RS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS UPPDRAG 2015

Region Skånes hälso- och
sjukvårdsuppdrag för år 2015
FÖRSLAG TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN
VERSION 2015-01-16
Innehåll
Förord ......................................................................................................................................... 3
Inledning..................................................................................................................................... 4
Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård – omfattning och inriktning ........................... 4
Kompetensförsörjning och utbildning ........................................................................................ 7
Forskning .................................................................................................................................... 8
Miljö ........................................................................................................................................... 8
Uppföljning ................................................................................................................................ 9
Åtgärder vid avvikelse ............................................................................................................. 10
Inriktning: Medborgare/Patient ................................................................................................ 11
Inriktning: Verksamhet ............................................................................................................ 12
Områden med särskilda satsningar ........................................................................................... 13
Patientfokuserad vård ........................................................................................................... 13
Jämlik hälso- och sjukvård ................................................................................................... 14
Säker hälso- och sjukvård .................................................................................................... 15
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård ........................................................................................ 17
Hälso- och sjukvård i rimlig tid............................................................................................ 18
Barn och ungdomars hälsa ................................................................................................... 19
Förstärkt vård i hemmiljö ..................................................................................................... 20
Äldres hälsa .......................................................................................................................... 22
Palliativ vård ........................................................................................................................ 24
Akutsjukvård ........................................................................................................................ 25
Cancersjukvård ..................................................................................................................... 26
Psykisk ohälsa ...................................................................................................................... 28
Kvinno- och förlossningssjukvård ....................................................................................... 30
Områden med särskilda utvecklingsbehov ............................................................................... 32
Diabetessjukvård .................................................................................................................. 32
Hjärtsjukvård ........................................................................................................................ 33
Nervsystemets sjukdomar .................................................................................................... 34
Rörelseorganens sjukdomar och skador ............................................................................... 35
Ekonomi 2015 .......................................................................................................................... 37
God ekonomisk hushållning ................................................................................................. 37
Finansiering .......................................................................................................................... 37
Regionbidrag 2015 ............................................................................................................... 37
Förutsättningar ..................................................................................................................... 38
Satsningar ............................................................................................................................. 38
Bilden på försättsbladet är hämtad från Region Skånes bildbank, fotograf: Joakim Lloyd Raboff
2
Förord
Skrivs av ordförande i HSN
3
Inledning
Region Skånes vision är Livskvalitet i världsklass
Utifrån visionen styr Region Skåne budget och inriktning för de olika verksamheterna genom
sex övergripande mål;






nöjda medborgare
en effektiv verksamhet med hög kvalitet
en drivande utvecklingsaktör
verksamhet och resultat i fokus
långsiktigt stark ekonomi
kompetenta, stolta och motiverade medarbetare
Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt tillsammans med andra
aktörer i Skåne. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska finansiera och tillhandahålla en god hälsooch sjukvård, tandvård inkluderad1, för medborgare såväl inom som utanför Skåne2.
Utgångspunkten är att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård, utifrån ett
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv tillsammans med ett utbrett
servicetänkande som utgår från patientens individuella upplevelse.
Hälso- och sjukvården omfattar insatser och åtgärder som är hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande, insatser som leder till diagnos och behandling men också habilitering,
rehabilitering och palliativ vård. Den prehospitala verksamheten är en viktig del inom flera
områden.
Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård –
omfattning och inriktning
Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård;
 bygger på Regionfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan 2015 till 2017
 anger omfattning, inriktning och ambitionsnivåer för den offentligt finansierade hälsooch sjukvården i Region Skåne, oavsett driftform
 ska utgöra ett styrande dokument
o som inkluderar de kvalitetskrav som ställs på all offentligt finansierad hälso- och
sjukvård i Region Skåne, oavsett driftform
o för framtagandet av ackrediteringsvillkor enligt Lagen om valfrihet (LOV) och
avtal enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) för hälso- och sjukvård
o för framtagande av forsknings- och utvecklingsuppdrag
o för framtagande av uppdrag för övergripande utveckling inom hälso- och sjukvård
1
I dokumentet kommer i fortsättningen enbart benämningen hälso- och sjukvård att användas, vilket inkluderar
tandvård. För tandvårdsverksamheten finns även fastställd strategisk plan för tandvården i Region Skåne (RF
2014-05-06, §33) som visions- och planeringsdokument för utvecklingen av den skånska tandvården.
2
Medborgare avser här och fortsättningsvis såväl personer folkbokförda i Skåne, i andra landsting i Sverige, de
som önskar vård och är bosatta i andra EU/EES-länder, personer med skyddade personuppgifter, asylsökande
och papperslösa i enlighet med regler och krav på Region Skånes vårdgivarwebb, se
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Valkommen_till_Vardgivarwebben/Patientadministration/.
4
I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ska Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård
utgå från behov och bästa tillgängliga kunskap. Fokus ska vara på kvalitet och värde för
individen/patienten.
Uppdraget ska också ta sin utgångspunkt i den Regionala Utvecklingsstrategin, RUS 2030,
som beskriver medborgarnas ökade krav och förväntningar på välfärden. Hög kvalitet, direkt
tillgång, valfrihet, snabb service, skräddarsydda tjänster, flexibla lösningar samt ett brett och
varierat utbud är krav och förväntningar som morgondagens Skåne måste leva upp till vilket
ställer krav på utveckling och omställning av dagens hälso- och sjukvård. Detta innebär att
Region Skåne bland annat kommer att arbeta för:








