1. No category

Kallelse
Kommunfullmäktige
Tid: Onsdagen den 25 mars 2015 kl. 19.00.
Plats: Stora salongen, Folkets Hus, Lilla Edet
Ärenden
Föredraganden
1.
Upprop
2.
Val av justerare samt fastställande av tid för
justering
3.
Godkännande av dagordning
4.
Valärende
- Avsägelser
- Fyllnadsval
Dnr 2014/KS0232
5.
Avsägelse från Göran Andreasson (SD) från
uppdraget som ersättare i kommunstyrelsen
Dnr 2014/KS0232
6.
Borgensförbindelse Kommuninvest
Dnr 2014/KS0255
7.
Årsredovisning 2014 för Lilla Edets kommun
Dnr 2015/KS0174
Peter Jimmefors, ekonomichef
8.
Revisionsberättelse
Dnr 2015/KS0174
Jan-Erik Ambjörnsson,
revisionen
Fredrik Karlsson, PWC
- Revisionsrapport
- Beviljande av ansvarsfrihet
9.
Återrapportering 2014 enligt finanspolicyn
Dnr 2015/KS0147
10. Borgen avseende Soltak AB
Dnr 2015/KS0139
11. Fördjupat samarbete mellan Tjörns, Stenungsunds
och Lilla Edets kommun gällande
räddningstjänsten
Dnr 2014/KS0148
Kallelse
Kommunfullmäktige
12. Arvode till ordförande och vice ordförande i
överförmyndarnämnden
Dnr 2014/KS0258
13. Delgivningar
Bert Åkesson (S)
Ordförande
Annika Mändlo
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Maria Olegård
den 11 mars 2015 07:17
Annika Mändlo
VB: Avsättning
Kommunstyrelsen
2015 ~03- 1 1
c~ ~i ~S cZ 3~ -~ ~
Till nästa KF
Med vänliga hälsningar
Maria Olegård
Kommunsekreterare
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Postadress: Lilla Edets kommun,463 80 Lilla Edet
Telefon: 0520- 65 95 00, direkt: 0520-65 95 12
maria.ole~ard@lillaedet.se
www.lillaedet.se
-----Ursprungligt meddelande----Från: Göran Andreasson [mailto:foran.andreasson@ollecentralen.euJ
Skickat: den 11 mars 2015 02:31
Till: Maria Olegård
Ämne: Avsättning
Härmed avsäger jag Göran Andreasson 691110-5572 min plats som ersättare för Anders Johansson i
kommunstyrelsen.
Mvh
Göran Andreasson
foran.andreasson@oliecentralen.eu
mob +46761047078
Oljecentralen AB
Bäckvägen 24
463 33 Lilla edet
info@oliecentralen.eu
tel +4652016500
fax +4652016508
1
.,_ .~.
W W
DILLA EDETS
-- -- , KOMMUN
\~_~'_:!~
~~
P7' T7
111~1~~~
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
§21
Borgensförbindelse Kommuninvest
Dnr 2014/KS0255
Sammanfattning
Lilla Edets kommun är sedan 2006 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening, i
syfte att ha möjlighet att upphandla kapital till ett mycket konkurrensmässigt pris.
Kommuninvest ekonomisk förening äger i sin tur Kommuninvest i Sverige AB,som är
deri.part som agerar på marknaden och är den som ger kommunerna krediter, En
föz~utsättning för medlemskap är att det finns en borgensförbindelse från delägarna, där
man solidariskt borgar för Kommuninvests skaldero I princip samtliga landets
landstings och primärkommuner är idag medlemmar i Kommuninvest,
Av det upphandlade kapital som Lilla Edets kommun idag har ligger 225 mkr av totalt
245 mkr has Komrnuninvesto Utöver att kommunen kan erhålla krediter hos
Kommuninvest så är medlemskapet även en förutsättning för att kommunala bolag ska
kunna upphandla sina krediter där. Leifab har idag en stor andel av sina krediter hos
Kommuninvest.
Vid K~rnsnuninvests upptagande av lån på,lånemarknaden presenteras borgens
förbindelserna för långivaren, vilket är ett starkt instrument för att få goda värderingar
som kreditinstitut. Iden praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i
samband med Kommurunvests upplåning företräder således Kommuninvest
medlemmarna gentemot Iångivaxna~ Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio
~r från den dag då åtagandet ingicks. Giltighetstiden. för Lilla Edets kommuns
borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut~ Med hänsyn till att
borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den vikt
bargensförbin.delserna har för Kommuninvests verksamhet är det ~v mycket stor vikt att
Lilla. Edets kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut fattar ett. beslut i
kommunfullmäktige, p~ det sätt som anges nedan, som bekr~fta.r att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan
bekräftelse av borgensförbindelsen. När detta har skett har borgensåtagandet förlänbts
ytterligare en tioårsperiod.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottets protoko112015-02-25 § 8
Kommunfullmäktiges beslut 2005-12-14 om medlemskap, dru° 2005KS0629~7
Kommuninvests begäran om förnyad borgen, dnr 2014/KS0255-1
Denna skrivelse, dnr 2014/KS0255-2
~~13
.~_
_~,
`'"
LILLA EDETS
Q "~'
~I
~~
--~-...
~`~_
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
Finansiering
Ingen särskild finansiering krävs för att ingå ett borgensåtagande, men. det är alltid en
risk att ingå. ett sådant, Risken bedöms som mycket litene Vid årsbokslutet 2013 var
Lilla Edets andel av Kommuninvests sillgångar och skulder 448,8 mkr respektive 445,3
mkr.
Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige
Komrr~unfullmäktige beslutar att Lilla Edets kommun bekräftar att ingångeai
borgensförbindelse av den 1 mars 2006 ('°Borgensförbindelsen°'), vari Lilla Edets
kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom %r egen skuld för
Kommuninvest ~ Sverige AB:s(publ)("Kommuninvest")förpliktelser, alltjämt
gäller samt att I~ommuninvest äger företräda Lilla Edets kommun genom att företa
saantliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen. enligt
Borgensförbindelsen iförhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande
borgenärer°
20 Kommunfullmäktige utser Ingemar Ottosson och Peter J~mt~efors att för
kommuners räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut.
~~~
j
ia
~j
__
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2014-12-08
2014/KS0255-2
000
Borgensförbindelse Kommuninvest
Dnr 2014/KS0255
Ärendet
Lilla Edets kommun är sedan 2006 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening, i
syfte att ha möjlighet att upphandla kapital till ett mycket konkurrensmässigt pris.
Kommuninvest ekonomisk förening äger i sin tur Kommuninvest i Sverige AB, som är
den part som agerar på marknaden och är den som ger kommunerna krediter. En
förutsättning för medlemskap är att det finns en borgensförbindelse från delägarna, där
man solidariskt borgar för Kommuninvests skulder. I princip samtliga landets
landstings- och primärkommuner är idag medlemmar i Kommuninvest.
Av det upphandlade kapital som Lilla Edets kommun idag har ligger 225 mkr av totalt
245 mkr hos Kommuninvest. Utöver att kommunen kan erhålla krediter hos
Kommuninvest så är medlemskapet även en förutsättning för att kommunala bolag ska
kunna upphandla sina krediter där. Leifab har idag en stor andel av sina krediter hos
Kommuninvest.
Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren, vilket är ett starkt instrument för att få goda värderingar
som kreditinstitut. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i
samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest
medlemmarna gentemot långivarna. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio
år från den dag då åtagandet ingicks. Giltighetstiden för Lilla Edets kommuns
borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut. Med hänsyn till att
borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den vikt
borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att
Lilla Edets kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut fattar ett beslut i
kommunfullmäktige, på det sätt som anges nedan, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan
bekräftelse av borgensförbindelsen. När detta har skett har borgensåtagandet förlängts
ytterligare en tioårsperiod.
Beslutsunderlag
Kommunfullmäktiges beslut 2005-12-14 om medlemskap, dnr 2005KS0629-7
Kommuninvests begäran om förnyad borgen, dnr 2014/KS0255-1
Denna skrivelse, dnr 2014/KS0255-2
sid- 2 -
Finansiering
Ingen särkskild finansiering krävs för att ingå ett borgensåtagande, men det är alltid en
risk att ingå ett sådant. Risken bedöms som mycket liten. Vid årsbokslutet 2013 var
Lilla Edets andel av Kommuninvests tillgångar och skulder 448,8 mkr respektive 445,3
mkr.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar att Lilla Edets kommun bekräftar att ingången
borgensförbindelse av den 1 mars 2006 ("Borgensförbindelsen"), vari Lilla Edets
kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i
Sverige AB:s (publ) ("Kommuninvest") förpliktelser, alltjämt gäller samt att
Kommuninvest äger företräda Lilla Edets kommun genom att företa samtliga
nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt
Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande
borgenärer.
Kommunfullmäktige utser Ingemar Ottosson och Peter Jimmefors att för kommunens
räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut.
Peter Jimmefors
ekonomichef
peter.jimmefors@lillaedet.se
0520-65 95 75
Beslutet expedieras till
Ekonomichefen
sid 2/2
LILLA ED~T~ KOMMUN
KOMMUNINVEST
Kommunstyrelsen
Svenska kommuner och landsting i samverkan
2014 -10- 0 3
2014-09-30
Diarieni.
;~ ~r1~1 ~S C7Z'S5 —
Lilla Edets koimnun
Att: Ekonomichef Peter Jimmefors
peter.jimmefors@lillaedet.se
Angående borgensförbindelse
Vi skriver till Dig som kontaktperson för Lilla Edets kommun som är medlem i
Kommuninvest ekonomisk förening("Föreningen").
Föreningens upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda
dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) ("Kommuninvest"). För att
Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden
återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar
enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld
för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat
borgensförbindelse. Lilla Edets kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 1 mars
2006.
Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid
Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således
Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna.
Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks.
Giltighetstiden för Lilla Edets kommuns borgensåtagande kommer således inom kort att
löpa ut. Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i
Föreningen och den vikt borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är
det av mycket stor vikt att Lilla Edets kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid
löper ut fattar ett beslut i kommunfullmäktige, på det sätt som anges nedan, som
bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en
separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen("Bekräftelsen"). När detta har skett
har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod.
En checklista har upprättats över åtgärder som ska vidtas vid tecknandet av
Bekräftelsen. För att enhetlighet i dokumentationen för samtliga medlemmar (i
dagsläget ca 280 st) ska uppnås är det viktigt att samtliga medlemmar följer checklistan.
Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: 556281-4409. Styrelsens säte: Örebro
Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro
Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. Styrelsens säte: Örebro
Postadress: Box 124, 701 42 Örebro •Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2
Tel: 019-16 78 00 • Fax: 019-12 11 98 • E-post: förnamn.efternamn@kommuninvest.se •Internett www.kommuninvest.se
1
KOMMUNINVEST
Svenska kommuner och landsting i samverkan
Lilla Edets kommun ska vidta följande åtgärder.
1. Kommunfullmäktige ska fatta ett beslut med följande lydelse:
Kommunfullmäktige beslutar
Att Lilla Edets kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 1
mars 2006("Borgensförbindelsen"), vari Lilla Edets kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s
(publ)("Kommuninvest") förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest
äger företräda Lilla Edets kommun genom att företa samtliga nödvändiga
åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande
borgenärer.
att utse [NN] och [NN] att för kommunens räkning underteckna alla handlingar
med anledning av detta beslut.
2. Protokoll från fullmäktiges möte (innehållande beslutet om att bekräfta ingången
borgensförbindelse) ska anslås på kommunens anslagstavla i enlighet med
reglerna i kommunallagen. Observera att vad gäller anslagsbevis måste
justeringen av protokollet ha anslagits tre veckor från uppsättandet, dvs. 3
veckor + 1 dag räknat med dagen då det sattes upp. Som tumregel gäller att om
protokollet anslås en måndag ska det tas ned en tisdag. Observera dock att
förlängning av denna tid måste ske då sista dagen i fristen infaller på en lördag,
en allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Kontakta gärna
Advokatfirman Lindahl (kontaktuppgifter nedan) om ni har några frågor med
anledning av detta.
3. När anslagstiden löpt ut ska lagakraftsbevis begäras från förvaltningsrätten i
Göteborg.
4. När kommunfullmäktiges beslut vumlit laga kraft ska slutligen Bekräftelsen
undertecknas av de två företrädare för Lilla Edets kommun som
konununfullmäktige bemyndigat i sitt beslut.
5. Lilla Edets kommun ska därefter till Advokatfirman Lindahl översända följande:
A) Lagakraftvunnet protokoll
Kopia av lagakraftvunnet protokoll med fullmäktiges beslut enligt punkten 1
ovan (inklusive anslagsbevis och lagakraftbevis).
B) Bekräftelsen i original
1
KOMMUNINVEST
Svenska kommuner och landsting i samverkan
Koinmuninvest önskar att undertecknad Bekräftelse tillställs Advokatfirman Lindahl
senast den 15 januari 2016.
Vi har uppdragit åt Advokatfirman Lindahl att biträda oss i arbetet rörande
borgensbekräftelserna och vid frågor rörande dessa ber vi er därför att kontakta Anna
Lönnberg på Advokatfirman Lindahl via telefon 019-20 89 00 eller via e-post
anna.lomlberg@lindahl.se.
Handlingar skickas till:
Advokatfirman Lindahl
Box 143
701 42 Örebro
Med vänlig hälsning
Fredrika Norman
Ko~tnvirrvEST r SvExIGE AB(PVBL)
1
KOMMUNINVEST
Svenska kommuner och landsting i samverkan
Bekräftelse
av
borgensförbindelse
borgensförbindelse
och
fullmakt
att
kommunicera
Härmed bekräftas att ingången borgensförbindelse av den 1 mars 2006
("Borgensförbindelsen"), vari Lilla Edets kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar
såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ)("Kommuninvest")
förpliktelser, alltjämt gäller.
Härmed bekräftas att Kommuninvest äger företräda Lilla Edets kommun genom att
företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt
Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests borgenärer och blivande
borgenärer.
Ort
Datum
För Lilla Edets kommun
7
Kommunstyrelsens ordförande
Företrädare för kommunen
Namnförtydligande
Namnförtydligande
.A
.I.
W
LILLA EDETS
R
~~
W^/.
T
\~~~~~/
KOMMUN
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
§ 23
Årsredovisning 2014 för Lilla Edets kommun
Dnr 2015/KS0174
Sammanfattning
Lilla Edets kommun följer upp verksamhet samt ekonomi och redovisar dessa för
kc~mmunfullmäktzge efter varje tertial., Per april är det en uppföljningsrapport, per
augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett
delårsbokslut upprättas för perioden januari sill juni,juli eller augusti) och per december
redovisas årsbokslutet i en årsredovisning, vilken denna skrivning omfattar°
Nämnderna har gjort en bedömning över sin. förmåga att uppfylla sina grunduppdrag. I
det stora hela så klaxa nämnderna av det, men utbildningsnämnden avviker i och med att
det inom grundskolan fortfarande kvarstår brister avseende elevernas måluppfyllelse.
Kommunfullmäktige har beslutat om 11 iririktningsmål, som slutreciovisas i år, samt 20
prioriterade mål. Av inriktningsmålen nås sex stycken, två är på god väg att nås medan
tre har en längre väg kvar, 13 av de 20 prioriterade målen är uppfyllda, 4 har kommit en
bit å väg men inte riktigt ända fram, medan 3 stycken inte utvecklats som förväntats. Av
de två finansiella inriktningsmålen samt de ivå prioriterade finansiella yr ålen så uppfylls
inget.
Årets resultat visar på ett underskott om 8,6 mkr.- I och med detta så måste kommunen
redovisa ett totalt överskott om 8,6 mkr under de tre nästkommande åren°
Åtgärdsplanen för detta är en förstärkt bemanning Uch kontroll i syfte att minska
kostsamma placeringar på institution. Det budgeterade resultatet var 1,5 mkr, vilket
innebär att utfallet är lägre än budet med 10,1 Ynkro De största negativa avvikelserna
återfinns hos individnämnden (~9,9 mkr), främst orsa~Cat av ett ökat antal placeringar,
hos utbildningsnämnden(-1,7 mkr), främst orsakat av stort stödbehov och en
organisation som är svår att driva effektivt, samt hos finans 198 mkr,främst orsakat av
ett positivt finansnetto, men hägre pensionskostnader och nedskrivning av
fordansgasanläggningen. Kostnader ingår med. 2,0 mkr avseende kommunens del i.
skredriskutredningar(40 % av upparbetade utgifter),
Volymen avseende investering ligger på 35,1 mkr, vilket är 9,9 znkr lägre än budget°
Orsak till detta är att ett flertal investeringar förskjutits i tid.
När det gäller exploateringsutgifterna så har dessa främst skett i Lödöse.
Kommunfullmäktige budgeterade inkomster med 4,3 mkr och utgifter på maximalt S,S
mkr under året. Utfallet visar på 2,7 mkr respektive 3,2 mkr. I budgeten förutsattes att
den fördjupade översiktsplanen skulle varit klar tidigare än vad som blev fallet, och
därigenom sker tidsförskjutningar i de arbeten som är beroende av -den.
~_ ~
'`_.
~
1~
.,_
_~_
`'"`'~'
,Q..~~?I
\-;~:1
LILLA EDETS
KOMMUN
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
Med ett resultat som efter balanskravsutredning är negativt med 8,6 mkr9 där inget av de
två finansiella målen nås samt att 13 av de 20 prioriterade målen uppnås så uppfyller
kommunen inte kravet på en ekonomi i balans och en god ekonomisk hushållning. Ett
negativt balanskravsresultat måste återhämtas inom tre år och det kommer att göras
genom förstärkt bemanning och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen
men även äldre och funktionshinderomsorgen, isyfte att kraftigt minska köpta
placeringar inoro dessa verksamheter.
beslutsunderlag
Ekonomichefens skrivelse, dnr 2015/KS0174-1
Årsredovisning Lilla Edets kommun 20].4, dnr 2015KS0174-2.
Yrkande
Ingemar Ottosson(S)lämnar följande yrkande:
Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Lilla Edets kommun,som
redovisar ett negativt resultat om 8,6 mkr, och återhämtningen av underskottet ska ske
genom förstärkt bemanning och kontroll, främst i syfte att kraftigt rxiinska behovet av
köpta placeringar,
Julia Färjhage(C)lämnar följande yrkande:
a) Att sammanställningen av måluppfyllelsen. för inriktningsmålen görs om till att dels
presentera vilka prioriterade mål som funnits till respektive mål under mandatperioden,
hur det gått med dern och att det utifrån det och målets formulering görs en bedömning
av om målet är uppnått,
om ovanstående faller:
b) att indikatorerna till inriktningsmålen tas bort då det inte finns några indikatorer
definierade till inriktningsmålen i Måle och resursplanen.
c) att mål B anses som icke uppnått
d) att ,uppföljningen av mål D revideras till att beröra sådant som faktiskt skett under°
aktuell mål-period samt att målet anses som delvis uppnått,
om prioriterade mål
e) att prioriterat mål "Arbeta i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi" bedöms
som icke uppfyllt.
fl att uppföljningen av mål "Fortsätt arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås ti112020
utifrån antagen handlingsplan" revideras så att den utgår från indikatorn samt att målet
bedöms som delvis uppfyllt.
g) att uppföljningen av mål "Meritvärdet ska öka i kommunens skolor" utvecklas så att det
går att förstå var%r målet bedöms som delvis uppfyllt.
h) atk indikatorn till mål "Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan'°
uppdateras så att den överensstämmer med indikatorn iMål- och resursplanen.
Camilla Olofsson(M)tillstyrker Julia Färjhages yrkande,
,;
is
.,. _~,
`'"
`~' LILLA EDETS
Q~
~~
KOMMUN
\'_~:/
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
Propositionsordning
Ordföranden frågar kommunstyrelsen om de bifaller eller avslår vart och ett av Julia
Färjhages yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller yrkande e och avslår övriga
yrkande
Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige
1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Lilla Edets kommun,som
redovisar ett negativt resultat om 8~6 mkr, c~ch återhämtningen av underskottet ska
ske genom förstärkt bemanning och kontroll9 främst i syfte att kraftigt minska
behovet av köpta placeringar,
i enlighet med.
2~ Kommunfullmäktige beslutar att det prioriterade målet
kommunens jämställdheisstrategi5' ska bedömas som icke uppfyllt.
99Arbeta
Reservation
Julia ~"ärjhage (C)9 Jörgen Andersson (C), Lars Ivarsbo (C), Camilla Olofsson(M)och
Emma Samuelsson(MP)reser°verax sid mot beslutet till förmån för Julia Färjhages
yrkande.
19
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-03-05
2015/KS0174-1
000
Årsredovisning 2014, Lilla Edets kommun
Dnr 2015/KS0174
Sammanfattning
Lilla Edets kommun följer upp verksamhet samt ekonomi och redovisar dessa för
kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per
augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett
delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december
redovisas årsbokslutet i en årsredovisning, vilken denna skrivning omfattar.
Nämnderna har gjort en bedömning över sin förmåga att uppfylla sina grunduppdrag. I
det stora hela så klara nämnderna av det, men utbildningsnämnden avviker i och med att
det inom grundskolan fortfarande kvarstår brister avseende elevernas måluppfyllelse.
Kommunfullmäktige har beslutat om 11 inriktningsmål, som slutredovisas i år, samt 20
prioriterade mål. Av inriktningsmålen nås sex stycken, två är på god väg att nås medan
tre har en längre väg kvar. 13 av de 20 prioriterade målen är uppfyllda, 4 har kommit en
bit å väg men inte riktigt ända fram, medan 3 stycken inte utvecklats som förväntats. Av
de två finansiella inriktningsmålen samt de två prioriterade finansiella målen så uppfylls
inget.
Årets resultat visar på ett underskott om 8,6 mkr. I och med detta så måste kommunen
redovisa ett totalt överskott om 8,6 mkr under de tre nästkommande åren.
Åtgärdsplanen för detta är en förstärkt bemanning och kontroll i syfte att minska
kostsamma placeringar på institution. Det budgeterade resultatet var 1,5 mkr, vilket
innebär att utfallet är lägre än budget med 10,1 mkr. De största negativa avvikelserna
återfinns hos individnämnden (-9,9 mkr), främst orsakat av ett ökat antal placeringar,
hos utbildningsnämnden (-1,7 mkr), främst orsakat av stort stödbehov och en
organisation som är svår att driva effektivt, samt hos finans -1,8 mkr, främst orsakat av
ett positivt finansnetto, men högre pensionskostnader och nedskrivning av
fordonsgasanläggningen. Kostnader ingår med 2,0 mkr avseende kommunens del i
skredriskutredningar (40 % av upparbetade utgifter).
Volymen avseende investering ligger på 35,1 mkr, vilket är 9,9 mkr lägre än budget.
Orsak till detta är att ett flertal investeringar förskjutits i tid.
När det gäller exploateringsutgifterna så har dessa främst skett i Lödöse.
Kommunfullmäktige budgeterade inkomster med 4,3 mkr och utgifter på maximalt 5,5
mkr under året. Utfallet visar på 2,7 mkr respektive 3,2 mkr. I budgeten förutsattes att
sid- 2 -
den fördjupade översiktsplanen skulle varit klar tidigare än vad som blev fallet, och
därigenom sker tidsförskjutningar i de arbeten som är beroende av den.
Med ett resultat som efter balanskravsutredning är negativt med 8,6 mkr, där inget av de
två finansiella målen nås samt att 13 av de 20 prioriterade målen uppnås så uppfyller
kommunen inte kravet på en ekonomi i balans och en god ekonomisk hushållning. Ett
negativt balanskravsresultat måste återhämtas inom tre år och det kommer att göras
genom förstärkt bemanning och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen
men även äldre och funktionshinderomsorgen, i syfte att kraftigt minska köpta
placeringar inom dessa verksamheter.
Beslutsunderlag
Ekonomichefens skrivelse, dnr 2015/KS0174-1
Årsredovisning Lilla Edets kommun 2014, dnr 2015KS0174-2.
Finansiering
Ej aktuellt
Förslag till beslut
Årsredovisningen för Lilla Edets kommun, som redovisar ett negativt resultat om 8,6
mkr, godkänns och återhämtningen av underskottet ska ske genom förstärkt bemanning
och kontroll, främst i syfte att kraftigt minska behovet av köpta placeringar.
Peter Jimmefors
ekonomichef
peter.jimmefors@lillaedet.se
0520-65 95 75
Beslutet expedieras till
Ekonomiavdelningen
sid 2/2
2014
ÅRSREDOVISNING 2014
LILLA EDETS KOMMUN
INLEDNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Ansvarig utgivare: Lilla Edets kommun
Grafisk form: Kommunikationsteamet, Lilla Edets kommun
Papper: Omslag 150 gr Munken print white, inlaga 130 gr Amber graphic
Tryck: Mediatryck, Trollhättan. Mars 2015.
Upplaga: 250 exemplar
Foto: Per Pixel, Mikael Asplund, Ulf Celander, Kjell Holmner.
2
» lillaedet.se
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Kommunstyrelsens ordförande...................................4
Kommunens organisation och politisk styrning..........5
Sammanfattning och femårsöversikt.........................6
Vision...........................................................................7
Härifrån kom pengarna...............................................7
Så här användes pengarna.........................................7
Omvärlden...................................................................8
Framtiden....................................................................9
Styrmodell.................................................................10
Måluppfyllelse...........................................................11
---Inriktningsmål.......................................................11
---Prioriterade mål......................................................12
Befolkning och boende..............................................14
Sysselsättning...........................................................15
Personalredovisning..................................................16
INLEDNING
Innehållsförteckning
Näringsliv och turism.................................................50
Välfärdsredovisning...................................................52
Miljöredovisning.......................................................54
Revisionsberättelse................................................56
Koncernen Lilla Edets kommun.................................58
Bolag i koncernen......................................................60
---LEIFAB...................................................................60
---LEFAB....................................................................61
Sammanställd redovisning........................................62
---Resultaträkning.....................................................62
---Kassaflödesanalys................................................62
---Balansräkning.......................................................63
Jämförelser med andra kommuner...........................64
Begreppsförklaringar.................................................66
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.....18
Resultat - Kapacitet....................................................19
Risk - Kontroll..............................................................20
God ekonomisk hushållning......................................22
Mål och resultat ........................................................23
Resultaträkning......................................................24
Kassaflödesanalys..................................................24
Balansräkning.........................................................25
Noter.......................................................................26
Nyckeltal................................................................29
Investeringsredovisning............................................30
Exploateringsredovisning..........................................31
VA och renhållning....................................................32
Driftsredovisning.......................................................33
Kommunstyrelsen.....................................................34
Överförmyndarnämnden...........................................36
Utbildningsnämnden................................................38
Kultur- och fritidsnämnden........................................40
Samhällsbyggnadsnämnden....................................42
Miljö- och byggnämnden..........................................44
Omsorgsnämnden.....................................................46
Individnämnden........................................................48
» lillaedet.se
3
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
INLEDNING
Kommunstyrelsens ordförande
Lilla Edets kommun fortsätter att växa. Under 2014
blev vi 202 invånare fler i kommunen och är åter över
13 000 invånare. Vi kan konstatera att kommunen är en
attraktiv plats att bo på. Det visar tydligt den positiva
befolkningsutvecklingen som skett under året. Vi är nu
en tillväxtkommun.
En kommun som växer genom positiv inflyttning ställer
också krav på bostadsbyggandet, vilket visar att byggnationen av lägenheter och enskilda fastigheter är rätta
satsningar.
Målen vi styr Lilla Edets kommun efter, är att skapa
ett långsiktigt hållbart samhälle för alla. Det ska göras
på ett öppet, effektivt och delaktigt sätt, med barnen i
särskilt fokus.
De beslut vi fattar ska säkerställa social trygghet, ekologisk hållbarhet och samtidigt främja näringsliv och tillväxt i samhället. Trots det tuffa året med begränsat ekonomiskt utrymme har vi aldrig tvivlat i vår uppfattning
att skolan är den viktigaste hörnstenen för ett samhälles
utveckling och ett bibehållet välstånd. Vår strävan har
därför alltid varit, och är, att göra skolan ännu bättre. Vi
har arbetat målmedvetet med att kunna erbjuda alla som
önskar en förskoleplats till sitt barn i den kommundel
som önskats. Under året uppnåddes full behovstäckning i
förskolan och bland annat startades det upp tre avdelningar i nyrenoverade lokaler på Fuxerna förskola.
Under året har kommunfullmäktige fattat beslut och
godkänt den Fördjupade översiktsplanen för Lödöse
samt godkänt arbetat fram Bostadsförsörjningsprogram
2015-2020 för att skapa det moderna samhälle som
bygger på en infrastruktur för en långsiktig hållbar och
växande kommun. Närhet och goda kommunikationer
innebär att kommuninvånarna har tillgång till en stor
och betydande arbetsmarknadsregion.
Lilla Edet växer näst mest i hela Västra Götalandsregionen och 26:e mest
i hela landet 2014. Vi är nu
13 031 invånare.
I framtiden kommer vi att se en förtätning av bebyggelsen i tätorterna. Det har visat sig vara en framgångsfaktor för växande kommuner och ett i alla bemärkelser bra
koncept för ett levande centrum.
4
» lillaedet.se
För att lyckas med vårt uppdrag från våra medborgare
och brukare och för att klara de politiskt uppsatta målen
måste vår organisation präglas av att vi tillsammans
arbetar för en hållbar utveckling, samt arbetar gränsöverskridande mot gemensamma mål.
Allt fler blir äldre och andelen äldre av befolkningen
ökar. För att klara kommande behov av bostäder till denna grupp har en projektering för fler särskilda boenden
skett under året med planerad byggstart under 2015.
Jag vill tacka alla medarbetare som har gjort ett fantastiskt arbete inom alla våra områden. Jag är stolt över er
insats. Ni är ryggraden i de verksamheter som vi vill göra
bättre för varje år.
Kommunstyrelsens ordförande
Ingemar Ottosson
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
INLEDNING
Kommunens organisation och politisk styrning
Kommunfullmäktige
Överförmyndarnämnd
LEIFAB 100%
Valnämnd
LEFAB 50%
Revisorer
SOLTAK AB 14%
Kommunstyrelse
Individnämnd
Kommunledningsförvaltning
Omsorgsnämnd
UtbildningsKultur- &
nämnd
fritidsnämnd
Socialförvaltning
Bildningsförvaltning
POLITISK LEDNING 2014
Kommunfullmäktige består av 31 ledamöter och 20
ersättare. Mandatfördelningen i fullmäktige för året har
varit följande:
Parti
Mandat
Samhällsbyggnadsnämnd
Miljö- &
byggnämnd
Samhällsbyggnadsförvaltning
Liksom föregående år har majoriteten under 2014
bestått av tre samverkande partier. Dessa är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Folkpartiet Liberalerna.
KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM 2014
Ordförande Bert Åkesson (S)
1:e vice ordförande Marie-Louise Nielsen (KD)
2:e vice ordförande Linda Holmer Nordlund (V)
Centerpartiet
5
Folkpartiet Liberalerna
1
Kristdemokraterna
1
Miljöpartiet de gröna
1
KOMMUNSTYRELSENS PRESIDIUM 2014
Moderaterna
5
Ordförande Ingemar Ottosson (S)
Vice ordförande Peder Engdahl (M)
Socialdemokraterna
12
Sverigedemokraterna
2
Vänsterpartiet
3
» lillaedet.se
5
INLEDNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2013
Sammanfattning och femårsöversikt
Det ekonomiska resultatet visar på ett underskott om 8,6
mkr, vilket är 9,2 mkr lägre än föregående år samt 10,1
mkr lägre än budgeterat. Av detta resultat är 6,9 mkr av
engångskaraktär. Balanskravsresultatet visar på -8,6 mkr,
inget tidigare underskott finns att återhämta. Återhämtningen kommer att göras genom förstärkt bemanning
och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen men även äldre- och funktionshinderomsorgen, i
syfte att kraftigt minska köpta placeringar inom dessa
verksamheter.
Totalt finns det 787 personer tillsvidareanställda i kommunen vilket är sju fler än föregående år. Under 2014
hade kommunens månadsavlönade personal 5,9 % sjukfrånvaro, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter
jämfört med föregående år.
Koncernens samlade resultat för året är negativt med 4,4
mkr.
Ohälsotalet ligger på 36,7 dagar, vilket är en förbättring
med 0,2 dagar sedan föregående år och med 3,6 dagar
sedan 2010. Jämfört med riket så ligger ohälsotalet cirka
tio dagar högre och jämfört med VGR ligger det cirka
åtta dagar högre.
Det egna kapitalet förändras med årets resultat och slutar därmed på 113 mkr. Ser vi till de senaste fem åren så
uppvisas en kapitalpåfyllnad med totalt 6 mkr. Soliditeten sänks till knappa 22 % (-29 % inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner intjänade före 1998).
Uppföljningen av de 20 prioriterade målen visar att 13 är
uppfyllda, fyra är på god väg men inte ända framme och
tre är inte uppfyllda. Inget av de två finansiella målen
uppnås.
Femårsöversikt
Arbetslösheten, arbetslösa samt deltagare i program,
är 7,8 % i kommunen vid utgången av året. Lilla Edet
ligger på en nivå som är lägre än och riket, men högre än
VGR. När det gäller ungdomsarbetslösheten.
2014
2013
2012
2011
2010
Bruttoomsättning
797 mkr
740 mkr
724 mkr
704 mkr
694 mkr
Verksamhetens nettokostnad
652 mkr
596 mkr
581 mkr
573 mkr
575 mkr
Vht nettokostnadsförändring
9,3%
2,7%
1,2%
-0,2%
2,8%
Årets resultat
-8,6 mkr
0,7 mkr
2,1 mkr
6,6 mkr
5,0 mkr
Utdebitering skatt
22,37 kr
22,37 kr
22,37 kr
22,80 kr
22,80 kr
Balansomslutning
523 mkr
518 mkr
514 mkr
459 mkr
402 mkr
Eget kapital
113 mkr
122 mkr
121 mkr
119 mkr
112 mkr
22%
23%
24%
26%
28%
Investeringsvolym
35 mkr
31 mkr
37 mkr
36 mkr
14 mkr
Invånarantal
13 031
12 829
12 580
12 540
12 578
266 mkr
277 mkr
259 mkr
257 mkr
234 mkr
Soliditet
Pensionsförpliktelser
6
Antalet invånare ökar med 202 personer eller 1,6 %,
vilket är Västra Götalandsregionens, VGR, näst största
procentuella ökning, och kommunen landar därmed på
13 031 invånare per den sista december.
» lillaedet.se
INLEDNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2013
Vision 2020
Kommunfullmäktiges vision är att kommunen år 2020 ska präglas av de fyra tillstånden
Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet.
För att komma till dessa tillstånd har sex strategiska områden som bildar hävstänger identifierats.
Dessa områden är: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö – goda boenden,
Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå.
VISION 2020 Växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet
Medborgarkraft får vi genom att:
• uppmuntra medborgarnas initiativkraft
• skapa utrymme för medborgarnas inflytande
• skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv
• öka integrationen och ta till vara
dess möjligheter
Samarbete över gränserna får vi genom att:
• skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför
den egna organisationen
• hitta fasta samarbetspartners
Attraktiv livsmiljö – goda boenden får vi genom:
• ett aktivt miljöarbete
• att återskapa utsikterna
• att kombinera boende med intressen
Goda kommunikationer får vi genom att:
• identifiera medborgarnas behov och kämpa för
att de tillgodoses
• påverka Västtrafik, Vägverket och Banverket
Så här
användes
pengarna
65 kr
Skatteintäkter
Så här användes 100 kronor som betalades i skatt
till Lilla Edets kommun
under 2014.
13 kr
31 kr
Äldreomsorg
och funktionshinder
30 kr
4 kr
Förskola och
fritidshem
Grundskola, gymnasium
och vuxenutbildning
Gata, park och
teknisk planering
10 kr
Individ- och
familjeomsorg
4 kr
Kultur
och fritid
4 kr
Övrigt
2 kr
1 kr
Arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagande
Räddningstjänst
1 kr
Politisk
verksamhet
16 kr
Kommunalekonomisk
utjämning
Rätt kommunal service får vi genom att:
• erbjuda kommunal service som inte
kostar mer än det smakar
• skapa ordning och reda
• aktivt arbeta med omvärldsbevakning
Högre utbildningsnivå får vi genom att:
• väcka lusten till ökat lärande och inspirera
elever i grundskolan till fortsatt utbildning
• locka nya kommuninvånare genom att
erbjuda attraktivt boende
6 kr
7 kr
Statsbidrag
3 kr
Taxor och avgifter
Försäljning av
varor och tjänster
1 kr
Finansiella
2 kr intäkter
Hyresintäkter
Härifrån
kom pengarna
Härifrån kom varje hundralapp som Lilla Edets kommun
disponerade under 2014.
