ISRN: LIU-IEI-FIL-G--15/01310--SE Kandidatuppsats i nationalekonomi Avkastning som mål, diversifiering som verktyg för en lönsam styrelse Firm Performance and Board Diversity – a Profitable Board Composition Författare: Joel Stranda Alen Voljevicab a Fristående b Fristående Handledare: Anne Boschini kurser kurser Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Våren 2015 Sammanfattning Forskning hävdar att endast ett fåtal av styrelseledamöterna förstår vilka beslut som är värdeskapande för företaget. En av orsakerna är oförmågan att rekrytera rätt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser är en möjlig lösning på problemet. Diversifieringen kan ske utifrån olika demografiska faktorer som på en aggregerad nivå ska medföra att processen från beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla är en del av tankegodset inom bolagsstyrning. Syftet är att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansättning utifrån existerande forskning. Studien begränsar sig till svenska bolag på OMXS30 under tidsperioden 2003 – 2014. Med stöd av vår modell visar vår analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmåga att generera avkastning på eget kapital. Den underliggande orsaken till detta kan vara att stora företag genrellt leds av en större styrelse och att dessa stora företag skapar värde för sina aktieägare på vis som gynnar nyckeltalet avkastning på eget kapital. Det är generellt sett problematiskt att slå fast vilka demografiska variabler som inverkar på företagets lönsamhet utifrån en ekonometrisk ansats, i och med att datamaterialet lider av dålig spridning. I den reviderade modellen menar vi att styrelsens storlek, gemensam erfarenhet samt oberoende ledamöter med olika kön och etnicitet är viktiga för att studera hur styrelsens demografi korrelerar med företagets avkastning på eget kapital. INNEHÅLL 1 Inledning 1.1 Problemdiskussion . 1.2 Problemformulering 1.3 Syfte . . . . . . . . . 1.4 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 2 2 2 2 Teoretisk referensram 2.1 Allmän teori om bolagsstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Indelning av demografiska variabler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Styrelsesammansättningens effektivitet och dess påverkan på lönsamhet 2.3.1 Modell för effektivitet och lönsamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Kontextuella parametrar vid undersökning av styrelsesammansättningar 2.5 Kostnad att separeras från ägande, agentkostnad . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Diversifiering i styrelsen med avseende på agentproblemet . . . . 2.6 Socialt kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Resource dependence theory . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Beroende variabel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8.1 Mått på lönsamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9 Precisering av regressorer – faktoruppdelning av tidigare teori . . . . . . 2.9.1 Andel externa ledamöter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9.2 Styrelsens storlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9.3 Utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9.4 Erfarenhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9.5 Antal engagemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9.6 Etnicitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9.7 Kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.10 Från teori till analysmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 3 4 4 4 5 6 6 7 7 8 8 8 9 10 10 10 10 11 11 11 3 Metod 3.1 Uppsatsstruktur . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Val av ansats . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Val av inriktning . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Val av litteratur och informationsinsamling 3.5 Datainsamling . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Bearbetande av data . . . . . . . . . . . . . 3.6.1 Paneldata . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.2 Statistiska test . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 13 13 13 13 14 14 14 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 3.8 3.9 3.10 Variabeldefinition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vår empiriska modell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Metodkritik – undersökningens tillförlitlighet och giltighet Preciserad uppgift och hypoteser . . . . . . . . . . . . . . 4 Empiri 4.1 Disposition av empiri . . . 4.2 Årsredovisningar . . . . . 4.3 Thomson Reuters . . . . . 4.3.1 Deskriptiv statistik 4.3.2 Regression . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 16 17 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 19 19 20 20 24 5 Analys 5.1 Externa ledamöter . . . . . . 5.2 Externa ledamöter – kön . . . 5.3 Externa ledamöter – etnicitet 5.4 Styrelsens storlek . . . . . . . 5.5 Gemensam erfarenhet . . . . 5.6 Residuala faktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 30 31 31 32 33 34 6 Slutsats och vidare forskning 6.1 Slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Vidare forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 35 37 Bilagor 42 Bilaga A Material för empiri 42 Bilaga B R-kod för empiri 43 Bilaga C Skärningspunkt med Y-axeln 44 Bilaga D Residualer 45 . . . . . ii FIGURER 2.1 Modell av Forbes och Milliken (1999) som visar kopplingen mellan styrelsens demografiska sammansättning och olika processers inverkan på ett företags lönsamhet. . Vår nedbrytning av teorin i faktorer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vår analysmodell; den redogör för vilka faktorer vi finner teoretiskt intressanta att studera. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 4.1 4.2 4.3 Histogram över variablerna med störst spridning enligt vår faktornedbrytning. . . . Histogram över de kontextuella variablerna i vår modell. . . . . . . . . . . . . . . . Histogram över de beroende variablerna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 23 23 6.1 Vår reviderade analysmodell. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 D.1 Visualisering av residualer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D.2 Residualplot över variablerna med störst spridning enligt vår faktornedbrytning. . D.3 Residualplot över de kontextuella variablerna i vår modell. . . . . . . . . . . . . . . 45 46 47 2.2 2.3 iii 5 9 TABELLER 3.1 Definition av den empiriska modellens variabler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 Deskriptiv statistik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Korrelation mellan olika variabler. . . . . . . . . . . . . . . . Regression med diversifierande variabler, inget lag. . . . . . . Regression med diversifierande variabler, inklusive lag. . . . . Regression med alla variabler, inklusive lag. . . . . . . . . . . Test av modeller från Tabell 4.5. . . . . . . . . . . . . . . . . Regression med alla variabler och tidsberoende, inklusive lag. Test av modeller från Tabell 4.7. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 21 24 25 26 27 28 29 C.1 Skärningspunkterna med Y-axeln för respektive företag, fixed effects, se Tabell 4.5. 44 iv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . KAPITEL 1 INLEDNING 1.1 Problemdiskussion Problematiken kring styrelsesammansättningar bottnar i den klassiska agentteorin där teorin används för att förklara sambandet mellan styrelsesammansättningen och företagets värde. I detta fall säger teorin i fråga att styrelsen ska skydda aktieägarnas intressen från ledningens egna intressen. (Fama och Jensen, 1983) Barton och Wiseman (2015) hävdar att väldigt få styrelsemedlemmar förstår företagets strategier och vilka aktiviteter som skapar värde. Detta beror på att styrelser misslyckas med att rekrytera personer med rätt uppsättning av egenskaper. Forskare och representanter från näringslivet lyfter upp diversifiering av styrelsesammansättningen som en potentiell lösning på detta problem. Enligt Barton och Wiseman (2015) bör företag diversifiera för att få in individer med nya perspektiv och med rätt kompetens. Utmaningen är att man vill diversifiera styrelsen med avseende på icke observerbara attribut, som en approximation används därför observerbara egenskaper och förutsättningar, även kallat faktorer, som enligt normer och samhällsstrukturer förebådar ett diversifierat synsätt.1 Viktigt att poängtera är att faktorerna är approximationer och inte utgör en garanti för ett diversifierat synsätt, ett exempel på det är ”the old boys’ network” (Gamba och Kleiner, 2001) där individer med observerbart avvikande egenskaper har anpassat sig till det icke-observerbara tankesättet och därmed uteblir effekten av att inkludera till utsidan normavvikande individer. Diversifieringen kan mer konkret ske utifrån faktorer som ålder, kön, etnicitet, kultur, religion, politiska värderingar, obundenhet, professionell bakgrund, utbildning, teknisk kompetens, kunskap samt industri- och livserfarenhet (Milliken och Martins, 1996). Enligt Walt och Ingley (2003) diversifieras styrelser genom en kombination av humankapital där de ingående komponenterna är intellektuellt och socialt kapital. Teorin om socialt kapital kan användas för att komplettera agentteorin eftersom social kapital behandlar hur de olika egenskaperna hos en styrelse bidrar till företagets lönsamhet (Carpenter och Westphal, 2001). Sirianni och Friedland (1995) hävdar att socialt kapital ökar i heterogena grupper eftersom olika problem och beslut får bredare infallsvinklar. Samtidigt menar forskare som Portes (2014) att det kan uppstå negativa effekter när individer med olika bakgrund såsom etnicitet och religion, arbetar i grupp. Vi använder dessutom resource dependence theory myntat av Pfeffer och Salancik (2003) för att studera den sociala kontexten.2 1 Med observerbara attribut menar Barton och Wiseman (2015) egenskaper synliga för blotta ögat, ej att förväxlas med kvantifierbar utifrån register och intervjuer. 2 Den tryckta boken publicerades 1975 men vi har tillgång till e-boken som publicerades 2003. Hädanefter kommer vi att skriva 2003 även om orginalversionen av källan är äldre. 1 1.2 Problemformulering Med utgångspunkt i teorier kring bolagsstyrning och socioekonomiska teorier fokuserar denna uppsats på att analysera vilka faktorer hos styrelsens medlemmar som är av betydelse för ett företags lönsamhet. Diskussionen kring olika grader av diversifiering tar avstamp i agentproblemet på en ”imperfekt marknad” vilket betyder att även socioekonomiska teorier blir relevanta att ta med. 1.3 Syfte Att konstruera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansättning utifrån existerande forskning. Modellen appliceras på svenska aktiebolag; detta för att komparativt analysera de olika faktorernas inverkan på lönsamheten i en svensk kontext. 1.4 Avgränsningar Uppsatsen avgränsas till att analysera alla unika svenska bolag på OMXS30 (vid tidpunkten 201504-29) under perioden 2003–2014. Längre tillbaka i tiden är årsredovisningarna av bristande kvalitet när det gäller, för uppsatsen intressant data.3 Teorin och analysen kring diversifieringsgraden hos svenska styrelser vilar på ekonomiska teorier. 3 OMXS30 utgörs av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen, Atlas Copco förekommer med både Aoch B-aktien och Nokia är ett bolag med säte i Finland. Därav formulering ”unika bolag”. 2 KAPITEL 2 TEORETISK REFERENSRAM 2.1 Allmän teori om bolagsstyrning Ämnet bolagsstyrning (eng. corporate governance) behandlar hur kapitalägare som investerar sitt kapital i olika bolag säkerställer att deras investering genererar en positiv avkastning. Styrelsledamöterna i bolagen fungerar som en kontrollmekanism som ska (i) representera investerarnas intressen, (ii) övervaka den operativa ledningen samt (iii) tillsätta och avskeda individer i den operativa ledningen. (Shleifer och Vishny, 1997) Författare som Bhagat och Bolton (2008) fastställer ett signifikant samband mellan bolagsstyrning och företagets lönsamhet. Carter, Simkins och Simpson (2003) menar på att bolagsstyrningens utformning med hänsyn till styrelsesammansättningen, dess demografiska variabler och ledamöternas egenskaper påvisar en positiv korrelaton med ett företags lönsamhet. Samma forskare för vidare resonemang om att styrelsens demografiska sammansättning och ledamöternas egenskaper påverkar effektiviteten av beslutsprocessen. Ett konkret uttryck för detta är enligt författarna att problemlösningsprocessen blir effektivare genom att ha en diversifierad styrelse. Diversifieringen av styrelsen har enligt Johnson, Schnatterly och Hill (2012) i litteraturen olika utgångspunkter: • Agentproblemet: Detta perspektiv är nödvändigt att beakta enligt Carter m. fl. (2003) som menar att ett diversifierat synsätt medför ökad kontroll av ledningsgruppen. • Humankapital och socialt kapital: Carter m. fl. (2003) påstår att heterogena styrelser kan betraktas som en uppsjö av olika egenskaper hos ledamöterna som tillför kunskap, kreativitet och innovation. Walt och Ingley (2003) utvecklar föregående författares tankar genom att en styrelse kan betraktas som en mix av kompetenser och förmågor som kollektivt representerar en pool av socialt kapital. • Resource dependence theory: Författarna Carter m. fl. (2003) hävdar att företag har ett beroendeförhållande gentemot sin omvärld. De anser att förmågan att nå nya marknader och kundsegment är central för globala företag vilket motiverar en diversifierad styrelse med avseende på affärskulturell hemvist. ”Resource dependence theory” blir relevant för företag som har ett behov att säkra externa resurser och kompetenser för att minska osäkerheten som beroendeförhållandet medför (Pfeffer och Salancik, 2003). • Styrelsens effektivitet: Forbes och Milliken (1999) menar att teorier om styrelsens effektivitet blir relevanta i diskussioner kring styrelsesammansättning. Detta beror enligt författarna på att effektiviten mäter hur väl de olika demografiska variablerna samverkar med varandra. 