Justokatt - terapikatten I dag finns ingen behandling som botar demens och SBU (2006) betonar att forskningen om demenssjukdomar bör fokusera på vård och omvårdnad (med bl.a. alternativa behandlingsmetoder) för att förbättra välbefinnande för personer som på olika sätt påverkas av sjukdomen såsom den sjuke, anhöriga och vårdpersonal. Samvaro med sällskapsdjur ses som en sådan alternativ behandlingsform. Dock finns viss problematik med levande sällskapsdjur som är ganska kostsamma, kräver hundförare, risk för ovarsam hantering av personen med demenssjukdom och risk för smittspridning. Ett alternativ till sällskapsdjur är interaktiva robotar. Flera studier, främst japanska, har visat positiva resultat när robotsälen Paro har använts i vården av äldre med demens. Med utgångspunkt i ovanstående har en robotkatt anpassad för svenska förhållanden utvecklats. Syftet med projektet Robotkatt är att få fram en hälsoteknisk produkt som kan utgöra ett alternativ till levande sällskapsdjur, i första hand inom vården av personer med demens. En pilotstudie med prototyper av robotkatten är genomförd och indikerar nytta och värde vad det gäller ökad livskvalitet och minskad förekomst av agitativa symtom, vilket kan tolkas innebära en indirekt avlastning för även vårdare och anhöriga. Samvaron med personen med demens kan då stärkas, något som kan bidra till ökad livskvaliteten för både personen med demens själv men också för vårdare och anhöriga. I ett vidare perspektiv kan teknik och tekniska innovationer med rätt och noggranna prövningar vara redskap i vård av såväl äldre som unga personer med psykiskt lidande. Interaktiva robotdjur är ett exempel på sådan teknik. Kontakt: Lars Asplund, lars.asplund@mdh.se