1. No category

KALLELSE
Datum
2015-04-14
SOCIALNÄMNDEN
Sammanträdande organ
Socialnämnden
Tid
Onsdagen den 22 april 2015, 15:00
Plats
Solrosen, Västgötagatan 18 Katrineholm
Nr Formalia
Dnr
Handl.
1. Upprop
-
-
-
2. Val av protokollsjusterare
-
-
-
3. Fastställande av dagordning
-
-
-
Dnr
Handl.
Nr Information
4. TEMA – Hemmaplanslösningar
Nr Ärenden
PS
Sid
Sid
-
Dnr
Handl.
Sid
5. Riktlinje för handläggning av dödsboärenden
SOCN/2015:21
CB
2
6. Yttrande över hemställan om ett godkännande av
förslaget till långsiktigt hållbar finansiering av
gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst
och vård
SOCN/2015:29
BM
28
7. Rapportering av ej verkställda gynnande beslut –
första kvartalet 2015
SOCN/2015:3
LF
36
8. Handlingsplan för våld i nära relationer
SOCN/2015:25
UF
37
9. Verksamhetsuppföljning
- Muntligt
- Månadsrapport 2015-03
-
LF
BM
54
10. Meddelanden
-
-
64
11. Delegationsbeslut
-
-
65
Pat Werner
Ordförande
Kallelse 150422
SOCIALFÖRVALTNINGEN
www.katrineholm.se
Besöksadress: Västgötagatan 18
Telefon: 0150-570 00 (vxl)
Telefax:
E-post: socialforvaltningen@katrienholm.se
Org.nummer 212000-0340
2
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Vår handläggare
1 (1)
Datum
2015-04-10
Vår beteckning
Ert datum
Er beteckning
SOCN/2015:21
Curt Benckert
Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden
Förslag till beslut
Socialförvaltningen föreslår socialnämnden
a t t anta Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden.
Ärendebeskrivning
Riktlinjer för socialnämndens handläggning av dödsboanmälan och bistånd till
dödsbon. Hur socialnämnden skall agera i olika situationer då dödsbodelägare inte
finns, är svåra att finna eller inte vill agera samt då ekonomiska medel saknas för att
upprätta en bouppteckning.
Ärendets handlingar
Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden.
Curt Benckert
Förvaltningsjurist
Z:\Sammantr handlingar\SOCN\2015\4. April\Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden-{20D18832-400A-4449-BB11-A31F87F62A2E}.rtf
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Besöksadress: /HandläggareAdress/
Org.nummer 212000-0340
Telefon: /HandläggareTelefon/
www.katrineholm.se
E-post: curt.benckert@katrineholm.se
3
Riktlinjer
för
handläggning
av
dödsboärenden
Antagen av socialnämnden den XXX 2015.
4
Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden ............................................................................... 1
INLEDNING ................................................................................................................................... 3
ALLMÄNT ..................................................................................................................................... 3
Socialtjänstens ansvar ..................................................................................................................... 4
Dödsboanmälan ........................................................................................................................... 4
Dödsboförvaltning ...................................................................................................................... 4
Begravning .................................................................................................................................. 4
Ekonomiskt bistånd till begravningskostnad .............................................................................. 5
Internationella dödsbon ............................................................................................................... 5
Formella krav på handläggningen ............................................................................................... 5
Dödsboanmälan och dödsboförvaltning...................................................................................... 5
Dokumentation ............................................................................................................................ 7
Sekretess...................................................................................................................................... 7
Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader ........................................................................... 7
Ärendeansvar .................................................................................................................................. 8
Mellan kommuner ....................................................................................................................... 8
Hemlösa ...................................................................................................................................... 8
DÖDSBOANMÄLAN OCH DÖDSBOFÖRVALTNING ............................................................ 9
Schematisk översikt ................................................................................................................ 9
Dödsboanmälan ......................................................................................................................... 10
Utredning inleds ........................................................................................................................ 10
Förutsättningar .......................................................................................................................... 10
Boutredning ............................................................................................................................... 11
Tillgångarnas värde ................................................................................................................... 11
Kostnader/skulder som får beaktas vid dödsboanmälan ........................................................... 12
Beslut ........................................................................................................................................ 13
Innehållet i dödsboanmälan ...................................................................................................... 13
Dödsboförvaltning .................................................................................................................... 15
Provisorisk förvaltning .............................................................................................................. 15
Utredning .................................................................................................................................. 15
Ordna med begravning .............................................................................................................. 16
Bouppteckning och dödsboanmälan ......................................................................................... 17
Ekonomisk hantering ................................................................................................................ 17
Timtaxa ..................................................................................................................................... 18
Den provisoriska förvaltningens avslutning ............................................................................. 18
Dödsbodelägare anträffas - Överlämnande till dödsbodelägare ............................................... 18
Dödsbodelägare saknas - Anmälan om god man för Allmänna Arvsfonden ............................ 19
Ingen dödsbodelägare anträffas, men kan finnas - Anmälan om god man ............................... 19
Dödsbodelägare agerar inte ....................................................................................................... 19
Socialtjänsten förvaltar och avvecklar ...................................................................................... 21
Beslut ........................................................................................................................................ 21
BEGRAVNING ............................................................................................................................ 21
Allmänt om begravning ............................................................................................................ 21
Begravningsavgift ..................................................................................................................... 22
Lokal och officiant .................................................................................................................... 22
Grav på annan ort ...................................................................................................................... 22
Ordnandet med begravningen ................................................................................................... 23
Anvisningar för beställning av begravning ............................................................................... 23
EKONOMISKT BISTÅND TILL BEGRAVNINGSKOSTNADER .......................................... 24
Avliden som omfattas av lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) ............................ 25
2
5
INLEDNING
Detta dokument innehåller anvisningar för handläggning av dödsbon.
I Katrineholm är det socialnämnden som har ansvar för handläggning av
dödsboärenden.
De lagar som främst reglerar verksamheten är
ärvdabalken (ÄB),
socialtjänstlagen (SoL),
begravningslagen (BegrL),
förvaltningslagen (FL) och
Offentlighet och sekretesslagen (OSL).
Dessutom omfattas regler i
äktenskapsbalken (ÄktB),
sambolagen,
lag om registrerat partnerskap,
förmånsrättslagen,
föräldrabalken (FB),
jordabalken (JB),
Kommunallagen (KL),
lag om offentlig upphandling (LOU) och
lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) m.fl.
Förutom vad som anges i dessa riktlinjer gäller även vad som sägs i kommunens
riktlinjer för
• Handläggning av ekonomiskt bistånd
• Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten
• Ärendeansvar mellan nämnderna för individ- och familjeomsorg
• Riktlinjer för barn- familj- och ungdomsärenden
• Kommunens regler för ekonomisk förvaltning
Handläggning och beslut ska präglas av respekt, rättssäkerhet och tillgänglighet.
ALLMÄNT
Utgångspunkten vid handläggningen är alltid i första hand att den avlidnes anhöriga
ska förvalta och avveckla dödsboet och ta hand om begravningsarrangemanget.
Vid alla dödsfall ska en boutredning ske. Boutredningen syftar till att avveckla den
avlidnes hem och egendom genom att betala skulder och fördela överskottet mellan
dödsbodelägarna.
Om särskilda förutsättningar föreligger åligger det socialtjänsten att göra en
dödsboanmälan och i vissa fall att förvalta och avveckla dödsbon.
Ibland åligger det även socialtjänsten att ordna så att en begravning kan komma till
stånd och om dödsboets tillgångar inte är tillräckliga för att täcka skälig kostnad för
3
6
begravning kan under vissa förutsättningar ekonomiskt bistånd till begravningskostnader beviljas.
Socialtjänstens ansvar
Dödsboanmälan
När någon har avlidit ska en bouppteckning göras.
Bouppteckning är en samman-ställning över den avlidnes tillgångar och skulder och
ska göras vid en särskild förrättning inom tre månader efter dödsfallet.
Bouppteckningen medför som regel en kostnad för dödsboet.
Om den dödes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter
med anledning av dödsfallet, och det inte finns någon fast egendom eller tomträtt i
boet, kan bouppteckningen enligt 20 kap 8a § ÄB ersättas med en dödsboanmälan.
Dödsboanmälan ska upprättas av socialtjänsten och ska vara skriftlig.
Dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet till Skatteverket där den
ska förvaras.
Dödsboförvaltning
När någon har avlidit ska enligt 18 kap 1 § ÄB efterlevande make eller sambo,
arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägarna) gemensamt förvalta den
dödes egendom under boets utredning.
Om sammanlevande dödsbodelägare, efterlevande make som inte är delägare eller
annan delägare som kan ta hand om boet saknas är socialtjänsten enligt 18 kap 2 §
ÄB ansvarig för boets provisoriska förvaltning till dess dödsbodelägare spårats och
underrättats.
Om det saknas tillgångar i boet och Allmänna arvsfonden är dödsbodelägare har
socialtjänsten ansvaret att med fullmakt från dem förvalta och avveckla dödsboet.
Begravning
När en person avlider är det den avlidnes anhöriga som ska ombesörja att en
begravning arrangeras.
Om den avlidne saknar anhöriga som ordnar med begravningen har socialtjänsten
inom ramen för den provisoriska dödsboförvaltningen enligt 18 kap 2 § ÄB
skyldighet att ordna att en begravning kommer till stånd.
Socialtjänstens uppgift är att beställa begravningen hos en begravningsbyrå. För
kostnaderna har socialtjänsten rätt till ersättning ur dödsboet.
Om begravning av någon orsak inte anordnas av dödsboet eller av socialtjänsten i
samband med dödsboförvaltning enligt 18 kap 2 § ÄB ska begravningen enligt 5 kap
2 § BegrL ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om
den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige, av den kommun där dödsfallet
inträffade.
4
7
Ekonomiskt bistånd till begravningskostnad
Begravningskostnader ska i första hand täckas av tillgångarna i dödsboet.
I föräldrars eller makars/registrerade partners försörjningsskyldighet ligger dock även
ett ansvar att efter förmåga stå för kostnaderna för ett minderårigt barns eller makes/
registrerad partners begravning.
Samboende omfattas dock inte av denna skyldighet.
Om dödsboets tillgångar inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaden kan,
efter ansökan av dödsboet, ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL beviljas till skälig
kostnad.
När det gäller rätten till ekonomiskt bistånd går begravningskostnaderna före alla
andra kostnader som kan belasta dödsboet. Ekonomiskt bistånd till begravningskostnad ska återkrävas enligt 9 kap SoL om det senare visar sig att det finns tillgångar
i dödsboet.
Bistånd till begravning ges upp till ett halvt basbelopp minus dödsboets tillgångar.
Internationella dödsbon
Om det i Sverige finns egendom efter någon som vid sin död inte hade sin hemvist
här ska anmälan ske till socialnämnden. Om det behövs ska socialnämnden ta hand
om egendomen. Det åligger vidare socialnämnden att besluta vad som ska ske med
denna.
Detta regleras av en särskild lag (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo.
I Katrineholms kommun utförs socialnämndens uppgifter angående internationella
dödsbon av socialförvaltningen som har delegerat beslutanderätten till förvaltningens
jurist.
Formella krav på handläggningen
Eftersom dödsbohandläggningen innehåller olika slag av arbetsuppgifter och beslut
som styrs av olika författningar skiljer sig handläggningsreglerna för de olika
åtgärderna.
Dödsboanmälan och dödsboförvaltning
Handläggning av en dödsboanmälan enligt 20 kap 8 a § ÄB ska betraktas som
ärendehandläggning och beslutfattande och utgör myndighetsutövning.
Även själva dödsboförvaltningen enligt 18 kap 2 § ÄB ska betraktas som
ärendehandläggning och beslutsfattande.
Det senare av följande skäl.
5
8
När en anmälan om dödsboförvaltning kommer in till socialtjänsten kan det inte med
säkerhet fastställas vilka åtgärder eller beslut som kommer att fattas i samband med
förvaltningen.
Först efter utredning av boet kan handläggaren avgöra om exempelvis förutsättningarna för dödsboanmälan är uppfyllda.
Dödsboförvaltningen och handläggningen av en dödsboanmälan kan i dessa fall
betraktas som en enda process, ett ärende, som kan mynna ut i olika typer av beslut.
Enligt ärvdabalkens ovan nämnda bestämmelser är det ”socialnämnden” som åläggs
en rad åtgärder.
Handläggning av dödsboanmälan och dödsboförvaltning utgör därmed socialtjänst,
varför bl.a. socialtjänstlagens handläggningsregler blir tillämpliga. Eftersom
socialtjänstlagen hänvisar till flera bestämmelser i förvaltningslagen ska även vissa
regler i denna lag tillämpas.
Följande uppräkning utgör de viktigaste bestämmelserna för handläggning vid
dödsboförvaltning och/eller dödsboanmälan.
4 - 10 §§ FL om bl.a. myndigheternas serviceskyldighet, effektivitet i handläggning
samt den enskildes rätt till tolk och ombud i vissa fall.
13 § FL om remiss,
14 § FL första stycket om parts rätt att meddela sig muntligen,
16 § FL och 17 FL §§ om parts rätt att få del av uppgifter,
20 § FL om motivering av beslut,
21 § FL om underrättelse av beslut,
26 § FL om rättelse av skrivfel,
11 kap 1 § SoL om inledande av utredning,
11 kap 5 och 6 §§ SoL om dokumentation,
11 kap 9 § SoL om företräde inför nämnden (tjänsteman)
12 kap 1 och 2 §§ SoL om gallring och bevarande.
Handläggningen kan resultera i följande typer av beslut:
1. Beslut att göra dödsboanmälan
2. Beslut att inte göra dödsboanmälan
3. Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till dödsbodelägare.
4. Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till Allmänna arvsfonden.
5. Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till god man för bortovarande
6. Beslut att föranstalta om bouppteckning enl. 20 kap 2 § 2 st ÄB
7. Beslut att förvalta och avveckla dödsboet
Dessa beslut kan enligt 6 kap 33 § kommunallagen delegeras till tjänsteman, dock
inte till uppdragstagare.
Besluten ska enligt 6 kap 35 § kommunallagen anmälas till nämnden.
Normalt sker detta genom att besluten listförs och anmäls med en viss periodicitet till
nämnden.
6
9
Besluten kan överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap kommunallagen.
Dokumentation
Dokumentationen av utredning och beslut görs i Treserva.
Personakt läggs upp på den avlidnes personnummer och utredningstypen dödsbo.
I akten förvaras bl.a. journalanteckningar, beslut, kopia på dödsboanmälan, ekonomisk redovisning, fullmakter, kopia på fakturor på begravningskostnader, kvitton på
omhändertagna/ utlämnade kontanter, värdesaker m.m.
Förvaring av akten ska ske i låst plåtskåp/ kassaskåp.
Gallring sker enligt gällande regler.
Sekretess
Kommunens uppgifter avseende dödsboanmälan och dödsboförvaltning är som redan
angetts att betrakta som socialtjänst, varför 26 kap 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) ska tillämpas.
Detta innebär att sekretess är huvudregel för alla uppgifter.
Utlämnande av uppgifter kan i princip endast ske med stöd av lag, vid samtycke eller
om det inte finns risk för att den enskilde eller honom någon närstående lider men.
Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader
För handläggning av ärenden om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader gäller
samma regler som för alla andra biståndsärenden.
Det rör sig om ärendehandläggning och myndighetsutövning i förvaltningslagens
mening.
Socialtjänstlagen (SoL), offentlighet och sekretesslagen (OSL)och förvaltningslagen
(FL) regler blir då tillämpliga fullt ut och beslutet kan överklagas genom
förvaltningsbesvär.
Dokumentationen av utredning och beslut samt utbetalning av ekonomiskt bistånd till
begravningskostnader görs i Treserva, utredningstyp begravning/ekonomiskt bistånd.
Personakten läggs upp på den avlidnes personnummer och familjetypen dödsbo, se
ovan ”Dokumentation”.
Undantag:
Om det är ett minderårigt barn som avlidit läggs akten upp på föräldrarna och om den
avlidne var gift eller registrerad partner läggs akten upp på den efterlevande.