I samverkan med andra samhällsaktörer förebygga och arbeta hälsofrämjande för att
undvika såväl kroppslig som psykisk ohälsa
Utveckling av personcentrerad vård där varje individ är medaktör i att skapa och bidra
till sin egen hälsa
Jämlik vård för hållbar hälsa åt alla baserat på individens behov
Att säkerställa patientens rätt till information och delaktighet i enlighet med den nya
patientlagen3
Att patienter i större omfattning ska få möjlighet att välja vård i hemmet. Detta ska ske
genom utveckling av den avancerade sjukvården i hemmet samt genom ökat stöd till
och samverkan med den kommunala hemsjukvården
Att skapa de fysiska och funktionella förutsättningar som krävs för högkvalitativ
vårdverksamhet enligt framtidens krav
Ökad samverkan med andra aktörer såsom kommuner, idéburen sektor, akademi och
näringsliv men framförallt med medborgare och patienter
Att stödja innovationer inom vården genom användande av ny teknik och nya
arbetssätt, bland annat genom att, tillsammans med näringsliv och akademi, utveckla
e-hälsotjänster med medborgarens intresse i fokus
Den nationella rapporten ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och
effektivitet” ska vara ett viktigt underlag för förbättringsarbete och kvalitetsutveckling i
Region Skånes verksamheter. Ambitionen ska vara att kontinuerligt förbättra resultaten så att
Region Skåne placerar sig bland de bästa i landet. 2014 års Öppna jämförelser visar att
Region Skåne särskilt måste fokusera på hälsoinriktad vård och på åtgärder för förbättrad
tillgänglighet.
Hälso- och sjukvården i Skåne utgörs av ett system med många offentligt finansierade
verksamheter i olika driftsformer samt ideella föreningar och organisationer finansierade med
verksamhetsbidrag eller s.k. offentligt partnerskap. Behovet av att hålla ihop vården för den
enskilde patienten med allt fler aktörer blir tydlig. Omhändertagandet ska ske samlat och på
rätt vårdnivå så att resurserna används på bästa sätt. Utvecklingen av samarbete med
kommunerna ska även fortsättningsvis prioriteras. Arbete med att ta fram ett nytt hälso- och
sjukvårdsavtal mellan Skånes kommuner och Region Skåne pågår, avtalet ska träda i kraft
från och med 2016.
Uppföljnings- och ersättningssystem ska möjliggöra och stimulera en patientcentrerad och
effektiv vård med bästa möjliga hälsoutfall till lägsta möjliga kostnad. Öppna vårdformer ska
erbjudas i ökad utsträckning och vårdcentralen ska vara medborgarens naturliga
3
Gäller från och med 2015-01-01.
5
förstahandsval. Andelen dagvård och direktinläggning på sjukhus för relevanta patientgrupper
ska fortsätta att utvecklas och arbetet med nivåstrukturering ska fortsätta. Nivåstrukturering
innebär en medveten och utifrån fakta baserad arbetsfördelning mellan olika vårdnivåer för att
alla patienter ska få en god och jämlik vård.
En förutsättning för jämlik vård med hög kvalitet och nöjda patienter är att all verksamhet är
kunskapsstyrd. Kunskapsstyrning innebär att alla beslut ska utgå från bästa tillgängliga
kunskap – oavsett om det handlar om enskilda patientmöten, investeringar eller
organisatoriska förändringar.
Det ska finnas en transparent prioriteringsprocess som tar hänsyn till nytta, behov, etik och
kostnadseffektivitet. Nya metoder och behandlingar ska införas på ett ordnat sätt och metoder,
rutiner och behandlingar som inte är värdeskapande ska avvecklas. Region Skånes råd för
prioriteringar inom hälso- och sjukvård ska vara en viktig del i detta arbete i dialog med
patient- och brukarorganisationer.
Regionala vårdprogram och riktlinjer utgör grunden för jämlik och kunskapsbaserad vård.
Implementering och uppföljning ska säkras så att vårdprogram och riktlinjer efterlevs och får
genomslag för den enskilde patienten. Nationella kvalitetsregister är en viktig källa vid
uppföljning av medicinsk kvalitet. Hög täckningsgrad i kvalitetsregistren ska prioriteras.
Expertgrupper och terapigrupper med tvärprofessionellt deltagande från olika verksamheter
ska vara ett stöd för kunskapsstyrning och kvalitetsutveckling. Patient- och
brukarrepresentation i grupperna ska fortsätta att utvecklas.
Region Skåne ska ha som målsättning att behålla och utveckla den rikssjukvård som idag
bedrivs och även vidareutveckla högspecialiserad vård och forskning inom områden där det
finns förutsättningar att få ett regionalt eller nationellt uppdrag.
Tillgång till säkra läkemedel och utveckling av nya och effektiva läkemedel är en
förutsättning för modern hälso- och sjukvård. Introduktion av nya läkemedel, enligt metoden
ordnat införande, ska stödjas av regionala vårdprogram eller terapiriktlinjer för att skapa
förutsättningar för en jämlik vård av patienterna. Uppföljning ska ske via systematiska
uppföljningsprotokoll eller kvalitetsregister och i tillämpliga fall i nationell samverkan enligt
samverkansmodellen.
En översyn av Region Skånes rehabiliteringsverksamheter pågår och kommer att presenteras
under 2015. Översynen ska belysa hur den framtida rehabiliteringen ska organiseras och leda
till förbättrade och mer sammanhållna patientprocesser. Översynen ska också belysa behovet
av gemensamma riktlinjer för jämlik vård samt ge förslag till hur resultatet av
rehabiliteringsinsatser ska följas upp.
En översyn ska göras av etablerade vårdval, både inom specialistvård och primärvård,
inkluderande en bred utvärdering bland annat utifrån tillgänglighet såväl utifrån att erhålla tid
som närhet till vårdgivare, jämlik vård, kostnader och samverkan mellan olika vårdgivare
inom Region Skåne och Region Skånes kommuner.
Hjälpmedel är en viktig del för bättre hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. Under 2015
ska förtroendeförskrivning av hjälpmedel införas mellan Region Skåne och de skånska
kommunerna. Förtroendeförskrivningen ska bidra till en enklare hjälpmedelförsörjning, för
6
såväl patient som för verksamhet inom kommun och region. En översyn av den
hjälpmedelsförsörjning som är finansierad av Region Skåne pågår. Syftet är att skapa en
samlad organisation kring all hjälpmedelsförsörjning. Översynen omfattar frågor om bl.a. nytt
gemensamt beställningsnav för all hjälpmedelsbeställning, distributionslösningar för
hjälpmedelsförsörjningen samt ekonomi- och fördelningsmodeller. Region Skåne avser att
beakta den av Statens Medicinsk Etiska Råd (SMER) initierade utredningen kring
medfinansiering av vissa hjälpmedel såsom hörapparater mm.
Region Skåne ska arbeta vidare med att identifiera onödig administration och byråkrati. Såväl
Region Skånes eget arbete inom ramen för den s.k. Förenklingskommissionen och det
nationella initiativet för ett bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården har som mål
att frigöra tid för patientnära arbete och samtidigt underlätta vårdpersonalens arbetssituation.
Kompetensförsörjning och utbildning
Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som upprätthåller ett gott ledarskap och aktivt
arbetar för att skapa bra arbetsmiljö. Medarbetarna ska bättre involveras i
förändringsprocesser och uppleva delaktighet i arbetet. Region Skånes anställda ska uppleva
att det finns förutsättningar att klara sina arbetsuppgifter. I Region Skåne är det viktigt att
medarbetarna har rätt kompetens och arbetar med de arbetsuppgifter man är anställd och
utbildad för.
Medarbetarna i av Region Skåne finansierad verksamhet ska ha den kompetens som krävs för
att klara verksamhetens mål och uppdrag. Patienterna ska möta medarbetare med rätt
kompetens som kompletterar varandra så att de tillsammans löser uppdraget.
Utbildningsuppdraget ska genomföras med hög kvalitet.
Den samlade hälso- och sjukvårdsverksamheten är en stor arbetsgivare och har därmed en
möjlighet och ett ansvar för att underlätta möjligheterna att ta steget in på arbetsmarknaden,
inte minst för yngre personer. Utbildnings- och introduktionsanställning för ungdomar som
gått vård - och omsorgsutbildning och som saknar relevant yrkeserfarenhet ska utvecklas.
Modeller ska vidareutvecklas för det fortsatta arbetet med att se mångfalden som en strategisk
kompetensförsörjningsfråga.
Region Skåne ska verka för att utbildningsinsatser ska styras mot definierade bristområden
och för en ökad styrning av specialistutbildning för såväl läkare som sjuksköterskor inom
prioriterade områden. Projekt ska initieras där det kan vara relevant med förskjutning av
arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier. Arbetet med att se över bemanningssituationen inom
Region Skånes förvaltningar ska fortsätta.
Ett ledningssystem för kompetensförsörjning4 ska införas inom ramen för ett
regiongemensamt verksamhetsledningssystem för Region Skåne.
4
Ledningssystem för kompetensförsörjning, SS 624070:2009
7
Forskning
Den forskning som Region Skåne stödjer ska vara av internationell och/eller av hög nationell
kvalitet och till nytta för medborgarna, och hälso- och sjukvården samt bidra till utvecklingen
av ett livskraftigt Skåne. Tid och utrymme för forskning och införande av nya kunskaper,
inom såväl de traditionella områdena som inom nya, ska säkerställas och stimuleras.
Region Skåne ska ha som ambition att öka den kliniska forskningen, och därmed forskning
som resulterar i förbättrat medicinskat resultat för patienten samt forskning som resulterar i en
kommersiell produkt eller tjänst. Det ska finnas en tydlig ingång till Region Skånes
verksamhet, en snabb hanteringsprocess, kvalificerat prövningsarbete samt ökade möjligheter
för verksamheterna att bedriva kliniska studier. Därtill ska forskning med riktning mot
prevention stimuleras. Region Skåne ska även ha en ambition att stärka hälso- och sjukvården
till att bli en del av ett starkt ekosystem både för forskning och för innovation, såväl för den
egna verksamheten som för externa forskare och företag. Tillsammans med akademin ska
Region Skåne arbeta för att den egna forskningen ges tillgång till forskningsanläggningarna
Max IV och ESS genom att materialforskningen kompletteras med applikationer för
medicinsk forskning.
De verksamheter/vårdgivare som bedriver av Region Skåne finansierad hälso- och sjukvård
har ansvar att underlätta för forskning och kliniska prövningar och vid förfrågan delta i
prövningar och studier. Samtliga verksamheter ska delta i Region Skånes årliga enkät om
”Årlig rapport om Klinisk forskning i Skåne”.
Verksamhet definierad som ”universitetsjukvård” ska i enlighet med Region Skånes Life
Science-strategi och det så kallade ALF-avtalet arbeta med att stärka processer och
infrastruktur med relevans för forskning och innovation.
Region Skånes hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska upprätta handlingsplaner i enlighet med
hälso- och sjukvårdsnämndens strategiska forskningsplan. Dessa kommer att följas upp.
Högspecialiserad vård och forskning ska vidareutvecklas inom områden där Region Skåne har
förutsättningar att få ett regionalt eller nationellt uppdrag, till exempel enligt Socialstyrelsens
uppdrag om rikssjukvård.
Arbetet med att etablera ett vetenskapscentrum för klinisk psykiatri ska fortsätta. Nya
forskningsmiljöer bör ligga fysiskt i den kliniska verksamheten och arbeta i nära samverkan
med vården och akademin samt med andra aktörer.
Miljö
Region Skånes miljöprogram för åren 2010-2020 syftar till att beskriva hur verksamheten ska
minska miljöbelastningen. Miljöarbetet ska vara en naturlig del i utvecklingsarbetet inom alla
verksamhetsområden så att Region Skåne kan nå de uppsatta miljömålen. Inom hälso- och
sjukvården ska särskilt fokus sättas på att beskriva miljöeffekterna av
verksamhetsutvecklingsarbetet som bidrar till minskad miljöpåverkan vilket inkluderar resor,
energianvändning, läkemedelsanvändning, kemikalieanvändning, beställning av kost och
materialanvändning.
8
Inom miljöområdet är målsättningen att, jämfört med år 2014, minska materialanvändning
genom effektivisering av beställningsrutiner samt optimering vid val av material.
Tillsammans med serviceorganisationerna ska beställningsrutiner utvärderas och förbättras
samt utvärdering av materialval i verksamheten genomföras. Uppföljningsverktyg för
materialanvändning ska implementeras. Arbetet med att belysa betydelsen av giftfria miljöer
inom vården ska fortsätta.
Onödig läkemedelsdestruktion ska minimeras med stöd av regional handlingsplan för
läkemedel och miljö och användning av hälso- och miljöfarliga kemikalier ska med stöd av
kemikalieutbytesplan minska jämfört med 2014.
Region Skåne ska verka för en minskning av antalet tjänsteresor och miljöpåverkan genom
bland annat en ökad användning av virtuella mötesformer, allmänna kommunikationsmedel
samt Region Skånes poolbilar.
Uppföljning
En väl utvecklad uppföljning är nödvändig för att säkerställa en hälso- och sjukvård som
motsvarar behov och som uppfyller kraven på kvalitet. Uppföljningen ska i första hand utgå
från vad som är av värde för patienten.
Uppföljningen av hälso- och sjukvårdens resultat kommer att fokusera på de mål som i detta
uppdrag benämns som övergripande mål.
Resultat avseende ekonomi, produktion och tillgänglighet kommer att redovisas varje månad
medan flertalet medicinska resultat redovisas minst tertialvis. Vårdplatssituationen kommer
att följas kontinuerligt under året.
Uppföljning av medborgar-/patientperspektivet görs genom mätning av befolkningens och
patienternas upplevelser av tillgänglighet, bemötande, information, delaktighet och förtroende
via Vårdbarometern och Nationell patientenkät (NPE). Detta sker på koncernövergripande
nivå såväl som inom respektive verksamhet/vårdgivare.
Vid tecken till avvikelse inom ett specifikt område ska fördjupad uppföljning göras inom
detta område (se även åtgärder vid avvikelser sida 10).
Uppföljning och analys av resultat ska även ske i form av regelbundna dialoger mellan
uppdragsgivare och utförare. Inför dialogerna ska underlag i god tid tas fram av
uppdragsgivaren.
Bestämda målnivåer har fastställts i samråd med expertgrupper och i överensstämmelse med
nationella riktlinjer.
Av uppdraget framgår övergripande mål och till dessa kopplade index/indikatorer för
uppföljning. För respektive indikator finns även referens till Region Skånes
9
Indikatorbibliotek5 via indikatornummer (Nr i IB). Av Indikatorbiblioteket framgår, för
respektive indikator, detaljer såsom målnivåer, mätmetod, mätintervall och berörd
verksamhet. Målnivåer avser Skånenivå.
Vid sidan om detta uppdrag finns även andra av Region Skåne beslutade styrande dokument
för långsiktig utveckling. Exempel på detta är styrande dokument inom miljö och folkhälsa.
Uppföljning av mål i dessa dokument sker i samband med årsredovisningen.
Åtgärder vid avvikelse
Region Skåne avser att använda nedanstående modell för åtgärdseskalering när uppföljningen
av verksamheterna visar på större avvikelser. Modellen ska ses som en ram för hur ansvar
utkrävs.
Beskrivning av fyra åtgärdssteg när uppföljning visar större avvikelse från uppsatt målnivå.
STEG
BENÄMNING
ÅTGÄRD
Steg 1
Påpekande
Tidigarelagd ny mätning
Steg 2
Varning 1
Extra verksamhetsdialog
Steg 3
Varning 2
Medicinsk revision med krav på åtgärd och där det i
vissa fall är tillämpbart med viten
Steg 4
Förlust av uppdrag
Uppdraget flyttas till annan producent6
5
Region Skånes indikatorbibliotek är en bruttoförteckning över kvalitetsindikatorer som är aktuella för uppdrag,
ackrediteringsvillkor och avtal utifrån Region Skånes budget och Region Skånes hälso- och sjukvårdsuppdrag,
för mer information se länk; http://vardgivare.skane.se/uppfoljning/verktyg-och-hjalpmedel-foruppfoljning/indikatorbiblioteket
6
Vilket för privata vårdgivare kan innebära hävande avtal och för förvaltningsdriven vård att uppdrag flyttas till
annan förvaltningsdriven vård eller att t ex en upphandling görs.
10
Inriktning: Medborgare/Patient
Det samlade hälso- och sjukvårdsutbudet ska utgå från ett tydligt medborgar- och
patientperspektiv. Detta innebär att vården alltid ska utgå från patientens behov och utformas
så att patient och närstående kan vara delaktiga och ha inflytande över sin vård och
behandling.
Hälso- och sjukvården ska vara jämlik. Detta innebär att bemötande, vård och behandling ska
ges på lika villkor till alla oavsett kön, ålder, socioekonomi eller etnicitet. Vården ska utgå
från alla människors lika värde samtidigt som företräde ska ges till den som har det största
behovet. Jämlik vård är inte detsamma som lika vård. Vårdens insatser måste anpassas så att
de motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar.
Patientens rätt till information och delaktighet samt möjligheten att ta större ansvar för sin
egen hälsa förstärks i den patientlag som börjar gälla den 1 januari 2015. Informationen ska
var enkel och lämnas via flera olika kanaler. En viktig del i detta är utvecklingen av fler ehälsotjänster.
För att minska oro och skapa förutsättningar för kortare ledtider ska patienten under 2015 via
e-tjänst kunna följa sina egna remissers väg genom vården. Under 2015 ska också fler
självbetjäningstjänster, till exempel tidbok online, startas. Patienten ska också få bättre
information om verksamhetens innehåll och kvalitet samt information om att vända sig till
verksamhetschef, chefläkare eller patientnämnd om man vill framföra klagomål på vården.
Patientens rätt att välja var och vem som ska utföra vården ökar. Möjligheten att söka vård
inom EU finns sedan oktober 2013 och från och med januari 2015 kan patienten också välja
öppenvård var som helst i hela Sverige. Det är det medicinska behovet som ska styra
prioriteringen. En förutsättning för att välja är att det finns lättillgänglig information om vilka
alternativ som finns.
Vård och behandling ska i allt större omfattning kunna erbjudas i patientens hem. Arbete
pågår med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan Skånes kommuner och Region
Skåne. En avgörande del i i det nya avtalet, som ska vara på plats från och med 2016, handlar
om att utveckla och förstärka vården i patientens hemmiljö. Ett mer tillgängligt läkarstöd till
den kommunala hemsjukvården är en förutsättning för detta.
Region Skåne ska fortsätta att skapa fysiska förutsättningar för att bedriva högkvalitativ
vårdverksamhet utifrån framtidens krav. Detta avser såväl nybyggnation som förbättringar av
befintliga lokaler.
Samverkan med patient- och närståendeföreningar ska ske i olika former i syfte att på bästa
sätt ta vara på deras kunskaper och erfarenheter och patientutbildning ska fortsatt utvecklas.
Region Skåne ska fortsätta att sprida kunskap om kulturens betydelse för hälsan. Detta ska
bland annat ske genom, att tillsammans med Skånes kommuner, fortsätta att utveckla Kultur
på recept. Satsningen syftar till att ge långtidssjukskrivna eller personer med risk för
sjukskrivning en möjlighet att med kulturens hjälp understödja sin hälsa.
11
Inriktning: Verksamhet
Planeringen av vårdens verksamheter ska styras av medborgarnas behov, vårdens karaktär och
grad av specialisering, inte av organisatoriska gränser. Förändringar i vårdutbud, jämfört med
2014, avseende omfattning och/eller geografisk placering ska i förväg kommuniceras och
överenskommas med uppdragsgivaren.
Vårdkvaliteten ska kontinuerligt utvärderas och för viss verksamhet ställas i relation till antal
behandlingar och utredningar per enhet och utförare. För att uppnå fastställda kvalitetskrav
kan nivåstrukturerande åtgärder bli aktuella – även under pågående verksamhetsår.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer samt kunskapsunderlag från SBU (Statens beredning för
medicinsk utvärdering) ska vara vägledande. Likaså ska behandlingsrekommendationer från
Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) följas. Regionala
vårdprogram/riktlinjer, fastställda av hälso- och sjukvårdsdirektören, ska gälla för all
verksamhet dock med hänsyn tagen till specifika behov hos enskilda patienter. Behandling
och vård ska alltid utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet.
I detta uppdrag beskrivs ett antal områden, där måluppfyllelse är av stor betydelse och/eller
där det finns ett behov av förbättringar. Dessa områden indelas i två grupper, dels ”Områden
med särskilda satsningar”, dels ”Områden med särskilda utvecklingsbehov”. ”Områden med
särskilda satsningar” avser områden där riktade satsningar görs i Region Skånes budget.
”Områden med särskilda utvecklingsbehov” avser områden där behovsunderlag och
nationella jämförelser föranleder särskilt behov av utveckling.
För varje område anges inriktning, övergripande mål samt utvecklingsuppdrag.
Utvecklingsuppdrag är uppdrag som i flertalet fall behöver ett förberedande arbete innan
konkreta mål, uppdrag eller indikatorer kan formuleras och beslutas. Arbetet med flera
utvecklingsuppdrag kan sträcka sig över mer än ett år under planperioden 2015-2017.
För de övergripande målen anges även de indikatorer som kommer att användas vid
uppföljning. I de fall en indikator ingår i ett index för ett område anges detta med ”(I)” efter
indikatorn.
12
Områden med särskilda satsningar
Patientfokuserad vård
Inriktning
Den enskilde patienten ska uppleva att vården är sammanhållen och enkel samt känna sig
delaktig i och ha tillit till de beslut som tas. Bemötande, information, kommunikation och
service ska ges ske utifrån människors lika värde, individuella förutsättningar och behov. De
etiska aspekterna ska vara en viktig dimension i det dagliga arbetet. Vårdgivare ska skapa
förutsättningar för, säkerställa och följa upp att patienter får information och görs delaktiga
enligt Socialstyrelsens handbok – ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig”.7
Övergripande mål
1. Förtroendet ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet
förbättras jämfört med 2014
2. Patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska säkerställas enligt
intentionerna i patientlagen
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål Indikator
1.
Tillgänglighet, information, bemötande, delaktighet och förtroende
enligt nationella patientenkäten
2.
Särskild redogörelse i löpande uppföljning
Nr i IB
ID0005
ID0006
ID0007
ID0267
ID0268
-
Utvecklingsuppdrag

