Kallelse IN 2015-08-26 hemsida
Kallelse Individnämnden Tid: Onsdagen den 26 augusti 2015 kl. 17.00 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredraganden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Studiebesök på boende för ensamkommande flyktingbarn Föreståndare Linda Lyckbell 5. Uppföljning av tertialrapport 1 Dnr 2015/IN110 Socialchef Sven Bergelind 6. Förslag om nytt avtal med Trollhättans kommun om stöd till våldsutsatta kvinnor Dnr 2015/IN123 Projektledare Karl Willborg 7. Förslag om nytt avtal med Arbets- och socialförvaltningen i Trollhättans kommun om gemensamt barnahus Dnr 2015/IN124 Projektledare Karl Willborg 8. Förslag om nytt avtal med Arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättans kommun om gemensamma insatser för personer som använder våld i nära relationer Dnr 2015/IN125 Projektledare Karl Willborg 9. Yttrande till kommunstyrelsen: GRs plan för kommunala insatser som för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas i Göteborgsregionen Dnr 2015/IN155 Projektledare Karl Willborg Kallelse Individnämnden 10. Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande flyktingbarn Dnr 2015/IN179 Projektledare Karl Willborg 11. Förslag på ändringar i individnämndens delegationsordning Dnr 2015/IN152 12. Utseende av personuppgiftsombud Dnr 2015/IN198 13. Information om yttrande till Inspektionen för vård och omsorg Dnr 2015/IN159 14. Information 15. Anmälan om inkomna skrivelser 16. Anmälan av delegeringsbeslut Peter Spjuth (V) Ordförande Verksamhetschef Lotte Mossudd Datum Dnr Dpl 2015-06-01 2015/IN123-1 Individnämnden Förslag om nytt avtal med Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Trollhättans kommun om stöd till våldsutsatta kvinnor Lilla Edets kommun har sedan många år ett samarbete med Trollhättans kommun om köp av stöd och skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. Nuvarande avtal går ut 2015 och nytt avtal föreslås träffas med Arbets- och socialförvaltningen (ASF) i Trollhättan från och med 2016-01-01. De tjänster Individnämnden köpt av ASF gäller rådgivning, samtalsstöd och vid behov skyddat boende för kvinnor. Kvinnor kan få tidigt stöd och rådgivning för att kunna lämna en destruktiv relation. I boendet har kvinnor även möjlighet att bo med sina barn. Boendet är en akutinsats i avvaktan på en mer permanent lösning. I både det akuta skedet och för att hitta en permanent lösning är alltid en socialsekreterare från IFO involverad och ansvarar för att kvinnan får det bistånd som behövs. I tjänsteköpet ingår även utbildning och konsultation till socialförvaltningens personal. Vidare är chefen för kriscentrum en av deltagarna i kommunens centrala arbetsgrupp mot våld i nära relationer. Arbetsgruppens fokus är kommunens handlingsplan mot våld i nära relationer och gemensamma utbildningssatsningar och rutiner. Enligt statistiken från kriscentrum har kvinnor fått hjälp från samtalsmottagningen och boendet på följande sätt de senaste fyra åren: 2011 2012 2013 2014 Antal kvinnor i boendet 7 5 5 6 Antal barn i boendet 9 5 9 6 Antal dygn kvinnor + barn i boendet 491 157 225 607 Antal kvinnor i 2 samtalsrådgivning 17 17 Antal besök på rådgivningen och telefonsamtal 34 resp. 52 45 resp. 23 26 resp. 40 41 resp. 124 Mer ingående statistik för 2014 bifogas Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: www.lillaedet.se Tel: 0520-65 95 00 Fax: 0520-65 73 87 E-post: kommunen@lillaedet.se sid 1/2 sid- 2 - Under 2014 har efterfrågan på skyddat boende varit så hög att både Trollhättan och Lilla Edets kommuner behövt köpa externa platser. Dessa platser har haft lägre kvalitet och högre kostnader, varför antalet boendeplatser för kvinnor redan under 2015 utökats med 3 nya platser i närbelägen lokal, det ”äldre” boendet har fortfarande 6 platser. Ekonomisk kalkyl för nytt avtal och utkast till avtal från och med 2016 bifogas. Det finns tre nivåer vad gäller platser och dygn. Det första alternativet utgår från en begränsning till att endast de sex platser som finns i boende 1 är disponibla för kvinnor från Lilla Edet och högst 227 dygn till en kostnad om 204 tkr. Det andra alternativet är tillgång till 6+3 platser men med ett tak på 227 dygn till en kostnad om 257 tkr. Det tredje alternativet är tillgång till 6+3 platser och inget tak vad gäller antal dygn till en kostnad om 321tkr. Förslag till individnämnden Förvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med AFS utifrån redovisat underlag med inriktning på tillgång till 9 av platserna och ingen dygnsbegränsning Sven Bergelind socialchef Karl Willborg projektledare Bilagor Verksamhetsstatistik 2014 Ekonomiska kalkyler Avtalsutkast sid 2/2 SAMARBETSAVTAL 1. Parter Trollhättans stad, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, och Lilla Edets kommun, individ och familjeomsorgen Direkta insatser utföres av Enheten mot våld i nära relationer, en verksamhet inom Trollhättans stads Arbetsmarknads- och socialförvaltning. 2. Syfte Avtalets syfte är att tillförsäkra personer i Lilla Edets kommun, utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av närstående, stöd och hjälp att leva ett liv fritt från våld. 3. Avtalstid Avtalet gäller från och med 2016-01-01 till och med 2018-01-01. Avtalet förlängs med ett år i taget, om ej uppsägning sker enligt punkt 4. Uppdrag Trollhättans stad, genom Enheten mot våld i nära relation, åtar sig att stödja och hjälpa personer i Lilla som blivit utsatta fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld av närstående. Detta sker genom stödsamtal vid personbesök eller per telefon, bistånd vid myndighetskontakter samt bistånd i form av skyddat boende på boende ett. Initiativ till kontakt med enheten mot våld i nära relation kan tas av individ- och familjeomsorgen i Lilla Edet eller direkt av enskild. Arbetet skall ske i nära samverkan med individ- och familjeomsorgen i Lilla Edets kommun. Enheten mot våld i nära relation är representerad i Lilla Edets kommuns samverkansgrupp kring våld i nära relationer. Enheten mot våld åtar sig att initiera samverkansmöte mellan individ- och familjeomsorgen Lilla Edets kommun och enheten mot våld i nära relation. Enheten mot våld ska också medverka i det utåtriktade arbetet i syfte att stärka arbetet mot våld i nära relation i Lilla Edets kommun. Avtal är upprättat mellan Kvinnojouren Duvan och Trollhättans stad. I detta avtal ingår Lilla edets kommun och samverkande part. 5. Uppföljning Uppföljning av verksamheten och avtalets innehåll sker en gång per år. Lilla Edets kommun individ- och familjeomsorgen åtar sig att initiera uppföljningsmötet. 6. Ersättning Lilla Edets kommun ersätter Trollhättans stad med tkr per år. Ersättningen justeras med konsumentprisindex fr.o.m 2017-01-01 Om behov uppkommer av investeringar utöver plan eller oförutsedda kostnader i övrigt, ska överläggningar ske mellan parterna före godkännande av kostnader som kan drabba båda parter. 7. Avgifter för enskilda Insatser i form av samtal eller skyddat boende är gratis för den som utnyttjar tjänsten. I det skyddade boende svarar den enskilde för eget kosthåll. 8. Fakturering Lilla Edets kommun ersätter Trollhättans stad mot fakturering 30/11 då hela summan erläggs per 30 dagar netto. 9. Andra samverkande kommuner Trollhättans stad äger rätt att teckna samverkansavtal även med andra kommuner om nyttjandet av enheten mot vålds tjänster, om det kan ske utan inskränkning av kapacitet för Lilla Edets del. 10. Uppsägning Uppsägning av avtalet skall göras skriftligen senast 9 månader före avtalstidens utgång. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. 2015-04-07 Trollhättans stad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 2015-04-07 Lilla Edets kommun Individ och familjeomsorgen Said Niklund Förvaltningschef Sven Bergenlid Socialchef Budget 2015 Lönekostnad/arbetsledning Hyra/el Material/larm/övrigt Summa Boende Rådgivning 1 450 430 150 2 030 565 50 30 645 Total kostnad Invånarantal 56 573 37 369 12 829 106 771 % Procentuell kostnad 53% 1 417 35% 936 12% 321 2 675 2 015 480 180 2 675 Beräkning baserat på antal invånare Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Total Kostnaden visar beräkning vid kostnad per invånare för båda boenden Jourboende 2014 Antal kvinnor Thättan Antal barn Antal boende dygn totalt kvinnor/barn Antal kvinnor Vänersborg Antal kvinnor Antal barn Antal boende dygn Antal kvinnor Lilla Edet Antal kvinnor Antal barn Antal boende dygn Övriga kommuner Antal kvinnor Antal barn Antal dygn Totalt antal boende kvinnor Totalt antal boende barn Totalt antal boende dygn Antal samtal med boende kvinnor/snitt Antal myndighetsbesök med boende /snitt Totalt antal Boende 2014 19 23 1276 Antal kvinnor som bott längre tid än en månad 6 4 14 10 692 2 6 6 228 2 4 5 607 43 44 2803 7,5 1,7 Antal telefonsamtal rörande boende/snitt 14 antal samverkansmöte boende 38 Antal kvinnor i besök utifrån Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Övriga kommuner summa Antal besök/månad utifrån Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Övriga kommuner summa Antal telefon/månad utifrån Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Övriga kommuner Summa Dagar i tingsrätt Samråd angående klienter Antal nekade kvinnor till boende Antal samtal där tolk användes 51 9 6 0 66 135 34 31 0 200 1232 195 134 153 1714 4 72 53 varav 10 från avtal 58 .53/10 Antal avbokade/ombokningar besök 36 Datum Dnr Dpl 2015-06-01 2015/IN124-1 Individnämnden Förslag om nytt avtal med Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Trollhättans kommun om gemensamt barnahus Individnämnden har sedan flera år haft ett samarbete med Trollhättans kommun om köp av barnahusverksamhet för barn som utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp. Även Vänersborgs kommun köper tjänst av Trollhättans kommun. Nuvarande avtal går ut 2015 och nytt avtal föreslås träffas med Arbetsmarknads- och socialförvaltningen (ASF) i Trollhättan. De tjänster Individnämnden köpt av ASF gäller mottagande av barnet inför polisförhör i barnvänlig lokal, särskilt rum för själva barnförhöret av polis, stöd efteråt till barnet, ev. stöd till förälder, genomgång med socialsekreteraren från IFO som närvarat. I tjänsteköpet ingår även plats i samordningsgrupp med polis, åklagare, barnpsykiatri, barnmedicin och samordnaren på barnahuset. I denna grupp samplaneras de berörda aktörernas arbete för barnet. Socialsekreterare på IFO kan även konsultera samordnaren i frågor som gäller barnahusets målgrupp. Antal aktuella barn på barnahuset 2011 – 2014 framgår av följande tabell: Lilla Edet 2011 2012 2013 2014 24 38 23 166 219 225 522 Vbg+Thättan+LE - Första verksamhetsåret, 2008, hade Lilla Edet 15 aktuella barn på barnahuset. Det bör observeras att till målgruppen hör inte barn som bevittnat våld. Det har skett en ökning av antal barn utsatta för våld eller övergrepp under ovanstående period. Om den extrema ökningen mellan 2013 och 2014 kvarstår även 2015går ännu inte att säga. I Lilla Edet ligger antalet anmälningar om barn som far illa betydligt högre första tertialet 2015 jämfört med 2014, varför det kan vara troligt att 2014 års nivå på antal barn aktuella på barnahuset inte kommer att minska under 2015. Barnahusets nuvarande omfattning har gjort en personalutökning nödvändig. ASF har beslutat om en personalförstärkning på barnahuset med 1,0 tjänst, vilket medför ökad kostnad för alla tre samverkande kommuner vid nytt avtal. Skulle Vänersborg eller Lilla Edet inte delta i nytt avtal om barnahus kommer personalförstärkningen att minskas i motsvarande grad. Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: www.lillaedet.se Tel: 0520-65 95 00 Fax: 0520-65 73 87 E-post: kommunen@lillaedet.se sid 1/2 sid- 2 - I gällande avtal köper Lilla Edet tjänst per timme, kostnaden 2014 var cirka 60 tkr. I den utredning om barnahuset som ASF gjorde 2014 bedömdes att verksamheten måste få ett personaltillskott för att kunna upprätthålla godtagbar kvalitet. ASF är inte beredd att fortsätta sälja tjänst per timme utan vill att Vänersborg och Lilla Edet tar ett kostnadsansvar för helheten. Med tanke på Lilla Edets relativt stora andel av ärenden föreslås IFOs kostnad vara 15 % av kostnaden samordnare, lokaler och övriga kostnader samt 12 % av kostnaden för tillkommande ny tjänst som handläggare, 106 tkr respektive 63 tkr, summa 169 tkr Förslag till individnämnden Förvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med AFS utifrån redovisat underlag. Sven Bergelind socialchef Karl Willborg projektledare Bilagor Avtalsförslag utkast Kostnadsförslag ASFs utredning Verksamhetsberättelse 2014 sid 2/2 SAMARBETSAVTAL 1. Parter Trollhättans stad, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, och Lilla Edets kommun, individ och familjeomsorgen 2. Syfte Avtalet innebär att Lilla Edets kommun, individ och familjeomsorgen får tillgång till den övergripande samordningen av verksamheten i Barnahuset, kvalitetssäkring av verksamheten, kompetens, metoder och rutiner gällande Barn som är utsatt för våld i nära relationer, barn utsatta för sexuella övergrepp, barn utsatta för hedersrelaterad brottslighet och barn utsatta för trafficking/människohandel. 3. 4. Avtalstid Avtalet gäller från och med 2016-01-01 till och med 2018-01-01. Avtalet förlängs med ett år i taget, om ej uppsägning sker enligt punkt 10 5. Uppdrag Trollhättans stad, genom Enheten mot våld i nära relation, Barnahuset erbjuder Lilla Edets kommun vidareutveckling inom området Barn som är utsatt för våld i nära relationer, barn utsatta för sexuella övergrepp, barn utsatta för hedersrelaterad brottslighet och barn utsatta för trafficking/människohandel. Avtalet innebär att Lilla edets kommun, socialförvaltningen får tillgång till den övergripande samordningen av verksamheten i Barnahuset, kvalitetssäkring av verksamheten, kunskaps- och metodhandledning av Socialsekreterare i form av Barnahusets teamledare som har det övergripande ansvaret för samverkan i Barnahuset. Lilla Edets kommun får tillgång till omhändertagande av barn i Barnahusets målgrupp före, under tiden och efter Barnförhör i Barnahuset. Lilla Edets kommun får tillgång till Barnahusets personal för konsultation i ärenden som rör Barnahusets målgrupp. Enhet _________________________________________________________________________________________________ Gärdhemsvägen 9 Box 931 461 29 Trollhättan Telefon 0520-49 50 00 Fax 0520-49 79 14 social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 5146-6498 Trollhättans stad, genom Enheten mot våld i nära relation, Barnahuset erbjuder Lilla Edets kommun, individ och familjeomsorgen plats i samrådsgruppen, arbetsgruppen och styrgruppen för Barnahuset med syfte att få struktur på ärenden och tillgång till alla professioner som finns i samrådsgruppen samt tillgång till kunskap och utbildning samt med syfte att påverka inriktningen i verksamheten Lilla Edets kommun får tillgång till Barnahusets insatser vid polisförhör såsom omhändertagande av barnet, service till personal från Lilla Edet och av anhöriga som vistas på Barnahuset. Samt tillgång till befintliga lokaler och resurser. 6. Uppföljning Uppföljning av verksamheten och avtalets innehåll sker två gånger per år. Lilla Edets kommun, individ och familjeomsorgen åtar sig att initiera uppföljningsmötet. 7. Ersättning Lilla Edets kommun, ersätter Trollhättans stad med tkr per år. Ersättningen justeras med konsumentprisindex fr.o.m 2017-01-01 Om behov uppkommer av investeringar utöver plan eller oförutsedda kostnader i övrigt, ska överläggningar ske mellan parterna före godkännande av kostnader som kan drabba båda parter. 8. Fakturering Lilla Edets kommun ersätter Trollhättans stad mot fakturering 30/11 då hela summan erläggs per 30 dagar netto. 9. Andra samverkande kommuner Trollhättans stad äger rätt att teckna samverkansavtal även med andra kommuner om nyttjandet av Barnahusets tjänster, om det kan ske utan inskränkning av kapacitet för Lilla Edets del. 10. Uppsägning Enhet _________________________________________________________________________________________________ Gärdhemsvägen 9 Box 931 461 29 Trollhättan Telefon 0520-49 50 00 Fax 0520-49 79 14 social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 5146-6498 Uppsägning av avtalet skall göras skriftligen senast 9 månader före avtalstidens utgång. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. 2015-04-07 Trollhättans stad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 2015-04-07 Lilla Edets kommun Individ och familjeomsorgen Said Niklund Förvaltningschef Sven Bergenlid Socialchef Enhet _________________________________________________________________________________________________ Gärdhemsvägen 9 Box 931 461 29 Trollhättan Telefon 0520-49 50 00 Fax 0520-49 79 14 social@trollhattan.se, arbetsmarknad@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 5146-6498 Handläggning Direkttelefon E-post Datum Dnr Göran Cedgård Karin Engström 0520-49 72 02 goran.cedgard@trollhattan.se karin.engstrom@vanersborg.se 2015-04-23 ASN 2015/76-701 Arbetsmarknads- och socialnämnden 461 29 Trollhättan Socialförvaltningen i Vänersborg 462 85 Vänersborg Uppdrag Utredning av organisation/struktur/avtal gällande Barnahuset i Trollhättan/ Vänersborg/ Lilla Edet. Mot bakgrund av att Barnahusets verksamhet stadigt har ökat över åren ser verksamheten behov av en helhetsöversyn för att kunna anpassa verksamheten efter dagens behov och efterfrågan. Utredningen skall specifikt svara på/belysa: 1. Vilka erfarenheter har Barnahusets myndigheter av samverkan i Barnahuset? 