» lillaedet.se
7
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
INLEDNING
Omvärlden
INTERNATIONELL EKONOMI
Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar
till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt
mycket låga, och bedömningen är att de kommer att vara
låga även under 2015. Den ekonomiska BNP-tillväxten i
världen ligger på ca 3,5 procent. Både USA och Storbritannien landar på ca 3 procent medan det har varit ytterligare ett år med svag tillväxt i euroländerna. Arbetslösheten har backat till mer normala nivåer i Storbritannien
och Tyskland, medan den ligger fortsatt högt i många
andra länder. Den amerikanska tillväxten går åt rätt håll
och den åtstramande finanspolitiken bedöms upphöra
under 2016. Våra nordiska grannländer har haft en
tyngre utveckling. Norge har en sänkt tillväxttakt, men
fortfarande relativt god, medan Danmark växer marginellt och i Finland backade BNP. Samtliga förväntas
dock få en något bättre tillväxt under 2015.
SVENSK EKONOMI
Sverige är ett exportberoende land och är därmed beroende av att tillväxten är god i omvärlden, så att efterfrågan på de varor och tjänster som produceras i Sverige är
hög. Tillväxten i landet har legat under 2 procent men
ändå ökar både sysselsättningen och antalet arbetade
timmar. Exportinkomsterna har inte utvecklats något
särskilt under året och den fortsatt relativt svaga tillväxten
internationellt gör att återhämtningen i svensk ekonomi
blir mera utdragen. Skatteunderlaget har klarat sig bra,
med reala ökningar runt 2 procent både i år och nästa år,
främst tack vare ökningen av antalet arbetade timmar.
Riksbanken har sänkt reporäntan till 0 procent, vilket har
gjort det mindre kostsamt att låna upp kapital. Ränteläget
förväntas vara fortsatt lågt under kommande år.
KOMMUNSEKTORN
Sveriges kommuner och landsting, SKL, bedömer att
kommunsektorns sammanlagda resultat försämras
med 10 miljarder jämfört med 2013, vilket till största
delen beror på återbetalningen 2013 från AFA med ca 8
8
» lillaedet.se
miljarder. Kommunerna står inför ett antal utmaningar
de kommande åren. Exempel på detta är de anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar,
stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till
krav som följer av statliga reformer. De demografiska
förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på
vissa verksamheter och ett tryck på omprioriteringar
mellan verksamheter. Verksamheter som förväntas dra
iväg kostnadsmässigt 2015 är barnomsorg, grundskola
och äldreomsorg. Baserat på statsbudgeten 2015 och ett
förväntat resultat om 1 procent gör SKL även bedömningen att kommunalskatten behöver höjas med 86 öre
fram till 2018, jämfört med idag.
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN
Antalet invånare i Sverige har ökat med 1,1 procent till
totalt 9 747 355 personer. Utvecklingen i Västra Götaland har en uppåtgående trend och landar på 1,0 procent
till totalt 1 632 012 invånare. I Göteborgsregionen bor
det 941 872 personer, vilket är en ökning med 1,3 procent. Lilla Edets kommun har haft en ökningstakt på 1,6
procent, vilket är 26:e största i landet och näst största i
Västra Götalandsregionen, och vid årets slut var vi
13 031 Lilla Edetbor.
ARBETSMARKNADEN
Arbetslösheten i riket har sjunkit och ligger vid årsskiftet
på 8,1 procent (8,7 % föregående år). SKL bedömer att
utvecklingen de närmsta åren går neråt och att antalet
arbetade timmar ökar. Även i Västra Götalandsregionen
har arbetslösheten sjunkit, och hamnar där på 7,6 procent
(8,3 % föregående år), liksom i Lilla Edet där arbetslösheten slutar på 7,8 procent (8,6 % föregående år).
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Kommunen befinner sig i en stark utveckling. Under
2014 har vi växt och blivit 202 invånare fler i kommunen.
Vi är nu över 13 000 invånare. Vårt mål att växa med
en procent har även i år klarats av med råge. Vi ökar
procentuellt näst mest av alla kommuner i Västra Götalandsregionen och ligger på 26:e plats i hela landet.
sätt och på tider som passar dem. Vi behöver därför
utveckla servicen i kommunen för att öka nöjdheten hos
våra invånare.
Det finns goda förutsättningar för en fortsatt befolkningsutveckling genom den grund som delvis är lagd
via långsiktig planering och infrastrukturell utveckling.
Detta i sin tur har gett möjlighet till tillväxt med nya
verksamhetsområden och nyproduktion av bostäder.
Vi ska ge ett gott bemötande till alla de som kontaktar
oss. Dessutom förväntas det av oss att vi ytterligare förbättrar kvalitén i våra välfärdstjänster och ökar effektiviteten. Detta förväntas av oss utan att vi kan räkna med
mer pengar till den kommunala verksamheten. Slutsatsen
av detta blir att vi måste samarbeta och samverka både
inom den kommunala verksamheten men även över
kommungränsen. Redan nu samverkar vi på olika sätt
till exempel inom räddningstjänsten och överförmyndarverksamheten samt olika samverkansformer inom
SOLTAK:s kommunerna.
Ett nytt bostadsförsörjningsprogram har arbetats fram
under 2014 som är ett av flera instrument att använda i
den fortsatta utvecklingen av kommunen.
Genom tillväxten har vi också goda förutsättningar att
öka antalet arbetstillfällen för kommunens invånare, dels
genom fler företagsetableringar och dels genom de nya
pendlingsmöjligheterna till en större arbetsmarknad.
När kommunen växer måste de kommunala välfärdstjänsterna utvecklas och anpassas till de nya förutsättningar som uppstår. Men det är inte bara tillväxten som
gör att kommunens arbete måste anpassas. Våra medborgare ställer krav på de tjänster kommunen producerar.
Invånare och företagare förväntar sig att de tjänster som
kommunen erbjuder ska kunna levereras på ett enklare
INLEDNING
Framtiden
Vi ska vara mer tillgängliga, arbeta mer öppet och vara
en kommun som stödjer innovation och delaktighet.
Lilla Edet utvecklas och omvärlden förändras och
bedömningen för framtiden är att kommunens sätt att
arbeta och organisera sig kommer att förändras i snabb
takt. Vi som arbetar i kommunen står inför ett spännande förändringsarbete som vi ska göra tillsammans.
Lena Palm
Kommunchef
Ingemar Ottosson (S)
Kommunstyrelsens ordförande
Det känns fantastiskt
att vi nu är drygt
13 000 invånare i
kommunen, en siffra
som vi inte varit över
på mer än 10 år.
» lillaedet.se
9
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Styrmodell
Det är grundläggande för en välfungerande målstyrning
att man via samstämmiga mål på alla nivåer kan följa
hur den politiska viljeyttringen tas om hand för verkställighet genom hela organisationen.
Lilla Edets kommun använder sig av målstyrning för att:
• dra nytta av medarbetarnas kunskap.
• skapa engagemang och kreativitet vilket leder till utveckling.
• få en ökad kunskap om sambanden mellan nytta för brukaren och resursförbrukning i verksamheten.
• säkerställa att alla arbetar åt samma håll.
Nämndens egna mål
10
» lillaedet.se
Verksamhetsplan
Vision 2020
Strategiska områden
Inriktningsmål
Prioriterade mål
MoR-plan
I korthet innebär detta att kommunfullmäktige beslutar om:
• Vision (ett önskat tillstånd i en framtid).
• Strategiska områden (vägledning för att uppnå visionen).
• Inriktningsmål (mål som ska uppnås under mandatperioden).
• Prioriterade mål (mål som ska uppnås under verksamhetsåret).
• Ekonomiska resurser per nämnd.
Nämnderna beslutar därefter om konkretisering av kommunfullmäktiges prioriterade mål, i form av uppföljningsbara mål, samt övergripande hur genomförandet
ska finansieras, fördelning av resurser mellan nämndens
verksamheter samt eventuella nämndspecifika mål och
uppdrag till förvaltningen.
Respektive förvaltning arbetar därefter fram en detaljbudget och varje arbetsplats/enhet ska göra en arbetsplan, där både kommunfullmäktiges prioriterade mål,
nämndens konkretiseringar av dessa samt nämndspecifika mål framgår. Målen ska i arbetsplanen konkretiseras
i aktiviteter som ska utföras under året. Därmed har
samtliga medarbetare i organisationen fått en konkret
uppgift att göra utifrån ett politiskt fattat beslut.
Uppföljningen av måluppfyllelse och ekonomi sker tertialvis till kommunfullmäktige.
KF/KS
Nämnd
Förvaltning
Uppföljning och analys
Verksamhet
Detaljbudget
Enhet
Arbetsplan
De vi
är till för
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Måluppfyllelse
INRIKTNINGSMÅL
Enligt styrmodellen anger kommunfullmäktige i Mål- och Resursplanen inriktningsmål, som ska uppfyllas under mandatperioden, och prioriterade mål, som ska uppfyllas under verksamhetsåret. Inriktningsmålen är kopplade till visionens
strategiska områden och de prioriterade målen har en koppling till inriktningsmålen.
Varje inriktningsmål anges med en bokstavsmarkering som sedan återfinns tillsammans med de prioriterade målens numrering, och på så sätt går det att härleda hur de prioriterade målen hänger ihop med inriktningsmålen.
Här redovisas de inriktningsmål som vairt aktuella under mandatperioden. Då detta är sista året i mandatperioden
så är detta slutredovisning av inriktningsmålen. På efterföljande sidor redovisas även årets prioriterade mål.
 = mål uppfyllt
 = mål delvis uppfyllt
Inriktningsmål
 = mål ej uppfyllt
Indikator
Uppföljning
Uppfyllt
Nå medel i KKIK-mätning Mått
14. Hur väl möjliggör kommunen
för medborgarna att delta i kommunens utveckling.
Medel nås inte utan Lilla Edets kommun har 41 poäng, medel
ligger på 53, trots att de flesta åtgärder som ortsutvecklingsmöten med mera är genomförda.

Jämställdhetsberedningen har under 2014 arbetat fram
jämställdhetsstrategin vilken inte blev klar för antagande
under året.

Medborgarkraft
A) Utveckla de demokratiska processerna –
arbetsformer, samspel nämnd/förvaltning
och mötesplatser.
B) Jämställdhetsarbetet ska den innevarande mandatperioden vara ett prioriterat
område, därför har en jämställdhetsberedning tillsatts.
Samarbete över gränserna
C) Samverka över kommungränserna.
Samverkan inom SOLTAK avseende gemensam organisation
för ekonomi, löner och IT har inte genomförts men riktlinjerna
för samarbetet är framtagna. På turismområdet har ett nytt
samarbete skapats med företag inom turismbranschen i Ale,
Göta Älv Turism.

Arbete sker bland annat genom tvärsektoriellt samarbete mellan skolan och individ- och familjeomsorgen. En familjecentral
finns och ett flertal föreningar engagerar många barn och
ungdomar.

E) De nationella miljömålen ska vara en ledstjärna i miljöarbetet i Lilla Edets kommun.
Några av de åtgärder som preciserats i ”Handlingsplan för
miljömålen” har uppnåtts men flertalet kvarstår.

F) Antalet invånare i kommunen ska öka.
Antalet invånare vid årsskiftet var 13031 stycken vilket är 202
personer fler jämfört med föregående år och 480 fler än vid
ingången av mandatperioden.

D) Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor
för barn och unga.
Attraktiv livsmiljö - goda boenden
G) Äldre och funktionsnedsatta ska kunna
leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin
vardag.
Äldreomsorgen ska förbättra sig
i förhållande till föregående mätning i SKLs ”Öppna jämförelser”.
Mått 25 i KKIK.
Lilla Edets kommun har förbättrat sig med 8 enheter och ligger
nu på 93 vilket innebär topp tre i Sverige.
När antalet påstigande på Lödöse
södra och antalet bussresenärer
ökar jämfört med föregående år.
Antalet påstigande på Lödöse södra har minskat under året.
Ingen statistik finns på bussresenärerna.

Goda kommunikationer
H) Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån
medborgarnas behov.
I) Verka för en utvecklad datakommunikation och bandbredd i kommunen.

En IT-infrastrukturplan är antagen och kommunen ger stöd i
arbetet med att starta upp fiberföreningar. Tre fiberföreningar
har bildats men ännu har ingen av dem kommit igång med att
gräva ner fiber inom sitt område.

Ett flertal åtgärder har genomförts. Till exempel så har företagslotsar utbildats, kommunikationen gentemot företag har
förstärkts och kundnöjdhetsundersökningar genomförs.

Samtliga förvaltningar ska ha dokumenterat och infört arbetssätt enligt
någon kvalitetsstyrningsmodell.
Bildningsförvaltningen har tagit fram en modell för systematiskt kvalitetsarbete och socialförvaltningen har gjort eller
håller på att göra processkartläggningar.

Samtliga elever som lämnar
grundskolan ska vara behöriga till
gymnasiet. Andel som är behöriga
till gymnasiet. Mått 19 KKIK.
Andelen elever som är behöriga till gymnasiet har minskat
sedan 2013, och ligger nu på 82 %. Sedan 2012 är det då en
minskning med 9 procentenheter.

Rätt kommunal service
J) Förbättra kommunens myndighetsutövning gentemot företag.
K) Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter.
Högre utbildningsnivå
L) Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha
tillgång till en god utbildning samt vara
behöriga till gymnasiet.
» lillaedet.se
11
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Måluppfyllelse
PRIORITERADE MÅL
Nämnder och kommunstyrelse har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda
prioriterade målen för 2014. Nedan redovisas uppföljningen av dessa.
13 av de 20 målen är uppfyllda, fyra har kommit en bit å väg men inte riktigt ända fram, medan tre stycken inte
utvecklats som förväntats.
 = mål uppfyllt
Inr. mål
 = mål delvis uppfyllt
 = mål ej uppfyllt
Prioriterade mål
Indikator
Uppföljning
A
Skapa mötesplatser för ungdomar
När en eller flera mötesplatser
skapats i samarbete med kulturproducenter och i samråd med
ungdomar i kommunen.
En person har anställts för att jobba fokuserat med
frågan. Ett flertal mötesplatser för unga har skapats dock
inte så många som planerat. Fler förvaltningar än de
närmast berörda jobbar med frågan.
A
Möjliggöra för medborgarna att delta i
kommunens utveckling.
Nå medel i mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKIK). Mått
14 ”Hur väl möjliggör kommunen
för medborgarna att delta i kommunens utveckling?”.
Under året har kommunen lanserat en Facebooksida,
och vi finns på Linkedin. Protokoll och kallelser från
vissa nämndsmöten publiceras på kommunens hemsida.
Ortsutvecklingsmöten har genomförts i sju tätorter och
kundnöjdheten av bemötande i vissa verksamheter har
följts upp. Trots att Lilla Edets kommun ökat till 41 poäng
så har även medelvärdet ökat, och ligger på 53.
När åtgärderna genomförts
i enlighet med kommunens
jämställdhetsstrategi och med
CEMR-deklarationen som ett
verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i nämnder och
verksamheter.
På grund av att jämställdhetsstrategin inte antogs under
2014 har arbetet inte kunnat komma igång. Däremot har
vissa nämnder ändå jobbat med jämställdhetsfrågan.
Uppfyllt
Medborgarkraft
B
Arbeta i enlighet med kommunens
jämställdhetsstrategi.



Samarbete över gränserna
C
Samverkan inom SOLTAK
När samverkan avseende gemensamma projekt/tjänster ökat
jämfört med föregående år.
Ett flertal olika inofficiella nätverk är i gång och arbetet
med att samordna både IT-, löne- och ekonomifunktionerna är i en mycket aktiv fas.
C
Fortsätta samverkan inom turismområdet för att skapa bestående nätverk
inom turismnäringen.
Mäts genom att samverkan fortsätter inom turismområdet.
Leader Göta älv har avslutats men ersatts av Göta älv
turism som det nya nätverket efter Leader kallas.
D
Söka alternativ till externa placeringar
respektive arbeta med förebyggande
åtgärder för att undvika att placeringar
blir nödvändiga.
Antalet externa placeringar ska
minska jämfört med föregående år.
Även om alternativ till externa placeringar alltid övervägs
så har kostnaderna ökat under perioden på grund av
bland annat omfattande vårdbehov.



Attraktiv livsmiljö - goda boenden
12
E
Fortsätt arbeta för att nå de miljömål
som ska uppnås till 2020 utifrån antagen handlingsplan.
När nämnderna redovisar att de
genomfört ytterligare åtgärder i
enlighet med handlingsplanen
jämfört med föregående år.
Ekologisk mat serveras i allt högre grad både inom
äldreomsorgen och skolan. Webbinarier, webbmöten och
telefonmöten ersätter många resor. Av de resor som görs
sker dessutom merparten med buss eller cykel.
F
Invånarantalet ska öka med en procent
jämfört med föregående år.
Avläsning per 31/12 som visar på
en procents ökning.
Antalet invånare har ökat med 202 personer vilket
innebär en ökning med ca 1,6 procent.
F
Det offentliga rummet ska vara snyggt
och rent med trygga och tillgängliga
miljöer.
Följa upprättade instruktioner
avseende att hålla rent och snyggt
i det offentliga rummet.
Tillsynen av ovårdade fastigheter har varit låg under
året. Kring och i skolorna har Leifab skött underhållet
bra. Likaså har Leifab haft uppdraget att besiktiga cykelvägarna och där är det mesta klart. Däremot har gräset
bara klippts enstaka gånger under sommarhalvåret. Ett
stort upprustningsbehov finns på fritidsfastigheterna och
underhåll har påbörjats.
» lillaedet.se



F
Gator ska asfalteras enligt den beläggningsplanering som genomförs utifrån
budgeterade medel för 2014.
När gator asfalterats i enlighet
med beläggningsplanering för
2014.
Asfalteringsarbetet har genomförts nästan helt enligt
plan.
G
Brukarna ska vara nöjda med sitt
särskilda boende.
Nöjdheten ska vara bättre än
föregående mätning i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 25
– Andelen brukare som är ganska/
mycket nöjda med sitt särskilda
boende.
Vid senaste mätningen uppnåddes resultatet 93, vilket är
8 enheter bättre än föregående mätning.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014


Goda kommunikationer
H
I
Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån
medborgarnas behov.
Verka för att utveckla fibernät i kommunens olika delar.
Genom att antalet resande ökat i
Västtrafiks mätningar jämfört med
föregående år.
Genom bättre skyltning av pendelparkeringar ges bättre
möjlighet att resa kollektivt. En realtidstavla har satts
upp vid Lilla Edets busstation. Ombytestiden mellan buss
och tåg på Lödöse södra har varit 15 minuter vilket är för
lång tid. Antalet påstigande vid Lödöse södra har minskat
sedan föregående år.
Fortsätta att ge stöd till enskilda
hushåll och föreningar som vill
komma igång med utbyggnad av
fiber. Sker i form av påverkan av
inriktning och utformning samt
information och samordning.
En person finns anställd för att jobba med denna fråga.
Tre fiberföreningar är bildade och ytterligare en är på
gång. Däremot har ingen utbyggnad kommit igång ännu.


Rätt kommunal service
J
Förbättra kommunernas myndighetsutövning gentemot företag.
Arbeta med förbättringsåtgärder
med utgångspunkt från Insiktsmätningen 2013 samt projektet
”Förenkla helt enkelt”.
Företagslotsar har utbildats och dessa kommer att ta
hand om de företagare som söker hjälp.
K
Påbörja arbetet med kvalitetsstyrning i
kommunens verksamheter.
Minst en förvaltning ska genomföra arbete med kvalitetsstyrning
under 2014.
Bildningsförvaltningen har tagit fram en modell för systematiskt kvalitetsarbete och socialförvaltningen har gjort
eller håller på att göra processkartläggningar.
L
Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet.
Resultatet mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 19 –
Andelen behöriga elever till något
nationellt program på gymnasiet.
Färre än tidigare år är behöriga till gymnasiet. Samarbetet mellan skola och kultur- och fritid har ändå utvecklats
med flera aktiviteter.
L
Meritvärdet ska öka i kommunens
skolor.
När meritvärdet ökat med 5
procent i kommunens skolor i
förhållande till föregående års
resultat.
Målet är inte fullt ut uppföljningsbart men har delvis
uppnåtts.
L
Alla elever i årskurs F-3 ska ha tillgång
till moderna pedagogiska hjälpmedel.
När alla elever i årskurs F-3 får
tillgång till ett IT-verktyg (PC/Ipad
eller liknande).
Alla elever i årskurs F-3 har tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel.
L
Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan.
När personaltätheten på förskolorna har ökat till 6,1 barn per
personal.
Personaltätheten är 6,1 barn per personal.
L
Öka möjligheterna att anordna arbetsmarknadsanpassad vuxenutbildning.
När antalet beviljade utbildningsplatser har ökat i jämförelse med
föregående år.
Undersköterskeutbildning för 10 studerande har erbjudits
från AMA under våren 2014.


Högre utbildningsnivå





» lillaedet.se
13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Befolkning och boende
Befolkningen i Lilla Edets kommun var vid årets slut
13 031, vilket är en ökning med 202 personer jämfört
med föregående år och motsvarar en ökning med 1,57%.
Ökningstakten är den 26:e största i landet och den näst
största i Västra Götalandsregionen. Från 2005 fram till
2012 minskade befolkningen i kommunen med 349 personer. Trenden med en minskande befolkning bröts 2012
och förstärktes rejält under 2013 och 2014, då ökningen
dessa två år var 451 personer.
I kommunen föddes det 37 personer fler än det dog under året. Inflyttningen var 1 011 personer, medan utflyttningen var 846 personer. Totalen visar att det flyttade in
165 fler personer än vad det flyttade ut under 2014. Både
inflyttningen och utflyttningen är större 2014 än 2013.
Mellan kommunerna i Göteborgsregionen finns en
överenskommelse om att gemensamt ansvara för att den
regionala strukturen är lånsiktigt hållbar. Lilla Edets
kommun ligger vid ett av huvudstråken som tillsammans
med kärnan ska utgöra ryggraden i Göteborgsregionen.
Lilla Edets kommun har goda förutsättningar att bidra
till att öka antalet invånare i regionen. Tack vara utbyggnaden av dubbelspårig järnväg med pendel-/regiontågsstationen Lödöse södra är restiden till och från Göteborg
bara 26 minuter. Utbyggnaden av väg E45 har bidragit
till att bilister har en säkrare bilväg och kan korta sin
restid. Satsningen på kollektivtrafiken för en gemensam
region gör att det till och från Lilla Edets kommun blir
kortare restider och det ökar tillgängligheten till arbetsmarknader och utbildning.
Antal invånare i Lilla Edets kommun de senaste 10 åren.
13 100
13 000
12 900
12 800
12 700
12 600
12 500
12 400
12 300
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
De befolkningsförändringar som påverkar den kommunala servicen är störst i de åldersgrupper som är i behov
av förskola, skola och äldreomsorg. För samtliga dessa
grupper har det skett en ökning, där den är störst i de
allra yngsta åldrarna.
En ökad bostads- och verksamhetsutveckling i Lilla
Edets kommun överensstämmer med regionala visioner
och mål. För att uppnå målet om ett hållbart samhälle
och en region med kortare avstånd och samspel är det
viktigt att prioritera bostäder och verksamheter vid lägen
med bra kollektivtrafik och samtidigt stärka kommunens
tätorter. Kommunens förutsättningar att erbjuda bra bostäder i attraktiva miljöer är goda. En attraktiv livsmiljö
fås genom att nyttja älvens möjligheter, att driva ett aktivt miljöarbete och att kombinera boende med intressen.
Kön
Ålder
Totalt
Kvinnor
Män
0-6 år
7-17 år
18-24 år
25-44 år
45-64 år
65-79 år
80+ år
Dec 2014
13 031
6 284
6 747
1 100
1 538
1 118
3 002
3 681
2 002
590
Dec 2013
12 829
6 184
6 645
1 027
1 535
1 100
2 956
3 688
1 954
569
202
100
102
73
3
18
46
-7
48
21
Förändring
Flyttningsnetto
Därav mot
Folkmängd
Förändring
Födda
Döda
Födelse
överskott/
underskott
Inflyttade
Utflyttade
Totalt
Länet
Sverige
Utlandet
Dec 2014
13 031
202
165
128
37
1 011
846
165
100
7
58
Dec 2013
12 829
249
125
122
3
944
699
245
178
2
69
202
-47
40
6
34
67
147
-80
-78
5
-11
Förändring
14
» lillaedet.se
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Sysselsättning
Den öppna arbetslösheten är något lägre i Lilla Edet jämfört med Västra Götalands län och riket när det gäller
16-64 år, totalt rör det sig om 237 personer i Lilla Edet.
Öppna arbetslösheten för ungdomar 18-24 år, 39 personer, är också lägre än i Västra Götalands län, men högre
än i riket. Andelen arbetslösa i program med aktivitetsstöd ligger högre än länet och riket i båda grupperna
(16-64 år, 250 st, och 18-24 år, 86 st).
Vid jämförelse med riket beträffande öppet arbetslösa
och i program i åldersgruppen 16-64 år ligger Lilla Edet
något lägre, men högre än Västra Götalands län, vilket
också var fallet 2013.
Jämfört med riket och länet ligger Lilla Edets andel
högre beträffande öppet arbetslösa och i program för
ungdomar 18-24 år.
Lilla Edet
VG Län
Riket
Öppet arbetslösa 16-64 år
3,8 %
4,1 %
4,3 %
Deltar i program med aktivitetsstöd 16-64 år
4,0 %
3,5 %
3,8 %
Öppet arbetslösa och i program 16-64 år
7,8 %
7,6 %
8,1 %
5,3 %
5,4 %
5,7 %
Deltar i program med aktivitetsstöd 18-24 år
Öppet arbetslösa 18-24 år
11,7 %
7,6 %
9,1 %
Öppet arbetslösa och i program 18-24 år
17,0 %
13,0 %
14,8 %
Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik, andel av registerbaserade
arbetskraften totalt 2014-12.
» lillaedet.se
15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Personalredovisning
Lilla Edets kommun följer de riktlinjer som Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderar för
redovisning av personalnyckeltal. Mättidpunkten är den
1 november alternativt på helårsbasis.
Behovet av ett strategiskt arbete med personalförsörjning
påverkas även av personalrörligheten, det vill säga andelen tillsvidareanställda personer som påbörjar respektive
avslutar sin anställning i kommunen.
PERSONALSTRUKTUR
Personalrörlighet anger andelen tillsvidareanställda personer som påbörjar respektive avslutar sin anställning i
kommunen. År 2014 fördelades personalrörligheten med
13 % som påbörjade en anställning och 11 % som avslutade en anställning. Detta betyder att personalrörligheten
har ökat från tidigare år.
I kommunen finns 787 tillsvidareanställningar den 1 november 2014, vilket är en ökning med sju anställningar
jämfört med 2013. Utöver detta finns 194 tidsbegränsade
anställningar(>40% sysselsättningsgrad i minst tre månader) vilket resulterar i totalt 981 månadsanställningar.
De tidsbegränsade anställningarna har även i år ökat
kraftigt medan tillsvidareanställningarna legat på en relativt konstant nivå de senaste åren.
Åldersfördelning för tillsvidareanställningar uppdelat per förvaltning.
Även kommunövergripande andel i % per den 1 november 2011-2014
Förvaltning
Under hösten 2014 har kommunens medarbetare medverkat i en medarbetarundersökning. Detta är den första
kommungemensamma medarbetarundersökningen som
någonsin gjorts och den ska fortsättningsvis genomföras
vartannat år. Det totala resultatet för kommunen visar att
medarbetarna är stolta över sitt arbete och att det känns
meningsfullt. De främsta utmaningarna är bristen på individuell utveckling och den höga arbetsbelastningen.
<29 år 30-49 år
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Kommunledningsförvaltningen
ÅLDERSFÖRDELNING OCH PENSIONSAVGÅNGAR
Medelåldern bland kommunens medarbetare är 48 år.
Kvinnornas medelålder är 48 år och männens 49 år.
Tidigare år har kommunens medarbetare tenderat att bli
några tiondelar äldre i snitt per år, men i år har medelåldern inte ökat sedan föregående år. Dock är inflödet av
yngre medarbetare fortfarande litet, vilket innebär att
effekterna av de förestående pensionsavgångarna blir
alltmer påtagliga.
2
>50 år
Totalt
15
35
18
2
18
23
43
Socialförvaltningen
40
167
184
391
Bildningsförvaltningen
14
126
175
315
Totalt
58
329
397
784
Andel i %
7
42
51
100
Andel i % 1/11 2013
7
42
51
100
Andel i % 1/11 2012
8
42
50
100
Andel i % 1/11 2011
6
43
51
100
KÖNSFÖRDELNING
Könsfördelningen har blivit ojämnare under 2014, det
vill säga att det har blivit fler kvinnor och färre män i
kommunen. Av de anställda är 87 % kvinnor och 13 %
män i kommunen. Socialförvaltningen har fortfarande
den största procentuella andelen kvinnor med 92 % och
bildningsförvaltningen kommer därefter med 90 % kvinnor. Flest antal män finns i samhällsbyggnadsförvaltningen, där 74 % av anställningarna innehas av män. Jämn
könsfördelning, definierat som 40 % män/kvinnor,
60 % kvinnor/män, finns inte i någon förvaltning.
Under förutsättning att alla går i pension vid 65 års ålder
går 276 personer i ålderspension under de kommande tio
åren. De motsvarar 35 % av den totala personalstyrkan.
De fem kommande åren går 166 personer i pension.
Storleken på beräknade pensionsavgångar ökar kraftigt
mot tidigare år och det kommer att krävas krafttag för
att möta rekryteringsbehovet framöver.
Inom de flesta personalkategorier arbetar nästan uteslutande kvinnor. Dit räknas i synnerhet förskola och skola
samt vård och omsorg. Den personalkategori som kommer närmast jämn könsfördelning är ”Teknik” med 63%
Sysselsättningsgradernas fördelning mellan könen per den 1 november 2011-2014
2014
16
2013
2012
2011
Sysselsättningsgrad
Kvinnor %
Män %
Kvinnor %
Män %
Kvinnor %
Män %
Kvinnor %
Män %
Deltid
44
2
44
2
41
2
41
1
Heltid
42
12
43
11
45
12
45
13
Totalt
85,9
14,1
87
13
86
14
86
14
» lillaedet.se
kvinnor och 37 % män. Poängteras bör att i ”Teknik”
ingår, förutom tekniker, brandpersonal och hantverkare,
även köks-/måltidsarbete och lokalvård. I de två sistnämnda personalkategorierna arbetar i stort sett endast kvinnor.
42 % av kvinnorna och 12 % av männen har heltidstjänster i kommunen. Detta betyder att kvinnors heltidstjänster har minskat och mäns heltidstjänster har ökat
något jämfört med föregående år.
Av kommunens samtliga 41 chefer är 71 % kvinnor och
29 % män. Andelen kvinnor i chefsbefattningar har ökat
med några procentenheter mot tidigare år och könsfördelningen har blivit än mer ojämn.
SJUKFRÅNVARON
Orsakerna till sjukfrånvaron är komplexa. Hela livsstilen påverkar en medarbetares hälsa. Sjukfrånvaron
kan till exempel bero på förhållanden som inte har med
arbetet att göra. Även Försäkringskassans tillämpning
av reglerna i sjukförsäkringssystemet samt attityder till
sjukskrivning i samhället kan ge utslag i kommunens
sjukfrånvarostatistik.
Sjuktalen ökar nu såväl hos oss som i vår omvärld
och det är viktigt att uppmärksamma dessa då effekten ökade sjuktal medför högre kostnader i kommunen. Sjukskrivning kan på sikt även leda till en högre
personalomsättning, vilket ger ytterligare kostnader för
kommunen.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Andelen tillsvidareanställda med ”hög korttidsfrånvaro”
uppgår till 4,8 %, samma som föregående år. Till skillnad
från långtidssjukfrånvaron som där medarbetare över 50
år står för en stor del av fallen, visar det sig att gruppen
”ofta sjuka” består av oproportionerligt många under 35
år med tanke på åldersfördelningen i kommunen.
Även sjukfrånvarodagarna per årsarbetare stiger. Sjukdagarna redovisas som kalenderdagar, oavsett om personen
varit sjuk på hel- eller deltid. I år ligger antalet på 27
dagar per årsarbetare vilket betyder att antalet har stigit
med fem dagar jämfört 2011, som var det år då antalet
dagar var som lägst.
Personalens sjukfrånvaro åren 2011-2014. Frånvaron redovisas i
procent i förhållande till ordinarie arbetstid.
2014
2013
2012
2011
Sjukfrånvaro > 60 dagar/total
sjukfrånvarotid
46 %
39,8 %
33,4 %
25,2 %
Sjukfrånvaro kvinnor/ordinarie
arbetstid kvinnor
6,4 %
6,6 %
6,1 %
5,8 %
Sjukfrånvaro män/ordinarie
arbetstid män
3,3 %
4,0 %
3,0 %
2,0 %
Sjukfrånvaro ålder < 29 år/
ordinarie arbetstid för < 29 år
7,5 %
5,1 %
5,6 %
4,8 %
Sjukfrånvaro ålder 30-49 år/
ordinarie arbetstid för 30-49 år
4,5 %
4,9 %
4,9 %
4,2 %
Sjukfrånvaro > 50 år/ordinarie
arbetstid för > 50 år
6,8 %
7,9 %
6,3 %
6,0 %
Total sjukfrånvarotid/ordinariearbetstid
5,9 %
6,2 %
5,6 %
5,2 %
År 2014 hade kommunens månadsavlönade personal
5,9 % sjukfrånvaro, vilket är en minskning med 0,3
procentenheter jämfört med föregående år. Långtidssjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och utgör
nu 46 % av total sjukfrånvarotid. En analys visar att den
kategorin över 50 år har en sjukfrånvaro i kommunen på
6,8 %. Särskilt är det långtidssjukfrånvaron som utgör
en stor del av sjukfrånvaron i gruppen 50 år och äldre.
Viktigt är dock att uppmärksamma att medarbetare
under 29 år är den grupp som har högst sjukfrånvaro i
kommunen, 7,5 %.
Lika viktigt som att följa upp långtidssjukfrånvaron,
är det att vara uppmärksam på de medarbetare som är
sjuka ofta med korta tidsperioder. Upprepad sjukfrånvaro kan vara en varningssignal avseende hälsoläget.
Att vara ”ofta sjuk” kan vara inledningen till en period
av längre sjukskrivning, så insatser som stöttar en återgång till arbetet ska komma igång så tidigt som möjligt
även vid ”hög korttidsfrånvaro”.
» lillaedet.se
17
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Kommunen följer i all väsentlighet Lagen om kommunal
redovisning samt de rekommendationer som lämnas av
Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser från dessa
avser en i balansräkningen redovisad avsättning i form
av en ”socialfond”. Ingen förändring av redovisningsprinciper har skett sedan föregående år.
Redovisning av intäkter sker normalt enligt följande:
• Omsorgsavgifter
I samband med faktureringen, vilken för förskoleverksamheten innebär intäkt samma månad som
brukandet av tjänsten, medan det för övrig omsorgsverksamhet innebär intäkt månaden efter att tjänsten
levererats.
• Renhållnings- och VA-avgifter
Periodisering för varje aktuell brukarperiod.
• Anläggnings-/anslutningsavgifter
20% av beloppet intäktsbokförs omgående och 80%
skuldförs för att intäktsföras i takt med avskrivning
av investeringsobjektet.
• Försäljning av fastigheter
Om det är en anläggningstillgång avförs det bokförda
värdet och skillnaden gentemot försäljningspris påverkar resultatet. Om det avser en exploateringsfastighet
balansförs inbetalningen och i samband med slutredovisning av området sker en avräkning mot tillgången
och mellanskillnaden påverkar resultatet.
• Specialdestinerade statsbidrag
och övriga bidrag
Inkomster som kräver motprestation redovisas som en
skuld fram till dess att motsvarande kostnad uppstått,
och först då sker intäktsföring.
• Skatteintäkter, bidrag ur utjämningssystemen
och kommunal fastighetsavgift
Periodiseras enligt de uppgifter som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisar för avsedd period.
Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden
och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig. Inga kostnader för upptagande av lån belastar
anskaffningskostnaderna av anläggningstillgångar.
Leasingkontrakt klassas som finansiella då löptiden
överstiger tre år, värdet av kontraktet är av betydande
karaktär och ägandet bedöms övergå till kommunen
efter att dess löptid avslutats. Övriga leasingkontrakt
anses som operationella, då värdet bedöms som ringa
18
» lillaedet.se
eller löptiden inte överstiger tre år, och redovisas som en
rörelsekostnad. Samtliga hyresavtal avseende byggnader
och fastigheter klassificeras som operationella, då inget
ägarförhållande föreligger efter hyrestidens slut.
Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till
anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna, längden utgörs av en beräknad
livslängd, påbörjas den månad som tillgången tas i
bruk. Materiella anläggningstillgångar tillämpar främst
följande avskrivningsperioder; Maskiner och inventarier
3, 5 eller 10 år, Fastigheter, mark och anläggningar 25,
33 eller 50 år. För att tas upp som en anläggningstillgång
krävs en livslängd över tre år samt en utgift överstigande
ett prisbasbelopp.
