kan. 51. Elever med särskilda behov har samma möjligheter som andra att lyckas på NP. 52. Eleverna utvecklas av att träna på gamla NP. 53. Genom att arbeta med gamla NP blir resultaten bättre på årets NP. 54. Genom att arbeta med gamla NP blir måluppfyllelsen i mitt ämne högre. 55. NP kan användas formativt för att utveckla en elevs lärande i ämnet. 56. NP kan användas för att föra min undervisning framåt. 57. Eleverna utvecklas i ämnet av att genomföra NP. 58. Ledningen prioriterar tid för planering, genomförande och bedömning av NP 59. Jag får stöd ledningen i arbetet med NP. 60. Jag får stöd av mina ämneskollegor i arbetet med NP. 61. Jag får stöd av övriga ämnens kollegor i arbetet med NP. 62. NP är stressande för mig som lärare. 63. NP är stressande för eleverna. 64. Organisationen kring NP fungerar bra på min arbetsplats Tack för Dina svar! Scrolla ända ner för att skicka enkäten! Del 3: Besvaras ENDAST av lärare som Ej har NP i sitt ämne/sina ämnen 65. Det vore bra om det fanns NP i mitt ämne. 66. NP skulle öka mitt ämnes status. 67. NP i mitt ämne skulle öka arbetsbelastningen. 68. NP i mitt ämne skulle påverka innehållet i min undervisning. 69. NP ökar elevernas motivation 70. NP i mitt ämne skulle öka måluppfyllelsen. 71. NP i mitt ämne skulle öka möjligheten till likvärdig bedömning 72. NP som finns idag tar tid från mitt ämne. 73. Jag behövs som resurs när det är NP i andra ämnen. 74. Jag tycker att det är ok att vikariera för en annan lärare som behöver genomföra NP. 75. Jag upplever att NP påverkar eleverna negativt. 76. Jag upplever att NP påverkar eleverna positivt. 77. Jag upplever NP påverkar elevernas lärande negativt. 78. Jag upplever NP påverkar elevernas lärande positivt. Övriga kommentarer: Här kan du lägga till något om de NP som du anser inte kom fram i frågorna/dina svar Tack för Din medverkan! Bilaga 2 Enkät om lärares arbete med de Nationella Proven Vi, Jennie och Åsa, är yrkesverksamma lärare som också studerar sista terminen vid en magisterutbildning i Utbildningsledning och Skolutveckling vid Karlstads Universitet. Vi ska nu skriva vårt examensarbete. Regeringen har uppmärksammat lärares ökade administrativa arbete och vår intention är att, med Din hjälp, skapa en bild av hur lärare upplever arbetet med de nationella proven för att se hur och om statens intentioner med de nationella proven implementeras på lokal nivå. För att samla in data genomför vi en kvantitativ undersökning i form av en webenkät. Självklart är detta frivilligt. Vi vill samtidigt poängtera vikten av att synliggöra det arbete Du som lärare lägger ner på de Nationella Proven. Vår önskan är att Du vill bidra till kunskap om detta ämne genom att svara på enkäten som tar ca 15 minuter att besvara. Dina svar är anonyma och det är endast vi som kommer att hantera enkäterna. Svaren kommer att läggas in och bearbetas i statistikprogrammet SPSS för att analyseras och sammanställas. När arbetet är klart kommer Du erbjudas möjlighet att ta del av resultatet. Den forskning runt lärares administrativa arbete som pågår, på uppdrag av regeringen, har visat intresse och skolförvaltningen i Kristinehamns kommun är intresserade av att ta del av resultatet då det kan ligga till grund för vidare utvecklingsarbete gällande de NP. Klicka på länken nedan för att komma till enkäten. XXXX Vi önskar att du svarar på enkäten snarast och senast torsdagen den 2 april. Tack på förhand! Med vänliga hälsningar, Jennie Virén, Kristinehamn, jennie.viren@kristinehamn.se Åsa Melin, Kristinehamn/Karlstad asa.melin@kau.se Bilaga 3 Kodnyckel till enkäten Nationella prov Fråga i enkäten Kodning i Excell 1 Fr_1 2 Fr_2_antal_ar 3 Fr_3_kon 4 Fr_4_amne 5 Fr_5_har_NP Del 1, Arbetet med NP 6-18 Och 20 Fr_6_del_undervisning Fr_7_forberedelser_infor Fr_8_innehall_planering Fr_9_gamla_forbereda Fr_10_gamla_diagnoser Fr_11_arb_m_elever Fr_12_Ledning_sam Fr_13_Larare_sam Fr_14_bed_sjalv Fr_15_sambed Fr_16_summativ Fr_17_formativ Fr_18_rimlig_tid_forbered Fr_20_rimlig_tid_efterarb 19 och 21 Fr_19_Lutar_at_forbered Fr_21_Lutar_at_efterarb 22-35 Tid för arbetet med NP Fr_22_bestallning Fr_23_sarskilda_behov Fr_24_klassrum Fr_25_gruppind Fr_26_schema Fr_27_salsbok Fr_28_sam_plan Kodning i SPSS Kodning 1= 4-6 2=7-9 3= båda 1=0-5 år 2=5-10 3=11-15 