1. No category

Kallelse
Kommunstyrelsen
Tid: Onsdagen den 11 mars 2015 kl. 08.00
Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet
Ärenden
1.
Upprop
2.
Val av justerare samt fastställande av tid för
justering
3.
Godkännande av dagordning
Föredraganden
Informationsärende
4.
Soltak AB
Bengt Gustafsson, VD
10.00-10.30
Peter Jimmefors, ekonomichef
Majbritt Eriksson, personalchef
Kl 10.30-10.45
Beslutsärenden
1.
Skrivelse till miljö- och energidepartementet
Dnr 2014/KS0078
(Handlingen skickas senare)
Cecilia Friberg, mark- och
exploateringschef
Ulrika Ankel, mark- och
exploateringssamordnare
Kl 08.00
2.
Tillägg till detaljplan avseende Edet 2:40 – beslut
om samråd och granskning
Dnr 2014/KS0029
Cecilia Friberg, mark- och
exploateringschef
3.
Planbesked för skolområde och bostäder inom
Gossagården
Dnr 2015/KS0170
Cecilia Friberg, mark- och
exploateringschef
4.
Yttrande gällande Avsiktsförklaring för Jämställt
Västra Götaland 2014-2017
Dnr 2014/KS0093
Eva-Lena Julin Rydbo,
folkhälsoplanerare
Kl 8.30
5.
Igångsättningstillstånd avseende om- och
tillbyggnad av Pilgårdens äldreboende
Dnr 2015/KS133
Mats Nilsson, utvecklingsledare
Kl 8.40-9.00
Kallelse
Kommunstyrelsen
6.
Borgensförbindelse Kommuninvest
Dnr 2014/KS0255
Peter Jimmefors, ekonomichef
Kl 10.45-
7.
Tertial 3, årsrapport 2014 kommunstyrelsen
Dnr 2015/KS0037
Peter Jimmefors, ekonomichef
8.
Årsredovisning 2014 för Lilla Edets kommun
Dnr 2015/KS0174
(Handlingen skickas senare)
Peter Jimmefors, ekonomichef
9.
Återrapportering 2014 enligt finanspolicyn
Dnr 2015/KS0147
Peter Jimmefors, ekonomichef
10. Borgen avseende Soltak AB
Dnr 2015/KS0139
Peter Jimmefors, ekonomichef
11. Avsiktsförklaring SAMÖ 2016
Dnr 2015/KS0148
Lena Palm, kommunchef
12. Redovisning av uppsiktsplikten över det
kommunala företaget Lilla Edets Industri och
Fastighets AB (Leifab)
Dnr 2015/KS0149
Lena Palm, kommunchef
13. Igångsättningstillstånd för drift av ishallen
Lödöseborg
Dnr 2014/KS0195
Lena Palm, kommunchef
14. Svar på remiss från GR om harmonisering av
färdtjänstreglerna
Dnr 2014/KS0438
Lena Palm, kommunchef
15. Svar på förfrågan om GR-gemensamt arbete med
ensamkommande barn och unga
Dnr 2014/KS0388
Lena Palm, kommunchef
Kallelse
Kommunstyrelsen
16. Kommungemensamt arbete för att främja
etableringen av nyanlända flyktingar på
arbetsmarknaden i Göteborgsregionen
Dnr 2014/KS0405
Lena Palm, kommunchef
17. Fördjupat samarbete mellan Tjörns, Stenungsunds
och Lilla Edets kommun gällande
räddningstjänsten
Dnr 2014/KS0148
Lena Palm, kommunchef
18. SOLTAK AB – Verksamhetsövergång för löne- och
ekonomiadministration samt IT-drift
Dnr 2015/KS0154
Lena Palm, kommunchef
19. Arvode till ordförande och vice ordförande i
överförmyndarnämnden
Dnr 2014/KS0258
Maria Olegård,
kommunsekreterare
20. Val av en representant till styrelsen för lokalt ledd
utveckling för perioden 2015-2016
Dnr 2014/KS0232
21. Information om arbetet inom Göteborgsregionens
(GR) kommunalförbund
Dnr 2014/KS0007
22. Information från SOLTAK AB
Dnr 2014/KS0023
23. Information om geotekniskt arbete i Lilla Edets
kommun
Dnr 2014/KS0142
24. Anmälan om inkomna skrivelser
25. Anmälan av delegeringsbeslut
Ingemar Ottosson (S)
Ordförande
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-02-11
2014/KS0029-22
214
Tillägg till detaljplan avseende Edet 2:40 – beslut om samråd
och granskning
Dnr 2014/KS0029
Sammanfattning
Fastighetägaren till Blåmesen 3 fick 2014-10-08 positivt planbesked av
kommunstyrelsen för planändring avseende fastigheten Edet 2:40. Ett förslag till
ändring av detaljplan har upprättats och föreslås handläggas med enkelt planförfarande,
enligt PBL 2010:900.
Detaljplanen innebär ändringar och tillägg till gällande plan ”Förslag till ändring och
utvidgning av stadsplanen för området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet” med
Lantmäteriets beteckning 15-LIS-344, antagen av kommunfullmäktige 1959-02-18.
Ändringen i detaljplanen avser fastigheten Edet 2:40. Gällande plan anger användning
allmän plats; gatumark, parkering inom fastigheten Edet 2:40. Tillägg till plan anger
användning bostad, samt att byggnad inte får uppföras inom Edet 2:40. Bakgrund till
ändringen av planen är dess möjlighet för kommunen att sälja Edet 2:40 till
fastighetsägaren till intilliggande Blåmesen 3, som har för avsikt att införliva Edet 2:40
i sin trädgård.
Mark-och exploateringsavdelningen har genomfört en bedömning att förslaget inte
medför någon betydande miljöpåverkan. Förlaget har bedömts med grunderna i
planbeskrivningen att ingen särskild miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas. I
kommunens översiktsplan ÖP 2012, laga kraft 2012-07-11, ligger planområdet inom
befintligt detaljplanelagt bebyggelseområde med huvudsakligen bostäder.
Beslutsunderlag
Tillägg till plankarta med tillägg till planbestämmelser, skala 1:1000, i A3-format.
2014/KS0029-19
Tillägg till planbeskrivning, 2014/KS0029-19
Fastighetsförteckning, 2014/KS0029-17
Remisslista, 2014/KS0029- 20
Underliggande detaljplan, 15-LIS-344 enligt Lantmäteriets beteckning, 2014/KS002921
Finansiering
Planavtal är undertecknat 2014-11-24, där beställaren är finansiär i alla delar.
sid- 2 -
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att sända ut en underrättelse och ge tillfälle till samråd kring
planförslaget under tre veckor enligt remisslista.
Kommunstyrelsen beslutar att efter samrådet sända ut planförslaget för granskning.
Sara Bylund
Planingenjör
sara.bylund@lillaedet.se
0520-65 95 68
Beslutet expedieras till
Fastighetsägare Blåmesen 3
Mark-och exploateringschef
Planingenjör
sid 2/2
DNR: 2014/KS0029
SAMRÅDSHANDLING, UPPRÄTTAD 2015-02-06
Tillägg till planbeskrivning avseende fastigheten Edet 2:40
Ändring av detaljplan för del av Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för
området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet i Lilla Edets Köping (15-LIS-344).
Lilla Edets kommun, Västra Götalands län
Detaljplanen består av:

Tillägg till plankarta med tillägg till planbestämmelser, skala 1:1000, i A3-format
Till detaljplanen hör följande handlingar:



Tillägg till planbeskrivning
Fastighetsförteckning
Underliggande detaljplan (15-LIS-344)
Rådhuset Arkitekter AB
Samhällsplanering & Miljö
Box 114
451 16 Uddevalla
Telefon: 0522-65 66 67
www.radhuset.se
Uppdragsnummer: 314 907
Bilder och illustrationer i planbeskrivningen är framtagna av Rådhuset Arkitekter AB om inget annat anges.
Kartor/ortofoton godkända från sekretessynpunkt för spridning © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 109-2012/4174.
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING .................................................................................... 2 Bakgrund ............................................................................................... 2 Planändringens syfte och huvuddrag .................................................... 2 Planområdet .......................................................................................... 2 Planprocess ........................................................................................... 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ........................................... 3 Översiktsplan ......................................................................................... 3 Detaljplan ............................................................................................... 3 Övriga kommunala beslut ...................................................................... 3 BESTÄMMELSER ENLIGT MILJÖBALKEN .................................. 4 Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB ............................................................. 4 BEHOVSBEDÖMNING .................................................................. 4 Sammanfattning .................................................................................... 4 Förslag till ställningstagande ................................................................. 4 PLANFÖRSLAG ............................................................................. 5 Nuvarande användning ......................................................................... 5 Planändring ........................................................................................... 5 GENOMFÖRANDE ........................................................................ 6 Organisatoriska frågor ........................................................................... 6 Fastighetsrättsliga frågor ....................................................................... 6 ADMINISTRATIVA FRÅGOR ......................................................... 7 Medverkande i planarbetet .................................................................... 7 Ändring av detaljplan för del av området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet (Edet 2:40)
Lilla Edets kommun
Tillägg till planbeskrivning
Samrådshandling 2015-02-06
2
INLEDNING
Bakgrund
Ägarna till bostadsfastigheten Blåmesen 3 i Lilla Edet arrenderar den
angränsande fastigheten Edet 2:40 av kommunen. Edet 2:40 är planlagd
som allmän plats, gatumark/parkeringsplatser. Ägarna till Blåmesen 3
önskar förvärva Edet 2:40 för att införliva den som en del av sin trädgård.
Om markområdet ska kunna regleras över till Blåmesen 3 kan den inte vara
planlagd som allmän platsmark. Ägarna till Blåmesen 3 har därför ansökt
om att ändra användningen för Edet 2:40 till bostadsändamål.
Fastigheten omfattas av en gällande detaljplan (15-LIS-344) fastställd 196005-20 och genomförandetiden har gått ut. Kommunstyrelsen har lämnat ett
positivt planbesked. Planändringen kan göras som ett tillägg till gällande
plan och avses handläggas med enkelt planförfarande enligt PBL 2010:900.
Planändringens syfte och huvuddrag
I gällande plan är markanvändningen allmän plats; gatumark och parkeringsplatser. Planen har dock ej genomförts i denna del utan marken används som tomtmark.
Syftet med planändringen är att ändra användningen allmän plats; gatumark/parkering till kvartersmark för bostadsändamål för att kommunen
därefter ska kunna sälja marken till den privata fastighetsägaren som arrenderar marken idag.
Planområdet
Läge, areal och avgränsning
Området ligger öster om Göteborgsvägen och söder om idrottsplatsen
centralt i Lilla Edets tätort. Ändringen omfattar hela fastigheten Edet 2:40,
vilken upptar en yta på ca 290 m2. Fastigheten Edet 2:40 gränsar till fastigheterna Blåmesen 2, 3, 4, 10 och 11 samt gatan Fågelstigen.
Idrottsplats
Ortofoto över Lilla Edet,
läget för aktuell fastighet
Edet 2:40 är markerat.
Tillägg till planbeskrivning
Samrådshandling 2015-02-06
EDET 2:40 Ändring av detaljplan för del av området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet (Edet 2:40)
Lilla Edets kommun
3
Markägoförhållanden
Fastigheten Edet 2:40 ägs av Lilla Edets kommun. För fullständig redovisning av ägarförhållanden, servitut och samfälligheter inom och intill planområdet, se tillhörande fastighetsförteckning.
Planprocess
Enkelt planförfarande
Planen upprättas i enlighet med plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och
planarbetet bedrivs med ett så kallat enkelt planförfarande. Det görs då
planförslaget är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens
granskningsyttrande om denna, saknar intresse för allmänheten och inte
bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Enkelt planförfarande innebär
att planen efter samrådet tas upp direkt för antagande.
Ändring av detaljplan
Då underliggande plans huvudsyfte kvarstår och detta bara utgör en ändring
av en liten del upprättas planhandlingarna som tillägg till gällande plan.
Handlingarna betecknas därför ”Tillägg till plankarta” och ”Tillägg till planbeskrivning”. De ursprungliga planhandlingarna består och skall läsas tillsammans med de tillkommande.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
I kommunens översiktsplan ÖP 2012, laga kraft 2012-07-11, ligger
planområdet inom befintligt detaljplanelagt bebyggelseområde med
huvudsakligen bostäder.
Detaljplan
Gällande detaljplan (344) för området
För området gäller ”Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för
området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet i Lilla Edets köping”
fastställd 1960-05-20 och med plannummer 344 (15-LIS-344). Inom
planområdet är markanvändningen allmän plats gatumark, parkeringsplatser.
Övriga kommunala beslut
Kommunstyrelsen lämnade 2014-10-08, § 104, positivt planbesked.
Utdrag ur gällande plan. Läget för ändringen
är markerat.
Ändring av detaljplan för del av området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet (Edet 2:40)
Lilla Edets kommun
Tillägg till planbeskrivning
Samrådshandling 2015-02-06
4
BESTÄMMELSER ENLIGT
MILJÖBALKEN
Planområdet berörs inte av några bestämmelser enligt 3:e eller 4:e kap MB
Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB
Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om viss lägsta miljökvalitet
för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormerna omfattar bland annat föroreningar i utomhusluft, olika
parametrar i vattenförekomster, kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller.
Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom det aktuella planområdet.
BEHOVSBEDÖMNING
Kommunen ska i ett tidigt skede ta ställning till om genomförandet av planen
kan komma att innebära en betydande miljöpåverkan eller ej.
Under framtagandet av planändringen har en behovsbedömning utförts för
att bedöma om planförslaget kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap 11 § MB). Om ett genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas.
Innan kommunen tar ställning om eventuell betydande miljöpåverkan ska
länsstyrelsen ges tillfälle att yttra sig. Detta sker i samband med
plansamrådet.
Sammanfattning
Planändringen bedöms vara förenlig med bestämmelserna i miljöbalken.
Förslagen innebär en ändring av detaljplan från allmän plats, parkering till
bostadsändamål och medför ingen skada på natur- och kulturvärden i området. Ett genomförande av planändringen bedöms inte heller påverka något
Natura 2000-område eller innebära överskridande av gällande
miljökvalitetsnormer. Planförslaget överensstämmer även med intentionerna
i kommunens översiktsplan.
Omgivande verksamheter och bostäder bedöms inte heller medföra betydande påverkan på den planändring som planförslaget innebär.
Förslag till ställningstagande
Kommunen bedömer att projektet inte kommer att medföra en betydande
miljöpåverkan. En miljöbedömning ska därför inte genomföras.
Tillägg till planbeskrivning
Samrådshandling 2015-02-06
Ändring av detaljplan för del av området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet (Edet 2:40)
Lilla Edets kommun
5
PLANFÖRSLAG
Nuvarande användning
Planområdet omgärdas av friliggande villabebyggelse i ett plan och inredda
vindsvåningar med omgivande trädgårdar.
I gällande plan är marken inom området utlagd som allmän plats; gatumark,
parkeringsplatser, men planen är inte genomförd i denna del. Marken inom
planområdet används istället som trädgård, med gräsmatta, träd och buskar,
för Blåmesen 3. Marken inom området sluttar svagt från norr mot söder.
Intilliggande fastigheten Blåmesen 3 sett från Södra vägen i norr.
Området sett från Fågelstigen i sydöst.
Planändring
Planändringen innebär att hela området (fastigheten Edet 2:40) ändras från
allmän plats; gatumark/parkeringsplatser till kvartersmark för bostäder. Ingen ny byggrätt skapas i planen utan hela området blir så kallad ”prickad
mark” där byggnad inte får uppföras, vilket är i överensstämmande med bestämmelserna på angränsande fastigheter.
Inget behov finns av vatten- och avloppsförsörjning. Dagvattnet kommer
att tas om hand lokalt. Körbar in- och utfart behöver inte anordnas då detta
kommer att ske via angränsande fastigheten Blåmesen 3 i norr.
Ändring av detaljplan för del av området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet (Edet 2:40)
Lilla Edets kommun
Tillägg till planbeskrivning
Samrådshandling 2015-02-06
6
GENOMFÖRANDE
Organisatoriska frågor
Genomförandetid
Genomförandetiden för underliggande plan har gått ut. Den nya genomförandetiden för planändringen slutar 5 (fem) år efter det att planen vunnit
laga kraft.
Huvudmannaskap
Ingen allmän plats finns inom området. Kommunen är huvudman för allmän plats i gällande detaljplan.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetsreglering och fastighetskonsekvenser
Ägarna till Blåmesen 3 arrenderar den ca 290 m2 stora fastigheten Edet 2:40
av Lilla Edets kommun. Efter genomförd planändring är kommunens avsikt
att sälja fastigheten Edet 2:40 till ägarna till Blåmesen 3.
Då detaljplanen genomförs finns möjlighet att fastighetsreglera EDET 2:40
till BLÅMESEN 3 genom lantmäteriförrättning.
Fastighetsregleringen initieras och bekostas av ägarna till fastigheten Blåmesen 3.
Blåmesen 3
Edet 2:40
De berörda fastigheterna Blåmesen 3 och Edet 2:40 markerade på utdrag ur grundkartan.
Tillägg till planbeskrivning
Samrådshandling 2015-02-06
Ändring av detaljplan för del av området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet (Edet 2:40)
Lilla Edets kommun
7
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Detaljplanen bedrivs med så kallat enkelt planförfarande. Det innebär att efter samrådet sker ingen granskning, utan de berörda kommer att underrättas
om förslaget innan det tas upp till antagande. Om beslutet inte överklagas
vinner detaljplanen därefter laga kraft.
Medverkande i planarbetet
Planändringen har upprättats av Rådhuset Arkitekter AB genom Linda
Hansson, planeringsarkitekt på uppdrag av Lilla Edets kommun.
Planförslaget har handlagts av Sara Bylund, planingenjör, kommunledningsförvaltningen på Lilla Edets kommun.
Sara Bylund, planingenjör
Lilla Edets kommun
Linda Hansson, planeringsarkitekt
Rådhuset Arkitekter AB
Ändring av detaljplan för del av området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet (Edet 2:40)
Lilla Edets kommun
Tillägg till planbeskrivning
Samrådshandling 2015-02-06
Tillägg till
PLANBESTÄMMELSER
X=6446000
~~`~
~'~ ~~,~~ \~
Grundkarta över
Edet 2:40
\
Lilla Edets kommun, Västra Götalands län
~~\
2
5
`
\`
~~6~~
s
~
Traktgräns
Fastighetsgräns
Häck
Vägkanter
Höjdpunkt
Staket
Stödmur
~,~
i
J\
~
~ 2~
/
~a.
7
(,~~`,
01, ~\
Co6 ~ ~
O~`~
z~~
/
\
~ ~~/ ~
~
~\
~
~~
Utfart får inte anordnas
ADMINISTRATIVA BESTÅMMELSER
Genomförandetiden för denna ändring är fem (5) år från det datum
detaljplanen vinner laga kraft.
UPPLYSNINGAR
Upprättad av: Filippa Christiansson
Mätning höjder H Olsson
Hovås i Mätkonsult AB 2014-12-14
Genom detta tillägg ändras användningen från allmänplats gatumark och
parkeringsplatser till kvartersmark för bostäder.
Ändringen av detaljplanen är upprättad i enligt med PBL 2010:900
~,,,
i
~~
~
~
\~~
Byggnad får inte uppföras
Hbjder milt I vSg inm&Ining NåNeACS• RTl((GPS)
8
~
ts ~~
G4~' ~~
\\
~~
BEGRÄNSNINGAR
Bostadshus
/,
9 ~~\,~
~
/
—~
ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK
Teckenförklaring
~T~T—
X=6445900
Gräns för området där tillägg till planbestämmelser ska gälla.
BBostäder
\\~~~
`~
/
~~•~
Kartan upprättad genom befintlig primärkaAa.
Fastighetsredovisning och rättigheter 69n Lantmäteriets
digitala registerkarta. Fastighetsredovisningen har inte
rättsverkan, beslut i Lantmäterihandlingar gäller.
~
/
\
GRÄNSBETECKNINGAR OCH LINJER
Koordinatsystem:
Plan: Sweref 99 12 00 Höjd: RH 00
/
,,r'
Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Bestämmelserna i
underliggande detaljplan gäller i tillämplig omfattning.
'~ ~ ~ ~ ~g~ja
t~
~~~ ~~
~ /~e
.~
CTI
v
~
p
p
~ — ~'
U7
v
~
O
O
0
i
Tillägg till PLANKARTA
10
~
20
~
30
~
40
~
100 m
i
50
i
Skala 1:1000
SAMRÅDSHANDLING
Gälland2 detaljplatt. OmrAde som berörs av ändringen är markerat.
Utdrag ur gällande plankarta, Skala 1:1000. Område som berörs av ändringen är markerat.
•
1•
•
,. i
h
•
i
~
A•
r :~
~: `'~ ,,
1 ~,
~~
Tillägg till PLANKARTA
avseende fastigheten Edet 2:40
t.~
~Rf
.~
III
,
,,
•.
~
~• ~
r.
~~
p_~..
..
♦,\
Västra Götalands län
~
.
~ Plankarta (~s-us-saa)
~ Beskrivning dis-us-saa~
Ändring av detaljplan för del av Förslag till ändring och ~ Tillägg planbeskrivnin
~ Fasnsnetsförte~k~~~s
utvidgning av stadsplanen för området kring idrottsplatsen och ålderdomshemmet iLilla Edets köping.
Lilla Edets kommun,
~~`'~~
~~
~~~_ ~~l
p
~
tl~~
Övricla planhandlingar:
/~~
`
\,/
LILLA EDETS
KOMMUN
a
,fia,
„
V!N
+
A~':~y
Beslut:
Upprättad 2015-02-06 av:
~1
~
Antagen
~~
il
~e c~
:`~ °~ e.
~~ ~
~~
1
/•• •
~~
I ~
'
`✓
.~'~ ~"~
i~
~~
~
a
Kommunledningsförvaltninge
~
~~
~-~ ~ ~~-
~I
Rådhuset Arkitekter AB
Samh" Isplanering &Miljö
~
UV
ra Byl
Planingenjör
Linda Hansson
Planeringsarkitekt
Laga kraft
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-02-23
2015/KS0170
214
Planbesked för skolområde och bostäder inom Gossagården.
Dnr 2015/KS0170
Sammanfattning
Ärendet avser upprättande av detaljplan i kommunens regi inom fastigheten TINGBERG 14:1.
Planområdet omfattas av båda sidorna om Ekebergsvägen, enligt kartskiss.
Fördelen finns att lägga skolområdet på södra sidan, då områdets areal kan justeras efter
behovet. Den norra delen är smalare och inte lika flexibel.
Detaljplanen måste tillgodose utfarter för den befintliga bebyggelsen.
En stor fördel är att infrastrukturen runt Ekebergsvägen till viss del redan är utbyggd.
Detaljplan 1462-P69 Ekeberg i denna plan ingår en rondell i anslutning till Ekebergsvägen.
sid- 2 -
Beslutsunderlag
FÖP Lödöse, en fördjupning av översiktsplanen. Laga kraft 2014-11-21. Dnr.
2012/KS0045
Detaljplan bostadsområde, Tingberg 11:2 m.fl. i Lödöse. Laga kraft 2009-06-15.
Lantmäteriets beteckning 1462-P70.
Byggnadsplan för Lödöse samhälle. Antagen 1955-01-19. Lantmäteriets beteckning 15STY-1212.
Detaljplan för Tingberg 4:77 m.fl. Tingberg-Pingstalund. Laga kraft 2009-03-12.
Finansiering
Lilla Edets kommun är finansiär i alla delar.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att lämna positivt planbesked.
Beslutet expedieras till
Mark-och exploateringschef
Planingenjör
sid 2/2
Datum
Dnr
20150202
2015
Dpl
Handläggare:
Eva-Lena Julin Rydbo
Folkhälsosamordnare
Kommunledningsförvaltningen
Tfn 0520/ 65 95 11
Yttrande gällande Avsiktsförklaring för Jämställt Västra Götaland
2014-2017
Sammanfattning
Inbjudan att underteckna den länsövergripande strategin Jämställt Västra Götaland 20142017 har inkommit från Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen.
Avsikten med strategin är att skapa en gemensam plattform för jämställdhet i länet, lyfta
goda exempel samt möjliggöra samordning och erfarenhetsutbyte. Vid undertecknande av
strategin förbinder sig Lilla Edets kommun att koppla pågående
jämställdhetsintegreringsarbete till Jämställt Västra Götaland 2014-17, utarbeta en lokal
handlingsplan och utse en kontaktperson gentemot Länsstyrelsen. Kommunledningen
ansvarar för förankring av strategin i den egna organisationen. Länsstyrelsen ansvarar för
samordning, nätverk och processtöd till medverkande kommuner, förmedlar kontakter
mellan aktörer och följer upp och utvärderar arbetet löpande. I det befintliga arbetet med
Lilla Edets kommuns jämställdhetsstrategi utifrån kommunfullmäktiges övergripande
mål gällande jämställdhet bedöms strategin Jämställt Västra Götaland 2014-2017 kunna
vara ett gott stöd.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse
Kommunledningskontoret
Inbjudan att underteckna avsiktsförklaring för
2015-02-02
2014-03-07.
Jämställt Västra Götaland 2014-2017
Eva-Lena Julin Rydbo
Kommunledningsförvaltningen
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 11
Fax: 0520-65 74 20
E-post: eva-lena.julin@lillaedet.se
kommunen@lillaedet.se
sid 1/3
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar:
att Lilla Edets kommun undertecknar avsiktsförklaringen för ett Jämställt Västra
Götaland 2014-2017
Ärende
Lilla Edets Kommun är inbjuden att underteckna ”Jämställt Västra Götaland 2014-17”
vilken är en länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering utarbetad av
Länsstyrelsen i Västra Götaland i samarbetet med Västra Götalandsregionen.
Intentionen med strategin är att anpassa, åskådliggöra och genomföra de nationella
jämställdhetspolitiska målen utifrån de regionala förutsättningarna, fördjupa samverkan
och tydliggöra roll- och ansvarsfördelning mellan centrala aktörer samt förbättra
förutsättningar för uppföljning och utvärdering av jämställdhetspolitiken på regional
nivå. Genom strategin går det skapa en gemensam plattform för jämställdhet i länet,
lyfta goda exempel samt möjliggöra samordning och erfarenhetsutbyte mellan olika
aktörer.
Ett undertecknande av avsiktsförklaringen innebär att Lilla Edets kommun förbinder
sig att




Koppla pågående arbete med jämställdhetsintegrering till strategin Jämställt
Västra Götaland 2014-17
Ta fram en lokal handlingsplan som skall innehålla ett urval av insatser från
strategin och beskriva hur de skall genomföras
Kommunledningen ställer sig bakom strategin och ansvarar för förankring i
organisationen
Kommunledningen utser en kontaktperson gentemot länsstyrelsen
Strategin bygger på tre områden:
• Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet
• Makt och hälsa
• Makt och mäns våld mot kvinnor
Det framgår av strategin att genom omfördelning av makt och resurser kan ett mer
jämställt samhälle skapas och därför genomsyras samtliga temaområden av ett
maktperspektiv. "Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för
kvinnor och män, flickor och pojkar" Män och kvinnor, flickor och pojkar ska ha
samma makt att forma samhället.
Jämställdhetsintegrering handlar om att förslag, genomförande och utvärdering
analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig service,
resurstilldelning och inflytande för kvinnor och män, flickor och pojkar.
Genom insatser implementeras och integreras strategin i den ordinarie verksamheten.
De lägesanalyser som görs kan användas som kunskapsunderlag och strategin kan
sid- 3 -
utifrån detta ge förslag på insatser, vars syfte är att stärka arbetet med
jämställdhetsintegrering.
Länsstyrelsen ansvarar för samordningen av den regionala strategin, bidrar med nätverk och
processtöd till medverkande kommuner, förmedlar kontakter mellan aktörer och följer upp
och utvärderar arbetet löpande. Det finns inga medel avsatta från regionalt håll när det
gäller implementeringen av Jämställt Västra Götaland.
I det befintliga arbetet med Lilla Edets kommuns jämställdhetsstrategi utifrån
kommunfullmäktiges övergripande mål gällande jämställdhet bedöms strategin
Jämställt Västra Götaland 2014-2017 kunna vara ett gott stöd.
.
Beslutet expedieras till
Länsstyrelsen Västra Götaland
sid 3/3
r,
~'~.
~-~
- ~,
~
Sida
1(5)
~ ~ ~'~3~T~~
2014-03-07
~~~ K~MMIJN~
Mottagare enligt bilaga
~~,A
LÄNSSTYRELSENL~L~
VÄSTRA GÖTALANDS LÄ
Knr~tnlun~ryP~l~~ti
X014 ~" ~03° .:j 1
~~ ,
~ ,
Inbjudan att underteckna avsiktsförklaring för
Jämställt Västra Götaland 2014-2017
,Icin~stctllt Västr°a Götaland 2014-2017 är en länsövergripande strategi för
jämställdhetsintegrering som har utarbetats av Länsstyrelsen i Västra Götalands län i samarbete med Västra Götalandsregionen. Under remissrundan
har 103 aktörer kommit med ändringsförslag Boin har arbetats in i strategin.
Resultatet håller du i din hand idag.
Jämställt Västra Götaland är ett strategiskt dokument på länsövergripande
nivå. Tanken är att strategin ska fungera som enplattform för att skapa lilcvärdighet ilänet, lyfta goda exempel och möjliggöra samordning och erfarenhetsutbyte.
Nu börjar strategiarbetet
Att utarbeta en strategi är en bra början, men för att strategin slca leda till
förändring krävs att vi arbetar mot gemensamma mål. För att starta arbetet
med Jämställt Västra Götaland slcicicar Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen ut en avsiktsförklaring till myndigheter, kommuner och andra alctörer ilänet.
Vad händer när vi undertecknar avsiktsförklaringen?
Genom att underteckna avsiktsförldaringen äger ni strategin tillsammans
ined Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och övriga undertecknare.
Att underteckna avsiktsförklaringen innebär att:
• Kommunen avser att koppla sitt pågående arbete med jämställdhetsintegrering till det övergripande strategiarbetet.
• Kommunledningen ställer sig bakom arbetet och ansvarar för föranl~ing i den egna organisationen.
• Kommunledningen utser en kontaktperson gentemot Länsstyrelsen.
• Kommunen avser att ta fram en lokal handlingsplan. Handlingsplanen ska innehålla ett urval av insatser från strategin och beslc~iva hur
insatserna slca genomföras. Aktörer som redan har handlingsplaner
kan komplettera dem, alternativt ta fram en ny handlingsplan. För
tips loring att ta fram handlingsplaner, se sidan 11 i strategi dolcumentet.
Postadress:
403 40 Göteborg
Besöksadress:
Södra Hamngatan 3
Telefon/Fax:
010-22 44 000
(växel)
031 - 60 51 41 (fax)
Webbadress:
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
E-post:
esh.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Sida
LÄNSSTYR~LS~N
VÄSTRA c4TALAND5 ~.ÄN
2014-03-07
2(5)
Avsiktsförklaringen undertecknas av lcömmunledningen gch..skickas till
Länsstyrelsen senast 15 september.
Länsstyrelsen och Västra Götålandsregionens ansvar
Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen ansvarar för att samordna arbetet med Jämställt Västra Götaland på en övergripande nivå. Det innebär att:
• Bidra med övergripande processtöd i form av nätverksarbete, kompetensutveckling och informationsspridning.
• Förniedla kontakter mellan aktörer för ölvad samverkan på länsnivå.
• Tipsa om framgångsrikt utvecklingsarbete.
v Följa lapp och utvärdera strategiarbetet löpande.
Avsiktsförklaringen bifogas till detta brev. Vi önskar svar med underskrift
och beslut senast 15 september 2014.
Skicka beslutet ti1L• esli.vastra~otaland rr,lansstyrelsen.se eller
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Enheten för social hållbarhet
403 40 Göteborg
Vid frågor, kontakta:
Ulrika Hellden, ulrikaliellden a,l~nsstyrelsen.se, 010-2244517
Maria Talja, maria.tal~a~v~gion.se, 072-2073129
~
il~~
Talieh Ashjari
Enhetschef
Länsstyrelsen Västra Götaland
J
~
~~
Annika Ottosson
Förvaltningschef
Rättighetslcommittens kansli
Västra Götalandsregionen
LÄNSSTYRELSEN
VÄSTRA cÖ'rnz.AtvDS z,ÄN
BILAGA: Mottagare
Kommuner
Ale
Alingsås
Bengtsfors
Bollebygd
Borås
Dals-Ed
Essunga
Falköping
Färgelanda
Grästorp
Gullspång
Göteborg
Götene
Hei7ljunga
Hjo
Härryda
Karlsborg
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mark
Mellerud
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Vara
2014-03-07
Sida
3(5)
LÄNSSTYRELSEN
VÄS'T'RA GÖTALANDS I.ÄN
2014-03-07
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö
Kommunalförbund
Fyrbodals kommunalförbund
Göteborgsregionens kommunalförbund
Sjuhärads kommunalförbund
Skaraborgs kommunalförbund
Länsstyrelsens regionala jämställdhetsnätverk samt Länsstyrelsens regionala samverkansgrupp våld i nära relationer
Arbetsförmedlingen
Brottsoffeijouren Östra Skaraborg
Centrum för genusforskning(GIG)Göteborgs universitet
Chalmers Tekniska Högskola
EDCS (Equality Development Center Skaraborg)
ESF-rådet
Försvaret(Försvarsmedicincentrum)
Försäkringskassan
GAC (Göteborg Artist Centre)
Göteborgs tingsrätt
Göteborgs universitet
Hovrätten Väst
Högskolan Borås
Högskolan Skövde
Högskolan Väst
Inspektionen för vård och omsorg
Kammat ätten i Göteborg
Kriminalvården (Region Väst)
Hav- och vattenmyndigheten
Migrationsverket
Polismyndigheten
Räddningstjänsten Storgöteborg
Rättsmedicinalverket(RPA i Göteborg)
Rättsmedicinalverlcet(Rättsmedicinska avdelningen i Göteborg)
Sahlgrenska Akademin
Skaraborgs tingsrätt
Skatteverket
Tillväxtverket (Västsverige)
Uddevalla tingsrätt
Winnet Västra Götaland
Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum
Ideburen sektor
Brottsoffeijouren Östra Skaraborg
Bris Region Väst
Sida
4(5)
LÄNSSTXRELSEN
VÄ,S`i'RA GÖTALANDS I,ÄN
Brottsofferjouren Västra Götaland
Forum för feministislca föräldrar
FN-förbundet
Göteborgs Räddningsmission
Göteborgs Rättighetscenter
Kvinnofolkhögskolan
Kvinnojourer i Väst
Män för jämställdhet
RFSL Borås
RFSL Göteborg
RFSL Skaraborg
Rådet för funlctionshinderfrågor
Rädda Barnen Region Väst
Röda Korset
Samrådet för de nationella minoriteterna
LTN Women Göteborg
Utväg Skaraborg
Utväg Södra Älvsborg
Vi andas samma luft/Grunden
Västergötlands Idrottsförbund
Västsvenska idrottsförbundet
Sida
2014-03-07
5(5~
l y"
/'~iY
9
i
~;( ; Y" VÄSTRA
GÖTALANDSRECIONEN
~/-~ LÄNSSTYRELSEN
VÄS'CRA GSTALAfIbS LAN
Ifylld och underskriven blankett skickas till
följande adress senast den 15 september 2014:
esll.c=astiagotaland a,lansst~~ielsetl.se
eller
Länsstyrelsen i Västta Götalands län
Enheten föi social hållbarhet
403 40 Göteborg
Avsiktsförklaring föi Jämställt Västra Götaland 2014-2017
Att underteckna avsiktsförl~laringen innebär att:
• Kommunen avser att koppla sitt pågående albete med jämställdhetsintegrering till det
övergripande strategiarbetet.
• Kommunledningen ställel sig bakom albetet och ansvarar föl förankring i den egna
organisationen.
~ Kommunledningen utser en kontaktperson gentemot Länsst~~relsen.
• Kommunen a~=sel att ta friin en lokalliandlingsplan.
Deltagande kommun
Kommunens namn:
Förvaltning:
Kontaktperson:
Befattning:
Tfn:
Aiobil:
E-post:
Jndeitecknat av ansvarigt kommunallåd
Ort och datum
Namnunderskrift
Postadress:
Länsstyrelsen Västra Götalands län,
403 40 Göteborg
Namnfört~~dligande
Telefon/Fix:
010-224 40 00 (vxi)
Webbadress:
www.lansstyrelsen.se(vastragotaland
E-post:
esh.vastragotaland@Iansstyrelsen.se
Jämställt Västra Götaland
Länsstrategi för jämställdhetsintegrering
2014-2017
Rapportnr: 2013:99
ISSN: 1403-168x
Utgiven av enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Kontakt: 010-224 40 00, esh.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Upplaga: 1500 ex
Tryck: DanagårdLiTHO AB
Papper: Arctic Matt (omslag 250 g, inlaga 130 g)
Text: Anjelica Hammersjö och Ulrika Helldén
Form: Ida Edgren
Omslagsillustration: Sofie Kindahl
Förord
Många bäckar små gör en stor å. Så heter det i ordspråket och det gäller i allra högsta grad
även för jämställdhetsarbete. Om många aktörer rör sig åt samma håll leder det till något
stort. Det är vi övertygade om. Jämställt Västra Götaland 2014-2017 är en plattform för arbetet
med jämställdhetsintegrering i länet. För att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart
arbete behöver vi gemensamt lyfta goda exempel, skapa likvärdighet i länet och möjliggöra
samordning och erfarenhetsutbyte.
Arbetet med strategin har tagit lång tid och involverat hundratals människor. Resan började
2011, när Länsstyrelsen bjöd in Västra Götalandsregionen till arbetet med att ta fram en
strategi för jämställdhet. 2012 involverades kommuner, myndigheter, högskolor, universitet,
resurscentra och idéburen sektor för att diskutera möjliga mål och insatser. Då formulerades
grunden till den strategi du i dag håller i handen. I januari 2013 fick Länsstyrelsen ett
regeringsuppdrag att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering. Det gav oss ytterligare vind i seglen och var ett välkommet tecken på att vi var på rätt väg. I maj 2013 kunde
dokumentet gå ut på remiss till 133 regionala aktörer.
Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen vill rikta ett stort tack till de aktörer i länet som
deltagit i processen. Vi ser fram emot att samarbeta med er för ett jämställt Västra Götaland!
Lars Bäckström
Gert-Inge Andersson
LandshövdingRegionstyrelsens ordförande
Innehåll
Inledning7
Varför en jämställdhetsstrategi?
8
Arbetsprocess8
Tre teman
Hur kan strategin användas?
En plattform för jämställdhetsintegrering i Västra Götaland
9
11
11
Jämställdhetsintegrering11
Handlingsplaner utifrån jämställdhetsstrategin
11
Fördelar med att ansluta sig till strategiarbetet 12
Andra styrdokument
12
Resurser12
Uppföljning, utvärdering och revidering
13
Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet
15
Lägesanalys15
Nationella jämställdhetpolitiska mål
15
Regionala mål
15
Insatser och uppföljning
17
Makt och hälsa
23
Lägesanalys23
Nationellt jämställdhetpolitiskt mål
23
Nationellt folkhälsopolitiskt mål
23
Regionala mål
23
Insatser och uppföljning
25
Makt och mäns våld mot kvinnor
29
Lägesanalys29
Nationella jämställdhetpolitiska mål
29
Regionala mål
29
Insatser och uppföljning
31
Användbara begrepp
34
Referenser37
5
 Foton: Sergio Joselovsky 4
6 Foto: Göran Assner
Inledning
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har
samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Jämställdhetsområdet är reglerat av lagstiftning och
styrdokument, men för att uppnå förändring krävs
ett aktivt arbete, utvärdering av insatser och att med
jämna mellanrum formulera nya mål. Dessutom
måste alla som arbetar med frågorna reflektera
över sina egna föreställningar för att inte riskera att
omedvetet återskapa rådande maktstrukturer. Det
är inte enkelt, men det är avgörande för att skapa
ett jämställt samhälle.
sig som kvinnor eller män och personer som biologiskt inte entydigt kan kategoriseras som kvinnor
eller män. Det finns även personer som upplever sig
vara ett annat kön än de tilldelades vid födseln och
har en vilja att förändra sin kropp. Alla människor,
oavsett könsidentitet och könsuttryck, påverkas av
samhällets normer för kön och av hur samhället
värderar kategorierna kvinna och man.
Arbetet för jämställdhet i Västra Götaland har
pågått under lång tid och gett märkbara resultat.
I dag tar fler män ut föräldraledighet och fler
kvinnor har tagit plats i politiska församlingar. Det
innebär att fler barn har tillgång till sina fäder och
att den representativa demokratin speglar befolkningen bättre. Samtidigt finns det mycket kvar att
göra. Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre
än mäns och pojkar uppvisar genomgående sämre
skolresultat än flickor. Arbetet för ett jämställt
Västra Götaland går vidare.
Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska
mål (prop. 2005/06:155)
Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter
och skyldigheter för kvinnor och män, flickor och
pojkar. Samtidigt påverkas människors förutsättningar av fler faktorer än kön. Maktstrukturer
hänger ihop och förstärker varandra. Kvinnor
utsätts oftast för våld i hemmet, medan män utsätts
för våld på offentlig plats. Dock utsätts HBTQkvinnor och muslimska kvinnor oftare för våld i det
offentliga rummet än andra kvinnor, medan män
med funktionsnedsättning utsätts för våld i hemmet
i högre grad än andra män.
Inte heller kön är en okomplicerad kategori.
I Sverige finns bara två juridiska kön: kvinna och
man. Men det finns personer som varken definierar
Kvinnor och män ska ha samma makt att
forma samhället och sina egna liv.
•
En jämn fördelning av makt och inflytande:
Kvinnor och män ska ha samma rätt och
möjlighet att vara aktiva medborgare och
att forma villkoren för beslutsfattandet.
•
Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män
ska ha samma möjligheter och villkor i
fråga om utbildning och betalt arbete som
ger ekonomisk självstädnighet livet ut.
•
Jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta
samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
•
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra:
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska
ha samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet.
7
inledning
Varför en jämställdhetsstrategi?
Länsstyrelsen har i regeringsuppdrag att ta fram en
länsstrategi för jämställdhetsintegrering. Jämställt
Västra Götaland 2014-2017 har tagits fram av Länsstyrelsen i samarbete med Västra Götalandsregionen.
Strategin ersätter den tidigare jämställdhetsstrategin
Balans i livet.
Representativitet: fördelningen av kvinnor och
män i olika sammanhang.
Resursfördelning: hur samhällets resurser
fördelas mellan könen.
Syftet med strategin är att:
Attityder och värderingar: vad som ses som
kvinnligt och manligt och hur det värderas.
• Anpassa, konkretisera och implementera nationella jämställdhetspolitiska mål utifrån regionala
förutsättningar.
Normer: vad som utgör normen i planering och
genomförande av olika aktiviteter.
• Fördjupa samverkan mellan centrala aktörer och
tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen.
• Förbättra förutsättningarna för uppföljning och
utvärdering av jämställdhetspolitiken på regional
nivå.
Arbetsprocess
Jämställt Västra Götaland 2014-2017 har utarbetats i
dialog med flera centrala aktörer i länet: kommuner,
statliga myndigheter, högskolor, universitet, idéburen sektor och resurscentra för jämställd tillväxt
och utveckling. 2012 genomfördes processträffar,
fokusgrupper och nätverksträffar för att inhämta
synpunkter kring prioriterade områden för jämställdhetsstrategin. Deltagande aktörer var bland annat
de fyra jämställdhetsnätverk som sammankallas av
Länsstyrelseni. Vid träffarna utarbetades grunden till
strategins regionala mål och insatser. Materialet har
sedan bearbetats och författats av sakkunniga vid
Länsstyrelsen och Västra Götalandregionen.
Våren 2013 skickades strategin ut på remiss till totalt
133 regionala instanser: 49 kommuner, 4 kommunalförbund, 22 nämnder och styrelser inom Västra Götai Vid framtagandet av strategin 2012 var sammansättningen i
nätverken: Regionala jämställdhetsnätverket, 35 myndigheter
och organisationer; Kommunnätverket för jämställdhetsintegrering, 38 kommuner; Kommunnätverket våld i nära relationer,
40 kommuner; Regionala samverkansgruppen våld i nära relationer, 14 myndigheter och organisationer.
8
Jämställdhet och ojämställdhet
Makt: ekonomisk och politisk makt utifrån ett
könsperspektiv.
Relationellt: relationer till andra människor.
Rättsligt: mänskliga rättigheter, diskriminering.
Identitet: hur vi uppfattar och agerar utifrån vår
könsidentitet.
Intersektionalitet: hur olika maktordningar
hänger ihop och påverkar varandra.
landsregionen, 35 myndigheter och organisationer
samt 23 aktörer inom idéburen sektor. 103 instanser
svarade. Jämställt Västra Götaland 2014-2017 är ett
resultat av ett stort antal aktörers synpunkter
och idéer, både som remissversion och slutgiltigt
dokument.
Styrgrupp och arbetsgrupp för strategiarbetet har
bestått av representanter från enheten för social hållbarhet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland och rättighetskommitténs kansli vid Västra Götalandsregionen.
Som processtöd har bland annat en referensgrupp
tillsatts med representanter från olika enheter inom
Västra Götalandsregionen: folkhälsokommitténs
sekretariat, kunskapscentrum för jämlik vård, regionutvecklingssekretariatet och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.
inledning
Tre teman
Jämställt Västra Götaland 2014-2017 är uppdelad i tre
övergripande temaområden.
Samordnande aktörer
– hur arbetar vi med jämställdhet?
1. Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet
Avsnittet tar upp förutsättningar för arbete,
föräldraskap, utbildning, politiskt inflytande och
jämställd regional tillväxt.
Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att
bidra till att de nationella jämställdhetspolitiska
målen uppnås i länet. Det innebär
att samordna och stödja arbetet med
jämställdhetsintegrering, analysera nationella
mål i relation till regionala förhållanden,
fördjupa den regionala samverkan, tydliggöra
ansvarsfördelningen mellan aktörer och att
förstärka arbetet med jämställdhet i det
regionala tillväxtarbetet. I ett längre perspektiv
handlar uppdraget även om att förbättra
uppföljningen och utvärderingen av den
regionala jämställdhetspolitiken.
2. Makt och hälsa
Avsnittet tar upp jämställd hälsa som en fråga
om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande
och fokuserar särskilt på normer för kön och
deras inverkan på hälsa, tillgången till idrott samt
kultur- och föreningsliv.
3. Makt och mäns våld mot kvinnor
Avsnittet fokuserar på våld i nära relationer,
våldsförebyggande åtgärder samt stöd till grupper
med svagt samhälleligt skydd.
Utgångspunkten för strategin är de nationella jämställdhetspolitiska målen med ett särskilt fokus på
hälsa som en regional anpassning utifrån aktörernas
ansvar och intresseområden. Fokus på hälsa överensstämmer med EU-kommissionens jämställdhetsindex, där hälsa är ett av sex grundläggande områden.
Eftersom omfördelning av makt och resurser är centralt för att skapa ett jämställt samhälle genomsyras
samtliga temaområden av ett maktperspektiv.
Varje temaområde inleds med en lägesanalys och
ett antal regionala mål. Därefter presenteras förslag
på ett antal jämställdhetsfrämjande insatser. För att
tydliggöra roll- och ansvarsfördelning har varje insats
tillskrivits en eller flera centrala aktörer.
Västra Götalandsregionen arbetar med
jämställdhetsfrågor på flera olika nivåer.
På politisk nivå arbetar kommittén för
rättighetsfrågor med jämställdhet som
en del av det övergripande arbetet för
mänskliga rättigheter. På tjänstemannanivå
finns tre kunskapscentra som arbetar
med jämställdhetsfrågor: Närhälsan
kunskapscentrum för sexuell hälsa,
Kunskapscentrum för jämlik vård och Västra
Götalandsregionens kompetenscentrum
om våld i nära relationer. Enligt Västra
Götalandsregionens vision Det goda livet ska
jämställdhet genomsyra all verksamhet.
9
Foto: Göran Assner
Hur kan strategin användas?
En plattform för jämställdhetsintegrering
i Västra Götaland
Handlingsplaner utifrån
jämställdhetsstrategin
Jämställt Västra Götaland 2014-2017 fungerar som en
plattform för arbetet med jämställdhetsintegrering
i Västra Götaland. Målgruppen är offentliga verksamheter men även civilsamhälle och näringsliv kan
ansluta sig till strategiarbetet.
Verksamheter som vill ansluta sitt arbete till länsstrategin för jämställdhetsintegrering bör ta fram lokala
handlingsplaner för hur insatserna ska genomföras i
organisationen.
Jämställdhetsintegrering
Syftet med Jämställt Västra Götaland är att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen på
regional nivå. Sveriges huvudsakliga strategi för detta
är jämställdhetsintegrering.
Jämställdhetsintegrering innebär att förslag,
genomförande och utvärdering analyseras utifrån ett
jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig
service, resurstilldelning och inflytande. En viktig
princip i jämställdhetsintegrering är att jämställdhet
ska integreras i det ordinarie arbetet. För att uppnå
ett jämställt samhälle behöver framgångsrika
processer, metoder och insatser stärkas över tid.
Jämställt Västra Götaland föreslår aktiva åtgärder och
särskilda insatser som syftar till att stärka arbetet med
jämställdhetsintegrering.
Aktörer som redan har handlingsplaner för sitt arbete
med jämställdhetsintegrering, exempelvis handlingsplaner utifrån CEMRii-deklarationen, kan använda
sig av Jämställt Västra Götaland på två sätt: för att
utöka eller revidera befintliga handlingsplaner eller
utarbeta en ny handlingsplan.
Dessa frågor kan vara till hjälp i arbetet med lokala
handlingsplaner:
• Vilka av strategins mål och insatser berör
verksamheten?
• Behöver de övergripande målen brytas ner i lokala
delmål?
• Vilka insatser genomförs redan?
• Behöver insatserna konkretiseras och beskrivas
ytterligare?
• Kan pågående insatser utvecklas genom att
samverka med andra aktörer?
• Finns goda exempel att sprida till andra aktörer?
Könsuppdelad statistik
I förordning (2001:100) om den officiella
statistiken 14 § framgår att: “Individbaserad
officiell statistik skall vara uppdelad
efter kön om det inte finns särskilda skäl
mot detta.” En viktig förutsättning för
jämställdhetsintegrering är tillgång till
könsuppdelad statistik.
• Hur ska arbetet följas upp lokalt?
Meddela gärna Länsstyrelsen om det pågående
arbetet: jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se.
Återrapportera regelbundet till politisk styrelse eller
ledningsgrupp.
ii Council of European Municipalities and Regions.
11
hur kan strategin användas?
TIPS!
GÖR! – Samlade metoder för jämställdhetsintegrering från ESF Jämt, Länsstyrelserna, 2012.
• Vision Västra Götaland – Det goda livet.
Jämställ.nu – allt om jämställdhetsintegrering,
en nationell resurs för jämställdhet med aktuell
information, forskning, praktiska exempel och
verktyg.
Resurser
Könsuppdelad statistik – ett nödvändigt medel
för jämställdhetsanalys, Statistiska centralbyrån,
2004.
Fördelar med att ansluta sig till
strategiarbetet
• Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen kan
bidra med övergripande processtöd.
• Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen kan
förmedla kontakter mellan aktörer som arbetar
med liknande insatser och tipsa om framgångsrikt
utvecklingsarbete.
• Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen följer
upp och utvärderar strategiarbetet löpande under
programperioden. Utvärdering kan även ske med
hjälp av länets universitet och högskolor.
Andra styrdokument
Använd gärna andra regionala styrdokument som en
resurs och inspiration. Exempel på styrdokument att
titta närmare på kan vara:
• En mötesplats i världen – Kulturstrategi för Västra
Götaland 2012• Jämställdhet gör skillnad – handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014
• Regional strategi för Alkohol, Narkotika, Dopning
och Tobak 2013-2015
• Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik
hälsa i Västra Götaland
12
• Västra Götaland 2020 - Strategi för tillväxt och
utveckling i Västra Götaland 2014-2020
Det finns inga särskilda medel avsatta för att arbeta
med Jämställt Västra Götaland. En grundläggande
princip för jämställdhetsintegrering är att arbetet
ska integreras i ordinarie verksamhet. Ibland kan
organisationen behöva skjuta till särskilda medel för
att starta processer eller stärka pågående arbete. Inga
sådana medel är kopplade till strategin, däremot finns
här ett antal tips på projektmedel att söka för att
stärka arbetet med jämställdhetsintegrering:
• Kommuner, myndigheter, organisationer och
stiftelser med verksamhet i Västra Götalands län
kan söka regionala projektmedel av Länsstyrelsen
Västra Götaland för att:
-- Förebygga hedersrelaterat våld och förtryck
samt att unga blir gifta mot sin vilja. Medel
söks från enheten för social hållbarhet.
-- Främja jämställdhet, mänskliga rättigheter och social hållbarhet. Medel söks från
projektkontoret.
-- Utveckla förutsättningarna på landsbygden.
Medel söks från landsbygdsenheten.
• Offentliga verksamheter, organisationer, företag
och föreningar kan söka projektmedel från Västra
Götalandsregionen för att:
-- Stärka de mänskliga rättigheterna och ett
rättighetsbaserat arbetssätt. Målgrupp: föreningar och organisationer. Medel söks från
rättighetskommitténs kansli.
-- Bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt
inom folkhälsoområdet. Målgrupp: offentlig
förvaltning, organisationer, föreningar och
företag. Medel söks från folkhälsokommitténs
sekretariat.
hur kan strategin användas?
-- Främja jämställdhet i det regionala tillväxtoch utvecklingsarbetet. Medel söks från
regionutvecklingssekretariatet.
• Enskilda kompetensutvecklingsinsatser som behövs för att nå de nationella/regionala målen kan
stödjas med medel från Europeiska socialfonden.
• Projektmedel för jämställdhetsintegreringsinsatser som syftar till att stärka små och medelstora
företag och främja en hållbar stadsutveckling kan
sökas inom ramen för det regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige. Målgrupp: offentliga
regionala tillväxtaktörer, kommuner och kommunalförbund, stadsdelsförvaltningar, universitet och
högskolor, Science Parks med mera. Medel söks
från Tillväxtverket.
Uppföljning, utvärdering och revidering
Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen ansvarar
för att följa upp jämställdhetsstrategin under planperioden. De insatser som genomförs i länet kommer
löpande att sammanställas för att dra slutsatser om
EU-kommissionens jämställdhetsindex:
arbete ● pengar ● kunskap ● tid ● makt ● hälsa
EU:s jämställdhetsinstitut (EIGE) har på uppdrag
av EU-kommissionen utarbetat ett index som
bedömer kvinnors och mäns villkor inom sex
områden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och
hälsa. Ytterligare två områden inkluderas men
redovisas inte i det slutliga indexet: samverkande
maktordningar och våld. Indexet går från 1
till 100, där siffran 100 innebär att ett land är
jämställt. Sverige toppar listan med 74,3 följt av
Danmark och Finland. Sverige ligger över snittet
på samtliga områden, särskilt i fråga om kvinnors
arbetsdeltagande (91.2) och politisk representation
(91.5). Ett område där Sverige behöver utvecklas
är könssegregering på arbetsmarknaden, där index
endast är 67,7.
hur implementeringen fungerar och för att bidra
till lärande. Det kommer även att utvecklas regionala indikatorer som både tar hänsyn till regionala
förhållanden och samordnas med uppföljningen av
jämställdhetspolitiken på nationell nivå1, liksom de
indikatorer som utvecklats på EU-nivå2. Syftet med
indikatorerna är att följa upp och mäta resultat och
måluppfyllelse.
Vid planperiodens slut kommer arbetet med Jämställt
Västra Götaland att utvärderas för att undersöka i
vilken grad insatserna har bidragit till att uppnå de
regionala och nationella målen. Enskilda verksamheters lokala utvärderingar tas gärna emot för att inkluderas i utvärderingen. Resultatet kommer att ligga
som grund för revideringen.
Idéer om nya eller förbättrade insatser inför revideringen kan skickas till:
jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se.
Arbete: Positioner på arbetsmarknaden.
Pengar: Ekonomiska villkor.
Kunskap: Skillnader i fråga om utbildning.
Tid: Fördelningen mellan arbete, omsorg och andra
sociala aktiviteter (inklusive kultur och samhällsliv).
Makt: Representation i politiska och ekonomiska
sfärer.
Hälsa: Hälsoskillnader och tillgång till hälsoresurser.
Ytterligare områden
Samverkande maktordningar: Exempelvis
ensamstående föräldrar, vårdhavare eller personer
med funktionsnedsättningar.
Våld: Mäns våld mot kvinnor med fokus på de
attityder, normer och stereotyper som motverkar
framgång i jämställdhetsarbetet.
13
”I Västra Götaland utgör
kvinnor 75 procent av alla
deltidsarbetslösa och 66 procent
av de timanställda”
Makt, inflytande och ekonomisk
jämställdhet
Nationella jämställdhetpolitiska mål
Regionala mål
• Kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv.
• Långsiktiga och hållbara strukturer för
jämställdhetsintegrering i Västra Götaland.
• En jämn fördelning av makt och inflytande.
Kvinnor och män ska ha samma rätt och
möjlighet att vara aktiva medborgare och att
forma villkoren för beslutsfattandet.
• Likvärdiga villkor för kvinnor och män att
kombinera hem- och omsorgsarbete med
lönearbete och/eller politiska uppdrag.
• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska
ha samma möjligheter och villkor i fråga om
utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk
jämställdhet livet ut.
• Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas.
• Jämställdhetsintegrerat regionalt tillväxtarbete i
fråga om företagande, innovation och landsbygdsutveckling.
• Jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma
ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge
och få omsorg på lika villkor.
Lägesanalys
Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet
handlar om mänskliga rättigheter. I FN:s konvention
om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
(1979) fastslås att konventionsstaterna ska motverka
fördomar och traditioner som grundar sig på stereotypa föreställningar om kön. Staterna ska också se till
att kvinnor inte diskrimineras på arbetsmarknaden,
särskilt när det gäller anställningsvillkor och lönesättning. Dessutom ska staterna göra det möjligt för föräldrar att förena familje- och yrkesliv.
I framväxten av det moderna industrisamhället
uteslöts många kvinnor från arbete och utbildning,
vilket innebar att diskriminering och segregation
byggdes in i arbetsmarknadens strukturer. I takt
med jämställdhetspolitiska landvinningar har dessa
strukturer förändrats, något som även har mötts av
motstånd eftersom det har inneburit en omfördelning
av politiska, ekonomiska och organisatoriska resurser.
I dag finns få juridiska hinder för jämställdhet. Samtidigt finns starka normer om vad som är lämpligt att
göra beroende på kön. Svensk jämställdhetspolitik är
därför inriktad på att förändra informella strukturer i
samhället som upprätthåller den ojämna maktfördelningen mellan könen3.
På utbildningsområdet har det skett stora förändringar sedan 1927 när kvinnor fick rätt att studera
på statliga läroverk på samma villkor som män. De
senaste 30 åren har flickor som grupp haft bättre
skolresultat än pojkar. Skillnaden i skolresultat är
intressant ur ett jämställdhetsperspektiv, bland annat
eftersom forskning entydigt visar att könsskillnader i
kognitiva förutsättningar är små eller obefintliga.
I stället menar flera forskare att ”antipluggkultur” har
blivit ett sätt att konstruera maskulinitet i skolan4.
15
makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet
Förväntningarna på flickor i skolan ser annorlunda
ut. Där finns exempelvis möjligheten att vara en så
kallad ”duktig flicka”, något som innebär krav på
höga prestationer med hög stress som följd. Oavsett
prestationer i skolan är dock de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken fortfarande stora: Genomsnittslönen för
en högskoleutbildad förskolelärare är 24 400 kronor.
Genomsnittslönen för en byggnadsarbetare utan högskoleutbildning är 27 500 kronor. Män i Västra Götaland tjänar i genomsnitt 5800 kronor mer i månaden
än kvinnor, vilket överensstämmer med det nationella
snittet5.
I dag är majoriteten av studerande på högskola och
universitet kvinnor, men trots att kvinnor i högre
grad tar högskoleexamen antas procentuellt sett fler
män till forskarutbildningen. Ju högre upp i den
akademiska hierarkin, desto snedare blir könsfördelningen. Nationell statistik visar att endast 23
procent av professorerna 2012 var kvinnor6. Lägst
andel i Sverige har Chalmers tekniska högskola,
med åtta procent7. Kvinnor har de senaste decennierna tagit allt större plats i mansdominerade yrken
som kräver högre utbildning. Män som grupp har
däremot inte kommit in i kvinnodominerade yrkesområden, varken de yrken som kräver kort eller lång
utbildning8-9.
Tre år efter avslutad yrkesinriktad gymnasieutbildning har dubbelt så många män som kvinnor en
heltidsanställning10. I Västra Götaland utgör kvinnor
75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av
de timanställda11. Forskning har visat att oavsett typ
av tidsbegränsad anställning, bransch eller socioekonomisk tillhörighet leder tidsbegränsad anställning
till fast jobb för män i betydligt högre utsträckning
än för kvinnor12. Tidsbegränsade anställningar inom
kvinnodominerade yrken är förenat med större ohälsa
än tillsvidareanställningar13.
Kvinnors deltidsarbete är ofta en förutsättning för att
orka med en högre grad obetalt hem- och omsorgsar16
bete14. Detta leder i sin tur till en mer osäker position
på arbetsmarknaden och en avsevärt lägre pension.
Fyra procent av hushållen i Västra Götaland är
ensamstående kvinnor med barn. Deras ekonomiska
situation är ännu mer ogynnsam, eftersom de ofta
både har låginkomstyrken och arbetar deltid. Nästan
vart tredje barn till ensamstående mödrar växer upp
med små ekonomiska resurser15. Kvinnor tar även ut
större del av föräldraförsäkringen. Män tar i
genomsnitt ut 24 procent, en siffra som varierar
mellan 14-28 procent i olika delar av länet16.
Kvinnors och mäns företagande i Västra Götaland ser
överlag ut som i övriga delar av landet. 5,23 procent
av de sysselsatta kvinnorna i länet är företagare,
vilket kan jämföras med 12,6 procent av männen17.
Mer än 50 procent av kunderna hos företagsfrämjande aktörer är kvinnor, men uppföljningar visar
att endast 16 procent av regional såddfinansieringiii
går till kvinnor18. En högre andel kvinnor än män får
dessutom avslag på sina ansökningar om företagsstöd i Landsbygdsprogrammet19. Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen samt länets högskolor och
universitet har en viktig roll i att främja kvinnors
entreprenörskap och innovationer, både i tätorter och
på landsbygden.
iii Såddfinansieringen är en satsning på finansiering av utvecklingsinsatser i tidigt företagsskede bland nya teknik- och
kunskapsbaserade företag. Syftet är att utveckla konceptet så
långt att andra finansiärer bättre kan bedöma dess potential
och därmed svara för den fortsatta kommersialiseringen. (se
Jämställdhet gör skillnad – handlingsplan för jämställd regional
tillväxt 2012-2014).
makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet
Insatser och uppföljning
Nationellt jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Regionalt mål
Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhetsintegrering i Västra Götaland.
Insatser
• Utveckla de jämställdhetsnätverk som
samordnas av Länsstyrelsen som plattform för samverkan, erfarenhetsutbyte
och kunskapsspridning (Centrala aktörer:
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen,
myndigheter, kommuner, idéburen sektor).
• Samordna jämställdhetsintegrering av
budgetprocesser genom att inrätta ett
samverkansråd för metodutveckling
och erfarenhetsutbyte (Centrala aktörer:
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen,
myndigheter, universitet och högskolor,
kommuner).
• Bidra med metod- och kunskapsunderlag för att stödja arbetet med
jämställdhetsintegrering på kommunal och regional nivå (Centrala aktörer:
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen,
universitet och högskolor, kommuner,
myndigheter, idéburen sektor).
Länsstyrelsens och Västra
Götalandsregionens uppföljning
• Enkätundersökning och/eller
intervjuer med nätverksdeltagare och
deltagare i det tvärsektoriella rådet
för att undersöka hur nätverken har
bidragit till jämställdhetsintegrering i
Västra Götaland.
• Sammanställning av vilka metodoch kunskapsunderlag som varit till
användning för aktörerna.
17
makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet
Nationellt jämställdhetspolitiskt mål
En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och
möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta
samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Regionalt mål
Likvärdiga villkor för kvinnor och män att kombinera hem- och omsorgsarbete med
lönearbete och/eller politiska uppdrag.
Insatser
• Inrätta system för att rutinmässigt
erbjuda utbildningsinsatser med ett
normkritiskt perspektiv på föräldraskap
och barns uppväxtvillkor för föräldrar
och blivande föräldrar (Centrala aktörer:
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen,
idéburen sektor).
• Uppmuntra till ett jämställt uttag av
föräldraförsäkring samt tillfällig
föräldrapenning vid vård av sjukt barn
(Centrala aktörer: Försäkringskassan,
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen,
myndigheter, kommuner).
• Erbjud barnomsorg på obekväm
arbetstid (Centrala aktörer: kommuner).
Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens
uppföljning
• Intervjuer med deltagare i utbildningsinsatser om vilken användning de har haft av
kunskapen, för att dra lärdomar inför kommande insatser.
• Jämföra uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn
i Västra Götaland 2012, 2014 samt 2016
utifrån statistik från Försäkringskassan och
Statistiska
centralbyrån.
• Följa upp vilka/hur många kommuner som
erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid.
TIPS!
Underlätta för småbarnsföräldrar genom:
-- Långsiktig planering av mötestider i samråd med deltagarna, så att de inte krockar med
skolavslutningar eller annat.
-- Skicka ut underlag i god tid, för att det ska finnas fler möjliga tidpunkter att läsa dem.
-- Förlägga möten mellan 9-15 för att underlätta hämtning och lämning på förskola och skola.
18
makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet
Nationellt jämställdhetspolitiskt mål
Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i
fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Regionalt mål
Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas.
Insatser
• Inrätta system för att rutinmässigt erbjuda
kompetenshöjande insatser för rektorer, lärare
samt studie- och yrkesvägledare för att förbättra
grundskoleelevers möjligheter till icke-könsstereotypa utbildnings- och praktikval (Centrala aktörer:
kommuner, högskolor och universitet).
• Främja barns möjlighet att utveckla sina intressen
och förmågor utan att styras av könsstereotypa
normer genom att säkerställa genuskompetens i
förskolan (Centrala aktörer: kommuner).
• Genomför satsningar för att få fler män att söka
sig till förskola samt vård- och omsorgssektorn
(Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner, högskolor och universitet).
• Se över och åtgärda strukturella löneskillnader
mellan kvinnodominerade och mansdominerade
yrken samt oskäliga löneskillnader inom yrkesgrupper (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra
Götalandsregionen, myndigheter, kommuner).
• Inför heltid som norm och möjlighet till deltid
vid utlysning av nya tjänster (Centrala aktörer:
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner).
• Genomför kunskapshöjande insatser och förbättra rutiner för jämställd och icke-diskriminerande
rekrytering (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra
Götalandsregionen, myndigheter, kommuner).
Länsstyrelsens och Västra
Götalandsregionens uppföljning
• Sammanställa statistik över andelen
kvinnor respektive män som påbörjat
yrkesinriktad högskoleutbildning med
inriktning mot vård- och omsorgssektorn samt förskola 2012, 2014 samt
2016.
• Inventera vilka satsningar som
genomförts för att höja andelen män
i förskola, vård och omsorg samt
intervjua arrangörer om satsningarnas
effekter.
• Kartlägga löneskillnader per sektor och
inom yrkeskategorier 2012, 2014 samt
2016.
• Sammanställa vilka rutiner som
används för att säkerställa
icke-diskriminerande rekrytering.
TIPS!
Vad vinner vi på att investera i skolan och
godkända betyg i 9:an? Rapport från Borås
Stad inom ramen för projektet Hållbar
Jämställdhet - Smart Ekonomi.
19
makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet
Nationellt jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att nå inflytande i det regionala
tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser.
Regionalt mål
Jämställdhetsintegrerat regionalt tillväxtarbete i fråga om företagande, innovation
och landsbygdsutveckling.
Insatser
• Erbjud kompetensutveckling till
företagsfrämjande aktörer för att öka
kunskaperna om jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling, bransch- och
företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket).
• Främja kvinnors företagande på landsbygden genom Landsbygdsprogrammet
2014-2020 och EU:s övriga strukturfonder (Centrala aktörer: Länsstyrelsen,
Västra Götalandsregionen, bransch- och
företagsfrämjande aktörer).
• Jämställdhetsintegrera kriterier och
ansökningsprocesser vid bedömning av
innovationer och affärsidéer hos
individer och företag som söker
utvecklingsmedel (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen).
Länsstyrelsens och Västra
Götalandsregionens uppföljning
• Sammanställa statistik över antalet personer som erhållit kompetens-utveckling
om jämställdhet för företagsfrämjande
aktörer. Genomföra en enkätundersökning och/eller intervjustudie med deltagarna om huruvida kunskapen upplevs
som användbar.
• Kartlägga andelen beviljade stöd till
kvinnors företagande inom Landsbygdsprogrammet 2014-2020.
• Sammanställa jämställdhetsintegrerade rutiner för bedömning av
innovationer och affärsidéer. Ge förslag
till förbättringar.
TIPS!
Västra Götalandsregionens handlingsplan Jämställdhet gör skillnad innehåller fakta, statistik och
förslag på insatser inom området regional utveckling med fokus på jämställdhet och mångfald.
Organisationer med verksamhetsbidrag eller projektstöd från Västra Götalandsregionen kan ansöka
om jämställdhetsbonus från regionutvecklingssekretariatet för att inhämta expertkunskaper om hur
verksamheten kan jämställdhetsintegreras. För mer information se www.vgregion.se/regionutveckling
20
Foto: Göran Assner
makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet
21
”När män förväntas leva
upp till traditionella normer
för manlighet riskerar mäns
depressioner att osynliggöras”
Makt och hälsa
Nationellt jämställdhetpolitiskt mål
Regionala mål
• Kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv.
• Jämställd hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande.
Nationellt folkhälsopolitiskt mål
• Jämställd tillgång och möjlighet till en aktiv fritid
och ett aktivt deltagande i kulturlivet.
• Skapa samhälleliga förutsättningar för en god
hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Lägesanalys
Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. FN:s
konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor fastställer bland annat att konventionsstaterna ska säkerställa alla invånares tillgång till
hälso- och sjukvård med jämställdhet mellan kvinnor
och män som grund20. Men hälsa handlar om mer
än hälso- och sjukvård. Hälsa definieras av Världshälsoorganisationen WHO som fysiskt, psykiskt
och socialt välbefinnande. För en god hälsa krävs
möjlighet att utveckla sina förmågor, vara delaktig i
samhällslivet och att ha tillgång till en aktiv fritid och
rekreation. Kvinnor och män har ofta skilda levnadsvillkor, familjeansvar, arbeten och tillgång till makt
och inflytande. Det leder till könsskillnader i fråga
om bland annat självskattad ohälsa, sjukskrivningsdagar, utskrivna läkemedel och medellivslängd21.
Kvinnor förväntas ofta ta ansvar för sociala relationer
och obetalt hem- och omsorgsarbete. Att utveckla
sina relationer till andra människor innebär psykosociala fördelar, men kan även leda till en hög arbetsbelastning och negativ stress. Var tionde kvinna i
Sverige uppger stress eller psykiska påfrestningar
som orsaken till arbetsrelaterade besvär22. I Västra
Götaland uppgav dubbelt så stor andel kvinnor
som män att de kände sig mycket stressade under
201123. Kvinnor i Västra Götaland tar i genomsnitt
ut 38 sjukdagar per år, medan män tar ut 2624. Även
andra aspekter av kvinnors ohälsa är relaterade till
hem och familj: Kvinnor utgör majoriteten av dem
som utsätts för våld i nära relationer, vilket innebär
försämrad hälsa både på kort och på lång sikt.
Våldet kan leda till akuta fysiska skador, men på
längre sikt även till ångest, smärta, depression och
missbruksproblematik25.
Män förväntas generellt ta fler risker än kvinnor. Det
kan handla om risktagande i trafiken, hög alkoholkonsumtion eller obenägenhet att söka vård26. Unga
män i Sverige (15–24 år) har dubbelt så hög dödlighet som unga kvinnor. Unga män dör framför allt av
självmord och olyckor, men är även överrepresenterade när det gäller alkohol- och narkotikarelaterade
dödsfall samt fordonsolyckor med dödlig utgång27.
Andelen män med riskabla alkoholvanor i Västra
Götaland är dubbelt så stor som andelen kvinnor28;
2011 dog 169 män i alkoholrelaterade sjukdomar i
Västra Götaland, jämfört med 43 kvinnor29. Sannolikt bidrar manlighetsideal till att män i lägre grad
rapporterar nedstämdhet, oro och annan psykisk
ohälsa. När män förväntas leva upp till traditionella
normer för manlighet riskerar mäns depressioner att
osynliggöras30.
23
makt och hälsa
Foto: Ida Edgren
För att minska skillnader i dödlighet och sjuklighet
behövs strukturella åtgärder som leder till ökad jämställdhet i samhället och ökad frihet för människor
att utvecklas utan att begränsas av föreställningar om
femininitet och maskulinitet31. Läkare ger i högre
grad kvinnor psykiatriska diagnoser, även om det
finns fysiska förklaringar. Män får oftare fysiska
diagnoser och får snabbare åtgärder och rehabilitering. En ojämställd sjukskrivningsprocess kan leda till
felbedömningar och felbehandlingar32.
Även andra faktorer än kön påverkar möjligheterna
till en god hälsa, som socioekonomiska förutsättningar och utsatthet för strukturell diskriminering.
Personer med utomeuropeiskt ursprung rapporterar
dålig eller mycket dålig hälsa tre till fyra gånger så
ofta som sverigefödda, bland annat på grund av
tunga och lågavlönade arbeten och strukturell diskriminering. Utlandsfödda kvinnor rapporterar högre
ohälsotal än män med samma ursprung33. Personer
som inte kan eller vill leva upp till samhällets normer
för kön riskerar att utsättas för våld och trakasserier.
Homo- och bisexuella ungdomar, särskilt kvinnor,
samt unga transpersoner har betydligt sämre hälsa än
andra ungdomar34.
För att upprätthålla en god hälsa är det viktigt med
tillgång och möjlighet till en aktiv fritid. Generellt
utför kvinnor mer obetalt hem- och omsorgsarbete
än män, vilket innebär mindre fri tid35. Kvinnor ägnar
sig oftare åt flexibla aktiviteter i sin närmiljö som går
24
att förena med tidsbrist, så som löpning, promenader
eller gym, medan män i större utsträckning ägnar sig
åt organiserad idrott och lagidrotter. Det innebär att
kvinnor inte i lika hög grad konkurrerar om samhälleliga resurser. Pojkars utövande, bidrags- och anläggningsbehov gynnas ofta på bekostnad av flickorna36.
Traditionellt har idrottsrörelsen varit mansdominerad, med normer om att distansera sig från
kvinnlighet och icke-heterosexualitet37. Arbetet för
ett mer inkluderande föreningsliv även behöver motverka destruktiva normer för maskulinitet.
Ett mål för den nationella kulturpolitiken är att
främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning
och utvecklande av sina skapande förmågor. Konsten
och kulturen har unika möjligheter att förändra
stereotypa föreställningar om könen och bidra till
ett individuellt växande. I praktiken har kvinnor ett
mer aktivt kulturdeltagande än män, både i fråga om
att uppleva kultur och att själva utöva kultur. Det är
helt klarlagt att både kulturkonsumtion och kulturproduktion ger positiva hälsoeffekter. Ett aktivt deltagande i kulturella aktiviteter leder till märkbart lägre
dödlighet, oavsett kön, ålder, utbildning, inkomst,
långtidssjukdom, socialt nätverk, rökning och fysisk
aktivitet38. Inom kulturområdets stora institutioner
råder dock ett ojämställt förhållande mellan män och
kvinnor när det gäller vems historia som berättas,
vem som har tolkningsföreträde och hur resurserna
fördelas. Kvinnor återfinns i högre grad inom frilanssektorn som i de flesta fall har knappare resurser39.
makt och hälsa
Insatser och uppföljning
Nationellt jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Nationellt folkhälsopolitiskt mål
Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Regionalt mål
Jämställd hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.
