Projektansökan
Sid 1(19) Diarienummer 2015/00220 Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet LEVEL UP Västra Skaraborg Startdatum 2015-09-01 Slutdatum 2018-08-31 Kontaktperson för projektet Janet Wohlfarth Telefonnummer 0702445999 E-post janet.wohlfarth@svsfinsam.se Behörig företrädare Janet Wohlfarth Telefonnummer 0702445999 Kontaktperson ekonomi Ulrika Christenson E-post ulrika.christenson@svsfinsam.se Telefonnummer 0733565720 Utdelningsadress Malmgatan 36 53232 Skara Besöksadress Malmgatan 36 53232 Skara Organisationsnamn Samordningsförbundet Västra Skaraborg Organisationsnummer 222000-2154 Organisationsform Landstingskommunala verksamheter Antal anställda 2-50 Telefonnummer 070-2445999 e-post janet.wohlfarth@svsfinsam.se Webbplats www.svsfinsam.se Utdelningsadress Malmgatan 36 53232 Skara BankGiro Behörig företrädare för organisationen 131-1042 Åsa Karlsson Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet d.PRO v.1 ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Organisation CFAR-Nummer 45179447 Namn på arbetsställe/enhet Samordningsförbundet Västra Skaraborg Utdelningsadress Malmgatan 36 53232 Skara Besöksadress Malmgatan 36 53232 Skara Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Projekt som utgår från förstudier 2014 - Västsverige : 2015/00071 Programområde Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Specifikt mål 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 2(19) Diarienummer 2015/00220 Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Hela landet Övre norrland Mellersta norrland Norra mellansverige Östra mellansverige Stockholm Småland och öarna Västsverige Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 350 Antal kvinnor 210 Antal män 140 Ålder på deltagare 15-24 25-54 55-64 Anställda Företagare Verksamma inom ideell sektor Unga (15-24 år) Nyanlända invandrare Långtidsarbetslösa Deltagare i projektet Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Projekt LEVEL UP Västra Skaraborg, som beskrivs i föreliggande ansökan har varit föremål för förprojektering sedan 2013. Projekt LEVEL UP Västra Skaraborg skall rikta sig till unga vuxna mellan 16-29 år som är långtidsarbetslösa (mer än 12 månader), unga med funktionsnedsättning, unga som är eller har varit sjukskrivna samt de med aktivitetsersättning främst de som har psykisk ohälsa och ungdomar med psykosociala problem och som inte är anställningsbara. Begreppet LEVEL UP kommer från dataspelsvärlden. Det handlar om att samla poäng för att gå upp i level (nivå). När man når en ny level får man nya verktyg, nya arenor och nya intressanta möjligheter. Namnet LEVEL UP symboliserar den enskilde deltagaren och våra samverkande myndigheter. Samordningsförbundet Västra Skaraborg består av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Essunga, Götene, Lidköping, Skara, och Vara kommuner. Samordningsförbundet Västra Skaraborg har beslutat sig för att ingå i ett partnerskap med Studieförbundet Vuxenskolan med förstudien "Kan folkbildningens arbetsformer ge nya arbeten och möjligheter Dnr 2013-3050015 och Folkhögskolan i Vara för att stödja de ungdomar som har svårt att få tillträde till arbetsmarknaden, har svårigheter att återuppta sina oavslutade studier samt stödja förebyggande insatser på gymnasienivå. Problemområde Under senare decennier har unga vuxnas situation på arbetsmarknaden förändrats. Ungdomars etableringsålder har ökat, arbetslösheten är högre och arbetsmarknaden är mer instabil. Det är inte ovanligt att ungas anställningar är kortvariga och tillfälliga. Kraven på utbildning har ökat. De som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning har därmed stora svårigheter att i framtiden få ett arbete. Har den unge dessutom en funktionsnedsättning så kan drömmen om ett arbete bli ett oöverstigligt berg. Det behövs ett starkt och stabilt stöd för att underlätta för ungdomar att komma tillbaks till utbildning eller för att kunna ta steget in på arbetsmarknaden. För många kan det vara en lång och krokig väg tillbaks till utbildning eller att få fotfäste på Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 3(19) Diarienummer 2015/00220 ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 arbetsmarknaden. I gruppen unga mellan 25-29 år som inte längre betraktas som ”unga” i flera av våra myndigheter och som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden har skapat en grund för ett utanförskap vilket sannolikt bidrar till social stigmatisering. De psykiska besvären uppvisar en påfallande ökning i Sverige. Mycket talar för att denna psykiska ohälsa tenderat att öka mest bland unga och att denna ohälsa spelar stor roll för unga och kan sägas utgöra ett av våra allra största folkhälsoproblem. När det gäller orsaker till att unga människor upplever en sämre psykisk ohälsa kan man se paralleller med att ekonomin försämrats för denna grupp. En annan förändring som skett är att formella sociala nätverket har minskat för unga. Ekonomiska problem och otillräckligt socialt stöd är båda välkända riskfaktor för uppkomsten av psykisk ohälsa. Många unga har beviljats aktivitetsersättning pga sin psykiska ohälsa. Av unga i Västra Skaraborg som i dagsläget är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning uppbär unga kvinnor (ca 62 %) denna ersättningsform i högre grad än de unga männen. De unga kvinnorna uppvisar samma höga sjukfrånvaro som den totala populationen av sjukfrånvaron för kvinnor i Sverige. Flera analyser har gjorts som pekar på att kvinnor tar ett större ansvar för barn och familjeliv än män trots ett ökat arbetsmarknadsdeltagande vilket i sig kan ge förklaringar till att kvinnor upplever sig ha en sämre hälsa genom att deras livssituation blir dem alltför övermäktig. Att även unga kvinnor i Västra Skaraborg är representerade i detta synsätt kan dock inte bara förklaras i ett könsuppdelat hemarbete utan det finns troligtvis en annan djupare förklaringsmodell. Flera studier pekar nämligen på att genusskapande processer tidigt i ungdomars liv kan få följder för hälsan senare i livet. Unga kvinnors upplevelser av att inte duga och att pressa sig för att prestera perfekt i konkurrens med andra kan vara ett uttryck för nygamla genusordningar på olika områden och nivåer i samhället. Unga kvinnor förväntas ”skapa sig själva” i förhållande till befästa (manliga) normer och ideal för hur tjejer och killar skall vara och se ut, vilket kan upplevas som både kravfyllt och övermäktigt. Många unga kvinnor tar idag ett stort ansvar för sociala relationer och egna prestationer som ger bilden av att ”vara en bra människa” i en smal, vältränad och hälsosam kropp. Många unga kvinnor beskriver sin inre stress som en fysisk påtaglig ohälsa i form av – rastlöshet, trötthet, värk, sömnsvårigheter, oro och ångest. Vad gäller ungas arbetssökande vid Arbetsförmedlingen är de unga männen överrepresenterade med 59%. Delvis kan ju detta förklaras av att populationen unga har en högre andel unga män i Västra Skaraborg. Emellertid skall det sägas att det är fler unga män som får/erbjuds arbete inom industri, teknik och bygg som också är konjunkturberoende medan unga kvinnor ofta hamnar i olika arbetsmarknadsprogram trots att deras förutsättning för att erbjudas arbete är bättre då de unga kvinnorna oftast har en gymnasial utbildning bakom sig. De yrken/arbeten som erbjuds kvinnor domineras i regel av all typ av omvårdnadsyrken, handel och olika stylistyrken. Det innebär att könsstereotypa mönster befästs redan i unga år vad gäller arbete och utbildning och att det uppenbarligen behövs ett jämställdhetsarbete i form av attitydpåverkan för att långsiktigt bryta detta. Sammantaget kan sägas om de unga i Västra Skaraborg är att de har betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden i stort i jämförelse med hela Västra Götalandsregionen. Arbetslösheten bland ungdomar är särskilt hög och har ett medelvärde på 19% på andelen unga i befolkning 20 till 29 år i jämförelse med hela Västra Götalandsregionen där de ungas arbetslöshet är 14,2%. Lidköping, Skara och Vara är de kommuner som är mest utsatta och där ca 20% av deras andel av unga är arbetssökande. Det krävs således ett krafttag för att komma tillrätta med ungas möjligheter att få tillträde till en mer inkluderande arbetsmarknad eller återkomma till studier. Målgruppens behov De unga vill vara självförsörjande med egen bostad och oberoende av myndigheter för sin försörjning. De är trötta på att försöka klara sig på så lite pengar och av att vara beroende av släktingar. Detta får stöd av flertalet studier som påvisar att unga vuxna blir allt äldre innan de flyttar hemifrån och etablerar sig i vuxenlivet. Det växer en stor frustration hos de unga vuxna – framförallt hos de unga som är över 25 år - som inte fått ett arbete. De upplever att de inte får tillräcklig med hjälp och i vissa fall känner de sig diskriminerade. Vidare anser de unga att myndigheternas personal måste ha tid att skapa en relation och lära känna personen, att kunna lyssna och ta reda på vilken lösning just den unge behöver. Vad gäller en återgång till studier - beskriver en ung vuxen - att ungdomar som slutar skolan i förtid, även på yrkeslinjer, behöver få en ny chans senare. En del fastnar i lång arbetslöshet pga oavslutade studier och har svårt att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. De behöver återvända till skolan för att bli anställningsbara. De behöver en skola som erbjuder studier som är anpassade till deras behov. Vidare så pekar de unga ut fyra områden som de tycker är angelägna i ett nytt sätt att arbeta med unga: Personlig coachning där vägledaren har tid med den unge, praktik som leder till att stärka de egna resurserna – dessvärre används praktik mer som en sysselsättning, nya möjligheter till anpassad utbildning. Projekt LEVEL UP Västra Skaraborgs ambition är att de unga når studier eller arbete som är det yttersta målet! Samordningsförbundet Västra Skaraborg vill genom projektet LEVEL UP ge unga människor en chans att återuppta studier och/ eller arbete och därigenom ge dem möjlighet till att leva ett produktivt och rikt liv. Vi vill även på lång sikt förändra nuvarande strukturer så att unga vuxna inte faller mellan stolarna genom att arbeta fram en gemensam metod som kan implementeras i ordinarie verksamheter hos de olika myndigheterna i Västra Skaraborg och hos våra samverkanspartners. Vi vill erbjuda de unga en mentor, som inte är knuten till någon typ av myndighetsutövning, som vägleder och stöttar deltagarna under vägen till studier/arbete. Genom att skapa en god relation till deltagaren kan mentorn peppa, pusha och stötta den unge under vägens gång. För att kunna skapa relationer så måste det finnas en mötesplats för deltagarna och mentorerna där de kan träffas, fika, och göra andra relationsskapande aktiviteter. Vidare vill vi kunna erbjuda de unga en uppsjö av befintliga samhälleliga resurser som kan utnyttjas i hela Västra Skaraborg. Mentorerna kommer att utgöra en sammanhållande länk för hela projektet Västra Skaraborg och det är viktigt att kontinuerliga erfarenhetsutbyten sker genom exempelvis gemensamma nätverksmöten och lärandekonferenser. Tanken är att mentorerna skall arbeta utefter den unges resurser och behov av stöd vilket innebär att det sannolikt kommer att finnas många och olika vägar för de unga och genom lärandekonferenser byts de erfarenheter som mentorerna fått. Med detta kan vi anta att vi kan finna det bästa arbetssättet för att myndigheterna och våra partners samt de Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 4(19) Diarienummer 2015/00220 ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 övriga samhälleliga insatser som finns, kan ge de unga det stöd som de verkligen behöver. Sekundärt vill vi också förstärka och fördjupa samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, de regionala och kommunala myndigheterna och folkbildningen så att Västra Skaraborg kan utvecklas till att bli en gemensam aktiveringsarena för unga i framtiden. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Vår ambition med projekt LEVEL UP är att minska den psykiska ohälsan och skolavhopp genom en mer inkluderande arbetsmarknad/skola. Alla människor har lika värde och lika rättigheter. Vår diskrimineringslagstiftning i Sverige är en av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Enligt lagstiftningen får ingen människa diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Gällande tillgänglighet för kvinnor och män med funktionshinder har regeringen såväl som Västra Götalandsregionen som mål att skapa ett samhälle utan hinder för delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Genom detta ställningstagande skärps lagstiftningen från den 1 januari 2015 angående att bristande tillgänglighet för kvinnor och män med funktionsnedsättning som en ny form av diskriminering. Förbudet gäller inom alla samhällsområden inklusive arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Vi menar att många unga i skolan idag som tillhör riskgruppen att hoppa av studierna har någon form av diagnostiserad/inte diagnostiserad svårighet bestående av en fysisk, psykisk eller social funktionsnedsättning. Det innebär vid handen att unga i Västra Skaraborg som har en funktionsnedsättning har rätt till en anpassad skola för att kunna fullfölja sina studier eller rätt till ett anpassat arbete avpassat till den unges resurser. Psykisk ohälsa är ett funktionshinder som inte syns och som många aktörer inte alltid räknar in som funktionshinder. Ökningen för den psykiska ohälsan är oroväckande och det är främst hos de unga kvinnorna den ökar. Unga kvinnors upplevelser av att inte duga och att pressa sig för att prestera perfekt i konkurrens med andra kan vara ett uttryck för nygamla genusordningar på olika områden och nivåer i samhället. Unga kvinnor förväntas ”skapa sig själva” i förhållande till befästa (manliga) normer och ideal för hur tjejer och killar skall vara och se ut, vilket kan upplevas som både kravfyllt och övermäktigt. Många unga kvinnor idag tar ett stort ansvar för sociala relationer och egna prestationer som ger bilden av att ”vara en bra människa” i en smal, vältränad och hälsosam kropp. Många unga kvinnor beskriver sin inre stress som en fysisk påtaglig ohälsa i form av – rastlöshet, trötthet, värk, sömnsvårigheter, oro och ångest. Dessa nygamla genusordningar medför att många unga kvinnor inte når eller finner ett arbete på grund av sin ohälsa och är på väg in i ett livslångt utanförskap genom att de beviljas aktivitetsersättning eller sjukersättning då de fyller 30 år. En social funktionsnedsättning kan bestå av svåra uppväxtvillkor som medfört att den unge inte fått en tillräcklig trygg anknytning (inom psykologin pratar man om anknytningsteori)tidigt i livet av sina föräldrar vilket medför senare i livet svårigheter att skapa sociala relationer som måste till för att exempelvis kunna medverka i skolans miljö eller på en arbetsplats. Det ställer stora krav på olika samhällsaktörer för att uppnå tillgänglighet för våra unga. I Västra Skaraborg anser sig de unga själv genom intervjuer i våra förstudier sig diskriminerade på grund av kön, ålder och funktionsnedsättning. Både de unga kvinnorna och de unga männen känner sig diskriminerade och motarbetade av våra samhällsstrukturer – främst då av Arbetsförmedlingen och av skolan - genom att de anför att de inte får tillräckligt stöd för att komma igång med studier eller tillräckligt stöd för att finna, få och behålla ett arbete. De anför tydligt att man måste ha någon som ”pratar för en” för att få tillträde till skola eller arbete. Det innebär i praktiken att det blir någon form av hasardspel för de unga genom att den som är duktigast på att knyta till sig en vältalig vuxen eller har kontakter får också det enklare att ta sig framåt - mot vuxenlivet. Åldern är också ett stort problem och faller många gånger under ett moment 22. Den unge har ingen erfarenhet och ingen erfarenhet inget arbete. Vad gäller jämställdhet och jämställdhetsintegrering finns det strategier både nationellt, inom Socialfonden såväl som på länsövergripande nivå för Västra Götaland och Halland att den könssegregerade arbetsmarknaden skall brytas. I vår förstudie för unga har vi sett att det finns genusskapande processer tidigt i ungdomars liv. Detta kan få följder senare i livet som exempelvis psykisk ohälsa och en befäst könssegregerad arbetsmarknad. Vad gäller den könssegregerade arbetsmarknaden i Västra Skaraborg syns det i vår förstudie att unga män får arbete inom industri, teknik och bygg som också ofta är konjunkturberoende medan unga kvinnor ofta hamnar i olika arbetsmarknadsprogram trots att deras förutsättning för att erbjudas arbete är bättre då de unga kvinnorna oftast har en genomförd gymnasial utbildning bakom sig. De yrken/arbeten som erbjuds kvinnor domineras i regel av all typ av omvårdnadsyrken, handel och olika stylistyrken. Det innebär att könsstereotypa mönster befästs redan i unga år vad gäller arbete och utbildning och att det uppenbarligen behövs ett jämställdhetsarbete i form av attitydpåverkan för att långsiktigt bryta detta. Sammanfattning I projektet LEVEL UP kommer de unga att få en mentor som har alla de samhälleliga resurserna samlade i sin verktygslåda. Det innebär att mentorn har via samverkan tillgång till samtliga myndighetsaktörers olika resurser för att underlätta de ungas etablering på en inkluderande arbetsmarknad eller en återgång till studier anpassat efter sin förmåga. Det är sålunda viktigt att mentorn kan föra den unges talan genom att se den unges resurser oavsett kön, ålder eller funktionsnedsättning och med detta förhindra den idag upplevda diskriminering som många ungdomar har en upplevelse av. Mentorn ska också vara den som genom olika nätverksarenor för samverkan mellan myndigheter och i skolan föra talan om vikten av Nej tack till diskriminering och Ja tack till jämställdhet för unga i Västra Skaraborg som ett led i ett förebyggande arbete. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? I Studieförbundet Vuxenskolans förstudie Dnr 2013-3050015 "Kan folkbildningens arbetsformer ge nya arbeten och möjligheter" och i SoF Västra Skaraborgs förstudie "Kartläggning Unga Vuxna 2014" har synliggjort vilka behov ungdomarna har – både förebyggande och reella insatser - och vilka resurser/aktiviteter som finns att tillgå för att stödja de unga samt Samordningsförbundets erfarenheter från ett tidigare bedrivet ungdomsprojekt mellan år 2007-2010. Studieförbundet och Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 5(19) Diarienummer 2015/00220 Samordningsförbundet har använt sig av samma projektledare för de olika studierna och parterna har varit involverade i varandras studier. På så sätt har vi fått en mycket nyanserad bild utifrån olika perspektiv om vad som behövs i form resurser och stöd till unga i Västra Skaraborg. Att ge unga människor som befinner sig i ett utanförskap - pga. av sjukdom, funktionsnedsättning eller psykosociala hinder och/eller har varit arbetssökande under mycket lång tid - en möjlighet att kunna fullfölja eller återuppta studier eller få tillträde till den ordinarie arbetsmarknaden krävs att man förstår alla de mekanismer som spelar in för att få en god effekt av det aktiveringsarbete som skall stödja den unges väg framåt. Den erfarenhet vi har idag är att kollektiva insatser inte fungerar lika bra till unga som av olika anledningar behöver särskilt stöd för att ta sig in på arbetsmarknaden eller tillbaks till studier. Vår erfarenhet är att unga i kollektiva insatser blir så trygga i insatsen i sig så att det är svårt för de unga att ta steget att gå vidare. Vår erfarenhet av olika aktiveringsinsatser är emellertid att för unga som behöver stöd finns det inte några snabbverkande mirakelmediciner som kan sättas in. Aktivering till arbete eller studier och ett bättre liv för den unge är en process som måste få ta den tid den tar utifrån den unges behov och resurser. Det krävs kraft, mod och vilja hos den unge för att kunna förändra sin livsstil så genomgripande för att ta sig tillbaks från ett utanförskap och återgå till en mer normaliserad tillvaro genom att kunna gå till ett arbete eller gå tillbaks till studier. Denna livsomställningsprocess är påfrestande för alla människor och då särskilt de unga. De unga som befinner sig i ett sådant skeende behöver ett kontinuerligt stöd av antingen samhällets institutioner (myndigheter) och/eller av det egna sociala nätverket. Vår grundidé är att ge de unga en kontinuerlig följare – en mentor. Idén bygger på att skapa tillit mellan mentorn och den unge för att därigenom få tillgång till den unges uppfattning om sina egna resurser och svårigheter (skapa empowerment) för att kunna påbörja en vägledning. Tillit är en viktig hälsofaktor och har ett stöd i flertalet forskningsstudier. Flera studier har pekat på att ungas personliga tillit (det egna jaget, ta ett eget ansvar, delaktighet, tro på målet etc.) ökar i samband med den mellanmänskliga tilliten (kamratskap, gemenskap, uppslutning, man gör det man sagt att man skall göra, jämlikhet) samt att det också måste till en tillit till en mer övergripande struktur och stöd (våra myndigheter och mentorer som möter upp, håller ihop och för utvecklingen framåt) för att få tillstånd en positiv förändringsprocess hos de unga. En balanserad tillit gör att de unga blir mer rustade för att handskas med svårigheter och det handlar om tillförsikt utan att släppa sitt eget ansvar dvs. ta makten över sitt eget liv. Tanken är att mentorerna skall i sitt förhållningssätt till de unga balansera mellan frivillighet, ansvar och tvång. Enligt gjorda studier kan detta ge de unga möjligheter att öka kontollen över sin livssituation, uppleva att de är till nytta för sig själv och andra vilket kan motverka en inlärd hjälplöshet. ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Planeringsfas Planeringsfasen kommer att påbörjas den 1 september 2015 till den 31 oktober 2015. Syftet med planeringsfasen är att samtliga aktörer är införstådda och delaktiga med projektets mål med förebyggande arbete och direkta insatser och projektets organisering samt vilka resultat och effekter som förväntas av det kommande samarbetet. Under denna fas kommer en styrgrupp att sammankallas vid två tillfällen. Vid det första tillfället i september ska styrgruppen: 1. Konkretisering av projektets mål, indikatorer samt resultat och effekter 2. Uppdatering av transnationella kontakter 3. Påbörja en kommunikationsplan för hur projektet ska arbeta strategiskt med att påverka aktörer och ordinarie verksamhet. 