Samtliga vårdenheter/mottagningar ska erbjuda tillämpliga kontaktmöjligheter via Mina
vårdkontakter

Region Skåne ska delta i de nationella programmen för Mina vårdflöden, Tidbok och
Journalen. Härigenom ska journalinformation göras tillgänglig för patienten och tidboken
öppnas för patienter som har konto i Mina vårdkontakter. Möjlighet att läsa sin egen
journal på nätet ska utökas och även omfatta journaler inom psykiatrisk vård

I enlighet med den digitala agendan ska tjänster utvecklas där IT underlättar arbetet för
både medborgaren och vårdenheten
7
Se länk http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-1-5
13

För att stärka patientens integritet och minska risken för vårdrelaterade infektioner ska en
strategi tas fram för att alla patienter i slutenvård ska vårdas i enkelrum
Jämlik hälso- och sjukvård
Inriktning
Jämlik hälso- och sjukvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika
villkor till alla samtidigt som insatserna måste anpassas så att de motsvarar människors olika
behov och förutsättningar.
En jämlik hälso- och sjukvård bygger på att kunskap om ojämlikheter tas fram genom analys
av den vård som bedrivs. Det är viktigt att uppföljning av vård, behandling, bemötande och
väntetider belyser omotiverade skillnader avseende kön, ålder, boendeort och, när det är
möjligt, även socioekonomiska förhållanden.
Jämlik vård ska bygga på bästa tillgängliga kunskap. Regionala riktlinjer och vårdprogram är
en viktig del i detta arbete.
Ett systematiskt arbete ska utföras för att höja kompetensen och öka insikten om vikten av
jämlik vård. Det ska också föras en bred dialog om attityder och värderingar på alla nivåer i
verksamheten.
Inom tandvården ska särskilt fokus läggas på åtgärder för att minska den ojämlika tandhälsan
hos barn och äldre.
Övergripande mål
1.
Omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och med riktade
insatser minska
2.
Deltagande i screening i socioekonomiskt utsatta områden ska öka
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål Indikator
1.
Särskild redogörelse i löpande uppföljning
2.
Andel från socioekonomiskt utsatta områden som genomgår screening
för bröstcancer respektive cervixcancer
Utvecklingsuppdrag