2. Hur ser de olika myndigheternas behov, krav och förutsättningar ut för samverkan i ett Barnahus? 3. Hur anpassar man barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter till dagens behov och efterfrågan och gör vi rätt saker utifrån myndigheternas behov och krav? 4. Hur ser kostnadsfördelningen ut ut mellan de samverkande myndigheterna? 5. Har Barnahuset rätt resurser i form av personal, lokaler och ekonomi? 6. Har Barnahuset rätt representation i styrgrupp, arbetsgrupp och samråd? 7. Hur ser förutsättningarna ut för Barnahuset att eventuellt ansluta fler kommuner i framtiden utifrån ansvar och ekonomi? Bakgrund Myndigheter har enligt 6 § Förvaltningslagen en lagstadgad skyldighet att samverka. Bestämmelser om samverkan finns även inom Socialtjänstlagen (SoL), Polislagen (PL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). 1 2005 fick Riksåklagarmyndigheten i uppdrag att nationellt stärka barnperspektivet och samverka med ovanstående mydigheter. En försöksverksamhet startades upp på sex Barnahus runt om i landet. I augusti 2006 tog Arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättan beslut om en projektansökan till Länsstyrelsen där syftet var att stärka barnperspektivet i verksamheterna och att öka samverkan myndigheter emellan. I juni 2007 startades Barnahuset i Trollhättan och verksamheten permanentades under 2008. Samma år anslöt sig Lilla Edets kommun och fyra år senare, 2012, anslöt sig Vänersborgs kommun. Barnahuset är tänkt att utgöra en lugn och trygg miljö under utredningstiden när ett barn är utsatt för brottsmisstanke om våld i olika former. Meningen är att de professionella i sin yrkesutövning skall samlas kring barnet på Barnahuset för att undvika att barnet faller mellan myndigheternas stolar. Centralt är att barnets behov av skydd och stöd skall vara i centrum i den rättsliga processen. Under 2013 besökte Carin Götblad, regeringens samordnare i våld i nära relationer Trollhättan efter tips från Socialstyrelsen över verksamheter som ligger i framkant gällande våld i nära relationer. Året efter fick verksamheten, återigen efter rekommendation från politiken, besök av bl. a EU parlamentariker Cecilia Wikström. Barnahuset har också varit inbjudet att föreläsa och presentera verksamheten vid en av Socialstyrelsens utbildningskonferenser. Detta är exempel på att verksamheten varit och är uppmärksammat mycket framgångsrik. Antalet Barnahus i Sverige är 28 stycken (2013) varav Trollhättans Barnahus är ett av de mindre. Beskrivning av verksamheten: Enheten mot våld Verksamheten är belägen i Polishuset med ett Barnahus och samtalsmottagning för våldsutsatta och våldsutövare. I verksamheten finns ett skyddat boende som är beläget på annan plats. Målgruppen är barn och ungdomar i åldern 0 – 18 år som varit utsatta för våld i nära relationer, sexuella övergrepp, hedersrelaterad brottslighet och trafficking. Syftet med verksamheten är att stärka barnperspektivet och förbättra samverkan mellan berörda myndigheter. Målet med Barnahusets verksamhet är: - att det ska finnas ett tydligt barnperspetiv i enlighet med FN:s barnkonvension i allt utrednings- och konsultationsarbete - att vara barnanpassat och tvärprofessionellt där flera myndigheter samverkar under samma tak med rättsliga, sociala, psykosociala och medicinska bedömningar - arbeta för att förbättra samarbetet/samsynen mellan verksamheterna samt - sprida och ge ökad kunskap om Barnahuset Metod Intervjuer utifrån standardiserade frågeställningar och med anpassning till respektive respondentgrupp med samtlig personal på enheten våld i nära relation (VIN-gruppen), Barnahusets personal, representanter från Socialtjänsterna i Troll2 hättan, Vänersborg och Lilla Edet, Polisen, Åklagarmyndigheten, Hälso- och sjukvården samt BUP, både på lednings- och operativ nivå. Vidare intervjuer med Familjestöds ledningsgrupp, sektionschef och 1:e soc.sekreterare Vänersborgs kommun, lilla arbetsgruppen (operativt samverkande personal) samt till vissa delar ekonom. Genomgång av styrdokument, tidigare utedningar och Barnahusets kvalitetsutredning samt löpande avstämningar med områdes- och enhetschef kompletterar inhämtande fasens källor. Avgränsningar Utredningen exkluderar helt brukarperspektivet och även en representant för Hälso- och sjukvården och BUP Vänersborg, som inte närvarade vid aktuell intervju situation. Verksamhetens flöden Polisanmälan Barnahuset Socialtjänstanmälningar Enskilda Sjukvården SAMRÅD Ärendeflöde Vem gör vad? När? Var? Hur? Skolan Sjukvården BUP Åklagare Polis Rättsläkare Socialtjänst Övriga konsulter Löpande samråd Kroppsundersökning Barnpsykundersökning & ev behandling krisbehandling Förundersökning --------- Rättegång --------Undersökning Utredning --------- Krisarbete Handledning --------Konsultation Löpande samråd Vetenskapliga utvärderingar Återkoppling till styrgruppen och SN Utvärdering Domar Uppföljning Avslutning Ärendeflödet till/inom Barnahuset är enligt ovan. Ett ärende initieras av en polisanmälan, anmälningar till socialtjänsten, enskild anmälan eller anmälan från sjukvården och skolan. Vid de regelbundna samrådsmötena tas ärenden upp och riktlinjerna för det fortsatta arbetet läggs upp och där det planeras för vem som gör vad, när och hur. Varje samverkande myndighet ansvarar för sin respektive tjänsteutövning. På Barnahuset genomförs polisförhör med barnen och en viktig del i arbetet är att ombesörja ett gott mottagande, ge trygghet och ett bra och professionellt omhändertagande av barnen och deras föräldrar. Barnahusets verksamhet är väletablerad, känd och omvittnat framgångsrik och har också nationellt lyfts fram både av Socialstyrelsen och Rädda Barnen. 3 Myndigheternas ansvar enligt Barnahusets verksamhetsberättelse. I socialtjänstens uppgifter ingår att: - genomföra en skyddsbedömning i direkt anslutning till anmälan aktualisera alla socialanmälningar som tillhör Barnahusets målgrupp genomföra förhandsbedömning om socialutredning skall genomföras eller inte ansvara enl. SoL 5 Kap 11 § för att barnen får det stöd och hjälp som de behöver utreda barnets sociala situation besluta, följa upp och samordna sociala insatser samordna myndigheternas arbete,(barnsamordnaren) vid uppdrag från företrädare för barnet köra barnet till barnförhör I polisens uppgifter ingår att: - ta emot polisanmälningar och överlämna till åklagare för bedömning - aktualisera alla polisanmälningar som hänför sig till Barnahusets målgrupp till samrådsgruppen - planera och genomföra övriga utredningsåtgärder - på delegation av åklargare informera barnets förälder om att barnförhör har hållits I åklagarens uppgifter ingår att: - värdera misstankar och besluta om en förundersökning skall inledas - vid behov ansöka hos Tingsrätt om en särskilt förordnad företrädare eller målsägarbiträde för barnet - avgöra hur förundersökningen skall bedrivas och vilka misstankar som skall utredas - närvara vid barnförhör - besluta i åtalsfrågan - driva processen i domstol I slutenvård, primärvård och barnpsykiatrins uppgifter ingår att: - medverka i samrådsmöten på Barnahuset - utreda barnets somatiska status och bedöma förekomst av skador, samt vid behov, ge behandling - dokumentera i journal samt ev. fotografera skador som grund för ev. rättsintyg - på begäran utfärda rättsintyg (NÄL) - barn- och ungdomspsykiatrin ska utreda, bedöma och tillgodose barnets och familjens behov av barnpsykiatriska insatser - bedöma och tillgodose barnets och ev. familjens behov av krisbearbetning i samverkan med socialtjänsten, psykoterapeutisk eller psykologisk insats 4 Organisation Organisation Chefsnivå Beslutandenivå Utvecklar metoder, rutiner, utbildning, fortbildning etc. Samla kunskap Styrgrupp Omvärldsgrupp Arbetsgrupp Får kunskap/stöd influenser utifrån. Operativt arbete Dialog mellan de olika verksamheterna. Samordnar arbetsinsatserna Vem gör vad, när och hur? Samverkar kring barnet ur ett barnperspektiv Samråd Lös gruppsammansättning mellan intresserade. Öppen gruppkonstalation. Statistik Ett urval av statistiken visar på en kraftig ökning av antalet nyanmälda barn. Tabell 1 Antal ärenden har ökat med 136 från 2013 till 2014, vilket är en ökning med 60 %. Till detta kommer 191 barn där det görs uppföljningar. Sammantaget har 552 barn varit aktualiserade på Barnahuset under 2014. Tabell 2 5 Trollhättan har haft 50 % ökning av antalet barn under 2014. Vänersborg däremot visar en minskning. Lilla Edet har haft en femdubblad ökning under 2014 jämfört med året innan. Tabell 3 Antalet konsultatationer har de sista fyra åren ökat med ca 26 %. Tabell 4 Antalet polisanmälningar följer en analogt ökande trend med 20 % ökning 2013 och 25 % ökning 2014. Tabell 5 6 Av diagrammet går att utläsa att polisområde Öst som inkluderar Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet och där samverkansavtal finns, står för drygt hälften (52 %) av genomförda förhör. Polisområde Väst (Uddevalla) står för 44 % av förhören men här saknas samverkansavtal. Övriga kommuner (4 %) saknar även de samverkansavtal. Någon ersättning från polisområde Västs nyttjande av Barnahusets lokaler mm utgår inte, vilket bör noteras. Ekonomi Se kostnadsfördelning sid 12. Utredningsunderlag 1. Vilka erfarenheter har Barnahusets myndigheter av samverkan i Barnahuset? Generellt framförs att Barnahusets styrka är kontinuitet och kompetens hos dem som samverkar. I flertalet av genomförda intervjuer framkommer dock beskrivningar av en upplevelse att Barnahusets representanter måste ”tassa på tå”, framför allt i samverkan med polis- och åklagarmyndigheten. Det förväntas vara Barnahuset och socialtjänsten som ska driva samverkan och visa flexibilitet i samverkan. Ett framfört önskat scenario är att medverkan i samverkan sker på mer lika villkor. Upplevelsen är att om man från Barnahusets sida agerar ”för tufft”, kan detta ge bakslag i samverkan, med en försämrad samordning av insatserna för brukarna som följd. Samverkanspartnerna inom Barnahuset har, som utredarna kan konstatera, ojämlika villkor och det förmedlas ingen upplevelse av att villkoren för samverkan förväntas vara/eller kunna bli mer jämlik för alla samverkansparter. Arbetsgruppen och den lilla arbetsgruppen förmedlar en förståelse för att övriga samverkanspartners egen kärnverksamhet, vid behov, äger företräde framför Barnahus ärenden, till exempel rättsväsendets lagstiftade prioritering av arbetet med frihetsberövade. Från Barnahusets håll framförs en önskan om att nå en förbättring av organisationen inom rättsväsendet så att resurser till Barnahus ärenden ”värnas” mer och att verksamheten inte påverkas på sådant sätt som sker idag när det gäller långa väntetider för barnförhör. Beträffande hur samverkan fungerar inom de olika anslutna kommunerna finns skillnader. Mest väl förspänt bedöms samverkan vara för kommuninnevånarna i Trollhättans Stad. I Trollhättan finns en väl fungerande och en nära samverkan mellan ASF:s öppenvård och Barnahuset. Utarbetade och anpassade rutiner för arbetsfördelning mellan öppenvårdens behandlare, Barnahuset och socialsekreterare har arbetats fram. Extra fördelaktigt är att öppenvården har en speciellt utsedd familjebehandlare som knutits till Barnahuset. Behandlaren ges därigenom möjlighet att få fördjupad kunskap och en möjlighet att kunna specialisera sig. Det beskrivs att de barn som tillhör BUP-mottagningen i Trollhättan har störst tillgång till anpassat och specialiserat stöd. Särskilt positivt omnämns att Trollhättans BUP-mottagning deltar aktivt i Barnahusets arbete och att de utsett funktioner som har specialkompetens inom området. 7 I Vänersborg är fördelen att det finns en nära koppling mellan Barnahuset och socialsekreterarna i och med den tjänst som överför kunskap mellan Barnahuset och myndighetsutövande handläggare. Denna tjänst uppfattas som positiv och bringar en tydlighet i handläggningsprocessen av Barnahus ärenden. Det saknas dock en fungerande och nära koppling mellan Barnahuset och öppenvården. Konsekvensen av detta är att det saknas upparbetade arbetssätt kring behandling och psykosocialt omhändertagande. Det saknas också familjebehandlare med särskild kompetens, kompetens som skulle kunna inhämtas utifrån Trollhättans arbetssätt ovan. I Lilla Edet framförs önskemål om att kunna ha den koppling som de andra kommunerna har mellan Barnahuset och den egna socialtjänsten. Trots samordning inom Barnahuset och samma kliniktillhörighet, är det stödet och arbetsinsatserna från BUP som särskiljer mest mellan de anslutna kommunerna. Försök har gjorts under lång tid att få BUP-mottagningarna att arbeta på ett mer likvärdigt sätt, oavsett kommuntillhörighet för de barn som drabbats. Utredarna noterar att avsaknaden av ett likvärdigt agerande i kommunerna snarare har ökat över tiden vad gäller förhållningssätt och erbjudet stöd. Medverkan från sjukvården i form av barnkliniken och primärvård beskrivs på ett sådant sätt att det av utredarna har uppfattats som en ”envägskommunikation”, där representanter från barnkliniken och primärvård endast delvis medverkar i samverkan genom sin expertkunskap. Vilket mandat de medverkande har inom sina respektive hemmaorganisationer att förankra arbetssätt och kunskap är dock otydligt beskrivet. Det förefaller som att deras funktioner inom Barnahuset till stor del kan uppfattas vara av konsultativ art utan större mått av ömsesidighet. Sjukvårdens representanters medverkan uppfattas som oförutsägbar då medverkan styrs av hemmaorganisationens resursallokering. Utredarna noterar att VCT inte tecknat formellt samverkansavtal för deltagande, vilket observeras. I sammanhanget noterar utredarna också en tidigare samverkande läkares synpunkt vad gäller barnperspektivet. ”- Det inte är Barnahuset arbetssätt utan kommunernas skilda villkor som gör skillnad i vilken grad barnen får tillgång till Barnahuset”. Sammanfattning Det finns en upplevelse inom Barnahuset av ojämnlikhet i villkoren för samverkan. I Trollhättan finns upparbetade rutiner och en god samverkan mellan ASF:s öppenvård och Barnahuset och BUP deltar aktivt och tätt. I Vänersborg finns en nära koppling mellan Barnahuset och socialsekreterarna genom inrättad tjänst. Däremot saknas koppling mellan Barnahuset och öppenvården. BUP Vänersborg bristfällig medverkan Sjukvårdens medverkan upplevs som konsultativ och oförutsägbar. Formellt samverkansavtal med VCT saknas. 2. Hur ser de olika myndigheternas behov, krav och förutsättningar ut för samverkan i ett Barnahus? Utifrån vad som redovisats under frågeställning 1. ovan har det i det insamlade materialet framkommit stora skillnader i de samverkande myndigheternas behov, krav och förutsättningar för samverkan inom Barnahuset. De medverkande 8 socialtjänsterna har sinsemellan mycket olika förutsättningar för en optimalt fungerande samverkan. Av intervjuerna framgår det tydligt att rättsväsendet, polis och åklagare återkommande hänvisar till sin lag - och händelsestyrda verksamhet där hanterandet av frihetsberövande personer ges förtur framför samverkan. Lagkraven på att utredningar gällande brott mot barn ska vara färdigställda inom 90 dagar beskrivs ha lägre prioritet, likaså den rekommendation som återfinns i åklagarmyndighetens handbok om att barnförhör ska hållas inom 2 veckor. Konsekvenserna av detta beskrivs bli att det intermittent uppstår långa väntetider för barnförhör, vilket påverkar socialtjänstens möjligheter att invänta polisförhören. Konflikten uppstår i att socialtjänstens ingripande riskerar få till följd att barnens rätt till en rättssäker rättslig prövning påverkas negativt. Trots att det under lång tid funnits en strävan att nå en samklang mellan socialtjänsten och rättsväsendet framkommer i intervjuerna färska exempel på att så inte är fallet. Socialtjänstens agerande är avhängigt att barnförhören görs i tid. I intervju med representant från polismyndigheten framkommer att en omorganisering av de polisiära resurserna för genomförandet av barnförhör har genomförts under hösten 2014. Men det uppges att det finns ett visst motstånd mot att införa förändrade polisiära arbetssätt i syfte att minska väntetiderna för barnförhör, exempelvis genom införande av tre förhörstider/dag i barnförhörsrummet. Vari motståndet har sin grund har dock inte närmare gått att utreda. Åklagarmyndighetens samverkan kan beskrivas vara av konsultativ art. På grund av en hög arbetsbelastning har åklagarnas medverkan över tid minskat i såväl samråd som i barnförhör. I intervjuerna framförs uppfattningen att åklagarna deltar efter behov och att man generellt inte ser att samråds medverkan har minskat som sådan. Beträffande åklagarnas aktiva medverkan i barnförhör framkommer däremot en mer splittrad bild. Ur barnens rättssäkerhetsperspektiv finns fördelar när åklagare finns på plats som medhörare med möjlighet att ge aktiva direktiv till förhörsledarna. Då detta sker alltmer sällan framförs från några håll en farhåga om att kvaliteten i förhör och polisutredning kan komma att försämras med konsekvenser för barnens rättssäkerhet. Både representanterna från polisen och åklagarmyndigheten talar om fördelarna med ett utökat Barnahus med ett större geografiskt upptagningsområde. Utredarna har inte kunnat bringa klarhet i huruvida detta skulle innebära att polisoch åklagarmyndigheten för egen del skulle avsätta analogt mer resurser för att tillmötesgå kravet på ett utökat aktivt och nära samarbete som följer av ett utökat geografiskt upptagningsområde. En farhåga från framför allt socialtjänsten är att en utökning av det geografiska upptagningsområdet, och därmed en ökad population, inte skulle komma att åtföljas av en utökning av rättsväsendets resurser, med risk för ytterligare förlängda kötider för barnförhör. Möjligheterna att påverka/förändra den somatiska sjukvårdens förutsättningar för samverkan/medverkan inom Barnahuset förefaller vara små. Den egna resursfördelningen påverkar även här aktörens möjlighet till aktiv samverkan. Den främsta anledningen till, i alla fall primärvårdens glesa medverkan, beskrivs ha sitt ursprung i att hälso- och sjukvårdens primärvårds beställarnämnd inte tydligt har tagit ställning till om detta är ett uppdrag som ska ombesörjas och analogt finansieras. 