Insatser
• Inrätta rutiner för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhets- och hälsofrågor
(Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor).
• Sprid kunskap, erfarenheter och verktyg för att
minska självskadebeteende hos unga kvinnor
och män (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen).
• Inrätta rutiner för att erbjuda normkritiska
utbildningar för personal inom folkhälsa och
sjukdomsprevention om hur könsskillnader
i levnadsvillkor påverkar hälsan (Centrala
aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen,
kommuner, högskolor och universitet).
• Utveckla framgångsrika insatser för jämställd
sjukskrivning (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan).
• Utveckla och sprid kunskap om strategier
för att hantera stress, särskilt riktat till unga
kvinnor och unga män (Centrala aktörer: Västra
Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner).
Länsstyrelsens och Västra
Götalandsregionens uppföljning
• Inventera rutiner för metod- och
kunskapsöverföring i jämställdhets- och hälsofrågor inom länet.
• Sammanställning av könsuppdelad statistik från Försäkringskassan kring antal sjukdagar
2012, 2014 och 2016, uppdelade
på lång och kort sjukskrivning.
• Sammanställa antalet deltagare i
normkritiska utbildningar som
genomförts för personal inom
folkhälsa och sjukdomsprevention.
25
makt och hälsa
26
TIPS!
TIPS!
Tänk tvärt om – för en jämställd
sjukskrivningsprocess, Region Skåne, 2010.
Jämställda sjukskrivningar – Arbetsbok för
kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, SKL, 2010.
Metoden Genushanden har tagits fram för att
öka kvaliteten i vården för kvinnor och män.
Genushanden hjälper verksamheten att få
jämställda rutiner så att deltagare och de som
möts av verksamhetens service, får samma
frågor oavsett kön. Därmed kan likvärdig
service säkerställas.
Jämställd sjukskrivningsprocess, analys och
handlingsplan, Västra Götalandsregionen, 2013.
Samling för social hållbarhet – åtgärder för
jämlik hälsa i Västra Götalandsregionen.
makt och hälsa
Nationellt jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Nationellt folkhälsopolitiskt mål
Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Regionalt mål
Jämställd tillgång och möjlighet till aktiv fritid och aktivt deltagande i kulturlivet.
Insatser
• Inrätta rutiner för att säkerställa likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviter för invånare genom att genomföra könskonsekvensanalyser:
-- vid fördelning av medel till idrottsföreningar och det fria
kulturlivet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner).
-- vid fördelning av träningstider (Centrala aktörer: kommuner).
• Motverka destruktiva och exkluderande normer för maskulinitet inom
idrott- och föreningsrörelsen genom normkritiskt arbete
(Centrala aktörer: kommuner, idéburen sektor).
• Jämställdhetsintegrera kulturinstitutionernas organisation, repertoar,
besöks- och publikarbete genom att analysera inkluderande/ exkluderande faktorer samt vilka som upplever sig representerade i kulturutbudet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner).
TIPS!
Länsstyrelsens och Västra
Götalandsregionens uppföljning
• Sammanställa antalet aktörer som har
rutiner för könskonsekvensanalyser
vid fördelning av medel till fritidsaktiviteter. Analysera rutinerna för
fördelning på sammanslagen nivå.
• Genomföra intervjuer med representanter för regionala kulturinstitutioner om arbetet med
jämställdhetsintegrering.
Exempel på verktyg och metoder för att
genomföra könskonsekvensanalyser finns på
den nationella kunskapsportalen jämställ.nu
– allt om jämställdhetsintegrering.
Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön
– beräkningsmodell och checklista, Göteborgs
stad, Idrotts- och föreningsförvaltningen, 2013.
BRYT! – ett metodmaterial om normer i
allmänhet och heteronormen i synnerhet, ett
metodmaterial utgivet av Forum för levande
historia och RFSL Ungdom.
27
”Begreppet mäns våld mot kvinnor
syftar till att synliggöra våld
som en jämställdhetsfråga, där
mäns överrepresentation bland
våldsutövare ses som ett resultat av,
och en bidragande faktor till, den
ojämna fördelningen av makt och
inflytande i samhället”
28
Makt och mäns våld mot kvinnor
Nationella jämställdhetpolitiska mål
Regionala mål
• Kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv.
• Långsiktiga och hållbara strukturer för att
motverka mäns våld mot kvinnor.
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och
män, pojkar och flickor ska ha samma rätt och
möjlighet till kroppslig integritet.
• Beredskap för att tidigt upptäcka våldsutsatthet
och erbjuda stödinsatser till våldsutsatta, barn
som lever med våld och våldsutövare.
• Rutiner för målgruppsanpassat stöd till grupper
med svagt samhälleligt skydd.
Lägesanalys
och inflytande i samhället.
Sedan slutet av 1970-talet har FN och det internationella samfundet formulerat mäns våld mot
kvinnor som ett allvarligt brott mot kvinnors och
barns mänskliga fri- och rättigheter. Våldet har
också lyfts som ett folkhälso- och demokratiproblem. 1979 antog FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och
1993 antogs deklarationen om avskaffande av våld
mot kvinnor. Även FN:s konvention om barnets
rättigheter från 1989 tar upp barns rätt att skyddas
från våld. Tillsammans utgör de en grund för att
motverka mäns våld mot kvinnor. I Sverige är
regeringens fjärde jämställdhetspolitiska mål att
mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att
kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma
rätt och möjlighet till kroppslig integritet40. Svensk
jämställdhetspolitik inkluderar även insatser för att
motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt
våld i samkönade relationer41.
Våld i nära relationer kan vara fysiskt, psykiskt,
sexuellt, ekonomiskt och/eller materiellt. Våldet kan
delas upp i två övergripande kategorier. Den första
kategorin handlar om gräl som eskalerat till våld men
som inte syftar till att få kontroll över någon annans
liv. Den andra kategorin handlar om våld som utövas
inom ett större mönster av kontrollerande beteende
och innefattar ett flertal makt- och kontrollmedel
över en längre tidsperiod. Den första kategorin är lika
förekommande mot kvinnor och män, medan majoriteten av det kontrollerande våldet utövas av män
mot kvinnor42. Det är vanligare att män som utsatts
för våld i relationer uppger psykiskt våld, som exempelvis verbala angrepp, svartsjuka, hot om skilsmässa
eller förstörelse av personlig egendom. Män utsätts
även för sexuellt våld i nära relationer, framför allt i
samkönade relationer. Kvinnor utsätts oftare för grovt
och upprepat fysiskt våld43. 2012 anmäldes 1891 fall
av misshandel mot kvinna i en nära relation och 398
fall av grov kvinnofridskränkning i Västra Götaland44.
Många gånger innebär våldet att kvinnor och barn
måste flytta till ett skyddat boende, vilket även kan
innebära problem för barnets möjligheter till förskoleplats eller skolgång. Ungefär 10 procent av alla
barn i Sverige har någon gång upplevt våld i hemmet
och många barn som lever med våld blir också själva
Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen använder både begreppen mäns våld mot kvinnor och
våld i nära relationer. Begreppet mäns våld mot
kvinnor syftar till att synliggöra våld som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland
våldsutövare ses som ett resultat av, och en bidragande faktor till, den ojämna fördelningen av makt
29
Makt och mäns våld mot kvinnor
slagna45. Att växa upp med våld får konsekvenser för
hälsa och välbefinnande, även i vuxen ålder.
Alla människor kan utsättas för våld i nära relationer,
men våldets uttryck och konsekvenser kan se olika ut.
Att befinna sig i beroendeställning skapar en maktobalans som kan utnyttjas av våldsutövaren. Stereotypa föreställningar om minoritetsgrupper kan innebära att individer misstros och misstolkas av stödinstanser, vilket kan leda till att våldsutsatta inte söker
stöd. Grupper med svagt skydd i samhället är ofta
mer våldsutsatta än andra. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning, HBTQ-personer,
personer i prostitution och människohandel för sexuella ändamål, personer som lever med hedersrelaterat
våld och förtryck och personer i missbruk och beroende. Inom de flesta av grupperna är kvinnor mer
utsatta än män46. Det är av yttersta vikt att uppmärksamma levnadsvillkoren för grupper med svagt samhälleligt skydd och hur det påverkar våldsutsattheten
och behovet av stöd.
För ett långsiktigt arbete med jämställdhetsintegrering är förebyggande insatser centrala. En
sådan insats kan exempelvis vara våldsförebyggande
arbete med unga män för att förändra destruktiva
normer för maskulinitet. Inom maskulinitetsforskning belyses hur pojkar lär sig använda våld som ett
sätt att konstruera maskulinitet. Kopplingen mellan
jämställdhet och våldsanvändning syns särskilt tydligt
bland unga i åldern 16-25 år: Unga män som instämmer i stereotypa påståenden om kön löper 3,2 gånger
högre risk att ha utövat en våldsam eller kränkande
handling jämfört med unga män som inte instämmer
i dessa påståenden47.
En väl fungerande samverkan mellan berörda aktörer
skapar bättre förutsättningar för att förebygga och
motverka våld. Genom att handla gemensamt på en
övergripande organisatorisk nivå skapas möjlighet att
utbyta kunskap och erfarenheter som sedan kan ligga
till grund för stödinsatser till våldsutsatta, barn som
lever med våld och våldsutövare.
30
Vad är grov kvinnofridskränkning?
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 och är unikt i sin konstruktion eftersom
flera enskilda, straffbara handlingar tillsammans kan
utgöra ett grovt brott. Grov kvinnofridskränkning
fokuserar på upprepade kränkningar i form av
vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår
mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som
avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga
tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt
utnyttjande. Lagen är utformad för att underlätta
åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en
närstående kvinna.
Våld i samkönade relationer eller gärningar
som begås i en relation där parterna inte
bor tillsammans faller under brottet grov
fridskränkning. Det gäller även handlingar som
riktats mot andra närstående, till exempel barn,
föräldrar eller syskon. Det enda som skiljer grov
fridskränkning från grov kvinnofridskränkning är
beskrivningen av brottsoffer och gärningsman.
Källa: NCK:s kunskapsbank.
Västra Götaland 2012
Grov kvinnofridskränkning
Grov fridskränkning, kvinna 18 år eller äldre
Grov fridskränkning, man 18 år eller äldre
Källa: Brottsförebyggande rådet (2013)
Makt och mäns våld mot kvinnor
Insatser och uppföljning
Nationella jämställdhetspolitiska mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar,
ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Regionalt mål
Långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor.
Insatser
Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens
uppföljning
• Koppla samman befintlig regional
samverkan mot mäns våld mot
kvinnor med regionala nätverk för
jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra
Götalandsregionen, myndigheter,
kommuner, idéburen sektor).
• Stärka samverkan genom att upprätta kontaktytor för erfarenhetsutbyte i fråga om:
-- Boende (Centrala aktörer:
Länsstyrelsen, kommuner).
-- Riskbedömningar (Centrala
aktörer: Länsstyrelsen, rättsväsende, kommuner).
-- Skyddade personuppgifter
(Centrala aktörer: Skatteverket,
rättsväsende, kommuner).
• Bedriv våldsförebyggande arbete
med pojkar och unga män inom
skola och fritidssektor (Centrala
aktörer: kommuner, idéburen
sektor).
Analys av deltagande/uppslutning i nätverken samt enkät och/eller intervjuer med
nätverksdeltagare för att undersöka om nätverksarbetet upplevs som användbart.
TIPS!
Att våga se och agera – Samverkan mellan verksamheter i
länet som arbetar för att motverka mäns våld mot kvinnor,
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2012.
Samordning för Kvinnofrid – länsstyrelsernas stöd till insatser
2011-2012, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012.
Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller
riskerar att fara illa, Socialstyrelsen, 2007.
Våldsförebyggande arbete med män – en kunskapsöversikt,
SKL, 2011.
Machofabriken – ett metodmaterial för ökad jämställdhet
och förebyggande arbete mot våld, med fokus på normer för
manlighet. Producerat av Amphi Produktion för Sveriges kvinnooch tjejjourers riksförbund (SKR), Riksorganisationen för kvinnooch tjejjourer i Sverige (Roks) och Män för jämställdhet.
31
Makt och mäns våld mot kvinnor
Nationella jämställdhetspolitiska mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och
pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Regionalt mål
Beredskap för att tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stödinsatser till våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare.
Insatser
• Inrätta likvärdiga rutiner, stöd och behandlingsinsatser i hela länet för våldsutsatta,
barn som lever med våld och våldsutövare
genom att:
-- Samordna och samarrangera kunskapoch kompetensutvecklingsinsatser (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, rättsväsende, kommuner,
idéburen sektor).
-- Säkerställa tillgång till riktlinjer för att
fråga om våld rutinmässigt och på indikation (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner).
-- Tillhandahålla kunskap till yrkesverksamma för att identifiera tecken på
våldsutsatthet (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, idéburen sektor).
-- Tillhandahålla handledning till
personal som arbetar med att stödja
våldsutsatta (Centrala aktörer: Västra
Götalandsregionen, kommuner).
• Säkerställ kunskap och rutiner för att
erbjuda adekvat stöd till personal som lever
med våld (Centrala aktörer: Länsstyrelsen,
Västra Götalandsregionen, kommuner).
32
Länsstyrelsens och Västra
Götalandsregionens uppföljning
• Enkätundersökning till kommunerna med fråga om antalet
anmälningar enligt socialtjänstlagen 14:1, så kallade orosanmälningar.
• Inventera och sprida framgångsrika rutiner för att stötta
personal som lever med våld.
TIPS!
Våld – En handbok om
socialnämndens ansvar för
våldsutsatta kvinnor och barn som
bevittnat våld, Socialstyrelsen, 2011.
Att fråga om våldsutsatthet som
en del av anamnesen, Nationellt
centrum för kvinnofrid, 2010.
Makt och mäns våld mot kvinnor
Nationella jämställdhetspolitiska mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar,
ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Regionalt mål
Rutiner för målgruppsanpassat stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd.
Insatser
• Genomför utbildningsinsatser för yrkesverksamma om hur samhällets skydd för
särskilt utsatta grupper kan stärkas (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, rättsväsende, högskolor och
universitet, idéburen sektor).
• Inventera rutiner för att förebygga och
upptäcka våld som utövas av vårdgivare och
anhörigvårdare (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, kommuner).
Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens
uppföljning
• Inventering av antalet personer som tagit
del av utbildningsinsatser om särskilt
utsatta grupper. Sammanställning av vilka
grupper som utbildningarna fokuserat på.
• Enkätundersökning till kommuner för att
kartlägga tillgången till skyddat boende
i Västra Götalands län. Kartlägga antalet
platser 2012, 2014 samt 2016.
• Genomför utbildningsinsatser om internet
som arena för grooming, sex mot ersättning, prostitution och människohandel för
sexuella ändamål (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, rättsväsende,
kommuner).
TIPS!
• Tillgodose behov av skyddat boende för:
-- personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck (Centrala
aktörer: Länsstyrelsen, kommuner).
Fristad från våld – en vägledning om skyddat
boende, Socialstyrelsen, 2013.
-- våldsutsatta kvinnor i pågående
missbruk/beroende (Centrala aktörer:
kommuner).
-- våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning (Centrala aktörer:
kommuner).
-- våldsutsatta kvinnor med djur (Centrala
aktörer: kommuner).
Sällan sedda – utbildningsmaterial om våld
mot kvinnor med funktionsnedsättning,
Socialstyrelsen, 2011.
Skylla sig själv? – om våld mot kvinnor i
missbruk, Socialstyrelsen, 2011.
Våld mot djur och våld i nära relationer,
Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2012.
Våga göra skillnad – En vägledning för skydd,
stöd och rehabilitering av unga som utsatts
för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller
som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som
har blivit gifta mot sin vilja, Länsstyrelsen i
Östergötlands län, 2011.
33
Användbara begrepp
Begrepp som kan vara bra att känna till i arbetet med
jämställdhetsintegrering:
Cis-person
En person som identifierar sig och uppfattas som
det kön som registrerades vid födseln. Exempelvis en
person som känner sig som en kvinna, ser ut som en
kvinna och har kvinna skrivet i sin födelseattest.
Diskriminering
När vissa grupper eller personer behandlas sämre än
andra skulle ha gjort i en jämförbar situation. I diskrimineringslagen finns förbud mot diskriminering
utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Strukturell diskriminering innebär att diskrimineringen är inbyggd i samhällets sätt att fungera.
Feminism
Feminism är ett samlingsbegrepp för den samhällsanalys och rörelse som menar att kvinnor generellt
sett är underordnade män i samhället och vill förändra detta. Feminismen innefattar ett stort antal
teoretiska riktningar, som exempelvis liberalfeminism,
radikalfeminism, ståndpunktsfeminism, postmodern
feminism, queerfeminism och postkolonial feminism.
Inriktningarna har olika fokus, analys och förslag till
lösningar. Praktiskt jämställdhetsarbete förenar ofta
förslag från flera feministiska riktningar genom att
exempelvis förändra diskriminerande regler, motverka
sexualiserat våld, höja representationen av kvinnor på
beslutande poster, ifrågasätta idén om en kvinnlig/
manlig essens, förändra normerna för relationer och
uppmärksamma hur andra former av förtryck hänger
ihop med kön.
34
Genus
Begreppet genus kan användas som en synonym till
kön för att betona kön som social, kulturell och
historisk konstruktion. Se även kön, könsroll
HBTQ
HBTQ är en samlingsbeteckning för homosexuella,
bisexuella, transpersoner och queera. Homosexualitet och bisexualitet är sexuella läggningar.
Begreppet transperson har ingenting med sexuell
läggning att göra, utan är en beteckning för individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer
sig från normen för det kön de registrerats som vid
födseln. Queer innebär kritik av heteronormen. Se
även cis-person, heteronormativitet, heterosexuell,
queer
Hen
Hen är ett könsneutralt personligt pronomen som
kan användas om personer vars kön är obekant eller
irrelevant i sammanhanget. Hen kan även användas
om personer som varken identifierar sig som kvinnor
eller män.
Heteronormativitet
Heteronormativitet innebär att utgå från att alla är
heterosexuella och att heterosexualitet är självklart,
önskvärt och naturligt. I heteronormen ingår även en
idé om att kvinnor och män bör vara varandras motsatser, begära varandra och leva i monogam tvåsamhet. Heteronormen innebär förväntad heterosexualitet – men även att heterosexualiteten organiseras på ett särskilt sätt. Se även: queer
användbara begrepp
Heterosexualitet
Heterosexualitet är en sexuell läggning. Se även:
HBTQ
Intersektionalitet
Intersektionalitet är ett analysverktyg som används
för att visa hur olika maktordningar hänger ihop
och påverkar varandra. En intersektionell analys kan
exempelvis undersöka hur betydelsen av maskulinitet
varierar beroende på klass eller hur normerna för sexualitet ser ut för personer med funktionsnedsättning.
Intersexualitet/intersexualism
Barn som vid födseln inte entydigt kan kategoriseras
som kvinna eller man brukar kallas intersexuella.
Intersexuella opereras ofta som spädbarn för att tilldelas ett entydigt kön.
Jämlikhet
Alla människors lika rättigheter och möjligheter.
Jämställdhet
Jämställdhet är ett begrepp som betonar jämlikhet
mellan könen. Jämställdhet brukar definieras som att
kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter
och skyldigheter inom livets alla områden – eller som
att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsbegreppet har
även kritiserats, bland annat för att återskapa föreställningen om två avgränsade, stabila könskategorier
samt att förenkla mer komplicerade maktordningar.
Se även: heteronormativitet, intersektionalitet.
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering innebär att förslag, genomförande och utvärdering genomgående analyseras
utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa
likvärdig service, resurstilldelning och inflytande.
Kön
Kön kan betyda flera olika saker. Biologiskt kön fastställs i första hand utifrån könsorgan, kromosomer
och hormoner. Socialt kön brukar kallas för genus.
Sociala beteenden kan skapa eller förstärka biologiska
skillnader. Exempelvis kan normer för kvinnlighet
och manlighet påverka vilka utseenden och kroppsideal människor försöker uppnå. Juridiskt kön är
samhällets sätt att registrera kön. I Sverige finns i dag
bara möjligheten att vara antingen kvinna eller man.
Könsidentitet är det kön som en person identifierar
sig med. Könsuttryck är det sätt en person markerar sin tillhörighet till ett visst kön, som exempelvis
kläder, frisyr eller kroppsspråk.
Könskonsekvensanalys
Innebär att analysera olika potentiella effekter för
kvinnor respektive män innan beslut fattas om
exempelvis mål, strategier och resursfördelning. I en
könskonsekvensanalys kan följande frågor ställas: Hur
fördelas resurserna mellan kvinnor och män i målgruppen? Har både kvinnors och mäns erfarenheter
legat till grund för hur verksamheten är utformad?
Hur skulle den förändras om andra erfarenheter
inkluderades? Centralt för att genomföra könskonsekvensanalyser är tillgång till könsuppdelad
statistik.
Könsroll
Könsroll är ett begrepp som betonar att kvinnlighet
och manlighet är socialt konstruerat. I dag ersätts
könsroll ofta av genus, eftersom könsrollsbegreppet
kan missuppfattas som att människors tankar, vanor
och intressen går att kliva i och ur som en teaterroll.
Norm
Normer är ett slags handlingsregler för accepterat
beteende i en grupp. En del av samhällets normsystem uttrycks i lagar, andra normer är oskrivna.
Att uppfylla gruppens normer leder till sociala för35
användbara begrepp
delar, medan brott mot normen ofta får negativa
konsekvenser.
Normkritik
Normkritik handlar om att synliggöra de normer
som leder till att vissa ses som avvikande och andra
ses som normala. Ett normkritiskt förhållningssätt
innebär att inte förutsätta eller kräva att alla organiserar sitt liv i enlighet med normen. Normkritisk
pedagogik synliggör normer och privilegier, till
skillnad från det som brukar kallas toleranspedagogik, där fokus i stället är på att uppmärksamma
och lära sig om det som är avvikande. Se även:
heteronormativitet.
Queer
Queer är ett verktyg för att analysera, ett sätt att agera
och en (vägran till) identitet som bygger på genomskådande och kritik av samhällets heteronorm. Queer
problematiserar det som anses vara normalt, i stället
för att fokusera på varför vissa människor avviker från
normen. Se även: heteronormativitet
Transperson
Transpersoner är ett paraplybegrepp för personer
som inte fysiskt, psykiskt, biologiskt och/eller socialt
enkelt kan kategoriseras som kvinnor eller män.
36
Referenser
Ds 2013:37, Ett uppföljningssystem för
jämställdhetspolitiken.
1
EIGE (2013), European Institute for Gender Equality,
http://eige.europa.eu/content/gender-equality-index.
Kontrollerad 2013-10-14.
2
3
Prop. 2005/06:155, Makt att forma samhället och sitt
eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken.
SOU 2010:51, Könsskillnader i skolprestationer – idéer
om orsaker.
4
Hammarström, A. (2005) Genusperspektiv på medicinen – två decenniers utveckling av medvetenheten om
kön och genus inom medicinsk forskning och praktik.
Högskoleverket.
14
15
Västra Götalandsregionen (2012) Samling för social
hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland,
s. 4.
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om
kvinnor och män i Västra Götaland – en statistikbok.
Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35.
16
5
Statistiska centralbyrån (2012) Genomsnittlig månadslön, kronor efter region, sektor, yrkesgrupp (SSYK), kön
och år.
17
Högskoleverket (2008) Kvinnor och män i högskolan,
rapport R 2008:20.
18
Västra Götalandsregionen (2011) Jämställdhet gör
skillnad – handlingsplan för jämställd regional tillväxt
2012-2014, s. 5 f.
6
SCB (2012) Sveriges officiella statistiska meddelanden
UF 23 SM 1201Universitet och högskolor. Personal
vid universitet och högskolor 2011, korrigerad version
2012-06-18.
7
SOU 2004:53, Den könsuppdelade arbetsmarknaden – Betänkande om den könssegregerade svenska
arbetsmarknaden.
8
Statistiska centralbyrån (2010) Tema: Utbildning;
Könsstruktur per utbildning och yrke 1990–2030.
9
Statistiska centralbyrån (2012) Anställningsform i
mars, tre år efter avslutad utbildning, bland gymnasieavgångna efter utbildningens inriktning, kön, anställningsform och år.
10
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om
kvinnor och män i Västra Götaland – en statistikbok.
Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35.
11
Håkansson, K. (2001) Språngbräda eller segmentering
– En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda.
Forskningsrapport 2001:1, IFAU.
12
Hammarström, A., Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv – Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Folkhälsoinstitutet R 2008:8.
13
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om
kvinnor och män i Västra Götaland – en statistikbok.
Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35.
En regional strukturfond som förvaltas av Länsstyrelsen Västra Götaland, där främjandet av jämställdhet är
ett horisontellt kriterium. För en jämställdhetsanalys
av Landsbygdsprogrammet 2007-2012, se WigrenKristoferson, C., Johnson, SK. (2013) Jämställdhet –
företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007 – 2012.
CIRCLE/Lunds universitet.
19
Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 12:1
20
Karolinska Institutets Folkhälsoakademi (2009) Jämställdhet och folkhälsa. Ett kunskapsunderlag.
21
22
Arbetsmiljöverket (2012) Arbetsorsakade besvär 2012.
Västra Götalandsregionen (2011) Hälsa på lika villkor i
Västra Götaland 2011.
23
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om
kvinnor och män i Västra Götaland – en statistikbok.
Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35.
24
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK:s kunskapsbank http://www.nck.uu.se/kunskapbanken. Kontrollerad 2013-10-10.
25
37
referenser
26
Hammarström, A., Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv – Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Folkhälsoinstitutet, R 2008:8,
Socialstyrelsen (2013) Folkhälsan i Sverige. Årsrapport
2013. Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut.
27
Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) ”Om
kvinnor och män i Västra Götaland – en statistikbok”.
Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012:35.
28
29
Socialstyrelsen (2013) Dödsorsaker 2011.
Weibull, B. (2012) Vården missar mäns depressioner,
Genus, 1/2012.
30
Hammarström, A., Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv – Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Folkhälsoinstitutet, R 2008:8.
31
Sveriges kommuner och landsting (2010)
Jämt sjukskriven – ett genusperspektiv på
sjukskrivningsprocessen.
32
33
Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport 2009.
34
14 procent av unga icke-heterosexuella kvinnor identifierar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt, jämfört
med 6 procent av heterosexuella kvinnor. Motsvarande
siffror för unga män är 10 respektive 4 procent. Ungdomsstyrelsen (2010) Hon, hen han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar
samt för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsens skrifter
2010:2.
Statistiska centralbyrån (2012) På tal om kvinnor och
män. Lathund om jämställdhet.
35
36
Riksidrottsförbundet (2011) Idrott, kön och genus –
en kunskapsöversikt. Idrotten i siffror.
Fundberg, J.(2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Carlssons förlag; Karlsson, SB.
(2011) Passa och passa in – om manlighet, fotboll och
utbildningsval. Karolinska institutet.
37
Bygren LO, Konlaan BB, Johansson SE. Attendance
at cultural events, reading books or periodicals, and
making music or singing in a choir as determinants for
survival. Swedish interview survey of living conditions.
BMJ 1996;313(7072): 1577–80.
38
38
39
Grönblad, F.; Ekselius, IB. (2010) Långt kvar till ett
jämställt kulturliv, Genus 3/2010.
Prop 2005/06:155, Makt att forma samhället och sitt
eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken. Se även
regeringens skrivelse 2011/12:3, Jämställdhetspolitikens
inriktning 2011-2014.
40
Skr. 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns
våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt
våld i samkönade relationer.
41
Eng. begrepp: Situational couple violence samt Intimate terrorism, Johnson, Michael (2008) A Typology
of Domestic Violence. Intimate terrorism, violent
resistance and situational couple violence. På svenska
används begreppen situationsbetingat våld samt fysiskt
våld med kontrollerande beteende.
42
43
Stolt, E. (2010) Mäns utsatthet för våld i nära relationer – mötet med hälso- och sjukvården. NCK rapport
2010:4, Att fråga om våldsutsatthet som en del av
anamnesen.
Brottsförebyggande rådet (2013) www.bra.se, Anmälda
brott, totalt och per 100 000 av medelfolkmängden,
efter brottstyp och månad för anmälan, år 2012 samt
jämförelse med föregående år.
44
45
SOU 2001:72, Barnmisshandel – att förebygga och
åtgärda; Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009.
SKL (2006) Mäns våld mot kvinnor i nära relationer
– en kunskapsöversikt.
46
Ungdomsstyrelsen (2013) Unga och våld – en analys
av maskulinitet och förebyggande insatser. Ungdomsstyrelsens skrifter, 2013:1.
47
Västra Götalands län
Vänern
Bengtsfors
Strömstad
Åmål
Dals-Ed
Gullspång
Tanum
Färgelanda
Mariestad
Munkedal
Sotenäs
Mellerud
Vänersborg
Uddevalla
Lysekil
Trollhäan
Tjörn
Kungälv
Göteborg
Öckerö
Essunga
Falköping
Vårgårda
Härryda
Tidaholm
Herrljunga
Alingsås
Ulricehamn
Lerum
Parlle
Tibro
Hjo
Vara
Lilla
Edet
Ale
Väern
Skövde
Skara
Grästorp
Stenungsund
Karlsborg
Götene
Lidköping
Orust
Töreboda
Bollebygd
Borås
Mölndal
Tranemo
Mark
Svenljunga
Fyrbodal
Skaraborg
Göteborgsregionen
Boråsregionen/Sjuhärad
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-02-16
Kommunstyrelsen
Igångsättningstillstånd avseende om- och tillbyggnad av Pilgårdens äldreboende
Sammanfattning
Omsorgsnämnden har inkommit med en begäran om igångsättningstillstånd för om- och
tillbyggnad av Pilgårdens äldreboende.
Under de senaste åren har det rått ständiga överbeläggningar vid kommunens tre äldreboenden. För närvarande vårdas åtta personer i provisoriskt inrättade korttidsplatser.
Flera personer vårdas på sjukhus med ett kommunalt betalningsansvar då beslut om
plats på särskilt äldreboende inte kunnat verkställas. Det föreligger således ett akut behov av att tillskapa fler platser i särskilt boende.
Pilgårdens boende bedöms som mest lämpligt för en om- och tillbyggnad. Ett förslag på
om- och tillbyggnad har utarbetats tillsammans med LEIFAB som innebär att två samverkande boendeenheter om åtta platser vardera med vissa gemensamhetsytor. Även om
behovet idag endast är åtta platser är det ekonomiskt och konstruktionsmässigt mest
fördelaktigt att bygga bägge enheterna samtidigt.
I Mål- och resursberedningen 2015 baserades en preliminär kostnadsberäkning på en
utbyggnad med åtta platser. I och med att den föreslagna utbyggnaden är större blir hyreskostnaden 1,1 miljoner högre än vad som ursprungligen beräknades.
Omsorgsnämnden beräknar kunna finansiera den ökade hyreskostnaden inom ram beroende på att den dagverksamhet för LSS som idag finns inrymd i lokalerna flyttas. Detta
möjliggör hemtagning av externt köpta platser och minskade kostnader med ca 1,5 miljoner kronor.
Finansiering
Finansiering sker inom omsorgsnämndens budgetram.
Beslutsunderlag
Kommunchefens tjänsteskrivelse 2015-02-16.
Socialchefens tjänsteskrivelse
Lokalgruppens protokoll 2015-02-04.
sid- 2 -
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen ger igångsättningstillstånd för om- och tillbyggnad av Pilgården under förutsättning av att det kan ske inom omsorgsnämndens budgetram.
Lena Palm
kommunchef
sid 2/2
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-02-05
2015/KS0133-1
000
Om- och tillbyggnad av Pilgårdens äldreboende
Dnr 2015/KS0133
Sammanfattning
Andelen äldre i befolkningen ökar i såväl Lilla Edet som i landet som helhet. Därmed
ökar även antalet personer i kommunen som efter biståndsutredning har rätt till särskilt
boende. Den utvecklingen beräknas fortsätta under kommande 10-års period. Under
senaste året har rått ständiga överbeläggningar vid kommunens tre äldreboenden med de
negativa konsekvenser detta medför. I ett akut skede inrättades sju provisoriska
korttidsplatser i den äldre delen av Pilgården. Platserna kan ej utnyttjas permanent bland
annat på grund av undermåliga hygienutrymmen. För närvarande vårdas sammanlagt
åtta personer i provisoriskt inrättade korttidsplatser. Flera personer vårdas på sjukhus
med ett kommunalt betalningsansvar då beslut om plats i särskilt boende ej kunnat
verkställas. Under 2014 genererade detta betalningsansvar till Regionen kostnader på
över 1.2 mkr. Flertalet lider av demenssjukdomar i varierande stadier varför insatser i
form av hemtjänst i det egna boendet är otillräckligt och ej uppfyller ställda lagkrav. Det
föreligger således ett akut behov av att tillskapa fler platser i särskilt boende.
Lilla Edets kommun har tre äldreboenden; Lindkullen, Soläng och Pilgården. Av dessa
är de äldsta delarna av Pilgårdens servicelägenheter mest lämpade för en om- och
tillbyggnation. Byggnaderna är i dåligt skick, används i begränsad omfattning och
främst för andra ändamål än äldrevård. Ett förslag på om- och tillbyggnad har utarbetats
tillsammans med LEIFAB som innebär att två samverkande boendeenheter om åtta
platser vardera byggs med vissa gemensamma ytor för samvaro och möjlighet att
samutnyttja personal. Även om behovet i dagsläget endast är ca åtta platser är det
ekonomiskt och konstruktionsmässigt mest fördelaktigt att bygga bägge enheterna
samtidigt, men endast bemanna en enhet och avvakta med att öppna upp den andra.
Förslaget omfattar även en möjlighet att i ett senare skede tillskapa ytterligare platser.
I MOR för 2015 baserades en preliminär kostnadsberäkning på en utbyggnad med åtta
platser. I och med att den föreslagna byggnationen blir större och omfattar ytor för16
platser samt ökade personalutrymmen blir hyreskostnaden 1.1 mkr högre än vad som
ursprungligen beräknades.
Den ökade hyreskostnaden beräknas kunna finansieras inom ram beroende på att den
dagverksamhet för LSS som idag finns inrymd i lokalerna kommer att flyttas till bättre
och mer ändamålsenliga lokaler. Detta möjliggör hemtagning av externt köpta platser
och minskade kostnader med cirka 1.5 mkr.
sid- 2 -
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från förvaltningschef daterad den 5 februari 2015
Ritningar på planerad ombyggnation
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till om- och nybyggnation av Pilgårdens
äldreboende
Sven Bergelind
socialchef
Beslutet expedieras till
Omsorgsnämnden
sid 2/2
Datum
Dnr
Dpl
Handläggare: Susanne Bengtsson
Enhetschef ,Funktionshinder,DV
Telefon: 0520 – 659 801
Utökat behov av lokaler för Daglig Verksamhet enligt
LSS, H-huset.
Daglig verksamhet är en av insatserna enligt Lag (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade, (LSS). Lilla Edets kommun har idag 36
personer med insatsen daglig verksamhet i egen regi.
Behovet av en mer differerad verksamhet har ökat, ett antal personer med
beslut daglig verksamhet har tackat nej till att delta i befintlig verksamhet.
Detta på grund av att vi i nuvarande lokaler har svårt att individuellt anpassa
aktiviteter samt variera innehållet.
Inför våren har vi fått indikationer på eventuellt fyra nya personer med DV
beslut enligt insats LSS som skall verkställas.
Idag har kommunen personer där insatsen verkställs med externt placeringar.
Vi vill kunna skapa förutsättningar att insatsen verkställs i kommunens egen
regi.
Vi har inventerat möjliga lokaler i kommunen som är lämpliga att driva en
kvalitetssäker verksamhet i. En lokal väl anpassad för personer med stora
funktionsnedsättningar är H-huset intill Fuxernaskolan. Lokalen har tidigare
använts av skolan och innehåller ett flertal rum. Detta möjliggör att
individanpassa lokalerna samt stödet till den enskilde med särskilda behov.
Närheten till Ängshökens gruppboende är också fördelaktigt då brukare kan
promenera till daglig verksamhet, speciellt för de brukare som inte uppskattar
att åka buss.
Yttre miljö: H-huset omges på ena sidan av en skateboard ramp vilket skulle
kunna störa då vissa personer som deltar i daglig verksamhet är känsliga för
ljud. Vi har dock fått information om att den inte används dagtid när vår
verksamhet är öppen.. Andra sidan av huset ligger mot skolgården vilket
medför att när barnen har rast kan ljuden bli ett störningsmoment för brukarna
på daglig verksamhet. Leifab har som förslag att sätta upp ett plank för att
begränsa ljudnivån samt översyn av staket får ses över. En avskild uteplats
bör iordningställas på framsidan/hörnet för att skapa möjlighet till ute
aktiviteter.
Helen Persson
Verksamhetschef/Funktionshinder/Socialförvaltningen
Datum:150202
Bilaga; Kostnad och finansieringsplan
Handläggare
Förvaltning/avdelning
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 00
Fax: 0520-65 74 20
E-post: förnamn.efternamn@lillaedet.se
kommunen@lillaedet.se
sid 1/1
Datum
Dnr
Dpl
Handläggare: Susanne Bengtsson
Titel: Enhetschef ,Funktionshinder,DV
Telefon: 0520 – 659 801
Utökat behov av lokaler för Daglig Verksamhet enligt
LSS, Hantverkargatan 6.
Daglig verksamhet är en av insatserna enligt Lag (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade, (LSS). Lilla Edets kommun har idag 36
personer med insatsen daglig verksamhet i egen regi.
Behovet av en mer differerad verksamhet har ökat, ett antal personer med
beslut daglig verksamhet har tackat nej till att delta i befintlig verksamhet.
Detta på grund av att vi i nuvarande lokaler har svårt att individuellt anpassa
aktiviteter samt variera innehållet.
Inför våren har vi fått indikationer på eventuellt fyra nya personer med DV
beslut som skall verkställas.
Idag har kommunen externt placerade personer och vi vill kunna skapa
förutsättningar för att insatsen verkställs i kommunens egen regi.
Verksamheten har tidigare varit i lokaler på Pilgårdens äldreboende. Då
behovet av äldreboende ökar byggs boendet om och därför flyttade daglig
verksamhet ut. Vi har inventerat möjliga lokaler i kommunen som är lämpliga
och där vi skall kunna bedriva en kvalitetssäker verksamhet.