En handlingsplan ska utarbetas för att säkerställa jämlik och jämställd vård

Analys ska genomföras av ålders- och könsskillnader vid behandling av
förmaksflimmer, hjärtsvikt och hjärtinfarkt
14
Nr i IB
ID0165

Analys ska genomföras av ålders- och könsskillnader avseende ledtider vid
cancerbehandling och tillgång till kontaktsjuksköterska vid cancer

Vid uppföljning av bemötande och väntetider ska skillnader avseende kön, ålder och
boendeort belysas

Särskilt följa implementeringen av hälso- och sjukvårdsnämndens beslut att
smärtrehabilitering ska organiseras på alla vårdnivåer för att säkra en jämlik tillgång
och att personer som lider av smärta ska få ökad tillgång till behandling

Samordningen av det medicinska omhändertagandet av vuxna med medfödda eller
tidigt förvärvade flerfunktionshinder ska förbättras

Hälso- och sjukvårdens verksamheter ska bidra till att identifiera våld i nära relationer

Den mobila tandvården ska fortsätta att utvecklas för att öka tillgängligheten

En översyn ska göras av Care Need Index (CNI)8 och dess effekter vid viktning av
ersättning i hälsovalet med särskilt fokus på barnhälsovård

Etablerade vårdval inom specialiserad vård samt hälsovalet ska utvärderas utifrån
jämlik vård, tillgänglig vård samt kostnader och samverkan

En plan ska tas fram för att möta behoven och förbättra tillgången till vårdenheter
inom hälsovalet genom att t ex öppna fler vårdcentraler/filialmottagningar

Arbetet med att stärka vårdcentralerna med specialister från andra specialiteter än
allmänmedicin ska fortsätta
Säker hälso- och sjukvård
Inriktning
Patientsäkerhet är av högsta prioritet inom Region Skåne och nollvision gäller avseende
vårdskador. En god säkerhetskultur ska råda och all vård som erbjuds ska vara av god
hygienisk standard och av hög medicinsk kvalitet. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt
riskförebyggande arbete. Chefer och medarbetare ska ha kunskap om rutiner för att
identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna
åtgärder ska följas upp för att se att de haft avsedd effekt. Patienter och närstående ska ses
som självklara aktörer i patientsäkerhetsarbetet.
Övergripande mål
1. Patient i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska
ske endast av medicinska skäl
8
Beskriver den förväntade risken för att utveckla ohälsa baserad på socioekonomiska faktorer
15
2. Samtliga patienter skall erhålla en optimal vård, vilket bl.a. innebär att inga trycksår
ska uppkomma under vårdtiden
3. Vårdrelaterade infektioner, såväl de som uppkommer av patientens egen bakterieflora
som de som sprids till och mellan patienter, ska minska jämfört med 2014
4. Region Skånes antibiotikatryck i öppenvård ska minska mer än rikets minskning och
rekommendationer avseende val av antibiotika ska följas genom arbete enligt
handlingsplan fastställd av STRAMA.
5. Läkemedelsrådets rekommendationer och riktlinjer för läkemedelsförskrivning ska
följas och läkemedelrelaterade fel och problem ska minska jämfört med 2014 genom
att utskrivningsinformation och läkemedelsgenomgångar genomförs i ökad omfattning
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål
1.
2.
3.
4.
5.
Indikator
Utlokaliserade patienter9 (I)
Överbeläggningar (I)
Slutenvårdade patienter som fått trycksår grad 1-2 under vårdtiden (I)
Slutenvårdade patienter som fått trycksår grad 3-4 under vårdtiden (I)
Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete (I)
Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete (I)
Öppenvårdsantibiotika (I)
Antibiotikaval (Kinoloner) vid urinvägsinfektion (I)
Antibiotikaval (Penicillin V) vid behandling av barn med
luftvägsinfektion (I)
Orala opioider (morfin) (I)
Utskrivningsinformation (I)
(I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index
Nr i IB
ID0010
ID0128
ID0216
ID0217
ID0014
ID0219
ID0011
ID0049
ID0050
ID0027
ID0137
Utvecklingsuppdrag

Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska integreras med ett systematiskt
arbetsmiljöarbete i syfte att nå en hög patientsäkerhet och en god arbetsmiljö

Dolda vårdskador ska identifieras genom att markörbaserad journalgranskning ska
utökas genom att andelen involverade verksamheter ökar. Resultaten ska användas
som en naturlig del i verksamhetens förbättringsarbete

Arbete med värdebaserad vård ska fortsätta i syfte att öka kvaliteten och skapa
patientsäker vård

Säkerhetskulturen ska kontinuerligt stärkas genom ett strukturerat förbättringsarbete
som bygger på resultaten av 2014 års patientsäkerhetskulturmätning
9
Avser patienter som vårdas på annan avdelning än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för
patienten
16

Berörda verksamheter i slutenvård ska analysera sin antibiotikaanvändning och
verksamhetens vårdrelaterade infektioner med hjälp av det nya IT-stödet –
”Infektionsverktyget”

Sambandet mellan vårdhygien, städning och vårdrelaterade infektioner ska utvärderas
och handlingsplan för åtgärder av brister tas fram inom samtliga förvaltningar
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Inriktning
Det hälsoinriktade arbetet ska skapa en hälsoorienterad hälso- och sjukvård i enlighet med de
nationella målen för folkhälsa. Fokus ska ligga på i vilken mån hälso- och sjukvårdens
samlade insatser bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, genom till
exempel minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande
och högre hälsorelaterad livskvalitet.
Det ska finnas goda förutsättningar för att främja hälsa, arbeta sjukdomsförebyggande och
inkludera levnadsvanorna i behandlingen för alla patienter genom livets alla skeden. Region
Skånes vårdprogram för levnadsvanor ska ligga som grund för arbetet. Ett systematiskt arbete
ska utföras för att höja kompetensen, skapa rutiner för att identifiera, bedöma, initiera, utföra
och följa upp åtgärder avseende levnadsvanor (otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk,
riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor) på alla vårdnivåer inom hälso- och
sjukvården. Arbetet ska integreras i rådande vårdutvecklingsarbete med särskilt fokus att
påverka den ojämlika hälsan.
Arbetet för sundare levnadsvanor och bättre hälsa ska göras i samverkan med andra aktörer i
samhället som exempelvis kommuner, skola och övriga samhällsfunktioner.
Hälsoinriktat arbete mot psykisk ohälsa beskrivs i uppdraget under område Psykisk ohälsa.
Övergripande mål
1. Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska
öka inom alla verksamheter jämfört med 2014
2. Utnyttjande av tobaksavvänjning för rökare som ska genomgå operation ska överstiga
10%
3. Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor ska öka jämfört med 2014
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
17
Mål
1.
2.
3.
Indikator
Enkla råd om tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor inom
specialistvården
Tobaksavvänjning inom primärvården
Fysisk aktivitet på recept inom primärvården
Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor inom primärvården
Stöd för att förändra alkoholvanor inom primärvården
Tobaksavvänjning inför operation
Webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor
Nr i IB
ID0243
ID0244
ID0245
ID0246
ID0247
ID0248
ID0249
ID0250
ID0251
ID0252
Utvecklingsuppdrag

Utveckla arbetsmetoder avseende levnadsvanor och personcentrerad vård i samverkan
med kommun och idéburen sektor för patienter med kroniska sjukdomar

Utveckla arbetsmetoder för korta interventioner till personer med alkoholberoende i
primärvården i samverkan med kommun och psykiatrin

Utveckla metoder för bättre uppföljning av hälsoinriktade metoder och åtgärder så att
viktiga utvecklingsområden kan identifieras

Utveckla hälsoinriktade insatser till personer som lider av lättare psykisk ohälsa eller
fysiska och psykiska funktionsnedsättningar

Utveckla e-hälsotjänster kopplat till arbetet med levnadsvanor

Tillsammans med barnhälsovård, elevhälsa och tandvård förbättra omhändertagandet
av barn och unga med fetma och övervikt
Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Inriktning
Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka och vara hållbar över tid.
Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av.
Inom den akutsjukvården ligger fokus på vistelsetiden på akutmottagning,
telefontillgänglighet i primärvården samt väntetid till operation för patienter med
höftfrakturer. Inom den planerade vården ska uppföljningen av tillgängligheten för besök,
återbesök och operation/åtgärd fortsätta. Detta ska även inkludera besök i primärvården inom
7 dagar. Särskilt fokus ska riktas mot bild- och funktionsmedicin, barn och unga med psykisk
ohälsa samt ledtider inom cancervården (se även område cancer sida 26).
Antalet vårdgarantipatienter som samordnas till annan vårdgivare ska fortsätta att följas upp.
18
Övergripande mål
1. Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka jämfört med 2014
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål
1.
Indikator
Väntande till första besök inom 60 dagar (I)
Väntande till operation/åtgärd inom 60 dagar (I)
Tillgänglighet MR - väntande inom 30 dagar (I)
Tillgänglighet till operation av höftfraktur (I)
Telefontillgänglighet primärvården (I)
Nr i IB
ID0071
ID0072
ID0078
ID0081
ID0075
ID0190
(I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index
Utvecklingsuppdrag

Fortsatt utveckling av strategi för ”vård i rimlig tid”, inkluderande utredning av
förutsättningarna för en skånsk vårdgaranti, som omfattar besök, undersökning och
behandling inom 60 dagar inklusive tid för diagnostik

Fortsatt utveckling av modell och kriterier för prioritering av specifika
insatsområden