Finansiella tillgångar och skulder hanteras enligt
fastställd finanspolicy, vilken kortfattat innebär att
placering kan ske hos svenska staten, svenska kommuner,
svenska banker/hypoteksinstitut och hos emittent med
mycket hög kreditvärdering. Max 20% av det placerade
kapitalet får ligga hos den sistnämnda kategorin. Upplåning kan ske i svensk valuta med en struktur där 50% av
portföljen inte bör förfalla inom det närmaste året och
minst tre långivare eftersträvas. Det mesta kapitalet upplånas via Kommuninvest. Genomsnittlig räntebindning
bör ligga mellan 1-6 år och derivatinstrument används.
Kommunens finansiella ställning analyseras med
hjälp av den så kallade RK-modellen. Den bygger på
de fyra aspekterna finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden och kontroll över den finansiella
utvecklingen. Med hjälp av dessa fyra aspekter kan
finansiella problem identifieras och klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning.
Den sammanställda redovisningen har upprättats
enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet av aktier i dotterföretag har avräknats mot det
matematiska värdet vid förvärvstidpunkten, med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast den ägda
andelen av företaget konsolideras, alltså ingår, förutom
kommunen, bolaget Leifab med 100% och bolaget
Lefab med 50%. Affärstransaktioner mellan bolagen och
kommunen har eliminerats i samband med upprättandet av balans- och resultaträkning. Någon värdering av
tillgångar och avskrivningsprinciper sker inte i och med
upprättandet av den sammanställda redovisningen utan
den baseras på respektive bolags egna principer.
Pensioner redovisas enligt beräkning gjord av KPA
enligt Rips07. Avvikelser finns avseende tre politiker, som
är beräknade enligt SKLs normalregler för politiker, samt
en tjänsteman, som är beräknad enligt R-SAP.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Finansiell analys av kommunen
Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på -8,6 mkr för
år 2014. I detta resultat ingår jämförelsestörande poster
med -6,9 mkr avseende nedskrivning av en biogasanläggning för framställande av fordonsgas, en fastighet samt
skredförebyggande åtgärder. Kommunen har under ett
flertal år brottats med en ansträngd ekonomi, men de
senaste åren har detta räddats genom tillfälliga intäkter
avseende återbetalning från AFA, men i år förekommer
inga sådana.
Kommunens kostnadsläge är för högt i förhållande till
de intäkter som flyter in, och det förhållandet ser ut att
fortsätta ytterligare några år framöver. Den ekonomiska
styrkan är försvagad och har så blivit under ganska lång
tid.
Nedan följer en finansiell analys och som analysmetod
används den så kallade RK-modellen. Den utgår från
fyra viktiga finansiella aspekter; det finansiella resultatet,
kapacitetsutvecklingen, risker och kontrollen över den
finansiella utvecklingen.
Vilken balans har kommunen över sina intäkter
och kostnader under året
och över tiden?
Föreligger några risker som kan påverka
kommunens resultat
och kapacitet?
RESULTAT
KAPACITET
Vilken kapacitet har
kommunen att möta
finansiella svårigheter
på lång sikt?
RISK
KONTROLL
Vilken kontroll har
kommunen över
den ekonmiska
utvecklingen?
RESULTAT - KAPACITET
Skatte- och nettokostnadsutvecklingen
Förändring i procent
2014
2013
2012
Verksamhetens nettokostnad
9,3%
2,7%
1,2%
Intäkter från skatter och utjämning
7,6%
2,2%
0,4%
Utvecklingen av verksamhetens nettokostnad har ökat
radikalt det senaste året, men det har även intäkterna
från främst utjämningssystemen. Lilla Edets kommun var
en stor vinnare i översynen av det kommunala utjämningssystemet som genomfördes till år 2014.
Som en förklaring till nettokostnadsutveckligen kan befolkningsökningen ses som en parameter, men behov av
insatser har ökat rejält, främst inom äldreomsorgen samt
inom individ- och familjeomsorgen. Utvecklingen de
senaste åren har även hållits nere på grund av återbetalningarna från AFA, ca 1,5 %, både 2012 och 2013.
Om vi ser tillbaka under en femårsperiod så har det varit
kraftiga variationer i både nettokostnadsutvecklingen
och intäkterna via skatter och utjämningssystem. Intäkterna har som lägst varit 0,3 % 2011 och som högst 7,6
% 2014, medan nettokostnaderna under samma period
varit -0,2 % som lägst 2011 och 9,3 % som högst 2014.
Årets resultat och jämförelsestörande poster
2014
2013
2012
-8,6 mkr
0,7 mkr
2,1 mkr
Jämförelsestörande engångsposter
6,9 mkr
-9,4 mkr
-11,9 mkr
Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster
-1,7 mkr
-8,7 mkr
-9,8 mkr
Årets resultat i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk
utjämning
-1,3%
0,1%
0,4%
Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter
och kommunalekonomisk utjämning
-0,3 %
-1,4%
-1,7%
Årets resultat
Lilla Edets kommun redovisar ett resultat på -8,6 mkr,
vilket är 9,3 mkr lägre än föregående år. Om hänsyn
tas till jämförelsestörande poster (vilka 2012 består av
intäkter från AFA 9,6 mkr och reavinster vid försäljning
2,3 mkr respektive år 2013 intäkter från AFA 9,3 mkr,
reavinst vid försäljning 0,3 mkr, vitesersättning 0,7 mkr
samt kostnader för förändrad diskonteringsränta på
pensionsförpliktelser 0,9 mkr samt 2014 nedskrivning av
anläggning för fordonsgastillverkning 3,4 mkr, nedskrivning av en fastighet 1,5 mkr och skredförebyggande
åtgärder 2,0 mkr) är resultatet istället -1,7 mkr jämfört
med -8,7 mkr föregående år. Ur det perspektivet så har
resultatet förbättrats, men det är fortfarande svagt och
avviker från det budgeterade positiva resultatet på 1,5
mkr.
Det redovisade resultatet är dalande och har nu landat i
en negativ relation av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. För att ha en god ekonomisk hushållning borde den relationen vara kring 2 %, eftersom det
ger en större handlingsberedskap vid tillfälliga svängningar i ekonomin samt att investeringarna kan finansieras till större del utan att uppta lån.
Intäkterna, förutom skatter och utjämningssystem,
landar på drygt 137 mkr, vilket är en ökning med 1,9
%, trots att det i år inte finns några AFA-intäkter. Den
taxehöjning som genomförts inom ett flertal verksamheter slår igenom, likväl som statsbidrag för skredförebyggande åtgärder. Störst volym på intäkterna återfinns
inom verksamheten äldre- och funktionshinderomsorg
med 51 mkr, varav 28 mkr är ersättningar från staten.
Affärsverksamheten har knappt 34 mkr i intäkter, vilket
är en minskning sedan föregående år med två miljoner.
» lillaedet.se
19
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Finansiell analys av kommunen
Driftskostnadsandel
Driftskostnadsandel
Verksamhetens intäkter och kostnader
netto
Avskrivningar
Driftskostnadsandel inkl. jämförelsestörande poster och finansnetto
Finansnetto
Driftskostnadsandel efter finansnetto
Jämförelsestörande poster netto
Driftskostnadsandel exkl. jämförelsestörande poster och finansnetto
2014
2013
2012
98,6 %
97,5%
97,0%
2,2 %
1,7%
1,8%
100,9 %
99,2%
98,8%
0,5 %
0,6%
0,8%
101,3%
99,9%
99,6%
-1,1%
1,6%
2,0%
100,3 %
101,5%
101,7%
Årets investeringar
2014
2013
2012
35,1 mkr
30,5 mkr
36,9 mkr
Investeringsvolym/bruttokostnader
4,4 %
4,1 %
5,1 %
Investeringar/avskrivningar
245 %
293 %
342 %
17 %
36 %
35 %
Självfinansieringsgrad
Investeringsnivån stiger till 35,1 mkr. Detta innebär att
hela budgeten på 45 mkr inte används, vilket beror på
att några investeringsprojekt har blivit förskjutna i tid.
Beaktas bör också att kommunen inte har något större
fastighetsbestånd, då dessa i princip ligger i det kommunala bolaget Leifab. Investeringsvolymen i förhållande
till bruttokostnaderna har ökat med några tiondels procentenheter jämfört med föregående år, vilket då beror
på större förseningar i planerade åtgärder 2013 som
färdigställts 2014. Självfinansieringsgraden visar hur stor
andel av investeringsvolymen som kommunen kan finansieras via skatteintäkter. Målsättningen var under året att
30 % skulle vara självfinansierat, men trots föresenade
20
» lillaedet.se
RISK - KONTROLL
Likviditet
2014
2013
2012
78%
116%
96%
Kassalikviditet
Ett mått för att se på utvecklingen mellan intäkter och
kostnader är att jämföra hur driftskostnadsandelen,
som visar hur samtliga löpande intäkter och kostnader
förhåller sig till skatteintäkterna, förändras över tid.
För att det ska anses råda god balans, och därigenom
en god ekonomisk hushållning, bör driftskostnadsandelen inte överstiga 98 %. Verksamhetens intäkter och
kostnader tar 98,6 % av skatteintäkterna i anspråk, och
den ökande trenden eskalerar. Avskrivningarna ökar i
år, främst på grund av en nedskrivning som påverkar
med 0,5 %, medan finansnettot minskar i andel. Det
sistnämnda orsakas bland annat av att ränteläget varit
gynnsamt. Rensas siffrorna från de jämförelsestörande
posterna, som varierat över tid på grund av återbetalning
från AFA, försäljning av fastigheter, skredförebyggande
åtgärder samt nedskrivning så framgår det klart att Lilla
Edets kommun inte har balans mellan löpande intäkter
och kostnader.
Investeringsvolym
investeringsprojekt så uppnås inte detta då årets resultat
är för lågt.
Kassalikviditeten visar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap förändras. När likviditeten är 100 %
innebär det att de kortfristiga tillgångarna är lika stora
som de kortfristiga skulderna. I år är likviditeten 78 %,
vilket då innebär att skulderna överstiger tillgångarna.
I de kortfristiga skulderna ingår semesterlöneskulden,
19 % av totalen, som normalt inte påverkar likviditeten i någon större utsträckning. Detta innebär att då
kassalikviditeten är större än 81 % (100-19) anses den
kortsiktiga betalningsberedskapen vara god. Den största
förändringen under året är att leverantörsskulderna ökat.
Likviditeten har också påverkats genom att kommunen
under året minskat upplåningen med 20 mkr. Sedan
2007 har det upplånade kapitalet ökat från 50 mkr till
245 mkr.
Soliditet
2014
2013
2012
Soliditet enl. balansräkningen
22%
23%
24%
Soliditet inkl. ansvarsförbindelse
avseende pensioner
-29%
-30%
-27%
Soliditeten visar kommunens långsiktiga finansiella
handlingsutrymme. Det viktigaste att se på när det gäller
detta nyckeltal är dess utveckling, vilken inte ska vara
negativ under en längre period. De senaste åren har soliditeten minskat med 2 procentenheter och ser vi tillbaka
de senaste tio åren så har soliditeten minskat från 40 %
till dagens 22 %. Detta är en utveckling som är mycket
oroväckande. I kommunsverige låg snittet på soliditetsmåttet kring 51 % föregående år. Om skulden som finns
i ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen räknas
in så är soliditeten negativ. Däremot så rör den sig i rätt
riktning, genom att de totala tillgångana ökar samtidigt
som ansvarsförbindelsen minskar. Detta soliditetsmått
hade föregående år en genomsnittsnivå bland svenska
kommuner på cirka 15 %.
Finansiella nettotillgångar
Finansiella nettotillgångar
2014
2013
2012
-177 mkr
-147 mkr
-144 mkr
Detta mått speglar den finansiella handlingsberedskapen
som ligger mellan det kortfristiga likviditetsmåttet och
den långsiktiga soliditeten. Här ingår samtliga finansiella tillgångar och skulder som finns i balansräkningen
och som beräknas omsättas på 10-20 års sikt, alltså
finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar
samt lång- och kortfristiga skulder. De finansiella nettotillgångarna har försämrats under året. De långfristiga
skulderna minskar, de kortfristiga ökar, omsättningstillgångarna minskar likväl som de finansiella anläggningstillgångarna. De sistnämnda orsakas av att utgifter
inom exploateringsområden omklassificerats till materiell
anläggningstillgång.
Kommunen har gått i borgen för vissa lån som tagits upp
av andra än kommunen själv. Det innebär att kommunen
åtar sig att betala till långivaren om låntagaren inte själv
klarar av att göra det. Det totala åtagandet har minskat
med 11 mkr. Samtliga kategorier har minskat sina krediter med kommunal borgen och kommunens exponering
har utifrån det minskat. Däremot så bedöms en större
volym som hög risk, då borgenstagandet gentemot en
förening omklassats från medelrisk till hög risk. Totalt är
de bedömda högriskåtagandena 6,6 mkr. Inga borgensåtaganden är infriade under året.
Pensionsåtagande
Utöver detta så är kommunen medlem i Kommuninvest ekonomiska förening, och därmed ansvarig för de
tillgångar och skulder som Kommuninvest innehar. Detta
innebär att kommunen har ett åtagande för 477 mkr av
tillgångarna och 473 mkr av skulderna.
2014
2013
2012
14 mkr
13 mkr
11 mkr
Ansvarsförbindelse tidigare
pensionssystem (före 1998)
214 mkr
226 mkr
208 mkr
Pensionsåtagande
228 mkr
240 mkr
219 mkr
Särskild löneskatt
55 mkr
58 mkr
53 mkr
283 mkr
298 mkr
272 mkr
100%
100%
100%
Långfristig pensionsavsättning
Pensionsåtagande och löneskatt
Summa återlånade medel
Det totala åtagandet som Lilla Edets kommun har för
pensioner är 283 mkr, inklusive löneskatt. Den allra
största delen avser åtaganden som är intjänat före 1998,
då sättet att redovisa pensioner förändrades. Dessa återfinns inte i balansräkningen som en skuld utan endast
som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen.
Årets kostnader för pension uppgår till 33 mkr inklusive
den särskilda löneskatten, fördelat på årets intjänande
21 mkr och utbetalning från ansvarsförbindelsen med 12
mkr.
Kommunalskatt
Den primärkommunala skattesatsen i Lilla Edets kommun är 22,37 procent. Eftersom landstingsskatten till
Västra Götalandsregionen är 11,13 procent så blir den
totala kommunalskatten 33,50 procent av den beskattningsbara inkomsten. Det är oförändrat jämfört med föregående år. Vid en jämförelse med andra primärkommuner i Västra Götalandsregionen framgår det att av de 49
kommuner som ingår i regionen så är det åtta kommuner
som har högre skattesats än vad Lilla Edets kommun har
och spannet sträcker sig mellan 19,96 procent i Partille
och 23,21 procent i Dals Ed.
Kommunens borgensåtagande för lån
2014
2013
2012
534 mkr
554 mkr
515 mkr
Egna hem
1 mkr
1 mkr
1 mkr
Föreningar
6 mkr
7 mkr
7 mkr
541 mkr
552 mkr
523 mkr
Kommunala bolag
Totalt borgensåtagande
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Låneskuld
Den totala låneskulden är vid bokslutstillfället 245 mkr,
vilket är en minskning med 20 mkr under året. Lånevolymen beror främst på att investerings- och exploateringsverksamheten är större än vad kommunen klarar att bära
i sig själv. Det förekommer även förtida utlägg till Trafikverket avseende vägprojekt, men dessa ska återbetalas
framöver. Både investerings- och exploateringsverksamheten kommer att vara i behov av upplånat kapital under
ett flertal år framöver. Då kapitalskulden ökar inkräktar
det på det ekonomiska utrymmet i form av räntekostnader. För att räntesäkra delar av det upplånade kapitalet så
används räntederivat. Snitträntan landar på 3,22 % och
den genomsnittliga räntebindningen är vid bokslutstillfället 7,21 år, medan kapitalbindningen är 0,9 år.
Skredförebyggande åtgärder
Regeringen gav ett särskilt uppdrag till Statens Geotekniska Institut att utföra en kartering av riskerna för
skred längs Göta älv med anledning av ett förändrat
klimat med ökade flöden i älven. Utredningen har utförts
under åren 2009- 2011 och visade att det inom Göta
älvdalen finns områden med hög skredrisk för dagens
förhållanden och att riskerna kommer att öka i ett förändrat klimat.
Göta älvutredningen (GÄU) är en översiktlig utredning
där det är relativt glest mellan undersökningspunkterna.
För att kartlägga stabiliteten och ta fram underlag för
förslag på stabilitetshöjande åtgärder krävs fördjupade
utredningar. Fördjupade utredningar har initierats av
kommunen för områden som i GÄU har markerats som
hög- respektive medelriskklassade områden. Därtill har
bostadsområden med åretruntboende högre priorietet än
åkermark och fritidshusområden.
» lillaedet.se
21
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Finansiell analys av kommunen
Enligt gällande lagstiftning har fastighetsägaren ett ansvar att skydda sin egendom och att inte orsaka olyckor.
Det innebär att fastighetsägaren har ett ansvar att vidta
och bekosta åtgärder i syfte att förhindra olyckor och
begränsa skador till följd där av.
Kommunen kan, å fastighetsägarnas vägnar, söka bidrag
för stabilitetshöjande åtgärder hos Myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap (MSB) samt ansöka om
bidrag för de genomförda fördjupade stabilitetsutredningarna som utförts på uppdrag av kommunen. Vid
godkänd ansökan står MSB för 60 % av de bidragsberättigade utgifterna som uppkommer för åtgärdsarbetet,
medan 40 % av kostnaderna är fastighetsägarnas ansvar.
Lilla Edets kommuns åtagande är bland annat att
ansvara för tillståndsprövningar, kontakta, informera
och samordna med kommuninvånare och myndigheter,
arbeta för att statliga medel ska bekosta de stabilitetshöjande åtgärderna samt ansöka om statsbidrag hos MSB.
Kommunen har beslutat att kostnadsföra 40 % av de
upparbetade utgifterna, medan 60 % fordringsförs gentemot MSB, eftersom kommunen kan vara fastighetsägare
och det inte alltid går att träffa avtal med andra berörda
fastighetsägare. Under året har 2,0 mkr kostnadsförts
och 3,1 mkr fordringsförts. Ackumulerad fordran gentemot MSB är på balansdagen 2,8 mkr.
Budgetföljsamhet och prognossäkerhet
Årets budgeterade resultat är +1,5 mkr och utfallet landar på -8,6 mkr, alltså en budgetavvikelse med
10,1 mkr. I utfallet återfinns ju då jämförelsestörande
poster med -6,9 mkr så bortser vi från dem så är utfallet
-1,7 mkr och då blir budgetavvikelsen 3,2 mkr. Både i
tertialrapport ett och två redovisades ett prognostiserat
underskott, vilket resulterade i att kommunstyrelsen fick
uppdraget att först noggrant följa den av tjänstemannaorganisationen inledda översynen och sedan göra en
total översyn av verksamheten för att hitta en långsiktigt
hållbar ambitionsnivå. På helårsbasis redovisar nämnderna ett underskott gentemot budget på 8,3 mkr och
finans ett underskott med 1,8 mkr. Att finans redovisar
ett underskott beror framför allt på att nedskrivning av
fordonsgasanläggningen ligger här med -3,4 mkr samt
att kostnaderna för pensioner översteg det budgeterade
med 3,4 mkr samtidigt som finansnettot var betydligt
bättre.
Årets prognoser har avvikit mindre än 1 procent när det
gäller nämnders och styrelse totala nettokostnader likväl
som när det gäller finans. En avvikelse under 1 procent
brukar anses som god prognossäkerhet.
22
» lillaedet.se
GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
Årets resultat är -8,6 mkr, och efter balanskravsutredningen visar det fortfarande på det. Vid en balanskravsutredning ska hänsyn tas till bland annat uppkomna realisationsvinster och synnerliga skäl, men några
sådana finns inte i år. Om en kommun redovisar ett negativt resultat ett år så ska detta återställas senast tredje
året efter det uppkomna resultatet, enligt kommunallagen kap 8 5a §. Lilla Edets kommun har inget ingående
negativt balanskravsresultat, men det utgående är -8,6
mkr. Återhämtningen kommer att göras genom förstärkt
bemanning och kontroll av i första hand individ- och
familjeomsorgen men även äldre- och funktionshinderomsorgen, i syfte att kraftigt minska köpta placeringar
inom dessa verksamheter. Dessutom innehåller resultatet
nedskrivningar av engångskaraktär med 4,9 mkr.
Balanskravsutredning
Årets resultat
-8,6 mkr
Årets balanskravsresultat
-8,6 mkr
Ingen avsättning till resultatutjämningsfond, RUR, finns.
Med hänsyn tagen till balanskravsresultatet och att inget
av de två prioriterade målen uppfylls så bedöms det som
att kommunen i år inte upprätthåller en god ekonomisk
hushållning. Under mandatperioden har utvecklingen
inte heller gått i den riktning som inriktningsmålen ämnade och långsiktigt så är utvecklingen inte särskilt god
och en finansiell återhämtning måste prioriteras.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
MÅL OCH RESULTAT
Kommunfullmäktige har beslutat om två finansiella inriktningsmål, som ska vara uppnådda till
mandatperiodens slut 2014, samt två prioriterade finansiella mål för året.
 = mål uppfyllt
 = mål delvis uppfyllt
Inriktningsmål
 = mål ej uppfyllt
Uppföljning
Uppfyllt
Attraktiv livsmiljö - goda boenden
Driftkostnadsandelen, inkl. finansnetto, ska
inte överstiga 98% av skatteintäkter samt
generella stats- och utjämningsbidrag.
2011 var driftkostnadsandelen 98,9% och sedan dess har den försämrats till dagens 101,3%.
Investeringar ska självfinansieras fullt ut.
Självfinansieringsgraden var år 2011 46% och år 2014 är den 16%.


Prioriterade mål
Uppföljning
Uppfyllt
Attraktiv livsmiljö - goda boenden
Driftkostnadsandelen, inkl. finansnetto, ska
inte överstiga 99,5% av skatteintäkter samt
generella stats- och utjämningsbidrag.
Om de jämförelsestörande posterna bortses från så är driftskostnadsandelen 101,3% i annat fall så
är den 100,3%.
Investeringar ska självfinansieras till 30%.
Självfinansieringsgraden är 17%.


» lillaedet.se
23
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Finansiell analys av kommunen
RESULTATRÄKNING
Belopp i mkr
Not
Utfall 2014
Budget 2014*
Utfall 2013
Verksamhetens intäkter
1
137,4
115,0
134,8
Verksamhetens kostnader
2
-774,6
-740,8
-720,5
Avskrivningar
3
-14,4
-10,6
-10,4
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
-651,6
-636,4
-596,1
4
515,6
546,2
506,9
Generella statsbidrag och utjämning
5
130,5
99,9
93,7
Finansiella intäkter
6
4,9
3,9
5,0
Finansiella kostnader
7
-8,0
-12,1
-8,8
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto
-8,6
1,5
0,7
Årets resultat
-8,6
1,5
0,7
*Reviderad budget efter besult under 2014
KASSAFLÖDESANALYS
Den löpande verksamheten
Not
Årets resultat
Justering för av- och nedskrivning
Justering för gjorda avsättningar
15
Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital
Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar
14
2014
2013
-8,6
0,7
14,4
10,4
-0,9
2,4
4,9
13,5
3,3
0,2
Ökning(-)/minskning(-) av förråd, lager & exploateringsfastigheter
13
-2,9
-21,2
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder
17
34,4
-19,0
39,7
-26,5
-16,0
Kassaflöden från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investering i materiella anläggningstillgångar
8,9,10
-35,4
Försäljning av materiella anläggningstillgångar, omklassificering
8,9,10
0,3
-0,1
Minskning/Investering i finansiella anläggningstillgångar
11
4,3
24,9
Minskning/Förvärv av infrastruktur
12
0,5
0,5
-30,3
9,3
70,0
20,0
Kassaflöden från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån
Amortering av lån
-90,0
Kassaflöden från finansieringsverksamheten
-20,0
20,0
44,7
41,9
34,1
44,7
-10,6
2,8
Årets kassaflöde
Likvida medel från årets början
Likvida medel vid årets slut
Förändring av likvida medel
24
» lillaedet.se
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR (belopp i mkr)
Tillgångar
Not
2014
2013
8
209,6
210,7
Maskiner och inventarier
9
17,3
17,5
Pågående investeringar
10
34,8
12,8
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Finansiella anläggningstillgångar
11
55,5
59,8
317,2
300,8
12
4,2
4,7
Exploateringsfastigheter och lager
13
91,2
88,3
Fordringar
14
76,6
79,9
34,1
44,7
Summa omsättningstillgångar
201,9
212,9
SUMMA TILLGÅNGAR
523,3
518,4
2014
2013
121,8
121,1
-8,6
0,7
113,2
121,8
17,0
16,7
5,5
6,7
15
22,5
23,4
Långfristiga skulder
16
245,0
265,0
Kortfristiga skulder
17
Summa anläggningstillgångar
Bidrag till Statlig infrastruktur
Omsättningstillgångar
Kassa och bank
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER (belopp i mkr)
Eget kapital
Not
Ingående eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättningar till pensioner inkl. löneskatt
Avsättningar övriga
Summa avsättningar
Skulder
142,6
108,2
Summa skulder
387,6
373,2
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
523,3
518,4
Ansvarsförbindelser
Borgens- och ansvarförbindelser
18
541,2
551,6
Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar
19
265,8
277,4
Derivatsinstrument, marknadsvärde
20
-28,9
-2,9
» lillaedet.se
25
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Finansiell analys av kommunen
NOTER
Not 1
2014
2013
Verksamhetens intäkter
Försäljning
Not 5
2014
2013
111,5
101,0
24,6
24,3
Kostnadsutjämning
-8,8
-38,3
Bidrag för LSS-utjämning
-1,1
1,0
Generella statsbidrag och utjämning
0,8
1,9
Försäljning verksamhet och konsulttjänster
17,4
11,9
Taxor och avgifter
49,1
46,5
Realisationsvinst
0,3
Hyror
11,6
10,7
Bidrag
58,5
63,5
Inkomstutjämning
Kommunal fastighetsavgift
Regleringsbidrag/avgift
4,3
5,7
Summa
130,5
93,7
Not 6
2014
2013
Ränteintäkter
0,9
1,3
Varav jämförelsestörande
AFA återbetalning av premie
Summa
Not 2
9,3
137,4
134,8
2014
2013
-172,1
-156,3
Verksamhetens kostnader
Entreprenader, köpt verksamhet
Bidrag
-32,4
-31,9
-410,4
-382,5
-77,7
-73,4
Fastighet och anläggningskostnader
-7,3
-4,1
Bränsle, energi, vatten och hyra/leasing
- 8,9
-9,1
Personalkostnader
Lokalhyror
Förbrukningsmaterial, livsmedel
-15,8
-17,1
Material, tele, transportmedel
-11,2
-8,2
Transporter, främmande tjänster
Summa
-38,8
-37,9
-774,6
-720,5
Finansiella intäkter
Borgensavgift dotterbolag
3,8
3,6
Övrigt
0,2
0,1
Summa
4,9
5,0
2014
2013
Räntekostnader
-7,7
-7,4
Not 7
Finansiella kostnader
Ränta på pensionsavsättning
-0,2
-1,3
Övrigt
-0,1
-0,1
Summa
-8,0
-8,8
2014
2013
Not 8
Mark, byggnader och tekniska
anläggningar
Not 3
2014
2013
Avskrivningar
Avskrivningarna är planenliga och beräknas på
tillgångarnas anskaffningsvärde.
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
7,3
6,8
Maskiner och inventarier
3,7
3,6
Nedskrivning av anläggningstillgång
3,4
0,8
14,4
11,2
Summa
Anskaffningsvärde
358,0
353,4
Ackumulerade avskrivningar
-148,4
-142,7
Bokfört värde
209,6
210,7
Ingående bokfört värde
210,7
170,4
Investeringar
9,9
47,1
Försäljning
-0,3
Avskrivningar
-7,3
Nedskrivningar
Not 4
2014
2013
516,9
509,6
Skatteintäkter
Preliminär kommunalskatt
Slutavräkning föregående år
-1,4
0,3
Preliminär avräkning innevarande år
0,1
-3,0
515,6
506,9
Summa
26
» lillaedet.se
Bokfört värde
-6,8
-3,4
209,6
210,7
Not 9
2014
2013
Maskiner och inventarier
Not 13
74,7
71,2
Ingående värde
Ackumulerade avskrivningar
-57,4
-53,7
Årets anskaffning
Bokfört värde
17,3
17,5
Omklassificering
17,5
88,3
67,1
2,9
6,2
-
15,0
Utgående balans
91,2
88,3
Not 14
2014
2013
18,0
Investeringar
3,5
3,1
Avskrivningar
-3,7
-3,6
Bokfört värde
17,3
17,5
Not 10
2013
Exploateringsfastigheter
Anskaffningsvärde
Ingående bokfört värde
2014
Fordringar
Kundfordringar
14,5
6,7
Fordringar mot staten
20,5
25,6
2,8
2,5
26,2
25,5
3,8
12,2
Skredrelaterat
2014
2013
Ingående balans
12,8
47,0
Upplupna intäkter
Färdigställda investeringar
-13,4
-50,2
Momsfordran
8,8
7,4
Årets investeringar
35,4
16,0
Utgående balans
76,6
79,9
Utgående balans
34,8
12,8
Not 15
2014
2013
Not 11
2014
2013
Förutbetalda kostnader
Pågående investeringar
Finansiella anläggningstillgångar
Lilla Edets Fjärrvärme AB
(Ägarandel 50%)
Summa andelar i koncernföretag
Avsättningar till pensioner och
liknande
Se redovisningsprinciper.
Andelar i koncernföretag:
Lilla Edets Industri & Fastighets AB
(Ägarandel 100%)
45,0
45,0
1,0
1,0
Ingående balans inkl löneskatt
16,7
13,6
Årets avsättning
1,2
4,0
Årets ianspråkstagande
-0,9
-1,2
-
0,3
17,0
16,7
2,1
1,8
Årets övriga förändringar
46,0
46,0
Andelar i övriga företag:
Utgående balans inkl. löneskatt
Varav förtroendevalda
Kommuninvest
1,0
1,0
Summa andelar i övriga företag:
1,0
1,0
Trafikverket
5,8
10,1
Förlagsbevis Kommuninvest
2,7
2,7
Långfristig utlåning
Avslutning Högstorpsdeponin
Sluttäckning beräknas vara slutförd 2016
och efterkontroll mm t.o.m 2032.
Ingående balans
4,1
4,4
-0,5
-0,3
3,6
4,1
Ingående balans
2,6
3,0
Årets ianspråktagande
-0,7
-0,4
Utgående balans
1,9
2,6
Utgående balans
22,5
23,4
Not 16
2014
2013
8,5
12,8
Årets ianspråktagande
Utgående balans
55,5
59,8
Utgående balans
Not 12
2014
2013
Summa långfristig utlåning
Bidrag till statlig infrastruktur
Avser av-/påfart mot väg E45 i Lödöse,
upplösning sker 2009-2023.
Ursprungligt värde
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
7,0
7,0
Bidrag till statlig infrastruktur
-2,3
-1,9
Årets bidrag till statlig infrastruktur
-0,5
-0,4
Utgående balans
4,2
4,7
Socialfond
Uttag beräknas t.o.m 2016.
» lillaedet.se
27
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Finansiell analys av kommunen
NOTER (FORTS.)
Långfristiga skulder
Ingående balans banklån
Not 20
265,0
245,0
Nyupptagna lån
70,0
20,0
Amortering av lån
-90,0
0,0
Utgående balans
245,0
265,0
Not 17
2014
2013
13,3
12,1
Kortfristiga skulder
Avgiftsbestämd ålderspension
Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension
3,2
2,9
Summa
16,5
15,0
Leverantörsskulder
39,8
15,2
Upplupna kostnader o förutbet intäkter
39,0
36,9
Semesterlöneskuld
26,6
25,0
Personalens källskatt
5,9
5,5
Statsbidrag, skol-, social- och miljöprojekt
4,5
4,5
Momsskuld
3,5
1,4
Trafikplats Alvhem
0,4
0,5
Förutbetalda skatteintäkter
4,5
3,1
Avräkningkonto avfall och VA
1,9
1,1
Utgående balans
142,6
108,2
Not 18
2014
2013
533,9
544,0
Borgen för utomstående
6,6
6,7
Borgen för egnahem
0,7
0,9
Summa
541,2
551,6
Not 19
2014
2013
213,9
223,2
Borgens- och ansvarförbindelser
Lilla Edets kommun har gått i borgen för
Kommuninvest på samma vis som alla
övriga kommuner som är medlemmar.
Se även Kassaflödesanalys/Finansiella
risker.
Borgen för dotterbolag
Pensionsförpliktelser
(som inte tagits upp bland skulder eller
avsättningar)
Beräkningen sker enligt RKR. Inga särskilda pensionsavtal finns för tjänstemän.
Pensionsförpliktelser
Varav 2 st förtroendevalda
Särskild löneskatt
Varav 2 st förtroendevalda
Summa
28
» lillaedet.se
1,4
1,4
51,9
54,2
0,3
0,3
265,8
277,4
2014
2013
Derivatsinstrument, marknadsvärde
Ränteswapar
-28,9
-2,9
Summa
-28,9
-2,9
Derivatinstrument används för att minimera risken
för oförutsett högre räntekostnader orsakade av
ränteförändringar, vilket genererar en lägre risk
genom en minskad volatilitet i räntan för kommunen. Skuldportföljen har räntesäkrats med derivat.
Räntekostnaden med derivaten har under året
varit 7 875 tkr och utan 4 898 tkr. Genomsnittlig
ränta inklusive derivat är 3,22 % och exklusive
derivat 1,16%. Genomsnittlig räntebindningstid för
skuldportföljen med derivat är 7,2 år och exklusive
derivat 0,2 år. Enligt finanspolicyn bör den genomsnittliga räntebindningstiden inte understiga två år.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
NYCKELTAL
2014
2013
2012
2011
2010
98,6%
97,5%
97,0%
96,3%
96,9%
Planenliga avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag
2,2%
1,7%
1,8%
1,7%
1,6%
Finansnettos andel av skatteintäkter och generella statsbidrag
0,5%
0,6%
0,8%
0,9%
0,7%
101,3%
99,9%
99,6%
98,9%
99,1%
Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag
-1,3%
0,1%
0,4%
1,1%
0,9%
Årets resultat/eget kapital
-7,6%
0,6%
1,7%
5,5%
4,4%
16%
36%
35%
46%
106%
Investeringsvolym/nettokostnader
5%
5%
6%
6%
2%
Avskrivningar/nettoinvesteringar
41%
34%
29%
28%
68%
Soliditet
22%
23%
24%
26%
28%
Förändring av eget kapital
-7%
1%
2%
6%
5%
Soliditet inkl. hela ansvarsförbindelsen avs. pension
-29%
-30%
-27%
-30%
-30%
Total skuld- och avsättningsgrad
78%
77%
76%
74%
72%
RESULTAT - KAPACITET
Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och generella statsbidrag
Kostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag
Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar
4%
5%
4%
5%
5%
varav kortfristig skuldsättningsgrad
varav avsättningsgrad
27%
21%
25%
24%
30%
varav långfristig skuldsättningsgrad
47%
51%
48%
46%
37%
33,50 kr
33,50 kr
33,25 kr
33,25 kr
33,25 kr
varav primärkommunal, Lilla Edets kommun
22,37 kr
22,37 kr
22,37 kr
22,80 kr
22,80 kr
varav landstingskommunal, Västra Götalandsregionen
11,13 kr
11,13 kr
10,88 kr
10,45 kr
10,45 kr
Kassalikviditet
78%
115%
96%
107%
92%
Balanslikviditet
142%
197%
149%
146%
116%
70%
71%
73%
71%
73%
59,3 mkr
104,7 mkr
61,9 mkr
49,6 mkr
19,6 mkr
-177,2 mkr
-147,4 mkr
-144,4 mkr
-147,5 mkr
-91,4 mkr
Skattesats
RISK - KONTROLL
Borgensåtaganden/verksamhetens kostnader
Rörelsekapital
Finansiella nettotillgångar
» lillaedet.se
29
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Investeringsredovisning
Här redovisas vilka investeringsutgifter kommunen haft
under året och vad de har gått till. Av tabellen intill framgår att det budgeterade utrymmet inte tagits i anspråk
och ett överskott om 9,9 mkr redovisats, mestadels inom
samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområden.
Investeringarna på 0,2 mkr inom omsorgsnämnden avser
inköp av matvagnar till gemensam kostproduktion. Inom
individnämnden har det inom arbetsmarknadsavdelningen
investerats i ett växthus på drygt 0,5 mkr. Investeringen
kommer delvis att finansieras via medel från Socialstyrelsen.