7
10
Ärendeansvar
Mellan kommuner
Vistelsebegreppet, var den avlidne bor, är avgörande för vilken kommun som har
ansvar för dödsboanmälan, dödsboförvaltning och eventuellt ekonomiskt bistånd till
begravningskostnaden.
När det gäller boendeform och hur boendet är arrangerat är detta av underordnad
betydelse.
Det kan exempelvis röra sig om första- eller andrahands-kontrakt, inneboenderum
eller inneboende hos släktingar.
Om vistelsekommun och folkbokföringskommun inte överensstämmer är det alltså
vistelsekommunen, där den avlidne var bosatt, som har ansvaret.
Om en kommun har fattat beslut om någon form av placering eller boende i annan
kommun gäller olika regler beroende på insatsens art.
När det gäller permanent boende i olika former där den boende blir folkbokförd,
exempelvis på ett LSS- eller äldreboende, övergår ansvaret för handläggningen av
övriga insatser, som exempelvis dödsboanmälan, till den nya boendekommunen.
När det gäller placeringar på HVB-institution eller i familjehem, exempelvis vid
missbrukarvård, behåller dock placeringskommunen hela ansvaret för den som
placerats.
Om en person avlider under en resa eller en tillfällig vistelse utanför hemkommunen
är det hemkommunen som ska göra dödsboanmälan och inte den kommun där dödsfallet inträffade.
Om begravning inte anordnas av dödsboet eller av socialtjänstens i samband med
dödsboförvaltning enligt 18 kap 2 § ÄB ska begravningen enligt 5 kap 2 § BegrL
ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om den avlidne
inte har varit folkbokförd i Sverige, av den kommun där dödsfallet inträffade.
Hemlösa
Om en hemlös person avlider ska eventuell dödsboanmälan, dödsboförvaltning och
eventuellt ekonomiskt bistånd till begravningskostnad handläggas av den kommun
där den avlidne var folkbokförd.
8
11
DÖDSBOANMÄLAN OCH DÖDSBOFÖRVALTNING
Schematisk översikt
Ärenden aktualiseras vanligtvis vid socialtjänsten genom anmälan från anhörig, eller
annan närstående person, sjukhus, sjukhem, hyresvärd eller polisen.
Initialt utreds omständigheterna i ärendet, dvs. om det finns dödsbodelägare och om
det finns tillgångar i boet, vilket förenklat resulterar i nedanstående handläggningsalternativ.
Att tillgångar finns innebär i detta sammanhang att det finns tillgångar i boet som
klart överstiger begravningskostnaderna eller att det finns fast egendom eller tomträtt.
Av schemat framgår även vilka beslut (se sidan 6) som kan bli aktuella.
Tillgångar finns
Tillgångar saknas
(Bouppteckning måste göras)
(Dödsboanmälan kan göras
Dödsbodeläga 1. Förvaltning och avveckling
lämnas till dödsbodelägarna.
re finns
5. Förvaltning och avveckling
lämnas till dödsbodelägarna.
(Beslut: 2 och 3)
2. Anmälan av dödsfallet hos
Dödsbodelägare saknas
(Allmänna arvsfonden (AA) Kammarkollegiet
blir dödsbodelägare)
Förvaltning och avveckling
överlämnas till god man för AA.
(Beslut: 1 och 3)
6. Anmälan av dödsfallet hos
Kammarkollegiet för att få
fullmakt från AA
Förvaltning och avveckling
(Beslut: 4)
Ingen dödsbodelägare har 3. Anmälan om god man för
påträffats men kan finnas bortovarande hos
Överförmyndarnämnden.
God man ansöker om
boutredningsman som tar över
förvaltning och avveckling.
(Beslut: 1och 7)
7. Anmälan om god man för
bortovarande hos
Överförmyndarnämnden för att få fullmakt från
god man.
Förvaltning och avveckling
Dödsbodelägare
agerar inte
(Beslut: 5)
4. Föranstalta om bouppteckning
Förvaltning och avveckling
lämnas till dödsbodelägarna.
(Beslut: 1 och 7)
8 Förvaltning och avveckling
lämnas till dödsbodelägarna,
alternativt om särskilda skäl
förvaltning och avveckling med
fullmakt från dödsbodelägarna
(Beslut: 3 och 6)
(Beslut: 1 och 7)
9
12
Dödsboanmälan
När en person har avlidit ska dödsbodelägarna lämna in en bouppteckning till
Skatteverket.
Avsikten är att klarlägga vilken egendom och vilka skulder den avlidne hade.
Bouppteckningen ska ge delägare och borgenärer insyn i den avlidnes rättsställning
och ligga till grund för efterföljande bodelning eller arvskifte.
När den dödes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter
med anledning av dödsfallet och det inte finns fast egendom eller tomträtt i boet kan
istället en dödsboanmälan göras hos Skatteverket.
Dödsboanmälan görs enligt 20 kap 8 a § ÄB av socialnämnden i den avlidnes
vistelse-kommun till Skatteverket.
I Katrineholms kommun är det socialförvaltningen som har detta ansvar.
Utredning inleds
En utredning om dödsboanmälan kan starta på olika sätt.
Det normala är att en delägare anmäler till socialtjänsten att det kan finnas förutsättningar för en dödsboanmälan.
Socialtjänsten är då skyldig att göra en utredning enligt nedan.
Det förekommer även att socialtjänsten under en provisorisk förvaltning av ett dödsbo
enligt 18 kap 2 § ÄB finner att förutsättningarna för dödsboanmälan är uppfyllda.
Socialtjänsten är då oförhindrad att göra en sådan anmälan på eget initiativ.
Förutsättningar
Dödsboanmälan får göras om den dödes tillgångar inte räcker till annat än
begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet.
Att förutsättningar för anmälan föreligger ska kunna konstateras utan någon mera
ingående undersökning.
Vid tveksamhet om förutsättningar för dödsboanmälan föreligger bör dödsboanmälan
inte ske utan de anhöriga uppmanas att göra en bouppteckning.
Det är inte meningen att dödsboanmälan ska ske när värderingsfrågorna är
komplicerade eller om det behövs mera omfattande efterforskningar beträffande den
dödes tillgångar.
Exempelvis bör dödsboanmälan användas med försiktighet när efterlevande makes
tillgångar och ekonomiska förhållanden nämnvärt skiljer sig från den avlidnes.
Om det finns äktenskapsförord eller testamente är detta också en anledning till
vaksamhet. Det kan även bli aktuellt att göra en dödsboanmälan när ett barn har
avlidit. En bedömning får göras i varje enskilt fall.
10
13
Boutredning
När ett ärende aktualiseras ska uppgifter om den avlidne inhämtas.
Uppgifter ska även inhämtas om vem som gör anmälan/ansökan och vilka som är
dödsbodelägare.
Om den avlidne var lagfaren ägare av fast egendom eller tomträtt kan dödsboanmälan
inte ske och ärendet hänvisas till bouppteckning.
Detta gäller även om den avlidne endast ägde en andel av fastigheten eller tomträtten.
Om det inte finns fast egendom eller tomträtt genomförs en boutredning.
Uppgifter inhämtas då om den avlidnes tillgångar på dödsdagen och om eventuella
framtida inkomster, exempelvis skatteåterbäring.
Handläggaren ska skaffa sig egen kännedom om boets omfattning.
Om förutsättningar för dödsboanmälan bedöms kunna föreligga är huvudregeln därför
att tillsammans med anhörig göra ett hembesök i den avlidnes bostad och besiktiga
egendomen samt ta del av handlingar som rör förhållandena i boet.
Vid hembesöket ska primärt boets värde uppskattas genom en värdering av bohaget.
Normalt lösöre värderas för sig.
Lösöre av ekonomiskt värde utöver det vanligen förekommande i ett ordinärt hem
värderas och antecknas separat såsom smycken, antikviteter, konst och äkta mattor.
Ett summariskt protokoll över inventarierna ska upprättas och undertecknas av
samtliga närvarande.
Uppgifter ska även inhämtas om huruvida det finns efterlämnade handlingar såsom
exempelvis lönebesked, pension, semesterersättning, banktillgodohavande,
livförsäkring, testamente, äktenskapsförord, deklarationer, skuldebrev, försäkringar,
andel i oskiftat bo eller handelsbolag och kontroll ska ske av dessa handlingar.
Tillgångarnas värde
Det är det sammanlagda värdet av tillgångarna som gäller.
Avdrag för skulder får inte göras.
Värdering ska göras enligt samma principer som vid bouppteckning, d.v.s.
tillgångarna ska värderas enligt Skatteverkets regler om bouppteckning.
Exempelvis tas bankmedel upp till nominella belopp medan lösöre tas upp till ett
försiktigt försäljningsvärde.
11
14
Försäkringar med förmånstagar-förordnanden räknas inte in i tillgångarna.
Försäkringar utan förmånstagarförordnanden ska dock tas upp som tillgång.
När det gäller tillgångar som är pantsatta eller föremål för retentionsrätt måste den
skuld för vilket föremålet svarar beaktas.
Retentionsrätt kan betecknas som en rätt för en person som haft hand om annans
egendom att som säkerhet och påtryckning för en obetald fordran vägra att lämna
tillbaka egendomen innan han fått ersättning för sina kostnader. Denne har således
inte rätt att sälja föremålet för att täcka skulden, vilket är fallet vid panträtt.
Om den avlidne var gift ska hänsyn tas till den avlidnes andel i den andre makens
giftorättsgods sedan efterlevande makens skulder m.m. dragits av.
Huvudprincipen för egendomens fördelning mellan makar vid dödsfall är likadelning.
Den efterlevande maken kan dock enligt 12 kap 2 § ÄktB begära att få behålla sitt
giftorättsgods.
Då ska den avlidnes andel i den efterlevande makens egendom inte beaktas.
Efterlevande make kan begära jämkning oavsett om han eller hon har mest eller minst
giftorättsgods.
Möjligheten att begära jämkning är till för att undvika situationer där efterlevande
make genom likadelning av giftorättsgodset är tvungen att avstå egendom till den
avlidne makens egna barn eller testamentstagare.
Var den avlidne sambo kan bodelningsreglerna i sambolagen bli tillämpliga.
Det krävs att den efterlevande sambon begär att bodelning ska äga rum.
Om samborna tidigare avtalat att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte
ska ingå i bodelningen så gäller dock detta.
Om den avlidne är utländsk medborgare och gift enligt en främmande stats
lagstiftning beror det på innehållet i dennas stats äktenskapslagstiftning om
efterlevande makes egendom påverkar förutsättningarna för dödsboanmälan eller ej.
Att förutsättningar för en dödsboanmälan föreligger ska kunna konstateras utan större
utredning och om tveksamhet råder eller utredningen blir komplicerad bör ärendet
hänvisas till bouppteckning.
Kostnader/skulder som får beaktas vid dödsboanmälan
Efter undersökning och värdering av tillgångarna jämförs tillgångarnas sammanlagda
värde med kostnaderna för begravning och andra utgifter med anledning av
dödsfallet.
12
15
Följande kostnader och utgifter får beaktas vid beräkningen:
• Begravningskostnader, dvs. räkning från begravningsbyrån
• Gravsten och eventuell inskription.
• Dödsannons
• Kostnader för att omhänderta och avveckla den avlidnes bo. Detta rör kostnader
för utrymning och för hyra under kortare uppsägningstid.
• Förtäring vid begravning
• Sorgkläder åt den som var beroende av den avlidnes försörjning.
• Beräknad, dvs. fiktiv, bouppteckningskostnad motsvarande skäligt arvode för
bouppteckningsförrättare och värderingsmän.
Exempel på kostnader som inte ska beaktas:
• Skulder i form av räkningar för el, telefon, hemförsäkring och TV m.m.
• Kostnader för framtida vård av grav
• Oskäliga utgifter för begravning, förtäring, avveckling m.m.
Om den dödes tillgångar inte överstiger summan av begravningskostnaderna, andra
utgifter med anledning av dödsfallet och den fiktiva bouppteckningskostnaden
föreligger förutsättningar för dödsboanmälan.
Även om det föreligger förutsättningar för att göra en dödsboanmälan kan det, på
grund av att beräkningen bland annat inkluderar en fiktiv bouppteckningskostnad
återstå tillgångar i boet när begravningskostnader, avvecklingskostnader och
socialtjänstens ersättning ur dödsboet för förvaltningskostnader är betalda.
Återstående tillgångar ska då proportionerligt fördelas mellan skulder som har lika
värde, sk. ackordsfördelning eller fördelas enligt förmånsrättslagen.
Att förutsättningar för dödsboanmälan föreligger medför alltså inte alltid att det finns
förutsättningar för att bevilja ekonomiskt bistånd till begravningskostnaden.
Beslut
Ett ärende om dödsboanmälan kan resultera i två former av beslut.
Att dödsboanmälan ska ske eller att dödsboanmälan inte ska ske.
Innehållet i dödsboanmälan
Dödsboanmälan ska vara skriftlig och innehålla:
Identifieringsuppgifter såsom den dödes fullständiga namn, personnummer, hemvist,
bostadsadress och dödsdag.
Dödsbodelägares namn och bostadsadresser. Intygande att den dödes tillgångar inte
räcker till annat än begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av
dödsfallet.
Skatteverkets särskilda blankett används för ändamålet.
13
16
Dödsbodelägares namn och bostadsadresser ska anges i den mån uppgifter om dessa
kan inhämtas utan att det tar för lång tid.
Normalt kan uppgifterna hämtas från anhöriga eller från folkbokföringen.
Ibland är uppgifterna svårare att få fram.
Då är det tillräckligt att i anmälan ta in de uppgifter som är kända.
Om handläggaren misstänker att delägarförteckningen inte är fullständig, ska det
göras en anmärkning om det.
Dödsbodelägare är den som på grund av lag eller testamente har rätt till andel i boet.
Det kan vara efterlevande make eller registrerad partner, sambo om bodelning ska
ske, arvingar, universella testamentstagare och Allmänna arvsfonden samt arvingar
efter tidigare avliden make.
Dödsfallsintyg och släktutredning från Skatteverket ska alltid rekvireras.
Dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet.
Den ska förvaras hos Skatteverket.
Skatteverket ska granska anmälan i formellt avseende men kontrollerar inte om
socialtjänsten har gjort en riktigt bedömning.
Skatteverket kan inte förelägga socialtjänsten att komplettera eller rätta en
dödsboanmälan än i detta formella hänseende.
Även om det föreligger förutsättningar för att göra en dödsboanmälan ska
bouppteckning ändå förrättas om en dödsbodelägare eller annan vars rätt kan bero
därav begär det, och denne ställer säkerhet för bouppteckningskostnaden.
I de fall en dödsboanmälan redan har gjorts, är detta inget hinder för att ändå göra en
bouppteckning.
Likaså ska bouppteckning förrättas om det, efter att en dödsboanmälan är gjord,
framkommer en ny tillgång och det därför inte längre föreligger förutsättning för
dödsboanmälan.
Om det är socialtjänsten som får kännedom om den nya tillgången bör socialtjänsten
meddela både dödsboet och Skatteverket detta.
14
17
Dödsboförvaltning
När någon har avlidit ska enligt 18 kap 1§ ÄB dödsbodelägarna gemensamt förvalta
den dödes egendom under boets utredning och därefter se till att bouppteckning
förrättas.
Det kan dock uppstå hinder som gör att alla delägare inte kan ta sitt ansvar.
I ett inledande skede ska därför den delägare som bott tillsammans med den avlidne
såsom make eller sambo, efterlevande make som inte är delägare eller någon annan
delägare som är i stånd till detta, omedelbart ta hand om den dödes egendom och
vårda och ansvara för denna.
Denna förvaltning är endast provisorisk till dess egendomen tagits om hand av
samtliga dödsbodelägare.
Om den inledande provisoriska förvaltningen inte kommer igång ska hyresvärd,
granne eller annan som brukat hjälpa den döde ta hand om egendomen och antingen
tillkalla dödsbodelägare eller anmäla dödsfallet till socialtjänsten.
Anmälan ska göras till socialtjänsten i den kommun där den avlidne vistades.
Socialtjänsten har då enligt 18 kap 2 § 2 st ÄB ansvar för att göra de inledande
åtgärder som annars är en plikt för dödsbodelägare och efterlevande make som inte är
delägare enligt 18 kap 2 § 1 st ÄB.