9 Det fria vårdvalet, med privatisering av vårdcentraler, beskrivs ha påverkat möjligheten till samordnad primärvårds medverkan negativt. Trots frekventa försök att få till stånd en utökad medverkan från primärvårdens sida uppges man inte ha lyckats nå längre än den nivå som finns idag. Denna består av cirka två timmars läkartid per månad. Någon långsiktig lösning ses eller förutspås inte idag. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i de i Barnahuset anslutna kommunerna tillhör samma klinik och verksamhetschef. Detta till trots ser det praktiska arbetet med patienter och medverkan inom Barnahuset olika ut på de olika mottagningarna. I intervjuer om hur det kan komma sig framkommer tankar om att det kan ha sin grund i att respektive mottagning själva kan välja huruvida samverkan ska vara prioriterad eller ej. Sammanfattning Barnahuset står för kontinuitet och kompetens. Socialtjänsten upplever ”ojämlika” villkor för samverkan framför allt med polis- och åklagarmyndighet. Skillnader inom de olika samverkande kommunerna finns. Trollhättan har ett väl fungerande ”internt” samarbete och öppenvården har en utsedd familjebehandlare. Vänersborg har en bra koppling mellan Barnahuset och socialsekreterarna men saknar arbetssätt kring behandling och psykosocialt omhändertagande. Barnklinikens och primärvårdens samverkan upplevs som oförutsägbar och samverkan har karaktär av konsultativ art. BUP:s stöd och insatser skiljer mellan de anslutna kommunerna och har ökat över tiden trots samma kliniktillhörighet. 3. Hur anpassar man barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter till dagens behov och efterfrågan? Gör vi rätt saker utifrån myndigheternas behov och krav? I intervjuerna framkommer att barnsamordnarens roll uppfattas som otydlig och spretig och att det behöver definieras vad som ingår i rollen. Det finns nu en outtalad förväntan om att barnsamordnaren ska ”göra allt” – från att hålla ihop Barnahuset på ett övergripande sätt, stå för kunskapsspridning till att erbjuda psykosocialt omhändertagande av drabbade barn mm. Så som arbetet inom Barnahuset är organiserat idag beskrivs att barnsamordnaren får ta ett mycket stort ansvar för stöd, vägledning och omhändertagande, vilket sker på bekostnad av utvecklingsarbete, extern service mm. I flera intervjuer beskrivs att barnsamordnaren ”är” Barnahuset, på gott och ont. Fördelen är att barnsamordnaren är etablerad och känd av alla och besitter en stor kunskap. Många uttalar att man vid frågor alltid kan vända sig till barnsamordnaren för att få svar och barnsamordnaren personifierar den kontinuitet och sammanhållande funktion som många finner så värdefull. Medaljens baksida är att en person inte räcker till för att täcka de behov som Barnahuset har. Sårbarheten ökar också när många funktioner/uppgifter är samlade på en och samma person. Detta har blivit allt tydligare i takt med det ökande antal ärenden som verksamheten noterat de sista åren. Benämningen barnsamordnare uppfattas även den som missvisande, om tanken är att tjänsten ska innehålla ett strategiskt och övergripande innehåll. Här krockar det operativa och det strategiska perspektivet. Ett förslag som nämns är införande av en teamledar funktion. 10 I beskrivningen av vad barnsamordnaren ägnar tid åt framkommer som tidigare nämnts en rad olika arbetsuppgifter. Vissa av de dessa, till exempel handledning och krisomhändertagande av förskole- och skolpersonal sker med de bästa intentioner. En hög kunskapsnivå och trygghet i agerandet hos berörda personalgrupper gynnar de utsatta barnens möjligheter att få god hjälp. Hur gränsdragningen gentemot annan huvudmans ansvar sker framgår inte tydligt. Det beskrivs att utbildningsförvaltningen är nöjd med det stöd som de får och i insamlat material problematiserar inte någon från Barnahuset kring att den erbjudna servicen kanske borde utföras av utbildningsförvaltningen själva eller att tidsåtgången innebär att Barnahusets eget utvecklingsarbete blir lidande på grund av tidsbrist. Fördelningen av barnsamordnarens arbetsuppgifter idag: *) ISIS = Nationell intresseförening i syfte att ge professionella ökad kunskap om sexuella övergrepp; Risam = Rätt insats i samverkan. Diagrammet visualiserar tydligt den arbetssituation och de diversifierade arbetsuppgifter som barnsamordnaren har idag. Ca 10 % av tiden läggs på basservice (mot- och omhändertagande samt praktiskt arbete) på Barnahuset i anslutning till besök/förhör. Tid för strategiskt utvecklingsarbete saknas och mycket tid åtgår för deltagande och utförande av arbete i anslutning till olika gruppsammankomster samt konsultation, den senare oftast spontanstyrd. Tjänsten kan, som utredarna bedömer, kännetecknas av att vara övertecknad och i behov av justering och avlastning. Sammanfattning Barnsamordnarens roll är allomfattande, spretig, otydlig och ansträngd idag. Tillkorta kommande vad gäller basservicen med omhändertagande aspekterna är kända och utrymme för strategiskt utvecklingsarbete saknas idag. Barnsamordnartjänsten har behov av att bli renare och tydligare. 4. Hur ser kostnadsfördelningen ut mellan de samverkande myndigheterna? 11 Vänersborgs kommun bidrar med ca 65 000 kr samt en (0.50) % tjänst och Lilla Edet med ca 40 000 kr/år *. Vidare betalar polisen (Polisområde Öst) hyra för 3 av verksamhetens rum. BUP betalar ingen hyreskostnad. Ingen gemensam kostnadsfördelning av löpande utgifter i övrigt finns utan dessa bekostas av ASF. *) Lilla Edet ersätter kostnad för barnsamordnarens faktiska arbetstid. Sammanfattning Kostnadsfördelningen framgår ej i samverkansavtalet. 5. Har vi rätt resurser i form av personal, lokaler och ekonomi? Antalet anmälningar och ärenden som handhas inom Barnahusets verksamhet har ökat markant under senare år, vilket framgår av statistiken på sidorna 5 – 6. Det beskrivs inte att de personella resurserna har utökats i någon omfattning. Personalen beskrivs ha svårt att hinna med och särskilt då barnsamordnaren som är tydlig på den punkten. Från flera intervjuade påtalas att det saknas en funktion som har till uppgift att arbeta med det psykosociala omhändertagandet av barnen och föräldrarna före och efter förhör. Upprepat framkommer behovet av ett enhetligt och gemensamt arbetssätt mellan de deltagande kommunerna och en utsedd person som ombesörjer detta. Ambitionen finns men här stannar det. Idag ligger denna arbetsuppgift till stor del på barnsamordnaren när det gäller barn från Trollhättan och Lilla Edet. Detta minskar utrymmet att arbeta med utvecklingsarbete osv. När det gäller de befintliga lokalerna i polishuset går uppfattningarna om dess lämplighet isär. Som positivt framförs möjligheterna till ett nära samarbete (inom ASF) mellan Barnahuset och förvaltningen. En annan fördel som framförs är ”de korta vägarna” som underlättar samverkan med polisen då de finns i huset. Som nackdel nämns att det för barnen kan upplevas som skrämmande att komma till polishuset, som förknippas med annat än just omhändertagande och omsorg. En oro som framförs är att det i nuläget inte är möjligt att säkerställa att offer och förövare inte möts i entré, trapphus eller i polishusets omedelbara närhet. Lokalerna upplevs också utrymmesmässigt ha begränsningar, vilket anförs som ett hinder vid en eventuell expansion av verksamheten. En annan nackdel med samlokaliseringen i polishuset är att det för brukarna och samverkansparterna kan bli otydligt att Barnahuset är en organisation för alla samverkande myndigheter. När det gäller övriga samverkanspartners nyttjande av Barnahusets lokaler beskrivs detta som ett irritationsmoment vad gäller aspekten att agera ”markservice”. Andra kommuner, som inte är anslutna till Barnahuset, betalar inget och den service som följer av att ha samverkanspartners i lokalerna ”tas för given”. Upplevelsen är att Trollhättans Stad får stå för mycket av service och resurser, resurser som skulle kunna nyttjas bättre till annat. Bland flera intervjuade framkommer uppfattningen att man egentligen inte anser att lokalerna är helt ändamålsenliga, men att man inte lägger energi på frågan eftersom man vet att det inte finns några andra alternativ för handen. Sammanfattning Stor ökning (60 %) av antalet ärenden inom befintlig resursram. Resurser upplevs inte vara i paritet med behov och efterfrågan. Polishuset ej optimal lokalitet men realistiska alternativ saknas och fördelen med närheten till Polisen inte oväsentlig. 12 Basservicen på Barnahuset har krav på resursförstärkning både ur mottagande, omhändertagande och praktiska service aspekter. Kostnadsfördelningen har behov av en översyn (avtalet) 6. Har vi rätt representation i styrgrupp, arbetsgrupp och samråd? Styrgruppen, i egenskap av beslutande organ, upplevs som positiv då medverkande aktörer besitter beslutandemandat. Arbetsgruppen. På denna punkt uppehåller sig utredarna kring arbetsgruppens utformning och funktion. Det framstår som tydligt att arbetsgruppen aldrig är fulltalig. Representanterna utgörs i stor omfattning av chefer från de samverkande verksamheterna. Frekvensen återbud kan ha sin orsak i detta och det påverkar arbetsprocesserna och bidrar till att gruppen själv inte upplever sig nå dynamik eller sin fulla potential. Tveksamheter framkommer vad gäller att karaktärisera gruppen som en verksam arbetsgrupp eller som varande en referens- och informationsgrupp. Utifrån arbetsgrupps perspektivet uppfattas representationen i vissa avseenden som felaktig med deltagande chefer som befinner sig långt från den dagliga operativa verksamheten och som saknar nödvändiga detaljkunskaper. I de fall gruppen ska vara en arbetsgrupp har förslag framkommit att mer anamma ett arbetssätt som präglar samrådsaspekten. Man tar upp det man finner viktigt och var och en förbereder sin del inför mötet. Arbetsgruppen skulle på detta sätt dela på ansvaret. Idag beskrivs att barnsamordnaren i mångt och mycket får ansvara för arbetsgruppens arbete, inte bara för dess möten. Så som arbetsgruppen fungerar idag beskrivs den mer vara en referensgrupp, som yttrar sig om olika förslag som barnsamordnaren och andra representanter i Barnahuset har arbetat fram. Nuvarande benämning – arbetsgrupp, upplevs som missvisande. Arbetsgruppens sammansättning med verksamhetsnära chefer som kan besluta inom sina områden samt föra ut information om rutiner, metoder och utbildningar fungerar inte optimalt idag. Samrådsmötena. Representationen i de löpande samrådsmötena beskrivs i stort sett vara ändamålsenliga. Åklagarnas deltagande är avhängig deras arbetsbelastning och den är inte självklar. Men schema finns för relationsåklagarnas närvaro. I de fall ansvarig åklagare inte kan närvara ringer samrådet och åklagare beslutar om förundersökning ska inledas och lämnar då direktiv i ärendet. Sammanfattning Styrgruppen och samrådsmötena upplevs fungera väl. Arbetsgruppens sammansättning och arbetsformer är inte optimal utan är mer en referensgrupp. 7. Hur ser förutsättningarna ut för Barnahuset att eventuellt ansluta fler kommuner i framtiden utifrån ansvar och ekonomi? En utökning av medverkande kommuner ses som positivt och eftersträvansvärt av framför allt representanter från rättsväsendet och från Barnahusets enhetschef. Från rättsväsendet nämns samordningsfördelar och en möjlighet att även barn från idag ej anslutna kommuner ges möjligheter att få tillgång till det stöd som erbjuds via Barnahuset. Från ledningshåll finns en vision om en fortsatt framgångsrik verksamhet med balans mellan en väl fungerande basverksamhet, ett strategiskt ut13 vecklingsarbete och en möjlighet att expandera för att bättre möta det ökande behovet och efterfrågan. Från personal som arbetar i och nära Barnahuset framkommer dock en oro för vad en utökning av antalet kommuner kan innebära för det dagliga arbetet. Farhågorna består i en tveksamhet inför att rättsväsendet inte kommer att avsätta erforderliga resurser i förhållande till antalet utökade ärenden. Man påtalar att så har ju hittills inte skett och man ser en risk i att Barnahuset fortsatt förväntas kunna hantera allt fler ärenden. Det finns en gräns för hur långt så kan ske utan att det påverkar kvaliteten enligt flera av de intervjuade. Tveksamhet anförs också vad gäller om den bassamverkan som finns inom Barnahuset är tillräckligt stabil för att utgöra grund för en framgångsrik expansion idag. Långa väntetider på barnförhör, en varierande åklagar medverkan och svårigheter att få till stånd en aktiv samverkan med hälso- och sjukvården ses som hinder vid en ökning av antalet anslutna kommuner. Det finns också en oro för att man vid en eventuell expansion riskerar att förlora det man idag uppfattar som Barnahusets främsta styrka – rättssäkerheten, närheten och personkännedomen. Huruvida målgruppen för Barnahuset ska utökas till att även omfatta barn som bevittnat våld är en fråga som ges olika svar beroende på vem man frågar. Utredarna konstaterar att representanter från socialtjänst och BUP överlag är positiva till en utökning innebärande ett inkluderande av denna målgrupp i uppdraget. Anledningen sägs främst vara att det är svårt och ibland olämpligt att särskilja barn som bevittnat våld och barn som utsatts för direkt våld. Hänvisning sker till kunskap om att barn som bevittnar våld i hemmet i hög utsträckning även själva utsätts för våld. Från rättsväsendet framkommer invändningar vad gäller att inkludera denna målgrupp, främst beroende på att dessa barn inte räknas som brottsoffer i juridisk mening och att det därför kan bli svårt för rättsväsendet att förhålla sig till denna typ av ärenden. Beträffande en utökning av målgruppen barn som utsatts för könsstympning, framförs en enhetligt positiv uppfattning. Det nämns att mörkertalen sannolikt är stora och att kunskapsutveckling behöver ske inom berörda verksamheter och att detta med fördel skulle kunna ske genom Barnahusets försorg/arbetssätt. Sammanfattning Personal nära och i Barnahuset tveksam till att verksamheten klarar en utökning av upptagningsområdet utan resurstillskott. Polis och åklagarmyndigheten positiva till en anslutning av fler kommuner. Samverkan är inte fullt fungerande idag och verksamheten bär inte en utökning idag inom befintlig resursram. Analys Utredningen tydliggör skiftande uppfattningar bland de intervjuade vad gäller Barnahusets potential och vilken inriktning framtida utveckling bör ta. Dessa uppfattningar präglas av naturliga skäl beroende på vilken organisation man representerar. Ärendeinflöde Barnahuset har de senaste åren haft en kraftig ökning av antalet ärenden inom befintlig resursram. Verksamheten har idag nått och passerat en brytpunkt 14 och behoven överskrider verksamhetens förmåga att leverera. Personalen själva anger oro för en eventuell utökning av verksamheten utan resursförstärkning. Barnsamordnaren Barnsamordnarens roll och funktion är den enskilt viktigaste kuggen och den kännetecknas idag av ett stort mått av otydlighet, splittring och ansträngning och har behov av att ses över för att nå en bättre balans både för barnsamordnaren men också för Barnahuset som verksamhet. Redan den befintliga verksamheten har behov av en renare barnsamordnarroll till innehåll och uppdrag och ett resurstillskott för att harmonisera med behoven. En expansion förutsätter och är direkt avhängigt ett resurstillskott. En konvertering av tjänsten barnsamordnare, som upplevs som missvisande, till teamledare kan vara ett sätt att förtydliga uppdraget, ge utrymme och förutsättningar för både strategiskt och operativt arbete men även möjlighet att få en konsekvent linje i organisationen inom Familjestöd. Detta kräver dock en utökning av resurserna för att nå förbättring vad gäller basservice, omhändertagande och tillgänglighet. Basarbete Utredningen synliggör ett definierat förbättringsområde vad gäller det praktiska basarbetet. Mot- och omhändertagande av barn och vuxna före och efter polisförhör, övrigt praktiskt arbete och tillgänglighet i form av en mer kontinuerlig bemanning är, som utredaren bedömer, i behov av att förbättras. Här finns behov av resursförstärkning enligt ovan. Gemensamt arbetssätt Trots en ambition om att arbetssätt och samverkan ska vara likartad inom de anslutna kommunerna har detta inte fungerat, vilket innebär att utsatta barn får insatser av skiftande kvalitet beroende på kommuntillhörighet. Rutiner/funktion för arbetsfördelning mellan socialtjänstens öppenvård och Barnahuset finns i Trollhättan men saknas i övriga kommuner. Skillnader i erbjudet stöd från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i de anslutna kommunerna är tydligt. Samverkansmodellen så den fungerar idag har utifrån ovan möjligheter att förbättras ytterligare med bättre rutiner och gemensamma arbetssätt. Samverkan (Internt) Barnsamordnaren tillsammans med ”den lilla arbetsgruppen” bestående av representanter från ASF, BUP- mottagningen i Trollhättan och socialtjänsten i Vänersborg utgör Barnahusets kärna. En stark Vi - känsla, korta beslutsvägar, entusiasm och mån om att det ska bli så bra som möjligt karaktäriserar det interna samarbetet och tanken - ett Barnahus. När problem uppstår har enhetschef mandat att lyfta aktuell fråga i styrgruppen. Barnsamordnaren har styrgruppens mandat att arbeta med målgruppens frågor inom respektive myndighet. En dold förväntan om att Barnahuset ska kompensera när samverkanspartners av resurs- eller prioriteringsskäl uteblir kan finnas företrädd. Samverkansavtalet och handling kan utifrån detta perspektiv ha behov av förtydliganden och kanske avgränsningar. BUP-mottagningarna har, trots tillhörighet till samma klinik och verksamhetschef, olika arbetssätt. Öppenvårdsmottagningen i Trollhättan särskiljer sig här positivt. 