Av årets utfall inom kultur- och fritidsnämnden har
handikapprampen i Prässebo delvis färdigställts. Infasningen till Bibliotek i Väst, bibliotekssamarbetet inom
ramen för kommunerna inom SOLTAK, har under året
påbörjats. Färdigställda investeringsprojekt under året är
reningsverket på Billerödsvallen, omdragning av Sollumsån samt en djupborrad brunn vid Bertilsgården.
Årets investeringar inom utbildningsnämnden har
använts till flytten av Prästkragen/Fuxerna förskola till
Fuxerna, inköp av möbler och inventarier på grund av
flytt av slöjd- och musiksal samt kostnader som avsett
den nystartade avdelningen Blåsippan på Klosterängens
förskola.
Inom samhällsbyggnadsnämnden kan de största utgifterna härledas till projektet väg 1996 Lödöse-Nygård.
Det har under året lagts ner dagvattenledningar för 2,2
mkr, VA-ledningar för 7,3 mkr och GC-väg för 2,5 mkr.
Projektet har pågått sen 2008 och har färdigställts under
året. Kostnaden för GC-väg genom Nygård har delats
lika mellan Trafikverket och Lilla Edets kommun.
Under året har det färdigställts ny- och omläggningsarbeten med VA- och dagvattenledningar på Bystigen 0,8 mkr
och Kullåsgatan 2,2 mkr, Det har även påbörjats arbeten
på Bryggaregatan 1,6 mkr och Norra Ledningsgatan/
Gärdhemsgatan 1,3 mkr. Projekten kommer att färdigställas under 2015.
Inom vatten- och avloppsverk har det gjorts ett flertal
investeringar för att säkerställa styr- och driftövervakningen samt öka kommunikationen mellan pumpstationer och avloppsverk samt tryckstegringsstationer och
vattenverk.
Investeringar per nämnd (tkr)
Nämnd
Kommunstyrelsen
För att öka tillgängligheten och säkerheten mellan
Ekeberg och stationsområdet har det nyanlagts en GCväg. Utgiften på drygt 2,6 mkr har fördelats lika mellan
Trafikverket och Lilla Edets kommun. I samband med
arbetet lades det även ner VA-ledningar (0,8 mkr) för att
möjliggöra för en VA-anslutning för kommande etablering av skola.
30
» lillaedet.se
Budget
Avvikelse
552
700
148
Omsorgsnämnden
200
800
600
Individnämnden
461
200
-261
Utbildningsnämnden
567
600
33
Kultur & fritidsnämnden
1 691
1700
9
Samhällsbyggnadsnämnden skattefinansierad
9 841
15 200
5 359
Samhällsbyggnadsnämnden avgiftsfinansierad
21 471
25 600
4 129
Miljö- & byggnämnden
Summa
Objektstyp
Inventarier, IT-utrustning
Vatten- och avloppsledningar
335
200
-135
35 118
45 000
9 882
Belopp
1 795
24 639
Gator och vägar
5 017
Fritidsanläggningar
1 689
Vatten- och avloppsverk
1 517
Mark och fastigheter
Överföringsledning VA (6,4 mkr) mellan Lilla Edet och
Ström har under året i stora drag färdigställts. Projektet
har samordnats med VA Skansenvägen. Projektet hade
ett överskott mot budget vilket berodde på att anbudet
var lägre än beräknat. Syftet med överföringsledningen
är att öka leveranssäkerheten av dricksvatten mot hushållen på Ström.
Utfall
Summa
461
35 118
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Exploateringsredovisning
Utfall
(Belopp i tkr)
Budget
Avvikelse
Inkomst
Utgift
Netto
Inkomst
Utgift
Netto
Netto
1 802
-811
991
4 300
0
4 300
-3 309
FÖP, Lödöse
0
-973
-973
0
-3 000
-3 000
2 027
Genomförandeplan, Lödöse Södra
0
0
0
0
-1 400
-1 400
1 400
Ekeberg
Detaljplan Skaven 6:5
0
-522
-522
0
-600
-600
78
Projekt Göta E45
0
-293
-293
0
0
0
-293
311
-585
-274
0
0
0
-274
Inköp Råmark, Lödöse
Övriga områden
SUMMA
588
-2
586
0
0
0
586
2 701
-3 186
-485
4 300
-5 000
-700
215
Ekebergsområdet i södra delen av Lödöse omfattar fem
stycken delområden där genomförandetiden som återstår
är fem år.
Delområde ett avser villatomter om totalt 16 stycken
varav nio stycken är bebyggda och två stycken har under
året undertecknat köpeavtal.
Delområde två avser totalt elva villatomter. I den södra
delen har Snickar Carlsson AB köpt sex tomter varav
fyra fastigheter har byggts under året. I den norra delen
har det under året byggts ett bostadshus samt ett köpeavtal undertecknats.
Vid delområde tre som omfattar 19 tomter har Snickar
Carlsson AB under året undertecknat köpeavtal för två
större skiften samt två mindre tomter som har slagits
samman. I norra delen har EREIM AB undertecknat
köpeavtal för 15 bostadsrätter på Dansbanevägen.
Området omfattar också sedan tidigare tre bebyggda
fastigheter.
Delområde fyra innefattar en större tomt på åsen där
det under året undertecknats köpeavtal med EREIM AB
avseende 15 bostadsrätter på Dansbanevägen.
Den fördjupade översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige under november. Översiktsplanen ligger nu till
grund för den framtida utvecklingen samt bevarandet av
Lödöse.
Genomförandeplan Lödöse Södra är försenad då den
fördjupade översiktsplanen, FÖP, antogs under senare
delen av året. Genomförandeplanen ska bland annat
innefatta plankostnadskalkyl, detaljplan, infrastruktur,
gestaltning och markanvisningsregler för Gossagården.
Planen kunde inte påbörjas då FÖP Lödöse belyser vilken markanvändning som ska råda inom området.
Samhällsbyggnadsnämnden har under året stoppat detaljplan Skaven 6:5, dock fanns önskemål från nämnden
att planen ska återupptas. Kostnaden avser flyttning av
hus inom vägområdet 1996 och kommer inte att belasta
detaljplanen.
Inom övriga områden har det på Stallgärdet, Ström,
byggts ett hus och två köpeavtal har undertecknats samt
att det vid Ryrsboholmsvägen, Göta, har byggt ett bostadshus och ett köpeavtal har undertecknats.
Slutligen inom delområde fem som avser 22 villatomter
samt en större ostyckad tomt finns optionsavtal med
Myresjöhus Mark AB och Smålandsvillan. Fem tomter
är bebyggda och under året har det skrivits köpeavtal för
22 bostadsrätter på Rådjursvägen.
Vid Gossagårdsområdet har det under året byggts ut VA
utmed Kyrkvägen till befintliga fastigheter inom området. Det har även köpts in råmark, fastighet Tingberg
12:1, avtalet är från 2013 men köpet gick först igenom
under 2014 då lantmäteriförrättningen avslutades. Det
har även försålts ett skogsskifte inom Tingberg 14:1.
» lillaedet.se
31
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
VA & avfall
Nedan återfinns den särskilda redovisning som avser
vatten- och avloppsverksamheten (VA) i kommunen.
Redovisningen styrs av lagen om allmänna vattentjänster
och har till syfte att säkerställa att avgiftskollektivet
inte subventionerar skattekollektivets verksamhet. För
komplett redovisning hänvisas till lillaedet.se.
2014
2014
2013
Verksamhetens intäkter
24 403
21 496
Verksamhetens kostnader
-15 610
-17 393
Avskrivningar
-4 317
-3 336
Internränta
-2 822
-2 122
Verksamhetens nettokostnader
1 654
-1 355
VA-verksamheten redovisar överskott på drygt 1,65 mkr
fördelat på vattenproduktion +2,1 mkr, rörnät -1mkr
och avloppsverksamhet +0,5 mkr. Utfallet för VA-kollektivet 2013 landade på ett underskott på drygt 1,35
mkr. Då årets utfall genererade ett överskott på 1,65 mkr
kommer årets resultat innebära en positivt ackumulerat
balanserat resultat för VA-kollektivet på drygt 0,3 mkr
som ska regleras inom tre år.
Överskottet inom vattenproduktion kan främst förklaras
med att VA-brukningstaxan gett mer intäkter än budget.
Vid övertagandet av kundtjänst för VA och avfall till
egen regi har det gjorts en genomlysning av befintliga
abonnemang och upptäckt felaktigheter som har justerats under 2014.
Årets underskott inom rörnät kan härledas till kostnader
för självrisk samt regresser vid översvämningar i kommunen. Orsak till överskott inom avloppsverksverksamhet är ökade intäkter för tippning av slam från enskilda
avlopp samt lägre driftskostnader.
2013
Verksamhetens intäkter
10 222
9 777
Verksamhetens kostnader
-10 613
-8 480
-129
-178
-5
-9
525
1 110
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Resultaträkning (tkr)
» lillaedet.se
Resultaträkning (tkr)
Internränta
VA
32
AVFALLSVERKSAMHETEN
Avfallsverksamheten visar ett överskott för året på 0,5
mkr vilket fördelas på omhändertagande +0,6 mkr och
övrig avfallsverksamhet -0,1 mkr. Insamling, slam, enskilda avlopp, ÅVC och deponier redovisar nollresultat.
Utfallet för avfallsverksamhet 2013 blev ett överskott
på drygt 1,1 mkr. Årets överskott på drygt 0,5 mkr ger
avfallsverksamheten ett positiv ackumulerad balans på
drygt 1,6 mkr vilket ska regleras inom tre år.
Inom avfallsverksamhet har det, då kundtjänst för VA/
avfall återgått till egen regi, gjorts en genomlysning av
befintliga abonnemang och upptäckt felaktigheter som
har justerats under året. Genomlysningen har resulterat
i ökade intäkter mot budget. Inom övrig renhållning
är förklaringen till underskottet att verksamheten har
haft ökade uppstartskostnader för återtagandet av avfallsverksamhet i egen regi. Det har bland annat köpts in
ett nytt verksamhetssystem samt rekryterats ny personal.
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Driftsredovisning
Utfall
Budget
Intäkter
Kostnader
Netto
Netto
Avvikelse
Fullmäktige/revision
0,0
-1,2
-1,2
-1,3
0,1
Kommunstyrelsen
3,7
-50,6
-46,9
-48,4
1,5
Överförmyndarnämnden
0,0
-1,0
-1,0
-1,0
0,0
Individnämnden
19,4
-103,5
-84,1
-74,2
-9,9
Omsorgsnämnden
45,5
-231,5
-186,0
-184,8
-1,2
Utbildningsnämnden
26,5
-287,2
-260,7
-259,0
-1,7
Kultur- och fritidsnämnden
1,1
-21,8
-20,7
-21,9
1,2
Samhällsbyggnadsnämnden
41,7
-65,5
-23,8
-23,9
0,1
Miljö- och byggnämnden
Summa nämnder
4,5
-18,3
-13,8
-15,4
1,6
142,4
-780,6
-638,2
-629,9
-8,3
Finans
656,0
-26,4
629,6
631,4
-1,8
Summa kommunen
798,4
-807,0
-8,6
1,5
-10,1
Den totala avvikelsen från budget orsakas främst av
individnämndens underskott, som ligger närmare 10
mkr. Även omsorgsnämnden och utbildningsnämnden
redovisar underskott. Redan i tertialrapport 1, per april,
prognostiserades ett underskott inom individnämnden,
omsorgsnämnden, utbildningsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Genom ett beslut i kommunfullmäktige om att flytta kostnaderna för nedskrivning av
biogasanläggningen från samhällsbyggnadsnämnden till
finans så rättades resultatet för samhällsbyggnadsnämnden upp. I tertialrapport 2, per augusti, hade prognosen
avseende individnämnden och utbildningsnämnden försämrats något, medan övriga nämnder visade oförändrad
eller förbättrad prognos. Till det tredje tertialet, denna
årsredovisning, så försämrades individnämndens resultat
ytterligare, medan flera andra nämnder förbättrades något. På efterföljande sidor redovisas respektive nämnds
verksamhet och ekonomi ytterligare.
I finans ingår kommunens finansiella verksamhet i form
av skatter, det kommunala utjämningssystemet, pensioner, räntor och utdelningar samt realisationsvinster vid
försäljning av fastigheter. Detta år ingår även nedskrivning av biogasanläggningen. Avvikelser jämfört med
budget består i princip av följande poster:
• Nedskrivning av biogasanläggning med 3,4 mkr.
• Semesterlöneskuldsförändringen är 0,5 mkr högre
än vad som avsatts. Orsaken härleds till avsättningen
avsedd för lönerevision på den ingående balansen.
• Kostnaderna för pensioner är 2,9 mkr högre än vad
som budgeterats. Detta beror dels på utfallet för pensioner intjänade före 1998, men även på intjänandet under
året. Vad det sistnämnda beror på måste analyseras ytterligare, men till viss del lär det orsakas av att lönekostnaderna stigit mer än vad som var budgeterat och då
påverkas även pensionskostnaderna.
• Intäkterna från likvida medel och andra finansiella placeringar överstiger budget med 0,8 mkr. Detta orsakas av
utdelning från Lefab, god likviditet och borgensavgifter.
• Kostnaderna för upplånat kapital är 4,2 mkr lägre än
budgeterat, främst beroende på att den upplånade volymen är lägre än planerat, men även på ett gott ränteläge.
På efterföljande sidor redovisas respektive nämnds verksamhet och ekonomi.
» lillaedet.se
33
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Kommunstyrelsen
Ordförande:
Kommunchef:
(mkr)
GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI
Ingemar Ottosson (S)
Lena Palm
2014
2013
2012
3,7
7,7
5,1
Kostnader
-50,6
-46,6
-42,8
Nettokostnader
-46,9
-38,9
-37,7
20,6%
3,2%
-8,3%
Intäkter
Nettokostnadsutveckling
Budgetavvikelse
Personalkostnader *
1,5
0,2
1,8
22,7
22,3
18,5
*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda.
Kommunstyrelsen (KS) leder och samordnar planering
och uppföljning av kommunens verksamheter samt
ansvarar för samordningen inom den kommunala
koncernen. Styrelsen är även organ för frågor som rör
förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och
dess arbetstagare. Vid extraordinär händelse övertar KS
andra nämnders beslutanderätt i de frågor som rör den
extraordinära händelsen.
34
» lillaedet.se
Kommunstyrelsen bedöms fullfölja sitt grunduppdrag.
Detta sker bland annat genom att styrelsen leder och
samordnar arbetet med det kommande årets planer för
verksamhet och ekonomi. Uppföljning av kommunens
verksamheter sker på ett flertal sätt, exempelvis genom
kontinuerliga dialoger med styrelser och nämndernas
presidier, genom tertialrapporter och internkontroll.
Samordning och styrning av arbetsgivarfrågor sker bland
annat via personalutskottet.
Årets resultat är positivt med 1,5 mkr. Större underskott
återfinns inom omstruktureringslokaler och stabilitetshöjande åtgärder (skred). Dessa motverkas genom restriktivitet, vakanshållning och beviljade tjänstledigheter samt
av att implementeringen av verksamhetsövergång till
Soltak AB inte har kommit igång i den takt som tidigare
bedömts.
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Måluppfyllelse
KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL
I stort sett samtliga mål uppfylls. Exempelvis är ortsutvecklingsmöten genomförda i alla kommundelar och kommunen syns mer i sociala medier. Göta älv-turism arbetar med att förstärka regionens turistutveckling och genom
IT-stöd är det nu möjligt att genomföra möten på distans, och därigenom spara både tid och miljö i och med färre
resor. Ett av de ej uppnådda målen kunde inte genomföras då vintern inte var tillräckligt kall under en längre period.
Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-19. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt
målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%.
Mål
Uppfyllt
1
Inom ramen för folkhälsoarbetet bidra och stödja andra förvaltningars arbete.
 100%
2
Genomföra ortsutvecklingsmöten.
 100%
3
Skapa fler möjligheter för medborgarna att kommunicera med förtroendevalda på kommunens webbplats.
 100%
4
Öka kommunens synlighet i sociala medier.
 100%
5
Ge barn och unga större möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.
 100%
6
Genomföra minst en av de aktiviteter som framgår av det strategidokument som framtas för jämställdhet.
 100%
7
Stödja nämnder/förvaltningars arbete med jämställdhet i enlighet med strategidokumentet.
 100%
8
Medverka i nya projekt/tjänster inom SOLTAK.
 100%
9
Ge möjlighet för Ale & Lilla Edets turistorganisation att fortsätta utvecklas till en organisation som bidrar till nytta  100%
för sina medlemmar.
10
Resor ersätts i större utsträckning än tidigare med webbmöten/videokonferenser/telefonmöten samt även efterfråga detta hos mottagaren.
 100%
11
De resor som görs ska i ökad grad följa resepolicyn; korta resor med cykel/elcykel och mot Trollhättan eller Göteborg i första hand med kollektiva färdmedel.
 100%
12
Energivandring görs i samarbete mellan verksamhet och kommunens energianalytiker för att kunna upptäcka
energitjuvar.
 0%
13
Antalet nytillkomna byggrätter för bostäder.
 0%
14
Marknadsföringsinsatser genomförs som omfattar hela kommunen.
 100%
15
Tjänsteresor mot Trollhättan eller Göteborg görs i första hand med kollektiva färdmedel.
 100%
16
Information ges till allmänhet och brukare om de möjligheter som finns att resa kollektivt.
 100%
17
Ge stöd till medborgarna i arbetet med att starta fiberföreningar i kommunen.
 100%
18
Genomföra minst hälften av de förslag som togs fram i utbildningen ”Förenkla helt enkelt”.
 50%
19
Medverka till att ett kvalitetsstyrningssystem görs tillgängligt för förvaltningarna samt ge stöd för påbörjande av
arbetet med kvalitetsstyrning.
 100%
» lillaedet.se
35
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Överförmyndarnämnden
Ordförande:
(mkr)
GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI
Anette Fransson (S)
2014
2013
2012
Intäkter
0,0
0,0
0,0
Kostnader
-1,0
-0,9
-0,8
Nettokostnader
-1,0
-0,9
-0,8
11,1%
12,5%
-11,1%
Budgetavvikelse
0,0
0,1
0,2
Personalkostnader *
0,0
0,1
0,1
Nettokostnadsutveckling
*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda.
Överförmyndarnämnden ska fullgöra de uppgifter som,
enligt gällande författningar ankommer på nämnden.
Vidare ska nämnden samarbeta med myndigheter,
organisationer och enskilda vars verksamhet berör överförmyndarnämndens verksamhetsområde samt lämna
allmänheten råd och upplysningar i frågor som rör
nämndens ansvarsområde.
36
» lillaedet.se
Nämndens grunduppdrag uppfylls genom samverkan
med Stenungsund, Orust och Tjörns kommuner. Lilla
Edets kommun köper de administrativa tjänsterna från
överförmyndarverksamheten i Stenungsunds kommun.
Från och med 2015 kommer denna verksamhet att
skötas via en gemensam nämnd för de samverkande
kommunerna.
Årets resultat är visar på 0,0 mkr, där kostnaden för de
köpta tjänsterna är något högre än planerat, men det
motverkas av att arvodena är något lägre.
KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL
Nämnden har inte konkretiserat något av kommunfullmäktiges mål.
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
» lillaedet.se
39
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Utbildningsnämnden
Ordförande:
Leif Håkansson (S)
Förvaltningschef:
Maria Andersson 1/1-10/8
Martin Barkstedt 11/8-31/12
(mkr)
enskilda förskolor inklusive pedagogisk omsorg och en
fristående grundskola inklusive fritidshem i kommunen.
Nämnden har tillsynsansvar i de enskilda förskolorna
och insyn i grundskolan.
2014
2013
2012
26,5
24,0
21,3
Kostnader
-287,2
-273,2
-268,1
Nettokostnader
-260,7
-249,2
-246,8
4,6%
1,0%
-2,1%
-1,7
-2,9
-1,7
137,3
128,9
125,7
Intäkter
Nettokostnadsutveckling
Budgetavvikelse
Personalkostnader *
*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda.
Nämndens grunduppdrag är att erbjuda en kvalitativt
god barnomsorg och skola. Med barnomsorg avses förskola 1-5 år, familjedaghem och fritidshem. Kommunen
erbjuder förskoleklass samt grundskola år 1-9 inklusive
särskola, gymnasiestudier inom introduktionsprogrammet och lärlingsgymnasium. Nämnden ansvarar också
för gymnasiestudier till kommunens ungdomar samt har
kommunens uppföljningsansvar för ungdomar upp till
20 år.
Förskolans personal har genomgått en serie av kompetensutvecklingsdagar för att stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Fokus är pedagogisk dokumentation i
enlighet med förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10. I
arbetet med att dokumentera, utvärdera och planera den
pedagogiska verksamheten pågår arbete för att utveckla
personalens IT-kompetens. Samtliga barn erbjuds förskoleplats inom garantitiden – 4 månader. 84 % av de barn
som placerades 2014 fick plats i enlighet med vårdnadshavarnas förstahandsval. Personaltätheten 6,0 barn/årsarbetare (15 okt, 2014) är låg jämfört med rikssnittet 5,3
barn/årsarbetare (Skolverkets kommunblad 2013).
GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI
Arbetet med att skapa systematiska och hållbara rutiner
för en attraktiv skola med goda resultat är i full gång.
Grundskolorna är mitt inne i en tvåårig kompetensutvecklingssatsning för alla lärare inom bedömning för
lärande, BFL. Arbetet syftar till att utveckla lärares förmåga att involvera eleverna i sitt eget lärande, likvärdig
bedömning och betygsättning och förhållningssätt till
elever och lärande. Utvecklingen av undervisningen i åk
4-9 med iPads som lärverktyg fortskrider.
Nämnden ansvarade för drift av elva förskolor, pedagogisk omsorg, sju grundskolor inklusive grundsärskola
och fritidshem samt ett gymnasium. Utöver det finns två
Skolledarna arbetar intensivt för att leda utvecklingen
tillsammans och skapa likvärdighet.
Utfall 2014
Utfall 2013
Förändring 12
månader
Utveckling i
procent
Barnomsorg 1-5 år
Antal barn i förskolan (egen vht)
560
526
34
6%
Antal barn i förskolan (annan vht)
127
124
3
2%
Antal barn i pedagogisk omsorg
11
24
-13
-54%
Antal barn per årsanställd i förskola (egen vht)
6,1
6,4
0
5%
Antal barn fritidshem (egen vht)
401
366
35
10%
Antal barn fritidshem(annan vht)
76
61
15
25%
Antal elever i förskoleklass (egen vht)
122
125
-3
-2%
Antal elever i förskoleklass (annan vht)
20
16
4
25%
1 023
1 030
-8
-1%
223
217
6
3%
11
14
-3
-21%
Skola F-9 elevantal
Antal elever i grundskolan (egen vht)
Antal elever i grundskolan (annan vht)
Antal elever i grundsärskolan
Gymnasieutbildning
Antal elever gymnasieskola (annan huvudman)
38
465
449
16
3%
Antal elever Elfhem
35
39
-5
-12%
Antal elever i gymnasiesärskola
13
12
1
4%
» lillaedet.se
Kommunens gymnasium erbjuder lärlings- och introduktionsprogram. Övriga platser köps av externa utbildningsanordnare i kranskommunerna.
Genomförda utvecklingsinsatser har upplevts mycket positiva i verksamheten. Trots det intensiva utvecklingsarbete som pågår kan konstateras att utbildningsnämnden,
med hänvisning till elevernas låga resultat, inte uppfyller
sitt uppdrag.
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Utbildningsnämnden redovisar ett underskott på -1,7
mkr. Delvis beror detta på ett ökat behov av stödinsatser
inom grundskolans verksamhet men även på grund av
en utmaning för förvaltningen att matcha rätt befattning
mot det behov som finns i den gällande skolorganisationen. Ytterligare en orsak är att omsättning av personal
som uppstått under året medfört högre löner på grund av
arbetsmarknadsläget. Till viss del balanseras detta dock
av högre intäkter inom grundskola och gymnasieverksamheten samt lägre kostnader för skolskjutsar.
Måluppfyllelse
KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL
En fjärdedel av målen är uppnådda. Exempel på detta är ett ökat meritvärde både i årskurs 8 och 9 samt att personaltätheten inom förskolan har ökat. Ungefär en tredjedel av målen har kommit en bit på väg, men har ännu inte
nått ända fram till det uppsatta målet. Att inte riktigt alla nya barn i förskolan fick det förstahandsval av placering
som önskades är ett exempel på detta, men över 80 % klarades ändå av att ges förstahandsvalet. Här kan även
nämnas att det pågår insatser för 21 elever inom KLARA-verksamheten, som syftar till att ge ungdomarna bättre
förutsättningar att slutföra sin skolgång på ett bra sätt, men det fanns vid årsskiftet ändå en elev i kö. Av de mål
som inte uppfylldes kan meritvärdet lyftas fram, alltså att flickor fortfarande har ett högre meritvärde än pojkar.
Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-21. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt
målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%.
Mål
Uppfyllt
1
Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta elevråden minst 1 gång/termin.
 0%
2
Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta föräldraråden minst 1 gång/termin.
 50%
3
I samband med valet 2014 ska skolval genomföras.
 50%
4
Pojkar och flickor ska ha lika möjligheter att nå goda resultat. Pojkars meritvärde ska vara i paritet med flickornas.  75%
5
Förvaltningen ska inom relevanta arbetsområden samverka inom SOLTAK.
 0%
6
Samtliga elever i behov av KLARAs verksamheter ska fortsätta få sina behov tillgodosedda.
 75%
7
Arbetet med ett inkluderande arbetssätt ska fortsätta. Antalet externt placerade elever ska minska.
 0%
8
Måltidernas svinn ska minska.
 0%
9
Andelen ekologiska råvaror ska öka.
 100%
10
Förstahandsvalet av förskola ska erbjudas inom 1 år.
 50%
11
Elevernas nöjdhet ska öka.
 0%
12
Elever ska trivas och vara trygga i skolan.
 0%
13
Skolans lokaler ska vara trivsamma.
 50%
14
Nämnden ska följa det kommungemensamma implementeringsarbetet.
 0%
15
Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet.
Delmål: Andelen elever som lämnar grundskolan och är behöriga till gymnasiet ska öka.
 0%
16
Meritvärdet i årskurs 9 ska öka.
 100%
17
Meritvärdet i årskurs 8 ska öka.
 100%
18
Resultatet på nationella proven år 6 ska öka.
 0%
19
Resultatet på nationella proven år 3 ska öka (Måttet borttaget av Skolverket).

20
Alla elever i årskurs F-3 ska ha tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel.
 100%
21
Personaltätheten i förskolan ska öka.
 100%
» lillaedet.se
39
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Kultur- och fritidsnämnden
Ordförande:
Förvaltningschef:
Kjell Johansson (S)
Maria Andersson 1/1-10/8
Lena Palm 11/6-31/12
(mkr)
•
•
2014
2013
2012
1,1
1,1
1,1
Kostnader
-21,8
-20,6
-20,8
Nettokostnader
-20,7
-19,5
-19,7
Nettokostnadsutveckling
6,4 %
-1,0%
28,8%
Budgetavvikelse
1,1
0,5
-0,1
Personalkostnader *
7,1
6,5
6,3
Intäkter
*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personal-
•
•
•
•
•
•
•
Skött och underhållit kommunens idrotts- och fritidsanläggningar
Stöttat föreningar med kostnaderna för lokaler, drift och
i förekommande fall bidrag till ungdomsverksamhet för
att skapa goda förutsättningar för att bedriva kultur- och
fritidsaktiviteter.
Genomfört musikevenemang på Ljudaborg
Stöttat hembygdsföreningar
Samarbetat med Lödöse Museum
Stöttat Leaderprojektet Flytten från Lödöse
Arbetat med Leaderprojektet Destination Lödöse
Arbetat med projektet Mötesplats Unga
Arbetat med projekt inom Skapande skola
omkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda.
Kultur- och fritidsnämnden ska ge alla kommuninvånare
möjlighet att uppleva ett rikt och varierat kultur- och
fritidsliv, präglat av mångfald och hög kvalitet. Kommuninvånarna ska ges möjlighet att berika sin livssituation genom att stödja och bedriva kultur- och fritidsaktiviteter.
GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI
Kultur och fritid har under 2014 bland annat:
•
•
40
Bedrivit biblioteksverksamhet
Bedrivit musikskola
» lillaedet.se
Baserat på ovanstående görs bedömningen att nämnden
uppfyllt sitt grunduppdrag under perioden.
Nämndens resultat är positivt med 1,1 mkr, vilket främst
orsakas av lägre ansökningar om stöd till fritidsverksamhet, vakanser och återhållsamhet inom fritidsanläggningarna. Samtidigt så har kulturverksamheten kostat mer än
vad som varit planerat, det sistnämnda främst kopplat
till ett leaderfinansierat projekt, Turistdestination Lödöse,
där det är osäkert om kommunens insatser kommer att
ersättas fullt ut.
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2013
Måluppfyllelse
KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL
Nästan samtliga mål är uppnådda. Energiförbrukningen vid de kommunala anläggningarna har minskat med 15 %
och ett kvalitativt arbete mellan kultur, förskola och skola har utvecklats. Bland annat genomfördes en scenkonstföreställning, bokprat och musikaktiviteter tillsammans med de yngre skoleleverna. Ett av de beslutade målen var
inte mätbart.
Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-10. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt
målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%.
Mål
Uppfyllt
1
I samråd med ungdomarna erbjuda attraktiva aktiviteter.
 50%
2
Erbjuda ungdomsaktiviteter i flera av kommunens delar.
 100%
3
Öka antalet föreningsaktiva (ej mätbart).

4
Biblioteket ska ingå i nätverket Bibliotek i Väst inom ramen för SOLTAK samarbetet.
 100%
5
Utarbeta en utvecklingsplan för Lödöse i samarbete med turistföreningen, Lödöse museum, ideella föreningar,
studieförbund och näringsliv.
 100%
6
Minska energiförbrukningen på kommunens fritidsanläggningar.
 100%
7
Erbjuda attraktiva kulturarrangemang tillsammans med kommunens kulturaktörer.
 100%
8
Fritidsanläggningarna ska vara välskötta och säkra.
 100%
9
Tillgänglighetsanpassa kommunens anläggningar.
 100%
10
Utveckla kvalitativt samarbetet mellan kultur, förskola och skola.
 100%
» lillaedet.se 2014-11-05
LAN lockade ungdomarna
Natten mellan fredag och lördag gick kommunens höstlovs-LAN
av stapeln. Evenemanget var fullbokat till sista plats. 30 förväntansfulla och ivriga ungdomar mellan 13 och 18 år intog Folkets
Hus klockan 12 på fredagen med datorer, skärmar, luftmadrass
och täcke.
Ett LAN, eller LAN-party, innebär att en grupp människor träffas och kopplar ihop sina datorer i ett nätverk för att spela spel,
utbyta erfarenheter och umgås. LAN av olika storlekar har länge
varit populärt i Sverige och e-sport har de senaste åren exploderat i popularitet. Lilla Edets kommun arrangerade sitt första
LAN under februarilovet och ville gärna ge möjligheten igen
vilket uppskattades av deltagarna.
– Det är kul att vi får ett sådant härligt gensvar på evenemanget.
Det peppar oss att fortsätta med LAN och andra e-sportsevenemang. Vår förhoppning är att kunna erbjuda olika sorters
e-sportsevenemang vid olika tidpunkter under året till exempel
jul-, sport-, påsk-, sommar- och höstlov, säger Annica Skog, kommunens kultur- och fritidschef.
» lillaedet.se
41
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Samhällsbyggnadsnämnden
Ordförande:
Förvaltningschef:
(mkr)
Ulrik Brodd (FP)
Maud Wik
blir dyrare om förfallet fortgår. Därför kommer underhållet att öka under 2015.
2014
2013
2012
Intäkter
41,7
38,0
37,4
Kostnader
-65,5
-61,7
-64,7
Nettokostnader
-23,8
-23,7
-27,3
Nettokostnadsutveckling
0,4%
-13,2%
23,5%
0,1
-1,1
0,1
11,9
8,9
9,1
Budgetavvikelse
Personalkostnader*
*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda.
Lilla Edets kommun ska nå en god och långsiktigt
hållbar samhällsstruktur med trivsamma och säkra offentliga miljöer. Nämnden verkar också för att teknisk
försörjning ska vara trygg och säker. Nämnden ansvarar
även för långsiktig fysisk planering och genomförande av
detaljplanering, kart- och mätverksamhet, vissa trafikfrågor samt lägenhets- och byggnadsregister.
GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI
Nämnden uppfyller grunduppdraget. En fördjupad
översiktsplan för Lödöse har arbetats fram och antagits
under året. Inventering av kommunens gällande detaljplaner är påbörjad, vilken ska leda till identifiering av
exploaterbara byggrätter och sätta status på planerna.
Detta arbete ska ligga till grund för den långsiktliga
planeringen för planverksamheten. Standarden på kommunens gator är delvis undermålig, vilket orsaktas av
eftersatt underhåll. Utebliven vägbeläggning orsakar
sämre offentlig miljö, risk för trafikfara för cyklister,
större risk för fordonsskador, försvårar snöröjning samt
att beläggningsåtgärderna
42
» lillaedet.se
Vattenproduktionen har fungerat tillfredsställande och
investeringar i förstärkt leveranssäkerhet till västra sidan
av Göta älv är genomförd. Arbete har genomförts för att
minska dagvattnets påverkan i avloppssystemen, och därigenom minska risken för översvämning i reningsprocessen.
Arbetet med att inrätta ett vattenskyddsområde längs
med Göta älv har fortgått under året, och konsekvenserna är inte helt klarlagda ännu.
Under året har avfallsverksamheten tagits över i egen
regi, tidigare entreprenad, och organisationen kring det
har haft ett stort fokus. Verksamheten löper på bra och
den upplevs som tillfredsställande.
Länsstyrelsen godkänner inte sluttäckningen av Högstorpdeponin. De anser att skydds- och växtetableringsskiktet är otillräckligt i tjocklek, lätteroderat och inte
optimalt för etablering av stabiliserande växtlighet.
Länsstyrelsen begär att kommunen inkommer med en
reviderad avslutningsplan i början av 2015.
Lilla Edets kommun har med Göta Älvutredningen som
utgångspunkt gått vidare i de områden där sannolikheten
för skred är påtagliga och konsekvenserna katastrofala.
Kommunen har tillsammans med Trollhättan Energi under flera år satsat på att producera biogas och förädla den
till fordons gas. Samarbetsavtalet med Trollhättan Energi
är brutet och anläggningen avseende fordonsgastillverkning och distribution är tagen ur bruk. Nämnden visar på
ett mindre överskott inom den skattefinansierade sektorn,
medan avfallsverksamheten balanserar ett överskott om
0,5 mkr och VA-verksamheten 1,6 mkr.
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Måluppfyllelse
KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL
Hälften av alla mål är uppfyllda, såsom anläggandet av en GC-väg till stationen Lödöse Södra, att upphandling
skett med Miljöstyrningsrådets basnivå som lägsta riktmärke samt att snö- och halkbekämpning fungerat enligt
uppsatta mål. Av de ej uppnådda målen så har ett flertal bäring på att det inte finns detaljplaner på plats, vilket i sin
tur bland annat orsakas av att den fördjupade översiktsplanen antogs senare på året än vad som tidigare var tänkt.
Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-15. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt
målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%.
Mål
Uppfyllt
1
Deltaga vid samtliga ortsutvecklingsmöten.
 100%
2
Undersöka kundnöjdhet via enkät.
 0%
3
All upphandling ska följa miljöstyrningsrådets basnivå.
 100%
4
Tillskapade byggrätter för bostäder.
 0%
5
Antal tillskapade arbetstillfällen.
 0%
6
Tillskapade byggrätter för verksamheter.
 0%
7
Sålda byggrätter för antal bostäder.
 25%
8
Markanvisnings-/exploateringsavtal för antal bostäder.
 50%
9
Gräsklippningsytor ska klippas så att gräset inte vid något tillfälle är högre än 8 cm.
 25%
10
Inventera GC-vägar och påbörja upprensning.
 100%
11
Förnyelsetakten av de asfalterade ytorna ska vara 33 år, vilket motsvarar 1/33 av ytan.
 75%
12
Snöröjning sker enligt plan.
 100%
13
Halkbekämpning sker enligt plan.
 100%
14
Skylta upp pendelplatsparkeringar.
 100%
15
Genomför GC-väg till stationsområdet.
 100%
» lillaedet.se 2014-11-11
Lyckat öppet hus på återvinningscentralen
Över 100 personer besökte återvinningscentralen i lördags.
Många var där för att lämna sitt avfall, andra för att besöka
öppet hus och ställa frågor om den tekniska verksamheten.
För att informera om att kommunen har tagit över avfallsverksamheten i egen regi anordnades ett öppet hus på återvinningscentralen. De som arbetar med avfall i kommunen fanns på plats och
bjöd på kaffe med bulle.
– Det var många som passade på att provsitta våra nya sopbilar
och prata med chaufförerna, berättar Linda Holmer Nordlund, som
arbetar i den nya kundtjänsten tillsammans med Marita Lövberg.