3 2.2 Indelning av demografiska variabler Demografiska variabler bör indelas i två olika kategorier; observerbara samt underliggande attribut. Författarna använder etnisk bakgrund och nationalitet, ålder samt kön som exempel på den första kategorin och kunskap, personlighet och värderingar som exempel på den sistnämnda kategorin. Författarna menar på att diversifiering av underliggande attribut leder till att styrelsen arbetar mer effektivt och att beslutsprocessen blir mer nyanserad genom tillförsel av nya perspektiv, innovation och kreativitet. Den motsatta slutsatsen gällande observerbara attribut. De menar att styrelsesammansättningar vars medlemmar har heterogent observerbara attribut leder till högre personalomsättning och högre grad av fysisk frånvaro hos styrelsen i fråga. (Milliken och Martins, 1996) 2.3 Styrelsesammansättningens effektivitet och dess påverkan på lönsamhet De flesta akademiker är ense om att en styrelse består av olika demografiska variabler som ska operera genom en mängd intervenerande processer.1 (Forbes och Milliken, 1999; Zahra och Pearce II, 1989; Maassen, 1999) Effektiviteten hos en styrelsesammansättning kan kopplas till och utvärderas genom att undersöka processen från beslut till genomförande (Forbes och Milliken, 1999; Goodstein, Gautam och Boeker, 1994). Effektiviteten hos en styrelsesammansättning påverkar i sin tur företagets finansiella resultat (Forbes och Milliken, 1999; Korac-Kakabadse, Kakabadse och Kouzmin, 2001; Zahra och Pearce II, 1989). Styrelsesammansättningens effektivitet definieras av två delmängder bestående av: 1. Styrelsens förmåga att utföra sina kontrolluppgifter. 2. Graden av integration i styrelsen, det vill säga hur väl samarbetet mellan ledamöterna fungerar. I detta fall har graden av integration en indirekt påverkan på företagets lönsamhet genom att påverka den första submängden i nuläget och i framtiden. (Forbes och Milliken, 1999) För att mäta effektiviteten hos en demografiskt diversifierad styrelse presenteras faktorerna (i) arbetslivserfarenhet och utbildning, (ii) andel externa ledamöter och (iii) styrelsens storlek (Forbes och Milliken, 1999; Goodstein m. fl., 1994). Forbes och Milliken (1999) menar dessutom på att (iv) hur länge en ledamot arbetat i en styrelse är en relevant faktor i sammanhanget. För att definiera en demografiskt diversifierad styrelse använder Zahra och Pearce II (1989) samt Maassen (1999) faktorerna andel externa ledamöter, andel kvinnor, andel med utländsk bakgrund. Zahra och Pearce II tillägger att andel externa ledamöter bör kategoriseras efter huruvida ledamoten har någon koppling till bolaget eller inte. 2.3.1 Modell för effektivitet och lönsamhet I Figur 2.1 på följande sida presenterar vi hur Forbes och Milliken (1999) menar att samverkan mellan de demografiska faktorerna och styrelseprocesserna påverkar effektiviteten av en styrelsesammansättning. Samma författare menar att ett accepterat förfaringssätt för att utvärdera Board Processes samt Board-Level Outcomes är att använda styrelsens demografiska variabler som empiriska mätvariabler. Pilarna med ett plus- och minustecken innebär en positiv respektive negativ påverkan medan pilarna som saknar tecken innebär att författarna inte har formulerat någon hypotes kring denna påverkan. De demografiska variablerna som presenterats tidigare återfinns under board demography. Presence of knowledge and skills består av två dimensioner, nämligen funktionell ämneskunskap samt företagsspecifik kunskap. Den första dimensionen innefattar kunskaper 1 En intervenerande process är i detta sammanhang de olika friktionsytor som ledamöterna upplever mellan varandra i en styrelse (Pelled, 1996). 4 inom företagets traditionella områden såsom finans, redovisning, marknadsföring och logistik. Den andra dimensionen innefattar detaljerad information om företaget på operativ och strategisk nivå. Under styrelseprocesser (eng. board processes) finns komponenterna (i) effect norms, (ii) cognitive conflict och (iii) use of knowledge & skills. Komponent (i) är en överenskommelse på gruppnivå där gruppen delar åsikt kring vilken prestationsnivå som förväntas av varje enskild ledamot (Wageman, 1995). Den andra komponenten (ii) relaterar till handlingsorienterade skillnader i omdöme bland styrelsens medlemmar (Forbes och Milliken, 1999). Under utfall på styrelsenivå (eng. Board-Level Outcomes) återfinns komponenterna som har en mer direkt påverkan på företags lönsamhet, alltså integration (eng. Cohesiveness) och handlingsutfall (eng. Task Performance) . Den första komponenten är relevant för att Williams och O’Reilly III (1998) hävdar att styrelser ofta ställs inför komplexa och interaktiva uppgifter. Forbes och Milliken (1999) tillägger att det innebär att styrelsen måste uppnå en minimumnivå av interpersonell attraktion, samtidigt måste de olika ledamöterna måste lita på varandras omdöme och expertis för att klara av uppgifterna. Figur 2.1: Modell av Forbes och Milliken (1999) som visar kopplingen mellan styrelsens demografiska sammansättning och olika processers inverkan på ett företags lönsamhet. Board Characteristics Board demography Board-Level Outcomes Board Processes Effort norms Task performance (control & service) + Firm-Level Outcome + Firm performance + + + Cognitive conflict ∩ − Presence of knowledge & skills + Use of knowledge & skills Cohesiveness Källa: Avbild efter original av Forbes och Milliken (1999) 2.4 Kontextuella parametrar vid undersökning av styrelsesammansättningar Företagets omgivning, det vill säga marknadsstruktur och den teknologiska utvecklingen, kräver förändringar i strategier vilket i sin tur ofta innebär förändringar av styrelsesammansättningen (Hillman, Cannella och Paetzold, 2000). 5 För att undersöka styrelsesammansättningar bör hänsyn även tas till kontextuella parametrar som företagets storlek, bransch och huruvida organisationen är vinstmaximerande (Forbes och Milliken, 1999). Detta beror enligt Forbes och Milliken (1999) på att vissa demografiska faktorer tenderar att vara mer prominenta i olika styrelsesammansättningar då de kontextuella parametrarna ovan varierar. Författarna Lynall, Golden och Hillman (2003) påstår att företagstorlek, som är en följd av organisatorisk mognad, medför att styrelsesammansättningen ser olika ut i olika skeden. Vid en studie av styrelsens utformning och företagets lönsamhet bör därför enbart företag i samma skede och liknande storlek jämföras (Lynall m. fl., 2003). Zahra och Pearce II (1989) tillägger att studier av bolagsstyrelser i de flesta fall utgår från fyra perspektiv; legala perspektiv, resursperspektiv, klassperspektiv samt agentperspektiv. Samma författare menar att detta i sin tur innebär att empiriska studier bör ta hänsyn till externa kontextuella variabler som marknadsstruktur samt interna kontextuella variabler som företagsstorlek. 2.5 Kostnad att separeras från ägande, agentkostnad I samband med att kapitalägarna investerar sitt kapital innebär det att de lämnar ifrån sig en del av kontrollen till någon annan (agent) för förvaltning. Denna separation kontrolleras genom ett kontrakt mellan kapitalägaren och agenten (Jensen och Meckling, 1976). För att kontraktet ska uppfattas som trovärdigt krävs övervakning och signaleringskostnader, Jensen och Meckling definierar kostnader i form av: 1. Övervakning (och kontroll) 2. Försäkran om gott uppträdande hos ledningen 3. Residualkostnader som uppstår när agenten agererar i sitt eget intresse istället för i ägarens intresse trots övervakning och försäkran om annat agerande. Agentproblemt går att undvika genom att koncentrera rollerna operativ ledning, kontroll av operativ ledning och residual risk till en och samma person (Fama och Jensen, 1983). Detta sker också i de fall då organisation liten och icke-komplex.2 Enligt Fama och Jensen är större börsnoterade företag till vissa delar en komplex organisation i vilken det är mer kostnadseffektiv att dela upp rollerna. Genom att ägarna överlåter beslutsfattandet till anställda i företaget och kontrollen till en styrelse separeras de olika delarna. Baysinger och Butler (1985) menar att styrelsen endast är en av många institutioner för att hantera agentproblemet. Samma studie har undersökt en period av strukturella skillnader i styrelsesammansättning (perioden 1970-1980).3 De finner att de företag som utvecklat självständiga styrelser, innan sådant blev det allmänna tillvägagångssättet, i högre grad genererade framtida aktieutdelning.4 Även om styrelsen utgör en institution av många utgör styrelsen den viktigaste komponenten i hanteringen av agentproblemet (Baysinger och Butler, 1985). 2.5.1 Diversifiering i styrelsen med avseende på agentproblemet På grund av organisationens komplexitet ingår ofta företagets högsta ledning, även kallade ”beslutsspecialister”, i styrelsen (Fama och Jensen, 1983). Dessa sitter på mycket information som behövs för kontroll och långsiktiga beslut. Majoriteten av styrelseledamöterna är externa agenter (Herman m. fl., 1981) och dessa rekryteras utifrån sin förmåga att bredda styrelsens kompetens (Fama och Jensen, 1983). De externt rekryterade ledamöterna kan dessutom ges huvudansvaret för frågor med underliggande agentproblem, det kan vara rekrytering till ledande chefspositioner eller beslut om kompensation till företagsledningen. De externa ledamöterna kan också medla och 2 Relevant information är koncentrerad till en eller några få agenter, i komplexa organisationer medför däremot informationsöverföring höga transaktionskostnader (Williamson, 1975). 3 Styrelser går från att innehålla en liten andel externt rekryterade ledamöter till att innehålla en större andel av externt rekryterade ledamöter. 4 Självständig betyder i det här sammanhanget att styrelsen innehåller externt rekryterade ledamöterna. 6 göra en mer objektiv bedömning av meningskiljaktligheter mellan “beslutsspecialisterna”. Watson, Johnson och Merritt (1998) menar att en diversifiering av de externa ledamöterna är att föredra i och med att det främjar olika perspektiv och möjligheter till lösningar på problem som styrelsen utsätts för. Samtidigt menar Westphal och Milton (2000) att styrelsens effektivitet kan minska om gruppen är så heterogen att det bildas subgrupper som favoriserar den egna subgruppen i beslutsfattandet. Styrelseledamöter med normbrytande faktorer tenderar att visa lägre lojalitet mot gruppen, lägre engagemang och högre grad av frånvaro (Marimuthu och Kolandaisamy, 2009). 2.6 Socialt kapital Låt oss inleda avsnittet om socialt kapital med en möjlig definition: ”Social capital refers to the norms and networks that enable people to act collectively.” (Woolcock och Narayan, 2000). Författarna utvecklar sin definition genom att hävda att förtroende och reciprocitet är iterativa processer.5 Stevenson och Radin (2009) citerar Lin (2001, s. 6) som ger följande definition av socialt kapital: ”Investment in social relations with expected returns.” (Lin, 2001). Tidigare relationer till styrelseledamöter är av stor vikt för inflytande i styrelsens beslutsfattande, snarare än självständighet hos ledamöterna (Stevenson och Radin, 2009). Stevenson och Radin drar slutsatsen att socialt kapital är viktigt för inflytande i styrelsearbete. Andra studier (så som Carpenter och Westphal, 2001) har inte kunnat belägga att band mellan ledamöterna ska påverka den enskilda ledamötens inflytande, men Carpenter och Westphal använde sig av andra metoder än Stevenson och Radin. 2.7 Resource dependence theory “Resource dependence theory” behandlar hur företag minskar de negativa effekterna och osäkerheten av omvärlden som bolaget verkar i genom att säkra tillgången till kritiska resurser (Hillman, Withers och Collins, 2009). Författarna Pfeffer och Salancik (2003) som utvecklade “resource dependence theory” hävdar att ett sätt att minska effekterna av denna osäkerhet är att utvärdera vilka resurser och kompetenser som behövs i bolagsstyrelsen och därefter inhämta dessa. Pfeffer och Salancik utgår ifrån att dessa resurser och kompetenser oftast finns att hämta utanför företaget. Hillman, Withers m. fl. (2009) bekräftar deras slutsatser och tillägger att styrelsesammansättningen ska spegla omvärlden som företaget befinner sig i. Författarna menar vidare på att styrelsen kan tillföra följande fördelar: formell rådgivning, nya informationskanaler, tillgång till olika resurser samt legitimitet (Hillman, Withers m. fl., 2009). Ett “resource dependence”-perspektiv på en vinstmaximerande styrelsesammansättning innebär att styrelsemedlemmarnas förmåga att kunna skapa länkar mellan företaget och externa resurser (formell rådgivning osv.) är i fokus (Pfeffer och Salancik, 2003). Kiel och Nicholson (2002) utgår i sin studie från att styrelsen fungerar som en länk mellan företaget och externa resurser som företaget behöver för att vinstmaximera. Författarna vidareutvecklar resonemanget genom att hävda att större styrelser skapar möjligheter till att etablera fler länkar till kritiska resurser och därigenom säkra tillgången av dessa. Kiel och Nicholson påpekar att kvoten mellan externa och interna ledamöter är relevant att studera vid beslutsprocesser eftersom de första tillför externa resurser medan de senare tillför viktig information om företaget. Ur ett “resource dependence”-perspektiv kommer större företag att ha större styrelser och högre andel externa ledamöter för att säkerställa kritiska resurser (Kiel och Nicholson, 2002). Pfeffer och Salancik menar att styrelsens storlek och kvoten mellan externa och interna ledamöter dessutom beror på företagets beroendeförhållande med sin omgivning. De menar vidare på att företag med högre grad av internationalisering har större styrelser och fler externa ledamöter. 5 Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp för att beskriva hur positiva handlingar besvaras med positiva handlingar. Negativa handlingar besvaras med negativa handlingar. Begreppet är inte samma sak som alturism som bygger på att en positiv handling utförs utan förväntan om framtida återgäldande (Fehr och Gächter, 2000). 7 2.8 2.8.1 Beroende variabel Mått på lönsamhet Avkastning på eget kapital, förkortat ROE, utgör ett lönsamhetsmått. ROE = Nettoresultat (Justerat) Eget kapital Eget kapital = Tillgångar − Skulder (2.1) (2.2) Genom att dividera ROE för det enskilda företaget med genomsnittligt ROE för hela industrin (inklusive observationer out-of-sample) skapar Baysinger och Butler (1985) något de kallar för relative financial performance (RFP). Lönsamhetsmåttet RFP tar hänsyn till falska (eng. spurious) industrieffekter såväl som cykliska trender för olika industrier (Baysinger och Butler, 1985). RF Pt,i = 1 n ROEt,i PT Pn t i ROEt,i (2.3) Där t är tiden och i är företaget. 2.9 Precisering av regressorer – faktoruppdelning av tidigare teori Den forskning som hittills har presenterats pekar på en rad olika faktorer med relevans för styrelsesammansättningen. Enligt teorin är potentialen av diversifiering stor bland de externa ledamöterna då dessa ska bredda styrelsens kompetens. En modell för detta presentera i Figur 2.2 på nästa sida. Följande avsnitt är avsett att på ett fördjupat vis förklara respektive faktor. 