15 BUP Vänersborg har en bristfällig medverkan. Vad gäller en utökning av målgruppen ”bevittnat våld” är både socialtjänsten och BUP positiva till att den ingår i uppdraget. Samverkan (Polis och Åklagare) Samverkan i praktiken är många gånger händelsestyrd där polis- och åklagarmyndighetens arbetsbelastning och prioriteringar påverkar aktivt deltagande i samverkan. Det ges uttryck för upplevda skillnader i villkoren för samverkansaktörernas medverkan i samverkan. Rättsväsendet upplevs ha ”företräde” att diktera villkoren för samverkan och outtalat förväntas det finnas en förståelse och tolerans för att rättsväsendets medverkan tillåts variera. Skillnaden på samverkan och medverkan är i åklagarmyndighetens fall värd att uppmärksamma. Åklagarna har en viktig roll vad gäller lagföring av misstänkta brottslingar, direktiv för genomförandet av barnförhör med mera. Detta till trots har åklagarnas reella samverkan över tid minskat. Den under Barnahusets första år ständiga medverkan i samråden har över tiden ersatts av en mer sporadisk dito. Utredningen ger indikationer på återkommande långa väntetider vad gäller barnförhör med polis och det finns, som det uttrycks, ett ”motstånd” mot att ändra arbetssätt ex. vis vad gäller utökandet av antalet förhör från två till tre per tillfälle. Samverkan (Sjukvården) Beträffande samverkan med den somatiska hälso- och sjukvården finns en förbättringspotential. Hur samverkan med primärvård ska kunna organiseras är en fråga som trots stora ansträngningar från styrgrupp och förvaltningsledning inte nått någon tillfredsställande lösning. Så som samverkan är organiserad idag sker det främst i form av vad som uppfattas vara en envägskommunikation – primärvårdsläkare ger råd till Barnahuset. Någon reell samverkan där läkare också tar med sig kunskap från Barnahuset och sprider denna vidare inom primärvården finns inte organiserad. Detta ses som en brist då det innebär att primärvården inte tar ansvar fullt ut för utveckling av gemensamma arbetssätt. I detta sammanhang har det även från en läkare konstaterats att särskilt långhelger är en ”trång sektor” då Barnahusets resurser inte finns tillgängliga och att sjukvården (NÄL) är utlämnade åt socialjour och poliser. De senare oftast utan djupare kunskap inom området. Hälso- och sjukvårdens primärvårds beställarnämnd har en otydlighet i sitt uppdrag då de inte tagit ställning för om samverkan är en uppgift som de ska ombesörja och därmed även finansiera. Avtalet Avtalet saknar idag en tydlighet och konkretisering vad gäller vilka resurser som medverkande kommuner själva skall bistå med när det gäller för- och efterarbete och behandling av berörda barn. Detta skulle kunna minska de skillnader som finns idag beträffande vilket psykosocialt omhändertagande och behandlingsarbete som barn erbjuds från respektive kommun. Samverkansavtalet, som tecknades 2007 och omtecknades oförändrat 2012 har behov av en översyn och förnyelse med tydligare skrivningar, kravspecifikationer och ekonomisk fördelning. Avtalet bör även inkludera angivelse om geografiskt upptagningsområde enligt Nationella Riktlinjer, vilket saknas idag. 16 Arbetsgruppen Arbetsgruppen är inte optimal till funktion/arbetssätt. Utredarna gör bedömningen att arbetsgruppens utformning har behov av att förändras. Ett förslag kan vara att kalla den referensgrupp med uppdrag att bereda frågor av utvecklingskaraktär till styrgruppen. Barnsamordnaren föreslås vara sammankallande och mötesledare. Representationen skulle sannolikt vara mer relevant om man valde att ha en adjungerande medverkan utifrån aktuella frågeställningar. Deltagare kan då väljas ut av styrgruppen utifrån vilken frågeställning man vill ha belyst. Expansion (utökning av upptagningsområde och målgrupp) Samtliga aktörer ser en fördel med en utökning av gruppen ”könsstympning”. Rättsväsendet ser fördelar med en utökning av det geografiska upptagningsområdet men anger inget eget resurstillskott vilket väcker oro hos andra parter. Rättsväsendet ser nackdel med att utöka gruppen som bevittnat våld då de inte är brottsoffer i juridisk mening. Anspänningen av verksamheten vid en eventuell expansion relaterat till ökat geografiskt upptagningsområde och en utökning av målgruppen överskrider vad verksamheten klarar av med de resurser som finns idag. En utökning av målgruppen ”könsstympning” kan komma att innebära att tillgängligheten minskar av Barnahusets övriga tjänster enligt riskbedömningen (Bilaga 1). Utredarna gör bedömningen att samverkan, så den fungerar idag, inte är tillräckligt väl fungerande för att framgångsrikt bära en utökning av verksamheten. Barnahuset har, som utredningen visar, redan idag behov av justering av barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter och förutsättningarna för en expansion kräver ett resurstillskott upp till en heltid (1.0) tjänst för att nå en nivå som ligger i paritet med verksamhetens behov och efterfrågan. Vidare bör samverkansavtalet specificeras så att om möjligt mer jämlika och kontinuerliga insatser kan ges till utsatta barn. Detta gäller samtliga i samverkan ingående parter (BUP, Hälso- och sjukvården, Primärvården, Polis- och Åklagarmyndigheterna). Möjligheter att ansluta fler Dalslands kommuner kan finnas och förfrågningar om deltagande finns. Denna utökning, i de fall den blir av, har behov av att föregås av ett nogsamt grundarbete med tydliga avtal för att behålla Barnahusets framgång intakt. Det kan också vara en fördel att en eventuell utökning sker successivt så att dagens fördelar bibehålls och hålls intakt. När det gäller Barnhusets målgrupp går åsikterna isär gällande lämpligheten att ansluta barn som bevittnat våld. I strikt juridisk mening är dessa barn ej brottsoffer, vilket också är anledningen till att polisen och åklagarmyndigheten inte anser att målgruppen bör ingå i Barnahusets uppdrag. Med respekt för denna juridiska bedömning gör utredarna bedömningen att målgruppen inte bör anslutas, men detta är en fråga för styrgruppen att avgöra. Beträffande barn som utsatts för könsstympning råder samstämmighet mellan informanterna och slutsatsen blir därför att denna målgrupp bör inkluderas i Barnahusets uppdrag men med beaktande av de riskaspekter som tas upp i riskbedömningen. 17 Slutsatser Sammantaget, utifrån utredningens resultat, framstår en förändring av Barnahuset som nödvändig. Två alternativ presenteras. Alternativ A Omfördelning av barnsamordnarens arbetsuppgifter inom befintlig ram och ingen expansion. Alternativ A innebär en renodling av barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter där projekt medverkan i Risam (Rätt insats i samverkan), ISIS (Nationell intresseförening för att ge professionella ökad kunskap om sexuella övergrepp) och handledning tas bort. Istället konverteras tjänsten barnsamordnare till teamledare med arbetsuppgifter inkluderande ett större mått av basservice från 10% till 25 % och en utökning av utvecklingsarbete/ teamledar uppgifter från 10 % till ca 30%. Tiden för konsultation och kunskapsspridning struktureras tydligare, vilket ger en minskning från ca 20 % till 7 %. Alternativ A täcker inte behov/efterfrågan och är mer en nödvändig bantning och anpassning av barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter. Alternativet saknar förutsättningar för att helt komma tillrätta med basservicen och utesluter utvecklings- och expansionsmöjligheter, ens för att nå balans med de behov som finns redan idag. Alternativet är att betrakta som en nödvändig justering av barnsamordnarens arbetsinnehåll för att bättre möta de mest ”akuta” behoven, dock inte i nivå med vad verksamheten ser som nödvändig för att nå balans och få möjlighet till utveckling och expansion för att kunna möta befintlig och förväntade behov och efterfrågan på Barnahusets tjänster. Alternativ B Fördelning av barnsamordnarens arbetsuppgifter med en resursförstärkning och med möjlighet att expandera. (två diagram). 18 Alternativ B innebär att barnsamordnarens arbetsuppgifter som teamledare ges ett innehåll enligt ovan och kompletteras med resurstillskott enligt diagram nedan. Alternativet innebär att barnsamordnaren till hälften av sin tid arbetar med teamledaroch utvecklingsarbete. Basservicen minskar från ca 25 % till 10 % och överförs till resurstillskott nedan. Konsultation och kunskapsspridning ungefär som alternativ A och ”Lilla Edet arbetet” utgår och läggs på resurstillskott nedan även det. Arbete i styr- och arbetsgrupp minskar marginellt. Sammantaget skulle renodlingen av barnsamordnarens roll och arbetsuppgifter och resursförstärkning ge nödvändiga möjligheter och förutsättningar för Barnahuset att kunna svara upp mot befintliga och framtida behov samtidigt som det strategiska utvecklingsarbetet får utrymme. Resurstillskott enligt alternativ B skulle innebära ett större mått av basservice i form av omhändertagande, tillgänglighet och kontinuitet på Barnahuset samtidigt som delar av tjänsten skulle kunna inkludera samråd, utvecklingsarbete typ deltagande i utvecklings- konferens- och utbildningssituationer. 19 Sammantaget skulle också möjligheterna till ett större mått av förebyggande arbete med bl. a synlighet ute på skolor och vårdcentraler ge Barnahuset som koncept än bättre förutsättningar att ge de barn som utsatts för brottsmisstanke om våld i olika former en trygg och lugn miljö under utredningstiden. Möjligheterna att svara upp mot befintliga och framtida behov skulle med alternativ B ges de förutsättningar som krävs för att Barnahuset fortsatt skall kunna vara en framgångsrik verksamhet och med plats för framtiden. Förslag Utredarna föreslår alternativ B som det alternativ som i första hand bäst motsvarar de behov av förändringar som utredningen visat på. Barnsamordnarens ändrade roll löser inte alla knutar men den är av stor och central betydelse. De övriga tillkorta kommanden som lyfts fram får utgöra underlag för det fortsatta förbättringsarbetet. Styrgruppen har här en viktig roll. Ett resurstillskott upp mot en heltidstjänst är utifrån utredning och riskbedömning adekvat. Ett resurstillskott skulle kunna finansieras genom en anslutning av Dalslandskommunerna samt en översyn av avtalet. Skulle detta inte visa sig vara genomförbart föreligger ett behov av att äska medel gällande resursförstärkning till verksamheten. 2015-04-13 Göran Cedgård Karin Engström 20 Bilaga 1 Alternativ A Riskbedömning av verksamheten med en justering av barnsordnarens arbetsuppgifter inom befintlig ekonomisk ram Avseende arbetsuppgifter Utan resursförstärkning riskerar kontinuiteten och kompetensen i verksamheten att urholkas. En fulltecknad verksamhet ger barnsamordnaren mindre möjligheter att ge konsultation till soc. sekr. och andra myndigheter som rör Barnahusets målgrupp och detta ökar risken för att ärendena lever sitt eget liv och inte följer de rutiner och riktlinjer som finns. Utrymmet för barnsamordnaren att förbereda varje barnaärende inför och under samrådet minskar i takt med att antalet ärenden ökar. Detta ökar risken för att bedömningarna inte blir professionella sett ur ett barna- och rättssäkerhetsperspektiv. Även efterarbetet efter samrådsmötena får minskat utrymme. Det finns en stor risk att det i utredningen påvisade behovet av ett förstärkt basarbete fortsatt inte kan tillgodoses. Risk finns att Barnahusets och barnsamordnarens utrymme minskar att kunna bistå med sin specialist- och expertkunskap, vilken är grundtanken i Barnahuset. Stor risk finns att en utökning av målgruppen ”könsstympning” inte kan ske då den har krav på kunskap, metoder, rutiner och implementering, vilka saknas till stora delar idag. Avseende organisation En risk med alternativ A är att Barnahuset måste minska sin verksamhet och kommer då inte att kunna leva upp till behoven, till de gemensamma nationella riktlinjerna kring barn som misstänks vara utsatt för brott och kriterier för landets Barnahus och till kriterierna i Landbergs (Rädda Barnen) och Svedins (Linköpings universitet) kvalitetsgranskning av landets Barnahus. En risk med alternativ A är att en justering av barnsamordnarens arbetsinnehåll inte motsvarar befintliga behov av Barnahusets tjänster. Än mindre en utökning av verksamheten. 21 Risken ökar att barnen inte får samma bedömning och hjälp till rätt insats i takt med att antalet ärenden ökar. I takt med att antalet ärenden ökar så minskar möjligheten att kvalitetssäkra verksamheten med avseende på att varje barnaärende ska bedömas på ett likformigt sätt av alla parter i Barnahuset. Ett ökat operativt basarbete i enlighet med utredningens resultat minskar möjligheterna att arbeta strategiskt. Ett basarbete genererar i sig mer samordningsinsatser för Barnahusets samordnare. Det finns en risk att enbart en justering av barnsamordnarens arbetsuppgifter utesluter möjligheten att kunna ha ett helhetsperspektiv då verksamheten redan idag är ”fulltecknad”. En risk med ett utökat upptagningsområde är att befintlig verksamhet/ samverkan försämras betydligt då fler kommuner genererar mer arbete för barnsamordnaren En påtaglig risk med en utökning av målgruppen ”könsstympning” är att tillgängligheten minskar av Barnahusets alla övriga tjänster och det utesluter också möjligheterna att utöka upptagningsområdet. Alternativ B Riskbedömning av verksamheten med förändring av barnsamordnarens arbete och med en resursförstärkning. Avseende organisation En risk är att alternativ B förutsätter en anslutning av Dalslandskommunerna och en revidering av befintligt avtal för att möjliggöra finansieringen av ett resurstillskott. Om en finansiering enligt ovan inte är möjlig föreligger behov av att lyfta frågan avseende äskande av medel för resurstillskott av verksamheten. 22 Barnahuset Trollhättan - Vänersborg - Lilla Edet Verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund Samverkan - SOSFS 2014:4 Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer 8 § Bestämmelser om att kommunen tillsammans med landstinget ska upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns i 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453). 9 § Socialnämnden ska samverka för att samordna sina insatser så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska samtliga insatser samordnas. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). 10 § Socialnämnden ska vidare samverka externt med andra verksamheter, myndigheter och organisationer som berörs för att skapa förutsättningar för att samordna insatserna från de olika aktörerna så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska nämnden även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna samtliga insatser. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Det finns en allmän lagstadgad skyldighet för myndigheter att samverka med stöd av 6 § Förvaltningslagen (1986:283). Bestämmelser om samverkan finns även inom Socialtjänstlagen, Polislagen, Hälso- och sjukvårdslagen etc. 2005 fick Riksåklagarmyndigheten i uppdrag att nationellt stärka barnperspektivet och samverka med ovan nämnda myndigheter. Det resulterad i en försöksverksamhet med sex barnahus runt om i landet. Försöksorterna var: Göteborg, Malmö, Stockholm, Linköping, Umeå och Sundsvall. I augusti 2006 tog Arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättan ett beslut om en projektansökan till Länsstyrelsen där syftet var att stärka barnperspektivet i verksamheterna. En barn- och ungdomssamordnare anställdes i juni 2007 och Barnahuset för barn och ungdomar startades. Under 2008 permanentades verksamheten. 2008 anslöts Lilla Edets kommun till verksamheten och 2012 tog Vänersborgs kommun beslut om att gå med i Barnahuset. Barnahuset är tänkt att utgöra en lugn och trygg miljö under utredningstiden när ett barn far illa. Meningen är att de professionella ska samlas kring barnet på Barnahuset för att på så vis undvika att barnet slussas runt. Barnets behov av skydd och stöd skall alltid vara i centrum. Barnahuset för kontinuerligt statistik över verksamheten. Myndigheternas olika ansvar När misstanke finns att barn far illa är alla professionella skyldiga att omgående göra anmälan till socialtjänsten (SoL kap 14 § 1). BARNPERSPEKTIV ÄR ALLAS VÅRT ANSVAR OCH SKA STÅ I CENTRUM FÖR VERKSAMHETENS ARBETE. Barnperspektivet Barnperspektivet innebär att vuxna, så långt som möjligt, sätter sig in i barnets situation för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder. Dessa kan beröra ett enskilt barn eller en grupp av barn. Barnets perspektiv Barnperspektivet och barnets perspektiv är inte samma sak. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning, medan barnperspektivet innebär en analys av barnets perspektiv (som görs av vuxna) i förhållande till rådande villkor. Barnrättsperspektiv Barnrättsperspektiv innebär att ta hänsyn till de mänskliga rättigheter som barn har och att säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar en verksamhet när: barnets fulla människovärde och integritet respekteras. barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas. barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl. barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt. barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad. tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter. barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter . Socialtjänstens uppgifter: Göra en förhandsbedömning och därefter öppna utredning av barnet situation i direkt anslutning till anmälan utifrån skydd och säkerhet. Ta ställning till om och när polisanmälan skall göras. Aktualisera alla socialanmälningar som tillhör Barnahusets målgrupp på samråd. Förhandsbedömning om social utredning skall inledas eller inte. Enligt SoL 5§11 ansvarar socialtjänsten för att barnet får det stöd och hjälp de behöver. Närvara vid barnförhör. Utreda barnets sociala situation. Bedöma barnets behov och föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa. Ta ställning till barnets behov av stöd samt löpande skyddsbedömningar. Besluta, följa upp och samordna sociala insatser. Barnsamordnaren på Barnahuset ska samordna olika myndigheters arbete. Särskild företrädare för barnet kan samarbeta med socialtjänsten om att köra barnet till barnförhör utifrån ett barnperspektiv. Polisens uppgifter: (LKP och polisen för Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet ) Ta emot polisanmälningar och överlämna till åklagare för bedömning. Aktualisera alla polisanmälningar som tillhör Barnahusets målgrupp på samråd. Planera och genomföra förhör med barnet i samverkan med övriga aktörer i ärendet. Planera och genomföra övriga utredningsåtgärder. På delegation från åklagaren informerar polisen föräldrarna snarast om att barnförhör är hållet. Åklagarens uppgifter: Värdera misstanken och besluta om en förundersökning skall inledas. Vid behov ansöka hos tingsrätten om en särskild företrädare eller målsägandebiträde för barnet. Bestämma om och hur förundersökningen ska bedrivas och vilka misstankar som skall utredas. Vid behov besluta om en rättsmedicinsk undersökning och begära rättsintyg. Medverka i möjligaste mån vid barnförhör. Medverka vid Barnahusets samråd fysiskt eller via teknisk lösning Besluta i åtalsfrågan. Driva processen i domstol. Slutenvård, primärvård och barnpsykiatrins uppgifter: Medverka på samråd i Barnahuset. Utreda barnets somatiska status samt bedöma förekomst av skador, vid behov ge behandling. Dokumentation i journalen; Beskriva noggrant och ev. fotografera skador som grund för ett eventuellt rättsintyg. På begäran utfärda och skriva rättsintyg (NÄL). Barn och ungdoms psykiatri ska utreda, bedöma och tillgodose barnets och familjens behov av barnpsykiatriska insatser. Bedöma och tillgodose barnets och ev. familjens behov av krisbearbetning (i samverkan med Socialtjänsten), psykoterapeutisk eller psykologisk insats. Arbetsbeskrivning för Barnahusets samordnare Samordnaren för Barnahuset skall: Utveckla de gemensamma arbetsformerna. Sammankalla och leda samråd. Genom styrgruppens mandat leda samverkan inom och mellan Barnahusets myndigheter. Vara stöd för berörda myndigheters personal i gemensamma ärenden. Inhämta och förmedla kunskap om barns utsatthet gällande vålds- och fridsbrott, sexuella övergrepp, hedersrelaterad problematik samt trafficking/människohandel . Sammankalla och leda arbetsgruppens möten. Medverka vid styrgruppens möten och rapportera om verksamheten. Verka för att ha ett ömsesidigt utbyte med andra Barnahus och andra relevanta aktörer. Genomföra intern utvärdering genom att föra relevant statistik. Årligen sammanställa statistik och redovisa densamma till styrgruppen senast den 15 februari varje år. Upprätta en verksamhetsplan senast 15 november avseende nästkommande år. Organisation Målgruppen är barn och ungdomar i åldern 0-18 år som varit utsatta för våld i nära relationer, sexuella övergrepp, hedersrelaterat brottslighet och trafficking. Ett samarbetsavtal är upprättat mellan Polismyndigheten i Fyrbodal, Åklagarkammaren i Uddevalla, NU-sjukvården NÄL samt Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Trollhättans stad. Arbetet i Barnahuset för Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet är sanktionerat av Närhälsan - Fyrbodal och samverkan finns. Avtalet reglerar de olika parternas åtaganden samt målgruppen för samverkan. Avtalet förlängs löpande. Utifrån ett organisatoriskt perspektiv består Barnahuset av tre olika grupper: Styrgrupp, Arbetsgrupp och Samråd. Styrgruppen är ett beslutande organ med cheferna inom varje myndighet. Styrgruppen skall godkänna de metoder och rutiner som skall användas i samarbetet. Förvaltningschefen för Arbetsmarknads- och socialförvaltningen är ordförande för styrgruppen. Representanter i styrgruppen är följande: Daniel Edsbagge/Mats Eriksson Åklagarmyndigheten, Niclas Hallgren Polismyndigheten, Said Niklund Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Ulf Almqvist/Magnus Söderberg NU-sjukvården, Maria Tapper Individ och familjeomsorgen Vänersborg, Gerd Karlsson Barn- och ungdomspsykiatri. Maria Blomgren Barnahuset, Gerd Holmgren Barnahuset. Arbetsgruppen utvecklar metoder och rutiner för samarbetet samt ansvarar för utbildning och kompetensutveckling. Barn- och ungdomssamordnaren är ordförande. Representanter i Arbetsgruppen är följande: Katarina Olsson Åklagarmyndigheten, Ingvar Blixt Polismyndigheten, Malin Hedelin Arbetsmarknads och socialförvaltningen, Anders Leissner Barn- och ungdomspsykiatri, Marie Kiellar NUsjukvården, Liselott Molander/ Individ och familjeomsorgen, Susanne Aronsson, Individ och familjeomsorgen, Maria Blomgren Barnahuset för barn och ungdomar. Samrådet hanterar ärenden (anmälningar till polis och socialtjänst) som rör Barnahusets målgrupp och samordnar arbetsinsatserna. Samrådet fungerar som konsultationsteam för de olika myndigheternas personal. Representanter i Samråd är följande: Maria Blomgren, Barnsamordnare, Sonja Åhman, Socialsekreterare med samordningsansvar IO Vänersborg, Eva Oscarsson/ Carina Gustafsson/ Lars-Åke Ahlström/ Katarina Olsson, Åklagare, Åsa Blom Länskriminalen, Anette Samuelsson/ Carina Palmquist, polismyndigheten, Inga-Lill Carlsson Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Maria Carlsson/ Kajsa Wallin NUsjukvården, Pernilla Martinsson Individ och familjeomsorg Lilla Edet, Maria Lundholm, Närhälsan Fyrbodal. Syfte Barnahuset ska stärka barnperspektivet och förbättra samverkan mellan berörda myndigheter. Mål 1. Ett tydligt barnperspektiv i enlighet med FN:s barnkonvention ska finnas i utrednings- och konsultationsarbetet 2. Barnahuset ska vara barnanpassat och tvärprofessionellt. Flera myndigheter samverkar under samma tak med rättsliga, sociala, psykologiska och medicinska bedömningar. 3. Förbättra samarbetet/samsynen mellan myndigheterna. 4. Sprida och ge öka kunskap om Barnahuset. Verksamhetens inriktningsmål 2014 Under 2014 har Barnahuset arbetat med förbättringsområden som kvalitetsgranskningen av Barnahuset pekade på. Kvalitetsgranskningen gjordes hösten 2013 av Åsa Landberg och Carl-Göran Svedin. Förbättringsområden är redovisade till Arbetsmarknads- och socialnämnden i juni 2014 och Barnahusets styrgrupp under september 2014 Våra utvecklingsområden: Nödvändig komponent enligt kvalitetsgranskningen 3. Miljö Barnahuset är inrymt i Trollhättans polishus med gemensamt entré med hela polishuset. Kommentar: En översyn av Barnahuset påbörjades under hösten 2014 och beräknas vara klar i början av 2015 och vi behöver anpassa verksamheten efter dagens behov och efterfrågan samt säkerställa kvalitets-, tillgänglighets och samverkansskyldigheten ur ett ekonomiskt och ansvarsfördelningsperspektiv. Vi inväntar resultatet av Barnahus utredning där denna fråga ingår. 6. Barnförhör Många barnförhör hålls av poliser utan vidareutbildning i att hålla barnförhör. 8. Krisstöd och behandling: Öka Bup´s medverkan på Barnahuset Rutiner kring vem som remitterar/initierar målgruppen till Bup. Poängsatta komponenter 1. Organisation Utveckla befintligt samarbetsavtal genom att sammanföra Vänersborg och Lilla Edets avtal i ett gemensamt dokument. Kommentar: Avtalen ses över inför 2016 2. Mål och Målgrupp: Utöka målgruppen med Bevittnat våld och unga förövare. Alla barn inom målgruppen ska höras på Barnahuset. Kommentar: Styrgruppen för Barnahuset har beslutat att målgruppen inte ska utökas. Åklagare gör bedömning av vilka barn över 15 år som skall höras i videorummet på Barnahuset. 3. Miljö: Utöka upptagningsområdet till hela åklagarekammarens upptagningsområde. Kommentar: Vi inväntar resultatet av Barnahus utredning där denna fråga ingår. 4. Samplanering: (full poängpott) Utöka samrådstiden. Öka åklagare medverkan genom personligen/videolänk m.m. En rutinpärm skall skapas och beräknas färdigställd vårterminen 2015.. 5. Hämtning och lämning av barn: Skapa rutiner kring förhöret. Säkerställa tryggheten för barnet efter förhöret. Att ge stöd och råd till medföljande vårdnadshavare eller trygghetsperson före, under och efter förhöret. Tillgänglig personal ska finnas i Barnahuset. Rutin för vem som hämtar och lämnar barnet till förhör ska upprättas. 6. Barnförhör: Alla med utredningsansvar ska delta i medhörning när barnförhör hålls. (polis, åklagare och socialtjänst) Åklagares närvaro vid barnförhör ska prioriteras. Bup ska öka sin medverkan i medhörning när barnförhör hålls för att bedöma behov och utvecklingsnivå. 7. Medicinsk undersökning: Medicinska undersökningar ska göras på Barnahuset. Kommentar: Detta mål har inte uppfyllts under 2014. Avtalet med primärvården innehåller endast läkartid en timma per vecka. 8. Krisstöd och behandling: Information till barnet ska utarbetas inför hämtning till barnförhör. Information till barnet ska utarbetas vid nedlagd förundersökning. 9. Uppföljning: Uppföljning av socialtjänstens insatser till målgruppen. Uppföljning av Bup insatser till målgruppen. Kommentar: Respektive verksamhet har ansvar att följa upp sina insatser till målgruppen. 10. Barnahus som kompetenscentrum Utforma informationsmaterial riktad till barn. Kommentar: Barnahuset har bedömt att inte utforma informationsmaterial till barn på grund av vad som kan hända när barnet kommer tillbaka från förhöret med material. Denna fråga behöver problematiseras och diskuteras mer ingående. Barnahuset har istället valt att använda materialet ”Jag vill veta” som också finns på nätet och innehåller information om rättsprocessen för barn. Utveckla det interna basarbetet på Barnahuset. 11. Kompetensförsörjning: Ta fram en vidareutbildnings- och kompetensutvecklingsplan för personal som samverkar i Barnahuset. Kompetenshöjande aktiviteter för ökad samverkan mellan myndigheter Barnkonferens för samverkande myndigheter, hösten 2014. Intern ½ dags för styrgrupp, arbetsgrupp och samråd om våldsutsatta barn och dödligt våld. Föreläsare Barbro Jönsson. Samrådet har haft en utvecklingsdag i Hamburgsund. Utbildning vår och höst symposium i ISIS regi. Nätverksträff i Rädda Barnens regi för myndigheter som arbetar på Barnahus i Sverige en gång 2013. Skövde, Göteborg och Trollhättans Barnahus har träffats vid ett tillfälle i Trollhättan och Skövde. Syftet är att utbyta erfarenheter och samverka kring gemensamma frågor. Arbetsgrupp, samråd och konferensgrupp utvärderingsmöte. Kompetensutveckling för personal i Barnahuset Kerstin Almqvist föreläste en halvdag om Utsatta barn i nära relation. Barnahusets Barnkonferens, tema: utsatta Utbyte av erfarenhet och kunskap kring små barn tillsammans med regionens spädbarnsteam. Linköpings Barnahus dagar. Teamledarna inklusive barnahusets barnsamordnare inom familjestöd har haft handledning Mäns våld mot kvinnor – våld i nära relation Representerad av Vänersborg Västbus utbildning, Vänersborgs representant Norrköpingsmodellen – intervjuteknik , Vänersborgs representant Kvalitetssäkring Resultatet av kvalitetsöversyn av Barnahuset i Trollhättan genomförd av Carl-Göran Svedin, Linköpings universitet och Åsa Landberg, Rädda Barnen redovisades under juni 2014 till Arbetsmarknads- och socialnämnden. Barnahuset har i samverkan med Resursforum arbetat med projekt Risam, rätt insats i samverkan till barn som upplevt våld. Sprida kunskap och tydliggöra Barnahuskonceptet Undervisning Högskolan Väst, 5 tillfällen. Förskolor. Utbildningsförvaltningen. Kronan. Ny personal inom förvaltning. Länskriminalen inom polisen. Särskilda företrädare. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ISIS, Stockholm Magnus Åbergs gymnasium Nils Ericssons gymnasium Vänersborgs kommun, Socialtjänst, utbildningsförvaltningen Lilla-Edets kommun, Socialtjänst, Bildningsförvaltningen Familjecentralen Barnsamordnarens Konsultation och utbildning till personal Utbildningsförvaltningen, Trollhättans stad Resursforums personal. Familjestöd. Orust kommun. Förskolor, Lilla Edets kommun samt socialtjänst Lilla Edet. Barn och ungdomspsykiatri. Förskolor Trollhättans stad. Enheten mot våld personal, 4 tillfällen. Länskriminalpolisen (LKP) Polismyndigheten Skolsköterskor inom Trollhättans stad Förskolor, Vänersborgs kommun samt socialtjänst N3 Trollhättan Beroendestöd Trollhättan Fridagymnasiet, Vänersborg Migrationsverket Rutinframtagande till föreningar om handhavande vid misstanke om att någon utsätter en medlem för sexuella övergrepp. Högskolan Väst Projekt Under 2014 har vi ansökt om medel i samverkan med Resursforum från Socialstyrelsen till Projekt Risam, Rätt insats i samverkan och beviljades medel fram till mars 2015. Barnsamordnaren sitter med i styrgruppen och arbetsgruppen för projekten. Samt är Processledare i projektet Grupper som Barnsamordnaren deltar i Under våren 2014 har Barnsamordnaren haft handledning tillsammans med Bup TF-KBT. Under hösten 2014 har Barnsamordnaren haft handledning tillsammans med team ledare i familjestöd. Projekt Risam, arbetsgrupp och styrgrupp. Barnahusets styr-arbetsgrupp och samråd Lilla Barnahus gruppen Statistik 2014 Statistiken för 2013 belyser antalet barn som varit aktuella i Barnahuset samt övrig verksamhet som äger rum i Barnahusets regi. Statistiken visar också på de arbetsuppgifter som Barnsamordnaren utför i sitt dagliga arbete. 