Oktober 2015 – Januari 2016
Ledning av Militär Luftfart LML Oktober 2015 – Januari 2016 FÖRSVARSMAKTEN Högkvarteret 2015-10-01 Ledning av Militär Luftfart, LML I och med utgivandet av detta dokument och med hänsyn tagen till övriga styrningar för flygoperatören tar jag som verksamhetsledare ansvaret för att verksamheten som omfattas bedrivs på ett sådant sätt att gällande regler följs. Inom Försvarsmaktens flygverksamhet ska arbetet alltid bedrivas på ett sådant sätt att riskmedvetenheten är en central och naturlig del. Då situationen så kräver ska vi med vår erfarenhet och kompetens fatta beslut som innebär att riskerna minimeras. Verksamheten vilar på några viktiga och centrala grundstenar. Dessa är regler och bestämmelser, vår personals kunskaper och färdigheter, ett gott ledarskap på alla nivåer samt att vi aktivt och kontinuerligt verkar för att förbättra och utveckla vår verksamhet. Många av de regler och bestämmelser vi omfattas av är sprungna ur lång erfarenhet av att bedriva militär flygverksamhet. För oss är det naturligt att vi respekterar regler och bestämmelser, det är vi skyldiga skattebetalarna, oss själva, våra företrädare och vår omvärld. Regler och bestämmelser är inte statiska över tid. Vi ska därför föra en öppen diskussion rörande utformningen av våra bestämmelser, vilket gör att vi kontinuerligt kan utveckla och anpassa dessa. Väl avvägda och respekterade bestämmelser i kombination med omdömesfulla chefer på alla nivåer samt kunnig och professionell personal borgar för en säker verksamhet. Kopplat till att vi ständigt verkar för att förbättra vår verksamhet är det viktigt att vi dokumenterar vad vi gör och hur vi gör det samt att vi kontinuerligt analyserar och kritiskt granskar våra arbetssätt. Det är också av stor vikt att vi har ett arbetsklimat som i alla lägen uppmuntrar till att vi rapporterar avvikelser i syfte att erfarenheter kan spridas och risker minimeras. Flygsäkerhetsarbetet är en avgörande framgångsfaktor för oss. Ett stabilt och framåtriktande flygsäkerhetsarbete ökar den operativa förmågan, förbättrar arbetsmiljön, minskar den ekonomiska belastningen samt ger bättre möjligheter att hantera situationer då allvarliga incidenter inträffar. Alla medarbetare ska vara delaktiga i flygsäkerhetsarbetet vilket är en förutsättning för vår framgång. Ingela Mattiasson Tillförordnad verksamhetsledare © 2015 Försvarsmakten, Stockholm Att mångfaldiga innehållet i denna publikation, helt eller delvis, utan medgivande av Försvarsmakten, är förbjudet enligt upphovsrättslagen. Inom Försvarsmakten får bild- och textmaterialet användas, t ex kopieras, vid utbildning eller annan verksamhet. På lämpligt sätt skall källan anges. Endast behovsutskrift Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services. Central lagerhållning: Försvarsmaktens intranät – emilia Innehållsförteckning Ändringshistorik LML .................................................................................................................................... 0 Administration och handhavande av LML .................................................... 0.1 Introduktion ......................................................................................................................................... 0.1.1 Instruktionens struktur styrningar ................................................................ 0.1.2 Operatörens övriga publicerade instruktioner ................................. 0.1.3 Begrepp och skrivregler i LML ........................................................................... 0.1.4 Publikationer som upphävs ................................................................................... 0.2 Ansvar, distribution och ändringar av LML .................................................... 0.2.1 Gällande utgåva .................................................................................................................. 0.2.2 Publicering ................................................................................................................................ 0.2.3 Förvaring .................................................................................................................................... 0.2.4 Förändringar av LML samt anhållan om avsteg ............................. 0.3 Samordning med tillhörande styrningar .............................................................. 0.4 Korsreferenslista .............................................................................................................................. 0.5 Auktorisationsbevis ..................................................................................................................... 0.5.1 Militära luftfartsdokument ..................................................................................... 0.5.2 Military Air Operator Declaration (MAOD) ....................................... 1 Grunder .................................................................................................................................................... 1.1 Allmänt ...................................................................................................................................................... 1.1.1 FMFO som begrepp ........................................................................................................ 1.1.2 Verksamhetsutövare av militär luftfart inom Försvarsmakten ................................................................................................................... 1.2 Styrande dokument ..................................................................................................................... 1.2.1 Externt flygvapenavdelningen ........................................................................... 1.2.2 Internt flygvapenavdelningen ............................................................................. 1.3 Verksamhetsområden ............................................................................................................... 1.3.1 Verksamhetsöversikt PROD FLYG ................................................................ 1.3.2 Kritiska procedurer ......................................................................................................... 1.4 Gränsytor mot FLYGI ................................................................................................................ 1.4.1 Utfärdande, förnyelse och förändring av luftfartsdokument ............................................................................................................. 1.4.2 Återlämnande av auktorisationsbevis/luftfartsdokument . 1.5 Möten ........................................................................................................................................................... 1.5.1 Allmänt ......................................................................................................................................... 1.5.2 Flygsäkerhetsrådet ........................................................................................................... 1.5.3 Möte med övriga verksamhetsutövare inom FM ........................... 1.5.4 Flygoperatörens ledningsmöte ........................................................................... 1.5.5 Möte med lokala verksamhetsledare ........................................................... 1.5.6 Flygsäkerhetsmöte ........................................................................................................... 1.5.7 Ansvarshavares möten ................................................................................................ 1.5.8 Funktionsmöte ...................................................................................................................... 1.5.9 Ändringsmöte ....................................................................................................................... 1.5.10 Krisgruppsmöte .................................................................................................................. 1.5.11 Ledningsutvärderingsmöte .................................................................................... 1.5.12 Avstämningsmöte med FLYGI ........................................................................... 1.6 Balans mellan uppgifter och resurser ....................................................................... 1.6.1 Ansvar ............................................................................................................................................ 1.6.2 Metodik/arbetssätt .......................................................................................................... 1.6.3 Osäkert läge ............................................................................................................................. 2 Ledning ..................................................................................................................................................... LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 9 11 11 11 11 11 14 14 14 15 15 15 17 18 18 18 18 19 19 20 21 22 22 22 23 23 23 24 24 25 25 25 26 26 27 27 28 29 31 33 33 34 34 35 35 35 36 37 5 2.1 2.1.1 2.1.2 2.2 2.2.1 2.2.2 2.2.3 2.2.4 2.2.5 2.3 2.3.1 2.3.2 2.3.3 2.4 3 3.1 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.2 3.3 3.3.1 3.3.2 3.3.3 3.3.4 3.3.5 3.3.6 3.3.7 4 4.1 4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.2 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4 4.2.5 4.2.6 4.3 4.3.1 4.3.2 4.3.3 4.3.4 4.4 4.4.1 4.4.2 4.4.3 4.5 4.5.1 6 Organisation ......................................................................................................................................... Försvarsmakten ................................................................................................................... Flygoperatören ..................................................................................................................... Gränsytor samt samrådsförfaranden ........................................................................ Samråd .......................................................................................................................................... HKV .................................................................................................................................................. Mot förband/organisationsenheter utanför flygoperatören ....................................................................................................................... Mot förband/organisationsenheter inom flygoperatören .... Externa organisationer ................................................................................................. Ansvars- och uppgiftsfördelning för flygoperatören ............................. Central ledning .................................................................................................................... C CT-stab .................................................................................................................................... Lokal ledning ......................................................................................................................... Delegering .............................................................................................................................................. Kvalitet ...................................................................................................................................................... Syfte, mål och policy ................................................................................................................... Syfte .................................................................................................................................................. Mål ..................................................................................................................................................... Kvalitetspolicy ...................................................................................................................... Kvalitetssystemets komponenter .................................................................................. Ledning av kvalitetsarbete ................................................................................................... Inriktning av kvalitetsarbete ................................................................................. Kvalitetsledning, organisation ............................................................................ Arbetsuppgifter ................................................................................................................... Kvalitetssäkringsprogram ....................................................................................... Revision ........................................................................................................................................ Utbildning ................................................................................................................................. Funktionsmöten .................................................................................................................. Flygsäkerhet ........................................................................................................................................ Vision, ÖB inriktning samt flygsäkerhetspolicy ........................................... Vision .............................................................................................................................................. Överbefälhavarens flygsäkerhetsinriktning ........................................ Flygsäkerhetspolicy ........................................................................................................ Övergripande flygsäkerhetsarbete .............................................................................. Förutsättningar .................................................................................................................... Riktlinjer för flygsäkerhetsarbetet ................................................................... Övergripande kritiska procedurer ................................................................. Ledning av flygsäkerhetsarbetet ...................................................................... C FLYGSÄK ............................................................................................................................. Styrning ........................................................................................................................................ Metod generellt ................................................................................................................................. Planering ..................................................................................................................................... Genomförande ...................................................................................................................... Övergripande värdering av flygsäkerhetsarbetet ......................... Uppföljning .............................................................................................................................. Riskhantering ...................................................................................................................................... Allmänt ......................................................................................................................................... Operationell riskhanteringsmetod (ORM) ............................................ Förändrade förutsättningar .................................................................................... Rapportering ........................................................................................................................................ Allmänt ......................................................................................................................................... LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 37 37 39 43 43 44 46 46 48 48 48 55 55 59 61 61 61 61 61 62 62 62 63 65 67 67 68 69 71 71 71 71 72 74 74 75 76 76 77 77 79 79 80 82 82 83 83 84 84 85 85 4.5.2 4.5.3 4.5.4 4.5.5 4.5.6 4.5.7 4.5.8 4.6 4.6.1 4.6.2 4.6.3 4.6.4 4.7 4.7.1 4.7.2 4.7.3 4.7.4 4.7.5 4.7.6 4.7.7 4.8 4.8.1 4.9 4.9.1 4.9.2 4.10 4.10.1 4.10.2 5 5.1 5.2 5.3 5.3.1 5.3.2 Driftstörningsanmälan (DA) ................................................................................. Direktanmälan Flygvapnet (DIRA) ............................................................... Materielfelsrapport (MR) .......................................................................................... Teknisk rapport (TR) ..................................................................................................... FÄUHF .......................................................................................................................................... DR ....................................................................................................................................................... IEPRF .............................................................................................................................................. Haveri och allvarligt tillbud ............................................................................................... Allmänt ......................................................................................................................................... Haveri med svenskt militärt luftfartyg inom landet .................. Haveri med svenskt militärt luftfartyg utomlands ...................... Haveri med utländskt luftfartyg inom Svenskt territorium ................................................................................................................................. Utredningsverksamhet ............................................................................................................. Allmänt ......................................................................................................................................... Händelser som ska utredas .................................................................................... Utredning av avvikelse inom flygtrafiktjänsten .............................. Handläggning av utredningsrapporter .................................................... Beslut om rekommendationer ............................................................................. Uppföljning av beslutade rekommendationer .................................. Återmatning efter utredning ................................................................................ Flygsäkerhetskultur ..................................................................................................................... Upprätthållande och utveckling ....................................................................... Förhållandet till andra myndigheter ......................................................................... Militära Flygsäkerhetsinspektionen (FLYGI) ..................................... Statens Haverikommission (SHK) .................................................................. Möten för flygsäkerhet ............................................................................................................. Mötesöversikt ........................................................................................................................ Mötesstruktur ........................................................................................................................ Bilagor ........................................................................................................................................................ Rutiner ........................................................................................................................................................ Tecknade samråd ............................................................................................................................ Riskhantering inom flygoperatören ........................................................................... Start ................................................................................................................................................... Rutinbeskrivning för Riskhantering ............................................................. Tidigare ändringshistorik – LML .................................................................................. LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 85 88 89 90 90 90 90 90 90 90 91 91 91 91 93 96 96 97 97 98 98 98 98 98 99 99 99 100 101 101 101 101 101 101 102 7 Ändringshistorik LML Förklaring av uttryck se Tabell 2 (sida 102). Tabell 1 Sammanställning av ändringar. Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 2.2 LML – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 2015-10-01 2.1.2.4 Av FSI godkän- Uppdaterad da befattningshavare (sida 41) Tidigare ändringar finns i Tidigare ändringshistorik – LML (sida 102). LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 9 0 Administration och handhavande av LML 0.1 Introduktion 0.1.1 Instruktionens struktur styrningar Kapitel – Rubrik Ändringshistorik LML (sida 9) 0 Administration och handhavande av LML (sida 11) 1 Grunder (sida 19) 2 Ledning (sida 37) 3 Kvalitet (sida 61) 4 Flygsäkerhet (sida 71) 5 Bilagor (sida 101) 0.1.2 0.1.1 – 0.1.3.1 Operatörens övriga publicerade instruktioner Benämning Förkortning Fastställs av Ledning av flygtjänst FOM CF Ledning av flygunderhåll RFU C FU Ledning av fortsatt luftvärdighet RFL CT Ledning av militär flygplats RMF CT Flygplats Ledning av sambands- och informationssystemtjänst COM C SIS Ledning av stridsledningsoperationell tjänst SOM CS 0.1.3 Begrepp och skrivregler i LML 0.1.3.1 Begrepp och förkortningar Begrepp eller förkortning Beskrivning Ansvarshavare Utpekad befattningshavare med verkställande ansvar för respektive funktion. Dessa är CF, CT, C FU, C SIS och CS. Centralt tekniskt stöd (CTS) Funktion som upprättas inom CT Stab vars syfte är att kunna fatta beslut om fortsatt luftvärdighet vid insatser och övningsverksamhet samt stödja CT i regelefterlevnad och verksamhetsutveckling. LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 11 0 Administration och handhavande av LML Begrepp eller förkortning Beskrivning Flygoperatör Av FLYGI godkänd verksamhetsutövare inom det militära luftfartssystemet. Flygsäkerhetsmål Mätbara och anpassade för respektive genomförandenivå. Bryts succesivt ned i den hierarkiska ordningen. Uppnådda mål medför att flygsäkerhetsnivån höjs (alternativt att man bibehåller nivån i de fall den redan överensstämmer med Flygsäkerhetsstandarden). Flygsäkerhetsnivå En uppmätt nulägeskontroll efter samma kriterier som standarden. Då nivån ligger på samma värden (eller bättre) som Flygsäkerhetsstandarden har Wn uppnått sin standard. Flygsäkerhetsstandard I förväg fastställd och mätbar referensnivå; normalt kvantifierad (som siffervärden). Som underlag för siffervärden för haverier, allvarliga tillbud samt tillbud används inom flygoperatören endast DA Flyg. Flygsäkerhetsuppgifter Chef på alla nivåer ställer uppgifter inom egen organisation baserade på respektive nedbrutna flygsäkerhetsmål. Flygsäkerhetsåtgärder Genomförs i syfte att lösa uppgiften som i sin förlängning ska medverka till att flygsäkerhetsmålen uppnås. Flygvapenchef (FVC) FVC är chef för flygstridskrafterna. Befattning som icke skall förväxlas med befattningen Verksamhetsledare (VL) som förekommer i LML. Det operationella ansvaret enligt RML för hela flygoperatören (samt kvalitetsoch flygsäkerhetsarbetet för övriga verksamhetsutövare i FM) åligger endast VL oavsett om personen som besitter den befattningen även är FVC. Detta kan även vara särskilt viktigt då tjänsteförrättande VL vid behov utses då inte denne blir tjänsteförrättande FVC samtidigt. Fokusområden Identifierade områden (såväl centralt som lokalt initierade) som av VL fastställts att gälla som fokusområden för flygoperatören. Ur fokusområden kan flygsäkerhetsmål tas fram. Vid behov kan L VL ta fram och fastställa lokala fokusområden. Funktion Inom flygoperatören definieras följande funktioner: • Flygtjänst • Teknisk tjänst – Fortsatt luftvärdighet • Teknisk tjänst – Flygunderhållstjänst • Striltjänst • Sambands- och informationssystemtjänst • Kvalitet • Flygsäkerhet Instruktion (se även Reglemente) De styrningar inom flygoperatörens verksamhetsområde som fastställs av VL och godkänns av FSI som styrande dokument för avsedd verksamhet. Krigsförbandsspecifikation (KFS) Benämndes tidigare TOEM. Beskriver förmågekrav på krigsförband. Kritisk procedur En kritisk procedur påverkar flygsäkerheten omedelbart vid avbrott eller då den lämnar osäkert resultat. 12 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 0.1.3.1 – 0.1.3.1 0 Administration och handhavande av LML Begrepp eller förkortning Beskrivning Leverantör Företag eller organisation som levererar tjänster eller förnödenheter med flygsäkerhetspåverkan till flygoperatören. En leverantör har egen auktorisation i det militära luftfartssystemet. Lokala ansvarshavare Befattningshavare på förband som är funktionsstyrda av ansvarshavarna. Lokal verksamhetsledare (L VL) • Chef för organisationsenhet inom FM som lyder under VL vad avser militär luftfart. • Befattningshavare som är utsedd som förbandschef för ett insatt förband som bedriver verksamhet i enlighet med flygoperatörens verksamhetstillstånd. Militärt luftfartsdokument Av FSI skriftligen utfärdat dokument som ger en operatör tillstånd att bedriva militär luftfart, i detta dokument kallat verksamhetstillstånd. Operationell En beskrivning av hur man utför sin ”tjänst”. Operativ Ett tillstånd som inträder när någon/något är klart att använda (förbandet är operativt från 161400) PROD FLYG Flygvapenavdelningen inom Produktionsledningen vid HKV. Reglemente (se även Instruktion) De styrningar inom flygoperatörens verksamhetsområde som fastställs av VL och godkänns av FSI som styrande dokument för avsedd verksamhet. Strategisk/ Operativ Taktisk/ i ”insatshänseende” Olika lednings- och planeringsnivåer. Systemvärdighet Ett system betraktas som systemvärdigt om: 1 2 3 dess systemintegritet är i överensstämmelse med systemunderlaget och är säkerställd för alla förväntade förhållanden under den operativa livslängden av systemet, säkerhetsaspekterna på den operationella användningen har beaktats och information för säker användning har fastställts, och organisationer som utför design, system-integration, produktion och underhåll av systemet, är godkända. Underleverantör Företag eller organisation som levererar tjänster eller förnödenheter med flygsäkerhetspåverkan till flygoperatören. En underleverantör har ingen egen auktorisation i det militära luftfartssystemet. Verksamhetstillstånd Benämning på det auktoriserade militära luftfartsdokumentet. 0.1.3.2 Ansvar Värdeord för flygoperatören Beordrat eller eget åtagande, förankrat hos chef, som innebär en skyldighet att planera, övervaka, leda eller genomföra en verksamhet inom ramen för lagar, förordningar samt andra regler och bestämmelser. Ett ansvar som ges eller tas ska kunna följas upp och kan medföra någon form av konsekvens för den som har ansvaret om åtagandet inte fullföljs i enlighet med ansvarets omfattning. Deltar 0.1.3.1 – 0.1.3.2 Befattningshavare som har ansvar/mandat att besluta är personligen med på mötet. LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 13 0 Administration och handhavande av LML Möjliggör Lämnar över resurser som står i balans med den uppgift som ställts. Leder Ansvarar själv för genomförandet. Representeras Befattningshavare som har ansvar/mandat att besluta skickar annan personal med tilldelat mandat. Stödjer Hjälper någon som har ansvaret. Svarar för Löser uppgiften på mandat från någon eller några som har ansvaret. 0.1.3.3 Grammatiska bestämmelser • Sats i rak presensform (exempelvis ”Ansökan ska vara skriftlig och innehålla”) innebär att tillämpning är obligatorisk. • Får och kan innebär att tillämpning är tillåten. • Bör innebär att tillämpning är rekommenderad. • Ska innebär att tillämpning är obligatorisk. 0.1.3.4 Bestämmelser för innebörd av layouter Tipsruta ser ut på detta sätt. En ruta som används i LML för att tydliggöra ett förhållande, en inriktning eller en policy. Senast genomförda ändring markeras med markering i marginalen. 0.1.4 Publikationer som upphävs FuhM upphävd from 2015-01-01. 0.2 Ansvar, distribution och ändringar av LML 0.2.1 Gällande utgåva Länkar till alla instruktioner återfinns på emilia SAMARBETSYTA FM FLYGOPERATÖR (http://samarbetsytor.emilia.swedi.mil.se/samarbetsytor/ flygopfm/Sidor/Default.aspx). Övriga dokument, tillfälliga eller permanenta, som är en del av det underlag som auktorisationen grundar sig på, återfinns antingen på emilia eller N:HKV/FM Flygoperatör, inkluderande gällande giltighet. Vid behov må papperskopia tas av gällande utgåva och det är den enskildes ansvar att verifiera giltigheten. Som ett komplement publiceras även LML-delar i pdf-format på www.forsvarsmakten.se 14 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 0.1.3.2 – 0.2.1 0 Administration och handhavande av LML 0.2.1.1 Uppdateringar LML uppdateras tre gånger per år med följande uppdateringsperioder: • FEB – MAJ • JUN – SEP • OKT – JAN Oberoende av ovanstående uppdateringar är publicerad utgåva giltig intill ny utgåva är publicerad på emilia. 0.2.2 Publicering Instruktionerna publiceras digitalt. Vid brådskande eller tillfälliga situationer kan ändring delges muntligt. Sådana ändringar ska snarast åtföljas av uppdatering av digital utgåva. 0.2.3 Förvaring Instruktionsversioner och andra dokument som inte längre är giltiga ska förvaras enligt HKV ordinarie rutin genom redaktörens försorg. 0.2.4 Förändringar av LML samt anhållan om avsteg 0.2.4.1 Allmänt Ändring inom de verksamheter som omfattas av auktorisationen ska anmälas till FSI för godkännande. Anmälan ska insändas till FLYGI två veckor före ändringarna är planerade att träda i kraft. Exempel på ändringar som erfordrar FSI godkännande är: • Ny VL • Ny ansvarshavare • Ny kvalitetschef • Utökning eller förändring av verksamhetens omfattning • Väsentliga förändringar av flygoperatörens organisation eller annan organisationsförändring inom FM som påverkar densamma • Väsentliga förändringar av beskrivet arbetssätt • Väsentliga förändringar av rapporteringssystem • Väsentliga förändringar av kritiska procedurer Anmälan undertecknas av VL eller CQ. 0.2.1.1 – 0.2.4.1 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 15 0 Administration och handhavande av LML 0.2.4.2 Initiering av ändringar Ändringsbehov kan uppkomma av två skäl: • Externt krav; grundat på förändrade lagar, förordningar, instruktioner eller direktiv • Internt föreslaget krav; syftande till att möta organisatoriska krav, förtydliga, komplettera eller förbättra. Då det gäller ändringsbehov gäller normalt följande prioritering och ambitionsnivå: 1 2 3 4 Myndighetskrav grundade på luftvärdighetsskäl eller övriga omedelbara hot mot flygsäkerheten, åtgärdas omedelbart FM-interna krav med hög påverkan på operativa verksamheter eller insatser, åtgärdas snarast Undanröjande av otydligheter eller missledande information, åtgärdas snarast lämpligt Övriga ändringar, åtgärdas vid lämpligt tillfälle varvid motivet för och behovet av ändringen noggrant värderas Senast genomförda ändring enligt 0.2.4.3 Periodisk ändring (sida 16) och 0.2.4.4 Ändring vid behov (sida 16) markeras med streck i marginalen. 0.2.4.3 Periodisk ändring Ändringar sker normalt följande datum med manusstopp ca tre veckor innan publiceringsdatum: • 1/2 – manusstopp 10/1. • 1/6 – manusstopp 10/5. • 1/10 – manusstopp 10/9. Den enskilde ansvarar för att ta del av periodiska ändringar. 0.2.4.4 Ändring vid behov 0.2.4.4.1 Utom HKV Nyttjas då en ändring måste ske mellan två periodiska utgåvor enligt följande: • CQ ansvarar för att varje lokal kvalitetschef (L CQ) meddelas. • L CQ ansvarar för att respektive förbands rutin för att meddela sin personal initieras. 0.2.4.4.2 Inom HKV • CQ ansvarar för att enhet inom HKV, med vilken samråd tecknats, meddelas. CQ och berörd enhet utvecklar individuellt rutinen för detta. • Enheten ansvarar sedan internt för att meddela sin personal. 16 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 0.2.4.2 – 0.2.4.4.2 0 Administration och handhavande av LML 0.2.4.5 Övriga ändringar Övriga ändringar i form av korrektur och justeringar som inte påverkar sakinnehållet, sker utan markering med streck i marginalen. 0.2.4.6 Förslag till ändringar av LML Förslag till ändringar av LML (inklusive upptäckta fel) skickas till kvalitetschef via lml@mil.se. Det är väsentligt att LML är ett levande dokument som alltid är aktuellt och relevant för flygoperatören. Detta uppnås genom att var och en deltar i förbättringsarbetet och föreslår förändringar. 0.2.4.7 Anhålla om avsteg från LML Då L VL, och i förekommande fall även L CQ, vid planering av verksamhet har ett behov av avsteg från regler och föreskrifter för att kunna lösa en uppgift ska anhållan om avsteg göras enligt nedan. • Skriv anhållan till VL innehållande: – – – – – Vilken punkt i LML som avsteget avser Beskrivning av situationen och verksamhet Skäl till avsteget Beskrivning av hur verksamhetssäkerheten beaktats Konsekvensbeskrivning om anhållan avslås Anhållan skickas på något av följande sätt: • Digitalt till HKV-FM-Flygoperatör@mil.se • Vid brådskande fall samt i samband med längre ledigheter kan telefonkontakt tas med CQ PROD FLYG 0.3 Samordning med tillhörande styrningar Manualsamordnare har, som stöd åt VL och ansvarshavarna, följande uppgifter: • Svara för förvaring av ej längre giltiga instruktioner och dokument • Svara för att giltig utgåva av instruktioner och dokument återfinns på emilia eller som hänvisning därifrån Koordinera arbetet med utformning av flygoperatörens instruktioner. 0.2.4.5 – 0.3 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 17 0 Administration och handhavande av LML 0.4 Korsreferenslista Återfinns på N:\HKV\FM Flygoperatör\70 Q\Verksamhetstillstånd \XREF. 0.5 Auktorisationsbevis 0.5.1 Militära luftfartsdokument Nedanstående är klickbara länkar till aktuellt bevis. 0.5.1.1 Flygtjänst Bevis 063 0.5.1.2 Fortsatt luftvärdighet Bevis 064 0.5.1.3 Flygunderhåll Bevis 065 0.5.1.4 Stridsledningstjänst samt Sambands- och informationssystemtjänst Bevis 066 0.5.2 Military Air Operator Declaration (MAOD) Ett dokument publicerat i FOM i syfte att stödja befälhavare med underlag vid en eventuell inspektion vid landning på flygplats; nationellt eller internationellt. Dokumentet deklarerar följande: • vilka luftfartygstyper inklusive versioner som opereras • minima för respektive luftfartyg • registreringsbeteckning på luftfartygen • utpekade befattningshavare MAOD är ett samlat dokument för hela Flygoperatören och innehåller samtliga flygslag inklusive samtliga flygsystem (med tillhörande procedurtyper). 18 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 0.4 – 0.5.2 1 Grunder 1.1 Allmänt Luftfartslagen1, som reglerar alla typer av luftfart inom Sverige, fastställer i 14:e kapitlet (”Militär luftfart och annan luftfart för statsändamål”) att, utöver definierade avsnitt i första avdelningen som också gäller för militär luftfart, regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i övrigt. Försvarsmakten (FM) utfärdar dessa föreskrifter. Föreskrifter för detta återfinns i ”Försvarsmaktens föreskrifter för militär luftfart”2. FM är således luftfartsmyndighet för militär luftfart. För att få bedriva verksamhet inom ramen för det militära luftfartssystemet måste man vara auktoriserad av luftfartsmyndigheten för militär luftfart. Inom FM finns flera aktörer som har sådan auktorisation. Inom den civila luftfarten finns en tydlighet i skillnaden mellan myndighetsroll och operatörsroll. Myndigheten är kravställare, där kraven syftar till att reglera verksamheten på ett sådant sätt att liv och egendom skyddas och att verksamheten i övrigt sker i enlighet med nationella och internationella överenskommelser. Operatören ska för myndigheten visa att kraven uppfylls, varefter myndigheten utfärdar tillstånd för att bedriva den verksamhet som uppfyller kraven. Flygsäkerhetsinspektionen (FLYGI) utarbetar och förvaltar de bestämmelser som behövs avseende säkerheten inom militär luftfart. Dessa bestämmelser publiceras i Regler för Militär Luftfart (RML), som fastställs av chefen för Flygsäkerhetsinspektionen (FSI). Verksamhetsledaren (VL) har uppgiften att samordna den militära flygsäkerheten inom Försvarsmakten, inklusive den del av arbetsmiljöarbetet som kan kopplas till flygsäkerhet. VL har tolkat att uppgiften även omfattar samordning av kvalitetsarbetet då detta är en grundförutsättning för flygsäkerhetsarbetet. Uppgiften omfattar alla de verksamhetsledare som bedriver verksamhet inom ramen för Militär luftfart i Försvarsmakten både nationellt och internationellt. Bilden nedan beskriver tre saker: 1 2 3 1. 2. 1.1 – 1.1 De organisatoriska delar som respektive avdelning på PROD har produktionsansvar eller funktionsansvar för. (Grönt/lodrätt) De organisatoriska delar som respektive verksamhetsledare har ansvar för. (Rött/vågrätt) Den Militära luftfarten i Försvarsmakten. (Orange) Luftfartslag (SFS 2010:500) FFS 1997:15, Försvarsmaktens föreskrifter för militär luftfart. Ändrad av FFS 1999:6, FFS 2009:9 och FFS 2003:2. LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 19 1 Grunder VL har, under produktionschefen, tilldelats uppgiften3 leda flygoperatören enligt RML krav inom det militära luftfartssystemet. Verksamhetsledaransvaret omfattar följande funktioner: • Flygtjänst • Teknisk tjänst – Fortsatt luftvärdighet • Teknisk tjänst – Flygunderhållstjänst • Stridsledningtjänst samt • Sambands- och informationssystemtjänst Ansvaret för flygoperatörens del av militär luftfart åligger ytterst alltid VL, såväl i produktion som i insats. Operativ ledning, d v s utveckling och utnyttjande av försvarsförmågor, under förbandsproduktion respektive insats sker av de organisationsenheter som enligt FM organisationsstruktur (LEDS, PROD, INS) har detta ansvar. Inom denna ram har flygoperatören uppgiften att övervaka och styra flygsäkerhetsfrågor. 1.1.1 FMFO som begrepp FMFO används inte längre som begrepp i FM. I LML används benämningen FM Flygoperatör genomgående. 3. 20 Gällande versioner av FM ArbO samt PROD ArbO. LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 1.1 – 1.1.1 1 Grunder 1.1.2 Verksamhetsutövare av militär luftfart inom Försvarsmakten 1.1.2.1 Giltighet för verksamhetsutövarna LML bör av övriga verksamhetsutövare läsas i sin helhet i syfte att få förståelse för den påverkan flygoperatören har på övriga. I tabellen nedan i kolumnen ”Tillämpbara LML-kapitel” ska kapitelnummer med ”normal text” läsas som att de är av informativ karaktär medan de med ”kursiv text” är styrande. Generellt sett så är det kapitel 0, 3, 4 samt tillämpliga delar av kapitel 5 som är styrande. Verksamhetsutövare Verksamhetsleda- Tillämpbara re RML-delar Auktorisationsdo- Tillämpbara kument LML-kapitel Typ av funktion som utövas Flygoperatören VL V-1, V-2, V-4, V-6-A, V-6-D PROD FLYG ArbO, 0, 1, 2, 3, 4, 5 respektive funktionsmanual Flygtjänst, fortsatt luftvärdighet, flygunderhållstjänst, stridsledningstjänst, sambands- och informationssystemtjänst K3 C K3 V-1, (V-9) K3 ArbO, FOM Fsk-A 0, 3, 4, 5 Fallskärmstjänst FMTS C FMTS V-7 FMTS ArbO 0, 3, 4, 5 1, 2 Luftfartskola 1, 2 FM vädertjänst C PROD LEDUND (V-8) IVÄ 0, 3, 4, 5 Vädertjänst 1, 2 F7 F17 C F7 C F17 V-1, (V-3), F, (H F7 ArbO, RMF, FH-tjänst) VHB 0, 3, 4, 5 V-1, (V-3), F, (H F17 ArbO, RMF, FH-tjänst) VHB 0, 3, 4, 5 C F21 V-1, (V-3), F, (H F21 ArbO, RMF, FH-tjänst) VHB 0, 3, 4, 5 Hkpflj C Hkpflj V-1, (V-3), F, (H Hkpflj ArbO, RMF, FH-tjänst) VHB 0, 3, 4, 5 V-1, (V-3), F, (H LSS ArbO, RMF, FH-tjänst) VHB 0, 3, 4, 5 1.1.2.1 – 1.1.2.1 C LSS LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) Flygplatstjänst 1, 2 F21 LSS Flygplatstjänst 1, 2 Flygplatstjänst 1, 2 Flygplatstjänst 1, 2 Flygplatstjänst 1, 2 21 1 Grunder 1.2 Styrande dokument 1.2.1 Externt flygvapenavdelningen Gällande utgåvor av följande dokument Dokument Regler för Militär Luftfart, RML Försvarsmaktens föreskrifter med arbetsordning för Försvarsmakten Arbetsordning för Högkvarteret och Försvarsmaktens Centrala ledning Produktionsledningens arbetsordning, PROD ArbO Försvarsmaktens Inriktning Flygsäkerhet 1.2.2 Internt flygvapenavdelningen PROD FLYG ArbO, LML samt ansvarshavarnas operationella styrningar är dokumentationen varpå operatörens auktorisation vilar. 1.2.2.1 PROD FLYG ArbO PROD FLYG ArbO är ett internt arbetsdokument som inte används av organisationsenheter utanför HKV. Därför har flygoperatören valt att samla information som är nödvändig, ur ett strikt regelverksperspektiv, i Ledning av militär luftfart (LML) samt i ansvarshavarnas respektive styrningar. 1.2.2.2 LML LML gäller som styrande dokument för alla aktörer inom flygoperatören samt vad avser kvalitets- och flygsäkerhetsarbete även för alla andra verksamhetsutövare av militär luftfart4 inom Försvarsmakten. LML syftar till att ge såväl befattningshavare inom flygoperatören som berörda instanser utanför denna, tillräcklig förståelse och kunskap för att den operationella verksamheten ska kunna bedrivas på ett säkert sätt. LML ska i tillämpliga delar göras känd för de befattningshavare som kan påverka säkerheten för den operationella verksamheten. Det är flygoperatörens ansvar att nödvändig utbildning genomförs. Utöver publicerade instruktioner, som är avsedda att kontinuerligt användas för utbildning och genomförande av den auktorisationspliktiga verksamheten, kan VL eller ansvarshavare utfärda andra typer av dokument som berör flygoperatörens verksamhet. Om sådana dokument upprättas ska de göras kända för FLYGI. 1.2.2.3 Flygoperatörens övriga styrande dokument Omfattar följande: • Se 0.1.2 Operatörens övriga publicerade instruktioner (sida 11). 4. 22 Se 1.1.2 Verksamhetsutövare av militär luftfart inom Försvarsmakten (sida 21) LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 1.2.1 – 1.2.2.3 1 Grunder 1.3 Verksamhetsområden 1.3.1 Verksamhetsöversikt PROD FLYG Utvecklad i PROD FLYG ArbO 2.4. Bild 1:1 Övergripande beskrivning flygvapenavdelningen. 1.3.2 Kritiska procedurer En kritisk procedur påverkar flygsäkerheten omedelbart vid avbrott eller då den lämnar osäkert resultat. För respektive kärnverksamhet beskrivs de kritiska procedurerna i respektive instruktion samt i respektive sektions delar av PROD FLYG ArbO. För de genomgående verksamheterna beskrivs de kritiska procedurerna under kapitel 4 Flygsäkerhet (sida 71) (4.2.3 Övergripande kritiska procedurer (sida 76)). 1.3.1 – 1.3.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 23 1 Grunder 1.4 Gränsytor mot FLYGI En grundförutsättning för att flygoperatören ska kunna bedriva en kvalitativ och säker verksamhet är en öppen och förtroendeskapande kommunikation med den militära luftfartsmyndigheten. Detta skapas från flygoperatörens sida genom att: • Upprätthålla öppenhet och samarbetsvilja • Rätt typ av underlag till rätt typ av möte. • Lämna in underlag som ska handläggas i så god tid som möjligt • Löpande informera om aktuellt läge inom flygoperatören Flygoperatören ska följa av FSI utfärdade bestämmelser eller direktiv. Den formella kommunikationen mellan FLYGI och flygoperatören består av: • Återkommande avstämningsmöten • Arbetsmöten • Beslutsmöten Utöver detta sker informella kontakter enligt respektive ansvarshavares bedömmande. Alla frågor som kräver beslut ska ställas skriftligt till FLYGI. Denna typ av handlingar får undertecknas av VL, ansvarshavare eller ledningens representant. Alla FLYGI beslut arkiveras i enlighet med FM expeditionsbestämmelser. 1.4.1 Utfärdande, förnyelse och förändring av luftfartsdokument Eventuella förändringar av flygoperatörens verksamhet ska antingen ske inom givna auktorisationens ramar eller resultera i ansökan om förändrad sådan. Varje ansökan om förnyelse, utökning eller förändring av luftfartsdokument ska ske på ett sådant sätt att det accepteras av FSI. Ansökan ska ställas till FLYGI. Omfattning av verksamheten samt övriga särskilda villkor ska anges vid ansökan. Dokumentation i form av organisationsbeskrivning där det framgår att resurser för att bedriva verksamheten finns tillgängliga samt att berörda befattningshavare innehar tillräcklig kompetens ska bifogas ansökan. Flygoperatören ska assistera tillsynsmyndigheten och andra personer som medverkar på FSI uppdrag vid granskningar, revisioner och inspektioner såväl vid inledande värdering som vid fortlöpande verksamhetsuppföljning. FSI kan, ifall kravuppfyllnad inte anses råda eller att sådan inte kan verifieras, begränsa, omhänderta eller återkalla ett militärt luftfartsdokument. Så24 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 1.4 – 1.4.1 1 Grunder dan åtgärd förutsätts ske i vederbörligt samråd med VL, så att möjlighet ges att sätta in korrigerande eller kompenserande åtgärder före FSI beslut. All korrespondens inom rubricerat område handläggas av respektive ansvarshavare alternativt kvalitetschefen, och undertecknas av VL eller ledningens representant5. 