8 Figur 2.2: Vår nedbrytning av teorin i faktorer. Bolagsstyrning Socialt kapital Agentteori Effektivitet Kontextuella parametrar Resource dependence theory Board demography • Gemensam • Andel externa erfarenhet ledamöter • Styrelsens storlek • Kön • Etnicitet • Kön • Utbildning • Etnicitet • Antal engagemang 2.9.1 Andel externa ledamöter I en studie utförd av Baysinger och Butler (1985) framgår att företag som innehöll en relativt (urvalet) större andel externa ledamöter presterade bättre under kommande perioder. Studien visade också att företagen som var snabbast med att införa en större andel externa ledamöter presterade bättre än övriga företag i senare perioder. Metoden med ett såpass långt ”lag” som 10 år (1970-1980) får kritik av Bhagat och Black (1998) för att effekten av styrelsesammansättningen knappast kan hålla i sig under så lång tid, utan att förbättrad prestation torde finna andra förklaringar. Baysinger och Butler menar också att den mest fördelaktiga effekten av externa ledamöter inträffar innan dessa utgör en majoritet i styrelsen. Yermack (1996) kommer fram till en liknande slutsats när han presenterar en studie som tyder på negativ korrelation mellan en hög andel externa ledamöter och företagets prestation. I en annan studie utförd av Rosenstein och Wyatt (1990) dras slutsatsen (statistiskt signigfikant) att ytterligare en extern ledamöt ökar aktiens pris med 0.2 procent. Den statistiskt signifikanta men ekonomisk lilla skillnaden skulle kunna utgöra signalvärdet av att företaget ämnar ta tag i affärsrelaterade problem (Bhagat och Black, 1998). 9 2.9.2 Styrelsens storlek Flera forskare (Jensen, 1993; Yermack, 1996; Eisenberg, Sundgren och Wells, 1998; Mak och Kusnadi, 2005) har visat att det finns en negativ korrelation mellan styrelsens storlek och företagets prestation. Forskarna är inte ense om vilken storlek som är optimal, men som Mak och Kusnadi påpekar har forskarna undersökt olika marknader med olika strukturer, vidare drar Mak och Kusnadi slutsatsen att det inte går att utfärda en generell rekommendation om antalet ledamöter. Andra forskare (dvs. Eisenberg m. fl., 1998) hävdar att det bästa lämpade antalet ledamöter är tätt knutet till företagets storlek, ett för stor antal ledamöter leder till problem med kommunikation och koordination. Jensen refererar till forskning av Lipton och Lorsch (1992) som menar att styrelser på mer än sju till åtta personer förlorar i effektivitet och gör det enklare för den verkställande direktören att få inflytande. Andra anställda i företaget vågar inte ifrågasätta den verkställande direktören på grund av risken för negativa konsekvenser, av den anledningen är andra anställda än den verkställande direktören överflödiga i styrelsen (Jensen, 1993). 2.9.3 Utbildning Milliken och Martins (1996) hävdar att styrelsammansättningar där ledamöterna har olika utbildning bidrar till att beslut kan fattas utifrån olika perspektiv. Detta beror på att olika typer av högre utbildning medför att ledamöterna uppfattar, bearbetar och reagerar på problem på olika sätt (Milliken och Martins, 1996). Rose (2007) framför i sin empiriska undersökning att det inte finns något samband mellan en specifik typ av högre utbildning och ett företags lönsamhet och tillägger att styrelsearbetet inte alltid kräver detaljkunskaper inom ett specifikt område. Rose menar vidare på att så länge som styrelseledamöterna har en högre utbildning eller motsvarande har styrelsen tillräckligt med humankapital för att förstå och bearbeta information från ledningen. 2.9.4 Erfarenhet Forbes och Milliken (1999) hävdar i sin metaanalys att styrelser som arbetat tillsammans under en längre tid med stor sannolikhet besitter en hög andel företagsspecifika kunskaper och färdigheter. Ett samarbete under en längre tid borde enligt författarna innebära att graden av integration är hög, vilket i sin tur torde öka effektiviteten och ha positiva effekter på företagets lönsamhet (Forbes och Milliken, 1999). Kosnik (1990) hävdar att den genomsnittliga anställningstiden har en tydlig effekt på prestationen av medlemmarna i en viss grupp . Företagsspecifika kunskaper och färdigheter ökar med den genomsnittliga anställningstiden, på bekostnad av kreativitet och öppenhet för nya idéer (McCain, O’Reilly och Pfeffer, 1983). Canavan, Jones och Potter (2004) tillägger att en längre anställningstid i en styrelse tillför kontinuitet gällande de företagsspecifika kunskaperna. I sin undersökning av effektiviteten hos 255 amerikanska företagsstyrelser kom Canavan m. fl. fram till att styrelserna som hade fått den lägsta rankingen karaktäriserades av högre anställningstid hos ledamöterna. Detta kan enligt Canavan m. fl. bero på att ledamöterna har svårt att hänga med i företagens utveckling, saknar nya perspektiv och lösningar på nya problem och får svårt agera oberoende på grund av de starka banden som de utvecklar till företaget. Libit och Freier (2015) tillägger att frontfigurer inom bolagsstyrning anser att styrelsens oberoende gentemot ledningsgruppen försvagas när anställningstiden ökar. Genom att begränsa anställningstiden kan även diversifiering främjas (Libit och Freier, 2015). 2.9.5 Antal engagemang Att en styrelseledamot förekommer i flera styrelser kan skapa ett signalvärde (Fama och Jensen, 1983). Det vill säga, när en styrelseledamot erbjuds att sitta med i flera styrelser kan det bero på att att det första styrelseuppdraget var i ett företag som presterat väl (Ferris, Jagannathan och Pritchard, 2003). Ferris m. fl. hänvisar till Fama och Jensen (1983), Gilson (1990), Kaplan och Reishus (1990) och avslutningsvis Vafeas (1999) som alla föreslår att flera styrelseengagemng approximativt beskriver ett slags förtroendekapital för att den enskilda ledamoten är av hög kvalitet. 10 Det är vanligt att personer med flera styrelseengagemng är äldre, att de verkar inom bank- eller konsultverksamhet och att de sitter med i styrelser som externa ledamöter (Ferris m. fl., 2003). Ferris m. fl. menar också att det finns en positiv korrelation mellan företagets prestation idag och antalet styrelseengagemang för det berörda företagets ledamöter i framtida perioder. 2.9.6 Etnicitet Milliken och Martins (1996) genomförde undersökning som bottnade i att observerbara attribut som etnicitet och nationalitet har en påtaglig effekt på styrelsens förmåga att prestera. Zahra och Pearce II (1989) hävdar med sin integrerade modell att andelen ledamöter med avvikande etnisk bakgrund har en direkt påverkan på företagets lönsamhet.6 Singh (2007) genomförde en empirisk studie i Storbritannien där han kom fram till att företag med etniska minoriteter i styrelsen hade ett högre börsvärde, mer externa ledamöter och en mer diversifierad styrelse med avseende på kön. Singh menar på att det finns en positiv korrelation mellan ett större antal ledamöter tillhörande en etnisk minoritet och styrelsens förmåga att prestera. Författaren Singh delar in motivatorerna för att tillsätta etniska minoriteter som ledamöter i: • Interna drivare - en ökning av humankapital och socialt kapital. • Externa drivare - tryck från omgivning med avseende på ”corporate social responsibility”, kunskaper om framtida regleringar, globalisering, kunskap om andra kulturer, att bedriva affärsverksamhet i postkoloniala länder samt ”connectedness”. 2.9.7 Kön Relevansen av faktorn kön i styrelsesammansättningar har undersökts av Smith, Smith och Verner (2013) och de har kommit fram till att andelen kvinnliga kontra manliga ledamöter har en tydlig påverkan på ett företags lönsamhet. Erhardt, Werbel och Shrader (2003) har använt faktorerna kön och etnisk bakgrund för att visa på ett positivt samband mellan en diversifierad styrelse och ett företags finansiella resultat. Rose (2007) har försökt påvisa sambandet mellan kön och företagsprestation utan signifikanta resultat. Han menar att detta kan bero på att nya personer, i detta fall kvinnor eller personer med avvikande egenskaper snabbt assimilierar sig till ”the old boys’ network” vilket medför att den önskade diversifieringen uteblir. Adams och Ferreira (2009) utreder detta fenomen genom att undersöka om och hur kvinnliga ledamöters beteenden skiljer sig i förhållande till män. Genom att observera att (i) kvinnliga ledamöter har en högre närvaro vilket ökar de manliga ledamöternas närvaro, (ii) ledamöternas närvaro leder till ökad övervakning av bolagsledningen och (iii) fler perspektiv i beslutsprocessen. Författarna kommer alltså fram till att en styrelsesammansättning med högre andel kvinnor leder till ökad effektivitet i bolagsstyrelsen. Gemensamt för ovanstående studier där sambandet mellan en viss andel kvinnliga ledamöter i styrelsen samt företagets resultat är att författarna påpekar att kausala sambandet förblir oförklarat (Adams och Ferreira, 2009; Rose, 2007; Erhardt m. fl., 2003; Smith m. fl., 2013). 2.10 Från teori till analysmodell Vi har nu presenterat en rad teorier och hur dessa legitimerar en uppdelning i faktorer för hur en styrelse kan och bör sättas samman. I och med att vi avgränsar oss till de mest omsatta svenska bolagen är det rimligt att anta att huvudägaren har en stark koppling till Sverige, i annat fall borde bolaget vara noterat i huvudägarens hemland. Enligt tidigare teori representerar de beroende ledamöterna bolaget och (eller) bolagets ägare, att utifrån dessa förutsättningar undersöka diversifiering med avseende på kön och etnicitet hos de beroende ledamöterna riskerar att ge ett 6 Den integrerade modellen sammanställer de fyra grundläggande perspektiven inom bolagsstyrning och styrelsesammansättning. Modellen tar hänsyn till legala perspektiv, ”resource dependence theory”, agentteorin samt marxistisk klassteori (Zahra och Pearce II, 1989). 11 fruktlöst resultat, i och med att de beroende ledamöterna enligt insamlad data till övervägande del är män. Det är däremot de oberoende ledamöterna som ska bidra med nya perspektiv och bredda kompetensen, en naturligt följd av det är att spridningen i demografi borde vara större hos de oberoende ledamöterna. Den svarta lådan i analysmodellen består av Board Processes samt Board-Level Outcomes från Forbes och Millikens modell Forbes och Milliken (1999) där vi via vår empirinsamling inte gör några direkta mätningar. Istället ska alltså våra faktorer approximera effekten av den svarta lådan. Vi har valt att klassificiera de basala faktorerna en potentiell styrelseledamot förväntas besitta innan denna kan bli invald som hygienfaktorer. Dessa är i vår modell; utbildning och relevant arbetslivserfarenhet. Eftersom dessa måste vara uppfyllda innan individen kan bli invald kommer vi inte att genomföra en empirisk mätning av dessa faktorer. I vår analysmodell låter vi därför dessa variabler förklaras av residualen i regressionsmodellen. I enlighet med den presenterade forskningen i avsnitt 2.4 på sidan 5 som menar att empiriska studier bör ta hänsyn till externa kontextuella variabler, placerar vi vår analysmodell i en kontext som beskrivs av Figur 2.2 på sidan 9. I och med att det kausala sambandet i tidigare forskning inte har kunnat fastställas förhåller vi oss ödmjuka inför det faktum att inte heller vi har förmågan eller resurserna att fastställa i vilken riktning krafterna verkar inom ramen för denna uppsats. Därav dubbelpilarna i vår analysmodell, Figur 2.3, men vår ansats är som tidigare nämnts – att undersöka fenomenet från vänster till höger. Figur 2.3: Vår analysmodell; den redogör för vilka faktorer vi finner teoretiskt intressanta att studera. Styrelsens demografi ROE Intervenerande faktorer • Antal externa ledamöter – Kön – Etnicitet • Styrelsens storlek • Gemensam erfarenhet 12 KAPITEL 3 METOD 3.1 Uppsatsstruktur Uppsatsen har strukturerats efter metoden beskriven av Lekvall, Wahlbin och Frankelius (2001); det Wahlbinska U:et. Syftet kom fram genom att uppgiften problematiserades utifrån informationsinsamling inom ämnesområdet diversifiering av bolagsstyrelser. Den teoretiska referensramen mynnade ut i en analysmodell med tillhörande faktorer och faktorerna användes för att inhämta information till empiriavsnittet. Analysmodellen tillämpades vidare på den insamlade empirin som ligger till grund för slutsatserna som är specifika för urvalet av svenska företag. 3.2 Val av ansats Eftersom vår studie behandlar 28 företag under perioden 2003-2014 har uppsatsen enligt Lekvall m. fl. (2001) en tvärnsnittsansats snarare än en fallstudieansats. En annan hörnsten i Lekvall m. fl. ansatsval är huruvida metoden är kvalitativ eller kvantitativ. Forskaren Åsberg (2001) menar på att en studie eller metod varken kan vara kvalitativ eller kvantitativ eftersom det inte finns kvantitativa eller kvalitativa tilvägagångssätt. Vi väljer likt Åsberg att göra distinktionen på datanivå där vi använder kvantitativ data för att genomföra undersökningen. Vidare klassificierar vi metoden som deduktiv med motivering att slutsatserna grundar sig analysmodellens tillämpning på det empiriska underlaget. Den tredje ansatsdimensionen syftar till tidsperspektivet (Lekvall m. fl., 2001) där uppsatsen ägnas åt att förklara hur situationen med avseende på styrelsediversifiering ser ut under perioden 2003-2014. 3.3 Val av inriktning Undersökningen är enligt Lekvall m. fl. (2001) förklarande då uppsatsen ämnar åt att analysera hur olika faktorer i analysmodellen är kopplade till varandra samt hur de tillsammans påverkar lönsamheten. Orsakssambandet som förklaras i uppsatsen är sambandet mellan en viss styrelsesammansättning och dess effekt på lönsamheten hos ett företag. 3.4 Val av litteratur och informationsinsamling För att lyckas förklara vårt syfte har vi använt oss av litteratur inom området ”corporate governance” tillsammans med socioekonomiska teorier. De senare har varit nödvändiga för att förklara de exogena variablerna i teorin för ”corporate governance”. 13 Vår informationsinsamling har skett via iterativa sökningar på Google Scholar, vi har utgått ifrån specifika sökord, exempelvis: corporate governance, gender + firm performance, board structure + firm performance, diversity + board of directors + firm performance. Sedan har vi utifrån dessa sökresultat sökt vidare i de funna artiklarnas referenslistor. 3.5 Datainsamling Vår empiri utgörs av sekundärdata och vi kommer att använda årsredovisningar, vi studera volymer som spänner över perioden 2003–2014. För data kring avkastning på eget kapital (ROE) använder vi oss av Thomson Reuters Eikon. 