En strukturerad genomlysning av alla patienter som erhåller vård utanför Region
Skåne ska göras under första halvåret 2015
Barn och ungdomars hälsa
Inriktning
Alla verksamheter i Region Skåne ska arbeta i enlighet med konventionen om barnets
rättigheter (FN). Hälso- och sjukvården ska tidigt upptäcka problem och ge rätt insatser på rätt
vårdnivå till barn och ungdom. Samverkan mellan Region Skånes verksamheter och
kommunernas socialtjänst och elevhälsa ska förbättras i syfte att stärka vårdkedjan för barn
och unga i behov av insatser från flera verksamheter.
Övergripande mål
1. I samverkan med socialtjänst och elevhälsa ska vårdkedjan för barn och unga stärkas
så att bland annat utvecklingsstörningar och barn som far illa tidigt identifieras
2. Barn och unga som kan komma att placeras utanför det egna hemmet ska erbjudas
hälsoundersökning och barn till svårt sjuka anhöriga ska få lagstadgat stöd
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
19
Mål
1.
2.
Indikator
Samordnad individuell plan för barn och ungdom (SIP)
Identifiering av misstanke om utvecklingsavvikelse hos barn under 6 år
Registreringar för orosanmälan enligt Socialtjänstlagen
Barn som erhåller hälsoundersökning enligt BBIC
Barn som erhåller stöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen (§ 2g)
Nr i IB
ID0253
ID0254
ID0255
ID0256
ID0257
Utvecklingsuppdrag

Uppföljningsbara övergripande mål med särskilt fokus på ungdomsmottagningar,
tillgång till specialiserad barn- och ungdomspsykiatri, tillgång till ”Första linjen”mottagningar och effekterna av telefonsystemet ”En väg in” ska tas fram

Fler ”första linje”-verksamheter ska startas för att uppnå god geografisk täckning i
hela Skåne. Verksamheterna ska ha som uppdrag att utöka föräldrastödet när behov
finns

Arbetet med att förbättra tillgängligheten till ungdomsmottagningarna ska fortsätta,
bland annat genom ökat öppethållande

Utforma strategi för inrättande av minst en familjecentral per kommun till år 2016

Regionalt handlingsprogram för barn som anhöriga ska implementeras
Förstärkt vård i hemmiljö
Inriktning
De skånska kommunerna och Region Skåne har en gemensam ambition om att bibehålla och
vidareutveckla en förtroendefull samverkan. Denna ambition ska vara grunden i ett nytt hälsooch sjukvårdsavtal som ska träda i kraft januari 2016. Det nya avtalet ska stödja en utveckling
där mer av den traditionella sjukvården flyttar från sjukhusen till patienternas hemmiljö.
Många patienter vill vårdas hemma, en förutsättning är dock att vården upplevs som säker och
trygg av både patient, närstående och vårdpersonal. Genom medicinsk och teknisk utveckling
har det blivit möjligt att utföra allt fler typer av undersökningar och behandlingar utanför
sjukhuset. Vård i hemmiljö kan också innebära fördelar i form av mindre risk för bl.a.
konfusion, trycksår, nutritionsproblem, vätskebalansrubbningar och vårdrelaterade
infektioner.
För den kommunala hemsjukvården är ett välfungerande läkarstöd en förutsättning för att
utveckla kvalitet och kompetens vid vård i hemmet. I nu gällande hälso- och sjukvårdsavtal
knyts den kommunala hemsjukvården till primärvårdsnivån. Innehållsmässigt har dock alltid
den kommunala hemsjukvården haft inslag av mer specialiserad vård, något som kan
förväntas öka än mer som en följd av den pågående utvecklingen. Det finns därför ett behov
av att stärka samarbetet mellan de skånska kommunerna och Region Skåne på fler nivåer än
primärvårdsnivån och det nya avtalet ska därför möjliggöra en utveckling av den kommunala
20
hemsjukvården att omfatta insatser som inte enbart är på primärvårdsnivå. I det nya hälsooch sjukvårdsavtalet finns det en ambition om att i större utsträckning utgå från patientens
behov, snarare än dagens konstruerade gränser för betalningsansvar.
Redan under 2015 ska Region Skåne förstärka förvaltningarnas och vårdcentralernas ansvar
för medverkan kring patienter, oavsett ålder, med behov av hemsjukvård genom tydligare
uppdrag och ackrediteringsvillkor.
Vårdcentralerna, och sjukhusförvaltningarna, ska genom samarbete erbjuda läkarstöd och
annan specialistkompetens till kommunal hemsjukvård både vad gäller akuta och planerade
besök. Planerade besök ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av
sjukdomstillstånd som leder till behov av akuta insatser eller inläggning i slutenvård. För att
ytterligare stödja hemsjukvården ska kommunal sjuksköterska ha tillgång till s.k. VIPnummer till vårdcentral för att kunna nå behandlande läkare inom en timme efter kontakt med
patienten, detta ska gälla under vårdcentralens ordinarie öppettider.
För att säkerställa en sammanhållen vård- och omsorg för mångbesökare, kroniskt sjuka, de
mest sjuka och äldre, är hembesök av särskilt stor vikt. Andra prioriterade grupper är t.ex.
patienter med komplexa sjukdomar och icke-autonoma patienter.
Vårdcentralen ska kunna erbjuda planerat hembesök inom fem arbetsdagar efter begäran från
kommunal sjuksköterska. Vårdcentralerna ska senast från och med april månad 2015 kunna
avropa stöd från sjukhusförvaltningarna till den kommunala hemsjukvården. Förutom
läkarstöd ska förvaltningarna, då det finns överenskommelse via samordnad individuell
planering (SIP), kunna erbjuda stöd i form av specialistsjuksköterskor eller annan
specialistkompetens till patienter med kommunal hemsjukvård. Sjukhusförvaltningarna ska
även etablera en dygnet-runt-öppen telefon för att den kommunala hemsjukvårdens läkarstöd
ska kunna erbjudas det adekvata stöd/ den kompetens som vårdtagare inom hemsjukvården
kan vara i behov av.
ASiH (Avancerad sjukvård i hemmet) ska, förutom för specialiserad palliativ vård, ha
kompetens att utföra punktinsatser av kurativ karaktär samt bistå med konsultativa
bedömningar av patienter inom andra vårdformer i enlighet med den strategiska planen.
Genom införandet av gemensamma beslutsstöd, dels för identifiering av personer med hög
risk för försämring dels för bedömning av vård på rätt vårdnivå, ska bättre förutsättningar för
mer jämlik vård samt bättre samarbete mellan huvudmän och vårdgivare skapas.
Övergripande mål
1. Samarbetet kring patienten mellan primärvård, sjukhus och kommunen, baserat på det
kommande avtalet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna, ska förstärkas
jämfört med 2014
2. Utskrivningsprocessen ska, för utvalda målgrupper, säkerställas genom en uppföljande
telefonkontakt med patient/närstående/kommunal hemsjukvårdspersonal inom 72
timmar efter utskrivning
21
3. Planerade insatser för patienten ska göras proaktivt så att akuta insatser och behov av
slutenvård minimeras
4. ASiH och sjukhusen ska gemensamt öka antalet punktinsatser i hemmet med 15%
jämfört med 2014
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål
1.
2.
3.
4.
Indikator
Genomförda samordnade individuella planer (SIP)
Uppföljande telefonkontakter inom 72 timmar efter utskrivning
Utförda hembesök
Patienter som erbjuds kurativa punktinsatser från ASiH
Nr i IB
ID0003
ID0258
ID0259
ID0260
Utvecklingsuppdrag

Ett skånegemensamt verktyg för identifiering av personer med hög risk för försämring
ska införas och rutiner för vidare hantering av dessa personer ska säkerställas

Ett skånegemensamt beslutsstöd som bidrar till likvärdiga bedömningar, säkerställer
relevant kommunikation samt ser till att vårdtagaren får vård på rätt vårdnivå ska
utvecklas och införas
Äldres hälsa
Inriktning
Vården och omsorgen av sköra äldre ska utvecklas och förbättras. Bland de mest sjuka äldre
finns ofta komplexa behov av både vård och omsorg. Såväl primärvård, sjukhus, tandvård
som kommunerna bidrar med sin del och samverkar i vårdens övergångar för att de mest
sjuka äldre ska få sina behov tillgodosedda. Arbetet i samverkan med kommunerna kring
Ledningskraftsteam och med regionala mötesplatser ska fortsätta med medverkan från
slutenvård och primärvård, i enlighet med beslutad plan för att utveckla vården
för mest sjuka äldre under 2015.10
Den dagliga vården och omsorgen ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas
av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Vården
ska planeras i så stor omfattning som möjligt så att behov av akuta insatser minimeras. Den
äldres behov av trygghet och kontinuitet säkras genom att vården ges på rätt vårdnivå. En
fortsatt utökning av antalet äldrevårdcentraler är en viktig del i denna utveckling. Rutiner ska
finnas så att fast vårdkontakt erbjuds när vården behöver samordnas.
När den sköra äldre patienten inkommer akut till sjukhus ska särskilda hänsyn tas till de
komplexa behoven genom ett integrerat strukturerat omhändertagande där multiprofessionella
10
Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-10-24, §159, Plan för att utveckla vården för mest sjuka äldre 2015
22
team har direkt patientansvar för den äldre. Den sköra äldre patienten ska vårdas av personal
som har god kompetens inom geriatrik och gerontologi.
Demenssjukdom är vanligast i de äldre åldersgrupperna även om sjukdomen kan drabba även
yngre personer. Många patienter med demens förblir odiagnostiserade under lång tid vilket
fördröjer stödjande insatser och skapar stor oro hos anhöriga. Det är också välkänt att
utredning och behandling varierar stort. För en jämlik demensvård med hög kvalitet pågår
framtagande av ett regionalt vårdprogram kopplat till nationella riktlinjer för utredning,
behandling och uppföljning av patienter med tecken på demenssjukdom. Under 2015 ska
vårdprogrammet implementeras inom såväl primärvård som specialiserad vård. Det ska även
under 2015 tas fram en strategisk plan för framtida insatser mot demenssjukdomar i Region
Skåne.
Övergripande mål
1. Förebyggande arbete för de äldre ska prioriteras, riskfaktorer identifieras och relevanta
åtgärder vidtas
2. Patienter med misstänkt demens ska tidigt identifieras och remitteras till primärvården
för utredning
3. Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen med fungerande vårdkedjor så
att återinskrivningar och undvikbar slutenvård minskas jämfört med 2014
4. Läkemedelsrelaterade problem ska identifieras och förebyggas och
ändamålsenligheten i läkemedelsanvändning ska förbättras
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål
1.
2.
3.
4.
Indikator
Fallriskbedömning (I)
Riskbedömning avseende trycksår (I)
Munhälsobedömning (I)
Vårdplan avseende fallrisk för patienter 65 år och äldre med ökad
fallrisk enligt riskbedömning (I)
Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk
för trycksår enligt riskbedömning (I)
Riskbedömning avseende undernäring (I)
Identifiering av patienter med demens (I)
Undvikbar slutenvård (I)
Återinskrivningar (I)
Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inklusive
läkemedelsavstämning (slutenvård) (I)
Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (primärvård) (I)
Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) (I)
(I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index
23
Nr i IB
ID0012
ID0021
ID0084
ID0013
ID0223
ID0023
ID0039
ID0090
ID0091
ID0015
ID0016
ID0028
Utvecklingsuppdrag