» lillaedet.se
43
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Miljö- och byggnämnden
Ordförande:
Förvaltningschef:
(mkr)
Carlos Rebelo Da Silva (S)
Maud Wik
2014
2013
2012
4,5
4,9
5,9
Kostnader
-18,3
-18,5
-20,9
Nettokostnader
-13,8
-13,6
-15,0
Nettokostnadsutveckling
1,5%
-9,3%
8,7%
Intäkter
Budgetavvikelse
Personalkostnader*
1,6
0,3
0,0
12,5
12,6
13,9
*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda.
I miljö- och byggnämndens verksamhet ingår kommunens åtaganden inom områdena miljö- och hälsoskydd,
livsmedelskontroll, plan och bygg, räddningstjänst och
energirådgivning. Verksamheten är till mycket stor del
lagreglerad och händelsestyrd samt omfattar både prövning och tillsyn.
GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI
Nämnden uppfyller grunduppdraget. Myndighetsutövningen för miljö- och hälsoskydd är till stor del händelsestyrd, men all handläggning påbörjas skyndsamt.
Inventering av enskilda avlopp sker enligt upprättad
tillsynsplan, liksom livsmedelskontrollerna. Bygglovsärenden handläggs i regel inom tio veckor, medan ärenden
avseende ovårdade fastigheter har däremot i regel längre
handläggningstid.
44
» lillaedet.se
Under hösten 2014 påbörjades ett samarbete angående
gemensam energi- och klimatrådgivning med Tjörn,
Orust och Stenungsunds kommuner, och numera utgår
rådgivningen från Stenungsund.
För att motverka försurningens effekter på växt- och
djurliv kalkas sjöar och våtmarker inom Lilla Edets
kommun.
Räddningstjänsten fullgör sitt uppdrag enligt gällande
lagstiftning, men i och med att en ny inriktning, samverkan med Stenungsund och Tjörns kommuner, beslutats
så har det kontinuerliga utvecklingsarbetet fått vila lite.
Ett samarbetsavtal mellan våra tre kommuner har tecknats under året. Problemet med att få deltidspersonal att
ha beredskap på dagtid kvarstår. I dagsläget finns ingen
lösning på problemet då det finns få arbetsplatser på
orten som tillåter att medarbetarna har beredskap inom
räddningstjänsten och som kan åka på larm dagtid.
Årets resultat på +1,6 mkr orsakas av ett flertal vakanser
inom miljö och bygg, ökade intäkter för utförd tillsyn
samt mindre köpt tillsyn inom räddningstjänstens område, där kompetensutveckling medfört att tillsyn
kan utföras mer i egen regi.
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Måluppfyllelse
KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL
Merparten av målen är uppfylls. Samarbetet med övriga kommuner inom SOLTAK har intensifierats och åtgärder
för att kommunicera mer med medborgarna har genomförts. En inventering av ovårdade fastigheter längs större
farleder och i tätorterna ska genomföras och ligga till grund för att åtgärda dessa så att de blir vårdade. Detta är
vid årsskifte ännu inte färdigställt.
Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-10. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt
målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%.
Mål
Uppfyllt
1
Lägga ut information på webbplatsen.
 100%
2
Enkät på miljödagen.
 100%
3
Minst två tjänstemän ska få utbildning inom jämnställdhet.
 0%
4
Miljö- och bygglovschefen ska medverka vid nätverksmöten inom SOLTAK.
 100%
5
Livsmedelsinspektören ska medverka vid nätverksmöten inom SOLTAK.
 100%
6
Uppnå en behovstäckning inom miljöavdelningen som behovsutredningen visar.
 100%
7
Ovårdade fastigheter längs med de större vägarna/farlederna och inne i tätorterna ska bli vårdade fastigheter.
 0%
8
Framställa en enkel/kärnfull enkät som skickas ut vid myndighetsutövning inom miljö-och bygglovsavdelningen.
 100%
9
Utskick till alla vid myndighetsutövning (har gjorts i 10% av fallen).
 25%
10
Redovisa en plan för dokumentering.
 0%
» lillaedet.se 2014-05-09
Årets miljöpristagare utsedd
Årets miljöpristagare är banbrytande inom ekologisk odling.
Lantbrukare Bengt Sjöberg tilldelas Lilla Edets kommuns miljöpris 2014.
Bengt Sjöberg började redan på sjuttiotalet att driva ekologisk
spannmålsodling. Bengt Sjöberg har genom åren varit en förebild och inspirationskälla för andra lantbrukare i kommunen
som ställt om till ekologisk odling.
Bengt Sjöbergs arbete gynnar en hållbar utveckling, genom att
bidra till bland annat minskad övergödning, giftfri miljö samt ett
rikt odlingslandskap. Ett ovärderligt arbete för att vi ska lyckas
uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle. Idag är 28% av kommunens åkerareal ekologiskt odlad.
Miljöpriset är instiftat av miljö- och byggnämnden i Lilla Edets
kommun. Miljöpriset går till en enskild person, ett företag eller
en organisation som gjort en värdefull insats för miljön i Lilla
Edets kommun. Pristagaren tilldelas ett pris om 10 000 kr och
ett diplom. Prisutdelningen sker 6 juni under Miljö- och familjedagen i Ströms slottspark.
» lillaedet.se
45
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Omsorgsnämnden
Ordförande:
Förvaltningschef:
Kim Pedersen (V)
Sven Bergelind
(mkr)
2014
2013
2012
45,5
44,8
39,9
-231,5
-218,6
-207,1
Nettokostnader
-186
-173,8
-167,2
Nettokostnadsutveckling
7,0%
3,9%
4,2%
Intäkter
Kostnader
Budgetavvikelse
Personalkostnader*
-1,2
1,4
-0,7
161,1
147,1
138,0
*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda.
Omsorgsnämnden ska erbjuda den enskilde stöd- och
serviceinsatser i sådan omfattning och på ett sådant sätt
att lagstiftningens krav avseende tillämpningen av SOL,
LSS, HSL, Färdtjänstlagen, Lag om bostadsanpassningsbidrag och övrig lagstiftning säkerställs. Vägledande
principer är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, integritet, kontinuitet, normalisering, flexibilitet,
närhet och valfrihet.
GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI
Grunduppdraget uppfylls, men med viss svårighet och
inte inom de tillgängliga resurserna. Förfrågan på både
permanenta och provisoriska äldreboendeplatser har
ökat, och i de allra flesta fall har det lösts, bland annat
genom överbeläggningar. Vissa personalkategorier har
varit svåra att bemanna, framför allt under sommaren.
Vissa beslut om bostad med särskild service har fått
verkställas genom extern utförare.
Omsorgsnämndens resultat för perioden visar ett underskott om -1,2 mkr, vilket huvudsakligen beror på att behovet av hemtjänst har varit betydligt större än beräknat.
Vidare har ett provisoriskt ofinansierat korttidsboende
om sju platser inrättats vid Pilgårdens gruppboende.
Det ökade omsorgsbehovet bland kommuninvånarna
återspeglas av en ökning av hemtjänstinsatserna. Den
beviljade tiden för perioden har ökat med 13 % jämfört med föregående år. Volymökningen kan härledas
till målgruppen med beviljade timmar i nivå 6, det vill
säga över 120 timmar/mån. Insatserna till denna grupp
har genererat 12 000 timmar, vilket är en fördubbling
gentemot föregående år. Målgruppen för hemtjänst har
även vidgats och förändrats. Cirka 8 % är under 65 år
och omfattar även vård av mycket svårt sjuka personer.
Det ökade omsorgsbehovet innebär att antalet arbetade
timmar ökat med 27 % mer än beräknat, vilket tvingat
verksamheten till ett överskridande av personalkostnaderna med motsvarande tolv årsarbetare.
I syfte att förbättra styrning och kontroll samt förbättra
personalens arbetsmiljö har en organisationsöversyn genomförts. Åtgärder har vidtagits som innebär minskade
ansvarsområden för enhetschefer, förbättrad arbetssituationen för personalen och ökad personalkontinuitet för
brukarna.
Som en konsekvens av att allt fler väljer att vårdas
hemma även vid svåra sjukdomstillstånd, ökar antalet
inskrivna personer i hemsjukvården. Gentemot föregående år är ökningen 6 %. Verksamheten brottas med
allt större svårigheter att rekrytera sjuksköterskor vid
sjukfrånvaro och till vakanta tjänster. Detta blev mycket
påtagligt under sommaren då all tillgänglig personal och
chefer fick träda in för att klara patientsäkerheteten.
Utfall 2014
Utfall 2013
Förändring
12 månader
Utveckling
i procent
Antal färdtjänstresor (enkelresor) inkl. arbetsresor
3973
4902
-929
-19%
Beläggning Säbo+Korttid
100%
99%
1%
1%
Antal inskrivna personer i hemsjukvården
Antal beviljade hemtjänsttimmar
Antal personer i daglig verksamhet
46
Sammantaget ger äldreomsorgen ett underskott om -7,1
mkr. Underskottet reduceras av ett överskott om 4,3 mkr
inom funktionshinderverksamheten, beroende på lägre
personalkostnader inom egna verksamheter och inom
personlig assistans, samt färdtjänst och övrig verksamhet.
» lillaedet.se
255
240
15
6%
64 667
56 977
7 690
13%
36
34
2
6%
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Måluppfyllelse
KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL
Av de uppsatta målen är knappt hälften uppfyllda. Samarbete med kommunerna inom SOLTAK pågår och KKIKmätningen inom särskilt boende visar att brukarna är mycket nöjda med verksamheten. Arbetet med att upprätta
ett kvalitetsledningssystem pågår, men det är ännu inte färdigställt. Andelen ekologiska livsmedel har ökat, men
målet är inte riktigt fullt uppnått. Målet med att utöka antalet heltidstjänster har inte uppnåtts, då kostnaderna
varit för stora.
Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-8. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt
målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%.
Mål
Uppfyllt
1
Antalet heltidstjänster ska öka.
 75%
2
Arbetstidsschema med delade turer inom vård och omsorg ska minska.
 0%
3
Baspersonal ska erhålla utbildning i förflyttningsteknik med 6 tim per år.
 0%
4
Vid utbildningsinsatser initiera samarbete med SOLTAK:s kommunerna.
 100%
5
Förvaltningen ska starta användandet av videokonferens vid vårdplanering.
 25%
6
Livsmedel ska vara ekologisk rättvisemärkt.
 75%
7
Inrätta brukarråd där så är möjligt.
 100%
8
Nöjdheten ska vara bättre än föregående mätning i KKIK, SÄBO.
 100%
» lillaedet.se 2015-02-13
Högt rankad äldreomsorg 2014
Lilla Edets kommuns satsning på äldreomsorgen har slagit väl
ut. Det visar SKL:s öppna jämförelse 2014 av äldreomsorgen i
landets kommuner. Hemtjänsten i sin helhet rankas 3:a i riket
med en nöjdhetsfaktor på 98% och särskilt boende rankas 11 i
riket med en nöjdhetsfaktor på 93%. Det är framför allt medvetna satsningar på bemötande, inomhusmiljön, maten och sociala
aktiviter som får stort genomslag i årets ranking.
Inom mat och måltidsmiljö placerar sig Lilla Edets kommun
bland landets 20 bästa kommuner. Detta är ett område där kommunen flera år medvetet arbetat för att skapa en bra måltidsmiljö med god och nyttig kost för våra äldre.
– Den stora framgångsfaktorn är att kost- och omvårdnadspersonalen använder måltiden till flera ändamål: näringsintag, del
av en aktivitetet och ett tillfälle att dela erfarenheter och minnen,
säger Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef inom vård
och omsorg.
Mycket glädjande är också att personalens arbete med värdegrundsgaranti om social tid, det vill säga egen tid för dem som
bor på äldreboenden, har fått stort genomslag - och gäller för
både för utomhus- och inomhusaktiviteter.
» lillaedet.se
47
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Individnämnden
Ordförande:
Förvaltningschef:
Peter Spjuth (V)
Sven Bergelind
(mkr)
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Nettokostnadsutveckling
2014
2013
2012
19,4
15,4
17,5
-103,5
-87,5
-88,6
-84,1
-72,1
-71,1
16,6%
1,4%
10,7%
Budgetavvikelse
-9,9
-3,2
-3,6
Personalkostnader*
39,6
36,0
34,8
*Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda.
Individnämnden ska arbeta förebyggande så missförhållanden och sociala problem motverkas. Den enskilde
ska vid verkställighet av bistånd tillförsäkras en skälig
levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker
den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Som
ett led i detta ska nämnden även erbjuda kompetensutveckling i form av vuxenutbildning, sfi samt språk- och
arbetspraktik.
GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI
Individnämnden har i huvudsak uppfyllt sitt grunduppdrag, men inte klarat detta med tilldelade resurser.
Lagstiftningens rättsäkerhetkrav har inte helt kunnat
uppfyllas. Omfattande och kvalificerade behov av stöd
till barn som far illa har inte kunnat tillgodoses inom
öppenvården med dess lägre skyddsnivå. Likaså har
behovet av sluten missbruksvård varit stort. För att så
långt möjligt undvika placeringar och separationer mellan barn och föräldrar samt förbättra rättssäkerheten
Under året har 27 vuxna flyktingar med 24 barn kommit till kommunen. En betydande ökning av flyktingar
beräknas komma till regionen 2015. Det råder stor brist
på bostäder för ett mottagande i Lilla Edets kommun.
Vad gäller ensamkommande asylsökande har kommunen
tagit emot 15 barn. Vid årsskiftet var 12 barn placerade.
Migrationsverket miniriktmärke för antal platser för
ensamkommande asylsökande barn har höjts från sex
platser 2014 till tolv platser 2015 för kommunen.
Inom Lärcentrums verksamhet har 196 elever studerat
grundläggande och gymnasiala kurser, vilket kan jämföras med 2013, då 162 elever studerade på Lärcentrum.
Detta är en ökning med drygt 21 %.
Individnämndens resultat är -9,9 mkr. Verksamheten
individ- och familjeomsorg ger ett underskott om 10,6
mkr, som till viss del vägs upp av ett överskott inom
arbetsmarknadsavdelningen, AMA. Nämnden har 2014,
liksom under 2013, haft betydligt högre kostnader för
insatser till barn och unga än förväntat och budgeterat.
Orsaken är fler och i många fall långvariga placeringar,
varav flera inleddes redan under 2013. Under året har
några särskilt kostnadskrävande placeringar skett.
Utfall 2014
Utfall 2013
Förändring
12 månader
Utveckling
i procent
Antal vårddagar barn och unga (HVB).
3 746
2 814
932
33%
Antal placeringsdygn i familjehem.
7 387
5 964
1 423
24%
Antal vårddagar (HVB).
2 591
1 418
1 173
83%
403
392
11
3%
1 993
1 974
19
1%
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd.
Antal köpta vårddagar för personer med psykiskt funktionshinder
48
för berörda kommuninvånare har nämnden under 2014
vidtagit personalförstärkningar. Personalomsättning i
kombination med ökat inflöde av anmälningar inom
främst verksamheten barn- och unga har lett till stress
och arbetsmiljöproblem bland personalen. Arbetsmiljöverket har vid inspektion utfärdat ett vitesföreläggande
som gått vidare till förvaltningsrätten. Dom har ännu
inte avkunnats.
» lillaedet.se
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Måluppfyllelse
KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL
En fjärdedel av målen är uppnådda, såsom antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen och att öppenvårdsförslag alltid tagits i beaktande i samband med beslut om placering av personer med stödbehov. Trots detta så har
antalet institutionsplaceringar ökat och kostnaderna med dem, vilket gör att ett flertal mål inte uppnås. Arbetet
med KLARA-verksamheten pågår men det uppsatta målet går inte att mäta längre då förutsättningarna för det har
förändrats. Arbetet med kvalitetsledningssystem pågår, men det är inte slutfört.
Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-8. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt
målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%.
Mål
Uppfyllt
1
Ett öppenvårdsförslag ska alltid övervägas och presenteras för arbetsutskottet som alternativ till placering.
 100%
2
Kostnaderna för placeringar ska minska i relation till sammanlagda kostnader för vuxna missbrukare.
 0%
3
Kostnaderna för placeringar ska minska i relation till sammanlagda kostnader för barn och unga.
 0%
4
Resor till Göteborg i samband med utbildning och konferens skall ske med kollektivtrafik.
 50%
5
Ett kvalitetsledningssystem ska införas inom Socialförvaltningens verksamheter i enlighet med SOFS 2011:9.
 25%
6
Elever som fullföljer KLARA ska bli gymnasiebehöriga (ej mätbart).

7
Projektet Klara II med inriktning mot yngre barn ska medföra att eleverna når kunskapsmålen i åk 3 och kan bo
kvar hemma.
 50%
8
AMA, lärcentrum ska under 2014 bevilja undersköterskeutbildning för 10 studerande.
 100%
» lillaedet.se 2014-04-29
Familjecentralen firade fem år
I onsdags firade Familjecentralen Eken fem år med Öppet Hus.
Det bjöds på musikunderhållning av musikskolans elever, sagostund, ansiktsmålning, pyssel och fika. Ett 80-tal besökare firade
dagen tillsammans.
Familjecentralen Eken finns på Ekaråsvägen 6 i Lilla Edet. Här
finns barnmorskemottagningen Närhälsan, barnavårdscentralen
Medpro Clinic och Öppen förskola i kommunens regi samlokaliserade sedan 2009 och är en träffpunkt för blivande föräldrar
och deras barn mellan 0-6 år.
– Här får föräldrar stöd, vägled
ning och kvalificerad rådgivning om saker de undrar över kring
sitt barn eller sitt föräldraskap, berättar Ulla Olofsson som är
samordnare för familjecentralen och fortsätter.
– Personalen jobbar förebyggande och är lösningsfokuserade.
Det är så inspirerande att se arbetslaget jobba tillsammans.
» lillaedet.se
49
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Näringsliv och turism
Lilla Edet är en av 13 medlemskommuner som ingår i
Business Region Göteborg. Gemensam målsättning är
att verka för en stark tillväxt, hög sysselsättning samt ett
mångsidigt näringsliv i regionen. Lilla Edet Företagscentrum ekonomisk förening har uppdraget att ansvara för
kommunens näringslivsfrågor. I uppdraget ingår även
närturismen.
Styrelsen i Företagscentrum består av nio ledamöter
varav tre är politiskt tillsatta genom beslut i kommunfullmäktige. Övriga sex ledamöter är näringsidkare i
kommunen. Näringslivsutvecklarens roll är att realisera
föreningens planer och beslut.
Vid december månads utgång 2014 fanns det 1 200
företag registrerade i Lilla Edets kommun. 2013 var
motsvarande siffra 1167 företag. Tre av fem företag är
enskilda näringsidkare. Byggverksamhet samt Jordbruk,
skogsbruk, fiske är de två dominerande branscherna som
tillsammans utgör två femtedelar av alla registrerade
företag i kommunen.
Därefter är handelverksamhet tredje största branschen
med 147 företag. Ungefär 7 av 10 företag saknar anställda. Företag inom tillverkning, handeln och byggbranschen har flest antal anställda.
Under 2014 har 86 nya företag registrerats inom Lilla
Edets kommun. Vilket är fler än 2013 då 65 företag startades. De dominerande branscherna är jordbruk, skogbruk och fiske (20 st), bygg (17 st) och handel (12 st).
Områden inom undersökningen där vår kommun gjort
positiva framsteg är: Tillgång till kompetens, vägnät, tåg
och flyg, tele- och IT-nät, politikers attityder till företagende, tjänstemännens attityder till företagande och
medias attityder till företagande.
Områden i undersökningen där Lilla Edets kommun gått
bakåt är: Service till företagen, tillämpning av lagar och
regler, konkurrens med företag och skolans attityder till
företagande.
Genom olika projekt har många möten mellan företagare, fastighetsägare, kommunpolitiker och tjänstemän
skett. Kommunledningen har under året gemensamt
genomför 17 företagsbesök under organiserade former.
Besöken har varit givande och informativa vad det
gäller företagens villkor och hur det fungerar för dem
i vardagslag. Företagsbesöken märks också i Svenskt
Näringslivs Företagsklimatundersökning där företagarna
uppger att de träffat kommunpolitiker i högre utsträckning än i andra kommuner.
Mycket kan göras bättre och kommunen jobbar långsiktigt och strategiskt vidare med näringslivsfrågorna. Vi tar
lärdom av rankningar och undersökningar och arbetar
vidare med att öka informationen och kommunikationen
med våra företag och interna arbetet med bemötande.
HANDELSUTVECKLING
Arbetet med handelsutveckling som startade under 2009
har fortsatt under 2014. Fokus har legat på samverkan
mellan handelsföretagen och fastighetsägarna.
Inga företag har gått i konkurs under 2014.
FÖRETAGSKLIMATET I LILLA EDET
I maj 2014 presenterades Svensk Näringslivs ranking
som genomförs varje år. Rankingen grundar sig på statistik och enkätfrågor till företagare i kommunen. 2014
backade Lilla Edet 25 platser i rankingen till plats 255.
Under de sista fem åren har Lilla Edets ranking gått upp
och ner. Som sämst plats 267 och som bäst 216.
Handelsrapporten från 2010 gör en översyn av befintlig
och framtida handel i Lilla Edets kommun och visar på
stora möjligheter för ökad handel. Idag sker ett stort utflöde av handeln till kringliggande kommuner men med
genomtänkt och fungerande handelsutvecklingsarbete
finns goda förutsättningar att vända detta och att lyckas.
Det kräver att alla parter engagerar sig i utvecklingsprocessen, såväl politiker, tjänstemän och fastighetsägare
som näringsidkare.
Bra kommunikation och dialog mellan kommunen
och företagarna är mycket viktigt för en positiv
näringslivsutveckling.
50
» lillaedet.se
Under 2014 har fokus varit att bilda en handelsorganisation som ska arbeta med handelsaktiviteter, marknadsföring, utvecklingsfrågor och det offentliga rummet. I
december 2014 rekryterades en handelsutvecklare som
börjar sin anställning i februari 2015. Detta finansieras
gemensamt av fastighetsägare, verksamheter och Lilla
Edets kommun.
TURISMUTVECKLING
Göta Älv Turism, har cirka 60 medlemmar. Föreningen
bildades för att driva ett Leaderprojekt mellan åren
2012-2013. Projektets syfte var att marknadsföra,
samverka, utbilda och nätverka. Projektets mål var att
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
skapa ett bestående nätverk mellan kommunerna och
turismnäringen och att marknadsföra området gentemot
potentiella besökare. Under hösten 2013 fick föreningen
beviljat ett projekt till, som gjorde det möjligt att driva
verksamheten vidare under 2014.
Under 2014 har Leaderprojektet Destination Lödöse
genomförts. Syftet var att skapa en bättre grund att
vidare bygga turismutveckling på. I handlingsplanen
föreslås tre strategiska mål: tillgängliggöra och nyttja
älven, innovativt förmedla historien och samverka med
strategiska samarbetspartners.
» lillaedet.se 2014-04-10
Hur kan Lödöse utvecklas som
besöksmål?
Det är en fråga som kommunens nya projektledare Erik Larsson
snart kan svara på. Under året ska han undersöka kommunens
potential att utvecklas som turistdestination. Fokus kommer att
ligga på Lödöse. När Erik är klar kommer han att lämna förslag
på hur en utveckling kan se ut.
Erik har en gedigen bakgrund inom turismområdet. Han har
pluggat turistvetenskap och företagsekonomi på Mittuniversitetet och arbetat med turism på många olika sätt. Till exempel
har han varit turismansvarig i Oxelösund, varit med och skapat
det som idag är Visit Roslagen AB och arbetat med Västra
Götalands turistwebbplats. Han valde att söka sig till Lilla Edets
kommun på grund av inspirerande arbetsuppgifter och närhet
till hemmet.
- I Lödöse finns det en jättehäftig attraktion i form av museet,
men i övrigt finns det inte så mycket ur ett turistperspektiv. Det
blir en ny utmaning för mig att titta på hur Lödöse ska bli det
naturliga besöksmålet för personer i närområdet, Sverige och
internationellt, säger Erik.
Att Lödöse har potential ser han ingen tvekan i. Det finns en
betydelsefull historia, där Lödöse var en av Sveriges viktigaste
knutpunkter.
- Lödöse har fått nya förutsättningar i och med pendelstationen
och nya E45:an. Det är positivt! Det ger Lödöse möjlighet att
hänga på den tillväxt som sker i Göteborgsområdet.
» lillaedet.se
51
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Välfärdsredovisning
En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för
samhällsekonomin. Förutsättningarna för en god hälsa
påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälsooch sjukvård. De påverkas också av den omgivande
livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och
tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och
levnadsvanor.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR
Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för god hälsa på lika villkor.
Det finns ett positivt samband mellan en god folkhälsa
och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa.
Likväl som det finns starka samband mellan ekonomisk
stress, social otrygghet, låg inkomst, arbetslöshet etc. och
ohälsa, som leder till ökad ojämlikhet hälsomässigt.
Med tanke på att det finns starka samband mellan hög
inkomst (ekonomisk och social trygghet och bättre hälsa)
och hög utbildningsnivå, blir utbildningsnivån en viktig
indikator på folkhälsa. Andelen personer med eftergymnasial utbildning har ökat, speciellt bland kvinnor.
Edets kommun är det 21,8 % som har eftergymnasial
utbildning jämfört med att det i regionen är det 38 %
och i riket 38 %. Fler kvinnor än män har eftergymnasial
utbildning i Lilla Edet.
Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor
betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under
hela livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas
hälsa är familj, skola och fritid. Genom insatser som
påverkar familje- och skolförhållanden kan barns och
ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor
utjämnas. Utbildning och erfarenhet är tillgångar när
levnadsvillkoren förändras.
Utbildningsnivå i befolkningen, andel (%) 25-74 år
Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata
Lilla Edet
VGR
Riket
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
Försörjningsstöd
2011
2012
2013
2014
10%
Antal hushåll under året
428
416
392
403
0%
Antal barn>16år i hushåll med
försörjningsstöd
190
198
202
216
Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i Lilla Edets
Kommun har ökat från 2013 till 2014. Antal hushåll
med barn under 16 år har ökat från 2011 till 2014.
En låg utbildningsnivå innebär en ökad risk för hög
arbetslöshet och en hög andel hushåll med ekonomiskt
bistånd. Volymen av ekonomiskt bistånd är en indikator
på hälsoläget i kommunen. Antal hushåll med ekonomiskt
bistånd i kommunen har ökat från 2013 till 2014. Antal
hushåll med barn under 16 år har ökat från 2011 till
2014. Ovanstående indikerar alltså en ökad risk till sämre
folkhälsa i Lilla Edet än regionen och riket i övrigt.
Utbildningsnivån i Lilla Edets kommun är fortfarande
lägre jämfört med såväl riket som Västra Götalandsregionen. Kommunen har en proportionellt större andel av
befolkningen som endast har förgymnasial utbildning.
Det är 22,6 % av befolkningen 25-74 år jämfört med 16
% i riket och 16,8 % i regionen.
Den proportionella andelen av befolkningen som har
en eftergymnasial utbildning är betydligt lägre. I Lilla
52
» lillaedet.se
Förgymnasial
utbildning
Gymnasial
utbildning
Eergymnasial
utbildning
Uppgi om
utbildningsnivå
saknas
HÄLSA I ARBETSLIVET
Ett hälsosamt vuxen- och arbetsliv har många olika
bestämningsfaktorer och det finns ett samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk tillväxt. En viktig
indikator på hälsan i arbetslivet är antalet ohälsodagar
per person och år.
Arbete ger förutom inkomst även social identitet och
socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet
berör stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar häl¬san i
arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan
arbete och fritid.
En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur.
Graden av deltagande och inflytande i samhället påverkar vuxna människors hälsa och sociala förhållanden.
Därför bör en hög delaktighet bland alla grupper av
befolkningen eftersträvas i ett jämlikt samhälle.
Antalet ohälsodagar per person och år
Källa: Försäkringskassan
Lilla Edet
VGR
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
område. Arbetet med trygghet och säkerhet sker såväl
inom kommunens verksamheter som i samver¬kan med
andra aktörer i och omkring kommunens område. Lilla
Edets kommun har tillsammans med Polisen och kommuninvånare bildat fler grannsamverkansföreningar för
att öka trivsel och trygghet i närområdet och motverka
brottslighet.
Riket
45
40
35
30
25
Under det senaste året har totala skadegörelsebrotten
minskat något i Lilla Edet. Antalet anmälda klotter ligger
kvar på samma nivå från under 2013 och ligger på en låg
nivå med få anmälda fall. I riket ökar både skadegörelse
och klotter.
20
15
10
5
0
2010
2011
2012
2013
2014
Ohälsotalet i Lilla Edets kommun var år 2014 36,7 dagar jämfört med år 2010 då det var 40,3 dagar. Sett till
ohälsotal ligger Lilla Edet bland de högsta i regionen. Ser
man till kön har kvinnor betydligt högre ohälsotal än
män. Både män och kvinnor i Lilla Edets kommun har
ett högre ohälsotal än resten av landet. En del av minskningen kan förklaras i vad som räknas som ohälsodagar
och inte, och står troligen därför inte enbart för att befolkningen blivit friskare och kunnat återgå till arbetet.
Orsaken till minskningen är sannolikt en kombination
av förändringar i arbets- samt sjukförsäkringssystemen
och de insatser som kommunerna och regionen gör inom
folkhälsoområdet.
TRYGGHET
Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livskvalitet. Alla invånare ska kunna känna sig trygga för
sin personliga säkerhet och sin egendom i sina hem, på
offentliga platser och i olika institutioner. Trygghet är ett
av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande.
En hög brottslighet är ett hot mot tryggheten och vittnar
om ett samhälle där alltför många lever i ett utanförskap.
Antalet anmälda brott i kommunen är ungefär samma
som förra året.
I Lilla Edets kommun är det brottsförebyggande och
trygghetsskapande arbetet ett prioriterat verksamhets2011Kriminalstatistik
2012
2013
Antal anmälda brott i Lilla Edet. Källa: BRÅ,
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Skadegörelsebro
totalt
180
160
140
120
100
80
180
160
Skadegörelse
motorfordon
140
120
100
80
60
180
160
140
Kloer
120
100
80
60
40
Andelen våldsbrott totalt har minskat något. De flesta
våldsbrotten är ofta kopplade till alkoholkonsumtion.
Nationellt sett har villainbrotten ökat med 25 procent
under den senaste treårsperioden jämfört med perioden
innan. I Lilla Edet har villainbrotten visat på en liten
ökning men ändå inget som är alarmerande enligt polismyndigheten.
Statistiken visar en viss ökning av våld mot barn och en
orsak till detta kan vara att personal inom kommunen
tidigt uppmärksammar barn i riskzon.
Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem,
och är ett allvarligt hot mot kvinnors trygghet och hälsa.
Lilla Edets kommun arbetar utifrån den handlingsplan
mot våld i nära relationer som är antagen av kommunfullmäktige. Handlingsplanen fokuserar på utbildning,
samverkan och information. Socialtjänsten – i samverkan
med polis och kvinnojourer – arbetar med att stödja
kvinnor, barn och män som är i behov av stöd och hjälp.
Lilla Edets kommun har ett avtal med kriscentrum för
kvinnor i Trollhättan. Sedan starten 1983 har man sett
ett ökat behov av stöd och skydd för kvinnor som lever
i en destruktiv miljö uppmärksammats. Det senaste årets
satsningar på utbildning och information till såväl personal som allmänhet kan ha ökat anmälningsbenägenheten
för denna typ av brott. För att nå en nollvision som kommunen strävar efter gällande våld i nära relation behöver
också män få ökade möjligheter till stöd.
2014
2011
2012
2013
180
2011
160 2011
2012
140
120Våldsbro totalt Misshandel utomhus
100
80
60
40
20
2011
2012
2013
2014
2012
2013
2014
» lillaedet.se
2013
2014
53
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Miljöredovisning
Under 2014 har mycket av miljöarbetet handlat om att
effektivisera, både tid men även energi. Att energieffektivisera är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med
kommunens miljömässiga hållbarhet.
Kommunens Energiplan 2009-2014 har i och med årsskiftet spelat ut sin roll och många av de mål som satts
upp har uppnåtts.
•
•
•
•
100% förnybar el i kommunens egna verksamheter
(mål 50%)
50% av alla kommunala tjänsteresor i kollektivtrafikstråk
görs med kollektivtrafik dvs buss och tåg
(mål 30%)
740 m ny cykelväg har i snitt byggts per år
(mål 500 m)
All gatubelysning längs med det kommunala vägnätet
har bytts ut mot högeffektiv kvicksilverbelysning eller LED
vilket har gett en energibesparingen på mellan 60-80%.
Det som kvarstår att arbeta med är främst de övergripande målen om att hela organisationen ska arbeta för
att sprida kunskapen vidare till allmänheten.
2014 var det sista året med Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt och arbetet med de kommunägda
föreningslokalerna mynnade ut i en checklista att följa
då något ska bytas. Leifab fortsätter sitt arbete för att
minska energianvändningen och miljöpåverkan från sina
fastigheter. Genom andelar i vindkraftverk, solvärme och
nu även solel är den energi som används till mycket stor
del förnybar. Fortfarande kvarstår dock en hel del arbete
för att ytterligare minska energianvändningen.
EKOLOGISKA LIVSMEDEL
För att få igång samverkan och tydlighet i arbetet med
ekologiska livsmedel inom de kommunala verksamheterna startades under slutet av året ett projekt där
både politiker, måltidspersonal och tjänstemän var med
och diskuterade förutsättningarna för att öka andelen
ekologisk mat i kommunens verksamheter. Den ökning
som skett under både 2013 och 2014 gör att kommunen
med 20 % ekologiskt numera ligger på snittet för Sveriges kommuner. Det nationella målet från 2012 om 25
% ekologiskt i offentlig sektor kan Lilla Edet nå under
2015 om ökningstakten från föregående år kvarstår.
Äldreomsorgen står för större delen av den ökning som
gjorts under 2014 och har ökat med 10 % sen föregående år, utöver detta är nu delar av den frukt som köps
in till kommunhuset ekologisk.
54
» lillaedet.se
Tallrikssvinnet mättes en gång på vår- respektive hösttermin i skolan och svinnet pendlar mellan 4,5-5 % vilket
får anses som litet. Skolan har en köttfri dag per vecka
och köttfärs blandas numera alltid med bönmassa som
har betydligt mindre påverkan på växthuseffekten.
Andel
% (%) ekologiska livsmedel av kommunens totala livsmedelskostnader
25
20
15
10
5
0
ENERGIFÖRBRUKNING
Projektet ”Energieffektivisering i kommunala vattenpumpssystem” ENVA, avslutades under 2014 och för
Lilla Edets del har det varit en framgångssaga med stora
energieffektiviseringar. Tre pumpstationer har åtgärdats
och i dessa har energianvändningen minskat med mellan
45 – 67 % vilket minskar kostnaden med ca 100 tkr/år.
Förutom de byten som gjorts finns nu en standard framtagen som säkerställer att framtida pumpar dimensioneras rätt utifrån de förutsättningar som faktiskt gäller.
Genom Västra Götalandsregionens process Smart Energi
har kommunen och Leifab deltagit i projektet Sol i Väst,
kommunen har även varit med i projektet Resfria möten.
Syftet med Sol i Väst har varit att öka andelen el producerad med solcelleri regionen. För Lilla Edets del har det
medfört att Leifab har satts upp 200 kvadratmeter, totalt
27 kW, solceller på taket till Lindkullens äldreboende.
För att minska resbehovet för främst den administrativa personalen har projektet Resfria möten genomförts
under två år. Sedan slutet av 2014 går det nu att ha
webbmöten via Lync även utanför den egna organisationen och tack vare detta har flera kunnat få effektivare
arbetsdagar med mindre resor och mer arbete på plats.
Energieffektiviseringen av kommunens lokaler har fortsatt
genom en mängd olika åtgärder. Direktverkande el har
ersatts med pellets genom att Klosterängens förskola
kopplats på Solängs system, effektivare ventilationsaggregat har installerats och flera torkskåp har bytts till mer
energieffektiva. LED-armaturer med närvarosensorer har
installerats på Fuxernaskolan och styrning av värme och
ventilation görs nu, förutom i de stora skolorna även i
många flerbostadshus.
TRANSPORTER
Andelen fordon med förnybara bränslen i form av biogas
har inom den kommunala organisationen minskat till
förmån för diesel och utgjorde under året knappt 20 %
av personbilarna. Leifab har dock köpt in två elbilar vilket gör att man nu har totalt tre elbilar. Eftersom endast
miljöfordon köps in och krav ställs på energieffektivitet
även för lätta lastbilar och minibussar har ändå energianvändningen i fordonsparken minskat. Endast 10 % av
det bränsle som används i kommunens fordon när även
de tunga fordonen är inräknade, utgörs av förnybara
bränslen. Målet för både Sverige och EU gällande förnybart inom transportsektorn är 10 % till år 2020 och det
målet uppnådde Sverige 2013, Lilla Edets kommun har
gått i motsatt riktning och minskar från över
30 % förnybara bränslen förra året.