3.6 3.6.1 Bearbetande av data Paneldata Den data som vi använder i den empiriska analysen är paneldata. Litteraturen gör skillnad på balanserad och obalanserad panel beroende på om objekten har lika många observationer (Gujarati och Porter, 2009). Vi kommer i vår undersökning arbeta med en balanserad panel eftersom antalet observationer av objekten, i vårt fall företagen, är lika. ”Pooled regression model” (OLS) ”Pooled regression model” innebär att modellen skattas som en vanlig OLS-modell (Gujarati och Porter, 2009). Modellen antar dessutom att samtliga variabler är strikt exogena och att den inte beror på nuvarande, tidigare eller framtida värden av feltermen ui,t . Problemet som uppstår med denna regressionsmodell är den inte tar hänsyn till paneldatans tvärsnittliga egenskaper med avseende på objekt och tidsperspektiv (Gujarati och Porter, 2009). Detta kan medföra att heterogeniteten (de individiuella skillnaderna) hos företagen inte blir påtaglig. Modell med antagande om ”fixed effects” (FE) FE innebär att interceptet skiljer sig åt mellan olika förklarande variabler. Modellen skapar utrymme för heterogenitet hos regressorerna genom att varje entitet får sitt eget interceptvärde som förblir tidsinvariant. I vårt fall innebär detta att en dummyvariabel för ett visst företag skulle få agera som en referenskategori för övriga dummyvariabler. Vidare hävdar Gujarati och Porter (2009) att dummyvariabler med avseende på tid är ett lämpligt val då paneldata är det underliggande datamaterialet. Genom att implementera denna typ av dummyvariabler går det att hänsyn till externa årsvisa förändringar som påverkar den exogena variabeln, ROE i vårt fall. Genom att vi använder dummyvariabler med avseende på tid kan vi således ta hänsyn till externa förändringars (teknologiska-, ekonomiska- regulatoriska, och dylika effekter) påverkan på räntabilitet på eget kapital. Eftersom vår empiriska undersökningen sträcker sig över tidsperioden 2003-2014 innebär detta att vi kan implementerna 10 tidsdummyvariabler. Modell med antagande om ”random effects” (RE) The random effects modeläntar att det inte finns några fixed effectsmen ger utrymme för individuella effekter. Ytterligare antaganden som RE antar är att de individuella effekterna av de olika objekten (företagen) har ett inflytande på den beroende variabeln. RE samlar samtliga intercepttermer i ett gemensamt intercept plus en stokastisk felterm för samtliga oberoende variabler. (Gujarati och Porter, 2009) 14 3.6.2 Statistiska test Vi presenterar nedan de statistiska test som vi genomfört utifrån Gujarati och Porter (2009) och Greene (2012) anvisningar om tester av paneldata. Vi undersöker korrelationen mellan mätvariablerna för att studera eventuell multikollineratitet. När det gäller heteroskedasticitet plottar vi residualerna mot respektive faktor för att på så vis grafiskt identifiera tidsberoende variationer. Vi använder ett Hausman-test som avgör vilken av modellerna FE och RE som är konsistent. Användningen av dummy-variabler i FE innebär att frihetsgrader går förlorade men RE kantas av problematiken att de individuella effekterna anses vara okorrelerade med övriga regressorer. Hausman-testet testar om de unika felkoefficienterna i RE är korrelerade med regressorerna. Breusch-Pagan Lagrange Multiplier Test används för att testa de olika nollhypoteserna: • OLS är effektivare än FE • OLS är effektivare än RE • FE är effektivare än FE, inklusive tidseffekt 15 3.7 Variabeldefinition I Tabell 3.1 definieras alla variabler som ligger till grund för empiriinsamlingen. Uppsatsen gör en distinkt skillnad på faktor och variabel. Faktor är tätt knuten till teorin och utgör viktiga fenomen för sammansättningen av en styrelse. En variabel är mer konkret och är det verktyg vi använder oss av för att fånga faktorns samverkan med företagets lönsamhet. Tabell 3.1: Definition av den empiriska modellens variabler Faktor (Mät)Variabel Erfarenhet NoOfYears Mätdefinition Summan av styrelseledamöternas tjänstgöringstid i undersökt styrelse. Styrelsens storlek Size Antalet styrelseledamöter valda av årsstämman. Andel externa ledamöter Indep Hur många av årsstämmans valda ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och ägaren. Andel externa kvinnliga le- IndepFem Hur många av årsstämmans valda ledamöter damöter som är oberoende kvinnor i förhållande till bolaget och ägaren. Andel externa icke-nordiska IndepNonNordic Hur många av årsstämmans valda ledamöter, ledamöter med nordiskt medborgarskap, som är oberoende i förhållande till bolaget och ägaren. Andel externa icke-nordiska IndepFemNonNordic Hur många av årsstämmans valda kvinnliga kvinnliga ledamöter ledamöter, med nordiskt medborgarskap, som är oberoende i förhållande till bolaget och ägaren. År Year En variabel mellan 2003 och 2014 för att indikera vilket år det handlar om. Bolag Id En siffra mellan 1..n för datamaterialets samtliga företag. Beroende variabel Avkastning på eget kapital ROE Avkastning på eget kapital för ett specifikt företag i datamaterialet. Avkastning på eget kapital för ett specifikt företag dividerat med genomsnittlig avkastning på eget kapital för datamaterialet. Se Avsnitt 2.8.1 på sidan 8. Avkastning på eget kapital, RFP skalad 3.8 Vår empiriska modell ROEi,t+1 = β0 + β1 N oOf Y earst + β2 Sizet + β3 Indept + β4 IndepF emt + β5 IndepN onN ordict + β6 IndepF emN onN ordict 16 (3.1) 3.9 Metodkritik – undersökningens tillförlitlighet och giltighet Reliabiliteten bestäms av hur mätningarna utförs och hur noggrann forskaren är i sin bearbetning av information (Holme, Solvang och Nilsson, 1997). Graziano och Raulin (2000) tillägger att reliabiliteten beror på om det är möjligt för fler forskare att använda samma datamängd och dra liknande slutsatser. Vi anser att replikerbarheten i vår uppsats är hög eftersom vi har använt kvantitativ sekundärdata som alla har tillgång till. Vi har även bifogat vår kod för genomförande av regressionsanalys i programmet R Studio, se bilaga B, som andra kan använda för att validera våra resultat. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2011) anser validiteten är beroende av vad forskaren mäter och hur relevant det är i förhållande till frågeställningarna (Holme m. fl., 1997). Det är viktigt att göra en distinktion mellan inre och yttre validitet (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2011; Graziano och Raulin, 2000). Inre validitet definieras som överensstämmelsen mellan begrepp och de mätbara definitionerna av dem (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2011; Graziano och Raulin, 2000). Den yttre validiteten definieras enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul ovan som överensstämmelsen mellan det använda mätvärdet och verkligheten. Graziano och Raulin tillägger att den yttre validiteten också mäts genom att utvärdera i vilken utsträckningen resultaten är generaliserbara till andra företag, förutsättningar, tidpunkter och platser. Vi anser oss ha smärre brister i vår yttre validitet eftersom vi saknar uppgifter kring faktorn Antal engagemang samt obalanserad paneldata på grund av avsaknad information kring ROE hos Swedish Match mellan åren 2011-2014. Det som minskar vår yttre validitet är enligt Graziano och Raulin (2000) potentialen att kunna generalisera resultaten. Eftersom vår empiriska studie är utförd på svenska börsföretag kan det vara missvisande att tillämpa resultaten på länder som har andra regler kring bolagsstyrning samt annorlunda affärsklimat samt affärskultur. Slutligen anser vi att vi har ett representativt urval för svenska börsföretag som tillämpar ”Svensk kod för bolagsstyrning” som trädde i kraft 2005 och därefter har reviderats till att omfatta fler företag 2008. Vi anser att våra slutsatser är tillämpbara på denna typ av företag. Den inre validiteten påverkas av faktoruppdelningen, det vill säga nedbrytningen till faktor utifrån de olika teorierna och därefter från faktor till mätvariabel i vår regressionsmodell. Vi har tillämpat en operationalisering på två nivåer för att undvika att avståndet mellan teorin och empirin blir för stort och därigenom undvika allvarliga specifikationsfel. Genom att först operationalisera de olika teorierna till olika faktorer och sedan använda kvantitativ data för att mäta dessa finns risken för att mätfel uppstår. Våra faktorer är i vissa fall obalanserade med avseende på teorin de ska förklara. Exempelvis innefattar faktorn kön en styrelsemedlems kön samt eventuell kognitiv påverkan på styrelsens sätt att arbeta. Faktorn erfarenhet är betydligt bredare och berör egenskaperna och processerna ”Presence of knowledge & skills”, ”Use of knowledge & skills” och ”Cognitive conflict” från Forbes och Milliken (1999). För att ytterligare isolera effekterna av de olika processerna i modellen av Forbes m. fl. kan det vara lämpligt att bryta ned erfarenhet i ytterligare faktorer. Faktorn erfarenhet är den enda som kan ha en negativ påverkan på den interna validiteten eftersom det finns olika definitioner på erfarenhet och hur den ska mätas. Datamaterialet som vi har använt i vår regressionsanalys uppvisar en begränsad spridning gällande vissa faktorer som kön och etnicitet vilket kan påverka att resultaten kan bli mindre signifikanta. Enligt resonemang av Holme m. fl. (1997) kring skevhet och brist på precision anser vi att vår empiriska undersökning kan klassificeras med liten skevhet och låg precision. Den låga precisionen anser vi beror främst på vår mätteknik där använt oss av kvantitativ sekundärdata som vi har kodat in i Excel. Detta medför slumpmässiga mätfel kan uppstå genom att vi kan ha skrivit in fel värde för mätvariablerna under kodningsprocessen. Även operationalisering av en kvalitativ variabel som erfarenhet bidrar till minskad precision. 17 Holme m. fl. (1997) menar på att det finns en konflikt mellan informationens validitet och reliabilitet och att forskaren i många fall måste göra en avvägning mellan dessa två. Det är i praktiken svårt att generera faktorer och mätvariabler som uppnår både mätbarhet och heltäckning. I vårt fall ligger faktorn erfarenhet närmare den teoretiska frågeställningen och är problematisk att mäta i verkligheten. 3.10 Preciserad uppgift och hypoteser H1 : Antal externa ledamöter hypotesen är att faktorn inverkar positivt på företagets förmåga att generera avkastning på aktieägarnas kapital. H2 : Antal externa ledamöter - kön hypotesen är att faktorn inverkar positivt på företagets förmåga att generera avkastning på aktieägarnas kapital. H3 : Antal externa ledamöter - etnicitet hypotesen är att faktorn inverkar positivt på företagets förmåga att generera avkastning på aktieägarnas kapital. H4 : Antal externa ledamöter - kön & etnicitet hypotesen är att faktorn inverkar positivt på företagets förmåga att generera avkastning på aktieägarnas kapital. H5 : Styrelsens storlek hypotesen är att faktorn inverkar negativt på företagets förmåga att generera avkastning på aktieägarnas kapital. H6 : Gemensam erfarenhet hypotesen är att faktorn inverkar positivt på företagets förmåga att generera avkastning på aktieägarnas kapital. 18 KAPITEL 4 EMPIRI 4.1 Disposition av empiri Kapitel 4 inleds med fakta kring varifrån empirin har inhämtats, därefter följer i avsnitt 4.3.1 en deskriptiv översikt av datamaterialet. Materialet presenteras med bland annat minimum och maximum för respektive variabel (Tabell 4.1), vidare förkommer en tabell (4.2) med den, mellan variablerna, inbördes korrelation. Den deskriptiva statistiken avslutas med histogram för samtliga variabler. I avsnitt 4.3.2 introduceras så resultaten av vår insamling. Regressionen inleds med den modell som utsatts för störst restriktioner, därefter sker en successiv relaxering av restriktionerna. Avsnittet är strukturerat enligt följande: Först genomförs en regression med enbart de variabler som enligt vår modell utgör den diversifierande effekten på styrelsen. Regressionen genomförs utan lag av den beroende variabeln. I nästa regression tidsförskjuts den beroende variabeln en period, det gör att de ursprungliga 12 tidsperioderna nu blir 11 stycken. Det är år 2014 som har konsumerats av tidsförskjutningen i och med att 2014 års avkastning på eget kapital förklaras av 2013 års styrelsesammansättning. I efterföljande regression används lag för den beroende variabeln. Dessutom sker ytterligare en relaxation i och med att koefficienterna framför de kontextuella variablerna tillåts anta andra värden än noll. Med andra ord; de kontextuella variablerna introduceras för första gången i regressionsanalysen. Efter den tredje regressionen finns det enligt vår modell inte fler variabler att tillföra. En utvärdering av den så långt bästa regressionen genomförs därför. Resultatet av utvärderingen visar att OLS är underordnad både FE och RE – samt att RE är underordnad FE när det gäller förmåga att mest trovärdigt beskriva datamaterialet. Baserat på nyss nämnda utvärderingen görs en fördjupad analys av FE. I och med att analysmodellen är fullständigt implementerad återstår att se huruvida resultaten är robusta över tid. I den sista regressionen presenteras således ”Fixed effetcs” med och utan tidseffekt. Resultatdelen av uppsatsen avslutas sedan med två test, som vart och ett är tillräckligt för att avgöra om tidseffekten är av signifikant betydelse eller inte. 4.2 Årsredovisningar Vi har studerat samtliga årsredovisningar mellan 2003 och 2014 för företagen som presenteras i Bilaga A på sidan 42. Det blir sammanlagt en material om 12 × 27 = 324 st årsredovisningar. Datamaterial för uppsatsens regressorer har enkom baserats på årsredovisningar, av utrymmesskäl utesluts samtliga 324 årsredovisningar ur litteraturförteckningen. 19 4.3 Thomson Reuters Avkastning på eget kapital har vi hämtat från Thomson Reuters databas. Pågrund av databasens oförmåga att visa ROE efter skatt för samtliga företag (banker och försäkringsbolag exkluderas) har vi använta oss av ROE innan skatt. 4.3.1 Deskriptiv statistik I Tabell 4.1 har alla variabler sammanfattats och presenteras med: antal observationer, medelvärde, median, första och fjärde kvartil, minimum och maximum. De beroende variablerna, ROE och RFP, uppvisar alla en tillfredställande spridning. Genomgående uppvisar underkategorier till variabeln oberoende en låg spridning. Detsamma gäller för styrelsens storlek, antalet år har däremot en i sammanhanget god spridning. Tabell 4.1: Deskriptiv statistik. Variabel N Medel Std. ROE 324 23.559 18.539 ROE, lag 297 24.119 18.583 RFP 324 1.000 0.787 RFP, lag 297 1.024 0.789 Oberoende 324 5.756 1.898 Oberoende kvinna 324 1.880 1.146 Oberoende, icke-nordisk kvinna 324 0.506 0.808 Oberoende, icke-nordisk 324 1.701 2.009 Antal år 324 49.031 22.463 Styrelsestorlek 324 8.821 1.626 Min. Pctl(25) Pctl(75) Max. -83.625 -83.625 -3.550 -3.550 1 0 0 0 4 4 14.470 15.082 0.614 0.640 4 1 0 0 31 8 32.603 33.044 1.384 1.403 7 3 1 3 63 10 75.955 75.955 3.224 3.224 13 5 4 9 114 14 I Tabell 4.2 presenteras korrelationen mellan de olika variablerna, de beroende variablerna utgör linjärkombinationer av varandra. De oberoende variablerna uppvisar obefintlig till medelstark korrelation mellan varandra enligt kategoriseringen från Dancey och Reidy (2004). Deras kategorisering av korrelationskoefficienternas styrkor är angivna i absolutbelopp nedan. Följande uppdelning kommer att tillämpas vid i den senare analysen: • 1 är perfekt korrelation mellan två variabler. • 0.7 – 0.9 är stark korrelation mellan två variabler. • 0.4 – 0.6 är medelstark korrelation mellan två variabler. • 0.1 – 0.3 är svag korrelation mellan två variabler. • 0 är obefintlig korrelation mellan två variabler. 