1.4.2 Återlämnande av auktorisationsbevis/ luftfartsdokument Ifall avveckling av hela eller delar av den verksamhet som omfattas av auktorisationen avses genomföras ska detta ske i samråd med FSI, som vid behov reviderar avvecklingen. Auktorisationsbeviset ska därefter återlämnas alternativt ett ändrat sådant utfärdas. Auktorisationsbevisets giltighet upphör ifall det återkallas av FSI eller att specificerat datum för giltighetens upphörande passeras. Även övriga, av FSI utfärdade, luftfartsdokument inom flygoperatörens ansvarområde omfattas av ovanstående bestämmelser. Överlåtelse av auktorisation får inte ske med mindre än att detta accepteras av FSI. 1.5 Möten 1.5.1 Allmänt Nedanstående mötesstruktur beskriver de möten inom flygoperatören som ska genomföras periodiskt. Undantaget är Flygsäkerhetsrådet som är ett möte som VL genomför inom ramen för sin uppgift att vara ansvarig för flygsäkerhetsarbetet i FM. • Samtliga möten ska protokollföras minst innehållande fattade beslut. • Protokollen ska arkiveras enligt ordinarie rutiner vid FM. • Kallelser och svar sker i kalenderfunktionen i iris (outlook). 1.5.1.1 Mötestyper Dessa möten genomförs under någon av följande tre former. 1.5.1.1.1 Beslutsmöte Till detta möte ska deltagarna i tillämpliga fall medföra mandat/material i sådan omfattning att beslut kan tas. Detta innebär även att deltagarna innan mötet ska ha fått underlag att ta ställning till i syfte att inte behöva bearbeta någonting ytterligare innan beslut. 5. 1.4.1 – 1.5.1.1.1 CQ se 2.3.1.3 Kvalitetschef (sida 50). LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 25 1 Grunder 1.5.1.1.2 Diskussionsmöte Innan mötet ska deltagarna ha fått underlag för att läsa in sig på, i syfte att kunna medverka till en mer konstruktiv diskussion. 1.5.1.1.3 Informationsmöte Deltagarna redovisar information enligt agenda och kallelse. 1.5.2 Flygsäkerhetsrådet Typ av möte: Beslutsmöte Syfte: Att genom koordinering av den militära luftfarten finna grunder och former för flygsäkerhetsarbetet och att säkerställa att FM uppgifter i fråga om detta arbete kan lösas, inom skäliga kostnader och med hänsyn till säkerheten för den civila luftfarten. Leds av: VL med biträde av FSI Omfattar: Att vara ett forum för kulturbärande frågor angående flygsäkerhet inom FM Periodicitet: En gång per halvår Deltagare: ÖB utser ledamöter efter förslag från VL. Utsedda deltagare är FSI, VL, C PROD, C INS, C PERS och FMV Agenda i stort: Enligt VL Övrigt: • Flygsäkerhetsrådets uppgifter är att: – inrikta tillsynsfunktionen. FM omhändertar både luftfartslagens krav och möjligheter för att därmed skapa förutsättningar för sin egen verksamhet. – inrikta den militära luftfarten i FM. RML krav uppfylls samtidigt som FM luftstridskrafters produktions- och insatsverksamhet stöds på bästa sätt. 1.5.3 Möte med övriga verksamhetsutövare inom FM Typ av möte: Diskussionsmöte Syfte: Att samlat överlägga om det pro- respektive reaktiva flygsäkerhetsarbetet med övriga militära verksamhetsutövare inom den militära luftfarten. Leds av: VL Omfattar: Flygsäkerhetsplanen (FSP), Avvikelsehantering och kvalitetsarbete Periodicitet: Vid behov, dock minst en gång per år. På hösten efter att FSP fastställts. Deltagare: VL, C OrgE (MF), C FMTS, C K3, C FM Vädertjänst, Flygplatshandläggare 26 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 1.5.1.1.2 – 1.5.3 1 Grunder Agenda i stort: • FSP innehåll • Redovisning av genomförda kvalitetsrevisioner • Fastställande av handlingsplan för flygsäkerhetsarbetet • Personalsituationen • Status avseende balans mellan uppgifter - resurser • Avvägningsbehov rörande flygsäkerhetsarbetet Övrigt: Anpassa agendan till VL:s samordningsansvar över flygsäkerheten inom den militära luftfarten. Sker 2 ggr per år. Samplaneras då med VL möte med L VL, ska dock inte integreras. 1.5.4 Flygoperatörens ledningsmöte Typ av möte: Beslutsmöte Syfte: Syftet med mötet är att med regelbundenhet ge VL en samlad bild (med fokus på flygsäkerheten) över verksamheten inom ramen för de tillstånd FM Flygoperatör verkar. På så vis kan VL fatta beslut, skapa förutsättningar genom att balansera uppgifter och resurser och ta sitt ansvar. Leds av: CQ Omfattar: Operationella, administrativa och ekonomiska ärenden Periodicitet: En gång per månad Deltagare: VL, CF, CT, C FU, CS, CSIS, CQ, C FLYGSÄK, FömedC, C FM vädertjänst Agenda i stort: Inledning VL Revisioner CQ • Resultat av utförda • Planerade ändringar Flygsäkerhet C FLYGSÄK • DirA och DA • FSP Övrigt: Flygsäkerhetsläget inom FM Flygoperatör Varvet runt Föranmälda frågor (info) CQ Avslutning, direktiv och riktlinjer VL Gensomförs ej de månader då VL har möte med LVL. Dock ska deltagare från central ledning kompletteras med samtliga AH samt C FLYGSÄK på VL möte med LVL då. 1.5.5 Möte med lokala verksamhetsledare Typ av möte: Informationsmöte. Syfte: Att ge VL en samlad bild över flygsäkerheten utifrån förbandens perspektiv. På så vis kan VL fatta beslut, skapa förutsättningar genom att balansera uppgifter och resurser och ta sitt ansvar. Leds av: 1.5.3 – 1.5.5 VL LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 27 1 Grunder Omfattar: Flygoperatörens kvalitetsledningssystemsfunktion lokalt och i gränssnittet mot övriga HKV Periodicitet: Vid behov, dock minst en gång per kvartal Deltagare: L VL, AH, C FLYGSÄK och CQ. Agenda i stort: • Information från Flygoperatörsledningen (VL). • Lokala situationen (respektive L VL): a b c d e Redovisning av bedömt flygsäkerhetsläge, enligt 4.2.2 Riktlinjer för flygsäkerhetsarbetet (sida 75) – Punkt 5 (sida 75). Arbetsläge avseende revisionsavvikelser. Avvikelser och tillägg från Flygsäkerhetsplan. Planerad personalrörelse för personal enligt 2.1.2.3 Personer i ledande befattningar (sida 41)–2.1.2.6 Övriga som kräver godkännande av VL (sida 42). Kan L VL fortsatt ta ansvar för flygsäkerheten enligt 2.3.3.1 Lokal verksamhetsledare (L VL) (sida 55). • Ledning av flygsäkerhetsarbetet, funktion och förbättringsmöjligheter: a b Övrigt: Förslag till förbättringar från L VL. Direktiv och riktlinjer från VL. Skriftligt underlag sparas på anvisad plats senast dagen innan mötet. Underlagen utgör bilagor till uppföljningen för fattade beslut och/eller åtgärder som ska vidtas. Uppföljningen återfinns på emilia. Redovisningar av ovan ska enbart omfatta FM Flygoperatörs tillstånd. 1.5.6 Flygsäkerhetsmöte Typ av möte: Informationsmöte Syfte: Funktionsövergripande koordinering av flygsäkerhetsarbetet mellan lokal och central nivå. Inhämtning av information om aktuellt flygsäkerhetsläge. Uppföljning av utfallet av Försvarsmaktens Flygsäkerhetsplan Leds av: C FLYGSÄK Omfattar: Informationsutbyte avseende aktuella risker inom flygsäkerhetsområdet. Koordinering och uppföljning av Försvarsmaktens Flygsäkerhetsplan Periodicitet: Varje kvartal Deltagare: PROD FLYG Flygsäk, CF, CT, CS, C SIS, representanter ur FTS Luftfart, FTS A3, FM Vädertjänst, CT-stab, FömedC, FBS, FMV/MSII. Representation från lokal nivå. FLYGI inbjudes att deltaga Agenda i stort: • Delgivning av flygsäkerhetsrelaterad information • Fördelning och koordinering av åtgärder • Uppföljning vidtagna åtgärder • Uppföljning av Försvarsmaktens Flygsäkerhetsplan Övrigt: 28 Mötet genomförs enligt fastställd agenda. Respektive föredragande redovisar aktuella trender och identifierade risker inom respektive område. Aktuella ärenden följs upp LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 1.5.5 – 1.5.6 1 Grunder 1.5.7 Ansvarshavares möten 1.5.7.1 Allmänt Möten som varje ansvarshavare genomför i syfte att få en formell återmatning på följande: • Avvikelsehantering • Resursbalans inom funktionen • Flygsäkerhetsarbetet • Flygsäkerhetsläget Utöver detta kan respektive ansvarshavare välja egna agendapunkter. 1.5.7.2 CF Typ av möte: Syfte: Informera, diskutera och fördela uppgifter avseende • Avvikelsehantering • Resursbalans inom funktionen • Flygsäkerhetsarbetet (inklusive uppföljning av Försvarsmaktens Flygsäkerhetsplan) Flygsäkerhetsläget Leds av: CF Omfattar: Läget inom flygtjänsten vid förband och skolor Periodicitet: 1 gång per kvartal Deltagare: CF, FLYGSÄK, VL, C FBS, L CF Agenda i stort: • Avvikelsehantering • Resursbalans inom funktionen • Flygsäkerhetsarbetet • Flygsäkerhetsläget Övrigt: Samordnas med funktionsmöte flygtjänst. Värdskapet roterar bland förbanden enligt årlig kallelse genom LSS FBS försorg 1.5.7.3 CS 1.5.7.3.1 FA-stri Typ av möte: Syfte: Få en formell återmatning på: • Avvikelsehantering • Resursbalans inom funktionen • Flygsäkerhetsarbetet • Flygsäkerhetsläget Leds av: CS Omfattar: 1.5.7.1 – 1.5.7.3.1 Periodicitet: 10 gånger per år Deltagare: CS, L CS, FA-stri, SOM-handl, Handl Flygsäk Stril LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 29 1 Grunder Agenda i stort: • Avvikelsehantering • Resursbalans inom funktionen • Flygsäkerhetsarbetet • Flygsäkerhetsläget Övrigt: 1.5.7.4 C SIS Typ av möte: Syfte: Avstämning av frågor rörande fortsatt systemvärdighet Leds av: C SIS Omfattar: Läget inom funktionen vid respektive OrgE Periodicitet: 10 gånger per år Deltagare: Stf C SIS, L CSIS, COM-Handläggare, ur MSK Ledsyst Agenda i stort: N:\HKV\FMFO\CSIS\Stående agenda Övrigt: Sekreterare COM-Handläggare 1.5.7.5 CT Typ av möte: Syfte: Avstämning av frågor rörande fortsatt luftvärdighet Leds av: CT Omfattar: Läget för samtliga materielsystem inom flygoperatören Periodicitet: 1 gång per halvår Deltagare: CT, C CT-stab, samtliga TCM Agenda i stort: Se N:\HKV\FMFO\CT\Möten\Stående agendor Övrigt: Sekreterare CQ T för protokoll. 1.5.7.6 C FU Typ av möte: Syfte: Samordna och styra relationen mellan HKV och förband/skolor i flygsäkerhetsfrågor. Delge information om aktuella ärenden inom flygunderhållsområdet. Leds av: C FU Omfattar: Läget inom flygunderhållstjänsten vid förband och skolor Periodicitet: 1 gång per halvår. Mötet 2 samordnas med CT seminarium Deltagare: C FU, QI Teknik, FS handläggare Teknisk tjänst, samtliga LC FU Agenda i stort: Se N:\HKV\FMFO\CT\Möten\Stående agendor Övrigt: 30 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 1.5.7.3.1 – 1.5.7.6 1 Grunder 1.5.8 Funktionsmöte 1.5.8.1 Allmänt Funktionsmöten är de möten som varje ansvarshavare genomför i syfte att skapa en övergripande blid av hur läget ser ut inom respektive funktionen, 1.5.8.2 Flygtjänst Typ av möte: Syfte: Leda, samordna och utveckla flygtjänsten Leds av: CF Omfattar: Aktuell lägesbeskrivning inom området flygtjänst Periodicitet: 1 gång per kvartal Deltagare: CF, C FLYGSÄK, C PROD FLYG Förbprod, C FBS, LSS PUF, L CF samt vid två tillfällen samtliga DC Agenda i stort: CF förmedlar sin syn på ledarskap och ledning av flygtjänsten, aktuella ärenden och analys av trender. Uppföljning av personalförändringar inom flygtjänstledande befattningar samt planering mot dessa. Övrigt: Samordnas med Ansvarshavarmöte flygtjänst. Värdskapet roterar bland förbanden enligt årlig kallelse genom LSS FBS försorg. 1.5.8.3 Sambands- och informationssystemtjänst Typ av möte: Syfte: Leda, samordna och utveckla SIS-tjänsten Leds av: C SIS Omfattar: Aktuell lägesbeskrivning inom området SIS-tjänst Flygvapnet Periodicitet: 2 gånger per år Deltagare: KFA Bas- o Strilbat, C A6, TuSb, PROD LEDUND, LedR/LedsS, MSK Ledsyst, FMTM, FMTS, Agenda i stort: Förbandsverksamhet, utbildning, utveckling Övrigt: Sekreterare utses för varje möte 1.5.8.4 Striltjänst 1.5.8.4.1 Strilsamordning Typ av möte: Syfte: Få en allmän uppfattning om hur läget är inom hela funktionen. Leds av: CS Omfattar: Periodicitet: 10 gånger per år Deltagare: CS, C Strilbataljonen, C StrilS, C TuStril Agenda i stort: • Förbandsverksamhet • Utbildning • Utveckling Övrigt: 1.5.8.1 – 1.5.8.4.1 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 31 1 Grunder 1.5.8.4.2 HKV-samordning Typ av möte: Syfte: Samordna arbetet i HKV inom funktionen. Leds av: CS Omfattar: Periodicitet: 4 gånger per år Deltagare: CS, KFA Strilbataljonen, MSA 361, Förbandshandläggare Stril Agenda i stort: • Förbandsverksamhet • Utveckling Övrigt: 1.5.8.5 Teknisk tjänst 1.5.8.5.1 Fortsatt luftvärdighet Typ av möte: Syfte: Samordna och styra relationen mellan HKV och förband/skolor. Delge information om aktuella ärenden inom området Ledning fortsatt luftvärdighet. Leds av: CT Omfattar: Aktuell lägesbeskrivning inom området Ledning fortsatt luftvärdighet. Periodicitet: 1 gång per halvår. Deltagare: CT, C CT-stab, CT-stab/Kvalitetssektion, QI Teknik, FS handläggare Teknisk tjänst, HKV FLYGI, HKV PROD FLYG Förbprod, HKV PROD FLYG Mtrlprod, HKV PROD ARME, HKV PROD LOG, ur FMTS och representanter från FMV avseende leverans av tjänst inom fortsatt luftvärdighet. Agenda i stort: Se N:\HKV\FMFO\CT\Möten\Stående agendor Övrigt: Genomförs i samverkan med PROD FLOG. 1.5.8.5.2 Kompanichefsmöte Typ av möte: Syfte: Informera och utbilda kompanichefer inom flygunderhållstjänsten Leds av: Personal ur FMTS Omfattar: Information Periodicitet: 1 gång per år Deltagare: C FU, L CFU, QI FU, samtliga Kompanichefer inom flygunderhållstjänsten Agenda i stort: Enligt FMTS Övrigt: FMTS ansvarar för protokoll. Genomförs i samverkan med PROD FLOG. 32 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 1.5.8.4.2 – 1.5.8.5.2 1 Grunder 1.5.9 Ändringsmöte Typ av möte: Syfte: Att samordna innehållet i flygoperatörens instruktioner, samt kvalitetssäkra rättnings- och ändringstjänsten Leds av: Respektive manualhandläggare Omfattar: Vård av instruktionsträdet Periodicitet: Vid behov beslutat av redaktören Deltagare: Beslutas av respektive manualhandläggare Agenda i stort: • Genomgång av instruktionsträdets status • Föredragning av föreslagna ändringar • Diskussion om eventuella behov av harmonisering mellan instruktionerna • Beslut om förslag till ändringar inför nästa ordinarie ändringsdatum, att överlämnas till respektive instruktionsägare Övrigt: Eventuellt genomförda ad hoc-ändringar mellan ordinarie revisionstillfällen ska behandlas och i möjlig mån inordnas i det ordinarie instruktionsträdet 1.5.10 Krisgruppsmöte Typ av möte: Syfte: Att delge tillämplig personal procedurer och rutiner vid inträffat haveri eller annan allvarlig händelse Leds av: VL Omfattar: Dokumentation av vunna erfarenheter samt utveckling av procedurer Periodicitet: En gång per år Deltagare: Ansvarshavarna, CQ, C FLYGSÄK, , representant från förbanden Agenda i stort: Övrigt: 1.5.9 – 1.5.10 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 33 1 Grunder 1.5.11 Ledningsutvärderingsmöte Typ av möte: Beslutsmöte Syfte: Att värdera kvalitetsledningssystemets och ledningens funktion Leds av: CQ Omfattar: Värdering av kvalitetsledningssystemets och ledningens funktion Periodicitet: En gång per halvår Deltagare: VL, CF, CT, C FU, CS, CSIS, C FLYGSÄK, CQ Agenda i stort: • Kvarstående ärenden från förra mötet • Flygsäkerhetsläget, inträffande viktiga händelser inom respektive funktionsområde, • Riskhantering, riskanalys • Trender och tendenser i avvikelserapporter • Resultat av revisioner • Underleverantörers förmåga • Utvärdering av ledningsfunktionen • Kvalitetsledningssystemutbildning • Kvalitetspolicy, målsättningar • Kvalitetsledningssystemets funktion och effektivitet, förbättringspotential Övrigt: 1.5.12 Avstämningsmöte med FLYGI Typ av möte: Diskussionsmöte Syfte: Att avhandla allmänna och specifika frågeställningar rörande flygsäkerhetsarbetet inom FM Leds av: CQ Omfattar: Ärenden av gemensam och övergripande natur Periodicitet: En gång per kvartal Deltagare: VL, CQ, samtliga ansvarshavare, C FLYGSÄK samt personal ur FLYGI enligt FSI bestämmande Agenda i stort: • Allmän orientering av VL och FSI • VL genomgång av läget inom flygoperatören • VL redovisning av flygsäkerhetsledningens funktion • Respektive ansvarshavares redovisning av flygsäkerhetsläget, trender och iakttagelser inom funktionen • FSI syn på flygsäkerhetssituationen generellt samt inom FM speciellt Övrigt: 34 FSI redovisning av utvecklingsläget inom RML och övrigt regelverk LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 1.5.11 – 1.5.12 1 Grunder 1.6 Balans mellan uppgifter och resurser 1.6.1 Ansvar VL har det yttersta ansvaret för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att det möjliggör balans mellan uppgifter och resurser. Då obalans råder är det VL som har det yttersta ansvaret för att obalansen inte är upphov till allvarliga konsekvenser. Att ansvara för att hantera friktioner som ofta leder till att obalans mellan uppgifter och resurser uppstår är en naturlig del i chefskapet och i det sammanhanget också viktigt att förstå att en obalans i sig inte är riskabel utan det är en eventuell konsekvens av obalansen som är riskfylld. I uttrycket ”Yttersta ansvaret” är det mycket viktigt att komma ihåg/ läsa in att varje enskild arbetstagare ansvarar inom sitt eget påverkansområde för att sträva efter balansen mellan uppgifter och resurser. Denna strävan görs på något av dessa två sätt: • genom att själv påverka situationen då det är möjligt, eller • genom att anmäla till närmast högre chef med förslag på lösning på näste chefs nivå 1.6.2 Metodik/arbetssätt Arbetet med VU syftar ytterst till att verksamheten vid starten av varje budgetår ska vara i balans. När den planerade verksamheten utsätts för friktioner uppstår med naturlighet viss obalans. L VL har inom ramen för sina mandat möjlighet att påverka uppkommen obalans. Att hantera friktioner som ofta leder till att obalans mellan uppgifter och resurser uppstår är en naturlig del i chefskapet. Om L VL inte kan hantera en uppkommen obalans ska detta omedelbart rapporteras till VL. VL har då till uppgift att besluta om nödvändiga åtgärder för att återställa balansen. Om VL inte kan hantera en uppkommen obalans sker rapportering till C PROD och därefter, vid behov, till myndighetsledningen. Skulle rapporteringen inte leda till lösning av situationen ska FSI underrättas. Chef som rapporterar obalans ska också föreslå korrektiva åtgärder (helst flera alternativ). (Se 2.3.3.1 Lokal verksamhetsledare (L VL) (sida 55)) LML har till uppgift att beskriva hur flygoperatören på ett systematiskt sätt arbetar med att ständigt ge chefer med ansvar för uppgifter och resurser underlag för att kunna fatta beslut som innebär att en uppkommen obalans inte innebär att oacceptabla risker uppstår. Ansvarshavarna, med stöd av de lokala ansvarshavarna, har inom respektive funktion ansvaret för att kontinuerligt göra bedömningar var gränsen 1.6.1 – 1.6.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 35 1 Grunder går mellan vad som är acceptabelt och oacceptabelt och vid behov föreslå VL korrigerande åtgärder. Funktionerna kvalitet och flygsäkerhet utgör två viktiga funktioner för att kontinuerligt kunna följa upp, analysera och föreslå åtgärder som innebär att nödvändiga beslut kan fattas i tid. 1.6.3 Osäkert läge Osäkert läge avser ett tillstånd då verksamheten inte med säkerhet kan upprätthållas inom gällande regelverk. Obalans mellan uppgifter och resurser ska inte förväxlas med osäkert läge. Osäkert läge kan uppstå oberoende om balans råder eller ej. 36 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 1.6.2 – 1.6.3 2 Ledning 2.1 Organisation 2.1.1 Försvarsmakten 2.1.1.1 Allmänt Detta avsnitt beskriver översiktligt delar av Försvarsmaktens organisation i syfte att förtydliga PROD FLYG:s tillhörighet och organisation som ledning för flygoperatören. 2.1.1.2 Försvarsmakten/HKV FM består av myndighetsledning, ledningsfunktioner, förband, skolor och centra. ÖB leder, med hjälp av sin ledningsstab samt stöd- och tillsynsfunktioner, cheferna för insatsledningen (C INS) och produktionsledningen (C PROD) genom order och uppdrag. C INS är ansvarig för att planera, leda och följa upp FM insatser såväl nationellt som internationellt på strategisk, operativ och taktisk nivå. C PROD är ansvarig för produktionen av insats- och krigsförband, samt utveckling, anskaffning, vidmakthållande och avveckling av materiel och anläggningar. 2.1.1.3 PROD C PROD leder genom verksamhetsuppdrag (VU) cheferna för organisationsenheterna och övriga funktioner som stödjer FM. Målsättningen är att producera de krigsförband, som efter överenskommelse med C INS, till volym och kompetensnivå anses vara tillräckliga för att lösa FM uppgifter. Produktionsledningens arbetssätt beskrivs i PROD ArbO. 2.1.1.1 – 2.1.1.3 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 37 2 Ledning 2.1.1.4 PROD FLYG Avdelningen består av fyra sektioner, PROD FLYG Förbprodsektion, PROD FLYG Systemsektion, PROD FLYG Operatörssektion och PROD FLYG Samordningssektion. Avdelningen har till uppgift att producera flygstridskrafter enligt fastställd KFS. PROD FLYG Förbprod svarar för avdelningens delaktighet i produktionsplanerings- och uppföljningsprocessen samt förbandsproduktionsprocessen genom framtagning, uppföljning och återrapportering av VU. PROD FLYG Systemsektionen svarar för avdelningens delaktighet i logistikprocessen genom framtagning, uppföljning och återrapportering av logistikplanen för tilldelade materielsystem. PROD FLYG Operatörssektion svarar för underlaget till ledningen av flygoperatören genom framtagning av instruktioner som beskriver hur flygoperatörens operationella verksamhet bedrivs samt ledning av samtliga flygoperatörers samlade kvalitets- och flygsäkerhetsarbete inom Försvarsmakten. PROD FLYG Samordningssektion svarar för att koordinera PROD FLYG internt samt ledning av flygoperatörens kvalitetsarbete. PROD FLYG (Flygvapenavdelningen) utgör i sin helhet ledningen för flygoperatören. 38 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.1.1.3 – 2.1.1.4 2 Ledning 2.1.2 Flygoperatören 2.1.2.1 Allmänt FM Flygoperatör omfattar flygtjänsten, fortsatta luftvärdighetsarbetet, flygunderhållstjänsten, sambands- och informationssystemtjänsten samt stridsledningstjänsten som bedrivs vid följande organisationsenheter. • F7 • F17 • F21 • Hkpflj • LSS • K3 (UAV verksamhet samt underhåll av luftlandsättningsmateriel) • FMTS (endast flygunderhållstjänst) 2.1.2.2 Verksamhetsområde 2.1.2.2.1 Tillämpliga RML-krav Flygoperatören bedriver militär luftfart enligt tillämpliga delar av: • RML-G: Grunder • RML-V-1: Ledning • RML-V-2: Flygtjänst • RML-V-6A: Flygunderhållstjänst omfattande luftfartyg och komponenter • RML-V-6D: Fortsatt luftvärdighet/systemvärdighet 2.1.1.4 – 2.1.2.2.1 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 39 2 Ledning 2.1.2.2.2 Luftfartygstyper Flygoperatören bedriver verksamhet med följande typer av luftfartyg: • HKP10 • HKP14 • HKP15 • HKP16 • JAS39 • SK60 • S/TP100 • S/TP102 • TP84 • UAV03 • UAV05 2.1.2.2.3 Verksamhetsorter Flygoperatören bedriver förbandsproduktion samt nationell och internationell insatsverksamhet från följande ordinarie verksamhetsorter: Verksamhet Ort/Plats Flygtj. F. luftv. Flyguh. Bålsta Xa) Halmstad SIS STRIL X X X X X Hästveda Karlsborg X X X X Linköping/Malmen X X X X Luleå/Kallax X X X X Ronneby/Kallinge X X X X Stockholm/Arlanda X X Stockholm/Bromma X X Såtenäs X X X X X Xa) X X Uppsala X X a) FMV levererar tjänst inom Fortsatt luftvärdighet Detaljerad beskrivning av verksamheten vid respektive ort återfinns i respektive ansvarshavares instruktion samt i respektive L VL verksamhetsledningsdokument. Utöver de här angivna platserna används också ett antal fasta baser6 i samband med främst övningar. Dessa ansvarar L VL för. 6. 