1. No category

Tekniska
verken
2015-04-17
Dnr 1505
LINKÖPINGS KOMMUN
TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET
Bankeberg, Vikingstad
4 småhustomter
Geoteknisk undersökning
Geoteknisk PM
Tekniska Verken Driftum AB
Infrateknik/Geoteknik
2015-04-17
Dnr 1505
Tekniska
verken
2015-04-17
Dnr 1505
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Uppdrag
3
2
Genomförda undersökningar
3
3
Geoteknisk beskrivning
3.1 Jordlagerbeskrivning
3.2 Grundvattenförhållanden
3.3 Markradon
3
3
3
3
4
Rekommendationer för grundläggning
4.1 Grundläggning av småhus
4
4
4.2
Övrigt
4
Granskning
4
5
Tekniska
verken
2015-04-17
Dnr 1505
Bankeberg, Vikingstad
4 småhustomter
Geoteknisk PiVI
1
UPPDRAG
På uppdrag av Linlcöpings kommun har Tekniska verlcen D r i f t u m A B , Infratelcnilc/Geoteloiik utfört geotelmisk undersölming for 4 styclcetomter i Banlceberg, Vikingstad.
Syftet med undersölcningama har varit att redovisa de geotelaiislca förutsättningarna för
grundläggning av källarlösa småhus i 1-2 våningar.
2
GENOIVIFORDA UIMDERSOKNINGAR
Resultat av fältundersölcningar redovisas separat i Rapport geoteknik, RGeo, daterad 201504-17.
3
3.1
GEOTEKNISK BESKRIVNING
Jordlagerbeskrivning
Under 0,3-0,4 m mullhaltig lera består jorden av torrskorpelera och fast lera ned t i l l mellan
1 och 2 m djup under markj^an. Därunder följer i områdets västra och östra delar (borrhål
1 och 3) halvfast skiktad lera och silt ned till 2,5-3 m djup varunder följer fastare jordlager
med moränlcaraktär. I områdets centrala delar (borrhål 2 och 4) vilar torrskorpeleran direkt
fastare jordlager av lerig morän/lermorän.
3.2
Grundvattenförhållanden
Grundvattennivån b e d ö m s (utifrån nu och tidigare mätningar i området) att ligga ca 2 m
under markytan.
3.3
Markradon
Markradonmätningama indikerar lågradonmark.
Tekniska
verken
4
4.1
2015-04-17
Dnr 1505
REKOMMENDATIONER FÖR GRUNDLÄGGNING
Grundläggning av småhus
Grundläggnmg av småhus i 1-2 plan kan exempelvis ske med hel kantförstyvad bottenplatta av betong alternativt p å långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar i
storleksordningen 1 - 1,5 m kan utföras utan restriktioner med avseende p å sättningar.
Maximala grundtrycket under vouter, sulor etc bör begränsas t i l l 100 kPa.
Området utgörs av lågradonmark. Under förutsättning att eventuella uppfyllnadsmassor
under byggnaderna inte har sämre egenskaper med avseende p å radonhalt krävs inga radonskyddande åtgärder.
4.2
Övrigt
I byggnadslägena ska mullhaltig j o r d schaktas bort innan uppfyllnader och grundläggning
utförs.
O m marknivån behöver höjas under byggnaderna kan detta exempelvis utföras enligt
A M A Anläggning 10, kapitel CEB.21 "Fyllning för grundläggning av byggnad".
Under byggnadskonstruktionen utförs dränerande och kapillärbrytande lager exempelvis
enligt A M A Anläggning 10, kapitel CEF.21 "Dränerande och kapillärbrytande lager för
byggnad".
Dräneringsledningar utförs i normal omfattning.