4=16-20 5=fler än 20 år 1=kvinna 2=man 3=obestämt 1=matte 2= No 3=Sv 4=Eng 5= So 6= Utan NP 1=Ja 2=nej 4=instämmer helt 3=instämmer till stor del 2=instämmer till viss del 1=instämmer inte alls 99=ej svarat 1=for mycket tid 2=for lite tid 99=ej svarat 4=instämmer helt 3=instämmer till stor del 2=instämmer till viss del 1=instämmer Del 2 36- 64 Lärares inställning Del 3 De som ej har NP 65-78 Fr_29_genomfor Fr_30_bedomning Fr_31_sambedomning Fr_32_samtal_om_bed Fr_33_aterkopp_elev Fr_34_aterkopp_foralder Fr_35_reg_res Fr_36_relevanta Fr_37_stod_tolkning Fr_38_ger_bild_formagor Fr_39_stod_plan_under Fr_40_likvardig_bedom Fr_41_stod_betygsatt Fr_42_likvard_betygsatt Fr_43_rel_larande Fr_44_vager_tyngre Fr_45_betydelse_betygsatt Fr_46_gamla_forbered Fr_47_gamla_tydliggora Fr_48_okar_forstaelsen Fr_49_motiveras Fr_50_visa_kan Fr_51_sarskilda_behov Fr_52_utv_trana Fr_53_arb_battre_res Fr_54_hogre_maluppfyllelse Fr_55_formativt_utv_lar Fr_56_utv_underv Fr_57_utv_amnet Fr_58_led_prio Fr_59_stod_ledning Fr_60_stod_amneskollegor Fr_61_stod_kollegor Fr_62_stress_lar Fr_63_stress_elev Fr_64_org_bra inte alls 99=ej svarat Fr_65_bra_NP_amne Fr_66_oka_status Fr_67_oka_arbetsbelast Fr_68_paverka_undervis Fr_69_oka_motivation Fr_70_oka_maluppfyll Fr_71_oka_likvardig_bedom Fr_72_tar_tid_amne Fr_73_resurs Fr_74_vikariera Fr_75_paverka_neg Fr_76_paverka_pos Fr_77_paverka_lar_neg Fr_78_paverka__lar_pos 4=instämmer helt 3=instämmer till stor del 2=instämmer till viss del 1=instämmer inte alls 99=ej svarat 4=instämmer helt 3=instämmer till stor del 2=instämmer till viss del 1=instämmer inte alls 99=ej svarat Bilaga 4 Resultat av test; Index för totala antalet variabler för tiden Resultat av test; Index för tiden för det administrativa arbetet med NP Resultat av test; Index för tiden för genomförande och bedömning Resultat av test: index Stöd för lärare Resultat för T-test för index för stöd fördelat på 4-6 och 7-9 Testet visar ingen signifikans nivå vilket innebär att det är ungefär 50 % chans att variationen i skillnaden är slumpmässig. Histogram, index för administrativt arbete Histogram, index för utförande och bedömning Histogram, index för stöd Bilaga 5 Tabell1: Lärares upplevelse av om tiden med förarbete inför NP är rimlig, fördelat på 4-6 och 7-9 Korrelationstest av variablerna ovan; Tabell 2: Upplevelse av om det lutar åt för mycket/för lite tid gällande förberdelser, fördelat på 4-6 och 7-9 Tabell 3: Lärares upplevelse av om tiden med efterarbete är rimlig fördelat på 4-6 och 7-9 Tabell 4: Upplevelsen av om det lutar åt för mycket/för lite tid gällande efterarbetet Lärares upplevelse av stöd Tabell 6: Stöd i tolkning av kunskapskraven Crosstab Stadium 4-6 Stöd tolkning kunskapskrav Instämmer inte alls Count % within Stadium Instämmer till viss del Count % within Stadium Instämmer till stor del Count % within Stadium Instämmer helt Count % within Stadium Total Count % within Stadium 7-9 Båda 1 0 0 1 4,5% 0,0% 0,0% 2,2% 3 8 0 11 13,6% 36,4% 0,0% 24,4% 10 7 0 17 45,5% 31,8% 0,0% 37,8% 8 7 1 16 36,4% 31,8% 100,0% 35,6% 22 22 1 45 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Tabell 7: Stöd i planering av undervisning Cumulative Frequency Valid Instämmer inte alls Percent 9,4 10,9 10,9 Instämmer till viss del 23 43,4 50,0 60,9 Instämmer till stor del 13 24,5 28,3 89,1 5 9,4 10,9 100,0 46 86,8 100,0 7 13,2 53 100,0 Total Total Valid Percent 5 Instämmer helt Missing Percent System Total Tabell 8: Stöd i betygsättningen Crosstab Stadium 4-6 Stöd i betygsättning Instämmer inte alls Count % within Stadium Instämmer till viss del Count % within Stadium Instämmer till stor del Count % within Stadium Instämmer helt Count % within Stadium Total Count % within Stadium 7-9 Båda Total 1 0 0 1 4,3% 0,0% 0,0% 2,2% 7 11 0 18 30,4% 50,0% 0,0% 39,1% 11 8 1 20 47,8% 36,4% 100,0% 43,5% 4 3 0 7 17,4% 13,6% 0,0% 15,2% 23 22 1 46 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Bilaga 6 Frekvensanalyser för frågor om uppfattningen av tiden är rimlig Första tabellen, ”Beställning” handlar om lärares uppfattning av tiden för beställning av prov, material och liknande inför NP. Den andra tabellen ”Klassrummet” handlar om iordningställande av klassrum inför NP Den tredje tabellen handlar om ”Bedömning” av NP
© Copyright 2024