20 Tabell 4.2: Korrelation mellan olika variabler. ROE RFP Ober. Ober. K Ober. K, ej nord. Ober., ej nord. Antal år Storlek ROE RFP Ober. Ober. K Ober. K, ej nord. Ober., ej nord. Antal år Storlek 1 1 0.005 0.082 0.043 0.081 0.077 0.013 1 1 0.005 0.082 0.043 0.081 0.077 0.013 0.005 0.005 1 0.510 0.289 0.347 -0.114 0.458 0.082 0.082 0.510 1 0.280 -0.064 0.121 0.557 0.043 0.043 0.289 0.280 1 0.679 -0.022 0.397 0.081 0.081 0.347 -0.064 0.679 1 -0.104 0.308 0.077 0.077 -0.114 0.121 -0.022 -0.104 1 0.348 0.013 0.013 0.458 0.557 0.397 0.308 0.348 1 För att ytterligare visualisera spridningen i datamängden används histogram. Enligt faktornedbrytningen (Figur 2.2) bör vissa faktorer ha en större potential att visa på effekten av diversifiering. Fördelningen hos dessa variabler visas med hjälp av histogram, Figur 4.1. Figur 4.1a uppvisar en god spridning samtidigt som övriga variabler, av de diversifierande, har en sämre spridning. Det är i linje med vad Tabell 4.1 berättar. De kontextuella faktorerna som presenterades i faktornedbrytningen (Figur 2.2) och fortsatt kvalificerar sig för en plats i analysmodellen (Figur 2.3) presenteras som variabler med tillhörande födelning i Figur 4.2. Båda variablerna uppvisar en god spridning. Avslutningsvis presenteras de beroende variablerna i Figur 4.3, det relativa måttet RFP har jämnat ut datamaterialet. I båda fallen återfinns några negativa utstickare, det finns dessutom en positiv skevhev i och med att medelvärdet är större än noll. 21 Figur 4.1: Histogram över variablerna med störst spridning enligt vår faktornedbrytning. Oberoende icke-nordisk 0.4 0.0 0.2 Densitet 0.10 0.00 Densitet 0.20 0.6 Oberoende 0 5 10 0 15 2 4 6 8 10 Ledamöter Ledamöter (b) Oberoende icke-nordisk ledamöter. (a) Oberoende ledamöter. Oberoende icke-nordiska kvinnor 0.4 Densitet 0.2 0.0 0.1 0.0 Densitet 0.3 0.8 Oberoende kvinnor 0 1 2 3 4 5 0 6 1 2 3 Ledamöter Ledamöter (d) Oberoende kvinnor. (c) Oberoende kvinnor. 22 icke-nordiska 4 5 Figur 4.2: Histogram över de kontextuella variablerna i vår modell. 0.3 0.2 0.0 0.1 0.015 Antal utfall 0.030 Styrelsens storlek 0.000 Antal utfall Antal år 0 20 60 100 2 4 Ledamöter 6 8 10 14 Ledamöter (a) Styrelsens totala erfarenhet. (b) Styrelsens storlek. Figur 4.3: Histogram över de beroende variablerna. ROE, normerad 0.8 0.0 0.4 Densitet 0.02 0.00 Densitet 0.04 ROE -100 -50 0 50 -4 100 -2 0 Enhetslös Procent (b) Avkastning på eget kapital, normerat. (a) Avkastning på eget kapital. 23 2 4 4.3.2 Regression I den första regressionen testar vi med enbart oberoende diversifierande faktorer och inget lag. Varje kolumn benämns hädanefter med en siffra där 1 är en vanlig OLS, 2 är ”fixed effects”-modellen och slutligen 3 ”random effects”-modellen. Regressionen som baseras på OLS uppvisar statistisk signifikans för mätvariablerna; Oberoende, Oberoende kvinna och Oberoende icke-nordisk. Tyvärr är OLS ytterst sällan den bästa estimatorn för paneldata, att många variabler är signifikanta i fallet med OLS behöver inte betyda särskilt mycket. OLS bortser nämligen från bolagsspecifika skillnader. Dessutom menar resultatet från OLS att variabeln Oberoende har en signifikant negativ inverkan på ROE men att dess subkategorier har en positiv signifikant inverkan på ROE. Orsakssambanden är svåra att förklara utifrån ekonomisk teori. Problemet kan möjligtvis hänföras till multikollinearitet och heteroskedasticitet, det är inte utrett och kommer inte heller att undersökas för den regressionen. Mätvariablerna i ”fixed effects”-modellen har i detta fall inga statistiskt signifikanta variabler. I ”random effects”-modellen är enbart skärningspunkten signifikant. Skillnaden mellan FE och RE är att FE använder sig av en unik skärningspunkt (konstant) för varje entitet i materialet – på grund av att modellen ännu inte är fullt utvecklad sparar vi utrymme genom att inte publicera en tabell med varje bolags unika skärningspunkt och signifikansnivå. Det är därför FE vid en första anblick kan förefalla sakna en koefficient för skärningspunkten, men i realiteten introducerar FE 27 skärningspunkter. I och med att RE har ett signifikant värde på den gemensamma skärningspunkt kan det indikera att åtminstone någon entitet har en signifikant skärningspunkt; det kan i sin tur tala för att FE bättre kan fånga upp de specifika skillnaderna. Hur det egentligen förhåller sig skärskådas senare – för en mer utvecklad modell, enligt vår analysmodell. Däremot går det redan nu att slå fast att skärningspunkten inte har någon ekonomisk betydelse så tillvida att det i realiteten inte existerar något bolag med noll på samtliga parametrar. Skärningspunktens bidrag till resultatet ligger främst i att slå fast huruvida en eller flera skärningspunkter är att föredra. I övrigt saknar modellen både tidsförskjutning och vissa variabler, vilket kan vara orsaken till de insignifikanta resultat. Någon undersökning av heteroskedasticitet för den här regressionen har inte genomförst men kommer att presenteras senare, då modellen är mer välutvecklad. Även det beslutet har fattats med hänsyn till att begränsa uppsatsens omfång, mätt i antalet sidor. Tabell 4.3: Regression med diversifierande variabler, inget lag. Beroende variabel: RFP (1) Oberoende Oberoende kvinna Oberoende icke-nordisk kvinna Oberoende icke-nordisk Konstant Obeservationer R2 Justerat R2 (2) (3) −0.059∗ (0.031) 0.142∗∗∗ (0.053) −0.128 (0.084) 0.091∗∗ (0.036) 0.985∗∗∗ (0.139) −0.011 (0.045) −0.027 (0.083) 0.065 (0.120) −0.055 (0.067) −0.030 (0.039) 0.040 (0.069) −0.007 (0.104) 0.019 (0.050) 1.066∗∗∗ (0.196) 324 0.029 0.029 324 0.004 0.004 324 0.002 0.002 ∗ Notera: p<0.1; ∗∗ p<0.05; 1. Pooled, 2. Fixed effects, 3. Random effects 24 ∗∗∗ p<0.01 I den andra regressionen har vi till skillnad från i föregående regression adderat ett lag på en period för den beroende variabeln. Att addera flera perioders tidsfördröjning innebär att för mycket data konsumerar. Med en periods tidsförskjutning blir även faktorn Oberoende icke-nordisk kvinna statistiskt signifikant vid regression med OLS (1). Nu är alla diversifierande variabler signifikanta för OLS men den bakomliggande ekonomiska förklaringen till resultatets skiftande tecken är fortfarande svår att identifiera. Varken FE eller RE påvisar någon signifikant förändring för variablernas koefficienter jämfört med föregående regression. Däremot steg den simultana förklaringsgraden för samtliga modeller något vilket indikerar att tidsförskjutningen är relevant. Resonemang kring konstanten är det samma som tidigare, av utrymmesskäl publicerar vi inte de 27 individuella skärningspunkterna. Den signifikanta skärningspunkten hos estimatorn RE talar fortfarande för att konstanten är av intresse och bör jämföras mer ingående mellan FE och RE. Tabell 4.4: Regression med diversifierande variabler, inklusive lag. Beroende variabel: RFP, med lag (1) (2) ∗∗ Oberoende Oberoende kvinna Oberoende icke-nordisk kvinna Oberoende icke-nordisk Konstant Obeservationer R2 Justerat R2 (3) −0.067 (0.031) 0.154∗∗∗ (0.054) −0.165∗ (0.088) 0.112∗∗∗ (0.037) 1.015∗∗∗ (0.144) −0.058 (0.046) 0.011 (0.088) −0.028 (0.130) −0.039 (0.071) −0.061 (0.039) 0.072 (0.072) −0.078 (0.111) 0.047 (0.051) 1.198∗∗∗ (0.202) 297 0.039 0.038 297 0.013 0.011 297 0.008 0.008 ∗ Notera: p<0.1; ∗∗ p<0.05; ∗∗∗ p<0.01 1. Pooled, 2. Fixed effects, 3. Random effects I den tredje regressionen har vi adderat kontextuella variabler, vi tror att exempelvis styrelsens storlek kan ha en inverkan på resultatet då faktorn har en koppling till alla övriga faktorer. De kontextuella variablerna uppvisar ingen statistisk signifikans för regressionen som baseras på OLS. Däremot är kontextuella variablerna Antal år och Storlek statistiskt signifikanta för FE, dessutom har introduktionen av de kontextuella variablerna gjort variabeln Oberoende (ledamöter) signifikant för både FE och RE. Det negativa tecknet för variabeln Oberoende har den ekonomiska tolkningen att ytterligare en oberoende ledamot korrelerar negativt med avkastning på eget kapital. Det signifikant negativa tecknet för Antal år i modell (2) har den ekonomiska tolkningen; att låta befintlig styrelse sitta kvar i ett år till utan förändring har en negativ korrelation med avkastning på eget kapital. Det signifikant positiva tecknet för styrelsens storlek i modell (2) betyder, vid en första anblick, i en ekonomisk kontext att; om styrelsen utökas med ytterligare en ledamot korrelerar denna ökning positivt med avkastningen på eget kapital. De kontextuella variablerna förefaller verka förstärkande på de diversifierande variablerna i och med att det enda som förändrats från föregående regression är att Storlek och Antal år har introducerats, samtidigt som ett flertal variabler blivit signifikanta. 25 Skärningspunkten med Y-axeln är fortfarande signifikant (positiv) och antas följa samma resonemang som för tidigare regressioner. I och med att modellen nu är fullt utvecklad enligt vår analysmodell blir nästa steg att utvärdera den senaste regressionen. Att vi endast utvärderar den senaste regressionen med kvantitativa test beror på att det är den regression som hittills har uppvisat bäst resultat för de olika variablerna och den högsta simultana förklaringsgraden. Tabell 4.5: Regression med alla variabler, inklusive lag. Beroende variabel: RFP, med lag (1) (2) ∗ Oberoende Oberoende kvinna Oberoende icke-nordisk kvinna Oberoende icke-nordisk Antal år Storlek Konstant Obeservationer R2 Justerat R2 (3) ∗ −0.054 (0.033) 0.179∗∗∗ (0.061) −0.160∗ (0.088) 0.123∗∗∗ (0.038) 0.003 (0.002) −0.052 (0.042) 1.184∗∗∗ (0.285) −0.089 (0.049) −0.027 (0.090) 0.006 (0.129) −0.060 (0.071) −0.008∗∗ (0.004) 0.142∗∗ (0.064) −0.076∗ (0.040) 0.053 (0.075) −0.079 (0.110) 0.039 (0.051) −0.004 (0.003) 0.065 (0.052) 0.938∗∗ (0.366) 297 0.046 0.045 297 0.042 0.038 297 0.017 0.017 ∗ Notera: p<0.1; ∗∗ p<0.05; ∗∗∗ p<0.01 1. Pooled, 2. Fixed effects, 3. Random effects Våra test som presenteras i Tabell 4.6 är baserade på den tredje regressionen (Tabell 4.5). Det första LM-testet visar att OLS bör förkastas till förmån för RE. Det andra LM-testet visar OLS bör förkastas till förmån för FE. Att testen uttrycks i olika fördelningar beror på de olika estimatorernas underliggande egenskaper. När det så visat sig att både FE och RE är att föredra framför OLS återstår att avgöra vilken av modellerna ”fixed effects” och ”random effects” som är effektivast. Genom att genomföra Hausmans test visar det sig att en av modellerna inte är konsistent. Det bakomliggande antagandet för RE är att de bolagsspecifika skillnaderna är okorrelerade med regressorerna – samtidigt som FE antar att det finns en korrelation mellan de bolagsspecifika skillnaderna och regressorerna, därav de 27 unika skärningspunkterna istället frö 1. Om antagandet om avsaknad av korrelation mellan bolagsspecifika effekter och regressorerna håller är RE den effektivaste modellen, men om antagendet inte håller är modellen inkonsistent. Hausmans test visade som bekant att en modell inkonsistent, dvs. variansen går inte mot noll då stickprovets storlek går mot oändligheten. Således förkastar vi RE till förmån för FE. Förutom det statistiskt riktiga i att förkasta RE finns det ekonomiskteoretiskt stöd för beslutet. Pågrund av analysmodellens avsaknad av sektorvis uppdelning eller annan kontroll för de skillnader som finns mellan olika affärsverksamheter tjänar de unika skärningspunkterna som ett bättre förklaringsmått än en gemensam skärningspunkt. Nu återstår en fördjupad analys av modellen med ”fixed effects” för att identifiera eventuella tidsberoende förhållanden. 26 Tabell 4.6: Test av modeller från Tabell 4.5. Lagrange multiplier-test för random effects och OLS normal = 7,523 2 p-värde < 5,343 · 10−14 alternativ hypotes: signifikant effekt Lagrange multiplier-test för fixed effect och OLS F= 5,015 6 p-värde < 2,093 · 10−12 alternativ hypotes: signifikant effekt Hausman-test för fixed och Random effects model χ2 = 20,226 5 p-värde < 0,002 524 alternativ hypotes: en modell är inkonsistent Den fjärde regressionen presenteras i Tabell 4.7 där (2a) står för ”fixed effects” utan tidsberoende variabler och (2b) motsvarar ”fixed effects” med de tidsberoende dummyvariablerna. Förutom att år 2014 redan har konsumerats på grund av tidsförskjutningen har den statistiska mjukvaran uteslutit år 2003 ur materialet. Åtgärden utförs för att undvika ”dummyvariabel-fällan” som uppstår, för att beräkna ROE för år 2003 ska därför samtliga tidsdummyvariabler ges värdet noll. Resultatet för regression 2a i Tabell 4.7 är identiskt med resultatet markerat som (2) i Tabell 4.5. Vi presenterar samma resultat två gånger för ökad tydlighet. När tidseffekten adderas i 2b påverkas signifikansen för Oberoende och Antal år. Observera att tidsförskjutningen gör tolkningen av tidsdummyvariablerna något krångligare – föregående års styrelsesammansättning påverkar nästkommande års avkastning på eget kapital. En signifikant tidsdummyvariabel år t inverkar på ROEt+1 . År 2008 och dess negativt signifikanta koefficient inverkar därför på 2009 års avkastning på eget kapital. I resultatet för FE med tidseffekter (2b) är inte faktorerna Oberoende samt Antal år statistiskt signifikanta för modell (2b). Faktorn Storlek är statistiskt signifikant i båda modeller och vidare är även dummyvariablerna för åren 2008 och 2013 signifikanta i modell (2b). I denna tabell går det även att utläsa att den simultana förklaringsgraden har ökat till 0.115 för modell (2b), där modell (2a) endast uppnådde en simultan förklaringsgrad på 0.038. I slutet av empirikapitlet är det så lägligt att presentera de unika skärningspunkterna för modell 2b. Detta görs i Bilaga C, Tabellen visar att det finns signifikanta skärningspunkter för de olika företagen. Vidare kan en förklaring till skillnaderna mellan (2a) och (2b) möjligtvis förklaras av Bilaga D som visar hur residualerna för (2b) indikerar ett tidsberoende förhållande, trots att tidseffekterna har adderats. Utan tidseffekterna (modell 2a) torde därför detta förhållande vara ännu mer påtagligt. Närvaro av icke-konstant varians orsakar ett onödigt stor konfidensintervall för respektive variabel vilket påverkar dess förmåga att uppvisa statistisk signifikans. 