Bedömningen är att Hantverkargatan 6 är en lämplig lokal för ändamålet. Den
är väl anpassad för personer med funktionsnedsättning och ligger i centrala
Lilla Edet. Verksamheten flyttade in i slutet på 2014. Detta är en butikslokal
med produktion och försäljning av diverse presentartiklar.
Då lokalerna på Pilgården var större så har verksamheten inte kunnat fortsätta
bedriva alla aktiviteter efter flytten. Bedömningen görs av verksamheten att
lokalen bredvid(på samma adress) behövs för att fortsätta med cykelverkstad,
snickeri och möbelrenovering.
Med daglig verksamhet förlagd till den förslagna lokalen så blir verksamheten
en del av det övriga utbudet i centrala Lilla Edet. På det viset ökar brukarnas
delaktighet i samhällslivet och Lilla Edets kommun ger insatser som följer
lagens intention, att personer med rätt till insatser enligt LSS ska ha möjlighet
att leva som andra. Det kommunala ansvaret är att anordna meningsfull
sysselsättning för den enskilde.
Helen Persson
Verksamhetschef /Funktionshinder/Socialförvaltningen
Datum:150202
Bilaga; Kostnad och finansieringsplan
Handläggare
Förvaltning/avdelning
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 00
Fax: 0520-65 74 20
E-post: förnamn.efternamn@lillaedet.se
kommunen@lillaedet.se
sid 1/1
Datum
Dnr
Dpl
Handläggare: Susanne Bengtsson /
Agneta Rosencrantz
Titel: Enhetschef Funktionshinder
Telefon: 0520 – 659 801 / 659 789
Kostnads och finansieringsplan avseende
H-huset
Kostnader:
Hyra (inkl. värme) 191kvm:
198 000: -
Drift (hushållsel/vatten/sopor/avlopp):
20 000: -
Reser till och från dv:
20 000: -
Inventarier:
100 000:-
Utökat personalbehov på daglig verksamhet
902 500: -
Utökat personalbehov på boende
1 100 000:Summa: 2 340 500:-
Finansiering:
Intäkter:
Hemtagning boende 2 personer
+ 2 974 960:-
Hemtagning Daglig Verksamhet 3 personer
+ 676 842:-
Summa: 3 651 802
Detta ger ett positivt resultat i budget på 1 311 302:- Detta
under förutsättning att hemtagningarna sker.
Handläggare
Förvaltning/avdelning
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 00
Fax: 0520-65 74 20
E-post: förnamn.efternamn@lillaedet.se
kommunen@lillaedet.se
sid 1/1
Datum
Dnr
Dpl
jjjj
Handläggare: Susanne Bengtsson
Titel: Enhetschef Funktionshinder
Telefon: 0520 – 659 801
Kostnads och finansieringsplan avseende
Hantverkargatan 6
Kostnader:
Hyra (exkl. Värme) 154 kvm:
92 400: -
(exkl. Värme) 150 kvm:
87 000: -
Drift: (värme/hushållsel/vatten/sopor/avlopp):
50 000: -
Reser till och från dv
20 000: -
Summa: 249 400:-
Finansiering:
Intäkter:
Hemtagning Daglig Verksamhet 1 person
342 586:-
Resor 1 person Lilla Edet-Lödöse
108 000:-
Summa: 450 586:-
Detta ger ett positivt resultat i budget på 201 186:- Arbete
med hemtagning påbörjad.
Handläggare
Förvaltning/avdelning
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 00
Fax: 0520-65 74 20
E-post: förnamn.efternamn@lillaedet.se
kommunen@lillaedet.se
sid 1/2
Datum
Dnr
2015-02-13
2015/KS0150
Lokalgruppens protokoll 2015-02-04
Lokalgruppen:
Lena Palm, kommunchef
Peter Jimmefors, ekonomichef
Lars Wijkmark, VD Leifab
Utökat behov av lokaler för Daglig Verksamhet enligt
LSS, H-huset
En ansökan har inkommit från socialförvaltningen om behov av lokaler för
daglig verksamhet.
Daglig verksamhet är en av insatserna enligt Lag (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade, (LSS). Lilla Edets kommun har idag 36
personer med insatsen daglig verksamhet i egen regi.
Behovet av en mer differerad verksamhet har ökat, ett antal personer med
beslut daglig verksamhet har tackat nej till att delta i befintlig verksamhet.
Detta på grund av att vi i nuvarande lokaler har svårt att individuellt anpassa
aktiviteter samt variera innehållet.
Inför våren har vi fått indikationer på eventuellt fyra nya personer med beslut
om daglig verksamhet enligt insats LSS som skall verkställas.
Idag har kommunen personer där insatsen verkställs med externa placeringar.
Socialförvaltningen vill kunna skapa förutsättningar att insatsen verkställs i
kommunens egen regi.
En inventering har skett av möjliga lokaler i kommunen som är lämpliga att
driva en kvalitetssäker verksamhet i. En lokal väl anpassad för personer med
stora funktionsnedsättningar är H-huset intill Fuxernaskolan. Lokalen har tidigare använts av skolan och innehåller ett flertal rum. Detta möjliggör att
individanpassa lokalerna samt stödet till den enskilde med särskilda behov.
Närheten till Ängshökens gruppboende är också fördelaktigt då brukare kan
promenera till daglig verksamhet, speciellt för de brukare som inte uppskattar
att åka buss.
Dpl
sid- 2 -
Kostnads- och finansieringsplanen visar att åtgärderna kommer att ge ett positivt
resultat i budget på ca 1,3 miljoner kronor under förutsättning att hemtagningarna
sker.
Lokalgruppen har inget att erinra mot ovanstående då kostnads- och
finansieringsplan visar på ett positivt resultat på ca 1,3 miljoner kronor.
Lokalgruppen är medveten om IK Bergaströms projektidé angående användning
av H-huset som fritidsgård. Lokalgruppen bedömer att det finns andra lokaler
som i sådant fall kan vara lämpliga för detta ändamål.
Ärendet behandlas dock i kommunstyrelsen i samband med om- och tillbyggnad
av Pilgården.
sid 2/3
sid- 3 -
Utökat behov av lokaler för Daglig Verksamhet enligt
LSS, Hantverkargatan 6
En ansökan har inkommit till Lokalgruppen från socialförvaltningen angående
hyra av Hantverkargatan 6 för utökad verksamhet för daglig verksamhet.
Daglig verksamhet är en av insatserna enligt Lag (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade, (LSS). Lilla Edets kommun har idag 36
personer med insatsen daglig verksamhet i egen regi.
Bedömningen har gjorts att Hantverkargatan 6 är en lämplig lokal för ändamålet. Den är väl anpassad för personer med funktionsnedsättning och ligger i
centrala Lilla Edet. Verksamheten flyttade från Pilgården till Hantverkargatan
redan i slutet på 2014.
Inför våren har socialförvaltningen fått indikationer på eventuellt fyra nya
personer med beslut avseende daglig verksamhet som skall verkställas. Idag
har kommunen externt placerade personer och vi vill kunna skapa förutsättningar för att insatsen verkställs i kommunens egen regi.
Då lokalerna på Pilgården var större så har verksamheten inte kunnat fortsätta
bedriva alla aktiviteter efter flytten. Bedömningen görs av verksamheten att
lokalen bredvid(på samma adress) behövs för att fortsätta med cykelverkstad,
snickeri och möbelrenovering.
Med daglig verksamhet förlagd till den förslagna lokalen så blir verksamheten
en del av det övriga utbudet i centrala Lilla Edet. På det viset ökar brukarnas
delaktighet i samhällslivet och Lilla Edets kommun ger insatser som följer
lagens intention, att personer med rätt till insatser enligt LSS ska ha möjlighet
att leva som andra. Det kommunala ansvaret är att anordna meningsfull
sysselsättning för den enskilde.
Lokalgruppen har inget att erinra mot ovanstående då kostnads- och
finansieringsplan visar på ett positivt resultat på ca 200 000 kronor.
Lena Palm
kommunchef
sid 3/3
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2014-12-08
2014/KS0255-2
000
Borgensförbindelse Kommuninvest
Dnr 2014/KS0255
Ärendet
Lilla Edets kommun är sedan 2006 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening, i
syfte att ha möjlighet att upphandla kapital till ett mycket konkurrensmässigt pris.
Kommuninvest ekonomisk förening äger i sin tur Kommuninvest i Sverige AB, som är
den part som agerar på marknaden och är den som ger kommunerna krediter. En
förutsättning för medlemskap är att det finns en borgensförbindelse från delägarna, där
man solidariskt borgar för Kommuninvests skulder. I princip samtliga landets
landstings- och primärkommuner är idag medlemmar i Kommuninvest.
Av det upphandlade kapital som Lilla Edets kommun idag har ligger 225 mkr av totalt
245 mkr hos Kommuninvest. Utöver att kommunen kan erhålla krediter hos
Kommuninvest så är medlemskapet även en förutsättning för att kommunala bolag ska
kunna upphandla sina krediter där. Leifab har idag en stor andel av sina krediter hos
Kommuninvest.
Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren, vilket är ett starkt instrument för att få goda värderingar
som kreditinstitut. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i
samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest
medlemmarna gentemot långivarna. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio
år från den dag då åtagandet ingicks. Giltighetstiden för Lilla Edets kommuns
borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut. Med hänsyn till att
borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den vikt
borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att
Lilla Edets kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut fattar ett beslut i
kommunfullmäktige, på det sätt som anges nedan, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan
bekräftelse av borgensförbindelsen. När detta har skett har borgensåtagandet förlängts
ytterligare en tioårsperiod.
Beslutsunderlag
Kommunfullmäktiges beslut 2005-12-14 om medlemskap, dnr 2005KS0629-7
Kommuninvests begäran om förnyad borgen, dnr 2014/KS0255-1
Denna skrivelse, dnr 2014/KS0255-2
sid- 2 -
Finansiering
Ingen särkskild finansiering krävs för att ingå ett borgensåtagande, men det är alltid en
risk att ingå ett sådant. Risken bedöms som mycket liten. Vid årsbokslutet 2013 var
Lilla Edets andel av Kommuninvests tillgångar och skulder 448,8 mkr respektive 445,3
mkr.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar att Lilla Edets kommun bekräftar att ingången
borgensförbindelse av den 1 mars 2006 ("Borgensförbindelsen"), vari Lilla Edets
kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i
Sverige AB:s (publ) ("Kommuninvest") förpliktelser, alltjämt gäller samt att
Kommuninvest äger företräda Lilla Edets kommun genom att företa samtliga
nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt
Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande
borgenärer.
Kommunfullmäktige utser Ingemar Ottosson och Peter Jimmefors att för kommunens
räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut.
Peter Jimmefors
ekonomichef
peter.jimmefors@lillaedet.se
0520-65 95 75
Beslutet expedieras till
Ekonomichefen
sid 2/2
LILLA ED~T~ KOMMUN
KOMMUNINVEST
Kommunstyrelsen
Svenska kommuner och landsting i samverkan
2014 -10- 0 3
2014-09-30
Diarieni.
;~ ~r1~1 ~S C7Z'S5 —
Lilla Edets koimnun
Att: Ekonomichef Peter Jimmefors
peter.jimmefors@lillaedet.se
Angående borgensförbindelse
Vi skriver till Dig som kontaktperson för Lilla Edets kommun som är medlem i
Kommuninvest ekonomisk förening("Föreningen").
Föreningens upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda
dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) ("Kommuninvest"). För att
Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden
återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar
enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld
för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat
borgensförbindelse. Lilla Edets kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 1 mars
2006.
Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid
Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således
Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna.
Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks.
Giltighetstiden för Lilla Edets kommuns borgensåtagande kommer således inom kort att
löpa ut. Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i
Föreningen och den vikt borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är
det av mycket stor vikt att Lilla Edets kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid
löper ut fattar ett beslut i kommunfullmäktige, på det sätt som anges nedan, som
bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en
separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen("Bekräftelsen"). När detta har skett
har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod.
En checklista har upprättats över åtgärder som ska vidtas vid tecknandet av
Bekräftelsen. För att enhetlighet i dokumentationen för samtliga medlemmar (i
dagsläget ca 280 st) ska uppnås är det viktigt att samtliga medlemmar följer checklistan.
Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: 556281-4409. Styrelsens säte: Örebro
Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro
Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. Styrelsens säte: Örebro
Postadress: Box 124, 701 42 Örebro •Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2
Tel: 019-16 78 00 • Fax: 019-12 11 98 • E-post: förnamn.efternamn@kommuninvest.se •Internett www.kommuninvest.se
1
KOMMUNINVEST
Svenska kommuner och landsting i samverkan
Lilla Edets kommun ska vidta följande åtgärder.
1. Kommunfullmäktige ska fatta ett beslut med följande lydelse:
Kommunfullmäktige beslutar
Att Lilla Edets kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 1
mars 2006("Borgensförbindelsen"), vari Lilla Edets kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s
(publ)("Kommuninvest") förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest
äger företräda Lilla Edets kommun genom att företa samtliga nödvändiga
åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande
borgenärer.
att utse [NN] och [NN] att för kommunens räkning underteckna alla handlingar
med anledning av detta beslut.
2. Protokoll från fullmäktiges möte (innehållande beslutet om att bekräfta ingången
borgensförbindelse) ska anslås på kommunens anslagstavla i enlighet med
reglerna i kommunallagen. Observera att vad gäller anslagsbevis måste
justeringen av protokollet ha anslagits tre veckor från uppsättandet, dvs. 3
veckor + 1 dag räknat med dagen då det sattes upp. Som tumregel gäller att om
protokollet anslås en måndag ska det tas ned en tisdag. Observera dock att
förlängning av denna tid måste ske då sista dagen i fristen infaller på en lördag,
en allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Kontakta gärna
Advokatfirman Lindahl (kontaktuppgifter nedan) om ni har några frågor med
anledning av detta.
3. När anslagstiden löpt ut ska lagakraftsbevis begäras från förvaltningsrätten i
Göteborg.
4. När kommunfullmäktiges beslut vumlit laga kraft ska slutligen Bekräftelsen
undertecknas av de två företrädare för Lilla Edets kommun som
konununfullmäktige bemyndigat i sitt beslut.
5. Lilla Edets kommun ska därefter till Advokatfirman Lindahl översända följande:
A) Lagakraftvunnet protokoll
Kopia av lagakraftvunnet protokoll med fullmäktiges beslut enligt punkten 1
ovan (inklusive anslagsbevis och lagakraftbevis).
B) Bekräftelsen i original
1
KOMMUNINVEST
Svenska kommuner och landsting i samverkan
Koinmuninvest önskar att undertecknad Bekräftelse tillställs Advokatfirman Lindahl
senast den 15 januari 2016.
Vi har uppdragit åt Advokatfirman Lindahl att biträda oss i arbetet rörande
borgensbekräftelserna och vid frågor rörande dessa ber vi er därför att kontakta Anna
Lönnberg på Advokatfirman Lindahl via telefon 019-20 89 00 eller via e-post
anna.lomlberg@lindahl.se.
Handlingar skickas till:
Advokatfirman Lindahl
Box 143
701 42 Örebro
Med vänlig hälsning
Fredrika Norman
Ko~tnvirrvEST r SvExIGE AB(PVBL)
1
KOMMUNINVEST
Svenska kommuner och landsting i samverkan
Bekräftelse
av
borgensförbindelse
borgensförbindelse
och
fullmakt
att
kommunicera
Härmed bekräftas att ingången borgensförbindelse av den 1 mars 2006
("Borgensförbindelsen"), vari Lilla Edets kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar
såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ)("Kommuninvest")
förpliktelser, alltjämt gäller.
Härmed bekräftas att Kommuninvest äger företräda Lilla Edets kommun genom att
företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt
Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests borgenärer och blivande
borgenärer.
Ort
Datum
För Lilla Edets kommun
7
Kommunstyrelsens ordförande
Företrädare för kommunen
Namnförtydligande
Namnförtydligande
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-02-04
2015/KS0037-1
000
Tertial 3, årsrapport 2014 kommunstyrelsen
Dnr 2015/KS0037
Sammanfattning
Enligt fastslagen tidsplan för ekonomiska rapporter så ska det efter varje tertial
redovisas en tertialrapport till kommunfullmäktige. Som underlag till detta krävs att
styrelse och nämnder i sin tur framställer en tertialrapport för sitt verksamhetsansvar.
Denna rapport följer upp helåret, tertial 3, för kommunstyrelsens grunduppdrag,
ekonomi samt av de mål som fastställts i styrelsens verksamhetsplan.
Det grunduppdrag som kommunstyrelsen är ålagt bedöms vara uppfyllt.
Av de 19 mål som kommunstyrelsen konkretiserats i verksamhetsplanen bedöms 16
vara uppfyllda, 1 är delvis uppfyllda och 2 är inte uppfyllda.
Årets resultat är positivt med 1,5 mkr. Större underskott återfinns inom
omstruktureringslokaler och stabilitetshöjande åtgärder. Dessa motverkas genom
restriktivitet, vakanshållning och beviljade tjänstledigheter samt av att
implementeringen av verksamhetsövergång till Soltak AB ännu inte har kommit igång i
den takt som tidigare bedömts.
Det övrigt prioriterade arbetet har i princip fortlöpt som planerat men något har tagit lite
längre tid än vad som var tänkt.
Investeringsnivån landar på 0,5 mkr och allt har skett inom IT-området.
Beslutsunderlag
Ekonomichefens tjänsteskrivelse, Dnr 2015/KS0037-1
Lilla Edets kommun, kommunstyrelsen, årsrapport 2014, Dnr 2015/KS0237-2
sid- 2 -
Finansiering
Rapporten visar inte på något ekonomiskt underskott och ingen ytterligare finansiering
av verksamheten krävs.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens årsrapport 2014 godkänns.
Peter Jimmefors
ekonomichef
peter.jimmefors@lillaedet.se
0520-65 95 75
Beslutet expedieras till
Ekonomiavdelningen
sid 2/2
Årsrapport 2014
1
Dnr 2015/KS0037-2
2015-02-04
Årsrapport 2014
2
INNEHÅLL
1. Sammanfattning ................................................................................................................. 3
2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag ........................................................................... 3
2.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen ..................................................... 3
2.2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag ...................................................................... 3
3. Uppföljning av mål och riktade uppdrag ........................................................................... 4
3.1. Kommunfullmäktiges mål ............................................................................................. 4
4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation ................................................................... 9
4.1. Nämndens ekonomiska utrymme .................................................................................. 9
4.2. Analys av utfall och prognos ....................................................................................... 10
4.2.1. Politisk verksamhet .................................................................................................. 11
4.2.2. Näringsliv & turism ................................................................................................. 11
4.2.3. Omstrukturering ....................................................................................................... 11
4.2.4. Fysisk och teknisk planering.................................................................................... 11
4.2.5. Föreningsstöd/organisationstillhörighet................................................................... 11
4.2.6. Fackligt arbete.......................................................................................................... 12
4.2.7. Kommungemensamt och administration ................................................................. 12
4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans .................................................................... 12
4.4. Utfall och prognos ....................................................................................................... 12
4.5. Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur ..................................... 13
5. Fördjupning till nämnden ................................................................................................. 13
6. Investeringar ..................................................................................................................... 14
Årsrapport 2014
3
1. Sammanfattning
Det grunduppdrag som kommunstyrelsen är ålagt bedöms vara uppfyllt.
Av de 19 mål som kommunstyrelsen konkretiserats i verksamhetsplanen bedöms 16 vara
uppfyllda, 1 är delvis uppfyllda och 2 är inte uppfyllda.
Årets resultat är positivt med 1,5 mkr. Större underskott återfinns inom
omstruktureringslokaler och stabilitetshöjande åtgärder. Dessa motverkas genom
restriktivitet, vakanshållning och beviljade tjänstledigheter samt av att implementeringen
av verksamhetsövergång till Soltak AB ännu inte har kommit igång i den takt som tidigare
bedömts.
Det övrigt prioriterade arbetet har i princip fortlöpt som planerat men något har tagit lite
längre tid än vad som var tänkt.
Investeringsnivån landar på 0,5 mkr och allt har skett inom IT-området.
2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag
I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens
verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommunfullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag.
2.1.
Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen
Kommunstyrelsen, KS, leder och samordnar planering och uppföljning av
kommunens verksamheter samt ansvarar för samordningen inom den
kommunala koncernen. Styrelsen är kommunens centrala organ för frågor som
rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Vid
extraordinär händelse övertar KS andra nämnders beslutanderätt i de frågor som
rör den extraordinära händelsen. Grunduppdraget regleras ytterligare i
reglementet.
2.2.
Uppföljning av nämndens grunduppdrag
Kommunstyrelsen bedöms fullfölja sitt grunduppdrag. Detta sker bland annat
genom att styrelsen leder och samordnar arbetet med det kommande årets planer
för verksamhet och ekonomi. Uppföljning av kommunens verksamheter sker på
ett flertal sätt, exempelvis genom kontinuerliga dialoger med styrelser och
nämndernas presidier, genom tertialrapporter och internkontroll. Samordning
och styrning av arbetsgivarfrågor sker bland annat via personalutskottet.
4
Årsrapport 2014
3. Uppföljning av mål och riktade uppdrag
3.1.
Kommunfullmäktiges mål
Prioriterat mål 1
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Skapa mötesplatser för ungdomar
Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna – arbetsformer, samspel
nämnd/förvaltning och mötesplatser
1) Inom ramen för folkhälsoarbetet bidra och stödja
andra förvaltningars arbete
-
1
1
1
Målet är uppnått genom det stöd som ges till kultur- och fritidsförvaltningen samt
bildningsförvaltningen för att skapa olika mötesplatser för unga. En kartläggning kring
ungdomars önskemål av fritidssysselsättningar har genomförts.
Prioriterat mål 2
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Möjliggöra för medborgarna att delta i kommunens utveckling.
Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna – arbetsformer, samspel
nämnd/förvaltning och mötesplatser
2) Genomföra ortsutvecklingsmöten.
3) Skapa fler möjligheter för medborgarna att
kommunicera med förtroendevalda på kommunens
hemsida.
4) Öka kommunens synlighet i sociala medier.
5) Ge barn och unga större möjlighet till inflytande i
frågor som berör dem
6
7
7
7
-
-
1
1
-
-
1
1
-
-
1
1
2) Ortsutvecklingsmöten har genomförts på 7 orter under hösten 2014. Målet är uppnått.
3) Målet är uppnått i och med att det via kommunens hemsida går att nå Facebook, där
flervägskommunikation möjliggörs.
4) Kommunen finns sedan juni på Linkedin – världens största yrkesnätverk och från och
med augusti även på Facebook. Även kommunens twitterkonto är under uppstart. Målet är
uppnått.
5) Genom samarbete med elevråden där dessa fungerar som remisinstans i frågor och inom
områden med framtidskaraktär får barn och unga inflytande i frågor som berör dem.
Elevråden fungerar även som matråd där matsedeln mm bollas med kostchefen. Aktiviteten
”kommunalråd för en dag” har genomförts och då fick alla ungdomar i årskurs 7-9
möjligheten att lämna förslag på vad de anser vara viktiga frågor för kommunen att arbeta
med. Upphovsmakaren till det vinnande förslaget fick följa kommunalrådet under en
arbetsdag. Målet är uppnått.
5
Årsrapport 2014
Prioriterat mål 3
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Arbeta i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi.
Inriktningsmål: Jämställdhetsarbetet ska den innevarande mandatperioden vara ett
prioriterat område, därför har en jämställdhetsberedning tillsatts.
6) Genomföra minst en av de aktiviteter som framgår
av det strategidokument som framtas för jämställdhet.
7) Stödja nämnder/förvaltningars arbete med
jämställdhet i enlighet med strategidokumentet.
-
-
1
1
-
-
1
1
6) Aktiviteter genomförs fortlöpande utifrån den preliminära jämställdhetsstrategin. Bland
annat ses kommunens blanketter över avseende genusperspektiv, framtagning av
könsbaserad statistik har påbörjats. Målet bedöms som uppnått
7) Nämnderna får stöd från kommunledningsförvaltningen i sitt arbete kring jämställdhet.
Målet bedöms vara uppnått.
Prioriterat mål 4
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
-
1
1
Prioriterat mål: Samverkan inom SOLTAK
Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna.
8) Medverka i nya projekt/tjänster inom SOLTAK
-
Målet uppnås genom den samverkan som Lilla Edet inlett med SOLTAK-kommunerna
Stenungsund och Tjörn avseende köp av tjänsten räddningschef. I övrigt sker mycket
nätverksarbete inom SOLTAK, bland annat inom Kommunens kvalitet i korthet där en
gemensam broschyr ges ut. Arbetet med att upprätta IT-, ekonomi- och lönefunktioner inom
Soltak AB har pågått under året. Ett flertal personer har avsatt tid för att tillsammans med
övriga samarbetspartners se över vad som krävs för att praktiskt få igång verksamheten, detta
arbete kommer att intensifieras under 2015.
Prioriterat mål 5
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Fortsätta samverkan inom turismområdet för att skapa bestående nätverk
inom turismnäringen.
Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna.
9) Ge möjlighet för Ale & Lilla Edets
turistorganisation att fortsätta utvecklas till en
organisation som bidrar till nytta för sina medlemmar.
-
1
1
1
Målet uppnås genom att föreningen Ale & Lilla Edets turistorganisation, omdöpt till Göta
Älv-turism fortsätter som ett nätverk där Lilla Edets kommun finansierar två nätverksträffar
av totalt sex per år. Under 2014 var programmet genom Leader-finansiering mycket
omfattande. Detta projekt har nu avslutats.
6
Årsrapport 2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande
åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga.
Prioriterat mål 6
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga.
Kommunstyrelsen konkretiserar inte något mål.
Prioriterat mål 7
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Fortsätt arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås till 2020 utifrån
antagen handlingsplan
Inriktningsmål: De nationella miljömålen ska vara en ledstjärna i miljöarbetet i Lilla
Edets kommun
10) Resor ersätts i större utsträckning än tidigare med
webbmöten/videokonferenser/telefonmöten samt även
efterfråga detta hos mottagaren
11) De resor som görs ska i ökad grad följa
resepolicyn; korta resor med cykel/elcykel och mot
Trollhättan eller Göteborg i första hand med
kollektiva färdmedel.
12) Energivandring görs i samarbete mellan
verksamhet och kommunens energianalytiker för att
kunna upptäcka energitjuvar.
-
-
1
1
-
-
1
1
-
-
0
1
10) Målet är uppnått då det frekvent genomförs ett webbseminarier och webbmöten.
Under hösten har biståndshandläggarna merparten av sina vårdsamordningsmöten med
NÄL som Lync-möten.
11) Antalet tjänsteresor som genomfördes med cykel fortsatte öka medan resorna till
Trollhättan och Göteborg med buss är ungefär desamma som tidigare år. Målet är
uppnått.
12) Den energivandring med värmekamera som skulle ha gjorts tillsammans med Leifab
och Hemsö för att täta de fönster som saknar tätningslist eller i vissa fall antagligen även
dreva kring några har inte kunnat genomföras under 2014. För att få säkra resultat krävs
minusgrader över en längre period. Målet uppnås inte under 2014.
Prioriterat mål 8
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år.
Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka
13) Antalet nytillkomna byggrätter för bostäder
14) Markandsföringsinsatser genomförs som omfattar
hela kommunen (inom befintliga
kommunikationskanaler)
-
20
0
70
-
1
2
1
13) Målet är inte uppnått. Detaljplan för Skaven 6:5 är inte så långt framme att samråd
kunnat genomföras under året. Därmed kommer inte heller några nya byggrätter att kunna
tillskapas.
7
Årsrapport 2014
14) Målet uppnås. Annonsering har skett på stortavlor i Göteborg och även i två tidningar,
Våra nyfödda barn och Vår stadsutveckling, båda bilagor till Göteborgsposten och den
förstnämnda även mässtidning på Svenska mässan. Under 2014 har det byggts 9 villor, sju i
Ekeberg samt en vardera i Göta och på Ström. Utöver detta har köpeavtal skrivits för 32
bostäder.
Prioriterat mål 9
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara snyggt och rent med trygga och tillgängliga
miljöer.
Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka
Kommunstyrelsen konkretiserar inte något mål.
Prioriterat mål 10
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Gator ska asfalteras enligt den beläggningsplanering som genomförs
utifrån budgeterade medel för 2014.
Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka
Kommunstyrelsen konkretiserar inte något mål.
Prioriterat mål 11
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende.
Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande
över sin vardag.
Kommunstyrelsen konkretiserar inte något mål.
Prioriterat mål 12
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Verka för ett ökat resande i kollektivtrafiken.
Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov.
15) Tjänsteresor mot Trollhättan eller Göteborg görs i
första hand med kollektiva färdmedel
16) Information ges till allmänhet och brukare om de
möjligheter som finns att resa kollektivt.
-
-
1
1
-
-
1
1
15) Åtgärden är genomförd då hälften av resorna mot Trollhättan och Göteborg görs med
kollektivtrafiken. Målpunkter är främst centrum varför de bilresor som går till andra delar av
Trollhättan och Göteborg inte har räknats. Målet är uppnått.
16) Under året görs olika riktade informationsinsatser löpande till allmänheten och brukare om
nyheter och förändringar i kollektivtrafiken. Målet är uppnått.
8
Årsrapport 2014
Prioriterat mål 13
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Verka för att utveckla fibernät i kommunens olika delar.
Inriktningsmål: Verka för en utvecklad datakommunikation och bandbredd i kommunen.
17) Ge stöd till medborgarna i arbetet med att starta
fiberföreningar i kommunen.
-
-
1
1
Målet är uppnått genom att en person anställts för att arbeta med informationsspridning
kring fibernät och stötta de som är intresserade. Tre fiberföreningar har startats i
kommunen och ytterligare en är på gång.
Prioriterat mål 14
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Förbättra kommunernas myndighetsutövning gentemot företag
Inriktningsmål: Förbättra kommunernas myndighetsutövning gentemot företag med
utgångspunkt från SKL:s öppna jämförelser avseende Företagsklimatet, en
insikts- och servicemätning av kommunernas myndighetsutövning.
18) Genomföra minst hälften av de förslag som togs
fram i utbildningen ”Förenkla helt enkelt”
-
-
30 %
50 %
Målet bedöms som delvis uppfyllt genom att 4 diplomerade företagslotsar har utbildats.
Utöver detta utvecklas en lotsgrupp, som möter företagare för att kunna svar på de frågor
som kan uppkomma. Dessutom fortgår arbetet med att planera och utveckla de frågor som
kom upp genom Förenkla helt enkelt.
Prioriterat mål 15
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Påbörja arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter.
Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter.
19) Medverka till att ett kvalitetsstyrningssystem görs
tillgängligt för förvaltningarna samt ge stöd för
påbörjande av arbetet med kvalitetsstyrning.
-
-
1
1
Målet bedöms som uppfyllt. Ett system ”To conciliate” har gjorts tillgängligt för alla
förvaltningar för att kunna påbörja arbetet i en kvalitetsstyrningsprocess. Arbetet med att
kartlägga socialförvaltningens processer har påbörjats. Även bildningsförvaltningen har
påbörjat beskrivningen av sina processer.
Prioriterat mål 16
Utfall
2012
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet.
Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala
villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan.
Kommunstyrelsen konkretiserar inte något mål.
9
Årsrapport 2014
Utfall
2012
Prioriterat mål 17
Utfall
2013
Mål
2014
enl vpl
Utfall
2014
Prioriterat mål: Meritvärdet ska öka i kommunens skolor.
Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala
villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan.
Kommunstyrelsen konkretiserar inte något mål.
Utfall
2012
Prioriterat mål 18
Utfall
2013
Mål
2014
enl vpl
Utfall
2014
Prioriterat mål: Alla elever i årskurs F-3 ska ha tillgång till moderna pedagogiska
hjälpmedel.
Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala
villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan.
Kommunstyrelsen konkretiserar inte något mål.
Utfall
2012
Prioriterat mål 19
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan.
Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala
villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan.
Kommunstyrelsen konkretiserar inte något mål.
Utfall
2012
Prioriterat mål 20
Utfall
2013
Utfall
2014
Mål
2014
enl vpl
Prioriterat mål: Öka möjligheterna att anordna arbetsmarknadsanpassad vuxenutbildning.
Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala
villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan.
Kommunstyrelsen konkretiserar inte något mål.
4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation
4.1.
Nämndens ekonomiska utrymme
Tabellen visar det budgeterade utrymme som nämnden har att förhålla sig till.
Beslutsdatum
i KF
2013-06-19
2014-03-19
Beslutet avser
MoR-beslut
Soltak
Beslutat belopp
45 400 tkr
3 000 tkr
Styrelsens totala
utrymme
45 400 tkr
48 400 tkr
10
Årsrapport 2014
Tabellen nedan redovisar de av styrelsen beslutade förändringarna av budgeterat
ekonomiskt utrymme samt eventuella förslag från förvaltningen som ska
behandlas i denna rapport. Rapporten utgår från de här föreslagna justeringarna
av budget, vilket innebär att det i kolumnen ”Budget helår” i tabell 4.5 är
justerat med dessa förslag.
Organisatorisk struktur
Politisk verksamhet
Näringsliv & turism
Omstrukturering
Fysisk & teknisk planering
Föreningsstöd/organisationstillhörighet
Fackligt arbete
Kommungemensamt och adm
SUMMA
Resurs enligt
verksamhetsplan
4 400 tkr
1 580 tkr
1 750 tkr
1 000 tkr
4 290 tkr
1 280 tkr
31 100 tkr
45 400 tkr
Datum
för
beslutad
just
Beslutad
justering
2014-06-03
-500 tkr
2014-06-03
3 500 tkr
3 000 tkr
Föreslagen
justering
Total
resurs
4 400 tkr
1 580 tkr
1 750 tkr
1 000 tkr
3 790 tkr
1 280 tkr
34 600 tkr
48 400 tkr
Kommunstyrelsen beslutade den 3 juni om en bugetjustering baserad på
följande. Kommunfullmäktigs beslut 2014-03-19 om en justerad ekonomisk ram
med +3,0 mkr avseende uppbyggnad av Soltak AB och verksamhetsövergångar
dit. Tidigare fanns 0,5 mkr avsatt till ändamålet. För att samla upp alla
kostnader som kommer att uppstå (personal, köpta tjänster mm) och göra det
jämförbart med de avsatta medlen så läggs samtliga resurser för ändamålet på
ett och samma ställe, vilket då är under rubriken ”kommungemensamt”.
4.2.
Analys av utfall och prognos
Årets resultat är positivt med 1,5 mkr vilket är 0,8 mkr bättre än i tertialrapport 2.
Större underskott återfinns inom omstruktureringslokaler och stabilitetshöjande
åtgärder (skred). Dessa motverkas genom restriktivitet, vakanshållning och
beviljade tjänstledigheter samt av att implementeringen av verksamhetsövergång
till Soltak AB inte har kommit igång i den takt som tidigare bedömts.
Lönekostnaderna har ökat med 2,7 % och det beror på ett flertal saker såsom
lönerevisionen och extra personalförstärkning inom vissa områden. Detta
motverkas genom vakanta tjänster och sjukfrånvaro. Ett flertal tjänster har under
året varit helt eller delvis vakanta och det har påverkat servicenivån gentemot
övriga förvaltningar negativt.
Nettokostnadsutvecklingen är positiv med drygt 20 %, alltså ett högre
nettokostnadsläge i år än föregående år. Detta förklaras bl.a. genom att intäkterna
minskat och det orsakas av att den organisationsförändring som genomfördes till
föregående årsskifte (centralisering av viss personal). Då fakturerades de nämnder
som hade resurserna och nu har kommunstyrelsen budgeten direkt. Kostnaderna
för stabilitetshöjande åtgärder är högre i år än föregående år samt att lokalhyrorna
och insatserna avseende Soltak är större.
Årsrapport 2014
11
4.2.1. Politisk verksamhet
Omfattar kommunstyrelsen och kommunchefen. Jämfört med föregående år så
har förstärkning skett för de två valomgångar som ska avhållas under året. Någon
buffert finns inte längre definierad.
Verksamheten landar på ett positivt resultat om 0,4 mkr, vilket är en förbättring
med 0,3 mkr sedan tertialrapport 2. Detta härleds till att statsbidragen avseende
val i princip täcker de kostnader som kommunen haft, och därmed användes inte
de egna avsatta medlen för ändamålet fullt ut.
4.2.2. Näringsliv & turism
Omfattar en näringslivsutvecklare, köpt verksamhet/bidrag med totalt 600 tkr
samt utrymme för köp av material och diverse tjänster.
Verksamheten redovisar ett överskott med 0,1 mkr, vilket är oförändrat sedan
tertialrapport 2. Orsak till överskottet är främst att bidraget avseende den lokala
handelsorganisationen blivit lägre än budgeterat, då verksamheten kommer igång
först i början av 2015, och den ligger då som en sektion under företagscentrum.
4.2.3. Omstrukturering
Omfattar de till kommunstyrelsen uppsagda lokalerna, och åtaganden i samband
med dessa. Kostnader för ett flertal lokaler har tillkommit.
Utfallet är 0,8 mkr sämre än budgeterat, men 0,1 bättre än i prognosen i T2. Det
beror att en avskrivning av en byggnad har skett med 1,5 mkr, ej budgeterat, samt
att en annan lokal, helårsbudgeterad, inte har fallit ut med några kostnader förrän
under hösten.
4.2.4. Fysisk och teknisk planering
Här inryms de kostnader som kommunstyrelsen har för vägmotet E45, Alvhem,
samt åtaganden avseende skredåtgärder. 500 tkr är avsatt för nytillkommande
kostnader avseende skred.
Utfallet är 1,6 mkr sämre än budgeterat, men 0,2 mkr bättre än prognosen i T2.
Det beror främst på att det under året uppstått kostnader med 2,0 mkr avseende
stabilitetshöjande åtgärder, och helårsbudgeten för detta ändamål ligget på 0,5
mkr. De projekt som blivit redovisade, avser mätningar/utredningar/åtgärder,
under året omfattar områdena Sanna, Ström, Göta älv, Länsan, Hjärtums Bratt
och Intagan. De största kostnaderna ligger i Länsan, där stabilitetsåtgärder utförts
under hösten, med en kostnad för kommunen på 1,2 mkr.