2013 2014 Nytillkomna barn i Barnahuset 225 552 Därav Trollhättan 125 277 Därav Lilla Edet 23 166 Därav Vänersborg 77 109 Polisanmälningar 148 187 Antal samråd 50 62 Antal aktuella Barn i Barnahuset Totalt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec antal barn Trollhättan Vänersborg Lilla-Edet 34 23 12 30 4 12 23 8 10 22 10 7 25 3 11 25 12 2 5 12 2 14 6 30 25 11 25 summa 69 46 41 39 39 39 19 50 61 av dessa uppföljningar på barn Övrigt arbete 8 10 11 16 14 9 24 30 22 28 12 19 22 10 9 277 109 166 59 41 552 19 21 191 Totalt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec antal samråd Antal samråd 4 5 Antal studiebesök/utbildningar/informationer 7 Antal Handledning till personalgrupper 5 56 4 6 71 Antal konsultationer 7 17 15 17 49 Aantal samtal med barn 5 4 Antal samtal med föräldrar 3 10 nya polisanmälningar 22 19 läkarundersökningar 2 4 4 5 6 5 5 5 8 5 6 62 3 3 4 6 68 73 3 2 0 1 9 6 5 2 43 5 82 7 2 70 48 3 68 1 72 1 83 5 77 5 78 50 846 3 43 4 4 9 17 3 4 4 4 2 1 4 5 6 7 5 3 3 12 18 9 13 26 14 16 7 14 1 0 1 1 2 2 2 3 5 17 13 2 2 8 89 187 22 Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer som påvisats i tidigare forskning och i teorier kring samverkan har bibehållits under 2013 på Barnahuset: En tydlig roll och arbetsfördelning. Samordnaren som fungerar som ”spindel i nätet”. Verksamheten ligger under ett och samma tak. Arbetet sker på ett strukturerat sätt utifrån gemensamma mål och samråden bidrar till att man vet vem som gör vad, när och hur. Samarbetet innefattar alla nivåer i de organisationer som samverkar; Styrgrupp, Arbetsgrupp och Samråd. Gemensamma utbildningar har anordnats. Samarbetsavtal har upprättats som ger samordnaren mandat att arbeta i de olika organisationerna med frågan. Arbetsprocess/metoder Styrgruppen har haft fyra möten under 2014. Arbetsgruppen har haft 6 möten under 2014. Samrådet har haft 62 gemensamma möten under 2014. Pågående utvecklingsarbete Uppföljning sedan 2007 av alla polisanmälda barn. Vi katalogiserar anmälning, förundersökning och domstolsbeslut. Redovisat dessa siffror till styrgruppen 2014. Arbetet fortsätter kontinuerligt Nytt sätt att föra statistik i Barnahuset genom att dokumentera vilka barn vi samverkar kring på samrådet. Utifrån samrådets utvecklingsdag påbörjades flera förbättringsområden i enlighet med inriktningsmålen 2014 För Barnahuset Maria Blomgren Barnsamordnare Sonja Åhman Socialsekreterare Gerd Holmgren Enhetsche Budget 2015 Lönekostnad Övriga OH kostnader, lokaler, material mm Summa Barnahus 644 191 64 419 708 610 Lilla Edets del motsvarar 15% 106 292 Handläggare Denna handläggare skall färdelas kr/invånare 525 524 Antal invånare (31/12 2014) Trollhättan Lilla Edet Vänersborg Total Avtal Barnahus Lilla Edet Invånarantal % kr 56 929 53% 277 400 13 031 12% 63 497 37 890 35% 184 628 107 850 525 524 169 788 15 procent teamledares del + handläggare i enlighet med Barnahusutredningen kronor per invånare Datum Dnr 2015-06-01 2015/IN125-1 Dpl Individnämnden Förslag om nytt avtal med Arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättans kommun om gemensamma insatser för personer som använder våld i nära relationer. Individnämnden har tillsammans med Trollhättans och Vänersborgs kommuner haft ett samarbete för rubricerad målgrupp. Verksamheten startade som projekt 2013. Nuvarande avtal är ettårigt och går ut 2015-12-31. Under 2013 påbörjades ett gemensamt projekt finansierat via statliga projektmedel i syfte att hitta metoder, rutiner och organisation för att kunna ge stöd till personer som använder våld i nära relationer, sedan 2014 bedrivs samtalsmottagning och telefonrådgivning. Därutöver finns överenskommelse med polisen att vid lägenhetsbråk mellan par överlämna kort skriftlig information om mottagningen. Syftet med mottagningen är att hjälpa de sökande till alternativa sätt i sina relationer än att använda våld i olika former. Under 2013 var mottagningen i kontakt med 14 män från Lilla Edet, under 2014 hade 13 män kontakt med mottagningen. Förslag till individnämnden Förvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med AFS utifrån redovisat underlag. Sven Bergelind socialchef Karl Willborg projektledare Bilagor Avtalsförslag, utkast Ekonomisk beräkning Statistik Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: www.lillaedet.se Tel: 0520-65 95 00 Fax: 0520-65 73 87 E-post: kommunen@lillaedet.se sid 1/1 SAMARBETSAVTAL 1. Parter Trollhättans stad, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, och Lilla Edets kommun, Individ- och familjeomsorgen. Direkta insatser utföres av Enheten mot våld i nära relationer, en verksamhet inom Trollhättans stads Arbetsmarknads- och socialförvaltning. 2. Syfte Avtalets syfte är att tillförsäkra personer i Lilla Edets kommun, som utsätter närstående för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, stöd och hjälp att leva ett liv fritt från våld. 3. Avtalstid Avtalet gäller från och med 2016-01-01 till och med 2018-01-01. Avtalet förlängs med ett år i taget, om ej uppsägning sker enligt punkt 4. Uppdrag Trollhättans stad, genom Enheten mot våld i nära relation, åtar sig att stödja och hjälpa personer i Lilla Edets kommun, som utsätter närstående för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, stöd och hjälp att leva ett liv fritt från våld. Detta sker genom stödsamtal vid personbesök eller per telefon och bistånd vid myndighetskontakter . Initiativ till kontakt med enheten mot våld i nära relation kan tas av Individ- och familjeomsorgen i Lilla Edet eller direkt av enskild. Arbetet sker i nära samverkan med Individ- och familjeomsorgen i Lilla Edet. Enheten mot våld i nära relation är representerad i Lilla edets kommuns samverkansgrupp kring våld i nära relationer. Enheten mot våld åtar sig att initiera samverkansmöte mellan Individ- och familjeomsorgen i Lilla Edet kommun och enheten mot våld i nära relation. 5. Uppföljning Uppföljning av verksamheten och avtalets innehåll sker en gång per år. Lilla Edets kommun Individ- och familjeomsorgen åtar sig att initiera uppföljningsmötet. 6. Ersättning Lilla Edets kommun ersätter Trollhättans stad med tkr per år. Ersättningen justeras med konsumentprisindex fr.o.m 2017-01-01 Om behov uppkommer av investeringar utöver plan eller oförutsedda kostnader i övrigt, ska överläggningar ske mellan parterna före godkännande av kostnader som kan drabba båda parter. 7. Avgifter för enskilda Insatser i form av samtal är gratis för den som utnyttjar tjänsten. 8. Fakturering Lilla edets kommun ersätter Trollhättans stad mot fakturering 30/11 då hela summan erläggs per 30 dagar netto. 9. Andra samverkande kommuner Trollhättans stad äger rätt att teckna samverkansavtal även med andra kommuner om nyttjandet av enheten mot vålds tjänster, om det kan ske utan inskränkning av kapacitet för Vänersborgs del. 10. Uppsägning Uppsägning av avtalet skall göras skriftligen senast 9 månader före avtalstidens utgång. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. 2015-04-07 Trollhättans stad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 2015-04-07 Lilla Edets kommun Individ- och familjeomsorgen Said Niklund Förvaltningschef Sven Bergenlid Socialchef Förslag Samtalsmottagning Våldsutövare Kostnad per tjänst Kr Lön inkl PO och semester 534 001 OH kostnader 1% 50 000 Total kostnad 584 001 Antal invånare Invånarantal (31/12 2014) procentuell fördelning Procentuell fördelning kostnad (tkr) Trollhättan 56 929 53% Lilla Edet 13 031 12% Vänersborg 37 890 35% Total 107 850 308 267 70 562 205 172 584 001 Antal män aktuella under månad: Trollhättan Vänersborg Lilla-Edet TOTALT Antal genomförda besök under månad: Trollhättan Vänersborg Lilla-Edet TOTALT Antal avbokade eller uteblivna besök under månad: Trollhättan Vänersborg Lilla-Edet TOTALT Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt antal män 2013 4 3 5 2 4 3 4 1 5 3 2 2 38 3 1 1 1 1 7 2 1 1 2 1 3 2 2 14 9 3 7 2 6 5 4 1 7 6 4 5 59 Totalt antal besök 2013 5 3 5 2 4 2 4 1 5 3 2 2 38 4 1 1 1 1 2 10 3 2 2 1 2 1 3 3 17 12 6 8 2 6 4 4 1 7 3 5 7 65 Totalt antal avbokningar 2013 3 6 3 4 2 2 1 2 3 26 2 2 2 1 7 1 0 2 1 1 1 1 5 5 7 5 8 4 3 1 0 2 4 1 0 40 Antal män aktuella under månad: Trollhättan Vänersborg Lilla-Edet TOTALT Antal genomförda besök under månad: Trollhättan Vänersborg Lilla-Edet TOTALT Antal avbokade eller uteblivna besök under månad: Trollhättan Vänersborg Lilla-Edet TOTALT KrisC Män 2014 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt till och med aug. 3 4 5 5 3 0 0 4 3 4 3 5 39 0 4 3 2 1 0 0 0 2 2 1 2 17 0 0 1 1 1 2 2 1 1 1 1 2 13 3 8 9 8 5 2 2 5 6 7 5 9 69 Totalt antal besök 2014 5 7 5 7 4 0 0 4 4 5 3 10 54 0 3 3 2 0 0 0 0 2 2 1 2 15 0 0 1 1 2 2 2 0 1 1 1 2 13 5 10 9 10 6 2 2 4 7 8 5 14 82 Totalt antal avbokningar 2014 0 0 4 1 1 0 0 0 0 1 2 3 12 0 2 1 2 1 0 0 0 2 0 1 0 9 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 2 0 2 5 4 2 0 0 0 2 1 3 4 23 Datum Dnr 2015-06-22 2015/IN155-1 Dpl Individnämnden Yttrande till kommunstyrelsen: GRs Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas i Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tillställt medlemskommunerna en remiss gällande rubricerad plan. Planen innehåller bakgrundsmaterial och förslag på handlingsplan för i första hand skola, socialtjänst, miljölagstiftning och räddningstjänst. Kommunstyrelsens svar ska vara GR tillhanda 2015-09-30. Planen innehåller bakgrundsmaterial och förslag på handlingsplan för i första hand skola, socialtjänst, miljölagstiftning och räddningstjänst. Vad gäller socialtjänstens del finns ett behov av kommunövergripande syn på EUmedborgares uppehållsrätt. De kommuner som är i avsaknad av permanenta uppsökande resurser efter kontorstid kan ha svårt att oreserverat instämma i att de ska bedriva ett sådant löpande arbete. Förslag till beslut Ur socialtjänstens perspektiv tillstyrks ett positivt yttrande från kommunstyrelsen Sven Bergelind Karl Willborg Förvaltningschef Projektledare Bilagor Remisshandlingar Karl Willborg socialförvaltningen Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: www.lillaedet.se sid 1/1 Tel: 0520-65 96 14 Fax: 0520-65 74 20 karl.willborg@lillaedet.se kommunen@lillaedet.se Datum Dnr 2015-07-10 2015/IN179-1 Dpl Individnämnden Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande flyktingbarn Lilla Edets kommun har tecknat avtal med Migrationsverket att tillhandahålla platser för ensamkommande barn 15-17 år, både asylsökande och när de fått uppehållstillstånd. När barnen anländer tillsätter överförmyndaren god man för varje barn. För barn som får uppehållstillstånd ska särskild förordnad vårdnadshavare tillsättas. Det är nämndens skyldighet att anmäla behovet av särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. Nämnden måste även fastställa storleken på det arvode och den omkostnad som ska utbetalas till de särskilt utsedda vårdnadshavarna. Med särskilt förordnad vårdnadshavare avses en person som förordnas särskilt av tingsrätten till vårdnadshavare. Denne blir också per automatik även förmyndare för den unge om inget annat sägs. Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 07:74 ”Förslag till ersättnings-regler” fastslås följande: Enligt nu gällande bestämmelser finns inget lagstöd för att en särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt till ersättning i den del som avser vårdnaden, om denne inte är familjehemsförälder. (Kommentar: vid vårdnadsöverflyttning till familjehemsförälder har kommunerna getts rätt att fortsätta betala de tidigare familjehemsföräldrarna som blivit särskilt förordnade vårdnadshavare en skälig ersättning genom en lagändring, SoL 6 kap. 11 §.) Det finns en stor svårighet att rekrytera särskilt förordnad vårdnadshavare om inte ersättning utgår för arbetsuppgiften. Samråd har i detta ärende skett med bland annat kommunens överförmyndarverksamhet, inte minst för att den verksamheten är gemensam för flera kommuner och ofta är det de asylsökande barnens gode män som vid positivt beslut om uppehållstillstånd, övergår till att bli särskilt förordnade vårdnadshavare. Att ersättningarna harmoniserar mellan kommunerna är en fördel. Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: www.lillaedet.se Tel: 0520-65 95 00 Fax: 0520-65 73 87 E-post: kommunen@lillaedet.se sid 1/2 sid- 2 - Förslag till individnämnden 1. Särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande flyktingbarn ersätts med ett arvode om 40 % av prisbasbeloppet/år (2015: 1483 kr/mån) samt en omkostnadsersättning om 15 % av prisbasbeloppet/år (2015: 556 kr/mån)vilket 2011 innebär 535 kronor/månad. 2. Ersättningen utgår under förutsättning att de särskilt förordnade vårdnadshavarna inte tidigare varit familjehemsföräldrar för barnet i fråga och erhåller ersättning enligt SoL 6 kap. 11 §. 3. Kostnaden gällande ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare till ensamkommande barn finansieras inom ramen för den schablonersättning om 30000 kr per barn som kommunen erhåller för gode män m.fl. 4. Beslut om ersättning delegeras till områdessekreterare/administratör. Annette Alexandersson Karl Willborg enhetschef projektledare sid 2/2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2015-07-28 2015/IN152-3 Dpl Förslag på ändringar i individnämndens delegationsordning Dnr 2015/IN152 Sammanfattning Vid varje ny mandatperiod bör delegeringsordningen gås igenom och revideras. Individnämndens delegeringsordning är genomgången och alla ändringar markerade i rött. De flesta ändringar är inom området alkohol- och tobakshandläggning samt boende för ensamkommande flyktingbarn i egen regi. Beslutsunderlag Förslag på ändringar i individnämndens delegationsordning, 2015/IN152-2. Förslag till beslut Individnämnden godkänner ändringar i delegationsordningen enligt bilaga. Ingela Flodin nämndsekreterare ingela.flodin@lillaedet.se 0520-65 96 33 LILLA EDETS KOMMUN Socialförvaltningen DELEGATIONSORDNING INDIVIDNÄMNDEN 2012 Antagen av individnämnden 2012-05-22 Reviderad: 2012-10-30, 2013-10-01 (§§ 86,88), 2013-10-29 § 102, 2014-09-30 § 46, 2015-05-27 § 39 2 Förteckning över ärende, vilka delegerats till utskott, ledamot eller tjänsteman. I förteckningen anges den lägsta nivån till vilken delegation sker, vilket innebär att högre befattningshavare i organisationen alltid har motsvarande beslutanderätt. Ställföreträdare för delegat har samma beslutanderätt som denne. För socialsekreterare och områdessekreteraren gäller beslutanderätten först när bevis angående detta utfärdats av närmaste arbetsledare. Beslut fattade med stöd av delegation skall anmälas till individnämndens nästkommande sammanträde (undantag verkställighetsbeslut). I ärenden av akut karaktär som inte kan invänta beslut av utskott/nämnd, kontaktas ordföranden. Ärendet anmäls till nästkommande sammanträde. 3 Riktlinjer för utövande av delegerad beslutanderätt inom Socialförvaltningen Individnämnden Allmänt: Individnämndens delegation till tjänsteman avser förvaltningschefen. Denne kan i sin tur därefter besluta om den delegerande beslutanderätten får utövas på den nivå som framgår av delegationsförteckningen. Förvaltningschefen har rätt att inom ramen för sin delegation, vidaredelegera till annan befattningshavare. Förvaltningschef, verksamhetschefer och enhetschefer har rätt att i löpande ärenden som inte särskilt regleras i delegationsordningen, var för sig inom eget verksamhetsområde och inom befintlig budget vara firmatecknare. Delegerad beslutanderätt får endast vidaredelegeras av förvaltningschef. Ingen annan delegat kan vidaredelegera. Beslutanderätt som delegerats viss befattningsnivå får även utövas av överordnad tjänsteman. Förvaltningschef äger rätt att återkalla delegerad beslutanderätt helt eller delvis. Den det berör skall underrättas i förväg. Delegerad beslutanderätt får inte utövas där jäv enligt Förvaltningslagen föreligger. (11-12 §§ förvaltningslagen 1986:223) Individnämnden kan, utan hinder av att beslutanderätt delegerats, ta upp ett ärende till eget avgörande, dock inte ärenden där beslut redan fattats med stöd av delegation. Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärenden av principiell beskaffenhet eller i ärende i övrigt av större vikt. Delegation avseende ekonomiskt bistånd avser även avslagsbeslut. Socialsekreterare har även rätt att fatta avslagsbeslut även om delegationsnivån på bifall ligger på högre nivå, denna avslagsdelegation gäller endast i uppenbara fall. Personalärenden Den som beslutar i personalärende ansvarar för att beslutet överensstämmer med gällande författningar, föreskrifter i avtal samt i övrigt de riktlinjer som reglerar det personaladministrativa området. Kostnadsramar Beslutsfattaren skall förvissa sig om att det finns erforderliga anslag för de kostnader som kan orsakas av beslutet. Anvisningar i ”Vägledande bestämmelser skall beaktas. Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av delegationsbeslut framgår av delegationsförteckning. Beslut fattade med stöd av delegation anmäls till Individnämndens nästkommande sammanträde. 4 INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Ärende Lagrum Delegat SOCIALTJÄNSTLAGEN ( SoL) 1.01 Beslut om försörjningsstöd enligt norm och 4 kap 1 § SoL Socialsekreterare/ riktlinjer. områdessekreterare/ enhetschef/individnämndens arbetsutskott Fritidspeng 4 kap a Socialsekreterare 1.02 Beslut om insats av akut karaktär om ärendet 2 kap 2 § SoL Enhetschef oundgängligen måste avgöras och arbetsutskottets Socialchef sammanträde ej kan avvaktas. 