27 Tabell 4.7: Regression med alla variabler och tidsberoende, inklusive lag. Beroende variabel: RFP, med lag (2a) (2b) ∗ Oberoende Oberoende kvinna Oberoende icke-nordisk kvinna Oberoende icke-nordisk Antal år Storlek −0.089 (0.049) −0.027 (0.090) 0.006 (0.129) −0.060 (0.071) −0.008∗∗ (0.004) 0.142∗∗ (0.064) −0.041 (0.050) 0.010 (0.092) 0.062 (0.127) −0.066 (0.069) −0.004 (0.004) 0.125∗∗ (0.063) 0.182 (0.178) 0.267 (0.180) 0.246 (0.184) −0.116 (0.184) −0.364∗ (0.186) 0.122 (0.187) 0.011 (0.194) −0.062 (0.194) −0.218 (0.195) −0.352∗ (0.203) 297 0.042 0.038 297 0.135 0.115 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Obeservationer R2 Justerat R2 ∗ Notera: p<0.1; ∗∗ p<0.05; ∗∗∗ p<0.01 2a. Fixed effects utan tidseffekt, 2b. Fixed effects med tidseffekt 28 Avslutningsvis fastslår vi i Tabell 4.8 det vi tidigare kunnat misstänka. Två olika test förkastar modell 2a till förmån för modell 2b. Tidseffekten är av signifikant betydelse för det vi studerar. Tabell 4.8: Test av modeller från Tabell 4.7. Test för tidseffekt, nollhypotesen är att tidseffekten inte tillför något till modellen. F= 2,708 4 p-värde < 0,003 563 alternativ hypotes: signifikant effekt Lagrange multiplier-test för tidseffekt χ2 = 11,669 8 p-värde < 0,000 635 2 alternativ hypotes: signifikant effekt 29 KAPITEL 5 ANALYS Analysen finner sin struktur i vår analysmodell som beskrivs av Figur 2.3 på sidan 12. Samtliga delar av analysmodellens faktorer kommer att analyseras separat, det gör vi genom att ställa den presenterade teorin mot resultatet av vår variabelundersökning. De tidigare presenterade hypotsererna kommer implicit besvaras i analysen. Enligt vår faktornedbrytning i Figur 2.2 på sidan 9 kan varje variabel härledas ur en faktor som i sin tur är sprungen ur tillgänglig forskning. Genom att jämföra den teoretiska synen på verkligheten med den obeserverade synen på verkligheten är vårt mål att i nästa kapitel kunna formulera en slutsats som svarar på uppsatsens syfte. 5.1 Externa ledamöter Faktorn externa ledamöter uppvisar statistisk signifikans först när de kontextuella variablerna adderas i Tabell 4.5, däremot tycks effekten försvinna när tidseffekten adderas i Tabell 4.7. Enligt Kiel och Nicholson (2002) har större styrelser en ökad möjlighet att etablera kontakt med fler kritiska resurser, och externa ledamöter väljs in i styrelsen på grund av dess förmåga att öka tillgången av dessa kritiska resurser. Att de externa ledamöternas betydelse och existens är knutet till vår modells kontextuella variabler är därför i sig inte oväntat, men likväl intressant att se. Att effekten försvinner när tiden adderas kan bero på att vår tidsserie är för kort och att konjunkturen under rådande tidsperiod därför har givits en alltför stor vikt. En annan förklaring till det skiftande utfall kan vara att externa ledamöters påverkan på ett företags lönsamhet är av underordnat betydelse och att skiftningar i lönsamhet i själva verket beror på externa effekter. Resonemanget är kongurent med teori presenterad av Hillman, Cannella m. fl. (2000) samt Zahra och Pearce II (1989) – dessa forskare menar att förändringar av företagets omgivning inverkar på studier av styrelsesammansättningar. En styrelses framgång definieras genom dess effektivitet som i sin tur definieras genom en rad intervenerande processer. För att få inflytande i dessa processer krävs socialt kapital som är en investering i sociala relationer. Vi utgår från att de interna ledamöterna har högre socialt kapital i förhållande till de externa ledamöterna, vilket kan medföra att de externa har svårare att inverka på vilket beslut som fattas samt hur detta beslut ska kommuniceras till bolaget. Att socialt kapital kan ha denna typ av negativ inverkan stöds även av Sirianni och Friedland (1995) och Portes (2014) som menar att socialt kapital ökar i homogena grupper som under en längre tid arbetar tillsammans. Samtidigt som de interna troligtvis besitter mer socialt kapital innehar de externa ledamöterna ”resource dependence theory” nyckeln till kritiska externa resurser som vi anser är nödvändiga i Forbes och Milliken (1999) modell. 30 I vår empiriska undersökning har vi inte mätt de interna ledamöternas sociala kapital kontra de externa ledamöternas kompetens och kopplingar till externa resurser vilket kan ha medfört att mätvariabeln inte blev signifikant. Det faktum att mätvariabeln enligt regressionsanalysen har en negativ påverkan på lönsamheten finner ett teoretiskt stöd hos Yermack (1996) som påstår att en högre andel externa ledamöter bidrar till minskad finansiell prestation. Baysinger och Butler (1985) hävdar att externa ledamöter, allt annat lika, bidrar till att företag genererar högre aktieutdelningar och därigenom ökar räntabiliteten på eget kapital, i och med att utdelningar tas från det egna kapitalet och därmed minskar nämnaren i ekvation (2.1). Anledningen till att vi inte på samma sätt kan tillskriva externa ledamöter denna effekt på ROE kan bero på att svenska företags utdelningsfrekvens inte beror på externa ledamöters närvaro i styrelsen utan andra orsaker, Bhagat och Black (1998) stärker detta då de menar att kopplingen mellan externa ledamöter och framtida utdelning inte nödvändigtvis existerar. Det kan också vara så att externa ledamöter minskar styrelsens effektivitet som författarna Westphal och Milton (2000) samt Marimuthu och Kolandaisamy (2009) hävdar. Ytterligare en förklaring kan vara att de externa ledamöternas kompetens ger ett tydligare utslag på något annat nyckeltal än ROE. 5.2 Externa ledamöter – kön Enligt de genomförda regressionerna i empiriavsnittet förefaller det som att externa ledamöter i form av kvinnor (mätvariabel: IndepFem) inte har någon statistisk signifikant påverkan på lönsamheten hos de studerade företagen. Den deskriptiva statistiken i Tabell 4.1 visar att förekomsten av diversifiering hos de externa ledamöterna med avseende på kön är låg i det studerade materialet. En möjlig förklaring till den uteblivna signifikansen kan vara att den låga mängden kvinnor i styrelsen inte har nått den kritiska nivå som krävs för att effekter av nya perspektiv och påverkan på de manliga ledamöternas beteendemönster som Adams och Ferreira (2003) visar på, ska kunna observeras. Externa ledamöter i form av kvinnor är i regel en minoritet i den studerade datamängden vilket kan innebära att dessa har assimilierats med avseende på normer till den redan etablerade styrelsegruppen. Fenomenet ”the old boys’ network” som beskrivs av Gamba och Kleiner (2001) kan i detta fall vara anledningen till att kvinnor, med normbrytande perspektiv, beteenden och normer har förtryckt dessa för att anpassa sig till den större gruppen. Eftersom faktorn inte har statistiskt signifikant påverkan på företagets lönsamhet går det i enlighet med tidigare studier av bland annat Adams och Ferreira (2009), Smith m. fl. (2013) samt Rose (2007) inte att föra resonemang om faktorns kausala förhållande med ROE. Detta beror främst på att det fortfarande är oklart om företag väljer att ta in kvinnor som ledamöter för att aktieägarna anser att dessa kan tillföra human- och socialkapital till styrelsen eller huruvida företagen med de mest omsatta aktierna utsätts för ett externt tryck och vill signalera en viss typ av företagskultur genom att arbeta med CSR. Att dela upp en faktor i flera variabler tror vi fortfarande är en god idé men att datamaterialet i det här fallet inte tillät en såpass detaljerad uppdelning. 5.3 Externa ledamöter – etnicitet De externa ledamöterna med avseende på etnicitet undersöks genom mätvariablerna IndepNonNordic och IndepNonNordicFem för att kunna isolera de enskilda effekterna av etniskt diversifierade ledamöter samt diversifierade ledamöter med avseende på kön och etnicitet. Ingen av mätvariablerna IndepNonNordic och IndepNonNordicFem uppvisar någon statistisk signifikans vilket kan bero på att datapunkterna som regressionsanalysen baseras på har för låg spridning. Avsaknaden av statistisk signifikans för mätvariabeln IndepNonNordic strider mot tidigare studier av Zahra och Pearce II (1989) samt Singh (2007) i vilka de menar på att det finns en tydlig påverkan på företagets lönsamhet och enligt Singh en positiv korrelation med lönsamheten. Orsaken till avvikelsen från tidigare studier inom faktorn externa ledamöter med hänsyn till etnicitet kan bero 31 på skillnader i hur mätvariabeln definieras. Eftersom de nämnda forskarna har en hemvist i den anglosaxiska kulturen har de valt att klassificiera etnisk diversifiering som diversifiering med avseende på hudfärg. I vår studie använder vi medborgarskap för att definiera etnisk diversifiering eftersom vi har tagit avstamp i ”resource dependence theory”. Utgångspunkten har varit att företagen i den studerade datamängden är globala företag som behöver en internationell infrastruktur för att producera och distribuera sina produkter och tjänster, vilket enligt flera forskare (t.ex. Pfeffer och Salancik, 2003; Hillman, Withers m. fl., 2009; Kiel och Nicholson, 2002) innebär att företagen måste säkra externa kritiska resurser. Dessa kritiska resurser anser vi kan säkras genom att inhämta externa ledamöter med erfarenhet av utländska marknader av stor vikt för företagen. De externa ledamöternas olika etnicitet torde då öka kunskapsnivån om olika marknadsstrukturer och -mekanismer och öka effektiviteten av styrelsens beslutsfattande enligt Forbes och Milliken (1999). Avsaknaden av statistisk signifikans kan också härföras till Singh (2007) som menar att det finns två huvudsakliga drivare till varför företag väljer att ta in externa ledamöter av en annan etnicitet. Eftersom vi inte har fått signifikanta resultat med avseende på faktorn i fråga kan detta innebära att den externa drivaren, det vill säga trycket på företaget ur ett CSR-perspektiv är stort vilket leder till att företagen tar in utländska ledamöter för att signalera en viss bild av företaget till intressenter. Detta signalvärde av att diversifiera med avseende på etnicitet avspeglas främst enligt Singh i företagets börsvärde vilket kan vara orsaken till mätvariabelns korrelation med ROE inte har blivit statistiskt signifikant. Detta till trots går det inte att helt avskriva den interna drivaren för diversifiering med avseende på etnicitet eftersom human- och socialkapitalet som dessa ledamöter tillför eventuellt avspeglas i andra delar av organisationen som inte kan mätas genom avkastning på eget kapital. I tabell 4.2 går det att se att det finns en tydlig korrelation mellan mätvariablerna IndepFem samt IndepNonNordic. Detta resultat är samstämmigt med Singh (2007) som hävdar att en högre grad av diversifiering med avseende på etnicitet inverkar positivt när det gäller graden av diversifiering med avseende på kön. 5.4 Styrelsens storlek När storleken på styrelsen adderades till regressionen steg signifikansen för andra variabler, det betyder att styrelsens storlek har en viktig kontextuell betydelse, när tidseffekten adderades blev styrelsens storlek ensamt signifikant av modellens variabler. Korrelationsmatrisen i Tabell (4.2) visar också hur styrelsens storlek har en positiv korrelation med samtliga variabler i modellen, vilket stärker dess funktion som kontextuell variabel. Tidigare forskning (Jensen, 1993; Yermack, 1996; Eisenberg m. fl., 1998; Mak och Kusnadi, 2005) har visat att det finns en negativ korrelation mellan styrelsens storlek och företagets prestation. Aktieutdelning påverkar, som bekant, avkastning på eget kapital och stora bolag har större styrelser samtidigt som stora bolag tenderar att vara mer mogna. Att vårt tecken är positivt kan tyda på att företagen i datamaterialet utgörs av mogna och stabila bolag som ser aktieutdelning som ett viktigt signalvärde till skillnad från bolag i en tillväxtfas. Mogna bolag skapar värde för sina aktieägare på ett annorlunda vis jämfört med mindre bolag i och med att stora bolag delar ut en del av vinsten varje år och mindre bolag återinvesterar en större del för att på sikt växa sig större. Både Kiel och Nicholson (2002) och Eisenberg m. fl. (1998) påpekar att större företag tenderar att ha större styrelser. Det kan finnas ett underliggande metodfel i och med att datamaterialet är baserat på Stockholmsbörsens mest omsatta aktier. De mest omsatta aktierna borde också vara de aktier kring vilka investerare hyser störst förhoppningar om framtida positiv utveckling. Denna positiva utveckling drivs av någon underliggande tillväxt. Naturligtvis finns det en bortre gräns för hur stor en styrelse kan bli utan att det äventyrar dess effektivitet. Det är också möjligt att styrelsens aggregerade kompetens stiger ytterligare när en variabel adderas och att den aggregerade kompetensen är svår att mäta mer konkret än genom antalet styrelseledamöter. 32 Mätvariablerna Indep, IndepFem, IndepNonNordic och IndepFemNonNordic är inte statistiskt signifikanta men samtliga uppvisar en medelstark korrelation med variabeln ( Size). Det finns även medelstark positiv korrelation mellan Indep samt IndepFem och IndepNonNordic vilket torde innebära att en större styrelse kan skapa förutsättningar för en diversifieringseffekt. Genom att styrelsens storlek ökar finns det mer utrymme för att ta in externa ledamöter med avseende på kön och etnicitet. Korrelationen mellan Size och NoOfYears kan klassificieras som medelstark och kan tyda på att det kan vara så att sannolikheten att återfinna en ledamot som suttit länge är högre i stora styrelser än i små. Vilken som är den bakomliggande orsaken har inte utretts men det kan bero på att det kan vara svårt att förnya vissa styrelser eftersom de under lång tid haft samma ägare som i sin tur har representerats av samma individer styrelser. Eftersom korrelationen är positiv går det att föra resonemang om att ett tillägg av ytterligare en ledamot i styrelsen ökar den årliga kunskapspoolens erfarenhetsnivå. Detta beror på att förhållandet mellan NoOfYears och Size är linjärt vilket vidare innebär att den aggregerade erfarenhetsnivån ökar snabbare med fler ledamöter. 