4. Bildande av en utvärderingsgrupp Vid det andra tillfället i oktober som är obligatorisk närvaro under en heldag skall styrgruppen tillsammans med styrelsen i SoF Västra Skaraborg ha stöd av extern part i jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och icke diskriminering. De skall gemensamt arbeta fram en plan för hur detta ska integreras i projektets och i samverkansparternas verksamhet. Vår erfarenhet är att det är viktigt att ledning och politiker sätter ett gemensamt mål för att få mer tyngd och förändringsbenägenhet i dessa så viktiga frågor. Den 1 oktober 2015 skall samtliga mentorer ha rekryterats då dessa skall påbörja att organisera upp sitt kommande arbete med olika samverkanspartners och sätta sig in i de administrativa kraven samt delta på olika utbildnings- och aktivitetsdagar. För att kunna arbeta enligt den hypotes som vi antagit måste mentorer, arbetsförmedlare, folkbildningens medarbetare ha en gemensam arbetsmodell och värdegrund att stå på. De skall arbeta efter en evidensbaserad metod kallad The Strengths Model Case Management, vilket är ett arbetssätt att hjälpa den unge med att koordinera sina önskningar, sina talanger och färdigheter med de möjligheter och stöd som finns i omgivningen. För att mentorn med sina samarbetspartners skall lyckas med detta måste utgångspunkten vara den unges behov och förmågor. Tillkomsten och skapandet av The Strengths Model får till stora delar tillskrivas professor Charles Rapp och hans kolleger vid institutionen för socialt arbete vid University of Kansas. Enligt Rapp bygger modellen på två antaganden om mänskligt beteende. För det första lyckas människor bättre i sin dagliga livsföring när de använder och utvecklar sin egen potential. Det andra antagandet i modellen är att mänskligt beteende till stor del är en funktion av vilka resurser som finns tillgängliga. The Strengths Model ligger fokus på: 1. Den unges styrkor/förmågor/möjligheter. 2. Relationen mellan mentorn och den unge är central. 3. Insatser i form av åtgärder bygger på individens självbestämmande. 4. Samhället ses som en uppsjö av resurser och inte som ett hinder. 5. Intensivt uppsökande verksamhet är det arbetssätt som föredras. 6. Personer som lider av svåra eller lättare psykiska sjukdomar kan fortsätta att lära och växa samt förändras Styrkeanalysen är ett verktyg som hjälper mentorn behålla sin målmedvetenhet i att hjälpa och stötta den unge till att förändra Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 6(19) Diarienummer 2015/00220 sitt liv. Det är ett verktyg som, när det används på rätt sätt, erbjuder en helhetssyn på den unge. Det förminskar inte den unges komplexitet till en diagnos eller ett antal problem, utan fokuserar på att hitta styrkor och förmågor med utgångspunkt från den unges horisont. Vidare anser vi att Styrkeanalysen kommer bli ett verktyg för att kunna mäta effekter och resultat av gjorda insatser eftersom målgruppen är oerhört heterogen. Utbildningen är 5 dagar med 2 dagars uppföljning. Vidare skall mentorerna med tillägg av medarbetare från socialtjänst, skolan och Försäkringskassan också delta i en återkommande aktivitetsdag årligen med början i oktober tillsammans med ledning och styrelse om hur målen med jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och icke diskriminering skal genomföras samt planering och introduktion för hur genomförandet av projektet är tänkt. Både utbildning, aktivitetsdagar, nätverksmöten och lärandekonferenser är obligatoriska. ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Genomförandefas Genomförandefasen startar den 1 november 2015 fram till 30 juni 2018 med unga deltagare. Syftet är att de unga når målet – arbete eller studier! Den gemensamma värdegrunden är att alla unga har ett likt värde och lika rättigheter. Enligt lagstiftningen får ingen människa diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ett första primärt nätverk för mentorerna av samarbetspartners är de samordnare som utsetts av parterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och som parterna medfinansierar i Projekt LEVEL UP och även pedagoger från Folkhögskolan i Vara och från Studieförbundet Vuxenskolan. Rehabiliteringskoordinatorer inom primärvården är också viktiga samarbetspartners samt psykiatrin då många ungdomar har en psykisk ohälsa som det troligtvis behövs insatser för. Utöver detta kommer mentorerna även att behöva stöd av skuldrådgivare i kommunen, kronofogden, polisen, kriminalvården, den öppna missbruksvården i kommunerna etc. Mentorerna skall även ha ett förebyggande samarbete och skapa nätverksarenor med aktivitetsansvariga/studievägledare/ socialsekreterare i kommunerna, för på så sätt förhindra att ungdomar mellan 16 till 19 år försvinner ut i ett utanförskap med att de hoppar av sina gymnasiestudier samt att samarbetet också skall syfta till att underlätta övergången från studier till arbete. Som en del i det förebyggande arbetet skall också en konferens hållas där temat skall vara "Att förebygga ungas psykiska ohälsa" i Västra Skaraborg. Målgruppen som konferensen ska rikta sig till är de som arbetar inom grundskolan, gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, ungdomsmottagningar, primärvård och psykiatri. Tanken är att få ett gemensamt stöd och förhållningsätt att möta unga med psykisk ohälsa. Mentorerna skapar tillsammans med stöd av Samordningsförbundet Västra Skaraborgs projektsamordnare och handledare, ett nätverk som träffas regelbundet ca 9 träffar/år för att byta erfarenheter under arbetes gång. Mentorerna kommer att utgöra en sammanhållande länk för hela projektet Västra Skaraborg och det är viktigt att kontinuerliga erfarenhetsutbyten sker genom exempelvis gemensamma nätverksmöten och lärandekonferenser. Tanken är att mentorerna skall arbeta utefter den unges resurser och behov av stöd vilket innebär att det sannolikt kommer att finnas många och olika vägar för de unga och genom lärandekonferenser byts de erfarenheter som mentorerna fått. Med detta kan vi anta att vi kan finna det bästa arbetssättet för att myndigheterna och våra partners samt de övriga samhälleliga insatser som finns, kan ge de unga det stöd som de verkligen behöver. Mentorerna skall erbjudas handledningsstöd. Den unges process: 1. Level 1 – Relationskapande insatser tillsammans med mentorn – i denna första level arbetar mentor tillsammans med den unge och relationen mellan de två är i fokus. a. Styrkeanalys och handlingsplan b. Motiverande samtal c. Friskvård d. Externa aktiviter för en strukturerad vardag 2. Level 2 – Vägledning om samhällets resurser – i den andra level nivån arbetar mentorn och den unge med att studera och aktivera vad som finns i resursinsatser i närområdet som kan stärka den unges egna resurser. Studieförbundet Vuxenskolan anordnar aktiviteter kring en grundläggande samhällsinformation i Skara (samarbetar med Götene kommun), Vara (samarbetar med Essunga kommun) och i Lidköpings kommun (samarbetar med Götene kommun) i syfte att stärka den unges självbild och självkänsla samt öka den unges egen motivation och drivkraft. Aktiviteten omfattar ca 72 studietimmar fördelade på 24 sammankomster under 8 veckor. Halva aktivitetstiden ägnas åt aktiviteter som stärker självkänsla och självbild. Den andra hälften av aktivitetstiden används till grundläggande samhällsinformation. Arbetsformen bygger på eget engagemang, studiebesök, rollspel etc. a. Styrkeanalys och handlingsplan b. Friskvård c. Externa aktiviter med studiebesök 3. Level 3 – Förberedande insatser – mentorn och den unge påbörjar nu en aktivitetsfas som riktar sig mot studier eller arbete. Mentorn har nu stöd av pedagoger om den unge väljer studier och arbetsförmedlare om den unge vill ha ett arbete. a. Styrkeanalys och handlingsplan b. Aktivitet för att återkomma till studier genom Vara Folkhögskola i Vara och Lidköping där målet är att kunna gå vidare till allmän linje eller påbörja annan vuxenutbildning i level 4. Aktiveringen handlar om att få de unga att återuppta studier eller vidareutbilda sig. De unga tillsammans med pedagogerna formar innehållet i aktiveringen och skall syfta till att de unga stärker sina resurser med att kommunicera bättre, bli bättre på problemlösning, ökad förståelse om vårt samhälle och demokratiska principer och stärka sin hälsa. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 7(19) Diarienummer 2015/00220 c. d. e. Arbetsprövning/praktik – med stöd av arbetsförmedlare Friskvård Externa aktiviter 4. Level 4 – Arbete (anpassat) eller studier – i level 4 tar mentorn och den unges gemensamma resa slut. Mentorn finns till hands i ca 3 månader efter ingång till ordinarie studier eller lönearbete och därefter avslutas deras gemensamma resa. ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Avslutsfas Avslutningsfasen påbörjas den 1 juli 2018 och avslutas den 31 augusti 2018. Syftet är att färdigställa allt datamaterial på individnivå för att se vilket resultat och vilka effekter som uppnåtts i projektet för att slutföra den implementeringsprocess som påbörjats samtidigt med genomförandefasen. Projektledaren skall inlämna sin slutrapport och ekonomen skall göra slutredovisning av projekt. Den externa utvärderaren skall senast den 15 augusti presentera sin utvärderingsrapport som skall ligga till grund för en spridningskonferens i slutet på augusti. Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Målgrupp I gruppen unga mellan 16 till 19 år har kommunerna ett aktivitetsansvar gentemot. Aktivitetsansvaret (som tidigare kallades informationsansvar) gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt grundskola, utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som inte har fått examensbevis utan endast ett studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar. Elever som går på något av introduktionsprogrammen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret. De ska även erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Vi ser här ett stort behov av att stödja kommunerna aktivitetsansvariga genom att skapa arenor för samverkan och då främst arbeta förbyggande så att de unga fullföljer sina studier. Vår idé bygger på att mentorn som blir sammankallande, tillsammans med aktivitetsansvarige och socialsekreterare i respektive kommun bildar ett nätverk som skall träffas regelbundet. Beroende på de ungas behov kan nätverket knyta till sig andra aktörer för att svara upp till de lokala behoven som finns. I de fall den unge absolut inte vill tillbaks till skolan utav olika skäl har mentorn olika verktyg av samarbetspartners och dess resurser vilka kan användas till de unga så att de inte försvinner ut i tomma intet dvs. ungdomar som inte arbetar eller studerar och som inte finns i någons myndighets register. Unga vuxna i åldersgruppen mellan 20 till 29 år som har hamnat i utanförskap har ofta lite eller t.o.m. obetydlig arbetslivserfarenhet, vilket gör att de har mycket svårt för att hitta ett arbete, återgå till studier eller annan sysselsättning. Det kan även finnas en dold problematik bakom som inte har uppdagas tidigare eller att de har blivit vana