40 Hagshult, Jokkmokk, Visby och Revingehed. LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.1.2.2.2 – 2.1.2.2.3 2 Ledning 2.1.2.3 Personer i ledande befattningar Flygoperatörens personer i ledande befattningar delas in i följande kategorier: Kräver godkännande av FSI • Verksamhetsledaren (VL) (inte att förknippa med FVC, se 0.1.3.1 Begrepp och förkortningar (sida 11)) • Flygchef (CF) • Teknisk chef (CT) • Flygunderhållschef (C FU) • Stridslednings- och luftbevakningschef (CS) • Chef Sambands- och Informationssystem (C SIS) • Kvalitetschefen (CQ) Lokala befattningshavare som kräver godkännande av VL • L VL, görs i samband med att befattningen tillsätts. • L CQ, genom skrivelse till CQ Kräver godkännande av VL • Stf VL • Chefen för Flygsäkerhet (C FLYGSÄK) Befattningar som kräver CQ godkännande • Medarbetare inom CT-Stabs kvalitetsfunktion • Kvalitetsingenjör Flygunderhåll (QI FU) Ansvarshavarnas lokala företrädare • Enligt respektive instruktion Befattningshavare med särskilda mandat • Luftoperativ insatsledare (LIL) 2.1.2.4 Av FSI godkända befattningshavare För dessa befattningshavare gäller att VL ska ansöka hos FLYGI om godkännande innan tillsättning sker. FSI meddelar skriftligen om berörd personal uppfyller kraven för aktuell befattning. 2.1.2.3 – 2.1.2.4 Befattning enligt RML OrgE Befattningshavare Godkänd och referensa) av FSI Tillförordnad verksamhetsledare HKV Flygchef HKV 2015-01-01 VIDAR FM2014-11212:1 Teknisk Chef HKV 2013-10-10 VIDAR FM2013-956 Flygunderhållschef HKV 2015-01-01 VIDAR FM2014-10970:1 Strilchef HKV 2012-01-12 HKV 2012-01-12, 02 810:50210 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) Referens till godkännande av FSI 41 2 Ledning Befattning enligt RML OrgE Befattningshavare Godkänd och referensa) av FSI Referens till godkännande av FSI SIS-chef HKV 2010-04-08 HKV 2010-04-08, 02 810:55736 Kvalitetschef HKV 2014-09-01 VIDAR FM2014-7300:2 a) FSI godkänner ordinarie befattningshavare som äger rätt att utse ersättare vid frånvaro (succesionsordning). 2.1.2.5 Av VL godkända befattningshavare För dessa befattningshavare gäller att L VL/L CQ ska anmäla till CQ om godkännande innan tillsättning sker. Anmälan bör ske senast 30 dagar före tillsättning men kan om situationen inte kunnat förutsägas ske så snart som möjligt i efterhand. Ansvarshavarnas lokala ansvarshavare redovisas i respektive instruktion. 2.1.2.5.1 Befattning Av VL godkända Lokala Verksamhetsledare (L VL) Befattningshavare OrgE Anmäld datumReferens till godkännande L VL F7 VIDAR FM2013-8:1 L VL F 17 VIDAR FM2014-6530:1 L VL F 21 VIDAR FM2015-223:1 L VL Hkpflj VIDAR2014-707:41 L VL K3 VIDAR FM2013-8:1 L VL LSS VIDAR2014-707:51 L VL FMTS VIDAR2014-707:52 2.1.2.5.2 Befattning Av VL godkända, kvalitetschefens lokala företrädare OrgE Anmäld datum L CQ F7 2014-09-01 L CQ F 17 2013-10-01 L CQ F 21 2014-10-01 L CQ Hkpflj 2013-02-01 L CQ K3 2014-06-01 L CQ LSS 2014-11-01 L CQ FMTS 2009-07-01 2.1.2.6 Befattning Befattningshavare Övriga som kräver godkännande av VL Befattningshavare OrgE Stf VL HKV C FLYGSÄK HKV 42 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.1.2.4 – 2.1.2.6 2 Ledning 2.1.2.7 Befattningar som kräver CQ godkännande Befattning Befattningshavare OrgE Q Medarbetare inom CT Stab CT-stab QI FU HKV 2.1.2.8 Befattningshavare med särskilda mandat Befattning Befattningshavare Luftoperativ insatsledare Enligt INS/FTS, redovisas i FOM 2.2 Gränsytor samt samrådsförfaranden 2.2.1 Samråd 2.2.1.1 Allmänt OrgE Mandat HKV Se FOM Ansvarshavare ska kunna påverka planering och genomförande av verksamhet ur ett flygsäkerhetsperspektiv. Detta ska säkerställas genom att de i tillämpliga fall tecknar samråd enligt nedan. 2.2.1.2 Förteckning samrådskrav Ansvarshavarna ska med angiven motpart, i tillämpliga fall, teckna samråd på följande beslut: VAD Beslut om användning (BOA) Beslut om överlämning av förband till INS Fastställande av verksamhetsuppdrag (VU) Centrala beslut om riskhantering 2.2.1.3 Sammanställning av tecknade samråd för flygoperatören VAD 2.1.2.7 – 2.2.1.3 MED VEM/VILKA ÖVRIGT Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) C PROD ARMÉ avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Se bilaga 5.2.1 Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) C PROD INFRA avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Se bilaga 5.2.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 43 2 Ledning VAD MED VEM/VILKA ÖVRIGT Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) C PROD LEDUND avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Se bilaga 5.2.3 Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) C PROD FLOG avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Se bilaga 5.2.4 Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) C PROD MARIN avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Se bilaga 5.2.5 Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) Flygtaktisk chef avs. dess påverkan på respektive samrådsteck- (FTCH) nare Se bilaga 5.2.6 Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) Armétaktisk chef avs. dess påverkan på respektive samrådsteck- (ATCH) nare Se bilaga 5.2.7 Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) Marintaktisk chef avs. dess påverkan på respektive samrådsteck- (MTCH) nare Se bilaga 5.2.8 2.2.2 HKV 2.2.2.1 Allmänt PROD FLYG:s delaktighet i FM´s olika processer beskrivs i HKV ArbO. Inom HKV finns det flera avdelningar/chefer som vid beslutsfattning kan påverka flygoperatörens möjlighet att uppfylla ställda krav i RML. Dessa benämns verksamhetspåverkare och har inget auktorisationskrav enligt RML. Flygoperatörens roll är att analysera möjliga verksamhetspåverkare och förvissa sig om att man kan påverka beslut som rör den militära luftfarten så att dessa inte får negativ inverkan på verksamheten. 2.2.2.2 Metod PROD FLYG deltar inom HKV i de processer som krävs för att stödja insatsverksamhet, producera flygstridskrafter samt för att utveckla, vidmakthålla och avveckla materiel och anläggningar inom tilldelat ansvarsområde. För att göra ansvarshavarna delaktiga krävs ett arbetssätt inom avdelningen där deltagande i möten samt samrådsförfarande används som kvalitetssäkringsprincip. 2.2.2.3 Inom PROD Ansvarshavarna deltar i eller representeras vid: • Produktionsdialogerna. PROD FLYG Förbprod ansvarar för att kalla berörda. 44 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.2.1.3 – 2.2.2.3 2 Ledning Ansvarshavarna tecknar samråd: • Enligt gällande samrådslista (se 2.2.1.2 Förteckning samrådskrav (sida 43)) • Då VL fattar beslut om samrådsbehov. 2.2.2.3.1 PROD ARMÉ Se bilaga 5.2.1. 2.2.2.3.2 PROD INFRA Se bilaga 5.2.2. 2.2.2.3.3 PROD LEDUND Se bilaga 5.2.3. 2.2.2.3.4 PROD FLOG Utges senare 2.2.2.3.5 PROD MARIN Se bilaga 5.2.5. 2.2.2.4 Gentemot INS/FTS PROD FLYG ska, i tillämplig omfattning, delta i eller representeras vid: • Krigsförbandsvärderingarna. C A5 ansvarar för att kopia på resultatet sänds till PROD FLYG. • Insatsplanering. C A5 ansvarar för att berörda kallas. • Framtagning FM GROP. C A5 ansvarar för att samråd tas med PROD FLYG. • Uppföljning av pågående insats. C A3 ansvarar för att kopior på veckorapporter etcetera sänds till PROD FLYG. PROD FLYG ska stödja: • FTS Luftfartssektionen. C FTS Luftfart ansvarar för att berörda kallas. Se även bilaga 5.2.6. 2.2.2.5 Gentemot INS/ATS PROD FLYG ska, rörande UAV-förband och i tillämplig omfattning, delta i eller representeras vid: • Krigsförbandsvärderingarna. C G5 ansvarar för att kopia på resultatet sänds till PROD FLYG. • Insatsplanering. C G5 ansvarar för att berörda kallas. • Framtagning FM GROP. C G5 ansvarar för att samråd tas med PROD FLYG. • Uppföljning av pågående insats. C G3 ansvarar för att kopior på veckorapporter etcetera sänds till PROD FLYG. 2.2.2.3 – 2.2.2.5 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 45 2 Ledning 2.2.2.6 Gentemot INS/MTS PROD FLYG ska, i tillämplig omfattning, delta i eller representeras vid: • Uppföljning av pågående insats. C M3 ansvarar för att kopior på veckorapporter etcetera sänds till PROD FLYG. Se även bilaga 5.2.8. 2.2.3 Mot förband/organisationsenheter utanför flygoperatören 2.2.3.1 Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) Utges senare. 2.2.3.2 Försvarsmedicincentrum (FömedC) Utges senare av CF och CS. 2.2.3.3 UndsäkC Utges senare. 2.2.3.4 Militära flygplatser Utges senare. 2.2.4 Mot förband/organisationsenheter inom flygoperatören 2.2.4.1 Allmänt Då flygoperatörens verksamhet i huvudsak bedrivs på förbandsnivå krävs en klart definierad gränsyta mellan den centrala ledningen och de lokala utövarna. Vid varje förband, som bedriver militär luftfart inom ramen för flygoperatörens verksamhetstillstånd, ska det finnas ett verksamhetsledande dokument. Dokumentet ska beskriva hur man löser de uppgifter som regleras av flygoperatörens instruktioner. Även tillsättningen av vissa befattningar på förband kräver samråd med ansvarshavare. Riktlinjer för detta återfinns i respektive instruktion. 2.2.4.2 Lokala befattningshavare Vid varje organisationsenhet där flygoperatören bedriver verksamhet ska, i tillämpliga fall, följande lokala befattningshavare finnas utpekade i respektive verksamhetsledande dokument fastställt av C OrgE. 46 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.2.2.6 – 2.2.4.2 2 Ledning Aktivitet Central befattningshavare Lokal befattningshavare Övergripande ledning och långsiktig generell styrning VL L VL Flygtjänst CF L CF Flygunderhållstjänst C FU LC FU Fortsatt luftvärdighet CT Ref. RFL – 0.3 Ledningspersonal fortsatt luftvärdighet Disponering av militärt luftrum Stridsledningsoperationell tjänst CS L CS Sambands- och informationssystemtjänst C SIS L C SIS Flygsäkerhetstjänst C FLYGSÄK Respektive FSO (inklusive flygplats) Kvalitetsarbete CQ L CQ Lokala AH (Ansvarshavare) och lokal CQ ska ha en direkt rapporteringsväg till L VL även om de är organisatoriskt placerade på annat sätt. Förhållandena ska vara tydligt beskrivna i förbandets verksamhetsledningssystem. Om lokal ansvarshavare inte är enhetschef (d v s inte direkt underställd L VL), ska rutiner finnas som möjliggör att: • lokal ansvarshavare har möjlighet att anmäla resursbehov, begränsningar och avvikande uppfattning direkt till L VL • lokal ansvarshavare regelbundet och vid behov har möjlighet att delta i L VL beslutande och rådgivande organ (flottiljledningsmöte, motsv), • berörd enhetschef regelbundet och vid behov genomför dialog med lokal ansvarshavare avseende resurser, uppgifter och förbättringsmål, i syfte att möjliggöra för enhetschef att stödja denne att uppnå ställda krav och mål. Ansvariga enligt ovanstående tabell, var och en inom sitt område, bevakar att lokala verksamhetsledande instruktioner hålls aktuella beträffande relationen till central nivå samt att tilldelat ansvar och uppgifter finns beskrivna. Om fel upptäcks anmäls detta i första hand via rapporteringsvägarna på lokal nivå och i andra hand till sin respektive centrala befattningshavare. Inom respektive funktion har lokal ansvarshavare alltid möjligheten att rapportera direkt till respektive ansvarshavare på central nivå utan att rapporteringsvägar inom eget förband/orgenhet berörs. Respektive ansvarshavare ska både acceptera befattningens placering i förbandets organisation och vilken individ som placeras på befattningen. Respektive ansvarshavare samråder, i tillämpliga fall, med VL före det att acceptans meddelas till L VL. 2.2.4.2 – 2.2.4.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 47 2 Ledning 2.2.5 Externa organisationer 2.2.5.1 FMV Relationen mellan myndigheterna FM och FMV regleras i ett samordningsavtal7. I avtalet regleras att FM och FMV ska etablera samverkansinstruktioner inom ramen för den samordning som berör militär luftfart. Upprättad samverkansinstruktionen8 omfattar i dag följande annex: • Koncept för systematisk ändringsverksamhet inom flygområdet • Samverkansformer vid upphandling av underhållsavtal • Samverkansrutiner avseende tekniska publikationer • Samverkansrutin avseende teknisk analysverksamhet • Samverkansrutin avseende FMV luftfartsrelaterade tjänsteleveranser • Samverkansformer avseende flygoperationella publikationer • Samverkansformer vid upphandling av flygteknisk utbildning. I respektive annex framgår vilka ansvarshavare som ska vara delaktiga. 2.3 Ansvars- och uppgiftsfördelning för flygoperatören 2.3.1 Central ledning 2.3.1.1 Verksamhetsledare Verksamhetsledare för flygoperatören är ytterst ansvarig för att planerad verksamhet har rätt resurser. VL ansvarar för att RML krav på flygoperatören kontinuerligt uppfylls. VL ansvarar för att ansvarshavarna ges möjlighet att kunna påverka beslut och underlag som avdelningen levererar till övriga delar av HKV eller OrgE. VL ansvarar för att ansvarshavare samt CQ och C FLYGSÄK har den kunskap och erfarenhet som krävs. VL anmäler direkt till myndighetsledningen om så krävs i ärenden som rör flygoperatören. VL ansvarar för att verksamhetspåverkare ges nödvändig utbildning i LML. 7. 8. 48 SAMO 2015 HKV 03 200:55329 Särskild samverkansinstruktion mellan FM och FMV avseende materiel- och utbildningsfrågor inom militär luftfart (SAMU-F). LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.2.5.1 – 2.3.1.1 2 Ledning VL ansvarar vidare för att: • Organisationen är lämpligt dimensionerad, bemannad och kompetensförsörjd. • Kvalitetsledningssystemet är implementerat, vidmakthålls och utvecklas. • Ett fungerande flygsäkerhetsprogram är etablerat. • Fastställa de långsiktiga flygsäkerhetsmålen. • Fastställa Flygsäkerhetsplanen • Fastställa övergripande riskreducerande åtgärder • LML uppfyller tillämpliga krav och i övrigt är anpassad till FM behov 2.3.1.1.1 Möten Leder: • Flygsäkerhetsrådet • Möte med lokala verksamhetsledare • Krisgruppsmöte Deltar i: • Flygoperatörens ledningsmöte • Ledningsutvärderingsmöte 2.3.1.2 Allmänt för ansvarshavare och kvalitetschef Respektive ansvarshavare och kvalitetschefen rapporterar direkt till VL. Samtliga ansvarshavare och kvalitetschefen ansvarar inom respektive funktion för att: • Inrikta och kvalitetssäkra flygsäkerhetsarbetet. • Fastställa nedbrutna flygsäkerhetsmål • Godkänna Flygsäkerhetsplanen • En väl fungerande ledningsstruktur är implementerad och arbetsmetoder är etablerade • Stödja VL i arbetet med Kvalitetsledningssystemet • Följa upp att lokala verksamhetsledande instruktioner, efterlever kraven, vilket bland annat verifieras genom kvalitetssäkringsprogrammet. • Sammanhålla organisations-, utbildnings- och bemanningsfrågor inom ramen för kravuppfyllnad enligt RML • Underteckna korrespondens till FSI i ärenden enbart rörande eget ansvarsområde Samtliga ansvarshavare och kvalitetschefen har inom respektive funktion vidare ansvar för att följande uppgifter genomförs: • Genomföra rapportering, avvikelsehantering samt korrigerande åtgärder i enlighet med fastställda direktiv • Utreda och utvärdera flygsäkerhetshändelser • Genomföra kvalitets- och verksamhetsutveckling 2.3.1.1 – 2.3.1.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 49 2 Ledning • Förse, för förvaring, CQ med ingångna avtal med underleverantör av tjänster eller produkter • Tillse att utförda leveranser från underleverantörer möter flygoperatörens krav i fråga om flygsäkerhetspåverkan • Hålla FSI orienterad om i verksamheten införda restriktioner av flygsäkerhetskaraktär • Direktanmäla allvarliga tillbud och haverier till FSI • Bistå FSI vid utveckling av RML 2.3.1.3 Kvalitetschef Kvalitetschefen (CQ) är ledningens representant. CQ ansvarar för att: • implementera vidmakthålla och utveckla flygoperatörens kvalitetsledningssystem • korsreferenslistan mellan LML och RML uppdateras • förvarar befattningsbeskrivningar för all personal på central nivå inom flygoperatören • behörighetsregister är upprättade och aktuella i enlighet med bestämmelser i flygoperatörens instruktioner och reglementen • sammanställa status rörande beslutade förbättringsåtgärder • ett kvalitetssäkringsprogram är etablerat och fungerande • utbildning och information rörande flygoperatörens kvalitetsledningssystem genomförs • gällande underleverantörsavtal finns inom de områden som erfordras, att dessa är relevanta och gällande. • kvalitetssäkra underleverantörer i de fall dessa inte innehar av FSI utfärdad relevant auktorisation • upprätta förteckning över gällande processer och rutiner • funktionsleder CT-stab avseende kvalitet. 2.3.1.3.1 Möten Leder: • Flygoperatörens ledningsmöte • Avstämningsmöte med FLYGI • Funktionsmöte • Ledningsutvärderingsmöte Deltar i: • Möte med lokala verksamhetsledare 50 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.3.1.2 – 2.3.1.3.1 2 Ledning 2.3.1.4 Flygchef Flygchefen (CF) ansvarar för att: • flygtjänsten bedrivs på ett sådant sätt att kraven i RML-V-2 uppfylls. Beskrivs i FOM. • i samråd med L VL tillsätta Lokala Flygchefer och divisionschefer • samordna och utveckla samarbete med flygmedicinsk kompetens på övergripande nivå CF stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten totalt sett ska vara i balans. CF svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete. CF beslutar om operationella ordrar. CF fastställer FOM. 2.3.1.4.1 Möten Leder: • Funktionsmöte Deltar i: • Avdelningsmöte • Flygoperatörens ledningsmöte • Ledningsutvärderingsmöte • Möte med lokala verksamhetsledare • Möte med övriga verksamhetsutövare 2.3.1.5 Teknisk Chef Teknisk chef (CT) ansvarar för att arbetet med fortsatt luftvärdighet bedrivs på ett sådant sätt att kraven i RML-V-6D uppfylls. Beskrivs i RFL. Fortsatt luftvärdighet innebär: • tillsyn före flygning fullgörs (klargöring), • underhållet genomförs i enlighet med det godkända underhållsprogrammet av en auktoriserad underhållsutförare, • all drifts- och nödutrustning installeras enligt godkända underlag och är funktionsduglig, • luftfartygets luftvärdighetsbevis är giltigt eller beträffande UAV-system, att systemvärdighetsbeviset är giltigt, • rapportera till FLYGI alla förhållanden som kan utgöra en allvarlig fara för flygsäkerheten. Detaljerat finns detta beskrivet i RFL. CT stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten CT svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete.CT beslutar om operationella ordrar inom egen funktion. CT fastställer RFL. 2.3.1.4 – 2.3.1.5 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 51 2 Ledning 2.3.1.5.1 Möten Leder: • Flygsäkerhetsrapport (6 ggr/år) • Ansvarshavarmöte fortsatt luftvärdighet (2 gånger per år) • Funktionsmöte Teknisk tjänst Flygvapnet (2 gång per år) Deltar i: • Avdelningsrapport • Flygoperatörens ledningsmöte • Ledningsutvärderingsmöte • Möte med lokala verksamhetsledare 2.3.1.6 Flygunderhållschef Flygunderhållschefen (CFU) ansvarar för att flygunderhållstjänsten bedrivs på ett sådant sätt att kraven i RML-V-6A uppfylls genom att: • tillse att lämpliga lokaler och anläggningar finns för underhåll, • erforderliga personalresurser finns, med rätt kompetens, • erforderlig utrustning, verktyg och material finns, • tillämplig och aktuell underhållsdata finns, • att utförts underhållsarbete dokumenteras (underhållsintyg), • rapportera händelser, • ha en kvalitets- och säkerhetspolicy. Detaljerat beskrivs detta i RFU. C FU stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten totalt sett ska vara i balans. C FU svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete. C FU beslutar om operationella ordrar inom egen funktion. C FU fastställer RFU. 2.3.1.6.1 Möten Leder: • Ansvarshavarmöte flygunderhållstjänst (2 gånger per år) • Funktionsmöte Teknisk tjänst Flygvapnet (2 gång per år) • C FU seminarium (1 gånger per år) Deltar i: • Flygsäkerhetsrapport (6 ggr/år) • Avdelningsrapport • Flygoperatörens ledningsmöte • Ledningsutvärderingsmöte • Möte med lokala verksamhetsledare 52 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.3.1.5.1 – 2.3.1.6.1 2 Ledning • Kompanichefsmöte • Möte med övriga verksamhetsutövare 2.3.1.7 Strilchef Strilchefen (CS) ansvarar för att: • striltjänsten bedrivs enligt gällande bestämmelser, samt att dessa står i överensstämmelse med RML • innehållet i SOM är korrekt och heltäckande och samordnad med övrig dokumentation som auktorisationen grundar sig på CS stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten totalt sett ska vara i balans. CS svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete. CS beslutar om operationella ordrar inom egen funktion. CS kvalitetssäkrar att förekommande strilutbildningar utformas inom ramen för kravuppfyllnad enligt RML genom att ge sin acceptans till respektive utbildning. CS fastställer SOM. 2.3.1.7.1 Möten Leder: • FA-Stri • Strilsamordning • HKV-samordning Deltar i: • Avdelningsmöte • Flygoperatörens ledningsmöte • Ledningsutvärderingsmöte • Möte med övriga verksamhetsutövare 2.3.1.8 Sambands- och informationssystemchef C SIS ansvarar för att: • SIS-tjänsten bedrivs enligt gällande bestämmelser, samt att dessa står i överensstämmelse med RML • innehållet i COM täcker såväl kraven i RML som gällande operationella procedurer samt i övrigt är samordnad med övrig dokumentation som auktorisationen grundar sig på • besluta om operationella begränsningar, korrigerande och preventiva åtgärder för SIS-tjänsten inom FM, samt att distribuera dessa beslut • genomföra avvägda åtgärder för strilpersonal i avsikt att bibehålla inom alternativt återföra enskilda individer till medicinskt godkänd status 2.3.1.6.1 – 2.3.1.8 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 53 2 Ledning C SIS stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten totalt sett ska vara i balans. C SIS svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete. C SIS beslutar om operationella ordrar inom egen funktion. C SIS fastställer COM. 2.3.1.8.1 Möten Leder: • Funktionsmöte Deltar i: • Avdelningsmöte • Flygoperatörens ledningsmöte • Ledningsutvärderingsmöte • Möte med övriga verksamhetsutövare 2.3.1.9 Chef Flygsäkerhet Chefen för Flygsäkerhet lyder i sin funktion direkt under VL men organiseras med sin flygsäkerhetspersonal under sektionschef. C FLYGSÄK ska, som stöd åt VL och ansvarshavarna, övergripande samordna att flygsäkerhetsarbetet bedrivs ändamålsenligt, effektivt och mätbart. C FLYGSÄK har ansvar för att: • flygsäkerhetsplanen upprätthålls och förbättras i enlighet med VL direktiv • hålla VL och ansvarshavarna informerade om utvecklingen inom flygsäkerhetsområdet samt föreslå korrigerande åtgärder • hålla VL och ansvarshavarna informerade om uppfyllnad av flygsäkerhetsmålen • funktionsstyra lokal FSO • upprätta och distribuera anpassad flygsäkerhetsinformation 2.3.1.9.1 Möten Leder: • Flygsäkerhetsmöten Deltar i: • Flygoperatörens ledningsmöte • Ledningsutvärderingsmöte • Möte med Lokala verksamhetsledare • Möte med övriga verksamhetsutövare 54 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.3.1.8 – 2.3.1.9.1 2 Ledning 2.3.2 C CT-stab C CT-stab stöder CT när det gäller ledning fortsatta luftvärdighet. Denna stabsfunktion ska bland annat övervaka att det finns resurser för att säkerställa luftfartygens fortsatta luftvärdighet samt funktionalitet avseende flygsäkerhetspåverkande markmaterielen. C CT-stab ansvar och uppgifter framgår av RFL. 2.3.3 Lokal ledning 2.3.3.1 Lokal verksamhetsledare (L VL) Utpekade L VL inom flygoperatören lyder under VL i frågor som rör den militära luftfarten. L VL ansvarar för att: • åtgärda eventuell resursobalans. Om detta inte är möjligt anmäla obalansen till VL med åtgärdsförslag. Respektive lokal ansvarshavare stödjer L VL i detta arbete • lokala ansvarshavare, inom förbandet är tillsatta • lokala ansvarshavare är placerade inom förbandsorganisationen på ett sådant sätt att ansvar och befogenheter kan utövas fullt ut, samt att rätten att begränsa eller tillfälligt stoppa verksamheten då fastställda krav inte kan anses uppfyllda är beskriven • berörda L VL svarar för att befattningar inom ledning fortsatt luftvärdighet är tillsatta. Befattningar organiserade inom CT-Stab ansvarar C F 7 för att de är tillsatta. • FSO får de befogenheter som erfordras för att kunna fullgöra sina uppgifter • förbandets kvalitetschef kan verka gentemot CQ på PROD FLYG • lokala ansvarshavare är tydligt identifierbara i förbandsorganisation • lokala ansvarshavare har tillräckliga befogenheter sig tilldelade • personal inom förbandet har en efter verksamheten avpassad kompetensnivå vad avser militär luftfart, samt att utbildnings- och rekryteringsplaner föreligger för att kontinuerligt säkra kompetenserna • formulera lokala flygsäkerhetsmål • avvikelser rapporteras i enlighet med bestämmelser i LML och andra instruktioner och reglementen • tillse att revisorskompetens och resurser finns för genomförande av revisioner enligt FM Flygoperatörs revisionsplan. 