5.5 Gemensam erfarenhet Faktorn gemensam erfarenhet (mätvariabel: NoOfYears) borde enligt Forbes och Milliken (1999) innebära att effektiviteten hos styrelsen ökar och därigenom stiger företagets lönsamhet. Den avslutande regressionen (Tabell 4.7) visar hur faktorn gemensam erfarenhet har en signifikant inverkan på företagets lönsamhet när tidseffekten inte tas i beaktande. Enligt samma tabell försvinner signifikansen då tidseffekten beaktas. En förklaring till att resultaten från regressionerna skiljer sig åt kan vara att regressionen utan tidseffekten gav falska resultat. Studien baserar sig på ett tidsintervall under vilket en stor kreditkris inträffat, det negativa tecknet på den signifikanta variabeln NoOfYears kan möjligtvis bero på att variabeln tilläts svara för mer än den klarade av, vissa effekter förblev exogena vilket ledde till en felaktigt specificerad modell. Att det negativa tecknet skulle uppstå som en följd av minskad kreativitet och öppenhet inför nya idéer på grund av ökad anställningstid tror vi visserligen har en teoretisk relevans (jmf. McCain m. fl., 1983; Canavan m. fl., 2004) men i sammanhanget låg praktisk betydelse. Den aggregerade genomsnittliga tiden i styrelsen är cirka 49 år och det genomsnittliga antalet ledamöter avrundas till 9, en division ger vid handen att den genomsnittliga ledamoten har suttit i 5.4 år. Det är ingen uppseendeväckande lång tid. Ytterligare problematik med mätvariabeln NoOfYears är styrelser som har en hög omsättning av ledamöter missgynnas genom att de får ett lägre medelvärde vilket kan ge en missvisande bild av att styrelseledamöterna inte besitter någon erfarenhet. Vi anser att denna faktor skulle kunna kompletteras med den i analysmodellen nämnda faktorn antal engagemang som tar hänsyn till den totala styrelseerfarenhet för en enskild ledamot. Den teoretiska ståndpunkten är som vi tidigare nämnt, att den aggregerade kunskapspoolen ska inverka positivt på företagets lönsamhet. Att regressionen som inkluderar tidseffekten inte uppvisar ett signifikant resultat gällande faktorn gemensam erfarenhet kan bero på att vi inte använder oss av en korrekt variabel för att mäta faktorns inverkan på lönsamheten, även det är ett specifikationsfel men av en mer endogen natur då själva variabeln kan tänkas vara felaktigt specificerad till skillnad från föregående resonemang då specifikationsfelet eventuellt kan härledas till att alltför omfattande effekter lämnats som exogena förklaringsvariabler. Som en fortsättning på det eventuella endogena specifikationsfelet gäller att mätvariabeln NoOfYears mäter den årsvisa aggregerade anställningstiden hos en viss styrelse. Den andra, tidigare, tilltänkta mätvariabeln för att mäta gemensam erfarenhet var den årsvisa aggregerade åldern för en viss styrelsesammansättning. Den aggregerade åldern valdes bort till förmån för NoOfYears då Forbes och Milliken (1999) uppskattar att de aggregerade företagsspecifika kunskaperna är det, i sammanhanget, relevant att mäta. Vad går det då att göra för analys om, först och främst – teorin framhärdar erfarenhetens inflytande på styrelsens effektivitet. För det andra – tidseffekten mildrade exogena specifikationsfel, och för det tredje – det endogena specifikationsfel kvarstår. Förutsatt att den logiska kedjan för de tre argumenten håller är det rimligt att anta att specifikationsfelet ligger i att faktorn gemensam 33 erfarenhet inte har brutits ned tillräckligt, och att den statistiska signifikansen därmed uteblivit. Faktornedbrytningen av gemensam erfarenhet kan eventuellt resultera i ytterligare faktorer som: styrelseledamotens ålder, hur länge styrelseledamoten totalt suttit i olika styrelser, tjänstgöringstid för kvinnor och män separat, tjänstgöringstid för beroende och oberoende ledamöter samt den, i vår modell, residuala faktorn antal styrelseengagemang. Eftersom styrelseledamotens ålder inte hade någon nämnvärd teoretisk förankring uteblev den från analysmodellen. De senare faktorerna är möjliga att mäta men skulle kräva mer detaljerad information från de olika årsredovisningarna. 5.6 Residuala faktorer Residualtermen ui,t visualiseras i Bilaga D. Med tanke på att våra variabler i föga utsräckning uppvisade signifikanta resultat torde förklaringen till avkastning på eget kapital finnas i residualen. Enligt Baysinger och Butler (1985) är styrelsen en av många institutioner i ägarnas hanteringen av agentproblemet, enligt Baysinger och Butler är det kanske den viktigaste institutionen. Vår tidigare analys av modellens variabler visar att variablerna är relevanta men inte tillräckliga för att förklara avkastningen på eget kapital för datamaterialets studieobjekt. Det är inte oväntat, den svarta lådan i vår reviderade analysmodell innehåller saker som företagets operativa ledning, dess verksamhet med mera. Att det existerar någon koppling mellan avkastning på eget kapital och styrelsens sammansättning är både vi och tidigare forskning övertygade om. I Bilaga D framgår att mätvariablerna lider av heteroskedasticitet, i små datamängder är det vanligt. Detta fenomen påverkar estimatorns effektivitet, den är fortfarande väntevärdesriktig men har inte minsta möjliga varians. Den onödigt stora variansen påverkar de statistiska testen som får ett bredare konfidensintervall, vilket i sin tur kan inkludera värdet noll i onödan. Genom att applicera vår modell på en större mängd data, antingen genom att studera en längre tidsperiod eller genom att addera ytterligare företag från OMX Stockholm Large Cap och OMX Stockholm Mid Cap till materialet, kan problemet eventuellt avhjälpas. 34 KAPITEL 6 SLUTSATS OCH VIDARE FORSKNING 6.1 Slutsats Eftersom att vi ur olika perspektiv argumenterat för att tillgänglig data inte har kunnat fastslå att en enskild kombination av demografiska variabler leder till ökad lönsamhet torde förklaringen till den spridda lönsamheten således bättre förklaras av externaliteter än av antalet externa ledamöter. Liksom tidigare forskning har vi inte kunnat fastslå statistisk signifikans för faktorn externa ledamöter – kön. Det kan bero på att antalet kvinnor i förhållande till män inte har nått den kritiska nivån som krävs för att ge statistiskt säkerlagda effekter på ROE. En annan möjlig förklaring vi finner möjlig, är att kvinnor kan ha anpassats sig enligt ”the old boys’ network” till den redan etablerade gruppdynamiken i styrelsen och näringslivets topp. Detta kan ha medfört att kvinnor eventuellt har förtryckt sina diversifierande egenskaper som enligt teorin ska bidra till nya perspektiv och förändrade beteendemönster hos styrelsen. Vi har inte kunnat visa att etniciteten hos de externa ledamöterna har en statistisk signifikant påverkan på avkastningen till aktieägarna. Detta kan bero på att vi har en annorlunda formulering på vår mätvariabel, vilken vi använder oss av medborgarskap istället för hudfärg som är vanligt förekommande inom anglosaxisk forskning. Det kan också bero på att en differentierad etnisk bakgrund uppkommit till följd av externa drivare, exempelvis CSR, och att dessa effekter bättre påvisas med andra lönsamhetsmått så som börsvärde, snarare än avkastning på eget kapital. Vi har visat hur den kontextuella faktorn styrelsens storlek är positivt korrelerad med företagets förmåga att skapa avkastning åt ägarna. Det kan bero på att stora och mogna företag har ett annat sätt att skapa värde åt sina aktieägare. Vidare fungerar styrelsens storlek som en förstärkare av de diversifierande variablerna antal externa ledamöter - kön och etnicitet. Att gemensam erfarenhet inte gav något signifikant resultat tror vi beror på att variabeln mäter effekten på en för aggregerad nivå och att den eventuellt kan kompletteras med den i vår uppsats empiriskt outforskade variabeln antal engagemang. Den sistnämnda variabeln menar vi skulle kunna ta hänsyn till bredare styrelseerfarenhet än enbart en enskild styrelse. I en svensk kontext fungerar utbildning och relevant arbetslivserfarenhet som hygienfaktorer för att över huvudtaget kvalificera en individ för styrelsearbete. Hur det förhåller sig i andra länder kan vi bara spekulera om, men tidigare forskning har visat att utbildning är en viktig faktor i sammanhanget. Vi presenterar nedan en reviderad modell som visar vår syn på korrelationen, se Figur 6.1 på följande sida. De pilar som är ifyllda tyder på att det finns en korrelation mellan de olika variablerna. I de fall där det kausala sambandet inte har kunnat kartläggas representeras korrelationen med hjälp av dubbelpilar. Den ”svarta lådan” har i den reviderade modellen fått ett tillägg i form av residualer. Vår motivering till detta är att det enligt vår analys finns fler variabler att inhämta från den ”svarta lådan” som eventuellt skulle kunna förklara kopplingen mellan styrelsens 35 demografi och avkastning på eget kapital. Residualerna behöver nödvändigtvis inte enbart bestå av fler mätvariabler, det faktum att styrelsen är en institution av många som kan användas för att förklara ett företags lönsamhet torde implicera att fler organisationsenheter inom företagen bör studeras för att få mer signifikanta resultat och en högre förklaringsgrad. De olika faktorerna är i den reviderade analysmodellen indelade efter huruvida de är kontextuella faktorer (Storlek och Gemensam erfarenhet) eller diversifierande faktorer. Vi har valt att göra denna nivåindelning och sätta de kontextuella faktorerna närmast styrelsens demografi eftersom vi anser att de diversifierande faktorerna måste operera genom dem, i vår uppsats, statistiskt signifikanta faktorn styrelsens storlek för att ge utslag på på ROE. Det finns ingen pil mellan faktorerna styrelsens storlek och gemensam erfarenhet av den anledningen att vi inte kunnat fastställa vilken av dessa som förstärker den andra. Företagen kan öka sin kunskapspool genom att rekrytera eller substituera en ledamot, samtidigt ökar den gemensamma erfarenheten om omsättningen av ledamöter håller en låg nivå. Figur 6.1: Vår reviderade analysmodell. Styrelsens demografi ROE Residualer Gemensam Storlek erfarenhet Kön Oberoende Etnicitet Tidigare studier inom området har visat på svårigheter att med hjälp av ekonometri blottlägga korrelationen mellan den demografisk sammansättning av styrelsen och företagets lönsamhet. Det kan bero på att datamaterialet uppvisar låg spridning. Samtidigt borde det finnas en förklaring till att spridningen i datamaterialet ser ut som den gör, någon som den ekonometriska ansatsen hittills har haft svårt att förklara. Den andra övergripande högst sannolikt förklaringen kan vara det faktum att styrelsen är en av många institutioner för att skapa avkastning på ägarnas kapital. Även om en styrelse agerar klokt är det fler institutioner som måste prestera för att resultatet ska bli synligt. I teorin borde det vara möjligt att skönja någon form av effekt av styrelsens arbete men det är svårt att stödja genom empiriska undersökningar. Det är utmaningen och på samma gång tjusningen med den komplexa värld som det mänskliga tänkandet och agerandet har skapat. Utifrån ovanstående drar vi den ödmjuka slutsatsen att allt är inte direkt observerbart – vilket öppnar upp för flera olika tolkningar av hur en lönsam styrelsesammansättning ser ut. 36 6.2 Vidare forskning Vidare forskning i ämnet kan med fördel inkludera antalet engagemang för de olika styrelseledamöterna. Antingen uppdelat i kategorier eller som ett snitt. Det finns en risk att samma problematik uppstår här som det gjort för oss med variabeln gemensam erfarenhet, att dela upp antalet engagemang i olika grupper är därför något vi varmt rekommenderar framtida studier. Vi tror inte att ett längre tidsperspektiv bakåt i tiden skulle ge mer signifikanta resultat på grund av de strukturella reformer som infördes inom bolagsstyrningen 2005. 37 LITTERATUR Adams, Renée B. och Daniel Ferreira (2003). Diversity and incentives: evidence from corporate boards. Tekn. rapport. Working Paper, University of Stockholm. — (2009). ”Women in the boardroom and their impact on governance and performance”. I: Journal of Financial Economics 94.2, s. 291–309. Barton, Dominic och Mark Wiseman (2015). ”Where Boards Fall Short.” I: Harvard Business Review 93.1/2, s. 98–104. issn: 00178012. Baysinger, Barry D. och Henry N. Butler (1985). ”Corporate Governance and the Board of Directors: Performance Effects of Changes in Board Composition”. I: Journal of Law, Economics, & Organization 1, s. 101–124. issn: 8756-6222. doi: 10.2307/764908. Bhagat, Sanjai och Bernard S. Black (1998). ”The Non-Correlation Between Board Independence and Long-Term Firm Performance”. I: SSRN Electronic Journal. issn: 1556-5068. doi: 10 . 2139/ssrn.133808. Bhagat, Sanjai och Brian Bolton (2008). ”Corporate governance and firm performance”. I: Journal of Corporate Finance 14.3, s. 257–273. issn: 09291199. doi: 10.1016/j.jcorpfin.2008.03. 006. Canavan, Judy, Blair Jones och Mary Jo Potter (2004). ”Board tenure: How long is too long?” I: Directors & Boards 28.2, s. 39–42. issn: 03649156. Carpenter, Mason A. och James D. Westphal (2001). ”The strategic context of external network ties: Examining the impact of director appointments on board involvement in strategic decision making”. I: Academy of Management Journal 44.4, s. 639–660. issn: 00014273. Carter, David a., Betty J. Simkins och W. Gary Simpson (2003). ”Corporate Governance, Board Diversity, and Firm Value”. I: The Financial Review 38.1, s. 33–53. issn: 07328516. doi: 10. 1111/1540-6288.00034. url: http://doi.wiley.com/10.1111/1540-6288.00034. Dancey, C P och J Reidy (2004). Statistics Without Maths for Psychology: Using SPSS for Windows. Statistics Without Maths for Psychology: Using SPSS for Windows. Prentice Hall. isbn: 9780131249417. Eisenberg, Theodore, Stefan Sundgren och Martin T. Wells (1998). ”Larger board size and decreasing firm value in small firms”. I: Journal of Financial Economics 48.1, s. 35–54. issn: 0304405X. doi: 10.1016/S0304-405X(98)00003-8. Erhardt, Niclas L., James D. Werbel och Charles B. Shrader (2003). ”Board of Director Diversity and Firm Financial Performance”. I: Corporate Governance 11.2, s. 102–111. issn: 0964-8410. doi: 10.1111/1467-8683.00011. Eriksson, Lars Torsten och Finn Wiedersheim-Paul (2011). Att utreda, forska och rapportera. Malmö : Liber, 2011. isbn: 9789147096831. Fama, Eugene F. och Michael C. Jensen (1983). ”Separation of Ownership and Control.” I: Journal of Law and Economics 2, s. 301. issn: 00222186. Fehr, Ernst och Simon Gächter (2000). ”Fairness and Retaliation: The Economics of Reciprocity”. I: Journal of Economic Perspectives 14.3, s. 159–182. 