vid att leva dag för dag och saknar därför motivation att ändra detta mönster. Deras utanförskap har många gånger även lett till att de har svårt att klara av det kollektiva spelet i sociala sammanhang. De kan ha deltagit i flertalet insatser men inte hittat rätt. De drabbats ofta av låg självkänsla och dåligt självförtroende och som utgör ett stort hinder för dem att ta sig ut på arbetsmarknaden eller motivera sig själva att återuppta oavslutade studier. Arbetsgruppen i Västra Skaraborg bestående av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunernas AME enheter, Primärvård och Vuxen Psykiatri har identifierat att ca 350 unga vuxna mellan 20 och 29 år har ett behov av särskilda insatser på grund av: • Att de är sjukskrivna och arbetssökande eller har en anställning som de inte kan återvända till • Unga med psykisk ohälsa både långvarig och upprepad • Unga som trots behov inte fått kontinuerligt stöd av myndigheter och organisationer • Unga som fått aktivitetsersättning och som inte är motiverade för studier eller arbete(personkrets 3, LSS, bör inte ingå i målgruppen) • Unga som inte fått fortsatt aktivitetsersättning • Unga som är nollklassade inom sjukpenningssystemet • Unga med psykosociala problem som inte fungerar i andra kollektiva insatser • Unga som har behov av stöd men som inte finns inskrivna hos våra myndigheter Arbetsgruppen har vidare bedömt att en mentor kan maximalt ha 15 till 20 unga igång under olika levelnivåer på årsbasis och då max 2-4 unga i levelnivå 1 vilket kräver stora relationsresurser av mentorn. Arbetsgruppen har också gemensamt uppskattat att en ung vuxen behöver ca 10 månader (medelvärde) i förinsatser innan de når levelnivå 4. Det innebär emellertid att en del unga kan nå levelnivå 4 på kortare tid och det kommer att finnas de unga som behöver mycket längre tid beroende på bakomliggande svårigheter. Inflödet av ungdomar påbörjas den 1 november i genomförandefasen. Sammanfattningsvis skall sägas att unga vuxna som befinner sig i ett utanförskap i åldern 20 till 29 år, har i många fall gjort det under en större del av sitt liv och behöver mycket stöd för att ta sig tillbaka, annars är det stor risk att utanförskapet fortsätter livet ut. Det behövs mentorer som kan ge ett personligt stöd på individnivå, en grundläggande utredning psykiskt och fysiskt för att bedöma arbets- eller studieförmåga för att kunna anpassa arbetsplatsen/praktiken/studierna i så stor utsträckning som möjligt. Det handlar i stor utsträckning om att stärka ungdomarnas självkänsla och öka deras motivation samt att ge dem en ökad kunskap om arbetslivet eller fortsatta studier och kunskap om samhällets regler och normer i stort. Samverkanspartners och intressenter i analys, planerings och genomförandefasen. Under planeringen inför en ansökan om ett ESF projekt hade vi en ambition om att tillsammans med Samordningsförbunden i Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 8(19) Diarienummer 2015/00220 Norra och Östra Skaraborg göra en gemensam ansökan för att stödja unga vuxna i hela Skaraborg. Dock höll inte denna ambition hela vägen pga. de omfattande ekonomiska resurser som krävdes för en gemensam satsning i denna första utlysning. Vår förhoppning är emellertid att de övriga samordningsförbunden kan ansöka om stöd i den andra utlysningen. Vi har en förhoppning om att deras projektambition skall kunna genomföras och vi avser att ha ett nära samarbete mellan oss på styrelseoch ledningsnivå genom att bjuda in varandra till exempelvis lärandekonferenser och andra aktiviteter för att få en spridning av gjorda resultat och effekter. I föreliggande ansökan finns det en väl etablerad samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och våra fem kommuner genom Samordningsförbundet. Det som nu blir intressant är att vi kopplar ihop det etablerade med folkbildningsorganisationer genom Studieförbundet Vuxenskolan och Vara Folkhögskola. Vi menar att folkbildningen är duktiga på att stimulera unga vuxna till att återuppta oavslutade studier. Folkbildningen har framförallt sin förmåga och kapacitet att nå utbildningsmässigt eftersatta och svaga grupper som exempelvis unga vuxna. Att ta tillvara de ungas specifika erfarenheter och frågeställningar och mötas på en gemensam arena är folkbildningens styrka. Ett lärande samtal mellan jämlikar är folkbildningens pedagogiska kärna oavsett dess olika former. Tillsammans med en samtalsledare kan de unga utforma sin kunskap i samspel med omgivningen. Studiecirkelsformen blir genom detta en ändamålsenlig och nyttig form för lärande och socialt umgänge väl lämpad till vår målgrupp unga vuxna och till vårt nya informationssamhälle. Folkbildningen tillsammans med Samordningsförbundets parter skall nu ingå i ett partnerskap både ekonomisk och organisatoriskt vilket kräver ett samspel och en samsyn parterna i mellan. Samordningsförbundets styrelseledamöter och samarbetspartnernas chefer och medarbetare är alla involverade i de planerade aktiviteterna i analys- och planeringsfasen. Vidare delar partnerskapet ansvaret genom sitt deltagande i projektets styrgrupp och genom de avtalade gemensamma insatser som skall finnas för de unga under genomförandefasen. Ett första primärt nätverk för mentorerna av samarbetspartners är de samordnare som utsetts av parterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och som parterna medfinansierar i Projekt LEVEL UP. Rehabiliteringskoordinatorer inom primärvården är också viktiga samarbetspartners samt psykiatrin då många ungdomar har en psykisk ohälsa som det troligtvis behövs insatser för. Vidare kommer projektet ha under genomförandefasen samverkanspartners som exempelvis Gymnasieskolan och Vuxenutbildningen som finns i respektive kommun. Även kommunernas näringslivsorganisation och skuldrådgivning kommer att finnas med som viktiga samarbetspartners. Näringslivsorganisationerna som finns i respektive kommun har uppbyggda nätverk för arbetsgivare inom kommunerna. Det är viktigt att projektets ambitioner och mål presenteras i dessa nätverk för att hitta potentiella arbetsgivare till våra unga. Vi har en tro på att arbetsgivare i Västra Skaraborg gärna tar emot unga som har funktionsnedsättningar och är redo att anpassa arbetsuppgifter för dessa. Det som är viktigt för dessa ambitiösa näringsidkare är att de känner en tillit och trygghet till våra myndigheter och att vi finns med i bakgrunden med vår kompetens och kunnandet om ungas resurser och svårigheter. Utöver detta kommer mentorerna även att behöva stöd av skuldrådgivare i kommunen, kronofogden, polisen, kriminalvården, den öppna missbruksvården i kommunerna etc. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Regelförändringar inom Arbetsförmedlingen eller Här behöver samarbetspartnerna både på politisk och på Försäkringskassan som försvårar deltagande för unga i chefsnivå ha en samsyn om hur detta skall hanteras, Det bör projektet och kan påverka antalet deltagare. finnas någon form av garanti för den unge att få slutföra programmet om den unges handlingsplan har följts. Förändring eller indragning av den unges försörjning som Det bör finnas någon form av försörjningsgaranti för den unge omöjligör deltagande i projektet och kan påverka antalet skall få slutföra programmet om den unges handlingsplan har deltagare. följts. Någon av samverkanspartnerna vill dra sig ur partnerskapet. Samverkansavtal skall skrivas med varje part och skall gälla i tre år som projektet skall verka. Det skall skrivas in vilket ansvar och vilken utförardel respektive part har i partnerskapet. Avhopp eller sjukskrivning av mentorerna i kommunerna. Samordningsförbundet kommer att erbjuda kommunerna ytterligare en utbildningsplats i The Strenght Model Case Mangement för att dessa skall kunna fungera som ersättare vid kortare/längre frånvaro. Detta för att förhindra stopp i den unges process. Organisatoriska svårigheter hos partnerskapet att genomföra Har någon part svårigheter med att införliva den gemensamma behövliga förändringar inom jämställdhetsintegrering, planen skall parten erbjudas särskilt stöd av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och lika Samordningsförbundet för att kunna uppnå de gemensamma möjligheter och icke diskriminering. målen. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Sid 9(19) Diarienummer 2015/00220 I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Det förväntade resultatet i denna utlysning är att resultatet ska bidra till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden. Detta skall ställas i relation till de regionala målen i Västra Götaland och som är bl.a. innefattar en mer inkluderande arbetsmarknad, minska den psykiska ohälsan samt minskade skolavhopp för den målgrupp som projektet skall rikta sig till. Regionens utvecklingsstrategi ligger i linje med Europa 2020- EU:s strategi för tillväxt. Vidare har regionen som mål att minska utanförskapet som ställs i relation offentligt försörjda från 15 procent till mindre än12 procent. Ett annat mål är att minska arbetslösheten för unga i regionen med 30 procent. Projektet förväntas ta emot ca 350 unga vuxna för insatser som skall leda till att de unga återupptar oavslutade studier, vidarutbildar sig eller får ett arbete (anpassat) på den ordinarie arbetsmarknaden. Den målgrupp som projektet riktar sig till antas ha en funktionsnedsättning av fysisk, psykisk eller social karaktär. Det innebär att de flesta unga har en funktionsnedsättning som utgör ett funktionshinder som begränsar den unge i sin relation till sin omgivning. Det kan vara svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet, bristande delaktighet i arbetslivet, bristande sociala relationer, bristande fritidsoch kulturaktiviter, bristande utbildning samt ingen delaktighet i demokratiska processer. Det som gör funktionshindret så oöverstigligt handlar till största delen om bristande tillgänglighet i och anpassning av omgivande samhälle i bl.a. skolan och i arbetslivet. Den förändring på individnivån som projekt LEVEL UP måste inrikta sig på är att skapa en tillit mellan den unge och mentorn och våra välfärdsystem. Tillit är en viktig hälsofaktor och har ett stöd i flertalet forskningsstudier. Flera studier har pekat på att ungas personliga tillit (det egna jaget, ta ett eget ansvar, delaktighet, tro på målet etc.) ökar i samband med den mellanmänskliga tilliten (kamratskap, gemenskap, uppslutning, man gör det man sagt att man skall göra, jämlikhet) samt att det också måste till en tillit till en övergripande struktur och stöd (våra myndigheter och mentorer som möter upp, håller ihop och för utvecklingen framåt) för att få tillstånd en positiv förändringsprocess hos de unga. En balanserad tillit gör att de unga blir mer rustade för att handskas med svårigheter och det handlar om tillförsikt utan att släppa sitt eget ansvar. Tanken är att mentorerna skall i sitt förhållningssätt till unge balansera mellan frivillighet, ansvar och tvång. Enligt gjorda studier kan detta ge de unga möjligheter att öka kontollen över sin livssituation, uppleva att de är till nytta för sig själv och andra vilket kan motverka en inlärd hjälplöshet. Partnerskapets organisationer kommer genom projektets metodutveckling påverkas i den meningen