1.03 Beslut, förordnande och entledigande av 4 kap 1 § SoL Socialsekreterare/psykiatrisjuk kontaktperson, kontaktfamilj eller avlastningshem. sköterska 1.04 Beslut om arvode till kontaktperson, kontaktfamilj 4 kap 1 § SoL eller avlastningshem. 1.05 Beslut om feriehemsvistelse och godkännande av feriehem. 1.06 Ersättning till feriehem enligt normalbelopp. 3 kap 1 § SoL områdessekreterare, socialsekreterare och psykiatrisjuksköterska Socialsekreterare Områdessekreterare 1.07 Ersättning till feriehem utöver normalbelopp. 1.08 1.09 Beslut om bistånd i form av lägervistelse eller 4 kap 1 § SoL annan förebyggande insats. 1.10 Beslut om hemterapeutinsats familjepedagoginsats 4 kap 1 § SoL Enhetschef 1.11 Beslut om boendestöd för personer med psykiska funktionshinder. Psykiatrisjuksköterska och socialsekreterare 4 kap 1 § SoL Anmärkning/anmälan Se vägledande bestämmelser om försörjningsstöd mm Om insats behövs för att undvika en nödsituation Villkor: Beslut och tillhörande utredning och arbetsplan rapporteras vid arbetsutskottets nästföljande sammanträde Se vägledande bestämmelser om försörjningsstöd mm, samt kommunförbundets cirkulär. Enligt kommunförbundets rekommendation (verkställighetsbeslut)* Socialsekreterare Enhetschef * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden Villkor: Beslut angående hemterapeutinsats rapporteras tillsammans med utredning och arbetsplan som ligger till grund för beslutet, vid arbetsutskottets nästföljande sammanträde 5 Ärende 1.12 Anmälan till försäkringskassan att nämnden skall uppbära folkpension istället för pensionsberättigad Anmälan till försäkringskassan att nämnden ska uppbära retroaktiv socialförsäkringsförmån när försörjningsstöd utgått till personen under tiden mellan ansökan och beslut om socialförsäkringsförmånen. Gäller bland annat föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag. 1.13 Beslut om bistånd till kvinnojoursboende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan SOCIALTJÄNSTLAGEN ( SoL) 10 kap 3 § 1 st Socialsekreterare lag om allmän försäkran AFL Socialförsäkringsbalken (SFB) 107 kap 5 § 4 kap 1 § Socialsekreterare 1.14 Beslut om placering och omplacering i familjehem. delegeras till arbetsutskottet. 4 kap 1 § SoL 6 kap 1 § SoL 1.15 Beslut om upphörande av placering i familjehem. 4 kap 1 § SoL Individnämndens arbetsutskott Villkor: Beslut angående placering i familjehem rapporteras tillsammans med utredning och arbetsplan som ligger till grund för beslutet, vid arbetsutskottets nästföljande sammanträde Socialsekreterare Rapport om den unges situation ska lämnas till arbetsutskottet. Områdessekreterare Se vägledande bestämmelser om Enhetschef försörjningsstöd mm samt Kommunförbundets cirkulär. Socialsekreterare Se vägledande bestämmelser. Individnämndens arbetsutskott Individnämndens arbetsutskott 1.16 Ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning). 1.17 Särskilda kostnader vid familjehemsplacering. 1.18 Beslut att överväga om fortsatt vård för en underårig 6 kap 8 § SoL som är placerad för vård med stöd av SoL. 1.19 Beslut om bistånd i form av plats vid hem för vård 4 kap 1 § SoL eller boende (unga). 6 kap 1 § SoL Vid behov ordförandebeslut eller annan ledamot av arbetsutskottet Individnämndens arbetsutskott * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden Villkor: Beslut angående placering i hem för vård eller boende rapporteras tillsammans med utredning och arbetsplan som ligger till grund för beslutet, vid arbetsutskottets nästföljande sammanträde. Rapport om personens situation vid avslutning av placeringen ska lämnas till arbetsutskottet. 6 Ärende Lagrum Delegat SOCIALTJÄNSTLAGEN ( SoL) 1.20 Beslut om bistånd i form av plats vid hem för vård 4 kap 1 § SoL Vid behov ordförandebeslut eller boende (vuxna). eller annan ledamot av arbetsutskottet Individnämndens arbetsutskott 1.21 Beslut om ansvarsförbindelse vid kontraktsvård. 4 kap 1 § SoL Enhetschef 1.22 Beslut om egenavgift vid placering på HVB-hem. 8 kap 1 § SoL Områdessekreterare 1.23 Beslut att föra talan om ersättning vid länsrätten. 9 kap 3 § SoL Enhetschef 1.24 Beslut om återkrav. 9 kap 1 § SoL Individnämndens arbetsutskott 1.25 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet. 9 kap 4 § SoL Enhetschef 1.26 Beslut att uppbära underhållsbidrag, underhållsstöd, allmänt barnbidrag, barnpension och barntillägg. Beslut att begära att socialförsäkringsförmån utbetalas till 11 § och 17 § 3 st Områdessekreterare lag om underhålls- Socialsekreterare stöd, 2 § förordning om underhållsstöd, 10 kap 4 § 3 st lag om allmänt barnbidrag, 1 och 3 §§ kungörelse om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folkpension Områdessekreterare 1.27 Beslut att uppbära studiehjälp från CSN. * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden Anmärkning/anmälan Villkor: Beslut angående placering i hem för vård eller boende rapporteras tillsammans med utredning och arbetsplan som ligger till grund för beslutet, vid arbetsutskottets nästföljande sammanträde. Rapport om personens situation vid avslutning av placeringen ska lämnas till arbetsutskottet. 7 Ärende 1.28 Fastställa ersättningsskyldighet vid vård utom hemmet. 1.29 Beslut att utredning skall inledas Lagrum 11 kap 1 § SoL 1.33 Beslut att utredning skall avslutas utan insats, eller då samtycke inte kan nås och LVU ej bedöms som tillämplig. 1.34 Beslut att förlänga utredningstid utöver fyra 11 kap 1 § SoL månader 1.35 Beslut om framställan om överflyttning av ärende 2 a kap 10-12 §§ till nämnd i annan kommun SoL 1.36 1.37 1.38 1.39 1.40 Anmärkning/anmälan SOCIALTJÄNSTLAGEN ( SoL) Områdessekreterare 1.30 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att 11 kap 1 § SoL inledd utredning skall läggas ner. Lägga ner utredning som inletts med anledning av ansökan om personen återtagit ansökan. 1.31 Beslut att inkommen LOB-anmälan, 11 kap 1 § SoL trafiknykterhetsbrott, LTO inte skall föranleda någon utredning. 1.32 Beslut att avsluta med insatser. 11 kap 1 § SoL Beslut om mottagande av ärende Ansöka hos socialstyrelsen Inspektionen för vård och omsorg om beslut om att socialtjänstärende övertas av vistelsekommunen. Beslut om att överklaga Socialstyrelsens IVOs beslut Utgår Beslut om eventuell ersättning till tidigare familjehem Anmäla till överförmyndaren behov av god man eller förvaltare Beslut att anmäla ärenden till IVO Delegat Socialsekreterare/psykiatrisjuksköterska Enhetschef/psykiatrisjuksköterska Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare/psykiatrisjuksköterska Enhetschef Enhetschef Enhetschef Lotte Mossudd Enhetschef Annette Alexandersson Enhetschef Pernilla Sundemar Enhetschef Anna Österlund Individnämndens arbetsutskott Individnämndens arbetsutskott Gäller även överflyttning av ärenden jämlikt LVU och LVM 6 kap 11 § SoL Individnämndens arbetsutskott Ej biståndsärende 5 kap 3 § SoL Individnämndens arbetsutskott 14 kap 1 § Individnämndens arbetsutskott 16 kap 1 § tredje stycket SoL * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden 8 Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA (LVU) 2.01 Beslut om ansökan till länsrätten 4 § LVU Individnämndens arbetsutskott förvaltningsrätten för vård enligt LVU 2.02 Beslut om omedelbart omhändertagande 6 § LVU Individnämndens arbetsutskott 2.03 Kompletterande beslutsrätt: Beslut om omedelbart omhändertagande om individnämndens beslut inte kan avvaktas 2.04 Beslut om att vid länsrätten förvaltningsrätten ansöka om förlängning av utredningstiden 2.05 Beslut om att omhändertagande enligt 6 § LVU skall upphöra 6 § 2 st LVU 9 § LVU Individnämndens ordförande eller ledamot av arbetsutskottet 2.06 Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden 2.07 Kompletterande beslutsrätt: Beslut om hur vården skall ordnas och var den unge skall vistas om individnämndens beslut inte kan avvaktas 2.08 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 2.09 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet ej är att hänföra till 11 § 1 och 2 st LVU 2.10 Övervägande av om vård med stöd av 2 § LVU fortfarande behövs 2.11 Prövning om vård med stöd av 3 § LVU fortfarande behövs 11 § LVU Individnämndens arbetsutskott 11 § LVU Individnämndens ordförande eller ledamot av arbetsutskottet 11 § LVU Individnämndens arbetsutskott 11 § LVU Socialsekreterare 13 § LVU Individnämndens arbetsutskott 14 § LVU Individnämndens arbetsutskott 8 § LVU Individnämndens ordförande eller ledamot av arbetsutskottet Enhetschef * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden Arbetsutskottet OBS 14 § LVU Arbetsutskottet T ex kortare vistelser utom familjehemmet eller hemmet för vård eller boende 9 Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA (LVU) 2.12 Beslut om hur rätt till umgänge med den unge skall utövas när överenskommelse kan nås med föräldern eller vårdnadshavaren När överenskommelse inte kan nås med föräldern eller vårdnadshavaren I avvaktan på arbetsutskottets beslut 2.13 Beslut om hemlighållande av den unges vistelseadress. I avvaktan på arbetsutskottet beslut 2.14 Övervägande om beslut beträffande umgänge eller hemlighållande av vistelseort fortfarande behövs 2.15 Beslut att vården skall upphöra 14 § LVU Socialsekreterare Individnämndens arbetsutskott 14 § LVU Enhetschef Individnämndens arbetsutskott 14 § 3 st LVU Enhetschef Individnämndens arbetsutskott 21 § LVU Individnämndens arbetsutskott 2.16 Beslut om kontaktperson eller öppen behandling 22 § LVU Individnämndens arbetsutskott 2.17 Prövning om beslut jämlikt 22 § LVU fortfarande behövs 2.18 Beslut om att förebyggande insats jämlikt 22 § LVU skall upphöra 2.19 Ansökan vid länsrätten förvaltningsrätten om flyttningsförbud 22 § LVU Individnämndens arbetsutskott 22 § LVU Individnämndens arbetsutskott 25 § LVU Individnämndens arbetsutskott 2.20 Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs 2.21 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 26 § LVU Individnämndens arbetsutskott 27 § LVU Individnämndens arbetsutskott 2.22 Kompletterande beslutsrätt: Beslut om tillfälligt flyttningsförbud om individnämndens beslut inte kan avvaktas 27 § LVU Individnämndens ordförande eller ledamot av arbetsutskottet * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden Individnämndens arbetsutskott 10 Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA (LVU) 2.23 Beslut om ett tillfälligt flyttningsförbud skall 30 § LVU Individnämndens arbetsutskott upphöra 2.24 Beslut om läkarundersökning, utse läkare samt 32 § LVU Socialsekreterare Arbetsutskottet plats för läkarundersökning 2.25 Beslut om den unges umgänge med föräldern eller 31 § LVU Individnämndens arbetsutskott Se även 27 § 2:a st vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud 2.26 Beslut om begäran av biträde för att bereda 43 § LVU Individnämndens arbetsutskott läkaren tillträde till den unges hem eller för att inställa den unge till läkarundersökning 43 § LVU Individnämndens ordförande Arbetsutskottet 2.27 Kompletterande beslutanderätt: Beslut om begäran om biträde av polis för att eller ledamot av genomföra läkarundersökning om arbetsutskottet individnämndens beslut inte kan avvaktas 2.28 Beslut att begära polismyndighetens biträde för att 43 § LVU Individnämndens arbetsutskott genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 43 § LVU Individnämndens Arbetsutskottet 2.29 Kompletterande beslutanderätt: Beslut om begäran om biträde av polis för att ordförande eller ledamot genomföra beslut om vård eller omhändertagande av arbetsutskottet med stöd av LVU om individnämndens beslut inte kan avvaktas 2.30 Beslut om den unges umgänge med föräldern eller 31 § LVU vårdnadshavaren om överenskommelse kan nås Socialsekreterare om överenskommelse inte kan nås Individnämndens arbetsutskott i avvaktan på arbetsutskottets beslut Socialsekreterare * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden 11 Ärende 3.01 3.02 3.03 3.04 3.05 3.06 3.07 3.08 3.09 3.10 3.11 3.12 Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan LAG OM VÅRD AV MISSBRUKARE I VISSA FALL (LVM) Beslut om att inleda utredning då man fått 7 § LVM Enhetschef kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård Beslut att utredning inte skall inledas eller att 7 § LVM Enhetschef inledd utredning skall läggas ner Utgår Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för 9 § LVM Socialsekreterare undersökningen Beslut om att ansöka hos länsrätten 11 § LVM Individnämndens arbetsutskott Rapport om personens situation vid förvaltningsrätten om tvångsvård enligt LVM avslutning av LVM-vården ska lämnas till arbetsutskottet. Beslut att begära polismyndighets hjälp för att föra 45 § LVM Enhetschef missbrukare till läkarundersökning Beslut om begäran om biträde av polis för 45 § LVM Enhetschef inställelse till vårdinstitution Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 46 § LVM Enhetschef Yttrande till allmän domstol då den som begått 31:3 BrB Enhetschef brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård Beslut om egenavgift vid placering i LVM-hem 8 kap 1 § SoL och 6 Områdessekreterare kap 1 § SoF Beslut om omedelbart omhändertagande 13 § 1 st LVM Individnämndens arbetsutskott 13 § 2 st LVM Individnämndens ordförande, Kan i nödfall kommuniceras per Kompletterande beslutanderätt Beslut om omedelbart omhändertagande om eller ledamot av telefon av handläggare individnämndens beslut inte kan avvaktas arbetsutskottet * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden 12 Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan YTTRANDE TILL ALLMÄN DOMSTOL OCH ÅKLAGARMYNDIGHET 4.01 Yttrande till allmän domstol angående överlämnande till vård. 4.02 Yttrande till åklagarmyndighet: i ärenden där nämnden redan vidtagit åtgärder, då insatser erbjuds med stöd av SoL eller behov av insatser saknas då insatser avvisas av den enskilde 31 kap 1 § BrB Socialsekreterare Lag med särskilda bestämmelser om unga Socialsekreterare lagöverträdare Enhetschef * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden 13 Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan FÖRÄLDRABALKEN M M 5.01 Godkännande av faderskapserkännande: 1 kap 4 § FB då parterna varit sammanboende under hela konceptionstiden och är övertygade om att barnet är deras gemensamma (protokoll S) då parterna inte varit sammanboende under hela konceptionstiden men är övertygade om att barnet är deras gemensamma (MF protokoll) Övriga 5.02 Beslut om blodundersökning i samband med faderskapsfastställande 5.03 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap 3 kap 5 § FB Nils Lundgren, administratör Jennie Johansson, administratör Nils Lundgren, administratör Jennie Johansson, administratör Familjerättssekreterare Socialsekreterare Verkställighetsbeslut* Socialsekreterare 5.04 Beslut att väcka och föra talan för barn i mål om underhåll 7 kap 14 § FB Socialsekreterare 5.05 Beslut om att flytta över ärende till socialnämnd i annan kommun 5.06 Yttrande till tingsrätt 2 kap 3 § 2 st FB Socialsekreterare 6 kap §§ 19-20 FB Socialsekreterare 5.07 Beslut om godkännande av föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge 6 kap 6, 14 a, 15 a, 17 a §§ FB Socialsekreterare * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden Individnämnden är i vissa fall skyldig att biträda parterna (föräldrarna) med ”förstagångsavtal” vid jämkning eller omprövning av underhållsstöd. Då parterna är överens innebär det inte att nämnden godkänner avtalet. Förfarandet innefattar ej något beslutsfattande och omfattas således ej av delegationsförteckningen 14 Ärende Lagrum Delegat ÖVRIG FAMILJERÄTT 6.01 Yttrande beträffande äktenskapsdispens 5 § 2 kap giftermålsbalken 45 § namnlagen Socialsekreterare 6.03 Begäran om polisregisterutdrag 21 § polisregisterkungörelsen 6.04 Beslut att lämna medgivande åt enskilt hem att bereda en underårig stadigvarande vård eller fostran 6.05 Samtycke till fortsatt adoptionsförfarande för visst barn när barnförslag kommit 6.06 Beslut att inte ge samtycke till fortsatt adoptionsförfarande för visst barn när barnförslag kommit 6 kap 6 § SoL Administratör Assistent/Socialsekreterare/ Områdessekreterare Individnämndens arbetsutskott 6 kap 6 § SoL Socialsekreterare 6 kap 6 § SoL 6 kap 12 § SoL Individnämndens arbetsutskott 6.02 Yttrande enligt namnlagen Socialsekreterare * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden Anmärkning/anmälan 15 Ärende Lagrum Delegat ALKOHOL- OCH TOBAKSLAGEN 7.01 Beslut om tillfälliga serveringstillstånd till slutna sällskap samt villkor för dessa allmänheten 8 kap 2 § alkohollagen Handläggare Områdessekreterare 7.02 Tillfälligt tillstånd i avvaktan på individnämndens 8 kap 2 § alkohollagen Handläggare beslut om permanent tillstånd Beslut om tillfälliga serveringstillstånd till slutna sällskap samt villkor för dessa 7.03 Utvidgade tillstånd Beslut om tillfälligt tillstånd i avvaktan på individnämndens beslut om permanent tillstånd 8 kap 2 § alkohollagen Handläggare 7.04 Utökad serveringstid Beslut om utvidgade och förändrade serveringstillstånd, förändrad serveringsyta, uteserveringar, provsmakning, kryddning av snaps, minibar och roomservice samt