2.3.3.2 Lokal flygchef Flygchefens (CF) lokala ansvarshavare benämns Lokal Flygchef (L CF). L CF ansvar och uppgifter regleras i FOM. 2.3.2 – 2.3.3.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 55 2 Ledning Uppgifter ur FOM som särskilt belyses är: • Att ansvara för att uppkomna brister som orsakar obalans mellan resurser och uppgifter i flygsäkerhetsavseende åtgärdas och rapporteras till L VL • Kontrollera uppfyllnad av angiven kravnivå hos den flygande personalen, och underrätta CF vid avvikelser. • Hålla en regelbunden och nära kontakt med CF. 2.3.3.3 Lokal chef flygunderhållstjänst Flygunderhållschefens lokala ansvarshavare för flygunderhållstjänsten benämns Lokal chef Flygunderhållstjänst L C FU. L FU har ansvaret för den delmängd av flygoperatörens totala flygunderhållstjänst som genomförs vid förbandet (motsv.) och arbetar inom ramen för det gemensamma tillståndet, d v s utgör inte en fristående verkstadsresurs. L FU ansvar och uppgifter är reglerade i RFU. Uppgifter av särskild vikt är: • Leda och följa upp all flygunderhållstjänsten vid förbandet och därvid ansvara för att balans råder mellan uppgifter och resurser. Brister som inte kan åtgärdas inom eget mandat ska rapporteras till L VL. • I samråd med L VL skapa förutsättningar en väl fungerande ledning av flygunderhållstjänsten. • Kontrollera uppfyllnad av kompetensnivå och behörighet för personal i flygunderhållstjänst och flygunderhållsledning uppfyller angiven kravnivå. L C FU ska som stöd för sitt arbete inom kvalitet och flygsäkerhet ha en L QI FU samt en FSO-M. L C FU har normalt ej delegation vad gäller luftvärdighetsbeslut. L C FU ska med stöd av flygsäkerhetsplanen utforma och driva ett flygsäkerhetsprogram inom eget ansvarsområde, på lokal nivå. L C FU ansvarar för att korrigerande åtgärder vidtas och anmälan görs avseende avvikelser inom eget verksamhetsområde. L C FU utgör kontaktyta och ger stöd till L VL i alla frågor som rör teknisk tjänst inom flygmaterielområdet. Om ärenden som berör fortsatt luftvärdighet skulle bli aktuella ska C FU förmedla dessa vidare till TCM. L C FU ska hålla en regelbunden kontakt med C FU. 2.3.3.4 Lokal Strilchef Lokal Strilchef (L CS) är CS lokale utövare av ansvar och befogenheter. 56 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.3.3.2 – 2.3.3.4 2 Ledning L CS ansvarar under CS för: • att striltjänsten bedrivs enligt de regler och anvisningar som auktorisationen grundar sig på. Bestämmelser för striltjänst återfinns i SOM. • ledning, samordning och uppföljning av all striltjänst inom strilbataljonen. • att säkerställa att lokala verksamhetsledande instruktioner gentemot centrala är samordnade och efterlevs. • Säkra att uppkomna brister som orsakar obalans mellan resurser och uppgifter i flygsäkerhetsavseende rapporteras och åtgärdas. • att detekterade avvikelser rapporteras i enlighet med gällande bestämmelser • att följa upp/kontrollera striltjänstordersatt personal avseende uppfyllnad av kravnivå, behörighet, kompetens, utbildningsbehov etc, samt redovisa sammanställning över aktuellt läge för CS 2ggr/år samt till FSI vid inspektion. • att efter samråd med CS inom eget ansvarområde utforma och driva ett flygsäkerhetsprogram på lokal nivå samt att korrigerande åtgärder föreslås CS alternativt vidtas vid akut detekterade avvikelser. • att trenduppföljning avseende flygsäkerhet genomförs inom bataljonen. • att förändringar i SOM och/eller andra tillfälliga operationella order är kända vid verksamhetsställena/av verksamhetsutövarna. • att utarbeta förbättringsmål och handlingsplaner för ständiga förbättringar inom de flygsäkerhetspåverkande delarna av striltjänsten, och därmed förbättra SOM • att stödja operatörens kvalitetsfunktion vid interna revisioner vid strilbataljonens verksamhetsställen. 2.3.3.5 Lokal Sambands- och informationssystemtjänstchef Sambands- och informationssystemtjänstchefens (CSIS) lokala utövare av ansvar och befogenheter benämns Lokal Sambands- och informationssystemchef (L CSIS). L CSIS ansvarar under CSIS för: • Ledning och uppföljning av SIS-tjänsten inom tilldelat ansvarsområde • Att all SIS-tjänst inom tilldelat ansvarsområde bedrivs enligt de regler och anvisningar som auktorisationen grundar sig på. Bestämmelser för SIS-tjänsten återfinns i COM • Att detekterade avvikelser rapporteras i enlighet med gällande bestämmelser • Drift av ett haveriförebyggande flygsäkerhetsprogram på lokal nivå samt att korrigerande åtgärder vidtas vid detekterade avvikelser • Framtagande av åtgärdsplan efter haveri • Säkra att uppkomna brister som orsakar obalans mellan resurser och uppgifter i flygsäkerhetsavseende rapporteras och åtgärdas. 2.3.3.4 – 2.3.3.5 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 57 2 Ledning L CSIS ska beträffande SIS-tjänsten säkerställa en väl funderande ledningsstruktur och arbetsmetod på förbandsnivå. L CSIS har, inom angivet ansvarsområde, följande uppgifter: • Kontrollera uppfyllnad av angiven kravnivå hos SIS personal, och underrätta CSIS vid detekterade avvikelser • Utse tjänsteförrättande L CSIS för de tillfällen ordinarie L CSIS inte är tillgänglig i den omfattning som krävs • Hålla en regelbunden och nära kontakt med CSIS 2.3.3.6 Flygsäkerhetsofficerare Chefen för Flygsäkerhet (C FLYGSÄK) representeras på lokal nivå av FSO (FSO Flyg, FSO Mark, FSO Stril, FSO SIS samt FSO Flygplats). C FLYGSÄK funktionsstyr FSO arbete i samverkan med central ansvarshavare och lokal ansvarshavare. FSO ska vara placerad i direkt anslutning till verksamheten, samt delta i planering och genomförande av densamma. Under C FLYGSÄK har FSO följande uppgifter: • följa upp flygsäkerheten inom respektive organisationsenhet • följa upp att avvikelser rapporteras i enlighet med gällande bestämmelser • identifiera flygsäkerhetspåverkande trender inom verksamheten • genomföra utredningar av flygsäkerhetspåverkande händelser • att regelbundet för C FLYGSÄK redovisa lokalt flygsäkerhetsläge samt aktuella flygsäkerhetsrelaterade händelser och trender i verksamheten 2.3.3.7 Lokal kvalitetschef Kvalitetschefens (CQ) lokala representant är förbandets kvalitetschef (L CQ). CQ funktionsstyr, i flygsäkerhetsrelaterade frågor, L CQ. L CQ har som huvuduppgift att bedriva kvalitetsarbete inom ramen för förbandets totala verksamhet. L CQ ska därvid svara för att: • flygoperatörens bestämmelser omhändertas i lokala verksamhetsledande dokument • förbandet görs tillgängliga för revisioner och tillsyn i enlighet med fastställd revisionsplan • planera revisioner • i dentifiera resursbehov för genomförande av revisioner utifrån FM Flygoperatörs revisionsplan • i dentifiera utbildningsbehov för genomförandet av revisioner utifrån FM Flygoperatörs revisionsplan. 58 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2.3.3.5 – 2.3.3.7 2 Ledning 2.4 Delegering Uppgifter får delegeras i enlighet med VL och respektive ansvarshavares bedömande. Externt9 beskrivna ansvar får endast delegeras till person som av FSI godkänts att få sådan delegering. Denna delegering ska dokumenteras. Vid ordinarie befattningshavares bortovaro mer än en månad ska alltid en tjänsteförrättande med fullt ansvar utses. Det är ordinaries ansvar att tillse att sådan tjänsteförrättande utses och att FSI godkännande av vederbörande erhålls före utövande av ansvar. Vid brådskande ärenden får VL besluta om delegering till tjänsteförrättande, och ska snarast möjligt underrätta FSI för godkännande i efterhand. Beslutet ska dokumenteras. VL och relevanta ansvarshavare ska vara nåbara då verksamhet pågår. Ifall detta inte är möjligt ska hänvisning till tjänsteförrättande ske. Tjänsteförrättande handlar på ordinaries ansvar, och ska erhålla nödvändiga instruktioner samt de begränsningar i befogenheter som erfordras i samband med överlämning. Vid längre bortovaro ska tjänsteförrättande alltid utses och göras känd för berörda delar av organisationen. 9. 2.4 – 2.4 RML, FM ArbO, HKV ArbO, PROD ArbO. LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 59 3 Kvalitet 3.1 Syfte, mål och policy 3.1.1 Syfte Syftet med kvalitetsfunktionen är både att kvalitetssäkra verksamheten beskriven i flygoperatörens instruktioner och att bidra till generell kvalitetsoch verksamhetsutveckling inom flygoperatören. Detta bland annat genom systematiska metoder inom övervakning, revision, inspektion och genomförande av utbildning samt återkoppling till verksamhetsledaren och utpekade ansvarshavare. Ett fungerande kvalitetsledningssystem bygger på att beskrivningen av arbetsmetoder, ledningsfunktioner, avvikelsehantering, utvärdering samt förbättringsprocesser är väl känd bland alla befattningshavare inom flygoperatören samt för definierade verksamhetspåverkare inom övriga FM. Vid de tillfällen som beskrivningen inte är tillräckligt klar ska vägledning sökas i första hand hos arbetsledningen, som i sin tur hanterar ärendet i enlighet med gällande bestämmelser. Dock är det varje befattningshavares befogenhet och skyldighet att då behov föreligger rapportera ifall bestämmelser är olämpligt utformade eller ifall arbetet inte bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser. 3.1.2 Mål Den övergripande målsättningen med kvalitetsledningssystemet är att det ska beskriva hur och vad vi gör. Detta uppnås främst genom att: • På ett förståeligt sätt beskriva, dokumentera, hur arbetet bedrivs • Säkra att etablerade processer, procedurer och rutiner följs • Kontinuerliga förbättringar 3.1.3 Kvalitetspolicy All militär luftfart ska genomföras enligt gällande kravbild och erfarenheter, den ska planeras, dokumenteras, övervakas, utvärderas och vid behov korrigeras, som ett led i det ständiga förbättringsarbetet. Personalen uppmuntras till öppenhet och ärlighet samt att rapportera avvikelser från önskad flygsäkerhetsnivå och instruktioner. Tydliga och mätbara målsättningar ska finnas etablerade för flygsäkerhetsarbetet, vilka kontinuerligt ska följas upp och förbättras. 3.1.1 – 3.1.3 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 61 3 Kvalitet 3.2 Kvalitetssystemets komponenter Operatörens kvalitetsledningssystem omfattar följande komponenter: • Operatörens organisation • Dokumenterade rutiner och procedurer • Flygsäkerhetsplanen • Konfigurationsledning och dokumentstyrning • Dokumentation • Resurskontroll • Kvalitetssäkringsprogram • Utbildning • Ständiga förbättringar, erfarenhetsimplementering • Återmatning till VL I detta kapitel beskrivs följande av ovanstående komponenter mer detaljerat: • Rutiner och procedurer inom kvalitetsfunktionen • Kvalitetssäkringsprogram – Internrevision – Kvalitetsinspektioner – Kvalitetssäkring av underleverantörer • Utbildning av befattningshavare inom kvalitetsfunktionen 3.3 Ledning av kvalitetsarbete 3.3.1 Inriktning av kvalitetsarbete Följande befattningshavare utövar ansvar och fullgör uppgifter inom kvalitetsledningssystemet: • VL ansvarar för helheten och att kvalitetsledningssystemet generellt möter uppställda krav. • CQ ser till att kvalitetsledningssystemet är lämpligt utformat och fungerar på avsett sätt, samt att förbättringsåtgärder genomförs och utvärderas i enlighet med VL och ansvarshavares beslut. • Respektive ansvarshavare, var och en inom sin funktion, ansvarar för att kvalitetsledningssystemet möter de detaljerade kraven samt att det utvecklas på ett adekvat sätt. 62 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 3.2 – 3.3.1 3 Kvalitet • CQ identifierar behov av resurser för att upprätthålla och förbättra kvalitetsledningssystemet i enlighet med VL direktiv. VL ser till att nödvändiga resurser finns tillgängliga. • C FLYGSÄK i samverkan med ansvarshavarna ser till att det haveriförebyggande flygsäkerhetsprogrammet upprätthålls och förbättras i enlighet med VL direktiv. 3.3.2 Kvalitetsledning, organisation Kvalitetsfunktionen inom operatören består av den centrala kvalitetsfunktionen samt kvalitetsfunktionerna på respektive förband. De senare styrs funktionellt i frågor som rör kvalitetsarbetet inom flygsäkerhetsområdet av CQ. Kvalitetsledningen sker i två dimensioner: • Stöd för kvalitetsutvecklingen inom operatören. • Uppföljning av att kvalitetsledningssystemet och kvalitetsarbetet möter uppställda krav. Den principiella bilden över operatörens kvalitetsorganisations se Bild 3:1 (sida 64). Den integrerade kvalitetsfunktionen inom operatören, bestående av CTstabs kvalitetssektion, L CQ samt QI FU funktionsleds av CQ (markerat med streckad linje i Bild 3:1 (sida 64)). Kvalitetsfunktionen finns representerad vid alla verksamheter inom operatören. Vid respektive verksamhetsställe/organisation finns utpekade och namngivna kvalitetsfunktionsmedarbetare. Dessa medarbetare kan vara fast knutna till respektive kvalitetsfunktion, men kan också tillhöra annan organisationsenhet. Uppdelningen grundar sig på följande princip: • Befattningshavare som är fast knutna till kvalitetsfunktionen har till huvuduppgift att handlägga och leda det övergripande arbetet med kvalitetsutveckling, planering av kvalitetssäkringsaktiviteter, rapportering och uppföljning. • Medarbetare som bistår kvalitetsfunktionen då det gäller exempelvis revisioner och inspektioner. 3.3.1 – 3.3.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 63 3 Kvalitet Bild 3:1 FM Flygoperatörens kvalitetsorganisation. 3.3.2.1 Roller i kvalitetsfunktionen De resurser som tas i anspråk för kvalitetsfunktionen är: • Funktionsansvarig • Kvalitetsingenjörer • Lokala kvalitetschefer • Revisionsledare • Revisorer • Övervakare och monitorerare Dessa resurser och krav på kompetens beskrivs nedan. 64 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 3.3.2 – 3.3.2.1 3 Kvalitet Befattning/Roll Beskrivning Kompetenskrav Kvalitetschef (CQ) Funktionsansvarig Högskoleutbildning eller militär stabsutbildning. Ansvarig för och leder kvalitetsfunktionen inom FM Flygoperatörens ansvarsområde Förståelse för nyttan med verksamhetsledningssystem/kvalitetsledningssystem. Rapporterar till VL och FSI Kvalitetsutbildning Kunskap om RML Övergripande förstå organisation och hur FM styrs. Insikt och förståelse för alla funktioner inom militär luftfart. Kunna nyttja FM stödsystem Revisionsledare Grundläggande juridisk utbildning Kvalitetsingenjör/funktion (QI) Funktionsleds av CQ/AH. Ger stöd till CQ/AH. Rapporterar till CQ/AH. Se respektive instruktion. Samverkar direkt med L QI Fu Lokal kvalitetschef L CQ Funktionsleds av CQ. Stödjer CQ och rapporterar till CQ Grundläggande kvalitetsutbildning Eftergymnasial utbildning eller stabsutbildning. Förståelse för nyttan med verksamhetsledningssystem/kvalitetsledningssystem. Kunskap om RML Insikt i och förståelse för alla funktioner inom militär luftfart. Kunna nyttja FM stödsystem Revisionsledare Revisionsledare Funktionsleds av CQ, enligt Bilaga B 5.1.1 Planering och genomförande av revision. Rapporterar till CQ. Revisor Samma som revisor och skall dessutom ha genomgått revisionsledarutbildning alternativt gått vid sidan om som revisionsledare och bedöms lämplig av CQ och den coachande revisionsledaren. Vara oberoende av det reviderade områ- Genomgått revisorsutbildning (inneha kunskap endet ligt SS-EN ISO 19 011/ -10011-2/ -14 012, eller motsvarande krav) Genomföra minst 1 revision/år. Bedömt lämplig. Insikt, förståelse och kunskap om FM Flygoperatör. Inneha teoretisk och praktisk kunskap av aktuellt funktionsområde inom FM Flygoperatör. Ska ha genomfört en revision som biträdande revisor och bedömas som lämplig av RL. För funktionsvisa krav se respektive instruktion. För krav avseende revisor från annan org. (tjänsteleveranser) se krav i respektive instruktion. 3.3.3 Arbetsuppgifter Arbetet inom kvalitetsfunktionen samordnas av CQ. Arbetsuppgifternas fördelning beskrivs huvudsakligen i LML och delvis i andra instruktioner. 3.3.2.1 – 3.3.3 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 65 3 Kvalitet Arbetsuppgifter för kvalitetsfunktionen inom operatörens ansvarsområde: • Funktionsledning, styrning och samverkan avseende kvalitet. • Aktivt delta vid verksamhetens genomförande och därigenom säkra att arbetet genomförs enligt fastställda rutiner. • Revision inom operatörens ansvarsområde, d v s uppföljning av att gällande instruktioner är lämpligt utformade och följs inom ledning och funktionsområden och därigenom övervaka att operatörens verksamhet uppfyller fastställd policy och gällande myndighetskrav. • Genomföra revision av leverantörer och underleverantörer enligt skrivna avtal. • Utarbeta förslag och lösningar på avvikelser efter revision, i samverkan med berörda linjechefer. • Löpande genomföra uppföljning, beslut och tilldelning av operatörens behörighetsbevis samt förande av register. • Löpande bevaka och följa upp certifikat. • Verka för att operatörens kvalitetsledningssystem kontinuerligt utvecklas och anpassas. • Bevaka att RML uppfylls. • Löpande vidmakthålla, utveckla och stödja AH dokumentation i respektive instruktion. • Bevaka att VL och AH utbildar i förändringar innan driftsättning av nya eller förändrade bestämmelser eller procedurer i operatörens instruktioner. • Tillse att VL och ansvarshavare rapporterar till FSI om operatörens tillståndspliktiga verksamhet ej uppfyller krav eller har behov om avsteg inom aktuell auktorisation. • Leda arbetet med att ta fram underlag vid förändring av verksamhetstillstånd (militärt luftfartsdokument med tillhörande kapabilitetslista/ godkänt arbetsområde). • Löpande och systematisk övervaka att avvikelser hanteras i enligt med gällande bestämmelser. • Följa upp, initiera förebyggande, korrigerande och förbättrande åtgärder. • Löpande delta vid och genomföra utbildning i instruktionernas innehåll samt förmedla nyheter avseende kvalitetsfrågor och kvalitetsfunktionsrutiner. • Bevaka att kvalitetsstyrningsdokument för samtliga av FSI tillståndsreglerade områden finns. • Utveckling av kvalitetsfunktionens arbete. • Bistå i verksamhetsutveckling. • Förbereda och följa upp beslut efter ledningens utvärderingsmöte. • Sammanställa kvalitetsbrister internt och externt samt vid behov bistå i arbetet att förmedla dessa till berörda parter. • Övriga uppgifter, t ex att medverka i övrigt flygsäkerhetsarbete, riskhantering och riskanalyser. 66 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 3.3.3 – 3.3.3 3 Kvalitet 3.3.4 Kvalitetssäkringsprogram 3.3.4.1 Monitorering Kvalitetsledningssystemets effektivitet ska kontinuerligt följas upp vad gäller att säkra efterlevnad av bestämmelser och utförande av arbetsuppgifter inom luftfartsområdet, s.k. monitorering. Monitoreringen består av följande delar: • Dialog med alla delar av organisationen med avsikt att tidigt detektera flygsäkerhetshotande tendenser eller trender, samt att verifiera efterlevnad av centrala och lokala flygsäkerhetsrelaterade bestämmelser. • Värdering av inkomna avvikelserapporter. • Värdering av att rekommenderade åtgärder är ändamålsenliga. • Värdering av att genomförda åtgärder leder till önskat resultat. 3.3.5 Revision 3.3.5.1 Internrevisioner 3.3.5.1.1 Allmänt En internrevision är ledningens verktyg att granska verksamheten. Syftet med internrevisioner är att verifiera att kvalitetspåverkande aktiviteter och deras resultat överensstämmer med gällande beskrivningar av godkända arbetssätt samt för att generellt avgöra huruvida kvalitetsledningssystemet fungerar på avsett sätt. Regelbundna internrevisioner ska genomföras. Internrevision genomförs vid följande tillfällen: • I samband med avsikt att inträda i det militära luftfartssystemet eller vid förändring av omfattning, syftar till att kvalitetssäkra underlaget inför tillträdeskontroll av FSI. • Löpande, med avsikt att ge VL underlag för bedömning av kvalitetsledningssystemets funktion inom hela eller delar av operatörens ansvarsområde, och ska därför täcka representativa delar av verksamheten. Den löpande revisionen genomförs i enlighet med en plan som upprättas årligen genom CQ försorg och fastställs av VL. Strävan ska vara att revisionen genomförs av personal som normalt inte tjänstgör vid reviderad enhet/produktionslina. Vid revision av kvalitetsfunktionen används medarbetare som inte är verksam inom den del av kvalitetsfunktionen som revideras. Kritiska procedurer omfattas av den löpande revisionen och ska normalt revideras minst årligen. Revisioner planeras och genomförs i enlighet med rutinbeskrivningar i Bilaga B 5.1.1 Planering och genomförande av revision. 3.3.4.1 – 3.3.5.1.1 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 67 3 Kvalitet 3.3.5.2 Riktad revision Vid inträffade händelser, där kvalitetsledningssystemet misstänks vara behäftat med brister eller ofullkomligheter genomförs en riktad revision, vilket är en form av revision, fast inom ett avgränsat område och är inte inplanerad i revisionsplanen. Resultatet dokumenteras och handläggs i enlighet med revisionsrapporter. VL kan, ifall det är lämpligt, besluta om förenklad dokumentation och handläggning. 