4.2.5. Föreningsstöd/organisationstillhörighet
Omfattar det stöd och medlemsavgifter till olika organisationer som kommunstyrelsen ansvarar för. Stöd ges till Folkets hus samt Förvaltningshögskolan vid
Göteborgs universitet. Medlemsavgifterna avser BRG, West Sweden, Kfi, Soltak,
GR, SKL samt Samordningsförbundet med Trollhättan och Grästorps kommuner.
12
Årsrapport 2014
Utfallet visar på en positiv avvikelse med 0,1 mkr, vilket är i nivå med föregående
prognos. Orsaken är att den budgeterade indexökningen inte fallit ut i så stor
omfattning.
4.2.6. Fackligt arbete
Omfattar kommunövergripande fackligt arbete.
Utfallet visar på en nollavvikelse, i likhet med föregående prognos.
4.2.7. Kommungemensamt och administration
Omfattar kommungemensamma åtaganden samt den gemensamma
administrationen inom kommunledningsförvaltningen.
Utfallet visar ett överskott med 3,3 mkr, vilket är 0,2 bättre än i T2. I utfallet
gömmer sig både vakanta tjänster, likväl som en del övertid och utökat stöd. Flera
tjänster är vakanssatta bl.a. genom att diverse ledigheter inte ersatts fullt ut, vilket
har fått återverkningar på förvaltningens möjlighet att tillhandahålla service.
Andra tjänster har erhållit extra stöd, då arbetsbelastningen har varit extra stor.
Till stor del så har det orsakats av förberedelser inför verksamhetsövergång till
Soltak AB avseende verksamheterna löneadministration, ekonomiadministration
och IT-drift. Hela det avsatta utrymmet avsett för implementation av Soltak AB är
inte förbrukat, 0,7 mkr av de avsatta 3,5 mkr har gått åt, då processen ser
annorlunda ut jämfört med den kännedom som fanns vid budgettillfället.
Utvecklingen mellan åren 2013 och 2014, på cirka 6 mkr, består huvudsakligen
av budgetförändringar avseende implementation av Soltak AB och den
centralisering av administration som skedde 2013.
4.3.
Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans
Inget underskott redovisas och därmed föreslås inga åtgärder.
4.4.
Utfall och prognos
Utfall
2014
Nämnden totalt
Budget
2014
Avvikelse
Prognos
enl T2
Utfall
2013
Nettokostnad i tkr
-46 851
-48 400
1 549
-47 700
-38 875
Lönekostnad i tkr
-16 041
-15 986
-55
-15 900
-15 612
Nämnden totalt –
utveckling i procent
Utfall helår jämfört
med helår fg år
Nettokostnad
20,5 %
Lönekostnad
2,7 %
13
Årsrapport 2014
4.5.
Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska
struktur
Politisk verksamhet
Utfall
2014
4 023
Budget
2014
4 400
Avvikelse
377
Prognos
enl T2
4 350
Utfall
2013
4 674
Näringsliv & turism
1 453
1 580
127
1 430
1 058
Omstrukturering
2 505
1 750
-755
2 650
635
Fysisk och teknisk planering
2 578
1 000
-1 578
2 800
1 378
Föreningsstöd/org.tillhörighet
3 693
3 790
97
3 690
4 005
Fackligt arbete
1 292
1 280
-12
1 280
1 435
31 307
34 600
3 293
31 500
25 698
46 851
48 400
1 549
47 700
38 883
Organisatorisk
struktur
Kommungemensamt och adm
Totalt
5. Fördjupning till nämnden
I kommunstyrelsens verksamhetsplan lyfts, utöver de prioriterade målen, ytterligare några
av de prioriterade uppgifterna under året. En kort återrapportering över läget sker här.
• Fortsatt uppbyggnad av de nya centraliserade nämnd-, ekonomi- och
personalfunktionerna.
o Ett arbete med att standardisera samt hitta mer samarbete mellan de olika
funktionerna pågår och en anpassning sker till det ”utbud” som efterfrågas av
övriga förvaltningar.
• Genomförarande av val till Europaparlamentet samt val till riksdag, landsting och
kommun.
o Arbetet med valet till Europaparlamentet och valen till riksdag, landsting och
kommun är genomfört.
• Revidering av styrande dokument inför den nya mandatperioden
o Arbetet med ägardirektiv och bolagsordning för Leifab är klart och fullmäktige
har tagit beslut om ny bolagsordning och nytt ägardirektiv. Ett flertal andra
dokument har setts över under året bl.a. nämndernas reglementen och
arvodesregler för förtroendevalda.
• Arbeta med att ta fram en kommunikationsplan
o Arbetet med kommunikationsplanering fortgår även 2015.
• Fortsätta utvecklingen av hemsida och intranät
o Arbetet pågår kontinuerligt. På kommunens webb finns t.ex. ett
enkätverktyg där besökare har möjlighet att lämna synpunkter som kan
användas i det fortsatta utvecklingsarbetet.
• SOLTAK AB- förberedelser för eventuella verksamhetsövergångar.
o Kommunfullmäktige har beslutat om vilka verksamheter som ska läggas i
bolaget. Bolagets styrelse har beslutat om att ta emot verksamheterna
ekonomiadministration, löneadministration och IT-drift från Lilla Edets
kommun. Kartläggning och förberedelse för implementering pågår.
• Genomförande av medarbetarenkät
o Enkäten genomfördes under oktober och november. Samtliga
tillsvidareanställda/månadsanställda som varit anställda minst sex
sammanhängande månader har erbjudis att svara på enkäten. De områden som
undersökningen berör är ledning, samarbete, ansvar och förväntningar,
arbetsglädje och trivsel, kompetensutveckling, tydliga mål, arbetsmängd och
14
Årsrapport 2014
•
•
•
•
•
•
upplevd arbetsbelastning, motivation i arbetet, påverkan och delaktighet.
Resultaten har presenterats för samtliga chefer och respektive verksamhets
resultat ska presenteras och arbetas med på arbetsplatsträffar.
Jämställdhetsarbete
o Jämställdhetsberedningen är klar med sitt arbete avseende att ta fram ett förslag
till jämställdhetsstrategi. Strategin kommer att tas upp i fullmäktige under
början av 2015.
Personalförsörjning/framtida bemanning
o Att säkra kommande personalförsörjningsbehov handlar dels om att utveckla
och behålla befintlig kompetens, dels om att rekrytera ny och rätt kompetens.
En förutsättning för att kunna tillgodose kommunens personalförsörjningsbehov är att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Detta
innefattar att vi bl.a. erbjuder stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter,
bedriver en verksamhet med tydliga mål, har tydliga ledare och tillhandahåller
god kvalitet. Andra viktiga faktorer är delaktighet och inflytande över det egna
arbetet, en god arbetsmiljö samt bra löne- och anställningsvillkor. Under året
har fokus legat på anställningsprocessen, där både verktyg och annonseringsförfarande har utvecklats. Det finns fortfarande många delar att ta tag i och det
arbetas kontinuerligt med detta även framöver.
Ledarskapsutveckling
o För att hålla utgångspunkterna för ett gott ledarskap aktuella krävs att man
regelbundet tar upp frågan till dialog. Allt ledarskap ska präglas av kommunens
värderingar: professionalism, engagemang, delaktighet, samverkan och
öppenhet. Ett flertal aktiviteter har genomförts under året.
Nystart av upphandlingsfunktionen
o Vid årsskiftet 2013/2014 slutade kommunens dåvarande, enda, upphandlare
och denne ersattes av en ny. Eftersom det är en funktion som är mycket sårbar,
då kommunen har tillgång till en enda person och kompetensen efterfrågas av
övriga förvaltningar i ganska stor utsträckning, så har det varit högt tempo för
att komma in i våra processer och det har fungerat mycket bra. Dessvärre har
det förekommit en del sjukdom under året så det har inte gått att riktigt
tillgodose behoven.
Säkerställa nivån på IT-stöd
o Nu pågår det ett intensivt arbete för att IT-driften inom en snar framtid ska
bedrivas i regi av Soltak AB, och därmed bör driftsorganisationen vara mindre
sårbar än vad den är idag. En viss personalförstärkning är genomförd, bl.a. för
att kunna grunda för en verksamhetsövergång.
Förbereda övergången till komponentavskrivning
o Regler och rutiner är fastställda. Systemstöd är anskaffat, men ännu inte
uppdaterat med relevanta uppgifter, vilket kommer att ske i början av 2015.
Från och med 2015 kommer komponentavskrivning att tillämpas på
nyinvesteringer. Ingen förändring kommer att ske av befintliga
anläggningstillgångar som skulle påverkar resultatet med mindre belopp om
avskrivningsmetoden förändras.
6. Investeringar
Investeringsobjekt
(Belopp i tkr)
IT-utrustning och system
SUMMA
Utfall
2014
552 tkr
Budget
2014
700 tkr
Avvikelse
budget - utfall
148 tkr
Prognos
enl T2
700 tkr
Årsrapport 2014
15
Under året har ett flertal servrar virtualiserats och utrustning för det har införskaffats.
Datamängden ökar så ytterligare lagringsutrymme har tillskapats och för att säkerställa
datatrafiken så har switchutrustning anskaffats. Dessutom så har ett kommunikationsverktyg,
Lync, installerats så att det möjliggör ett ökat antal digitala möten, och därigenom minska
behovet av tidsödande resor. Det kvarvarande utrymmet avser oförutsedda investeringsbehov,
vilka vi har sluppit i år.
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-02-12
2015/KS0147-1
Dpl
Återrapportering 2014 enligt finanspolicyn
Dnr 2015/KS0147
Ärendet
Den av kommunfullmäktige fastställda finanspolicyn fastslår hur likvida medel får
placeras samt hur upptagna lån ska hanteras. Kommunstyrelsen ska erhålla en
redovisning i samband med årsbokslutet.
Bilagt återfinns redovisningar på placerat kapital, utlämnade lån, upplånat kapital samt
ingångna borgensåtaganden. Det upplånade kapitalet är vid årets slut totalt 245 mkr
(minskning med 20 mkr under året) och borgensåtaganden finns på 51 mkr (minskning
med 11 mkr), varav merparten avser Leifab. Risken för att kommunen tvingas lösa in
borgen är låg förutom med 6,7 mkr (minskning med 0,1 mkr) där risken bedöms som
hög. Förutom de likvida medlen så finns en placering i form av ett förlagslån hos
Kommuninvest med 2,7 mkr. Kommunen har också lånat ut/förskotterat kapital till
Trafikverket för väg 1996, E45 samt stationsområdet i Lödöse med totalt 5,6 mkr
(minskning med 4,8 mkr).
Vid bokslutstillfället är den genomsnittliga kapitalbindningstiden 0,90 år (0,90 år fg år),
och 92 % av lånen förfaller till betalning inom ett år (bör enligt policyn vara mindre än
50 %). Orsaken till det är att i princip all upplåning sker rörligt utan kapitalbindning och
räntesäkringar sker genom derivatinstrument. Risken med att inte säkra kapitalet är att
den utlånande parten kan säga upp krediten med kort varsel, men ska kapitalet bindas så
kostar det ett antal räntepunkter. Då nästan all nyupplåning sker via Kommuninvest så
har bedömningen gjorts att kapitalet kommer att finnas tillgängligt. Den genomsnittliga
räntebindningen ligger på 7,21 år (5,67 år fg år), då räntederivat används för att sprida
ränterisker, och andelen ränteförfall inom ett år är 0 % (13 % fg år). Vid
bokslutstillfället är snitträntan 3,22 % (2,88 % fg år) och att den har ökat beror på att så
kallade erhållarswapar har löpt ut och därmed höjt snitträntan.
Utöver de i bilaga redovisade uppställningarna så har Lilla Edets kommun, via
medlemskap i Kommuninvest, ett solidariskt borgensansvar avseende Kommuninvests
skulder. Vi har inte fått uppdaterade siffror från Kommuninvest ännu, men vid
halvårsskiftet var kommunens andel av Kommuninvests totala förpliktelser 474 mkr och
andelen av de totala tillgångarna uppgick till 477 mkr. Dessutom återfinns
borgensåtagande gentemot tre så kallade sociala boenden.
Peter Jimmefors
kommunledningsförvaltningen
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
sid 1/5
Tel: 0520-65 95 75
Fax: 0520-65 74 20
peter.jimmefors@lillaedet.se
kommunen@lillaedet.se
Beslutsunderlag
Ekonomichefens skrivelse, dnr 2015/KS0147-1
Finansiering
Ingen särskild finansiering krävs.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen godkänner redovisningen över hanteringen av placerat kapital,
utlämnade lån, upplåning och räntehantering samt ingångna borgensåtaganden.
Peter Jimmefors
Ekonomichef
Beslutet expedieras till
Ekonomiavdelningen
Bilaga
Sammanställning av placeringar, lån, derivat och borgensåtaganden
Sammanställning av placeringar, lån, derivat och borgensåtagande
Placering av kapital per 2014-12-31
Motpart
Swedbank - likvida medel
Plusgiro - likvida medel
32,9 mkr
1,2 mkr
Kommuninvest - förlagslån
Summa placering
2,7 mkr
36,8 mkr
Placerat kapital Räntesats
0,45 %
0,00 %
1,93 %
Förfallodatum
2040-11-30
Påverkan 1 % Notering
329 tkr
12 tkr
27 tkr
368 tkr
Lånenummer 45957. Rta Stibor +1,660 %.
KF 2010-03-03 § 10
Utlämnade lån per 2014-12-31
Motpart
Trafikverket
Summa utlämnade lån
Placerat kapital Räntesats
5 571 tkr
5 571 tkr
0,00%
Förfallodatum Notering
KF § 30 2007 - Förskottering väg 1996.
Inlösen och intrång väg E45.
P-plats stationsområde lödöse
Upplånat kapital per 2014-12-31
Motpart
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Swedbank
Summa upplånat kapital
Kreditnummer
43026
53078
55406
57096
62194
62430
67774
67775
70176
70177
2850899739
Räntesäkringar per 2014-12-31
Säkringsinstrument
Avtal
Räntederivat
1032132
Räntederivat
1032135
Räntederivat
1032136
Räntederivat
1126438
Räntederivat
1126447
Räntederivat
1207982
Räntederivat
1239303
Räntederivat
1331711
Räntederivat
10095136
Räntederivat
1331706
3 månaders STIBOR 30/12
20,0 mkr
20,0 mkr
20,0 mkr
15,0 mkr
20,0 mkr
20,0 mkr
20,0 mkr
20,0 mkr
35,0 mkr
35,0 mkr
20,0 mkr
245 mkr
Belopp
50,0 mkr
25,0 mkr
25,0 mkr
15,0 mkr
15,0 mkr
40,0 mkr
20,0 mkr
30,0 mkr
30,0 mkr
30,0 mkr
Ränta
Upplånat
kapital Ränta 30/12
Fast/rörlig
3,06%
Fast
1,19%
Rörligt
0,99%
Rörligt
0,97%
Rörligt
0,84%
Rörligt
2,10%
Fast
1,22%
Rörligt
1,22%
Rörligt
1,03%
Rörligt
1,03%
Rörligt
1,55%
Rörligt
Betalar
3,09%
2,96%
3,09%
2,18%
2,37%
2,66%
2,86%
-0,98%
2,35%
2,60%
0,26%
Erhåller
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Förfallodatum Notering
2015-03-02
2016-04-27
Förfallodag
2021-08-16
2019-10-15
2020-10-15
2019-06-20
2020-10-15
2020-10-15
2023-06-30
2015-03-13
2022-03-14
2023-09-15
Notering
Påverkan 1 %
200 tkr
200 tkr
200 tkr
150 tkr
200 tkr
200 tkr
200 tkr
200 tkr
350 tkr
350 tkr
200 tkr
2 450 tkr
sid- 5 -
Borgensåtagande per 2014-12-31
Motpart
Leifab
Leifab
Leifab
Folkets hus i Lilla Edet
Folkets hus i Lilla Edet
Belopp
122 162 tkr
352 366 tkr
59 392 tkr
200 tkr
1 117 tkr
Risk
Låg
Låg
Låg
Hög
Hög
Kategori
Koncernbolag
Koncernbolag
Koncernbolag
Utomstående
Utomstående
Lilla Edets Tennisklubb
5 291 tkr
Hög
Utomstående
Kommunalt förlustansvar i egna hem
Kommunalt förlustansvar i egna hem
Summa borgensåtagande
540 tkr
182 tkr
541 250 tkr
Låg
Låg
Summa borgen för koncernbolag
Summa borgen för utomstående
Summa borgen för egnahem
Summa per kategori
533 920 tkr
6 608 tkr
722 tkr
541 250 tkr
Hög risk
Medelrisk
Låg risk
S:a per risk
Egna hem
Egna hem
Beslut i KF
Långivare
Notering
Säkerhet
§ 5 2014-02-12
Swedbank
Generell borgen 600 mkr
§ 5 2014-02-12
Kommuninvest
Generell borgen 600 mkr
§ 5 2014-02-12
Kommuninvest
Generell borgen 600 mkr
§ 115 1990
Swedbank
Generell säkerhet
§115 1990
Swedbank Hypotek
Kreditnr 2557481229
1992 samt
§ 15 2008-02-27
Stadshypotek AB
Edet 2:22
SBAB
40 % av låneskuld 1 351
tkr
Boverket
40 % av låneskuld 454 tkr
6 608 tkr
0 tkr
534 642 tkr
541 250 tkr
sid 5/5
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-02-23
2015/KS0139-4
000
Borgen avseende Soltak AB
Dnr 2015/KS0139
Sammanfattning
Lilla Edets kommun är en av sju delägare i bolaget Soltak AB. Bolaget är under
uppbyggnad för att ge verksamheterna IT-drift, ekonomi- och löneadministration
förutsättningar att samlokaliseras. För att kunna bygga upp verksamheten och bl.a.
upphandla de IT-system som är aktuella så måste bolaget investera och för det krävs
likviditet. Om bolagets ägare går i borgen för krediter som bolaget upphandlar på
marknaden ges goda förutsättningar för att dels få goda räntevillkor, men också för att
erhålla krediter över huvud taget. Erhåller bolaget inga krediter, eller genom andra sätt
erhåller likviditet, kan det inte bedriva de tänkta verksamheterna.
Om Lilla Edets kommun går i borgen innebär det att kommunen är skyldig att betala
den som lämnat kredit till Soltak AB, om Soltak AB inte klarar att fullgöra sina plikter.
Volymen på borgensåtagandet är det maximala belopp som kommunen kan bli skyldig
att ikläda sig ansvar för när det gäller själva krediten. Till detta kan det uppstå kostnader
för ränta och t.ex. handläggning av ärendet.
Investeringsbudgeten, avseende verksamhetsområdena IT, lön och ekonomi, för Soltak
AB avseende åren 2015-2016 är beräknad till 25 000 tkr. Enligt fastställd
finansieringsmodell ska verksamhetsrelaterade fasta kostnader fördelas mellan de
kommuner som samverkar inom avsedda verksamhetsområden, utifrån invånarantalet i
respektive kommun. För Lilla Edets de innebär det i det här fallet att 13,6 % av de totalt
25 000 tkr som borgen begärs för landar på kommunen, alltså 3 400 tkr. Om bolaget
sköter sina åtaganden behöver Lilla Edets kommun inte skjuta till några pengar.
Beslutsunderlag
Begäran om borgen från Soltak AB, dnr 2015/KS0139-3
Ekonomichefens tjänsteskrivelse, dnr 2015/KS0139-4
Finansiering
Då ingen direkt finansiering krävs föreslås ingen sådan. Däremot finns en risk att detta
kommer att krävas i framtiden, om krav på utlösen av borgen kommer.
sid- 2 -
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för SOLTAK AB:s
låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 400 KSEK, jämte därpå
löpande ränta och kostnader.
Peter Jimmefors
Ekonomichef
peter.jimmefors@lillaedet.se
0520-65 95 75
Beslutet expedieras till
Ekonomiavdelningen
sid 2/2
Dokumentnamn
Version
Borgensbegäran
1_1
Datum
2015-02-16
Sida
1
Sammanfattning
Styrelsen för SOLTAK AB har godkänt en investeringsbudget för 2015 på 18,2 MSEK. För att
kunna genomföra budgeterade investeringar behöver bolaget låna upp motsvarande belopp hos
Kommuninvest. Ägarkommunerna föreslås borga för upplåningen utifrån invånarantal, till ett
sammantaget belopp av 25 MSEK.
Bakgrund
SOLTAK AB genomför de investeringar som krävs för att upphandla och driftsätta sätta nya
ekonomi- och lönesystem i drift 2016-01-01, med personal från de samverkande kommunerna.
SOLTAK AB kommer också att svara för IT-drift och –support, i ett första skede på
kommunernas befintliga IT-plattformar och SOLTAK:s egen IT-plattform. Det långsiktiga målet
är att migrera samtliga samverkande kommuner till SOLTAK:s gemensamma plattform.
Investeringsbudgeten för 2015 är fördelad enligt nedan.
Investeringsobjekt TKR 2015
2016 Kommentar Möbler 400 200 12 000:‐/arbetsplats Datorer 500 100 Teknisk IT‐plattform 500 IT‐plattform totalt 8 mkr, varav 2,5 mkr är bolagets 0 plattform, fördelas på samtliga. 5,5 fördelas på de kommunerna som går över med IT Backbone + ev oförutsedd kostnad under uppstart 2015‐2016. Styrelsefråga om större oförutsedd 500 investeringar krävs. 7 700 Uppskattad kostnad. Beroende på kundbehov, antal 3 300 integrationer, moduler kan kostnaden öka 1 000 1 100 För lön och ekonomi i fas 1 och 2. 8 000
Övrig hårdvara IT Ekonomi‐, skanning‐, personalsystem Utvecklingsarbete av väsentligt värde för uppbyggnad av servicecenter Summa Nyanskaffning: 7000:‐ inkl grundprogramvara. 18 100 Investering 2017 kan krävas om utvidgad 5 200 verksamhet I protokoll från styrelsesammanträde med SOLTAK 2014-12-19 framgår följande:
”Styrelsen beslutar att hos samtliga medlemskommuner begära kommunal borgen
för SOLTAK AB:s budgeterade investeringar 2015, fördelat per kommun enligt
specifikation i PM Beslutsformuleringar, datum 2014-12-19.”
Postadress: SOLTAK AB, c/o Kungälvs kommun UPU 442 81 KUNGÄLV
Besöksadress: Ytterbyvägen 2, Kungälv
Telefon: 0303-23 94 61
Org.nr: 556939-1187
Dokumentnamn
Version
Borgensbegäran
1_1
Datum
2015-02-16
Sida
2
Enligt bolagets finansieringsmodell skall verksamhetsrelaterade fasta kostnader debiteras
ägarkommunerna enligt följande fördelning:
Folkmängd 30 juni 2014 enl SCB Kommun Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv Summa Antal invånare
25 165
12 968
15 052
42 257
95 442
%‐fördelning
26,3%
13,6%
15,8%
44,3%
100%
Bedömning
Eftersom det finns osäkerheter i delar av investeringsunderlaget vad gäller exakta nivåer och
fördelningen av investeringarna mellan 2015 och 2016 begär bolaget en total borgen om 25
MSEK.
För Lilla Edets kommun blir då den begärda borgenssumman 3 400 KSEK.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktiges beslut om att ingå borgen upp till ett högsta
lånebelopp för SOLTAK AB:s räkning.
Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för SOLTAK
AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 400 KSEK, jämte
därpå löpande ränta och kostnader.
Postadress: SOLTAK AB, c/o Kungälvs kommun UPU 442 81 KUNGÄLV
Besöksadress: Ytterbyvägen 2, Kungälv
Telefon: 0303-23 94 61
Org.nr: 556939-1187
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-03-02
Kommunstyrelsen
SAMÖ 2016
Sammanfattning
Lilla Edets kommun har inbjudits att delta i projekt SAMÖ 2016.
Myndigheten för samhällsydd och beredskap (MSB) och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsammans fattat beslut om att genomföra projektet SAMÖ 2016. Övningen ska pröva och utveckla förmågan till ledning, samverkan och kriskommunikation. Det ska göras utifrån en nationell händelse som påverkar en eller flera viktiga samhällsfunktioner. Flera samhällssektorer samt myndigheter med geografiskt områdesansvar på samtliga nivåer kommer att bli engagerade i övningen.
Övningen ska bygga på höga flöden och höga havsvattennivåer i Västra Götaland och
Värmland som leder till störningar i försörjnings- och transportsystem samt störningar i
annan viktig samhällsviktig verksamhet.
För att formellt starta samverkan vill MSB och LST att de aktörer som ska delta som
övande i SAMÖ 2016 skriver under en avsiktsförklaring. En kontaktperson ska utses
samt en lokal övningsledare. Övningen kommer att genomföras kvartal 4, 2016. Arbetet
inför övningen påbörjas i april 2015.
Finansiering
Samtliga övande aktörer finansierar sitt eget deltagande under planering, genomförande
och utvärdering av övningen. Kostnaderna består i huvudsak av medarbetares och förtroendevaldas medverkan i utbildningsinsatser inför övningen samt medverkan i övningen. Finansiering får rymmas inom ordinarie budgetramar.
Förslag till beslut
Lilla Edets kommun deltar i SAMÖ 2016 och undertecknar bilagda avsiktsförklaring.
Lena Palm
kommunchef
Datum
2015-02-05
Diarienr
2014-1114 (MSB)
455-25426-2014 (LST)
1 (1)
Avsiktsförklaring SAMÖ 2016
………………………………
Organisation
Vi vill delta som övad organisation i SAMÖ 2016. Genom denna
avsiktsförklaring har vi förankrat och fattat beslut om vårt
engagemang i SAMÖ 2016 samt utsett vår lokala övningsledare.
Att planera, genomföra och utvärdera en övning av den omfattning som SAMÖ
2016 innebär kräver bred samverkan över en längre tid mellan de myndigheter
och organisationer som ska delta i övningen. Genom denna avsiktsförklaring har
vi formellt inlett det samarbetet och utsett vår lokala övningsledare.
Den lokala övningsledaren är den som förbereder och leder vårt deltagande i
SAMÖ 2016. Vår lokala övningsledare kommer att medverka i planering,
genomförande och utvärdering av SAMÖ 2016 för vår räkning.
Projektet SAMÖ 2016 kommunicerar från och med tecknandet av denna
avsiktsförklaring med vår lokala övningsledare.
…………………………………
Lokal övningsledare
…………………………………
Telefon
…………………………………
E-post
…………………………………
Underskrift av beslutande
…………………………………
Datum
…………………………………
Namnförtydligande
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240,
e-post: samo2016@msb.se
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Postadress: 403 40 Göteborg, telefon: 010-224 40 00,
e-post: samo2016@msb.se
Datum
Dnr
2014-02-16
2015/KS0149
Dpl
Kommunstyrelsen
Redovisning av uppsiktsplikten över det kommunala företaget
Lilla Edets Industri och Fastighets AB (Leifab)
Sammanfattning
Regler om uppsikt över de kommunala företagen finns i 6 kapitlet 1 § 2 st i
kommunallagen. Lagtexten har inte givit närmare vägledning om hur uppsikten ska ske.
En ny bestämmelse har införts med innebörden att kommunstyrelsen i årliga beslut dels
ska bedöma verksamheten i förhållande till det ändamål fullmäktige har fastställt, dels
verksamheten i förhållande till de kommunala befogenheterna.
Uppsiktsplikten skall leda fram till ett beslut som kan överklagas i enlighet med 10 kap
kommunallagen. Beslutet ska delges kommunfullmäktige snarast. En lämplig tidpunkt
är samtidigt som styrelsen överlämnar årsredovisningen.
Om kommunstyrelsen finner att bolagets verksamhet inte uppfyller kraven i 3 kap 17
och 18 §§ skall kommunstyrelsen föreslå fullmäktige konkreta åtgärder för att rätta till
felaktigheterna, exempelvis ändrad bolagsordning eller kompletterande direktiv.
Ändamålet med Leifabs verksamhet framgår av § 4 i bolagsordningen:
Ändamålet med bolagets verksamhet är att främja bostadsförsörjning, lokalförsörjning
för offentliga anläggningar samt lokalförsörjning för verksamhetsändamål.
Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap och 8 kap 3 c
kommunallagen, innebärande att verksamheten ska vara förenlig med den kommunala
kompetensen och lokaliseringsprincipen, att kommunmedlemmar ska behandlas lika,
förbud att lämna stöd åt enskild och förbud att ta högre avgift än som svarar mot
kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls, såvida inte lag eller rättspraxis för viss
verksamhet eller åtgärd medger undantag.
sid- 2 -
Lilla Edets kommun följer upp Leifabs verksamhet på flera olika sätt under året:
- I tertialbokslut
- I dialogmöten mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och Leifabs presidium samt VD
- I regelbundna uppföljnings/avstämningsmöten med kommunchef, ekonomichef och
VD för Leifab där förvaltningschefer adjungeras om förvaltningens verksamhet är
direkt berörd.
Förslag
Kommunstyrelsen beslutar följande:
Kommunstyrelsen finner att bolagets verksamhet uppfyller kraven i 3 kap 17 och 18 §§
kommunallagen.
Beslutet delges kommunfullmäktige i samband med behandlingen av kommunens
årsredovisning.
Lena Palm
kommunchef
sid 2/2
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-02-09
2014/KS0195
Kommunstyrelsen
Igångsättningstillstånd för drift av ishallen Lödöseborg
Dnr 2014/KS0195
Sammanfattning
Kultur- och fritidsnämnden har hos kommunstyrelsen begärt ett utökat anslag för att
kunna driva ishallen Lödöseborg. Storleken på resurstillskottet antas vara 360 tkr, så att
det totalt blir 1 360 tkr.
Arbetsutskottet återremitterade ärendet 2014-12-17/§ 136 till kultur- och fritidsnämnden
för kompletteringar.
Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet vid sitt sammanträde 2015-01-27.
Det framgår att den ekonomiska situationen för kultur- och fritidsnämnden förändrats,
dels med anledning av att kostnaden för konstgräsplanen blir avsevärt lägre än vad som
budgeterats, dels har kostnaden för föreningsbidrag under året sjunkit. Bedömningen
görs att det finns ekonomiskt utrymme att renovera ishallen inom befintlig ram.
Kultur- och fritid framhåller i sin tjänsteskrivelse att en renovering av ishallen skulle
innebära en satsning på en viktig mötesplats inom kommunen för såväl unga som familjer och skapa möjligheter för såväl förskola som skola till fysisk aktivitet.
Man betonar också att satsningar av denna storlek inte bör bygga på föreningar och dess
aktuella situation, denna kan förändras både vad gäller medlemsantal, medlemsengagemang, ekonomisk stabilitet m m. Bedömningen görs att om föreningen i framtiden inte
skulle klara av att vara part i ishallen så ser förvaltningen det som fullt möjligt att gå in
och driva ishallen.
Kultur- och fritidsnämnden har tidigare beslutat att inte genomföra en livscykelanalys.
Beslutet baserar sig på en redogörelse från LEIFAB angående arbete och kostnader för
ett uppdrag avseende en sådan analys.
sid- 2 -
Beslutsunderlag
Kultur- och fritidsnämndens protokoll 2015-01-27/§ 2
Kultur- och fritidschefens tjänsteskrivelse 2015-01-15
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17/§ 136
Brev från VD Lars Wijkmark beträffande livscykelanalys.
Tjänsteskrivelse från ekonomichefen, daterad 2014-11-30
Finansiering
Finansiering sker inom kultur- och fritidsnämndens ram.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen ger igångsättningstillstånd till renovering av ishallen Lödöseborg.
Finansiering sker inom kultur- och fritidsnämndens budgetram.
Lena Palm
kommunchef
sid 2/2
Kultur- och fritidsnämndens protokoll 2014-11-25
§ 92
Ishallen Lödöseborg
Dnr 2013/ULN067 dpl 821
Sammanfattning
Ett brev har inkommit från Leifab angående det beslut som togs av kultur- och
fritidsnämnden den 13 november 2014, bland annat om att en livscykelanalys (LCC) ska
göras på kylanläggningarna.
Leifab kommenterar att en detaljerad projektering inte är gjord, då de inte drar på sig så
stora kostnader innan de vet om det blir någon ombyggnation. Det som är gjort är en
förprojektering. Leifab meddelar att för att göra en livscykelanalys måste en fullständig
projektering beställas, vilket är förenat med kostnader. Det är inte heller ekonomiskt
försvarbart för denna investering. Leifab motsätter sig inte att kultur- och fritidsnämnden
ombesörjer och bekostar en detaljerad projektering och livscykelanalys.
Beslutsunderlag
Brev från Leifab angående ombyggnad av ishall, daterat 2014-11-25
Yrkande
Kjell Johansson (S): En livscykelanalys ska inte beställas. Beslutet om att göra en
livscykelanalys (LCC) på båda kylanläggningarna enligt delar av beslutspunkt 2 i
§ 89/2014 upphävs.
Mötet ajournerades klockan 18.15 och återupptogs klockan 18.24.
Beslutsgång
Ordföranden finner att kultur- och fritidsnämnden bifaller Kjell Johanssons (S) förslag.
Beslut
En livscykelanalys ska inte beställas. Beslutet om att göra en livscykelanalys (LCC) på
båda kylanläggningarna enligt delar av beslutspunkt 2 i § 89/2014 upphävs.
Beslutet expedieras till
Leifab
Kommunstyrelsen
6
~,. .~~
W W
LILLA EDETS
\% KOMMUN
f"f
T7
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17
§ 136
Utökat anslag till kultur- och fritidsnämnden för att driva
ishallen Lödöseborg
Dnr 2014/KS0195
Sammanfattning
Kultur- och fritidsnämnden har hos kommunstyrelsen begärt ett utökat anslag för att
kunna driva ishallen Lödöseborg. Storleken på resurstillskottet antas vara 360 tkr, så att
det totalt blir 1 360 tkr, men det finns betydande risk att det kommer att krävas
ytterligare resursförstärkning framöver. Kommunens ekonomiska situation tillåter inte
ytterligare åtaganden som påverkar resultatet negativt, så ett avslag på begäran föreslås.
Ärendet
Kultur- och fritidsnämnden har hos kommunstyrelsen begärt ett utökat anslag för att
kunna driva ishallen Lödöseborg.
I kultur- och fritidsnämndens protokoll från 2014-11-13 framgår att nämnden inte anser
sig ha ekonomiska resurser att driva ishallen Lödöseborg, som är i behov av renovering
för att kunna användas till isverksamhet. Byggnad och fastighet ägs av Leifab och
kommunen skulle vara hyresgäst. Investeringarna, som då Leifab bör göra i sin
byggnad, omfattar omklädningsrum, cafe och kylanläggning. Beroende på vilket
alternativ som väljs när det gäller kylanläggning (större investering ger lägre
driftskostnader och är ett mindre miljöfarligt alternativ) så kommer den årliga
lokalhyran att landa i intervallet ca 800 tkr — 860 tkr. Utöver detta tillkommer
förbrukning i form av el, VA, vaktmästare samt ismaskin. Då dagens ismaskin är i
dåligt skick bör en ny införskaffas. En begagnad premiumrenoverad kan eventuellt
införskaffas för ca 500 tkr, medan en ny ligger på ca 1 200 tkr. Enligt den utredning
som genomförts så tillkommer det driftskostnader, utöver hyran, för detta med ca 500
tkr. Då förutsätts att föreningen LN 70 bemannar anläggningen för vaktmästeri, skötsel
av is (inklusive att köra ismaskin), städ mm. Den totala årliga kostnaden blir då
lokalhyra 860 tkr och drift 500 tkr, totalt 1 360 tkr. I kultur- och fritidsnämndens budget
finns 1 000 tkr avsatt för denna verksamhet. Då nämnden inte angivit något belopp i sin
begäran om utökad ram antas det att det är 360 tkr som begäran handlar om.
Det finns saker som inte omfattas av de 1 360 tkr som kalkylen omfattar. Dels framgår
det inte någon handlingsplan för hur verksamheten ska styras om LN 70 handhar den
dagliga driften av anläggningen. Hur kommer till exempel tillgängligheten att vara för
andra än föreningen själv, vad händer om föreningen med ideella krafter inte klarar att
varenda dag/kväll/helg under säsong bemanna för att ha acceptabel is när det kommer
brukare av anläggningen? Misslyckas föreningen med detta lär kommunen vara nära till
hands för att finansiera även detta.
:- ~._
L
is
.r.
.e.
`'"
"~' LILLA EDETS
Q~
~~
\:_~=/
KOMMUN
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17
I början av år 2015 kommer bildningsförvaltningen att genomföra en analys över hur
kultur- och fritidsnämndens stöd till föreningar fördelar sig enligt ett könsperspektiv.
Det vore mycket intressant att ta del av resultatet av denna analys innan det beslutas att
satsa stora pengar på en verksamhets som idag i huvudsak bedrivs av pojkar/män.
Lilla Edets kornmun dras med en mycket ansträngd ekonomisk situation. Enligt
prognosen i tertialrapport 2 så är ett underskott på 7,9 mkr, där nämnderna står för ett
underskott gentemot budget med 10,5 mkr, att vänta under innevarande år. Detta
underskott kommer att följa med ini 2015 års verksamhet och som det ser ut idag så
finns det inget budgeterat överskott som täcker detta ingående underskott, vilket innebär
att ett ekonomiskt underskott också prognostiseras för år 2015. Det finns alltså
ingenstans att hämta resurser att tilldela kultur- och fritidsnämnden utan att samtidigt
minska resurserna hos någon annan nämnd. Enligt lag så måste en kommun som
redovisar ett underskott ett år återhämta det inom tre år. Då Lilla Edets kommun inte har
någon plan för hur återhämtningen av 2014 år underskott ska gå till så är det inte
lämpligt att åta sig nya finansiella åtaganden som påverkar resultatet negativt.
Utifrån ovanstående beskrivna ekonomiska situation och osäkerheter av driften förordas
att inget ytterligare anslag tilldelas kultur- och fritidsnämnden.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från ekonomichefen, daterad 2014-11-30
Protokollsutdrag från kultur- och fritidsnämnden, Dnr 2014/KS0195-4
Byggkalkyl och nyttoanalys, Dnr 2014/KS0195-5
Ekonomichefens skrivelse, Dnr 2014/KS0195-6
Finansiering
För att kultur- och fritidsnämnden ska kunna erhålla större resurser krävs att kommunen
uppnår ett positivt balanskravsresultat samt att någon annan nämnd bidrar genom
minskade resurser. Inget av detta ses som realistiskt och därför bör begäran avslås.