ändrat alkoholutbud 8 kap 2 § alkohollagen Handläggare 7.05 Tillfälligt tillstånd till allmänheten Beslut om utökad serveringstid 8 kap 2 § alkohollagen Handläggare 7.06 Beslut om godkännande av serveringslokal för cateringverksamhet 8 kap 4 § alkohollagen Handläggare 7.07 Beslut om erinran Beslut om stadigvarande serveringstillstånd för cateringverksamhet till slutna sällskap avseende innehavande av befintligt serveringstillstånd 9 kap 17 § Handläggare alkohollagen 8 kap 4 § alkohollagen 7.08 Återkallelse av serveringstillstånd, då serveringstillstånd inte längre utnyttjas Beslut med anledning av ansökan från konkursbo om att få fortsätta rörelsen 9 kap 18 § punkt 1 alkohollagen 9 kap 12 § alkohollagen Handläggare Anmärkning/anmälan 16 7.09 Teckna överenskommelse inom ramen för Visaleg.nu med handlare som säljer folköl och/eller tobak Beslut om erinran 7.10 Beslut att inleda tillsynsutredning (innebär att handläggare kan göra en förhandsbedömning och inte inleda utredning) Återkallelse av serveringstillstånd i de fall som avser ägarbyte, konkurs, på tillståndshavarens egen begäran samt då serveringstillstånd inte längre utnyttjas 7.11 Begäran om hjälp från polismyndigheten Beslut om att inleda tillsynsutredning om sanktioner och återkallelse (innebär att handläggare kan göra en förhandsbedömning och inte inleda utredning) 9 kap 17 § alkohollagen Handläggare Områdessekreterare 7.12 Avge yttrande till lotteriinspektionen gällande restauranger med alkoholtillstånd Polisanmäla misstanke om brott som kommer till förvaltningens kännedom i verksamheten som tillståndsmyndighet 7.13 Inleda och avsluta utredning enligt Tobakslagen 7.14 Omhändertagande av tobaksvara 7.15 Återlämnande av tobaksvara efter rättelse 7.16 Ta prover av tobaksvaror 7.17 Begäran om hjälp från polismyndigheten 7.18 Avge yttrande till Lotteriinspektionen gällande restauranger med alkoholtillstånd 9 kap 8 § alkohollagen Handläggare Enhetschef 9 kap 17, 18 och 19 §§ Handläggare alkohollagen 20 och 21 §§ tobakslagen 9 kap 18 § punkt 1 alkohollagen 23 b § tobakslagen Handläggare 9 kap 17, 18 och 19 §§ alkohollagen 20 och 21 §§ tobakslagen 19 § Tobakslagen 21 § Tobakslagen 23 § Tobakslagen 23 § Tobakslagen 23 b § Tobakslagen Lotterilagen Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare Handläggare * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden 17 Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan ÖVRIGT 8.01 Beslut vid ifrågasatt utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 8.02 Dödsboanmälan 26 kap 5 § OSL, 2 kap 14 § tryckfrihetsförordningen Enhetschef 20 kap 8 § a ÄB Områdessekreterare 8.03 Beslut att anmäla behov av offentligt biträde 39 § lag om offentligt biträde 39 § körkortslagen Socialsekreterare 3 § passförordningen Socialsekreterare 1 § förordningen om statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m fl 4 § förordningen om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer 27 § förvaltningslagen (FVL) Socialsekreterare (Verkställighetsbeslut)* Den som fattat det ursprungliga beslutet alt psykiatrisjuksköterska Enhetschef Individnämndens ordförande eller ledamot av arbetsutskottet (Verkställighetsbeslut)* 8.04 Yttrande till transportstyrelsen eller domstol i körkortsärende 8.05 Yttrande till passmyndighet vid utfärdandet av pass utan vårdnadshavarens medgivande för barn under 18 år 8.06 Yttrande över ansökan om bostadsbidrag till familj där barn visats på institution eller familjehem 8.07 Omprövning samt yttrande i biståndsärende som överklagas 8.08 Omprövning av beslut i individnämnd och individnämndens arbetsutskott 27 § FVL Tingsrätten underrättas om vem som är delegat Gäller även 42 § LVM Socialsekreterare * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden (Verkställighetsbeslut)* 18 Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan ÖVRIGT 8.09 Firmatecknare 8.10 Kommunal borgen enligt kommunfullmäktiges beslut 8.11 Yttrande över individnämnden eller arbetsutskottet FVL beslut som överklagats 8.12 Beslut att avvisa ett överklagande för att det har 24 § FVL kommit in för sent 8.13 Beslut om att överklaga, företräda och utse ombud FVL i mål eller ärende i allmän domstol eller förvaltningsdomstol 8.14 Yttrande till JO eller IVO med anledning av klagomål eller tillsyn 8.15 Teckna och säga upp hyresgaranti max tre månader 8.16 Rätt att teckna förstahandskontrakt Rätt att teckna andrahandskontrakt 8.17 Fatta beslut om kostnader upp till 35% av prisbasbeloppet, sociala boende 8.18 Meddela varning, säga upp eller begära omedelbar avflyttning av boende i socialt boende om skäl till detta finns på grund av obetalda hyror, elräkningar eller andra kostnader och störningar 8.19 Ansökan om avhysning hos kronofogden och att väcka talan i tingsrätten gällande person i socialt boende 8.20 Fatta beslut om att den boende inte skall krävas på kostnader som understiger 5% av prisbasbeloppet Förvaltningschef/verksamhets- I löpande ärenden som inte särskilt chef/enhetschef regleras i delegationsordning, var för sig inom eget verksamhetsområde och inom befintlig budget vara firmatecknare. Individnämndens arbetsutskott Maxbelopp 50 000:Det organ som fattat det ursprungliga beslutet Enhetschef (Verkställighetsbeslut)* (Verkställighetsbeslut)* Verksamhetschef Individnämndens arbetsutskott Slutredovisning i ärenden till individnämnden Enhetschef (Verkställighetsbeslut)* Enhetschef Handläggare Handläggare Belopp därutöver delegeras till arbetsutskottet Handläggare Enhetschef Handläggare Belopp därutöver delegeras till arbetsutskottet 19 Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan 8.21 Beslut om bidrag till föreningar enl beslut rutiner för utbetalning av föreningsbidrag (Dnr 2013/IN062 Dpl 700) 8.22 Radera text i upprättad handling gällande enskild Enhetschef Inom budgetramen 8.23 Beslut om omdisponering mellan organisationskonton inom respektive verksamhetsområde 8.24 Avskrivning av debiterade avgifter Socialchef 8.25 Utse beslutsattestanter och ersättare för dessa inom individnämndens verksamhetsområde Socialchef 8.26 Ersättning till förtroendemän Socialchef ÖVRIGT 8.27 Anmälan till åklagarmyndighet eller polismyndighet om brott, motiv och hälsa 8.28 Anmälan till polismyndighet om misstänkt bedrägeri Enhetschef Enhetschef 14 kap 2 § sekretessEnhetschef lagen (1 kap 5 § sekretesslagen) 14 kap 2 § Individnämndens arbetsutskott sekretesslagen (1 kap 5 § sekretesslagen) * Verkställighetsbeslut. Ärendet som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden Kostnader för resor, kurser m m som rör socialchefen attesteras av ordföranden (ersättare: vice ordföranden) Kostnader för resor uppdrag som inte ingår i fasta arvodet attesteras av socialchef 20 Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan PERSONALFRÅGOR 9.01 Beslut om anställning och lönesättning av personal direkt underställd socialchefen Beslut om anställning och lönesättning av personal direkt underställd verksamhetschefen 9.02 Beslut om anställning, lönesättning Personal i boende för ensamkommande flyktingbarn 9.03 Godkännande av uppsägningstid Personal i boende för ensamkommande flyktingbarn 9.04 Beslut om ledighet enligt lagar och avtal samt semester Personal i boende för ensamkommande flyktingbarn 9.05 Beslut om tjänstledighet för enskilda angelägenheter utan löneförmåner 9.06 Beslut om deltagande i kurser och konferenser: För verksamhetschef För enhetschefer För övrig personal Personal i boende för ensamkommande flyktingbarn 9.07 Arbetsgivaransvar för arbetsmiljöfrågor 9.08 Företräda nämnden i fackliga förhandlingar i ärende rörande verksamheten Socialchef Verksamhetschef Efter samråd med förvaltningschef Enhetschef Efter samråd med verksamhetschef Föreståndare Enhetschef I samråd med verksamhetschef Föreståndare Enhetschef I samråd med verksamhetschef Föreståndare Upp till 6 månader enhetschef, därutöver verksamhetschef Socialchef Verksamhetschef Enhetschef 3 kap 2 § arbetsmiljölagen MBL Ärenden som betraktas som verkställighet behöver inte anmälas till nämnden. Föreståndare Socialchef Socialchef För vidare delegation till verksamhetschef Vidare delegation till verksamhetschef 21 Ärende Lagrum Delegat ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN - Arbetscentrum 10.01 Utgår 10.02 Beslut om praktikplacering 10.03 Beslut om utbetalning av kostnadsersättning i samband med praktikplacering 10.04 Beslut om OSA-anställning inom angiven ram Ärenden som betraktas som verkställighet behöver inte anmälas till nämnden. Arbetsmarknadshandläggare Enhetschef Enhetschef Anmärkning/anmälan 22 Ärende Lagrum Delegat ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN - Lärcentrum 11.01 Beslut om elevavgifter 11.02 Beslut om antagning till den kommunala vuxenutbildningen 11.03 Utgår 11.04 Beslut om att anordna uppdragsutbildning 11.05 Utgår 11.06 Utgår 11.07 Beslut om avstängning av kursdeltagare 11.08 Utgår 11.09 Beslut om vilka nationella kurser som ska ges Förordning om avgifter för Verksamhetschef/rektor prövning SFS 2011:535 Kommunallagen 8 kap 3b § Skollagen SFS 2010:800, 20 Verksamhetchef/rektor kap 23 § Lag om uppdragsutbildning SFS 2012:911 Verksamhetchef/rektor Skollagen SFS 2010:800 5 kap 17§ Individnämndens arbetsutskott SFS 2011:1108 9 § Verksamhetchef/rektor Ärenden som betraktas som verkställighet behöver inte anmälas till nämnden. Anmärkning/anmälan TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2015-08-12 2015/IN198-1 Dpl Utseende av personuppgiftsombud Dnr 2015/IN198 Sammanfattning Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (PuL) ikraft. Syftet med personuppgiftslagen, PuL, är att skydda nu levande människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av deras personuppgifter. Lagen gäller i huvudsak för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad. Den som ansvarar för att personuppgifterna hanteras på lagligt sätt kallas personuppgiftsansvarig. Enligt lagen är det i en kommun de enskilda nämnderna som är personuppgiftsansvariga för de uppgifter som behandlas inom det egna ansvarsområdet. Den som helt eller delvis automatiskt behandlar personuppgifter skall anmäla alla behandlingar av personuppgifter som den gör till Datainspektionen. Anmälan skall vara skriftlig och göras innan behandlingen sker. Anmälan behöver dock inte göras om den personuppgiftsansvarige har utsett ett personuppgiftsombud. Ett beslut att utse personuppgiftsombud skall anmälas till Datainspektionen. Personuppgiftsombudets uppgift är att självständigt se till att den personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed, samt påpeka eventuella brister för den personuppgiftsansvarige. Den personuppgiftsansvarige har således alltid det yttersta ansvaret för all behandling även om han har utsett ett ombud. Det är varje nämnd som skall utse och anmäla ett personuppgiftsombud till Datainspektionen. Det finns däremot inget som hindrar att samma person är ombud för flera nämnder eller att flera personer är ombud för samma nämnd. Med anledning av organisatoriska förändringar föreslås individnämnden fatta nytt beslut i ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 12 augusti 2015. sid- 2 - Förslag till beslut Individnämnden utser nämndsekreterare Nina Auvinen som individnämndens personuppgiftsombud från och med den 7 september 2015. Nämndsekreterare Elisabeth Thim-Gustafssons uppdrag som individnämndens personuppgiftsombud upphör den 6 september 2015. Ingela Flodin nämndssekreterare ingela.flodin@lilllaedet.se 0520-65 96 33 Beslutet expedieras till Individnämnden Datainspektionen Personuppgiftsombudet sid 2/2 Anmälan om inkomna skrivelser Sammanfattning Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser. 1 KF § 36/2015 – Avsägelse från Peder Engdahl (M) från uppdraget som ersättare i individnämnden. 2 KF § 37/2015 – Tertialrapport 1, januari – april 2015, Lilla Edets kommun. 3 KF § 38/2015 – Mål- och resursplan 2016 samt flerårsplan 2017-2018. 4 Psykisk ohälsa och missbruk bland äldre – konferens den 24 september 2015. 5 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 18 maj 2015. 6 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 22 maj 2015. 7 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 29 maj 2015. 8 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 3 juni 2015. 9 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 29 maj 2015. 10 Beslut från kammarrätten gällande överklagat avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen daterat den 5 juni 2015. 11 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 4 juni 2015. 12 Protokoll från kammarrätten gällande överklagat avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen daterat den 5 maj 2015. 13 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 23 juni 2015. 14 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 16 juni 2015. 15 Dom från Högsta Förvaltningsdomstolen gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 22 juli 2015. 16 Dom från förvaltningsrätten gällande begäran om återbetalning av vite daterad den 1 juli 2015. 17 Dom från Högsta Förvaltningsdomstolen gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen nu gällande interimistiskt beslut och muntlig förhandling daterad den 29 juli 2015. 18 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 31 juli 2015. 19 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 31 juli 2015. 20 Dom från Högsta Förvaltningsdomstolen gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen nu gällande interimistiskt beslut och muntlig förhandling daterad den 22 juli 2015. 21 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 12 augusti 2015. Förslag till beslut Informationen noteras. Anmälan av delegationsbeslut Sammanfattning Individnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordföranden och tjänstemän enligt en av individnämnden antagen delegeringsförteckning. Dessa beslut ska redovisas till individnämnden. Redovisningen innebär inte att individnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det individnämnden fritt att återkalla lämnad delegation. Vid dagens sammanträde redovisas följande sammanställning av delegationsbeslut. 1 2015/IN052 Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten (Sommarplågan). 2 Ordförandebeslut enligt 9 § LVU angående upphörande av omedelbart omhändertagande daterat den 18 maj 2015. 3 Ordförandebeslut jml LVU 6 § 11 § daterat den 15 maj 2015. 4 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 22 maj 2015. 5 Ordförandebeslut enligt 9 § LVU angående upphörande av omedelbart omhändertagande daterat den 1 juni 2015. 6 Ordförandebeslut jml LVU 11 § daterat den 11 juni 2015. 7 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 11 juni 2015. 8 Ordförandebeslut jml LVU 6 § 11 § daterat den 8 juni 2015. 9 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 1 juni 2015. 10 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 24 juni 2015. 11 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 24 juni 2015. 12 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 24 juni 2015. 13 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 24 juni 2015. 14 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 24 juni 2015. 15 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 18 juni 2015. 16 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 13 maj 2015. 18 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 13 maj 2015. 17 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 12 juni 2015. 18 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 25 juni 2015. 19 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 25 juni 2015. 20 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 5 juni 2015. 21 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 11 juni 2015. 22 Ordförandebeslut jml LVU 6 § 11 § daterat den 6 juli 2015. 23 Ordförandebeslut placeringsbeslut enligt 11 § LVU daterat den 13 juli 2015. 18 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 16 juni 2015. 24 Ordförandebeslut placeringsbeslut enligt 11 § LVU daterat den 11 juli 2015. 25 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 20 juli 2015. 26 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 22 juli 2015. 27 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 22 juli 2015. 28 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 27 juli 2015. 29 Protokoll från individnämndens arbetsutskott 22 maj 2015, §§ 97-104. 30 Protokoll från individnämndens arbetsutskott 5 juni 2015, §§ 105-118. 31 Protokoll från individnämndens arbetsutskott 18 juni 2015, §§ 119-126. 32 Protokoll från individnämndens arbetsutskott 17 juli 2015, §§ 127-141. 33 Protokoll från individnämndens arbetsutskott 24 juli 2015, §§ 142-146. 34 Protokoll från individnämndens arbetsutskott 14 augusti 2015, §§ 147-157. 35 Delegeringsbeslut faderskap daterade 2015-05-01 – 2015-07-31. 36 Delegeringsbeslut individ- och familjeomsorgen daterade 2015-05-01 – 2015-07-31. Förslag till beslut Individnämnden godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.
© Copyright 2024