Provisorisk förvaltning
Utredning
Utgångspunkten är att socialtjänstens förvaltning av dödsboet ska vara så kortvarig
som möjligt.
Efterforskning av dödsbodelägare ska påbörjas snarast och förvaltningen överlämnas
så snart någon delägare, eller efterlevande make som inte är delägare, som kan ta
hand om den dödes egendom anträffas.
Om det behövs åligger det socialtjänsten att underrätta andra dödsbodelägare.
Tidsåtgången ska dokumenteras.
Handläggaren ska alltså eftersträva att boet snarast kommer under delägarnas
förvaltning.
Därför bör handläggaren först leta rätt delägarnas namn och adresser och genast
ombesörja att de underrättas om dödsfallet.
Handläggaren bör som huvudregel inte lämna ett dödsbud till anhörig per telefon utan
i stället uppdra till polis, präst eller sjukvårdspersonal att lämna budet personligen, för
att kunna ta hand om den reaktion ett dödsbud kan medföra.
15
18
Den som lämnat dödsbudet kan därefter hänvisa den anhörige att ta kontakt med
handläggaren.
Vid efterforskningen av delägare ska dödsfallsintyg och släktutredning från
Skatteverket alltid rekvireras.
Saknas uppgifter om dödsbodelägare ska efterforskning ske hos folkbokföringen vid
Skatteverket, landsarkiv/stadsarkiv, ambassader, konsulat eller genom förfrågan hos
andra närstående till den avlidne.
Socialtjänstens vård är endast provisorisk till dess att den egentliga boutredningen tar
vid.
Socialtjänstens förvaltning och vård ska därför endast vara av konserverande art.
Egendomen får därför inte avyttras eller förändras på annat sätt än vad som är
nödvändigt för värdets bevarande.
Socialtjänsten ska bevaka både delägarnas och borgenärernas intressen samt framtida
verkställighet av testamente.
Om inte delägare påträffas omedelbart bör ett hembesök göras i den avlidnes bostad.
Vid hembesöket ska två tjänstemän närvara.
Samtliga utrymmen i bostaden ska grundligt gås igenom.
Särskilt efterforskas testamente, försäkringsbrev, gravbrev, värdepapper, kontanta
medel, bankböcker och övrigt som kan ha betydelse för fortsatt handläggning.
Via bank kan upplysning sökas om bankfack eventuellt finns.
Över inventeringen upprättas ett protokoll som tar upp vad som finns i boet, vad som
medtagits från boet och vilka som deltagit vid hembesöket.
I de fall det klart framgår att det kan bli aktuellt med en dödsboanmälan görs även en
värdering av lösöret som antecknas i protokollet.
Ordna med begravning
Om den avlidne saknar anhöriga som ordnar med begravningen har socialtjänsten
inom ramen för förvaltarrollen skyldighet att ordna att en begravning kommer till
stånd.
Socialtjänstens uppgift är att beställa begravningen hos en begravningsbyrå. Se nedan
under avsnittet om begravning.
16
19
Bouppteckning och dödsboanmälan
Om det finns tillgångar i boet och den provisoriska förvaltningen inte avslutas inom 3
månader från dödsfallet blir socialtjänsten enligt 20 kap 2 § andra stycket ÄB, skyldig
att föranstalta om bouppteckning.
Denna skyldighet fullgörs genom att socialtjänsten bestämmer tid och ort för bouppteckning och utser minst två förrättningsmän som sköter förrättningen.
Kostnader för detta debiteras dödsboet.
Om dödsbodelägarna ej kommer överens, eller av annan anledning inte vill förvalta
dödsboet ska handläggaren uppmana någon delägare att begära boutredningsman hos
tingsrätten, vilken övertar förvaltning och avveckling och gör bouppteckning.
Ansökan om boutredningsman är förenad med en ansökningsavgift och boutredningsmannens ersättning tas ur dödsboet.
Om förutsättningar finns för dödsboanmälan är socialtjänsten oförhindrad att göra en
sådan enligt 20 kap 8 a § ÄB på eget initiativ. Denna bör göras inom två månader
efter dödsfallet.
Ekonomisk hantering
Omhändertagen kvarlåtenskap ska förvaras i förvaltningens kassaskåp.
All förvarad egendom skall finnas förtecknad och hållas aktuell.
Kontanta medel ska alltid sättas in på konto.
Omhändertagna utbetalningskort ska lösas in och dessa pengar ska också sättas in på
kontot.
Socialtjänstförvaltningen ska ha ett särskilt postgirokonto för privata medel, vilket
ska vara skiljt från kommunen medel.
Kontot kan vara detsamma som för egnamedelsförvaltningen.
Kontot är inte räntebärande och om det rör sig om större summor kan pengarna i
stället sättas in på den avlidnes befintliga bankkonto.
Om sådant konto saknas kan ett nytt öppnas i dödsboets namn.
Alla transaktioner i ärendet ska passera plus/bankgirokontot, alternativt den avlidnes
bankkonto, där de omfördelas.
Alla transaktioner ska bokföras.
Av bokföringen ska framgå uppgifter om datum, åtgärd, insättningar, uttag samt
saldo.
17
20
Väntade inkomster ska antecknas och bevakas och sätts sedan in på kontot.
När förvaltningen av dödsboet överlämnas till dödsbodelägare, god man eller boutredningsman ska en fullständig redovisning lämnas om vilka ekonomiska transaktioner socialtjänsten har gjort för dödsboets räkning inom ramen för den provisoriska förvaltningen.
Socialtjänsten har rätt att ta ut ersättning ur dödsboet för sina förvaltningskostnader.
Tidsåtgången ska dokumenteras.
Det är den faktiska tidsåtgången som ska debiteras så vid ett hembesök där två
tjänstemän medverkar ska alltså dubbel tid tas ut.
Dokumentationen av tidsåtgången utgör debiteringsunderlag.
En faktura utställd på dödsboet för socialtjänstens kostnader enligt debiteringsunderlaget ska alltid upprättas.
Timtaxa
Enligt 18 kap 2 § ÄB och 5 kap 2§ begravningslagen har socialnämnden rätt att ta ut
ersättning av boet för sina kostnader för dödsboförvaltning och åtgärder enligt
begravningslagen.
En kommun får enligt 8 kap 3c § KL inte ta ut högre avgift än vad som svarar mot
kostnaden för de tjänster som kommunen tillhandahåller.
Ersättningen skall därför motsvara kommunens självkostnad.
Den provisoriska förvaltningens avslutning
Dödsbodelägare anträffas - Överlämnande till dödsbodelägare
Om handläggaren vid den provisoriska förvaltningen får tag på någon delägare eller
efterlevande make som kan fullgöra de uppgifter som följer av 18 kap 2 § 1 st eller
när dödsbodelägare har underrättats ska boet omedelbart överlämnas till delägaren.
Dödsbodelägaren har sedan att på vanligt sätt att förvalta boet och se till att
bouppteckning och avveckling sker.
Om boet saknar tillgångar och det finns förutsättningar för dödsboanmälan så ska
socialtjänsten slutföra boutredningen och göra en dödsboanmälan.
De anhöriga tar över förvaltningen och avvecklar boet.
18
21
Dödsbodelägare saknas - Anmälan om god man för Allmänna
Arvsfonden
Saknas arvingar ärver Allmänna arvsfonden och blir enda dödsbodelägare.
Detta innebär att om socialtjänsten inte finner några dödsbodelägare skall anmälan
omgående göras till Kammarkollegiet, som utser en god man att företräda Allmänna
arvsfonden.
Enligt 17 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska den som ha boet i sin vård
göra anmälan.
När socialtjänsten utövar dödsboförvaltning är det således socialtjänsten som ska göra
en anmälan.
Kammarkollegiet ska förordna en god man att företräda fonden vid boutredningen.
Företrädaren för fonden kan då omedelbart ta över vården och förvaltningen av boet.
Det finns mot denna bakgrund anledning att så fort det står klart att det saknas
arvingar göra anmälan.
Socialtjänstens kostnader debiteras dödsboet. Om boet saknar tillgångar och det finns
förutsättningar för dödsboanmälan så ska socialtjänsten begära fullmakt från
Allmänna Arvsfonden och med stöd av denna slutföra boutredningen och avveckla
boet.
Ingen dödsbodelägare anträffas, men kan finnas - Anmälan om god man
Enligt 18 kap 2 § ÄB ska den som har tagit hand om egendomen, i detta fall
socialtjänsten, göra anmälan hos överförmyndaren enligt 11 kap föräldrabalken (FB)
om det behövs god man för någon delägare.
Enligt 11 kap 3 § FB ska överförmyndaren förordna god man bland annat om det
krävs att en bortovarande dödsbodelägares rätt bevakas eller en bortovarandes
egendom förvaltas.
Om det finns tillgångar i boet ansöker gode mannen om boutredningsman som tar
över förvaltning och avveckling samt gör bouppteckning.
Om boet saknar tillgångar och det finns förutsättningar för dödsboanmälan så ska
socialtjänsten med fullmakt från gode mannen slutföra boutredningen, avveckla boet
och göra en dödsboanmälan.
Dödsbodelägare agerar inte
Det inträffar ibland att dödsbodelägare anträffas, men att dessa helt saknar intresse i
dödsboet eller saknar möjlighet att agera på grund av hög ålder, sjukdom eller annat
hinder.
19
22
Dödsbodelägare ska i dessa lägen alltid motiveras att ta sitt ansvar för förvaltning och
avveckling av boet.
Om det finns tillgångar i boet ska socialtjänsten uppmana delägarna att begära boutredningsman hos tingsrätten. Det räcker med en delägares begäran.
Boutredningsmannen övertar förvaltning och avveckling och gör bouppteckning.
Om en sådan begäran om boutredningsman görs ska socialtjänsten fatta beslut om att
överlämna förvaltning och avveckling till dödsbodelägarna.
Om en sådan begäran däremot inte görs ankommer det på socialtjänsten att föranstalta om bouppteckning.
Detta gäller dock inte om annan än socialtjänsten har tagit hand om boet.
Även när det saknas tillgångar och dödsbodelägarna inte agerar är socialtjänsten skyldig att provisoriskt förvalta dödsboet.
Dödsbodelägare ska även i dessa lägen alltid motiveras och vägledas att agera.
Om dödsbodelägarna ändå inte övertar förvaltning och avveckling av boet ska handläggaren som en sista utväg begära fullmakt från samtliga dödsbodelägare och med
stöd av denna fullmakt avveckla boet.
Ibland får inte handläggaren in fullmakten trots att dödsbodelägarna klart uppgett att
de ej befattar sig med boet.
Om boet helt saknar tillgångar och dödsbodelägarna klart uttryckt att de saknar
intresse av boet och att de önskar att socialtjänsten avvecklar boet ska detta
dokumenteras i akten.
Socialtjänsten kan då förvalta och avveckla boet med stöd av delegationen från
nämnden samt med stöd av journalanteckningen.
Om boet har mindre tillgångar på exempelvis en bank så kan socialtjänsten få
problem med att få ut dessa medel om den inte har fullmakt.
Därför ska handläggaren alltid eftersträva att få in fullmakt i dessa fall.
Om det saknas en tydlig viljeyttring från dödsbodelägarna att de saknar intresse i boet
saknar socialtjänsten möjlighet att agera.
Detta ska noga dokumenteras.
Ärendet får då avslutas genom beslut att förvaltning och avveckling överlämnas till
dödsbodelägarna.
20
23
Socialtjänsten förvaltar och avvecklar
Om boets lösöre överstiger avvecklingskostnaderna försäljs boet.
Nettoöverskottet återredovisas till socialtjänsten och används för att så långt som
möjligt täcka kostnaderna för begravningen och förvaltningskostnaderna.
Om lösöret och övriga tillgångar i boet understiger avvecklingskostnaderna, dvs.
städning, bortforsling etc., överlämnas hyresrätten i befintligt skick till hyresvärden.
Enligt 12 kap 5 § jordabalken får dödsbo säga upp bostadshyresavtal inom en månad
från dödsfallet.
Hyresavtalet upphör då att gälla vid det påföljande månadsskiftet.
Därtill sker uppsägning av telefon, TV, el, tidning och andra abonnemang.
Adressändring görs hos Skatteverket och om nödvändigt sker eftersändning av post
till förvaltningen.
I förekommande fall ska deklaration upprättas och sändas in till Skatteverket.
Beslut
Ett ärende om dödsboförvaltning kan således resultera i flera former av beslut såsom
att överlämna förvaltning och avveckling till anhöriga, Allmänna arvsfonden, god
man utsedd av överförmyndarnämnden eller att avveckla dödsboet.
Angående närmare handläggningsregler och beslut i dessa fall hänvisas till ovan om ”
Formella krav på handläggningen”.
BEGRAVNING
Allmänt om begravning
Begravningslagen gäller för alla invånare i Sverige, oavsett medlemskap i trossamfund och ska inom en månad efter dödsfallet.
Huvudmannen, som vanligen är Svenska kyrkans församlingar, är enligt 9 kap. 6 §
begravningslagen skyldig att tillhandahålla gravplats på allmän begravningsplats för
alla som är folkbokförda inom församlingen.
I Katrineholms kommun är det Kyrkogårdsförvaltningen, som är ansvarig för
begravningsverksamheten för alla som är folkbokförda inom kommunen.
Särskilda gravplatser ska kunna erbjudas dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Huvudmannen ska också anvisa och bekosta lokal för begravningsceremoni
utan kristna eller andra religiösa symboler.
21
24
Begravningsavgift
Begravningsverksamheten finansieras med en begravningsavgift som tas ut genom
Skatteverkets försorg.
Begravningsavgiften ska täcka kostnader för lokal för bisättning, dvs. förvaring av
kista hos kyrkogårdsförvaltningen, anvisad lokal utan religiösa symboler för
begravningsceremoni, kremering, gravöppning, gravplats för kista eller urna under 25
år, gravsättning, alternativt spridning eller nedgrävning av aska i minneslund, samt
transport av kista från bisättning/ begravningsceremoni.
Dödsboet står för övriga kostnader, t.ex. för kista, bärare, transporter till bisättning/
begravningsceremoni och gravsten.
Lokal och officiant
Kyrkogårdsförvaltningens kapell ställs avgiftsfritt till förfogande för begravningsceremonier och ceremonin kan ske såväl inom som utom Svenska kyrkans ordning.
Kapell upplåts för begravningsceremonier såväl med som utan kristna symboler.
För begravning enligt annan ordning än Svenska kyrkans anvisas något av
förvaltningens kapell med neutral inredning.
Anvisad lokal med organist ställs kostnadsfritt till förfogande.
Den som tillhör Svenska kyrkan och därmed betalar kyrkoavgift behöver inte betala
för begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning.
En begravning utom Svenska kyrkans ordning kan vara av borgerlig, dvs. ickereligiös eller av religiös karaktär.
Vid borgerlig begravning och vid begravning av annan religiös karaktär ombesörjer
och bekostar dödsboet officiant och svarar för eventuella övriga kostnader i samband
med ceremonin
Grav på annan ort
Den avlidne har rätt till gravplats på den ort där denne är folkbokförd.
Begravningslagen föreskriver också att gravsättning ska kunna ske på annan ort, t.ex.
i fädernebygden eller på annan plats, under förutsättning att huvudmannen där
medger det och att gravplats kan ställas till förfogande.
Huvudmannen på hemorten är då skyldig att svara för motsvarande kostnader även på
annan ort. Detta sker genom så kallad begravningsclearing, som är en betalning för
tjänster mellan två huvudmän.
22
25
Ordnandet med begravningen
Om den avlidne saknar anhöriga som ordnar med begravningen har socialtjänsten
skyldighet att ordna så att en begravning kommer till stånd.
Socialtjänstens uppgift är att bestämma om begravningen och beställa denna hos en
begravningsbyrå.
Vanligtvis sker detta inom ramen för dödsboförvaltningen.
För kostnaderna har socialtjänsten rätt till ersättning av dödsboet.
Det gäller såväl begravningskostnaden som ersättning för nedlagt arbete.