Den totala körsträckan för kommunens personbilar;
poolbilar, bilar för hemtjänst, hemsjukvård och övriga
har minskat något under 2014. Till skillnad mot 2013
har resorna med poolbilarna blivit fler till antalet men
resorna görs mer inom närregionen varför den totala
sträckan har minskat med 3 000 mil. Den 10-åriga
trenden med allt lägre användning av egen bil i tjänsten
har brutits och körsträckan har ökat med ca 2 000 mil
vilket fås ses som negativt då arbetsmiljön riskerar att
försämras eftersom kommunen inte ställer krav på de anställdas egna bilar gällande säkerhet och miljö. Ökningen
står främst bildningsförvaltningens avdelningar städ
och skolhälsovård samt kommunledningsförvaltningens
avdelningar kansli och IT för. Detta kan bero på nya
grupperingar och förändringar i arbetsuppgifter.
VERKSAMHETSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Resorna med cykel fortsätter att öka och har på fem år
fördubblats vilket är positivt ur både hälso- och miljöperspektiv då de korta resorna är de som ger upphov
till störst utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen.
Diagrammet visar på en liten minskning (40 färre) av
resorna med kollektiva färdmedel vilket kan hänga samman med att fler resor gjordes till orter dit kollektivtrafiken inte är väl utbyggd.
Andel resor med olika transportslag.
Kollekvt
Cykel
Bilpool
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2010
2011
2012
2013
2014
» lillaedet.se 2014-10-16
Kommunen byter till förnybar el
Sedan september i år köper Lilla Edets kommun 100 %
förnybar el. Med vind- och vattenkraft samt bioenergi driver nu
kommunen sina anläggningar. Utsläppen minskas med 1 690
ton koldioxid per år, det är lika mycket koldioxid som 750 bilar
släpper ut om året.
— Detta stärker kommunens miljöprofil och går helt i linje
med kommunens energimål, säger Björn Svensson, kommunens
energi- och fastighetsingenjör.
» lillaedet.se
55
REVISIONSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Revisionsberättelse 2014
Revisionsberättelse för 2014 kommer senare.
56
» lillaedet.se
REVISIONSBERÄTTELSE
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Revisionsberättelse för 2014 kommer senare.
» lillaedet.se
57
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Koncernen Lilla Edets kommun
Koncernen Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på
-4,4 mkr för år 2014, vilket är en försämring med 4,8
mkr sedan föregående år. Koncernen Lilla Edets kommun omfattar förutom kommunen de två företagen Lilla
Edets Industri och Fastighets AB, Leifab, och Lilla Edets
fjärrvärme AB, Lefab. Kommunens ägarandel i Leifab är
100 % och i Lefab 50 %. Kommunen äger även 14 %
av bolaget Soltak AB, men detta omfattas inte av denna
redovisning.
Nedan följer en kort finansiell analys av koncernen och
den sammanställda redovisningen.
SOLIDITET
Koncernen
2014
2013
2012
13%
13%
14%
varav kommun
22%
23%
24%
varav bolag
12%
12%
14%
Koncernens soliditet har en vikande trend, där bolagen
har stabiliserats medan kommunen försvagas. Ser vi till
respektive bolag så stärker Lefab sin något och Leifab
försvagar sin något.
2014
2013
2012
Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och
generella statsbidrag
90,5%
89,8%
89,4%
Planenliga avskrivningar/
skatteintäkter och
generella statsbidrag
6,5%
5,5%
6,1%
Finansnetto/skatteintäkter och
generella statsbidrag
-3,8%
-4,6%
-4,2%
Nettokostnadsandel
93,2%
90,7%
91,3%
RESULTAT - KAPACITET
Nettoomsättning och resultat (tkr)
Nettoomsättning koncern (eliminerad)
2014
2013
2012
827,7
762,9
750,0
varav kommun
788,4
740,4
726,1
varav bolag
119,0
115,3
113,7
Resultat koncern (eliminerat)
-4,4
0,4
2,0
varav kommun
-8,6
0,7
2,1
varav bolag
0,7
-1,0
0,7
Nettoomsättningen (intäkterna) har ökat stadigt varje år,
och det är framför allt inom kommunen som den reella
ökningen varit. Leifab har ökat sina intäkter, medan
Lefab har minskat något. Koncernens resultat har sjunkit
till -4,4 mkr. Kommunen redovisar ett underskott medan
bolagen har mindre överskott.
2014
2013
2012
68,0
84,0
104,2
varav kommun
35,1
30,5
36,7
varav bolag
34,4
55,1
71,4
Investeringsnivån ligger på en lägre nivå än föregående
år. Det är främst Leifab som har haft en lägre nivå än föregående år, då byggnationen av bland annat LSS-boende
genomfördes. Under 2014 har investeringar gjort i både
bostäder, förskola och fritidsanläggning. Kommunen har
en högre nivå, och det beror främst på förseningar i två
större projekt 2013 som färdigställdes under året.
58
» lillaedet.se
-3,0%
0,3%
1,3%
64 mkr
44 mkr
103 mkr
Självfinansieringsgrad av
nettoinvesteringar
60%
79%
35%
Soliditet
13%
13%
14%
Kassalikviditet
84%
106%
93%
Balanslikviditet
139%
165%
138%
Årets investeringar
RISK - KONTROLL
Rörelsekapital
Investeringar i materiella anläggningstillgångar (tkr)
Koncernen
Årets resultat/eget kapital
Finansiella nettotillgångar
65,5 mkr
97,3 mkr
57,0 mkr
-729,2 mkr
-699,8 mkr
-666,0 mkr
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
» lillaedet.se
59
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Bolag i koncernen
LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB
Ordförande: Bert Åkesson (S)
VD: Lars Wijkmark
Lilla Edets industri och Fastighets AB, Leifab, förvaltar
bostäder, industrilokaler och lokaler för kommunal verksamhet. Bolaget ägs i sin helhet av Lilla Edets kommun.
VERKSAMHET OCH EKONOMI
Insatser som avslutats under perioden är ombyggnad
av Torgbacken 19, Tegelslaren, G-Huset Fuxernaskolan
samt anlagt konstgräsplan på Strömsvallen.
Torgbacken 19 byggdes om från kontor till 19 stycken
bostäder där inflyttning skedde 1/5 2014 då samtliga
lägenheter var uthyrda. Tegelslagaren 11 byggdes om
från en förskola till ett LSS-boende för fem brukare.
Inflyttning skedde under maj månad 2014. Hyresgäst är
Solhaga by som i sin tur hyr ut bostäderna i andra hand.
G-huset på Fuxernaskolan byggdes om från skola till
förskola. Inflyttning skedde i mitten på oktober. Konstgräsplanen blev försenad men togs i bruk av fotbollsklubbarna under våren. Bolaget var också behjälpligt i
grundarbetet för att få inhyrd paviljong på vid Klosterängens förskola i Lödöse på plats.
Flera mindre åtgärder har avslutats under året. Nämnas kan grundförstärkningar på Rexels lagerbyggnad,
solceller på Lindkullens äldreboende, ny ventilation på
LSS-boendet i Nygård, Klosterängens förskola anslöts
till Solängs värmesystem, Byte av fönster och dörrar på
Skövdevägen samt färdigställde frisersalong i centrumhuset.
Ishallen i Lödöse hålls stängd säsongen 2014-2015 i
väntan på ombyggnad. Det har visat sig att det befintliga
kylsystemet har varit sämre än vad man tidigare trodde.
Bolaget har under året arbetat för att optimera bolagets
finansiering. Räntenivåerna har sjunkit och bolagets
genomsnittsränta är i dag 2,9 %. Bolaget har tecknat
ytterligare räntederivat om 50 miljoner för att möta
framtida räntehöjningar.
60
» lillaedet.se
Resultaträkning (tkr)
2014
2013
Rörelsens intäkter
111 312
107 113
Rörelsens kostnader
-57 317
-60 254
Avskrivningar
-27 314
-24 858
Rörelseresultat
26 681
22 001
Finansiella poster och bokslutsdispositioner
-26 638
-23 950
43
-1 949
Resultat
Balansräkning (tkr)
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Obeskattade reserver och avsättningar
2014
2013
657 771
650 708
36 108
35 523
693 879
686 231
83 609
82 733
20 148
15 773
Långfristiga skulder
559 310
545 689
Kortfristiga skulder
30 812
42 036
693 879
686 231
Summa eget kapital och skulder
LILLA EDETS FJÄRRVÄRME AB
Ordförande: VD: Harry Berglund (S)
Einar Bjarne
Lilla Edets Fjärrvärme AB, Lefab, producerar och distribuerar fjärrvärme till fastigheter i Lilla Edet. Bolaget
ägs av Lilla Edets kommun och Vattenfall med hälften
vardera.
VERKSAMHET OCH EKONOMI
Ordförandeskapet växlar mellan de båda ägarna och
den här perioden tillsätts den av Lilla Edets kommun.
Företaget producerar och distribuerar fjärrvärme till 39
kunder, både privatpersoner och företag, inom centralorten Lilla Edet. Vattenfall ansvarar för drift och skötsel
av anläggningen. Fjärrvärmen kommer främst från SCA:s
pannanläggning som eldas med fiberrester från papperstillverkningen. Det gamla kraftverket vid Spånkajen
används som reservalternativ vid sidan av nuvarande
värmeleverantör. Inga nya abonnenter har anslutits under
året, men fler kan anslutas till fjärrvärmenätet och rymmas inom befintlig produktionskapacitet.
Resultaträkning (tkr)
2014
2013
Rörelsens intäkter
7 709
8 155
Rörelsens kostnader
-5 918
-6 816
Avskrivningar
-576
-719
Rörelseresultat
1 215
620
Finansiella poster och bokslutsdispositioner
-519
-156
Resultat
696
464
2014
2013
Anläggningstillgångar
7 641
8 195
Omsättningstillgångar
3 572
2 854
11 213
11 049
Eget kapital
3 943
3 647
Obeskattade reserver och avsättningar
5 592
5 282
Balansräkning (tkr)
Summa tillgångar
Långfristiga skulder
0
0
Kortfristiga skulder
1 678
2 120
11 213
11 049
Summa eget kapital och skulder
Ett positivt resultat om 0,7 mkr redovisas, vilket är en
något lägre nivå än föregående år. Under året har endast
små investeringar i form av mätarbyten genomförts.
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Lilla Edets kommun äger Lefab till 50 % och siffrorna ovan avser 100 % av
bolaget.
» lillaedet.se
61
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
Sammanställd redovisning
RESULTATRÄKNING
Belopp i mkr
Koncernen
Kommunen
2014
2013
2014
2013
Verksamhetens intäkter
180,6
160,8
137,4
134,8
Verksamhetens kostnader
-765,0
-700,3
-774,6
-720,5
-41,8
-33,0
-14,4
-10,4
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
-626,2
-572,5
-651,6
-596,1
Skatteintäkter
515,6
506,9
515,6
506,9
Generella statsbidrag och utjämningsbidrag
130,5
93,7
130,5
93,7
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
1,0
1,5
4,9
5,0
-25,3
-29,2
-8,0
-8,8
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto
-4,4
0,4
-8,6
0,7
Årets resultat
-4,4
0,4
-8,6
0,7
KASSAFLÖDESANALYS
Belopp i mkr
Koncernen
Kommunen
2014
2013
2014
2013
Årets resultat
-4,4
0,4
-8,6
0,7
Justering för av- och nedskrivning
41,8
33,0
14,4
10,4
Justering för gjorda avsättningar
0,7
1,9
-0,9
2,4
Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital
38,1
35,3
4,9
13,5
Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar
11,0
-2,4
3,3
0,2
Ökning(-)/minskning(+) av förråd och lager
-2,8
-21,0
-2,9
-21,2
Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder
16,4
0,2
34,4
-19,0
Medel från den löpande verksamheten
62,7
12,1
39,7
-26,5
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
0,0
0,0
0,0
0,0
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar
0,0
0,0
0,0
0,0
-16,0
Den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
-68,0
-69,5
-35,4
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
0,3
-0,1
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
4,2
25,0
4,3
24,9
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
0,0
0,0
Förvärv av infrastruktur
0,5
0,4
0,5
0,5
-63,3
-44,1
-30,3
9,3
Nyupptagna lån
0,0
50,1
70,0
90,0
Amortering av skuld
-6,6
-1,0
-90,0
-70,0
Ökning av långfristiga fordringar
0,0
0,0
0,0
0,0
Medel från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Minskning av långfristig fordran
0,0
0,0
0,0
0,0
Medel från finansieringsverksamheten
-6,6
49,1
-20,0
20,0
Likvida medel från årets början
67,9
50,8
44,7
41,9
Likvida medel vid årets slut
60,7
67,9
34,1
44,7
Förändring av likvida medel
-7,2
17,1
-10,6
2,8
Årets kassaflöde
62
» lillaedet.se
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR (Belopp i mkr)
Tillgångar
Koncernen
Kommunen
2014
2013
2014
2013
780,7
797,0
209,6
210,7
Maskiner och inventarier
79,7
43,3
17,3
17,5
Pågående nyanläggningar
38,0
31,9
34,8
12,8
9,6
13,8
55,5
59,8
Summa anläggningstillgångar
908,0
886,0
317,2
300,8
Bidrag till statlig infrastruktur
4,2
4,7
4,2
4,7
0,6
0,7
0,0
0,0
Exploateringsfastigheter
91,2
88,3
91,2
88,3
Fordringar
79,8
90,8
76,6
79,9
0,0
0,0
0,0
0,0
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Finansiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
60,7
67,9
34,1
44,7
232,3
247,7
201,9
212,9
1 144,5
1 138,4
523,3
518,4
151,8
151,6
121,8
121,1
Ej registrerat aktiekapital
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets resultat
-4,4
0,4
-8,6
0,7
147,4
152,0
113,2
121,8
Avsättningar till pensioner och liknande
26,0
25,1
22,5
23,4
Summa avsättningar
26,0
25,1
22,5
23,4
Långfristiga skulder
804,3
810,9
245,0
265,0
Kortfristiga skulder
166,8
150,4
142,6
108,2
Summa skulder
971,1
961,3
387,6
373,2
1 144,5
1 138,4
523,3
518,4
25,1
1,9
0,0
0,0
7,3
7,8
541,2
551,6
265,8
277,4
265,8
277,4
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital
Summa eget kapital
Avsättningar
Skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ställda panter
Fastighetsinteckningar
Ansvarsförbindelser
Borgen- och ansvarförbindelser
Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar
» lillaedet.se
63
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
ÖVRIGT
Jämförelser med andra kommuner
En jämförelse med andra kommuner kan vara ett sätt att
bli effektivare. Vid en enkel granskning av nyckeltal kan
det innebära en viss risk att dra långtgående slutsatser
eftersom det kan finnas många bakomliggande orsaker
till utfallet av nyckeltalen.
Nyckeltal som kan vara intressanta att jämföra och följa är:
- Verksamhetens nettokostnader per invånare.
- Verksamhetens resultat per invånare i kronor.
En jämförelse av nyckeltalen, avseende år 2014, har
gjorts med kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), undantagna är Alingsås kommun
och Göteborgs stad. Underlaget till nyckeltalen har rapporterats av respektive kommun. Siffrorna är preliminära
då rapporteringen har gjorts före revision.
Verksamhetens nettokostnader per invånare.
52 000
50 000
48 000
46 000
44 000
42 000
Verksamhetens nettokostnad, det som ska finansieras via
intäkter från skatter och utjämningssystem, är relativt
hög för Lilla Edet. Jämfört med 2013 har samtliga
grannkommuner, förutom Lerum, en högre nettokostnadsnivå 2014. Det finns orsaker till att nettokostnaden
är olika i kommunerna, till exempel befolkningssammansättningen som kostnadsutjämningssystemet tar hänsyn
till. Det är ändå intressant att göra en jämförelse ur ett
omvärldsbevakningsperspektiv för att följa utvecklingen.
Verksamhetens resultat per invånare i kronor.
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
-500
-1 000
64
3.
» lillaedet.se
Ett resultat som visar på cirka 800-1 000 kronor per
invånare brukar betraktas som ett riktvärde för god ekonomisk hushållning. Av diagrammet framgår att Härryda, Kungsbacka, Lerum och Stenungsund ligger över
2 000 kronor per invånare. Ale, Kungälv och Mölndal
har ett resultat på över 1000 kronor per invånare. Lilla
Edet, Partille och Öckerö är de kommuner som har ett
sämre resultat än 800 kronor per invånare. Jämfört med
2013 är det fem kommuner som har ökat resultatet per
2.
invånare och fem kommuner
har minskat. Alingsås och
Kungälv ingår inte i jämförelsen.
REDOVISAD AVVIKELSE MED HÄNSYN TAGEN
TILL UTJÄMNINGSSYSTEMET
Syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet för att
kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig offentlig
service oberoende av invånarnas inkomster och andra
strukturella förhållanden. De kostnader som systemet
ska utjämna för, är skillnader på grund av strukturellt
betingade behov eller andra förutsättningar, utifrån ett
enhetligt definierat behov till enhetlig kostnad.
Serie1
En jämförelse mellan kommunerna i SOLTAK, Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö
har genomförts för åren 2011-2013 med hänsyn tagen
till det kommunalekonomiska utjämningssystemet utifrån avvikelse mellan redovisad kostnad och stukturårsjusterad standardkostnad.
52 000
50 000
Tabellerna presenterar en indikation på om kommunerna
000 lägre kostnader än de som motiveras av
har högre48eller
den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska
46 000
kostnadsutjämningssystemet. En positiv avvikelse inne44 000
bär att kommunen
har en kostnadsnivå som är högre än
vad strukturen
motiverar,
en negativ avvikelse visar det
42 000
omvända. Avvikelserna kan bero på att kommunerna
bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller
effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero
på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen.
FÖRSKOLA OCH BARNOMSORG
Standardkostnadsavvikelsen för förskola och skolbarnomsorg har under åren 2011-2013 minskat för Lilla
Edets kommun. 2013 förändrades utjämningsmodellen vilket fick till följd att standardkostnaden för Lilla
Edets kommun höjdes kraftigt. Modellen bygger på en
Serie1
åldersersättning som baseras på den redovisade nettokostnaden per barn för åldersgrupperna 1-5 och 6-12
år, kostnadsskillnader som följer av olika vistelsetider i
förskolan och skillnader i behov av fritidshem och pedagogisk omsorg för 6–12 åringar.
Serie
2012
2013
modellen.
Avvikelse redovisad kostnad
strukturårsjusterad
standardkost2011 och 2012
2013
nad förskola och skolbarnsomsorg, andel (%). Källa: Kolada
35
30
25
25
20
15
20
15
15
10
10
105
550
-5
0
-10
-50
-15
-10
-5
-15
2011
2011
2012
2012
2013
2013
2011
2011
2012
2012
2013
2013
-20
-10
25
20
GRUNDSKOLA
160
15
140
2011
2012
2013
Standardkostnadsavvikelsen
för grundskola
har inte
10
120
ändrats
markant
under
åren.
Utjämningsmodellen
bygger
35
5
100
30
0 åldersbaserad ersättning och kostnader för moders80
på
25
-5
60
20
målsundervisning
och svenska som andraspråk samt
-10
40
15
kostnader
för
små
skolor och skolskjutsar. Under åren
-15
20
10
-20
50 elevantalet i Lilla Edets kommun sjunkit och lokalhar
0
volymen
har varit intakt.
-5
-10
-15
Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad grundskola, andel (%). Källa: Kolada
35
15
30
25
10
20
15
160
105
140
5
120
00
100
-5
80
-5
-10
60
-15
-10
40
20
0
2011
2011
2012
2012
2013
2013
2011
2012
2013
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
2011
2012
2013
2011
2012
2013
35
160
30
25
140
familjeomsorgen
under en treårsperiod (2007–2009) i
20
120
15
100
respektive
kommun skattas med variablerna; andelen
10
80
arbetslösa
utan ersättning, andelen lågutbildade svenskar
5
60
0
20–40
år,
roten
ur tätortsbefolkningen i kommunen år
40
-5
2011i flerfamiljshus
2012
2013byggda 1965–1975
20 andelen boende
2005,
-10
2011
2012
2013
0
-15
25 andelen av befolkningen med ekonomiskt bistånd
och
25
20
20
som
15 varar längre än sex månader.
15
10
10
5
Avvikelse
redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkost5
0
0 individ- och familjeomsorg, andel (%). Källa: Kolada
nad
-5
-5
2011
2012
2013
-10
2011
2012
2013
-10
-15
160
-15
15
-20
140
-20
120
10
100
80
5
60
0
40
20
-50
2011
2012
2013
2011
2012
2013
35
-10
35
30
30
25
25
20
20
15
15
10
ÄLDREOMSORG
10
5
Utjämningsmodellen
bygger2012
på skillnader
i andelen gifta
2011
2013
05
0
-5
respektive
ej gifta i åldersgrupperna 65–79, 80–89 samt
-5
15
-10
-10
90
år
och
äldre.
Modellen ska även utjämna för skillna-15
-15
10
ÖVRIGT
2011
25
20
15
2011
2012
2013
10
160
5
140
0
120
-5
100
-10
80
-15
60
För
-20 Lilla Edets kommun ökade antalet barn i skol40
barnomsorgen
stadigt under åren och personaltätheten
20
0
minskade.
Den största påverkan för 2013 är utjämnings-
-100
-15
-5
-20
-10
-15
der i hälsa och behov med hjälp av en dödlighetskorri5
gering,
samt kostnadsskillnader på grund av geografiska
förhållanden
beaktas. Det gäller både merkostnader för
0
hemtjänst i glesbygd och ett större behov av institutions-5
boende. Ålder, civilstånd,
skillnader i dödlig2011 etnicitet,
2012
2013
2011
2012
2013
-10 och bebyggelsestruktur
het
är relevanta
faktorer för att
160
160
fånga strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan
140
140
120
kommunerna
beträffande äldreomsorgen.
120
100
100
80
80
Trots
60 att beläggningen på särskilda boenden ökade 2013
60
40
jämfört
med 2012, då tomställda platser togs i bruk igen
40
20
20
samtidigt
som behovet av stöd i ordinärt boende samt
0
0
antalet betalade dygn för utskrivningsklara patienter
ökade, så minskade standardkostnadsavvikelsen.
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
2011
2012
2013
Behovet av insatser inom individ- och familjeomsorgen
160
påverkas kontinuerligt av olika samhällsförändringar. I
140
en liten kommun kan
2011enskilda
2012 insatser
2013 vara orsak till att
120
100
kostnaderna
varierar
kraftigt
mellan
åren.
15
80
60
10
2013
40 ändrades utjämningsmodellen och individ- och
5
20
familjeomsorgen
blev en integrerad verksamhet, vilket
0
ledde
till en något högre standardkostnad för Lilla Edets
0
Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%). Källa: Kolada
15
15
2011
2011
2012
2012
2013
2013
10
10
5
5
0
0
-5
-5
-10
-10
kommun. Modellen bygger på en regressionsanalys där
-5
den genomsnittliga nettokostnaden för hela individ- och
-10
2011
15
10
2012
2013
» lillaedet.se
65
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
ÖVRIGT
Begreppsförklaringar
ANLÄGGNINGSTILLGÅNG är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det kan till exempel vara aktier
i kommunala bolag, fastigheter, anläggningar eller inventarier. Värdet på en anläggningstillgång justeras årligen
med storleken på dess avskrivning. Räntekostnader som
uppstår under anskaffningstiden aktiveras inte.
ANSTÄLLD avser en person. Är personen tjänstledig
räknas denne ändå som anställd. Samma person kan ha
flera anställningar inom kommunen. Det kan förekomma
att en person är tjänstledig från en befattning för att
arbeta på en annan. I detta fall räknas personen endast
en gång.
ANSTÄLLNING avser befattning. Det är de anställningsavtal som ingås mellan arbetsgivare och arbetstagare
som räknas. Eftersom en anställd kan ha flera anställningar kan antalet anställningar vara högre än antalet
anställda.
ANSVARSFÖRBINDELSE bokförs inte i balansräkningen men är en förpliktelse att ikläda sig ansvaret för
uppkomna kostnader som är säkra till sin förekomst
men som är obestämda ifråga om belopp eller tidpunkt
då de skall infrias.
AVSKRIVNING är en kalkylmässig kostnad som syftar
till att i bokföringen redovisa kostnaden för anläggningstillgångars värdeminskning och att därmed uppta
tillgångar till sitt verkliga värde. Grundregeln är att
avskrivningar sker under tillgångens ekonomiska livslängd med årliga belopp som motsvarar den ungefärliga
värdeminskningen, på grund av ålder och förslitning.
AVSÄTTNING bokförs i balansräkningen och är en
förpliktelse som är sannolik eller säker beträffande sin
förekomst men som är obestämda ifråga om belopp eller
tidpunkt då de skall infrias.
BALANSKRAV är ett lagstadgat krav att en kommun
ska ha högre intäkter än kostnader. Om ett underskott
uppstår ett enskilt år måste det återhämtas inom tre år.
BALANSRÄKNING är en uppställning av tillgångar
och skulder vid ett visst givet tillfälle. Balansräkningen
66
» lillaedet.se
brukar ställas upp i två kolumner, med tillgångar på ena
sidan samt skulder och eget kapital (det vill säga hur
tillgångarna finansierats) på den andra. De två sidorna är
definitionsmässigt lika, eftersom eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Balansräkningen ger
en ögonblicksbild av en kommunens/koncernens ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt (balansdagen). Ur
balansräkningen kan man bland annat avgöra organisationens likviditet och soliditet.
BEFATTNING innebär den tilldelade tjänst som en
anställning omfattar. Som regel innebär befattningen att
innehavaren har specifika uppgifter och ansvar.
BORGENSÅTAGANDE innebär att kommunen har
garanterat att betala en skuld för någon annan organisation om denna inte själv kan fullgöra sina förpliktelser
mot långivaren. Vanligt är att kommunen har någon
säkerhet i t.ex. den fastighet som ligger som grund för
borgensåtagandet.
DRIFTSREDOVISNING är en uppställning av intäkter
och kostnader för den löpande verksamheten under året.
Här specificeras alltså ekonomin enligt kommunens inre
organisation ytterligare.
EGET KAPITAL är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det består alltså av organisationens samlade resultat
över tid. I ett bolag ingår även eventuella tillskott av
aktiekapital.
EXPLOATERINGSFASTIGHET är en fastighet, oftast
mark som iordningställs med till exempel vatten och
avloppsangöringar, i syfte att säljas.
GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, är en
samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige
- tillsammans har dessa kommuner 960 000 invånare.
GR’s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till
kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen
nationellt och internationellt. De kommuner som ingår
i GR är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka,
Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
INVESTERINGSREDOVISNING är ett sätt att visa hur
stora utgifterna har varit för olika typer av investeringar
under året. Alltså är det en specifikation av årets anskaffning av anläggningstillgångar.
KKIK – KOMMUNENS KVALITET I KORTHET.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör årligen
undersökningar av kommunens kvalitet ur fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet,
effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare.
KKiK visar hur kommunen lyckas med sin verksamhet
i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med
andra kommuner.
RK-MODELLEN är en modell för finansiell analys. Den
bygger på de fyra aspekterna resultat – kapacitet och risk
– kontroll.
SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN av årets investeringar visar hur stor andel av årets nettoinvesteringar
som kan finansieras med internt tillförda medel. En hög
självfinansieringsgrad innebär en liten eller ingen ökning
av låneskulden, vilket förbättrar eller bibehåller det
finansiella handlingsutrymmet.
SKULD är en förbindelse att återbetala ett belopp inom
KASSAFLÖDESANALYS (FINANSIERINGSANALYS)
ett visst datum och som är känt till storlek. Begreppet
kan uppdelas på kortfristig, vilken förfaller inom ett år,
och långfristig, vilken har en förfallotid som är längre
fram än ett år.
är ett sätt att visa hur investeringar och löpande verksamhet har finansierats och hur den finansiella ställningen har påverkats.
SOLIDITET är en relation av eget kapital i förhållande
NETTOKOSTNADSANDEL visar hur stor andel av
till totala tillgångar. Den visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med egna medel. Betalningsstyrkan
på lång sikt bedöms ofta utifrån detta begrepp.
kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag som
verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto tar
i anspråk. Om nettokostnadsandelen överstiger 100 %
överstiger kostnaderna intäkterna.
MÅNADSANSTÄLLNING innehar en person som är
anställd med månadslön, oavsett om anställningen är
tillsvidare eller på visstid.
OMSÄTTNINGSTILLGÅNG omfattar likvida medel,
lager, exploateringsfastighet samt fordring som förfaller
inom ett år.
PENSIONSSKULD avser de åtaganden kommunen har
för anställdas intjänade pension. Pensioner intjänade
efter 1997 återfinns som en skuld i balansräkningen
medan det som intjänats dessförinnan återfinns som en
ansvarsförbindelse.
RESULTATRÄKNING visar periodens resultat och hur
ÖVRIGT
ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014
SOLTAK är benämningen av det samarbete som kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale,
Kungälv och Öckerö har i olika frågor för att få en
bättre verksamhet som är mindre sårbar till samma eller
lägre kostnad än om varje kommun gör verksamheten
själv.
TILLGÅNGAR är summan av värdet på hela förmögenheten, vilken kan bestå av egendom, immateriella
rättigheter, banktillgodohavanden eller andra fordringar.
Begreppet kan delas upp i omsättningstillgång och anläggningstillgång.
TILLSVIDAREANSTÄLLD är en person som har en ”fast
anställning”, alltså ingen fastställd till och med datum
när anställningen upphör.
ÅRSARBETARE definieras som det totala antalet heloch deltidsbefattningar, omräknat till heltidsbefattningar.
det har uppkommit. Periodens intäkter minus dess kostnader, inklusive avskrivningar, utgör årets resultat, vilket
tillika är förändringen av eget kapital.
» lillaedet.se
67
» lillaedet.se/arsredovisning2014
LILLA EIS 'T~ I~ lVI iTl~
Revisorerna
I~ommunfullmäktig~
Ulla Edets kornmun
Vårt u~pdra~
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den -verksamhet soin bedrivits i
styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda
lekmannarevisorer verksamheten i de kommunala bolagen,
Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för atf verksamheten bedrivs i enlighet
med gillande rriål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som ~ä.11er för
verksarnheter~, De ansvarar också för att det finns ~a~ tillräcklig zntern kontroll samt
att det sker en återredovisning till fullmäktige° l~evisorea.s ansvar är att granska.
ver~sarnhet9 kontroll och redovisning och pröva am verks~rrah:eten bedrivits i
enlighet med fullmäktiges uppdrag.
Under året har vå gra~.sl~at l~omn~unens delårsr~p~ort och årsredovisning i enlikhet
nled god revisionssid i kommunal verksamhet° Grar~skningarr~a har_ ~enorr~förts
med den irrriktning och omfattning som. behövs för a~ ~e rimlig grund för
bedömning av delårsrapport och årsredovisning. Uröver detta. har vi fortlöpande
tagit del av nämndemas protokoll samt träffat nämndenias presidier under hösten.
Vi har även granskat kommunens strategiska styrning a,v ITmverksamheten och
lämnat rekommendationer för framlida utveckling.
Lekmannarevisorerna har upprättat separata gransl~ningsrapporter avseende Lilla
Edets Industri och Fastighets l-~B och Lilla Edets ~järrvärrrie AB,De sakkunnigas
rapport avseende granskningen av årsredovisningen 2014 redovisas ~ bilaga. till
der~a revisionsberättelsen
Vår bedömning
Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Lilla Edets
kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonorriisk
synpur~t tillfredsställande sätt.
Räi~enskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande med undantag för
redovisad avsättning avseende social fond 1,9 mnkre Denna avsättning är inte
förenlig med god redovisningssed.
1
•
T`
•
Lilla Edets kornmun avdikar i några fall från god redovisningssed avseende
värderingsfrågor och tilläggsupplysningaro Avvikelser fnns bland annat gällande
redovisning av byres- och l~asingavtal (t ex kanstgräspian och kommunhus)samt
gällande exploateringsr~dov~sningeno Atgärder avseende ägarförhållanden
gällande konsigräsplan~n bör vidtas. I~orriponentavsl~rivning tillämpas inte. ~i
förordar även att förvaltningsbe~°ättelsen kompletteras rased information kring
finansiella och affårsmässiga risker ~ de korrimunala bolaken enligt gällande
redov~sningsrekomrnendation~ro Eventuella risker. kopplade till den kommunala
deponin bör beskrivas tydligare°
Under året har en gång och. cykelväg genorre Dygård bekostats med 2,5 mnkr av
Lilla Edets kommun° Enligt uppgift från fö~raltningen är ägarförhållandena oklara
och detta ska utredas tillsammans med T'rafikverk~t under 2015 D Detta kan
föranleda att nedskrivning av tillgången kan 1{om~a ~tt ske (redfinansiering av
statlig infrastruktur)°
I~ommuner~ lever inte upp iill kommunaldagens krav på en ekonomi i bal~~se
Resultatet för 2014 blev minas ~,6 i1,ilkre
I likhel med föregående ar vill vi lyfia frami akt då I,~IIa Edets l~orrimun står inför
omfattande investeringsutgifter och dit är osäkert hur mycket sk~°~dförebyggande
åtgärder som blir en kostnad för kommunen, Vidare är såväl fastighets- sc~m
vägunderhåll eftersatt, -varför v~ vill poär~~iera nädvändigheten av atp ekonomin är
å bala~se
l~esuliatet är i~t~ förenligt med de f~~a~ns~elia ~å~en om god el~onomisk
hushållning som fullmäl~tibe beslutat. Varken en driftskostnadsandel om 99,5 °/a
eller 30 %~i~ självfinans~eringsgrad av investeringarna uppnås.
13 aw 24 riox°it~ra e v~~°l~s~ e#simål kopplade till bad ekonomisk hushållning
p sylis. Fyra inål uppges som ci~l~is ~p fg~lld~ och tre rasål bedöms ej
~ppfyll~e
I~aritn~ngså~e som ska vara uppfyllda under m.an.datperioden är tolv stycken,
Sju är uppfyllda ach ivå är delvis uppfyllda medan tri inte ä~ uppfyllda,
l~Ioterbart är att Utbildningsnämnden ånyo inte anser sig ha klarat sitt
grunduppdrag beroende på elevernas låga resultat. Detta trots ett underskott ona
1;7 n~nkr. Vi förordar att en sydlig handlingsplan upprättas i syfte att säkerställa att
Utbildningsnämnden klarar sitt uppdrag° Individnämnden anger akt de i huvudsak
har uppfyllt sitt grunduppdrag, men inte 1clarat det inom tilldelade resurser.
Underskottet uppgår ti119,9 mnkr~ämfört med budget. Lagstiftningens
rättsäkerhetskrav har inte kunnat uppfyllas, Närmare konsekvenser anges inte.
Omsorgsnämnden uppger att grunduppdraget uppfylls, men med viss svårighet
och inte inom befintliga resurser (underskott 1,2 mnkr).
~~ ~
2
LII,I,A EETS I~
Revisorerna
li~IUl~
.. ~;.
.~.
~
~►• ~ a
~~
Lilla Edet den 11 rriars 201S
~►~"
I~ g
~,
Jan~Erik Ambjöm~son
Jörgen Hellinan
Yf{
~
~ J rasson
,r e
'~ ,
_
1Vlarianne 1l~Iunther
~ ~~
J an-Fredrik Grönvall
r
www.pwc.se
Inger Andersson
Certifierad kommunal
revisor
Fredrik Carlsson
Certifierad kommunal
revisor
Mikael Waller
Mars 2015
Granskning av
årsredovisning
2014
Lilla Edets kommun
Innehållsförteckning
2.1.
Bakgrund ................................................................................................. 3
2.2.
Revisionsfråga och metod......................................................................... 3
2.3.
Revisionskriterier ..................................................................................... 5
3.1.
Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning .................... 6
3.1 .1.
Förvaltningsberättelse ................................................................................. 6
3.1 .1.1.
Översikt över utvecklingen av verksamheten ................................................... 6
3.1 .1.2. Investeringsredovisning ............................................................................... 8
3.1 .1.3. Driftredovisning ......................................................................................... 8
3.1 .1.4. Bokslutsprognoser och utfall......................................................................... 9
3.1 .2.
Balanskrav ................................................................................................. 9
3.1 .3.
God ekonomisk hushållning ....................................................................... 1 0
3.1 .3.1. Finansiella mål ......................................................................................... 1 0
3.1 .3.2. Mål för verksamheten ................................................................................. 1 1
3.1 .4.
Nämndernas redovisning av sitt uppdrag.......................................................1 2
3.2.
Rättvisande räkenskaper .........................................................................12
3.2.1.
Resultaträkning .........................................................................................1 2
3.2.2.
Balansräkning ...........................................................................................1 2
3.2.3.
Kassaflödesanalys ......................................................................................1 3
3.2.4.
Sammanställd redovisning ..........................................................................1 3
3.2.5.
Tilläggsupplysningar ..................................................................................1 4
Pw C
1.
Sammanfattning
Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av
verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska
ställningen.
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på
rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med
undantag för redovisning av avsättningar för ”social fond” om 1,9 mnkr. Vår
bedömning är att denna avvikelse inte är så stor att årsredovisningen behöver
ändras innan den fastställs av fullmäktige.
Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL
8:5 a-b). Resultatet för 2014 blev minus 8,6 mnkr. Vid avstämning mot
balanskravet skall inga realisationsvinster exkluderas, varför resultat gentemot
avstämning av balanskrav uppgår minus 8,6 mnkr. Kommunen har inget tidigare
negativt resultat att återställa.
Utvärdering av kommunens ekonomiska ställning (enligt KRL 4:5) kan
vidareutvecklas bland annat med uppgifter om likviditet, koncernen och önskvärd
ställning.
Resultatet är inte förenligt med de finansiella målen om god ekonomisk
hushållning som fullmäktige beslutat. Varken en driftskostnadsandel om 99,5 %
eller 30 %-ig självfinansieringsgrad av investeringarna.
13 av 20 prioriterade verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk
hushållning uppfylls. Fyra mål uppges som delvis uppfyllda och tre mål bedöms
ej uppfyllda.
Inriktningsmålen som ska vara uppfyllda under mandatperioden är tolv stycken.
Sju är uppfyllda och två är delvis uppfyllda medan tre inte är uppfyllda.
Med ledning av vad som framkommer i årsredovisningen har vi ingen avvikande
uppfattning gällande Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen.
Lilla Edets kommun avviker i några fall från god redovisningssed avseende
värderingsfrågor och tilläggsupplysningar.
Vi vill framhålla följande avvikelser i samband med granskning av bokslutet.

RKR 10.2 avseende redovisning av avsättningar. Avsättning för ”social fond”
om 1,9 mnkr är inte förenlig med god redovisningssed. Avvikelser finns
även vad gäller tilläggsupplysningar och information i not till
avsättningarna.
1 av 15
Pw C

Fullständig information enligt RKR 8.2 sammanställd redovisning lämnas
inte, exempelvis saknas noter. Vidare bör en sammanhållen
förvaltningsberättelse utvecklas.

RKR 11.4 avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar.
Materiella tillgångar som har uppförts i samband med exploatering
redovisas inte som anläggningstillgång i kommunens balansräkning.
Samtliga inkomster och utgifter hänförliga till exploateringsverksamheten
balanseras. Avräkning gentemot kommunens resultaträkning – inklusive
värdering av balanserade poster – har inte skett.
Komponentmetoden gällande avskrivningar tillämpas inte, vilket är ett krav
från 2014 enligt RKR 11.4.
Nettoredovisning sker av inkomster och utgifter för ett exploateringsområde
vilket inte är förenligt med god redovisningssed. RKR:s vägledning för
redovisning av kommunal markexploatering följs inte heller.

RKR:s rekommendation nummer 13.2 avseende redovisning av leasing och
hyresavtal. Samlad bild av kommunens leasing- och hyresavtal saknas.
Hyreskontrakt av finansiell karaktär skall redovisas som en tillgång i
kommunens balansräkning, medan förpliktelsens avseende framtida
hyresbetatalningar skall redovisas som en skuld i balansräkningen.
2 av 15
Pw C
2.
Inledning
2.1.
Bakgrund
I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för
kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare
regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal
redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.
Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för
årsredovisningens upprättande.
När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas
på det sätt som fullmäktige bestämmer.
2.2.
Revisionsfråga och metod
Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom
ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med
lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas
årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.
Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara
följande revisionsfrågor:

Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens
utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet
med balanskravets regler?

Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat
avseende god ekonomisk hushållning?

Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses
följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.
Granskningen av årsredovisningen omfattar:

förvaltningsberättelse (inklusive drift- och investeringsredovisning)

resultaträkning

kassaflödesanalys

balansräkning
3 av 15
Pw C

sammanställd redovisning
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.
Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål
för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också
inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas
redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen
baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i
årsredovisningen. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten
omfattas inte av denna granskning.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det
innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt
ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt
som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att
bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen.
Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att
andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en
granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är
tillräcklig.
Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med
kommunledningskontoret. Granskningen har delvis utförts enligt god revisionssed
med utgångspunkt i SKYREV:s utkast ”Vägledning för redovisningsrevision i
kommuner och landsting”. Vägledningen baseras på ISA (International Standards
on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt
varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har
beaktats i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer,
dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial.
Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som
presenterades 2015-03-02 och 2015-03-05. Kommunstyrelsen fastställer
årsredovisningen 2015-03-11.
Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef.
4 av 15
Pw C
2.3. Revisionskriterier
Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8
kap 18 § KL ska godkännas av kommunfullmäktige.
Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer:

Kommunallagen och lag om kommunal redovisning

God redovisningssed – rekommendationer från rådet för kommunal
redovisning

Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning
5 av 15
Pw C
3.
Granskningsresultat
3.1.
Verksamhetens utfall, finansiering och
ekonomiska ställning
3.1.1.
Förvaltningsberättelse
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att uppgifterna i årsredovisningen till övervägande del överensstämmer
med kraven i KRL.
3.1.1.1.
Översikt över utvecklingen av verksamheten
Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning
Vi bedömer dock att den ekonomiska översikten ger en god bild av Lilla Edets
kommuns finansiella ställning, resultat och utveckling. Olika nyckeltal och
ekonomiska begrepp redovisas på ett informativ t och lättillgängligt sätt.
Redovisningen utgår ifrån den s k RK-modellen (resultat – kapacitet och risk –
kontroll) och redovisas över en treårsperiod, vilket ger en bra bild av utvecklingen.
I en tabell benämnd ”Analys av bokslut” redovisas dessutom ett antal nyckeltal över
en femårsperiod.
Vi vill lyfta fram några väsentliga nyckeltal. Soliditeten, exklusive
pensionsåtaganden intjänade före 1998 uppgår till 21,6 %. Det är en försämring om
1,9 %-enheter gentemot föregående bokslut. Inkluderas pensionsåtagande
intjänade före 1998 (upptagna som ansvarsförbindelse) är soliditeten nere i minus
29,2 %. En förbättring med närmare 1 %-enhet sedan föregående bokslut.
Nettokostnaderna har ökat med 9,3 %. Noterbart är att kommunen under 2013
erhöll återbetalning från AFA med 9,3 mnkr. Skatteintäkter och generella
statsbidrag har ökat med 7,6 %. Förändringar i det nya skatteutjämningssystemet
har fått till följd att Lilla Edet har cirka 30 mnkr lägre avgift till
kostnadsutjämningssystemet. Motsvarande siffror i 2013 års bokslut var en ökning
med 2,7 respektive 2,2 %.
I likhet med föregående år vill vi lyfta fram att då Lilla Edet står inför omfattande
investeringsutgifter och det är osäkert hur mycket skredförebyggande åtgärder som
blir en kostnad för kommunen. Vidare är såväl fastighets- som vägunderhåll
eftersatt, varför vi vill poängtera nödvändigheten av att ekonomin är i balans.
Utvärdering av ekonomisk ställning
Utvärdering av kommunens ekonomiska ställning (enligt KRL 4:5) kan
vidareutvecklas bland annat med uppgifter om likviditet, koncernen och önskvärd
ställning.
Händelser av väsentlig betydelse
Av årsredovisningen framgår i viss omfattning väsentliga händelser under året.
6 av 15
Pw C
Förväntad utveckling
Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom
olika verksamheter. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden.
När det gäller skredförebyggande åtgärder så är kommunen skyldig att genomföra
utredningar i syfte att undersöka vilka åtgärder som krävs. Staten ska stå för 60 %
och fastighetsägaren för 40 % av kostnaderna. Skredförebyggande åtgärder kräver
alltmer resurser och det är, trots ovanstående beslut, oklart i vad mån kommunen
kommer att belastas för kostnaderna. Vidare skall uppmärksammas att i en del fall
är det kommunen som är fastighetsägare. Under såväl 2013 som 2014 har budgeten
överskridit med cirka 2 mnkr årligen.
Väsentliga personalförhållanden
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill
säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt
åldersindelad. Sjukfrånvaron har minskat med 0,3 %-enheter sedan föregående år
och uppgår nu till 5,9 %. Noterbart är att medarbetare under 29 år har högst
sjukfrånvaro 7,5 %. Andelen långtida sjukfrånvaro ökar jämfört med tidigare år. I
övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen uppgifter om ålder- och
könsfördelning, pensionsavgångar och personalrörlighet. Avsnittet kan lämpligen
kompletteras med uppgift om inom vilka områden det kommer att finnas
personalbehov framöver och hur detta säkerställs.
Gemensam förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen saknar en beskrivning av den samlade kommunala verk samhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i
koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Information om ekonomi och
verksamhet per bolag lämnas dock.
Pensionsredovisning
I förvaltningsberättelsen upplyses om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i
enlighet med RKR 7.1.
Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och
visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1.
Andra förhållanden som har betydelse för styrning och
uppföljning av verksamheten
I förvaltningsberättelsen beskrivs kommunens styrmodell.
7 av 15
Pw C
3.1.1.2.
Investeringsredovisning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av
årets investeringar.
Investeringsredovisningen innehåller på respektive nämnd uppgift om utfall,
budget samt avvikelse. Redovisning av utfall finns även på objektstyp.
Investeringsredovisningen är kommenterad.
Det budgeterade utrymmet för investeringar år 201 4 uppgår till 45 mnkr. Utfallet
slutar på 35,1 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden svarar för merparten av
investeringarna, drygt 31 mnkr gentemot budgeterade 40 mnkr.
Under året har två GC-vägar byggts i samarbete med Trafikverket. GC-vägen genom
Lödöse ägs av Lilla Edets kommun och erhållit investeringsbidrag från Trafikverket
om 2,6 mnkr kommer att periodiseras framöver (tillgången ej ännu aktiverad). GCvägen genom Nygård har bekostats med 2,5 mnkr av Lilla Edets kommun. Enligt
uppgift från förvaltningen är ägarförhållandena oklara och detta ska utredas
tillsammans med Trafikverket under 2015. Detta kan föranleda att nedskrivning av
tillgången kan komma att ske (medfinansiering av statlig infrastruktur).
Kommunens investeringsredovisning avviker något från kraven i förarbetena till
KRL (4 kap § 2) då det gäller totalkalkyl för fleråriga projekt samt en prognos
avseende färdigställande. Vi rekommenderar att investeringsredovisningen
kompletteras med dessa uppgifter.
Årets investeringsutgifter (35,1 mnkr) ger en självfinansieringsgrad om 17 % att
jämföra med målet 30 %.
3.1.1.3.
Driftredovisning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur
utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.
8 av 15
Pw C
3.1.1.4.
Bokslutsprognoser och utfall
Lilla Edets kommun har redovisat två bokslutsprognoser baserade på april
respektive augusti (delårsrapport) månads redovisning
Bedömning och iakttagelser
I tabellen nedan visas nämndernas budget, utfall, avvikelse samt prognostiserad
avvikelse vid de olika prognostillfällena.
Nämnd belopp i mnkr
Kommunfullmäktige, revision
Kommunstyrelsen
Överförmyndaren
Individnämnden
Omsorgsnämnden
Utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden
Miljö- och byggnämnden
Summan nämnderna
ReviBudget- Budgetderad
avvikelse avvikelse
budget Bokslut Avvikelse april
aug
1,3
1,3
0,0
0,0
-0,1
48,4
46,9
1,5
0,0
0,7
1,0
1,0
0,0
0,0
0,0
74,2
84,1
-9,9
-4,4
-7,7
184,8
186
-1,2
-3,2
-1,7
259,0
260,7
-1,7
-2,4
-3,0
21,9
20,7
1,2
0,0
0,0
23,9
23,8
0,1
-3,4
0,2
15,4
13,8
1,6
0,5
1,1
629,9
638,3
-8,4
-12,9
-10,5
I samband med behandling av tertialuppföljning 1 beslutade
Kommunfullmäktige (§ 40 18 juni 2014) att Kommunstyrelsen fick i uppdrag att
noggrant följa den fördjupade översynen av de enheter som redovisar ekonomiska
underskott.
I delårsrapporten angavs att i de direktiv och anvisningar som gäller för
tertialrapporterna ska nämnderna tillse att verksamheten inte bedrivs så att det
ekonomiska utrymmet överskrids. I de fall underskott prognostiseras ska
förvaltningarna presentera förslag till nämnderna avseende anpassningsåtgärder.
Majoriteten av nämnderna har minskat sina kostnader gentemot vad som
prognostiserades i delåret. Ett undantag är dock Individnämnden som i bokslutet
visar på ett budgetunderskott om 9,9 mnkr, vilket innebär ett överskridande om 14
%. Individnämnden visade underskott även såväl 2012 som 2013. Det är angeläget
att åtgärder vidtas för att få nämndens ekonomi i balans.
3.1.2.
Balanskrav
Bedömning och iakttagelser
Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet inte har uppfyllts.
Resultatet för 2014 blev minus 8,6 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet skall
inga realisationsvinster exkluderas. Kommunen har inget tidigare negativt resultat
att återställa.
Enligt kommunallagen ska ett negativt resultat täckas inom en treårsperiod. I
årsredovisningen sidan 24 anges att ”Återhämtningen kommer att göras genom
9 av 15
Pw C
förstärkt bemanning och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen
men även äldre- och funktionshinderomsorgen, i syfte att kraftigt minska köpta
placeringar inom dessa verksamheter.”
Vi noterar att de budgeterade resultaten de kommande tre åren (2015 – 2017)
sammantaget uppgår till 11,2 mnkr vilket överstiger årets underskott enligt
balanskravets bestämmelser. Marginalen är emellertid begränsad och förutsätter att
nämndernas budgetramar kan hållas, vilket de historiskt sett inte har gjort.
3.1.3.
God ekonomisk hushållning
Kommunfullmäktige beslutade 2006 om vision för kommunens framtida tillstånd
”Vision 2020”. Visionen innehåller sex olika strategiska områden som i sin tur är
nedbrutna i inriktningsmål och därefter årsspecifika prioriterade mål. Målen ses
som grunden i god ekonomisk hushållning.
3.1.3.1.
Finansiella mål
I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål
som fastställts i budget 2014:
Finansiellt mål, fastställt av
fullmäktige i budget 2014
Utfall i
årsredovisning 2014
Inriktningsmål är att
driftkostnadsandelen, inkl
finansnetto, ska inte överstiga 98 %
av skatteintäkter samt generella
stats- och utjämningsbidrag.
Resultatet uppgår till -8,6 Inriktningsmålet uppfylls
mnkr vilket motsvarar en inte.
nettokostnadsandel om
100,8 %.
Målsättningen är reviderad till 99,4
% för år 2014 i det prioriterade
målet.
Se ovan.
Inriktningsmål är att investeringarna
Årets resultat uppgår till
självfinansieras fullt ut.
-8,6 mnkr och
avskrivningarna uppgår
till 14,4 mnkr (inklusive
nedskrivning av biogas
om 3,4 mnkr) således ett
utrymme om 5,8 mnkr.
Att jämföra med
investeringsutgifter om
35 mnkr, vilket ger en
finansieringsgrad om 17
%.
Måluppfyllelse
Kommunstyrelsens
bedömning
Det reviderade målet
uppfylls inte.
Inriktningsmålet uppfylls
inte.
10 av 15
Pw C
Målsättningen är reviderad till 30 %
för år 2014 i det prioriterade målet.
Se ovan.
Det reviderade målet
uppfylls inte år 2014.
Bedömning och iakttagelser
Enligt gällande styrmodell gäller inriktningsmålen under mandatperioden (år 2011
till 2014). År 2011 uppgick nettokostnadsandelen till 98,0 % av skatteintäkter och
generella stadsbidrag. 2012 till 99,6 %, för 2013 99,9 % och 2014 till 100,8 %.
Ovanstående får till följd att kommunen inte når sitt långsiktiga inriktningsmål om
en nettokostnadsandel om 98 %. Detta till trots återbetalning av AFA -medel om 9,6
mnkr 2012 och 9,3 mnkr 2013 samt minskade avgifter om 30 mnkr i
kostnadsutjämningssystemet 2014.
Självfinansieringsgraden för investeringar uppgick 2011 till 46 %, 2012 till 35 %,
2013 till 36 % och var 2014 nere i 17 %. Ovanstående får till följd att kommunen inte
heller når sitt långsiktiga inriktningsmål om en 100-ig självfinansieringsgrad
avseende investeringar.
Bristen på måluppfyllse för tiden 2011 – 2014 visar att kraftiga åtgärder måste
vidtas för att svara upp mot fullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk
hushållning.
I Mål- och resursplan 2015 samt flerårsplan för 2016-2017 anges ett inriktningsmål
om ett resultat om lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad. Prioriterat mål för 2015
är ett resultat om lägst 0,75 % av verksamhetens nettokostnad, vilket är i
överensstämmelse med det budgeterade resultatet om 5 mnkr. Noterbart är att det för
åren 2016 och 2017 endast är ett resultat om 0,59 respektive 0,29 %.
3.1.3.2.
Mål för verksamheten
Bedömning och iakttagelser
Årsredovisningen innehåller en redovisning av kommunens inriktningsmål för
mandatperioden 2011 – 2014, nedbrutet till prioriterade mål 2014. Sammantaget
rör det sig om 20 olika prioriterade mål, varav 13 mål bedöms som uppnådda under
året. Fyra mål delvis uppfyllda och tre mål bedöms som ej uppnådda.
När det gäller inriktningsmålen – som ska vara uppfyllda senast vid
mandatperiodens slut 2014 – anges att av de totalt tolv olika inriktningsmålen
anges sju som uppfyllda, två delvis och tre stycken ej uppfyllda.
Med ledning av vad som anges i årsredovisningen har vi ingen avvikande
uppfattning avseende måluppfyllse.
11 av 15
Pw C
Vi har gjort en avstämning gentemot vad som förutspåddes i aprilprognosen samt i
delårsrapporten och kan konstatera att det råder tämligen god samstämmighet.
3.1.4.
Nämndernas redovisning av sitt uppdrag
Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina
uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna
för den.
Bedömning och iakttagelser
Noterbart är att Utbildningsnämnden ånyo inte anser sig ha klarat sitt
grunduppdrag beroende på elevernas låga resultat. Detta trots ett underskott om 1,7
mnkr. Vi förordar att en tydlig handlingsplan upprättas i syfte att säkerställa att
Utbildningsnämnden klarar sitt uppdrag. Individnämnden anger att de i huvudsak
har uppfyllt sitt grunduppdrag, men inte klarat det inom tilldelade resurser.
Lagstiftningens rättsäkerhetskrav har inte kunnat uppfyllas. Närmare konsekvenser
anges inte. Omsorgsnämnden uppger grunduppdraget uppfylls, men med viss
svårighet och inte inom befintliga resurser.
3.2.
Rättvisande räkenskaper
3.2.1.
Resultaträkning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i
enlighet med god redovisningssed med undantag för redovisad avsättning benämnd
”social fond” om 1,9 mnkr. Denna avsättning är inte förenlig med god
redovisningssed och bör återföras som en intäkt i årets bokslut.
Vid periodiseringskontroll har vi noterat en faktura om 0,2 mnkr som felaktigt
intäktsförts på 2015 istället för 2014. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt
väsentligt rättvisande bild av årets resultat.
3.2.2.
Balansräkning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar,
avsättning, skulder och eget kapital. Bland nedanstående iakttagelser framgår några
poster som avviker.
Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar till viss del tillräckligt med
noter. Bilagor och specifikationer kan utvecklas när det gäller möjlighet att styrka
med externa underlag.
Nedan återfinns några iakttagelser från vår granskning av balansräkningen.

I balansräkningen finns en avsättning om 1,9 mnkr (”Social fond”) sedan år
2010 vilket inte är förenligt med rådet för kommunal redovisningslag och
12 av 15
Pw C
gällande rekommendationer. Under 2014 har 0,7 mnkr disponerats och
resterande medel beräknas vara förbrukade 2016 (ett års framflyttning).

I balansräkningen redovisas även avsättning för återställande av deponi. Av
Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse finns risk för betydande
merkostnader för återställningen till följd av nya myndighetskrav och brister
i nuvarande anläggning. Dessa risker bör kommenteras mer utförligt i
anslutning till avsättningen.

Kommunen betalar drift- och kapitalkostnader för konstgräsplan.
Kapitalkostnaden erläggs till LEIFAB som stått för byggnationen. Det rör sig
om finansiell leasing enligt RKR 13.2 Vi rekommenderar att kommunen
köper planen av LEIFAB, alternativt redovisar transaktionen enligt gällande
rekommendationer.

Skredförebyggande åtgärder kräver alltmer resurser och det är oklart i vad
mån kommunen kommer att belastas för kostnaderna. Det är angeläget att
kommunen har bra rutiner för att följa upp riskerna med i vad mån
kommunen kommer att kunna få ersättning för nedlagda kostnader.

Kommunens exploateringsverksamhet är fortsatt alltmer omfattande och vi
vill även här påtala att kommunen måste utveckla bra rutiner för att följa
upp verksamheten och eftersträva en redovisning i enlighet med RKR:s
vägledning. Arbete med detta pågår.
3.2.3.
Kassaflödesanalys
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning.
3.2.4.
Sammanställd redovisning
Bedömning och iakttagelser
Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens
ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter
beskrivits på ett korrekt sätt. Olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter och
dess resultateffekter har inte beskrivits. Notförteckning till de finansiella
rapporterna saknas.
Sammanhållen förvaltningsberättelse i enlighet med RKR 8.2 upprättas inte. En
finansiell analys på koncernnivå görs dock.
13 av 15
Pw C
3.2.5.
Tilläggsupplysningar
Bedömning och iakttagelser
Under rubriken ”Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar” anges att Lilla
Edets kommun i allt väsentligt följer Lagen om kommunal redovisning och
rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser är främst en i
balansräkningen upptagen avsättning ”social fond”. Kommunen avviker även från
RKR:s rekommendationer 8.2, 1 2.1 och 13.2.
Vi bedömer att Lilla Edets kommun avviker från god redovisningssed avseende
tilläggsupplysningar i viss omfattning. I de fall avvikelse anges skall orsak och – om
möjligt – även eventuell resultatpåverkan anges.
Följande rekommendationer har kommunen inte följt fullt ut:
RKR 8.2 Sammanställd redovisning
Delv is
Förvaltningsberättelsen bör
kompletteras med information om
kommunala entreprenader samt
information om den samlade
v erksamhetens utveckling,
personalförhållanden och förhållanden
av betydelse för styrning och
uppföljning.
RKR 1 0.2 Avsättningar och
ansvarsförbindelser
Delv is
Social fond uppfyller inte kriterierna
för avsättning. Avsättning deponi bör
kompletteras med uppgift om beräknat
utflöde av resurser.
RKR 1 1 .4
Delv is
Komponentavskrivningar tillämpas
inte. Tillgångar hänförliga till
ex ploateringsverksamheten redovisas
inte på korrekt sätt i balansräkningen.
RKR 1 2.1 Immateriella tillgångar
Inte
Immateriella tillgångar redovisas bland
kommuners inventarier.
RKR 1 3.2 Redovisning av hyres/leasingavtal
Inte
Samlad bild av kommunens leasingoch hyresavtal saknas. Hy resavtal där
kommunen har den huvudsakliga
risken skall redovisas såsom finansiell
leasing.
RKR 1 8 Redovisning av intäkter från
av gifter, bidrag och försäljning
Delv is
Materiella tillgångar som har uppförts i
samband med exploatering redovisas
inte som anläggningstillgång i
kommunens balansräkning. Samtliga
inkomster och utgifter hänförliga till
ex ploateringsverksamheten balanseras.
Av räkning gentemot kommunens
resultaträkning – inklusive värdering
av balanserade poster – har inte skett.
14 av 15
Pw C
Nettoredovisning sker av inkomster
och utgifter (gäller Stallgärdet) för ett
ex ploateringsområde vilket inte är
förenligt med god redovisningssed.
RKR: s v ägledning för redovisning av
kommunal markexploatering följs inte
heller.
2015-03-09
Inger Andersson
Projektledare
Fredrik Carlsson
Uppdragsledare
15 av 15
Pw C
Kommunstyrelsen
Till årsstämman i Lilla Edets Fjärrvärme AB
organisationsnummer 556217-8086
2015 -03~ 1 1
I~~'i~s/~.~ a~~y - 5
Granskningsrapport förår 2014
Vi, av fullmäktige i Lila Edets kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat
Lilla Edets Fjärrvärme AB:s verksamhet.
Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande
bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för
verksamheten.
Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och intern kontroll samt
pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de
föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god
revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt
utifrån av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv.
Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för
att ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Bedömning
Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Vi bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig.
Trollhättan 2015-03-16
_
f
~
Jörgen Hellman
i!
~
Jan-Erik Ambjörnsson
~
Till årsstämman i Lilla Edets Industri och Fastighets AB
organisationsnummer 556206-2777
L~LL~G EDETS~ KOMI
Kommunstyre~sen
~20i5 ~03~ 1 7
i~s o~~~t -~,
Granskningsrapport förår 2014
Vi, av fullmäktige i Lila Edets kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat
Lilla Edets Industri och Fastighets AB:s verksamhet.
Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande
bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för
verksamheten.
Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och intern kontroll samt
pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de
föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god
revisionssed- i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt
utifrån av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv.
Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för
att ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Bedömning
Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Vi bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig.
Trollhättan 2015-03-16
~
Jörgen Hellman
~~_._
Jan-Erik Ambjörnsson
.,. .~.
`'"'~' LILLA EDETS
~~
_.._
\"""/
KOMMUN
Kommunstyrelsens protokoll
2015-0~-11
§ 24
Återrapportering 2014 enligt finanspolicyn
Dnr 2015/KS0147
Ärendet
Den av kommunfullmäktige fastställda finanspolicyn fastslår hur likvida medel får
~~laceras samt hur upptagna lån ska. hanteras. Kommunstyrelsen ska. erhålla en
redovisning i samband. med årsbokslutet.
Bilagt återfinns redovisningar på placerat kapital, utlämnade lån, upplånat kapital samt
ingångna borgensåtaganden. Det upplånade kapitalet är vid årets slut totalt 245 mkr
(minskning med 2Q mkr under året) och borgensåtaganden finns på 541 mkr (minskning
med 11 mkr), varav merparten avser Leifabe Risken för att kommunen tvingas lösa in
borgen är låg förutom med 6,7 mkr(minskning med 0,1 mkr)där risken bedöms som
hög Förutom de likvida medlen. så finns en placering i form. av ett förlagslån hos
Kommuninvest med 2,7 mkr. Kommunen har också lånat ut/förskotterat kapital till.
Trafikverket för väg 1996, E45 samt stationsområdet i Lödöse med totalt 5,6 mkr
(minskning med 4,8 mkr),
Vid bokslutstillfället är den genomsnittliga kapitalbindningstiden 0,90 år (0,90 år f~ år)G
och 92% av lånen förfaller till betalning inom ett år (bör enlib policyn vara mindre än
50 %). Orsaken till det är att i princip all upplåning sker rörligt utan kapitalbindning och
räntesäkringar sker genom derivatinstrument, Risken med att inte säkra kapitalet är att
den utlånande farten kan säga upp krediten med kort varsel, men ska kapitalet bindas så
kostar det ett antal rärit~punkter. Då nästan all nyupplåning sker via Korrununinvest så
har bedömningen gjorts att kapitalet kommer att finnas tillgängligt, Den. genomsnittliga
räntebindningen ligger på 7,21 år (5,67 år fg år), då räntederivat används för atp sprida
ränteriskers och andelen ränteförfall inom ett år är 0%(lå % fg år), Vid
bokslutstillfället är snitträntan 3,22 %(2,8$ % fg år) och att den har ökat beror på att så
kallady erh.ållarswaparlear_ löpt ut och därmed höjt snitträntan
Utöver de i bilaga redovisade uppställningarna så har Lilla Edets kommun, via.
medlemskap i Kommuninvest, ett solidariskt borgensansvar avseende Kommuninvests
skulder. Vi har inte fått uppdaterade siffror från Kommuninvest ännu, men vid
halvårsskiftet var kommunens andel av Kommur~nvests totala förpliktelser 474 mkr och
andelen av de totala tillgångarna uppgick ti11477 mkr. Dessutom återfinns
borgensåtagande gentemot tre så kallade sociala baenden.
~~~~
Zo
.~, .~.
~'
`~' LILLA EDETS
Q~
\.~~! KOMMUN
~Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
Beslutsunderlag
Arbetsutskottets protoko112015-02-25 § 11
Ekonomichefens skrivelse, dnr 2015/KS0147-1
Finansiering
Ingen särskild finansiering krävs,
Yrkande
Jörgen Andersson(C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag samt lämnar följande
tilläggsyrkande
KoYnmunfullmäktige uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att revidera
finanspolicyn.
Propositionsordning.
Ordföranden frågar kommunstyrelsen om de bifaller eller avslår Jörgen Anderssons
tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller yrkandet.
Därefter konstaterar ordföranden att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag.
Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige
1. Kommunfullmäktige godkänner redovisningen över hanteringen av placerat kapital,
utlämnade lån, upplåning och räntehantering samt ingångna borgensåtaganden.
2~ Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att revidera
finanspolicyn,
~
~
21
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-02-12
2015/KS0147-1
Dpl
Återrapportering 2014 enligt finanspolicyn
Dnr 2015/KS0147
Ärendet
Den av kommunfullmäktige fastställda finanspolicyn fastslår hur likvida medel får
placeras samt hur upptagna lån ska hanteras. Kommunstyrelsen ska erhålla en
redovisning i samband med årsbokslutet.
Bilagt återfinns redovisningar på placerat kapital, utlämnade lån, upplånat kapital samt
ingångna borgensåtaganden. Det upplånade kapitalet är vid årets slut totalt 245 mkr
(minskning med 20 mkr under året) och borgensåtaganden finns på 541 mkr (minskning
med 11 mkr), varav merparten avser Leifab. Risken för att kommunen tvingas lösa in
borgen är låg förutom med 6,7 mkr (minskning med 0,1 mkr) där risken bedöms som
hög. Förutom de likvida medlen så finns en placering i form av ett förlagslån hos
Kommuninvest med 2,7 mkr. Kommunen har också lånat ut/förskotterat kapital till
Trafikverket för väg 1996, E45 samt stationsområdet i Lödöse med totalt 5,6 mkr
(minskning med 4,8 mkr).
Vid bokslutstillfället är den genomsnittliga kapitalbindningstiden 0,90 år (0,90 år fg år),
och 92 % av lånen förfaller till betalning inom ett år (bör enligt policyn vara mindre än
50 %). Orsaken till det är att i princip all upplåning sker rörligt utan kapitalbindning och
räntesäkringar sker genom derivatinstrument. Risken med att inte säkra kapitalet är att
den utlånande parten kan säga upp krediten med kort varsel, men ska kapitalet bindas så
kostar det ett antal räntepunkter. Då nästan all nyupplåning sker via Kommuninvest så
har bedömningen gjorts att kapitalet kommer att finnas tillgängligt. Den genomsnittliga
räntebindningen ligger på 7,21 år (5,67 år fg år), då räntederivat används för att sprida
ränterisker, och andelen ränteförfall inom ett år är 0 % (13 % fg år). Vid
bokslutstillfället är snitträntan 3,22 % (2,88 % fg år) och att den har ökat beror på att så
kallade erhållarswapar har löpt ut och därmed höjt snitträntan.
Utöver de i bilaga redovisade uppställningarna så har Lilla Edets kommun, via
medlemskap i Kommuninvest, ett solidariskt borgensansvar avseende Kommuninvests
skulder. Vi har inte fått uppdaterade siffror från Kommuninvest ännu, men vid
halvårsskiftet var kommunens andel av Kommuninvests totala förpliktelser 474 mkr och
andelen av de totala tillgångarna uppgick till 477 mkr. Dessutom återfinns
borgensåtagande gentemot tre så kallade sociala boenden.
Peter Jimmefors
kommunledningsförvaltningen
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
sid 1/5
Tel: 0520-65 95 75
Fax: 0520-65 74 20
peter.jimmefors@lillaedet.se
kommunen@lillaedet.se
Beslutsunderlag
Ekonomichefens skrivelse, dnr 2015/KS0147-1
Finansiering
Ingen särskild finansiering krävs.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen godkänner redovisningen över hanteringen av placerat kapital,
utlämnade lån, upplåning och räntehantering samt ingångna borgensåtaganden.
Peter Jimmefors
Ekonomichef
Beslutet expedieras till
Ekonomiavdelningen
Bilaga
Sammanställning av placeringar, lån, derivat och borgensåtaganden
Sammanställning av placeringar, lån, derivat och borgensåtagande
Placering av kapital per 2014-12-31
Motpart
Swedbank - likvida medel
Plusgiro - likvida medel
32,9 mkr
1,2 mkr
Kommuninvest - förlagslån
Summa placering
2,7 mkr
36,8 mkr
Placerat kapital Räntesats
0,45 %
0,00 %
1,93 %
Förfallodatum
2040-11-30
Påverkan 1 % Notering
329 tkr
12 tkr
27 tkr
368 tkr
Lånenummer 45957. Rta Stibor +1,660 %.
KF 2010-03-03 § 10
Utlämnade lån per 2014-12-31
Motpart
Trafikverket
Summa utlämnade lån
Placerat kapital Räntesats
5 571 tkr
5 571 tkr
0,00%
Förfallodatum Notering
KF § 30 2007 - Förskottering väg 1996.
Inlösen och intrång väg E45.
P-plats stationsområde lödöse
Upplånat kapital per 2014-12-31
Motpart
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Kommuninvest
Swedbank
Summa upplånat kapital
Kreditnummer
43026
53078
55406
57096
62194
62430
67774
67775
70176
70177
2850899739
Räntesäkringar per 2014-12-31
Säkringsinstrument
Avtal
Räntederivat
1032132
Räntederivat
1032135
Räntederivat
1032136
Räntederivat
1126438
Räntederivat
1126447
Räntederivat
1207982
Räntederivat
1239303
Räntederivat
1331711
Räntederivat
10095136
Räntederivat
1331706
3 månaders STIBOR 30/12
20,0 mkr
20,0 mkr
20,0 mkr
15,0 mkr
20,0 mkr
20,0 mkr
20,0 mkr
20,0 mkr
35,0 mkr
35,0 mkr
20,0 mkr
245 mkr
Belopp
50,0 mkr
25,0 mkr
25,0 mkr
15,0 mkr
15,0 mkr
40,0 mkr
20,0 mkr
30,0 mkr
30,0 mkr
30,0 mkr
Ränta
Upplånat
kapital Ränta 30/12
Fast/rörlig
3,06%
Fast
1,19%
Rörligt
0,99%
Rörligt
0,97%
Rörligt
0,84%
Rörligt
2,10%
Fast
1,22%
Rörligt
1,22%
Rörligt
1,03%
Rörligt
1,03%
Rörligt
1,55%
Rörligt
Betalar
3,09%
2,96%
3,09%
2,18%
2,37%
2,66%
2,86%
-0,98%
2,35%
2,60%
0,26%
Erhåller
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Stibor 3 M
Förfallodatum Notering
2015-03-02
2016-04-27
Förfallodag
2021-08-16
2019-10-15
2020-10-15
2019-06-20
2020-10-15
2020-10-15
2023-06-30
2015-03-13
2022-03-14
2023-09-15
Notering
Påverkan 1 %
200 tkr
200 tkr
200 tkr
150 tkr
200 tkr
200 tkr
200 tkr
200 tkr
350 tkr
350 tkr
200 tkr
2 450 tkr
sid- 5 -
Borgensåtagande per 2014-12-31
Motpart
Leifab
Leifab
Leifab
Folkets hus i Lilla Edet
Folkets hus i Lilla Edet
Belopp
122 162 tkr
352 366 tkr
59 392 tkr
200 tkr
1 117 tkr
Risk
Låg
Låg
Låg
Hög
Hög
Kategori
Koncernbolag
Koncernbolag
Koncernbolag
Utomstående
Utomstående
Lilla Edets Tennisklubb
5 291 tkr
Hög
Utomstående
Kommunalt förlustansvar i egna hem
Kommunalt förlustansvar i egna hem
Summa borgensåtagande
540 tkr
182 tkr
541 250 tkr
Låg
Låg
Summa borgen för koncernbolag
Summa borgen för utomstående
Summa borgen för egnahem
Summa per kategori
533 920 tkr
6 608 tkr
722 tkr
541 250 tkr
Hög risk
Medelrisk
Låg risk
S:a per risk
Egna hem
Egna hem
Beslut i KF
Långivare
Notering
Säkerhet
§ 5 2014-02-12
Swedbank
Generell borgen 600 mkr
§ 5 2014-02-12
Kommuninvest
Generell borgen 600 mkr
§ 5 2014-02-12
Kommuninvest
Generell borgen 600 mkr
§ 115 1990
Swedbank
Generell säkerhet
§115 1990
Swedbank Hypotek
Kreditnr 2557481229
1992 samt
§ 15 2008-02-27
Stadshypotek AB
Edet 2:22
SBAB
40 % av låneskuld 1 351
tkr
Boverket
40 % av låneskuld 454 tkr
6 608 tkr
0 tkr
534 642 tkr
541 250 tkr
sid 5/5
.,_ .~,
`'"'~'
Q~ LILLA EDETS
~~
\:_~_:~ K O M M U N
~r ~~
e~__/
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
§ 25
Borgen avseende Soltak AB
Dnr 2015/KS0139
Sammanfattning
Lilla Edets kommun är en av sju delägare i bolaget Soltak AB. Bolaget är under
Lappbyggnad för att ge verksamheterna IT-drift, ekonomi och löneadministration
förutsättningar att samlokaliseras. För att kunna bygga upp verksamheten. och bl.a.
upphandla de IT-system som är aktuella så måste bolaget investera och för det krävs
likviditet, Om bolagets ägare går i borgen för krediter som bolaget upphandlar på
marknaden ges goda förutsättningar för att dels få goda räntevillkor, men också för att
erhålla krediter över huvud taget° Erhåller bolaget inga krediter, eller genom andra sätt
erhåller likviditet, kan det inte bedriva de tänkta verksamheterna.