5
GRANSKNING
Rapporten har granskats av Lisa Björk
Tekniska Verken D r i f t u m A B
Infratelmik/Geotelcnik
Lars Johansson
Lisa Björk
Tekniska
verken
2015-04-17
Dnr 1505
LINKÖPINGS KOMMUN
TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET
Bankeberg, Vikingstad
4 småhustomter
Geoteknisk undersökning
Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo
Tekniska Verken Driftum AB
Infrateknik/Geoteknik
2015-04-17
Dnr 1505
/ Tekniska
verken
2015-04-17
Dnr 1505
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Uppdrag
3
2
Geotekniska undersökningar
3
3
Redovisning
3
BILAGOR
Jordprovstabeli
Markradonmätningar
SGF:s Beteckningssystem
RITNINGAR
Planritning, skala 1:1000
Sektionsritning, skala H = 1:100, L = 1:400
Nr
1
2
Gl
G2
Tekniska
verken
2015-04-17
Dnr 1505
Bankeberg, Vikingstad, 4 småhustomter
Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo
1
UPPDRAG
På uppdrag av Linköpings Icommun har Teknislca verlcen D r i f t u m A B , Infratelcnilc/Geotelaiik utfört geoteknisk undersölming för 4 stycketomter i Bankeberg, Vikingstad.
Denna rapport utgör dokumentation av utförda fältundersölaiingar. Utvärderingar samt
rekommendationer redovisas i en separat geoteloiisk P M daterad 2015-04-17.
2
GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR
Geotekniska fältundersökningar har utförts i april 2015 av Mikael Lennartson med
borrbandvagn typ G H 8. Undersökningarna har omfattat:
Viktsondering
Slmivprovtagning (störda prover)
Grundvattennivåmätning i öppet rör
Markradonmätning (ROAC)
4 punlcter
4 punkter
1 punkt
2 punlcter
Utsättning och avvägning av borrpunkter har gjorts av personal vid D r i f t u m A B i koordinatsystemet SWEREF 99 15 00 och höjdsystem RH2000.
De störda jordproverna har undersökts i fält och p å SGLs laboratorium varvid jordartsbestämning har utförts p å samtliga prover.
3
REDOVISNING
Sammanställning och uppritning av undersöloiingsresultaten har utförts av Mikael
Lemiartson, och redovisas på bifogade ritningar.
Teloiiska verken D r i f t u m A B
Infrateloiilc/Geoteknik
Lisa Björk
Lars Johansson
Tekniska
verken
2015-04-17
Bilaga 1
Bankeberg, Vikingstad, 4 småhustonnter
Dnr: 1 5 0 5
JORDPROVSTABELI
Sekt eller
Provtag-
punktnr
ningsmetod
2
Skr
Djup (m)
Geologisk benämning
Tjälfarlighetsklass
0-0,45
0,45-1,1
Brun mullhaltig lera med växtdelar
Brun rostfläckig torrskorpelera med sand- och
3
gruskorn
3
Skr
1,1-2,0
Brun siltig lermorän
3
2,0-3,0
Brun lermorän
3
0-0,3
0,3-1,2
1,2-2,1
Brun mullhaltig lera med växtdelar
Brun rostfläckig torrskorpelera med enstaka
gruskorn
3
Brun varvig lera med siltskikt samt enstaka
4
sand- och gruskorn (fast)
2,1-2,7
Brun skiktad lera och silt (halvfast)
4
2,7-3,0
Brun siltig lera med sand- och gruskorn, mo-
4
ränkaraktär, (fast)
4
Skr
0-0,35
0,35-0,5
Brun mullhaltig lera med växtdelar
Brun rostfläckig torrskorpelera med rottrådar
3
0,5-1,1
Brun siltig sandig morän
3
1,1-2,0
Brun siltig lerig morän
3
2,0-3,0
Brun lermorän
3
mark radon miljö
2015-04-23
Certifierat
kvalitetsoch miljöledningssystem
RAPPORT 5284
TEKNISKA VERKEN DRIFTUM AB
MIKAEL LENNARTSSON
BOX 1035
58110 LINKÖPING
MARKRADONMATNING
Mätområde: Bankeberg, Vikingstad
Burk
id
Borr- Rn-halt Utsättn.hål kBq/m3 datum
Upptagn.
datum
6570
6558
Bh2
Bh4
2015-04-17
2015-04-17
2015-04-13
2015-04-13
6
7
Kommentar
Radonhalten i markluft är normalt större än 5 kBq/m3
(kiloBeoquerel/kubikmeter).
Den uppmätta registrerade radonhalten anges i enheten kBq/m3.
De angivna mätvärdena grundar sig på kalibrering i Statens Strålskyddsinstituts kalibreringsanläggning för markradondetektorer.