Primär och sekundär prevention kring fallskador ska utvecklas i samverkan mellan
sjukhus, primärvård och kommuner

Strategisk plan och vårdprogram för patienter med demens ska tas fram och
implementeras

För att äldre och multisjuka med stort vårdbehov på ett smidigt sätt ska kunna hitta rätt
inom sjukvården ska en modell med vårdlotsar utarbetas inom Region Skåne

För äldre och multisjuka med stora vårdbehov är läkarkontinuiteten av stor betydelse
och det ska därför vara möjligt att kunna få en fast läkarkontakt
Palliativ vård
Inriktning
Alla patienter i livets slutskede ska erhålla en palliativ vård av hög kvalitet oberoende av var
patienten vårdas. Specialiserad palliativ vård och ASiH ska erbjudas alla invånare/patienter i
Skåne på jämlika villkor och med prioritering utifrån medicinska behov. Den palliativa
vården ska fortsätta att utvecklas i enlighet med beslutad strategisk plan för den palliativa
vården i Region Skåne 2013-2018.
Genom en hög täckningsgrad i Svenska palliativregistret fås en bild av kvaliteten på den
palliativa vården och resultaten ska ligga till grund för förbättringsarbete där resultaten visar
på brister.
Övergripande mål
1. Alla patienter som befinner sig i livets slutskede ska erbjudas en palliativ vård av
hög kvalitet
2. Antal patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård i ASiH ska öka jämfört
med 2014
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
24
Mål
1.
2.
Indikator
Täckningsgrad i Svenska palliativregistret (I)
Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet (I)
Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktsamtal) (I)
Dokumenterad munhälsobedömning (I)
Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande
läkemedel (I)
Förekomst av trycksår (kategori 2–4) (I)
Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (morfin mfl)
(I)
Antalet patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård i ASiH
(I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index
Nr i IB
ID0123
ID0124
ID0125
ID0126
ID0127
ID0191
ID0192
ID0140
Utvecklingsuppdrag

ASiH´s samverkan med övrig vård ska öka bland annat genom konsultinsatser för
medicinska bedömningar, genom handledning och fortbildning samt även för
punktinsatser av kurativ vård

Stödet till anhöriga och närstående till patienter som vårdas i livets slutskede, oavsett
vårdform, ska utvecklas

Ställningstagande kring vårdhundar sker efter av HSN beslutad utvärdering av
pilotprojekt 2014

Kontakten med barn- och ungdomssjukvården ska stärkas inom alla delar av
verksamheten så att fler barn genom insatser från ASiH kan vårdas i hemmet

Genom centrum för FoUU inom palliativ vård (Palliativt Utvecklingscentrum vid
Lunds universitet) ska, i samverkan mellan Region Skåne och Lunds Universitet, den
akademiska kunskapen stärkas via forskning, utveckling och utbildning
Akutsjukvård
Inriktning
Akutsjukvård är för många medborgare den första kontakten med hälso- och sjukvård. Till
akutsjukvård räknas inte bara verksamhet på akutmottagningar utan också prehospital
verksamhet, vård på akutvårdsavdelningar, akuta operationer och intensivvård.
Vidareutbildning inom akutsjukvård för såväl läkare som sjuksköterskor ska stärkas. Genom
inrättande av fler akutläkartjänster skapas bättre förutsättningar för en effektiv akutsjukvård
med hög kvalitet.
25
Rådgivning och information ska förbättras genom utökad samverkan mellan
sjukvårdsrådgivningen (1177) och andra delar av akutsjukvården.
Kvaliteten inom intensivvården följs upp via Svenska intensivvårdsregistret (SIR). Samtliga
intensivvårdsenheter i Region Skåne ska rapportera till SIR och regelbundet utvärdera sina
resultat. För att optimera omhändertagandet av patienter med olika behov av intensivvård ska
olika intermediära vårdformer utvecklas. Intensivvårdskrävande patienter ska endast
överflyttas till annan intensivvårdsavdelning på grund av medicinska skäl.
Övergripande mål
1. Tillgängligheten till akutsjukvård ska förbättras jämfört med 2014 och
omhändertagandet ska följa gällande vårdprogram och riktlinjer
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål
1.
Indikator
Vistelsetid på akuten (I)
Tid till propplösande behandling vid stroke (I)
Operation av patienter med höftfraktur inom 24 timmar (I)
Överflyttning av intensivvårdspatienter p.g.a. resursbrist (I)
Återställning av blodflöde till hjärtat vid hjärtinfarkt inom
rekommenderad tid (I)
Patienter som avviker från akutmottagning (I)
Tid till första läkarbedömning på akutmottagningen (I)
Responstid för ambulans vid prio 1 larm (I)
Trombolys (propplösande behandling) vid stroke (I)
(I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index
Nr i IB
ID0068
ID0132
ID0081
ID0136
ID0153
ID0209
ID0210
ID0211
ID0131
Utvecklingsuppdrag

För att öka effektiviteten och genomströmningen inom akutsjukvården ska utbudet av
akutsjukvård göras tydligare för alla medborgare. Informationen till alla medborgare
och patienter ska utvecklas tillsammans med 1177

En strategisk plan för utbildning av akutläkare har tagits fram under 2014. Under 2015
ska denna omsättas i konkreta åtgärder

Ambulanssjukvård i egen regi ska utredas
Cancersjukvård
Inriktning
Övergripande inriktning för cancersjukvården i Region Skåne ska följa den framtagna
cancerplanen och omfatta prevention, god tillgänglighet och kvalitet och rehabilitering samt
26
ett förbättrat utnyttjande av hela regionens kompetens och resurser verka för en god
livskvalitet, minskat insjuknande och förlängd överlevnad. För att förkorta utredningstiden för
patienterna krävs ändrade arbetssätt.
Utvecklingen av cancersjukvården i Region Skåne ska följa de nationella mål som anges i ”En
nationell cancerstrategi för framtiden” samt den regionala cancerplan 2015-2018, som
Regionalt Cancercentrum Syd tagit fram i samverkan med berörda landsting/regioner. Under
2015 ska de i cancerplanen prioriterade delarna genomföras och planering ske inför
kommande år för att säkerställa utveckling enligt planen.
Prevention är viktig för att minska antalet cancerfall, eftersom cirka en tredjedel av all cancer
går att förebygga. Levnadsvanor såsom rökning, kost, alkoholintag, motion och solande är
faktorer som spelar stor roll.
Region Skåne ska delta i nationell satsning ”Kortare ledtider i cancervården 2015-2018” samt
uppnå de krav som ställs. Den nationella studien för screening mot tjock- och ändtarmscancer
ska genomföras enligt nationella direktiv.
För att kunna utvärdera och följa upp kvalitet och resultat för cancerpatienter är
kvalitetsregister en viktig källa. En jämn och hög kvalitet i kvalitetsregisterhantering,
inkluderat hög täckningsgrad och inmatning utan fördröjning, ska säkerställas.
Övergripande mål
1. Patientens väntetid från misstänkt cancer till behandlingsstart ska under 2015 minska
med målsättningen att understiga 4 veckor
2. Alla cancerpatienter ska erbjudas kontaktsjuksköterska
3. Ökat deltagande i screening ska bidra till tidig upptäckt och minska risken för den
enskilde att insjukna i cancer
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål
1.
2.
3.
Indikator
Väntetid lungcancer (I)*
Väntetid bröstcancer (I)*
Väntetid högrisk prostatacancer (I)*
Väntetid tjock- och ändtarmscancer (I)*
Väntetid cancer i urinblåsan (I)*
Kontaktsjuksköterska
Deltagande i screening avseende bröstcancer.
Deltagande i screening avseende cervixcancer.
(I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index
* för måluppfyllelse ska täckningsgraden i
kvalitetsregister överstiga 90 procent fyra månader
efter diagnos.
27
Nr i IB
ID0036
ID0212
ID0213
ID0214
ID0215
ID0242
ID0261
ID0262
Utvecklingsuppdrag

Arbetssätt ska utvecklas avseende att åtta specifika alarmsymptom i primärvård och
hos allmänheten ska föranleda omedelbar utredning i specialiserad vård enligt på
förhand standardiserade vårdförlopp11

Diagnostiska Centra för utredning av oklar misstänkt allvarlig sjukdom samt utredning
vid okänd primärtumör ska utvecklas i enlighet med de erfarenheter som skapats i
pilotprojekt inom SUS och senare utvärdering av densamma i Kryh

Drop-in mottagningar för kvinnor som befarar bröstcancer ska öppnas i anslutning till
alla akutsjukhus

