ladda hem - Leader Uross
Utveckla hästnäringen LEADER UROSS PROJEKTKATALOG DENNA KATALOG ÄR PRODUCERAD AV LEADER UROSS 2015. LEADER UROSS VAR ETT SAMARBETE MELLAN OFFENTLIG, PRIVAT OCH IDEELL SEKTOR INOM DELAR AV KOMMUNERNA ÖSTHAMMAR, NORRTÄLJE, ÖSTERÅKER, VÄRMDÖ, HANINGE OCH NYNÄSHAMN UNDER EU:S LANDSBYGDSPROGRAM 2007–2013. WWW.LEADERUROSS.SE GRAFISK FORM: JAKOB EKMAN/GRF TRYCK: ÅTTA45 INNEHÅLL inledning SEX ÅR OCH 103 LEADERPROJEKT.....................................4 STATISTIK......................................................................................................6 Lokala nätverk skapar synergier HALLSTAVIK................................................................................................8 Digitalisering av biograf Rosen..............................................................9 Utnyttjandet av spillvärme vid pappersbruket..............................10 Turistsatsning i Hallstavik.......................................................................11 Skeboåns Sportfiske................................................................................12 Musikinriktad ungdomsverksamhet i Hallstavik...........................13 Stimulera kreativ förnyelse...................................................................14 Trygghetsboende i Hallstavik och på Singö.....................................15 Integration genom interkulturellt samarbete.................................16 Hallsta IK lägerverksamhet...................................................................18 LJUSTERÖ Ljusterö Operafestival Jussi Björlings minne 2010......................20 Informationsskyltar på Ljusterö..........................................................21 Ljusteröportalen....................................................................................... 22 Ljusterö konstmuseum.......................................................................... 23 Ljusterö Graffiti......................................................................................... 24 LANDSORT Landsort 2020...........................................................................................27 Vågklimatstudie........................................................................................ 28 Våghöjdsanalys......................................................................................... 29 Ökat företagande och fler jobb för bygden! BESÖKSNÄRING Turistbyrå på Öregrunds Golfklubb...................................................30 Kyrkbåten 1863..........................................................................................31 Möjligheternas Krutudden.................................................................... 32 Utveckla Färsna Gård – ett levande centrum för frilufts- och naturaktiviteter.................................................................33 Annex till Skebobruks Museum.......................................................... 34 Utveckla Grisslehamn............................................................................. 35 Destinationsutveckling........................................................................... 36 Återställande av ångbåtsbryggan Skuggan på Södra Ljusterö............................................................................................37 Hembygdsmuseum Ingmarsö............................................................. 38 Friluftskarta Ingmarsö-Brottö och Finnhamn................................... 39 Roland Svenssons Museum.................................................................40 Besöksgård på Hjälmö............................................................................41 Resmål Djurhamn ................................................................................... 42 Stigprojekt Gällnö.................................................................................... 43 Väg 222 – vägen till vattnet..................................................................44 HÄSTNÄRING Ridled Roslagen på kyrkstigar............................................................. 45 Hästriket Roslagen..................................................................................46 Rida säkert i Värmdö............................................................................... 47 Ö-hästar.......................................................................................................48 Ridled Kalvsvik..........................................................................................49 LANTBRUK/TRÄDGÅRD Samverkan mellan bönder kring Broströmmen...........................50 Mathantverkare i samverkan...............................................................51 Mat i Roslagen........................................................................................... 52 Kött från Roslagen................................................................................... 53 Roslagsmat i offentliga kök.................................................................. 54 Muskö äppelprojekt................................................................................ 55 ALLMÄNT FÖRETAGANDE Nätverk för unga företagare................................................................ 56 Båt och Byggnadsvårdscentrum.........................................................57 Ny skärgårdsslöjd.................................................................................... 58 Entreprenörskollo.................................................................................... 59 BREDBAND Förstudier inför utbyggnad av byanät..............................................60 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden BYGDEUTVECKLING Framtid för Söderön................................................................................ 62 Sjötorget i Östhammar.......................................................................... 63 Restaurering av Innerfjärdens kanaler.............................................64 Gång och cykelväg genom Södra och Norra Nånö...................... 65 Vårlyckan i Roslagsbro........................................................................... 66 Utveckling av Söderbykarl.................................................................... 67 Mejeriet i Rimbo.......................................................................................68 Musiksamverkande ungdomar i Rimbo........................................... 69 Nystart Färsna gård................................................................................70 CultuRing Roslagen.................................................................................. 71 Höjd kapacitet på Lundåsvallen...........................................................72 Spången Tjockö-Roholmen....................................................................73 Tillgänglighet för alla................................................................................74 Seniorboende Rådmansö.......................................................................76 Blidö Bio och Kultur..................................................................................77 Möjahallen.................................................................................................. 78 Dansbana på Grytholmen..................................................................... 79 Skyttehall med friluftsgård..................................................................80 Utveckling av digitalkultur i landsbygd.............................................81 Polhemsspelet i Sorunda......................................................................82 Kulturens Hjärta i Tungelsta................................................................. 83 LEVANDE BYGDER BEHÖVER FUNGERANDE SAMLINGSLOKALER Nyby kapell.................................................................................................84 Båkbergsgården Arholma..................................................................... 85 Barackens framtid...................................................................................86 Energieffektivisering av Bergby skolas bygdegård..................... 87 Samlingssal i tiden...................................................................................88 Bergshamra bygdegård ........................................................................89 Hälsa-Mat-Kultur......................................................................................90 Svartnö Byskola.........................................................................................91 Mötesplats Norra Sorunda................................................................... 92 En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Vikarutveckling......................................................................................... 93 Vindkraft med eftertanke.....................................................................94 Vindkraft på Väddö................................................................................. 95 Ekofiskcentrum Roslagen...................................................................... 96 Värdefull odlingsbygd............................................................................. 97 Hagmarker i kulturlandskapet............................................................98 Naturvård på Gräskö.............................................................................. 99 Klimatet och bonden.............................................................................100 Biogas Norrtälje ......................................................................................101 Bevara kulturlandskapet.....................................................................102 Naturguidning i Tärnan........................................................................ 103 Framtidsveckan i Värmdö...................................................................104 Att starta en gemensamhetsanläggning i Kyrkviken för renare avlopp ......................................................................................... 105 Utveckling av biodling på Södertörn...............................................106 Restaurering av Sitsängens åkermarker....................................... 107 Vingar – ett fjärilsprojekt....................................................................108 Röster om leader.....................................................................................110 inledning Sex år och 103 I denna projektkatalog presenterar Leader Uross 103 leaderprojekt som fått eko nomiskt stöd av leaderföreningen Uross (Utveckla Roslagen och Stockholms skär gård). Projekten genomfördes av lokalt aktiva personer och organisationer med starkt engagemang, kunskap om lokala behov och goda idéer för bygdens vidare utveckling. Leader är en förkortning och betyder ”Liaison Entre Actions de Développement de l’Économie Rurale” eller ”Samordnade aktiviteter för landsbygdens ekonomiska utveckling”. Leader Uross var verksam inom EU:s landsbygdsprogram 2007–2013 som ett av 63 leaderområden i Sverige. Delar av kommunerna Östhammar, Norrtälje, Öster åker, Värmdö, Haninge och Nynäshamn ingick i samarbetet. Dessa kommuner har tillsammans med EU:s landsbygdsprogram och svenska staten finansierat leaderverk samheten. Leadermetoden är ett sätt att på lokal nivå gemensamt ta ansvar för bygdens ut veckling, där samarbete mellan olika sek torer blir den bästa grunden för långsiktig och hållbar utveckling. Detta återspeglas också av Leaderföreningens styrelse som fattar projektbesluten. Styrelsen, också kallat för LAG (Lokala AktionsGruppen) väljs av föreningens årsmöte och styrel sens sammansättning återspeglar partner skapet mellan offentlig, ideell och privat sektor. Kooperation mellan sektorerna skapar ett dynamiskt samspel som leder till synergier och mervärden i form av ökade nätverk och nya idéer. Arbetet i partnerskapet innebär också att ny kun skap tillförs alla parter. Till sin hjälp hade styrelsen ett leader kontor vars huvudsakliga uppgift var att hjälpa projekten att utveckla sina idéer, formulera fullständiga ansökningar och efter genomförandet redovisa kostnader och rapportera resultat och mervärden. I sin utvecklingsstrategi från 2009 hade leaderföreningen Uross formulerat vilka prioriteringar, mål och kriterier som skulle ligga till grund till projektbeslut. På styrelsemöten diskuterade engagerade ledamöter varje projekt med intresse och entusiasm. Ibland blev det avslag, ibland återremiss för att ett projekt skulle förtyd liga sig bättre och de projekt som överens stämde väl med utvecklingsstrategins målsättningar och intentioner fick positiva besked om beviljat stöd. Styrelsen i Leader Uross har därutöver jobbat med sju egna projekt. Paraplyprojekt inom områdena bygdeutveckling, turism, entreprenörskap och hållbar utveckling gjorde det möjligt att bevilja mindre stöd upp till 40 000 kr till lokala initiativ. leaderprojekt Mer information finns på Leader Uross hemsida med bl a länk till foldern ”Engagemang skapar förändring”. På hemsidan hittar du även den externa utvärderingen ”Varaktig lokal utveckling genom leadermetoden” som berättar mer om leadermetoden och hur Leader Uross har lyckats med sina mål. )) Förklaring till faktarutorna på projektsidorna LEADERSTÖD SUMMAN AV BEVILJAT STÖD FRÅN EU, SVENSKA STATEN PLUS KOMMUNERNAS MEDFINANSIERING IDEELLT ARBETE EN IDEELL TIMME VÄRDERAS TILL 175 KR INOM LEADERVERKSAMHETEN. IDEELLT ARBETE FRÅN FACKMAN VÄRDERAS TILL PERSONENS ORDINARIE TIMARVODE. PRIVAT FINANSIERING MEDEL SOM BETALAS AV PRIVAT AKTÖR OFFENTLIG RESURS VÄRDERADE INSATSER FRÅN OFFENTLIG AKTÖR (ARBETSTID, MATERIAL O DYL) OFFENTLIG FINANSIERING MEDEL SOM BETALAS AV OFFENTLIG AKTÖR Statistik T IVA PR Total finansiering EU + staten 31 000 000 Kommunernas medfinansiering 9 000 000 Övrig offentlig 4 500 000 Totalt Summa 44 500 000 Privat 17 000 000* Privat Totalt 61 500 000 EU + STATEN gnirei UN MM KO Övrig offentlig *Varav 12 000 000 kr värderat ideellt arbete Kommunernas medfinansiering ÖV R. gnirei Kommunernas medfinansiering EU + staten En mångfacetterad blandning av projekt FÖRDELAT PÅ INRIKTNING (SEK) BYGDEUTVECKLING 27 PARAPLY PROJEKT 5 200 000 SAMLINGSLOKALER 9 DRIFTSKOSTNADER 8 300 000 BESÖKSNÄRING 22 ALLMÄNT FÖRETAGANDE 9 HÄSTNÄRING 2 400 000 LANTBRUK/ TRÄDGÅRD 6 EN GOD MILJÖ 3 200 000 HÄSTNÄRING 5 EN GOD MILJÖ 17 BESÖKSNÄRING 6 300 000 BYGDEUTVECKLING 8 800 000 BREDBAND 8 PARAPLYPROJEKT 7 ALLMÄNT FÖRETAGANDE 1 900 000 LANTBRUK/ TRÄDGÅRD 1 300 000 BREDBAND 400 000 SAMLINGS LOKALER 2 200 000 En mångfacetterad blandning av projekt Bygdeutveckling 27 Samlingslokaler 9 Besöksnäring 22 Allmänt företagande 9 Lantbruk/trädgård 6 Hästnäring 5 En god miljö 17 Bredband 8 Paraplyprojekt 7 SUMMA 110 H A L L S TA VIK Utveckla hästnäringen Lokala nätverk skapar synergier I Hallstavik i Norrtälje kommun, på Ljusterö i Österåkers kommun och på Landsort i Nynäshamns kommun fanns redan nätverk som jobbade utifrån tydliga visioner om respektive områdes utveckling. Dessa nätverk kunde snabbt skapa utvecklings projekt utifrån de analyser och idéer som fanns, huvudsakligen med Ljuste nätverken som projektägare och med Leader som huvudsaklig finansiär. La s nd or t rö HA L L S TAV I K Hallstavik Hallstavik är den tredje största tätorten i Norrtälje kommun och har ca 4500 invånare. Orten har vuxit upp runt Holmens pappersbruk som startade verk samheten där 1912. Hallstaviknätverket bildades 2008 som en re aktion på att Holmens friställde ett stort antal personer. Hallstaviksnätverket strävar efter en positiv utveckling av orten i form av fler arbetstillfäl len, större total köpkraft, större underlag för social service, bättre utbildningsnivå, bättre trivsel, bättre trygghet och att Hallstaviks området blir mer attraktivt för företag och även för människor med högre krav på boende och arbete. Visionen är ett Hallstavik som är ett attraktivt och modernt samhälle i 8 utveckling där de boende, föreningar och före tag i samverkan bygger framåt på sin historia. Hallstaviksnätverket men även andra för eningar i området har drivit ett antal projekt med finansiering från Leader. Leader Uross utvärdering visade att trots de till synes vitt skilda projekten har de kompletterat varandra väl. Majoriteten av projekten har skapat fysiska eller virtuella mötesplatser som ger människor en meningsfull fritid och föder idéer till före tagande, service, naturvård, kulturevenemang och annat som utvecklar bygden. HALLSTAV I K Digitalisering av biograf Rosen Bion i Hallstavik gick med förlust, publiken svek när de fick vänta månader på premiärfilmerna. Att digitalisera biografen var en lyckad lösning. Idag är bion en ”nationalscen i Roslagen” med de senaste filmerna, opera från Metropolitan och balett från Bolsjojteatern i Moskva. Och besökarna kommer från hela Roslagen. Biograf Rosen i Hallstavik gick med förlust år efter år, publiken svek och samarbetet kring sponsring med företag och kommunen minskade. Filmbolagen drog ned på antalet filmkopior i en vikande konjunk tur. Och de kopior som fanns gick i första hand till större städer, det kunde ta flera månader innan de kunde visas på landsorten. Biografen stängdes 2009 och då visste man också att det gamla sättet att visa film analogt skulle försvinna. Digital teknik krävdes för att kunna visa film i framtiden. Mot den bakgrunden beslöt Folketshusföreningen att digitalisera biografen för att garantera framtiden för bio i Hallstavik. Den nya utrustningen skulle också medge visning av direktsänd opera via satellit, samt film i 3D. Syfte Att genom digitalisering av biografen Rosen skapa en ”Nationalscen Roslagen” med utbud av digital film samt direktsända opera- och teaterföreställningar. Geografiskt verksamhetsområde Hallstavik, Norrtälje kommun Mål –– Ett intressantare kulturutbud genom att utrusta bio- och teatersalongen Rosen med modern digital teknik. –– Ökat antal besökare per biobesök från 35 till 70 personer. Högre besökssiffror för opera och teater föreställningar. Resultat –– Hallstavik har fått en modern digital biograf. Utbudet är premiärfilmer i 2D och 3D samt direktsända föreställningar via satellit från bl a Metropolitanoperan och Bolsjojteatern. I ett sepa rat projekt har salongen renoverats med bl a nya stolar och möjlighet för konferenser. –– Antalet besökare på operaföreställningarna första säsongen låg över prognosen och det nya utbudet lockar besökare från stora delar av Roslagen. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT FOLKETS HUSFÖRENINGEN FRAMTIDEN MAJ 2010 – JUNI 2012 653 972 KR 56 263 KR (CA 320 TIM) 352 658 KR 1 062 893 KR 9 HA L L S TAV I K FÖRSTUDIE Utnyttjandet av spillvärme vid pappersbruket Geografiskt verksamhetsområde Hallstavik, Norrtälje kommun Mål Slutrapport som beskriver tekniska och ekonomiska förutsättningar för tillgänglighet av spillvärme, över sikt över möjliga användningsområden, utredning av tekniska, biologiska och ekonomiska förutsättningar för storskalig ekologisk odling av grönsaker i växthus som värms med spillvärme samt förslag till upplägg för ett projekt där spillvärmen tas till vara på bästa sätt. Pappersbruket i Hallstavik, ortens enda större industri, producerar stora mängder av lågvärdig spillvärme. Var det möjligt att spillvärmen kunde användas till något som kunde skapa arbetstillfällen och dessutom göra miljön bättre? En viss del av spillvärmen från pappersbruket i Hallstavik användes bl.a. till ett fjärrvärmesystem för bostadsuppvärmning. Men det fanns mycket av mer lågvärdig spillvärme, som inte togs tillvara. Spill värmeutsläppen är i sig ett miljöproblem. En nyttig användning av energin skulle inte bara minska miljö belastningen, utan hade också potentialen att skapa lokala arbetstillfällen och genom kortare transporter av t.ex. grönsaker ytterligare minska negativ miljöoch klimatpåverkan. Hallstaviksnätverket, som arbetar för att utveckla orten, ville ta reda på tillgängligheten och karaktären av spillvärmen och om det var möjligt att använda den i andra verksamheter i Hallstavik. Projektet gjorde det möjligt att studera erfarenheter på andra håll och utreda lämpligaste alternativ. Kon takter togs med lokal ekologisk grönsaksodlare, med universitet och högskolor, med föreningen Ekofisk i Roslagen och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) samt med SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). Syfte Att skapa ett underlag för ett genomförandeprojekt där lågvärdig spillvärme från pappersbruket kan användas, i första hand för grönsaksproduktion, och att minska miljöbelastningen. 10 Resultat –– Kartläggning av energimängden i spillvärmen. Bra förutsättningar fanns för fiskodling med eller utan grönsaksodling. –– Skiss på genomförandeprojekt samt avtal med pappersbruket avseende mark och spillvärmetill gång. –– Ett företag, Vegafish AB, bildades för genomförandet. Projektet förverkligades dock aldrig i Hallstavik. En demonstrationsanläggning för en kombinerad fiskoch växtodling etablerades vid Berga Naturbruks gymnasium i Haninge, se också projektbeskrivning ”Ekofiskcentrum Roslagen”. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT HALLSTAVIKSNÄTVERKET OKTOBER 2009 – MARS 2011 168 913 KR 65 575 KR (CA 375 TIM) 37 127 KR 271 615 KR HALLSTAV I K FÖRSTUDIE Turistsatsning i Hallstavik Hallstavik har som så många andra områden i länet svårt att skapa nya arbetstillfällen. Men i Hallstavik finns ett stort motorintresse och Hallstaviksnätverket ville använda det för att hjälpa till med planerna på en ny motoranläggning som skulle kunna skapa nya arbetstillfällen och fler besökare till orten. Hallstavik, liksom norra delen av Norrtälje kommun, är i stort behov av nya arbetstillfällen. Hallstaviks nätverket har därför som sitt främsta mål att skapa nya arbetstillfällen. Det finns redan ett stort intresse kring speedwaylaget Rospiggarna. Och nu fanns det möjligheter till ytterligare en motorarena. Viking Raceway-projektet med planer på en dragracingba na, hade startat långt före tillkomsten av Hallstaviks nätverket. I Sverige finns endast en anläggning av detta slag och det finns ett fåtal anläggningar i Europa. Utanför Europa, framförallt i USA, finns ett stort antal väletablerade anläggningar med bra resultat när det gäller att kombinera arbetstillfällen och besöksnäring. Alla positiva prövningar i miljöhänseende fanns men det saknades ett genomarbetat ekonomiskt underlag för en satsning av dessa dimensioner (stor leksordningen 100 MSEK). Projektet var en förstudie med målet att utreda bl.a. de ekonomiska förut sättningarna för att anlägga en motorbana för bl.a. dragracing i Hallstavik. Syfte Syftet är att ta fram ett ekonomiskt underlag för kvalificerade beslut om en stor turistanläggning vid Hallstavik. Geografiskt verksamhetsområde Hallstavik, Norrtälje kommun Mål –– En skiss på en avancerad turistanläggning med motorsportinriktning vid Hallstavik. –– En affärsplan för den skissade anläggningen (med underlag från existerande anläggningar i Europa och baserad på en marknadsanalys för den före slagna lokaliseringen). –– Två–tre scenarier för en realisering. –– Ett ”Information Memorandum” (investerings prospekt), riktat till potentiella investerare. Resultat –– Att en sådan investering kan bli lönsam och där med kraftigt bidra till utvecklingen av Hallstaviks bygden. –– En ekonomisk analys (affärsplan) har gjorts base rad på uppskattningar av byggkostnader, drifts kostnader och driftsintäkter. Underlaget till detta kom från byggföretag i Sverige och omfattande kontakter med personer inom dragracingsporten med kunskaper om andra banor i Sverige och Europa. –– Dessutom initierades detaljplane- och mark frågorna. Samverkan har skett med kommunens planavdelning i arbetet med att ta fram en detalj plan för området. –– Ett omfattande nätverk med kontakter till bilsportorganisationer, myndigheter och lokala företag etablerades. De förväntade mervärdena för Hallstaviksbygden av en dragracingbana av god internationell standard har bekräftats. –– I övrigt gjordes erfarenheten att komplexa utred ningsprojekt tar längre tid än förväntat. )) fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS TOTALT HALLSTAVIKSNÄTVERKET OKTOBER 2009 – MARS 2012 89 766 KR 53 175 KR (CA 300 TIM) 27 400 KR 170 341 KR 11 HA L L S TAV I K FÖRSTUDIE Skeboåns Sportfiske Skeboån i Roslagen har under många år upplevt en försämring av vattenmiljön. En grupp entusiastiska sportfiskare med stort intresse för fiske och vatten vård satte sig som mål att dels skapa god ekologisk status i ån, dels skapa ett ekofiske efter vild och själv reproducerande havsöring i vacker Roslagsmiljö. Skeboån så som den är och ser ut idag mår inte bra och flera av tidigare kända arter för en tynan de tillvaro eller är helt borta. En av dessa arter är havsöringen där en tidigare förstudie visade på stora problem att komma upp i ån efter flera år till havs, men också med reproduktionen, då de rätta förutsättningarna inte finns. Genom att arbeta med restaurering och vandringsvägarna borde det vara fullt möjligt att återigen få god ekologisk status i ån. Det skulle ge förutsättningar för ett ekologiskt fiske på egen reproducerande vild havsöring. Ett viktigt nästa steg mot detta mål var att skapa bra samarbeten som kunde leda till nytt engagemang kring ån. Därtill skulle det behövas ett antal fysiska åtgärder i Skeboån för att sedan kunna marknadsföra och starta upp sportfiskeverksamhet samt förvalta en frisk å. Fokus på denna förstudie var att bl a utreda markägarförhållandena och vilka fastigheter som hade fiskerättigheter, hur sportfisket kan påverkas av Åsänkningsföretaget och vattendomen och att tillsammans med berörda aktörer utreda förbättring av vandringsvägen för fisk vid dammluckorna i Hallstavik. Syfte Att kartlägga ett antal viktiga förutsättningar för att kunna restaurera Skeboån och skapa god ekologisk status samt ett ekofiske efter självreproducerande havsöring. –– Slutligt beslut om omfattning av åtgärder gällande bottenstrukturen i ån samt en kostnadsbild för genomförandet. –– Vidare hur åtgärderna skall finansieras. Resultat –– Idag finns en fullständig förteckning inkl. kartor över vilka mark- resp fiskerättsägare som finns längs sträckan från Skebobruk och ned till myn ningen i Edeboviken. –– Möten har hållits med Holmens fabriksledning i Hallstavik om hur vattenväg vid dammar kan lösas. Frågan får lösas i nästa skeda då ritningsförslag tas fram och med det som grund även detaljerade kost nader. Samtal har också förts med Länsstyrelsen i Stockholms län, Sportfiskarna, Stockholms stads idrottsförvaltning och Norrtälje kommun. –– Åtgärdsplan finns. En del av ån fick användas som provsträcka för olika typer av biotopvård, för att sedan kunna fastställa vilket arbetssätt som funge rar bäst inför framtida åtgärder. –– Vissa uppskattningar ang kostnadsbilden har gjorts utifrån utredningen och åtgärdsplanen. Bland annat så uppskattas kostnaden för fisk vägarna i både Hallstavik och Skebobruk till cirka 1,5 miljoner kronor. Övriga kostnader är svår bedömda i nuläge. –– Kommande års arbeten är tänkt att finansieras via ansökningar ur olika fiskevårdsfonder, ansökning via Länsstyrelsen på ett s.k LONA bidrag men också att pengar kommer att tas ur den fiske vårdsfond som finns tillhands för Skeboån, som Holmen Paper AB betalar in löpande till via 1930 års vattendom. Geografiskt verksamhetsområde Skebobruk-Hallstavik, Norrtälje kommun Mål –– Markägarförhållanden och fastigheter med fiske rätt utredda. –– Klarlagt faktorer som påverkar framtida sportfis ke med koppling till Åsänkningsföretaget resp. gällande vattendom samt uppgörelse med Holmen om godkännande av förslaget samt styrningen av dammluckorna. 12 )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT HALLSTAVIKSNÄTVERKET FEB 2013 – FEB 2014 262 384 KR 120 750 KR (CA 690 TIM) 383 134 KR HALLSTAV I K Musikinriktad ungdoms verksamhet i Hallstavik Hallstavik är en bruksort med Holmen Paper som den stora arbetsgivaren. Pappersbruket har under några år skurit ner verksamheten, varpå arbetslösheten ökade. Många i samhället kände av detta och många ungdomar påverkades med en känsla av låg framtids tro. Då kommunen satsade på en ny fritidsgård ville Hallstaviksnätverket komplettera med en musikverk stad. I en djupintervjuundersökning 2008 på Roslagens Sparbanks initiativ framförde ungdomar allvarliga synpunkter på sin hemort, där bl.a. drog- och vålds problem beskrevs och där bristen på attraktiva sociala mötesplatser framhölls. I Hallstavik finns mycket idrott och motorsport, men för de unga som är intresserade av musik fanns ingenting. Projektet ville bygga och utrusta en replokal och en musikstudio som musikintresserade ungdomar kunde använda. Där skulle de få handledning av kunniga ledare och också få hjälp att bilda egna band och lära sig spela in. Det gick lite trögt i början att fånga ungdomarnas intresse att prova något nytt. Det tog längre tid än förväntad att skapa ett engage mang. Men slutligen blev det en blomstrande och växande Rockverkstad och fler och fler hör av sig och vill prova på. 40% av deltagarna totalt sett i dessa aktiviteter är flickor. Projektet ledde till ca 10 ungdomar som regel bundet spelar och många fler som blivit intresserade av och hjälpt till med rockkvällar och arrangemang. Man har uppnått ett bra samarbete mellan fritids gården, ABF och den kommunala musikskolan som nu delar på kostnaden av de två unga musiker som är anställda som handledare. Syfte –– Att bygga och utrusta en musikstudio och en rep lokal med lämplig och modern utrustning. –– Att fånga upp ett antal (tiotals) musikintresserade ungdomar, inspirera, utbilda och sammanföra dem så att ett antal (några) musikband bildas. –– Att genomföra en inledande rockgala. –– Att genomföra en workshop med rockgala när projektet avslutas. FOTO JONAS BODENHÖFER Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål –– En attraktiv och kreativ miljö för de ungdomar i Hallstaviksområdet som är musikintresserade. –– Ökat trivsel och trygghet och därmed också minskade vålds- och drogproblemen i samhället Resultat –– Musikstudio, replokal och rockgalor/workshop genomförda. Ett musikband med 10 medlemmar har bildats. Rockskolan är igång och kommer att fortsätta sin verksamhet. –– Antalet bildade musikband är något lägre än målet. Den ursprunglige ledaren för rockskolan slutade varför det blev ett uppehåll och projektet behövde förlängas. Intresset bland ungdomarna har varit stort, men viljan att delta i musikband har varit mindre. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT HALLSTAVIKSNÄTVERKET AUG 2009 – MAR 2011 147 480 KR 32 250 KR (CA 185 TIM) 85 003 KR 264 733 KR 13 HA L L S TAV I K Stimulera kreativ förnyelse Syfte –– Att skapa en (virtuell) grupp som under ledning av erfaren kreativitetscoach och med moderna IT-hjälpmedel kan bli ett embryo till en attityd förändring. –– Att deltagarna individuellt eller i samverkan blir kreativa och börjar se möjligheterna att själva påverka sin egen och samhällets utveckling. Geografiskt verksamhetsområde Hallstavik, Norrtälje kommun Lägg inte för mycket tid på diskussioner, en genom förd idé är bättre än att ha flera det bara talas om! Använd din intuition och känsla för det som inte sägs direkt till dig och var hela tiden öppen för att söka synergier men arbeta mot målet. I Hallstavik råder i hög grad en brukskultur. Man väntar på att det stora företaget eller andra makt havare ska lösa problemen. Kulturförändringar tar tid. Hallstaviksnätverket sökte efter metoder att snabba på förloppet. Att stimulera de progressiva krafterna som redan finns i Hallstavik är en väg som ger utrymme för inspiration utifrån. Idén var att engagera fler invånare i Hallstaviks bygden i att utveckla samhället genom att an vända sociala media under ledning av en erfaren kreativitetscoach. Hallstaviksområdet behöver fler arbetstillfällen, bättre trygghet, trivsel och inställning till utbildning. Tidsmässigt sammanföll projektet med nya nerdragningar på Hallsta Pappersbruk. Flera av de tänkta deltagarna var därmed uppsagda från pappersbruket. Det krävde tid och energi att arbeta med denna typ av förnyelsearbete. Att få människor att vilja delta och engagera sig beror på behov och det gäller att känna sig själv och uppfatta vem som har drivkraft och vilja att arbeta. Man vet aldrig vilka människor man träffar och vem som kan bidra. Det var en viktig framgångsfaktor att följa projektplanen men vara beredd på att anpassa den vid behov uti från förutsättningar och de människor som deltar. 14 Mål –– Attitydförändring hos företag och individer som gör att de själva skapar nya arbetstillfällen och tillväxt. –– Ökade kunskaper om och användningen av sociala media bland företagare och individer för att skapa kreativa nätverk. Resultat –– Ökad förståelse för sociala medias möjligheter bland befolkningen genom datautbildningar och artiklar i lokaltidningen om projektet. –– En positivare inställning till framtiden och fler boende ser nya möjligheter. –– Ökat samarbete mellan skolan och näringslivet där elever i åk 8 och 9 besökt företag på sin fritid och företagen visat hur de arbetar. –– 4 elever ifrån åk 6 och deras två lärare deltog med en kreativ aktivitet, ”Creativity and Cloud Com puting” på World Children’s Festival i USA som representanter för Sverige. –– På festivalen deltog det 62 länder och över 10 000 deltagare. Det var fantastiskt att Hallstavik fick möjlighet att marknadsföra sig som en landsbygd vars ungdomar öppnat upp för ett kreativt interna tionellt samarbete med stöd av sociala medier. )) fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT HALLSTAVIKSNÄTVERKET AUG 2010 – DEC 2011 150 000 KR 82 750 KR (CA 475 TIM) 232 750 KR HALLSTAV I K FÖRSTUDIE Trygghetsboende i Hallstavik och på Singö Trygghetsboende är en attraktiv lösning när man på äldre dagar blir ensam, mindre rörlig, i behov av ser vice, kultur och social samvaro på nära håll. Men det finns för få lägenheter. Hallstaviksnätverket tog fram ett koncept för att bygga äldreboenden i privat regi. De äldre blir allt fler och äldre i kommunen. Många gör om fritidsstugan till åretruntbostad och flyttar ut för gott efter pensioneringen. Bostadssituationen i Stockholm gör också att människor vid pensione ringen lämnar Stockholm och flyttar till Norrtälje där trängseln är mindre och boendekostnaden lägre. Behovet av ”mellanboende” likt trygghetsboende ökar. Många äldre mister sin partner. Trygghets-/ trivselboende ökar livskvaliteten och personerna håller sig friska längre och behöver mindre av vård och omsorg. Nära till centrum med affärer och kultu rella utbud är viktigt liksom möjligheterna till social samvaro när rörligheten begränsas. Utbudet av trygghetsboende är för litet i kommu nen och i förstudien ville man ta fram ett koncept för att utveckla samarbetsformer mellan kommun, landsting och kooperativ/ideell förening, utreda bygg - och boendekostnad samt finansiering av omoch nybyggnad av trygghetsbostäder. Flera goda exempel fanns inom kommunen och på andra håll i landet. Syfte –– Att utreda förutsättningarna för att bygga äldre boenden/trygghetsboenden på Singö och i Hall stavik. –– Att skapa ett underlag för att i ett senare skede utveckla en konkret genomförandeplan. Boende formen och boendemiljön skall vara anpassad till äldres behov både avseende fysisk funktionsned sättning och social gemenskap. Geografiskt verksamhetsområde Hallstavik, Singö, Norrtälje kommun Mål –– Ett förslag till koncept för äldreboende i Hallstavik och på Singö. –– Kartlagda samarbetsformer med kommun och landsting samt förutsättningarna för finansiering av byggnation och boendekostnader. Resultat –– Projektet har tagit fram behovsunderlag, byggoch boendekostnader och fått markanvisning för nybyggnation. Genom kontakt med byggbolaget Credentia erbjöds möjlighet att blockhyra och driva ett planerat trygghetsboende i fastigheter i Hallstavik centrum. Finansiering återstod. –– De positiva effekterna var en glädje över vad som är på gång. Kommunens vårdbolag Tiohundra var positiva och såg formen för ett slags mellanboende som en viktig del i den framtida planeringen för äldre. Boendeformen kan minska kostnaderna och öka livskvaliteten för den enskilde. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT HALLSTAVIKSNÄTVERKET FEBRUARI - DECEMBER 2010 75 000 KR 140 913 KR (CA 805 TIM) 215 913 KR FOTO LINDA HADDEMO / ÅSTORPS KOMMUN 15 HA L L S TAV I K Integration genom interkulturellt samarbete De flesta invandrare i Norrtälje kommun bor i Hallsta vik eller Rimbo och många har lite eller ingen kontakt med omvärlden. Det fanns stor kompetens och vilja hos de flesta men det var svårt att hitta en konstruk tiv plattform att utvecklas. Tillsammans med en kreativ projektledare lyckades flera nyinflyttade att lära sig språket bättre och att komma ut på arbets marknaden. Projektledaren hade själv flyttat till Sverige för inte så länge sedan och hade upplevt en del problem när det gäller tolerans och kunskap om andra kulturer och vice versa. Hon hade många idéer och erfaren het från ideellt arbete med intresserade invandrar kvinnor och såg stora möjligheter att jobba fram gångsrikt för att bryta isoleringen och underlätta för nyinflyttade att lära sig språket och därigenom öppna upp portarna för arbetsmarknaden. Leader Uross matchade ihop en kreativ och driven projektledare med en pragmatisk och administrativt erfaren projektägare för att förverkliga projektidén, Hallstaviksnätverket blev projektägare. Grundtanken med projektet var att erbjuda in vandrarkvinnorna en meningsfull sysselsättning utifrån kunskap som redan fanns hos deltagarna, genom att tillverka unika handarbetsprodukter som kunde bli blandningar av olika stilar och traditioner. Det gemensamma handarbetet blev plattformen för verksamheten som byggdes upp i kursform och var anpassade efter SFI:s skoltider, så att samtliga del tagare kunde medverka i projektet utan att missa SFI. En kursdag började oftast med ett morgonmöte med information om dagens ämne och rutiner. Däref ter började handarbetet och samtal, oftast i grupper på två personer med olika bakgrund och kunskap, så det blev mycket lärande. Träffarna avslutades med fika och samtal om dagen samt önskemål/fundering ar inför kommande tillfällen. Utöver kursdagarna genomfördes studiebesök på Arbetsförmedlingen m fl och man besökte olika marknader med hand 16 arbetsprodukterna för att ställa ut och sälja, vilket skapade värdefulla kontakter och tillfällen för samtal med nya människor. Därtill hade projektgruppen regelbundna styrgruppsmöten och annan kontakt för att följa upp och justera verksamheten för att nå målen. En del deltagare kunde etablera sig på arbets marknaden, andra fortsatte att plugga eller praktise ra på olika ställen. Välmåendet blev överlag mycket bättre. Genom information om de demokratiska principerna i detta land och kvinnans ställning och rättigheter lyckades flera deltagare bryta ur ett dys funktionellt äktenskap, gå i parterapi eller bara kräva en förbättring i hemmet. Rädslan eller oro för det okända nya hemlandet gjorde plats för nyfikenhet och engagemang att vara aktivare, känslan av ”vi och de” minskade rejält. Samhällets reaktion på gruppen var också över förväntan positiv, människor besökte projektet och kom med gåvor som sybehör och tyger. Många besökte projektet och frågade om verksam heten och tyckte att den var mycket bra. Syfte Att bryta isoleringen för nyinflyttade och underlätta att lära sig språket och därigenom öppna upp portar na för arbetsmarknaden. Geografiskt verksamhetsområde Hallstavik, Norrtälje kommun )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTAL HALLSTAVIKSNÄTVERKET OKTOBER 2011 – MARS 2014 715 908 KR 704 546 KR (CA 4 025 TIM) 709 KR 1 421 163 KR HALLSTAV I K MÅL RESULTAT Deltagare klarar sfi Minst 3 deltagare har klarat nationella provet på sfi. Under projekttiden klarade 6 deltagare nationella provet. Efter projektets slut var det ytterligare 3 deltagare. Registrering som arbetssökande Minst 4 deltagare har registrerat sig som arbetssökande på af. Alla deltagare som är arbetsför fick registrera sig på arbetsförmedlingen. Aktiviering/närkontakt med människor på orten Varje deltagare har minst en gång deltagit på en marknad/ aktivitet för att presentera projektet. De flesta deltagare har minst en gång deltagit i evenemang, många deltagare kom även efter avslutat kurs för att delta. Samhällsinformation Alla deltagare ska ha fått en bra inblick i samhället och kulturen. Genom kontinuerlig kontakt med olika myndigheter, kyrkan mm fick alla inblick. Delvis höga språkbarriärer gjorde att detta blev svårast att jobba med. Handarbetskunskap Minst 5 deltagare har lärt sig att använda en symaskin. Alla blev erbjudna att lära sig, över hälften vet nu hur man syr på en maskin. Sociala kontakter Minst 3 deltagare har skapat privata kontakter med andra deltagare. Över förväntan stora nätverk har skapats. Kvinnor hjälpte varandra t.ex. med barnpassning eller bara träffades för fika mm. Hälsa och kroppsmedvetenhet Minst 50 % av deltagarna har privat börjat motionera. Alla blev motiverade och informerade om vilka möjligheter för motion det finns. I verksamheten blev det ofta ”kontors-gympa” för att motverka spändhet mm. Kulturella inflytanden Minst 30% av produkterna är hantverk från andra länder. Deltagarna som hade kunskap om något handarbete från hemlandet lät det ofta flyta in i tillverkningen. Svenska handarbetstraditioner Minst en deltagare har lärt sig att knyppla. Ingen lärde sig att knyppla (men flera lärde sig att väva mm). Information utåt All tillverkning kommer bilddokumenteras och utställas. Det mesta blev bilddokumenterad. Motivation och stärkning Invandrarkvinnor får ett ökat självförtroende i tillverkningen samt bättre kunskap om sina egna tillgångar. De flesta deltagarna ”växte” genom projektet – litar mer på sig och sin respektive potential och kunskap. Mätbara som omätbara resultat blev över förväntan höga, dock var det omöjligt att få verksamheten att bära sig själv vilket gjorde att den avslutades när leaderfinansieringen tog slut. 17 nätverkxxxx HA L L S TAV I K Hallsta IK lägerverksamhet Det finns ett stort intresse från stockholmsbaserade idrottsklubbar att åka på läger utanför Stockholm. Hallsta idrottsklubb har tidigare anordnat läger för intresserade klubbar under delar av säsongen, men såg möjligheten att utöka denna verksamhet ytter ligare genom att skapa fler övernattningsmöjligheter. Hallsta idrottsplats är från 1921, den är föreningsägd men drivs bl a med bidrag av kommunen. Egen is hall, löparbanor mm, gör att det är aktivitet året runt på anläggningen. Lägerverksamhet var en verksam het som skulle kunna generera ett bra överskott och idrottsklubben såg fina möjligheter att satsa ytter ligare på att utveckla idrottsturism, cup- och läger verksamhet. Målgruppen är till 95 % från Stockholm och intresset att komma till Hallsta IK ökade hela tiden, framförallt efter att klubben hade fått en ny konstgräsplan. Den befintliga lägerverksamheten arrangerades enbart under sommaren och hösten, men klubben ville utöka den till nio månader per år. Det kom in många förfrågningar och klubben visste därmed att efterfrågan inte skulle vara något problem. Inom ramen för projektet skulle därför ett vandrarhems boende med 40 bäddar bli till, samt ett kök byggas. Projektet skapade utöver konkreta resultat också en vi-känsla inom klubben som alla aktiviteter där ideella gör insatser i sin förening. 18 Syfte Att rusta upp baracker, renovera invändigt och utvändigt, installera ett kök på övervåningen och i nedre delen en avdelning för login. Geografiskt verksamhetsområde Hallstavik, Norrtälje kommun Mål Utbyggda baracker med 40 bäddar och ett kök. Resultat –– Det blev 24 bäddar i den nya logidelen, samt ett kök. –– Brandmyndigheten krävde fler utrymningsmöjlig heter och rymligare rum vilket begränsade antalet sängar. På sikt ska antalet bäddar öka till 30 st. Vid större grupper kan klubben nyttja samlingslo kalen med madrasser, då blir antalet strax över 40 st nya sängplatser. )) Fakta PROJEKTÄGARE HALLSTA IDROTTSKLUBB PROJEKTPERIOD APRIL 2012 – DECEMBER 2013 LÄNSSTYRELSENS HANDLÄGGNING AV SLUTREDOVISNINGEN INTE AVSLUTAT ÄN. Ljusterö Konst och museer björklidens gårdsmuseum Museet som berättar om skärgårdslivet förr, har också en teleteknisk avdelning och en 50talsbiograf med 12 sittplatser, 070773 70 35, www.technotel.se/museet Bo i Linanäs – hotell, vandrarhem, restaurang, fest & konferens, 08542 402 26, www.rastaborg.se hotell rastaborg ljusterö hembygdsmuseum i Linanäs, 08542 415 29, 0708811 875, www.villasjovik.com villa sjövik Här visas kläder och fästmansgåvor. Även jordbruksmuseum, båt och fiskemuseum, 08542 420 84, www.hembygd.se/ stockholm/ljustero väsby gård i Väsbyviken vid Ljusterö golfbana erbjuder både konferensmöjligheter med helpension och Bed & breakfast, 08542 410 65, www.vasbygard.com Välkommen till ljusterö! – med boende för fyra personer, Linanäs hamn 08542 400 10, www.linanashamn.com flytbrygga – Ljusterö Skärgårdcenter, 08542 424 01, 073655 67 00, www.lscab.se stugförmedling vid Siaröfortet på Kyrkogårdsön i Furusundsleden, 0824 30 90, www.blidosundsbolaget.se siaröfortets vandrarhem ÄtA Krogar och kafeer för olika smaker finns bl a i Linanäs, på Ljusterö Torg och vid färjeläget. Tips! Köp din lunchkorg och hyr en roddbåt i Linanäs Hamn, ro ut till en lugn vik och njut av lunchen i lugn och ro. Ljusterö turistByrå Turistbyrån hos Ljusterö Skärgårdscenter på Ljusterö Torg informerar om Ljusterö och hela Roslagen. Här finns också stugbokning, evenemangsbiljetter och presentshop. Öppet året runt, 08542 424 01, www.roslagen.se broschyren är utgiven av: Ljusterö Turism Ljusterö Skärgårdscenter Hemviken kajak Linanäs Hamn I samverkan med Roslagssamarbetet Med stöd av Leader UROSS. produktion: mjölnarströms gamla skola Hantverkscentrum med krukmakeri, 08542 419 61. AKtiviteter Ljusterö erbjuder allt från hisnande naturupplevelser i ytterskärgården till opera i Jussi Björlings anda, högklassig konst, golf, paddling, fiske, krogar och boende. Gratis vägfärja från Östanå på fastlandet tar dig hit på 5 minuter. Waxholmsbåt går från Stockholm och Vaxholm och angör många bryggor på Ljusterö. Den mest populära är Linanäs. paddling linanäs golf Linanäs är öns huvudort vid sidan av Ljusterö Torg. Linanäs har bl a ångbåtsbrygga, restauranger, hotell, vandrarhem, gäst hamn, båt och cykeluthyrning. Här finns bad med både klippor och sand. Linanäs hamn, 08542 400 10, www.linanashamn.com Ljusterö Golf vid Väsby Gård är en komplett 18hålsbana med en fantastisk utsikt över fjärdar och öar. Hit kan man komma med egen båt och lägga till ca 300 m från klubbhuset, 08542 400 35, www.ljusterogolf.se Hemviken kajak på Västra Lagnö erbjuder turer och uthyrning av kajaker samt kurser för såväl nybörjaren som för den som paddlat förr, 070711 90 44, www.hemvikenkajak.se fiske Runt Ljusterö finns goda möjligheter att få lax, öring och abborre – och det är sant att Saxarfjärden bjuder på skärgår dens bästa gäddfiske! Ljusterö turistbyrå berättar mer. LJUSTERÖ TURISM Roslagen & Co AB i samverkan med Ljusterö Skärgårdscenter Tryck: StrokirkLandströms 2012. Ljustero¨ ljusterö konstmuseum Besök Ljusterö konstmuseum vid Ljusterö Torg och bli guidad av Claes Moser, känd från Antikrundan. Här visas både permanent utställningar och temporära utställningar av hög kvalitet, året runt. Bli serverad en skärgårdslunch i Konstsalen eller konferera i Kristallsalen, 08542 424 03, www.ljusterokonstmuseum.se Foto: mAts rosenhoLm Ljusterö är skärgårdens största ö befolknings mässigt med nästan 1800 bofasta och med över 125 företag i företagarföreningen. Företagar föreningens, föreningsrådets m fl mål är en födubblad fast befolkning år 2020. Entreprenad- och hantverksföretagen har efterfrågan och tillväxt medan besöks näringen för en tynande tillvaro och Ljusterö som turistö har inte marknadsförts histo riskt, trots stor potential. För ett ökat fastboende på Ljusterö krävs en utveckling av arbetsmarknaden så att det skapas arbetstillfällen inom alla sekto rer och inte bara i traditionellt mansdomi nerade branscher. En serie av projekt, många leaderfinan sierade, har genomförts av Ljusterös för eningar i syfte att bygga ön som långsiktig besöksdestination i Stockholms skärgård. Strategin till 2020 är målet och alla projekt syftar till att öka antalet företag, hjälpa företag att växa genom nya produkter/ aktiviteter, öka antal bofasta och besökande som genererar en ökande efterfrågan till gagn för företagen. Alla dessa och kom mande nya projekt tillsammans har redan gett direkta effekter som nya företag, nya produkter, nya nätverk och ringar på vatt net genom synergieffekter och inspiration till nya idéer. 19 LJ U S T E RÖ LJUSTERÖ OPERAFESTIVAL Jussi Björlings minne 2010 turistnäringens mål om bättre förutsättningar för en utökad besöksnäring. Investeringar i den extra stora festivalen kom att ge en spinoff effekt och många positiva bieffekter för hela ön. Syfte –– Att främja Ljusterö och Österåkers kommuns besöksnäring genom att under 2010 erbjuda en utökad högklassig operafestival. –– Sätta Ljusterö på kartan och bygga upp besöksoch servicenäringen långsiktigt. Ljusterö Operafestival till Jussi Björlings minne var ett årligt återkommande kulturevenemang med tydlig lokal förankring på Ljusterö. Operafestivalen etablerades 2005 och erbjöd konserter under augusti månad. Evenemanget växte sig starkt under åren och med en trogen publik på 500–1000 besökare. Vana opera konsumenter från hela Sverige blandades med lokala förstagångsbesökare i den vackra skärgårdskvällen. Jussi Björling är ett världsnamn och långt efter sin död ännu ett starkt varumärke inom den internatio nella operavärlden. Hans koppling till Ljusterö/Siarö var en tidigare helt outnyttjad tillgång för Österåkers kommun. Operafestivalens syfte var att sätta Ljusterö på musikkartan genom att erbjuda opera i världsklass. Under operafestivalens fem första säsonger hade man dock problem med catering, boende och kollektivtrafik till och från konserterna för såväl med verkande artister som konsertbesökare. Behovet fanns även att få en större scen för att kunna välkomna den ständigt växande publiken. Visionen blev ett mer omfattande festivalkoncept som samtidigt kunde främja turistnäringen i kommunen och i övriga skär gården. Sommaren 2010 firade operaföreningen 50-års minnet av Jussi Björlings dödsdag med en fullskalig operaproduktion på en utomhusscen vid Linanäs ångbåtsbrygga. Att Björling under 2010-11 uppmärk sammades över hela musikvärlden gav Ljusterö och Österåkers kommun en unik chans att ha en ledande roll i detta firande genom att erbjuda opera på hög sta internationella nivå i Jussis älskade skärgårds miljö. En utökad operafestival under jubileumsåret 2010 var ett lämpligt medel att samtidigt arbeta för 20 Geografiskt verksamhetsområde Ljusterö, Österåker kommun Mål –– På två år ska besöksnäringen öka med 50 % varav minst hälften ska vara övernattande turister. –– Under festivalen 2010 ska antalet konsertbesökare fördubblas jämfört med tidigare år. Resultat –– Samarbeten mellan offentlig sektor, näringsliv och ideella organisationer är a och o för att utveckla glesbygden. Kulturutbudet kan påverka en hel orts bärighet och leda till nya arbeten inom service företagen. –– Festivalen blev en succé med fler besökare än tidigare år. –– Det utökade samarbetet mellan de olika aktörerna har fungerat utmärkt, skapat mervärden och gett många ringar på vattnet i form av nya samarbeten och en ökad entreprenörsanda. Sedan 2013 arrangerar Ljusterö Operasommar ope raföreställningar på Ljusterö. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE IDEELL RESURS OFFENTLIG FINANSIERING OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT FÖRENINGEN LJUSTERÖ OPERAFESTIVAL AUG 2009 – FEB 2011 344 409 KR 227 728 KR (CA 1 300 TIM) 5 000 KR 93 000 KR 271 008 KR 260 707 KR 1 201 852 KR LJUS T E RÖ Informationsskyltar på Ljusterö Ljusterö är skärgårdens största ö befolkningsmässigt med nästan 1800 bofasta och med över 100 företag i företagarföreningen. Entreprenad och hantverks företagen har efterfrågan och tillväxt medan besöks näringen för en tynande tillvaro och Ljusterö som turistö har inte marknadsförts historiskt. För att Ljusterö långsiktigt skall utvecklas och både kommersiell och offentlig service bibehållas måste den fasta befolkningen fördubblas och antalet arbets platser öka för att behålla ungdomen på ön och attrahera nya att bosätta sig på ön. Besöksnäringen behöver därför utvecklas och efterfrågan av service tjänster skapas. Ett viktigt steg är att välkomna besökare till ön och skapa en kommunikation kring de aktiviteter och den service som redan finns, samt hur man kan ta sig runt ön, till och från andra öar samt finna logi och annan service. Ett första steg i ett långsiktigt arbete var att se till att det finns alltid aktuella informationstavlor vid Östanå färjeläge samt vid alla trafikerade bryggor samt på Ljusterö Torg, Lillström och Linanäs. Ljusterö företagarföreningen drev projektet i samarbete med föreningslivet på ön samt Österåker kommun. Syfte Att sätta upp informationstavlor vid vägfärjans färjeläge Östanå samt ett tiotal bryggor runt ön som trafikeras av Waxholmsbolaget, Blidösundsbolaget samt taxibåtar. Geografiskt verksamhetsområde Ljusterö, Österåker kommun Resultat –– Stor informationstavla vid Östanå färjeläge plus 15 mindre informationsskyltar runt ön (bryggor och handelsplatser). –– Mycket positiv respons från boende och besökare. –– Ett nytt föreningsråd för alla Ljusterös ideella för eningar för stärkt samverkan runt aktiviteter för boende och besökare. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT LJUSTERÖ FÖRETAGARFÖRENING AUGUSTI 2009 – MAJ 2010 142 026 KR 46 186 KR (CA 265 TIM) 29 852 KR 23 671 KR 241 735 KR Mål –– 12–15 informationstavlor som ger en positiv bild av Ljusterö som besöksmål och ger besökare väg ledning till aktiviteter och service. –– Långsiktigt bra omsättning och efterfrågan av besökstjänster samt nya företagsetableringar. 21 LJ U S T E RÖ Ljusteröportalen Ljusterö saknade en fullt utvecklad infrastruktur för bredband och många företagare var utan tillgång till dator, och syntes därmed inte på internet. Aktiviteter och events för boende och besökare samordnades och marknadsfördes dåligt vilket begänsade attrak tionskraften för en större potentiell publik. portalen mer heltäckande finns undersidor med text och bilder som t ex Turism och Samhällsservice. Syfte Att utveckla en gemensam internetportal för Ljusterö med omnejd. Geografiskt verksamhetsområde Ljusterö, Österåkers kommun Mål –– Ljusteröportalen är utvecklad och ligger aktiv och löpande underhållen på Internet, tillgänglig för användning av samtliga föreningar och företag på Ljusterö med omnejd. –– En supportfunktion etablerad som ger alla fören ingar och företag löpande möjlighet att designa och underhålla en hemsida. Projektets idé var att alla intresserade föreningar och företag på ön skulle få samma goda förutsättningar att utveckla sina verksamheter till gagn för hela byg den genom en modern webbaserad portal. Portalen skulle ha sin bas i Ljusterös ideella föreningsliv, med en kompetent organisation som förvaltar, underhål ler och utvecklar portalen. Projektet startade i december 2010 med informa tion och utbildning av en grupp som tidigt anmält sitt intresse av att medverka. Det var viktigt att få en bred medverkan av företag, föreningar, skola, kyrka, Österåkers kommun och andra myndigheter. Som ett led i den interna marknadsföringen mot framtida medverkanden visade projektet tidigt vad som gick att göra genom att publicera portalen på Internet. Successivt kom det in synpunkter på vad som borde utvecklas samt nya medverkande. Vid konstruktionen av hemsidan sattes fokus på vad som intresserar den bofasta befolkningen och fritids boende. En stor potential ligger i att fritidsboende använder sina hus under en längre tid av året och/ eller upplåter dem till vänner och betalande gäster. För att finna professionell hjälp av t ex hantverkare utvecklades Ljusterökatalogen och för att få tips om nöjen mm så utvecklades Evenemang. På dessa sidor ligger också länkningar till företagens egna sidor i portalen eller till externa hemsidor. För att göra 22 Resultat –– Ljusteröportalen www.ljustero.se är etablerad som en ortsportal på Internet för att skapa kommuni kation mellan alla på orten och ortens besökare. Effekterna är: –– Ökad IT-kompetens bland företagare och förening ar på Ljusterö med omnejd. –– Ökad insikt om Ljusterös potential som destina tion för fast- och fritidsboende samt besökare. –– Ökat samarbete mellan företagare, föreningar, turistarrangörer, kyrkan och myndigheter. –– Stärkt infrastruktur genom en ökad handlingskraft i Ljusterö Företagarförening. –– Utveckling av en livskraftig turistbyrå på Ljusterö –– Ökad efterfrågan av lokala tjänster, evenemang för fast- och fritidsboende och externa besökare genom ökad visibilitet. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE IDEELL RESURS OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT LJUSTERÖ FÖRETAGARFÖRENING DEC 2010 – SEP 2011 249 463 KR 139 783 KR (CA 800 TIM) 4 825 KR 18 695 KR 56 482 KR 469 248 KR LJUS T E RÖ Ljusterö konstmuseum Dags för ett nationellt känt konstmuseum på Ljusterö med en fast högklassig permanent utställning! Men även med utställningar för konstnärer verksamma i Österåker och i skärgården samt fast utbyte med Länsmansgården, Åkersberga och med övriga skärgårdsmuseer. Tack vare samarbetet med Claes Moser bedömdes förutsättningarna som mycket goda för att etable ra ett konstmuseum/konsthall på Ljusterö med en konstsamling av hög kvalitet. Det fanns lämpliga lokaler på Ljusterö torg där man dessutom kunde få synergieffekter genom att även lokalisera kom munens turistbyråverksamhet till Ljusterö Konst museum/Konsthall. Företagarföreningen fick också erfarenhet från marknadsföring och drift av konstmuseer genom samarbete med Claes Moser. Samarbete med turist bussföretag visar på en ökande efterfrågan på attrak tiva besöksmål för besökare från hela landet. Efter frågan är spridd över hela året och inte bara under sommarsäsongen, vilket ger bra förutsättningar för hållbar utveckling av besöksnäringen på Ljusterö och i Österåkers kommun. Projektets vision var vidare att öka omsättningen hos nuvarande företag och stimulera till etablering av fler företag inom besöksnäringen på Ljusterö och att öka antalet renodlade företag inom turistnäring en från dagens blygsamma ca 12 till 24 på två år. Syfte –– Att etablera samarbetsavtal med andra muséer och konsthallar i Österåkers kommun och Rosla gen. –– Att etablera samarbete med lokala konstnärer. –– Att paketera resmål i samarbete med turistföretag. –– Att ta fram en marknadsföringsplan för konst hallen och övriga turistmål på ön. Geografiskt verksamhetsområde Ljusterö, Österåkers kommun Mål –– En konsthall med en fast utställning av nationell kvalitet och med aktiv utställningsverksamhet. –– 5 000 besökare/år. –– 4 nya företag inom besöksnäringen. Resultat –– Ljusterö har blivit ett mer mångfacetterat resmål, med åretrunt aktiviteter på Ljusterö för alla gene rationer, och framför allt för unga. Samtidigt har verksamheten lett till ökade intäkter för måltidsserviceföretag på Ljusterö. Konkreta resultat: –– Fast utställning med internationell kvalitet, 10 utställningar med internationell kvalitet, 10 med lokala konstnärer, ca 40 evenemang –– Antalet besökare ökade med 5 000 jämfört med året innan –– Presentbutik, thairestaurang i Linanäs, service center, pet shop, massageterapeut, presentbutik vid Ljusterö torg, boende Ramsmora samt nya produkter och utökning av service. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS IDEELL RESURS TOTAL LJUSTERÖ FÖRETAGARFÖRENING SEP 2011 – JAN 2013 393 851 KR 541 225 KR (CA 3 090 TIM) 74 761 KR 19 602 KR 1 029 439 KR 23 LJ U S T E RÖ Ljusterö Graffiti Hur skulle Ljusterö kunna attrahera unga besökare som idag inte lockas av det utbud som marknadsförs i skärgården? Ett besöksmål som skulle göra Ljusterö attraktivare som bostadsort för ungdomar och som samtidigt kunde skapa kraftigt ökad efterfrågan av turisttjänster och stimulera till nya företagsetable ringar inom besöks-/turistnäringen, inklusive boen de? Projekt Ljusterö Graffitis inriktning var att utveckla Ljusterös position som konst & kultur ö, attrahera utövare av graffiti och intresserade unga besökare och binda ihop traditionell bildkonst med moderna uttryckssätt och inspirera skärgårdsungdomen till ut veckling av och deltagande i konstnärlig verksamhet. Projektet vände sig till en grupp av besökare som har få platser i länen att utöva sin konst. Nolltoleransen mot klotter har inneburit en mycket begränsad möjlighet att uttrycka sin konstform som är etablerad internationellt. Det här projektet var från början kontroversiellt, med nolltolerans mot inte bara klotter men också mot graffiti i Stockholms Stad och i Stockholms läns landsting. De flesta beslutsfattare som projektägarna träffade var inte familjära med graffitikonst vilket ledde till att mer tid behövdes för att förklara projektet. Det tog över ett år innan det fanns tillräckligt stöd för att kunna sända in en ansökan om ekonomiskt stöd. Det intressanta var att det som upplevdes som ett kontroversiellt projekt av myndigheterna sågs av sponsorerna som ett spjutspetsprojekt för ungdom på Ljustrerö med omnejd. Efter bygget av graffittiväggen skapades en ”graffiti burner”, ett första graffitikonstverk av världsklass, och som redan är känt inom ”the graffiti communi ty”. Dessutom är muren i dess utförande en naturlig förlängning av Ljusterö Konstmuseum och det första verket var historiskt kopplat till konstnärskolonin på Östra Lagnö 1894 och den mest framgångsrika perio den i svensk konst som kallas det Nordiska Ljuset. En första utbildning genomfördes av 97 ungdomar i graffitikonst under professionell ledning både i samband med graffitieventet och i Ljusterö skola och ungdomsgård. 24 FOTO JEANETTE WADELIUS Syfte Att skapa en graffitivägg i samarbete med Ljusterö skola, Österåkers kommun och Ljusterö museum. Geografiskt verksamhetsområde Ljusterö, Österåkers kommun Mål –– En 40 meter lång, internationellt känd graffitti vägg för konstnärer och graffitibesökare från hela Sverige och Europa. –– En plats för att utöva laglig graffiti i skärgården –– Graffitiskola för ungdomar och en övningsvägg vid Ljusterö skola. –– 5 000 fler besökare/år. –– 4 nya företag inom besöksnäringen. Resultat –– En 35 meter lång graffittimur byggdes vid Ljus terö torg som marknadsfördes med ett livesänt graffittievent. Ca 1 000 besökare besökte eventet och lika många som internationellt följde det via webben. –– En 10 meter lång övningsvägg vid skolan där graf fitiskola genomfördes för ca 100 ungdomar. –– 2 nya företag och utökat sortiment hos flera före tag. LJUS T E RÖ ”D etta projekt var ett i en serie av projekt för utveckling av besöksnäringen och ett av målen var att få se fyra nya företag inom näringen på Ljusterö med omnejd. Kor relationen mellan projektet i sig och ett nytt företag eller produkt kan vara svag men till serien av projekt är den stark. Projektet i sig skapar ökad efterfrågan men serien av projekt skapar långsiktig tillväxt. Vi ser på det aggregerade resulta tet av dessa och kommande projekt som den långsiktigt hållbara utvecklingen och de som ger både direkta och indirekta resultat för företagandet på Ljusterö. När vi då rapporterar resultat så ser vi vad den ökande efterfrågan av tidigare pro jekt och detta projekt samt andra faktorer har resulterat i i form av nya företag och produkter på Ljusterö med omnejd. Vi har t.ex. över tiden fått en ökad ef terfrågan på boende vilket resulterat i att Nässlingen tillkommit som nytt företag, och Klintsundet öppnat B&B och serve ring i anslutning till sjömacken. Dessa har svag korrelation till graffitiprojektet men stark till ökad aktivitet för besökare, i Nässlingens fall en starkare korrelation till Operafestivalen. )) FAKTA PROJEKTÄGARE LJUSTERÖ KONSTFÖRENING PROJEKTPERIOD MAJ 2013 – SEPTEMBER 2014 LEADERSTÖD 267 950 KR OFFENTLIG FINANSIERING 189 798 KR PRIVAT FINANSIERING 45 776 KR TOTALT 503 524 KR Vi ser fler nya produkter/tjänster inom restauration, vilket också är efterfråge styrt. Lillström har startat take-away, Thaiköket har utökat med Sushi, Ljusterö Café & Spel med varm mat, Klintsundet med servering. I Mellansjö har vi fått en sommaröppen blomsteraffär, Fjärilen forever är en ny massös på Ljusterö Torg. Ljusterö Cafe & Spel och Ljusterö Krog har ökat antal anställda, och Ljusterö service center har öppnat ett bowling café på Ljusterö torg. Vi har också fått ett antal nya loppis på ön under sommaren. Efterfrågan som delvis har skapats av de långsiktiga projekten, har bidragit till utvecklingen.” 25 Xxxxxxx Landsort Landsort är Södertörns och storstadsregionen Stockholms yttersta utpost mot söder i Östersjön. Här ligger Sveriges näst största lotsstation och äldsta lotsverksamhet, inrättad redan 1535, med idag 25 bofasta. Vid förra sekelskiftet bodde ett hundratal personer på ön. Men elektrifieringen av fyren, sammanläggningarna successivt av tull-, fyr- och lotsverksamhet, flytt av lotsarna in till fastlandet ledde till färre och färre fastboende. Skolan har försvunnit, lik som posten. Handelsboden för en ständig kamp för överlevnad. Så småningom växte idén fram om ett utvecklingsarbete vars centrala del var att hitta nya näringar, nya jobb och nya möjligheter att inte bara behålla utan också öka antalet fastboende. Traditionen inom 26 sjöfartsnäringen och lokaliseringen till havsbandet – sjöfart, miljö och Östersjön – var utgångspunkten. 1998 bildades den ekonomiska föreningen Landsort Sjö- och Miljöcentrum som en gemensam företrä dare för öns utvecklingsarbete. Visionen Landsort 2020 togs under 2009 fram av boende och företag på ön för att utveckla fastboende och jobb på Landsort. Med medel från Leader kunde föreningen finansiera en projektledare som kunde hålla ihop de olika delarna i programmets förverkligande. landsort FÖRSTUDIE Landsort 2020 Landsort, mest känd som fyr och namn i sjöväder rapporten, hade förr en befolkning på 100 personer. Så lades utkiken ned, arbetstillfällen försvann och antalet invånare sjönk. Hur vänder man den trenden? Genom intensivt och konkret utvecklingsarbete i samverkan! Ur Landsorts Sjö- och MiljöCentrums systematiska utvecklingsarbete för att skapa arbetstillfällen och möjligheter att bo på Landsort kom successivt nya verksamheter - ett rederi, en sjösäkerhetsskola, inter nationell sjösäkerhetsforskning, en telefonväxel, ett vandrarhem, en gästhamn. En del bar i 5-6 år, andra levde vidare och bredband kom till ön. Utvecklings programmet från 2009 hade identifierat följande delprojekt att gå vidare med; Hamnar, Bostäder, Mobiltelefoni, Marknadsföring, Web-väder, Landsortspaketet, Kulturum, Högskolekurser, Kunskapsstation Landsort, Företagsetableringar. Arbetet hade hittills huvudsakligen bedrivits med ideella krafter och i samverkan med företag, boende och offentliga aktörer. För att kunna fortsätta kräv des nu resurser för en projektledare som kunde hålla ihop hela utvecklingsarbetet med de olika delprojek ten, information, konflikter, marknadsföring, konkre tisera eller avskriva idéer/projekt. I projektarbetet deltog löpande även Nynäshamns kommun, Statens Fastighetsverk (markägare), Läns styrelsen och Stockholms Läns Landsting. Mycket kontakter skedde också med och genom Södertörns högskola, med universitetssamarbeten runt Östersjön (BUNLED) samt genom olika EU-program, framför allt Central Baltic. Syfte Att kunna finansiera en projektledare som skulle hålla ihop hela utvecklingsarbetet med de olika del projekten, information, konflikter, marknadsföring, konkretisera eller avskriva idéer/projekt. Geografiskt verksamhetsområde Landsort, Nynäshamns kommun Mål –– Samtliga delprojekt är konkretiserade, kommit till en fas där projekten är utförligt beskrivna och förtydligade. –– Minst hälften har gått till beslut eller sökt projekt stöd. –– Minst fem av de elva delprojekten har gått till ett påbörjat genomförande. Resultat –– Arbetet med projekten gav nya insikter om delpro jektens framkomlighet och deras inbördes sam manhang. Ett projekt avfördes; Landsortspaketet som visade sig vara en fråga för enskilda företag snarare än för projektet. –– Fem fördes fram till beslut med externa aktörers medverkan och finansiering; Hamnarna, Mobil telefonin, Marknadsföring, Kulturum, Kunskaps station Landsort. –– Tre delprojekt fördes helt eller delvis fram till ett påbörjat (eller avklarat) genomförande; Mobil telefoni (basstation i Tornet), Marknadsföring (turistinformationstjänsten), Guidningar/museum (turistinformation, fästningsmuseum). –– Ett fjärde projekt, Landsorts Kulturum & Kunskaps station, säkrade medverkan från Nynäshamns kommun, Stockholms Läns Landsting och Söder törns Högskola men klarade inte slutomgången i Central Baltic. Däremot gav det arbetet oväntade nya kontakter i Östersjöländerna. Ett viktigt resultat blev också att utvecklings programmet och energin att driva det framåt fick fäste på många håll, en stark och nödvändig grund för det fortsatta arbetet. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT LANDSORTS SJÖ- OCH MILJÖCENTRUM EK FÖR JANUARI 2010 – MARS 2012 273 234 KR 115 937 KR (CA 660 TIM) 31 200 KR 420 371 KR 27 la n dso r t FÖRSTUDIE Vågklimatstudie För skärgårdssamhället Landsort bedrivs sedan ett tiotal år ett långsiktigt utvecklingsarbete. En huvud fråga, som för varje ö utan fast landförbindelse, är hamnarnas kondition och användbarhet. Landsorts hamnar har en gammal standard och är utformade för ändamål som var styrande för ett halvt sekel sedan. De klarar inte dagens krav på säkerhet och tillgänglighet och har inga bra förutsätt ningar heller för att hantera stora mängder besökare. Att modernisera hamnarna är en grundläggande förutsättning för Landsorts utveckling, att utveckla företag, skapa fler jobb och att möjliggöra åretrunt boende för fler personer. Som en plattform för ett kommande moderni seringsarbete av infrastrukturen behövdes en s k vågklimatstudie. Arbetet har genomförts av profes sionella konsulter från WSP och nu finns ett konkret och väldokumenterat underlag för att i nästa steg gå vidare med att få miljöprövning, projektering osv till stånd. Syfte Att ge ett professionellt underlag för att i nästa steg kunna organisera och finansiera nödvändiga hamn ombyggnader. 28 Geografiskt verksamhetsområde Landsort, Nynäshamns kommun Mål En skriftlig, väldokumenterad beskrivning av förut sättningarna för förnyelse av Landsorts tre hamnar, som underlag för det fortsatta arbete med hamnarna (bl a ansökan om tillstånd hos miljödomstolen). Resultat –– Analys enligt plan. –– Renritning djupkartor. –– Underlag för sjömätningsdata. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD OFFENTLIG FINANSIERING TOTAL LANDSORTS SJÖ- OCH MILJÖCENTRUM EK FÖR NOV 2010 – AUG 2011 68 904 KR 98 863 KR 167 767 KR landsort FÖRSTUDIE Våghöjdsanalys För skärgårdssamhället Landsort bedrivs sedan ett tiotal år ett långsiktigt utvecklingsarbete. Även detta projekt är en del i arbetet att uppgradera hamnarnas kondition och användbarhet. Landsorts Sjö- och MiljöCentrum (LSMC) har se dan år 2004 arbetat med att få till stånd en större investering för att anpassa Landsorts tre hamnar till det tonnage som Waxholmsbolaget (WÅAB) hyrt in för att sköta passagerartrafiken mellan Ankarudden - Krokskär - Landsort. Full enighet rådde mellan LSMC, WÅAB, Nynäshamns kommun med flera aktörer om att hamnarna inte uppfyllde dagens krav på säkerhet för passagerare, fartyg och dess besätt ningar. För att anpassa västra hamnen till de säkerhets krav som erfordrades för denna trafik fordrades bl a en vågbrytare. För att utröna hur denna skulle konstrueras och om projektet var ekonomiskt för svarbart och rimligt behövdes en dimensionerande våghöjdsutredning. En sådan utredning beräknar utifrån observerade vågdata den största våghöjd som kan inträffa vid inloppet till Landsorts västra hamn. Geografiskt verksamhetsområde Landsort, Nynäshamns kommun Mål Konkreta data för våghöjder (som en del i målet om moderna och säkra hamnar anpassade till dagens person och godstrafik). Resultat En gedigen våghöjdsanalys föreligger. )) FAKTA PROJEKTÄGARE LANDSORTS SJÖ- OCH MILJÖCENTRUM EK FÖR PROJEKTPERIOD JULI 2012 – FEBRUARI 2013 LEADERSTÖD 43 125 KR OFFENTLIG FINANSIERING 43 124 KR TOTALT 86 249 KR 29 FOTO CATXALOT Syfte Att utföra en dimensionerande våghöjdsutredning för att beräkna den största våghöjd som kan inträffa vid inloppet till Landsorts västra hamn. Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Turistbyrå på Öregrunds Golfklubb Golfklubb och turistinformation i kombination – det var vinnande konceptet som Öregrunds golfklubb ville satsa på eftersom man tog emot så många besö kare varje år som med fördel skulle kunna vägledas till andra fina besöksmål. Öregrunds Golfklubb hade varje år ca 25 000 besök. Många av besökarna var sommarboende eller turis ter. Personalen på golfklubben fick ofta frågor om aktiviteter och boenden i Östhammars kommun. För att kunna besvara sådana frågor på ett bra sätt och lämna information om kommunen och näringslivet, olika arrangemang, sevärdheter och möjligheter till boende, både permanent, sommarboende och tillfäl ligt, föddes idén till projektet. Projektets mål var att skapa en analog turist byrå och kommuninformationsplats vid Öregrunds Golfklubb. Under planeringen för genomförandet av projektet skapades möjlighet genom Östhammars kommuns medverkan att presentera information inte bara analogt utan också digitalt och med fjärrhante rad uppdatering. Genom projektet har två platser skapats där besökare kan ta del av turist- och kommuninformation. Dels centralt på anläggningen en tresidig informations plats där det på två sidor finns analog information och på den tredje en större bildskärm med rullande digital information. Dels vid entrén till anläggningen där en mindre byggnad inreddes för besökare att ta del av skriftlig information i form av broschyrer, kartor mm. Projektet har slagit mycket väl ut. Många besökare har uttalat att ”detta var ett nytt grepp” som man gärna skulle se förverkligat på flera golfanläggningar i landet! Syfte Att erbjuda turistinformation vid golfklubben för att fånga upp och vägleda intresserade besökare till andra besöksmål i kommunen. Geografiskt verksamhetsområde Söderön, Östhammars kommun Mål En väl fungerande kommuninformationsplats och turistbyrå. Resultat Turistbyrå och kommuninformationsplats på Öre grunds Golfklubb finns. Resultatet är samtidigt ett delmål mot att utveckla samarbetet i kommunen inom turism och också att vidareutveckla Öregrunds Golfklubb till att bli ett centrum för sport och fritid med ett varierat utbud av aktiviteter. )) fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT 30 ÖREGRUNDS GOLFKLUBB OKT 2012 – SEP 2014 122 490 KR 34 914 KR (CA 200 TIM) 1 489 KR 158 893 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Kyrkbåten 1863 Den gamla sjövägen mellan Söderön och Östhammar var den vägen Söderöbor och boende på öarna utan för använde för att komma till marknadsplats, kyrka, affärer, hantverkare och myndigheter. Att återskapa kyrkbåten som en gång låg vid Färgärde på Söderön skulle ge fina möjligheter att lyfta fram bygdens kultur med marin anknytning. Syfte Att skapa en sevärdhet efter förlagan, att få kunskap om hur kyrkbåten användes och att återskapa delar av denna användning Tanken med projektet var att levandegöra och befästa den urgamla sjövägen mellan Söderön och Östhammar. Med en angöringsplats i centrala Öst hammar kunde båten bli en sevärdhet och aktivitets utbudet skulle öka för både Östhammarsbor och turister. Ett mindre friluftsmuseum med sjöbod vid angöringsplatsen i Östhammar kunde visa gamla allmogebåtar samt fiskredskap och annat som förr hörde till livet på sjön. Båten skulle också användas till att utveckla turist näringen, genom att ro turister som ville ha en an norlunda upplevelse, skolklasser kunde nyttja båten på friluftsdagar, konfirmander kunde göra utflykter. Brudpar kunde ta båten över Östhammarfjärden för att bli skjutsade med häst och vagn från hamnen till kyrkan. Mål –– En replika efter den gamla kyrkbåten. –– Den gamla sjövägen mellan Söderön och Öst hammar har återskapats med angöringsplatser i Färgärde och Östhammar. Geografiskt verksamhetsområde Östhammars kommun Resultat –– Replikan är byggd. –– Sjövägen har återinvigts. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT FÖRENINGEN ALLMOGEBÅTAR ARBETSLAG NORRA ROSLAGEN MARS 2012 – SEPTEMBER 2014 56 537 KR 401 088 KR (CA 2 290 TIM) 457 625 KR 31 Ökat företagande och fler jobb för bygden! ektskisser Besöksnäring FÖRSTUDIE Möjligheternas Krutudden ektstuderande, Lina Grundström och Sverre Stenersen, har anlitats för att göra på hur en lösning kan se ut och uppskatta antalet personer som kan rymmas inom n anläggning. –– Att ta fram presentationsmaterial som kan användas för att fånga intresset hos presumtiva sponsorer/ investerare/möjliga driftaktörer. Geografiskt verksamhetsområde Östhammars kommun Ett Dalhalla i Östhammar – kan det vara möjligt? udden är sedan lång tid en samlingsplats för beräknas rymma caKrut 2.700 personer. evenemang, musikfester och allehanda uppträdanden – men det finns ingen utomhusscen. Utvecklings gruppen Östhammars stadsråd tog fram en plan för hur det kan gå till – Krutudden Event. Krutudden är en unik plats i Östhammar som funge rar som mötes- och festplats sedan lång tid tillbaka. Beläget i den norra delen av det natursköna Ros lagen är det nära till storstadsregionen. En vacker skärgårdsmiljö i närheten av storstaden. Östhammar och hela östra Sverige saknar idag en utomhusscen med taktäckning som passar för utomhusarrange mang under sommarhalvåret. De närmaste större evenemangsplatserna är Dalhalla i Dalarna eller Skeppsholmen i Stockholm. Utvecklingsgruppen Östhammars stadsråd ville utreda förutsättningarna för ett ”Dalhalla” i Roslagen, just på Krutudden i Östhammar. Dessutom ville man se om det kunde bli en dragmotor i det lokala förenings livet, samt kultur- och näringsliv, där arrangemang av olika slag skulle öka besöksfrekvensen och integrationen mellan generationer och kulturer i Östhammar. Syfte –– Att ta fram underlag för lokal förankring hos all mänheten, i föreningar, kommunala förvaltningar och politiska partier. –– Att ta fram en plan med tekniska, ekonomiska och organisatoriska aspekter för hur projektet ”Möjlig heternas Krutudden” kan genomföras. 32 Mål –– En plan för byggandet av en utomhusscen med tak på Krutudden i Östhammar med svar på teknis ka, ekonomiska och organisatoriska aspekter av genomförandet. –– Om 10 år ska anläggningen finnas med fungeran de verksamhet och sund ekonomi. Resultat –– En 25 sidor lång rapport med alla tekniska spe cifikationer kring scenbygge med kostnader och arkitektritningar. Det finns en redovisning av hur en organisation kring ”Event Krutudden” kan byggas samt en plan för hur Event Krutudden ska implementeras politiskt, finansiellt och bland all mänheten samt en lista på framtida intressenter/ finansiärer. –– Förslaget har tagits upp i kommunstyrelsen i Östhammar. Förstudie Krutudden Event )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT FÖRENINGEN ÖSTHAMMARS STADSRÅD Rev 0.01 2010-10-31 FEBRUARI 2010 Östhammar – JUNI 2011 108 744 KR 70 175 KR (CA 400 TIM) 178 919 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Utveckla Färsna Gård – ett levande centrum för frilufts- och naturaktiviteter Färsna gård ligger två kilometer norr om Norrtälje stadskärna. Gården köptes av Norrtälje kommunen 1972 inför framtida exploatering. Fram till 1996 brukades Färsna som lantbruk, sedan 2009 förval tas Färsna av Norrtälje Naturvårdsstiftelse. Andra verksamheter på Färsna gård är bl a 4H, en veteran traktorklubb och lokalklubbarna inom Naturskydds föreningen och ornitologiska föreningen. Coompanion Roslagen hade 2009 idén om ett projekt på gården för att skapa arbetstillfällen med fokus på personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Tanken var att utveckla gårdscafé, byggnadsvårdsbutik, trädgården och en gårdsbutik för närodlade grönsaker. Detta skulle också bidra till att få fler besökare till Färsna gård. En miss från projektägaren men även leader föreningen ledde till ett projektstart utan tydligt samarbetavtal med gårdens förvaltare. Detta gjorde det mycket svårt att komma in med ny verksamhet där dessutom befintliga hyresgäster på gården upplevde projektet som ett möjligt hot mot den egna verksam heten. Projektet omprövades och slutfördes med att ta fram underlag för delar av de planerade verk samheterna. Dessa kan eventuellt startas på andra ställen än på Färsna gård. Postivit var att flera personer med funktionshinder har fått städarbete på Färsna gård. Dessutom har ett byggnadsvårdscentrum startats på annan plats i kommunen, se också projektbeskrivning för Båt- och byggnadsvårdscentrum. Även misstag kan bidra till viktiga lärdomar och vikten av tydliga samarbetsavtal blev väldigt tydlig för alla berörda. Syfte –– Fler arbetstillfällen för personer långt utanför arbetsmarknaden. –– Utveckla gårdscafé, gårdsbutik och byggnads vårdscentrum. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun FOTO ANNA WESTERLUND Mål –– Färsna har upp till 500 besökare per månad år 2010 –– Arbetsplatser för tio personer med arbetshinder –– Ett café i området med lokalt och ekologiskt sorti ment. –– Ett hantverkshus projekteras som erbjuder arbets platser till hantverkare och kurser i hantverks tekniker. –– Ett byggnadsvårdscentrum där gamla byggnads tekniker tas till vara och personer med arbets hinder kan arbeta med renovering av fönster, möbler dörrar mm. –– En demonstrations-köksträdgård. –– Försäljning av småskaliga hantverksprodukter i angränsande butikslokaler. Resultat –– Ett par arbetsplatser har skapats för personer med arbetshinder. –– En omfattande förstudie för en byggnadsvårdsbutik. –– En ritning över köksträdgården med utomhus café, utomhusscen, växthus, barnlabyrint etc. Visst röjningsarbete påbörjades. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS TOTALT COOMPANION ROSLAGEN MAJ 2009 - JULI 2010 175 564 KR 23 100 KR (CA 130 TIM) 74 385 KR 273 049 KR 33 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Annex till Skebobruks Museum Syfte Att stärka Skebobruks Museums ställning som kulturhistorisk turistattraktion och förbättra dess besökarservice Geografiskt verksamhetsområde Skebobruk, Norrtälje kommun Mål –– Annex med handikapptoalett, pentry och utrymme för samlingar. –– 3–4 000 besökare år 2015. –– 30–40 guidade gruppbesök. –– 2–4 000 barn/år som besöker museet I Skebo fanns ett av Upplands äldsta järnbruk som under 1800-talet var Roslagens största arbetsplats med flera hundra anställda. Bruket gick i konkurs 1924. Från brukets verksamma tid finns bl.a. bruks gatan med flerfamiljshus, herrgården från 1770, magasin, orangeri och ytterligare byggnader kvar. Skebobruks Museum beskriver denna spännande och betydelsefulla historia i sin basutställning och erbjuder fördjupningar i sina olika temautställningar. Skebobruks Museum öppnades under 70-talet, men förföll och återinvigdes först 2001 efter att ha reno verats av Skebobruks Museiförening. Under 2000talet har museet utvecklats kraftigt och utökat sina öppettider för grupper och allmänheten. Skebobruks Museum utsågs också till Årets Arbetslivsmuseum 2010. Det finns ca 1 400 arbetslivsmuseer i Sverige. För att kunna utveckla verksamheten saknade Skebo bruks Museum handikapptoalett och utrymme för en stor del av sina samlingar. Med hjälp av frivilliga medlemmar har föreningen byggt ett annex med 55 kvm golvyta, som fyller sin uppgift på ett utmärkt sätt. Medlemmarnas uppslut ning och det ekonomiska stöd som har lämnats av bl a Riksantikvarieämbetet har varit mycket upp muntrande. Man kunde också etablera ett samarbete med elever från en byggnadskurs för invandrare vid dåvarande Häverögymnasiet, eleverna har gjort praktik vid annexbygget. En mycket värdefull sam verkan med positiva bieffekter för alla. 34 Resultat –– Annex med handikapptoalett, pentry och utrymme för samlingar. –– Övriga mål måste följas upp på längre sikt. )) FAKTA PROJEKTÄGARE SKEBOBRUKS MUSEIFÖRENING PROJEKTPERIOD MAJ 2009 – SEPTEMBER 2011 LEADERSTÖD 130 275 KR IDEELLT ARBETE 130 025 KR (CA 740 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 149 988 KR (BL A RIKSANTIKVARIEÄMBETET) PRIVAT FINANSIERING 85 504 KR TOTALT 495 792 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Utveckla Grisslehamn Grisslehamn är en ort med fantastisk skärgårdsmiljö. Istället för att besöka den attraktiva orten vid vatt net passerar dock en miljon resande årligen bara, på väg från Åland till andra destinationer i och utanför Sverige. Kan Grisslehamn stärka sin roll som attrak tivt besöksmål? Under några få sommarmånader lever orten upp för att sedan slumra in resten av året. En stärkt turist näring skulle ge fler arbetstillfällen och skulle kunna locka fler barnfamiljer att flytta till byn. Vilket i sin tur skulle bidra till att upprätthålla lokal service, skola, handel mm. Grisslehamns intresseförening ar betar för att utveckla byn och förlänga säsongen till gagn för företagare, fastboende och turister. Fören ingen tog fram Utvecklingsplan Grisslehamn 2010. Några av intresseföreningens aktiviteter var att rädda bensinmacken, genomföra en enkät om vad Grisslehamnsborna tycker ska göras för byn, ta fram en turistkarta med information om Grisslehamn samt att driva hemsidan grisslehamn.se. Detta projekt ”Utveckla Grisslehamn” fokuserade på två mål, dels att få en attraktiv dansbana, dels att välkomnar besö kare till byn tydligare med hjälp av en välkomstskylt. Syfte Att rusta upp den förfallna dansbanan och installera en välkomstskylt vid byns södra infart. Geografiskt verksamhetsområde Grisslehamn, Norrtälje kommun Mål –– Fungerande dansbana, med nybyggd entré och tak över dansbanan samt elbelysning. –– Ett välkommet mottagande genom en nyuppförd välkomstskylt. Resultat –– Dansbanan, entré och belysning är på plats och fungerar utmärkt. –– En skylt med bild och texten ”Välkommen till Grisslehamn” finns vid infarten. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTAL GRISSLEHAMNS INTRESSEFÖRENING OKTOBER 2011 – MARS 2013 348 900 KR 167 119 KR (CA 955 TIM) 187 562 KR 703 581 KR 35 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring FÖRSTUDIE Destinationsutveckling Syfte Att i samverkan med de lokala aktörerna på platsen gå igenom destinationens situation i nuläget och att skapa en gemensam målbild och utvecklingsplan för att bygga vidare på sin egen särart, men med Rosla gen som förenande faktor Geografiskt verksamhetsområde Tre olika subdestinationer i Roslagen; Östhammars stad, Grisslehamn (Norrtälje kommun) och Ljusterö (Österåkers kommun) Roslagen som destination har ett antal besöksmål som var och en för sig är viktiga för utvecklingen av besöksnäringen. Dessa destinationer har sina unika förutsättningar vad gäller geografiskt läge, aktörer och utbud. Hur kan dessa mindre destinationer bidrar till att Roslagen som helhet blir en framgångsrik besöksregion? Destinationsutveckling är en av de viktigaste stra tegierna för att kunna uppnå den gemensamma visionen om en fördubblad turism till år 2020, enligt den Nationella turiststrategin från 2010. Den presen terades i juli 2010 och visar på mål och utvecklings områden för Sverige som besöksmål. I Roslagen såg Visit Roslagen AB ett behov att kartlägga styrkor och svagheter på olika ”subdesti nationer” för att kunna utvecklas till en attraktiv och exportmogen destination. De aktiva turistföretagen skulle inventera det totala utbudet och kartlägga respektive destinations brister och möjligheter. Ett sådant underlag skulle också uppmärksamma styran de politiker och tjänstemän på eventuella brister och behov på riktade satsningar. I projektet ingick att utifrån kartläggningen skapa gemensamma utvecklingsplaner med både kort siktiga och långsiktiga mål som hängde ihop med målen för hela Roslagen. En gemensam utvecklings modell för områdets besöksmål kan visa hur destinationsutveckling kan ske inom fler av Roslagen subdestinationer. Projektet som var en förstudie jobbade dels med gemensamma projektmöten, dels i form av arbete i nätverk och mindre grupper mellan projektmötena. 36 Mål –– En inventering av hur utbudet (av bo, se, äta, göra) ser ut på de olika destinationerna. –– En diagnos över hur ”komplett” destinationerna är för att se vilka brister behöver åtgärdas för att locka till sig fler besökare. Resultat –– En fungerande arbetsmodell som kan appliceras på andra destinationer i Roslagen. –– En utvecklingsplan per subdestination med mål strategier, aktiviteter, m.m. –– En av grupperna hade vissa samverkanssvårighe ter i inledningen av projektet, men vände detta och blev till slut den grupp som utvecklades mest! )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS TOTAL VISIT ROSLAGEN AB AUGUSTI 2011 – JUNI 2012 168 036 KR 91 700 KR (CA 525 TIM) 111 092 KR 370 828 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Återställande av ångbåts bryggan Skuggan på Södra Ljusterö Skuggans brygga är en ångbåtsbrygga på Södra Ljusterö som trafikerats sedan 1910-talet. Bryggans konstruktion är från 1930 och 2002 slutade Wax holmsbolagets båtar att lägga till vid bryggan då den var i för dåligt skick. Geografiskt verksamhetsområde Ljusterö, Österåker kommun Waxholmsbolaget lovade att återuppta trafiken efter godkänd ombyggnad. Fastighetsägare i området bildade en bryggförening för att genomföra ombygg nation av bryggan så att boende, gäster och turister åter kan resa med båt till Skuggans brygga på Ljus terö. Alternativet är att ta bilen och vägfärjan över till Ljusterö, dock är det miljömässigt fördelaktig att åka båt samt att ungdomar och pensionärer utan bil med fördel kan välja båten. Bildandet av bryggföreningen har lett till posi tiva bieffekter som nya kontakter mellan fast- och fritidsboende i området. Bryggföreningen har också samarbetat med kommunen, Waxholmsbolaget och Skärgårdens trafikantförening samt bryggansvariga från andra ångbåtsbryggor på Ljusterö och Yxlan. Resultat –– Bryggan ingår återigen i reguljär trafik. –– Förbättrad tillgänglighet som gör det möjligt för funktionshindrade att nyttja bryggan. Mål Återupptagen båttrafik på Skuggans brygga. )) FAKTA PROJEKTÄGARE SKUGGANS ÅNGBÅTSBRYGGAS VÄNNER PROJEKTPERIOD JUNI 2009 – MARS 2010 LEADERSTÖD 188 066 KR IDEELLT ARBETE 35 950 KR (CA 205 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 50 000 KR OFFENTLIG RESURS 5 000 KR PRIVAT FINANSIERING 525 229 KR TOTALT 804 245 KR Syfte Att renovera ångbåtsbryggan så att den godkänns av Waxholmsbolaget och den reguljära trafiken åter upptas. 37 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Hembygdsmuseum Ingmarsö Geografiskt verksamhetsområde Ingmarsö, Österåkers kommun Mål –– Ökad förståelse för äldre generationers skärgårds liv. –– Ett självklart besöksmål för besöksnäringen och som samtidigt är en naturlig samlingspunkt för öns alla generationer. –– Visa på likheten mellan Ingmarsö och Brottö ur ett historiskt perspektiv och rädda kulturhistoriskt värdefullt material för kommande generationer. På Ingmarsö och Brottö finns mycket gammalt, kulturhistoriskt intressant material som en del Ingmarsöbor tyckte borde komma en bredare allmänhet till del, både fastboende, fritidsboende samt besökare inom det rörliga friluftslivet. Men var skulle allt material samlas – i ett hembygdsmuseum på ön! Idén väcktes när Ingmarsö byalag åkte på studieresa till Kökar i Ålands skärgård, där fanns ett hembygds museum. Och på Ingmarsö fanns ett vackert gammalt magasin i lämplig kulturmiljö. Kulturföreningen renoverade huset, samlade och dokumenterade material. De byggde inredning i form av montrar och ett digitalt visningscenter. Man skrev berättelserna, tryckte bilder och texter. Allt som behövs för att bygga ett museum från grunden. Och spred information om det nya museet på informationstavlor, via internet, mun till mun samt en egen informationsplats centralt på ön. Bakgrunden till projektet var också en ganska lång diskussion på ön om behovet att samla kulturhistorien på ett ställe och en tydlig känsla av projektets positiva effekter och möjligheter. Syfte –– Att skapa en tydlig historisk ”vi-känsla”. –– Att ge bofasta, fritidsboende och den ökande besöksnäringen ett bra besöksmål. –– Skapa arbetsmöjligheter för öns bofasta befolk ning. 38 Resultat –– Ett litet museum med mycket fokus på berättel ser som ger en lärorik bakgrund till de boendes hemmamiljöer.Det har blivit ett lockande besöks mål för det rörliga friluftslivet. Ca 500 personer har besökt museet efter invigningen och många kommer tillbaka för att studera mer. –– Museet har också bidragit till en mycket bra sam manhållning mellan alla som på något sätt bidra git till museet. –– Framtiden visar på möjligheter med specialutställ ningar och fördjupningar inom flera områden. –– En ny styrelse för museet, med fokus på drift och utveckling tillsattes. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT INGMARSÖ BROTTÖ KULTURFÖRENING JANUARI 2010 – JUNI 2012 466 750 KR 154 263 KR (CA 880 TIM) 149 286 KR 770 299 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Friluftskarta IngmarsöBrottö och Finnhamn Efter Ingmarsös projekt om sin historia och sitt kulturlandskap var det dags att berätta för fler om öns smultronställen! En vandringskarta togs fram för Ingmarsö, Brottö och Finnhamn. Ingmarsö Byalag planerade att ta fram en frilufts karta tryckt och på webben för att göra ön mer tillgänglig för besökare och för Ingmarsöbor. Kartan skulle visa vad Ingmarsö-Brottö och Finnhamn har att erbjuda som utflyktsmål och också förmedla kunskap om natur- och kulturvärden, historia samt visa vandringsstigar, service mm. Information om ekologiskt känsliga områden skulle bidra till ökad naturhänsyn. Friluftskartan blev ett sätt att dra ytterligare nytta av den information om de natur- och kulturvärden som samlats in på Ingmarsö och att sprida den kun skapen vidare. Syfte Att ta fram en karta, tryckt och på webben, som visar utflyktsmål, service, natur och kultur på Ingmarsö, Brottö och Finnhamn. Resultat –– En tryckt friluftskarta i 5000 ex, en pdf-version på Ingmarsös hemsida, en web-giskarta till kom munens hemsida, tryckta plastkartor, utprickade vandringsleder, en databas med ortsnamn. Positiva effekter och erfarenheter av projektet blev att många boende var delaktiga i produktionen, att eleverna använder kartan i sitt pedagogiska arbete, att många går vandringslederna och stigarna på för dem nyupptäckta områden och inte minst de posi tiva omdömena om öarna som kom från tillfälliga besökare. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT INGMARSÖ BYALAG FEB 2012 – OKT 2013 136 806 KR 140 624 KR (CA 800 TIM) 25 293 KR 29 472 KR 332 195 KR Geografiskt verksamhetsområde Ingmarsö, Österåker kommun Mål En karta som visar markerade vandringsleder, infor merar om natur- och kulturvärden och ger vägled ning till den service som finns på ön. 39 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Roland Svenssons Museum Vid Ramsmora brygga på Möja ligger Roland Svens son museet som har funnits i ett år och redan haft tusentals besökare. Sällskapet Roland Svenssons Vänner har byggt ett nytt museum på Möja för att hålla Roland Svenssons konstnärskap och författarskap levande men minst lika mycket för att bidra till det som museet är ett verktyg för – ökad besöksverksamhet med ökad efterfrågan på boende, mat och affär, anställningstill fällen för öbor samt vara en knutpunkt för kulturella aktiviteter. Museet rymmer Roland Svenssons ateljé som fanns bevarad på Tornö (invid Möja), men låg på privat tomtmark och var endast tillgänglig med egen båt. All inredning och interiör flyttades till det ny byggda museet, som invigdes av skärgårdslandstings rådet Gustav Hemming den 15 juni 2014 i närvaro av ca 250 besökare. Museets placering möjliggör dagsbesök med kol lektiva färdmedel och gynnar besöksnäringen på ön. Utöver individuella besök, som hittills i snitt uppgår till ca 20 personer per dag under sommarsäsong, finns gruppbesök från konstföreningar inbokade. Även en tillgänglighetsanpassad hygienbyggnad har byggts. För skärgårdsförhållanden innebär Roland Svens son museet att ett unikt besöksmål har skapats, öppet dagligen under säsong och året-runt mot bok ning, därtill tillgänglighetsanpassat och med tillgång till året-runt öppen restaurang i närheten, allt med kollektiva färdmedel. 40 Syfte Att bygga ett Roland Svensson Museum med tillhö rande hygienbyggnad vid Ramsmora Ångbåtsbrygga på Möja. Geografiskt verksamhetsområde Möja, Värmdö kommun Mål Ett museum som rymmer en kopia av Roland Svens sons Ateljé på Möja, med all interiör precis som den var när konstnären lämnade för sista gången. Resultat Ett år efter invigningen har museet blivit ett utflykts mål och en plats för öbor att ta med besökare till. 2014 hade museet runt 2000 besökare. 2015 ligger siffran i juli på runt 1500 besökare. )) FAKTA PROJEKTÄGARE SÄLLSKAPET ROLAND SVENSSONS VÄNNER PROJEKTPERIOD FEBRUARI 2012 – AUGUSTI 2014 LEADERSTÖD 400 000 KR IDEELLT ARBETE 234 763 KR (CA 1 340 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 450 000 KR PRIVAT FINANSIERING 283 550 KR TOTAL 1 368 313 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Besöksgård på Hjälmö Skärgårdsstiftelsen äger ca 12 % av marken i Stock holms skärgård. Att skärgårdens jordbrukslandskap hålls öppet och levande är en grundbult i verksam heten och till gagn för den biologiska mångfalden, för besökare som upplever öppna marker tillgängliga för strövtåg men även för näringarna inom turism och friluftsliv. Stiftelsen har en vision att skapa informations- och kunskapscentrum på olika platser i skärgården om till exempel fisket, gruvdriften och det småskaliga jord- och skogsbruket i skärgården. Först ut var Västergården Hjälmö, ett av stiftelsens utarrenderade skärgårdsjordbruk som skulle bli en välkomnande besöksgård. Besöksgården skulle rustas att kunna ta emot besökare på ett bättre sätt och förmedla intressant kunskap om skärgårdsjordbruk förr och nu samt inte minst visa på det småskaliga jord- och skogsbrukets betydelse för den biologiska mångfalden. De viktigaste beståndsdelarna på besöksgården blev en utställning på en loge, en naturstig med information och aktiviteter samt årligen återkom mande gårdsdagar. En inventering och kartläggning av floran och faunan i skog och jordbrukslandska pet gjordes i samarbete med Centrum för biologisk mångfald. Inventeringen blev också underlag för delar av utställningen och naturstigen. Målgruppen är enskilda besökare från den närbelägna naturham nen och passagerarbåtarna, skolklasser i grundskolan samt jord- och skogsbruksskolor och andra intressen ter som vill anordna kurser i naturvård. En attraktivare besöksgård kan öka besöksantalet vilket i sin tur innebär att vandrarhem, lanthand lare och skärgårdskrogar i närområdet kan öka sitt kundunderlag. Lokala näringsidkare som Svartsö Lanthandel och Gällnö vandrarhem deltog i genom förandet. Mål –– En utställning om småskaligt jord- och skogsbruk i skärgården i en nyrenoverad loge, öppen för allmänheten dagtid under sommarhalvåret och för förbokade grupper resten av året. –– Naturstig med information och aktiviteter för vuxna och barn. –– Inventering och åtgärdsplan för bevarandet av biologisk mångfald. –– Informationsmaterial som broschyr med karta, information på hemsida. Resultat –– En utställning i den renoverade logen som håller öppet enligt plan. –– En natur- och kulturstig med egna skyltar och aktivitetsförslag för barn. –– Folder med karta och faktablad, information på hemsidan. –– Det biologiska kulturarvet är sammanställt och åtgärdsplan finns för fortsatt skötsel. En positiv upplevelse blev hur beslut kring utställ ningens och stigens utformning långsamt växte fram i takt med renoveringen, inventeringen och samtal med boende i bygden. Många blev delaktiga och bidrog till kunskapsutbyte. )) FAKTA PROJEKTÄGARE SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN I STOCKHOLMS LÄN PROJEKTPERIOD OKT 2011 – DEC 2013 LEADERSTÖD 914 880 KR IDEELLT ARBETE 50 800 KR (CA 290 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 684 450 KR PRIVAT FINANSIERING 35 608 KR TOTAL 1 685 738 KR Syfte Att kunna ta emot besökare på ett bra sätt och förmedla intressant kunskap om skärgårdsjordbruk förr och nu. Geografiskt verksamhetsområde Hjälmö, Värmdö kommun 41 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Resmål Djurhamn Istiden Landhöjningens konsekvenser Skärgårdens natur är resultatet av en utveckling som pågått i 2 miljarder år. Det berg som vi kallar urberg är det som finns kvar av en enorm bergskedja som sträckte sig över hela skärgården. Denna har under årmiljonerna nötts ner och nu återstår bara grunden. Under nednötningsprocessen har jordbävningar bildat sprickor i berget, vissa partier har sjunkit ner och bildat långa branta bergssidor och sänkor som i dag är segelleder, medan andra partier höjt sig och bildat öar. Hela berggrunden lutar något åt öster, vilket gör att det i ytterskärgården bara är mindre kobbar som sticker upp ovan havsytan. För ca 15 000 år sedan var Sverige täckt av is. Rörelser i isen har krossat berget och fört löst material från topparna ner till lägre nivåer. Klipphällar har slipats runda och släta när isen har schaktat grus framför sig. Så bildades avlagringar av sten, grus och sand. En mäktig sådan sträcker sig från Brunkebergsåsen i Stockholm ut till Sandhamn. Att grynnor blir synliga kobbar, att öar växer ihop, som Skepparön, Djurö, Vindö och Skarpö att stränder blir större och att djupa hamnar blir grunda och måste överges är några av de konsekvenser som landhöjningen ger. Sett över tid måste människor anpassa sig till nya förhållanden. Bryggor och sjöbodar måste flyttas för att fortfarande tjäna sitt syfte, och fastighetsgränser regleras. Stranden vid Högmalmarna, skylt Färgprov Värmdö Landhöjning För ca 10 000 år sedan förändrades klimatet långsamt och en varmare period inleddes. Isen började smälta och landmassorna som varit nedtyngda av is började höja sig. Det är detta vi kallar landhöjning. Processen pågår fortfarande med ungefär 4 mm per år i Stockholms skärgård. Sluttningen här, från toppen där landsvägen går, ner till vattnet, är ett exempel på ett skärgårdslandskap, präglat av landhöjningen. Högst upp finns det gamla urberget, med mager hällmarkstallskog, sedan följer en zon med stora stenblock. Här växer tall och blåbär i det tunna jordlagret. Stenarna blir mindre och mindre ju längre ner man kommer för att längst ner övergå till grus och sandjord. I denna något bördigare jordmån trivs lövträd och örter. Vid vattenbrynet har sanden övergått i lera och här växer den Ett historiskt välkänt undervattensgrund som blivit en fullt synlig kobbe är Franska stenarna i Nämdöfjärden, en bit söder om Stavsnäs. Hösten 1525 stötte ett tungt lastat örlogsfartyg på grundet. Skeppet tillhörde Gustav Vasa och det var på väg från Dalarö till Djurhamn. Vid kollisionen bröts skrovet, skeppet fylldes med vatten och sjönk. Det landade på en klipphylla, 35 meter under vattenytan. År 1916 byggdes en AGAfyr på det som då blivit en kobbe i havet. Då visste ingen att det låg ett vrak där nere som tillhört Gustav Vasa. Inte förrän 1990 då skeppet hittades och blev föremål för vetenskapliga undersökningar, blev detta känt. Till nästa skylt Växter och djur Fåglar Skarv Detta är ett fågelrikt område där svarthätta, svartvit flugsnappare och rödstjärt märks bland sångfåglarna. Även näktergal har hörts i området. I vassviken och dopping. Ute på vattnet simmar skrak kan man se ejder och på våren kan man höra gudingarna (hannarna), ropa ”auoo, auoo”. Mås och tärnor vaktar sina revir vid de små kobbarna, där också skarvar (”ålakråko r”) kan ses fläkta med vingarna för att få dem torra. Har man tur kan man få se den mäktiga havsörnen Fisk Träd Nästan alla svenska lövträd finns representerade i skogen häromkring: lind, ask, al, ek, björk, lönn, sälg, oxel och hassel. Ek och hassel var värdefulla för sina Lind, hassel och sälg kunde ollon och nötter. hamlas, d.v.s man skördade kvistar och löv till vintern. Lindens bastlager djurfoder för kunde användas att göra rep av. Än kan gamla hamlade lindar ses härikring, alltså med många förgreningar i För att komma till skylt nr 3, fortsätt nedför Näktergal, Luscinia luscinia I vattnet simmar strömmin mört, sik och en och annan g, abborre och gös. Lägger man nät fastnargädda och då och då en hornsimpa, efter vilken Simpströmmen fått sitt namn. Det finns också säl som låter sig väl smaka från näten! Annat som simmar är faktiskt rådjur och älg, som på det viset tar sig mellan öarna. På vintern visar spåren att rådjuren ofta springer över isen. Till nästa skylt För att komma till skylt nr 8, fortsätt 4 Detta projekt har vuxit ur lokal kunskapstörst. Några boende hade hört att Djurhamn varit flottbas och att ett gammalt örlogsskepp som hette Rikswasa hade bärgats vid Djuröbron på 60-talet. I Djurö Konst & Kultur startade man ett historieprojekt och Djurö bya lag märkte ut utkiksplatser och föreslog kommunen en promenadstig. Kommunen engagerades och 2007 blev skriften ”Djurhamn - örlogshamn under Vasatid” kommunens årsbok. 2008 bildades Stiftelsen Vasakungarnas Djurhamn med Djurö Konst & Kultur och Djurö byalag som stif tare och 2010 inleddes projektet Resmål Djurhamn. Då fanns viljan att utveckla Djurhamn som ett turist mål med det maritima kulturavet som grund, d v s Stockholms skärgårds ”tidiga historia” före 1720. Detta har blivit möjligt genom samverkan med tre markägare, Värmdö kommun, Djurö-, Möja- och Nämdö församling samt PTKs utbildningsstiftelse/ Djurönäsets kursgård. Sjöhistoriska stigen är nu namnet på det sjöhistoriska museum med 45 in formationsplatser som invigdes med en folkfest på Djurö den 1 juni 2013. En överenskommelse gjordes med de tre mark ägarna om gemensamt grafiskt program och gestalt ning av informationsskyltar, de har var och en upp handlat de skyltar som finns på vars och ens mark och var och en av de tre står för installation, skötsel och underhåll av informationsplatserna. Stiftelsens volontärer bildade en guideförening som knoppats av från stiftelsen och som tar hand om guidning och den nybildade ö-teatern kommer att ansvara för levandegörande av stigen. Marknadsföring planeras gemensamt av guideföreningen, Visit Värmdö och Djurönäsets kursgård. Den övergripande, långsiktiga destinationsutvecklingen av Djurö/Stavsnäs med 42 Franska stenarna Blommor I skärgårdens karga klimat blommor. Just på den här trivs många platsen, vid ”kaffestenen” eller i närheten, kan man på våren se massor av vild gräslök, gullvivor, blåsippor, vitsippor mandelblom, och violer. Lite senare kommer tjärblomst er och blodnäva. I några bergsskrevor finns exemplar av Adam och Eva, som är en orkidé med lila eller vita blommor. Denna art är fridlyst liksom alla andra orkidéer. Blåsippor och gullvivor får man inte heller plocka. I klippskrevor hittar man ofta den vackra stensötan , en liten Foto: Katarina Schoerner tem kt flera olika skyltsys stigen Efter att ha undersö längs Sjöhistoriska s för informationen på skyltar som tillverka har valet till slut fallit Town Wahlman Park & av Jan Wahlman, nbranding.se Branding AB wahlma an själv sitt tem Så här beskriver Wahlm är att våra skyltsys skyltsystem: “Målet besökare att hitta och för skall skall göra det lätt starka identitet. Man synhåll uppleva områdets information inom finna orienterande tydlig hierarki. Genom en vi i form av skyltar i och formspråk uppnår konsekvens i uttryck avsändaren.” platser en tydlighet från tem finns på flera skyltsys ans Wahlm den, Dander yds Stockholms län: Djurgår s stad, m.fl. Alla skyltar kommun, Vaxholm men samma grundidé, andra utgår från en och och sina egna färger varje område har kännemärken. r att användas i hela Skyltsystemet komme de närmaste åren. inom Värmdö kommun gråblått och får en färgskala i Värmdös skyltar text. rödbrunt med vit speglar skärgårdens ierar Den gråblå färgen runt och den harmon himmel och hav året rgrönska, höstlövens fint mot trädens somma Det grå kan s snö. färger och vintern lera och berg, till den till också associeras till den urbana och skyrkan uråldriga gråsten berg. asfaltmiljön i Gustavs påminner Den rödbruna färgen stugor till röda es om traditionen från i tegel. Färgen använd fabriksbyggnader kyrkmålningar och gärna i medeltidens av väggmålningar i återfinns t.ex. i rester ar, Värmdö kyrka. sina gjutna skyltram Skyltsystemet, med utifrån begrepp som har arbetats fram estetik, historia och kvalitet, hållbarhet, till att stärka den natur. Skyltarna bidrarten för Värmdös amma identite signal gemens en skyltar. de ans ger en Två exempel på Wahlmenklare än dessa, invånare och för besökarnen har att förmedla. blir något om vilka värden kommu Värmdöskyltarna ten. r att placeras i Värmdö utan emblem i överkan Skyltarna komme samt öppna och kulturmiljöer kommuns naturfriluftsområden. Berggrunden By Frank Vassen from Brussels, Skyltsystem Skärgårdslandskapet Värmdös skyltar Foto: Bengt Skyltar Sjöhistoriska stigen som primär sevärd het planeras av Visit Värmdö och lokala företagare. Syfte –– Att utarbeta ett grafiskt program för informations platser längs en ca 3 km lång kultur- och natur stig. –– Att upprätta avtal med markägarna om skötsel och vård av informationsplatserna. –– Att ta fram en plan för information och marknads föring. Geografiskt verksamhetsområde Djurö, Värmdö kommun Mål Ett ekomuseum i Djurhamn som är ett boknings bart besöksmål för såväl enskilda personer och för besöksnäringen. Resultat Sjöhistoriska stigen invigdes 1 juni 2013. Sjöhistoriska stigen är samlingsnamnet på tre naturoch kulturstigar som marknadsförs bl a av Visit Värmdö som ett besöksmål. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING OFFENTLIG RESURS TOTALT STIFTELSEN VASAKUNGARNAS DJURHAMN AUG 2009 – DEC 2012 821 011 KR 447 675 KR (CA 2 560 TIM) 196 820 KR 20 910 KR 1 486 416 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring Stigprojekt Gällnö Gällnö är en bilfri ö i mellanskärgården med ett myck et begränsat vägnät. På ön finns ca 30 fastboende varav två som bedriver lantbruk, samt flera verksam ma hantverkare. Därtill ca 300-400 fritidsboende. Det finns två ångbåtsbryggor, en handelsbod och ett vandrarhem på ön. Det gick dock inte att ta sig på ett bra sätt mellan ångbåtsbryggorna och även andra delar av stig systemet som knyter ihop olika delar av ön var i stort behov av förändring. En förbättring av stigarna skulle leda till att öns två naturreservat bands samman och att öns bofasta befolkning samt sommargäster kunde gå eller med cykel, cykelkärra, rullstol/rollator och barnvagn ta sig till och från öns handelsbod. Även boende på andra öar skulle enklare kunna ta sig till öns handelsbod och likaså skulle turister, bofasta och sommargäster kunna vandra, cykla och på så sätt ta del av öns unika kulturlandskap. Ett bra stigsystem mellan Gällnös båda ångbåtsbryggor skulle också bidra till att Waxholmsbolagets trafik kunde utnyttjas mer optimalt. Öns fina kultur- och naturarv skulle lyftas fram genom skyltning och anslagstavlor som informerade om Gällnös många sevärdheter och intressanta histo ria samt fauna och flora. Ökad attraktivitet skulle leda till fler besökare, dvs. ett ökat kundunderlag för öns näringsidkare – lantbrukare, handelsbod, café, vandrarhem, sparrisodling, keramiker, konstnärer, snickare. Resultat –– Väsentligt förbättrad framkomlighet. –– Informationstavlor med karta finns uppsatta vid respektive ångbåtsbrygga. –– 10 skyltar är uppsatta. –– Rullstol, barnvagnar och cyklar och rullatorer kan framföras. –– Tre nya grindar är uppsatta. –– Stängsel har ej satts upp då det visade sig att inget behov fanns. –– Se också www.gallnostigen.se. Projektet har också gett mervärde genom att ha svetsat samman medlemmar, styrelse och andra intressenter vilket skapade en mycket bra grund för fortsatt engagemang i kommande projekt för att utveckla Gällnö. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG FINANSIERING OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT GÄLLNÖ NATUR- OCH KULTURSTIG NOV 2010 – OKT 2014 568 178 KR 262 325 KR (CA 1500 TIM) 20 000 KR 34 120 KR 90 000 KR 974 623 KR Syfte Att iordningsställa och förbättra gångstigar på Gällnö, framförallt mellan öns två ångbåtsbryggor. Geografiskt verksamhetsområde Gällnö, Värmdö kommun Mål –– Dränering grusning grävning och röjning av stigar. –– Mötesplatser för information. –– Skyltar på olika platser på ön. –– Framkomlighet för funktionshindrade, barnvagnar och cyklar. –– Grindar vid djurinhägnader. –– Stängsel utmed Krokafladen. 43 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Besöksnäring FÖRSTUDIE Väg 222 – vägen till vattnet Syfte Att visa väg 222 ur en ny vinkel, so en möjliggörare av upplevelser och rekreation, samt att utveckla verk samheterna längs vägen genom utökat samarbete. Geografiskt verksamhetsområde Värmdö kommun Mål –– Samarbete längs vägen. –– Nya produkter för besökare. –– Presentation av upplevelser och utbud längs väg 222. –– Skyltning med gemensam profil längs vägen. Från transportsträcka till samlade pulsåder för turist näringen – kan väg 222 ändra karaktär? Majoriteten av Värmdös besökare, oavsett om man besöker broförsedda öar eller öar utan bro, använ der sig av väg 222, som sträcker sig hela vägen från Slussen till Stavsnäs vinterhamn. Vägen ses av de flesta som en ren transportsträcka, där de främsta skälen till att stanna är handel av livsmedel eller andra varor. Projektet ville testa idén att låta vägen bli den naturliga och samlade pulsådern för Värmdös besöksnäring. Det fanns mycket längs vägen som var okänt för såväl boende som fritidshusägare och tillfälliga be sökare. Även bland företagare och föreningar fanns en utbredd okunskap om varandra. Projektet ville främja nätverkandet mellan aktörerna och inspirera till nya samverkansformer och företagsidéer. Intresset att delta på möten i olika geografiska områden eller runt olika teman har varit större än väntat. Dock var det svårt att hitta personer med tid och energi att engagera sig praktiskt i arbetet, utan behov av stöd och vägledning för det fortsatta arbetet visade sig vara stort. Vi-känslan ökade bland deltagarna och intresset fanns att nätverka mer och lära känna varandra bättre för att kunna hänvisa sina kunder till övriga verksamheter. 44 Resultat –– Inga konkreta nya samarbeten kom tillstånd under projekttiden, och inte heller några nya produkter. –– Broschyrer och informationsmaterial är fram tagna. –– Skyltning längs vägen visade sig vara mer kom plex än projektägarna insåg vid start av projektet, arbetet påbörjades dock. Generellt var det svårt att fler företagare skulle engagera sig i projektet. Man är upptagen med sin egen verksamhet och även om intresset för projekt idén fanns räckte det inte för att engagera sig mer ingående. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT VISIT VÄRMDÖ IDEELL FÖRENING AUG 2011 – SEP 2012 322 875 KR 97 127 (CA 555 TIM) 103 460 KR 191 KR 523 653 KR Roslagen som sökte medel ur Landsbygdsprogrammet för sin idé om ridning längs gamla kyrkstigar. Föreningen arbetar med konceptet Bädd och Box Rid längs kyrkobesökarnas stigar i Roslagen! en intressant kombination av jobb besöksnäring, ridning Ökat företagande och fler för bygden! I norra länsdelen har det startats ett inspirerande och kulturhistoria och förhoppningen är att just den exempel på hur man kan arbeta med att ta tillvara kulturhistoriska dimensionen ska berika upplevelserna och använda information ur historiska kartor. Jorun när man färdas genom Roslagen till häst. Jorun berättar att hon arbetat med att ordna ridleder Skagerberg på Väddö startade föreningen Ridled i många år och kom på idén att det förr funnits många olika leder och stigar som kanske skulle kunna återanvändas. Historiska kartor har kommit till användning i kombination med intervjuer med äldre personer i syfte att hitta de kyrkstigar som funnits i Hästnäring Ridled Roslagen på kyrkstigar Hästintresset är stort i Roslagen och en av aktörerna är Ridled Roslagen, en förening som jobbar för att ge ryttare möjlighet att uppleva naturen till häst med möjlighet till övernattning för både häst och ryttare så att ekipage kan ge sig ut på långritt. Föreningen har de senaste åren arbetat aktivt med att söka aktörer som kan erbjuda boende och stall platser till ridande, dvs Bädd & Box. Idag finns fjorton sådana boenden. Ambitionen med projektet var att hitta stigar som förbinder gårdarna och möj liggör ridning under flera dagar i sträck. Därför sökte projektet efter gamla kyrkstigar som går att införliva med ridleden. Det man hittade utifrån undersökning av gamla historiska kartor, intervjuer med äldre människor, hembygdsföreningar och pastorsexpe ditioner blev fem kyrkstigar vid kyrkorna Häverö, Ununge, Roslagsbro, Söderbykarl och Lohärads kyr ka. Informationen från de historiska kartorna fördes över till aktuella kartor. En del ägarförhållanden blev klarlagda men pga. den korta projekttiden har inga avtal med markägarna skrivits. En annan del av projektet handlade om att utveck la hur man kan boka dessa boenden på ett proffsigt sätt och utreda förutsättningarna för att boka dessa via Visit Roslagen. Som avslutning och marknadsföring invigdes Lohärad kyrkstig med en långritt på 2 mil – Brud Foto:var Jorun Skagerberg stigsritten – dit alla intresserade ryttare inbjudna. Brudstigsritten marknadsfördes med annons och artikel i Norrteljetidning, på Hästens dag, evene Mer mangskalendern information! hos Visit Roslagen, informations folder med inbjudan som sattes upp hos hästföretag Läs mer om arbetet med kyrkstigarna på föreningen i kommunen, på föreningens hemsida samt digital Ridled Roslagens hemsida, www.ridledroslagen.se tavla vid E18 genom kommunens försorg. 42 häst ekipage deltog i den historiska ritten. Berit Jansson Landsbygdsprogrammet bidragit…. (C), Norrtälje Kommunhar klippte bandet vid Lohärad … tillkyrka arbetet med kyrkstigarna i form av ett projektstöd och följde sedan ritten till rastplatsen i närhe genom Leader Uross. ten av Brudberget och fikapausen vid Fyrsjön. Det blev en mycket lyckad ritt. Syfte Att kartlägga gamla kyrkstigar och undersöka om de kunde införlivas i ett nätverk av ridleder i kommunen. Foto: Jorun Skagerberg Fler långritter med nya stigsträckningar Mål –– Kartlägga beskriva respektive varje socken.gamla Jorunkyrkstigar, berättar att hon fått höra många sträckning, berörda markägare, markernas statusoch intressanta historier om olika mötesplatser samt klargöra regelverket. händelser som utspelades längs stigarna. Föreningens –– Bokningssystem Bädd&Box. undersökningar harförgjort att man hittat fem olika – – Informationsbroschyr. kyrkstigar i Norrtälje kommun. Bland dem finns en –– Invigningstur som numera marknadsförs. som går mellan den ödelagda byn Myra nära Bennebols gamla bruk och Ununge kyrka, en som Resultat går från Norra Råda till Söderby-Karls kyrka och –– Rapporten ”Kyrkstigar i Roslagen” finns som be brudstigen från Lohärads kyrka. skriver utvecklingen av kyrkotvånget samt de fem Det som tar tid, berättar Jorun, är kontakter med kyrkstigarna. alla berörda markägare längs stigsträckningarna för att –– En broschyr visar erbjudanden och prissättningen möjliggöra att stigarna restaureras och tillgängliggörs samt bokningsmöjligheter för 11 Bädd & Box för entreprenörer. ridverksamheten. ska föreningen ta lyckat fram en och ge –– Närmast Invigningsritten blev mycket ochkarta gav fina ut en folder som kommer att finnas bland annat på marknadsföringsmöjligheter. turistbyråer. Hittills är 13 platser från Vallentuna i söder till Häverö i norr med i projektet. Föreningen ser stora möjligheter. Så småningom ska paketerbjudanden )) FAKTA med både ridning och boenden tas fram. PROJEKTÄGARE IDEELLA FÖRENINGEN PROJEKTPERIOD Ylva Othzén, enheten LEADERSTÖD 010-223 05 IDEELLT15 ARBETE TOTALT för RIDLED ROSLAGEN APRIL 2013 – SEPTEMBER 2014 miljöplanering 184 844 KR 153 450 KR (CA 875 TIM) 338 294 KR 9 Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun 45 urmiljö är mycket detaljerade eftersom de upprättades i skala 1:5000 eller 1:4000. Ökat företagande och fler jobb för bygden! Hästnäring Hästriket Roslagen Hur kan en kommun praktiskt och konkret arbeta för att utveckla verksamheten med häst? Norrtälje kommun genomförde 2009 en förstudie i syfte att få fram en generaliserbar modell och erfarenhet. Många intresserade deltagare kom till förstudiens öppna möten och ett resultat blev detta projekt som vill bygga vidare på visionen Hästriket Roslagen. Föreningen Hästriket Roslagen bildades och genom förde under projekttiden ett antal olika aktiviteter för att bygga nätverk och öka samverkan mellan hästsektorns olika aktörer. Föreningen ordnade workshops med hästföretag, landsbygdsaktörer m fl för att få till fler kreativa och nya samarbeten på landsbygden relaterat till besöksnäringen. I sam arbete med andra föreningar och aktörer ordnade projektet en mängd föreläsningar, seminarier och kurser t.ex. om vallfoder till häst, hästens välfärd, fång, stallventilation och stallmiljö, skatter och be skattning av hästverksamhet, landsbygdsprogrammet och vilka stödmöjligheter som finns där, gödselhan tering, allemansrätt, markanvändning och hästen i samhällsplaneringen. Under projekttiden skapades ett antal nya företag och arbetstillfällen, bl a två hovslagare, en hästmassör, tre utbildningsföretag, ett inackorderingsstall, ett rehabstall, en ekonomirådgivare specialiserad inom hästnäringen, två veterinärer och ett konsultföretag. Det finns även exempel på befintliga företagare som ökat sysselsättningsgraden i sitt företag (dvs lever i högre grad på företaget än på en anställning) och exempel på diversifiering i företagen, dvs att den hästrelaterade delen i företaget blev större. Det som förvånade de aktiva i projektorganisatio nen mest var att så få var villiga att betala för utbild ning där man i förlängningen kan öka sina affärer och därmed höja omsättningen. Föreningen hade också önskat sig ett större engagemang från kommunens tjänstemän i vissa delar av projektet. En generell insikt var att allt tar mycket längre tid än man tror. Syfte Att skapa en hästvänlig kommun genom ett samver kansarbete som ger livskraftigt företagande runt hästen. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun 46 Mål –– Fler människor har fått insikt i hur hästar ska han teras och vilka regler och lagar som gäller. –– Fler sunda hästföretagare som har skapat sig en utvecklings-/affärsplan och en framtida handlings plan. Fler företag/verksamheter som samverkar sinsemellan men även med andra näringsverksam heter. –– 100 deltagare i kurser/studiecirklar om hästhante ring, affärsutveckling, markskötsel mm. –– En virtuell mötesplats för hästföretagare i kommu nen. Resultat –– Genom kurser och föreläsningar bidrog projektet till att många människor fått kunskap och insikt i hur hästar bör hanteras, vilka regler och lagar som gäller och vad forskningen säger. –– Projektet lyckades stärka kopplingen till besöks näringen och utvecklat och profilerat ett antal hästföretag som aktivitetsföretag inom turism. Genom konkret samverkan togs det fram en folder som samlar en del av utbudet som finns i kommunen. Genom de affärsutvecklingskurser projektet anordnat har ett antal företag skapat sig en utvecklings-/affärsplan och en framtida hand lingsplan. –– Över hundra personer deltog i kurser och studie cirklar om hästhantering, hästhållning, affärs utveckling, markanvändning mm. –– Hemsidan www.hastriketroslagen.se togs fram som presenterar information av nytta för häst näringen. Som komplement till den finns en face book-grupp med vid projektets slut 430 användare som kan utbyta information med varandra. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE IDEELL RESURS OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTAL HÄSTRIKET ROSLAGEN AUGUSTI 2011 – JUNI 2014 877 688 KR 196 261 KR (CA 1 120 TIM) 13 000 KR 50 949 KR 51 854 KR 1 189 752 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Hästnäring FÖRSTUDIE Rida säkert i Värmdö Det ideella nätverket Vision Häst Värmdö genomförde en förstudie för att undersöka om och hur man skulle kunna skapa ett heltäckande nät av säkra ridvägar med hållbart underlag i Värmdö, så att alla ryttare, unga som gamla, kan rida ut i alla väder utan stora risker och utan att förstöra mark och växtlighet. I takt med att antalet hästar och människor ökat i Värmdö så har också svårigheterna att finna bra ridvägar ökat markant. Då tillgång till natur att rida i är ett basalt behov för all hästhållning är ridvägar en förutsättning för att befintliga häst- och turism företagare ska kunna utveckla sina verksamheter och fler starta. Värmdö kommuns översiktsplan omfattar en särskild bilaga om hästar och ridvägar, dock utan konkreta mål i översiktsplanen. Det saknas vidare en kommunal policy för häst och hästhållning i Värmdö på längre sikt. Projektet hade två fokusområden: daglig ridning/ ridslinga och turisminriktad ridled. Nätverket sam lade representanter för olika grupper som berörs av ridvägsfrågorna, markägare, kommunen, intresseor ganisationer, hästföretag och ryttare för att diskutera hinder och möjligheter. Syfte –– Att utröna om visionen om ett heltäckande nät av säkra ridvägar med hållbart underlag är möjlig och hur man i så fall ska genomföra arbetet inklu sive dess finansiering. –– Att förankra projektidén hos berörda parter. Geografiskt verksamhetsområde Värmdö kommun Mål –– Förutsättningar för att jobba vidare med ett riktigt projekt har blivit klarlagda. –– Berörda parter som markägare, kommun, intresse organisationer, hästföretag och ryttare är beredda att medverka i arbetet med att förverkliga ett heltäckande nät av ridvägar. Resultat –– Arbetssättet med representanter för olika grupper har varit framgångsrikt och bidrog till att man lyckades få en samsyn kring att alla har att vinna på att organisera upp ridningen i Värmdö. –– Båda de tilltänkta samarbetspartners i ett framtida konkret ridvägsprojekt: JM AB och Fortifikations verket framhöll vikten av att ha en stark motpart i ett nyttjanderättsavtal. –– För att undvika för höga investeringskostnader kan man i första läget hitta områden där det finna möjlighet att helt eller delvis nyttja befintliga (och eventuellt förbättrade) vägar. Ryttare kommer att behöva vara med och betala för att få rida på annans mark. En undersökning av betalningsviljan ingick dock inte i förstudien. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS TOTALT VÄRMDÖ FÖRENINGSRÅD MAJ 2009 - MARS 2010 111 676 KR 29 420 KR (CA 170 TIM) 27 350 KR 168 446 KR 47 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Hästnäring FÖRSTUDIE Ö-hästar På Möja, i Stockholms skärgård, och öarna runt om kring, fanns få aktiviteter för fastboende och turister. Hästnäringen i länet är en växande verksamhet och intressenter och boende på Möja ville se om det fanns underlag för att starta en hästverksamhet som kunde generera fler aktiviteter för båda parter. Dessutom ville man se om det var möjligt att arbeta med häst turism i skärgården. handikappridning, ridterapi mm. De flesta möjaborna har en bra inställning till hästen och är helt med på att det även kan bidra till en ökad turism, på ett naturligt sätt. Däremot är möjaborna noga med att utvecklingen av en hästverksamhet ska få ta tid samt vem som ska driva verksamheten, eventuellt i form av samägt bolag bland de boende. Projektet har fokuserat på Möja och närliggande öar. I förstudien samverkade man med Möja Företagar förening och Möja markägarförening samt övriga djurhållare på Möja och Kalvsvik. Ett nära och ärligt samarbete är nödvändigt då tillgången på exempel vis foder och redskap i verksamheterna är begränsad pga ekonomi, skörd och logistik. Möja har idag alldeles för lite aktiviteter på ön, framför allt för ungdomar och för dem kan hästverk samhet vara ett utmärkt sätt att aktivera sig. Stallet är en neutral punkt där man kan skaffa nya vänner. Det kan främja nyinflyttning, locka fler sommar gäster med barn och ungdomar i familjen att komma oftare på helgerna. Det skulle främja Möjas övriga näringsidkare. Förstudien har också visat på andra möjligheter att använda hästen; som arbetsredskap för att hålla naturen öppen, hästtaxi, bröllopskörningar, ledar skapsutbildningar, slädturer, rid lekis, dagridläger, Syfte Att undersöka om idén var möjlig och hållbar samt förankra den hos samtliga berörda. Ta fram under lag för organisation, ekonomi mm och formulera projektplan för genomförande. Geografiskt verksamhetsområde Möja, Värmdö kommun Mål Att få fram en plan med förutsättningarna för ett framtida projekt, med beskrivning om etablering, utveckling och ekonomiska kalkyler. Resultat –– Hästverksamhet i skärgården är eftertraktad och har stora möjligheter att realiseras. Förstudien har resulterat i många bra insikter och kedjereaktio ner. Informationen om Ö-hästarna har nått olika intressenter; skärgårdsbor, markägare, stiftelser, politiker, privatpersoner, djurhållare och journa lister. –– Förstudien har bidragit till nätverkande, arbeten och nya bekantskaper samt insikten om hur viktigt det är att erbjuda aktiviteter, inte minst för de unga, i skärgården. Fler samarbeten mellan redan aktiva turistverksamheter har också diskuterats bland annat inom Möja företagarförening. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT 48 VÄRMDÖ FÖRENINGSRÅD OKTOBER 2009 – DECEMBER 2010 199 543 KR 140 000 KR (CA 800 TIM) 339 543 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Hästnäring Ridled Kalvsvik Hästverksamheten i Haninge är omfattande som på många andra håll i länet. Men det är brist på mark, det finns intressekonflikter och det är svårt att erbju da trygga och bilfria ridvägar. Hästnäringen behöver stimulans och kommun, hästföretagare och mark ägare kan i samverkan utveckla bra förutsättningar för hästverksamheten i kommunen. Under 2006 genomförde Hästnäringens Nationella Stiftelse tillsammans med fem kommuner en kart läggning av hästnäringens lokala betydelse och potential. Rapporten visade att det största problemet för hästnäringen var bristen på mark och svårigheten att erbjuda trygga, bilfria ridleder och slingor. Många hästar på en liten yta skapar också konflikter mellan hästnäring och andra intressenter. En förstudie med EU-medel visade att ett samman hängande ridsystem skulle vara en lösning. Hösten 2009 bildades föreningen Rid- och Körleder i Ha ninge i syfte att driva arbetet vidare. Föreningen ska stimulera och möjliggöra för intressenterna i form av kommun, hästföretagare och markägare att samver ka och ta eget ansvar för att utveckla bra förutsätt ningar för hästverksamheten i kommunen. Projektet Ridled Kalvsvik är den första etappen i en successiv utbyggnad av ett sammanhållet ridleds system. Avsikten är bl.a. att den första etappen blir ett referensprojekt. Erfarenheter, kunskaper och ett etablerat nätverk används inför kommande etapper. Syfte –– Att kanalisera hästägarnas ridning till trafiksäkrare miljö och stävja skadlig och störande spontan ridning. –– Vinna erfarenheter och kunskaper för föreningens fortsatta verksamhet. –– Finna lämpliga samarbetsformer mellan olika intressentgrupper och entreprenörer. –– Att det rörliga friluftslivet och ridningen kan sam sas på ett strukturerat sätt. Geografiskt verksamhetsområde Haninge kommun Mål –– En ridslinga med utgångspunkt från gården Kalvs vik, på ca 4,5 kilometer varav ca 1 km är befintliga 6 MITT I HANINGE. TISDAG 2 JULI 2013 nyheter Efterlängtad ridslinga i Jordbro har öppnats l 4,5 kilometer lång ridle Haninges längsta anlagda ridslinga är äntligen invigd. projektet har fått en miljon kronor i Eu-bidrag. Det är ett av de största Eulandsbygdsbidragen i länet de senaste fyra åren. Ridvägen skulle ha öppnats redan i höstas, men fjolårssommarens tunga regnande tillsammans med flera hårda vintrar har gjort att projektet försenats. Det handlar om en 4,5 kilometer lång ridled mellan Kalvsvik och Jordbro och ridvägen innebär att ryttarna nu slipper trängas med biltrafiken. Även många markägare, som ofta fått se ryttarna rida ut på gärden eller i skogsområden, väntas dra en lättnadens suck. – Det här kommer inte bara ryttarna till lags, utan även alla i Jordbrotrakten som vill ta en promenad d är ”bara första steget” själva eller med hunden. Folk i närheten har också visat intresse för att åka häst och vagn på leden och det finns ju några stall som har körhästar, men det blir nog betydligt vanligare med ryttare och promenerande, säger Stig-Arne Skärbäck , ordförande i den ekonomiska föreningen som ligger bakom projektet. ringsfrågor i Haninge, var försöker jobba efter. På sikt med och invigde ridvägen i vill vi ha ett nätverk med torsdags kväll. ridslingor förbundna med – Det är fantastiskt och ridvägar i Haninge. otroligt bra att vi tillsammans med andra parter och markäDrygt 100 Haningef öretag gare fått till ridslingan. Det är har i dag koppling till hästframförallt otroligt viktigt för verksamheten, vilket gör hästsporten, men även fanden till ett av kommunens tastiskt ur besöksnäringsperstörsta näringsområden. spektiv. Men det här är bara – Kommunen lanserade första steget, det kommer för några år sedan officiell att byggas fler etapper, säger FörEtaga rna i föreninge statistik på att hästnäringen n Martina Mossberg. har alla koppling till hästnävar det största enskilda näÄven Stig-Arne Skärbäck ringen ringsområdet i Haninge. Sett blickar framåt. till mängden företagare som – Vi har lagt ner ungefär – Landet runt finns läng500 timmar i ideellt arbete, kommer i kontakt med häsre slingor där näringsidkasäger Stig-Arne Skärbäck. tar så stämmer det nog. Ridre hyr ut hästar och där det vägar känns väldigt viktiga, Kommunstyrelsens ordfinns möjligheter till överförande Martina Mossberg säger Stig-Arne Skärbäck. nattning. Det blir som en (M) och Alexandra Anstrell annan sorts turism och det l Filip Magnusson (M), ansvarig för besöksnä filip.magnusson@mitti.se - är den arbetsmodellen vi tel 550 551 05 EU har betalat nära en miljo n kronor w Ridslingan har till största delen finansierats genom 975 000 kronor i landsbygdsbidrag från EU. Enligt den ekonomiska föreninge n är EU-bidraget ett av de största som något skärgårdsprojekt fått i hela länet under de senaste fyra åren. w Ridslingan går på kom- munens mark. Kommun en har också varit med och delfinansierat projektet . Källa: EKonomis Ka föREningEn HaningE Rid- ocH KöRlEd Näsuddens Handelsträdgård Guldvinnare av Idéträdgård 2013 på Nordiska Trädgårdar! En av Sveriges vackraste handelst rädgårdar ligger i Haninge kommun på Smådalarö. Här hos oss hittar du egenodlade sommarblommor, perenner, kryddor, fruktträd, buskar, prydnadsträd, rosor, bär, frukt och grönsaker. Must och cider från vår äppelträdgård. En butik med vackra och praktiska ting. Enkel kaffeservering. Charlotte Bonnier med trädgårdsmästare Andreas Gravele ij och personal önskar alla varmt välkomna! Öppettider: Alla dagar 10-16, augusti, måndag - lördag 10-16. Smådalarö, Tel 08 501 530 60 nasudden.tradgard@telia.co m www.nasuddenhandelsträd gård.se Vår brygga: N 59°09´07, O 18°27´44 -Jag fick bättre blodcirkulatio n! Artikel i Mitt i Haninge. Den kan hjälpa dig! Revitive Cirkulationstränare får musklerna i benen att dras samman och slappna av om vartannat. Blod pumpas ner i fötterna och cirkulationen förbättra s. 100% nöjd - 100 dagar Många har köpt produkter som de sedan inte använder. Våra kunder berättar att de använder Revitive Cirkulationstränare ofta och att de ser tydliga förbättringar. Vi är säkra på att Revitive Cirkulationstränare kommer att vara till nytta för dig, därför kan du utan frågor returnera Revitive Cirkulationstränare i upp till 100 dagar efter köp om du inte skulle vara 100% nöjd. vägar. Slingan ska tjäna som en som en första del i en successiv utveckling av ridvägar i kommunen för att kunna erbjuda välordnad, trafikfri ridning MEDIC IN GODKÄ SKT ND och körning på bra underlag året runt. –– Lämpliga nätverk som underlättar föreningens Revitive Cirkulationstränare hjälper mig att fortfarande fortsatta kontakter med markägare och hästägare vara aktiv - Den kan även hjälpa dig!” -Lill Babs. vid etablering av fler lederoch slingor i ett sam FOTTVÄTTARE manhållet ridvägssystem. UTAN KOSTNAD Medan du gör något annat Revitive Cirkulationstränare placeras framför dig när du sitter i en stol eller soffa, gärna medan du läser tidningen, en bra bok eller ser på TV. Placera fötterna på toppen och sätt på den. Milda elektriska impulser stimulerar benmusk lerna och blod pumpas ner i fötterna. Du kommer att se att benmusklerna jobbar. Teknologin har använts till behandlin g i 50 år, och används av fysiotera peuter och behandlingsställen mot smärta, svullnader, åderbrock och kalla fötter. Dålig blodcirkulation är vanligare än du tror, och ger svullna, kalla och oroliga ben. Lyckligtvis finns det en lösning; Revitive Cirkulationstränare! Den är utvecklad för att ge dig bättre blodcirkulation - medan du gör något annat. Den används av tusentals svenskar varje dag. Passar för alla Revitive Cirkulationstränare är mycket enkel att använda - det tar bara några sekunder att lära sig hur. Efter 30 minuters användande kommer benen att ha genomgått en bra träning där effekten kan liknas vid att gå i trappor. Den passar för alla, och oavsett form kommer du troligen märka en förbättring efter kort tid. Om du är gravid eller har pacemak er, rådgör med din läkare innan du använder Revitive Cirkulationstränare. Förbättrar blodcirkulationen. Motverkar smärta och svullnad . Hjälper mot kalla och oroliga ben. Förebygger åderbråck. Tränar benen - medan du gör Uppge koden MF när du köper Revitive Cirkulationstränare i butik eller beställer telefon. Du får då med en fottvättare via på köpet, till ett värde av 199:- Resultat En färdig ridslinga på ca 4,7 km i ett hästtätt områ de. Effekterna som förväntades uppstå är, förutom ett ökat utbud av möjligheter att rida också ökad trafiksäkerhet på berörda vägar och ett minskat okynnesnyttjande av brukbar åkermark. Erfaren heter, kunskaper och det etablerade nätverket kommer att användas inför kommande etapper. Beställ på telefon 010 20 78 Charlottenberg: Shoppingcenter. något annat! Revitive Cirkulationstränare kostar 1995kr 300 eller besøk en av våra butiker: Göteborg: Frölunda Torg. Stockholm : Skärholmen Centrum, Farsta Centrum )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTAL HANINGE RID- OCH KÖRLED EK FÖR AUGUSTI 2010 – JUNI 2013 975 000 KR 29 917 KR 403 477 KR 1 408 394 KR 49 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Lantbruk/Trädgård Samverkan mellan bönder kring Broströmmen Lantbrukare runt Broströmmen i Roslagsbro norr om Norrtälje ville starta upp en process som kan leda till effektivare och mer lönsamma lantbruksföretag i området. Projektet genomfördes genom träffar och gårdsbesök hos medverkande företag och delvis tillsammans med konsulthjälp från Hushållningssällskapet. Möjli ga samarbetsområden kan vara att använda marken mer effektivt med effektiv växtföljd och att odla rätt grödor på rätt plats eller att använda gödsel där den bäst behövs och få till kretsloppet mellan gårdarna. Projektet tog tillvara de olika kompetenserna hos de deltagande lantbrukarna. De gårdar som ingick i projektet var: –– En större mjölkgård med ca 140 mjölkkor i ekolo gisk produktion –– Två gårdar som hade mjölkkor när projektet startade men vid projektslut hade foderproduktion och uppfödning av stutar –– En gård som har uppfödning av kvigor från mjölk gården –– Tre gårdar som i huvudsak har foderproduktion av grovfoder och spannmål till mjölkgården och kvighotellet –– Tre gårdar med hästuppfödning, köttdjur och lite får Olika gårdar kompletterar varandra, t ex har hästar och nöt olika krav på grovfodrets samman sättning. Då kan man göra hästhö av vallgrödan det tredje eller fjärde året när det inte finns någon rödklöver kvar i vallen. Lantbrukarna tog fram växtnäringsbalanser på de olika gårdarna, ökade kompetensen för att odla proteingrödor så att djurgårdarna i området på sikt kan bli självförsörjande på kraftfoder, genomförde markkarteringar på gårdarna och tillsammans med växtnäringsbalanserna kunde man därefter satsa på gemensam växtföljd på flertalet gårdar. Syfte Att anlitga en kunnig rådgivare som kan inspirera och vara bollplank för lantbrukarnas idéer om effek tivt och lönsamt lantbruk med god ekologi. Geografiskt verksamhetsområde Roslagsbro, Norrtälje kommun Mål –– De ekologiska djuren i området ska få när producerat foder. –– Ytterligare två lantbrukare ska odla ekologiskt. Resultat –– Odlat en del ärter och åkerböna. 2011, 2012 och 2013 såddes det ekologisk höstraps på en av går darna. Grovfoder och övrigt kraftfoder odlas inom område. –– Ett arealtillskott med fyra ekologiska gårdar. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT 50 LRF AVDELNING ROSLAGSBRO VÄTÖ AUGUSTI 2009 – JUNI 2013 39 199 KR 49 350 KR (CA 280 TIM) 2 177 KR 90 726 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! FÖRSTUDIE Förstudie om intresset och förutsättningarna fö Lantbruk/Trädgård starta ett regionalt resurs- och kompetenscentr mathantverkare i Leader UROSS-området Mathantverkare i samverkan Mathantverk är en snabbt växande sektor och utgör och kommer sannolikt att utgöra stora möjlighe ter till försörjning på landsbygden. Samtidigt är kunskapsbehovet inom sektorn stort. Det nationella resurscentret för mathantverkare, Eldrimner, är en succé. Genom att förädla råvaror kan man få bättre betalt för exempelvis mjölk eller spannmål, samtidigt som man skapar nya arbetstillfällen. Kortare transporter mellan producent och konsument är också bra för miljön. Efterfrågan på lokalt producerad mat med identitet och kvalitet ökar kraftigt, samtidigt stiger också efterfrågan på kompetensutveckling både hos etablerade företagare och nystartade. Tanken med detta projekt var att undersöka förutsättningarna och intresset för att starta ett resurs- och kompetens centrum i Roslagen. Detta för att få en mer lokal prägel och för att det framöver sannolikt inte kommer att räcka med Eldrimner för att täcka det växande kunskapsbehovet i sektorn. Projektet var en förstudie och kartlade bl a genom en enkät de befintliga företagens behov och önske mål. Även studiebesök och seminarier genomfördes. Genom ett studiebesök fick några deltagare inspira tion att starta en rullande handelsbod. Överlag var dock intresset från producenterna att engagera sig lägre än förväntat. Detta till stor del p.g.a. att företa garna redan har en hög arbetsbelastning. Syfte –– Att undersöka det konkreta intresset för ett regio nalt resurscentrum som huvudsakligen arbetar med kompetensutveckling. –– Att kartlägga vilka småskaliga mathantverkare som finns i regionen. Geografiskt verksamhetsområde Roslagen Mål Ett tydligt svar om det finns förutsättningar för ett regionalt resurscentrum för mathantverkare. Resultat –– Roslagen är sannolikt för litet för att starta ett resurscentrum, i alla fall i nuläget. Däremot känns det rimligt att starta ett samarbete som täcker Mälardalen och Roslagen. Detta skulle då ge ett stort antal mathantverksföretag som kan ta del av kurser och liknande. –– Positiva bieffekter: En ny försäljningskanal ”Mat buss” har startats i Roslagen med inspiration från projektet. Projektet har även sammanfört en aktör som hade för avsikt att starta ett surdegsbageri med en aktör som bidragit med rådgivning och vidare kontakt till finansiering. Bageriet ser ut att bli av. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT COOMPANION ROSLAGEN APRIL 2009 – AUGUSTI 2010 274 425 KR 39 813 KR (CA 230 TIM) 314 238 KR 51 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Lantbruk/Trädgård FÖRSTUDIE Mat i Roslagen Syfte –– Att inventera utbudet och efterfrågan. –– Ökad dialog och samarbete mellan kommun och lantbrukare. –– Ökad kunskap om lokalproducerat kött i köken. Kött från Roslagen – Lantbrukarnas Riksförbund i Mälardalen Geografiskt verksamhetsområde Roslagen, Östhammar, Österåker och Norrtälje kommun KÖTT FRÅN ROSLAGEN Mål –– Ökad kunskap om utbudet och efterfrågan av kött från Roslagen –– En handlingsplan och utvecklingsstrategier för som bidrar till mer lokalproducerad mat i de kommunala köken, minskade långa djurtranspor ter, ökad sysselsättning och nya arbetstillfällen på landsbygden i Roslagen. Kartläggning av det lokala utbudet och efterfrågan av kött 1 Efterfrågan av närproducerad mat har ökat markant de senaste åren. Men det kan vara svårt att få tag på lokala varor, förädling och lagring sker på olika håll i landet. Och antalet bönder minskar i Roslagen. Vilka vill ha det närproducerade och vem kan leverera den – frågor som krävde ett svar för att utveckla lant bruksföretagens förutsättningar. Projektet Mat i Roslagen inleddes under våren 2010 efter ett initiativ av lantbrukare i Roslagen. Utgångs punkten var en stark oro för långa slakttransporter och dålig lönsamheten för lantbruksföretagen. En befogad oro då allt fler lantbrukare väljer att avveck la sin verksamhet i Roslagen. Försvinner jordbrukets djur från Roslagen försvinner också viktiga miljö- och kulturvärden. Det genomfördes telefonintervjuer och träffar med lantbrukare i Östhammar, Norrtälje och Österåkers kommun för att skapa en uppfattning om utbud och intresse för nya försäljningsalternativ av kött produktion. Projektet diskuterade även vilka problem och möjligheter det finns för en hållbar utveckling inom lantbruket i Roslagen. 52 Resultat –– En rapport innehållandes en kartläggning av ut budet och efterfrågan av lokalproducerat kött. –– En analys med en handlingsplan för fortsatt arbete med vision om att det ska finnas konkurrens kraftiga lantbruks- och landsbygdsföretag i Rosla gen, grundstenen för ett fortsatt Roslagen som en attraktiv region att bo, leva och turista i. –– En satsning på Roslagen med ökat naturbeteskött leder till att markerna bevaras öppna och ger en större biologisk mångfald. Ökat samarbete och kortare transporter gynnar miljön och en hållbara utveckling. Resultatet av förstudien visar också att det finns ett stort intresse för lokalproducerat kött bland krögare och köksmästare. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT LANTBRUKARNAS EKONOMI AB MARS 2010 – MARS 2011 200 000 KR 75 776 KR (CA 435 TIM) 2 952 KR 278 728 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Lantbruk/Trädgård Kött från Roslagen Trots stor efterfrågan på närproducerat kött är lönsamheten dålig för många bönder. Antalet mins kar och nya vägar och samarbeten behövs för lant bruksföretagens överlevnad men även för ett öppet landskap med betande djur. Som tidigare studier har visat är efterfrågan på kött från Roslagen stor (se s 52, ”Mat i Roslagen”), men antalet djur är vikande och det är svårt att få en lönsam verksamhet för bonden. Kött från nötkreatur och får från området har också en stor betydelse för Roslagens naturmiljö. Det öppna landskapet med åkrar och ängar är skapat av bönderna och deras husdjur. Den ekonomiska föreningen Lundkovallkött bilda des för att knyta ihop bönder med köttproduktion som ville hitta vägar för att komma ut på markna den med sina produkter. Hela kedjan från bonde till bord ska om möjligt stanna inom området Roslagen. Genom att gå ihop och bilda en köp- och säljförening och utnyttja de små slakterier som etablerats i när området skulle en rad fördelar kunna uppnås. Projektet arrangerade producent- och konsument träffar tillsammans med LRF, Roslagens Sparbank och Länsstyrelsen i Stockholms län och deltog i marknadsföringssyfte på marknader och events, såsom Skördemarknad i Norrtälje och Vaxholm, och Årets Kocks semifinal tillsammans med LRF samt lokala restauranger. Ett lokalt varumärke skapades, Lundkovallkött, som sålde kött från djur som betat gräs i Roslagen till restauranger, friskolor och privat personer. Verksamheten fungerade dock inte optimalt. Vem marknadsför produkterna bäst, bonden själv eller en gemensam ekonomisk förening? Mycket arbete i föreningen måste, inte minst i startfasen, ske ideellt, finns tillräckligt med långsiktiga fördelar för att vilja satsa? Stort engagemang krävs för att sälja till butik, restaurang eller de offentliga köken då kontinuerliga, tillräckligt omfattande leveranser och av rätt detaljer krävs. Här behöver man ett organiserat samarbete med ett slakteri. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål –– Efter projekttiden är Lundkovallkött en bärkraftig ekonomisk förening som sysselsätter minst en heltidsperson –– Ett antal arbetstillfällen i Roslagen har bibehållits eller skapats. Fler gårdar som producerar djur i lönsamma företag där man har möjlighet att in vestera för bättre djurhållning och arbetsmiljö och en hållbar utveckling av landsbygden. Resultat –– Den ekonomiska föreningen fanns vid projektslut, och ett försäljningsställe hade etablerats. Verk samheten fungerade dock inte som planerat och föreningen avslutades under 2014. –– Fler bönder säljer egna köttlådor genom att ta återtag från de småskaliga slakterierna som finns i området. Detta kan bidra till att antalet betande djur bibehålls i högre grad. )) FAKTA PROJEKTÄGARE LUNDKOVALLSKÖTT EK FÖR PROJEKTPERIOD AUG 2011 – DEC 2013 LEADERSTÖD 260 555 KR IDEELLT ARBETE 84 088 KR (CA 480 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 53 484 KR TOTALT 398 127 KR Syfte –– Att skapa samverkan mellan intresserade lantbru kare och bygga upp kanaler för att sälja och köpa slaktdjur och kött för lokal konsumtion. 53 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Lantbruk/Trädgård Roslagsmat i offentliga kök Offentlig upphandling kan vara ett verktyg för att stärka det lokala näringslivet och kan bidra till håll bar utveckling i kommunen. Det finns ett kunskapsglapp hos den offentliga sek torn och hos de företagare som är potentiella leve rantörer av matråvaran när det gäller den offentliga upphandlingen. Projektet ville sammanföra dessa målgrupper för att tillsammans kartlägga efterfrågan och tillgång och vilka hinder och möjligheter som finns stärks det lokala näringslivet. Tre seminarier genomfördes där deltagarna har varit lantbrukare, politiker, tjänstemän och skol kockar. Teman för seminarierna var ”Lokalproducerad mat i kommunens kök - utopi eller verklighet?”, ”Möte med regionala livsmedelsleverantörer” och ”Vision och kostpolicy för Norrtälje kommun”. Som introduktion till seminarieserien ordnades även ett informationsmöte om svensk kontra utländsk djur hållning med djuretologen Per Jensen. Till det mötet kom ca 180 personer. Poltikerna i kommunen enades om att ta fram en kostpolicy som ger en övergripande vägledning för all matverksamhet. Med den vill Norrtälje kommun öka andelen närproducerade och svenska råvaror i matverksamheten i skola och omsorg. Drottningdals skola planerade att köpa en gris från Norrgården i Gåsvik som eleverna kunde följa under hösten. Den slaktades i december och blev revbensspjäll, skinka mm i skolköket. Kockarna på Rodenskolan fundera de på hur de kan använda det lokala lantbruket och maten i undervisningen. Syfte Att öka kompetensen hos lantbruksföretagen vad som krävs för att ”nå marknaden” för den offentliga upphandlingen samt öka kompetens hos kommunala politiker och tjänsteman om hur upphandling till of fentlig sektor kan bidra till ekologisk, ekonomisk och social utveckling inom kommunen och närregionen. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål –– Kött och grönsaker från traktens bönder serveras i köken på Drottningdals och Vätö skola. –– Tre seminarier med 20 deltagande lantbruks företag och 20 representanter från den offentliga sektorn är genomförda. Resultat –– Kocken i Drottningdals skola serverar endast mat enligt Miljöstyrningsrådets baskrav. –– Tre seminarier genomförda med 15 deltagande lantbruks -och livsmedelsföretag och 25 repre sentanter från den offentliga sektorn. –– Informationsmöte med 180 deltagare. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD TOTALT Ali Banzola, kock på Drottningsdals skola. FOTO LIVSMEDELSVERKET 54 LANTBRUKARNAS EKONOMI AB MAJ 2013 – SEPTEMBER 2014 187 218 KR 187 218 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Lantbruk/Trädgård FÖRSTUDIE Muskö äppelprojekt Ege på Fastigheten Arbottna 1:28 på Muskö förvärvades 2012 av Drömgården AB med avsikten att återskapa ett levande jordbruk kopplat till miljövänliga bostä der. Eftersom det bl a hade funnits stora äppelodling arna på Muskö var en dröm att återskapa odlingarna och bygga öns eget musteri. Arbottna har under många år ägts av Fortifikations verket och under senare år stått tomt och outnyttjat, varför såväl byggnaderna som jordbruksmarken vid tiden för försäljningen var i dåligt skick. Många såväl fastboende som fritidsboende på Muskö har länge haft förhoppningar om att gården skulle komma till aktiv användning och att såväl byggnader som mark skulle rustas upp. Förstudien undersökte förutsättningar för att etablera ett lokalt äppelmusteri på Muskö, utformat tillsammans med de boende som också blir med producenter. Intresset bland musköborna för att köpa och plantera träd var stort. Projektet tog också fram affärsplan, former för organisation, finansiering samt etablering av verksamheten, tillsammans med planer för genomförande, marknadsföring och IT-stöd. Inte minst gjordes en noggrann utredning av vilka äppelsorter som lämpade sig för plantering och olika sorters slutprodukter som must, cider mm. En slutsats blev att för att uppnå lönsamhet skulle det fungera bäst om man etablerade en större äppelodling på fastigheten Arbottna. Här kunde både intresserade musköbor och stockholmare köpa egna äppelträd vilket samtidigt skulle vara en form av crowdfunding för att starta äppelodlingarna och musteriverksamhet. Arbetet med provborrningar efter vatten, detalj plan, tillstånd mm försenade den fortsatta processen och ledde till att ingen äppelodling har startats ännu. Syfte Att skapa förutsättningar för etablering av ett lokalt äppelmusteri på Muskö. Geografiskt verksamhetsområde Muskö, Haninge kommun Plantera d återbärin andra go Välkommen t Tisdag den 1 Söndag den OSA till: musk För mer inform besök www.d John Higson, Mål –– En sammanställning av det lokala intresset för att medverka i den framtida verksamheten. –– Affärsplan, budget, planer för marknadsföring och IT-stöd framtagna och förankrade. –– En organisation bildad. –– Lånelöfte från bank och investeringsstöd från Länsstyrelsen. Resultat –– En lista med 85 intressenter samt fler som visat intresse. –– Ingen organisation bildad pga. förseningarna enligt ovan. –– Affärsplan m fl finns enligt mål. –– Varken lånelöfte eller investeringsstöd sökta pga. förseningarna. )) FAKTA PROJEKTÄGARE FÖRENINGEN ECOVI PROJEKTPERIOD FEBRUARI 2012 – JULI 2014 LEADERSTÖD 253 978 KR IDEELLT ARBETE 3 150 KR (CA 20 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 29 650 KR OFFENTLIG RESURS 17 017 KR PRIVAT FINANSIERING 77 288 KR TOTALT 381 083 KR 55 Förstudien drivs a Ökat företagande och fler jobb för bygden! Allmänt företagande Nätverk för unga företagare Östhammars kommun ordnade bra nätverksträffar för företagare, politiker och tjänstemän – dock en ung företagare saknade andra kvinnliga och unga näringsidkare. I absolut största majoritet var männen och snittåldern var långt över medelålders. Det fanns uppenbarligen behov av ett nätverk för unga företagare där man kunde dela erfarenheter och framförallt få nya kunskaper. Ett nätverk skulle bidra till att de som hade en vision eller dröm lättare kan förverkliga det. Blivande och befintliga före tagare och företagare skulle enklare få tillgång till relevanta fakta, tips och inspiration från andra unga entreprenörer. Samarbetet skulle underlättas och alla kunde hjälpa varandra. Projektet bjöd in till fem nätverksträffar där olika teman gicks igenom; att jobba fram en behovsanalys, kontakter med bank om finansiering, en träff där goda exempel presenterades och två framgångsrika unga företagare i Östhammars kommun berättade hur de hade lyckats. Slutligen en träff med föreläs ning om hur man sätter mål och gör en SWOT-analys. Syfte Att undersöka hur många av företagen i Östhammars tätort drivs av unga företagare (<32 år) samt att etablera ett nätverk för unga företagare. Geografiskt verksamhetsområde Östhammars kommun Mål –– Relevant statistik finns. –– Nätverk har bildats. –– Ökad andel unga företagare på kommunens nät verksträffar. Resultat –– Statistik har tagits fram men systemet för upp datering fungerar inte. –– 41 deltagare på fem nätverksträffar för unga företagare. –– Fler unga deltagare på kommunens företagar träffar. –– Det visade sig dock vara svårt att få unga företa gare att engagera sig. Tiden räcker inte till och flera av dem som var intresserade av att starta nya företag flyttade från kommunen. Nätverket nådde inte en kritisk massa. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT 56 ÖSTHAMMARS FÖRETAGARFÖRENING FEBRUARI 2012 – JUNI 2013 96 000 KR 68 200 KR (CA 390 TIM) 164 200 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Allmänt företagande Båt och Byggnads vårdscentrum Trots många fina gamla hus och båtar i Roslagen saknades det en naturlig mötesplats för byggnads vårdsintresserade där man kunde utbyta kunskap och erfarenheter. Då satte några entusiaster igång och började nätverka och bygga upp ett byggnads vårdscentrum. Några personer intresserade av gamla byggnads vårdstekniker och -material började spana kring ett nätverk eller centrum för att träffas, utbyta erfaren heter och även vidareutbilda sig. Att bli duktigare att förvalta det kulturarv som finns i Roslagen i form av äldre båtar, hus och gårdar skulle också kunna öka lönsamhet i företagen. Varför inte mer systematiskt arrangera föredrag, kurser och vidareutbildning! Även många hemmansägare och boende på lands bygden var intresserade av mer kunskap om hur man tar hand om sina fina bostadshus och gamla ekono mibyggnader. Projektet höll kurser, temaföreläsningar, föredrag och utbildningar för att studera och prova olika hant verkstekniker och förfaringssätt inom renovering och restaurering av kulturmiljöer. Hela projektet gick bättre än förväntat. En mötes plats fanns äntligen som också blev utställningsplats och en yta av museal karaktär där gamla hantverks tekniker demonstreras, i bakgrunden en doft av äkta tjära och linolja. Deltagande hantverkare fick ökad kompetens inom området och det blev en del nya affärsmöjligheter för byggnadsvårdsentreprenörer. Ett mycket värdefullt samarbete utvecklades mellan hantverkare, entreprenörer, föreningar, hembygds föreningar, Länsmuseet, Länsstyrelsen, arkitekter och personer med antikvarisk kompentens genom att starta upp nätverket ”Båt & Byggnadsvård”. Syfte –– Att informera och utbilda i olika hantverkstekniker och förfaringsätt för att renovera och rekonstruera utifrån byggnadens och båtens förutsättningar med varsamma metoder. –– Att etablera ett nätverk med hantverkare som samverkar kring kompetens och materialinköp. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål –– 20 genomförda kurser om olika byggnadsvårdsre laterade teman med totalt 5–10 deltagare/kurs. –– 15 byggnadsvårdsdagar. –– Ett nätverk med 40–50 yrkesverksamma medlem mar och organisationer samt 4050 stödmedlem mar. Resultat –– Det blev 11 kurser, 17 mycket uppskattade före läsningar och 7 byggnadsvårdsdagar. –– Nätverket omfattade vid projektslut bara 10 med lemmar, men ska utökas kontinuerligt. Därutöver ledde projektet till nya arbetsplatser för tre personer, två deltider och två heltider. Arbetsupp gifterna bestod till en början av diverse målningsoch snickerijobb och har sedan utvecklats till att även omfatta fönsterrenoveringsarbete. )) FAKTA PROJEKTÄGARE MARK OCH BYGGNADSVÅRD I ROSLAGEN EK FÖR PROJEKTPERIOD MARS 2012 – MAJ 2014 LEADERSTÖD 420 329 KR IDEELLT ARBETE 220 938 (1 260 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 64 876 KR OFFENTLIG RESURS 80 412 KR PRIVAT FINANSIERING 100 565 KR TOTALT 887 120 KR 57 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Allmänt företagande FÖRSTUDIE Ny skärgårdsslöjd Stockholms skärgård är välkänd, för sin vackra natur och numera också för god mat gjord på råvaror från skärgården. Skulle det vara möjligt att också hitta slöjd och hantverk med gamla traditioner att saluföra som ”Skärgårdsslöjd”? Stiftelsen Vasakungarnas Djurhamns ändamål är att samla in och förmedla kunskap om Stockholms skärgårds tidiga historia. Kunskapen om slöjd, hant verk och folkkonst från denna tid är en viktig del i den kunskap som ska förmedlas om människors liv i högtid och vardag, i land och ombord. Landstinget finansierade under flera år en skär gårdsslöjdskonsulent. Insatserna avbröts då projekt ledaren slutade och erfarenheterna hade inte tagits tillvara. I denna förstudie ville man se om det fanns intresse bland dagens kulturhantverkare att ut veckla nya slöjdprodukter samt sälja dem under ett gemensamt varumärke. Fanns det möjligheter till nytänkande och förutsättningar för en unik profil för skärgårdsslöjd likt varumärket Skärgårdssmak som handlade om mat i skärgården? Syfte –– Mobilisering med nätverksbyggande –– Kunskapsinsamling –– Dokumentation av erfarenheter från skärgårds slöjdskonsulentens tidigare arbete –– Dokumentation av erfarenheter från projektet Skärgårdssmaks hantverksdel –– Projektplan för genomförande som inkluderar tids-, aktivitets-, kommunikations- och utvärde ringsplan samt tydliga avgränsningar i inriktning för slöjd- och hantverkstekniker m.m Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje, Österåkers, Värmdö, Haninge och Nynäs hamns kommuner Mål –– Ett slöjdnätverk med slöjdare och hantverkare i UROSS-området som är intresserade av att med verka i framtagandet av nya slöjdprodukter som markandsförs under gemensamt paraply. –– Dokumenation av befintlig kunskap. –– Kriterierna framtagna för ett nytt varumärke i samråd med berörda aktörer. –– Kontakter etablerade med skolor som arbetar med slöjd, hantverk och konst. Resultat –– Ett embryo till nätverk för kulturhantverkare. –– Genomgång av befintligt underlag kring äldre skärgårdsslöjd. –– Strategi framtagen för att ta fram nya slöjd produkter med historisk förankring. –– Ett nytt varumärkesförslag och förslag på kollek tioner och långsiktig utveckling finns. Viss förankring fanns vid förstudiens slut, men ned läggningen av projekt Skärgårdssmak hade gjort att en del högklassiga kulturhantverkare visserligen var intresserade men ville avvakta med deltagande tills målsättningen blev tydligare. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT Seglarsäck av Lena Svenonius. 58 STIFTELSEN VASAKUNGARNAS DJURHAMN AUG 2010 – SEP 2011 196 338 KR 63 650 KR (CA 365 TIM) 9 910 KR 49 085 KR 318 983 KR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Allmänt företagande Entreprenörskollo Do It Yourself! Eller ”Ta saken i egna händer och arrangera mera på landsbygden!” Det var budskapet som Vi Unga ville sprida med sitt projekt, och bjöd in till entreprenörskollo! Vi Unga ville arrangera ett utbildningsläger där ungas egen kraft att förändra stod i centrum. Kollot ville bidra till större självförtroende hos deltagande ungdomar och förmedla konkreta verktyg hur man som ung själv kan ta tag i de samhällsproblem man ser samt inspirera till ökad initiativkraft att aktivera sig i något man brinner för. Efter en veckas läger skulle deltagarna kunna ta sitt eget projekt och se till att deras dröm blev verklighet. Det blev svårare än väntat att hitta deltagare till lägret, marknadsföringen kom försent och vissa sam arbetspartners var mindre engagerade än vad man hade trott i planeringsstadiet. Efterträffar som var planerade till hösten samma år fungerade inte heller riktigt som det var tänkt. Allt detta ledde till många insikter och gav bra förutsättningar att nå ut mycket bättre inför det andra sommarlägret året efter. Tyvärr dök hälften av de anmälda ungdomarna aldrig upp på sommarlägret, vilket var trist. Fören ingens projektledare imponerade stort genom att aldrig ge upp och hela tiden ta möjliga hinder bara som ännu en utmaning som man skulle klara för att ta sig vidare mot mål! Resultaten blev kanske inte helt som planerat, dock fick de som faktiskt deltog bra inspiration och nya verktyg från kollot. Deltagar na kunde också se varandra som resurser och lärde av varandras olika styrkor. Syfte Att få fler unga som själva skapar aktiviteter som andra unga kan engagera sig i, något som kommer att bidra till en meningsfull fritid. Geografiskt verksamhetsområde Haninge kommun Mål –– Minst 8 nya ungdomsföreningar till följd av utbild ningarna. –– Alla deltagare säger att de har verktygen för att genomföra någon form av verksamhet. –– 50 % av deltagarna skapar projekt, företag eller förening som involverar fler än bara de själva. –– Alla deltagare ska känna att de lärt sig något nytt eller fått en insikt. Resultat –– 2 nya ungdomsföreningar bildades varav den ena har som syfte att fortsätta arrangera utbildningar som entreprenörskollo –– Samtliga deltagare som svarade på enkäten (82 %) ansåg att de hade verktyg att starta en förening, ett projekt eller ett företag –– Hälften av de som svarade på enkäten svarade ja om att skapa projekt, företag eller förening –– Samtliga deltagare som svarade på enkäten (82 %) ansåg att de hade lärt sig något nytt eller kommit till en ny insikt. –– Generellt var en insikt att det hade krävts mycket mer tid för grundlig marknadsföring av entre prenörskollot för att nå intresserade ungdomar. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING VI UNGA I STOCKHOLMS LÄN FEBRUARI 2012 – MARS 2014 351 604 KR 141 974 KR (CA 810 TIM) 13 171 KR 5 720 KR TOTALT 512 469 KR 59 Ökat företagande och fler jobb för bygden! Bredband Förstudier inför utbyggnad av byanät Kommersiella aktörer har byggt ut bredbandsinfra strukturen i städer och tätorter medan marknadens intresse för en utbyggnad utanför tät- och småorter har varit betydligt svalare. För att främja fortsatt utbyggnad beslutade regeringen att ge byalag och andra lokala ideella eller ekonomiska föreningar möjligheten att söka ekonomiskt stöd för att bygga ut bredbandsnät där marknaden saknade intresse. Från och med 2010 gjordes riktade satsningar med särskilda medel till landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur på landsbyg den. Bättre bredband betyder bättre förutsättningar för utökat fastboende, näringsverksamhet på lands bygden och i skärgården samt att övriga familjer får möjlighet till bättre kommunikation. Leader Uross beslutade att bevilja stöd till förstu dier för att öka de lokala intressenternas förutsätt ningar att lämna in kompletta och genomarbetade ansökningar till Länsstyrelsen om stöd till bredbands utbyggnad. I förstudierna ingick bl a att skapa lokal förankring, sköta kontakter med Länsstyrelsen, ta fram en marknadsanalys och kostnadskalkyl, välja utbyggnadsmetod, ta in offerter på bygge, drift och tjänster i nätet. Syfte Att ta fram underlag till en ansökan om stöd till bredbandsutbyggnad. Geografiskt verksamhetsområde Skärgården mellan Norrtälje och Haninge VAR ORNÖ NÄMDÖ RUNMARÖ MÖJA INGMARSÖ MFL DEL AV BLIDÖ 60 Mål Komplett ansökan om finansiering av bredbandsut byggnad via Länsstyrelsens bredbandsstöd inlämnad Resultat Alla förstudier resulterade i ansökningar om finansie ring av bredbandsutbyggnad. Konkret ledde följan de förstudier till investeringar på totalt knappt 60 miljoner kronor! ANTAL ABONNENTER SOMMAR 2015 200 100 100 390 150 ANTAL OM TRE ÅR 500 200 150 500 200 INVESTERINGAR (CA) 12 MKR 7 MKR 5 MKR 22 MKR 10 MKR 120 200 3 MKR Ökat företagande och fler jobb för bygden! Xxxxxxx ))Bredband till Bruket PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT BRUKETS BREDBANDSFÖRENING OKTOBER 2012 – MAJ 2014 49 077 KR 61 425 KR (CA 350 TIM) 110 502 KR )) Gräskö Bredband PROJEKTÄGARE GRÄSKÖ VA SAMFÄLLIG HETSFÖRENING PROJEKTPERIOD AUG 2011 – DEC 2012 LEADERSTÖD 56 584 KR IDEELLT ARBETE 118 301 KR CA (675 TIM) IDEELL RESURS 9 709 KR TOTAL 184 594 KR ))Bredband till Harö PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT HARÖ-HASSELÖ INTRESSEFÖRENING AUGUSTI 2012 – DECEMBER 2013 37 591 KR 75 425 KR (CA 430 TIM) 113 016 KR )) Bredband Runmarö PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT RUNMARÖ INTRESSEFÖRENING DECEMBER 2012 – JUNI 2013 49 999 KR 30 012 KR (CA 170 TIM) 80 011 KR )) Bredband till Förängsudden på Blidö PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT BREDBAND TILL FÖRÄNGSUDDEN BLIDÖ IDEELL FÖRENING FEBRUARI 2012 – DECEMBER 2012 47 362 KR 44 276 KR (CA 250 TIM) 91 638 KR )) Bredband Ornö skärgård PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT ORNÖ FIBER APRIL 2012 – MAJ 2013 40 834 KR 59 388 KR (CA 340 TIM) 100 222 KR )) Bredband Nämdöskärgård PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTAL NÄMDÖ HEMBYGDSFÖRENING FEBRUARI 2012 – FEBRUARI 2013 45 136 KR 35 000 KR (CA 200 TIM) 80 136 KR )) Bredband till Möjaskärgården PROJEKTÄGARE MÖJASKÄRGÅRDENS FÖRETAGARFÖRENING PROJEKTPERIOD FEBRUARI 2012 – APRIL 2013 LEADERSTÖD 48 692 KR IDEELLT ARBETE 61 075 KR (CA 350 TIM) TOTALT 109 767 KR 61 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Framtid för Söderön På Söderön, Tvärnö och Raggarö utanför Östham mar stiger medelåldern och fler unga behövs för att upprätthålla och utveckla lokal service och en positiv utveckling. Söderöns utvecklingsgrupp ingår i ett nätverk med utvecklingsgrupper inom kommunen och är remissinstans när det gäller områdesplaner, detaljplaner samt andra förslag som berör området. Utvecklingsgrupperna och kommunen har regelbund na träffar. Utvecklingsgruppen bestämde sig för att arbeta fram visioner och konkreta förslag till åtgärder som kan ge området en god utveckling. Inriktningen var att utarbeta en fördjupad översiktsplan för området och utgångspunkter var Östhammars kommuns översiktsplan (antagen 2003), kommunens program 2009-2015 för en livskraftig skärgård samt kommu nens 2010 antagna miljökvalitetsmål. Strategiska do kument från Östhammars kommun har analyserats och redovisas i rapporten. Enkäter har genomförts till dels ett urval av de boende, dels i ungdomar samt dels företagare. Boende har bjudits in till diskus sioner i Idéforum som knöts an till tidigare Idéforum. Utvecklingsfrågorna har diskuterats i föreningen Söderöns framtid. Kontakter har också skett med kommunledningen i Östhammars kommun samt olika kommunala tjänstemän. 62 Syfte Att ta fram en plan för utvecklingen av Söderön, Tvärnö och Raggarö utifrån dels ett lite kortare per spektiv på några år, dels ett lite längre perspektiv. Geografiskt verksamhetsområde Söderön, Östhammars kommun Mål En rapport som beskriver lämpliga åtgärder för att främja ökad inflyttning. Resultat En 16-sidig rapport som beskriver förutsättningar, brister och möjligheter för en utveckling av Söderön, Tvärnö och Raggarö. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTAL FÖRENINGEN SÖDERÖNS FRAMTID JAN 2011 – NOV 2012 64 448 KR 30 275 KR (CA 175 TIM) 2 520 KR 97 243 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Sjötorget i Östhammar Sjötorget i Östhammar är precis som namnet anger beläget vid vatten, Östhammarsfjärden. Där fanns en lekplats med en stor alllmän gräsyta, några rabatter och storvuxna träd. En paviljong , gamla sjöbodar och ett pumphus var några pittoreska inslag på och när heten av sjötorget. Det fanns även ett fåtal bänkar att sitta på samt ett sommarcafé och en sommar restaurang . Sjötorgets vänner i Östhammar ville utveckla om rådet till ett levande sjötorg med nyproducerade sjöbodar. Där kan ske försäljning av närproducerade produkter och andra varor, samt café- och restaurang verksamhet. Tanken var att skapa en mötesplats för boende i kommunen, besökare och turister. I kommunen pågick redan ett planarbete för sjötorget där sjöbodar för handel och ett par restauranger var tilltänkta. Föreningen sjötorgets vänner önskade att arrendera mark och uppföra bodar och restaurang verksamhet efter att planen har vunnit laga kraft. Projektet jobbade fram ett koncept och en hand lingsplan för att nå ut till berörda målgrupper. Projektet genomförde studiebesök på olika orter med liknade struktur som ex Trosa, Mariefred, Strängnäs och Vaxholm, kontaktade Östhammars kommun representanter och politiker samt hade kontakt med turistbyrån Visit Östhammar. Syfte Att undersöka marknaden för denna typ av verksam het med inriktning på handel och närproducerade produkter. Geografiskt verksamhetsområde Östhammars kommun Mål –– Underlag för offerter samt marknadsanalys och bred förankring på orten. –– Nätverksgrupper för närproducerade produkter. Resultat En plan för området togs fram i samarbete med kommunen och arkitekter. Erfarenheter av projektet var också att man ska vara noga med att ha en bred förankring i bygden, ta hänsyn till bygdens unika särart, arbeta på bred front och ha ett väl genom arbetat koncept. Information på stormöten och till föreningar där det är viktigt att ha ett bra presenta tionsmaterial som beskriver projektet tydligt. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT SJÖTORGETS VÄNNER I ÖSTHAMMAR AUGUSTI 2010 – MAJ 2011 334 500 KR 144 900 KR (CA 830 TIM) 10 000 KR 489 400 KR 63 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Restaurering av Innerfjärdens kanaler Vattenvägarna mellan Sunnanöfjärden och Kavarö skaten har sedan lång tid tillbaka varit ett område för hobbyfiske, bad och rekreation. Efter åren som gått växte vattensystemet igen mer och mer. Föreningen ville genom muddring och rensning, samt avverkning av vass, i kanalerna till Innerfjär dens vattensystem bevara möjligheterna till färd med småbåtar och kanoter samt nyttjande av ett friskt vatten för bad och fiske. Efter tidigare muddringar krävdes större insatser för bevarande av framkom lighet och vattencirkulation i vattenområdena efter uppgrundning till följd av landhöjning, erosion och igenväxning. Muddringsarbetena genomfördes av en år 2008 bildad ideell förening i samverkan med lokalt näringsliv och med frivilliga krafter på ideell grund. Omfattning av muddringen grundade sig på tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Syfte Att återställa tidigare vattendjup i Innerfjärdens kanaler. Geografiskt verksamhetsområde Kavarö, Östhammars kommun 64 Mål –– Återställa kanalerna till ett djup av 1,6 m, bredd 4 m vid normalvattenstånd. –– Öka tillgängligheten för mindre båtar och frilufts livet. –– Öka genomströmningen i vattensystemet. Resultat Arbetena genomfördes enligt målsättning. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT KAVARÖ VATTENVÅRDSFÖRENING FEB 2013 – SEP 2014 122 146 KR 11 025 KR(CA 65 TIM) 14 354 KR 147 525 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Gång och cykelväg genom Södra och Norra Nånö Under 20 år har boende längs den alltmer trafikerade väg 76 norr om Norrtälje arbetat för att få en säkrare trafikmiljö. När varken kommunen eller myndigheter na ville engagera sig tog byborna till slut saken i egna händer och byggde en grusad gång- och cykelväg parallellt med väg 76. Väg 76 är en hårt trafikerad väg med ökande trafik mängder. Att ta sig till busshållplatsen eller ta cykel till jobbet var svårt för många, nästintill omöjligt för barn och äldre pga. rädsla för en trafikolycka. Byborna i Södra och Norra Nånö, totalt ca 80 hus håll, ansåg att det skulle vara en enkel lösning att bygga en gång- och cykelväg parallellt med väg 76. Vägverket ville dock inte prioritera en sådan och inte heller kommunen visade något större intresse för bybornas önskemål. Till slut bestämde byborna att de skulle lösa problemet själva. Man bildade ett byalag och sökte projektstöd för att bygga 500 meter enkel gång- och cykelväg. Markägaren var villig att mot intrångs ersättning upplåta en bit mark. Vägverket beslutade också att medfinansiera vägen. Efter några månader var den grusade vägen färdig och invigdes den 17 oktober 2009. En positiv bieffekt var att gemenskapen ökat i de berörda byarna. Det har aldrig funnits några motsätt ningar men tack vara GC-projektet har många lärt känna varandra mycket mer. Syfte –– Bygga en grusad gång- och cykelväg. –– Skapa en säkrare trafikmiljö. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål –– Fler som tar sig till busshållplatsen i byn. –– Fler som använder cykeln på väg till jobbet i Norr tälje stad eller i motionssyfte. Resultat –– En 500 m lång gång- och cykelväg med grusad yta. –– Skolbarnen kan på ett säkrare sätt ta sig till och från skolbuss/busshållplats. –– Äldre med gåstol, rullator kan promenera till vänner och bekanta, ta sig till busshållplatsen eller bara ta en välbehövlig promenad. –– Cyklister som vill ta en runda på 17 km kan an vända en vacker cykelväg hela vägen från Norr tälje – Upplunda – Uddeboö – Nånö och åter till Norrtälje. )) FAKTA PROJEKTÄGARE ESTUNA SÖDRA BYALAG PROJEKTPERIOD MAJ 2009 – DECEMBER 2009 LEADERSTÖD 35 380 KR IDEELLT ARBETE 33 338 KR (CA 190 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 50 000 KR (VÄGVERKET) PRIVAT FINANSIERING 29 000 KR TOTALT 147 718 KR 65 FOTO URBAN ERICSSON Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Vårlyckan i Roslagsbro tantinsats, dock saknades medel för en arbets- och projektledare för det omfattande projektet. För detta beviljades leaderstöd. Syfte –– Utveckla Drottningdal och Roslagsbro IF:s idrottsanläggning så att orten och bygden blir ännu attraktivare att bo och verka i. –– Bygga upp en känsla för bygden, kunskap om bygdens historia och stärka samhörigheten. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål –– Verksamhet i Drottningdal är en naturlig samlings punkt för bygden. –– Två ungdomsbostäder (hyresrätter). –– En konstgräsplan (fotboll). Två föreningar, Roslagsbro IF och Roslagsbro Service och Framtid ekonomisk förening jobbar för en stän dig utveckling som gör orten och bygden attraktiv att bo och verka i. Idrottsplatsen Vårlyckan i Drottningdal har utveck lats sedan början av 1970-talet. Anläggningen som inledningsvis arrenderades av kyrkan ägs numera av idrottsföreningen. Roslagsbro IF har målmedvetet ökat antalet gräsplaner för fotboll, anlagt elljus spår och grusplan samt byggt klubbhus, som sedan tillbyggts och slutligen i egen regi byggt en sporthall. Idrottsföreningen har även etablerat fritidsgård i egna lokaler. För att gå vidare i utvecklingen bildades för ca tio år sedan den ekonomiska föreningen Roslagbro Service och Framtid. Inom ramen för denna har före tagsprojekt som fastighetsservice, vandrarhem och uthyrning för träningsläger etablerats. En mötesplats måste hela tiden utvecklas för att vara attraktiv och det var bakgrunden till att planera två ungdomslägenheter samt konstgräsplan, något som kan ge affärsutvecklingsmöjligheter och bygdens ungdomar möjlighet att bo kvar på orten. Förening arna lyckades få stöd och lån samt la in egen kon 66 Resultat –– Drottningdal har nya ungdomsbostäder (hyresrät ter), en trevlig promenadväg i kulturlandskapet, en badplats i Brosjön och Roslagsbro IF har utöver sina gräsplaner en konstgräsplan (fotboll) för bygdens ungdomar och Roslagsbro Service och Framtid har en lägerverksamhet för ungdomslag (träningsläger fotboll) från Stockholmsområdet under hela året. –– Ett mycket positivt lyft för bygden. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE IDEELL RESURS OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT ROSLAGSBRO SERVICE OCH FRAMTID EK FÖR MAJ 2006 – DECEMBER 2010 243 586 KR 254 975 KR (CA 1 460 TIM) 48 000 KR 251 804 KR 81 209 KR 879 574 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Utveckling av Söderbykarl Syfte –– Upprustning av Strödja badplats. –– Utveckling av påbörjad hemsida www.soderbykarl.se. –– Marknadsföring av orten genom anslagstavlor, skyltar och banderoller. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål Söderbykarl har en fungerande badplats med sim skola. Nedläggningshot mot skolan i Söderbykarl ledde till ett stort engagemang från de boende som bl a bildade Söderbykarls utvecklingsgrupp. Fokus lades på att identifiera åtgärder för att höja Söderbykarls attraktionskraft. Våren 2008 diskuterades nedläggning av ett flertal byskolor inom Norrtälje kommun, däribland Söder bykarls skola. Reaktionen blev en spontan namn insamling mot nedläggning som tillsammans med en skrivelse skickades till kommunledningen. Under ett möte med Norrtälje kommun blev det tydligt att en planerad utveckling bara fanns för de större tätorterna, för övriga delar av kommunen förväntade man sig en spontan utveckling. Eftersom utveckling av en ort är beroende av boende och en skola är beroende av elevunderlag stod det klart att något radikalt måste till. Vid ett välbesökt konstituerande möte i september 2008 bildades därför Söderbykarls utvecklingsgrupp. Det huvudsakliga syftet var att bidra till en positiv utveckling av Söderbykarl genom samverkan mellan boende, kommun, skola, företag och lokala ideella grupper. Föreningen ska sträva efter att stärka Söder bykarls attraktionskraft lokalt, besöksmässigt och som etableringsort för inflyttning och företagande. Ett första steg var att restaurera den mycket ned slitna badplatsen vid Strödjan, för att kunna återupp ta den insomnade simskoleverksamheten. Ett andra steg var att genom den påbörjade hemsidan och information via anslagstavlor, skyltar och banderoller öka intresset för Söderbykarl. Resultat –– Badplatsen färdigställdes 2009 med officiell invig ning våren 2010. –– Banderoller och välkomstskyltar vid ut- och infart av tätorten. –– Åtta anslagstavlor. –– Ökat samarbete mellan existerande föreningar. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE IDEELL RESURS TOTALT SÖDERBYKARLS UTVECKLINGSGRUPP MAJ 2009 – DECEMBER 2009 68 990 KR 42 070 KR (CA 240 TIM) 14 404 KR 125 464 KR 67 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Mejeriet i Rimbo I Rimbo samhälle med 5 000 invånare, i Norrtälje kommun, finns ett stort musikintresse och det fanns intresse för att starta upp och utveckla mer ungdomsverksamhet i Rimbo. I Rimbo dominerar idrotten med framförallt hand bollen. För att stärka musikintresserade ungdomars intressen ville projektet bygga ut mejeriet i centrala Rimbo till ett väl fungerande musik- och kulturhus. På bottenplanet fanns en bilverkstad och på andra våningen bl.a. replokaler som dock var dåligt ljud isolerade. Projektet drevs i samarbete med fritidsgården Punkten, Kulturskolan i Rimbo, Missionskyrkan, Rimbo skytteförening, Rånäs 4H och Anders Bilmek. Mejeriet rustades upp. De olika replokalerna och studion ljudisolerades, man gjorde ett nytt rum med scen, målade och la nya golvmattor samt gjorde olika säkerhetsåtgärder. En fin bieffekt var de erfarenheterna som de medverkande ungdomarna fick, från att organisera sin egen popgrupp till iordningställandet av den gemensamma lokalen. Samarbetet och förståelse för varandra ökade tack vare projektet. 68 Syfte Att anpassa lokalerna bättre för olika ungdoms- och musikrelaterade aktiviteter genom ljudisolering. Geografiskt verksamhetsområde Rimbo, Norrtälje kommun Mål Högre utnyttjandegrad av lokalerna. Resultat –– En inspelningsstudio, en danslokal, tre replokaler, ungdomslokal med fikahörna, en lokal med scen. –– Verksamheten har genom projektet ökat från ca 25 till ca 100 ungdomar. –– De olika grupperna/aktiviteterna har lärt känna varandra bättre och fått större förståelse för varan dra. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT STUDIEFRÄMJANDET I ROSLAGEN MAJ 2009 – MAJ 2010 97 536 KR 35 975 KR (CA 205 TIM) 133 511 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Musiksamverkande ungdomar i Rimbo Rockmusik och workshops i det gamla mejeriet i Rimbo blev en möjlighet för ungdomar att prova på musik. Hela bygden firade skolavslutning med 600 elever på rockgalan Arkadien Air! Syfte Att skapa en attraktiv och kreativ miljö för musik intresserade ungdomar i Rimboområdet med Mejeriet som ett centrum. Rimbo är ett gammalt stationssamhälle som präglas mycket av idrott och främst starka lagsporter som t ex handboll. Det finns också ett mycket stort intres se för musik och teater. Alla barn och unga har inte möjlighet att gå i ortens musikskola och betala för att hyra/köpa instrument. De måste få chansen att få prova på att musicera även i Rimbo. Ungdomar behöver bli sedda och uppmärksammade och ges möjligheter till mer meningsfulla aktiviteter än vad som sker idag. Med Mejeriet i Rimbo fanns också möjligheten att utveckla ungdomsverksamhet med andra och likasinnade aktörer i Rimbo, som kultur skolan och fritidsgården. Projektet genomförde rockgalor med nya musik intresserade ungdomar, handledning i hur man an vänder studio och replokaler, workshops med kända artister och information krig droger och hälsa. Geografiskt verksamhetsområde Rimbo, Norrtälje kommun Mål –– Ungdomar mellan 13–19 år i Rimbobygden av alla kön och ursprung och i synnerhet från socialt utsatta familjer medverkar i verksamheten. Ungdomsverksamhet med Mejeriet i Rimbo som centrum är etablerad. Resultat –– 12 rockgalor samt Arkadien Air i samband med skolavslutningen juni 2012. –– Norrtälje kommun lånade ut musikinstrument och ungdomarna har haft en egen replokal. –– Det har blivit en större förståelse och samverkan mellan olika aktörer inom musik i Rimbo. –– Nya aktörer genom rockgalorna. Avslutningen Arkadien Air ställde hela samhället upp på. –– Musiksamverkande ungdomsverksamhet etable rades i Rimbo och fortsatte med replokaler på Mejeriet i Rimbo samt i Fritidsgården Punktens normala verksamhet. –– Café Chocolate i samarbete med Studiefrämjandet i Roslagen startade upp ungdomscafé. –– Ökat samarbete med polisen i Rimbo, fältarbetar na och andra sociala myndigheter. )) FAKTA PROJEKTÄGARE STUDIEFRÄMJANDET I ROSLAGEN PROJEKTPERIOD AUGUSTI 2010 – JUNI 2012 LEADERSTÖD 295 752 KR IDEELLT ARBETE 110 852 KR (CA 635 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 189 635 KR PRIVAT FINANSIERING 63 867 KR TOTALT 660 106 KR 69 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Nystart Färsna gård Färna gård ligger två kilometer norr om Norrtälje stadskärna. Gården köptes av Norrtälje kommunen 1972 inför framtida exploatering. Fram till 1996 brukades Färsna som lantbruk, sedan 2009 förval tas Färsna av Norrtälje Naturvårdsstiftelse. Andra verksamheter på Färsna gård är bl a 4H, en veteran traktorklubb och lokalklubbarna inom Naturskydds föreningen och ornitologiska föreningen. Norrtälje Naturvårdsstiftelse i samarbete med andra aktörer verksamma på gården drev projekt ”Nystart av Färsna gård” för att lyfta Färsna gård, både som ett begrepp i Norrtälje kommun och verksamhets mässigt på gården. Projektet ville skapa ett fungerande naturcentrum på Färsna, förnya verksamheten på gården och investera i att anpassa miljöer för verksamheten med barn och ungdomar samt i sådant som på lång sikt kan skapa bättre förutsättningar för både spontana besökare och bokade grupper att ta del av Färsnas möjligheter. Exempel på detta är de vindskydd som har byggts i projektet och de naturstigar som har anlagts. Projektet ville också värna att barn och ung domar skall få tillgång till naturen och landsbygden på ett lätt och tilltalande sätt. Färsna gård har alla de rätta miljöerna och djuren för att förverkliga detta. Syfte –– Att lyfta gårdens olika verksamheter och öka möj ligheterna att ta emot skol- och förskoleklasser på naturdagar –– Att stärka och hitta tydliga former för samverkan på Färsna gård Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål –– Djur- och naturdagar med skol- och förskole klasser som återkommer från år till år. –– Etablerad verksamhet med djur- och naturdagar –– Ca 3 000 besökande barn/år. –– Två anställda hos Färsna 4H. –– Större spridning av info om Färsna gård och gårdens möjligheter. Resultat –– Både NNS och Färsna 4H har återkommande grupper. NNS har till och med avtal med vissa skolor för återkommande verksamhetsdagar. –– Hos både NNS och 4H finns djur- och naturdagar som en väl etablerad del av verksamheten. –– Besökande barn var hos NNS 2100 samt hos 4H 1000 (2011). –– Färsna 4H hade vid projektets slut en deltids anställd djur-och verksamhetsansvarig samt två stycken FAS 3 personer anställda som resurs i verksamheten. –– Projektet har bidragit till en mycket stor spridning och en effekt långt över den förväntade. )) FAKTA Färsna gård rd för ALLA - - En öppen gå GGNAD MANGÅRDSBY KONTOR KONFERENSRUM SAMLINGSSAL LADUGÅRDEN VETERANTRAKT na gårds uppleva Färs Välkommen att en och kulturmiljö, gård unika natur– och trädgården! A B ORER STALLET DJUR mun av Norrtälje kom Färsna gård ägs av och förvaltas e. rvårdsstiftels Norrtälje Natu C D TUPPLIDRET CAFÉ TOALETT många olika På gården finns som är samt ett café verksamheter, ar. öppet alla dag E MAGASINET F SBOSTADEN ARRENDATOR KLUBBSTUGA 4H TS SAMLINGSPLA INGSPLATS UNDERVISN RASTSTÄLLE SPÅRKARTA HÖNSHUS JORDKÄLLARE GÅRD VÄXTHUS/ TRÄD EKORRBODA 70 G H I J K PROJEKTÄGARE NORRTÄLJE NATURVÅRDSFOND PROJEKTPERIOD MAJ 2009 – AUGUSTI 2012 LEADERSTÖD 1 065 862 KR IDEELLT ARBETE 485 058 KR (CA 2 770 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 50 000 KR OFFENTLIGA RESURSER 54 425 KR TOTALT 1 655 353 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling CultuRing Roslagen Kulturaktörer och kulturupplevelser behövs på landsbygden. Kultur stimulerar näringslivet och kan engagera och samla människor. Men betalningsviljan är ofta låg och det är svårt att överleva som kultur aktör på landsbygden. Samverkan kan vara en del av lösningen! Det finns både behov av och utrymme för fler små skaliga och hållbara kulturupplevelser med genuin kvalitet på landsbygden. En ensam aktör kan sällan erbjuda den kvalitén och omfattning av aktiviteter som kan behövas men i samverkan kan man nå fler människor i en mångfald av miljöer. Om fler kulturaktörer stötter varandra och arbetar för att till sammans göra sina tjänster synliga och efterfrågade kan mer kultur överleva på landsbygden! Projektet fungerade som inspirationskälla för många. Det ledde till ett antal vidare samarbeten som i sig var nyskapande. Samverkan innbär att kon fronteras med nya sätt att tänka, att sätta samman projekt på ett nytt sätt som ett resultat av projektets ansats att hitta innovativa ”kulturfusions”. Projektet födde också ideér om mobila konstutställningar och upplevelser. Event som uppstår på en plats och avslu tas på en annan. En idé var ”Kulturbussen”. En bus stur som åker på en konst- och kulturrutt. Bussen är smyckad och omgjord av en konstnär och under bus sturen finns en speaker- exempelvis en kulturentre prenör, som berättar om sitt arbete. Det bjuds även någon lokal läckerhet att äta under turen. Slutmålet blir t ex en konstutställning och alla får en present påse som också fungerar som ett marknadsföringskit. Projektet kom ganska långt på idéstadiet och hade även en diskussion med Norrtälje turistbyrå. Tyvärr fanns inte medlen att genomföra tankarna. Syfte Att bilda CulturRing i Roslagen, ett nätverk av kulturaktörer som stöttar och inspirerar varandra och bidrar på sikt till ökad lönsamhet för kulturarbete. Geografiskt verksamhetsområde Östhammar och Norrtälje kommun Mål –– Kartläggning av förutsättningar för nya och inno vativa kulturupplevelser på landsbygden. –– Nya samarbeten med kulturutövare. –– Nya upplevelser för boende och besökare på platser och lokaler i Roslagen. Resultat –– Nya kunskaper och erfarenheter –– Projektet lyckades inte att genomföra alla event som var inplanerade på grund av den ekonomiska situationen. Man hade räknat med fler betalande företag för få högre intäkter i projektet. Med det blev svårare än förväntat. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT MAI LUNDELL APRIL 2012 – DECEMBER 2013 150 653 KR 194 863 KR (CA 1 115 TIM) 15 978 KR 361 494 KR 71 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Höjd kapacitet på Lundåsvallen Häverödal ligger i de norra delarna av Norrtälje kom mun och tillhör Hallstavik. I Häverödal finns bland annat livsmedelsaffär, hotell och bensinmack, men framför allt Lundåsvallen som sedan långt tillbaka är en samlingsplats för gammal som ung som vill bedri va idrott och motion. vilket innebar att ca 300 personer kom till orten under 3-4 dagar. Något som också gynna de lokala företagen. Sportklubben kommer också att vara delarrangör till ett par större nationella fotbollscuper för ungdomar kommande somrar. Syfte Att installera ett bergvärmesystem samt att ansluta anläggningen till det kommunala vattensystemet. Geografiskt verksamhetsområde Häverödal, Norrtälje kommun Mål –– Tillräcklig kapacitet för att kunna värma anlägg ningen samtidigt som man tillverkar snö. –– Miljövänligare uppvärmning. –– Anslutning till kommunalt vatten. –– Att spara pengar genom en energisnål värme anläggning som långsiktigt ger större resurser till verksamhet och arrangemang. FOTO PEK Häverödals Sport Klubb hade under de senaste 10 år genomfört flera stora investeringar i strävan att kun na arrangera större nationella idrottsarrangemang. Dessa investeringar ledde fram till att Häverödals SK år 2007 kunde stå som arrangör för klubbens hittills största arrangemang, junior SM i längdskidor. De erfarenheter som detta och andra arrangemang gav var att kapaciteten på anläggningen behövde utvecklas genom bättre tillgång på vatten samt att den elektriska kapaciteten inte räckte till för att klara både uppvärmning och produktion av konstsnö. Med finansiering från Leader ville klubben inves tera i en bergvärmeanläggning samt ansluta klub ben till kommunalt vatten. Projektet genomfördes i samverkan mellan framför allt ideella krafter och det lokala näringslivet. De gjorda investeringarna gav förutsättningar för att kunna arrangera större nationella idrottsarrange mang. Samtidigt hade klubben nu en miljövänlig uppvärmning av anläggningen. Projektet möjlig gjorde att föreningen under 2014 kunde stå som arrangör för riksfinalen i skidskytte för ungdomar 72 Resultat –– Energisnål anläggning med kapacitet till både vär ma upp anläggningen och producera konstsnö. –– En miljövänlig jordvärmeanläggning för uppvärm ning och varmvatten. –– Säker tillgång till vatten med god kvalitet. –– Inom närmsta året kan klubben börja omfördela resurserna från uppvärmning till verksamhet. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT HÄVERÖDALS SPORTKLUBB AUG 2011 – SEP 2013 369 028 KR 38 500 KR (CA 220 TIM) 318 204 KR 725 732 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Spången Tjockö-Roholmen I Norrtälje kommuns skärgård ligger Tjockö med en bofast befolkning på cirka 50 personer. I minst ett sekel har olika spänger funnits för att förbinda Tjockö och Roholmen. På Roholmen finns fem fastigheter samt en brygga som trafikeras av Waxholmsbolaget. På bryggan finns också båtplatser för kunder till Tjockös livsmedelsbutik. Spången började bli dåligt och istället för renovering ville byalaget ersätta den befintliga spången med en ny och bredare variant för att bl a brandförsvarets fordon skulle kunna ta sig över den. Samtidigt skulle den kortas ner från 110 meter till 20 meter därför att privata muddringsprojekt i sundet mellan Tjockö och Roholmen hade lett till att det mesta av den gamla spången gått över relativt fast mark. I projektplanen ingick därför vidare att anlägga en enkel väg där den gamla spången gått över land. Under byggnadstiden utnyttjades en provisorisk spång mellan två bryggor på var sin sida om sundet. Bygget av den nya spången påbörjades i oktober 2011 men på grund av ett envist högvatten kunde spången inte färdigställas förrän i april 2012. An slutningsvägarna gjordes i maj och juni 2012. Under våren och sommaren nedmonterades resterna av den gamla spången genom ideellt arbete. Syfte Att skapa en ny och bredare förbindelse (spång) mellan Tjockö och Roholmen. Geografiskt verksamhetsområde Tjockö/Roholmen, Norrtälje kommun Mål En spång tillräckligt bred för brandförsvarets fordon. Resultat En ny och bredare spång som säkerställer fortsatt och förbättrad kommunikation och möjliggör för Tjockö brandförsvar att ta sig över till Roholmen. Breddningen innebär att andra angelägna transpor ter med fyrhjuling kan ske och ses som en förutsätt ning för att öns butik ska kunna överleva. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT ERICSSON PER ERIK GUNNAR (I SAMARBETE MED TJOCKÖ BYALAG) AUGUSTI 2011 – AUGUSTI 2012 147 290 KR 61 800 KR (CA 355 TIM) 19 642 KR 228 732 KR 73 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Tillgänglighet för alla Att vara ute i skärgården, uppleva den, hoppa på klip porna, fiska – en tillvaro möjlig för många människor. Men om man är funktionshindrad och sitter i rullstol – då är möjligheterna till att uppleva skärgården på detta sätt nästan obefintliga. Med en specialanpas sad båt har projektet Tillgänglighet för alla gjort det möjligt! Stockholms Funktionshindrades Frilufts- och Fiske förening startades av Jonas Nilsson, hösten 2003. Han var med om en mc-olycka sommaren 2002 och är sedan dess rullstolsburen. Tanken med att starta en förening var att för så många funktionshindrade som möjligt skulle få tillgänglighet till sjön tillgodo sedd till ett överkomligt pris. Föreningen har till gång till en brygga vid Tranvik utanför Norrtälje, en fantastik anläggning skapad av Stiftelsen Oscar Hirsch minne, en mycket dedikerad samarbetsparter. Den har upplåtit brygga med sjöbod, naturreservatet samt byggt ett nytt hus med hcp toalett, vilrum, pentry, samlingslokal. Dessutom finns det en slinga för rullstolar genom naturreservatet. 74 Föreningen behövde en specialbyggd båt för att kunna genomföra fisketurer/utflykter där det var möjligt för funktionshindrade att röra sig fritt och säkert med rullstolar och andra hjälpmedel. Och en sådan fanns men inte några ekonomiska möjligheter att köpa den samt utrusta med säkerhetsutrustning för fastsättning i durken av rullstolar samt fiske utrustning, båtelektronik, flytvästar mm. Syfte –– Att få funktionshindrade barn/personer lära sig verka i skärgården/naturen aktivt på samma vis som om man inte vore skadad/funktionshindrad. –– Att köpa båten som gjorde detta möjligt. Geografiskt verksamhetsområde Stockholms skärgård, främst vid naturreservatet Tranvik och Ängsö Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling FOTO RONNY ANDÉN Mål –– Att funktionshindrade har lätt att komma ut i skärgården. –– 150–300 personer har medverkat föreningens olika aktiviteter. –– Arbete för 4–10 funktionshindrade personer/år. –– Föreningen har en specialanpassad båt. Resultat –– Inköp av båten Fred 25. –– Ca 270 personer var ut i skärgården med båten, båtturerna genomfördes delvis i samarbete med Tiohundra Habilitering AB. –– Aktiva inom föreningen blev förebilder för delta garna och visade att man trots funktionshinder kan leva och verka i skärgården. Verksamheten fick mycket positiva lovord, den var nyskapan de och bedrevs i en miljö som i sig är helt unik. Båten Fred 25 var den centrala delen i projektet och alla möjligheter som föreningens verksamhet skapade i Tranvik. )) FAKTA PROJEKTÄGARE STOCKHOLMS FUNKTIONSHINDRADES FRILUFTS/FISKEFÖRENING PROJEKTPERIOD NOV 2009 – FEB 2011 LEADERSTÖD 800 000 KR OFFENTLIG FINANSIERING 590 000 KR PRIVAT FINANSIERING 169 074 KR TOTALT 1 559 074 KR 75 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling FÖRSTUDIE Seniorboende Rådmansö ”Ska vi flytta så blir det helst nästgårds!” Många vill gärna stanna kvar i sin hembygd även på äldre dagar när man inte längre kan eller vill bo kvar i sitt hus på landet. Drivkraften för detta projekt var att erbjuda par eller ensamlevande personer äldre än 55 år och bosatta på landsbygden ett boendealternativ. Äldreboendet ska vara ett attraktivt alternativ i ens hembygd när man vill flytta från i första hand sina nuvarande små hus i mer eller mindre ensamma lägen till ett boende väl anpassat för äldre. Många äldre i bygden vill bo kvar i sin hembygd även vid hög ålder. En viktig aspekt utöver utformning av lämpliga lägenheter var att bostadsområdet skulle skapa gynnsamma förutsättningar för gemenskap mellan de boende genom att bostäderna kompletterades med en separat, i området integrerad byggnad för ett flertal verksamheter/aktiviteter som stärker kontak terna mellan dem som har sitt boende i området. Av tidsbrist kunde inte all projektering avslutas. Arbetet fortsätter, vid projektslut fanns redan 70 par som har anmält sitt intresse och 40 medlemmar i den ideella föreningen. Syfte Att genomföra en förstudie avseende tillskapandet av ett landsbygdslokaliserat bostadsområde anpassat i första hand för personer äldre än 55 år. Geografiskt verksamhetsområde Rådmansö, Norrtälje kommun Mål –– Hela projektets finansiering klar (banklån, statliga och kommunala bidrag). –– Färdiga kostnadsberäkningar för boendekostnad, produktionskostnad, driftsformer, upplåtelseform, tomtutredning, arkitektutredning. Resultat –– Planritningar för 41 lägenheter i markplan, gemensamhetshus med restaurang och friskvårds avdelning. –– Gemensamma ytor såsom övernattningslägenhet, snickarboa, tvättstuga. –– Kostnadskalkyler, arkitektutredning, driftsform bostadsrättsförening. Mer info: www.radmansoseniorboende.se )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS IDEELL RESURS TOTALT 76 RÅDMANSÖ SENIORBOENDE IDEELL FÖRENING MARS 2012 – DECEMBER 2013 383 028 KR 238 961 KR (CA 1 365 TIM) 13 496 KR 3 600 KR 639 085 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Blidö Bio och Kultur Blidöbygden behövde en mötesplats – Blidö Bio fanns men med begränsade resurser. Om Blidöborna ville se teater, opera, konserter och bra biofilmer var storstaden det enda alternativet. Nu är bion digita liserad, bion har blivit ett kulturhus och en attraktiv mötesplats. 2008 började arbetet med att göra Blidö Bio till en bättre mötesplats för Blidöbygden. Man arrangerade galakonserter och fick ett överraskande genomslag i bygden. Året därpå genomfördes ett omfattande program. Då ville man etablera ett kulturhus på Blidö (Blidö Bio) med en bred repertoar av hög kva litet året runt och som bidrar till en ökad mångfald inom det kulturella området på Blidö med omnejd. Blidöborna och gäster skulle på Blidö Bio uppleva ett kvalitativt utbud av konserter, teater, balett och bioföreställningar på sin egen ö och inte behöva upp söka en storstad. Förutsättningen var bland annat en digitalisering av biografen, dels för att kunna fort sätta visa film men också för att utöka verksamheten med digitalt överförda evenemang som opera, teater och idrott bland annat. Syfte –– Att förädla och leda kulturhuset på Blidö in i en långsiktigt bärande verksamhet. –– Projektet syftar därför även till att dela ut mycket av kringverksamheten till redan befintliga entre prenörer samt att hjälpa blivande eller befintliga entreprenörer att kunna utföra de tjänster Blidö Bio efterfrågar. –– Aktivt bidra till att stärka samverkan mellan före tag i Blidöbygden. Geografiskt verksamhetsområde Blidö, Yxlan, Furusund med omkringliggande öar, Norrtälje kommun Mål –– Ett kvalitativt utbud av konserter, teater, balett och bioföreställningar på Blidö för fastboende och sommargäster. –– Stärkt samverkan mellan företag och föreningsli vet i Blidöbygden. Resultat Biografen är numera digital, en viktig del för att skapa en attraktiv mötesplats för Blidöborna med ett markant ökat utbud av kulturaktiviteter. Blidöborna, deras företag och deras föreningar har involverats och engagerats. Projektet har bidragit till aktivera samt skapat ett positivt klimat för samarbete i Blidö bygden. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT BLIDÖ BIOS VÄNFÖRENING FEBRUARI 2010 – JULI 2014 838 864 KR 639 625 (CA 3 650 TIM) 73 187 KR 1 551 676 KR 77 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Möjahallen Syfte –– Att erbjuda barn, ungdomar och äldre en allsidig hall/lokal. –– Skapa förutsättningar för nyinflyttning. –– Förstärkning av skolan. –– Förlängning av säsongen. Geografiskt verksamhetsområde Möjaskärgården, Värmdö kommun Mål –– Skapa möjligheter för teater och musik evene mang samt Friskis/Svettis med musik och motions gymnastik genom en ljud- och ljusanläggning. –– Skapa en plats för Möjas aktiva föreningsliv, 30 föreningar, och Natur & Kultur skolan genom att skaffa stolar, bord, projektor och duk. Resultat –– Installation av ljud-ljusutrustning, konferensan läggning, möbler, projektor mm. –– Exempel på nya aktiviteter är kvällsgympa för alla åldrar, dragspelsafton med över 25 musiker och upp till 100 besökare, Ö-spelen en tävlan mellan barn från olika grann öar. Möjahallen, byggnaden som räddade grundskole verksamheten och skulle säkra inflyttningen till Möja stod klar i maj 2010. Den kom till genom samverkan mellan boende, föreningar, företagare, finansiärer och Värmdö kommun. Men för att det också skulle bli något mer än en skola – en allaktivitetshall krävdes det lite till. För att underlaget för skolan på Möja inte skulle minska och skolan försvinna var det tvunget att få barnfamiljer att flytta till ön. Värmdö kommun hyr Möjahallen för skolverksamhet men det måste också finnas möjligheter till andra aktiviteter i hallen. En omröstning 2008 i skolan och ett möte med ett stort antal Möjabor visade att det var det mest viktiga. Hallen var klar 2010 med värme, inredning för skol och gymnastikverksamhet. Men det fattades ett antal saker i och runt Möjahallen för att göra hallen till ett centrum för en allsidig användning. Ljus, ljud anläggning, projektor och duk samt stolar och bord så att hallen kunde bli ett allaktivitetshus. 78 )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT MÖJA IDROTTSFÖRENING OKT 2009 – DEC 2010 199 543 KR 140 000 KR (CA 800 TIM) 339 543 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Dansbana på Grytholmen Dansbanan blev samlingsplatsen på Muskö – inte bara för dans. Den har också blivit en scen för teater och musikevenemang. Genom bygget har också sam arbetet mellan föreningslivet, boende, företagare, skola och förskola blivit bättre. Muskö saknade en naturlig samlingsplats för gemen samma aktiviteter, artistframträdanden och dans. Som så många andra öar i Stockholms skärgård lever Muskö upp på sommaren med stor tillströmning stug- och båtturister. En centralt belägen dansbana, som också kunde fungera som scen och repetitions lokal för musik- och teaterföreställningar, skulle kunna bli en naturlig samlingsplats. På Muskö fanns sedan 40-talet en hembygdsgård som förfallit och blivit oanvändbar. Samlingslokaler saknades i stort sett helt på ön. Syfte –– Att genom byggprojektet samla bofasta och sommarboende, äldre och yngre kring ett gemen samt väl avgränsat mål där man tydligt kan förstå syftet. –– Att när dansbanan är färdigställd kunna erbjuda en attraktiv samlingsplats på Muskö för en mång fald av aktiviteter, med fokus på dans, musik och teater. Geografiskt verksamhetsområde Muskö, Haninge kommun Mål –– En friluftsdansbana/utescen med kapacitet att arrangera såväl danskvällar som teaterföreställ ningar, musikframträdanden och andra kultur aktiviteter under sommarhalvåret. –– Ett nytt utbud av kulturaktiviteter som hittills helt saknats lokalt på ön. Resultat –– Kulturföreningen har planerat, projekterat och byggt en utedansbana/utescen på Grytholmen på Muskö. –– Ett tydligt förbättrat samarbetsklimat mellan föreningarna, de boende på ön, skola och förskola samt det lokala näringslivet. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT MUSKÖ KULTURFÖRENING APRIL 2010 – SEPTEMBER 2013 325 754 KR 315 972 KR (CA 1 800 TIM) 1 750 KR 14 923 KR 658 399 KR 79 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling FÖRSTUDIE Skyttehall med friluftsgård Syfte Att inrätta en projektledartjänst som kan jobba dag tid med att driva projektet framåt. Fokus låg på att hitta finansiering för bygget. Geografiskt verksamhetsområde Djurhamn, Värmdö kommun En friluftsgård på Gärdsudden, med skyttehall, café och stora möjligheter för andra fritidsaktiviteter. Det var drömmen som Djurö skytteförening försökte ro i hamn. Djurö skyttesportförening började 2008 att jobba med att planera för större lokaler. Behovet var stort. Skytteverksamhet hade ökat från 40 tillfällen år 1990, till ca 100 tillfällen år 2010. För att klara av att ta hand om bredden av skyttar samt att anordna träning och tävlingar där fler ges möjlighet att delta, var föreningen i behov av större lokaler. 2011 köpte Värmdö kommun ett militärförråd på 900 kvm av fortifikationsverket. Förrådet ligger på Gärdsud den på Djurö. Skyttesportföreningen tecknade ett hyreskontrakt med Värmdö kommun på 10 år och planerade att bygga Värmdös första friluftsgård med skyttehall för 20 skyttar. Hallen skulle också att inrymma en stor samlingssal med café samt rum för omklädning. Andra föreningar och Djurö skola kommer att erbjudas möjlighet att ta del av friluftsgården. I fri luftsgården skall man kunna ha loppisar, auktioner, konserter, föreläsningar, spela teater mm. Caféet och friluftsgården kommer att bidra med större inkomst möjligheter till föreningen/arna. I Stockholm är det få skytteanläggningar som har en bra tillgänglighet för personer med funktionsskill nader, många skjutbanor är placerade i källarlokaler under skolor utan hissanordning vilket försvårar möjlighet att utöva sporten för den som är rörelse hindrad. Därför ska friluftsgården tillgänglighetsan passas. Leaderprojektet skulle i första hand hjälpa att finansiera en projektledare vars uppgift är att säkra finansiering av de nödvändiga investeringarna. Mål –– Marknadsföra friluftsgården med skyttehall och kommande byggnation genom att skapa en hem sida och en informationsbroschyr samt 2 arrange mang för medborgare. –– Säkerställd ekonomi för bygget genom att skaffa sponsorer och söka medel från olika fonder. –– En grafisk profil för projektet samt rollupper. Resultat –– En förstående ort Djurö-Stavsnäs där alla tycker att visionen är fantastisk och bra. –– Broschyr och grafisk profil. –– Marknadsföring av Djurö skyttesportförening. –– Ett mycket omfattande nätverkande i stora och små nätverk. )) FAKTA PROJEKTÄGARE DJURÖ SKYTTESPORTFÖRENING PROJEKTPERIOD AUGUSTI 2011 – MAJ 2013 LEADERSTÖD 194 281 KR IDEELLT ARBETE 70 355 KR (CA 400 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 137 273 KR TOTALT 401 909 KR FOTO DJURÖ SKYTTESPORTFÖRENING 80 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Utveckling av digitalkultur i landsbygd Ett LAN-party är ett sätt att träffas för att spela datorspel, tävla och ha roligt tillsammans. LAN-träf far arrangeras ofta i tätorter eller städer och de är svårare att hitta på landsbygden. Många ungdomar är intresserade av LAN-partyn, dvs. träffar där ett antal personer kopplar upp sig via ett LAN (local area network) för att spela och tävla med och mot likasinnade. Man träffas i allt från en källarlokal till idrottshallar, de riktigt stora LAN-partyn som t ex Dreamhack arrangeras i stora mässhallar med tusentals deltagare. Möjligheterna till detta är betydligt mindre på landsbygden, men det finns en tydlig efterfrågan. Många fritidsgårdar står dock utan ekonomiska medel för denna typ av verksamhet. Problemet är också att okunskap kan sätta begränsningar. Pro jektets ambition var att möta den efterfrågan av dessa aktiviteter på fritidsgårdar på landsbygden. Både fritidsgårdspersonal och ungdomar skulle få utbildning inom föreningsbildning och digitalkultur samt resurser att skapa LAN, lokala nätverk för att spela datorspel mot varandra. Projektet skulle även visa och inspirera ungdomar att bilda och leda egna (spel-)föreningar. Som verktyg fanns ett ambulerade LAN med 8 datorer som flyttades runt på fyra fritidsgårdar i Nynäshamn och Haninge. Syfte Att förbättra förutsättningar för att anordna LAN-partyn på fritidsgårdar. Geografiskt verksamhetsområde Nynäshamns och Haninge kommun Mål –– Personalen förstår hur man skapar ett LAN och hjälper till att arrangera turneringar och stöttar ungdomarnas idéer och drömmar. –– Personalen vet hur man skapar en spelförening och kan förmedla den kunskapen till ungdomarna. –– Minst 4 nya föreningar har skapats på fritids gårdarna. –– Ökad kunskap, förståelse och medvetenheten om den digitala kulturen. Resultat –– Tungelstagården arbetade med att överhuvudtaget få fiberoptiskt bredband, dvs. att få förutsättning ar för LAN o dyl. Fritidsgårdarna i Nynäshamns kommun hade en yngre målgrupp än ursprungli gen förväntat. Fritidsgården på Dalarö visade ett engagemang långt över förväntan och driver också ovanligt stora LAN. –– Personalen på fritidsgårdarna på Dalarö och i Tungelsta är kunniga inom digitalkultur och stöt tar ungdomarna att arrangera LAN och bildar nya spelföreningar. Fritidsgården i Sorunda arbetar med digitalkultur men hade svårt att integrera projektet i verksamheten. –– Tre nya föreningar bildades. –– Projektets resurser har generellt sett använts över förväntan av fritidsgårdarna. Andra faktorer har dock försvårat att nyttja möjligheterna fullt ut. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT NIFENLANET OKTOBER 2012 – OKTOBER 2014 384 128 KR 163 961 KR (CA 935 TIM) 198 900 KR 1 409 KR 748 398 KR 81 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Polhemsspelet i Sorunda I Sorunda ville ett antal organisationer uppföra ett bygdespel om Christopher Polhems liv i bygden i syfte att ge bygdens invånare en positiv och fördjupad bild av sitt kulturarv, ge möjligheter för ungdomar att skaffa entreprenöriell erfarenhet men även att vara en attraktion för besöksnäringen. Polhemsspelet fokuserar på en ung människas drömmar och talanger: vem ser mig, vem vill satsa på mig när jag inte själv har resurser, pengar och utbildning? En mycket aktu ell fråga än idag. Cristopher Polhem föddes på Gotland men växte upp i trakten runt Sorunda och lyckades lära sig latin, den tidens vetenskapliga språk, och fick senare möjlighet att studera i Uppsala. Han blev en Sveriges Leonardo da Vinci och konstruerade bl a Stockholms slussar, uppfann polhemslåset och byggde mekanise rade fabriker hundra år före industrialiseringen. Amatörer och professionella i samverkan skapade ett bygdespel som blev bra musikteater. Många nya kontaktytor skapades både virtuellt genom sociala medier samt under repetitioner i Ösmo och Ösmo Kyrkas församlingshem samt i Prästgårdsparken och Hembygdsföreningens lokaler i Sorunda. Väldigt många människor kom som besökare och effekterna torde vara mycket positiva för såväl Teaterföreningen som Hembygdsföreningen, Kyrkan, samt Sorunda samhälle och företagare men även för Nynäshamns Kommun. Arrangemanget fick översvallande respons från lokalsamhället såväl som tätorten Nynäshamn. Syfte –– Att ge bygdens invånare en positiv och fördjupad bild av sitt kulturarv, –– att ge möjligheter för ungdomar att skaffa entre prenöriell erfarenhet, samt –– att vara en attraktion för besöksnäringen. Geografiskt verksamhetsområde Sorunda och Ösmo i Nynäshamns kommun Mål –– 10 barn/ungdomar som deltagit i att framträda vid årets musikteaterföreställning. –– Minst 5 ungdomar ska ta aktiv del i produktionen kring spelet. –– Minst 7 lokala föreningar och organisationer har deltagit i produktionen. 82 –– Företagsbesök på Hannagården, Sorunda vandrar hem, Sorunda Restaurang, Kerstins Taxi. –– Minst 3 företag har blivit sponsorer av verksam heten. –– Minst 3 projekt har genomförts i samarbete med bibliotek och skola, för/med barn och ungdom. Resultat –– 16 barn och ungdomar deltog förutom 15 vuxna. –– 6 ungdomar tog aktiv del i produktion genom ensemblen. Ytterligare unga aktiverades i företag kring produktionen som exempelvis scenograf och scenbygge samt filmning. –– Överträffade målet att nå samverkan mellan för eningar i bygden. –– Föredragningar på företagarföreningar i Nynäs hamn och Norra Sorunda, flertal företagsbesök, besökt merparten av alla körer i kommunen samt många skolor, teaterföreningar och organisationer. –– 20-tal företag som var delaktiga i sponsring. –– 9 st visningar av utställningen på spelplatsen för ca 100 personer, visningar i Ösmo Kyrka och Bib liotek samt genom Kerstins Taxi visning i Polhems fotspår som en ny produkt på bygden. Pedago giskt material genom hemsida samt information i programblad. Uppnådde dock ej målet att på ett aktivt sätt engagera skolorna. –– Tydliga effekter av teaterns förmåga ger identi tetsmässiga vinster för alla deltagande i projek tet. Gemenskap och samarbete ger utrymme för personlig utveckling. Effekten blir än större när de aktiva gemensamt kommunicerar och tar plats i det offentliga rummet genom att förmedla byg dens kulturhistoria och får mycket positiv respons från omvärlden. –– Kunskapsöverföring av social kompetens mellan olika åldrar samt en ökad stolthet över platsen Sorunda och det gemensamma skapandet av den. –– Ungdomar ur ensemblen har anslutit sig till Sorunda Teatersällskap. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT TEATERFÖRENINGEN POLHEM AUG 2010 – DEC 2011 377 737 KR 545 842 KR (CA 3 120 TIM) 56 660 KR 980 239 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bygdeutveckling Kulturens Hjärta i Tungelsta Istället för rivning fick den gamla byggnaden ett mil jölyft med installerade solceller, energisnåla fönster och andra åtgärder för att kunna bevara fastigheten till gagn för ortens musik- och kulturliv. Föreningen MusikCentralen har sedan 80-talet haft en viktig roll i Tungelstas och Haninges musikliv. En förutsättning för detta var den fastighet i Tungelsta som föreningen fick nyttja och som erbjöd replokaler för band. I parken utanför huset kunde man arrang era populära musik- och kulturfestivaler. När huset hotades av rivning visade 600 namnunderskrifter att det fanns uppbackning för föreningens plan att restaurera och rusta upp byggnaden. Man lyckades förhandla fram ett långsiktigt hyreskontrakt med kommunen som var fastighetsägare. Upprustningen omfattade tilläggsisolering, om läggning av taket, installation av energisnåla fönster och dessutom installerade man solceller på taket för viss andel av elproduktion framöver. Det fanns ett stort allmänintresse och många bidrog med ideellt arbete och kunskap vilket var en förutsättning för att kunna ro projektet i hamn. Innan upprustningen. Syfte Att rusta upp fastigheten där MusikCentralen utövar sin verksamhet. Geografiskt verksamhetsområde Tungelsta, Haninge kommun Mål –– Solceller i tak och i anslutning inkl. förstärkning och omläggning av taket. –– Tilläggsisolering av väggar. –– Energiöversyn av fönster med byten eller komplet tering. MusikCentralen med solceller på taket. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT KULTURFÖRENINGEN MUSIKCENTRALEN MAJ 2013 – DECEMBER 2014 455 000 KR 197 016 KR (CA 1 125 TIM) 99 500 KR 751 516 KR Resultat Ett energisnålt hus finns enligt målsättning, vilket också bidrar till mindre pengar behövs till drift och mer kan gå till verksamhet. 83 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Levande bygder behöver fungerande samlingslokaler Nyby kapell I Nyby norr om Norrtälje bor ett antal barnfamiljer och en generationsväxling pågår varför behovet av samlingslokal också blivit större. Intressenter fanns i byn som ville att starta Bed&Breakfast och som såg stora möjligheter att kunna utnyttja bygdegården till möten och festligheter. Geografiskt verksamhetsområde Nyby, Norrtälje kommun Bygdegården var från början ett kapell som byggdes av bybor i början av 1900-talet och invigdes 1910. Skänkt material och frivilliga insatser möjliggjorde projektet. Huset användes för kyrkliga ändamål och på 1980-talet byggde man till ett enkelt kök, dock utan vatten och med avlopp för diskvatten rakt ut i marken. Ett utedass fanns. Den 1 januari 2009 överlät Söderbykarls pasto rat huset till den nybildade bygdegårdsföreningen i Nyby. Målsättningen var från början att skynda långsamt, men efter kort tid fanns redan 160 med lemmar och en fritidsgård med 34 inskrivna barn hade startat. Behovet av ett fungerande kök och framför allt en toalett blev med ens akut. Det fanns också många föreningar, båtklubbar, tomtföreningar och liknande som saknat lokal för sina möten. Därtill småföretagare, B&B, företag inom event- och hälsa samt hästgårdar, som också hade behov av samlings lokaler för sina verksamheter. Föreningen ville också ta tillvara den entusiasm som fanns för projektet. Resultat –– En tillbyggnad på ca 60 kvm innehållande kapp rum, handikapptoalett, ett större och ett mindre förråd samt ett väl fungerande kök. Ny entré med handikappramp under tak. –– Den redan tidigare starka sammanhållningen i byn har stärkts ytterligare och personer som tidigare inte varit så engagerade har blivit aktiva. Byns barn, som använder lokalerna som fritidsgård vissa kvällar, har också varit delaktiga med målning och liknande. Mål En väl fungerande samlingslokal som används flitigt av boende, föreningar och företag i området )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE IDEELL RESURS PRIVAT FINANSIERING TOTALT BYGDEGÅRDSFÖRENINGEN NYBY KAPELL AUGUSTI 2009 – FEBRUARI 2011 300 000 KR 205 650 KR (CA 1 175 TIM) 36 766 KR 35 239 KR 577 655 KR Syfte Att gräva/borra en brunn, dra in vatten samt att göra en handikappanpassad toalett. FOTO ANNELIE BERGSTRÖM 84 FOTO LENNART LARSSON Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Båkbergsgården Arholma Båkbergsgården är en naturlig samlingsplats för fastboende, sommargäster och besökare på Arholma. Med mer ändamålsenlig planlösning och bättre upp värmning skulle användningsområdena kunna utökas till gagn för alla verksamheter och boende på ön. Öns många föreningar var i behov av en bra mö tesplats året runt, vandrarhemmen skulle kunna erbjuda konferenstjänster om lokalen rustades upp och för sommargästerna skulle säsongen förläng as om lokalen kunde nyttjas för fester och andra sammankomster både vår och höst. Planlösningen satte gränser för användbarheten och en bättre lokal skulle också skapa möjligheten att hyra ut den i större utsträckning samt under större del av året. Vilket skulle gynna både andra verksamheter på ön och föreningens ekonomi tack vare större intäkter. Syfte Att bygga om samlingslokalen. Mål Samlingslokalen renoverad och rustad för fler använ dare och deras behov. Resultat Värmepump installerades, en vägg revs, akustikplat tor sattes upp i taket, flyttat/ombyggt kök. Samlings lokalen kan nu användas till fler ändamål och gynnar därmed ett levande ö-samhälle året runt. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT ARHOLMA BYALAGS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING OKT 2012 – SEP 2014 52 946 KR 42 613 KR (CA 245 TIM) 20 542 KR 116 101 KR Geografiskt verksamhetsområde Arholma, Norrtälje kommun 85 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Barackens framtid I kustbyn Refsnäs på Rådmansö bildades 1977 Refsnäs Fritidsförening. Samma år fick föreningen möjlighet att köpa en militärbarack bestående av sju hopsatta moduler från Försvaret. Denna byggnad, ¨Baracken¨, byggdes om till en samlingslokal genom ideellt arbete. Men nu hade den viktiga mötesplatsen börjat sjunka! Geografiskt verksamhetsområde Räfsnäs, Norrtälje kommun På Rådmansö bor vintertid 2000 personer, och som martid 20 000 personer. Trakten är rik på småföre tagare. Baracken är en naturlig samlingslokal för social, kommersiell, ideell, kulturell och idrottslig verksamhet i bygden och en förutsättning för fortsatt positiv utveckling med ökad inflyttning. Samlingslokalen behövde ny grundförstärkning då befintlig teknik med träpålar på mark som en gång varit sjöbotten gjorde att huset hade börjat sjunka. För att undvika att huset bröts sönder måste huset lyftas med domkrafter för att man skulle kunna utföra nödvändiga åtgärder. Förstärkningen måste bytas ut mot limträbalkar som läggs på lecapelare som står på betongplattor vilket skulle ge en permanent lösning. Resultat ”Baracken” har inte längre sviktande och lutande golv utan står numera stadigt på nya pelare murade på gjuten grund, som inte riskerar att brytas av. ”Baracken” kan åter nyttjas för sitt ändamål som samlingslokal i bygden, vilket var syftet med projektet. Syfte Att förstärka lokalens grund med ny teknik. 86 Mål Grundförstärkt bygdegård som även i fortsättningen skall vara tillgänglig för såväl boende som verksam ma företag i bygden. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTAL BYGDEGÅRDSFÖRENINGEN REFSNÄS FRITIDSFÖRENING AUGUSTI 2011 – JUNI 2012 110 772 KR 116 641 KR (CA 665 TIM) 227 413 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Energieffektivisering av Bergby skolas bygdegård En förutsättning för livskraftiga och välmående landsbygdssamhällen och byar är att människorna som bor och verkar där har tillgång till väl fungerande mötesplatser året runt. Byarna kring Bergby Skolas bygdegård har de senaste trettio åren sett en dras tisk minskning av dessa när både affärer och skola stängt för gott. För sammanhållningen i en bygd som också så mycket präglas av en stor differens mel lan antalet sommar- och åretruntboende är det av betydelse för sämjan och samhällsutvecklingen att dessa grupper hittar ställen där man kan mötas och umgås för att öka förståelsen för varandras villkor och intressen. Bergby Skolas bygdegård byggdes som skola i början av 1900-talet med dåtidens stora enkelisolerade fönster. Dessa gav ett fint ljusinsläpp men var inte speciellt energieffektiva. Behovet av mötesplats vintertid ökade. Bra för både miljön och bygdegårds föreningens ekonomi skulle vara ett byte till moder na isolerade fönster i hela nedervåningen. Föreningen satte dessutom in nya värmepumpar, varav en kan fjärrstyras via telefon för bättre avfuktning. För att öka tillgängligheten till lokalerna förbättrades handi kappingången. För att samtidigt öka intresset för och kunskap om bygdegården och verksamheten kombinerade man åtgärderna med att anordna en permanent kulturutställning ”Hatt-Stinas hattar”. Den gav en del positiv publicitet. Syfte –– Att minska miljöpåverkan och kostnader för underhåll av bygdegården genom att genomföra flera energieffektiviserande åtgärder. –– Att bygga en permanent utställning. Geografiskt verksamhetsområde Bergby, Norrtälje kommun Mål –– Vintertillgänglig möteslokal genom nya isolerade fönster och värmepumpar. –– Större utbud av aktiviteter och fler hyresgäster. –– En permanent kulturutställning om ”Hatt-Stina”, en lokal kvinnlig hantverkare och entreprenör under 1920-50 talet. Resultat –– Nya fönster, värmepumpar enligt plan. –– Förbättrad handikappingång, bättre ljusinstalla tioner. –– Kulturutställning. –– Lokalerna har blivit mer tillgängliga för den äldre generationen genom att handikappingången för bättrats samt att ljusstyrkan i stora och lilla salen förnyats. –– Förfrågan från flera föreningar och sällskap om besök och samarbete kring hatt-utställningen. –– Föreningen konstaterade efter projektets slut ock så att arbetet flutit på väldigt effektivt och bra när yrkeskunniga personer har hjälpt till, och att det var lättare att hitta medhjälpare som lägger ideell tid om det finns yrkeskunniga som kan instruera och leda arbetet. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTAL BERGBY SKOLAS BYGDEGÅRDSFÖRENING JANUARI 2011 – DECEMBER 2011 195 000 KR 59 251 KR (CA 340 TIM) 111 003 KR 365 254 KR 87 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Samlingssal i tiden Syfte Att rusta upp och bygga om möteslokalen Geografiskt verksamhetsområde Västernäs, Norrtälje kommun Utanför Älmsta i Västernäs ligger IOGT-NTOs sam lingslokal som är en viktig möteslokal i området, men den f d folkskolan från 1886 var i stort behov av upprustning och utveckling för att kunna fungera som bra mötesplats för fler grupper i bygden även i framtiden. De tre forna skolsalarna användes sedan 1961 förut om för föreningens egen verksamhet, för junior- och ungdomsverksamheter, kulturkvällar, danskurser, vävning och andra aktiviteter. Dessutom hyrs lokaler na ut till möten och privata fester. Modern teknisk utrustning som behövdes vid möten, föredrag och kurser, t.ex. bredbandsteknik, hörslingor och projektorer, saknades dock. Lokalerna värmdes med elradiatorer kompletterade med en luftvärmepump i en av salarna och en fungerande vedkamin. Otillräckliga förrådsutrymmen var också hinder för vidare utveckling av lokalerna. Föreningen ville dessutom gärna återskapa intrycket av lokalen som tidigare skola. Det betydde bl.a. demontering och flytt av det gamla köket som fanns i den tidigare småskolan. 88 Mål –– Bredband, hörslinga, projektor i den större salen (max 70 personer). –– Installation av värmepump i den lilla salen. –– Flyttning av köksbänkar och skåp inkl. omdrag ning av el, vatten och avlopp. –– Installation av vattenpump och varmvattenbere dare. –– Omläggning av golvet i stora salen. –– Tillbyggnad av ett förrådsutrymme i anslutning till stora salen. Resultat Allt genomfördes enligt plan, förrådsutrymmet blev ett varmt, välisolerat utrymme. I den mindre sam lingssalen har samtidigt intrycket av en äldre tiders skolsal återskapats. Åtgärderna gav bättre förut sättningar för nya aktiviteter i lokalen med modern teknisk utrustning och utökade utrymmen. )) fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTAL 1870 VÄDDÖ IOGT-NTO JAN 2011 – DEC 2012 270 700 KR 167 501 KR (CA 955 TIM) 71 389 KR 509 590 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Bergshamra bygdegård När Bergshamra bygdegårdsförening tog över bygde gården från kommunen fanns visst upprustnings behov. Stor del av föreningens intäkter gick åt till drift och underhåll istället för till roliga aktiviteter och bra verksamhet. Bygdegårdsföreningen hyr ut lokaler till flera små företagare och hyr även ut samlingslokalerna till andra föreningar samt till privatpersoner för fester etc. När man ändå skulle investera i ett energisnålare uppvärmningssystem ville man även anpassa lokaler na till fler intresserade aktörer. Kursarrangörer saknade tillgång till lokal på orten med konferensutrustning och att kunna hyra ut samlingslokalen till nya behov som konferenser, kurser/studieförbund skulle öka hyresintäkterna. Då krävdes dock bättre konferensutrustning. Det sakna des också samlingslokal för ungdomar i Bergshamra. Bygdegårdsföreningen började därför planera för en ungdomslokal i bottenplanet. Syfte –– Att uppgradera värmesystemet med bergvärme. –– Komplettera lokalerna med modern konferens utrustning. –– Inreda en ungdomslokal i bottenplanet. Geografiskt verksamhetsområde Bergshamra, Norrtälje kommun Mål –– Anläggningen är i gott skick och har rimliga driftsoch underhållskostnader. –– Huvuddelen av intäkterna kan gå till verksamhet. –– Bygdegården kan erbjuda konferensservice i sam arbete med andra företag (Bed & Breakfast och restaurang/pizzeria) på orten. –– En mindre ungdomslokal är tillgänglig för byg dens unga att boka in sig i för aktiviteter som de själva väljer, t ex spela spel, replokal för musik, eller en ”egen” plats att gå til. Resultat –– Uppgraderat värmesystemet med bergvärme. –– Kompletterat lokalerna med modern konferensut rustning som trådlöst bredband och dataprojektor. –– Inrett en ungdomslokal i bottenplanet. )) fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTAL BERGSHAMRA BYGDEGÅRDSFÖRENING OKT 2011 – DEC 2012 244 590 KR 65 100 KR (CA 370 TIM) 120 950 KR 430 640 KR 89 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Foto Per Bengtson Hälsa-Mat-Kultur Hälsa, mat och kultur – projektet där allt hänger ihop har fått projektstöd inom Leader, en Nu är det klart. Bygdegårdsföreningenfinansieras via EU:s landsbygdsprogram. metod för landsbygdsutveckling som V Nannie av Ingrid Sillén skuli funderade på vad projektet t på le heta. Då såg jag porträtte Gustav V som har hängt i bygdejag. sa gården i urminnes tider. HMK, – Kultur! Det kan heta: Hälsa – Mat Nannie Jag sitter och pratar med kök. Hon Liegnell i hennes ombonade mma bjuder på kokkaffe med kardemu bröd. och i ugnen gräddas hennes Nannie är ordförande i Sättraby för bygdegårdsförening och ansvarig rden projekt HMK. Köket i bygdegå ad har länge varit i behov av ombyggn på att söka och det hade funnits tankar n som pengar för det. Claudia Dillman riven projektd med mycket på hållit om EUlandsbygdsutveckling tipsade bidrag och så drog det igång. bara Det gick inte att söka pengar ett provara skulle det för ombyggnad, aktivijekt som också innefattar andra Kultur. Mat teter, så blev det Hälsa på den varma brödskivan. oss – Projektet ska inte bara gynna Nani bygdegårdsföreningen, berättar till fler. nie vidare. Det ska sprida sig Till nytta även för andra föreningar en Full rulle vid midsommarfirandet ringen. • Hjälp till praktiskt i köksrenove 0708-40 08 05. Kontakt: Anders Eriksson, tel. förening Det gäller till exempel växtmarkJordnävarna som brukar ha kommer nader i bygdegården och som rdens bygdegå i göra i ordning odlingar trädgård. Rimbo i Kyrkans öppna förskola och köket vill också utnyttja det färdiga ett alltför även Edsbro skola, som har ntlitet kök för att hem- och konsume kunskapsundervisningen. fort– Det finns massor av idéer, till alla sätter Nannie. Nu är det upp medverka. i bygdegårdsföreningen att köket. Vi börjar med att riva det gamla Alla är välkomna att vara med. Bli delaktig på flera olika sätt 2013. Så kan du bidra till projekt Hälsa, mat och kultur: Renovera nya köket e för När köket är klart finns utrymm t, men en fler aktiviteter inom projekte kan exemdel är igång redan nu. Du motioatt genom pelvis vara delaktig nera för bygdegården. (Se rutan.) ska anAlla aktiviteter i projektet s för mälas till styrelsen och redovisa är det tid som har lagts ner, det Köket är bygdegårdens hjärta r- den t. Totalt som kallas ideell tid i projekte bygdegå är köket att som det ser Vi – 760 timsett ska medlemmarna få ihop kring. dens hjärta som mycket kretsar det fler är mar fram till den 31 maj. Blir vi utnyttja Om vi har ett bra kök kan . det inga som helst problem hälsa att en det till sådant som har med – Vi avslutar projektet med ing matlagn i kurser göra. Till exempel fredag till tredagars happening, från ta tilloch hälsosam mat. Vi kan också ska alla er. söndag, berättar Nannie. Då vara vår kultur och våra tradition redovisas. Det kan vara uter aktivitet Nannie. Allt hänger ihop! säger , bilder. ställningar, muntligt, videofilm skär Hon tar brödet ur ugnen och Fältet är öppet för allt! / I.S. smälter upp det i tjocka skivor. Smöret Hälsa upp där man • Det finns en individuell motionsgr valfritt sätt. Kontakt: räknar sin motionstid på ett 20 96, Rebecka Fransson, tel. 0730-49 rebecka_fransson@hotmail.com. räknar sina man där Tappa.se i • En grupp är med Lindström, tel. 63144 steg per dag. Kontakt: Birgitta strom@hotmail.com. eller 0702-60 16 15, birgittalind motionssimma? Kon• Vill du vattengympa eller 99 95, takt: Karin Westman, tel: 0768-32 karinwestman@telia.com. gar och gör en • Allemanut. Vi snitlsar motionsvä Kanske också en fickformatskarta över Sättraby. Sven-Erik Danielstipsrunda. Intresserad? Hör med son, tel. 630 68, s-edaniel@telia.se. Geografiskt verksamhetsområde Sättraby, Norrtälje kommun Mål –– Köket ombyggt och anpassat för mer flexibel mat lagning och bättre disposition av kringutrymmen för att öka köksytan. –– Tre dagars helg med öppet hus och festligheter om projektet. Mat Då kan det bli grupKöket beräknas bli klart i mars. m.m. per för exempelvis jakt/vilt, bäbismat rupp. Vi bakar • Redan nu finns en matbrödsg håller kontakt genom och matbröd ligt surdeg/van Även tunnbrödsbakmejl med recept och resultat. Kjell Weimer, ning i Westmans bakstuga. Kontakt: tel. 631 27, weimer@etanet.se. dessert grupp. • Planer finns även på en småkakor/ Liegnell på tel. Sugen? Kontakta Nannie Danielsson l.com. nell@gmai nannielieg 27, 67 0705-60 Kultur ingar från 1900, 1950 • Bygdekunskap. Kartförstor i bygdegården för och idag kommer sättas upp platsernas namn att jämföras, exempelvis har Kontakta Sven-Erik förändrats. Kulturdag planeras. telia.se. s-edaniel@ 68, Danielsson på tel. 630 i kinesisk dans, utbildad Wo, Jingjing • Dans med solfjäder. Intresserad? steppdans och chi gong med Liegnell, tel. 630 68 Kontakta Nannie Danielsson nell@gmail.com. eller 0705-60 67 27, nannielieg Aktivitet med • Antikrundan i bygdegården! för Kolonn. IntresTommy Nylund, värderingsman tel. 0730serad? Kontakta Rebecka Fransson, tmail.com. 49 20 96, rebecka_fransson@ho decembe r • 3 sättraby bladet 3–4/2013 Bygdegården i Sättraby ville utveckla sin verksamhet men först behövde man med gemensamma krafter bygga om samlingslokalen för att kunna ha ett stort och funktionellt kök. Sättraby bygdegård är en viktig samlingsplats i om rådet. Föreningen har en bred verksamhet och hade diskuterat att erbjuda fler aktiviteter med fokus på mat och hälsa. Det befintliga köket var dock för litet för att hålla kurser om matlagning eller arrangera evenemang runt tema mat, kultur och hälsa. Projek tet byggde om i huset för att installera ett större kök. För att marknadsföra köket och de idéer som fanns att utveckla verksamheten ytterligare bl a kopplade till mat, hälsa, kultur drev föreningen ett antal kurser och studiecirklar parallellt till byggnads arbetena. Det hela utmynnade i en två dagars fest efter att arbetena var avslutade, en perfekt mark nadsföring för att informera hela bygden om de nya möjligheterna att nyttja lokalen. Det nya köket men också det gemensamma enga gemanget kring projektet gav ringar på vattnet, med ökat engagemang och fler idéer om vad man kan starta och göra i bygdegården. 90 Syfte Att rusta upp och bygga om köket och att anordna en invigningsfest för att inspirera till ny verksamhet kring mat, hälsa och kultur. Resultat –– Ett 22 kvm stort kök. –– Ca 300 besökare på invigningsdagarna. )) FAkta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT SÄTTRABY BYGDEGÅRDSFÖRENING MAJ 2013 – MAJ 2014 235 600 KR 318 825 KR (CA 1 820 TIM) 9 211 KR 563 636 KR Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Svartnö Byskola På Svartnö står en av Stockholms skärgårds mest unika skolbyggnader. Unik eftersom den år 2011 fanns kvar i sin originalutformning från skolstarten 1879. Sedan sista eleven gick ut 1939 hade skolan i princip stått orörd. Från att vara rivningshotad har byggnaden gått till att vara en uppskattad samlings lokal för sommar- och fastboende på Svartnö. Byn behövde en fysisk samlingspunkt men många i byn ansåg också att det behövdes ett gemensamt projekt att enas kring. Skolbyggnaden var en skam fläck och på väg att förfalla, men Svartnö byskolas intresseförening såg möjligheterna och köpte skolan för att bygga om till förenings och utvecklingslo kal. En byggnadsantikvarisk undersökning gjordes som underströk att skolan var unik. Därför skulle ombyggnad till föreningslokal ske med hänsyn till byggnadens historia och unika värde. I projektet hjälpte sommar- och permanentboende i byn med gemensamma krafter att rädda byggnaden till kommande generationer. Renoveringen gjordes enligt byggnadsantikvariers rekommendation. Tak, fönster, eldstäder, grund, fasader och inre målning genomfördes. Mycket av skolans läromaterial och möbler är nu bevarade för allmänhetens beskådande. Idag har Svartnö byskolas intresseförening en gemensam samlingspunkt för högtider som valborg, midsommar och juldagsfirande. Lokalen har använts till dop och kulturella aktiviteter. Gemenskapen i byn men även skolans upprust ning har blivit bättre än man kunde föreställa sig – innan projektets start var en renovering i mångas ögon omöjlig. Leaderfinansieringen innebar inte bara ekonomiskt stöd utan visade också att leaderfören ingens styrelse trodde på projektet, vilket var viktig för att fler skulle tro på intresseföreningens visioner. Syfte Att återställa Svartnö Byskola i sitt ursprungsskick och samtidigt skapa en mötesplats för medlemmar, boende, lokala föreningar och företag för att gynna utvecklingen av bygden. Geografiskt verksamhetsområde Svartnö, Norrtälje kommun Mål –– Efter projektets slut ska södra takfallet vara reno verat och skador i anslutande vägg vara reparera de. –– Genom renovering av gamla skolan ökas förutsätt ningarna för aktiviteter och nya nätverk. –– Fler medlemmar. Resultat –– Skador i tak och väggar reparerade. –– En samlingsplats med tak över huvudet, gemen skap, kreativitet, kulturella aktiviteter, nya relatio ner och aktiviteter som midsommar, konsert etc. –– 25 nya medlemmar. Många av projektets aktiviteter finns dokumenterade på hemsidan: www.svartnobyskola.blogg.se )) Fakta PROJEKTÄGARE SVARTNÖ BYSKOLA INTRESSEFÖRENING PROJEKTPERIOD AUG 2011 – SEP 2014 LEADERSTÖD 293 262 KR IDEELLT ARBETE 187 601 KR (CA 1 070 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 294 026 KR PRIVAT FINANSIERING 17 728 KR TOTALT 792 617 KR 91 Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden Mötesplats Norra Sorunda –– Att tillsammans med andra aktörer skapa en mötesplats, i bygdegården, en knutpunkt med ett starkt lokalt förankrat nätverk som kan betraktas som Sorundas ”Gnosjöanda”. Geografiskt verksamhetsområde Norra Sorunda, Nynäshamns kommun Mål –– Fler arbetstillfällen. –– Bygdegården har stabil ekonomi och bär sina kostnader. –– Ökad tillgänglighet för boende och verkande i området. –– Två bouleplaner. –– Fler besökare till caféet. Företagarföreningen behövde en mötesplats. Byg degården hade stora ekonomiska bekymmer. Två problem att lösa blev ett projekt där Västerby bygde gård rustades upp. Idag är det en modern effektiv mötesplats med flera företag som hyresgäster och tio nya arbetstillfällen. Norra Sorunda saknade en mötesplats för företagare och privatpersoner. Företagarföreningen som startat 2006 växte men hade ingenstans att vara. Samtidigt hade Västerby bygdegård enorma ekonomiska pro blem. Flera kortsiktiga ekonomiska åtgärder räckte ett tag för att klara situationen. Men det behövdes en aktiv förändring. Två problem ledde till idén att anpassa bygdegården till en modern och effektiv mötesplats. Idag är bygdegården ombyggd med nya företag som hyresgäster och en omfattande uthyr ningsverksamhet för fester och evenemang. Syfte –– Att öka kommunikationen mellan företag och Sorundabor och skapa synergieffekter som kunde leda till ökade förtjänstmöjligheter. –– Att sätta bygden och dess företagare och förening ar på kartan. 92 Resultat –– Projektet har resulterat i tio nya arbetstillfällen, fler än vad man räknade med. –– Boulebanor finns, sex företag hyr lokaler, byg degården är teknikanpassad och används för allehanda evenemang; fester, kursverksamhet, debatter mm. Köket är ombyggt så att Sorunda bagaren kunde starta café och catering i lokalerna. Det finns enkel företagsservice i bygdegården med kopiator, scanner mm. –– Kontinuerligt arrangeras frukostmöten/runda bordssamtal med kommunen för att diskutera företagarfrågor. –– Projektet har också resulterat i en ökad samman hållning i bygden. )) FAkta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT VÄSTERBY BYGDEGÅRDSFÖRENING MARS 2010 – MAJ 2013 475 201 KR 288 595 KR (CA 1 650 TIM) 46 006 KR 809 802 KR En god miljö är grunden för en hållbar utveckling FÖRSTUDIE Vikarutveckling Söderön är ett område av riksintresse för såväl miljö som kultur. Halva Söderön avvattnas genom Vikar sjöarnas vattensystem. Vikarsjödiket hade tidigare enbart som uppgift att avvattna jordbruksmarken. Den ökade uppmärksamheten på vattenkvalitet, fiske, biologisk mångfald och landsbygdsutveckling gör Vikarsjödiket dock även intressant för alla dessa syften. Området anses ha unika naturvärden, samtidigt som försumpning hotar dels dessa värden, dels försvårar fortsatt jordbruk. När behovet att restaurera Vikarsjö diket blev akut för att undvika att värdefull jordbruks mark blev permanent vattensjuk funderade några medlemmar i markavvattningsföretaget om man kunde kombinera restaureringen med en utveckling av naturvärdena till gagn för boende som besökare. En förstudie planerades, både för att förankra idén hos de berörda ca 40 markägarna och för att kartlägga problem och potentialer, i samarbete med Upplandsstiftelsen. Det fanns idéer om att under lätta fiskvandring, anlägga en ”gäddfabrik”, dvs ett område som ger bra förutsättningar för gäddan att föröka sig, förbättra förutsättningar för fällning av kväve och fosfor före utloppet till Östersjön, öka bete på markerna runt vattensystemet samt öka tillgäng ligheten till området genom t ex stigar, spänger, rastplatser och fågeltorn. Förankringsarbetet upplevdes som mycket betung ande. Slutligen kom de berörda markägarna fram till att utöver rensning av Vikarsjödiket i områdets högre deler med nyttjad jordbruksmark prioritera åtgär der för en bättre fiskmiljö. Ökat bete vore önskvärd men svårt att genomföra pga brist på jordbrukare, lönsamhetsproblem och investeringsbehov. Ökad tillgänglighet ville man inte gå vidare med, och ett genomförande av åtgärderna rörande förbättrade förutsättningar för fiskmiljön och vattenkvalitet skul le vara avhängig extern finansiering. Syfte Att undersöka möjligheten att kombinera restaure ring av Vikarsjödiket med bevarande/utveckling av naturvärdena inkl. ökad tillgänglighet till dessa. Geografiskt verksamhetsområde Söderön, Östhammars kommun FOTO KATDANED Mål –– Stöd hos lokalbefolkning och berörda. –– Konkreta förslag på åtgärder för att återställa en god avrinning. –– Plan för fångstdamm för kväve och fosfor, förbätt rad fiskemiljö. –– Inventering av historiskt värdefulla platser. –– Bättre förutsättning för fortsatt jordbruk. Resultat –– Överlag ledde förstudien till ökad kunskap och delaktighet samt bättre beslutsunderlag i enlig het med målsättningen. Förankringsarbetet var synnerligen betungande men avgörande nödvän digt. Det blev ett stöd för ”mellanalternativet”, dvs rensning av diket samt åtgärder för bättre fisk miljö ifall extern finansiering kan ordnas. –– Förslag till rensning för fiskvandring samt ”gädd fabrik” finns. –– Plan för fångstdamm för kväve och fosfor finns. –– Förslag till fortsatta rensningar med naturhänsyn finns. –– Inventering av historiskt värdefulla platser genom fördes inte pga. tidsbrist. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT VIKARSJÖARNAS AVRINNINGSOMRÅDE NOVEMBER 2012 – JUNI 2014 84 757 KR 77 525 KR (CA 445 TIM) 162 282 KR 93 En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Vindkraft med eftertanke Borde man inte ta tillvara den vind som vi så ofta upp lever här i regionen runt Arholma och Björkö? Varför inte bygga ett vindkraftverk på Väddö? I början av juni 2011 samlades elva entusiaster runt denna fråga. En förening bildades och som första stora steg ville man anordna ett kunskapsseminarium om lokal energiproduktion med vindkraft. Seminariet skulle skapa en lokal kunskapsbas kring energipolitikens grundfrågor med en lokal utgångspunkt. Detta bedömdes som avgörande för att kunna få en bred anslutning till vindkraftsatsningar i den egna hem bygden och för att undvika planeringsproblem som bottnar i bristande insikter från investerare och konsumenter. I ett brett upplagt seminarium gavs kunskaper, diskussionstillfällen och startpunkt för personligt engagemang från regionens befolkning. Seminariet berörde energifrågornas produktions-, distribu tions- och konsumentekonomi, miljöaspekterna på energiproduktion inklusive estetiska frågor, teknik alternativen för energiproduktion och den lokala energipolitikens globala sammanhang. Anslutningen till seminariet blev större och bre dare än väntat och deltagarnas reaktioner under och efter seminariet oväntat positiva. 94 Syfte Att genomföra ett seminarium om lokal energi produktion med vindkraft. Geografiskt verksamhetsområde Väddö, Norrtälje kommun Mål –– 100 deltagare från bygden som har mångsidiga kontakter i lokal befolkning. Resultat –– Drygt 100 deltagare deltog på seminariet. Före drag mm på http://www.roslagskraft.se/page/ vindkraftsseminarium-januari-2013 )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT BJÖRKÖ-ARHOLMA VINDKRAFT EK FÖR AUGUSTI 2012 – FEBRUARI 2013 39 324 KR 17 500 KR (CA 100 TIM) 8 738 KR 65 562 KR En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Vindkraft på Väddö Efter seminariet Vindkraft med eftertanke uttryckte många deltagare stort och positivt intresse för möjligheten att etablera ett vindkraftverk på Väddö. Föreningen gick därför vidare med sin projektering. Projektet har utvecklats i flera faser och efter omfat tande arbete att hitta en lämplig plats för vindkrafts etableringen återstod våren 2013 endast Tomta i Grisslehamn. Ett förverkligande på denna plats krävde att följande villkor var uppfyllda: –– tillräckligt med vind för att en etablering skall vara ekonomiskt genomförbar –– tillräckliga avstånd till bebyggelse för att buller och ljusreflexer från ett vindkraftverk skall kunna vara acceptabla –– begränsade, eller inga, störningar på fauna, flora och kulturmiljö –– acceptans från berörda markägare och befolkning en i allmänhet. Föreningen hade i samarbete med SMHI genomfört en analys av vindförhållanden över en längre tids period och de specifika uppgifterna för den föreslagna etableringspunkten befanns fortsatt intressanta. Inom ramen för projektet mättes under 13 månader vindförhållanden med hjälp av två tekniker, meka nisk mätning från mast och ”ljudradar”-mätning. Ut över den konkreta vindmätningen granskades också mark- och berggrundsförhållanden på platsen och betydande ansträngningar lades ner på att informera berörd befolkning om arbetet. Analysen av buller, ljusreflexer liksom påverkan på kulturmiljö, flora och fauna avslutades inte inom projektet utan arbetet fortsatte på dessa punkter. Gällande plan är inriktad på att ansökningar för byggnadslov ska föreligga i slutet av 2015. Syfte Att slutföra det omfattande förberedelsearbetet inför kommunens miljöprövning, utformningen av ekono miskt prospekt för blivande andelsägare och presen tation av förutsättningar för bankers kreditprövning. Geografiskt verksamhetsområde Väddö, Norrtälje kommun Mål –– Information till grannar och närboende. –– Analys av geologiska förhållanden visar om plat sen är lämplig för väg- och fundamentbygge. –– Bedömning av kostnader för anslutning till lokala elnätet. –– Vindmätning genomförd som visar att platsen är lämplig för vindkraft och ekonomiskt attraktiv vid bankernas bedömning av kreditvärdighet. Resultat –– Tre informationsträffar med grannar och när boende, med ett i huvudsak positivt mottagande. –– Den geologiska undersökningen har inte gett an ledning till oro om platsens lämplighet. –– Det har visat sig att nätägaren inte kan/vill lämna de begärda uppgifterna innan det är bestämt vil ket verk som ska uppföras. –– De företagna undersökningarna gav säkra resultat på vilka vindförhållanden som under mätperioden rått på platsen. Dessa resultat ligger väl i linje med det resultat som SMHI hade beräknat genom den virtuella vindmasten. )) FAKTA PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT BJÖRKÖ ARHOLMA VINDKRAFT EK FÖR MAJ 2013 – DECEMBER 2014 398 000 KR 400 226 ( CA 2 290 TIM) 31 710 KR 829 936 KR 95 En god miljö är grunden för en hållbar utveckling EKOFISK I ROSLAGEN En demoanläggning för akvaponik FÖRSTUDIE När man använder växtätande fiskarter som t ex Tilapia möjliggörs en odling helt utan negativa miljöeffekter. Fiskodling ersätter rovdriften på havets resurser. Vad vill vi åstadkomma? Eftersom systemen är kompakta, lätt skalbara både uppåt och nedåt och bygger på en effektiv användning av vatten, foder och gödselmedel så kan matproduktion ske i urban miljö. Odlingen kan läggas nära konsument och marknad, och minskar då livsmedelskedjans transportbehov. Systemen kan förläggas på icke-produktiv mark, som industritomter, ruderatmark och hustak. Men de också skapa en säker livsmedelsförsörjning i extrema miljöer som öknar, polarområden och på sikt i rymden – överallt där det finns sol. Världens största akvaponikodling ligger i Arizonaöknen ! -En utbildningsplattform för alla som kan tänka sig att starta en fiskodling, t ex. lantbrukare, nyföretagare, fiskare, arbetslösa. -En demonstrationsanläggning för fisk och växtodling i recirkulerande slutna system. Akvaponik innebär att fiskodling och växtodling kombineras. Fiskodling och växtodling kombineras i ett slutet, recirkulerande system. Växterna renar fiskodlingens avloppsvatten, som renat återförs till fiskodlingen. Resultat: ett i stort sett avfallslöst system, med fisk och grönsaker som enda output. Varför införa nya odlingsmetoder? Vad är en ekologisk fiskodling? Idag odlas fisk i stora kassodlingar i havet och större sjöar. Odling av regnbåge, lax och röding dominerar. En ekologisk fiskodling är en landbaserad fiskodling där allt vatten renas och återanvänds i ett slutet kretslopp. Endast avdunstningsförluster förekommer. Kassodlingarna har så kallat “Flow-through system” utan rening. Det innebär att alla fekalier, överblivet foder, antibiotika med mera går rakt igenom nätkassarna ut i havet. Ekofiskcentrum Roslagen -En anläggning som kan visa på möjligheten att ha arbetsträning för funktionshindrade i en normal produktionsanläggning, ”grön Rehab”. En odling på ca 1500 ton släpper ut lika mycket näringsämnen i vattnet orenat som t.ex staden Gävle gör. -Skapa en undervisnings och informationsanläggning för skolor, universitet samt allmänheten – driven av ett kooperativt företag i Roslagen. För att få fram 1 kilo lax måste den matas med fiskmjöl motsvarande 2-3 kilo annan fisk. Fiskmjölet kommer oftast från områden som redan är kraftigt överfiskade. -Skapa en Web-baserad kunskapsbank om ekologisk fiskodling kombinerad med växtodling. Akvaponik producerar flera livsmedel samtidigt, och ger alltså producenterna bättre förutsättnin- -Ett lättförståeligt och tilltalande systemkoncept gar vid marknadsprissvängningar. Konsumenterna får en rik, balanserad och varierad kost med grönsaker, grödor och fisk, med god tillgång till vegetabiliskt och animaliskt protein samt Omega-3 fettsyror. Priset på fiskmjöl ökar hela tiden med minskad lönsamhet för odlarna och högre konsumentpriser som följd. Fisk som rymmer från odlingar sprider sjukdomar och utarmar lokala fiskbestånd. Framtidens kraftigare vädersvängningar riskerar att ödelägga dagens kassodlingar. Även algblomningar kan få stora konsekvenser. Vattnet renas av växter som t. ex tomater, gurka och sallad som kan säljas. Ingen konstgödning förekommer. Fiskarna äter huvudsakligen vegetariskt foder, ofta producerat i närheten. En ekologisk odling har flera olika produkter och är mindre känslig för prissvängningar. I en ekologisk fiskodling används inga mediciner eller hormoner. Akvaponisk fiskodling på hustak i USA. Fisk och växter odlas i ett slutet recirkulerande system. Odlingarna sprider inte sjukdomar och påverkar inte andra arter. Odlingarna är oftast förlagda i växthus och påverkas inte av klimatsvängningar. Växthusdelen i en storskalig produktionsanläggning Den vanligaste metoden inom fiskodling, kassodling (odling av fisk i stora eller mindre nätkassar), i hav eller sjö, orsakar stora lokala föroreningar och har därför svårt att få etableringstillstånd. Genom att odla fisk och växter i slutna kombinerade system ökas möjligheten till nyetableringar utan negativa miljöeffekter. Metoden är på stark frammarsch i världen. Akvaponik är en odlingsmetod där fiskar och växter odlas i slutna system. Fiskarnas avföring blir näring åt växter (tomater, gurka, sallad) som i sin tur renar vattnet åt fiskarna. Dessa odlingar kan förläggas på platser nära konsument vilket minskar transporter samtidigt som odlaren får fler produkter och därmed också ökad inkomstsäkerhet. Januari 2008 bildades en ekonomisk förening Eko logiskt Fiskcentrum i Roslagen. Fördelen med att söka etablering av den planerade anläggningen i Roslagen sågs i ett bra samarbete med Coompanion Roslagen, närheten till presumtiva kunder, lantbrukare, fiskare mm samt bedömningen att det skulle bli lättare att söka ekonomiskt stöd i länets utkanter där behovet av nyföretagande och investeringar var stort. Lokalisering av projektet blev på grund av flera oli ka faktorer dock inte i Roslagen utan bästa alternati vet verkade bli att etablera centret i Stockholm. Efter projektets avslutning har dock ytterligare alternativ uppstått och sedan 2013 finns en demonstrations anläggning vid Berga Naturbruksgymnasium i Haninge. Forskare vid KTH kommer att räkna på vattenförbrukning och energiförbrukning och hur mycket produktion man får ut. Själva vitsen med demoanläggningen är att skapa uppmärksamhet kring lokal odling, att sprida information om koncep tet så att folk ska bli intresserade och bygger egna växthus. Syfte Projektering av en ny inovativ miljövänlig produk tionsmetod för fisk- och växtodling inklusive val av lämplig lokalisering Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun 96 Kombinerad fisk- och växthusodlingen i designad hemmabruksversion – en del av Philips framtidsprojekt Fiskarna odlas i en damm eller stora tankar Akvaponik (aquaponics) Filtrerat rent och syresatt vattnet pumpas tillbaka till fiskodlingen -vattnets kretslopp sluts Vatten från fiskdammen förs till växthusdelen, och droppar långsamt ned på växtbäddarna Ann Gillespie, forskare vid Fort Valley State University I Georgia, USA, visar kursdeltagare Tilapia en stor tank där det också finns växter Ett kombinerat fisk- och växtodlingssystem där vattnet recirkuleras i ett slutet kretslopp, och där fiskodlingens avloppsvatten blir näring för växterna i en vattenbaserad växtodling Aquaponic Journal. En av flera internationella branschtidningar. Från växtbäddarna rinner vattnet ned till en mellanlagringstank eller direkt till fisktankarna Vatten från fiskodlingen förser växterna med den näring de behöver (foderrester, fiskarnas fekalier etc). När växterna tar upp näringen ur vattnet renas detta Biobäddar i Kattastrands Kretsloppsodling i Härnösand. Sveriges hittills enda aquaponiska försöksanläggning, som odlar abborre och grönsaker. Materialet i växtbäddarna grovfiltrerar vattnet från fiskodlingen, och bakterier bryter ned organiskt material. Ekofiskcentrum Roslagen c/o Coompanion Roslagen Hantverkargatan 20 761 30 Norrtälje Finansiärer: Mål Projektering av demonstrationsanläggning för kombinerad fisk- och växtodling med slutna system lösningar inklusive platsanalyser, resursflöden, medelsansökningar för efterkommande projektfaser och informationsmaterial info.ekofisk@gmail.com 073-67 336 57 Hane av Nil-Tilapia Oreochromis niloticus - en av världens mest odlade matfiskar Resultat Design, konstruktionsplan och systemflöden är kon struerade och kostnadsberäkningar är genomförda. Information om projektet bl.a. på Vattenbruks konferensen i Lysekil samt i flera andra sammanhang. Ursprungsplanen att förlägga anläggningen i Roslagen ändrades till att förlägga anläggningen i Hagaparken i Solna. Efter projektets slut ändrades planerna igen och en demoanläggning finns idag vid Berga naturbruksgymnasium, Haninge. )) Fakta PROJEKTÄGARE EKOLOGISKT FISKCENTRUM I ROSLAGEN EK FÖR PROJEKTPERIOD MAJ 2009 – DECEMBER 2010 LEADERSTÖD 240 000 KR IDEELLT ARBETE 12 250 KR (CA 70 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 360 000 KR PRIVAT FINANSIERING 14 000 KR TOTALT 626 250 KR En god miljö är grunden för en hållbar utveckling FÖRSTUDIE Värdefull odlingsbygd Jordbruket har historiskt sett haft en positiv effekt på den biologiska mångfalden. Den variation som den mänskliga aktiviteten skapade, har gett upphov till ett mycket artrikt landskap. De senaste decenniernas intensifieringar inom jordbruket har dock medfört att livsutrymmet minskat för de växter och djur som under årtusenden varit lantbrukarens följeslagare. I denna förstudie ville Norrtälje Naturvårdsstiftelse lyfta frågorna om landskapsvård och biologisk mångfald inom jordbruket. Hur kunde ett samarbete mellan Norrtälje Naturvårdsstiftelse (NNS), Rosla gens Ornitologiska Förening samt lokala aktörer som markägare och hembygdsföreningar bidra till ökad biologisk mångfald? Fokus låg främst på ekologi, men även estetiska och kulturhistoriska värden. Att skapa förutsättningar för rekreation och turism var också ett mål. Samverkan var ett ledord i projektet. Förstudien syftade till att kartlägga fem utvalda områden i Norrtälje kommun för att samla in infor mation om vilka värden trakterna betingar, öppna en dialog med de lokala aktörerna, och ta reda på hur de ställer sig till att delta i ett framtida genomföran deprojekt. Kartläggningen genomfördes med hjälp av fem fältvandringar (en per trakt) och fem möten/ seminarier (en per trakt) samt ett antal artinvente ringar, främst av fåglar i trakterna. Responsen och intresset hos projektdeltagarna var stort, många viktiga frågor belystes och på flera håll har samverkanstanken redan slagit rot och börjat växa och forma olika gemensamma insatser. Den goda uppslutningen och resultatet av förstudien bidrog till att göra genomförandeprojektet möjligt. Syfte Att kartlägga fem utvalda områden i Norrtälje kom mun för att samla in information om vilka värden trakterna betingar, öppna en dialog med de lokala aktörerna, och ta reda på hur de ställer sig till att delta i ett framtida genomförandeprojekt. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål –– God kännedom om lokala aktörer och dialog mel lan lokala aktörer och naturvårdsorganisationer för att kunna starta ett genomförandeprojekt. –– God kännedom om lokala aktörers benägenhet att delta i samverkan. –– God kännedom om trakternas natur-, kultur-, och rekreationsvärden, samt deras behov. Värdefulla inventeringsdata för jordbrukstrakter av stort intresse. –– En rapport som sammanställer nämnda värden och illustrerar de olika trakternas kvalitéer med hjälp av kartor och fotografier. Rapporten ska även redovisa slutsatser som dragits kring lokala aktö rers benägenhet att delta i samverkan. Resultat –– En rapport finns, dock utan sammanställning genom kartor och fotografier. Som bilagor till slut rapporten finns sammanställning av åtgärdsför slag för att bibehålla och höja natur-, kultur- och rekreationsvärden i de olika trakterna. –– Fotografier finns i en separat fotoblogg och kartor ska tas fram i det genomförandeprojekt som star tades efter förstudien. )) fakta PROJEKTÄGARE NORRTÄLJE NATURVÅRDSFOND PROJEKTPERIOD JAN 2013 – DEC 2013 LEADERSTÖD 214 193 KR IDEELLT ARBETE 72 625 KR (CA 415 TIM) OFFENTLIG FINANSIERING 32 265 KR TOTALT 319 083 KR FOTO TOBIAS NILSSON 97 En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Hagmarker i kulturlandskapet Ett fint naturområde på Väddö iordningställdes genom skogsröjning och instängsling. Skogsbete ska bidra till att göra det till ett vackert exempel på i Roslagsbygden traditionella hagmarker i kulturland skapet. Projektet initierades av Stiftelsen Livsuniversitetet. I samverkan med Väddö hembygds- och fornmin nesförening ville man tillvarata stora kulturella och biologiska värden i ett igenväxande kulturlandskap. Området var ca 10 ha äldre betes-/hagmarker i Väddöbygdens kulturlandskap. Området behövde röjas och det behövdes nya stängsel. Men också en naturstig med informationstavlor och en infor mationsguide. En skrift togs fram om området förr och nu som beskrev den historiska utvecklingen av landskapet. På så sätt blev området tillgängligt igen både för betande djur och människor. Området ska bli en resurs i kurser om landskapsvård och biologisk mångfald. Syfte –– Att hävda ett område med stor ekologisk potential och kulturvetenskapliga och pedagogiska värden. –– Att öka tillgängligheten för besökare och ge insik ter i det äldre kulturlandskapets olika värden samt hur dessa värden kan vårdas på ett långsiktigt hållbart sätt. Geografiskt verksamhetsområde Väddö, Norrtälje kommun 98 Mål –– Området ska efter restaurering ha återfått karak tären av betad hagmark med betande får och nöt i hagen. Det ska finnas nya stängsel och en natur stig med skyltar och informationstavla. Det ska finnas iordningställda rastplatser med vindskydd och eldstad. –– En naturvårdsdag arrangerad för boende och verk samma i bygden. Resultat –– Restaurering av hagmarkerna genomförd. –– En naturstig och en informationsskrift finns. –– Naturvårdsdag genomförd. )) fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT LIVSUNIVERSITETET MAJ 2010 – SEPTEMBER 2014 140 860 KR 81 500 KR (CA 465 TIM) 4 589 KR 226 949 KR En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Naturvård på Gräskö Gräskö är en ö i Roslagens skärgård. Det finns cirka 140 fastigheter på ön varav de allra flesta är fritids hus. Stora delar av ön är grönområde och på några av dessa hade naturen tagit överhanden och gjort grönområdet svårt att röra sig i. Projektidén var att göra en naturvårdsinsats för att västra Gräskö återigen skulle bli mer lättillgängligt, trivsamt och säkert att vistas i för boende och besö kande på Gräskö. Det fanns sedan tidigare en grön områdesplan upprättad av Skogsstyrelsen. Arbetet utfördes i samarbete mellan Gräsköfladens Samfäl lighetsförening och lokala entreprenörer på Gräskö. En stor vindfälla togs bort och likaså ett område med tätt stående mindre granar för att öppna upp längs stigen som går genom skogen. Föreningen har tagit bort döda träd, röjt sly, renoverat dikesbron och ren sat diket från nedfallna träd, grenar och växtdelar. Syfte Att öppna upp och öka tillgängligheten till ett grön område på Gräskö. Geografiskt verksamhetsområde Gräskö, Norrtälje kommun Mål Farliga vindfällen har röjts och promenadstigar har öppnats upp så att området blir mer tillgängligt, säkert och attraktivt att vistas i. Slyröjning av öppna markområden har gjorts. Diken har rensats. FOTO CARINA BERGQVIST Resultat Alla beslutade mål är uppfyllda och mer därtill tack vare en stor arbetsinsats av medlemmar i föreningen och andra boende på Gräskö. Området kräver ett fortsatt årligt underhåll som nu är lättare att genom föra i och med denna stora insats under drygt två år. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT GRÄSKÖFLADENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING AUG 2012 – NOV 2014 99 500 KR 110 039 KR (CA 630 KR) 1 227 KR 210 766 KR FOTO STAFFAN SÖDERHOLM 99 En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Klimatet och bonden Syfte Genom ökad kompetens och nätverkande öka för utsättningarna för livskraftiga och uthålliga lant bruksföretag i Roslagen att hantera problem som klimatförändringarna medför för jord- och skogs näringarna. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål Minst 20 jordbruksföretag ska genom projektet få kunskap om vilka produktionsförändringar som behövs för att möta framtidens klimatpåverkan på jord- och skogsbruk och ska tillsammans ha utarbetat strategier för verksamheten. I Länna-Blidö LRF-avdelning började man vintern 2009 diskutera hur framtiden för jord- och skogs bruksföretagen skulle påverkas av klimatförändring ar. Man kände ett behov av att förbereda sig inför framtiden. På årsmötet i Studieförbundets Vuxenskolans lokal avdelning i Norrtälje i mars 2009 väckte ombud från Länna-Blidö frågan om samarbete kring ett projekt för att skaffa mer kunskaper om det framtida klimatet. Tre föreläsningar genomfördes. Den första med meteorolog Pär Holmgren om vad vi kan vänta oss i ett förändrat klimat. Andra föreläsningen hölls av Henrik Eckersten om jordbrukets växtproduktion. På sista föreläsningen pratade energiexperten Peter Staland om EU:s klimatmål och produktion på åker mark. Professor Rolf Björkheden föreläste om teknisk utveckling för uttag av energi ur skogen. Projektet lyckades inte locka deltagarna till fortsatta diskussioner i mindre arbetsgrupper/stu diecirklar i anslutning till föreläsningarna. Därmed blev det inte heller några nya nätverk för samarbete kring framtida åtgärder. Det hade behövts mer tid för varje föreläsningsträff där man hade kunnat lägga in grupparbeten med redovisning. 100 Resultat –– Med tre föreläsningar nåddes 47 deltagare som representerade ca 35 företag. –– Deltagarna kom dock inte till studiecirkeln som var planerad att hållas mellan föreläsningarna. Det var i dessa som man tillsammans skulle ha utarbe tat strategier. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT LRF-AVDELNING LÄNNA-BLIDÖ AUGUSTI 2009 – AUGUSTI 2010 71 860 KR 39 638 KR (CA 225 TIM) 31 168 KR 142 666 KR En god miljö är grunden för en hållbar utveckling FÖRSTUDIE Biogas Norrtälje Biogasproduktion i Norrtälje är intressant tycker både kommunen och allmänheten. Frågan fick liv efter en bred kartläggning om biogas som visade på miljönytta, nya arbetstillfällen och ökad samverkan. Roslagens Naturskyddsförening undrade över varför Norrtälje kommun inte har insamling av matavfall. Efterfrågan på fordonsgas är stor i länet – vore det inte bra att satsa på biogasproduktion? Naturskydds föreningen ville visa på miljönyttan och försöka fånga intresse kring ämnet. Det första som behövdes var en förstudie för att få reda på om intresse fanns och vilka möjligheter för att få till biogasproduktion i kommunen. Biogasproduktionen skulle kunna skapa nya arbetstillfällen genom att knyta samman flera parter som t. ex. lantbrukare, markägare, intresse organisationer, turistföretag, andra företagare och kommunen. Samverkan mellan olika intressegrupper har lett till ett ökat intresse för biogasens möjligheter. Syfte –– Att kartlägga det konkreta intresset/behovet av biogastillverkning. –– Att informera och engagera kommuninvånarna. –– Att kartlägga var och hur mycket organiskt mate rial som finns i kommunen. –– Att hitta möjlig placering för biogasanläggningen samt tankställe. –– Att skapa underlag för ett genomförandeprojekt och finansiering för ett sådant. Geografiskt verksamhetsområde Norrtälje kommun Mål –– Statistik över intressenter, mängd biomassa, vilken teknik som passar bäst. –– Det finns alternativ för lokalisering av biogasan läggning samt tankställe och finansieringsmöjlig heter. –– Det finns investerare som är intresserade av ett genomförandeprojekt. Resultat Personer och organisationer/företag som är intres serade av biogasproduktion i kommunen har redo visats. Redovisning av övriga mål är beroende av i vilken skala en anläggning ska byggas, vilken teknik som passar bäst, vilka substrat som är aktuella. Lokaliseringen beror också på om det uppgraderas till fordonsgas och vilka samarbetspartners som är tänkbara. Tänkbara orter skulle kunna vara Norrtäl je, Rimbo eller Hallstavik. Investeringsstöd till viss del kan sökas inom Landsbygdsprogrammet. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE OFFENTLIG RESURS TOTALT ROSLAGENS NATURSKYDDSFÖRENING FEBRUARI 2010 – MAJ 2011 189 740 KR 64 050 KR (CA 365 TIM) 10 308 KR 264 098 KR 101 En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Bevara kulturlandskapet –– Att skapa samverkan/nätverk mellan aktörer i landskapsvård/brukare/enskilda och byalaget som är en ideell förening. –– Att restaurera ca 7 hektar igenväxande betesmark. Geografiskt verksamhetsområde Ingmarsö, Österåkers kommun Gamla betesmarker på Ingmarsö hade vuxit igen under generationer. De behövde röjas för att nöt och får på ön skulle få nya betesmarker. Skärgårdsjordbruket som funnits i generationer behövde utvecklas och gammal kunskap om landskapsvård borde bevaras. Idag finns 7 hektar röjd betesmark där djuren betar igen. Ingmarsö är en av få öar i Stockholms skärgård som i alla tider har haft ett levande skärgårdsjordbruk med djurhållning. Fortfarande präglas ön av ett öppet och levande kulturlandskap. Detta till stor del tack vare Ingmarsö Bondgård som drivits av Rolf Månsson i 50 år och idag har runt 16 nöt. Det var mer osäkert hur kulturlandskapet skulle kunna fortsätta att hävdas och utvecklas. Det fanns kulturmarker som hävdats under hundratals år men som fått växa igen de senaste decennierna då de ligger otillgängligt eller på grund av markägarförhål landen. Utifrån insikten av vikten av djurhållning och jord bruk för landskapsvården på hela ön, tog projektet form. Ingmarsö Byalag ville sätta fokus på nuvaran de och framtida landskapsvård och verka för ökad samverkan och nätverkskapande mellan brukare som sysslar och bidrar till landskapsvård. Byalaget vill också bidra till kunskapsspridning bland Ingmarsö borna om naturvård och betesdjurens betydelse för ett vackert och artrikt landskap. Syfte –– Att långsiktigt bevara och utveckla ett levande kulturlandskap på Ingmarsö, till gagn för friluftsliv och kultur- och naturvård. 102 Mål –– Nätverk mellan brukare och aktörer i landskaps vård. Restaurerade betesmarker som betas av nöt och får. Ökad inkomsten för djurägare. –– Information och kunskapsspridning om betes marksrestaureringen. –– Förstudie av möjligheter att sälja kött från betes djur på ön med högre lönsamhet. Resultat –– Igenvuxna betesmarker har öppnats upp och dju ren betar på markerna igen. –– Det finns planer för framtida fortsatt landskaps vård och djurhållning. –– Naturupplevelserna för folk som rör sig genom området på gångstråken och båtluffarleden har blivit större och bättre. Ökad kunskap bland de boende på Ingmarsö om historiska och kulturella värden samt den artrikedom som finns i markerna. –– Genom ett nära samarbete med ett annat projekt på Ingmarsö, Friluftskarta, se s 39, knöts kultur, landskapsvård och turism samman på ett naturligt sätt. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT INGMARSÖ BYALAG FEB 2010 – OKT 2013 359 567 KR 472 581 KR (CA 2 700 TIM) 832 148 KR En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Naturguidning i Tärnan Tärnanområdet är ett stort skogsområde som är re lativt orört med stora inslag av vild natur och är även ett riksintresse för friluftsliv. Området, som innehåller Natura 2000-områden och naturreservat, delas av tre kommuner (Österåker, Vallentuna och Norrtälje) men den största delen ligger i Österåker och där ligger även Domaruddens kurs- och friluftsgård (Domarudden). Under 2013 samarbetade Naturskyddsföreningen, Domarudden och Österåkers kommun i ett projekt som syftade till att öka Tärnans attraktivitet som utflyktsmål, öka besökarnas kunskap om natur och kultur och bidra till att främja näringsverksamheten. Naturskyddsföreningen i Stockholms län var projekt ledare och tillsammans med kommunen och Domar udden samt Naturskyddsföreningen i Österåker och Hembygdsföreningen så producerades en permanent utställning i ett gammalt hönshus, två naturguides handledningar, en folder med karta som beskriver Tärnan samt tio informationsskyltar som berättar om områdets natur och kulturhistoria. På den stora invigningen kom det ca 60 personer och invigningen förrättades bland annat av ett kom munalråd och chefen för turist- och besöksnäringen i kommunen. Resultat –– Två naturguideshandledningar och fyra natur guidningar genomfördes. –– En naturutställning installerades i ett gammalt hönshus. Utställningen innehåller vackra foton och bilder, texter och kartor inklusive en tredi mensionell karta. –– En folder med karta producerades. –– Informationsskyltar producerades och sattes upp. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT ”D NATURSKYDDSFÖRENINGEN I STOCKHOLMS LÄN FEB 2013 – SEP 2014 250 028 KR 36 575 KR (CA 210 TIM) 286 603 KR g in gn vi In Nya entrén till Tärnanområdet et har varit STockholmS NärmaSTe vildmark intressant SöNdag 3 November att ha ett samarbete kl. 10:30 - 15:00 på mellan en förening, en domaruddens kurs- & friluftsgård kommun och en när Program ingsidkare då dessa tre aktörer självklart delvis har haft olika ingångar och arbets sätt. Samarbetet har dock fungerat mycket Välkommen! bra och vi har på ett ofta fruktbart sätt kompletterat varandra. (…) Som representant för en ideell förening har det varit mycket intressant att en inblick i hur en näringsidkare och en kommun jobbar och prioriterar. Det som varit en av förde larna i projektet är att målen var mycket konkreta i form av fyra produkter som skulle göras gemen samt. Jag kan rekommendera andra att genomföra ett projekt med liknande aktörer då det mestadels är mycket berikande och ger helt nya idéer. Man ska dock vara extra uppmärksam på de olika aktö rernas ingångar och interna mål med projektet så att det får det utfall som är optimalt.” högtidlig invigning kl 10:30 med Carl Oscar Törnros, Kultur, turism-och besöksnäringschef i Österåkers kommun, m fl Syfte Att öka Tärnans attraktivitet som utflyktsmål, att öka besökarnas kunskap om natur och kultur och att bidra till att främja näringsverksamhet i området. Geografiskt verksamhetsområde Österåker kommun Mål –– Naturguideshandledningar och fyra organiserade naturguidningar. –– En naturutställning installeras i ett gammalt höns hus. –– En folder med karta har producerats. –– Informationsskyltar om naturen i Tärnan är upp satta. Följ med Storstockholms naturguider på en vandring En kort tur i naturreservatet, 2 km, 1,5 - 2 timmar. En längre tur till sjön Trehörningen, 5-6 km, ca 3,5 timmar. Ta med dig matsäck till den långa turen. Guidningarna startar direkt efter invigningen. Ingen avgift! Ny utställning om Tärnanområdet på domarudden Ny folder med karta och information om Tärnanområdet. Nya informationsskyltar om natur och kultur kring Domarudden. Gratis buss! Buss avgår från Åkersberga station mot Domarudden kl 10:15. Buss tillbaka till Åkersberga station avgår kl 15:00. Alla besökare bjuds på fika samt varm soppa med bröd! 103 En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Framtidsveckan i Värmdö Framtidsveckan 2012 var en kraftsamling för om ställning av samhället till hållbarhet. Genom att visa positiva exempel på allt som händer i Värmdö skulle framtidsveckan öka medvetenheten om att det går att förändra vårt sätt att leva, vårt sätt att förvalta vår jord - och utveckla våra lokalsamhällen! Framtidsveckan i Värmdö blev ett brett samarbets projekt med många olika lokala aktörer som ordnade PR OG RA M publika arrangemang under En unik samma vecka. Naturskydds kraftsamling för en hållbar föreningen fungerade som framtid! koordinator och katalysator. Omställningen utgår ifrån att lokalsamhället behöver bli mer resilient, motståndskraftigt mot yttre förändringar, genom högre grad av självförsörjning och mindre beroende av fossil energi, dvs att sam www.framtidsveckan.se hällets utveckling håller sig inom naturens ramar. Mer livskvalitet med mindre energi är centralt. Framtidsveckan utgick ifrån att vårt samhälle har att hantera svåra kriser inom områdena ekologi, energi och ekonomi, men att det finns många lösning ar att bygga på lokalt. Genom att samlat visa dessa lösningar under en vecka blev både problemen och möjliga lösningar synliga. Många olika aktörer från näringsliv, föreningsliv, myndigheter och enskilda fick möjlighet att presentera sina lösningar i ett samlat program som marknadsfördes gemensamt. Under veckan anordnades studiebesök, kurser, föreläsning ar, utställningar etc. Positiva effekter av projektet blev en ökad synlig het för frågorna, en medvetenhet om vad som finns att utveckla inom området, en dialog med politiker och tjänstemän i kommunen, kompetensutveckling samt nätverksbyggande bland aktörer som arrange rade evenemang. Alla som deltog med arrangemang och senare svarade på utvärdering ville delta om det blev en upprepning året därpå. r för en hållbar utveckling. Under vecka 40 sjuder Värmdö av aktivitete och enskilda individer ger lokala svar Föreningsliv, näringsliv, myndigheter pekar ut nya vägar mot framtiden. på globala problem, skapar hopp och ang. Mer information finns Alla aktörer ansvarar själva för sina arrangem på www.framtidsveckan.se 104 Syfte Att skapa mötesplatser där miljön, klimatet och håll bar utveckling står i centrum. Geografiskt verksamhetsområde Värmdö kommun Mål –– 15 aktörer arrangerar 25 aktiviteter under Fram tidsveckan som når 500 personer. –– Flera känner sig delaktiga i omställningen och be driver omställning på egna villkor i sin verksamhet –– Samarbete med kommunen etablerat. –– Flera företagare arbetar medvetet med omställ ning, nätverk har skapats. Resultat –– 53 aktörer fixade över 80 aktiviteter som nådde över 1 000 personer. –– Många har fått upp ögonen för frågan och intresse finns för vidare arbete. Gruppen som jobbar aktivt för omställning har vidgats och stärkts och plane rar nya aktiviteter. Nätverk har skapats. –– Dialog inledd med politiker och tjänstemän på högsta nivå. –– Näringslivsrådet blev intresserad och det blev ett samarbete kring frukostmöten. –– Framtidsveckans program http://www.studiefram jandet.se/Documents/Framtidsveckan/Program Framtidsveckan_Webb.pdf )) Fakta PROJEKTÄGARE NATURSKYDDSFÖRENINGEN I VÄRMDÖ PROJEKTPERIOD MARS 2012 – DECEMBER 2012 LEADERSTÖD 190 818 KR IDEELLT ARBETE 100 100 KR (CA 570 TIM) OFFENTLIG RESURS 41 810 KR OFFENTLIG FINANSIERING 4 450 KR PRIVAT FINANSIERING 48 951 KR TOTALT 386 129 KR En god miljö är grunden för en hållbar utveckling FÖRSTUDIE Att starta en gemensamhets anläggning i Kyrkviken för renare avlopp Det är viktigt med förstudier – ett bra sätt att ta reda på om ett planerat genomförandeprojekt kan förverkligas! Alla kommunala och privata fastigheter runt Kyrk viken på Utö hade enskilda avlopp av varierande standard och skick. Genom att ansluta de enskilda avloppen i en gemensamhetsanläggning till ett tillståndspliktigt reningsverk skulle samma standard fås som vid anslutning till kommunala nät. Risk för lakvatten till viken skulle elimineras och utsläpp till följd av väg- och sjötransport av slam till fastlandet kraftigt minska när dessa transporter kunde falla bort. Boende runt Kyrkviken ville därför skapa förutsätt ningar för en gemensam avloppslösning genom att ansluta sina enskilda avlopp till Skärgårdsstiftelsens reningsverk i Gruvbyn. Projektet kom dock fram till att en gemensamhetsanläggning visserligen var bätt re än enskilda anläggningar med hänsyn till miljö men att kostnaden för en gemensamhetsanläggning skulle bli för hög i förhållande till enskilda avlopp. Flertalet boende ansåg inte att en gemensamhets anläggning var ekonomiskt motiverad. Syfte Att skapa förutsättningar för en gemensamhetsan läggning för enskilda avlopp runt Kyrkviken på Utö. Geografiskt verksamhetsområde Utö, Haninge kommun )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT KYRKVIKENS AVLOPP MARS 2012 – MARS 2014 49 000 KR 35 000 KR (CA 200 TIM) 84 000 KR Mål Upprätta projektering, kalkyl och lantmäteriförrätt ning samt bilda samfällighetsförening. Resultat En gemensamhetsanläggning var inte ekonomiskt motiverad. 105 En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Utveckling av biodling på Södertörn utbyte av aktuell information. Idag kan man mycket snabbare söka sig fram på Google. Det innebär att färre väljer att bli medlemmar i föreningen. Utbild ningsverksamheten måste anpassas därefter, och skulle ske genom att låta nya biodlare under ett år delta i skötseln av bisamhällena i bigården. Nybörjar paket för biodlare, nya bisamhällen, slunga, vax smältare och präglingsmaskin införskaffades och en föreläsare bokades för utbildningen. Syfte Att utbilda fler biodlare för att på sikt öka antalet bisamhällen. Geografiskt verksamhetsområde Berga, Haninge kommun Det första som många förknippar med biodling är honung, men pollineringen är av oerhört stor bety delse för växtligheten. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är binas pollineringstjänst långt viktigare än produktion av honung! Men tyvärr är bin hotade på flera sätt. Flera olika sjukdomar drabbar tambin. Olika sorters giftiga be kämpningsmedel och miljöförändringar, som att det gamla småskaliga odlingslandskapet försvunnit, slår också hårt mot bin till exempel genom att många sorters blommor minskar. Sotholms Härads biodlarförening vill utbilda fler biodlare och verkar för att antalet bisamhällen samt honungsproduktion ökar. Föreningen sköter en bi gård på Berga Naturbruksgymnasium i Haninge, vilket ger bra förutsättningar för att utbilda fler intresserade biodlare. Tidigare har föreningsverk samheten fungerat som en kommunikationskanal för 106 Mål Bra förutsättningar för att kunna utbilda c:a 10 biod lare/år, som med varje nytt bisamhälle ökar växtlig hetens produktion med i 15-20 % i sitt närområde, vilket kommer att vara betydelsefullt för närproduce rade produkter. Resultat En välutrustad bigård och fler biodlare. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE PRIVAT FINANSIERING TOTALT SOTHOLMS HÄRADS BIODLARFÖRENING NOV 2011 – DEC 2014 74 474 KR 40 000 KR (CA 230 TIMMAR) 13 240 KR 87 714 KR En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Restaurering av Sitsängens åkermarker Sitsängen ligger på östra delen av Muskö i Stock holms södra skärgård. Hit flyttade Bror Viberg 1930 och drev ett litet skogs- och jordbruk om ca 30 tunn land skog och 4 ha åker- och betesmark. När marker na inte brukades längre växte området igen. På 60-talet köptes marken upp och området styck ades av till fritidstomter. De gamla ängs- och betes markerna i området hade under många år helt vuxit igen, vilket förfulade det vackra landskapet runt Sitsängen. Tomtägareföreningen lånade får för att hålla en liten del av de gemensamma ytorna öppna. Fortfarande var största delen av de gamla åker- och ängsmarkerna helt igenvuxna. Bonden på ön var positiv till fler öppna marker som fåren framöver kunde beta på. Projektet röjde och öppnade upp nya betesmarker, stängslade av betesmark som förberetts för bete samt anlade en naturstig och spång. Mål –– 3,5 ha röjd dikad och stängslad betesmark. –– 0,5 ha vassklippt och röjd strandkant. Resultat –– 1,5 ha röjd dikad och stängslad betesmark. –– 0,5 ha vassklippt och röjd strandkant. –– Ny naturstig. )) fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD PROJEKTEKONOMI SITSÄNGENS TOMTÄGARFÖRENING AUG 2011 – DEC 2014 LÄNSSTYRELSEN HAR INTE AVSLUTAT HANDLÄGGNINGEN AV SLUTREDOVISNINGEN ÄN Återställningsområden Syfte Att återskapa de tidigare ängsmarkerna för bete och ge öbor och turister en naturstig som utflyktsmål Geografiskt verksamhetsområde Muskö, Haninge kommun 107 En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Vingar – ett fjärilsprojekt N PÅ FJÄRILSSTIGE VI SES STARTTID KL 11.15 MEDTAG MATSÄCK tigens Vid Fjärilss SAMLING la vägen till gam start vid . cementfabriken r 73 Kör väg 225 elle . g mot Stora Vika och följ skyltnin skylten Sväng in vid väg infarten till gamla "Naturstig", vid . Här börjar cementfabriken g finns vid stigen. Parkerinden. kontorsbyggna Från eller station 10:47 Nynäshamns y malm 10.45. från Sunnerb 4 eller 15.04 från 13.0 ca r Retu . Vika a Stor MED BIL MED BUSS 848 ERNATTA? DU ÖV VILLa Vika Vandrarhem, se Stor andrarhem. info@storav0ikav 08-5010912 LG FJÄRILARNFÖARSSTHOERA OCH SMÅ AKTIVITETER A VIKA (NYNÄSHAMN) 14-15 JUNI• STOR k. g matsäck. leker fjärilsle 14.30. Medta din. ar fjärilar och 5. Sluttid ca arie Maria Lan Starttid 11.1 r småkryp, håv kommunantikv nstigen, leta Palmqvist och Vi inviger bar . an Gör kola urs rten d fjärilsexpe äshamns Nat me Nyn n d tige me j rilss • Föl runt Fjä på guidning • Följ med k. varmt. Medtag matsäc mqvist. Klä dig Starttid 21.30. rten Göran Pal d fjärilsexpe ljusfångst me d me ilar tfjär k. tsäc • Skåda nat ma imonster. g dta och fotar min 14.30. Me Landin. 5. Sluttid ca , håvar fjärilar Starttid 11.1 tikvarie Maria letar småkryp Hallmén. Vi och kommunan na & Bruno an Palmqvist Han Gör n, Joh rten a xpe . krypfantastern Fjärilsstigen med fjärilse De vilda blommornas dag d me j Föl • ens runt -6914747 niska Förening på guidning 96 eller 073 • Följ med guidning ingår i Svenska Bota om, 076-24757 Söndagens atur@hotmail.c ningen.se, nyn aturskyddsfore n.n am ash nyn Mer info: LÖRDAG 14 JUNI LÖRDAG NATT SÖNDAG 15 JUNI Fjärilarnas marker i Stora Vika är ett besöksmål med stor potential tack vare mycket höga naturvärden i kombination med spännande landskapsbild och intressanta kulturvärden. Tack vare kalkstens brytningen i Stora Vika under åren 1949–1981 har det ca 2 km2 stora området som idag kallas Fjärilarnas marker hållits ganska glest och det har skapat förut sättningar för en speciell flora, som i sin tur ger en rik insektsfauna. Markerna erbjuder stora möjligheter att öka kunskap och intresse om ekosystemet, biologisk mångfald och sambanden mellan geologi, natur och kultur. Några få ideella krafter och Lokal naturvårdssatsning (LONA-)bidrag har gjort det möjligt att genomföra vissa röjningar och att öppna Fjärilsstigen – en naturoch kulturstig för vuxna besökare med en längd på ca 3 km. Men markernas naturvärden behöver lyftas fram mer och fler krafter behövs för att röja och värna om området runt kalkstensbrottet. 108 Projektet inriktade sig på att involvera en ny mål grupp, barn och ungdomar och kombinerade natur vård, miljöpedagogik och friluftsliv. Barnens förståelse för ekosystemet och biologisk mångfald ökade i takt med gemensamma aktiviteter för att förbättra tillgängligheten och attraktivitet på Fjärilsstigen. Ny skyltning sattes upp längs fjärilsstigen, som lockar till kunskap och lek. Särskilda insatser gjordes för att involvera barnen som bor i Stora Vika och få dem att bidra med idéer och inspiration. Under flera naturskoledagar provade olika klasser på praktisk naturvård och en allmän röjningsdag arrangerades som riktade sig till barn och familjer. Dessutom utforskade projektet möjligheter att in volvera andra grupper och hitta synergier som kunde lyfta fram Fjärilarnas marker. Projektet genomfördes i ett samarbete mellan Nynäshamns naturskyddsför ening och Nynäshamns kommun genom Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen respektive Natur skolan i Nynäshamn. Syfte –– Att tända miljögnistan hos barnen och öka deras kunskap om biologisk mångfald. –– Att tillsammans återskapa attraktiva miljöer och bevara rika naturvärden. –– Att göra fjärilsstigen lättare att orientera sig på, barnvänligare och därmed locka fler besökare. –– Att utforska möjligheter att involvera flera grupper och verksamheter och hitta synergier. Geografiskt verksamhetsområde Stora Vika, Nynäshamns kommun Mål –– Ny barnanpassad skyltning har skapats i sam arbete med en lokal skola. –– Ny vägvisning på Fjärilsstigen har skapats. –– Flera barn och familjer deltar i en allmän röjningsdag. –– 10 skolklasser bidrar till röjningar under Natur skolans dagar. –– Minst 2 föreningar/ verksamheter ansluter sig. –– Årlig röjning på minst 2 kalkhällmarksområden à minst 2 hektar. –– En ny röjningsplan har tagits fram. –– Naturskolan i Nynäshamn har genomfört natur skoledagar med 10 skolklasser. En god miljö är grunden för en hållbar utveckling –– Fjärilarnas Dag blir mer av en familjedag med en ny, barnvänlig guidning och upptäckarpromenad. Stora Vika barnen och deras familjer står mer i centrum. –– Kartläggning av intresserade grupper/föreningar/ verksamheter, nya nätverk/konstellationer skapas. Resultat –– En ny barnanpassad skyltning har skapats i sam arbete med årskurs 4–5 i Vika skola. –– Ny vägvisning har skapats med karta och röd prick som visar var på stigen man befinner sig, målade tecken på träd och en stor fjärilskylt som syn från bilvägen och visar var stigen börjar. –– Barn och vuxna deltog i den allmänna röjnings dagen. –– 10 skolklasser bidrog till röjningar under Natur skolans dagar. –– Nya verksamheter som anslutit sig till aktivite ter runt fjärilsstigen blev Kulturskolans teater verksamhet och Alla Kan i Nynäshamn. –– Årlig röjning på minst 2 kalkhällmarksområden à 2 hektar. –– Naturskolan i Nynäshamn har genomfört natur skoledagar med 10 skolklasser på Fjärilarnas Marker. –– Fjärilarnas Dag blev Fjärilarnas Helg. Det kom lika många barn och familjer under båda dagarna. –– Nätverket har vuxit och kan bli en språngbräda till mer samarbete och flera åldersöverskridande aktiviteter. )) Fakta PROJEKTÄGARE PROJEKTPERIOD LEADERSTÖD IDEELLT ARBETE TOTALT NYNÄSHAMNS NATURSKYDDSFÖRENING FEB 2013 – SEP 2014 132 066 KR 57 313 KR (CA 330 TIM) 189 379 KR 109 Röster om leader ” Projektet innebar att biografverksamheten i Hallstavik överlevde teknikskiftet från 35 mm-film till digital teknik. Vidare fick orten och norra Roslagen tillgång satellitöverförda direktsända föreställningar från världsscenerna – opera, balett, teater o konserter!” PER-ANDERS WIKSTRÖM, FOLKETS HUSFÖRENINGEN HALLSTAVIK ” Teaterföreställningen Polhems Huvudwerk som kom till initialt genom projektstöd från Uross spelas nu vart annat år i kommunen. Den är mycket populär och lockar nya och gamla besökare till Sorunda. Den lyfter fram vår historia och sprider kunskap och hopp i hela kommunen. Den har också skapat en ny trend där det i glesbygden Sorunda kommit att organiseras flera festivaler och aktiviteter under året.” MARIA BENGTSSON, TEATERFÖRENINGEN POLHEM ” Ökar förståelse och samverkan mellan de medverkande i projektet. Större insikt om värdet av att jobba tillsammans mot de gemensamma målen. Skapar nya plattformar för deltagarna för information och marknadsföring. Ökar engagemanget hos besökare/turister.” BO TYREFORS, ÖREGRUNDS GOLFKLUBB 110 ” Projektet bidrar till att: – skapa en verksamhet som kombinerar naturvård och utomhuspedagogik med särskilt engagemang från barn i trakten; – utveckla ett attraktivt och barnvänligt besöksmål – skapa engagemang, hopp och delaktighet.” PASCALE LACROIX, NYNÄSHAMNS NATURSKYDDSFÖRENING ”Leaderprojekten var lagom stora och kan göra att man prövar nya idéer och förenar engagemang lokalt med extern professionalitet.” BRIDGET WEDBERG, COOMPANION ROSLAGEN ” ”(…) Projektet har även gett oss respekt i mötet med andra distrikt inom organisationen, då de ser att vi lyckats göra något så här stort. Projektet har även utvecklat de unga som sitter i styrelsen som utvecklats i att hantera ett flerårigt projekt.” ANTON LJUNGH, VI UNGA ”Projektet har öppnat ögonen för vilken resurs vi har i vårt vattendrag och att genom ett bra samarbete så kan flera olika delar i samhället medverka till framgång.” PATRIK BERGQVIST, SKEBOÅNS SPORTFISKE En god miljö är grunden för en hållbar utveckling Xxxxxxx ”Vi har gått från Operakonserter i Ljusterö kyrka till hela Operaföreställningar i samarbete med Kungliga Operan framförda för 1 000 personer på Ljusterö (…). Det växer fram ett högklassigt kulturutbud på Ljusterö som kraftigt ökar antalet besökare och ger möjlighet till ett ökat företagande inom besöksnäringen.” CARL H ANDREASSON, LJUSTERÖ FÖRETAGARFÖRENING ”Landsort har haft flera stöd från Leader Uross, stora och små. Leader Uross har varit en fantastisk möjlighet att hela tiden kunna pröva saker – om en utvecklingsväg skulle vara möjlig, om en idé är gångbar, om det finns en marknad etc. Genom att den administrativa hanteringen i Leader Uross varit väldigt effektiv, begriplig och snabb, så har vi aldrig behövt dra ner tempot i arbetet för att vänta på beslut.” ROLAND STEEN, LANDSORTS SJÖ- OCH MILJÖCENTRUM ” ”Projektet har möjliggjort att vi har kvar vår unika byskola på Svartnö, byggd 1876. Skolan var nära sönderfall men är nu räddad genom att tak och fönster renoverats. Byggnaden har blivit byns samlingspunkt med en intresseförening om ca 40 medlemmar. Första advent hade ett ungt par i byn ett dop i skolan med 60 gäster.” ANDERS NORRMAN, SVARTNÖ BYSKOLA INTRESSEFÖRENING 112
© Copyright 2024