Om begravning inte anordnas av dödsboet eller av socialtjänstens i samband med
dödsboförvaltning enligt 18 kap 2 § ÄB, vilket endast inträffar i enstaka fall, ska
begravningen enligt 5 kap 2 § BegrL ordnas av den kommun där den avlidne senast
var folkbokförd eller, om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige, av den
kommun där dödsfallet inträffade.
För kostnaderna har socialtjänsten rätt till ersättning av dödsboet.
Det gäller såväl begravningskostnaden som ersättning för nedlagt arbete.
Enligt 5 kap 10 § BegrL ska stoftet efter den avlidne kremeras eller gravsättas snarast
möjligt och senast en månad efter dödsfallet.
Skatteverket får dock medge anstånd med kremeringen eller gravsättningen, om det
finns särskilda skäl för det. Om stoftet inte har kremerats eller gravsatts inom
föreskriven tid, ska Skatteverket undersöka anledningen till dröjsmålet och, om det
behövs, underrätta den kommun som anges i 5 kap 2 §.
Anvisningar för beställning av begravning
Beställningen till begravningsbyrån ska innefatta:
Begravningsceremoni knuten till den avlidnes trosuppfattning i något av
Kyrkogårdsförvaltningens kapell.
Gravsättning, alternativt spridning eller nedgrävning av aska i minneslund, i enlighet
med den avlidnes egna önskemål eller trosuppfattning.
Enligt 5 kap 1 § BegrL bör den som beställer begravningen om det är möjligt se till
den avlidnes egna önskemål om kremering och om gravsättning, varför
ansträngningar bör göras för att ta reda på detta.
I de fall den avlidnes sista vilja om jordbegravning eller kremation förblir okänd,
beställs för den som tillhör Svenska kyrkan kremering och spridning av askan i
minneslund.
Det samma gäller vid borgerlig begravning för avliden som lämnat svenska kyrkan.
23
26
För oidentifierad avliden beställs jordbegravning.
Kostnaderna för ovanstående arrangemang ingår i begravningsavgiften.
Om den avlidne inte varit medlem i svenska kyrkan tillkommer dock vanligtvis
kostnader för officiant vid begravningsceremonin vilket belastar dödsboet.
I övrigt beställs grundtjänster från begravningsbyrå och en dödsannons, 70 mm, med
syfte att informera och få tag i eventuella anhöriga innan begravningen, inom ramen
för de kostnader som kan beviljas enligt riktlinjerna för ekonomiskt bistånd.
Fakturan från begravningsbyrån betalas med dödsboets medel.
Socialtjänsten har alltid rätt att få fakturan från begravningsbyrån expedierad av den
bank där dödsboet har innestående medel.
Begravningskostnaden kan ej finansieras i form av ekonomiskt bistånd till dödsboet i
de fall begravningen ordnas av socialtjänsten inom ramen för dödsboförvaltning
enligt 18 kap 2 § ÄB eller enligt 5 kap 2 § BegrL och det inte finns något
biståndssökande dödsbo.
Begravningskostnaderna ska i dessa fall belasta nämndens verksamhetskonto för
skyldigheter enligt ärvdabalken och begravningslagen. Socialtjänsten har ingen
skyldighet att närvara vid begravningsceremonin.
EKONOMISKT BISTÅND TILL
BEGRAVNINGSKOSTNADER
Begravningskostnader ska i första hand täckas av tillgångarna i dödsboet.
I föräldrars och efterlevande makars/registrerade partners försörjningsskyldighet
ligger dock även ett ansvar att efter förmåga stå för kostnaderna för ett barns eller
makes/registrerad partners begravning.
Om dödsboets tillgångar eller om försörjningsskyldigas ekonomiska förmåga inte är
tillräckliga för att täcka begravningskostnaden kan dödsboet eller den försörjningsskyldige ansöka om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL till begravningskostnaden.
Ekonomiskt bistånd ska ej beviljas till begravningskostnaden när begravningen
ordnas av socialtjänsten inom ramen för dödsboförvaltning enligt 18 kap 2 § ÄB eller
enligt 5 kap 2 § BegrL och det inte finns något sökande dödsbo.
Att det föreligger förutsättningar för att göra en dödsboanmälan medför inte självklart
att det finns förutsättningar för att bevilja ekonomiskt bistånd till begravningskostnaden.
Rätten till bistånd ska alltid utredas i vanlig ordning innan utbetalning sker.
24
27
Begravningskostnaderna går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet,
exempelvis obetald hyra, hushållsel, telefon eller kostnader för utflyttning och
städning av bostaden.
Rätten till bistånd bedöms utifrån dödsboets ekonomiska situation och inte
dödsbodelägarnas, med undantag för dem som var försörjningsskyldiga för den
avlidne.
Socialtjänsten kan dock beakta om den avlidne exempelvis givit bort eller sålt
tillgångar till en dödsbodelägare förmånligt strax före dödsfallet.
Socialtjänsten ska även vara uppmärksam på hur tillgångarna i dödsboet är värderade.
Försäkringar som faller ut kan vara en tillgång i dödsboet.
Eftersom det ofta är osäkert om det finns försäkringar eller andra tillgångar, som kan
visa sig senare och som kan täcka begravningskostnaderna helt eller delvis, ska
begravningskostnaderna beviljas mot återkrav enligt 9 kap 2 § första stycket SoL och
en överenskommelse ska upprättas i samband med ansökan.
En ansökan om begravningskostnad för ett barn prövas mot föräldrarnas ekonomiska
situation utifrån gällande norm för försörjningsstöd.
Detsamma gäller för en ansökan rörande avliden make/make eller registrerad partner.
Beträffande skälig kostnad för begravning, ett halvt basbelopp enligt socialstyrelsens
riktlinjer och beträffande handläggning av återkrav enligt SoL.
Avliden som omfattas av lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA)
Personer som omfattas av LMA har ej rätt till ekonomiskt bistånd enligt SoL.
Begravningskostnader för asylsökande är Migrationsverkets ansvar. I de fall en
avliden utlännings ärende handläggs av socialtjänsten enligt 1 § punkt 3 LMA kan
särskilt bidrag enligt 18 § LMA beviljas för begravningskostnaden. Utbetalt bidrag
enligt LMA ska återsökas från staten.
25
28
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Vår handläggare
1 (2)
Datum
2015-04-13
Vår beteckning
Ert datum
Er beteckning
SOCN/2015:29
Bruno Maras
Controller
Yttrande över hemställan om ett godkännande av förslaget
till långsiktigt hållbar finansiering av gemensam nämnd
för samverkan kring socialtjänst och vård
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom förvaltningens yttrande samt att
vidaresända yttrandet till kommunstyrelsen.
Ärendebeskrivning
Nämnden för socialtjänst och vård hemställer hos landstingsstyrelsen och respektive
kommunstyrelse om ett godkännande av förslaget till långsiktigt hållbar finansiering
av det regionala stödet inom socialtjänst och vård.
På försommaren 2014 presenterade Regionförbundet Sömnland ett nytt reglemente för
den gemensamma nämnden med utökade ansvarsområden och ett nytt namn som följd.
Detta förslag har sedermera behandlats och godkänts av respektive
fullmäktigeförsamling. Det nya reglementet innebär ett ökat driftansvar och ett breddat
uppdrag med flera nya målgrupper. På grund av att statsbidragen minskat beslutade
Regionförbundet Sörmland (141204) att tillskjuta 2 miljoner kronor till gemensamma
nämnden för socialtjänst och vård under 2015 för det regionala stödet.
Regionförbundet Sörmland gav också nämnden i uppdrag att, under första halvåret
2015, uppta överläggningar med huvudmännen angående långsiktigt finansiering från
och med år 2016. För att säkerställa uppdraget med ett ökat driftansvar och ett breddat
uppdrag krävs ytterligare finansiering av landstinget från 4 kronor till 8 kronor per
invånare och av kommunerna från 6 till 12 kronor per invånare.
Av den anledningen hemställer nämnden hos landstingsstyrelsen och respektive
kommunstyrelse om en snar behandling av ärendet så att nämnden kan ha ett svar vid
sitt sammanträde den 22 maj.
SOCIALFÖRVALTNINGEN
www.katrineholm.se
Org.nummer 212000-0340
29
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Datum
2015-04-13
2 (2)
Vår beteckning
SOCN/2015:29
Förvaltningens bedömning
Socialförvaltningen har tagit del av förslaget till långsiktig hållbar finansiering av
gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård. Socialförvaltningen har
sedan tidigare inte haft några synpunkter i sak när det gäller bildandet av den
gemensaman nämnden med utökat ansvarsområde. Socialförvaltningen har aviserat att
kostnaderna kommer bli högre jämfört med det tidigare samarbetet.
Socialförvaltningen bedömer att ett långsiktigt hållbart regionalt stöd måste ha en
stabil grundfinansiering genom medlemsfinansiering. Därutöver kan ytterligare
uppdrag tillkomma som mer tillfälliga projekt med statlig eller annan finansiering.
Socialförvaltningen bedömer att finansieringen ska hanteras centralt i Katrineholms
kommun.
Ärendets handlingar
Hemställan om ett godkännande av förslaget till långsiktig hållbar finansiering.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
SOCIALFÖRVALTNINGEN
www.katrineholm.se
Org.nummer 212000-0340
LANDSTINGET SORMLAIVD
30
Genensam ncimnclför samveYkan kring
socialtjcinst och våYCl
H?N DL.4GGA RF.
gENISTÄLLAN
D,1TUM
DIARIENR
2015-03-OS
SOVIS 15-0024
KATRINEHOLMS KOMMUN
Kommunstyrelsen
~n~5 -03- 1 9
Handl.nc
HandL
o~~
D-plan
~1~1
Landstingsstyrelsen
Kommunstyrelsen iEskilstuna
Kommunstyrelsen iSträngnäs
Kommunstyrelsen iFlen
Kommunstyrelsen iKatrineholm
Kommunstyrelsen iVingåker
Kommunstyrelsen iNyköping
Kommunstyrelsen iOxelösund
Kommunstyrelsen iTrosa
Kommunstyrelsen i Gnesta
Hemställan om ett godkännande av förslaget till
långsiktigt hållbar finansiering
Nämnden för socialtjänst och vård hemställer hos landstingsstyrelsen och
respektive kommunstyrelse om ett godkäruiande av förslaget till långsiktigt
hållbar finansiering av det regionala stödet inom socialtjänst och vård
Nämnden begär en snar behandling av ärendet så att nämnden kan ha ett
svar vid sitt sammanträde den 22 maj.
För Nämnden för socialtjänst och vård
~,
/~
,.
~~
Monica JoYiansson
Ordförande
Bilaga:
Protokollsutdrag NSV § 14/15 Långsiktigt hållbar finansiering av
regionalt stöd inom socialtjänst och vård
Landstinget Sörmland
Fax 0155-28 91 15
Repslagaregatan 19
Tfn 0155-24 50 00
611 88 Nyköping
E-post landstinget.sormland@dll.se
ORG NR 232700-0032 V.Wlla\ProcesserWdministration\Politiskt sfödlSOVIS\NSV nämnd\(1 J 5 - 6 mars\§ 14 Längsiktigt hållbar finansiering av regionalt städ loam
socialtjänst och vård\Hemställan.docx - Utskriftsdatum: 2015-03- 10 16:50
SID 1(1)
LANDSTINGET SORiI~ILAND
31
Genzensczm närnnclför samverkan king
socialtjcinst och vc°crd
HA4DL~GGA RE
§ 14
PROTOKOLL
DATUM
DIARIEUR
2015-03-05
SOVISIS-OQ24
Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom
socialtjänst och vård
Nämndens för socialtjänst och vård beslut
1. Nämnden för socialtjänst och vård beslutar att hemställa hos landstingsstyrelsen och respektive kommunstyrelse om ett godkännande
av förslaget till långsiktigt hållbar finansiering av ået regionala
stödet inom socialtjänst och vård
Yrkande
Ordförande Monica Johansson(S) yrkar bifall för utskickat förslag till
beslut och lämnar ardet fritt.
Beslutsång
Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och frågar om
nämnden kan bifalla utskickat förslag till beslut och finner att nämnden
beslutar i enlighet med detta.
Ärendebeskrivning
På försommaren 2014 presenterade Regionförbundet Sömnland ett nytt reglemente för den gemensamma nämnden med utökade ansvarsområden och
ett nytt namn som följd. Detta förslag har sedermera behandlats och godkänts av respektive fullmäktigeförsamling. Det nya reglementet innebär ett
ökat driftansvar och ett breddat uppdrag med flera nya målgrupper. På
grund av att statsbidragen minskat beslutade Regionförbundet Sörmland
(141204) att tillskjuta 2 miljoner kronan till gemensamma nämnden för
socialtjänst och vård ~NSV)under 2015 för det regionala stödet. Regionförbundet Sörmland g~.v ocks~. nämnden i uppdrag a±t, under förs±a halvåret
2015, uppta överläggningar med huvudmännen angående långsiktigt finansiering från och med år 2016. För att säkerställa uppdraget med ett ökat
Landstinget Sörmland
Fax 0155-28 91 15
Repslagaregatan 19
Tfn 0155-24 50 00
611 88 Nyköping
E-post landstinget.sormland@dll.se
ORG NR 232~0~-0032 - Y.Wlla\Processer~Atlminist~ation\Politiskt stöd\SOVISWSV nämntll(1) 5 - 6 mars!§ 14 Långsiktigt hållbar finansiering av regional! s-tötl inom
socialtjänst och vård\(t) § i4 Långsiktigt hAll6ar finansiering avdocx Utsknftstlatum. 2015-0309 12:05
°!
~
tG
SI
- 2i
~. ~
J~
32
...
driftansvar och ett breddat uppdrag krävs ytterligare finansiering av landstinget från 4 kronor ti118 kronor per invånare och av kommunerna från 6 till
12 kronor per invånare.
Av den anledningen hemställer nämnden hos landstingsstyrelsen och
respektive kommunstyrelse om en snar behandling av ärendet så att
nämnden kan ha ett svar vid sitt sammanträde den 22 maj.
Bilaga:
1. Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom socialtjänst och
vård
Protokollsutdrag
Landstingsstyrelsen
Samtliga kommunstyrelser
Ekonomienheten
Regionalt stöd inom socialtjänst och vård
Akten
,,
ORG NR 232100-0032 Y:~,411a\Processer~,gdminis[ralion\Politiskt stöd\SOVI5INSV nämnd\(I)5 - 6 marsl§ I4 Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom
aocialljäns[ och vård\(:) § I4 ~ängsik[igI hållbar Fnansiering ay.docu Ulsknftsdatum. 205-0309 12'05
SI
Närvård i Sörmland
Kommuner — Landsting i samverkan
33
SOVIS15-0024
R~ i~n~it st~~ till struktur fir k~ns~~p~~t~~~kl~n~ ach samverkan
inarv ~~~ialtjär~~t,~h~ls+~a ich sjukvård.
Länsstyrgruppen gav den 24 oktober 2014 en arbetsgrupp, bestående av Monika Agnedal,
Inger Eklind och Per Enarsson, i uppdrag att beskriva innehåll och finansiering av strukturen
för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. En första
återrapportering gavs den 3 december 2014. Arbetsgruppen fick då i uppdrag att komplettera
finansieringsdelen och lägga till en konsekvensbeskrivning.
Strukturen för samverkan och kunskapsutveckling iSörmland utgörs av befintlig
närvårdsstruktur. Denna stödjs av en regional funktion som organisatoriskt är placerad i
landstinget. FoU i Sörmland utgör en del av den regionala funktionen och är underordnad dess
chef.