Mätrapporten upprättad av
MRM Konsult AB
Stefan\Kvensson
MRM Konsult A B
Box 63
971 03
LULEA
Telefon
Telefax
0920 - 604 60
0920 - 604 74
E-post info@mrm.se
Internet www.mrm.se
Organisationsnummer
556263-5077
Besöksadress
Gammelstadsvägen 5
972 41
LULEA
RIKIVÅRDEN VID KLASSNING AV MARK '
(Starkt generaliserade, för utförligare indelning se rapport B F R R85:1988,
reviderad upplaga 1990):
Radonhalt i jordluft, haltgränser vid klassificering av mark.
<10 kBq/m^
10-50 kBq/m^
> 50 kBq/m^
lågradonmark
normalradonmark
högradonmark
För lera, fmsilt och lerig morän gäller att gränsen lågradonmark/normalradonmark ligger vid 60 kBq/m^, normalradonmark/högradonmark vid 100 kBq/m^.
Om jordtäcket är mindre än en meter tjockt kan man inte mäta markradon på
ett tillförlitligt sätt. Samma sak gäller för sprängstenslager och blockskravel.
I dessa fall måste man kontrollera radiumhalten i materialet med en gammaspektrometer..
Radiumhalt i berg, haltgränser vid klassificering av mark. Avser grundläggning
direkt på berg och ingen direktkontakt med större lager av fyllning.
<60 Bq/kg
60-200 Bq/kg
> 200 Bq/kg
lågradonmark
normalradonmark
högradonmark
OBS! För hus som byggs på större lager av sprängsten krävs betydligt lägre
radiumhalter. Redan vid en radiumhalt på 100 Bq/kg måste marken klassas som
högradonmark, och först vid en radiumhalt under 25 Bq/kg kan marken klassas
som lågradonmark.
Rekommenderat radonslg^dd för nybyggnad
(STATENS PLANVERK rapport 59:1982):
lågradonmark
normalradoimiark
högradonmark
inga
radonskyddande
radonsäkert
Svenska Geotekniska Föreningen (SGF)
Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS)
Beteckningssystem
för geotekniska utredningar
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
Redovisning i plan
Sondering
Undersöloiingspunkt (grundsymbol) utan attribut v i d sondering samt enkel
sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller
slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd)
Q
Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i j ord
(t ex vikt- och trycksondering)
^
CPT-sondering
©
Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex
hejarsondering)
Tillägg för djup- och bergbestämning
O
Sondering avslutad utan att stopp erhållits
P
Sondering t i l l förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt
förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare
2
Sondering t i l l förmodat berg
^
Sondering mindre än 3 m i förmodat berg
^
Sondering minst 3 m i förmodat berg
^
Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax
^
K ä m b o r m i n g minst 3 m i förmodat berg
Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge
redovisas samt bergnivå och boirhålsslut. Lutning och längd kan anges.
SOF/BOS Beteckningssystem
Veision 2001:2
Redovisning i plan
Provtagning
^
Störd provtagning
(vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets
eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare)
^
Ostörd provtagning
(vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kämprovtagare)
^
Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt.
g
^' ^' ^
Ytlig provtagning i berg/knackprov.
Utförda analyser och mätningar p å prover kan anges med
bokstavsförkortningar enligt följande:
T = annan teknisk analys
P = petrografisk analys, tunnslipsanalys
C = kemisk analys
SGF/BQS Beteckningssystem
Vereion 2001:2
Redovisning i plan
Hydrogelogiska undersökningar
i
Vattennivå bestämd, t ex i provtagningsliål
6
Grundvattennivå bestämd v i d korttidsobservation i öppet system
S
Grundvattennivå bestämd v i d långtidsobservation i öppet system
Avslutad observation
i
Portrycksmätning
Provpumpning eller infdtrationsförsök
Vattenförlustmätning i berg
Brunn (grävd, sprängd eller borrad)
SGF/BGS Beteckningssystem
Veision 2001:2
11
Redovisning i sektion
Beteckningar i sonderingsstapel
I falt bedömda jordarter v i d sondering redovisas enligt följande.