Jörgen Andersson(C)— Arbetsutskottetet beslutar att ärendet ska kompletteras med
följande uppgifter före kommunstyrelsens sammanträde den 14 januari:
o
Skillnaden mellan energiförbrukning idag och med CO2-anläggning?
Hur mycket energi kan användas för uppvärmning av Tingbergskolan?
o
Vad blir kostnaden över anläggningens livstid?
o
Ingemar Ottosson(S)— Arbetsutskottet återremitterar ärendet till kultur- och
fritidsnämnden för komplettering av följande:
o
Skillnaden mellan energiförbrukning idag och med CO2-anläggning?
.~. .~,
W W
~"f
T7
\:_~_/
LILLA EDETS
KOMMUN
Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2014-12-17
o
o
o
o
o
o
Hur mycket energi kan användas för uppvärmning av Tingbergskolan?
Vad blir kostnaden över anläggningens livstid?
Föreningens kapacitet att klara uppdraget?
Kontrollera isoleringen i väggar och golv
Sarjens kvalite?
Prioriteringsordning av kultur- och fritidsnämndens verksamhet.
Beslutsgång
Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller om ärendet ska återremitteras och
finner att ärendet ska återremitteras.
Beslut
Arbetsutskottet återremitterar ärendet till kultur- och fritidsnämnden för komplettering
av följande:
o
o
o
o
o
o
o
Skillnaden mellan energiförbrukning idag och med CO2-anläggning?
Hur mycket energi kan användas för uppvärmning av Tingbergskolan?
Vad blir kostnaden över anläggningens livstid?
Föreningens kapacitet att klara uppdraget?
Status på isoleringen i väggar och golv?
Sargens kvalite?
Prioriteringsordning av kultur- och fritidsnämndens verksamhet?
Beslutet expedieras till
Kultur- och fritidsnämnden
~ /I~
~~
i~
LILLA EDETS
INDUSTRI & FASTIGHETS AB
Lilla Edet 2014-11-25
Fritidsförvaltningen
Annica Skog
Lilla Edet
Angående ombyggnad av ishall.
Vill kommentera Edert brev från den 14/11 innevarande år.
Det arbete som vi utfört är en förprojektering av åtgärder som vi planerar med hallen. Det vill säga
att vi inte gjort någon detaljerad projektering och kan då heller inte presentera projektet i detalj.
Anledningen att vi gjort detta är att vi inte vill dra på oss onödigt stora kostnader då vi inte vet om
det blir någon ombyggnad. Vi kan dock utgå från att det vi nu har presenterat är i härandet vad det
kommer att krävas i investering. Den verkliga investeringen vet vi först när vi gör en upphandling
enligt LOU.
Att göra en livscykels analys innebär att vi är tvungna att beställa en fullständig projektering vilket
är förenad med mer kostnader. Vidare anser vi att det inte är ekonomiskt försvarbart att beställa en
livscykelsanalys på 30 årig investering för 2,5-3 miljoner. Om det är så att Fritidsförvaltningen
ombesörjer och bekostar en detaljerad projektering och en livscykelanalys kommer Lilla Edets
Industri & Fastighets AB inte motsätta sig detta.
Med vänliga hälsningar
Lars Wijkmark
VD
Adress
Göta Industriområde
463 35 Lilla Edet
Postadress
Box 1016
463 24 Lilla Edet
Telefon
0520 - 49 41 00
Telefax
0520 - 49 41 01
Bankgiro
965-6604
www.leifab.se
Org nr.
556206-2777
2015-01-15
2013/ULN067-31
821
2015 -02- 1 6
~.~ ~_
Återremittering av ärende gällande utökning av budgetram samt
renovering av ishall
Dnr 2013/ULN067
Sammanfattning
~terremittering av tidigare hänskjutet ärende till Kommunstyrelsen gällande utökning av
budgetram samt beslut om renovering av ishall inom gällande budgetram
Ärendet
Under 2014 fattade Kultur och Fritidsnämnden. beslut om renovering av ishallen
Lödödseborg,
Renoveringen skulle innebära att all. ishallsverksamhet under hösten 2014 skulle vara tvungen
att ställas in, vilket skapade oro hos föreningen LN 70.
Med anledxung av föreningens oro, fattade Kultur- och Fritidsnämnden ett nykt beslut i juni,
om ett alternativt förslag gällande ishallen, detta för att få ~n möjlighet att bedriva
ishallsverksamhet även under hösten 2014,
Tyvärr visade det sig att detta upplägg skulle innebära för stora kostnader för föreningen,
vilket gjorde att förerunben valde att tacka nej till det alternativet.
Meci anledning av ovanstående fattade Kultur och Fritidsnämnden ett nytt beslut rörande
ishallen vid Hämndmötet 140930, som Iöd:
En detaljerad kostnaåsspeeifikation/offertfi°ån Leifabför elen planerade
renove~°ingen begärs in.
2. Förvaltnångenfår° i uppclr°ag att göpa en kostnads- och nyttoanalys.
3. Med stöd av ovanstående. information/underlag,,förbereds det inföY att ta
beslut på oktober måntids Hämndmöte.
4. Nämnden beslutar c~tt minska energiförbrukningen och återvinna
värmeöverskottet iannan lokal/veYksamhet.
Då begärd Kostnads- och nyttoanalys analys inte hade hunnit färdigställas till oktobermötet,
flyttades beslutet fram till ett extrainsatt Kultur och Fritidsnämndmöte den 13 november.
Vid det eYtrainsatta mötet 141113 fattades följande beslut:
1. Med stöd av ovanstående underlag och mecl anledning av denfinansiella
situationen, hänskjZ~ts ärendet vidare till kommunstyrelsenför beslut.
2. Kostnadsspecifikationen ~COmpletteras utlån relevantafakta och en
livscykelanalys(LCC)görs på båda kylanlägoängarna.
3. Ärendet hänskjuts vidare till kommunstyrelsen/kommunfullmäktigeför en
ramjustering. Kultur ochfritidsnämndenförordar CO 2-alternativet med
hänsyn till miljöaspekten/riskenförfarligt utsläpp samt lägre dr~skostnader.
Med anledning av beslutet ovan översände Leifabs VD Lars Wijkmark en skrivelse till
Kultur- och Fritidsnämnden inför Hämndmötet 141125 - se bilaga. I brevet redogjorde
Wijkmark bland annat för arbete och kostnader kring uppdraget att göra livscykelanalyser.
Med anledning av den information som erhölls från Wijkmark, fattades då följande beslut
av Kultur och Fritidsnämnden:
m
En livscykelanalys ska inte beställas. Beslutet om att göra en livscykelanalys(LCC)
på båda kylanläggningaNna enligt delar av beslutspunkt 2 i ~ 89/2014 upphävs.
Den 17 december tog Kommunstyrelsens arbetsutskott upp det remitterade ishallsäxendet.
KSAU beslutade att återremitterade ärendet till Kultur- och Fritidsnämnden för
komplettring av följande:
•
•
•
•
•
•
•
Skillnaden mellan energiföYbuktning idag och mecl CO2-anläggning?
Hur mycket ene~°gi kan användasför uppvärmning av Tingsbergsskolan?
Trad blir kostnaden över anläggningens livstäcl?
Föreningens kapacitet att klara Z~ppdYaget?
Status på isolering å väggalv och golv?
Sargens kvczlite?
Prioriter°ångsordning av .Kultur- och F~°itidsnätnndens ve~°ksc~mhet?
Det har efter KSAUs möte framkommit att KSAUs ledarnöten inte erhöll den skrivelse
från Wijkmark som inkommit till Kultur- och Fritidsnämnden, där flera av ovanstående
frågor behandlas/berörs°
Under de senaste veckorna, i samband med årsbokslutet9 så har den ekonömiska
situationen visat sig förändrad för Kultur och Fritidsnämnden, dels med anledning av att
kostnaden för konstgräsplanen har visat sig bli avsevärt lägre än vad som tidigare
beräknats och budgeterats, och dels har kostnaden för föreningsbidrag under året sjunkit.
Det finns idag finns inga indikationer som tyder på att någon av dessa två poster åter
skulle öka.
I och med den uppkomna situationen bedömer förvaltningen idag att ekonomiskt utrymme
finns hos Kultur och Fritid, att kunna renovera ishallen inom befintlig ram.
Förvaltningen vill samtidigt betona att en renovering av ishallen skulle innebära en
satsning på en viktigt mötesplats inom kommunen för såväl unga som för familjer,
Ishallen skapar också en möjlighet för såväl förskola och skola till fysiskt aktivitet.
Denna satsning som denna, ligger helt i linje med kommunens vision
Lilla Edet 2020
År 2020 skc~ Lilla Edets kommzrn präglas av vci~tkraft, välbefinnande, stolthet och
identitet. För att nå hit hag° vi valt sex strategier. medborgarkraft, samarbete över
ocinserna, att~czktåv livsmiljö ~ goda boenden, goda kommzcnåkationer~ rätt kommunal
service och högre utbildningsnivå.
Då framförallt när det handlar om att skapa en attraktiv livsmiljö,
Förvaltningen har i samtal med föreningen LN 70 framfört vikten av att ishallen inte
enbart ska stå till förfogande för ishockey, utan att även andra ishallsaktiv~teter ska kunna
rymmas och utövas i ishallen. Förvaltningen har. även-påtalat vikten av tid för det som i
dagligt tal kallas för: Allmänhetens åkning.
Förvaltningen vill dock betona att beslut att göra kommunala investeringar i denna
storlek, inte bör bygga på föreningar ach dess aktuella situation, då en förenings situation
snabbt kan förändras, både vad gäller antal rr~edlemmar, medlemsengagemang, ekonomisk
stabilitet etco
Det gör att förvaltningen anser att frågan kring föreningens LN 70's kåpacitei inte bör
vara avgörande inför ett beslut för denna investerings
Förvaltningen bedömer att om föreningen i framtiden. inte skulle klara av att vara part i
ishallen så behöver förvaltningen gå in och driva ishallen° Detta ser förvaltningen som
fullt möjligt, då de ishallsintäkter (hallhyror rn.m.) som vid föreningsdrift normalt sett
tillfaller aktuell förening, vid en komt~unal drift skulle tillfalla kommunen, och skulle
därmed kunna delfinansiera nödvändig personalresurs
Förvaltningen vill dock samtidigt betona att om föreningen LN 70 önskar, kan och vill
vara en aktiv part i ishallen så är detta självfallet oe~~iört positivt på alla sätt.
Beslutsunderlag
1 o Brev från. VD Lars VJijkmark, Leifab beträffande
livscykelanalyser m.m.
2. Preliminärt årsresultat 2014 Kultur och Fritidsnämnden
Finansiering
Finansiering inom given budgetram
Förslag till beslut
Bildningsförvaltningen föreslår att följande beslut fattas av Kultur- och Fritidsnämnden°
1 o Informera KSAU om Wijkmarks brev och samtidib förklara svårigheten för KSAU
med att besvara ovanstående frågor utan att detta blir kostsamt för kommunen, då
förvaltningen bedömer att konsult kommer att behöva tas in för detta uppdrag
2. Beställa renovering av ishallen av Leifab. Renoveringen kan dock endast genomföras
under förutsättning att Kommunstyrelsen inte har något att erinra mot beslutet
3o Förorda CO 2-alternativet med hänsyn till miljöaspekten/risken för farligt utsläpp samt
lägre driftskostnader, till Leifab
Annica Skog
Kultur och fritidschef
anrika.skog@lillaedet.se
59591
~eslutefi expedieras till
Kansliavdelningen
LEIFAB
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-02-04
2014/KS0438-4
000
Svar på remiss från GR om harmonisering av färdtjänstreglerna
Dnr 2014/KS0438
Sammanfattning
GR:s förbundsstyrelse har behandlat frågan om hur en harmonisering av
färdtjänstreglerna mellan GR-kommunerna skulle kunna åstadkommas. Ett förslag har
tagits fram och skickas på remiss till medlemskommunerna.
Förslaget för att åstadkomma en harmonisering har tre huvuddelar:
Reseområde
Reseområdet ska minst innefatta kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda,
Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Antal resor
Ingen ändring mot hur kommunerna arbetar idag.
Taxa
Taxan för en färdtjänstresa får inte överstiga Västtrafiks baspris med ett påslag av 60
procent.
Dessutom föreslås ett fortsatt kontinuerligt samarbete mellan GR-kommunerna för att
öka möjligheten till att utveckla en färdtjänst med god kvalitet och med större möjlighet
till likabehandling.
Ärendet har varit remitterat till omsorgsnämnden. Omsorgsnämnden behandlade frågan
2015-01-26 § 7 och ställer sig bakom förslaget till harmonisering av färdtjänstreglerna
när det antalet resor, taxa och reseområde.
Beslutsunderlag
Omsorgsnämndens protokoll 2015-01-26 § 7
Remiss från GR, daterad 2014-12-16
sid- 2 -
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen har inget att invända mot förslaget.
Lena Palm
Kommunchef
Lena.palm@lillaedet.se
0520-65 95 04
Beslutet expedieras till
GR
Omsorgsnämnden
sid 2/2
a, .t,
''~°'~
Q~
\:~Ä=:/
LILLA EDETS
KO M M U N
•
..
.-
•~., ,
1,
~
Förslag sill harmonisering v färdtjänstregler
Dru 2014/ON239
Sammanfattning
GR:s förbundsstyrelse gav 2013-09-20 den sociala styrgruppen i uppdrag att arbeta vidare
med ett konkret förslag på harmonisering av medlemskommunernas färdtjänstregler,
särskilt vad gäller reseområde, antal resor och taxor. Ett förslag har utarbetats i dialog med
kommunerna utifrån vad soin förefallet vara möjligt att åstadkomma i nuläget.
Sociala styrgruppen beslutade 2014-06-13 att ställa sig bakom förslaget i tjänsteskrivelsen
samt att föreslå förbundsstyrelsen att slcicica förslaget på remiss till medlemslcoinmunerna.
Beslutsunderlag
Tjänsteslc~ivelse från förvaltningschef daterad den 13 januari 2015.
Remiss från lcoinmunstyrelsen daterad den 23 december 2014, dru 2014/KSO438.
Beslut
Omsorgsnämnden ställer sig balrom förslaget till harmonisering av färdtjänstreglerna
när det gäller antalet resor, taxa och reseområde.
Beslutet expedieras till
Kommunstyrelsen
`~~ ~i
ia
Till GRs medlemskommuner
Göteborg 2014-12-16
Harmonisering av färdtjänstreglerna
Beslut
Vid förbundsstyrelsens sammanträde den 26 september 2014 behandlades frågan om
hur en harmonisering av färdtjänstreglerna mellan GR-kommunerna skulle kunna
åstadkommas. Ett förslag hade beskrivits i en tjänsteskrivelse daterad 13 juni 2014.
Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna förslaget i tjänsteskrivelsen och att skicka
förslaget på remiss till medlemskommunerna.
Komplettering
Förbundsstyrelsen ville samtidigt att förslaget skulle kompletteras med en utredning som
visar genomsnittspriset för en färdtjänstresa inom Göteborgsregionen utifrån avgifter
relaterade till antalet genomförda resor i regionen. Beräkningarna skulle kunna utgöra
ytterligare ett underlag för kommunerna i bedömningar av förslaget till harmonisering.
Snittpriserna redovisas i en utredning daterad den 12 december 2014. Det kan
konstateras att det varit svårt att få fram rättvisande beräkningar eftersom
redovisningarna i kommunerna skiljer sig åt och materialet ska därför användas med
försiktighet. Framför allt ger utredningen information om att taxesystemen ser olika ut i
GR-kommunerna.
Förslaget
Förslaget för att åstadkomma en harmonisering har tre huvuddelar:
1 Reseområde
Förslag: Reseområdet ska minst innefatta kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda,
Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
2 Antal resor
Förslag: Ingen ändring mot hur kommunerna arbetar idag.
3 Taxa
Förslag: Taxan för en färdtjänstresa får inte överstiga Västtrafiks baspris med ett påslag
av 60 procent.
Dessutom föreslås ett fortsatt kontinuerligt samarbete mellan GR-kommunerna för att
öka möjligheterna till att utveckla en färdtjänst med god kvalitet och med större
möjlighet till likabehandling.
Remisstid
GR-kommunerna ombedes inkomma med synpunkter på förslaget senast den 15 mars
2015. Kommunerna avgör själva på vilken politisk nivå beslut ska fattas.
Information
För ytterligare information i ärendet, varmt välkommen att kontakta GR Välfärd,
Elisabeth Beijer, på elisabeth.beijer@grkom.se eller 031 335 51 94.
Med vänlig hälsning
Helena Söderbäck
Förbundsdirektör
Göteborgsregionens kommunalförbund
2014-12-12
Tilläggsutredning
Genomsnitt färdtjänstavgifter GR-kommunerna
Emma Dahlgren
Bakgrund
Ärendet om harmonisering av färdtjänstreglerna behandlades på GR:s förbundsstyrelsemöte
den 26 september 2014. Styrelsen tog då beslut om att godkänna förslaget i tjänsteskrivelsen
samt att skicka ut förslaget på remiss. Politikerna beslutade också att en tilläggsutredning
skulle göras om genomsnittspriser, vilket skulle bifogas förslaget.
Utredningen skulle bestå i en beräkning av ett fiktivt scenario där inga kommungränser finns,
utan endast en stor GR-region som resenärerna kan åka inom. Uträkningen skulle komma
fram till ett snittpris för vad en sådan resa skulle kosta. Tanken var att uträkningen skulle
kunna användas i kommunerna när beräkningar och konsekvensanalyser görs utifrån vad en
harmonisering skulle innebära.
För att få in underlag till denna uträkning begärdes uppgifter in från kommunerna. Det som
efterfrågades var det antal resor som gjorts inom ramen för färdtjänst år 2013 samt vad
resenärerna betalat för dessa resor.
Utredning
Snittpriserna per kommun visas i följande bild.
Figur 1: Staplarna visar på snittpris i respektive kommun. Medeltalet på 38,62 kr redovisas som en röd linje i
diagrammet.
Snittpriset för de elva kommunerna är alltså 38,62 kronor. Om Göteborg borträknas är
snittpriset 39,41 kr.
En sammanställning av kommunernas snittpris per resa visar på stora skillnader. 1 Detta
förklaras till stor del av svårigheten att hitta rättvisande underlag. Tidigare utredningar har
visat att kommunerna skiljer sig åt vad gäller priset för en enkelresa med färdtjänst. De siffror
som kommunerna rapporterat in avser det totala antalet färdtjänstresor som gjorts under ett år.
Det innebär att det i siffrorna ingår resor som exempelvis gjorts av personer under en viss
ålder vilka har en reducerad avgift eller som gjorts på kvällstid och där betalningen utgått
enligt nattaxa. Även vad gäller alla dessa övriga taxor skiljer sig kommunerna åt, vilket
innebär att sammanställningen ger en osäker bild.
Endast de resor som utförts inom ramen för färdtjänst var tänkta att ingå i underlaget. 2
Kommunerna hade dock svårt att särredovisa dessa siffror varför övriga omsorgsresor 3 ingår
i det totala antalet resor. Dessa resor är kostnadsfria för resenären vilket innebär ett lägre
snittpris eftersom antalet resor ökar medan inkomsterna är konstanta. En ytterligare faktor
som påverkar snittpris är för de kommuner som har någon typ av månadskort eller
högkostnadsskydd. Vissa kommuner hade möjlighet att särredovisa resorna som gjorts med
högkostnadsskyddet, andra kommuner hade det inte vilket innebär att de får ett lägre totalt
genomsnittspris. En av dessa kommuner är Göteborg som har ett system med månadskort där
resenären kan resa fritt antal resor den månaden, beaktat att personen har tillstånd för dessa
resor. 4 Vidare påverkas priserna av att även resor till kranskommuner redovisats. För de
kommuner som har en hög andel resor till kranskommuner torde snittpriset vara högre. De
som reser frekvent till kranskommun gör i flera fall det eftersom de pendlar till arbete. I flera
kommuner har sådana resor ett reducerat pris vilket påverkar snittet.
Sammanfattningsvis kan sägas att uträkningen naturligtvis kan användas för att utföra
beräkningar i kommunerna. En stor försiktighet ska i sådana fall vidtas eftersom siffrorna inte
är rättvisande. Uträkningarna tjänar bäst som vidare exempel på hur olika taxesystemen ser ut
i GR-kommunerna.
1
Siffror från Öckerö kommun redovisas inte då förvaltningen inte inkommit med tydligt underlag.
Det vill säga resor som personen blivit beviljad enligt 7 § lag (1997:736) om färdtjänst.
3
Såsom resor till daglig verksamhet vilka beslutas enligt lag (1993:387) om stöd och service
4
I Göteborg har färdtjänstresenärerna en resebegränsning vilket innebär att de får ett visst antal resor per år.
2
Dnr: 12-279.29
Styrgruppsärende
2014-06-13
Till
Sociala styrgruppen/GR
Förslag om harmonisering av färdtjänstregler
Bakgrund
Förbundsstyrelsen gav 2013-09-20 den sociala styrgruppen i uppdrag att
arbeta vidare med ett konkret förslag på harmonisering av
medlemskommunernas färdtjänstregler, särskilt när det gäller reseområde,
antal resor och taxor.
Frågan om harmonisering av färdtjänstreglerna har varit aktuell över tid. I
en utredning vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) år 2004
gjordes en sammanställning av medlemskommunernas färdtjänstregler.
Denna uppdaterades 2007. Den uppdaterade sammanställningen från år
2007 visade att GR-kommunerna hade en mängd olika regler och olika sätt
att utforma färdtjänst, zonindelning, taxor etcetera. I januari 2010 gav
samrådsorganet Västkom och regionkansliet inom Västra
Götalandsregionen (VGR) i uppdrag åt en partssammansatt arbetsgrupp att
föreslå regler och organisation som skulle ge mer lika villkor för invånarna i
hela Västra Götaland att resa med färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och
allmän kollektivtrafik. Två utredningar genomfördes och bland annat
föreslogs en samlad organisation. Uppdraget till VästKom och
Regionkansliet upphävdes i september 2012 där det uttalades att en fortsatt
utvecklingsprocess i första hand bör ske delregionalt.
Frågan väcktes därefter i förbundsstyrelsen som 2012-10-26 gav den sociala
styrgruppen i uppdrag att uppdatera sammanställningen från år 2007 samt
undersöka möjligheten till samordning för att underlätta färdtjänstresor
inom GR-området.
En ny kartläggning 2013-02-07 visade att skillnaderna på färdtjänstreglerna
mellan GR-kommunerna fortfarande var stora. En förfrågan sändes ut till
kommunerna för att undersöka hur de såg på harmonisering av reglerna,
framförallt vad gällde reseområde, antal resor och taxa. De elva kommuner
som lämnade yttrande ställde sig i huvudsak positiva till en harmonisering
av färdtjänstreglerna i GR-området.
Ärendets beredning
Utredningen har genomförts av Emma Dahlgren vid Färdtjänstförvaltningen
i Göteborgs Stad på uppdrag av GR under tiden januari – juni 2014. Ärendet
har hanterats genom att ta del av tidigare utredningar samt att genomföra
dialoger. I GR-kommunerna är det framför allt handläggare och/eller
enhetschefer inom färdtjänstområdet som medverkat. En avstämning har
gjorts med en medarbetare i kommittén för mänskliga rättigheter i Västra
Götalandsregionen. Frågorna har också diskuterats med Göteborgs Stad
Färdtjänstens råd för funktionshinderfrågor samt Handikappförbunden
Västra Götaland. Syftet har varit att få reda på hur en harmonisering av
reglerna skulle kunna vara möjlig att åstadkomma. Ett förslag har processats
i en workshop där samtliga GR-kommuner utom Kungsbacka medverkade.
Under ärendets beredning meddelade Kungsbacka kommun att de inte
kommer att ta del i utredningen eftersom de redan samarbetar med
kommunerna i Region Halland.
Färdtjänsten idag
Personers rätt till färdtjänst regleras i lag (1997:736) om färdtjänst
(färdtjänstlagen) respektive lag (1997:735) om riksfärdtjänst
(riksfärdtjänstlagen). Reglerna i färdtjänstlagen beskriver en lägstanivå för
vad som innefattas i kommunernas ansvar att anordna färdtjänst.
Färdtjänstlagen ger inga detaljerade regler om hur färdtjänsten ska utformas.
Stöd kan tas från förarbeten och praxis, men en del frågor kvarstår
oreglerade. Kommunerna har därför själva ett utrymme att utforma villkor
och anpassa färdtjänstens utformning och servicenivå. Det utrymme som
lämnats åt kommunerna innebär att de bland annat kan bestämma om hur
taxan ska sättas, hur stort färdtjänstområdet ska vara och om
resebegränsning ska tillämpas.
Om harmonisering
Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning vilket innebär att människor med funktionsnedsättning
ska få full och lika tillgång till sina mänskliga rättigheter. Det sägs särskilt i
artikel 9 att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva oberoende
och fullt ut kunna delta på livets alla områden. I detta innefattas tillgängliga
transporter. I färdtjänstlagen kommer detta vidare till uttryck genom att det i
3 § sägs att den färdtjänst som anordnas ska vara av en god kvalitet. Regeln
tillkom för att säkra en lägstanivå tillika likabehandling av
färdtjänstresenärerna i landet. Vad som ligger i detta krav är dock inte helt
klarlagt, men utgångspunkten ska vara att det finns ett systematiskt
arbetssätt med kontinuerlig uppföljning och utvärdering.
Vi har idag ett läge där kommunerna har valt olika vägar att organisera sin
färdtjänst. En del kommuner har en resebegränsning, men resorna kan då
företas till ett lågt pris. Andra kommuner låter sina resenärer resa fritt i hela
Västra Götaland, men resenärerna får i gengäld betala en högre taxa.
Förslag till harmonisering
Reseområde
Idag:
Nästan alla GR-kommuner ger idag sina färdtjänstresenärer rätt att åka till
grannkommunerna. Flera kommuner har även ett större reseområde.
Ale: Göteborg, Kungälv, Lilla Edet, Trollhättan, Alingsås, Lerum
Alingsås: Hela Västra Götaland
Göteborg: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille,
Öckerö
Härryda: Mölndal, Göteborg, Partille, Bollebygd, Lerum, Mark
Kungälv: Stenungsund, Lilla Edet, Ale, Göteborg, Mölndal, Partille
(Kungsbacka: Göteborg, Mölndal, Härryda, Mark, Varberg)
Lerum: Ale, Alingsås, Bollebygd, Göteborg, Härryda, Kungsbacka,
Kungälv, Mölndal, Partille
Lilla Edet: Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Ale,
Göteborg, Landvetter flygplats
Mölndal: Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mark, Partille,
Öckerö
Partille: Lerum, Mölndal, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Ale, Göteborg,
delar av Öckerö
Stenungsund: Ale, Alingsås, Bollebygd, Essunga, Färgelanda, Grästorp,
Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Lysekil, Munkedal,
Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Tjörn, Trollhättan, Uddevalla,
Vänersborg, Vårgårda, Öckerö
Tjörn: Hela Västra Götaland
Öckerö: Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda, Kungälv
Förslag:
Reseområdet ska minst innefatta kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg,
Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn
och Öckerö.
Konsekvenser:
Detta skulle innebära en utvidgning för de flesta kommuner. Förslaget
kommer att innebära att resor som tidigare kunde beviljas utanför
färdtjänstområdet enligt riksfärdtjänstlagen nu istället blir en del av den
vanliga färdtjänsten.
Riksfärdtjänst finns för att möjliggöra resor för rekreation eller
fritidsverksamhet eller annan enskild angelägenhet i Sverige. För
riksfärdtjänst är alltså syftet med resan avgörande och riksfärdtjänst beviljas
för enstaka eller kortvarigt återkommande resor. Riksfärdtjänst riktar sig till
personer med stora och varaktiga funktionshinder. Taxan för riksfärdtjänst
är beslutad av regeringen i förordning (1993:1148) om egenavgifter vid
resor med riksfärdtjänst. Taxan för färdtjänst bestäms istället av
kommunfullmäktige i respektive kommun.
För brukarna skulle ett utökat reseområde innebära mindre byråkrati då man
skulle slippa att ansöka om riksfärdtjänst för resor inom GR-området. För
kommunerna skulle förslaget kunna innebära minskad handläggning och
administration. Samtidigt kan kommunerna befara att resorna kan komma
att kosta mer eftersom fler personer kan resa med färdtjänst i stället för
riksfärdtjänst. Dock är erfarenheterna från Tjörn och Stenungsund att man
inte fick ökade kostnader för resor när man införde ett större reseområde.
Av miljöhänsyn bör varje kommun se över hur en utvidgning av
reseområdet kan göras utan att fler resor än nödvändigt genomförs med
personbil.
Antal resor
Idag:
Två kommuner, Göteborg och Härryda, tillämpar resebegränsning. Enligt
färdtjänstlagen ska hänsyn tas till vad som är skäligt utifrån individens
behov och situation när det gäller antalet resor. Övriga tio kommuner har en
fri tilldelning av antalet resor.
Utformningen av resebegränsningen ser ut på följande sätt:
Göteborg: Resebegränsningen avser fritidsresor och en individuell
bedömning görs. I bedömningen beaktas hur mycket personen önskar resa
och om personen kan åka med andra fordon såsom flexlinjen. Schabloner
finns men det finns möjlighet att bevilja fler resor.
Härryda: Resebegränsningen avser fritidsresor och en schablon om 30 resor
per månad tillämpas, med möjlighet att bevilja fler resor.
Förslag:
Ingen ändring mot hur kommunerna arbetar idag.
Konsekvenser:
Göteborg och Härryda har under utredningen framfört att det inte är aktuellt
i nuläget med en fri resetilldelning. Ett lågt pris har bedömts som viktigare
och mer rättvist än en fri resetilldelning. Övriga tio kommuner ser inte
resebegränsning som en tänkbar lösning, bland annat eftersom man bedömer
att belastningen på handläggningen skulle öka. För brukarna skulle
upplevelsen av byråkratiska hinder och begränsningar i livet minska genom
en fri resetilldelning.
Taxa
Idag:
Det finns idag flera olika lösningar för kommunernas färdtjänsttaxor.
Flertalet kommuner har knutit färdtjänsttaxan till kollektivtrafiktaxan i
Västtrafik (Ale, Alingsås, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille,
Stenungsund, Tjörn och Öckerö). En del av prisskillnaderna mellan
kommunerna i dessa fall har att göra med att det även finns prisskillnader i
kollektivtrafiken. För kollektivtrafiktaxan använder sig Västtrafik av ett så
kallat baspris vilket styr prissättningen för enkelbiljetter, kontoladdning, 5resorskort, samt priser för anropsstyrd trafik. Respektive pris är en viss
procent av baspriset. Baspriset höjs i samband med prisjusteringar.
Exempelvis är priset för en enkelbiljett 86 procent av baspriset. Baspriset
bestäms av Västtrafik och det är således dit dessa kommuner vänder sig för
att få information vid fastställande av färdtjänsttaxan (Ref. Örjan Sjöling
och Fredrik Larsson, Västtrafik).
Övriga kommuner (Mölndal, Göteborg och Härryda) har fastslagit taxor
som inte är knutna till kollektivtrafikens taxor på det här sättet.
Förslag:
Taxan för en färdtjänstresa får inte överstiga Västtrafiks baspris med ett
påslag för 60 procent.
Konsekvenser:
När en taxa sätts för en viss resa ska kontroll ske mot baspriset så att
färdtjänsttaxan inte överstiger baspriset med ett påslag om 60 procent. En
sådan här lösning möjliggör för kommunerna att fortsätta tillämpa de
taxesystem de har och ger samtidigt brukarna en garanti att priserna inte
överstiger detta maximitak.
Systemet med Västtrafiks baspris plus påslag används av flertalet
kommuner idag. Den kommun som har det högsta påslaget är Stenungsund
som tillämpar ett sextioprocentigt påslag. Vissa av Göteborgs taxor för resor
till kranskommuner hamnar också på denna nivå. Dagens taxenivåer som
redovisas i bilagan visar att samtliga kommuners taxor ligger under det
föreslagna maximitaket.
Tanken med förslaget är inte att kommunerna ska förändra sin taxa till att
bli baspris plus 60 procent. Istället ska denna modell fungera som ett
maximitak som färdtjänsttaxan inte får överstiga.
Fortsatt samarbete
De handläggare och chefer i GR-kommunerna som har varit involverade i
utredningen har uttryckt att de ser en vinst i att kontinuerligt kunna föra en
gemensam dialog om färdtjänstfrågor. Det finns behov av ett forum för att
diskutera frågor om myndighetsutövning och utförande av resorna samt
kommunernas förhållande till andra trafikaktörer.
Den statliga myndigheten Trafikanalys håller just nu på med en förstudie
om att samordna de samhällsbetalda resorna i Sverige. Ett förslag ska
presenteras senast 2014-08-01 med en analys av den nuvarande
lagstiftningen ur ett brukar- och myndighetsperspektiv och med ett förslag
på vilka förbättringsåtgärder som bör göras. En av frågorna som förstudien
hanterar är förutsättningarna för kommuner och landsting att mer effektivt
organisera persontransporter. Därför finns all anledning till fortsatt
samverkan GR-kommunerna emellan.
Det föreslås därför att ett GR-samarbete inleds, exempelvis i nätverksform.
Ett GR-gemensamt förbättringsarbete som sker kontinuerligt ökar
möjligheterna till att utveckla en färdtjänst med god kvalitet och med större
möjlighet till likabehandling.
Några kommentarer
Förslaget bygger på vad som i dialog med kommunerna förefaller vara
möjligt att åstadkomma i nuläget. I ett fortsatt kontinuerligt samarbete kan
nya steg tas.
En viktig aspekt av förslaget är insikten att harmoniseringen av
färdtjänstregler är en process som bygger på god vilja. Varje kommun har
fortfarande sin självständighet men om ett samarbete inleds bygger det på
att harmoniseringen upprätthålls.
Denna utredning innefattar inte ekonomiska beräkningar. Förslaget kan
påverka kommunerna på olika sätt. Detta är en naturlig följd eftersom
förslaget innebär ett försök att harmonisera ett område där det idag tillämpas
en mängd olika regler. Härryda kommun har exempelvis påpekat att ett
utökat reseområde för dem till att innefatta GR-kommunerna innebär ett
större reseområde västerut. Då de har en del resenärer som istället vill resa
österut finns risk för att utvidgningen ses som orättvis. Sådana här
konsekvensbeskrivningar behöver antagligen göras av varje kommun i
dialog med brukarföreträdare där eventuella konsekvenser får ställas mot
värdet av en harmonisering.
Förslag till beslut
Sociala styrgruppen föreslås besluta
att ställa sig bakom förslaget att åstadkomma en harmonisering av
färdtjänstreglerna när det gäller taxa, antal resor och reseområde i GRkommunerna (inte Kungsbacka).
att föreslå förbundsstyrelsen att utredningen skickas på remiss till
medlemskommunerna.
Göteborg den 27 maj 2014
Cecilia Bokenstrand
Elisabeth Beijer
Emma Dahlgren
Bilaga
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Färdtjänsttaxa inom kommun
Kollektivtaxa inom kommun
Baspris + 60 %
Fig. 1 visar skillnaden på vad en resa kostar inom GR-kommunen om den företas med färdtjänst
respektive med kollektivtrafik. Därtill visas vad en resa maximalt skulle få kosta enligt förslaget om
harmonisering. Siffrorna i y-axeln motsvarar kronor, till exempel ”En resa med färdtjänst inom Ale
kommun kostar 44 kronor”.
140
120
100
80
60
40
20
0
Färdtjänsttaxa kranskommun
Kollektivtaxa kranskommun
Baspris + 60 %
Fig. 2 visar skillnaden på vad en resa kostar från GR-kommun till kranskommun om den företas med
färdtjänst respektive med kollektivtrafik. Därtill visas vad en resa maximalt skulle få kosta enligt
förslaget om harmonisering. Siffrorna i y-axeln motsvarar kronor, till exempel ”En resa med
färdtjänst från Ale till Kungälv kostar 66 kronor”. Uträkningen baseras på resorna Ale-Kungälv,
Alingsås-Lerum, Göteborg-Partille, Härryda-Mark, Kungälv-Göteborg, Lerum-Alingsås, Lilla Edet-
Ale, Mölndal-Göteborg, Partille-Lerum, Stenungsund-Kungälv, Tjörn-Stenungsund, ÖckeröGöteborg
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-02-05
2014/KS0388-4
000
Svar på förfrågan om GR-gemensamt arbete med
ensamkommande barn och unga
Dnr 2014/KS0388
Sammanfattning
GR:s förbundsstyrelse har ställt sig bakom inriktningen på att etablera en
kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga, samt att efterhöra
medlemskommunernas intresse för en kommungemensam plattform för
ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare.
Ärendet har varit remitterat till individnämnden. Individnämnden beslutade 2014-12-02
§ 69 att tillstyrka deltagande för socialförvaltningen i det GR-gemensamma arbetet för
ensamkommande barn och unga.
Beslutsunderlag
Individnämndens protokoll 2014-12-02 § 69
Förbundsstyrelsens protokoll 2014-09-26 § 305
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen tillstyrker socialförvaltningens deltagande i det GR-gemensamma
arbetet för ensamkommande barn och unga.
Lena Palm
Kommunchef
lena.palm@lillaedet.se
0520-65 95 04
Beslutet expedieras till
GR
Individnämnden
Sven Berglind, förvaltningschef
f,
~I~
W W
R~ LILLA EDETS
\:"-̀~%
KOMMUN
Individnämndens protokoll
2014-12-02
..•
Remiss från kommunstyrelsen om förslag om GR-gemensamt
arbete med ensamkommande barn och unga
Dnr 2014/IN 195
Sammanfattning
Ett arbete/organisering i GR föreslås för erfarenhetsutbyte, gemensamma strategier,
kunskapsförmedling, metodutveckling och rutinstöd i kommunernas arbete med
ensamkommande barn och unga. Arbetssättet benämns som kommungemensamt
plattformsarbete för målgruppen, och framgår i bilagd handling från GR.