Utfallsindikatorer för respektive patientgrupp inkluderande patientrapporterat utfall
(PROM) och patientrapporterad upplevelse (PREM) ska utvecklas

Tvärprofessionellt omhändertagande av patient och närstående med
rehabiliteringsbehov ska utvecklas och uppföljningsindikatorer införas i linje med
nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering

Tillgängligheten till avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) med punktinsatser ska
förbättras jämfört med 2014
Psykisk ohälsa
Inriktning
Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället. Region Skånes satsningar ska syfta till att
den psykiska hälsan i befolkningen, levnadsförhållanden för personer med psykisk ohälsa
samt attityder till psykisk ohälsa i befolkningen ska förbättras.
Den första vårdinstans som möter personer med psykisk ohälsa är oftast primärvården eller
annan somatisk vård, d.v.s. aktörer utanför specialistpsykiatrin. En förutsättning för en
välfungerande vård är därför ett nära samarbete mellan sjukvårdens aktörer men också med
kommunala verksamheter och övriga samhällsfunktioner.
Region Skåne ska tillhandahålla en likvärdig psykiatrisk vård i Skåne och utveckla arbetet i
linje med kommande psykiatriöverenskommelse och kommande nationella riktlinjer inom
området missbruk och beroende. Region Skånes strategiska plan för den psykiatriska vården
ska uppdateras och förnyade prioriteringar göras i samarbete med brukarföreningar och
profession. Uppdraget från staten inom ramen för sjukskrivningsmiljarden avseende en
handlingsplan för att genom olika åtgärder minska behovet av sjukskrivning vid lätt till
måttlig psykisk ohälsa är en del i Region Skånes arbete med psykisk ohälsa.
11
De åtta alarmsymptomen avser; anemi, blod per rektum, dysfagi, postmenopausal gynblödning, hematuri,
hemoptys, knuta i bröstet, malignitetsmisstänkt prostatapalpation. Se vidare
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Regionalt-Cancercentrum/Prevention/Alarmsymtom/
28
Övergripande mål
1. Tillgängligheten till psykiatrisk vård ska vara hög
2. Patientprocesserna ska vara sammanhållna, patienten ska vara delaktig i planering av
vården och patientnöjdheten ska vara högre än rikssnittet
3. Följsamheten till vårdprogram och riktlinjer ska vara god och täckningsgraden i
psykiatriska kvalitetsregister ska vara hög
4. Självmordsfrekvensen ska minska, nollvision vad gäller självmord ska råda
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål
1.
2.
3.
4.
Indikator
Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa (I)
Tillgänglighet till vuxenpsykiatri (I)
Akutsökande på vuxenpsykiatriska akutmottagningar (I)
Samordnad individuell plan för patienter med psykisk sjukdom (SIP) (I)
Nationell Patientenkät (I)
Behov av tvångsåtgärder (I)
Förskrivning av Pregabalin (Lyrica) (I)
Återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholmissbruk (I)
Fetma hos patienter med bipolär sjukdom och psykos (I)
Täckningsgrad för psykiatriska kvalitetsregister (I)
Suicidpreventivt återbesök inom 8 dagar (I)
(I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index
Nr i IB
ID0079
ID0233
ID0222
ID0001
ID0220
ID0002
ID0042
ID0045
ID0221
ID0092
ID0009
Utvecklingsuppdrag

En handlingsplan för minskad psykisk ohälsa hos befolkningen ska utarbetas

De pågående satsningarna för personer med psykossjukdomar ska fortsätta liksom
satsningarna på Case Management som är ett processorienterat samarbetssätt med
starkt fokus på patient och närstående

Under våren ska vårdplatssituationen inom psykiatrin belysas samt förslag på
mellanvårdformer etableras. Slutenvården ska även belysas utifrån ett
paramedicinskt perspektiv

Specialiserad öppenvård i patientens hem ska utvecklas

Arbetet mot självskadebeteende och ätstörningar ska ytterligare stärkas och
utvecklas med särskilt fokus på patienter med stort vårdbehov

Vården för personer med långvarigt bruk av bensodiazepiner och
opioidanalgetikaberoende ska utvecklas i enlighet med kommande nationella
riktlinjer inom området missbruk och beroende
29

Beroendevården ska utvecklas enligt tidigare beslut i hälso- och
sjukvårdsnämnden och återrapporteras under våren 2015

Äldrepsykiatri inklusive arbete med missbruk och beroende hos äldre ska
utvecklas i samverkan med Skånes kommuner

Verksamheten ska anpassas till ökat behov av psykiatriskt omhändertagande hos
personer från andra länder såsom asylsökande och personer som fått
uppehållstillstånd inklusive anhöriga

Fler integrerade arbetsformer inom psykiatri- och missbruksområdet ska utvecklas
tillsammans med Skånes kommuner som till exempel Mariamottagningen och
arbetet med etablering av fler mottagningar för unga vuxna ska fortsätta

Den återfallsförebyggande behandlingen vid bipolär sjukdom ska förbättras

Arbetet för förbättrad kroppslig hälsa hos personer med psykisk sjukdom ska
stärkas. I arbetet ska ingå åtgärder för att öka kunskapen inom somatisk vård om
patienter med psykisk sjukdom

Diagnosticering, behandling och uppföljning av patienter med neuropsykiatrisk
problematik ska förbättras

Handlingsplan för att minska behovet av sjukskrivning vid lätt till måttlig psykisk
ohälsa ska genomföras
Kvinno- och förlossningssjukvård
Inriktning
Målet med förlossningsvården är en frisk mor och friskt barn samt en för kvinnan positiv
upplevelse av förlossningen. Dessa mål ska eftersträvas med minsta möjliga ingrepp i
förlossningens förlopp men med bibehållen säkerhet för mor och barn. Födande kvinnor ska
känna sig trygga med att de får plats på en förlossningsavdelning och får ett omhändertagande
av kompetent personal. Bara i undantagsfall eller på grund av medicinska skäl får kvinnor
hänvisas till annan förlossningsavdelning. Hänvisning ska ske i samråd med patienten och
personalen ska säkerställa att plats finns på mottagande förlossningsavdelning.
Efter förlossningen ska kvinnan och hennes partner erbjudas eftervård och stöd utifrån behov.
Anpassade vårdplatser ska finnas i anslutning till förlossningsavdelning för de som har behov
att stanna kvar och andra vårdformer såsom öppen eftervård och mobila team behöver
utvecklas. Satsningar på förlossningsvården får inte ske på bekostnad av övrig
kvinnosjukvård.
Endometrios innebär lidande för många kvinnor och det har identifierats som ett eftersatt
område inom kvinnosjukvården. Det är viktigt att det finns kompetens och kunskap hos
personal som möter patienter med symtom som kan vara orsakade av endometrios.
30
Övergripande mål
1. Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ske
endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning.
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikator regelbundet följas upp:
Mål
1.
Indikator
Hänvisning till annan förlossningsavdelning
Nr i IB
ID0263
Utvecklingsuppdrag

Utveckla vårdformer som stödjer kvinnan med partner efter förlossningen utifrån behov
där öppnande av familje-BB på SUS/Malmö är ett exempel

Målsättningen för den skånska förlossningsvården ska vara att ha en barnmorska per aktiv
förlossning

Rutiner och regelverk för erbjudande av fosterdiagnostik ska ses över för en mer jämlik
vård

Regionala riktlinjer för endometrios ska tas fram och dessa ska ligga till grund för insatser
för förbättrat omhändertagande
31
Områden med särskilda utvecklingsbehov
Diabetessjukvård
Inriktning
I Skåne finns cirka 60 000 personer med diabetes. Drygt 10 % har typ 1 och behandlas
huvudsakligen på sjukhusmottagningarna. De övriga drygt 85 % av diabetikerna har typ 2 och
behandlas i huvudsak inom primärvården.
Under 2015 kommer nya nationella riktlinjer för diabetesvård som innebär ökade krav på att
förbättra vården, framförallt för de patienter som har en dåligt reglerad diabetes och därmed
högst risk för komplikationer. För denna grupp krävs en mer individualiserad vård i syfte att
motivera till förändring av ogynnsamma levnadsvanor. De nya riktlinjerna innebär också en
utökad satsning på gruppundervisning bland annat med anpassning av patientutbildningen till
patienternas kulturella bakgrund.
En allt större andel patienter kommer också att kunna behandlas med nya medicintekniska
hjälpmedel.
Övergripande mål
1. Kvaliteten i diabetesvården skall ytterligare förbättras jämfört med 2014 genom
implementering av de nya nationella riktlinjerna
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp inom såväl
slutenvård som primärvård:
Mål
1.
Indikator
Blodsockernivå under viss nivå (I)
Nr i IB
Blodtryckskontroll (I)
Blodsockernivå (median) (I)
Fotundersökning senaste året (I)
Ögonbottenundersökning senaste 2 resp 3 åren (I)
Andel icke rökare (I)
ID0193
ID0197
ID0236
ID0198
ID0237
ID0199
ID0194
ID0200
ID0195
ID0201
ID0196
ID0202
(I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index
Utvecklingsuppdrag

Diabeteskoordinatorer/samordnare ska inrättas för att ytterligare stimulera
kompetenshöjning samt för att stärka kvalitetsarbetet i första hand på primärvårdsnivå
32