3.3.5.3 Kvalitetssäkring av leverantörer och underleverantörer Leverantörer och underleverantörer ska kvalitetssäkras på ett av följande sätt: • Inneha auktorisation, utfärdad av FLYGI eller annan av FLYGI accepterad luftfartsmyndighet, inom de områden där leveranser av tjänster eller förnödenheter sker och som omfattas av operatörens ansvar • Saknar FSI auktorisation/acceptans, varvid kvalitetssäkring från flygoperatörens sida ska ske. I båda fallen ska genomgång av skriftligt avtal för leveranserna ske. Genomgången ska kontrollera att avtalen innehåller minst följande: • Omfattningen av leveranserna • Kvalitetskrav på leveranserna • Procedurer för att säkra kvaliteten på leveranserna • Acceptans av operatörens rätt att revidera berörd del av verksamheten • Förbindelse att följa operatörens rapporteringsrutiner då det gäller flygsäkerhetsmässig avvikelserapportering CQ ser till att gällande underleverantörsavtal finns inom de områden som erfordras, samt att dessa är relevanta och gällande. Vidare ser CQ till att underleverantör kvalitetssäkras för att säkra att mottagna produkter/tjänster möter flygoperatörens krav. Ansvarshavare, inom vilkens ansvarsområde underleverantörstjänster erhålles, ser till att utförda leveranser möter flygoperatörens krav, genom t ex stickprovskontroller av levererad produkt. Skulle så inte vara fallet, ska omedelbart anmälan ske till VL, och vid behov också till FSI, för beslut om åtgärd. Vad gäller kvalitetssäkring inom funktionen fortsatt luftvärdighet är uppgifterna delegerade till kvalitetssektionen inom CT-stab. 3.3.6 Utbildning Flygoperatörens kvalitetsledningssystem ska vara välkänt i berörda delar av organisationen samt i FM ledning. Systematisk utbildning och informa- 68 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 3.3.5.2 – 3.3.6 3 Kvalitet tion ska genomföras regelbundet för att säkra kompetensnivå och förståelse. Följande utbildning genomförs: Utbildningsorsak Innehåll Ny verksamhetsledare, ansvarshavare eller lokal verksamhetsledare Innan befattningen tillIndividanpassad utbildningsplan, täckande flygoperatörens träds kvalitetsledningssystem, RML och praktiskt flygsäkerhetsarbete Vidmakthållandeutbildning av verksamhetsledare, ansvarshavare och lokal verksamhetsledare Genomförda och planerade för- En gång per år ändringar i flygoperatörens kvalitetsledningssystem Ny nyckelpersonal (ansvarsha- Enligt av CQ upprättad utbildvares lokala ansvarshavare, di- ningsplan visionschefer, gränssnittsansvariga inom HKV och externt etc.) Vidmakthållandeutbildning av nyckelpersonal enligt ovan Tidpunkt Innan befattningen tillträds En gång vartannat år i Övergripande om genomförda och planerade förändringar i fly- samband med AH goperatörens kvalitetslednings- funktionsmöten system Utbildningsplan i stort för nya befattningshavare: 1 2 3 Grundläggande regelverksstruktur, bakgrund, aktörer, nuläge, framtiden Struktur, organisation och arbetssätt inom FM Flygoperatör Praktiskt kvalitets- och flygsäkerhetsarbete inom FM Flygoperatör Omfattningen är 3 × 50 minuter. Inom varje paket utarbetas detaljerade planer utifrån målgruppens tidigare bakgrund, erfarenhet och kunskapsnivå. Ny befattningshavare förbereder sig genom att läsa LML och RML V-1C. Utbildning enligt ovan genomförs under ledning av CQ eller av denne utsedd. 3.3.7 Funktionsmöten 3.3.7.1 Kvalitetschefsmöten CQ genomför ett möte per kvartal, där två möten planeras såsom VTC omfattande två timmar och två fysiska möten omfattande två dagar. Deltagare på mötet är L CQ. Innehållet i mötena anpassas utifrån verksamhetens behov men ska under året avhandla: • Genomgång av årets styrande dokument och dess innebörd för kvalitetsarbetet. • Revisionsplanering. 3.3.6 – 3.3.7.1 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 69 3 Kvalitet • Uppföljning och utvärdering av gällande styrdokument och värdering av arbetet. • Utarbetande av kommande års kvalitetsarbete med tillhörande styrdokument. • Utvärdering av året samt identifiering av prioriterade utmaningar kommande år. 3.3.7.2 Kvalitetsmöte inom flygteknisk tjänst Deltagare är kvalitetssektionen inom CT-Stab samt QI FU. nnehållet i mötena samt frekvensen anpassas utifrån verksamhetens behov men ska under året avhandla: • Genomgång av årets styrande dokument och dess innebörd för kvalitetsarbetet. • Revisionsplanering. • Uppföljning och utvärdering av gällande styrdokument avseende kvalitet samt värdering av arbetet. • Utarbetande av kommande års kvalitetsarbete med tillhörande styrdokument. • Utvärdering av året samt identifiering av prioriterade utmaningar kommande år. 70 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 3.3.7.1 – 3.3.7.2 4 Flygsäkerhet 4.1 Vision, ÖB inriktning samt flygsäkerhetspolicy 4.1.1 Vision Flygsäkerhetsarbetet inom Försvarsmakten bedrivs så att risken för olyckor och skador i driften effektivt motverkas. Fastställda flygsäkerhetsmål är relevanta och förstådda samt accepterade av alla berörda. Katastrofrisker är eliminerade. 4.1.2 Överbefälhavarens flygsäkerhetsinriktning FM övergripande arbete för att främja den militära flygsäkerheten är formulerad i Försvarsmaktens Inriktning Flygsäkerhet10. Syftet med inriktningsdokumentet är att vara vägledande för kulturskapande och kulturbevarande åtgärder inom flygsäkerhetsområdet FM luftfartsverksamhet ska ske i överensstämmelse med såväl Luftfartslagens krav och intentioner som egna standarder. FM fäster största vikt vid att all verksamhet inom det militära luftfartssystemet sker säkert och med tydliga ledningsformer. FVC är den av ÖB utsedde företrädaren för militär flygsäkerhet, då som Verksamhetsledare (VL). Verktyget för att beskriva den övervakning och styrning som erfordras för en säker militär luftfartsverksamhet är Ledning av Militär Luftfart (LML). LML definierar organisation och arbetssätt på vilka FSI har godkänt FM som operatör i enlighet med Regler för Militär Luftfart (RML). I sin egenskap av Verksamhetsledare (VL) för flygoperatören är chefen för flygvapenavdelningen direkt underställd myndighetsledningen. Cheferna för övriga organisatoriska enheter ska säkra att utgivna direktiv, uppdrag eller order inte står i strid med Luftfartslagen och dess tillämpningsregler i RML. Detta sker genom att samråd sökes i aktuella ärenden. VL har å FM:s vägnar befogenhet att leda flygsäkerhetsarbetet inom FM samt i relationerna gentemot dels främmande makt, dels övriga i Sverige verkande aktörer inom det militära och civila luftfartssystemet. Bestämmelser och instruktioner utgivna inom ramen för Flygoperatören är bindande för övriga organisatoriska enheter inom FM. 10. Inriktningsdokumentet återfinns på FM Flygoperatörs samarbetsyta emilia. 4.1.1 – 4.1.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 71 4 Flygsäkerhet VL ska säkerställa att all planering samt den ledning vid genomförande som erfordras för en tillräckligt säker luftfart är för verksamhetens art välavvägt finansierad och resursförsedd. 4.1.3 Flygsäkerhetspolicy 4.1.3.1 ÖB flygsäkerhetspolicy Försvarsmaktens uppdrag medför att acceptans för en viss, och vid speciella tillfällen hög, risk kommer att föreligga. Emellertid, måste fokus ligga på flygsäkerheten. Endast på detta sätt kan Försvarsmakten leva upp till krav och förväntningar från uppdragsgivare, samhället i övrigt samt hos egen personal. En hög flygsäkerhet är en förutsättning för ett effektivt lösande av förelagda uppgifter och är bevis på en professionell organisation. All flygverksamhet, vid såväl övning som insats, ska planeras, genomföras, övervakas och utvärderas så att risken för personella eller materiella skador reduceras till en tolerabel nivå men som ändå tillåter att förelagda uppgifter löses. 4.1.3.2 Utveckling av policyn Verksamheten inom den militära luftfarten ska genomföras med syfte att flygförbanden ska kunna uppnå sina mål utan att skador inträffar på personal, materiel, anläggningar eller annan part, grundat på uppfyllande av egna och av RML uttryckta krav. Flygsäkerhetsarbetet ska genomsyra all verksamhet samtidigt som förbandens operativa målsättning är i fokus. Flygsäkerheten påverkas av många komplicerade faktorer. Arbetet ställer därför stora krav på all personal som är verksam inom den militära luftfarten. Såväl chefer som enskilda har ett ansvar för att ledning och förberedelser sker med fullt hänsynstagande till verksamhetens krav, syftande till dess säkra genomförande. Eliminering av haverier och tillbud är en fundamental faktor för upprätthållande av den operativa förmågan. Haverier innebär att resurserna reduceras och att flygstridskrafterna inte till fullo kan utnyttjas för att lösa förelagda uppgifter. Flygsäkerhetsarbetet inom den militära luftfarten med dess komplicerade arbetsmiljö syftar till att förebygga och vid behov utreda felfunktioner. Den enskildes intresse för att rapportera egen felfunktion är avgörande för detta. Villighet är endast möjligt att uppnå när individen känner trygghet i användandet och följderna av rapporten. 72 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.1.2 – 4.1.3.2 4 Flygsäkerhet Följande policy och inriktning utgör utgångspunkt för flygsäkerhetsarbetet: • Haverier kan förebyggas Ett haveri är aldrig en slump eller en ren olyckshändelse. I stället är ett haveri orsaksbundet till människa, maskin och miljöeffekter eller kombinationer av dessa. Därför är flertalet haverier möjliga att förebygga. • Samma gränsvärden gäller för förbandsproduktion och under insatser Detta skapar hög beredskap för insatser. Taktiska och operativa realiteter under insatser kan dock kräva andra gränsvärden. • Flygsäkerhetsnivån påverkar insatsförmågan. En god flygsäkerhet är alltid en förutsättning för att uppnå taktiska och operativa mål med god effekt och uthållighet. Instruktioner, allmänna råd och metoder har tillkommit för att tillgodose säkerheten vid utbildningen. Att väl behärska dessa instruktioner är uttryck för professionalism. • Individuella förutsättningar styr övningarna Den enskilde liksom ansvarig ledningspersonal ska genom öppenhet och ömsesidigt förtroende ständigt anpassa övningarnas karaktär och svårighetsgrad samt anpassa utbildningstakten till aktuella, ofta individuella, förutsättningar. • Öppenhet ska stimuleras Den enskilde ska motiveras att rapportera förhållanden som kan påverka flygsäkerheten och stimuleras till att söka lösningar och förslag till förbättringar. • Mänskliga felfunktioner förebyggs inte med bestraffning Brister och fel som uppkommer i samband med flygtjänst och övriga funktioner inom militär luftfart och som kan hänföras till de mänskliga funktionerna i den komplicerade flygmiljön ska betraktas som felfunktion. Bestraffning är därför inte en metod för att förebygga eller förhindra ett upprepande. Om den enskilde individens inställning till instruktioner m m är felaktig d v s om medvetna brott mot instruktioner eller uppenbar nonchalans föreligger, kan disciplinära påföljder övervägas. Arbetet ska styras av mätbara mål som med hjälp av systemet för avvikelsehanteringar och övrig uppföljning ger underlag för ständiga förbättringar. Systemet fordrar stor öppenhet inom hela organisationen, grundat på den enskilda individens del av ansvaret. Operativa risker och bedömningar av dessa, t ex risk för bekämpning under insats, ingår inte i flygsäkerhetspolicyn för Flygoperatören. 4.1.3.2 – 4.1.3.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 73 4 Flygsäkerhet 4.2 Övergripande flygsäkerhetsarbete 4.2.1 Förutsättningar Luftfartslagen är utformad så att FM i så hög grad som möjligt ska kunna anpassa risknivå och förmåga till de krav som kan komma att ställas under insats, den s k operativa förmågan. Som en avgränsande faktor finns de krav som samhället i övrigt ställer på tillräcklig säkerhet för liv och egendom. Dessa krav är genom Luftfartslagen överlåtna till FM att själva besluta, vilket sker genom RML. Begreppet ”verksamhetssäkerhet” är centralt vad gäller FM metodik att hantera risker. Produktionschefen ansvarar för samordning av arbetsmiljöoch verksamhetssäkerhetsarbetet inom FM. Verksamhetssäkerhetsarbetet genomförs i enlighet med gällande definition: ”Inom Försvarsmakten ska arbetsmiljö- och verksamhetssäkerhetsarbete avse Försvarsmaktens förmåga att hantera risker vid all verksamhet så att författningsenliga krav på arbetsmiljö och säkerhet för Försvarsmaktens personal samt kraven på säkerhet för tredje man, yttre miljö och egendom uppfylls. Verksamhetssäkerheten indelas i militär marksäkerhet, militär sjösäkerhet och militär flygsäkerhet. Verksamhetssäkerheten ska, mot bakgrund av Försvarsmaktens uppgifter, bl.a. att kunna genomföra väpnad strid, motverka risken för olyckor och skador på personer, materiel eller miljö”. Flygsäkerhetsarbetet är således endast en del av verksamhetssäkerhetsarbetet. På grund av denna definition ställs höga krav på att flygsäkerhetsarbetet inte lever ett isolerat liv, utan ständigt säkras att vara integrerat i övrigt arbete inom FM. Den organisatoriska enheten PROD FLYG innehåller flygsäkerhetsledningen som består av de befattningshavare som övergripande leder flygsäkerhetsarbetet, med ansvar att uppfylla RML krav. Flygsäkerheten ska främjas inom ramen för skäliga kostnader och med hänsyn till säkerheten för den civila luftfarten. Med skälig kostnad avses här att kostnaderna för nationen är lägre än den resulterande nyttan för nationen. Flygsäkerhetsstandarden ska vara lägst i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer. Den övergripande inriktningen samt prioriteringsordningen av flygsäkerhetsarbetet finns dokumenterat i Flygsäkerhetsplanen. 74 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.2.1 – 4.2.1 4 Flygsäkerhet 4.2.2 Riktlinjer för flygsäkerhetsarbetet Följande riktlinjer för flygsäkerhetsarbetet gäller: • De operationella metoderna och begränsningarna ska utformas så att de ger största möjliga frihet att genom verksamhetsuppdrag (VU) och operativa ordrar utveckla och använda FM förmåga, utan att frångå de bestämmelser som auktorisationen vilar på. • De instruktioner som ligger till grund för verksamhetstillståndet gäller såväl under förbandsproduktion som under insats. Eventuella avsteg från i RML uppställda krav ska vara godkända och dokumenterade enligt fastställda rutiner. • Instruktionerna ska i relevanta delar vara kända av berörda befattningshavare. Utbildnings/träningsbehov ska vara identifierat och tillgodosett. • Gällande bestämmelser och anvisningar, utfärdade av VL, ska följas vid arbete inom det militära luftfartssystemet samt i alla därtill hörande luftfartsrelaterade tjänster. • Flygsäkerhetsläget ska löpande dokumenteras och avrapporteras på, för aktuell mottagare, lämpligt utformat sätt. Flygsäkerhetsläget bedöms utifrån en standardiserad bedömningsmall. Bild 4:1 Standard flygsäkerhetsläge. Flygsäkerhetsarbetet ska vara inriktat på att följa upp verksamheten så att risker kan förutses, förebyggas eller åtgärdas. 4.2.2 – 4.2.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 75 4 Flygsäkerhet 4.2.3 Övergripande kritiska procedurer • Distribution av Operationell Order (OpO) • Omhändertagande av Direktanmälan (DIRA) • Omhändertagande av Militärt Flygsäkerhetsdirektiv (MFD) Kritiska procedurerna ska revideras minst årligen. 4.2.4 Ledning av flygsäkerhetsarbetet FVC är den av ÖB utsedde företrädaren för militär flygsäkerhet, då som Verksamhetsledare (VL). VL övervakar och leder/samordnar, med stöd av ansvarshavarna samt de övriga verksamhetsutövarna av militär luftfart i FM, flygsäkerhetsarbetet inom Försvarsmakten. På lokal nivå leder Lokal Verksamhetsledare flygsäkerhetsarbetet med stöd av lokala ansvarshavare. Chefen för Flygsäkerhet (C FLYGSÄK) ska, som stöd åt VL och ansvarshavarna samt de övriga verksamhetsutövarna av militär luftfart i FM, övergripande samordna att flygsäkerhetsarbetet bedrivs ändamålsenligt, effektivt och mätbart. VL och ansvarshavare informeras kontinuerligt om flygsäkerhetsläget av C FLYGSÄK och ansvarshavare. Vid Flygoperatörens Ledningsmöte samt Möte med övriga verksamhetsutövare inom FM ger VL övergripande inriktningar för flygsäkerhetsarbetet. Ansvarshavare ger direktiv inom egen funktion till C FLYGSÄK. Ledning av flygsäkerhetsarbetet sker på samma sätt såväl under förbandsproduktion som under insats. 76 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.2.3 – 4.2.4 4 Flygsäkerhet 4.2.5 C FLYGSÄK C FLYGSÄK uppgift är att inhämta, bearbeta samt delge flygsäkerhetsinformation till berörda inom Försvarsmakten. C FLYGSÄK ska kontinuerligt informera VL, övriga VL och ansvarshavare om aktuella risker i verksamheten så att dessa aktivt kan genomföra bedömning om behovet av åtgärder. C FLYGSÄK lämnar stöd till VL, C OrgE (i egenskap av VL då eget militärt luftfartsdokument innehas) och ansvarshavarna i flygsäkerhetsarbetet och genomför flygsäkerhetsbedömningar. C FLYGSÄK ansvarar för driften av flygsäkerhetssystem såsom DA- och DIRA-systemet samt utredningsuppföljning. VL och ansvarshavare beslutar sedan om eventuella åtgärder. 4.2.5.1 V Flygsäk Vid PROD FLYG tjänstgör V Flygsäk med ansvar för att handlägga akut inkommande flygsäkerhetsärenden. V Flygsäk uppgifter framgår av Beredskapspärm V Flygsäk. Till V Flygsäk uttas officer vid PROD FLYG med goda kunskaper vad avser ledningsstrukturer inom militär luftfart. V Flygsäk ska godkännas av C FLYGSÄK och genomgå särskild utbildning. V Flygsäk ska under icke ordinarie arbetstid ständigt hålla JRCC11 och VB FM underrättade om var de kan kontaktas och vara anträffbara på telefon inom fem minuter. Arbete ska kunna påbörjas på HKV snarast och senast inom en timma. 4.2.6 Styrning Genom uppföljning och analys av flygsäkerhetsinformation fastställs tolerabel risknivå och beslut tas om eventuella riskreducerande åtgärder. Då riskreducerande åtgärder beslutats ska verifiering göras av att åtgärderna genomförts. Dessutom ska en redovisning genomföras av åtgärdernas effektivitet, d.v.s. om vidtagna åtgärder haft avsedd effekt. Bevakningen ska ligga till grund för antingen stängning av beslutet eller värdering av kompletterande åtgärder. VL styr flygsäkerhetsarbetet genom: • VU och tilläggsuppgifter • LML/ArbO • Operationella manualer • Flygsäkerhetsplan • Operationella Ordrar (OpO) • Flygsäkerhetsinformation (FS Info) 11. Joint Rescue Co-ordination Centre i Göteborg. 4.2.5 – 4.2.6 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 77 4 Flygsäkerhet • Flyganvisning (FA) • Muntliga och skriftliga beslut 4.2.6.1 Flygsäkerhetsplan Försvarsmaktens Flygsäkerhetsplan tas fram för att koordinera Försvarsmaktens samlade flygsäkerhetsarbete. I planen finns dokumenterat den övergripande inriktningen samt prioriteringsordningen av Försvarsmaktens flygsäkerhetsarbete. Flygsäkerhetsplanen ska vid sidan om hantering av kända risker så långt möjligt även försöka identifiera risker genom ett proaktivt och prediktivt synsätt. Respektive L VL ansvarar för implementering av flygsäkerhetsplanen inom egen OrgE. Inom flygoperatören ansvarar L VL med stöd av de lokala ansvarshavarna för implementering av flygsäkerhetsplanen. Lokala ansvarshavare stöds av FSO i detta arbete. Uppföljning av måluppfyllnad sker lokalt och rapporteras till VL. Flygsäkerhetsplanen består av tre delar: 1 2 3 En beskrivning av planen och hur den tagits fram, Instruktioner för implementering och uppföljning, och De Fokusområden med tillhörande Åtgärder och Uppgifter som gäller för aktuellt år. Flygsäkerhetsplanens flygsäkerhetsmål ska utvärderas och vid behov justeras i samband med framtagning av nytt års flygsäkerhetsplan. Gällande Flygsäkerhetsplan finns publicerad på emilia under rollportalen ”FM Flygoperatör”. 4.2.6.2 Operationella Ordrar (OpO) Flygsäkerhetsinformation är oftast föranledd av en direktanmälan från någon verksamhetsutövare. Den utges oftast som omedelbar åtgärd i avvaktan på en slutlig lösning på ett uppkommet problem. En operationell order innehåller direktiv (order) som begränsar eller på något sätt påverkar verksamheten. Beslut om operationell order fattas av VL, flygoperatörens ansvarshavare, C FLYGSÄK, eller i brådskande fall, V Flygsäk på uppdrag av någon av dessa befattningshavare. Beslutsfattande chef ansvarar för att information om sådant beslut distribueras till VL, L VL samt berörda lokala ansvarshavare. Lokal ansvarshavare svarar för att operationell order distribueras inom egen organisationsenhet samt inom övriga berörda organisationsenheter inom förbandet. Ansvarshavare svarar för att operationell order som ej är av tillfällig karaktär inarbetas i aktuell instruktion. 78 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.2.6 – 4.2.6.2 4 Flygsäkerhet 4.2.6.3 Flygsäkerhetsinformation (FS Info) Flygsäkerhetsinformation är oftast föranledd av en direktanmälan från någon verksamhetsutövare. Flygsäkerhetsinformationen innehåller inga direktiv som begränsar verksamhet utan används endast för delgivning av flygsäkerhetsintressant information. Utgivare av flygsäkerhetsinformation ansvarar för att denna distribueras till L VL och till lokala ansvarshavare. Dessa svarar för att flygsäkerhetsinformationen distribueras inom förbandet. 4.2.6.4 Flyganvisning (FA) FA kan utfärdas av L CF för att reglera flygtjänsten inom egen organisationsenhet. 4.3 Metod generellt 4.3.1 Planering 4.3.1.1 Allmänt En tidig och noggrann verksamhetsplanering där balans mellan uppgifter och resurser föreligger och som föregåtts av riskhantering lägger grunden till en god flygsäkerhet. Inom PROD FLYG koordineras för flygsäkerheten viktiga verksamheter såsom: • Verksamhetsplan • Logistikplan • Flygsäkerhetsplan 4.3.1.2 Förebyggande flygsäkerhetsarbete Följande aktiviteter genomförs inom det förebyggande flygsäkerhetsarbetet: PROD FLYG deltar eller lämnar samråd vid: • Framtagning av Verksamhetsuppdrag (VU) genom deltagande i produktionsdialoger • Framtagning av Logistikplanen genom att lämna förslag på flygsäkerhetshöjande investeringar • Granskning av utbildningsanvisningar, vilka sedan godkänns av FBS • Planering av större övningar • Granskning av insatsordrar före insats 4.2.6.3 – 4.3.1.