Den regionala funktionen ska bestå av följande delar:
Kunskapsutveckling och samverkan
o Plattform för nationella och regionala satsningar inom området
o Samordna nätverk t ex utbildare, anhörigstödjare etc.
o Nationella riktlinjer
o Länsgemensamma program
o Stöd till arbetsgrupper i närvårdsstrukturen
o Underlag till överenskommelser och avtal
Stödet fördelas mellan följande områden:
• Stöd till utveckling inom demensområdet
(jämföra mot nationella riktlinjer, följa upp och revidera länsgemensamt program,
samordna gemensamma utbildningar)
• Stöd till utveckling av anhörigstöd
• E-hälsa och andra gemensamma IT-frågor
• Missbruk och beroende
• Sociala barn- och ungdomsvården
• Palliativ vård
• Förebyggande äldre (fall, nutrition, munvård, trycksår)
• Uppföljning hemsjukvård, åtgärd?r, samordna nätverk
• Metodutveckling, kunskapsutveckling funktionsnedsättning
• Psykisk ohälsa (inkl. äldres psykiska hälsa)
~ Nytillkommande områden
2. FoU i Sörmland
FoU i S kärnverksamhet(3, 3 tjänst chef, forskningsledare, statistiker, kommunikatör)
FoU i Sörmland har ett utvecklingsuppdrag för individ- och familjeomsorg,
äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt till dessa områden
angränsande hälso- och sjukvård.
Närvård i Sörmland
Kommuner — Landsting i samverkan
34
SOVIS15-0024
3. Vård- och omsorgscollege
Vård och omsorgscollege är ett sätt att säkerställa kompetensförsörjning inom
landstingets och kommunernas vård- och omsorgsverksamheter. Arbetet med vårdoch omsorgscollege leds av en regional processledare på 0,5 tjänst.
4. Stöd till länsgemensam nämnd
o Beredning av ärenden
o Information och föredragningar
5. Samverkan med nationell nivå
o Nationella riktlinjer och liknande
o Delta i nationella nätverk, styrgrupper
o Omsätta nationell styrning och stimulans till regionala förhållanden
o Bevaka länsintressen på nationell nivå
Ledning för regionalt stöd för kunskapsutveckling och samverkan inom
socialtjänst och vård
1,0 tjänst
Ordinarie stöd
3,5 NVK
3,0 utvecklingsledare
FoU i Sörmland
3,3 tjänst
Vård- och
omsorgscollege
0,5 tjänst
(delvis finansierade via
statsbidrag)
Projekt, tillfälliga satsningar
. ~'.n
n.~i.~ryl f f"
^;/'
«c / ~P,
~~
x
ice.i,. .~~
I dag finansieras FoU i Sörmland genom medlemsfinansiering av kommunerna i länet och
Landstinget med sammanlagt 10 kr/invånare, enligt fördelningsprincipen 60 %för landstinget
och 40 %för kommunerna).
I detta förslag förordas en samlad finansiering med medelemsfinansieringen av
Regionförbundet Sörmland. Det underlättar för huvudmännen att samla finansieringen av
länsövergripande organisationer.
Ett långsiktigt hållbart regionalt stöd måste ha en stabil grundfinansiering genom
medlemsfinansiering. Därutöver kan ytterligare uppdrag tillkomma som mer tillfälliga projekt
med statlig eller annan finansiering.
2
Närvård i Sörmland
Kommuner — Landsting i samverkan
35
SOVIS15-0024
Fördelning av kostnaderna mellan huvudmännen föreslås enligt följande(2013 års siffror):
Bef
Tillkommande Kommunens
Landstingets
finans
totalt
tillkommande del tillkommande del
Ansvarig tjänsteman
1,2 Mkr
FoU i Sörmland
2,7
1,0 Mkr
Vård- och
`0.5 Mkr
omsorgscollege
Summa att fördela
2,7
1 620 000 kr
1 080 000 kr
Kommuner 60% och
Landsting 40%
Sammanlagt innebär förslaget att kommunerna betalar 12 kr/inv. och Landstinget betalar 8
kr/inv. årligen.
I ovanstående beräkning har hänsyn inte tagits till indexförändringar och löneökningar.
Förslaget innebär att Landstinget och kommunerna gemensamt finansierar ansvarig
tjänsteman, utvecklingsledarna och vård- och omsorgscollege medan landstinget fortsatt
finansierar närvårdskoordinatorerna och nämndsekreterare. Såväl utvecklingsledare som
närvårdskoordinatorer utgör en gemensam resurs för närvårdstrukturen som arbetar på
uppdrag av länsstyrgruppen och det är länsstyrgruppen som förfogar över den gemensamma
resursen.
I föreliggande förslag har innehåll och resurser vägts samman och lagts på den nivå som
bedöms behövas för uppdraget. Förslaget motsvarar inte den omfattning som statliga
stimulansmedel möjliggjort de senaste åren utan är en neddragning till en nivå som bedöms
kunna upprätthållas långsiktigt av huvudmännen.
Detta innebär att en lägre finansieringsgrad än den föreslagna ~r konsekvenser avseende vad
som kan utföras av ovan listade områden (se rubrik Innehåll).
Vård och omsorgscollege ger bättre förutsättningar att klara kompetensförsörjningen inom
landstingets och kommunernas vård och omsorgsverksamhet. Ett regionalt vård och
omsargscollege i länet är en förutsättning för att ha lokala vård och omsorgscollege i
kommunerna. Det regionala vård och omsorgscollege som finns i Sörmland är under
omcertifiering. För att få fortsätta krävs bl. a att Sörmland kan redovisa en långsiktigt hållbar
finansiering av vård och omsorgscollege på regional nivå.
FoU i Sörmland har under de senaste åren haft en verksamhet som delvis finansieras med
sparade medel från tidigare statsbidrag. Under de senaste fyra åren har det tillkommit nya
statsbidrag som varit öronmärkta för särskilda insatser. Efter 2015 är det oklart om det
kommer ytterligare statsbidrag till denna verksamhet. För att klara uppdragen med fortsatt
kunskapsutveckling genom utbildningar, seminarier och andra typer av verksamheter
förutsätts en långsiktighet i finansieringen av verksamheten.
I det regionala stödet ingår kunskapsutveckling, samverkan och återkoppling till nationell
nivå. En konsekvens av att inte klara den uppgiften i Sörmland kan innebära att statsbidrag
och annat stöd kan gå förlorat. För att få eventuellt fortsatt stöd förutsätts att Sörmland har en
regional nivå för kunskapsutveckling och samverkan.
36
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Vår handläggare
1 (1)
Datum
Vår beteckning
2015-04-15
SOCN/2015:3 - 759
Ert datum
Er beteckning
Emma Fälth
Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL
– första kvartalet 2015
Ärendebeskrivning
Enligt 16 kap 6 § Socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden från 1 juli 2006
rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 § SoL, som inte har verkställts
inom tre månader från dagen för beslut, till Inspektionen för Vård och Omsorg och
kommunens revisorer.
För första kvartalet 2015 finns inga gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte
verkställts inom tre månader från beslutsdatum.
Socialförvaltningens förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta
a t t godkänna rapporten om ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 §
socialtjänstlagen för första kvartalet 2015 samt
a t t till kommunfullmäktige anmäla gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 §
socialtjänstlagen som är äldre än tre månader.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
SOCIALFÖRVALTNINGEN
64180 Västgötagatan 18
www.katrineholm.se
Besöksadress:
Telefon:
Telefax:
E-post: socialförvaltningen@katrineholm.se
Org.nummer 212000-0340
37
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Vår handläggare
1 (1)
Datum
/2015-04-09
Vår beteckning
Ert datum
Er beteckning
SOCN/2015:25
Ulrika Forsén
Handlingsplan för våld i nära relationer
Förslag till beslut
Socialförvaltningen föreslår socialnämnden
a t t godkänna handlingsplan för Våld i nära relationer.
Ärendebeskrivning
Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem, ett allvarligt brott och ett brott
mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våld relationer påverkar hela samhället.
För att bekämpa detta våld behöver kvalitetssäkrade insatser riktas till både våldsutsatta och
till våldsutövare. Handlingsplanen ska stärka stödet till personer som är utsatta för- eller barn
som bevittnat våld. Syftet med handlingsplanen är att socialförvaltningen ska fullgöra sina
skyldigheter enligt socialtjänstlagen brottsofferparagraf och att förvaltningens insatser är av
god kvalitet. Handlingsplanen ger en beskrivning av särskilda gruppers utsatthet och benar ut
olika myndigheters ansvar för våld i nära relationer. Resultatmål för 2015 är fastställda i
handlingsplanen som ska revideras varje år.
Ärendets handlingar
Handlingsplan för Våld i nära relationer.
Lorraine Fröberg
Förvaltningschef
Z:\Sammantr handlingar\SOCN\2015\4. April\Handlingsplan för våld i nära relationer-{D0D94989-6A9C-413F-9E3B-987ADADC8054}.rtf
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Besöksadress: /HandläggareAdress/
Org.nummer 212000-0340
Telefon: /HandläggareTelefon/
www.katrineholm.se
E-post: /HandläggareEpost/
38
Handlingsplan för
Socialförvaltningens arbete
med våld i nära relationer
Särskilt gällande mäns våld mot kvinnor
och barn som upplever våld
39
Innehåll
Inledning
1.1 Regler för handlingsplanen
1.2 Kvalitetssäkring
1.3 Syfte
1.4 Mål
1.5 Målgrupper
Sid 1
Bakgrund
Sid 4
2.1 Särskilda gruppers utsatthet
2.2 Våld i nära relationer
2.3 Hedersrelaterat våld och förtryck
2.4 Barn och unga som upplevt våld
2.5 Kvinnor med missbruksproblem som utsätts för våld
2.6 Kvinnor med utländsk bakgrund som utsätts för våld
2.7 Kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld
2.8 Äldre kvinnor som utsätts för våld
2.9 Personer som lever i samkönade relationer
Ansvar
3.1 Gemensamt ansvar och samverkan
3.2 Lokal samverkansgrupp
3.3 Kommunens ansvar
3.4Landstingets ansvar
3.5 Polisens ansvar
3.6 Åklagarmyndighetens ansvar
Sid 7
Resultatmål
sid 9
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
sid 13
sid 14
sid 15
1
40
Inledning
Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem, ett allvarligt brott och ett
brott mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våld i nära relationer påverkar
hela samhället. För att bekämpa våld i nära relationer behöver kvalitetssäkrade insatser
riktas till både våldsutsatta och till våldsutövare.
Enligt 5 kap 11 § SoL ska socialförvaltningen särskilt beakta att kvinnor och barn som är eller
har varit utsatta för/bevittnat våld och andra övergrepp av närstående kan vara i behov av
stöd och hjälp. Att erbjuda och ge insatser till den som utövar våld är dessutom en viktig del i
det förebyggande arbetet och kan indirekt även ses som en insats för att den som utsätts för
våld inte ska riskera att bli utsatt på nytt och för att barn inte ska behöva bevittna våld.
Handlingsplanen ska stärka stödet till personer som är utsatta för våld i nära relationer.
Syftet med handlingsplanen är att socialförvaltningen ska fullgöra sina skyldigheter enligt
socialtjänstlagens brottsofferparagraf och att socialförvaltningens insatser är av god kvalitet.
Planen kommer att vara grunden för hur utvecklingsarbetet med våld i nära relationer
kommer utformas under verksamhetsåren 2015-2016.
Handlingsplanen har upprättats i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS
2009:22) och Socialstyrelsens Handbok Våld. Den handboken är tillsammans med
handlingsplanen ett grundläggande stöd i det dagliga arbetet med våldsutsatta.
Handlingsplanen är giltig för verksamhetsåren 2015-2016 och ska användas som ett
vägledande redskap i arbetet med våld i nära relationer.
1.1 Regler för handlingsplanen
Handlingsplanen ska godkännas av socialförvaltningens ledningsgrupp och fastställas av
socialnämnden i Katrineholms kommun. Omfattningen av våld i nära relationer ska
kartläggas årligen med hjälp av Treserva. Genom att varje enskild handläggare tar fram
statistik angående antal relationsvåldsärenden utan barn, relationsvåldsärenden med barn,
beslutade insatser, våldsutövare som erbjudits behandling, våldsutövare som genomgått
behandling (när det är möjligt), antal genomförda FREDA 1 samt antal barn och ungdomar
som erhållit stöd genom t.ex. Trappansamtal 2.
Handlingsplanen följs upp och revideras vid behov i december varje år.
Versionsbeteckningen ska uppdateras och ändringen ska tydligt framgå i det reviderade
dokumentet. Handlingsplanen ska vara känd och förankrad hos all personal i organisationen.
1
2
Se bilaga 2
Se bilaga 3
2
41
Lämplig kommunikationskanal för detta är socialförvaltningens avdelningsmöten. Ansvariga
för upprätthållande av handlingsplanen är socialförvaltningens avdelningschefer.
1.2 Kvalitetssäkring
För att säkerställa att socialförvaltningens verksamheter uppfyller de mål som
handlingsplanen satt upp är kvalitetssäkringsarbetet viktigt. Kvalitetssäkring av denna
handlingsplan sker genom att:
• Handlingsplanens resultatmål och aktiviteter ska integreras i socialförvaltningens styrnings
och ledningssystem i samband med socialförvaltningens verksamhetsplanering.
• En arbetsgrupp med representanter från organisationen följer upp handlingsplanen i
december varje år. Vid behov görs en revidering av handlingsplanen.
1.3 Syfte
Syftet med Katrineholms kommuns handlingsplan är att förebygga våld i nära relationer och
särskilt uppmärksamma kvinnor som utsätts för våld och barn som upplevt våld samt
säkerställa att de får stöd och hjälp. Våldet ska förebyggas och upprepning ska förhindras.
Kompetensen ska öka inom socialtjänsten, arbetet ska utvecklas, samordnas och
genomföras i enlighet med lagstiftning och styrdokument.
1.4 Mål
Den övergripande viljeinriktningen är att våld i nära relation ska upphöra i Katrineholm.
Kvinnor/flickor, män/pojkar ska erbjudas råd, stöd och hjälp av god kvalitet. Genom
samverkan och samarbete mellan myndigheter och organisationer ska arbetet utvecklas och
resurserna användas optimalt.
Kunskaps- och kompetensnivån ska vara hög och anpassad till verksamheternas inriktning
och innehåll. Detta gäller alla verksamheter inom socialtjänstens ansvarsområden.
1.5 Målgrupper
Handlingsplanens målgrupp är de vuxna kommuninvånare som har varit utsatta för våld i
nära relation samt barn och ungdomar som har upplevt eller själva varit utsatta för våld i
nära relationer. Handlingsplanen omfattar även personer som utövar våld i nära relationer.
3
42
Bakgrund
FN:s allmänna förklaring från 1948 för mänskliga rättigheter anger att alla människor är
födda fria och lika i värde och rättigheter. Detta är en grundläggande värdering i arbetet för
att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Alla former av våld mot
kvinnor är en form av könsrelaterad diskriminering, ett hinder för mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och
möjlighet till kroppslig integritet.
År 1993 antog FN:s generalförsamling, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor.
Deklarationen innebär att våld mot kvinnor inte är en privat angelägenhet. Våld mot kvinnor
är enligt deklarationens första artikel, ”varje könsbetingad våldshandling som resulterar i
eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
kvinnor, hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker
offentligt eller privat.”
Regeringen har ställt upp fyra jämställdhetspolitiska mål. Det fjärde målet anger att ”mäns
våld mot kvinnor ska upphöra”. Det innebär att regeringen har en nollvision när det gäller
kvinnofridsarbetet.
Kvinnor är kraftigt överrepresenterade som offer för våld i nära relationer. Detta våld
handlar om makt och kontroll och är i grunden ett jämställdhetsproblem. Barn i familjer där
våld utövas är brottsoffer och ska särskilt uppmärksammas. Våld i nära relation kan även
drabba män samt samkönade relationer som blir vanligare. Mäns våld mot kvinnor i nära
relationer är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors och barns hälsa,
välbefinnande och liv. Våldet ger allvarliga hälsomässiga, sociala, ekonomiska och juridiska
konsekvenser, såväl för individen som för samhället. Våld och andra övergrepp mot kvinnor
och barn är idag enligt regeringen den mest akuta jämställdhetsfrågan.
Våld i nära relationer är ett myndighetsgemensamt ansvar då behovet av
myndighetskontakter är omfattande. De drabbade kan behöva insatser från exempelvis
socialtjänsten, hälso- och sjukvården, polis, åklagare, domstolen, skatteverket,
migrationsverket, skolan och kriminalvården. Väl fungerande stödinsatser för drabbade
förutsätter samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer som bedriver
stödarbete inom området.