Om Lilla Edets kommun går i borgen innebär det att kommunen är skyldig att betala
dei~ som lämnat kredit till Soltak ABS om Soltak AB inte klarar att fullgöra sina plikter°
Volymen på borgensåtagandet är det maximala belopp som kommunen kan bli skyldig
att ikläda sig ansvar för när det gäller själva krediten. Till detta kan det uppstå kostnader
för ränta och t.ex. handläggning av ärendet.
Investeringsbudgeten, avseende verksamhetsområdena ITs lön och ekonomi, för Soltak
AB avseende åren 2015-2016 är beräknad till 25 000 tkr, Enligt fastställd
finansieringsmodell ska verksamhetsrelaterade fasta kostnader fördelas mellan de
.kommuner som samverkar inom avsedda verksamhetsområden, utifrån invånarantalet i
respektive kommun. För Lilla Edets de iml~bär det i det här fallet att 13,6 % av de totalt
25 000 tkr sorti bargen begärs för landar på. kommunen, alltså 3 400 tkr, Om bolaget
sköter sina åtaganden behöver Lilla Edets kommun inte skjuta till några pengaro
Beslutsunderlag
Arbetsutskottets protokoll 2015-0225 § 12
Begäran om borgen från Soltak AB,dnr 2015/KS0139-3
Ekonomichefens tjänsteskrivelse, dnr 2015/KS0139-4
Finansiering
Då ingen disekt finansiering krävs föreslås ingen sådan° Däremot finns en risk akt detta
kommer att krävas z framtiden, om krav på utlösen av borgen kommer°
_,~'
2a
.r_
a.
Q ~ LILLA EDETS
~~
_.._
\'"~"'~
_.
KOMMUN
._
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
Peter Spjuth(V)och Kim Pedersen(V)meddelar att de inte deltar i beslutet.
Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för SOLTAK AB:s
låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 400 KSEK,jämte därpå
löpande ränta och kostnader,
23
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-02-23
2015/KS0139-4
000
Borgen avseende Soltak AB
Dnr 2015/KS0139
Sammanfattning
Lilla Edets kommun är en av sju delägare i bolaget Soltak AB. Bolaget är under
uppbyggnad för att ge verksamheterna IT-drift, ekonomi- och löneadministration
förutsättningar att samlokaliseras. För att kunna bygga upp verksamheten och bl.a.
upphandla de IT-system som är aktuella så måste bolaget investera och för det krävs
likviditet. Om bolagets ägare går i borgen för krediter som bolaget upphandlar på
marknaden ges goda förutsättningar för att dels få goda räntevillkor, men också för att
erhålla krediter över huvud taget. Erhåller bolaget inga krediter, eller genom andra sätt
erhåller likviditet, kan det inte bedriva de tänkta verksamheterna.
Om Lilla Edets kommun går i borgen innebär det att kommunen är skyldig att betala
den som lämnat kredit till Soltak AB, om Soltak AB inte klarar att fullgöra sina plikter.
Volymen på borgensåtagandet är det maximala belopp som kommunen kan bli skyldig
att ikläda sig ansvar för när det gäller själva krediten. Till detta kan det uppstå kostnader
för ränta och t.ex. handläggning av ärendet.
Investeringsbudgeten, avseende verksamhetsområdena IT, lön och ekonomi, för Soltak
AB avseende åren 2015-2016 är beräknad till 25 000 tkr. Enligt fastställd
finansieringsmodell ska verksamhetsrelaterade fasta kostnader fördelas mellan de
kommuner som samverkar inom avsedda verksamhetsområden, utifrån invånarantalet i
respektive kommun. För Lilla Edets de innebär det i det här fallet att 13,6 % av de totalt
25 000 tkr som borgen begärs för landar på kommunen, alltså 3 400 tkr. Om bolaget
sköter sina åtaganden behöver Lilla Edets kommun inte skjuta till några pengar.
Beslutsunderlag
Begäran om borgen från Soltak AB, dnr 2015/KS0139-3
Ekonomichefens tjänsteskrivelse, dnr 2015/KS0139-4
Finansiering
Då ingen direkt finansiering krävs föreslås ingen sådan. Däremot finns en risk att detta
kommer att krävas i framtiden, om krav på utlösen av borgen kommer.
sid- 2 -
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för SOLTAK AB:s
låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 400 KSEK, jämte därpå
löpande ränta och kostnader.
Peter Jimmefors
Ekonomichef
peter.jimmefors@lillaedet.se
0520-65 95 75
Beslutet expedieras till
Ekonomiavdelningen
sid 2/2
Dokumentnamn
Version
Borgensbegäran
1_1
Datum
2015-02-16
Sida
1
Sammanfattning
Styrelsen för SOLTAK AB har godkänt en investeringsbudget för 2015 på 18,2 MSEK. För att
kunna genomföra budgeterade investeringar behöver bolaget låna upp motsvarande belopp hos
Kommuninvest. Ägarkommunerna föreslås borga för upplåningen utifrån invånarantal, till ett
sammantaget belopp av 25 MSEK.
Bakgrund
SOLTAK AB genomför de investeringar som krävs för att upphandla och driftsätta sätta nya
ekonomi- och lönesystem i drift 2016-01-01, med personal från de samverkande kommunerna.
SOLTAK AB kommer också att svara för IT-drift och –support, i ett första skede på
kommunernas befintliga IT-plattformar och SOLTAK:s egen IT-plattform. Det långsiktiga målet
är att migrera samtliga samverkande kommuner till SOLTAK:s gemensamma plattform.
Investeringsbudgeten för 2015 är fördelad enligt nedan.
Investeringsobjekt TKR 2015
2016 Kommentar Möbler 400 200 12 000:‐/arbetsplats Datorer 500 100 Teknisk IT‐plattform 500 IT‐plattform totalt 8 mkr, varav 2,5 mkr är bolagets 0 plattform, fördelas på samtliga. 5,5 fördelas på de kommunerna som går över med IT Backbone + ev oförutsedd kostnad under uppstart 2015‐2016. Styrelsefråga om större oförutsedd 500 investeringar krävs. 7 700 Uppskattad kostnad. Beroende på kundbehov, antal 3 300 integrationer, moduler kan kostnaden öka 1 000 1 100 För lön och ekonomi i fas 1 och 2. 8 000
Övrig hårdvara IT Ekonomi‐, skanning‐, personalsystem Utvecklingsarbete av väsentligt värde för uppbyggnad av servicecenter Summa Nyanskaffning: 7000:‐ inkl grundprogramvara. 18 100 Investering 2017 kan krävas om utvidgad 5 200 verksamhet I protokoll från styrelsesammanträde med SOLTAK 2014-12-19 framgår följande:
”Styrelsen beslutar att hos samtliga medlemskommuner begära kommunal borgen
för SOLTAK AB:s budgeterade investeringar 2015, fördelat per kommun enligt
specifikation i PM Beslutsformuleringar, datum 2014-12-19.”
Postadress: SOLTAK AB, c/o Kungälvs kommun UPU 442 81 KUNGÄLV
Besöksadress: Ytterbyvägen 2, Kungälv
Telefon: 0303-23 94 61
Org.nr: 556939-1187
Dokumentnamn
Version
Borgensbegäran
1_1
Datum
2015-02-16
Sida
2
Enligt bolagets finansieringsmodell skall verksamhetsrelaterade fasta kostnader debiteras
ägarkommunerna enligt följande fördelning:
Folkmängd 30 juni 2014 enl SCB Kommun Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv Summa Antal invånare
25 165
12 968
15 052
42 257
95 442
%‐fördelning
26,3%
13,6%
15,8%
44,3%
100%
Bedömning
Eftersom det finns osäkerheter i delar av investeringsunderlaget vad gäller exakta nivåer och
fördelningen av investeringarna mellan 2015 och 2016 begär bolaget en total borgen om 25
MSEK.
För Lilla Edets kommun blir då den begärda borgenssumman 3 400 KSEK.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktiges beslut om att ingå borgen upp till ett högsta
lånebelopp för SOLTAK AB:s räkning.
Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för SOLTAK
AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 400 KSEK, jämte
därpå löpande ränta och kostnader.
Postadress: SOLTAK AB, c/o Kungälvs kommun UPU 442 81 KUNGÄLV
Besöksadress: Ytterbyvägen 2, Kungälv
Telefon: 0303-23 94 61
Org.nr: 556939-1187
.t.
.r.
W W
~"~ T7
~~
\.-~-/
DILLA EDETS
KOMMUN
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
§ 32
Fördjupat samarbete mellan Tjörns, Stenungsunds och Lilla
Edets kommun gällande räddningstjänsten
Dnr 2014/KS0148
Sammanfattning
magen om Skydd mot Olyckor möjliggör att kommunen kan organisera samhällsskyddet
atifrån sina egna önskemål, Lagen uppmanar dessutom kommunei°na att samverka för
<:.tt få en bättre beredskap mot stora räddningsinsatser°
Idag är det vanligt i Sverige att kommunerna samverkar genom kommunalförbund för
sitt räddningstjänstansvar. Nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är fler
kommuner som valt denna lösning än de som har kvar räddningstjänsten som en egen
förvaltning. Skälen ti11 att bilda kommunalförbund är ofta ekonomiska och rationella.
Samhällsutvecklingen medför en ökad komplexitet och det gäller även riskutveckling.
Riskerna möts bl a genom samverkan i räddningstjänstförbund för ökad kompetens,
ökad slagkraft och bra tillsynsverksamhet. Genom att utnyttja samordningsvinster
uppnår znan en mer kostnadseffektiv verksamhet. Sårbarheten minskar dessutom i en
större arganisation.
Tjörns och Stenungsunds kommuner sarr~verkar sedan en tid i räddningstjänstfrågor
genom civilrättligt avtal där Stenungsunds kommun köper räddningschefstjänsten av
Tjörns kommun. Idag delar även kommunerna på funktionerna Räddningschef i
beredskap och Insatsledare. Det pågår etk arbete mellan räddninastjänsiera för att
identifiera fler områden för samverkan.
L:~lla Edets kommun har sedan 1 september 2014 kamrnit med i denna samverkan. Lilla
Edet köper räddningschefstjänsten och räddningschef i beredskap från Tjörn.
Under våren 2014 genomfördes en förstudie om fördjupat samarbete inom
räddningstjänsten. Studien har lämnat följande rekommendationer
• Fördjupa samverkan ~ förutsättningarna är mycket goda, det är mer som förenar
än skiljer kommunerna och viljan till samverkan finns i alla tre kommunerna
• Den. gemensamma arganisationen bör in~tialt inte omfatta områden utanför
SOLTAK, d.v,s. samverkan inom det geografiska område där det sker annan
samverkan och där det finns många kontaktytor både på. politisk och.
tjänstemannanivå
• Samverka gärna med andra utanför den fördjupade samverkan vad det gäller
första insats, ledningsstöd, specialresurser och kompetens mm då det även
fortsättningsvis finns behov av samverkan med angränsande räddningstjänster
• Skapa en gemensam arganisation med en gemensam uppdragsgivare
• Beskriv det gemensamma uppdraget och tillåt olika tilläggsuppdrag
• Ställ tydliga krav på lokal närvaro
~
~ ~
~ 34
.e,
.r.
W W
Q~ LILLA EDETS
~~
.~:,~_:~ KOMMUN
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
Ställ tydliga krav på räddningstjänsten att bli en naturlig och självklar del av det
kommunala arbetet i samverkan med övriga i kommunen
Tillse att det sker en aktiv styrning från kommunerna över tid
Sträva efter samma anställningsvillkor
Dessutom identifierades ett antal krav på ett fördjupat samarbete:
Kommunal närhet till kommuninvånarna och vara delaktig i den kommunala
gemenskapen
~ En uppdragsgivare
En organisation
• God möjlighet till styrning från kommunerna
* 1Vlöjlighet till tilläggsuppdrag
r Stenungsunds samarbete med industrin en förutsättning
F'örstu.dien bedömning är att kommunalförbund är den samverkansform som M~.st lever
upp till ställda förväntningar.
Ett kommunalförbund är en specialkommun som medlemskommunerna överlämnar
delar av sitt kommunala ansvar till. Varje medlemkommun fortsätter dock att styra och
ta ansvar för räddningstjänsten men tillsammans med de övriga medlemmarna. Jämfört
rased andra samverkansformer kan kommunalförbund ge större inflytande och bättre
uppfylla krav på demokrati och möjlighet till löpande politisk styrning.
Fördelar
• Tydlig p~lit~sk ledning, egen juridisk
person
• Långsiktigt engagemang
• Skalfördelar i ledning och
admänistration
Nackdelar
Risk att hamna utanför den
kommunala verksamheten
• Kommun avhänder sig möjligheten att
självständigt styra räddningstjänsten
• Kan upplevas som byråkratisk och
svårstyrd
• Tydliga ekonomiska spelregler
• Förvaltningsledning har en tydlig
uppdragivare
• En gemensam organisation
,!~
~
35
.r,
.i.
W W
LILLA EDETS
\~~-,'_,~'.~~~ K E M M U N
_.~
~"t
T7
i
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
Beslut
1a
2e
Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunchefen att ta fram beslutsunderlag
avseende bildande av kommunalförbund omfattande räddningstjänsten med Tjörns,
Stenungsunds och Lilla Edets kommuner som medlemmar och med utgångspunkt
att kommunalförbundet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2017,
Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsens och miljö-och byggnämndens
presidier till styrgrupp i arbetet med framtagande av beslutsunderlag.
Beslutet expedieras till
Kommunchefen
Kommunstyrelsens presidium
Miljö- och byggnämndens presidium
~~~1
36
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr 2015/KS0152
2014-02-16
Fördjupat samarbete mellan Tjörns, Stenungsunds och Lilla
Edets kommun gällande räddningstjänsten
Sammanfattning
Lagen om Skydd mot Olyckor möjliggör att kommunen kan organisera samhällsskyddet
utifrån sina egna önskemål. Lagen uppmanar dessutom kommunerna att samverka för
att få en bättre beredskap mot stora räddningsinsatser.
Idag är det vanligt i Sverige att kommunerna samverkar genom kommunalförbund för
sitt räddningstjänstansvar. Nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är fler kommuner som valt denna lösning än de som har kvar räddningstjänsten som en egen förvaltning. Skälen till att bilda kommunalförbund är ofta ekonomiska och rationella.
Samhällsutvecklingen medför en ökad komplexitet och det gäller även riskutveckling.
Riskerna möts bl a genom samverkan i räddningstjänstförbund för ökad kompetens,
ökad slagkraft och bra tillsynsverksamhet. Genom att utnyttja samordningsvinster
uppnår man en mer kostnadseffektiv verksamhet. Sårbarheten minskar dessutom i en
större organisation.
Tjörns och Stenungsunds kommuner samverkar sedan en tid i räddningstjänstfrågor
genom civilrättligt avtal där Stenungsunds kommun köper räddningschefstjänsten av
Tjörns kommun. Idag delar även kommunerna på funktionerna Räddningschef i beredskap och Insatsledare. Det pågår ett arbete mellan räddningstjänstera för att identifiera
fler områden för samverkan.
Lilla Edets kommun har sedan 1 september 2014 kommit med i denna samverkan. Lilla
Edet köper räddningschefstjänsten och räddningschef i beredskap från Tjörn.
Under våren 2014 genomfördes en förstudie om fördjupat samarbete inom räddningstjänsten. Studien har lämnat följande rekommendationer:







Fördjupa samverkan - förutsättningarna är mycket goda, det är mer som förenar
än skiljer kommunerna och viljan till samverkan finns i alla tre kommunerna
Den gemensamma organisationen bör initialt inte omfatta områden utanför
SOLTAK, d.v.s. samverkan inom det geografiska område där det sker annan
samverkan och där det finns många kontaktytor både på politisk och tjänstemannanivå
Samverka gärna med andra utanför den fördjupade samverkan vad det gäller
första insats, ledningsstöd, specialresurser och kompetens mm då det även fortsättningsvis finns behov av samverkan med angränsande räddningstjänster
Skapa en gemensam organisation med en gemensam uppdragsgivare
Beskriv det gemensamma uppdraget och tillåt olika tilläggsuppdrag
Ställ tydliga krav på lokal närvaro
Ställ tydliga krav på räddningstjänsten att bli en naturlig och självklar del av det
kommunala arbetet i samverkan med övriga i kommunen
sid- 2 -


Tillse att det sker en aktiv styrning från kommunerna över tid
Sträva efter samma anställningsvillkor
Dessutom identifierades ett antal krav på ett fördjupat samarbete:






Kommunal närhet till kommuninvånarna och vara delaktig i den kommunala
gemenskapen
En uppdragsgivare
En organisation
God möjlighet till styrning från kommunerna
Möjlighet till tilläggsuppdrag
Stenungsunds samarbete med industrin en förutsättning
Förstudien bedömning är att kommunalförbund är den samverkansform som bäst lever
upp till ställda förväntningar.
Ett kommunalförbund är en specialkommun som medlemskommunerna överlämnar
delar av sitt kommunala ansvar till. Varje medlemkommun fortsätter dock att styra och
ta ansvar för räddningstjänsten men tillsammans med de övriga medlemmarna. Jämfört
med andra samverkansformer kan kommunalförbund ge större inflytande och bättre
uppfylla krav på demokrati och möjlighet till löpande politisk styrning.
Fördelar

Tydlig politisk ledning, egen juridisk
person
Nackdelar
 Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten

Långsiktigt engagemang


Skalfördelar i ledning och administrat- 
ion

Tydliga ekonomiska spelregler

Förvaltningsledning har en tydlig
uppdragivare

En gemensam organisation
Kommun avhänder sig möjligheten att
självständigt styra räddningstjänsten
Kan upplevas som byråkratisk och
svårstyrd
Ärendet
Historisk utveckling
Svensk räddningstjänst har styrts av lagstiftning sedan1944 års brandlag där krigets risker präglade innehållet och brandchefen var myndighet. 1962 kom en förändrad brandlag, statens brandinspektion inrättades för en tydligare nationell styrning. Begreppet
räddningstjänst infördes först i och med 1974 års brandlag och ansvarsområdet breddades. Från 1986 fick lagen namnet räddningstjänstlag och Statens Räddningsverk inrättades. Stor vikt lades på utbildning och utveckling både nationellt och internationellt. Under samma tid har benämningen på den kommunala verksamheten gått från brandkår till
brandförsvar och sedermera räddningstjänst.
sid 2/7
sid- 3 -
Från 2004 har den styrande lagen blivit Lagen om Skydd mot Olyckor och den statliga
myndigheten har bytt namn till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap för att
nå en större samordning av skyddet för samhällsriskerna. En tydlig förändring är att det
förebyggande arbetet har fått en allt större roll.
Ansvaret för säkerhetsskapande åtgärder har förflyttats mot den lokalt kommunala nivån med den egna riskbilden som förutsättning. För att uppnå kvalitet till ett förebyggande arbete så räcker det inte med att arbeta med synbara symtom utan man bör även
titta på det som är orsaken. Då vidgas arbetsområdet och hamnar i vanligtvis i samhällets sociala faktorer, med utanförskap som betydande orsak.
Lagen om Skydd mot Olyckor möjliggör att kommunen kan organisera samhällsskyddet
utifrån sina egna önskemål för utveckling. Lagen uppmanar dessutom kommunerna att
samverka för att få en bättre beredskap mot stora räddningsinsatser.
Nationell utveckling
Idag är det vanligt i Sverige att kommunerna samverkar vad det gäller sitt räddningstjänstansvar. De sker genom civilrättsliga avtal, gemensam nämnd eller kommunalförbund. Kommunalförbund är den mest förekommande lösningen. Trenden är att nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är fler kommuner idag som valt denna lösning än
de som har kvar räddningstjänsten som en egen förvaltning.
Skälen till att bilda kommunalförbund är ofta ekonomiska och rationella. Samhällsutvecklingen medför en ökad komplexitet och det gäller även riskutveckling. Riskerna
möts bl a genom samverkan i räddningstjänstförbund för ökad kompetens, ökad slagkraft och bra tillsynsverksamhet. Genom att utnyttja samordningsvinster uppnår man en
mer kostnadseffektiv verksamhet. Sårbarheten minskar dessutom i en större organisation.
Lokal utveckling
Tjörns och Stenungsunds kommuner samverkar sedan en tid i räddningstjänstfrågor
genom civilrättligt avtal där Stenungsunds kommun köper räddningschefstjänsten av
Tjörns kommun. Idag delar även kommunerna på funktionerna Räddningschef i beredskap och Insatsledare. Det pågår ett arbete mellan räddningstjänstera för att identifiera
fler områden för samverkan.
Lilla Edets kommun har sedan 1 september 2014 kommit med i denna samverkan. Lilla
Edet köper räddningschefstjänsten och räddningschef i beredskap från Tjörn.
Förstudie
Under våren 2014 genomfördes en förstudie om fördjupad samverkan inom räddningstjänsten (rapporten ”Förstudie rörande fördjupat samarbete mellan Tjörn, Stenungsund
och Lilla Edets kommuners räddningstjänster” finns att tillgå på kommunkansliet). Studien har lämnat följande rekommendationer:


Fördjupa samverkan - förutsättningarna är mycket goda, det är mer som förenar
än skiljer och viljan till samverkan finns i alla tre kommunerna
Den gemensamma organisationen bör initialt inte omfatta områden utanför
SOLTAK, d.v.s. samverkan inom det geografiska område där det sker annan
samverkan och där det finns många kontaktytor både på politisk och tjänstemannanivå
sid 3/7
sid- 4 -







Samverka gärna med andra utanför den fördjupade samverkan vad det gäller
första insats, ledningsstöd, specialresurser och kompetens mm.
det kommer även fortsättningsvis finnas behov av samverkan med angränsande
räddningstjänster
Skapa en gemensam organisation med en uppdragsgivare
Beskriv det gemensamma uppdraget och tillåt olika tilläggsuppdrag
Ställ tydliga krav på lokal närvaro
Ställ tydliga krav på räddningstjänsten att bli en naturlig och självklar del av det
kommunala arbetet i samverkan med övriga i kommunen
Tillse att det sker en aktiv styrning från kommunerna över tid
Sträva efter samma anställningsvillkor
Dessutom identifierades ett antal krav på ett fördjupat samarbete:






Kommunal närhet både till kommuninvånarna och vara delaktig i den kommunala gemenskapen
En uppdraggivare
En organisation
God möjlighet till styrning från kommunerna
Möjlighet till tilläggsuppdrag
Stenungsunds samarbete med industrin en förutsättning
Organisationsform
Förstudien bedömning är att kommunalförbund är den samverkansform som bäst lever
upp till ställda förväntningar.
Ett kommunalförbund är en specialkommun som medlemskommunerna överlämnar
delar av sitt kommunala ansvar till. Varje medlemkommun fortsätter dock att styra och
ta ansvar för räddningstjänsten men tillsammans med de övriga medlemmarna. Jämfört
med andra samverkansformer kan kommunalförbund ge större inflytande och bättre
uppfylla krav på demokrati och möjlighet till löpande politisk styrning.
Kommunalförbundet blir anställningsmyndiget och övertar anläggningstillgångarna.
Inför bildandet behöver ekonomierna jämställas då kommunerna ibland har olika redovisningsprinciper för vad som redovisas på förvaltningsnivå respektive kommuncentralt.
Det finns en risk att ett kommunalförbund fjärmar sig från den övriga kommunala verksamheten. Men räddningstjänsten måste betraktas som en del av den kommunala verksamheten. Det måste skapas förutsättning för en god samverkan mellan förbundet och
alla medlemskommuner. Detta är en styrningsfråga och fullt möjligt att uppnå med en
aktiv styrning. I förbundsordningen bör detta förhållningsättet skrivas in.
Vid utformningen av räddningstjänstorganisationen måste hänsyn tas till att organisationen möjliggör en god lokal samverkan. Kommunerna måste betrakta räddningstjänsten som sin räddningstjänst och räddningstjänsten att man är alla kommuners räddningstjänst.
sid 4/7
sid- 5 -
Fördelar

Tydlig politisk ledning, egen juridisk
person
Nackdelar
 Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten

Långsiktigt engagemang


Skalfördelar i ledning och administrat- 
ion

Tydliga ekonomiska spelregler

Förvaltningsledning har en tydlig
uppdragivare

En gemensam organisation
Kommun avhänder sig möjligheten att
självständigt styra räddningstjänsten
Kan upplevas som byråkratisk och
svårstyrd
Jämförelse med samverkan genom civilrättsliga avtal och gemensam nämnd
Kommunallagen medger ytterligare två samverkansformer och det är samverkan genom
civilrättsliga avtal och gemensam nämnd.
Civilrättsligt avtal
Med civilrättsliga avtal väljs graden av samverkan. Friheten är stor mellan avtalsparterna att välja samverkanslösningar. Bl a kan man genom civilrättsligt avtal överlåta politisk ledning och förvaltning till en annan kommun.
Det krävs konsensus från alla inblandade beslutande organ får att uppnå samverkan vilket kan vara begränsande.
Fördelar

Stor flexibilitet vad det gäller samverkansområden

Enkel administrativ form för samverkan

Stort lokalt inflytande
Nackdelar
 Politisk ledning genom att komma
överens i varje fråga

Resultatet helt beroende på att komma
överens, alla steg kräver konsensus

Lätt att bryta

Svårt för verksamhetsledningen med
tre uppdragsgivare

Samtliga förändringar kräver avtalsförhandling

Svårt att forma en organisation, riskerar att det blir tre som samarbetar
Gemensam nämnd
Gemensam nämnd är ett alternativ som har funnits i kommunallagen sedan 1997. Till
grund för den gemensamma nämnden ska det finnas ett samverkansavtal och ett nämndreglemente. Dessa dokument är obligatoriska och ska godkännas av varje kommunfullmäktige.
sid 5/7
sid- 6 -
Den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation och nämnden sorterar
under värdkommunens fullmäktige. Det innebär i praktiken att värdkommunen blir anställningsmyndighet och övertar alla anläggningstillgångar d.v.s. såsom det vore en förvaltning men omfattar flera kommuner.
Nämnden är således ingen egen juridisk person men myndighet och ska betraktas som
vilken nämnd som helst i värdkommunen. Detta betyder bland annat att budgeten fastställs av värdkommunens fullmäktige. Värdkommunen ska upprätta budgeten i samråd
med övriga kommuner.
Den gemensamma nämnden består av ledamöter från respektive medlemskommun.
Fördelar




Möjliggör samverkan över kommungräns där varje part behåller huvudmannaskapet
Administrativt enkel att bilda och
driva, vanlig nämnd
Nackdelar
 Värdkommunens Kommunfullmäktige
har beslutsmandatet

Ej på samma villkor

Värdkommunen övertar anställningsansvaret, anläggningstillgångar mm.

Samma process som ett kommunalförbund.
Skalfördelar i ledning och administrat- 
ion

Tydliga ekonomiska spelregler
Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten
Verksamhetsledning har en tydlig
uppdragivare
Passar när den är ett fåtal kommuner
med stort förtroende för varandra
Kommunen avhänder sig möjligheten
att självständigt styra räddningstjänsten.
Sammanfattning organisation
Kommunalförbund är den samverkansform som bäst lever upp till ställda förväntningar.
Det är dessutom den vanligaste lösningen i Sverige för räddningstjänstsaverkan med
många goda exempel. Trenden är att nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är
fler kommuner som valt denna lösning än de som har kvar räddningstjänsten som en
egen förvaltning.
Förutom ovan angivna för- och nackdelar har ett flertalet intervjuade i förstudien påtalat
att ett kommunalförbund upplevs som samverkan på lika villkor.
Fortsatt utredningsarbete med förslag till utredningsorganisation
För att lägga grunden till ett förtroendefullt samarbete mellan förbundet och dess medlemskommuner föreslås att i det fortsatta arbetet ska även kommunerna engageras i
olika arbetsgruppen med dess räddningstjänster. Med detta arbetsätt säkerställs att alla
kommunerna har full insyn i förbundets förutsättningar och ett noggrant förarbete förebygger framtida problem.
Till beslutsunderlaget ska det tas fram förslag till förbundsordning, reglemente för den
politiska organisationen och reglemente för revisionen. I förbundsordningen regleras
bl a uppdrag till förbundet, politisk organisation och ekonomisk fördelning.
sid 6/7
sid- 7 -
Grov tidplan
Erfarenheter från bildande av kommunalförbund är att det behövs ca 2 års utredningsoch förberedelsearbete innan ett kommunalförbund kan starta sin verksamhet.
För att starta verksamheten den 1 januari 2017 är det önskvärt med ställningstagande i
kommunfullmäktige senast juni 2016. Hösten 2016 kommer att behövas till förberedelsearbete och anpassning av administrativa system.
För att arbeta fram alla beslutsunderlag och andra anpassning är det önskvärt att arbetet
kan starta senast i slutet av första kvartalet 2015.
Kommunikationsplan
Att bli medlem i ett kommunalförbund uppfattas ofta som en stor förändring. Den politiska styrningen ändras och alla anställda får ny arbetsgivare.
Information, kommunikation och samverkan ska ske enligt ordinarie kanaler. Information om utredningsarbetet behöver dock få hög prioritet. Med fördel kan ordinarie informationsmöte komplettaras med möten med deltagare från alla tre kommunerna.
Vid start av ett utredningsarbete bör en detaljerad kommunikationsplan arbetas fram
tillsamman med förvaltningsledningen som utgår från det ordinarie kommunikationsarbetet.
Förslag till beslut
-Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram beslutsunderlag avseende bildande av kommunalförbund omfattande räddningstjänsten med
Tjörns, Stenungsunds och Lilla Edets kommuner som medlemmar och med utgångspunkt att kommunalförbundet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2017.
- Kommunstyrelsens och miljö-och byggnämndens presidier utses till styrgrupp i arbetet med framtagande av beslutsunderlag.
Lena Palm
kommunchef
sid 7/7
.~.
_~.
W^
W^.,.
R T
~V
\_~_:/
LILLA EDETS
KOMMUN
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
§ 34
Arvode till ordförande och vice ordförande i
överförmyndarnäm nden
Dnr 2014/KS0258
S~~nnmanfattnin~
K immunfullmäktige fastställde 2014-1119 § 59 bestämmelser om arvoden och
er::ättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun från och med 201.5.
Sämarbetsavtalet för gemensam organisation och överförmyndarnämnd för
överförmyndarverksamhet iLilla fidet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner anger
att arvoden, utbildningar, försäkringar och andra. ekonomiska förmåner och inköp till
ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden beslutas och utbetalas av den
kommun som valt dem enligt respektive kommuns bestämmelser för förtroendevalda.
Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande i överförmyndarnämnden.
Stenungsunds kommun har innevarande mandatperiod valt Lilla Edets kommuns
ledamot till vice ordförande. Kommunfullmäktige behöver därför fastställa ett fast
arvode till vice ordförande i den gemensamma överförmyndarnämnden. För att inte
behöva ta upp ärendet en gång till om Lilla Edets kommuns ledamot kommande
mandatperioder väljs till ordförande fastställs även arvode för ordförandeuppdraget.
Liksom övriga. fasta arvoden i kommunen föreslås att en procentsats av
riksdagsledamöterna arvode fastställs. Riksdagsledamöternas arvode för 2U 1 S är
61000 kronor.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottets protokoll 2015-02-25 § 25
Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad 2015-02-11
Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige fastställer arvodet, från och. med 2015-O1-Ol, ti11 ordföranden i
överförmyndarnärnnden till 5,5% av riksdagsledamöternas arvode och vice ordförande
till 3,6%e
C~~✓
38
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
Dpl
2015-02-11
2014/KS0258-6
000
Arvode till ordförande och vice ordförande i
överförmyndarnämnden
Dnr 2014/KS0258
Sammanfattning
Kommunfullmäktige fastställde 2014-11-19 § 59 bestämmelser om arvoden och
ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun från och med 2015.
Samarbetsavtalet för gemensam organisation och överförmyndarnämnd för
överförmyndarverksamhet i Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner anger
att arvoden, utbildningar, försäkringar och andra ekonomiska förmåner och inköp till
ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden beslutas och utbetalas av den
kommun som valt dem enligt respektive kommuns bestämmelser för förtroendevalda.
Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande i överförmyndarnämnden.
Stenungsunds kommun har innevarande mandatperiod valt Lilla Edets kommuns
ledamot till vice ordförande. Kommunfullmäktige behöver därför fastställa ett fast
arvode till vice ordförande i den gemensamma överförmyndarnämnden. För att inte
behöva ta upp ärendet en gång till om Lilla Edets kommuns ledamot kommande
mandatperioder väljs till ordförande fastställs även arvode för ordförandeuppdraget.
Liksom övriga fasta arvoden i kommunen föreslås att en procentsats av
riksdagsledamöterna arvode fastställs. Riksdagsledamöternas arvode för 2015 är
61000 kronor.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige fastställer arvodet, från och med 2015-01-01, till ordföranden i
överförmyndarnämnden till 5,5% av riksdagsledamöternas arvode och vice ordförande
till 3,6%.
Maria Olegård
Kommunsekreterare
Maria.olegard@lillaedet.se
0520-65 95 12
Beslutet expedieras till
Majbritt Ericsson, personalchef
Överförmyndarverksamheten
.e.
.e.
`~'
LILLA EDETS
Q `~
~A
~~
-- -KOMMUN
\:~-:/
Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
§ 27
Redovisning av uppsiktsplikten över det kommunala företaget
Lilla Edets Industri och Fastighets AB (Leifab)
Dnr 2015/KS0149
Sammanfattning
Regler om uppsikt över de kommunala företagen finns i 6 kapitlet 1 § 2 st i
kommunallagen. Lagtexten har inte givit närmare vägledning om hur uppsikten ska ske.
En ny bestämmelse har införts med innebörden att kommunstyrelsen Tårliga beslut dels
ska bedöma verksaixiheten i förhållande till det ändamål fullmäktige har fastställt, dels
verksamheten i förhållande till de kommunala befogenheterna°
Uppsiktsplikten skall leda fram ti11 ett beslut som kan överklagas i enlighet med 1 U kap
kommunallagen. Beslutet slca delges kommunfullmäktige snarast. En lämplig tidpunkt
är samtidigt som styrelsen överlämnar årsredovisningen.
Um kommunstyrelsen finner att bolagets verksamhet inte uppfyller kraven i 3 kap 17
och 18 §§ skall kommunstyrelsen föreslå fullmäktige konkreta åtgärder för att rätta till
felaktigheterna, exempelvis ändrad bolagsordning eller kompletterande direktiv.
Ändamålet med L,eifabs verksamhet framgår av § 4 i bolagsordningen
~lndamålet med bolagets verksamhet är att främja bostadsförsörjning, lokalförsörjning
för offentliga anläggningar samt lokalförsörjning för verksamhetsändamål.
Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerzla i 2 kap och 8 kap 3 c
kommunallagen, innebärande att -verksamheten ska vara förenlig med den kommunala
kompetensen och lokaliseringsprincipen, att kommunmedlemmar ska behandlas lika,
förbud att lämna stöd åt enskild och förbud att ta högre avgift än som svarar mot
kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls, såvida inte lag eller rättspraxis för viss
verksamhet eller åtgärd medber undantag.
Lilla Edets kommun följer upp Leifabs verksamhet på. flera olika. sätt under åretä
I tertialbokslut
I dialogmöten mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och Leifabs presidium samt VD
I regelbundna uppföljnings/avstämningsmöten med kommunchef9 ekonomichef och
VD för Leifab där förvaltningschefer adjungeras om förvaltningens verksamhet är
direkt berörd.
Beslut
Kommunstyrelsen finner att bolagets verksamhet uppfyller kraven i 3 kap 17 och 18 §§
kommunallagen.
'17~~
'=t `
26
.r.
.~,
`'~"~'
LILLA EDETS
Q~
~~
_.._
KEMMUN
\°
"°1
~Kommunstyrelsens protokoll
2015-03-11
Beslutet delges kommunfullmäktige isamband med behandlingen av kommunens
årsredovisning.
a~
~`