att ungdomar som befinner sig i ett utanförskap i högre grad skall betraktas som funktionsnedsatta än i vokabulär mening sägas inte ha motivation för att skapa sig en egen försörjning. Det är vår erfarenhet att unga människor som fastnar i våra välfärdssystem har svårigheter som påverkar deras funktionsförmåga i samhället. Det är således av stor vikt att medvetengöra de ungas svårigheter för öka tillgängligheten för denna målgrupp i samhället i stort. Detta faller under Nej tack till diskrimenering. Vi lägger också stor vikt vid jämställdhetsintegrering i projektet som förhoppningsvis kan ge ringar på vattnet effekt. Framförallt handlar det om att förändra den könssegregerande och uppdelade arbetsmarknaden. Samtliga organisationer i partnerskapet har olika jämställdhetsplaner och ändå kan vi se att unga flickor väljer omsorg, handel och stylistarbeten emedan de unga pojkarnas val handlar om teknik, bygg och it. Vårt mål är att projektet ska kunna påverka de satta normer som finns hos medarbetare i våra myndigheter att sluta att fixera sig vid kön utan istället skall fokus ligga på hens resurser. Det handlar således om att studievägledare inte ser hon eller han framför sig utan hen och skall fokusera vad den unge har resurser till. En ung man som har en god social förmåga passar lika bra till någon form av omsorgsarbete eller att en ung kvinna som har förutsättningar till en teknisk inriktning skall kunna stödjas i sitt val. Det innebär att vi kommer att arbeta förebyggande men också i direkta insatser för att få tillstånd en attitydförändring. Detta faller under Ja tack till jämställdhet. Vi bedömer det som ett realistiskt mål att 50 procent av målgruppen når level 4 som innefattar en återgång till studier, nya studier eller har ett arbete(anpassat) och som utgår helt från den unges resurser genom det metodupplägg som finns i projektet. 25 procent når ett närmande till arbetsmarknaden i form av praktikplats i avvaktan på ett lämpligt arbete eller deltar i ett kompetenshöjande arbetsmarknadsprogram på Arbetsförmedlingen. Vidare har vi en ambition att med projektets strategiska påverkan på partnerskapets organisationer kan medföra att Projekt LEVEL UP bidrar med att minska ungas arbetslöshet från 19 procent till 15 procent i medelvärde utifrån andel unga i populationen i de fem kommunerna vid utgången av projektet 2018. Vidare har projektet som mål att minska välfärdersättningarna i våra fem kommuner från 14 procent av andelen unga i populationen till 12 procent beräknat från helårsekvivalenter(personer) som försörjs med sociala ersättningar och bidrag 20-29 år. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Arbetsgruppen (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunernas AME enheter, Primärvård och Psykiatri) i Västra Skaraborg har haft ingående och långa diskussioner om valet av arbetsmetod för projektmedarbetarna i ett kommande projekt. Supported Employment har ju varit det mest etablerade och framgångsrika arbetssättet i många insatser som gjorts. Vi har emellertid erfarenhet av metoden som använts i vårt tidigare ESF projekt GEVALIS Vuxna. Vi kan se att denna metod har vissa svagheter och det generellt används pragmatiska anpassade variationer av modellen. Arbetsgruppen har då valt att utveckla en ny metodinriktning och som skall användas av medarbetare som är involverade i projektets verksamhet för att uppnå det förväntade resultatet – minskade skolavhopp, 75 procent av de 350 unga deltagarna skall återuppta oavslutade studier, påbörja ny utbildning, praktik, kompetenshöjande arbetsmarknadsprogram eller få ett arbete (anpassat) på ordinarie arbetsmarknad. Det innebär att vid start att medarbetare får utbildning i The Strenght Model Case Mangement som vilar på två grundpelare. Att göra det möjligt – innebär att medarbetaren mobiliserar den unges inneboende styrkor, talanger och förmågor till att hen kan fungera självständigt. Den andra grundpelaren är att underlätta – som följare skapar mentorn kanaler till de resurser som den unge behöver. Mentorn lotsar den unge vidare till rätt åtgärd vid rätt tidpunkt vilket vi har beskrivit i 4 olika levelnivåer. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 10(19) Diarienummer 2015/00220 Modellen bygger på en styrkeanalys som är ett verktyg som hjälper mentorn att behålla sin målmedvetenhet i att stödja den unge att tillfriskna och att vilja förändra sitt liv. Det är ett verktyg som, när det används på rätt sätt, erbjuder en helhetsyn på den unge. Det förminskar inte den unges komplexitet till en diagnos eller antal problem utan fokuserar på att hitta styrkor, förmågor, talanger, önskningar och ambitioner med utgångspunkt från den unges horisont. Medararbetarnas uppgift är att mobilisera de ungas resurser. Modellen har via forskning visat sig vara effektiv för att återhämtning skall ske. För att få igång en positiv process framåt för de unga måste således den unge få en känsla av gemenskap, delaktighet samt ges möjlighet till medbestämmande. För att denna process ska få energi spelar mötet och relationen mellan den unge och mentorn störst roll. Vad det egentligen handlar om är att medarbetarna ska ha ett humanistiskt synsätt som ska genomsyras genom att möta den unge där hen befinner sig på ett värdigt och respektfullt sätt. Modellen lyfter fram att alla unga har en förmåga att växa, utvecklas och tillfriskna. Modellen har således stora fördelar för de unga som här ovan beskrivs men också stora fördelar för partnerskapets organisationer främst då våra myndigheter genom att modellen förhindrar rundgång och Svarte Petter spel om de unga, effektivare kontroll av kostnader och ett bättre utnyttjande av resurser. För samhället i stort generar modellen fördelar genom att modellen mobiliserar samhällets resurser vid rätt tillfälle till rätt person och blir därmed kostnadseffektiv. Mottagare av resultat och effekter är primärt våra myndighetsorganisationer på ledningsnivå samt de beslutande politiker som befinner sig lokalt men också på regionalnivå. Vidare är det av intresse nationellt att få ta del av resultat och effekter av en ny metod i ett aktiveringssammanhang. För att kontinuerligt återkoppla resultat i projektet är de årliga lärandekonferenserna som skall genomföras med början senhösten 2016 där resultat skall diskuteras och omformas i en utvecklingsdialog. Detta för att få till en lärandeorganisation. Målgruppen för lärandekonferenserna är politiker, linjechefer och medarbetare, utvärderare med utvärderingsgruppen samt övriga inbjudna samarbetspartners. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. När det gäller kvantitativa data kommer vi att använda oss av samordningsförbundens nationella system för uppföljning av samverkan det sk. SUS systemet. Systemet är ålders och könsuppdelat och kan också utökas med egna frågeställningar specifikt för att mäta exempelvis effekter. Vidare så kommer vi att bilda en utvärderingsgrupp som den externa utvärdaren kommer att ingå i. Vi har mycket bra erfarenheter av denna utvärderingsmodell genom vårt tidigare ESF projekt GEVALIS Vuxna. Det viktigaste övergripande syftet med vår uppföljning och utvärdering är att den ska vara utvecklande (lärande). Det handlar om att lära sig något som kan förbättra bestående och framtida verksamheter. När vårt övergripande syfte är utvecklande, bör uppföljning och utvärdering inte bara vara intern utan också integrerad i den utvärderade interventionen genom exempelvis utvärderingsgruppen. En faktor som stärker detta utvecklande, främjande, interna synsätt på uppföljning och utvärdering i LEVEL UP är att det samtidigt genomförs extern utvärdering av en utomstående utvärderare där dennes värdering skall seminariebehandlas i utvärderingsgruppen så att resultat av uppföljning och utvärdering får mesta möjliga nytta. När en uppföljning och utvärdering är inflätad är den integrerad i det insatsarbete som bedöms. I föreliggande fall utgår denna inflätning på följande tre sätt: ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 1. Medlemmarna av utvärderingsgruppen utgörs av personer verksamma i LEVEL UP, med ett undantag av den externa utvärderaren. 2. Viss datainsamling och dokumentation ombesörjs av personer verksamma i LEVEL UP. 3. Uppföljningens och utvärderingens uppläggning och resultat kopplas fortgående tillbaka till all personal som jobbar i LEVEL UP genom fastställda nätverksmöten och lärandekonferenser. Själva processen bygger på den unges väg genom de olika levelnivåerna. Vid uppstart den 1 november 2015 tar varje mentor emot 2-3 unga och i december ytterligare 2-3 unga. Detta för att starta upp. Förutsättningen för att ta in nya deltagare är att de unga lämnar levelnivå 1 och övergår till level 2. Uppföljning av de unga kommer att ske kontinuerligt genom att se deras väg genom de olika levelnivåerna genom att de unga får besvara en enkät vid inskrivningen i projektet. Att uppnå en ny levelnivå innebär en positiv stegförflyttning till arbete eller studier – som är målet! Den unge skall besvara frågor inför avslut i level 1 som kommer att följas upp vid varje avslut av en ny levelnivå. Detta för att följa den unges process framåt men också ska kunna ge svar på om olika aktiviter eller andra samhällsresurser har haft en särskilt god framgång för att sporra den unge framåt (effekt). Vidare kan också dessa enkäter ge svar på om det integrerade jämställdhetsarbetet "Ja tack till jämställdhet" och det integrerade arbetet med "Nej tack till diskriminering" har haft någon effekt. Utvärderingsgruppen skall tillsammans med den externa utvärderaren analysera resultatet av exempelvis om projektet nått sina jämställdhetsmål utifrån den plan som antagits i planeringsfasen. Uppföljningsplan: 1. Level 1 – Relationskapande insatser tillsammans med mentorn – i denna första level arbetar mentor tillsammans med den unge och relationen mellan de två är i fokus. a. Vid start – SUS inskrivning b. Vid start – Deltagarenkät om den unges livsituation vid början av insatsen c. Vid uppflyttning till levelnivå 2 – Frågeställningar till deltagaren som berör insatser i level 1. 2. Level 2 – Vägledning om samhällets resurser – i den andra level nivån arbetar mentorn och den unge med att studera och aktivera vad som finns i resursinsatser i närområdet som kan stärka den unges egna resurser. a. Vid uppflyttning till levelnivå 3 - Frågeställningar till deltagaren som berör insatser i level 2. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 11(19) Diarienummer 2015/00220 3. Level 3 – Förberedande insatser – mentorn och den unge påbörjar nu en aktivitetsfas som riktar sig mot studier eller arbete. Mentorn har nu stöd av pedagoger om den unge väljer studier och arbetsförmedlare om den unge vill ha ett arbete. a. Vid uppflyttning till levelnivå 4 - Frågeställningar till deltagare som berör insatser i level 3. 