Det är primärt kommunens skolverksamhet och socialtjänst som är berörda av förslaget
från GR. Bland annat kan det i förhållande till Migrationsverket, Skolverket och
Socialstyrelsen vara en fördel att samverka med andra kommuner i gemensamma
frågor.
Under 2015 blir kommunens kostnad, om GRs ansökan beviljas av länsstyrelsen,
kostnaden för utbildningsförvaltningens och socialförvaltningens personal som deltar i
plattformsarbetet.
Beslutsunderlag
Individnämndens arbetsutskott § 257/2014.
Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 10 november 2014.
Remiss från kommunstyrelsen.
Beslut
Individnämnden tillstyrker deltagande för socialförvaltningen idet GR-gemensamma
arbetet för ensamkommande barn och unga.
Beslutet expedieras till
Kommunstyrelsen
Göteborgsregionens kommunalförbund
'J
Kommunslyrelseii
•
I~ t
I ;~:
Protokoll
2014-09-26
Utdrag ur protokoll(§ 305)från förbundsstyrelsens
sammanträde fredagen den 26 september 2014 på
Nääs fabriker, Lerums kommun
§ 305 Förslag om GR-gemensamt arbete med
ensamkommande barn och unga
I november år 2012 gav sociala styrgruppen kansliet i uppdrag att ta fram ett
underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika
verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga. En ansökan
gjordes under våren 2014 till Länsstyrelsen om finansiering för en
kommungemensam plattform Ensa~nkommande barn och unga i GR.
Ansökan avslogs med motiveringen att Länsstyrelsen ser positivt på att en
kommungemensam plattform utvecklas i GRs regi, men bedömer att
förankringsprocessen på politisk nivå och förvaltningsnivå bör vara beslutad
och klar innan plattformsarbetet kan påbörjas. Länsstyrelsen ser gärna en ny
ansökan från GR under år 2015.
Sociala styrgruppen beslutade på sitt sammanträde den 13 juni 2014 att
ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform
för ensamkommande barn och unga samt att föreslå förbundsstyrelsen att
efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna
undersöks vidare.
Förbundsstyrelsen beslutar
att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga, samt
att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare.
Just:
Dnr: 13-5.60
•
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
2014-09-26
Vid protokollet
Gunnel Rydberg
Justeras:
Jonas Rapsgård
Patrik Karlsson
Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs
kommuns anslagstavla i oktober 2014.
Rätt utdraget intygar:
Just:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
2014-06-13
Utdrag ur protokoll från sociala styrgruppens
sammanträde fredagen den 13 juni 2014
4 Det GR-gemensamma arbetet med ensamkommande barn och unga
Sociala styrgruppen gav 2014-04-03 kansliet i uppdrag att inför
presidiemötet 2014-OS-27 skicka ut GR:s ansökan hos länsstyrelsen om en
kommungemensam plattform till sociala styrgruppen för påseende, samt att
ge utrymme för fortsatt dialog om GR-samarbete som rör ensamkommande
barn och unga vid kommande styrgruppsmöte.
Förslaget till ansökan har skickats ut till sociala styrgruppen. Ansökan
lämnades till länsstyrelsen 2014-OS-27.
Lotta Wall, GR,informerar om förslaget till inriktning i en GR-plattform.
Chefsnätverken på GR diskuterar också en gemensam ESF-ansökan.
Kansliets förslag är också att påbörja en dialog om huruvida
länsgemensamma överläggningar via Västkorn borde ske med anledning av
den nya lagstiftningen.
Sociala styrgruppen diskuterar frågan och pekar bland annat på att GR är det
enda kommunalförbundsområde som har två ankomstkommuner. Det har
kommit fler ensamkommande barn och unga under våren än vad prognosen
visade.
En fråga som lyfts är också att GR-arbetet i hög omfattning finansieras med
externa medel i förhållande till medlemsfinansieringen, vilket är en fråga
som behöver hanteras för att GR-samverkan ska fungera långsiktigt.
Sociala styrgruppen beslutar
att anteckna informationen
att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga
att föreslå förbundsstyrelsen att efterhöra medlemskommunernas intresse för
en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där
finansieringsmöjligheterna undersöks vidare.
V
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
2014-06-13
Vid protokollet
Elisabeth Beijer
Justerat
Bo Pettersson
Kenneth Wallin
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 13-5.60
Styrelseärende
2014-09-26
Till Förbundsstyrelsen
Förslag om GR-gemensamt arbete med
ensamkommande barn och unga
Bakgrund
Pågående väpnade konflikter och krig skiftar geografiskt över tid vilket gör
att barn från olika delar av världen söker skydd i Sverige, och antalet
ensamkommande barn och unga som kommer hit har mellan år 2004(388
barn) och år 2013(3852 barn) konstant ökat. För år 2014 är
Migrationsverkets nuvarande prognos (slutet av augusti) uppe i drygt 6000
barn.
I Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot
ensamkommande barn och unga sedan 2007/2008. Det ökande antalet
innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett
mottagande och omhändertagande av god kvalitet, och att ge förutsättningar
till integrering.
Sociala styrgruppen har sedan år 2006, när kommunerna tog över ansvaret
för mottagandet, följt utvecklingen av mottagandet. GR har sedan dess även
varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte, strategiska samtal med
övriga aktörer, kompetensutvecklingsinsatser och framtagande av
kunskapsunderlag. GR har också från och med april 2013 till och med
september 2014 beviljats Länsstyrelsemedel för projekt KommunsamveNkan
k~^ing ensamkommando barn och unga i GR. Projektets huvudfokus har varit
att utveckla och sprida metodstödsmaterialet Hitta rätt. Materialet är ett
verktyg för medarbetare att kvalitetssäkra arbetet och systematisera lärandet
på boenden för ensamkommando. Syftet med Hitta rätt är att göra
ungdomarna delaktiga i sin utveckling mot ett mer självständigt liv och ge
en stabil grund gällande praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och
personlig utveckling.
I sociala styrgruppens verksamhetsiruiktning för år 2015 står det att
styrgruppen bland annat ska verka för:
Ungasfi~a~2tidsutsikte~• -att bidi°a till kunskap som kan stäa°kcc unga
Göteborgsregionens kommunalförbund
människors möjligheter att utvecklas,försörja sig och ha en delaktighet i
samhället. Attfortsatt bidra till att GR utgör en arena och ett stödför
kommunerna i att gemensamtforna konkret samarbete kring boende,fritid,
skola och arbete när det gäller ensa~nkom~nande barn och unga.
Ärendet
I november år 2012 gav sociala styrgruppen kansliet i uppdrag att ta fram ett
underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika
verksamhetsområden gällande ensamkormnande barn och unga. Ett underlag
med förslag presenterades för sociala styrgruppen under våren 2014, och
resulterade även i en ansökan till Länsstyrelsen om finansiering för en
kommungemensam plattform Ensamkommando barn och unga i GR
(ansökan bifogas som bilaga). I ansökan beskrivs hur en GR-gemensam
plattform kan utformas.
Länsstyrelsen avslog ansökan den 1 juli 2014. I skäl för beslut står att
Länsstyrelsen ser positivt på att en kommungemensam plattform utvecklas i
GRs regi, men bedömer att förankringsprocessen påpolitisk nivå och
förvaltningsnivå bör vara beslutad och klar innan plattformsarbetet kan
påbörjas. Länsstyrelsen ser gärna en ny ansökan från GR under år 2015.
Sociala styrgruppen beslutade på sitt sammanträde den 13 juni 2014 att
ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform
för ensamkommando barn och unga samt att föreslå förbundsstyrelsen att
efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam
plattform för ensamkommando barn och unga där finansieringsmöjligheterna
undersöks vidare.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam
plattform för ensamkommando barn och unga, samt
att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam
plattform för ensamkommando barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare.
Bilagor:
-Ansökan med komplettering till Länsstyrelsen
-Utdrag ur protokoll från sociala styrgruppens sammanträde den 13 juni
2014
Göteborg 2014-09-01
Helena Söderbäck
/Cecilia Bokenstrand
•
Bil 1 a
TILLÄGG TILL
ANSÖKAN 2014 — § 37-medel
för insatser med stöd av ersättning
enligt förordningen (2010:1122)
beredskap och kapacitet samt regional samverkan
För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se "Vägledning för
ansökan"!
Sökande kommun:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Ansökan skickas senast 14-05-28 till:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 Göteborg
esh.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Insats (rubrik): Kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR
Tidsperiod:
140901-150831 (med avsikt att söka § 37 medel även för perioden 150901-161231)
Kontaktuppgifter sökande:
Kontaktperson:
Kommun:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Namn: Lotta Wall
Telefon/Mobil: 0702315206
Postadress:
Box 5073
402 22 Göteborg
E-post: lotta.walI@grkom.se
Telefon/Fax: 031 335 50 00
Postgiro/Bankgiro: Plusgiro 625516-0
Egen referens: Lotta Wall
Organisationsnr: 222000-0265
-1-
Denna rubrik och GRs skrivning, se nedan, fanns med i ansökan men har av okänd
anledning inte kommit med i ansökan som sändes in till Länsstyrelsen i Västra
Götaland den 27 maj 2014.
• Genomförande, med metod, tid och aktivitetsplan (beskriv metod/-er,
planerade aktiviteter, uppskatta start- och slutdatum för respektive aktivitet)
~~~
GR; Migrationsvaket,
Läns~yreL~n a andra
aktiirer
2 tr~ffor/är
I:ompet
utveckl
C.c,t•.nsn,ma
n.tme-
Sepember — december 2014
• Forsatt förankringsprocess på politisk nivå och förvaltningsnivå för att efterhöra och ta
beslut om intresse för GR-samarbete i respektive kommun.
Om intresse finns i medemskommunerna:
• Formera utvecklingsarbetet internt på GR.
• Prioritera frågor/områden att starta med.
• Formera styrgrupp och referensgrupp/-er — konstitutionerande möten.
• Metodutvecklingsgruppen-(som funnits i en form i nu pågående projekt tom sep 2014),
formerar sig utifrån nytt uppdrag och fortsätter utvecklingsarbetet kring förvaltning och
utveckling för Hitta rätt samt rigga en GR-robust organisering med utbildning, metodstöd
m.m. Även annan metodutveckling blir aktuell i denna grupp.
• Formera strategiska spetskompetenta arbetsgrupper alternativt initiera/processa en fråga i
befintliga samarbetsgrupperingar.
• Kontakt och samtal med andra samarbetsaktörer snm bjuds och involveras.
• Information och dialog med GRs politiska beredningsgrupper och chefsnäverk.
Januari — augusti 2015
Uppstart av respektive spetskompetensgrupp med samordning och processledningsstöd av
GR. Respektive grupp startar sitt arbete med en genomgång av befintlig kunskap utifrån
frågeställning för gruppen.
GR kommunernas utsedda representanter för skola/socialtjänst möter Migrationsverket
och Länsstyrelsen m.fl. —för att generellt diskutera aktuellt läge, prognoser, svårigheter
osv.(OBS ersätter inte resp resp kommuns överläggningar med LS%MV.)
ruppsträffar
-2-
•
•
•
•
•
~
Referensgruppsträffar
Påbörjas arbetet för ett rullande kompetensutvecklingutvud
Undersöks möjligheter fören mellankommunal nätportal för erfarenhets- och
kunskapsutbyte på medarbetarnivå. Exempelvis för medarbetare i boenden, socialtjänst,
skola/elevhälsa.
Information och dialog med GRs involverade politiska beredningsgrupper och chefsnätverk.
Maj 2015 förnyad ansökan om §37-medel för perioden sep 2015 till och med december
2016.
Augusti 2015 — eventuellt spridningsseminarie.
-3-
Budset
Kostnadsslag
År 2014 År 2015 Totalt
Aktiviteter(ange typ av aktivitet ex. möten och seminarier mm)
Sammanträden styrgrupp o referensgrupper
GR regionala överläggningar m MV, LS m.fl
Regelbundna workshops med arbetsgrupper
Ev. spridningsseminarium
14 000
6 000
30 000
83 000
20 000
6 000
40 000
83 000
30 000
50 000
80 000
251 000
164 000
150 000
12 000
88 000
502 000
326 000
300 00
24 000
177 000
753 000
490 000
450 000
36 000
265 000
50 000
20 000
70 000
5000
5000
10 000
766 000
1 573 000 2 303000
6000
10 000
Externa tjänster (typ av köpt tjänst)
Produktion processtödjande informationsmaterial veebb
Lönekostnader(månadslön, bruttolön, lönebikostnader)
Projektledare 100%
Processledare 50%
Kommunikatör 50%
Administratör 5%
Forskningsstöd 25%
Lokalkostnader(ange typ av lokal)
Material/expenser (ange typ av material)
arbetsverktyg,facklitteratur, kontorsmateriel etc.
Resekostnader (ange typ av aktivitet)
Resor för att delta i regionala o/e nationella aktiviteter som
har koppling till projeket
Summa
Finansieringsplan
Finansiering
År 2014 År 2015 År 2016 Totalt
§37- medel
766 000
1 573 000
2 303 000
600 000
40 000
1 144 00~
60 000
1 744 000
100 000
1406 000 2 777 000
4 147 000
Egen finansiering
Ungefärlig summa för
lön beräknat på kommunernas arbete under 12 månader
lön för arbete på GR
Annan finansiering, t ex EU-fond
Summa
Ort och datum:
NN
titel
lL'
Bil 1 a
ANSÖKAN 2014 — § 37-medel
för insatser med stöd av ersättning
enligt förordningen (2010:1122)
beredskap och kapacitet samt regional samverkan
För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se "Vägledning för
ansökan"!
Sökande kommun:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Ansökan skickas senast 14-05-28 till:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 Göteborg
esh.vastra otaland@lansstyrelsen.se
Sökta medel (kronor): 2 060 500
Datum: 140528
Insats (rubrik): Kommun emensam plattform Ensamkommande barn och un a i GR
Tidsperiod:
140901-150831 (med avsikt att söka § 37 medel även för perioden 150901-161231)
Kontaktuppgifter sökande:
Kontaktperson:
Kommun:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Namn: Lotta Wall
Telefon/Mobil: 0702315206
Postadress:
Box 5073
402 22 Göteborg
E-post: I otta.waI I@g rko m.se
Telefon/Fax: 031 335 50 00
Postgiro/Bankgiro: Plusgiro 625516-0
Egen referens: Lotta Wall
Organisationsnr: 222000-0265
-1-
BESKRIVNING
• Bakgrund och behovsanalys (beskriv bakgrund samt vilka nya möjligheter
som ska utvecklas)
Göteborgsregionens kommunalförbunds(GR) uppgift är att verka för samarbete över
kommungränserna och vara ett forum för ide- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten
inom GR ska vara till Kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och
internationellt.
Nedan benämns ensamkommande barn och unga som barn, men inkluderar hela målgruppen upp
till 21 år.
Antalet ensaml<ommande barn som kommer till Sverige har sedan 2004 stadigt ökat. Förår 2014
och 2015 är Migrationsverkets prognos ca 4 400 barn per år. Pågående väpnade konflikter och krig
skiftar geografiskt över tid vilket gör att barn från olika delar av världen söker skydd, men antalet
barn som kommer till Sverige har mellan 2004(388 barn) och 2013(3852 barn) konstant ökat.
Kommunen har det yttersta ansvaret för barnens mottagande, omsorg och boende och att ge dem
som får uppehållstillstånd en god och långsiktig möjlighet till integration i Sverige.
Under januari —april 2014, har 1 405 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Det är en ökning
med 63 procent i förhållande till samma period 2013. Av de här barnen var 249 flickor (17 %).
Hittills under 2014 har 733 ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd iförsta instans, vilket
motsvarar 69 % av de fattade besluten.
Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot barn sedan 2007/2008. Det
ökande antalet barn innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett
mottagande och omhändertagande av god kvalitet och att ge förutsättningar till integrering.
GR har sedan ett antal år tillbaka varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte och
strategiska samtal med övriga aktörer, kompetensutvecklingsinsatser nch framtagande av
kuskapsunderlaget Fårjag vara med? Erfarenheterfrån ensamkommande barn och ungdomar i
Göteborgsregionen (studie av FoU i Väst/GR 2013).
november 2012 gav GRs sociala styrgrupp (förtroendevalda från GRs medlemskommuner) GR i
uppdrag att ta fram ett underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika
verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga.
Länsstyrelsen beviljade i december 2012 GR medel för att i egen regi och i samverkan med
Göteborgs stad ocf~ andra aktörer sprida och utveckla metodstödsmaterialet Hitta rätt. Övriga
beviljade insatser i projektet skulle också ha sin grund i materialet (beslut ärendenr 851-402062012). Under projekttiden har, bland andra insatser, ett underlag tagits fram som beskriver
möjligheter och förslag till ett utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden. Förslagen,
varav denna ansökan är ett, presenterades för GRs sociala styrgrupp i april 2014.
GRs politiska beredning för området socialtjänst står det i verksamhetsinrinktningen för 2015 att
styrgruppen ska verka för:
• Boende - att i samverkan finna gemensamma lösningar för att tillgodose behov av
boendelösningar för personer med en svag förankring på bostadsmarknaden.
• Barn -att tillsamman med andra styrgrupper på GR och i samverkan med olika samhällsaktörer
bidra till att barn och unga ges förutsättningar för att lyckas i skolan.
• Ungas framtidsutsikter -att bidra till kunskap som kan stärka unga människors möjligheter att
utvecklas, försörja sig och ha en delaktighet i samhället. Att fortsatt bidra till att GR utgör en
arena och ett stöd för kommunerna i att gemensamt forma konkret samarbete kring boende,
fritid, skola och arbete när det gäller ensamkommande barn och unga.
GR avser med denna ansökan, under förutsättning att kommunerna tar beslut, att utveckla en
strategisk kommungemensam plattform kring ensamkommande barn och unga. I plattformsarbetet
-2-
kommer man att gemensamt ta sig an de utmaningar och frågeställningar kommunerna ställs inför,
som är gynnsamma att samarbeta kring för att hitta lösningar, samordningsvinster och/eller
synergieffekter. Det kan röra områden som boende/boendekedjan, olika skol- och
utbildningsfrågor, mellankommunala rutiner i socialtjänst såväl som samarbete med övriga
huvudmän och aktörer. Vilka strategiska områden man specifikt prioriterar behöver docl<ytterligare
förtydligas och förankras under en första fas i arbetet. När dessa områden mejslats ut samordnar
och processleder GR de spetskompetenta grupper som formeras utifrån respektive fråga.
Grupperingarna kan vara såväl mellankommunala som mellan huvudmän och andra aktörer.
• Syfte (avsikten med insatsen)
Kommunernar formerar sig på en strategisk nivå i ett processarbete med/för:
• Regelbundna övergripande erfarenhetsutbyten och informationsträffar på politisk o/e
chefsnivå tillsammans med Migrationsverket, Länsstyrelsen m.fl.
• Förbättrat samarbete med andra huvudmän utifrån respektive uppdrag och ansvar
• Att mellankommunalt utveckla metoder(där metodstödet Hitta rätts förhållningssätt ärbasen i
det arbetet) och gemensamma rutiner.
Att hitta lösningar på mellankommunala frågor inom socialtjänst respektive utbildning/skola
Utveckla rullande kompetensutveckling för gemensamma förhållningssätt
Undersöka möjligheter för en webbportalför mellankommunalterfarenhets- och
kunskapsutbyte på medarbetarnivå
• Mål (beskriv förväntade effekter som ska uppnås kopplat till syftet ovan)
Kommunerna samlar sin spetskompetens i en kommungemensam plattform för att med samarbete
lösa och få samordningsvinster iprioriterade frågor som rör insatser till målgruppen. Genom att
utgå ifrån en gemensam bild kring utvecklingen av antalet barn som kommer, mottagande och
integrering kan GRs medlemskommuner ifrågor som så kräver ha ett gemensamt förhållningssätt i
överläggningar med andra myndigheter och huvudmän. Observera att det inte ersätter respektive
kommuns överläggningar med Länsstyrelsen, Migrationsverket eller lokala samarbete med andra
huvudmän/aktörer.
• Målgrupper (beskriv deltagare, samverkanspartner och mottagare av resultat
samt på vilket sätt dessa grupper påverkas)
GR-kommunerna möter med GR som arena olika nationella och regionala aktörer i övergripande
strategiska överläggningar, erfarenhets- och informationsutbyte, för att öka kvaliteten i
mottagandet och integrationinsatserna.
Medlemskommunerna samarbetar mellankommunalt Inom ffa boende, skolans och socialtjänstens
område för gemensamt lösa frågor och få samordningsvinster och synergieffekter linsatserna. Även
andra kommunala verksamheter kan komma att involveras för att gynna barnens möjligheter till
integration.
Medlemskommunerna utvecklar samverkan och samordning av insatser tillsammans med andra
huvudmän som till exempel närhälsan och barn- och ungdoms- o/e vuxenpsykiatri inom Västra
Götalandsregionen (VGR). En sådan samverkan utgår ifrån den gemensamma Vision Västra
Götaland —Det goda livet, och kopplas till pågående samarbeten mellan huvudmännen som till
exempel Västbus gemensamma riktlinjer.
-3-
• Uppföljning och utvärdering (beskriv hur insatsen ska följas upp och
utvärderas)
FoU i Väst/GR följer och stödjer processen och utgår bland annat ifrån resultatet av den egna
studien Fårjag vara med? Erfarenheterfrån ensamkommande barn och ungdomar i
Göteborgsregionen (2013). I studien poängteras vikten av att möta varje enskilt barn, inte utforma
insatser schablonmässigt iskola och boende. Studien visar även på behovet av att lyfta fattigdomsoch barnrättsperspektiven i de ensamkommandes situation.
FoU i Väst bidrar även i.framtagande av befintlig kunskap inför gruppernas arbete.
(GR undersöker möjligheter ått söka medel tillforskningsstödför hela strategiarbetet kring ensamkommande
som GR ansöker om enligt §37/§37a även hos andrafinansiärer. Om sådan finansiering beviljas meddelar GR
Länsstyrelsen.J
• Jämställdhet(beskriv bedömda effekter ur jämställdhetssynpunkt)
starten av utvecklingsarbetet tas underlag fram för att synliggöra hur många flickor respektive
pojkar i GRs kommuner som är ensamkommande barn med uppehållsstillstånd. Mätmånad sep
2014. Under arbetet prövas att göra I<onsel<vensanalyser av hur strategiarbetet påverkar flickor
respektive pojkar och även att kvalitetssäkra eventuella resultat i arbetsgrupperna enligt 4Rmetoden.
FoU i Västs studie Fårjag vara med? Erfarenheterfrån ensamkommande barn och ungdomar i
Göteborgsregionen (2013) poängterar bland annat i resultatet att det finns förhållanden som tyder
på att pojkar och flickor behandlas olika. Majorieten av de barnen är i ungdomsåldern och mitt i
steget in i vuxenvärlden, vilket gör det extra viktigt att tydliggöra och arbeta med eventuella
särbehandlingar urett genus- och jämställsdhetsperspektiv.
• Barnperspektiv (beskriv bedömda effekter ur barnperspektivet)
Se under rubrik uppföljning och utvärdering
• Samarbetspartner och ansvarsfördelning (uppge vilken kommun som är
ägare och vilka andra kommuner och/eller aktörer som är med i arbetet)
GR är projektägare och arbetar tillsammans med medlemskommunerna och andra aktuella aktörer.
• Kopplingar till andra projekt eller program (uppge om insatsen har
koppling till andra projekt eller program, tex som en del av ett EU-finansierat
projekt)
Om enskilda medlemskommuner i GRbeviljas medel enligt § 37 söker GR samarbete för att bygga
broar mellan projekten.
Under förutsättning att medel beviljas blir detta utvecklingsarbete en del av det arbete som pågår
för och med ensamkommande barn och unga med GR som samarbetsarena;
• Fortsatt spridning av Hitta rätt utanför GR —för att utveckla ett fördjupat "Hitta rätt-paket"
som inkluderar både utbildning metodstöd så att utsedda länsreprensentanterefter
genomgången utbildning kan ge utbildning och metodstöd inom sitt län
• Lyssna på oss och låt oss arbeta tillsammans — om socialt stöd till ensamkommande barn
och unga med uppehållstillstånd
Förstudie/process inför en GR-gemensam ESF ansökan i ett kompetensutvecklingsprojekt
för medarbetare, chefer och lärande organisation med fokus på ensamkommande barn och
unga
Kontinuerligt erfarenhetsutbyte med "systern" på GR det vill säga den
kommungemensamma plattformen för vuxna nyanlända flyktingar för att bland annat
sortera vilka operativa och strukturella frågor man med fördel kan samarbeta kring och
stödja varandra.
Erfarenhetsutbyte med övriga utvecklingsarbeten på GR som har bäring på området
Kontinuerligt utbyte med andra regionala utvecklingsarbeten såväl forskning som
ve r ksa m h etsutvecI<I i n g.
• Plan för implementering (vem som är mottagare av insatsens resultat och hur
de ska införlivas i ordinarie verksamhet)
GRs medlemskommuner ärbåde aktörer och mottagare av insatsen resultat tillsammans med
andra samarbetsaktörer snm deltar i arbetet. I nästa steg är det barnen som är mottagare genom
förbättrade och samordnade insatser.
Det är inte realistiskt att tänka att arbetet ska ge resultat i respektive kommun och införlivas i
ordinarie verksamhet inom tidramen september 2014 till augusti 2015. Plan för implementering
får arbetas fram som en del av projektresultatet iarbetet september 2015 till december 2016.
-5-
Budget
Kostnadsslag
År 2014 År 2015 Totalt
Aktiviteter (ange typ av aktivitet ex. möten och seminarier mm)
Sammanträden styrgrupp o referensgrupper
GR regionala överläggningar m MV, LS m.fl.
Workshops med arbetsgrupper
Externa tjänster (typ av köpt tjänst)
Produktion processtödjande informationsmaterial veebb
10 000
14 000
6 000
30 000
20 000
6 000
40 000
30 000
50 OQO
80 000
251000
164 000
150 000
12 000
88 000
502 000
326 000
300 00
24 000
177 000
753 000
490 000
450 000
36 000
265 000
50 000
20 000
70 000
5000
5000
10 000
Summa
766 000
1454 000 2 222000
Finansieringsplan
Finansierin
§37- medel
766 000
1454 000
2 222 000
600 000
40 000
1 144 000
60 000
1 744 000
100 000
1406 000 2 658 000
4 064 000
Lönekostnader (månadslön, bruttolön, lönebikostnader)
Projektledare 100%
Processledare 50%
Kommunikatör SO%
Administratör 5%
Forskningsstöd 25%
Lokalkostnader(ange typ av lokal)
i
Material/expenser(ange typ av material)
arbetsverktyg, facklitteratur, kontorsmateriel etc.
Resekostnader (ange typ av aktivitet)
Resor för att delta regionala o/e nationella aktiviteter som
har koppling till projektet
6000
År 2014 År 2015 År 2016 Totalt
Egen finansiering
Ungefär►ig summa för
lön beräknat på kommunernas arbete under 12 månader
lön på GR utöver de insatser som görs inom ramen för
denna ansökan
Annan finansiering, t ex EU-fond
Summa
Göteborg den
Cecilia Bokenstrand
Avdelningschef
GR Välfärd
-6-
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-02-16
2014/KS0405
Kommunstyrelsen
Kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen
Sammanfattning
GR:s förbundsstyrelse har antagit ett inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensmat arbete för att främja etablering av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i
Göteborgsregionen. Dokumentet har sänts till medlemskommunerna för synpunkter på
inriktning och utgångspunkter.
Inriktningen med angivna utgångspunkter ansluter sig till GR:s verksamhetsinriktning
och budget för 2015. Utgångspunkterna avser hur man kan bidra till att öka individers
möjligheter att välja bostadsort inom regionen, operativa insatser som kommunerna kan
samverka kring förutom samhällsorientering och yrkesutbildningar med språkstöd samt
hur statens regler behöver ändras så att kommunerna klarar ett hållbart mottagande.
Inledningsvis kan nämnas att det inom Lilla Edets kommun pågår ett arbete tillsammans
med kommunens industri –och fastighetsbolag LEIFAB för att hitta möjliga alternativ
till boende för ensamkommande barn men även för nyanlända. Detta arbete bedrivs genom kommunens lokalgrupp, socialförvaltning samt mark- och exploateringsavdelning.
Ärendet har varit översänt till individnämnden för yttrande. Individnämnden har i sitt
yttrat dels lämnat förslag på hur Lilla Edets kommun själva kan arbeta med frågan, dels
hur ett samarbete kan utvecklas i regionen.
När det gäller samarbete mellan kommunerna lämnas förslag från individnämnden på
att kommunerna samlas kring byggnation av attraktiva bostäder med låga kostnader.
Förslag lämnas även på operativa insatser som kommunerna kan samverka kring, bl a
flyktingguider som kan bistå enskilda och familjer, fördjupad och utökad studie- och
yrkesvägledning med tolk, inrättande av introduktionsassistenter som stöd i en första
sid- 2 -
period i arbetslivet, mötesplatser mellan de angränsande kommunerna för den nyanlände som även är öppna för allmänheten. Individnämnden ställer sig också bakom inriktningsdokumentets synpunkter på förändring av statens spelregler för att möjliggöra
ett hållbart mottagande i kommunerna.
Beslutsunderlag
Kommunchefens tjänsteskrivelse 2015-02-11.
Individnämndens protokoll 2015-01-28.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen ställer sig bakom GR:s inriktningsdokument för ett fortsatt
kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på
arbetsmarknaden i Göteborgsregionen samt lämnar förslag och synpunkter enligt
ovanstående redovisning.
Lena Palm
kommunchef
sid 2/2
.a
.~,
~p LILLA EDETS
\~~ =/
KOMMUN
•
Förslag till yttrande beträfifande kommungernensami arbete för
alt främja etableringen av nyanlända flyktingar
Dnr 2014/IN227
Sammanfattning
GR:s förbundsstyrelse har tillskrivit medlemskommunernas kommunstyrelser för att få
synpunkter på förbundsstyrelsens antagna inriktning och utgångspunkter för att främja
nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Iruiktningen och utgångspunkterna gäller
hur man kan bidra till att öka individers möjligheter att välja bostadsort inom regionen,
operativa insatser som korrununerna loan samverka loring förutom samhällsorientering
och yrkesutbildningar med språkstöd samt vad inan anser hur statens regler behöver
ändras så att kommunerna klarar ett hållbart mottagande.
Beslutsunderlag
Individnämndens arbetsutskott § 3/2015.
Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 9januari 2015.
Slc~ivelse från GR
Förslag på utgångspunkter
Förslag till GR
Protokoll GR
Beslut
1. Öka individers möjligheter° att välja bostadsort inom regionen:
Individnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att man tillsammans med
Göteborgsregionens kommuner samlas lc~ing byggnation av attraktiva, mindre bostäder
ined låga kostnader samt att kommunstyrelsen tar initiativ till en ölvad byggnation i Lilla
Edet med start 2015. Lilla Edet loan därmed bli ett efterfrågat alternativ till bosättning
och i kombination med en väl fungerande och utbyggd infrastruktur blir det möjligt att
hålla kontakten med släktingar och vänner som kanske bor i Göteborg.
2. Operativa znsatserförutom samhällsos°ientering och yNkesutbildningay~ med språkstöd
Individnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att tillsammans med
Göteborgsregionens kommuner initiera ensamverkan kring flyktingguider, som kan
bistå enskilda och familjer med individuellt anpassad infoi7nation och kontakter med
olika myndigheter. För att underlätta inträdet på arbetsinarknadenbedutas
kommunstyrelsen också att samverka lc~ing fördjupad och utökad studie-och
yrkesvägledning med tollc samt inrättande av introduktionsassistenter, som får till
uppgift att stödja personer under den första perioden i arbetslivet. Kultur —och
fritidsnämnden får i uppdrag att iruätta lättillgängliga mötesplatser mellan de
angränsande kommunerna för den nyanlände och som även är öppna för allmänheten.
~~~,~
~ .,, ~
WW
14
'-~/
LILLA EDETS
KOMMUN
.-
...
~
~
§ 9 forts
Satsiungen skulle kunna innebära att de nundre kommunerna som Lilla Edet blu
attraktiva och loända.
3.Statens ~^egler:
Individnämnden föreslår att kommunstyrelsen ställer sig balcoin förbundsstyrelsens
beshit beträffande förändring av statens spelregler för att möjliggöra ett hållbart
mottagande i kommunerna. Kommunstyrelsen beslutar att man tillsarmllans ined
Göteborgsregionens kommuner samlas bing ett ökat samarbete med Migrationsverket
för ett förbättrat informationsutbyte, vilket är avgörande för kommunernas planering av
skolgång, bostäder och övriga introduktionsinsatser.
Beslutet expedieras till
Kommunstyrelsen
[ V~~~ r
,~
Göteborg 20t4-lL-17
Till kommunstyrelserna i medlemskommunerna
Inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete
för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på
arbetsmarknaden i Göteborgregionen
Här översänds beslut och tillhörande handlingar från GRs förbundsstyrelse 2Ol4-7O-24,
5 324, i rubricerat ärende.
att godkänna förslag till
utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av
nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgregionen. Förbundsstyrelsen beslöt
dessutom att sända antagen inriktning till medlemskommunerna för synpunkter.
Styrelsens beslut samt antagen inriktning bifogas.
GRs förbundsstyrelse beslöt den 24 oktober 2014
Inriktningen med angivna utgångspunkter ansluter sig till GRs verksamhetsinriktning och
budget för 2015 som antogs av dess förbundsfullmäktige den 2014-06-10. I
verksamhetsinriktningen anges bland annat att "ett ökat flyktingmottagande kommer att
kräva en ökad mobilisering hos GR-kommunerna för att hantera inflödet samt skapa
möjligheter för en god etablering och introduktion".
Flyktingsituationen har snabbt förändrats sedan dess. I mars 2014 prognostiserades att
cirka 60 000 flyktingar kommer att söka asyl i Sverige, Oktoberprognosen pekar på drygt
1OO OOO för kommande året. Om inte konflikterna i flyktingregionerna avtar och om inte
övriga EU- medlemmar ökar sitt mottagande bedöms flyktingströmmarna till Sverige
kvarstå på en fortsatt hög nivå de närmaste åren. För att klara ett bra mottagande krävs
extraordinära insatser från samhällets alla institutioner och samhället i stort.
Förbundsstyrelsen önskar medlemmarnas synpunkter på inriktningen och
utgångspunkterna. Några frågor är:
a
För att undvika en fortsatt segregation ska medlemskommunerna aktivt bidra till
att öka individers möjligheter att välja bostadsort inom regionen. På detta sätt
medverkar alla kommuner mot målet att nå en jämnare spridning av var
människor bosätter sig och till att mottagningskapaciteten kan öka i regionen. Vad
kan göras på kort och längre sikt?
a
Finns det fler operativa insatser som kommunerna kan samverka kring, utöver
den regionala samhällsorienteringen och yrkesutbildningar med språkstöd, i syfte
Ale Al ng sâ s
i
Göteborg
Ha
rryda
Ku ngsb ac ka Ku
ngàlv Lerum Lil la Edet Môlndal Partille Stenungsund Tjórn 0ckerö
Göteborgsregionens kommunalförbund (GRl I Besök Gårdavägen 2 | eost Box 5073, 40222GöIeborC
Tel 031-335 50 00 | Fax 031-335 51 I 7 | e-post gr@grkom.se I wv'rw.grkom,se
att underlätta mottagandet?
a
I förbundsstyrelsens beslut anges att staten bör förändra sina spelregler på ett
antal punkter för att göra det möjligt för kommunerna att klara ett hållbart
mottagande. Vad utöver detta bedömer medlemskommunerna vara väsentligt?
Kommunernas synpunkter ska vara GR tillhanda senast 2O7S-O2-77.
Vid frågor kontakta ulrica.furby@grkom.se, eller gustav. hojer(ôgrkom.se
För Göteborgsregionens kommunalförbund
Helena Söderbäck
Förbu ndsd
irektör
2014-09-30
Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att
främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i
Göteborgsregionen
Främja nyanländas etablering – en förutsättning för hållbar tillväxt och social utveckling
Göteborgsregionens medlemskommuner har via GR sedan årsskiftet 2010/11 etablerat en plattform
för gemensamt agerande när det gäller nyanlända vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. Ett
samarbete har etablerats på flera områden, bland annat drivs en gemensam regional
samhällsorientering som är öppen för alla nyanlända i Göteborgsregionen. Yrkesutbildningar med
språkstöd är ett annat exempel som prövas och utvecklas kommungemensamt.
I GRs budget och verksamhetsinriktning för 2015 som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni
2014, uttrycks att det ökade flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GRkommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration.
Vidare anges i verksamhetsinriktningen att styrgruppen för arbetsmarknad ska verka för:
-
Att kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks,
Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid ett
ökat mottagande.
Styrgruppen för arbetsmarknad har uppdragit åt GR att tillsammans med representanter från några
av medlemskommunerna som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen
för nyanlända, utarbeta ett förslag till det fortsatta kommungemensamma arbetets inriktning. 1
Utgångspunkten är att alla medborgares resurser är till nytta för regionens utveckling, och att det är
en gemensam angelägenhet att skapa bra villkor för allas möjligheter till självförsörjning.
Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan stat och kommun. Ett
bra etableringsarbete är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och
välfärdens framtida finansiering. Asyl- och flyktingmottagandet innebär både möjligheter och
utmaningar. Flyktingmottagandet ställer höga krav på alla samhällsaktörer och inte minst på
kommunerna.
1
I arbetsgruppen har ingått: Magnus Billborg enhetschef försörjningsstöd Sektor Arbete, Trygghet, Omsorg Ale
kommun, Pia Borg planeringsledare SLK Göteborgs Stad, Veronica Morales verksamhetschef Social
Resursförvaltning Göteborgs stad, Tarja Thorén verksamhetschef Social- och Arbetsmarknadsförvaltningen
Mölndals stad samt Ulrica Furby och Gustav Höjer GR.
Det råder stor brist på kommunplatser och många flyktingar bor lång tid på Migrationsverkets (MIV)
anläggningar som på flera ställen är överbelagda. Riksrevisionens granskning visar att nära åttiofem
procent av de nyanlända väljer att ordna eget boende eller flytta till anhöriga. Det innebär också att
utflyttningen från Migrationsverkets anläggningsboenden till stora delar sker utan den planering som
Arbetsförmedlingen ska ansvara för när det gäller att hitta plats för bosättning där det också finns
arbete.