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 79 4 Flygsäkerhet 4.3.2 Genomförande 4.3.2.1 Samverkan mellan central och lokal nivå i flygsäkerhetstjänsten inom flygoperatören 4.3.2.1.1 Allmänt Styrande för flygsäkerhetstjänstens bedrivande på alla nivåer är LML samt flygoperatörens övriga instruktioner. Flygsäkerhetstjänsten på lokal nivå leds övergripande av den lokala verksamhetsledaren. Inom respektive funktion leds flygsäkerhetstjänsten av respektive lokal ansvarshavare. Lokal ansvarshavares ansvar och befogenheter i detta avseende regleras av respektive ansvarshavare. Lokal ansvarshavare ska avseende flygsäkerhetstjänst samverka med respektive ansvarshavare och C FLYGSÄK. Lokal ansvarshavare ska avseende flygsäkerhetstjänsten inom respektive funktion stödjas av en flygsäkerhetsofficer (FSO-Flyg, FSO-Mark, FSO-Stril och FSO-SIS). FSO funktionsstyrs, i sin roll som stödjande till lokal ansvarshavare inom flygsäkerhetstjänstens bedrivande på lokal nivå, av HKV Flygsäk bland annat genom att C FLYGSÄK fastställer befattningsbeskrivning för FSO. Principskiss för funktionsstyrning av FSO enligt Bild 4:2 (sida 81). FSO upprätthåller kontinuerlig dialog med handläggare på HKV Flygsäk och levererar underlag till såväl lokal ansvarshavare som HKV Flygsäk enligt nedan: • Flygsäkerhetsanalys innefattande trender, risker och slutsatser • Underlag till flygsäkerhetsmöten och rapporter inklusive uppföljning av flygsäkerhetsplan enligt fastställd mall • Avrapportering avseende uppfyllnad av flygsäkerhetsmål. Till Flygsäk redovisas måluppfyllnad bland annat genom protokoll från lokala flygsäkerhetsmöten. • Utredningsrapporter. 80 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.3.2.1.1 – 4.3.2.1.1 4 Flygsäkerhet Bild 4:2 Principskiss för funktionsstyrning av FSO. 4.3.2.1.2 Riktlinjer för flygsäkerhetsarbetet på förband LVL ansvarar under VL för den övergripande ledningen av förbandets flygsäkerhetsarbete och har i detta avseende följande uppgifter: • Upprätta ”Beskrivning av lokalt flygsäkerhetsarbete”. • Utarbeta lokal åtgärdsplan efter haveri som koordineras med PROD FLYG åtgärdsplaner. • Utarbeta lokal brand- och räddningsinstruktion. • Genomföra lokala periodiska flygsäkerhetsmöten samt rapportera dessa till C FLYGSÄK. • Implementera åtgärder i enlighet med Flygsäkerhetsplanen. • Utarbeta och implementera lokala rutiner för avvikelsehantering. L CF, LC FU, L CS, L CSIS ansvarar under respektive ansvarshavare för det lokala flygsäkerhetsarbetet. Dessa ska i samråd med ansvarshavarna anpassa det lokala flygsäkerhetsarbetet till centralt utgivna direktiv samt till den utgivna Flygsäkerhetsplanen. L VL, eller den av L VL utsedde, svarar för att samordning mellan de olika lokala ansvarshavarna sker. Samordningen dokumenteras i ”Beskrivning av lokalt flygsäkerhetsarbete”. Innehållet i denna får inarbetas i förbandets verksamhetsledande instruktion. Korsreferensregister ska då upprättas så att enkel åtkomst till aktuell del i förbandets instruktion säkras. Den angivna innehållsförteckningen i ”Beskrivning av lokalt flygsäkerhetsarbete” bildar i detta fall grunden för vidare hänvisning till aktuell del i förbandets verksamhetsledande instruktion. Till stöd för flygsäkerhetsarbetet på förband finns FSO Flyg/Mark/ Stril/SIS/Flygplats. Dessa funktionsleds från C FLYGSÄK i samråd med lokala ansvarshavare och flygplatschefer. 4.3.2.1.1 – 4.3.2.1.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 81 4 Flygsäkerhet 4.3.2.2 Haveriförebyggande program Försvarsmakten har ett haveriförebyggande flygsäkerhetsprogram som integreras med kvalitetsledningssystemet och som innefattar: • En organisation för flygsäkerhetsstyrning (Flygoperatören inklusive Flygsäk) • Ett system för att uppnå och bibehålla riskmedvetenhet hos alla personer som är involverade i verksamheten • Ett rapporteringssystem för händelser för att möjliggöra insamling och bearbetning av händelse-, tillbuds- och haverirapporter och kunna identifiera ogynnsamma trender eller kunna peka på avvikelser som har bäring på flygsäkerheten • Ett system för att hantera akut uppkomna flygsäkerhetsärenden (V Flygsäk/DIRA) • Utvärdering av relevant information angående händelser, tillbud och haverier och utfärdande av tillhörande information. • Definition av åtgärder grundat på genomförda analyser • Fastställande av fokusområden för framtida flygsäkerhetsarbete • Uppföljning av att beslutade åtgärder genomförs samt att dessa har avsedd effekt • Utbildning 4.3.3 Övergripande värdering av flygsäkerhetsarbetet Den övergripande värderingen av Flygoperatörens flygsäkerhetsarbete genomförs genom mätning av antalet tillbud, allvarliga tillbud och haverier inom respektive flygsystem. Syftet med denna mätning är att kontrollera att Flygoperatörens samlade flygsäkerhetsarbete ger önskat utfall. Mätning mot dessa övergripande flygsäkerhetsmål genomförs på central nivå. 4.3.4 Uppföljning 4.3.4.1 Flygsäkerhetsuppföljning • Verksamhetsuppföljning Kvartals-, delårs-, årsredovisningar • Analys av upprättade DA (sker både lokalt och centralt) • Protokoll från lokala flygsäkerhetsmöten • Flygsäk, FBS och ansvarshavare ute i verksamheten (kontinuerlig dialog mellan Flygoperatören med respektive kontaktyta på förband) • OPC • Via möten (VL möte med LVL, funktionsmöten, flygsäkerhetsmöten, etc) • Egenkontroll, internrevision, FLYGI revision (se Q) 82 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.3.2.2 – 4.3.4.1 4 Flygsäkerhet 4.3.4.2 Uppföljning av flygsäkerhetsplanen 4.3.4.2.1 Lokalt flygsäkerhetsmöte Lokala ansvarshavare, med stöd av FSO, ansvarar för uppföljning av Flygsäkerhetsplanen på lokal nivå. Värdering av status inom de Centrala och Lokala Fokusområden presenteras och dokumenteras vid förbandens periodiska flygsäkerhetsmöten. Måluppfyllnad inom respektive fokusområde med information om lokala uppgifter redovisas i fastställd rapporteringsmall till HKV Flygsäk. 4.3.4.2.2 Högkvarterets flygsäkerhetsmöte Information om aktuellt flygsäkerhetsläge samt utvecklingen inom flygsäkerhetsområdet presenteras på HKV flygsäkerhetsmöte. Vid mötet ska förbandens eventuella behov av stöd i flygsäkerhetsarbetet redovisas. 4.3.4.2.2.1 Delgivning Lokala ansvarshavare informeras via förbandsrepresentanterna efter Flygsäkerhetsmötet. C FLYGSÄK presenterar sammanställt underlag vid VL Ledningsmöte. Uppföljning av flygsäkerhetsplanen sker på HKV Flygsäk och publiceras på: N:/HKV/FMFO/FLYGSÄK. 4.3.4.3 Arkivering av flygsäkerhetsdokument Följande dokument ska arkiveras vid PROD FLYG FMFO: • Inkommande DIRA från förband, • DIRA som skickas till MSII, MTCI, FLYGI, m.fl. • Inkommande MFD • Upprättade OpO, FS-info • Sändningskvitton för utgående OpO och FS-info 4.4 Riskhantering 4.4.1 Allmänt All verksamhet ska föregås av riskhantering. Syftet med riskhantering är att kunna identifiera och kontrollera risker som identifierats i verksamheten. Härvid ska såväl direkt som indirekt påverkande faktorer beaktas. Till de senare hör t ex organisationsförändringar, förbandsneddragningar och utbyte av nyckelpersonal. Riskhantering genomförs med Försvarsmaktens Gemensamma Riskhanteringsmodell12 som grund. 12. FM riskhanteringsmodell M7739-350012. 4.3.4.2.1 – 4.4.1 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 83 4 Flygsäkerhet Riskhanteringen innehåller följande komponenter: • Riskidentifiering • Riskanalys • Riskvärdering (sannolikhet och konsekvens) • Val av riskreducerande åtgärder, inkluderande ekonomisk avvägning • Implementering av åtgärderna • Uppföljning av åtgärdernas effektivitet • Verifiering av att riskerna är på acceptabel nivå • Namn på chef som beslutar om (accepterar) kvarvarande risk Detaljerad beskrivning av Flygoperatörens Riskhanteringsmetod enligt Bilaga B 5.1.4 Rutinbeskrivning för Riskhantering. För att underlätta sammanställningar av underlag på HKV ska beskriven metod med tillhörande matris användas av alla förband, skolor och centra underställda PROD FLYG. Vid PROD FLYG är C FLYGSÄK sammanhållande vid funktionsövergripande riskhantering. Kvalitetschefen inom PROD FLYG är ansvarig för att rutinerna kopplade till riskhantering utvecklas. 4.4.2 Operationell riskhanteringsmetod (ORM) Vid planläggning av flygoperationell verksamhet på alla nivåer ska Operationell riskhanteringsmetod (ORM) användas som verktyg i syfte att identifiera risker och höja flygsäkerheten. Vid behov genomförs fördjupad riskhantering med stöd av Försvarsmaktens Gemensamma Riskhanteringsmodell. 4.4.3 Förändrade förutsättningar Ny verksamhet eller förändrade förutsättningar av mer genomgripande karaktär, t ex större organisationsförändringar, ska föregås av en noggrann riskanalys med åtföljande riskhantering. Vid händelser som väsentligt förändrar förutsättningarna för flygsäkerhetsarbetet ska omtag göras för att på ett adekvat sätt säkra att kvalitetsledningssystemet är anpassat till den nya situationen. Verksamhet - Nivå Ansvarig för initiering av riskhantering Ny eller förändrad verksamhet - Central Analys (funktionsöverskridande) VL Ny eller förändrad verksamhet - Central Analys (inom funktion) Ansvarshavare Ny eller förändrad verksamhet - Lokal Analys (funktionsöverskridande) L VL Ny eller förändrad verksamhet - Lokal Analys (inom funktion) Lokal ansvarshavare eller flygplatschef 84 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.4.1 – 4.4.3 4 Flygsäkerhet Verksamhet - Nivå Ansvarig för initiering av riskhantering Divisions-, kompaninivå Divisionschef, kompanichef (mots.) Genomförandenivå Enskild medarbetare (ORM alt. större riskhantering beroende på verksamhet) 4.5 Rapportering 4.5.1 Allmänt En grundläggande förutsättning för ett framgångsrikt flygsäkerhetsarbete ligger i att vunna erfarenheter tas tillvara på ett strukturerat sätt. Rapportering sker inom flygoperatören via Driftstörningsanmälan (DA) eller Direktanmälan Flygvapnet (DIRA)och i övrigt enligt nedanstående tabell. Verksamhetsutövare Rapporteringstyp F7 DA Flygplats from 130101 F17 DA Flygplats from 130101 F21 DA Flygplats from 130101 Hkpflj DA Flygplats from 130101 LSS Ärna DA Flygplats from 130101 4.5.2 Driftstörningsanmälan (DA) En grundläggande förutsättning för ett framgångsrikt flygsäkerhetsarbete ligger i att vunna erfarenheter tas tillvara på ett strukturerat sätt. DA-systemet är Försvarsmaktens system för rapportering av driftstörningar som påverkat, eller haft potential att påverka, flygsäkerheten. Härmed avses händelse eller felfunktion hos personal eller materiel, som medfört eller kunnat leda till nedsättning av tjänstbarheten, eller som i övrigt inneburit avvikelse från beordrad eller planerad verksamhet. Trendbevakning inom flygsäkerhetsområdet genomförs i huvudsak genom analys av information i Flygsäkerhetsdatabasen13 (FSD). Därför ska händelser som inrapporteras via Direktanmälan (DIRA) formaliseras genom en Driftstörningsanmälan (DA). 4.5.2.1 Indelning DA Driftstörningsanmälningar delas in i: • DA Flyg • DA Bas 13. Detta gäller EJ DA Flygplats som inte insorteras i FSD utan där sker trendbevakning enligt RMF. 4.4.3 – 4.5.2.1 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 85 4 Flygsäkerhet • DA Stril • DA SIS • DA Väder • ANS DA14 • DA Flygplats 4.5.2.1.1 Driftstörningsanmälan Flyg (DA FLYG) DA används för att rapportera driftstörning som inträffat under flygning. Ifylld DA utgör underlag vid inrapportering till DIDAS/FENIX FLYG. Inrapportering görs vid förband (motsv.) och blanketten arkiveras därefter i flygplanhandlingarna för aktuellt luftfartyg. DA utan anknytning till specifikt flygplan arkiveras vid driftdetaljens dokumentation (motsv.) och får utgallras när de inte längre behövs för tjänsten. Dessa DA finns därefter arkiverade i Flygsäkerhetsdatabasen (FSD). 4.5.2.1.2 Driftstörningsanmälan Bas (DA BAS) Driftstörningsanmälan BAS (DA BAS) har direkt anknytning till arbete på eller med flygplan. Den utgör en del av flygsäkerhetsarbetet inom bas- och teknisk tjänst (kallad basmiljön) dvs. under den tid flygplanet inte är avlämnat till en pilot. Syftet är att inom basmiljön hitta och förebygga flygsäkerhetshotande faktorer som inte omhändertas på annat sätt. DA BAS definieras som en händelse eller felfunktion hos materiel eller personal i basmiljön som påverkat eller skulle kunna ha påverkat flygsäkerheten. Vid klassning av DA BAS är det viktigt att göra skillnad på om en driftstörning är kopplad till flygsäkerhet eller arbetsmiljö. En händelse som är mycket allvarlig ur arbetsmiljöperspektiv kan vara mindre allvarlig ur flygsäkerhetsperspektiv och ska klassas därefter i DA-systemet. Arbetsmiljöhändelser hanteras inom ramen för Försvarsmaktens arbetsmiljöarbete. 4.5.2.1.3 Driftstörningsanmälan Stril (DA STRIL) Stril-personal, inom vars arbetsområde störning inträffat, ansvarar för att driftstörningsanmälan i FSD upprättas. FSO samt funktionsansvarig chef kompletterar utan dröjsmål med fakta i erforderlig grad. 4.5.2.1.4 Driftstörningsanmälan SIS (DA SIS) 4.5.2.1.5 Driftstörningsanmälan inom Vädertjänsten (DA Väder) 4.5.2.1.6 Avvikelse inom flygtrafiktjänsten (ANS DA) Då LFV upprättat en driftstörningsanmälan som rör FM skickas den till PROD FLYG Flygsäk. ANS DA sammanhålls av Stril-handläggare på PROD FLYG Flygsäk men ärendet handläggs av berörd Flygsäk-handläggare. 14. ANS DA tillhör LFV men vidarebefordras till Försvarsmakten då dess verksamhet varit berörd. 86 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.5.2.1 – 4.5.2.1.6 4 Flygsäkerhet 4.5.2.1.7 Driftstörningsanmälan inom Flygplatstjänsten (DA Flygplats) Används för att rapportera driftstörning som inträffat under utövande av flygplatstjänst. Rutiner samt de dokument som ska användas för ifyllande, handläggning och arkivering återfinns i Reglemente Militär flygplatstjänst (RMF). DA Flygplats insorteras inte i FSD. 4.5.2.2 Hantering av DA På förband registreras upprättade Driftstörningsanmälningar (DA) i DIDAS/FENIX som sedan används för att mata Flygsäkerhetsdatabasen15 (FSD). Driftstörningsanmälan ska registreras senast 5:e arbetsdagen efter aktuell händelse och får inte försenas i avvaktan på beslut om eventuell utredning. Instruktioner för rapportering av DA Flyg och DA Bas ska ske enligt ”Rapporteringsanvisningar flygmaterieltjänst (RAFT)”16 samt FOM och FUhM. Övriga DA hanteras i enlighet med respektive operationell manual. På lokal nivå hanteras DA enligt lokala rutiner som ska vara dokumenterade. DA avidentifieras då informationen matas in i FSD. PROD FLYG Flygsäk analyserar DA med avseende på risker och trender samt informerar VL och ansvarshavare. Återmatning till förband genomförs via centrala flygsäkerhetsmöten, funktionsmöten och via Flygdags. DA analyseras och händelser trendbevakas både på Högkvarteret (Flygsäk) och förband (FSO). 4.5.2.3 Klassning av DA Rapportör av Driftstörningsanmälan klassar DA enligt nedanstående indelning. Högre chef må ändra klassning av en DA, dock inte från Allvarligt Tillbud (ATB) till lägre klassning. Ansvarshavare kan i undantagsfall klassa ned DA som klassats som ATB, men beslutet ska då dokumenteras på DIRA-blanketten. DA klassas enligt nedan: • Övrig driftstörning • Tillbud • Allvarligt Tillbud • Haveri Observera att klassning av DA genomförs utifrån flygsäkerhetsperspektiv. Ett allvarligt tillbud ur arbetsmiljöperspektiv klassas därför inte nödvändigtvis som ett allvarligt tillbud i DA-systemet. 15. Detta gäller EJ DA Flygplats som inte insorteras i FSD. 16. Rapporteringsanvisningar Flygmaterieltjänst (M7772-410190). 4.5.2.1.7 – 4.5.2.3 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 87 4 Flygsäkerhet 4.5.3 Direktanmälan Flygvapnet (DIRA) 4.5.3.1 Allmänt Direktanmälan görs från förband vid driftstörning av sådan art att den bör komma till flygoperatören och andra berördas kännedom snabbare än vad ordinarie rutiner medger. Direktanmälan görs muntligt med telefonsamtal till VB Försvarsmakten samt skriftligt genom ifyllande av särskild DIRA-blankett17. VB Försvarsmakten kontaktar i sin tur V Flygsäk som sköter vidare handläggning av ärendet. V Flygsäk informerar FLYGI. Vid haveri och allvarligt tillbud kontaktas även Statens Haverikommission (SHK) som beslutar om eventuell utredning. Information om händelse som föranlett direktanmälan vidarebefordras av V Flygsäk snarast till dem som har att överväga och besluta om lämpliga flygsäkerhetsåtgärder, till ansvariga chefer samt till dem som kan förvänta sig frågor från massmedia m fl. Eventuella direktiv som V Flygsäk får av ansvarshavare i samband med inkommen DIRA ska dokumenteras i särskild ruta på DIRA-blanketten. DIRA rapporteras snarast dock senast 72 timmar efter att händelsen inträffat. Blankett för Direktanmälan finns på emil under rollportalen FM Flygoperatör. Direktanmälan får inte fördröjas i avvaktan på att komplett information om aktuell händelse har insamlats eller att aktuell chef är förhindrad att fatta beslut. Uppgifter ska lämnas efter hand som de blir tillgängliga. Haveri och allvarligt tillbud samt befarat eller konstaterat överskridande av främmande territorialgräns ska alltid rapporteras genom direktanmälan. DIRA ska alltid åtföljas av en DA. Rutiner för hantering av DIRA framgår av V Flygsäk pärm. 4.5.3.2 Ansvarshavares befogenheter vad avser DIRA Ansvarshavare kan besluta om: • Att DA (DIRA) ska omklassas både till högre och lägre nivå, • Att DIRA ska hanteras internt inom Försvarsmakten DIRA som klassats som Haveri eller Allvarligt Tillbud hanteras dock alltid enligt ordinarie rutin. Vid intern DIRA-handläggning övertar beslutande Ansvarshavare ansvaret för ärendets vidare hantering. Ansvarshavares beslut vad avser omklassning av händelse eller intern hantering av DIRA ska tydligt framgå på särskild plats på DIRA-blanketten. 17. Återfinns på rollportalen FM Flygoperatör på emil. 88 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.5.3.1 – 4.5.3.2 4 Flygsäkerhet 4.5.3.3 Handläggning av teknisk DIRA 4.5.3.3.1 Allmänt Teknisk chef inom Flygoperatören ansvarar för den fortsatta luftvärdigheten för flygoperatörens luftfartyg. Inkommande teknisk DIRA handläggs av V Flygsäk enligt nedanstående rutin om inte teknisk chef beslutar annat. Teknisk chef kan välja att vidarebefordra ärenden till MSK Flyg för fortsatt hantering. Sådant beslut ska dokumenteras på avsedd plats på den inkommande DIRA-blanketten. 4.5.3.3.2 Åtgärder av innehavare av materielsystemintyg Om en driftstörning bedöms kunna bero på produktrelaterade system- eller typsvagheter, ska V Flygsäk snarast informera innehavaren av aktuellt materielsystemintyg (MSI) om det inträffade. MSI-innehavaren ska snarast möjligt identifiera ansvarig designorganisation och kontrollera om denna har uppmärksammat sådan rapport och vid behov vidarebefordra denna rapport. MSII ska därutöver informera FM via V Flygsäk om vilken designorganisation som är ansvarig och genomför fortsatt utredning. (V.1.D. 47.7) Ansvarig designorganisation ska deklarera om ett osäkert tillstånd råder samt vilka initiala åtgärder som ska vidtas för att återställa tillståndet till en acceptabel nivå. Innehavaren av aktuellt materielsystemintyg ska bedöma om den aktuella åtgärden som vidtas av ansvarig designorganisation även berör andra luftfartsprodukter och informera berörda operatörer om åtgärder som inledningsvis ska vidtas. Beslut och information ska vara spårbara till ansvarig designorganisation. (V.1.D.47.9) Beslut och information enligt ovan ska vara Försvarsmakten tillhanda snarast dock senast 72 timmar från det att rapport om händelse inkommit till innehavaren av aktuellt materielsystemintyg. (V.1.D.47.11) V Flygsäk vidarebefordrar kontinuerligt ovanstående information till FLYGI. Not1. Då ansvarig designorganisation är innehavare av typcertifikatet rapporteras en händelse till FLYGI och innehavaren av materielsystemintyget. Not 2. Då ansvarig designorganisation inte är innehavare av typcertifikatet rapporteras en händelse via aktuell innehavare av typcertifikatet till FLYGI och innehavaren av materielsystemintyget. Not 3. En organisation med designansvar kan även konstatera att det råder osäkert tillstånd efter rutinmässig analys av en mängd händelser. Förfarandet enligt ovanstående moment tillämpas härvid. 4.5.4 Materielfelsrapport (MR) Utges senare 4.5.3.3.1 – 4.5.4 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 89 4 Flygsäkerhet 4.5.5 Teknisk rapport (TR) Utges senare 4.5.6 FÄUHF Utges senare 4.5.7 DR Utges senare 4.5.8 IEPRF Utges senare 4.6 Haveri och allvarligt tillbud 4.6.1 Allmänt Vid PROD FLYG finns V Flygsäk för mottagande och handläggning av flygsäkerhetsärenden. Vid haveri eller allvarligt tillbud genomför V Flygsäk åtgärder i enlighet med checklista i Beredskapspärm V Flygsäk18. SHK, Flygoperatörens ledning samt FLYGI underrättas utan fördröjning. Berörda myndigheter, företag, staber, centra, skolor och förband informeras av V Flygsäk i enlighet med checklista. Snarast efter inträffat haveri ska V Flygsäk delge information om händelseförloppet genom utgivande av ”Flygsäkerhetsinformation”. På lokal nivå utarbetas lokal åtgärdsplan efter haveri. Ansvarig för detta är lokal verksamhetsledare (FOM-A Gemensam). Lokal åtgärdsplan ska koordineras med HKV PROD FLYG åtgärdsplan. 4.6.2 Haveri med svenskt militärt luftfartyg inom landet Haveri med svenskt militärt luftfartyg inom landet hanteras i huvudsak av det förband som opererar luftfartyget. V Flygsäk kontaktas snarast (via VB FM) för att stöd ska kunna lämnas i enlighet med checklista i beredskapspärm V Flygsäk. 18. I:Central/Flygsäk/V Flygsäk/Pärm V Flygsäk 90 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.5.5 – 4.6.2 4 Flygsäkerhet 4.6.3 Haveri med svenskt militärt luftfartyg utomlands Svensk militär verksamhet utomlands kan delas in i två undergrupper; dels de fall då Sverige genomför flygverksamhet utomlands i egen regi, dels då Sverige samverkar med andra under gemensam ledning t.ex. FN, NATO eller EU. 4.6.3.1 Flygning i egen regi Haveriåtgärdsplan ska utverkas och följas av det förband där BOF delgivits till berörd besättning. Samverkan bör ske med lämplig central organisation i det land som den huvudsakliga flygverksamheten förväntas ske. Oklarheter i hanteringen av ett militärt haveri kan komma att uppstå vid haveri i land som saknar Memorandum of Understanding (MOU) med Sverige speciellt om uniformerad, beväpnad personal och/eller farligt gods finns ombord. 4.6.3.2 Flygning under ledning av FN, NATO eller EU I god tid före aktuell verksamhet bör avtal slutas, med berörda parter angående åtgärder vid ett eventuellt haveri. NATO följer t.ex. ett STANAG som reglerar haveriutredningar vid militära flyghaverier inom NATO-territorium. Ansvarig för kontroll av att processen som leder till ett sådant avtal kommer till stånd är HKV INSS. 4.6.4 Haveri med utländskt luftfartyg inom Svenskt territorium Haveriåtgärdsplan ska följas från den flottilj som tillfälligt härbärgerar utländskt förband, oavsett om det är på hemmaflottilj eller krigsbas (motsv). Samverkan i haveriåtgärdssammanhang med berört gästande förband bör ske före ombasering till Sverige. Note 1: Oklarheter föreligger vad gäller haveriutredning efter ett eventuellt utländskt militärt flyghaveri i Sverige, vad gäller om ICAO normerna endast gäller civila luftfartyg eller inte. 4.7 Utredningsverksamhet 4.7.1 Allmänt En utredning ska syfta till att så långt som möjligt klarlägga såväl händelseförloppet som orsaker till en händelse. Utredningen ska även ge rekommendationer som underlag för beslut om åtgärder, i syfte att förebygga en upprepning av händelsen eller att begränsa konsekvenser av liknande hän4.6.3 – 4.7.1 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 91 4 Flygsäkerhet delser. En flygsäkerhetsutredning syftar till att förbättra flygsäkerheten och ska inte användas för andra ändamål. Det är viktigt att personal uppmuntras att delge information, något som försvåras om flygsäkerhetsutredningar används för att fastställa skuld. Ifall risk föreligger att information som lämnas vid intervjuer i samband med flygsäkerhetsutredningar kan komma att användas i juridiska sammanhang ska personalen upplysas om detta före intervjun. Vid händelse som föranleder utredning ska berörda luftfartygs materiel och dokumentation (inkluderande registreringar, personlig flygutrustning och övrig materiel som kan ha inverkat på händelsen och ska utredas) bevaras orörd och överlämnas till utredare. Utredare återlämnar materielen och dokumentationen när denna inte längre behövs för utredningen. Iakttagelser och rekommendationer ska, för att uppnå en högre säkerhet, under pågående undersökning, åtgärdas efter beslut av den som tillsatt utredningen. 