///=
Fritt vatten (kod 81)
Grusigjord(kod39)
Fyllningsjord (kod 30)
Stenig j o r d och blockjord
(kod 40)
Torv (kod 83)
Friktionsjord, allmänt
(kod 32, k o d 33-35,37)
Torrskorpelera (kod 31)
Moränjordar, exkl lermorän
(kod 84)
Lera och kohesionsjord
(kod 37)
Genomborrat block eller
sten (kod 41)
Lermorän (kod 85)
Siltjord (kod 82)
Bergyta (kod 94)
Sandjord (kod 38)
Sondering i berg
iX|
|X| (icke b e d ö m d jordart)
(kod 36)
SGF/BGS Betedoiingssystem
Version 2001:2
Sondering i berg avslutad
(kod 95)
15
Redovisning i sektion
Avslutning av sondering
Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol.
Sonderingen avslutad
utan att stopp erhållits
(kod 90)
O
9
Block eller berg (kod
93)
2
Stopp mot förmodat
berg
(kod 94)
T
9
9
Sonden kan ej
neddrivas
ytterUgare enligt för
metoden normalt
förfarande (kod 91)
Stopp mot sten eller
block (kod 92)
Jord-bergsondering.
9
SQF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
A
A
Sondering i förmodat
berg (kod 95). V i d 3 m
eller längre borrlängd i
berg redovisas undre
plansymbol annars
övre
16
Redovisning i sektion
Viktsondering
Q
Grundsymbol i plan:
(kodHM=01)
Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i k N utan eller med samtidig
vridning.
Motståndet v i d självsjunkning anges med belastning i k N för markerade intervall. V i d
vridning av sonden avsätts antal halwarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns.
Skrafferat intervall och "si" anger att sonden drivits ned med slag.
Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller
berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts t i l l angivna nivåer.
B e d ö m d a jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln.
N4335
Vim +2.0
///=///£
Vim
använd metod
+2,0
utgångsnivå för sondering
N4335 hålets identitet (samma som i
plan)
0,50
belastning i k N
63
exempel p å de fall då antalet halwarv ej
ryms inom angiven skala.
RÖTTER
.00
75
50
,75
,00
63
N4335
Plansymbol i exemplet:
+2.0
^
10 20 30 40 50
hv/0.20m
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
18
Redovisning i sektion
Provtagning av jord
Störd provtagning, grundsymbol i plan:
(kod H M = 26,27,31,32,33,34)
Ostörd provtagning, grundsymbol i plan:
(kod H M = 25,28,29, 30)
Q
Provtagning redovisas med en 1 m m bred stapel till vänster om sonderingsstapeln.
Horisontellt streck anger att prov undersökts p å laboratorium. Jordart anges med
förkortning till vänster om redovisningsstapel, x x anger förlorat prov.
I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (x^ och sensitivitet (S^,
vattenkvoter (naturiig Wn, flytgräns w j och skrymdensitet (p). Förkonsolideringstryck
(a'J och kompressionsmodul Ml, bestämda v i d kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök.
Skr
Kv(Stl)
K
/!/=///=
Let
Le
///=/tl=
Tf kPa (oreducerad)
O
10
20
30
TT
CRS L e -
Vattenkvot w %
40
i
1
CRS L e -
\
CRS siLe
SaH
XX
Ii—
20
40
O
Sensitivitet S
60
60
80
1/
i
1.0
1.5
2.0
Skrym densitet pt/m^
Skjuvhållfasthet (Tf) enligt:
Konförsök
Förkonsolidering (öfc)
20
o
Konflytgräns
Skrymdensitet
Plansymbol i exemplet:
28
60
80
1000 2000 3000
ML(kPa)
Naturlig vattenkvot
SGF/BGS Beteckningssystem
Vetsion 2001:2
40
1
Vattenkvot (w) och densitet (p)
i / ^
Sensitivitet (St) enligt:
Konförsök
80
40
Redovisning i sektion
Hydrogeologiska undersökningar
Grundvattenrör ocli portryckspets redovisas med 1 m m bred stapel. Filterspets visas
med verldig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 m m f y l l d stapel. Rörspets, filtereller portrycksmätares nivå anges . Ovanför observationsröret anges observationsperiod.
Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett
horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta
observationsnivåema redovisas enligt:
GW
W
Rö
Rf
Pp
grundvattenyta eller nivå
andra vattennivåer och portryck
öppet rör
filterspets
portryckmätare
Uppmäts inget vatten i röret anges "torrt", alternativt " < nivå "
17GW
+9.8
///=///=
///=///=
W+9.1
82-02-25
1993-03-15
1993-03-28
Rö
1
-19.6
///=///=
///=///=
GW+7.9
1993-03-27
GW+7.1
1993-03-21
+6.1
16GW
18GW
1993-03-15
1995-03-28
1993-03-15
1993-04-24
ÖK RÖR+10.1
Rf
+9.2
///=///=
///=///=
GW+8.6
1993-03-28
Pp
/!/=/!/=
GW+7.6
1994-03-27
+6.5
1
+9.3
///=///=
W+87
1993-03-15
+3.77 WSf7.1
1993-04-27
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
36
Bilaga 1 Förkortningar
Bilaga 1
Förkortningar
Sondering
CPT
Hf
Jb-1, Jb-2, Jb-3
Slb
Sti
Tr
TrP
TrS
Vi
Vim
Cone Penetration Test
hejarsondering (t ex HfA)
j ord-bergsonderlng
slagsondering
sticksondering
trycksondering
poitrycksondering
spetstrycksonderuig
viktsondering
viktsondering, maskinell vridning
Provning in situ
DMT
Kb
PMT
Pp
Vb
dilatometerförsök
kämborming
pressometerforsök
poltryckmätning
vingforsök
Provtagare
folieprovtagare
Fo
Grundvattenprovtagning i ö p p e t r ö r :
- hämtare
Ba
- gas l y f t (blåsning, mammutpump m f l )
Gl
- mekanisk (centrifiigal, bladder m f l )
Ml
- sugpump
SI
hollowstem auger
Hsa
jalusiprovtagare
Js
kannprovtagare
K
kämprovtagare
Kr
kolvprovtagare
Kv
provtagningsspets
Ps
porluftprovtagning
Sgs el Pip
kontinuerlig porluftprovtagning
cSgs
skruvprovtagare
Skispadprovtagare
Sp
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
57
Bilaga 1 Förkortningar
Berg och jord
Tilläggsord
Huvudord
B
Bl
Br
Dy
Cs
F
Gy
Gy/Le
Gr
J
Le
Mn
BlMn
StMn
GrMn
SaMn
SiMn
LeMn
Mu
Sa
Si
Sk
Skgr
Sksa
St
Su
SuLe
SuSi
T
TI
Tm
Th
Vx
t
berg
blockjord
rosberg
dy
Misstänkt förorenad j o r d
enligt rutinbedönining i fält
fyllning
gyttja
kontakt, gyttja överst, lera
underst
grus
jord
lera
morän
block- och s t e n m o r ä n
stenmorän
grusmorän
sandmorän
siltmorän
l e r m o r ä n (moränlera)
m u l l j o r d (mylla, matjord)
sand
silt
skaljord
skalgrus
skalsand
stenjord
sulfidjord
sulfidlera
sulfidsilt
torv
l ä g f ö r m u l t n a d torv (tidigare
b e n ä m n d filttorv)
mellantorv
h ö g f ö r m u l t n a d torv (tidigare
b e n ä m n d dytorv)
växtdelar (trärester)
(efter huvudord) torrskorpa,
t ex Let och Sit = torrskorpa
av lera resp silt
Skikt/lager
bl
blockig
dy
cs
dyig
lokalt f ö r k o m m a n d e
föroreningar
dy
cs
dyskikt
f ö r o r e n i n g a r finns som
•tunnare skikt
gy
gy
Q
gyttjeskikt
tunnare skikt
gj-
gyttjig
något, t ex(sa)= n å g o t
sandig
grusig
gi
grusskikt
le
lerig
le
lerskikt
mu
sa
si
sk
mullhaltig
sandig
siltig
med skal
mu
sa
si
sk
mullskikt
sandskikt
siltskikt
skalskikt
st
su
stenig
sulfidjordshaltig
st
su
stenskikt
sulfidjordsskikt
O
torvskikt
vx
med växtdelar
v
varvig, t ex v L e = varvig
lera (beteckningen varvig
b ö r förbehållas glaciala
avlagringar)
yx
växtdelskikt
Tilläggsord är placerade f ö r e huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre.
Skiktangivelsen står efter huvudordet. E x e m p e l : sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt.
Mineralj ordartema kan indelas i grappema f i n - , mellan- och grov-, resp f, m , och g, t ex Saf = finsand.
SOF/BGS Beteckningssystem
Veision 2001:2
59