Omfattningen av våldet i Södermanland är svår att beräkna, då det fortfarande finns stora
mörkertal. Undersökningar visar att ca 80 procent av alla våldsbrott i nära relation aldrig
kommer till några myndigheters kännedom. I länet görs årligen cirka 300 polisanmälningar
om våld i nära relation och cirka 100 anmälningar om grov kvinnofridskränkning.
4
43
2.1 Särskilda gruppers utsatthet
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer kan se olika ut och kan inte förklaras på samma sätt som annan
våldsbrottslighet. Det kan utövas genom hot eller begränsning och vara fysiskt, psykiskt,
sexuellt, känslomässigt, materiellt eller ekonomiskt. Våld kan förekomma i olika former av
parrelationer. Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld
inklusive dödligt våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om en mans våld
mot en kvinna. Forskning visar också att även kvinnor och män i samkönade och
parrelationer utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar.
Våld i nära relationer är oftast kontrollerat och äger rum i hemmet utan insyn. Det fysiska
våldet antar djupare dimensioner just därför att de inblandade har en nära relation till
varandra. Våldet växer ofta fram gradvis tills det upplevs som en normal del av vardagen och
brukar beskrivas som en normaliseringsprocess.
2.2 Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld kan definieras som en form av våld som utövas främst av män och
oftast mot kvinnor/flickor/pojkar.
Våldet sker i familjer och grupper där kollektivet står i centrum, individen är underordnad
gruppen som äger och tar det yttersta ansvaret för hedern och skammen.
Här är männens och gruppens heder direkt avhängigt de kvinnliga medlemmarnas faktiska
och påstådda sexuella beteende och relationer. Våldet kan ses som en kollektiv handling
sanktionerad av gruppen. Släktens rykte står på spel vilket bidrar till en stram kontroll.
Bägge föräldrarna kan vara aktiva i utövandet av kontrollen mot den unga. Genom att vara
en del av familjesystemet kan även sönerna få uppdraget att kontrollera och bestraffa sina
systrar om de anses utsätta familjen för skam. Både flickor och pojkar kan utsättas för
hedersrelaterat våld vid val av partner om denne inte anses lämplig av familjen eller om det
är en homosexuell relation.
2.3 Barn och unga som upplevt våld
Numera används begreppet barn som upplevt våld, istället för, som tidigare barn som
bevittnat våld. Det är en markering som talar om att barn inte enbart ser våld utan även
upplever det på andra sätt, t.ex. via ljud och outtalade stämningar i vardagen. Barn som far
illa har en lagstadgad rätt att erhålla samhällets skydd och stöd. Samhället har en uppgift att
uppmärksamma barn som lever under svåra omständigheter eller riskerar att fara illa.
Barnens situation får inte glömmas när de upplevt våld. Barnens behov av skydd och stöd
5
44
ska bedömas för att de ska kunna erbjudas hjälp både i den akuta situationen och på längre
sikt. Barn som upplevt våld ska ses som brottsoffer enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11§.
2.4 Kvinnor med missbruksproblem som utsätts för våld
Kvinnor med missbruksproblem finns i alla samhällsgrupper och missbruket har olika
omfattning och konsekvenser. En kvinna som missbrukar kan leva under ordnade sociala
förhållande, en annan kan sakna eget hem. Kvinnor med missbruksproblem har inte sällan
känslor av skuld och skam, vilket ofta förstärks av omgivningens attityder och bemötande.
Många kvinnor betraktar sig själva som delaktiga i den misshandel de utsätts för, att de
missbrukar och provocerar fram misshandeln. Kvinnor som missbrukar vistas oftare i miljöer
som är mer våldsamma, detta kan osynliggöra den misshandel som kvinnan utsätts för.
Misshandeln kan vara grunden för missbruket, man missbrukar för att stå ut med
övergreppen.
2.5 Kvinnor med utländsk bakgrund som utsätts för våld
Kvinnor med annan etnisk/kulturell bakgrund som utsätts för misshandel kan vara mer
sårbara och isolerade än andra kvinnor. Många kommunala kvinnojourer uppger att
merparten av kvinnorna i deras skyddade boenden har utländsk bakgrund. Orsaken till detta
kan vara ett resultat av att dessa kvinnor inte har samma nätverk som kvinnor som växt upp i
Sverige.
2.6 Kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld
Kvinnor med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Funktionsnedsättningen kan vara
fysisk, psykisk eller intellektuell och orsakad av sjukdomar, medfödda skador eller olycksfall.
En eller flera funktionsnedsättningar påverkar kvinnan på många sätt, till exempel
möjligheter till arbete och utbildning vilket kan innebära ekonomiska svårigheter och
isolering. Möjligheten att be om hjälp kan vara begränsad med anledning av
funktionsnedsättningen. Beroendet av andra personer är en betydelsefull faktor vid våld mot
kvinnor med funktionsnedsättning. Beroendet och utsattheten ökar med omfattningen av
den funktionsnedsättning som kvinnan har. Beroendet kan handla om att behöva få vård och
service i olika former utförda av anhöriga eller personal inom vården. Beroendet kan vara
skiftande, känslomässigt, kommunikativt eller ekonomiskt
2.7 Äldre kvinnor som utsätts för våld
Våld i nära relation förekommer även bland äldre kvinnor. Om beroendet av hjälp ökar så
ökar också utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och sexuella
övergrepp kan äldre utsättas för försummelse. Försummelse kan vara vanvård, att äldre inte
får hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering eller att sakna tillgång till
telefon. Annat kan vara att inte få hjälp med myndighets- och sjukvårdkontakter eller hot om
försämringar vad gäller omsorgen. Våld mot äldre är ofta ett dolt problem som kan vara
6
45
svårt att upptäcka. Åldern kan också göra att kvinnan är mer isolerad och medföra
svårigheter att ta del av information och att söka hjälp
2.8 Personer som lever i samkönade relationer
Våld i samkönade relationer innefattar våld mot homosexuella personer av en partner av
samma kön. I målgruppen ingår även bisexuella eller transsexuella personer. Det våld som
förekommer i samkönade parrelationer är ofta osynligt och uppmärksammas inte i samma
grad som annat våld. Dessa grupper söker heller inte hjälp i samma utsträckning och har ofta
svaga sociala nätverk. Detta innebär att professionella som möter dessa målgrupper behöver
vara extra vaksamma då den vän som följer med den våldsutsatta kan vara den våldsamma
partnern.
Ansvar
3.1 Gemensamt ansvar och samverkan
Polisen, åklagaren, brottsoffermyndigheter, kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården
samt länsstyrelsen har särskilt ansvar att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även andra
aktörer och ideella organisationer, t.ex. kvinnojouren har en viktig roll i detta arbete.
Behovet av myndighetskontakter hos våldsutsatta är många gånger väldigt omfattande,
kvinnor och barn utsatta för våld är ofta aktuella hos flera myndigheter. Brister i samverkan
får allvarliga konsekvenser. Vård, stöd och skydd för de utsatta kvinnorna och barnen
förutsätter samverkan.
3.2 Lokal samverkansgrupp
I Katrineholms lokala samverkansgrupp samverkar myndigheter och ideella organisationer
för information, bemötande och mottagande av våldsutsatta. I gruppen ingår representanter
från Katrineholms och Vingåkers kommuns socialtjänst, polis, frivård, landstinget, skola och
kvinnojouren Miranda.
3.3 Kommunens ansvar
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det
stöd och den hjälp de behöver. Kommunens ansvar omfattar även människor som är eller
har varit utsatta för brott. I Socialtjänstlagen står det:
”Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes
närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller
har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och
hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som
7
46
bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan
vara i behov av stöd och hjälp.”
Socialtjänsten har ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för våld samt att
arbeta förebyggande. I både det individuella och det förebyggande arbetet ska socialtjänsten
samverka och samarbeta med andra myndigheter och ideella organisationer.
3.4 Landstingets ansvar
Hälso- och sjukvårdens ansvar är att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor. Hela
sjukvården kan komma i kontakt med kvinnor som utsatts för våld, exempelvis akutvården,
kvinnokliniken, psykiatrin, mödravården och familjeläkarmottagningarna. Sjukvårdens
personal har ansvar för att känna igen, förstå våldet samt erbjuda kvinnan stöd och
behandling.
Landstinget har program för sjukvårdens arbete med personer utsatta för våld i nära
relation. Det har även ett handlingsprogram till stöd vid misstanke om barn som far illa.
Gemensamt för dessa är att öka kunskapen och förbättra beredskapen kring kvinnor och
barn som utsätts för våld.
3.5 Polisens ansvar
Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Polisanmälan kan göras av den misshandlade
eller den hotade kvinnan själv, men även av andra, som polis, grannar, anhöriga eller vänner.
När ett misshandelsbrott anmäls görs en polisutredning, en så kallad förundersökning.
Polisen rapporterar samtliga misshandelsfall till socialnämnden då barn finns med i bilden.
3.6 Åklagarmyndighetens ansvar
Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökning och
beslutar om det finns skäl för anhållan. Inom tre dagar från anhållandet måste åklagaren
framställa om häktningsförhandling till Tingsrätten. Häktningsförhandling ska hållas inom
fyra dagar från anhållandet. Åklagarmyndigheten fattar även beslut om åtal ska väckas eller
inte samt beslutar om kontaktförbud.
8
47
Resultatmå l
Mål: Ingen kvinna/man, flicka/pojke ska utsättas för våld i nära relation
Resultatmål
Aktivitet
Ansvarig
Socialnämnden ska
implementera
handlingsplanen i
organisationen.
Inrätta en
Socialförvaltningen
samordningsfunktion
som stärker
strukturen och
implementerar
handlingsplanen
under 2015.
När
2015
Mål: Barn i familjer där våld förekommer ska särskilt uppmärksammas och
erbjudas stöd och hjälp på Socialförvaltningen
Barn och ungas
behov av skydd
och stöd ska
bedömas.
Socialsekreteraren gör en
utredning som görs enligt
vedertagna metoder
Barn- och unga
Kontinuerligt
Barn och unga
ska erbjudas
stöd utifrån
behov
Socialsekreterare för barn- och
unga informerar om
möjligheten att få stödinsatser
för barnen
Barn- och unga
Kontinuerligt
Öppenvården
2 grupper per år
Barn och unga
ska erbjudas
gruppverksamhet
9
48
Mål: Alla kvinnor i Katrineholm ska veta att de kan vända sig till
socialförvaltningen för att få hjälp om de utsätts för våld i nära relationer
Arbetet ska
samordnas och vara
väl känt i
Katrineholms
kommun
Informationen ska
finnas på
Katrineholms
kommuns hemsida
Arbeta aktivt
med att nå ut
med info till
invånare
Information ska
finnas på offentliga
platser, vara
lättillgänglig, lättläst
och översatt till flera
språk.
Hitta nya kanaler för
att sprida
information
Avdelningschef och
öppenvården
Uppdateras 1 gång per
år
Avdelningschef och
öppenvården
Kontinuerligt
Mål: Kvinnor som utsätts för våld och barn som upplever våld i nära relation
ska få ett gott bemötande av kompetent personal och erbjudas ett samlat
stöd och skydd utifrån behov.
Socialförvaltningen
ska ge stöd och
skydd till
våldsutsatta.
Frida ska ha en
samordnande
funktion och
erbjuda ett samlat
stöd och skydd till
våldsutsatta.
Erbjuda praktisk
hjälp och
samtalsstöd,
individuellt och i
grupp. Stödet ska
erbjudas både akut
och långsiktigt. Vid
behov ska skyddat
boende erbjudas
Öppenvården och
socialsekreterare
10
Kontinuerligt
49
Mål: Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och deras barn ska
följas upp
Ta fram årlig
statistik över
antal
kvinnor/barn som
söker stöd vid
socialtjänsten på
grund av våld i
nära relation
Insatser ska följas
upp
Registrera
Samtliga
ansökningar/anmälningar verksamheter på
Råd och stödinsatser
socialförvaltningen
Redovisas till
årsberättelsen
Enheterna ska årligen i
sina avstämningar
beskriva hur de arbetat
med våld i nära
relationer under året
Redovisas till
årsberättelsen
Samtliga
enhetschefer
Övrigt
Samverkan ska
utvecklas med andra
förvaltningar,
myndigheter och
frivilligorganisationer
Rutiner och en
checklista ska
arbetas fram.
Skapa forum för
samverkan, bjuda in
till samarbete över
gränserna
Avdelningschefer
öppenvården
2015
Checklistan ska gälla
hela förvaltningen
och implementeras i
organisationen.
Kunskapen kring våld Utbildningar skall
i nära relationer för
genomföras under
personal, chefer och året.
politiker
Avdelningschefer
2015
Avdelningscheferna
och Utveckling
ledaren
2015
11
50
Bilaga 1
Våld i nära relationer vuxna
Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk våld
och andra övergrepp, till exempel det som omfattas av Brottsbalkens bestämmelse om
kvinnofridsbrott.
Det senaste två åren har cirka 28 400 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år anmälts.
Mörkertalet för våld i nära relationer uppskattas vara cirka 80 procent. Våldet drabbar
kvinnor så väl som män i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder, sexualitet, etnicitet och
funktionsförmåga.
Våldsformerna brukar delas in i:
•
•
•
•
•
•
Fysiskt våld: till exempel örfilar, dra i håret, knuffa, hålla fast, sparka, slag mot
kroppen med öppen eller knuten hand, bett, stryptag med mera
Psykiskt våld: hot, kontroll, kränkande och nedsättande ord, här ingår även latent
våld
Sexuellt våld: påtvingade sexuella handlingar, våldtäkt, tvingad att titta på pornografi
i alla former
Materiellt våld: slå sönder eller förstöra inredning, möbler, dagböcker, foton med
mera
Ekonomiskt våld: tvingas skriva under handlingar, får inte förfoga över egen ekonomi
Försummelse: gäller främst äldre och personer med funktionsnedsättning, till
exempel felaktig medicinering, bristande hygien, lämnas utan tillsyn, förstärka
funktionshinder istället för att underlätta.
Våld i nära relationer barn och unga
Drygt 13 procent av eleverna i 15–16 årsåldern uppger att de har blivit slagna av en förälder
eller någon annan vuxen. Tio procent av alla barn i Sverige har någon gång sett pappa slå
mamma och fem procent gör det ofta.
Med våld avses alla de handlingar där barn har rätt till skydd enligt artikel 19 i
Barnkonventionen: ”alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård
eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp”.
•
Fysiskt våld: slag mot barnet med eller utan tillhygge nyper, sparkar, knuffar, skakar,
luggar, river, biter eller trampar på barnet
12
51
•
•
Psykiskt våld: barnet utsätts systematiskt för nedvärderande omdömen, nedbrytande
behandling eller avsiktligt känslomässigt lidande, hån, utfrysning, orimliga krav,
bestraffningar, påtvingad isolering eller konstant vägran att lyssna på barnets
synpunkter
Sexuella övergrepp: alla former av sexuella handlingar som påtvingats barnet
Nära relationer
En nära relation innebär mycket starka emotionella band. När det handlar om våld i nära
relationer kan dessa starka band försvåra möjligheten för den våldsutsatta att göra
motstånd eller bryta upp relationen. Uppbrottet kan även innebära känslor av skuld och
skam för den våldsutsatta.
Nära relationer barn och unga
När det handlar om barn och ungdomar omfattar begreppet ”nära relationer” en vidare
krets än för vuxna. En nära relation är en förtroendefull relation mellan barnet och en vuxen.
Det kan vara barnets föräldrar, styvföräldrar eller familjehemsföräldrar men även barnets
vuxna syskon och mor- eller farföräldrar.
Upplevt våld barn och unga
När barn/unga upplevt våld innebär det att barn/unga har sett, hört eller varit medvetet om
våld inom den nära relationen.
13
52
Bilaga 2
FREDA bedömningsinstrument
FREDA är ett standardiserat bedömningsinstrument för socialtjänstens arbete mot våld
i nära relationer som utarbetats av Socialstyrelsen. Instrumentet består av tre delar:
• FREDA-kortfrågor är ett stöd att identifiera våld i enskilda ärenden.
• FREDA-beskrivning är en hjälp att få en uppfattning om karaktären på det våld som
förekommit eller förekommer.