Utveckla former för kvalitetsmärkning av vårdcentraler med hög diabeteskompetens
Hjärtsjukvård
Inriktning
Svensk och skånsk hjärtsjukvård har genomgått stora förbättringar under de senaste
decennierna och tillhör idag de bästa i världen. Genom registrering i nationella
kvalitetsregistret SWEDEHEART följs resultaten för patienter som behandlas på grund av
hjärtinfarkt regelbundet upp och jämförs med övriga landet. Region Skånes resultat ligger
överlag väl till men det finns utrymme för ytterligare förbättringar inom prevention och
tillgänglighet.
Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom hos framför allt äldre. För att öka tillgängligheten och
kontinuiteten för patienter med hjärtsvikt har en särskild tilläggsackreditering införts under
2014 inom Hälsovalet. Målsättningen är att ett systematiskt och preventivt omhändertagande i
primärvården ska leda till ökad livskvalitet och minskad sjuklighet för patienten. Under 2015
ska ett nytt vårdprogram för hjärtsvikt implementeras.
Övergripande mål
1.
Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt ska kontinuerligt förbättras såväl i
det akuta skedet som under efterförloppet för att genom olika insatser förhindra
återinsjuknande
2.
Tillgängligheten till hjärtsjukvård ska förbättras med särskilt fokus på
pacemakerinläggning och ablationsbehandling vid arytmi
3.
Återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska minska jämfört med
2014
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål
1.
2.
Indikator
Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt (I)
Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt inom
rekommenderad tid (I)
Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt (I)
Läkemedelsbehandling (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt (I)
Läkemedelsbehandling (ACE-hämmare) vid hjärtinfarkt (I)
Täckningsgrad i kvalitetsregistret (I)
Uppföljning efter hjärtinfarkt (I)
Rökstopp efter hjärtinfarkt (I)
Fysisk träning efter hjärtinfarkt (I)
Kolesterolnivå efter hjärtinfarkt (I)
Blodtryck efter hjärtinfarkt (I)
Väntetid för patienter som ska få pacemaker respektive patienter som
33
Nr i IB
ID0152
ID0153
ID0154
ID0155
ID0156
ID0157
ID0158
ID0159
ID0160
ID0162
ID0163
ID0264
ID0265
ska genomgå ablationsbehandling
ID0043
Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av
hjärtsvikt
(I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index
3.
Utvecklingsuppdrag

Under 2015 ska regionala vårdprogram för hjärtinfarkt och hjärtsvikt inkluderande
preventiva och hälsofrämjande insatser fastställas och implementeras

För att minska risken för stroke ska andelen patienter med förmaksflimmer som får
behandling med adekvat blodförtunnande läkemedel öka

Indikatorer för uppföljning av behandling vid hjärtsvikt ska tas fram
Nervsystemets sjukdomar
Inriktning
De två enskilda åtgärder i akutskedet av en stroke som har störst betydelse för överlevnad,
livskvalitet och återvunnen funktion är att rätt patienter snabbt får propplösande behandling
(trombolys och/eller trombectomi) samt att alla patienter direkt får tillgång till det samlade
teamets insatser på en strokeavdelning.
Övergripande mål
1.
Omhändertagande av patienter med stroke ska ske i enlighet med nationella
riktlinjer och rekommendationer från Riks-STROKE
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål
1.
Indikator
Nr i IB
ID0149
Direkt vård på strokeavdelning eller IVA (I)
ID0131
Propplösande behandling vid stroke (I)
ID0151
Behandling av förmaksflimmer hos patienter med stroke (I)
ID0132
Tid till propplösande behandling (I)
ID0150
Funktionsförmåga efter stroke (I)
ID0203
Andel nöjda med rehabilitering 3 mån efter stroke (I)
ID0204
Helt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader (I)
ID0205
Blodtrycksbehandling 3 mån efter stroke (I)
ID0206
Behandling pga högt kolesterol 3 mån efter stroke (I)
ID0207
Rökstopp 3 mån efter stroke (I)
(I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index
Utvecklingsuppdrag
34

Införa regional strokejour med telemedicinsk utrustning och dimensionera
regiongemensamma resurser för trombectomi (avlägsnande av propp via kateter)

Utveckla den akuta spinalskadevården i Region Skåne

Förbättra rehabiliteringen vid neurologiska sjukdomar och skador

Riktlinjer och förslag till struktur för omhändertagande av patienter med kroniskt
trötthetssyndrom
Rörelseorganens sjukdomar och skador
Inriktning
Antalet frakturer förväntas öka kraftigt under de närmsta åren. Detta gäller särskilt
höftfrakturer som kräver stora vårdresurser. Det är viktigt att olika typer av preventiva
åtgärder prioriteras. Detta inkluderar rätt kost, fysisk aktivitet och i vissa fall
läkemedelsbehandling på grund av benskörhet. Under 2014 har ett regionalt vårdprogram för
behandling av benskörhet fastställts. Implementeringen av detta måste fortsätta under 2015.
I Region Skåne finns cirka 7 000 patienter med någon form av inflammatorisk ledsjukdom.
Många drabbas i unga år och riskerar att slås ut ur arbetslivet om de inte får diagnos och
adekvat behandling i tid. Det tar idag i genomsnitt mellan fem och åtta år innan rätt diagnos
ställs. Nationella riktlinjer pekar på vikten av tidig diagnostik med MR och CT och i vissa fall
behandling med biologiska läkemedel för att förbättra livskvalitet och minska sjukskrivning.
En av de vanligaste orsakerna till nackbesvär är så kallad ”whiplashskada”. Det finns ett stort
behov av att ta fram tydliga riktlinjer för handläggning av detta och liknande tillstånd och
tidigt hitta de svåra fallen. Ett regionalt vårdprogram för utredning, behandling och
uppföljning av smärtor efter trauma mot nacke håller på att tas fram.
Ökat antal äldre innebär också att antalet patienter med ledförslitning (artros) ökar. Forskning
har visat att tidiga insatser med fysisk aktivitet kan fördröja förloppet och minska behovet av
operation. Under 2015 kommer ett regionalt vårdprogram för utredning och behandling av
artros att fastställas. Vårdprogrammet betonar vikten av tidig fysioterapi i enlighet med
nationella kvalitetsregistret BOA (bättre omhändertagande av patienter med artros).
Region Skånes ryggkirurgiska verksamhet har under flera år varit underdimensionerad vilket
inneburit långa väntetider och att många patienter remitterats för operation utanför regionen.
Under 2015 måste tillgången till ryggkirurgi inom Region Skåne förbättras.
Övergripande mål
1.
Öka andelen som får läkemedelsbehandling mot benskörhet
2.
Öka tillgängligheten till ryggkirurgi
35
För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp:
Mål
1.
2.
Indikator
Patienter med tidigare benskörhetsfraktur som behandlas med
läkemedel mot benskörhet
Väntetid till ryggkirurgi
Nr i IB
ID0053
ID0266
Utvecklingsuppdrag

Implementering av vårdprogram för artros och nackskador

Förbättra utredning och behandling vid spondylartrit (inflammatoriska led- och
ryggsjukdomar)

Utreda förutsättningar och behov av ett regionalt ryggcentrum
36
Ekonomi 2015
God ekonomisk hushållning
Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar för en kostnadseffektiv hushållning med begränsade
resurser med det övergripande målet att resultatet inte ska vara sämre än fastställd budget.
För 2015 fastställer hälso- och sjukvårdsnämnden hälso- och sjukvårdsuppdraget och de
ekonomiska förutsättningarna för Förvaltningsdriven vård i egen regi, Hälsoval, Övriga
vårdval och Övrig Hälso- och sjukvård. Ytterligare specificering av de ekonomiska
förutsättningarna sker i Hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget.
Region Skånes verksamhet finansieras av de skånska skattebetalarna. Alla verksamheter har
därför en skyldighet att hushålla med skattemedlen på bästa sätt och ständigt arbeta för att öka
såväl produktiviteten som effektiviteten.
Finansiering
De slutliga ekonomiska ramarna för 2015 har fastställts av regionfullmäktige. Utifrån det av
regionfullmäktige fastställda regionbidraget ger nämnden riktade bidrag till verksamheten.
Inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag finansieras uppdrag till offentligt
finansierad sjukvård och tandvård i olika driftformer, AT/ST-utbildning, läkemedelsförmån,
FoU inklusive regionforskning, utomlänsvård samt övrig hälso- och sjukvård. Övrig hälsooch sjukvård omfattar bland annat bidragsverksamhet, läkemedelsråd, Etiska rådet och
särskilda medel för hälsofrämjande arbete.
Regionbidrag 2015
Beslut om regionbidrag fattades av regionfullmäktige den 9 december 2014.
Hälso- och sjukvårdsnämnden har att fördela bidrag avseende förvaltningsdriven vård till de
tre driftsledningsnämnderna sjukvårdsnämnderna SUS, Sund och Kryh. I övrigt har hälsooch sjukvårdsnämnden att omdisponera inom ramen för givet regionbidrag.
Regionfullmäktige bemyndigar regionstyrelsen att i samband med beslut om förändringar
mellan Region Skånes förvaltningsdrivna vård och upphandlad privat vård, besluta om
omdisponering av regionbidrag mellan regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden.
Regionbidraget uppgår till 28 139,5 miljoner kronor. Generell uppräkning med LPIK om 2,1
procent till förvaltningsdriven vård, hälsoval samt privat vård. Uppräkning av läkemedel har
skett med 40 miljoner kronor. Kompensation för demografi har skett med 0,8 procent riktat
till förvaltningsdriven vård och hälsovalet. Utöver detta har en rad tekniska justeringar skett
av regionbidraget och en rad satsningar om totalt 427 miljoner kronor, vilka beskrivs nedan.
Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat fördela regionbidraget i miljoner kronor enligt
följande:
37
Ytterligare specificering av de ekonomiska ramarna sker i hälso- och sjukvårdsnämndens
internbudget. Utöver regionbidrag finansieras verksamheten via erhållna statsbidrag och
annan statlig ersättning.
Förutsättningar
I det samlade uppdraget 2015 finns det liksom föregående år inga volymuppdrag. Styrningen
sker genom mål och krav kring tillgänglighet och kvalitet och en skarp uppföljning av detta.
Satsningar
I tabellen nedan redovisas satsningar som är nya för 2015 i miljoner kronor.
Utöver dessa satsningar finns beslut fattade under 2014 som nu är integrerade i budget 2015.
Bland annat har Palliativa planen/ ASIH totalt 2014-2015 tillförts 78,5 miljoner kronor och
strategin för rehabilitering efter cancer har totalt tillförts16 miljoner kronor.
I hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget specificeras satsningarna ytterligare.
38