38 Ferris, Stephen P., Murali Jagannathan och A. C. Pritchard (2003). ”Too Busy to Mind the Business? Monitoring by Directors with Multiple Board Appointments”. I: Journal of Finance 58.3, s. 1087–1111. Forbes, D. P. och F. J. Milliken (1999). ”Cognition and corporate governance: Understanding boards of directors as strategic decision-making groups”. I: Academy of Management Review 24.3, s. 489–505. issn: 0363-7425. doi: 10.5465/AMR.1999.2202133. Gamba, Michelle och Brian H. Kleiner (2001). ”The old boys’ network today”. I: International Journal of Sociology and Social Policy 21.8/9/10, s. 101–107. issn: 0144-333X. doi: 10.1108/ 01443330110789853. Gilson, Stuart C. (1990). ”Bankruptcy, boards, banks, and blockholders”. I: Journal of Financial Economics 27.2, s. 355–387. issn: 0304405X. Goodstein, Jerry, Kanak Gautam och Warren Boeker (1994). ”The effects of board size and diversity on strategic change”. I: Strategic Management Journal 15.3, s. 241–250. issn: 01432095. doi: 10.1002/smj.4250150305. Graziano, Anthony M och Michael L Raulin (2000). Research methods : a process of inquiry. Boston : Allyn och Bacon, cop. 2000. isbn: 0321049934. Greene, William H (2012). Econometric analysis. Boston ; London : Pearson, cop. 2012. isbn: 9780273753568. Gujarati, Damodar N och Dawn C Porter (2009). Basic econometrics. Boston : McGrawHill, 2009. isbn: 9780071276252. Herman, Edward S m. fl. (1981). Corporate control, corporate power. Vol. 98. Cambridge University Press Cambridge. Hillman, Amy J., Jr Albert A Cannella och Ramona L Paetzold (2000). ”The resource dependence role of corporate directors:strategic adaptation of board composition in response to environmental change”. I: Journal of Management Studies 37.2, s. 235–255. issn: 1467-6486. doi: 10.1111/1467-6486.00179. Hillman, Amy J., Michael C Withers och Brian J Collins (2009). ”Resource dependence theory: A review”. I: Journal of Management 35.6, s. 1404–1427. issn: 0149-2063. doi: 10 . 1177 / 0149206309343469. Holme, Idar Magne, Bernt Krohn Solvang och Björn Nilsson (1997). Forskningsmetodik : om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund : Studentlitteratur, 1997 ; isbn: 9789144002118. Jensen, Michael C. (1993). ”The Modern Industrial Revolution, Exit, and the Failure of Internal Control Systems”. I: Journal of Finance 48.3, s. 831–880. issn: 00221082. Jensen, Michael C. och William H. Meckling (1976). ”Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure”. I: Journal of Financial Economics 3.4, s. 305–360. issn: 0304405X. Johnson, Scott G., K. Schnatterly och A. D. Hill (2012). ”Board Composition Beyond Independence: Social Capital, Human Capital, and Demographics”. I: Journal of Management 39.1, s. 232–262. issn: 0149-2063. doi: 10.1177/0149206312463938. Kaplan, Steven N. och David Reishus (1990). ”Outside directorships and corporate performance”. I: Journal of Financial Economics 27.2, s. 389–410. issn: 0304405X. Kiel, G. och G. Nicholson (2002). ”Boards that work: A new guide for directors.” I: Korac-Kakabadse, Nada, Andrew K Kakabadse och Alexander Kouzmin (2001). ”Board governance and company performance: any correlations?” I: Corporate Governance: The international journal of business in society 1.1, s. 24–30. Kosnik, R. D. (1990). ”Effects of Board Demography and Directors’ Incentives on Corporate Greenmail Decisions.” I: Academy of Management Journal 33.1, s. 129–150. issn: 0001-4273. doi: 10.2307/256355. Lekvall, Per, Clas Wahlbin och Per Frankelius (2001). Information för marknadsföringsbeslut. Göteborg : IHM Publ., 2001 ; isbn: 9186460854. Libit, William M och Todd E Freier (2015). ”Director Tenure: The Next Boardroom Battle.” I: Corporate Board 36.211, s. 5–9. issn: 07468652. 39 Lin, Nan (2001). Social capital : a theory of social structure and action. Structural analysis in the social sciences: 19. Cambridge ; New York : Cambridge University Press, cop. 2001. isbn: 0521474310. Lipton, Martin och Jay W Lorsch (1992). ”A modest proposal for improved corporate governance”. I: The business lawyer, s. 59–77. Lynall, Matthew D., Brian R. Golden och Amy J. Hillman (2003). ”Board composition from adolescence to maturity: A multitheoretic view”. I: Academy of Management Review 28.3, s. 416–431. issn: 03637425. Maassen, Gregory Francesco (1999). An international comparison of corporate governance models: A study on the formal independence and convergence of one-tier and two-tier corporate boards of directors in the United States of America, the United Kingdom and the Netherlands. Gregory Maassen. Mak, Y.T. och Yuanto Kusnadi (2005). ”Size really matters: Further evidence on the negative relationship between board size and firm value”. I: Pacific-Basin Finance Journal 13.3, s. 301– 318. issn: 0927538X. doi: 10.1016/j.pacfin.2004.09.002. Marimuthu, Maran och Indraah Kolandaisamy (2009). ”Ethnic and Gender Diversity in Boards of Directors and Their Relevance to Financial Performance of Malaysian Companies”. I: Journal of Sustainable Development 2, s. 139–148. McCain, Bruce E, Charles O’Reilly och Jeffrey Pfeffer (1983). ”The effects of departmental demography on turnover: The case of a university”. I: Academy of Management Journal 26.4, s. 626–641. Milliken, F. J. och L. L. Martins (1996). ”Searching for Common Threads: Understanding the Multiple Effects of Diversity in Organizational Groups.” en. I: Academy of Management Review 21.2, s. 402–433. issn: 0363-7425. doi: 10.5465/AMR.1996.9605060217. Pelled, L. H. (1996). ”Demographic Diversity, Conflict, and Work Group Outcomes: An Intervening Process Theory”. I: Organization Science 7.6, s. 615–631. issn: 1047-7039. Pfeffer, Jeffrey och Gerald R Salancik (2003). The external control of organizations. [Elektronisk resurs] : a resource dependence perspective. Stanford business classics. Stanford, Calif. : Stanford Business Books, 2003. Portes, Alejandro (2014). ”Downsides of social capital.” I: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 111.52, s. 18407–8. issn: 1091-6490. doi: 10.1073/ pnas.1421888112. Rose, Caspar (2007). ”Does female board representation influence firm performance? The Danish evidence”. I: Corporate Governance: An International Review 15.2, s. 404–413. issn: 0964-8410. doi: 10.1111/j.1467-8683.2007.00570.x. Rosenstein, Stuart och Jeffrey G Wyatt (1990). ”Outside directors, board independence, and shareholder wealth”. I: Journal of Financial Economics 26.2, s. 175–191. issn: 0304405X. doi: 10.1016/0304-405X(90)90002-H. Shleifer, Andrei och Robert W. Vishny (1997). ”A Survey of Corporate Governance”. I: The Journal of Finance 52.2, s. 737–783. issn: 00221082. doi: 10.1111/j.1540-6261.1997.tb04820.x. Singh, Val (2007). ”Ethnic diversity on top corporate boards: a resource dependency perspective”. I: The International Journal of Human Resource Management 18.12, s. 2128–2146. issn: 09585192. Sirianni, Carmen och Lewis Friedland (1995). ”Social capital and civic innovation: Learning and capacity building from the 1960s to the 1990s”. I: social capital session of the American Sociological Association Annual Meeting. Smith, Nina, Valdemar Smith och Mette Verner (2013). ”Do women in top management affect firm performance?A panel study of 2,500 Danish firms”. en. I: International Journal of Productivity and Performance Management. Stevenson, William B. och Robert F. Radin (2009). ”Social capital and social influence on the board of directors”. I: Journal of Management Studies 46.1, s. 16–44. issn: 00222380. Vafeas, Nikos (1999). ”Board meeting frequency and firm performance”. I: Journal of Financial Economics 53.1, s. 113–142. 40 Wageman, Ruth (1995). ”Interdependence and Group Effectiveness”. I: Administrative Science Quarterly 40.1, s. 145–180. issn: 0001-8392. Walt, Nicholas T der och Coral Ingley (2003). ”Board dynamics and the influence of professional background, gender and ethnic diversity of directors”. I: Corporate Governance: An International Review 11, s. 218–234. Watson, Warren E., Lynn Johnson och Deanna Merritt (1998). ”Team Orientation, Self-Orientation, and Diversity in Task Groups: Their Connection to Team Performance Over Time”. I: Group & Organization Management 23.2, s. 161–188. issn: 1059-6011. Westphal, James D. och Laurie P. Milton (2000). ”How Experience and Network Ties Affect the Influence of Demographic Minorities on Corporate Boards”. I: Administrative Science Quarterly 45.2, s. 366–398. issn: 00018392. Williams, Katherine Y och Charles A O’Reilly III (1998). ”Demography and Diversity in Organizations: A Review of 40 Years of Research”. I: Research in organizational behavior 20, s. 77. issn: 01913085. Williamson, Oliver E (1975). Markets and hierarchies : analysis and antitrust implications : a study in the economics of internal organization. New York : Free Press, cop. 1975. isbn: 0029353602. Woolcock, Michael och Deepa Narayan (2000). ”Social Capital: Implications for Development Theory, Research, and Policy”. I: The World Bank Research Observer 15.2, s. 225–249. issn: 0257-3032. doi: 10.1093/wbro/15.2.225. Yermack, David (1996). ”Higher market valuation of companies with a small board of directors”. I: Journal of Financial Economics 40.2, s. 185–211. issn: 0304405X. doi: 10 . 1016 / 0304 405X(95)00844-5. Zahra, Shaker A och John A Pearce II (1989). ”Boards of Directors and Corporate Financial Performance: A Review and Integrative Model.” I: Journal of Management 15.2, s. 291. issn: 01492063. Åsberg, Rodney (2001). ”Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen”. I: Pedagogisk Forskning i Sverige 6.4, s. 270–292. 41 BILAGA A MATERIAL FÖR EMPIRI OMXS30 är en lista med de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. 1. ABB 11. Hennes & Mauritz 21. Securitas 2. Alfa Laval 12. Investor 22. Skanska 3. Assa Abloy 13. Kinnevik 23. SKF 4. AstraZeneca 14. Lundin Petroleum 24. SSAB 5. Atlas Copco A 15. Modern Times Group 25. Svenska Handelsbanken 6. Atlas Copco B1 16. Nokia2 26. Swedbank 7. Boliden 17. Nordea 27. Swedish Match3 8. Electrolux 18. Sandvik 28. Tele2 9. Ericsson 19. SCA 29. TeliaSonera 10. Getinge 20. SEB 30. Volvo 1 Atlas Copco förkommer två gång, i och med att det är samma företag utgår en obeservation från vårt material. är inget svenskt företag, utan ett finskt. Vi har i vår uppsats valt att basera vår empiri på svenska företag, andra länder kan ha annan lagstiftning och företagen befinner sig i en annan kontext. 3 Studieobjektet saknar datapunkter för den beroende variabeln och utgör förutom det en så kallad outlier. Dess ROE är över 1000% när övriga företag ligger betydligt lägre. 2 Nokia 42 BILAGA B R-KOD FÖR EMPIRI 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 attach ( paneldata _ no _ swedish _ match ) library ( plm ) # PLM Y <- cbind ( ROE _ scale _ lag ) X <- cbind ( Indep , Indep _ fem , Indep _ non _ nordic _ fem , Indep _ non _ nordic , Number _ of _ years , Size ) pdata <- plm . data ( paneldata _ no _ swedish _ match , index = c ( " Id " ," Year " ) ) # Pooled OLS estimator pooling <- plm ( Y ~X , data = pdata , model = " pooling " ) summary ( pooling ) # Fixed effect of within estimator fixed <- plm ( Y ~X , data = pdata , model = " within " ) fixed . time <- plm ( Y ~ X + factor ( Year ) , data = pdata , model = " within " ) summary ( fixef ( fixed ) ) summary ( fixef ( fixed . time ) ) # Random effects estimator random <- plm ( Y ~X , data = pdata , model = " random " ) summary ( random ) # LM test for random effects versus OLS plmtest ( pooling ) # LM test for fixed effect versus OLS pFtest ( fixed , pooling ) # Hausman test for fixed versus Random effects model phtest ( random , fixed ) # Testing time - fixed effects . The null is that no time - fixed effects needed pFtest ( fixed . time , fixed ) plmtest ( fixed , c ( " time " ) , type =( " bp " ) ) 43 BILAGA C SKÄRNINGSPUNKT MED Y-AXELN Tabell C.1: Skärningspunkterna med Y-axeln för respektive företag, fixed effects, se Tabell 4.5. Företag Estimate Std. Error t-value Pr(>|t|) ABB Alfa Laval Assa Abloy AstraZeneca Atlas Copco Boliden Electrolux Ericsson Getinge H&M Handelsbanken Investor Kinnevik Lundin Petroleum MTG Nordea Sandvik SCA SEB Securitas Skanska SKF SSAB Swedbank Tele2 TeliaSonera Volvo 1.283835 0.900987 0.361209 1.060032 1.189505 0.406023 0.027471 0.038889 0.570097 1.957210 -0.172267 -0.196619 0.148783 0.230026 0.903806 0.037776 0.633152 -0.102243 0.018880 0.495241 0.437472 0.781947 -0.032686 0.018669 0.069349 0.260939 0.081547 2.3142 1.9249 0.7357 1.4115 2.3735 0.8367 0.0543 0.0648 1.3346 3.6867 -0.2465 -0.3327 0.3505 0.5038 1.8102 0.0658 1.3315 -0.2040 0.0311 0.8708 0.8669 1.5023 -0.0640 0.0368 0.1448 0.5425 0.1545 0.554774 0.468060 0.490978 0.751013 0.501156 0.485261 0.505640 0.600449 0.427152 0.530890 0.698864 0.591009 0.424539 0.456559 0.499284 0.574505 0.475501 0.501197 0.607047 0.568733 0.504645 0.520493 0.510389 0.507863 0.479057 0.480953 0.527721 Signif. codes: 0 ‘***’ 0.001 ‘**’ 0.01 ‘*’ 0.05 ‘.’ 0.1 ‘ ’ 1 44 0.0206589 0.0542370 0.4619176 0.1581062 0.0176193 0.4027559 0.9566729 0.9483598 0.1819923 0.0002272 0.8052986 0.7393727 0.7259954 0.6143843 0.0702641 0.9475741 0.1830092 0.8383556 0.9751885 0.3838746 0.3860016 0.1330147 0.9489377 0.9706765 0.8848992 0.5874427 0.8771945 * . * *** . BILAGA D RESIDUALER Figur D.1 visar hur regressionens residualer förhåller sig till den beroende variabeln, RF Pt+1 , residualerna visualiseras med två figurer, ett histogram och en QQ-plot (kvantil-kvantil-plot). Figur D.1: Visualisering av residualer. -6 -4 -2 0 2 4 2 0 -2 -4 Standardiserade residualer FE, med tidseffekt 0.0 0.2 0.4 0.6 Sannolikhet FE med tidseffekt, residualer -3 Residual -2 -1 0 1 2 3 Kvartiler (a) Histogram över resudialer från fixed effects. (b) QQ-plot över residualer för fixed effects. Figur (D.2) och (D.3) visar hur de diversifiernade respektive kontextuella variablerna förhåller sig till residualen. Var och en för sig. Utseendet antyder att residualerna är att betrakta som tidsberoende. Med andra ord tyder Figur (D.2) och (D.3) på ett visst mått av heteroskedasticitet. 45 Figur D.2: Residualplot över variablerna med störst spridning enligt vår faktornedbrytning. -4 -2 Residual 0 1 2 -2 -4 Residual 0 1 2 Residualplot, IndepNonNordic Residualplot, Indep 2 4 6 8 0 10 12 4 6 8 IndepNonNordic Indep (b) Oberoende icke-nordisk ledamöter. (a) Oberoende ledamöter. Residualplot, IndepFem -4 0 1 2 -2 -4 -2 Residual 0 1 2 Residualplot, IndepFem Residual 2 0 1 2 3 4 0 5 1 2 3 IndepNonNordicFem IndepFem (d) Oberoende kvinnor. (c) Oberoende kvinnor. 46 icke-nordiska 4 Figur D.3: Residualplot över de kontextuella variablerna i vår modell. Residualplot, Size 0 1 2 -4 -2 Residual 0 1 2 -2 -4 Residual Residualplot, NoOfYears 0 20 40 60 80 100 4 NoOfYears 6 8 10 Size (a) Styrelsens totala erfarenhet. (b) Styrelsens storlek. 47 12 14
© Copyright 2024