• FREDA-farlighetsbedömning är ett redskap för att bedöma risken för fortsatt utsatthet och
ska finnas som underlag för att bedöma behov av ökat skydd.
I bedömningsinstrumentet FREDA inryms många frågor om och aspekter av våld i
nära relationer som kan ses som ett utbildningsmaterial, det kan hjälpa oss att upptäcka och
fråga om våld av mer subtilare art.
14
53
Bilaga 3
Trappan
Trappan-samtal består av tre steg: kontakt, rekonstruktion och kunskap. Trappan-samtal är
ett korttidsstöd eftersom antalet samtal i en Trappan-process varierar mellan 3 och 10 st.
Utöver dessa tre steg tillkommer även för- och eftersamtal med barnets föräldrar.
Barnsamtalen är jagstödjande. De anpassas efter barnets ålder och utvecklingsnivå.
Arbetssättet är psykosocialt eftersom du beaktar både barnets inre och yttre
omständigheter.
Trappan-samtal är varken utredning eller behandling utan det är en stödåtgärd med syfte att
barnet gradvis ska få sätta ord på sina erfarenheter. Samtalen ger på det sättet barnet
sammanhang i det som har hänt. Trappan-samtal inleds först när barnet är tryggat från den
våldsrisk, som tidigare fanns i barnets liv.
Trappan-modellen har i Sverige utvärderats både separat och som en del av en större
nationell utvärdering där även flera andra stödformer till barn som upplevt våld i familjen
utvärderades. Resultaten visar att barn som får Trappan-samtal kan börja må bättre av det.
15
54
Månadsrapport
Socialförvaltningen
2015-03
55
Socialförvaltningen
Innehållsförteckning
1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd .............................................................................. 3
1.1
Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt
ekonomisk effekt ............................................................................................................... 3
1.2
Planerade åtgärder som ej är medräknade i prognosen samt ekonomisk effekt ............... 9
1.3
Investeringar...................................................................................................................... 9
2 Resultatmål .............................................................................................................................. 10
2
56
Socialförvaltningen
1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd
1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i
prognosen samt ekonomisk effekt
Socialförvaltningen fortsätter prognostisera ett underskott år 2015 på ca 17 000 tkr. Orsaken till
underskottet är det fortsätta arbetet med att stödja äldre med funktionshinderomsorg på grund av
ett tidigare missbruk, arbete med att utreda och följa upp ensamkommande barn och unga,
trygghetsanställningar, sociala kontrakt och kvalitetshöjande insatser som måste genomföras
inom förvaltningen för att upprätthålla lagkraven. Under de gångna månaderna har
socialförvaltningen uppmärksammat att allt fler barn och unga är i behov av skydd. Detta har
medfört att volymerna på placeringar har ökat kraftigt. Samma görs gällande för vuxna men där
ser förvaltningen att majoriteten är i stort behov av vård och omsorg.
Socialförvaltningen redovisar ett utfall på 55 176 tkr för perioden januari till mars 2015, det är
ca 15 305 tkr högre är budgeterat för perioden. I nedanstående tabell redovisas avvikelsen på
15 305 tkr.
UTFALL
Specifikation på redovisad avvikelse på 15 305 tkr, redovisat i TKR
Externa intäkter
8 440
0
1 492
479
5 016
0
0
0
-1 635
0
0
Interna intäkter
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Summa intäkter
8 440
0
1 492
479
5 016
0
0
0
-1 635
0
0
Bidrag
-15 874
0
0
0
0
-402
0
0
0
-2 011
-688
Köp av vht inkl
konsultkostn
-23 437
-2 421
-2
0
-4 241
0
-5 153
-2 061
0
0
0
Personalkostnader
-19 421
-255
-15
-678
-1 111
0
0
0
0
0
0
Externa hyror
-2 674
0
-1 572
0
-2
0
0
0
0
0
0
Övr vht kostnader
-849
0
-101
0
-1
0
0
0
0
0
0
Interna hyror
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Interna övr kostnader
-1 178
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Kapitalkostnader
-174
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Finansposter
-9
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Summa kostnader
-63 616
-2 676
-1 690
-678
-5 355
-402
-5 153
-2 061
0
-2 011
-688
NETTORESULTAT
-55 176
-2 676
-198
-199
-339
-402
-5 153
-2 061
-1 635
-2 011
-688
3
barn och unga
Konsult
utredning
Försörjningsstöd
Rättelse 2011
Förskott förmån
vuxna (15 st)
Volymökning
(17 st)
barn och unga
Volymökning
Föreningsbidrag
Ensamkommande
barn och unga
Trygghetsanställningar
Sociala kontrakt
Funktionshindero
msorgen (12 st)
– 201503
Ack. 201501
Utanför SOCN ansvarsområde enligt
reglemente
57
Socialförvaltningen
Stab
Under mars månad har staben tagit fram en brukarundersökning som kommer att lämnas ut
under veckorna 16-19. Resultatet av den kommer sedan att presenteras på vår webb.
Arbetet med genusmedveten styrning fortgår och det analysområde vi har valt att fokusera på
under 2015 är manligt och kvinnligt inom ekonomiskt bistånd. Arbetet kommer att redovisas i
november på ett uppföljningsseminarium där förvaltningschef och utvecklingsledare kommer att
delta.
Under mars månad har de som arbetar med SkolFam hos oss haft en träff med SkolFam
nationellt där arbetet redovisades. En nätverksträff är planerad för alla grupper i Region Ost den
27 maj, där Katrineholm kommer att stå som värd.
Månaden inleddes med ett möte mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen
angående uppdraget att utveckla samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjuka äldre
personer. Mötet var givande där båda parterna diskuterade det gemensamma uppdraget och hur
parterna ska kunna jobba närmare varandra i flera aspekter. På mötet bestämdes det att
respektive förvaltning ska välja representanter som ska jobba med detta uppdrag.
Socialförvaltningens förhoppning är arbetet ska påbörjas under april.
I slutet av månaden deltog controllern i ett möte med revisorn från PWC. Revisorns uppdrag var
att granska ansökningar och övriga underlag som är kopplade till kommunens förvaltning av
stiftelserna. Vissa utdelningar från stiftelserna beslutas av socialnämnden. Granskningen visade
att socialförvaltningens dokumentation var i sin ordning.
Alkoholhandläggaren har under mars månad deltagit på en länsövergripande konferens kring
alkoholfrågor där frågor som exempelvis länsövergripande kontroll av svartsprit, besked från
polisen gällande vakter vid danstillstånd med mera avhandlades. Han har också deltagit i den så
kallade KAF-konferensen, (Kommunala Alkoholhandläggares Förening) där bland annat
polisens nya organisation presenterades, mutor och korruption diskuterades samt Länsstyrelsens
verksamhetstillsyn presenterades.
För övrigt pågår planeringen för den kommande flytten till de nyrenoverade lokalerna där flera
personer inom staben har olika roller. Allt går planenligt och flytten går av stapeln den 23 april.
4
58
Socialförvaltningen
Myndighetsavdelningen
Enheten Bistånd barn unga och vuxna
Efter februari månads ekonomiska genomgång framkom det att antalet placeringar har ökat och
kostnaderna ökar i takt med volymerna. Enheten tog beslutet om att göra en genomlysning av
samtliga placeringar. Syftet med detta är att säkra upp att placering är nödvändigt och kunna
göra en bedömning av hur lång placeringen behöver bli samt vad som är nästa steg. I mars
genomfördes en heldag där avdelningscheferna samt flera av enhetscheferna deltog och
reviderade varenda placering. Under denna dag så prioriterades placeringar som avsåg barn och
unga samt placeringar där föräldrar och barn är placerade tillsammans. Socialsekreterarna som
var kopplade till respektive ärende bjöds in för att beskriva sitt ärende och hur den fortsatta
planeringen ser ut. Sammanfattningsvis kan det konstateras att alla de placeringsärenden som
har reviderats har väldigt svår problematik och en placering har inte kunnat undvikas. Flera av
ärendena har dock en planering som innebär att de kommer att övergå till annat stöd än
placering under våren och hösten. Detta förväntas bromsa in kostnadsutvecklingen något. I april
kommer enheten göra motsvarande insats på placeringar som avser vuxna.
När det handlar om skydd av barn och unga finns en tydlig lagstiftning och socialnämnden
måste ingripa när barn av olika anledningar far illa. Hela enheten Bistånd Barn, unga och vuxna
har deltagit på ett möte tillsammans med förvaltningens controller. Tillsammans har man
uppmärksammat situationen och betonat vikten av att noga följa alla placeringar och avsluta när
det är dags. En placering är den sista utvägen och först bör, om möjligt, alltid öppenvårdens
insatser övervägas. Efter detta möte har vissa arbetsgrupper diskuterat kring
hemmaplanslösningar och att utveckla den delen tillsammans med öppenvården. Ett dokument
sammanställdes som beskriver vilka insatser som skulle behövas samt behovet av
behandlingspersonal även på helger. För att framåt kunna undvika dyra placeringar behöver barn
och deras föräldrar uppmärksammas tidigt så att hjälpen kan tillsättas innan problemen blir för
stora. Förvaltningen har ett viktigt arbete framåt för att kunna matcha de behov som uppstår med
lösningar på hemmaplan.
Då det har varit stor personalomsättning och många utredande socialsekreterare är nya, så
kommer det hållas två "metoddagar" för de som utreder. Socialstyrelsens bok "Att utreda barn
och unga" kommer att användas och gås igenom av enheten bistånd barn, unga och vuxna. Den
höga personalomsättningen som enheten har haft de tidigare åren har inneburit att verksamheten
har tappat mycket av de grundläggande kunskaperna och erfarenheterna. En översyn av samtliga
riktlinjer och rutiner har påbörjats och ska genomföras under året. En erfaren socialsekreterare
är nu frikopplad från egna ärenden och ska nu fungera som mentor för de nyanställda. Mentorn
är även BBIC utbildare och har tillsammans med en kollega påbörjat BBIC metodutvecklig för
alla inom enheten.
Även familjehemsplaceringar med konsulent stöd har ökat kraftigt från föregående år. Dels är
det svår problematik hos den unga som innebär att ett "vanligt" familjehem inte räcker till, det är
även skyddsärenden med hedersproblematik där det behövs särskild kompetens. Dessa
placeringar är betydligt dyrare än en "vanlig" familjehemsplacering.
I början av mars har det internt tillsatts en samordnare för arbetet med ensamkommande barn
och unga. Det är även två utredande socialsekreterare som enbart kommer att handlägga dessa
ärenden. En specialisering bedöms vara det bästa då det krävs särskilda kunskaper kring dessa
ärenden. Det är även en hel del kontakter med Migrationsverket, gode män och olika HVB
boenden. Den stora anstormningen av ensamkommande barn som förväntades i början av året
har ännu inte blivit så hög som det befarades. De senaste två månaderna har sju
5
59
Socialförvaltningen
ensamkommande barn kommit till kommunen då de har släktingar här. Av dessa har fyra barn
placerats på HVB boende då släktingarna inte haft möjlighet att ta emot dem. Ett barn har
placerats i familjehem och två bor hos sina släktingar under utredningstiden. Socialförvaltningen
har varit i kontakt med Migrationsverket och fått information om att Katrineholm är idag den
enda kommunen som inte har tecknat en överenskommelse kring mottagande av
ensamkommande barn och unga. Migrationsverket meddelade också att de i dagsläget arbetar
för att fylla alla platser i de kommuner som har en överenskommelse. Migrationsverket bedömer
dock att en mycket stor andel ensamkommande barn och unga kommer anvisas till Katrineholm
under juni och juli månad. Barnen som anvisas till kommunen bedöms vara sju till åtta år, vilket
innebär att förvaltningen inte kan placera dem i ett HVB boende. Socialförvaltningen måste hitta
familjehem som är villiga att ta emot dessa barn för en sannolik uppväxtplacering.
När det gäller utbildning har två socialsekreterare inom familjerätten deltagit på
Familjerättsdagarna i Örebro. Utbildning till våra familjehem "Ett hem att växa i" har pågått
under mars månad. Skolfam samarbetet fortskrider som planerat och Rikard Tordön, nationell
samordnare har besökt kommunen och berättat vad som händer nationellt och internationellt när
det gäller Skolfam.
Samverkansgrupperna med Barnahus, polis med flera har fortsatt och socialförvaltningens
representanter har rapporterat av till sina kollegor under interna gruppmöten. En
socialsekreterare som arbetar med vuxna ärenden har avslutat sin tjänst för andra uppdrag och
en ny medarbetare kommer börja sin anställning i april. Inom enheten behövs ytterligare
rekryteringar då en medarbetare har valt att gå i pension och en avslutat sin tjänst på grund av
flytt. Det behövs även ett vikariat till sommaren på grund av föräldraledighet. Tjänsten som
verksamhetsledare för unga och vuxna är vakant och trots annonsering har ingen med tillräcklig
behörighet sökt. I dagsläget är det en konsult som har det ansvaret, det finns i dagsläget inga
andra sätt som man kan lösa situationen på. För socialsekreterare med inriktning vuxna ärenden
så har verksamhetsledaren inom öppenvården fått ett tillfälligt utökat uppdrag att leda även
denna grupp.
En arbetstyngdsmätning har påbörjats. Den som genomfördes nu i mars visar på bra
arbetsförhållande för de som deltog. Arbetstyngdsmätningen kommer att göras löpande för att
snabbare kunna identifiera avvikelser i arbetsmiljön och därmed snabbt vidta lämpliga åtgärder.
Enheten ekonomiskt bistånd
Under mars månad är det utbetalda försörjningsstödet betydligt högra än tidigare månad. Vid
jämförelse med tidigare år verkar mars månad var en månad då försörjningsstödet ligger högt.
Hushållens hyreshöjningar har till en viss del bidragit till den högre utbetalda försörjningsstödet.
Verksamheten har under mars månad uppmärksammat att gamla deltagare från Arbetslinjen har
börjat söka försörjningsstöd, då deras Alfakassa har upphört helt eller är otillräcklig.
Flera utvecklingsprojekt är på gång inom området. Arbetsgrupp och styrgrupp för "Vinka in"
har kommit igång. Ett projekt som riktar sig till unga vuxna som står utan egen försörjning.
Mycket av arbetet går ut på gemensamma kartläggningar för att snabbare komma fram till rätt
hjälp. Samverkan ska ske med FK, AF, viadidakt och socialförvaltningen samt landstingets
olika aktörer. Styrgruppen för Arbetslinjen 3.0 har haft möte i mars och man har gått igenom
tidsplanen för kommande arbete. Syftet med anställningarna är att anställa så många som
möjligt utifrån befintlig projektbudget. Enligt beräkning kommer ca 33 personer som idag
uppbär försörjningsstöd att kunna anställas på 75-procenttjänster som varar ett halvår.
6
60
Socialförvaltningen
Förutom anställningarna kommer platser även erbjudas i Jobbex. Syftet är att Jobbex ska arbeta
dessa individer vidare till arbete och därmed självförsörjning. Socialförvaltningen tillsammans
med Viadidakt och AF ansvarar för att ta fram personer till Jobbex. Målet för dessa platser är att
individerna ska bli självförsörjande under tiden för insats hos Jobbex.
Arbetet med TRIS (tidig rehabilitering i samverkan) fortsätter som tidigare. Mycket arbete görs
för att få människor vidare till egen försörjning, trots många olika insatser står många utanför
arbetsmarknaden idag. Många har även språkhinder som gör att det behövs andra insatser innan
det kan vara aktuellt med arbete. Det är stora utmaningar framåt men positivt är ändå att det idag
är en god samverkan både internt inom kommunen men även med exempelvis AF.
Under våren pågår en utbildningssatsning i lösningsfokuserat arbete, utbildningen är uppskattad
och genomförs tillsammans med personal ifrån öppenvården.
Fortsatt rekrytering behövs för visstidsanställda medarbetare på grund av kommande
föräldraledigheter. Då det inte finns tillgång till medarbetare med erfarenhet krävs det en cirka
två månaders lång introduktion till arbetet innan man kan handlägga självständigt. Det ställer
stora krav på kollegor och chefer när det gäller att lära upp nya medarbetare samt ha
framförhållning så att det finns tillräckligt med arbetskraft på plats.