92 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.7.1 – 4.7.1 4 Flygsäkerhet 4.7.1.1 Procedur för utredning Bild 4:3 UR procedur för Flygsäk hantering av utredningar. 4.7.2 Händelser som ska utredas Följande händelser ska alltid utredas: • haveri • allvarligt tillbud • driftstörning med skada 4.7.1.1 – 4.7.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 93 4 Flygsäkerhet • driftstörning utan skada om inte dennas art och orsak entydigt framgår av driftstörningsanmälan • befarat eller konstaterat överskridande av främmande territorialgräns VL, ansvarshavare, Lokal Verksamhetsledare samt Lokal Ansvarshavare får även besluta om utredning av händelser som inte är klassade enligt ovan. 4.7.2.1 Utredningar som genomförs av Statens Haverikommission (SHK) Luftfartsolyckor (haverier) och allvarliga tillbud rapporteras till Statens Haverikommission som därefter beslutar om eventuell utredning i enlighet med lagen om undersökning av olyckor19. SHK kan även besluta om att utreda andra driftstörningar än haverier och allvarliga tillbud. SHK kan besluta utifrån tre alternativ: a att SHK ska utreda b att händelsen ska utredas men överlåter åt FM att genomföra utredningen c att SHK inte ska utreda FLYGI ansvarar för utredning som SHK överlåter till Försvarsmakten. Utredning som SHK beslutar om att inte utreda utreds av FlygI eller Flygoperatören. Oavsett vem som genomför utredning genomför Flygoperatören en preliminär analys om behovet av akuta åtgärder i avvaktan på utredningsresultatet. Om SHK beslutar att genomföra en utredning utser FLYGI en koordinator ur Försvarsmakten som har till uppgift att följa utredningen samt vara SHK länk till Försvarsmakten. Koordinatorn ska fortlöpande meddela berörda chefer om sådana tillstånd som framkommer under SHK utredningsarbete och som snarast bör rättas till för att uppnå en högre säkerhet. FM lämnar vid behov nödvändiga experter till stöd för SHK utredning. SHK utredningsrapporter handläggs av FLYGI. Åtgärder, med SHK utredningsrekommendationer som grund, vidtas först efter det att Försvarsmakten fattat särskilt beslut med anledning av rapporten. FLYGI ska senast sex månader efter det att rapporten släppts meddela SHK hur respektive rekommendation omhändertas. 4.7.2.2 Utredningar som genomförs i FM Utredningar som genomförs av FM kan beslutas och genomföras på såväl central som lokal nivå. På central nivå kan utredning genomföras i Flygoperatörens eller FLYGI:s regi. Central utredning genomförs av enskild utredare, av utredningsnämnd eller av FMUK (Försvarsmaktens utredningskommission). 19. SFS 1990:712. 94 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.7.2 – 4.7.2.2 4 Flygsäkerhet Inom PROD FLYG fattas beslut om utredning av VL eller ansvarshavare. Sådan utredning genomförs av enskild utredare eller utredningsnämnd. Berör utredning fler än en verksamhetsutövare/ett förband ska beslut om utredning fattas av VL eller ansvarshavare. På lokal nivå fattas beslut om utredning av LVL eller lokal ansvarshavare. Mall för utredningsrapport finns på emil under rollportalen FM Flygoperatör. 4.7.2.2.1 Utredningar som genomförs av flygoperatören – Central nivå 4.7.2.2.1.1 Allmänt Följande riktlinjer gäller vid utredningar som genomförs på central nivå: • Om ansvarshavare är inblandad i en driftstörningsanmälan ska VL besluta om eventuell utredning. • Personal som är ansvarig för funktion som kan ha inverkat vid driftstörning får inte utses som utredare eller ingå i utredningsnämnd. • Berör en driftstörning även annan myndighet genomförs utredning i samråd med den andra myndigheten. • Skyddsombud ska ges tillfälle att följa utredning. Utredningsrapport ska färdigställas inom en månad efter beslut om utredning. Kan rapport inte färdigställas inom en månad tas en preliminär rapport fram, som senare kompletteras eller ersätts med en slutlig. Kan vare sig preliminär eller slutlig rapport färdigställas inom en månad, ska detta meddelas med angivande av skäl till förseningen och bedömd tidpunkt för färdigställande. Utredningsrapport efter befarat eller konstaterat överskridande av främmande territorialgräns ska insändas senast två dygn efter det att händelsen inträffat. 4.7.2.2.1.2 Utredningsnämnd VL beslutar om utredningsnämnd och utser ordförande samt experter. Utredningsnämnd rapporterar till VL. Utredningsnämndens delegater bör ej komma från det inblandade verksamhetsstället. 4.7.2.2.1.3 Enskild utredare Centralt beslutade utredningar kan även genomföras av enskild utredare som tillsätts av VL, ansvarshavare eller C FLYGSÄK. Som enskild utredare utses normalt FSO eller annan person med lämplig kompetens. Enskild utredare rapporterar till uppdragsgivare. 4.7.2.2 – 4.7.2.2.1.3 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 95 4 Flygsäkerhet 4.7.2.2.2 Utredningar som genomförs av flygoperatören - Lokal nivå Vid lokalt beslutade utredningar tillsätter lokal verksamhetsledare eller lokal ansvarshavare enskild utredare. Som enskild utredare utses normalt FSO eller annan person med lämplig kompetens. Lokalt beslutad utredning kan ske som förenklad utredning eller utredning. Innehållet i en förenklad utredning framgår av utredningsblanketten som finns på emil rollportalen FM Flygoperatör. 4.7.3 Utredning av avvikelse inom flygtrafiktjänsten Vid inträffad avvikelse inom flygtrafiktjänsten (ANS) där Försvarsmaktens flygsäkerhetsansvar är berört, ska behovet av utredning prövas och beslutas av VL. Utredning av berörda funktioner inom ANS ansvarsområde genomförs av LFV efter framställan från Försvarsmakten till LFV. ANS operativa utredning tillställs Försvarsmakten och ingår därefter som bilaga till Försvarsmaktens slutliga utredning. Oavsett om Försvarsmakten låter genomföra utredning eller inte, kan LFV på eget initiativ genomföra operativa utredningar om detta anses behövas. I dessa fall ska eventuellt kompletterande utredningar som omfattar Försvarsmaktens ansvarsområden, genomföras av Flygoperatören efter framställan från LFV till Högkvarteret. 4.7.4 Handläggning av utredningsrapporter 4.7.4.1 Ansvarsförhållanden i samband med flygsäkerhetsutredningar Utredare Sammanhållande inom FM Sammanhållande inom PROD FLYG Rutin för uppföljning SHK FLYGI CQ Avvikelseuppföljning FMUK FLYGI CQ Avvikelseuppföljning PROD FLYG C FLYGSÄK C FLYGSÄK Flygsäk UR-uppföljning Förband C FLYGSÄK C FLYGSÄK Flygsäk UR-uppföljning 4.7.4.2 Handläggning av SHK-rapporter C FLYGI är ansvarig för Försvarsmaktens kontakter med SHK och för hantering och uppföljning av SHK-rekommendationer som berör FM. C FLYGI är ansvarig för att lämna svar till SHK. VL är ansvarig för de rekommendationer som tillfaller PROD FLYG. CQ och C FLYGSÄK är sammanhållande inom PROD FLYG för detta arbete. 96 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.7.2.2.2 – 4.7.4.2 4 Flygsäkerhet 4.7.4.3 Handläggning av FMUK-rapporter FMUK lämnar rapport till FLYGI som sedan är sammanhållande för handläggning av rekommendationer inom Försvarsmakten. VL är ansvarig för de rekommendationer som tillfaller PROD FLYG. CQ och C FLYGSÄK är sammanhållande inom PROD FLYG för detta arbete. 4.7.4.4 Handläggning av Flygoperatörsrapporter (utredningsnämnd/enskild utredare) Handläggning av utredningsrapport inom flygoperatören framgår av bild UR-procedur nedan. 4.7.4.4.1 Central rapport Enskild utredare eller utredningsnämnd genomför utredning och lämnar över utredningsrapport till uppdragsgivare. Flygsäk kvalitetssäkrar utredningen ur metod och innehållsmässigt perspektiv. Arbetet kompletteras eller fördjupas vid behov. Därefter lämnar Flygsäk slutlig rapport med rekommendationer till uppdragsgivare som beslutar om eventuella åtgärder med anledning av utredningen. Utredningsrapport skickas till förband som information. 4.7.4.4.2 Lokal rapport Utredningsrapport ska sändas till Flygsäk inom en månad efter beslut om utredning. Kan rapport inte färdigställas inom en månad insänds preliminär rapport, som senare kompletteras eller ersätts med en slutlig. Kan vare sig preliminär eller slutlig rapport sändas in inom en månad, ska detta meddelas med angivande av skäl till förseningen och bedömd tidpunkt för insändning. Utredningsrapport efter befarat eller konstaterat överskridande av främmande territorialgräns ska insändas senast två dygn efter det att händelsen inträffat. 4.7.5 Beslut om rekommendationer Erfarenheter från verksamheten inom flygoperatören samt utfärdade rekommendationer i samband med utredningar administreras inom Flygsäk. Respektive ansvarshavare beslutar därefter om åtgärder. Då flera ansvarshavare berörs beslutar VL, i samråd med ansvarshavare, om åtgärder. Vid behov kontrasignerar ansvarshavare VL:s beslutsskrivelse. Beträffande ärenden av övergripande eller principiellt vägledande natur tas beslut efter samråd med VL. Vidtagna åtgärder redovisas på VL ledningsmöte. 4.7.6 Uppföljning av beslutade rekommendationer Vid PROD FLYG finns två system för uppföljning av rekommendationer; CQ avvikelsehanteringssystem för hantering av SHK och FMUK-rekom4.7.4.3 – 4.7.6 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 97 4 Flygsäkerhet mendationer, och Flygsäkutredningsuppföljning för uppföljning av övriga rekommendationer. 4.7.7 Återmatning efter utredning HKV PROD FLYG Flygsäk ansvarar för att utredningar återmatas till berörda i enlighet med VL direktiv. Lokalt beslutade utredningar återmatas normalt genom lokal ansvarshavares försorg. I de fall lokalt beslutade utredningar har tillförts beslut om åtgärder på central nivå återmatas de genom HKV PROD FLYG Flygsäk försorg. 4.8 Flygsäkerhetskultur 4.8.1 Upprätthållande och utveckling Den viktigaste faktorn för en god flygsäkerhet är att en positiv flygsäkerhetskultur utvecklas i Försvarsmakten. Detta förutsätter: • En positiv rapporteringskultur • En utvecklad ”Just culture” • Chefers engagemang och deltagande i verksamheten • Chefer som föredömen • Riskmedvetenhet • Utbildning i Human Factors syftande till att personalen får ökad kunskap om Human Factors påverkan på flygsäkerheten. Ansvar för detta åligger samtliga chefer i Försvarsmakten. Skolor såsom FBS, FMTS, Strils, BBS är viktiga i detta arbete. 4.9 Förhållandet till andra myndigheter 4.9.1 Militära Flygsäkerhetsinspektionen (FLYGI) FLYGI är normalt Försvarsmaktens kontaktyta mot SHK utom vad avser hantering av haverier och allvarliga tillbud samt stöd till haverikommissioner. 98 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.7.6 – 4.9.1 4 Flygsäkerhet FLYGI direktiv till Försvarsmakten genomförs genom Militärt Flygsäkerhetsdirektiv (MFD). 4.9.1.1 Militärt Flygsäkerhetsdirektiv FSI kan vid behov utfärda Militärt Flygsäkerhetsdirektiv (MFD). MFD ska inte förväxlas med flygsäkerhetsinformation eller operationella order, som utges av Flygoperatören. MFD kan reglera flyg-, teknisk, stril-, flygplats- och SIS-tjänst som av säkerhetsskäl förbjuds, begränsas eller ska bedrivas enligt särskilda villkor. MFD kan omfatta information för fortsatt luftvärdighet och kan innehålla FSI krav på modifiering, utbyte av delar, inspektioner, underhållsåtgärder eller införande av restriktioner. C FLYGSÄK tar emot och vidarebefordrar MFD till berörda enligt fastställd sändlista. Mottagande L VL svarar för att informationen sprids inom egen organisationsenhet samt inom övriga berörda organisationsenheter inom förbandet. MFD kan leda till utgivandet av kompletterande operationell order. 4.9.2 Statens Haverikommission (SHK) FLYGI är normalt Försvarsmaktens kontaktyta mot SHK utom vad avser hantering av haverier och allvarliga tillbud samt stöd till haverikommissioner. Flygoperatören rapporterar Haverier och Allvarliga Tillbud till SHK som därefter beslutar om utredning. 4.10 Möten för flygsäkerhet Nedanstående mötesstruktur beskriver de möten inom flygoperatörens kvalitets- och flygsäkerhetssystem och som ska genomföras periodiskt. Beslut fattade på möten är inte kollektiva beslut, utan formellt ett av mötesordföranden fattat beslut efter hörande av mötets mening. 4.10.1 Mötesöversikt Nedanstående tabell visar de möten som bedrivs inom kvalitets- och flygsäkerhetssystemet i FM. 1.5.2 Flygsäkerhetsrådet (sida 26) 1.5.4 Flygoperatörens ledningsmöte (sida 27) 1.5.5 Möte med lokala verksamhetsledare (sida 27) 4.9.1 – 4.10.1 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 99 4 Flygsäkerhet 1.5.6 Flygsäkerhetsmöte (sida 28) 1.5.8 Funktionsmöte (sida 31) 1.5.9 Ändringsmöte (sida 33) 1.5.10 Krisgruppsmöte (sida 33) 1.5.11 Ledningsutvärderingsmöte (sida 34) 1.5.12 Avstämningsmöte med FLYGI (sida 34) 4.10.2 100 Mötesstruktur LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 4.10.1 – 4.10.2 5 Bilagor 5.1 Rutiner 5.2 Tecknade samråd 5.3 Riskhantering inom flygoperatören 5.3.1 Start 5.3.1.1 Allmänt Att hantera risker är centralt för en säker verksamhet. Detta görs dagligen av var och en och mer ordnat på ett systematiskt sätt i vår profession. Att vidta åtgärder för att minska sannolikheter, konsekvenser eller exponering för oönskade händelser är ett grundläggande krav enligt RML och FM ArbO. 5.3.1.1.1 Skriftlig riskanalys Riskhantering ska dokumenteras och redovisas för HKV PROD FLYG enligt styrningar i uppdrag, produktionsdirektiv, tilläggsuppgift motsv. Då används rutinbeskrivning enligt detta avsnitt. Rutinbeskrivning och mall (och heter MALL Riskhantering FM Flygoperatör resp. FM Flygoperatör Protokoll riskanalys Central ledning) finns också på emilia SAMARBETSYTA FM FLYGOPERATÖR. 5.3.1.2 Metodik Se rutinbeskrivning och tillhörande mall (excelfil och heter MALL Riskhantering FM Flygoperatör resp. FM Flygoperatör Protokoll riskanalys Central ledning) som finns på emilia (SAMARBETSYTA FM FLYGOPERATÖR). Mallen är skrivskyddad, spara den under annat namn för använda den. 5.3.2 Rutinbeskrivning för Riskhantering Se Bilaga B 5.1.4 Rutinbeskrivning för Riskhantering 5.3.1.1 – 5.3.2 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 101 5 Bilagor Tidigare ändringshistorik – LML Tabell 5:1 Ändringsuttryck LML. Uttryck svenska Betydelse Förtydligande Vi utvecklar befintlig text/stycke. Nytt avsnitt/underavsnitt Vi lägger till helt nytt avsnitt/underavsnitt. Rättad Ett FEL som rättats. Uppdaterad T ex datum, skrivelsenr, dokumentnamnsbyten, omlitterering, osv. Senaste ändringar finns i Ändringshistorik LML (sida 9). Tabell 5:2 Sammanställning av ändringar i tidigare versioner. Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 2.1b LML – Titelsida Ny version. 2015-06-29 0.1.2 Operatörens övri- Förtydligande av publikationsfastställanga publicerade instruk- de. tioner (sida 11) 2.3.1.4 Flygchef (sida 51) 2.3.1.5 Teknisk Chef (sida 51) 2.3.1.6 Flygunderhållschef (sida 52) 2.3.1.7 Strilchef (sida 53) 2.3.1.8 Sambandsoch informationssystemchef (sida 53) 102 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) – 5 Bilagor Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 2.1 LML – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 2015-06-01 Diverse kapitel Ersatt alla ”flygavdelning” med ”flygvapenavdelning”. Ersätt alla ”CT Stab” med ”CT-stab”. 0.1.3.1 Begrepp och förkortningar (sida 11) Uppdaterad 0.2.1.1 Uppdateringar (sida 15) Uppdaterad 0.5.1 Militära luftfartsdokument (sida 18) Uppdaterad samt borttagning av länkar till ”Särskilda villkor”. 1.5.1.1.2 Diskussionsmöte (sida 26) Uppdaterad 1.6.2 Metodik/arbetssätt (sida 35) Uppdaterad 2.1.2.2.3 Verksamhetsorter (sida 40) Uppdaterad samt borttagning av Revingehed. 2.1.2.3 Personer i ledande befattningar (sida 41) Uppdaterad 2.1.2.6 Övriga som kräver godkännande av VL (sida 42) Uppdaterad 2.1.2.7 Befattningar som kräver CQ godkännande (sida 43) Nytt underavsnitt. 2.2.4.2 Lokala befattningshavare (sida 46) Uppdaterad 2.3.1.3 Kvalitetschef (sida 50) Uppdaterad 2.3.1.5 Teknisk Chef (sida 51) Uppdaterad 2.3.1.6 Flygunderhålls- Uppdaterad chef (sida 52) 2.3.1.7 Strilchef (sida 53) Uppdaterad 2.3.2 C CT-stab (sida 55) Nytt underavsnitt. 2.3.3 Lokal ledning (sida 55) Uppdateringar 2.4 Delegering (sida 59) Rubrik uppdaterad. 3.1 Syfte, mål och poli- Uppdateringar cy (sida 61) 3.3.1 Inriktning av kva- Uppdaterad litetsarbete (sida 62) – 3.3.2 Kvalitetsledning, organisation (sida 63) Uppdateringar 3.3.3 Arbetsuppgifter (sida 65) Uppdateringar 3.3.5 Revision (sida 67) Uppdateringar 3.3.7 Funktionsmöten (sida 69) Uppdateringar 4.1.2 ÖverbefälhavaUppdaterad rens flygsäkerhetsinLML riktning (sida 71)– Januari 2016 ) (Oktober 2015 Bilaga B 5.1.1 Planering och genomförande Uppdaterad 103 5 Bilagor Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 2.0 LML – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 2015-02-01 0 Administration och handhavande av LML (sida 11) Uppdaterad 1 Grunder (sida 19) Uppdaterad 2 Ledning (sida 37) Uppdaterad 3 Kvalitet (sida 61) Uppdaterad 4 Flygsäkerhet (sida 71) Uppdaterad 5 Bilagor (sida 101) Uppdaterad: • Ny bilaga 5.1.1 Planering och genomförande av revision • 5.1.1 Avvikelsehantering har flyttats till 5.1.7 Avvikelsehantering Följande bilagor har tagits bort: • 5.1.8 Rutinbeskrivning för planering och genomförande av revision • 5.1.9 Rutinbeskrivning för rapportering av revisionsresultat 1.7 LML – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 2014-10-01 2.1.2.4 Av FSI godkän- Uppdaterad da befattningshavare (sida 41) 1.6 2.1.2.5 Av VL godkända befattningshavare (sida 42) Uppdaterad 5.1 Rutiner Namnändring diverse rutinbeskrivningar. LML – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 0.2.4.3 Periodisk ändring (sida 16) Uppdaterad 1.5.1 Allmänt (sida 25) Uppdaterad 2014-06-01 2.1.2.4 Av FSI godkän- Uppdaterad da befattningshavare (sida 41) 2.2.4.2 Lokala befattningshavare (sida 46) Uppdaterad 2.3.3.2 Lokal flygchef (sida 55) Uppdaterad 3.3.6 Utbildning (sida 68) Uppdaterad 4.4.3 Förändrade förut- Uppdaterad sättningar (sida 84) 104 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) – 5 Bilagor Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 1.5 LML – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 2014-02-01 0.5.1 Militära luftfartsdokument (sida 18) Uppdaterad 1.5.4 Flygoperatörens Uppdaterad ledningsmöte (sida 27) 2.1.2.2.2 Luftfartygstyper (sida 40) UAV02 och UAV04 är borttagna. 2.1.2.2.3 Verksamhetsorter (sida 40) Uppdaterad 2.1.2.4 Av FSI godkän- Uppdaterad da befattningshavare (sida 41) 1.4b 2.1.2.5 Av VL godkända befattningshavare (sida 42) Uppdaterad 4.3.2.1.1 Allmänt (sida 80) Uppdaterad LML – Titelsida Ny version. 2013-10-15 Ändrat Verksamhetsledare. 2.1.2.4 Av FSI godkän- Ändrat Verksamhetsledare. da befattningshavare (sida 41) 1.4 LML – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 0.1.3.1 Begrepp och förkortningar (sida 11) Uppdaterad 2013-10-01 2.1.2.4 Av FSI godkän- Ändrat Teknisk chef och Lokal verksamda befattningshavare hetsledare för F 7. (sida 41) 2.2.4.2 Lokala befattningshavare (sida 46) Uppdaterad Bilaga B 5.1.2 Ändring av publikationer; Bilaga 2.1.1 Typ av ändringar som ska godkännas av FSI Uppdaterad Bilaga B 5.1.4 Rutinbe- Uppdaterad skrivning för Riskhantering – LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 105 5 Bilagor Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 1.3 LML – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 2013-06-01 0.2.1 Gällande utgåva (sida 14) Uppdaterad 1.1 Allmänt (sida 19) Uppdatering av bilden. 1.2.1 Externt flygvape- Uppdaterad navdelningen (sida 22) 1.5.1.1.3 Informationsmöte (sida 26) Uppdaterad 1.5.5 Möte med lokala verksamhetsledare (sida 27) Uppdaterad 2.1.2.2.2 Luftfartygstyper (sida 40) Uppdaterad 2.1.2.4 Av FSI godkän- Uppdaterad da befattningshavare (sida 41) 2.1.2.5 Av VL godkända befattningshavare (sida 42) Uppdaterad 2.1.2.6 Övriga som kräver godkännande av VL (sida 42) Uppdaterad 2.2.1 Samråd (sida 43) Uppdaterad 4.2.6.1 Flygsäkerhetsplan (sida 78) Uppdaterad 4.10.2 Mötesstruktur (sida 100) Uppdatering av bilden. 5.1 Rutiner Uppdatering av rutin: • Bilaga B 5.1.3 Personaltillsättning inom flygoperatören Nya rutiner: • Bilaga B 5.1.4 Rutinbeskrivning för Riskhantering • Bilaga B 5.1.5 Rutinbeskrivning Föreslå förbättringar • Bilaga B 5.1.6 Rutinbeskrivning för hantering av allmänna avvikelser • Bilaga B 5.1.7 Avvikelsehantering • 5.1.8 Rutinbeskrivning för planering och genomförande av revision • 5.1.9 Rutinbeskrivning för rapportering av revisionsresultat 5.3 Riskhantering inom Helt reviderad. flygoperatören (sida 101) 106 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) – 5 Bilagor Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 1.2 LML – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 2013-02-01 0.1.3 Begrepp och skrivregler i LML (sida 11) Uppdaterade begreppsbeskrivningar. 0.1.3.4 Bestämmelser för innebörd av layouter (sida 14) Nytt underavsnitt. 1.1 Allmänt (sida 19) Ändrat bildinnehåll. 1.5 Möten (sida 25) Förtydligande av ansvar. Bild 3:1 (sida 64) Ändrat bildinnehåll. 4.5 Rapportering (sida 85) Nya underavsnitt. Bilaga B 5.1.2 Ändring av publikationer Nytt underavsnitt. Bilaga B 5.1.3 Personaltillsättning inom flygoperatören Nytt underavsnitt. 5.3 Riskhantering inom Ny bilaga. flygoperatören (sida 101) 1.1b LML – Titelsida Ny version. 1.1 Allmänt (sida 19) Rättat bildinnehåll 1.1.2.1 Giltighet för verksamhetsutövarna (sida 21) Rättat tabellinnehåll 1.5 Möten (sida 25) Förtydligande i vissa möten 2.1.1.3 PROD (sida 37) Ny organisationsbild Produktionsledningen (PROD) 2012-12-01 2.2.1.3 SammanställNya underavsnitt rörande samråd ning av tecknade samråd för flygoperatören (sida 43) – Bilaga B 5.1.1 Planering och genomförande av revision Tillfört Avvikelserapport Flygoperatören 1.1 LML – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. Diverse kapitel Förtydliganden och upprättningar. 1.0 LML Första utgåvan på emil som webbpublikation. LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) 2012-11-01 2012-10-22 107 Redaktör 108 LML (Oktober 2015 – Januari 2016 ) Version: 2.2 (Oktober 2015 – Januari 2016 – 2015-10-01) Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services. Thomas Härdelin, Saab AB (publ.) Support and Services
© Copyright 2024