Bakgrund
Nationellt
Antalet asylsökande har sedan hösten 2012 ökat markant. År 2013 ökade antalet asylsökande från 44
000 (år 2012) till närmare 56 000 personer. Drygt 36 % av de asylsökande var kvinnor. Knappt 50 %
av de som sökt asyl fick uppehållstillstånd. Den i särklass största andelen asylsökande kom från
Syrien. Cirka 16 300 flydde därifrån för att söka asyl i Sverige och 85 % av de ärenden som prövats
fick bifall. Migrationsverkets huvudscenario i den senaste prognosen för 2014 pekar på att ca 80 000
personer kommer att söka asyl i Sverige under året. Det är en ökning med 19 000 personer sedan
prognosen i mars i år. Flyktingsituationen i vår omvärld riskerar att förvärras ytterligare bland annat
beroende på utvecklingen i Irak och dess närområden. Anhöriginvandringen bedöms att öka då flera
som flyr och söker skydd gör det utan sina familjer. De kommer att vilja återförenas med sina
släktingar om och när uppehållstillstånd har beviljats. Detta kan komma att förskjutas fram i tiden då
handläggningstiderna ökar.
Regionalt och delregionalt
Utmaningen för Göteborgsregionen kan illustreras enligt tabell nedan:
Andel (och antal) mottagna i procent inom Göteborg, kranskommunerna och totalt.
Källa: Migrationsverket
År
Göteborg
Kranskommunerna
Totalt
2011
70 % (646)
30 % (271)
100 %
(917)
2012
74 % (1 112)
26 % (390)
100 % (1
502)
2013
81 % (2 187)
19 % (506)
100 % (2
693)
Planeringstal,
Länsstyrelsen
2014/2015
2
VG
6 133 (inkl
Kungsbacka)
9 500 (exkl
Kungsbacka)
Mottagandet i Göteborgsregionen har ökat markant de senaste åren. En jämförelse med övriga
delregioner i Västra Götaland för år 2013 visar dock att vår delregion (GR) har ett lägre mottagande
per 10 000 invånare än övriga delregioner.
Under en följd av år har den största andelen nyanlända mottagits i Göteborg. Trots att kranskommunerna ökat sitt mottagande i antalet flyktingar så har deras andel minskat i förhållande till Göteborg – från 30 % 2011 till 19 % 2013. En av förklaringarna är att de flyktingar som Göteborg tar emot
är s.k. EBO (eget boende). Boendesituationen för många nyanlända i Göteborgs stad är extremt svår
vilket försvårar etableringen i samhället. Vid en mätning som genomfördes i november 2013 var det
minst 200 barnfamiljshushåll som bodde under osäkra boendeförhållanden2. De allra flesta nyanlända flyktingar bosätter sig i de nordöstra stadsdelarna och i Västra Hisingen (Biskopsgården).
Förslaget i den här skrivelsen gäller nyanlända vuxna flyktingarnas situation. Dock bör det påpekas
att situationen för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar också är synnerligen ansträngd. 2014 är prognosen för Sverige totalt 6 500 barn/ungdomar vilket är en betydande ökning
sedan föregående år. Sedan årsskiftet har i Mölndal haft 1100 ensamkommande barn och ungdomar
som gått igenom transitsystemet. I fjol tog Mölndal emot cirka 600 barn varav drygt 10 % sedan fick
permanent uppehållstillstånd i kommunen. Enligt ny lagstiftning ska kommunerna (anvisnings
kommuner) ta emot ensamkommande enligt en framtagen kvot som bygger på invånarantalet. I år
undantas Mölndal från denna kvot eftersom kommunen är ankomstkommun.
Utgångspunkter för fortsatt kommungemensamt arbete
Med anledning av ett fortsatt högt och enligt bedömningarna ökande flyktingmottagande de
kommande åren behövs en fördjupad kommungemensam och regional samverkan för att undvika
fortsatt och ökande segregation i Göteborgsregionen. Kommunerna i Göteborgsregionen samverkar
med målet att regionen ska klara ett hållbart mottagande när det gäller etableringen av vuxna
flyktingar med uppehållstillstånd. För att nå målet krävs utöver ett vidgat samarbete på lokal och
regional nivå även regelförändringar på nationell nivå.
Gemensamt planera och rusta för ett hållbart mottagande
Det är angeläget att gemensamt planera och rusta för ett bra mottagande som främjar etableringen
på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Kvinnor och män ska erbjudas ett effektivt stöd så att
integrationen och etableringen i det svenska samhället underlättas. Särskilda insatser ska riktas mot
vuxna i arbetsför ålder så att de snabbt kan komma i arbete och försörja sig själva och sin familj.
Samverkan kring introduktionsinsatser
Den nyanlända ska kunna bo i en kommun och få introduktionsinsatser i en eller flera andra
kommuner utifrån hens behov och kommunernas utbud. Överenskommelser om gemensamma
insatser och resurser finns redan i dag. Dessa kan utvecklas ytterligare och nya områden för
samarbete kan identifieras. Genom samverkan skapas möjligheter både till ett bredare underlag och
ett mer diversifierat utbud vilket ökar möjligheten till individanpassade insatser.
2
Med osäkra boendeförhållanden betecknas allt som inte är ett eget kontrakt. Det kan vara inneboende, som
är den helt dominerande boendeformen eller andrahandskontrakt (giltiga eller ogiltiga), jourboenden m.m.
3
Öka nyanländas möjlighet att välja bostadsort inom regionen
Medlemskommunerna ska aktivt bidra till att öka individernas möjligheter att välja bostadsort inom
regionen. På detta sätt medverkar alla kommuner till målet att nå en jämnare spridning av var
människor bosätter sig i regionen. En jämnare fördelning möjliggör ett ökat mottagande. Genom ett
enhetligt agerande och gemensamt ansvarstagande från kommunerna i Göteborgsregionen
möjliggörs en hållbar etableringskedja. Denna viljeinriktning är grunden för kommunernas samarbete
med statliga myndigheter och organisationer som Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen,
Migrationsverket samt Västra Götalandsregionen (hälso- och sjukvården).
Framtagandet av en regional bostadsanalys
En förutsättning för att kommunerna i högre utsträckning ska kunna bidra till en geografisk spridning
i Göteborgsregionen är att kommunerna har större möjlighet att planera för mottagandet både vad
gäller mottagande enligt avtal från anläggning och bosättning genom EBO. En sammanställning och
kartläggning av GR-kommunernas bostadsplanering som även inkluderar bostadsförsörjning för
nyanlända behövs. En sådan analys ger underlag för att utveckla strategier i ett regionalt perspektiv
och skapar förutsättningar för gemensamma förhållningssätt och en samlad dialog med statliga och
regionala aktörer. Andra gemensamma initiativ är att bjuda in både allmännytta, privata fastighetsägare och den civila sektorn till dialog om bostadsförsörjning för nyanlända.
Utgångspunkter för samarbetet med staten
Flyktingmottagandet samt etableringsuppdraget är i grunden statens ansvar. Kommunerna har åtagit
sig eller blivit ålagda av riksdag och regering att utföra vissa uppdrag för att stödja etableringen. För
att mottagandet ska kunna ske på ett bra sätt fordras ett fungerande samspel mellan statliga,
regionala och lokala aktörer. En viktig uppgift inom ramen för den fortsatta kommungemensamma
plattformen är att identifiera och synliggöra förhållanden eller regelverk som hindrar eller försvårar
samspelet med staten och andra aktörer och när det finns samsyn mellan kommunerna, agera
gemensamt för att få till stånd en förändring.
Riksrevisionen och regeringens flyktingsamordnare presenterade innan sommaren sina respektive
rapporter kring hur mottagningskapaciteten kan ökas och effektiviseras. Sveriges kommuner och
Landsting (SKL) har också pekat på ett antal områden som behöver förändras. Utifrån deras
rekommendationer och medlemskommunernas egna erfarenheter är det angeläget att förändringar
sker inom ett antal områden så att samarbetet kan utvecklas.
Samordningen behöver tydliggöras
Ett helhetsperspektiv i styrningen av asyl- och flyktingpolitiken är nödvändigt och det brister idag.
Länsstyrelsens samordningsuppdrag när det gäller de statliga, berörda myndigheterna bör
förtydligas.
Matchningen mot den nationella arbetsmarknaden bör nyanseras
4
Arbetsförmedlingens har i uppdrag att planera boendet för dem som får uppehållstillstånd och det
ska ske med hänsyn till den nationella arbetsmarknaden. Erfarenheterna från GR kommunerna visar
att detta är ett för ensidigt förhållningssätt och att även andra aspekter bör vägas in. En närhets- och
kontinuitetsprincip är också angelägen att tillämpa bland annat i de mindre orterna där
anläggningsboenden finns etablerade. Där har de boende fått sin första kommunförankring och
påbörjat sin etablering och integration. En nationell matchning bör i första hand tillämpas för
personer som har en utbildnings- och yrkesbakgrund som är tillräckligt specifik för att en matchning
ska bli aktuell.
Ett samlat ansvar för bosättningen
I dag delas ansvaret för bosättningen mellan Arbetsförmedlingens och Migrationsverket. Uppdelningen medför en rad otydligeter i förhållande till kommunerna. Migrationsverket bör förslagvis ha
ett samlat ansvar för bosättningen. För att klara ett ökat inflöde av nyanlända krävs förbättrade
planeringsförutsättningar. Detta skulle kunna underlättas om Migrationsverket ges möjligheter att
bygga upp och driva anläggningsboenden i egen regi. Det bör också övervägas att ge den myndighet
som får bosättningsansvaret utökade anvisningsmöjligheter i perioder av högt mottagande.
Samråd mellan Migrationsverket och kommunerna inför etablering av anläggningsboenden
Den tilltagande flyktingsströmmen innebär att nya anläggningsboenden måste öppnas. Detta sker i
första hand genom upphandling. För att kommunerna ska kunna mobilisera resurser för sina
åtaganden krävs framförhållning. En förutsättning för detta är att kommunerna involveras i ett
samråd innan en etablering kommer till stånd men detta sker inte regelmässigt idag. Ur ett
kommunalt perspektiv bör Migrationsverket ansvara för att samråd med kommunerna sker och även
säkerställa att kommunikationen mellan upphandlade leverantörer och berörd kommun fullgörs till
exempel att kommunikationsskyldigheten anges i upphandlingsunderlaget.
Gör Arbetsförmedlingens resurser mer flexibla och öka möjligheterna till samarbete med
kommunerna
När flyktingströmmen ökar och fler nyanlända ska påbörja sina etableringsinsatser hos
arbetsförmedlingen finns en stor risk att insatserna försenas på grund av att arbetsförmedlingens
handläggare fått en kraftigt ökad arbetsbelastning. En konsekvens av detta är också att
arbetsförmedlingens budgeterade medel för etableringsinsatser riskerar att inte förbrukas.
Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att använda kommunerna som aktör för etableringsinsatser
samt att utföra lokala och regionala upphandlingar så att utbudet kan anpassas efter de
förutsättningar som råder på kommunal och regional nivå.
Fyll väntetiden på anläggningsboendena med innehåll
Bostadssituationen är svår och kommer att vara så under en längre tid om flyktingsituationen inte
förändras i vår omvärld. Anläggningsboendet kommer sannolikt att vara det bostadsalternativ många
flyktingar kommer att ha under flera månader och kanske upp till ett år. Det är viktigt att denna
första tid också används konstruktivt för att främja etableringen. Att vidga och utöka insatserna för
personer på anläggningsboenden är därför väsentligt. Utöver SFI är det önskvärt om det också kan
5
ges andra insatser vid anläggningsboenden, såsom samhällsorientering, förberedande arbetsmarknadspolitiska etableringsinsatser och validering.
Statens ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända
Det är angeläget att GR-kommunerna utifrån ett kommunalt perspektiv gemensamt bevakar
förändringar i statsbidragens konstruktion och verkar för att de kommunala utgifterna ges en statlig
täckning. Dagens system innebär att kommunerna får ersättning genom ett grundbelopp, per
mottagen nyanländ samt eventuellt en prestationsbaserad ersättning som baseras på det totala
antalet mottagna i förhållande till befolkning och i jämförelse med andra kommuner. Den ersättning
som är prestationsbaserad och som nyligen införts bör följas upp för att säkerställa att önskade
effekter uppnås.
När det gäller kommunernas utbetalning av försörjningsstöd i väntan på att den nyanlände får
etableringsersättning ska kommunerna återsöka dessa kostnader, den så kallade ”glappetersättningen”. I detta sammanhang måste det ske en förenkling av återsökningen. När kommunerna
planerar sina insatser krävs vidare en ökad transparens och överblick kring vilka medel som kan
rekvireras. Tiden för ”glappersättningen” måste minimeras och rimligen ska inte den nyanlända
behöva ha kontakt med mer än ett ersättningssystem.
6
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 08-161.67
Styrelseärende 3
2014-10-24
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag på inriktningsdokument för ett fortsatt
kommungemensamt arbete för att främja
etableringen av nyanlända flyktingar på
arbetsmarknaden i Göteborgsregionen
Ärendet
Styrgruppen för arbetsmarknad beslöt den 20 mars 2014 att GR tillsammans
med kommunernas representanter i plattformen för nyanlända ska utarbeta
ett förslag till inriktningsdokument för det regionala arbetet och återkomma
till styrgruppen med förslaget.
I GRs verksamhetsinriktning och budget för 2015, som antogs av GRs
förbundsfullmäktige den 10 juni 2014, anges:
”Ett ökat flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos
GR-kommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god
etablering och integration.
Styrgruppen ska verka för
- Att den kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks.
- Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och
samutnyttjande vid ett ökat mottagande”.
Situationen
Sedan styrgruppen för arbetsmarknad gav uppdraget och GRs fullmäktige
antog verksamhetsinriktningen för 2015 har flyktingsituationen förändrats
dramatiskt. I mars 2014 prognostiserades att cirka 60 000 flyktingar
kommer att söka asyl i Sverige. Idag har prognosen höjts med 20 000 och
Migrationsverket förväntar att ca 80 000 kommer under 2014. De stora
grupperna asylsökande är syrier, eritreaner samt statslösa. Hur situationen i
Irak kommer att utvecklas är svårbedömt.
Förslaget
En arbetsgrupp bestående av representanter från några av
Göteborgsregionens kommunalförbund
medlemskommunerna, som också ingår i arbetet med den
kommungemenensamma plattformen för nyanlända, har tagit fram ett
förslag för fortsatt politisk behandling och ställningstagande. Förslaget, som
bifogas, ger inledningsvis en kort beskrivning av situationen när det gäller
mottagandet av flyktingar i Göteborgsregionen. Utifrån dessa
utgångspunkter föreslås därefter en viljeinriktning för det fortsatta arbetet.
För att klara ett ökat mottagande och motverka en fortsatt segregation är en
utgångspunkt att medlemskommunerna gemensamt arbetar för en jämnare
spridning av bosättning av flyktingar inom Göteborgsregionen. En
nödvändig utgångspunkt för att mottagandet ska kunna förbättras är
förändrade förutsättningar i samspelet med staten och andra aktörer på ett
antal punkter. Plattformsarbetet syftar till att identifiera denna typ av hinder
och att när det finns samsyn agera gemensamt i frågorna. I sammanhanget
kan nämnas att såväl Riksrevisonen samt regeringens utsedda
flyktingsamordnare också aktualiserat ett antal förbättringsförslag som kan
effektivisera mottagandet och underlätta de nyanländas etablering.
Styrgruppen för arbetsmarknad beslutade på sitt sammanträde den 19
september 2014 att godkänna förslaget inriktningsdokument, att sända
förslaget till förbundsstyrelsen för föredragning och diskussion samt att
skicka förslaget vidare för yttrande i GR-kommunerna.
Förbundsstyrelsens presidium behandlade förslaget 2014-10-06 och beslöt
att efter vissa revideringar översända förslaget till förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt
arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på
arbetsmarknaden i Göteborgsregionen, samt
att sända förslag till utgångspunkter till medlemskommunerna för yttrande.
Göteborg 29 september 2014
Helena Söderbäck
/Cecilia Bokenstrand
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Förbundsstyrelsen
2014-10-24
Utdrag ur protokoll (§ 324) från förbundsstyrelsens
sammanträde fredagen 24 oktober 2014 på Folkets
hus, Lilla Edets kommun.
§ 324
Dnr: 08-161.67
Förslag på inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för
att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i
Göteborgsregionen
Styrgruppen för arbetsmarknad beslöt den 20 mars 2014 att GR
tillsammans med kommunernas representanter i plattformen för
nyanlända skulle utarbeta föreliggande förslag till inriktningsdokument
för det regionala arbetet och återkomma till styrgruppen med förslaget.
På sammanträdet den 19 september 2014 beslöt styrgruppen att
godkänna förslaget inriktningsdokument, att sända förslaget till
förbundsstyrelsen för föredragning och diskussion samt skicka det
vidare för yttrande i GR-kommunerna.
Förbundsstyrelsens presidium behandlade förslaget 2014-10-06 och
beslöt att efter vissa revideringar översända förslaget till
förbundsstyrelsen.
Beslut
Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete
för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden
i Göteborgsregionen godkänns.
Förslag till utgångspunkter översänds till medlemskommunerna för
yttrande.
Vid protokollet
Gunnel Rydberg
Just:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Förbundsstyrelsen
2014-10-24
Justeras:
Jonas Ransgård
Patrik Karlsson
Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs
kommuns anslagstavla i november 2014.
Rätt utdraget intygar:
Just:
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr 2015/KS0152
2014-02-16
Fördjupat samarbete mellan Tjörns, Stenungsunds och Lilla
Edets kommun gällande räddningstjänsten
Sammanfattning
Lagen om Skydd mot Olyckor möjliggör att kommunen kan organisera samhällsskyddet
utifrån sina egna önskemål. Lagen uppmanar dessutom kommunerna att samverka för
att få en bättre beredskap mot stora räddningsinsatser.
Idag är det vanligt i Sverige att kommunerna samverkar genom kommunalförbund för
sitt räddningstjänstansvar. Nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är fler kommuner som valt denna lösning än de som har kvar räddningstjänsten som en egen förvaltning. Skälen till att bilda kommunalförbund är ofta ekonomiska och rationella.
Samhällsutvecklingen medför en ökad komplexitet och det gäller även riskutveckling.
Riskerna möts bl a genom samverkan i räddningstjänstförbund för ökad kompetens,
ökad slagkraft och bra tillsynsverksamhet. Genom att utnyttja samordningsvinster
uppnår man en mer kostnadseffektiv verksamhet. Sårbarheten minskar dessutom i en
större organisation.
Tjörns och Stenungsunds kommuner samverkar sedan en tid i räddningstjänstfrågor
genom civilrättligt avtal där Stenungsunds kommun köper räddningschefstjänsten av
Tjörns kommun. Idag delar även kommunerna på funktionerna Räddningschef i beredskap och Insatsledare. Det pågår ett arbete mellan räddningstjänstera för att identifiera
fler områden för samverkan.
Lilla Edets kommun har sedan 1 september 2014 kommit med i denna samverkan. Lilla
Edet köper räddningschefstjänsten och räddningschef i beredskap från Tjörn.
Under våren 2014 genomfördes en förstudie om fördjupat samarbete inom räddningstjänsten. Studien har lämnat följande rekommendationer:







Fördjupa samverkan - förutsättningarna är mycket goda, det är mer som förenar
än skiljer kommunerna och viljan till samverkan finns i alla tre kommunerna
Den gemensamma organisationen bör initialt inte omfatta områden utanför
SOLTAK, d.v.s. samverkan inom det geografiska område där det sker annan
samverkan och där det finns många kontaktytor både på politisk och tjänstemannanivå
Samverka gärna med andra utanför den fördjupade samverkan vad det gäller
första insats, ledningsstöd, specialresurser och kompetens mm då det även fortsättningsvis finns behov av samverkan med angränsande räddningstjänster
Skapa en gemensam organisation med en gemensam uppdragsgivare
Beskriv det gemensamma uppdraget och tillåt olika tilläggsuppdrag
Ställ tydliga krav på lokal närvaro
Ställ tydliga krav på räddningstjänsten att bli en naturlig och självklar del av det
kommunala arbetet i samverkan med övriga i kommunen
sid- 2 -


Tillse att det sker en aktiv styrning från kommunerna över tid
Sträva efter samma anställningsvillkor
Dessutom identifierades ett antal krav på ett fördjupat samarbete:






Kommunal närhet till kommuninvånarna och vara delaktig i den kommunala
gemenskapen
En uppdragsgivare
En organisation
God möjlighet till styrning från kommunerna
Möjlighet till tilläggsuppdrag
Stenungsunds samarbete med industrin en förutsättning
Förstudien bedömning är att kommunalförbund är den samverkansform som bäst lever
upp till ställda förväntningar.
Ett kommunalförbund är en specialkommun som medlemskommunerna överlämnar
delar av sitt kommunala ansvar till. Varje medlemkommun fortsätter dock att styra och
ta ansvar för räddningstjänsten men tillsammans med de övriga medlemmarna. Jämfört
med andra samverkansformer kan kommunalförbund ge större inflytande och bättre
uppfylla krav på demokrati och möjlighet till löpande politisk styrning.
Fördelar

Tydlig politisk ledning, egen juridisk
person
Nackdelar
 Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten

Långsiktigt engagemang


Skalfördelar i ledning och administrat- 
ion

Tydliga ekonomiska spelregler

Förvaltningsledning har en tydlig
uppdragivare

En gemensam organisation
Kommun avhänder sig möjligheten att
självständigt styra räddningstjänsten
Kan upplevas som byråkratisk och
svårstyrd
Ärendet
Historisk utveckling
Svensk räddningstjänst har styrts av lagstiftning sedan1944 års brandlag där krigets risker präglade innehållet och brandchefen var myndighet. 1962 kom en förändrad brandlag, statens brandinspektion inrättades för en tydligare nationell styrning. Begreppet
räddningstjänst infördes först i och med 1974 års brandlag och ansvarsområdet breddades. Från 1986 fick lagen namnet räddningstjänstlag och Statens Räddningsverk inrättades. Stor vikt lades på utbildning och utveckling både nationellt och internationellt. Under samma tid har benämningen på den kommunala verksamheten gått från brandkår till
brandförsvar och sedermera räddningstjänst.
sid 2/7
sid- 3 -
Från 2004 har den styrande lagen blivit Lagen om Skydd mot Olyckor och den statliga
myndigheten har bytt namn till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap för att
nå en större samordning av skyddet för samhällsriskerna. En tydlig förändring är att det
förebyggande arbetet har fått en allt större roll.
Ansvaret för säkerhetsskapande åtgärder har förflyttats mot den lokalt kommunala nivån med den egna riskbilden som förutsättning. För att uppnå kvalitet till ett förebyggande arbete så räcker det inte med att arbeta med synbara symtom utan man bör även
titta på det som är orsaken. Då vidgas arbetsområdet och hamnar i vanligtvis i samhällets sociala faktorer, med utanförskap som betydande orsak.
Lagen om Skydd mot Olyckor möjliggör att kommunen kan organisera samhällsskyddet
utifrån sina egna önskemål för utveckling. Lagen uppmanar dessutom kommunerna att
samverka för att få en bättre beredskap mot stora räddningsinsatser.
Nationell utveckling
Idag är det vanligt i Sverige att kommunerna samverkar vad det gäller sitt räddningstjänstansvar. De sker genom civilrättsliga avtal, gemensam nämnd eller kommunalförbund. Kommunalförbund är den mest förekommande lösningen. Trenden är att nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är fler kommuner idag som valt denna lösning än
de som har kvar räddningstjänsten som en egen förvaltning.
Skälen till att bilda kommunalförbund är ofta ekonomiska och rationella. Samhällsutvecklingen medför en ökad komplexitet och det gäller även riskutveckling. Riskerna
möts bl a genom samverkan i räddningstjänstförbund för ökad kompetens, ökad slagkraft och bra tillsynsverksamhet. Genom att utnyttja samordningsvinster uppnår man en
mer kostnadseffektiv verksamhet. Sårbarheten minskar dessutom i en större organisation.
Lokal utveckling
Tjörns och Stenungsunds kommuner samverkar sedan en tid i räddningstjänstfrågor
genom civilrättligt avtal där Stenungsunds kommun köper räddningschefstjänsten av
Tjörns kommun. Idag delar även kommunerna på funktionerna Räddningschef i beredskap och Insatsledare. Det pågår ett arbete mellan räddningstjänstera för att identifiera
fler områden för samverkan.
Lilla Edets kommun har sedan 1 september 2014 kommit med i denna samverkan. Lilla
Edet köper räddningschefstjänsten och räddningschef i beredskap från Tjörn.
Förstudie
Under våren 2014 genomfördes en förstudie om fördjupad samverkan inom räddningstjänsten (rapporten ”Förstudie rörande fördjupat samarbete mellan Tjörn, Stenungsund
och Lilla Edets kommuners räddningstjänster” finns att tillgå på kommunkansliet). Studien har lämnat följande rekommendationer:


Fördjupa samverkan - förutsättningarna är mycket goda, det är mer som förenar
än skiljer och viljan till samverkan finns i alla tre kommunerna
Den gemensamma organisationen bör initialt inte omfatta områden utanför
SOLTAK, d.v.s. samverkan inom det geografiska område där det sker annan
samverkan och där det finns många kontaktytor både på politisk och tjänstemannanivå
sid 3/7
sid- 4 -







Samverka gärna med andra utanför den fördjupade samverkan vad det gäller
första insats, ledningsstöd, specialresurser och kompetens mm.
det kommer även fortsättningsvis finnas behov av samverkan med angränsande
räddningstjänster
Skapa en gemensam organisation med en uppdragsgivare
Beskriv det gemensamma uppdraget och tillåt olika tilläggsuppdrag
Ställ tydliga krav på lokal närvaro
Ställ tydliga krav på räddningstjänsten att bli en naturlig och självklar del av det
kommunala arbetet i samverkan med övriga i kommunen
Tillse att det sker en aktiv styrning från kommunerna över tid
Sträva efter samma anställningsvillkor
Dessutom identifierades ett antal krav på ett fördjupat samarbete:






Kommunal närhet både till kommuninvånarna och vara delaktig i den kommunala gemenskapen
En uppdraggivare
En organisation
God möjlighet till styrning från kommunerna
Möjlighet till tilläggsuppdrag
Stenungsunds samarbete med industrin en förutsättning
Organisationsform
Förstudien bedömning är att kommunalförbund är den samverkansform som bäst lever
upp till ställda förväntningar.
Ett kommunalförbund är en specialkommun som medlemskommunerna överlämnar
delar av sitt kommunala ansvar till. Varje medlemkommun fortsätter dock att styra och
ta ansvar för räddningstjänsten men tillsammans med de övriga medlemmarna. Jämfört
med andra samverkansformer kan kommunalförbund ge större inflytande och bättre
uppfylla krav på demokrati och möjlighet till löpande politisk styrning.
Kommunalförbundet blir anställningsmyndiget och övertar anläggningstillgångarna.
Inför bildandet behöver ekonomierna jämställas då kommunerna ibland har olika redovisningsprinciper för vad som redovisas på förvaltningsnivå respektive kommuncentralt.
Det finns en risk att ett kommunalförbund fjärmar sig från den övriga kommunala verksamheten. Men räddningstjänsten måste betraktas som en del av den kommunala verksamheten. Det måste skapas förutsättning för en god samverkan mellan förbundet och
alla medlemskommuner. Detta är en styrningsfråga och fullt möjligt att uppnå med en
aktiv styrning. I förbundsordningen bör detta förhållningsättet skrivas in.
Vid utformningen av räddningstjänstorganisationen måste hänsyn tas till att organisationen möjliggör en god lokal samverkan. Kommunerna måste betrakta räddningstjänsten som sin räddningstjänst och räddningstjänsten att man är alla kommuners räddningstjänst.
sid 4/7
sid- 5 -
Fördelar

Tydlig politisk ledning, egen juridisk
person
Nackdelar
 Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten

Långsiktigt engagemang


Skalfördelar i ledning och administrat- 
ion

Tydliga ekonomiska spelregler

Förvaltningsledning har en tydlig
uppdragivare

En gemensam organisation
Kommun avhänder sig möjligheten att
självständigt styra räddningstjänsten
Kan upplevas som byråkratisk och
svårstyrd
Jämförelse med samverkan genom civilrättsliga avtal och gemensam nämnd
Kommunallagen medger ytterligare två samverkansformer och det är samverkan genom
civilrättsliga avtal och gemensam nämnd.
Civilrättsligt avtal
Med civilrättsliga avtal väljs graden av samverkan. Friheten är stor mellan avtalsparterna att välja samverkanslösningar. Bl a kan man genom civilrättsligt avtal överlåta politisk ledning och förvaltning till en annan kommun.
Det krävs konsensus från alla inblandade beslutande organ får att uppnå samverkan vilket kan vara begränsande.
Fördelar

Stor flexibilitet vad det gäller samverkansområden

Enkel administrativ form för samverkan

Stort lokalt inflytande
Nackdelar
 Politisk ledning genom att komma
överens i varje fråga

Resultatet helt beroende på att komma
överens, alla steg kräver konsensus

Lätt att bryta

Svårt för verksamhetsledningen med
tre uppdragsgivare

Samtliga förändringar kräver avtalsförhandling

Svårt att forma en organisation, riskerar att det blir tre som samarbetar
Gemensam nämnd
Gemensam nämnd är ett alternativ som har funnits i kommunallagen sedan 1997. Till
grund för den gemensamma nämnden ska det finnas ett samverkansavtal och ett nämndreglemente. Dessa dokument är obligatoriska och ska godkännas av varje kommunfullmäktige.
sid 5/7
sid- 6 -
Den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation och nämnden sorterar
under värdkommunens fullmäktige. Det innebär i praktiken att värdkommunen blir anställningsmyndighet och övertar alla anläggningstillgångar d.v.s. såsom det vore en förvaltning men omfattar flera kommuner.
Nämnden är således ingen egen juridisk person men myndighet och ska betraktas som
vilken nämnd som helst i värdkommunen. Detta betyder bland annat att budgeten fastställs av värdkommunens fullmäktige. Värdkommunen ska upprätta budgeten i samråd
med övriga kommuner.
Den gemensamma nämnden består av ledamöter från respektive medlemskommun.
Fördelar




Möjliggör samverkan över kommungräns där varje part behåller huvudmannaskapet
Administrativt enkel att bilda och
driva, vanlig nämnd
Nackdelar
 Värdkommunens Kommunfullmäktige
har beslutsmandatet

Ej på samma villkor

Värdkommunen övertar anställningsansvaret, anläggningstillgångar mm.

Samma process som ett kommunalförbund.
Skalfördelar i ledning och administrat- 
ion

Tydliga ekonomiska spelregler
Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten
Verksamhetsledning har en tydlig
uppdragivare
Passar när den är ett fåtal kommuner
med stort förtroende för varandra
Kommunen avhänder sig möjligheten
att självständigt styra räddningstjänsten.
Sammanfattning organisation
Kommunalförbund är den samverkansform som bäst lever upp till ställda förväntningar.
Det är dessutom den vanligaste lösningen i Sverige för räddningstjänstsaverkan med
många goda exempel. Trenden är att nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är
fler kommuner som valt denna lösning än de som har kvar räddningstjänsten som en
egen förvaltning.
Förutom ovan angivna för- och nackdelar har ett flertalet intervjuade i förstudien påtalat
att ett kommunalförbund upplevs som samverkan på lika villkor.
Fortsatt utredningsarbete med förslag till utredningsorganisation
För att lägga grunden till ett förtroendefullt samarbete mellan förbundet och dess medlemskommuner föreslås att i det fortsatta arbetet ska även kommunerna engageras i
olika arbetsgruppen med dess räddningstjänster. Med detta arbetsätt säkerställs att alla
kommunerna har full insyn i förbundets förutsättningar och ett noggrant förarbete förebygger framtida problem.
Till beslutsunderlaget ska det tas fram förslag till förbundsordning, reglemente för den
politiska organisationen och reglemente för revisionen. I förbundsordningen regleras
bl a uppdrag till förbundet, politisk organisation och ekonomisk fördelning.
sid 6/7
sid- 7 -
Grov tidplan
Erfarenheter från bildande av kommunalförbund är att det behövs ca 2 års utredningsoch förberedelsearbete innan ett kommunalförbund kan starta sin verksamhet.
För att starta verksamheten den 1 januari 2017 är det önskvärt med ställningstagande i
kommunfullmäktige senast juni 2016. Hösten 2016 kommer att behövas till förberedelsearbete och anpassning av administrativa system.
För att arbeta fram alla beslutsunderlag och andra anpassning är det önskvärt att arbetet
kan starta senast i slutet av första kvartalet 2015.
Kommunikationsplan
Att bli medlem i ett kommunalförbund uppfattas ofta som en stor förändring. Den politiska styrningen ändras och alla anställda får ny arbetsgivare.
Information, kommunikation och samverkan ska ske enligt ordinarie kanaler. Information om utredningsarbetet behöver dock få hög prioritet. Med fördel kan ordinarie informationsmöte komplettaras med möten med deltagare från alla tre kommunerna.
Vid start av ett utredningsarbete bör en detaljerad kommunikationsplan arbetas fram
tillsamman med förvaltningsledningen som utgår från det ordinarie kommunikationsarbetet.
Förslag till beslut
-Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram beslutsunderlag avseende bildande av kommunalförbund omfattande räddningstjänsten med
Tjörns, Stenungsunds och Lilla Edets kommuner som medlemmar och med utgångspunkt att kommunalförbundet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2017.
- Kommunstyrelsens och miljö-och byggnämndens presidier utses till styrgrupp i arbetet med framtagande av beslutsunderlag.
Lena Palm
kommunchef
sid 7/7
Datum
Dnr
2015-02-16
2015/KS0154
Kommunstyrelsen
SOLTAK AB – Förslag till beslut om verksamhetsövergång för
löne- och ekonomiadministration samt IT-drift
Dnr
Sammanfattning
Kommunfullmäktige i kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale,
Kungälv och Öckerö beslutade våren 2013 att ingå som ägare i ett gemensamt ägt bolag,
SOLTAK AB.
SOLTAK AB har till ändamål med sin verksamhet att främja ägarkommunernas behov
av administrativa stödresurser på ett kostnadseffektivt sätt. Syftet är långsiktigt och
inriktat på att skapa effektiva administrativa processer med hög kvalitet och låg
sårbarhet så att resurserna till kärnverksamheterna kan öka.
Kommunfullmäktige beslutade 2014-0 -03-19/§ 11 att verksamheterna avseende
ekonomi- och löneadministration samt IT-drift skulle överföras till SOLTAK AB.
Fullmäktige uppdrog åt kommunstyrelsen att administrera och verkställa övergången av
verksamheterna.
Den juridiska verksamhetsövergången planeras till 2016-01-01. Verksamheterna
kommer rent faktiskt att övergå till SOLTAKS lokaler under 2015. IT- driften planeras
övergå under våren och löner och ekonomi under hösten.
Beslutsunderlag
Kommunchefens tjänsteskrivelse 2015-02-16.
Förslag till beslut
SOLTAK AB tilldelas uppdrag avseende ekonomi- och löneadministration samt ITdrift.
Verksamhetsövergång av ekonomi- och löneadministration samt IT-drift till SOLTAK
AB genomförs 1 januari 2016.
Lena Palm
kommunchef
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-02-11
2014/KS0258-6
000
Arvode till ordförande och vice ordförande i
överförmyndarnämnden
Dnr 2014/KS0258
Sammanfattning
Kommunfullmäktige fastställde 2014-11-19 § 59 bestämmelser om arvoden och
ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun från och med 2015.
Samarbetsavtalet för gemensam organisation och överförmyndarnämnd för
överförmyndarverksamhet i Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner anger
att arvoden, utbildningar, försäkringar och andra ekonomiska förmåner och inköp till
ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden beslutas och utbetalas av den
kommun som valt dem enligt respektive kommuns bestämmelser för förtroendevalda.
Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande i överförmyndarnämnden.
Stenungsunds kommun har innevarande mandatperiod valt Lilla Edets kommuns
ledamot till vice ordförande. Kommunfullmäktige behöver därför fastställa ett fast
arvode till vice ordförande i den gemensamma överförmyndarnämnden. För att inte
behöva ta upp ärendet en gång till om Lilla Edets kommuns ledamot kommande
mandatperioder väljs till ordförande fastställs även arvode för ordförandeuppdraget.
Liksom övriga fasta arvoden i kommunen föreslås att en procentsats av
riksdagsledamöterna arvode fastställs. Riksdagsledamöternas arvode för 2015 är
61000 kronor.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige fastställer arvodet, från och med 2015-01-01, till ordföranden i
överförmyndarnämnden till 5,5% av riksdagsledamöternas arvode och vice ordförande
till 3,6%.
Maria Olegård
Kommunsekreterare
Maria.olegard@lillaedet.se
0520-65 95 12
Beslutet expedieras till
Majbritt Ericsson, personalchef
Överförmyndarverksamheten
LILLA EDETS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-03-11
Sidan
SKRIVELSER
Diarienummer
Ärende- och handlingsrubrik
Namn
2014/KS0441
Överenskommelse om EU-samverkan
inom Göteborgsregionen, § 338
2015/KS0145
Samrådsredogörelse, förslag till förändrad
GR
organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen, DKR
2015/KS0024
Svar på årlig uppföljning av ersättning till
kommuner från anslag 2:4, krisberedskap 2014
MSB
2014/post 12-64
Beslut om Västsvenska paketet
GR
2014/KS0272
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Omsorgsnämnden
i VG (Västkom)
GR
1/ 1
LILLA EDETS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-03-11
Sidan
1/ 1
DELEGATIONSBESLUT
Diarienummer
Ärende
2014
KS/0005-73
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2014
2015
KS/0005 2-4
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015
2014
KS/0421
Anställning som Registrator/Arkivarie
2014
KS/0030
Anställning/Rekrytering av 2 stycken IT-tekniker
2015
KS/0142
Anställning som ekonomiadministratör
2015
KS0049
Ansökan om övervakningskamera från Sjöfartsverket
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2015-01-14 och 2015-02-25 i de delar de inte blir föremål för beslut i kommunstyrelsen.