Öppenvårdsavdelningen
Under mars har öppenvården haft en planeringsdag på Safiren med fortsatt fokus på kvalité och
ständiga förbättringar. Avdelningen gick igenom kvalitets- och utvecklingsbakgrund kopplat till
socialtjänstlagen (SoL) och varje verksamhet fick arbeta med nulägesanalys av processerna.
Verksamheterna ska sammanställa sina processer senast den 16de juni.
Då de externa placeringarna fortsätter öka bokades det in ett placeringsmöte med avdelningschef
för öppenvården och myndighet, samt socialsekreterare med flera. Tillsammans har man gått
igenom placeringarna och gjort handlingsplaner för alla placeringar. Barn- och ungdomsärenden
är genomgångna och har en planering. Sammanfattande av genomgången är att placeringarna
var korrekta och ordentligt behovsprövade. Alternativa hemmaplanslösningar var prövade eller
så fanns behov av skydd. Resultatet av genomgången är att samtliga ärenden har en planering.
De ärenden som kommer kräva störts insatser från öppenvården är föräldrar- och
barnplaceringar som planeras komma hem inom kort. Familjeenheten, Mercur och Boendecoach
kommer vara inblandade i dessa ärenden.
En annan åtgärd som avdelningen har tillämpad för att minska kostnaderna för placeringar är att
enheten barn, unga och vuxna har fått möjlighet skriva en ”önskelista” över insatser som
öppenvården inte har idag. Listan ska granskas för att se om det går att göra fler insatser i
befintlig verksamhet.
Socialförvaltningens handlingsplan för våld i nära relationer är färdig och kommer att
presenteras på nämnd i april. Fokus under året kommer vara att göra rutiner och checklistor,
inom båda avdelningarna.
Socialförvaltningen och bildningsförvaltningen har i uppdrag att göra en förstudie till en
familjecentral. Med det som bakgrund så har avdelningschefen för öppenvård och chef för
elevhälsan har gjort studiebesök på en familjecentral i Nyköping.
Samtliga medarbetare i öppenvården har gått utbildning i hot och våld och delar av avdelningen
går utbildningen lösningsfokuserat förhållningssätt.
7
61
Socialförvaltningen
Enheten Öppna insatser
I verksamheten Klivet har man under månaden arbetat med att förbättra dokumentationen och
journalskrivningen så att det blir enhetligt och lätt att följa insatsen. Klivets rutiner ses för
närvarande över då det framkommit avvikelse i verksamheten. Två ungdomar är på väg till
Klivet. Efter placeringsgenomgången framkom att det fanns behov av plats på Kollektivet HVB,
så för att få ett flöde i placeringarna flyttar två ungdomar därifrån till Klivet. Dessa ungdomar
bedöms vara klara och redo för eget boende med stöd.
Till Familjeenheten har under mars månad inkommit fyra biståndsärenden samt åtta ärenden via
det öppna intaget, samtliga ärenden är fördelade.
På Frida har det inkommit nio våldsärenden under månaden och två av dem ledde till placering
på skyddat boende, vilket är allvarligt. Det finns tendenser som tyder på att behov av skyddat
boende ökar. Anledningen till ökningen är dock inte känd ännu.
På Mercur har man under mars påbörjat den första behandlingen för spelberoende. En person
har ansökt och en är på väg in. För övrigt är inflödet till Mercur jämt, alla grupper är i gång.
Mansboendet är fullt medan det finns två platser på kvinnoboendet.
Boendecoacherna har i dagsläget 21 ärenden, varav tre stycken fodrar mer arbete i än vanligt. En
boendecoach till kommer att börja sin anställning i slutet av april.
Hemmaplanslösningsprojektet
Projektet flyter på bra. Lokaler finns tilltänkta och det har inkommit ett kostnadsförslag från
KFAB som förnärvarande diskuteras.
Man bedömer att fler placeringar av vuxna skulle kunna avbrytas om det fanns lägenheter i
kommunen för dessa individer. Det nya stödet kan påbörjas när som helst, men verksamheten
får inga lägenheter av fastighetsägarna.
En åtgärd för att minska fortsatta placeringar är att man har ändrat en del kring modulerna.
Platser har tidigare varit tomma och man har beviljat bara akut boende för hemlösa med
missbruk. Detta kommer att utvärderas för att se om verksamheten ska tänka om kring
målgruppen för modulerna. Om svårare klientel hamnar där behöver tillsynen öka, och då även
på kvällar och helger vilket skulle innebära en större personalkostand.
8
62
Socialförvaltningen
Enheten Kollektivet HVB
KFAB har inte kommit in med något nytt förslag på blockhyra, men renoveringen av vissa
utrymmen kommer ändå påbörjas då dessa inte berörs av blockhyran. Den första renoveringen
kommer att involvera kontor och ett gemensamt rum på våning ett. Renoveringen påbörjas
troligtvis under april.
Kollektivet HVB är fullbelagt. Verksamheten har en ungdom som har flyttat till Kollektivets
utslusslägenhet Annexet. Det finns för närvarande en ungdom i kö till Kollektivet. Två
ungdomar planeras flytta till Klivet innan sommaren.
Utbildningen Lösningsfokuserat arbetssätt har fortsatt under två dagar 2015-03-12 och 2015-0313. En personal var frånvarande på utbildningen på grund av semester. Utbildningen ska leda till
att Kollektivets behandlingsprocess ska stärkas och förbättras. All personal har även genomgått
utbildning i Konflikthantering Hot och Våld.
Under avdelningens planeringsdag kring kvalitetledningssystem och processer fick Kollektivet
HVB en möjlighet att planera och diskutera behandlingsinnehållet samt behandlingsprocessen.
Den behöver förtydligas och att förbättras och brukarundersökningar samt vår utbildning i
Lösningsfokuserat arbetssätt syftar till att förbättra arbetssättet. Planeringsdagen har även följts
upp på Behandlingskonferens 2015-03-23.
Personal har varit i Stockholm på HVB-dagen 2015-03-24. En mässa där olika HVB-hem
berättade om sina verksamheter. Det var även fyra föreläsningar kring olika områden inom
socialt arbete.
1.2 Planerade åtgärder som ej är medräknade i prognosen samt
ekonomisk effekt
Under april månad kommer socialförvaltningen granska samtliga placeringar som avser vuxna för att
undersöka om det finns möjlighet till alternativa lösningar inom egen regi.
1.3 Investeringar
Socialförvaltningen har genomfört en inventering inför planerad flytt av verksamheter Familjeenheten,
Klivet och Ungdomssupport med flera. Flytt kommer ske som planerat i april. I och med flytten kommer
socialförvaltningen behöva köpa till de inventarier som det finns behov av. I dagsläget kommer
förvaltningen kunna hålla investeringsbudgeten som planerat.
9
63
Socialförvaltningen
2 Resultatmål
Resultatmål
Utfall
Målvär
de
Period
Medborgarna ska ha goda
möjligheter att delta i kommunens
utveckling
2015
Minskad klimatpåverkan - utsläpp
av klimatpåverkande gaser per
invånare ska minska
2015
Andelen barn och unga som mår
bra ska öka
2015
Andelen medborgare som får svar
på en enkel e-postfråga inom två
arbetsdagar ska öka
2015
2015
Andelen medborgare som får ett
direkt svar på en enkel fråga när
hon/han tar kontakt med
kommunen via telefon ska öka
Andelen medborgare som
uppfattar att de får ett gott
bemötande när de via telefon
ställer en enkel fråga till
kommunen ska öka
Senaste kommentar
Socialnämnden har utökat sin
tillgänglighet via telefon, genom
att inte bara ha telefontider på
morgonen utan kan nu även nås
övrig tid, då socialsekreterna inte
är upptagna av besökare.
2015
10
64
1 (1)
Datum
Vår beteckning
2015-04-15
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Ert datum
Vår handläggare
Er beteckning
Emma Fälth
Meddelanden
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta att lägga anmälan av meddelanden till handlingarna.
In- och utgående skrivelser
Utdrag ur socialnämndens diarium över handlingar för perioden
2015-02-12 – 2015-04-15. Förteckning över handlingarna finns på
socialförvaltningen, Västgötagatan 18, Katrineholm.
__________________
SOCIALFÖRVALTNINGEN
www.katrineholm.se
Besöksadress: Västgötagatan 18
Telefon: 0150- 570 00 (vxl)
Telefax:
E-post:
Org.nummer 212000-0340
65
Delegationsbeslut försörjningsstöd 2015
Januari
Februari
Mars
1006
972
998
Antal barn som ingår i försörjningsstöd
939
895
942
Varav 18-24år
210
213
223
Varav antal med utbet. under månaden
694
663
752
Män
395
373
439
Kvinnor
299
290
313
Varav 18-24år
137
129
154
Män
67
64
85
Kvinnor
70
65
69
1166
1134
1169
100
49
93
17
13
29
164
131
175
Startade utredningar
68
72
69
Varav 18-24år
19
21
20
Totalt antal hushåll försörjningsstöd
Samtliga ärendetyper
(Förs. stöd, 2:a handskontr. Egna medel)
Avslutade ärenden
Varav 18-24år
Aktualiseringar
Utbetalt försörjningsstöd under månaden
Genomsnitt per hushåll
4 915 842 4 274 887 5 767 889
7 083
6 448
7 670
April
Maj
Juni
Juli
Augusti September
Oktober November December
66
2015
Beslutsstatistik – orsak till försörjningsstöd
Orsak
Annat f-hinder,
barnomsorg saknas
Varav 18-24 år
Annat f-hinder,
grundskolestudier
Varav 18-24 år
Annat f-hinder,
gymnasiestudier
Varav 18-24 år
Annat f-hinder, ingen
arbetsförmåga, ej rätt
till sjuk-eller
aktivitetsersättning
Varav 18-24 år
Annat f-hinder, insats
klivet
Varav 18-24 år
Annat f-hinder,
otillräcklig pension
Varav 18-24 år
Annat f-hinder, väntar
på
pension/äldreförs.stöd
Varav 18-24 år
Jan
12
Feb
6
Mars
9
2
18
0
25
0
28
12
6
5
15
11
16
1
18
7
34
7
24
2
8
3
16
2
11
8
56
16
70
11
73
0
3
0
6
0
9
0
1
0
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
67
Orsak
Annat
försörjningshinder
Varav 18-24 år
Arbetar deltid ofriv
otillräcklig inkomst
Varav 18-24 år
Arbetar deltid ofriv
väntar inkomst
Varav 18-24 år
Arbetar heltid
otillräcklig inkomst
Varav 18-24 år
Arbetar heltid
väntar inkomst
Varav 18-24 år
Arbetslös ingen
ersättning
Varav 18-24 år
Arbetslös otillr
ers/aktivstöd
Varav 18-24 år
Arbetslös otillr ers/A, Alfakassa
Varav 18-24 år
Arbetslös otillr
ers/etableringsers.
Varav 18-24 år
Arbetslös väntar på
ers A, -Alfakassa
Varav 18-24 år
Jan
58
Feb
45
Mars
42
15
22
15
21
11
26
8
4
3
2
3
7
0
17
0
11
3
16
0
5
0
5
0
13
1
276
3
274
1
331
38
185
48
189
67
239
56
24
46
18
66
43
1
24
1
25
0
36
2
4
0
0
2
5
0
0
4
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
68
Orsak
Arbetslös väntar på
ers Aktivitetsstöd
Varav 18-24 år
Arbetslös väntar på
ers Etableringsers.
Varav 18-24 år
Arbetshinder, sociala
skäl
Varav 18-24 år
Arbetshinder, sociala
skäl, beroendeprobl.
Varav 18-24 år
Arbetshinder, sociala
skäl, insats kan ej erb.
Varav 18-24 år
Arbetshinder, sociala
skäl, rehabilitering
Varav 18-24 år
Arbetshinder, sociala
skäl, våld i nära
relation
Varav 18-24 år
Arbetshinder, sociala
skäl, väntar/under
utredning
Varav 18-24 år
Föräldraledig
otillr föräldrap
Varav 18-24 år
Jan
20
Feb
16
Mars
22
1
11
2
11
0
11
5
127
0
88
2
107
31
49
18
68
26
60
5
13
7
13
5
24
0
60
0
71
0
88
5
5
4
4
2
5
0
33
0
50
0
25
9
60
11
48
3
60
15
11
16
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
69
Orsak
Föräldraledig
väntar föräldrap
Varav 18-24 år
Sjuk- eller aktivers
otillräcklig ers
Varav 18-24 år
Sjuk- eller aktivers
väntar ers
Varav 18-24 år
Sjukskriven ansökt om
sjuk- aktivitetsers,
ingen ers. väntar
besked
Varav 18-24 år
Sjukskriven ansökt om
sjuka-aktivitetsers,
otillräckl. ers. väntar
besked
Varav 18-24 år
Sjukskriven läkarintyg,
ingen sjukpenning
Varav 18-24 år
Sjukskriven läkarintyg
otillr sjukpenning
Varav 18-24 år
Sjukskriven läkarintyg
väntar sjukpenning
Varav 18-24 år
Språkhinder
Varav 18-24 år
Jan
4
Feb
7
Mars
7
0
32
0
27
2
24
1
6
0
8
0
8
0
4
2
4
3
5
1
3
0
4
2
2
0
147
0
133
0
169
21
27
17
23
23
26
1
1
1
2
1
2
0
104
17
2
98
9
0
112
17
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
70
Orsak
Utan
försörjningshinder
Varav 18-24 år
Totalt antal beslut
Varav 18-24 år
Jan
6
Feb
5
Mars
11
2
1452
260
0
1442
232
0
1696
290
Antal unika ärenden
varav kvinnor
varav män
Antal unika
ärendepersoner
varav kvinnor
varav män
683
291
392
853
668
289
379
801
733
308
425
941
483
370
448
353
528
413
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
71
Barn, unga och vuxna samt öppenvård 2015
Januari
Aktualiseringar
Barn
Vuxna
Februari
Mars
April
61
51
81
42
106
49
0
0
0
Nystartade utredningar
Barn
Vuxna
29
9
21
5
44
14
Pågående utredningar
Barn
Vuxna
112
34
115
27
127
33
Avslutade utredningar
Barn
Vuxna
21
10
31
7
25
12
Familjehemsplacerade <21 år SoL
Flickor
Pojkar
10
9
9
12
9
14
Vårdnadsöverflyttade
Flickor
Pojkar
11
10
11
10
11
10
Familjehemsplacerade < 21 år LVU
Flickor
Pojkar
10
11
7
7
6
6
Tillfälliga placeringar
Flickor
Pojkar
4
3
1
2
0
0
Barn HVB /SoL < 21 år
Flickor
Pojkar
3
8
8
12
8
12
Förlängning av utredning
Barn
Maj
Juni
Juli
Augusti
September Oktober
November December
72
Barn SIS < 21 år
Flickor
Pojkar
1
2
1
1
0
1
Barn HVB /LVU < 21 år
Flickor
Pojkar
2
2
0
2
1
2
Barn, Klivet SoL< 21 år
Lägenhetsboendet, 10 platser
Kollektivet, 6 platser
8
5
8
5
9
5
Barn, Klivet LVU <21 år
Kollektivet
1
1
1
Barn, Klivet JOUR <21 år
Kollektivet
0
0
0
Pågående insatser - Kontaktfamiljer/
Komplementfamiljer/Kontaktpersoner
Flickor
Pojkar
18
24
22
27
19
21
Vuxna HVB/SOL
Kvinnor
Män
2
15
5
14
5
16
Vuxna LVM/SIS
Kvinnor
Män
0
2
0
2
0
2
Vuxna, familjehemsplacering
Kvinnor
Män
0
0
0
0
0
0
50
28
30
Påg. Utredningar inkl. samarbetssam.
Tingsrätten
28
21
26
Påg. samarbetssamtal exl.
Tingsrätten
14
12
12
Familjerätten
Aktualiseringar
Nystartade utredningar
13
5
10
Avslutade utredningar
12
7
11
Skrivna Avtal, vårdnad, boende
umgänge
1
3
0
Dödsboanmälningar
1
2
3
73