4. Level 4 – Arbete (anpassat) eller studier – i level 4 tar mentorn och den unges gemensamma resa slut. Mentorn finns till hands i ca 3 månader efter ingång till ordinarie studier eller lönearbete och därefter avslutas deras gemensamma resa. a. Vid slut – Deltagarenkät om den unges livssituation vid slutet av insatsen b. Vid slut – SUS utskrivning Vårt arbete med jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer i projektet men också i partnerskapets organisationer. Tanken är att vårt jämställdhetsarbete skall leda till att de tjänster och den service som vi vill erbjuda de unga är anpassad och av lika hög kvalité för alla, oavsett kön. Först måste alla medarbetare inom och i angränsade och påverkande delar till projektet lära sig mycket om hur ojämställdheten ser ut och fungerar för att kunna lägga upp en gemensam plan för hur jämställdhetsarbetet Ja tack till jämställdhet och icke diskriminering Nej tack till diskriminering skall se ut. Vi kommer att ha en gemensam aktivitetsdag för dessa frågor i planeringsfasen med ledning av en extern processtödjare i dessa frågor. Målet med denna dag är att lägga en planering för hur det gemensamma arbetet skall se ut. 4F-stegen är en metod för detta arbete och som bygger på fyra steg representerat av de fyra F:en: Förstå, Förutsättningar, Förändring, Följa upp. Uppföljning av arbetet med jämställdhetsplanen kommer att ske årligen med aktivitetsdagar och kontinuerlig uppföljning av kvantitativa mål utifrån specifika frågeställningar såsom: ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Hur många kvinnor och män finns i vår verksamhet? Hur många kvinnor och män deltar i Studieförbundet Vuxenskolans aktiviteter? Hur många kvinnor och män deltar i studieförberedande kurs på Vara Folkhögskola? Hur många kvinnor och män går vidare till studier och vilket studieval välj? Hur många kvinnor och män vill arbetspröva och i så fall inom vilket yrkesval? Hur många kvinnor och män fullföljer sin medverkan i projektet? Hur många kvinnor och män når de resultat som projektet har satt upp? Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Vårt mål är att hitta en extern utvärderare inom ramen för det ramavtal som nu ESF-rådet håller på att avtala om. Den som får uppdraget skall ansluta sig till den utvärderingsgrupp som kommer att formas under planeringsfasen. Utvärderaren kommer att få stöd i sitt arbete genom gruppen och då framförallt genom olika datainsamlingar och analyser av dessa. Detta för att få maximal nytta av utvärderaren. Det primära syftet är att utvärderingen skall vara lärande för att få tillstånd en positiv förändringsprocess i våra myndigheter och att detta skall ske löpande från start till slut. För att få till ett lärande så behövs det föras en dialog om slutsatser på olika nivåer som exempelvis ledningsnivåer som gäller både chefer i linjen samt politiker i styrande organisationer samt på medarbetarnivå. Vår positiva erfarenhet av lärandekonferenser genom vårt tidigare projekt GEVALIS Vuxna Dnr 3050200 var en stor framgångsfaktor vid implementeringen av det som uppnåddes i detta projekt. Vi vill använda oss av denna modell för lärande även i detta projekt och som då skall bygga på att alla som deltar medverkar utifrån sin roll i projektet. ESF-rådet kräver vidare att en värdering av effekter också skall göras vilket blir utvärderarens uppgift. Tanken med att göra effektutvärdering är att värdera en förändring som inträffat (hos den unge) som en följd av en vidtagen åtgärd (vår valda metod) och som annars inte skulle ha inträffat. Det som kan försvåra en effektutvärdering av ungas väg framåt är att i en ung persons liv kan det ske snabba omvärldsförändringar. I unga personers liv kan olika omvärldfaktor inträffa bara på några månader och detta är viktigt att tänka på. För att å ena sidan exemplifiera att ett avslut innan den unge når målet behöver inte alltid bero på att metoden är felaktig utan kan bero på en omvärldsförändring såsom den unge begår ett brott, återfaller i missbruk etc. å andra sidan kan ett lyckat resultat inte alltid tillskrivas den valda metoden utan kan handla om att den unge exempelvis hittar en partner som förändrar den unges beteende och framtidsvisioner. Utvärderingsgruppen kommer att träffas regelbundet (ca 5-7 träffar/år) tillsammans med utvärderaren och att dessa tillsammans lägger upp uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Utvärderaren skall årligen skriva en rapport som skall seminariebehandlas i utvärderingsgruppen och som ska ligga till grund för de årliga lärandekonferenserna. En slutrapport skall senast den 15 augusti 2018 vara färdig för att spridas på lärandekonferensen som skall hållas i augusti 2018. Vidare så skall utvärderingsgruppen skriva en rapport om metodutvecklingen i projektet för att den senare skall kunna vara ett underlag för nya medarbetare vid implementering av metoden i de ordinarie organisationerna. Vi bedömer i dagsläget att en utvärderares arbete bör omfattas till max ca 300 timmar/år. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 12(19) Diarienummer 2015/00220 Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Andra former för transnationellt samarbete Arbetsmarknaden för unga i Nederländerna uppvisar en hel del gemensamma drag med den svenska, med en tudelning mellan en majoritet av ungdomar som har tämligen lätt att få arbete, visserligen ofta i tidsbegränsade anställningar men inte samma höga utsträckning som i Sverige och en mindre grupp med stora svårigheter. År 2005 var ca 6,5 % av de nederländska ungdomarna mellan 15 och 24 år varken i arbete eller i utbildning dvs. ungefär i samma andel som Sverige. Detta uppfattades av den nederländska politiken som illavarslande och la om kursriktning. 2007 infördes en allmän skolplikt till 18 år och de ungdomar som inte uppnått startkwalificatie som motsvarar minimikrav för ett gymnasiebetyg får helt enkelt inte sluta skolan. Samtidigt ökades anslagen rejält per elev till gymnasieskolan. Den nederländska gymnasieskolan har av tradition många yrkeslinjer som i delar består av lärlingsprogram som är kopplade till arbetslivets olika branscher. År 2009 kom nästa steg: Leerwerkplicht – Läropliktslagen. Den omfattar alla mellan 18 till 27 år som inte uppnått startkwalificatie. De erbjuds ett individuellt stöd och vägledning och vuxenutbildning eller arbete i perioder eller oftast en kombination. Läroplikten gäller till dess att den unge har uppnått målet – startkwalificatie. Under tiden är den unge garanterad en ersättning som en rättighet vilken balanserar den obligatoriska skyldigheten att delta i programmet. Skulle den unge avisa ett erbjudande om arbete eller att den unge inte deltar i anvisad utbildning så kan ersättningen reduceras eller helt hållas inne för kortare eller längre tid. Programmet genomförs lokalt genom vad som kallas ”Kedjan för arbete och inkomst” vilken upprätthålls i samverkan av ”Centrum för arbete och inkomst”(statlig myndighet som motsvarar Arbetsförmedlingen) Socialförsäkringskontoret (också statligt motsvarar Försäkringskassan) och primärkommunen. I kedjan ingår organisationer för föräldrastöd, skolor, det lokala näringslivet, socialtjänsten, ungdomsmottagningar, sjukvården och polisen. Insatserna har varit framgångsrika och sedan de inleddes har arbetssökanden i åldern 20 till 27 år i mer än ett år, nära halverats. Vad som bedöms som framgångsfaktorer av OECD är primärt det handlingskraftiga samlade greppet av stat, kommuner och inte minst av engagerade aktörer i det civila samhället och näringslivet, något som har främjats av en bred politisk konsensus över partigränserna. Den sekundära framgångsfaktorn som pekas ut är den tydliga fördelningen av rättigheter och skyldigheter för deltagarna samt den tredje framgångsfaktorn som pekar ut den långvariga och tioåriga programperioden som lyckosam. Vidare är den psykiska ohälsan väldigt mycket lägre än i Sverige och ungdomarna är överlag mer nöjda med sin livssituation vilket kan vara ett resultat av minskad stress inför vuxenlivet. Vi skulle vilja ha ett samarbete med Nederländerna för ett erfarenhetsutbyte och ett framtida samarbete kring ungdomsfrågor. Ambitionen är att utbytet kan skapa förändringsprocesser för samtliga parter gällande hälsa och insatser till unga för respektive lands ungdomar och de professionella aktörerna. Således är syftet med erfarenhetsutbytet är att i dialog med varandra få förståelse för likheter och olikheter i de lagreglerade socialförsäkringsområden som finns i respektive land. Fokus i dialogen kommer att vara på frågor gällande arbetsmarknad, social omvårdnad och sjukvård. Målgruppen för det transnationella utbytet är politiker, linjechefer och medarbetare. Resursplanering ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Vilka resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter? Ledning och administration Styrelsen i Samordningsförbundet Västra Skaraborg är ju projektägare och har det yttersta ansvaret för projektet. Styrelsen har en förbundschef som med delegation ansvarar för att projektet genomförs enligt föreliggande projektansökan. Det innebär att förbundschefen kommer att arbeta med övergripande ledning motsvarande 0,25 tjänst. Som stöd till verksamheterna i kommunerna kommer en processamordnare att rekryteras motsvarande 1,0 tjänst. Till den administrativa gruppen finns en ekonom motsvarande 1,0 tjänst. Samtliga inom det administrativa stödet påbörjar sina tjänster i projektet den 1 september 2015. Samtliga inom den administrativa ledningen redovisar sin tid enligt de uppställda riktlinjer som ESF-rådet har satt. Ytterligare stöd i ledning av projektet är styrgruppen som påbörjar sitt arbete under planeringsfasen. Styrgruppen beräknas ha ca 9 möten/år. Styrgruppen tidsredovisar inte, dock kommer det i den årliga rapporten återges hur många styrgruppsmöten som varit under året. Genomförandefasen - medarbetare 8 mentorer vilket motsvarar 7,75 heltidstjänst påbörjar sin anställning i projektet den 1 oktober 2015. Fördelningen av mentorer och partners inom kommunerna är följande: Essunga kommun – 1 mentor 0,75 tjänst och socialsekreterare 0,2 tjänst (medfinansiering), Götene kommun – 1 mentor 1,0 tjänst och socialsekreterare 0,2 tjänst (medfinansiering), Lidköpings kommun – 2 mentorer 2,0 tjänst och socialsekreterare 0,2 tjänst (medfinansiering), Skara kommun – 2 mentorer 2,0 tjänst och socialsekreterare 0,2 tjänst (medfinansiering) samt Vara kommun – 1 mentor 1,0 tjänst och socialsekreterare 0,2 tjänst (medfinansiering). Mentorerna kommer att få metodstöd i sitt arbete genom en handledare som kommer att rekryteras motsvarande 0,25 tjänst. Arbetsförmedlingen i Lidköping och Arbetsförmedlingen i Skara bidrar med två arbetsförmedlare motsvarande 0,4 tjänst (medfinansiering) och Försäkringskassan bidrar med två medarbetare motsvarande 0,2 tjänst (medfinansiering). Medarbetarna skall arbeta aktivt med respektive myndighets deltagare och samtidigt vara ett resursstöd till mentorerna. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 13(19) Diarienummer 2015/00220 Från Vara Folkhögskola i Vara kommer två pedagoger motsvarande 2,0 tjänst med början 1 januari 2016 till den 30 juni 2018 att erbjuda aktivering till studier under level 3 som handlar om att få de unga att återuppta studier eller vidareutbilda sig. De unga tillsammans med pedagogerna formar innehållet i aktiveringen och skall syfta till att de unga stärker sina resurser med att kommunicera bättre, bli bättre på problemlösning, ökad förståelse om vårt samhälle och demokratiska principer och stärka sin hälsa. Medarbetare från Studieförbundet Vuxenskolan motsvarande 1,0 tjänst med början 1 januari 2016 till den 30 juni 2018 skall under level 2 erbjuda de unga en ”komma igång aktivering” som skall syfta till att de unga ökar sitt självförtroende och sin självkänsla för att de skall kunna aktivt ta tag i sina liv (empowerment). Samtliga medarbetare som arbetar inom projektet tidsredovisar enligt de ESF lagda riktlinjer som finns. Politiker, linjechefer, mentorer, pedagoger från Studieförbundet Vuxenskolan och Vara Folkhögskola, arbetsförmedlare, aktivitetsansvariga från skolan, samt studievägledare skall genomgå flera obligatoriska aktivitetsdagar för jämställdhet och icke diskriminering. Vidare skall 8 mentorer, 3 arbetsförmedlare, 3 folkbildare, processamordnare och handledare genomgå utbildning i The Strengths Model Case Mangement för att få en gemensam plattform i form av arbetssätt och värdegrund inför genomförandeperioden. Genomförandefasen - deltagare Under genomförande fasen med deltagare kommer deltagarna att redovisa sin tid via tidrapporter som talar om hur mycket tid de kommer att närvara i projektet i olika aktiviter. Resurser för deltagarnas aktiviter som bl.a. innefattar busskort för allmänna kommunikationer till olika aktiviter eller i de fall det inte finns allmänna kommunikationer annat färdmedel, studiebesök. Utrustning och material till deltagare kan vara lunch/eller fika i relationsskapande syfte, läromedel, friskvård och andra externa aktiviter enligt lista (se bilaga). Genomförandefasen – lärande och erfarenhetsutbyte Tre lärandekonferenser under hela projektet för 50 deltagare/konferens totalt 150 deltagare Tre aktivitetsdagar temat: Jämställdhet och icke diskriminering för 50 deltagare/konferens totalt 150 deltagare där första aktivitetsdagen hålls i oktober 2015, därefter oktober 2016 och oktober 2017. En samlingskonferens på temat: Kan vi göra skillnad för ungas psykiska hälsa? Med valda föreläsare i ämnet för att kunna göra skillnad våren 2017 för 100 deltagare. En spridningskonferens i augusti 2018 för 100 deltagare I årsrapporten kommer att belysa vad som skett under dessa lärande dagar. Transnationalitet Transnationellt utbyte i början av 2017. Vi bedömer i nuläget att en grupp om 25 deltagare besöker Nederländerna i ett erfarenhetsutbyte. Kostnader för tolk under besöket och övrigt skrivet/översatt material. Redovisning av detta kommer att ske i årsrapporten. ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Utvärdering Extern utvärderare och möteskostnader för utvärderingsgruppen. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Förbundschefen i Samordningsförbundet Västra Skaraborg kommer att ha det övergripande projektägaransvaret. Förbundschefen har erfarenhet från ett av Samordningsförbundet tidigare bedrivet projekt GEVALIS Vuxna Dnr 3050200 och är väl insatt i ESFs regelverk. Förbundschefen har också tidigare och lång erfarenhet av ekonomiskt-, uppföljnings- och utvärderingsarbete. Likaså är den ekonom som nu kommer att ansvara för den ekonomiska redovisningen har även en lång erfarenhet att redovisa ESF projekt senast då i projekt GEVALIS Vuxna. Projektsamordnare kommer att nyrekryteras för uppdraget och vid rekrytering så kommer vi att efterfråga förutom sedvanlig kompetens för uppdraget också efterfråga kompetens inom att tidigare ha arbeta med ett ESF projekt samt jämställdhets- och icke diskrimineringskompetens. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Extern utvärderare genom ESFs ramavtal Ev. handledare till mentorer Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? En första grundkurs genom en aktivitetsdag ska genomföras under planeringsfasen och ska resultera i en gemensam plan för det kommande jämställdhetsarbetet. Denna aktivitetsdag är obligatorisk för samtliga politiker i SoF Västra Skaraborgs styrelse, linjechefer och medarbetare i partnerskapets organisationer. Uppföljande aktivitetsdagar sker årligen och även dessa är obligatoriska. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Vad gäller insamling av data sker detta via mentorer till den administrativa avdelningen som tar hand om inregistrering av uppgifter. Därefter analyseras all data av utvärderingsgruppen. Resurser för detta arbete specificeras till de utvärderingsmöten som skall hållas ca 6 - 8 ggr/år. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 14(19) Diarienummer 2015/00220 En extern utvärderare skall rekryteras genom ESFs ramavtal och vår beräkning är en arbetsgång på ca 300 timmar/år Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? I förfrågningsunderlaget kommer vi att efterfråga jämställdhets- och tillgänglighetskompetens och utvärderaren kommer att få beskriva sin kompetens i underlaget. Vidare ser vi helst att utvärderaren rekryteras i samband med projektstart och kommer då också att medverka i den obligatoriska aktivitetsdagen för jämställdhet och icke diskriminering i planeringsfasen. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Inga Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Typ av stöd Nej Nej, Vi är en myndighet Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Typ av stöd Nej Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Beskriv Annat ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? SoF Västra Skaraborg har möjlighet att använda sig av sina ägares dvs. Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, Västra Götalandsregionens eller kommunernas ramavtal. Övrig upphandling sker enligt LOU eller genom våra riktlinjer för direktupphandling vilka de grundläggande principerna är affärsmässighet, konkurrens, objektivitet, likabehandling, proportionalitet (dvs. relevanta och rimliga krav i proportion till vad som skall upphandlas) samt transparens. Allmänt Direktupphandling är upphandling utan krav på anbudsförfarande enligt LOU. Direktupphandling kan tillämpas om det inte finns något gällande ramavtal och kan ske om värdet av det som skall upphandlas är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Lågt värde Direktupphandling på grund av lågt värde är i första hand avsett för köp och beställningar till smärre belopp, då administrationskostnaderna och tidåtgången vid ett formellt upphandlingsförfarande inte står i rimlig proportion till upphandlingens värde, samt vid, köp över disk, av artiklar som inte vanligen förbrukas och inte och inte omfattas av ramavtal. Observera att direktupphandling endast avser enstaka köp under ett år. Om man vet att det kan bli fråga om upprepade köp bör upphandling ske och ramavtal tecknas för varan eller tjänsten. En anskaffning får inte delas upp i syfte att komma under gränsen för direktupphandling. Riktvärden för vad som skall betecknas som lågt värde är: För varor högst 500 000 kr för tjänster högst 500 000 kr Synnerliga skäl Direktupphandling på grund av synnerliga skäl kan ske oavsett belopp men bör endast undantagsvis förekomma. Med synnerliga skäl avses t ex synnerlig brådska då anbud inte hinner infordras på grund av akuta oförutsedda behov. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 15(19) Diarienummer 2015/00220 Att iaktta före direktupphandling Före beslutet att direktupphandla bör den som upphandlar vidta följande åtgärder: Kontrollerat att varan ej finns på ramavtal, uppskattat beräknad anskaffningsvolym i SEK Marknadsundersökning Vid en direktupphandling bör en marknadsundersökning genomföras innan upphandlingen påbörjas. Marknadsundersökningen skall omfatta åtminstone tre leverantörer (om det finns så många) och kan vara muntlig. Syftet med marknadsundersökningen skall vara att finna det för Samordningsförbundet det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet för den efterfrågade varan eller tjänsten. Efter genomförd marknadsundersökning är det tillåtet att direkt vända sig till en leverantör. Begäran om anbud behöver inte vara skriftlig, men för att minimera risken för missförstånd mellan köpare och säljare rekommenderas att skriftligt anbud/ offert begärs in. Anskaffning/inköp Vid anskaffningen är det viktigt att tänka på: Ställ krav på betalningsvillkor och leveransvillkor (i de fall det är relevant), tänk på att Samordningsförbundet behöver 30 dagar på sig för att hantera faktura, fraktkostnader och fakturerings/expeditionsavgifter kan vara höga. Försök om möjligt att få det fraktfritt och utan fakturerings/expeditionsavgifter Affärsmässighet/dokumentation Direktupphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Om möjligt skall kontakt tas med ett antal leverantörer för jämförelse av pris och kvalitet. En sådan jämförelse bör dokumenteras (exempelvis motivering för val av leverantör, anbud/offert och enkel skriftlig beställning). Det kan vara lämpligt att kräva in skriftligt anbud även vid denna upphandlingsform. Formen för dokumentationen kan anpassas till inköpets storlek och art, t ex i form av protokoll, anteckning, fakturakopia eller på annat sätt. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Medfinansiering deltagare Samordningsförbundet Västra Skaraborg har tidigare bedrivit ett ESF projekt GEVALIS Vuxna Dnr 2009–3050200 med fördjupning i implementering 2013–3050011 av ÅKA-modellen och har upparbetade samverkansrutiner för hur deltagare från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunernas socialtjänst skall kunna involveras och remitteras till projektet. Erfarenheterna från detta projekt med rullande intag har visat sig vara det allra bästa. Ansvaret att remittera in deltagare till projektet åläggs den myndighet som har det huvudsakliga försörjningsansvaret. Unga med försörjningsstöd är i regel inskrivna på Arbetsförmedlingen då kravet för få förssörjningsstöd är att den unge är aktivt arbetssökande såtillvida den unge inte har en sjukdom som gör den unge arbetsoförmögen exempelvis psykisk ohälsa. Dock kan dessa ungdomar också ha ett aktivitetsstöd (oftast lägsta ersättning) från Arbetsförmedlingen som kompletteras med försörjningsstöd. I de fall där försörjningen är delad anser vi att socialtjänsten skall ha huvudansvaret för remittering. Skulle det vara så att det finns unga som inte uppbär någon välfärdsförsörjning så skall socialtjänsten ha ansvaret att remittera dessa till projektet. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar genom en gemensam kartläggning(GK) av deltagare från båda myndigheterna och där myndigheterna försöker att hitta en väg framåt. Det innebär att de deltagare som förväntas komma från dessa myndigheter kan förskjutas till den enes eller till den andres andel beroende på eventuella deltagares behov av insatsen. Projektsamordnaren ansvarar för att mentorerna har de deltagare som det har planerats för genom att samordna intaget gemensamt med parterna. Det som är av stor vikt är att de myndigheter som har remitterat in de unga också tar en aktiv del i den unges process framåt. Det är särskilt viktigt ur ett strategiskt perspektiv om metoden sedan skall tas över av myndigheten i den ordinarie verksamheten. Därför behöver dessa rutiner stärkas under projektets gång. Fördelningen av deltagare från myndigheterna kommer att fördelas approximativt enligt följande: Från Arbetsförmedlingen 116 deltagare Från Socialtjänsten 118 deltagare Från Försäkringskassan 116 deltagare Medfinansiering personal Arbetsförmedlingen i Lidköping, Arbetsförmedlingen i Skara, Försäkringskassan i Skaraborg samt Essunga, Götene, Lidköpings, Skara och Vara kommuner bidrar vardera med personal om 0,2 tjänst i projekt LEVEL UP. Vid inlämning inför projektansökan kommer de här ovannämnda inge en avsiktsförklaring att de ställer sig bakom ansökan till Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 16(19) Diarienummer 2015/00220 ESF. Vid ett positivt beslut kommer vi att skriva samverkansavtal som reglerar ansvar och utföraruppdrag. Samverkansavtalet skall vara underskrivet i samband med uppstart av projektet. Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Lidköping Kontaktperson för projektet Ulla-Karin Gunnarsson Telefon 010-4863590 Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Skara Kontaktperson för projektet Jan-Olov Lundqvist Telefon 010-4866786 Organisationsnamn Försäkringskassan Skaraborg Kontaktperson för projektet Eva Bremer Telefon 010-1192769 Organisationsnamn Essunga Kommun Kontaktperson för projektet Håkan Olsson Telefon 0512-57198 Organisationsnamn Götene kommun Kontaktperson för projektet Robert Olsson Telefon 0511-386239 Organisationsnamn Lidköpings kommun Kontaktperson för projektet Anders Svensson Telefon 0510-770444 Organisationsnamn Skara kommun Kontaktperson för projektet Claes-Erik Burge Telefon 070-5179086 Organisationsnamn Vara kommun Kontaktperson för projektet Ulrika Gardtman Telefon 0512-31865 Organisations 202100-2114 nummer CFAR19072768 Nummer Organisations 202100-2114 nummer CFAR19072792 Nummer Organisations 202100-5521 nummer CFAR19277359 Nummer Organisations 212000-2916 nummer CFAR48167951 Nummer Organisations 212000-1652 nummer CFAR27544899 Nummer Organisations 212000-1694 nummer CFAR27022029 Nummer Organisations 212000-1702 nummer CFAR54774989 Nummer Organisations 212000-2924 nummer CFAR27270685 Nummer ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Samordningsförbundet Norra Skaraborg Kontaktperson för projektet Annica Gustavsson Telefon 0708-360019 Organisationsnamn Samordningsförbundet Östra Skaraborg Kontaktperson för projektet Karin Viklund Telefon 010-1192868 Organisationsnamn Skaraborgs kommunalförbund Kontaktperson för projektet Per-Olof Hermansson Organisations 222000-7345 nummer CFARNummer Organisations 222000-2253 nummer CFARNummer Organisations 222000-2188 nummer Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 17(19) Diarienummer 2015/00220 CFARNummer Telefon 0500-497201 Sammanfattning av projektet på svenska Projekt LEVEL UP Västra Skaraborg skall rikta sig till unga vuxna mellan 16 till 29 år som är långtidsarbetslösa (mer än 12 månader), unga med funktionsnedsättning, unga som är eller har varit sjukskrivna samt de med aktivitetsersättning främst de som har psykisk ohälsa och ungdomar med psykosociala problem och som inte är anställningsbara. Samordningsförbundet Västra Skaraborg består av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Essunga, Götene, Lidköping, Skara, och Vara kommuner. Samordningsförbundet Västra Skaraborg har beslutat sig för att ingå i ett partnerskap med Studieförbundet Vuxenskolan och Folkhögskolan i Vara för att stödja de ungdomar som har svårt att få tillträde till arbetsmarknaden, har svårigheter att återuppta sina oavslutade studier samt stödja förebyggande insatser på gymnasienivå. Projekt LEVEL UP Västra Skaraborgs ambition är att de unga når studier eller arbete som är det yttersta målet! Samordningsförbundet Västra Skaraborg vill genom projektet LEVEL UP ge unga människor en chans att återuppta studier och/ eller arbete och därigenom ge dem möjlighet till att leva ett produktivt och rikt liv. Vi vill även på lång sikt förändra nuvarande strukturer så att unga vuxna inte faller mellan stolarna genom att arbeta fram en gemensam metod som kan implementeras i ordinarie verksamheter hos de olika myndigheterna i Västra Skaraborg och hos våra samverkanspartners. Vi vill erbjuda de unga en mentor, som inte är knuten till någon typ av myndighetsutövning, som vägleder och stöttar deltagarna under vägen till studier/arbete. Genom att skapa en god relation till deltagaren kan mentorn peppa, pusha och stötta den unge under vägens gång. För att kunna skapa relationer så måste det finnas en mötesplats för deltagarna och mentorerna där de kan träffas, fika, och göra andra relationsskapande aktiviteter. Vidare vill vi kunna erbjuda de unga en uppsjö av befintliga samhälleliga resurser som kan utnyttjas i hela Västra Skaraborg. Mentorerna kommer att utgöra en sammanhållande länk för hela projektet Västra Skaraborg och det är viktigt att kontinuerliga erfarenhetsutbyten sker genom exempelvis gemensamma nätverksmöten och lärandekonferenser. Tanken är att mentorerna skall arbeta utefter den unges resurser och behov av stöd vilket innebär att det sannolikt kommer att finnas många och olika vägar för de unga och genom lärandekonferenser byts de erfarenheter som mentorerna fått. Med detta kan vi anta att vi kan finna det bästa arbetssättet för att myndigheterna och våra partners samt de övriga samhälleliga insatser som finns, kan ge de unga det stöd som de verkligen behöver. Sekundärt vill vi också förstärka och fördjupa samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, de regionala och kommunala myndigheterna och folkbildningen så att Västra Skaraborg kan utvecklas till att bli en gemensam aktiveringsarena för unga i framtiden. ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Sammanfattning av projektet på engelska Project LEVEL UP Western Skaraborg, targets young adults aged 16 to 29 years old who are long-term unemployed (more than 12 months), disabled because of sickness or injury and/or eligible for activity pension. The target group mainly comprises individuals with mental illness and/or psychosocial problems and who are not employable. Coordination Covenant Western Skaraborg consists of social insurance, employment services, Region Västra Götaland (medical care) and Essunga, Götene, Lidköpings, Skara, and Vara municipalities. Coordination Covenant Western Skaraborg has decided to enter into a partnership with the Center for Adult education and Folk High School of Vara to support young people who have difficulty accessing the labor market, have difficulties in resuming their unfinished studies and to support preventive measures on the secondary level. Project LEVEL UP Western Skaraborg’s ultimate goal is that participants return to their studies or gain employment. Coordination Covenant Western Skaraborg by project LEVEL UP will give young people a chance to resume studies and/or work, thereby giving them the ability to live productive and successful lives. We would also in the long term change current structures so that young adults manage to find adequate support within the regular activities of the various authorities in Skaraborg. We plan to work out a mutual approach that can be implemented in the regular activities of the various authorities in Skaraborg and in our cooperation partners. We want to offer the target group a mentor, who is not tied to any kind of public authority and who guides and supports participants on their way to study/work. By establishing a good relationship with the participant can the mentor guide and support the participant during the whole process. In order to establish relationships there has to be a meeting place for participants and mentors, where they can meet, get to know each other and plan new relationship-building activities. We also want to offer young people a variety of existing social resources that can be utilized throughout Western Skaraborg. The mentors will provide a cohesive link for the entire project in West Skaraborg. It is important that a continuous exchange of experience takes place through mutual network meetings and learning conferences. At learning conferences the mentors can exchange experience and learn from each other. The idea is that the mentor will work individually with the participant’s resources and needs which means there will be numerous solutions. With this plan, we can assume that we will find the best approach to the authorities and our partners and other social interventions available and that we will be able to give participants the support they really need. Secondarily, we also want to strengthen and deepen the cooperation between health insurance and employment services, regional and local authorities and public education so that Western Skaraborg may evolve to become a common activation arena for young people in the future. Budgetöversikt Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Sid 18(19) Diarienummer 2015/00220 Resurser i projektet Belopp Kostnader socialfonden 32 055 431 kr Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) 0 kr Summa kostnader 32 055 431 kr Avgår kontant medfinansiering 10 528 288 kr ESF-stöd 21 527 143 kr Offentligt bidrag i annat än pengar 2 778 107 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare 10 968 900 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet 1 kr Offentliga kontanta medel från projektägaren 10 528 287 kr Privata bidrag i annat än pengar 0 kr Privata kontanta medel tillförda projektet 0 kr Privata kontanta medel från projektägaren 0 kr Summa offentlig och privat medfinansiering 24 275 295 kr Summa total finansiering 45 802 438 kr ESF-stöd 47,00 % Budgeterad medfinansiering från projektet 53,00 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 53,00 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) 1 165 862 kr Personal 661 619 kr Externa tjänster 380 000 kr Lokaler och administration 0 kr Resor och logi 1 kr Utrustning och materiel 25 000 kr Indirekta kostnader 99 243 kr Intäkter -1 kr Kostnader socialfonden (Genomförandefas) 30 889 569 kr Personal 22 506 148 kr Externa tjänster 1 030 000 kr Lokaler och administration 0 kr Resor och logi 2 425 000 kr Utrustning och materiel 1 552 500 kr Indirekta kostnader 3 375 922 kr Intäkter -1 kr Kostnader regionalfondskaraktär 0 kr Personal 0 kr Externa tjänster 0 kr Lokaler och administration 0 kr Resor och logi 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Indirekta kostnader 0 kr Intäkter 0 kr Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar 2 778 107 kr Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Sid 19(19) Diarienummer 2015/00220 Personal 2 778 104 kr Externa tjänster 1 kr Lokaler och administration 0 kr Resor och logi 1 kr Utrustning och materiel 1 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare 10 968 900 kr Deltagarersättning 10 968 900 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet 1 kr Kontanta offentliga medel 1 kr Offentliga kontanta medel från projektägaren 10 528 287 kr Egeninsats 10 528 287 kr Privat medfinansiering 0 kr Personal 0 kr Externa tjänster 0 kr Lokaler och administration 0 kr Resor och logi 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Privata kontanta medel tillförda projektet 0 kr Kontanta privata medel 0 kr Privata kontanta medel från projektägaren 0 kr Egeninsats 0 kr Egeninsats enligt gruppundantagsförordning 0 kr ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016 Privata bidrag i annat än pengar Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling
© Copyright 2024